Detaljplan för Förbifart Stockholm Anslutning till Skärholmsvägen i stadsdelen Skärholmen i Stockholm Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANAVDELNINGEN Inge Almqvist SID 1 (25) Tfn Detaljplan för Förbifart Stockholm Anslutning till Skärholmsvägen i stadsdelen Skärholmen i Stockholm Dp Innehåll 1. Sammanfattning av synpunkter och Stadsbyggnadskontorets ställningstagande 1.a Sammanfattning av generella synpunkter på projektet och stadsbyggnadskontorets ställningstagande 1.b Sammanfattning av synpunkter på denna detaljplan och stadsbyggnadskontorets ställningstagande 2. Hur programsamrådet bedrivits 3. Hur plansamrådet bedrivits 4. Länsstyrelsen 5. Lantmäterimyndigheten 6. Sakägare och boende 7. Övriga intresseföreningar m.fl. 8. Remissinstanser 1. Sammanfattning av synpunkter och Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Frågor och synpunkter som berör förhållanden som ligger utanför projektet Förbifart Stockholm, inte regleras i detaljplan eller hanteras av annan instans avstår stadsbyggnadskontoret att kommentera. Kontoret koncentrerar sina svar till frågor som relaterar till projektet och respektive detaljplan. 1.a Sammanfattning av generella synpunkter på projektet och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontorets ställningstagande redovisas kursivt efter respektive ämne. Länsstyrelsens övergripande synpunkter Länsstyrelsen framför planspecifika synpunkter men hänvisar i allt väsentligt till yttrandet till Trafikverkets arbetsplan. Länsstyrelsen anser att Förbifart Stockholm är ett av regionens viktigaste infrastrukturprojekt och behovet av att

2 projektet genomförs är stort. Den nya vägen är en förutsättning för den utveckling av regionen som skisseras i både befintlig och pågående översiktlig planering. Förbifarten kommer att ha en stor påverkan på omgivningarna, såväl under byggskedet som i driftskedet. Det rör sig bland annat om ingrepp i känsliga natur- och kulturvärden, bullerstörningar och påverkan på vattenmiljöer. Länsstyrelsen anser därför att fastställandet av arbetsplanen ska förenas med villkor för projektets genomförande. Arbetsplanens fastställande ska säkerställa genomförandet av ett antal skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Kontrollprogram ska upprättas i god tid före bygg- och driftskede. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att länsstyrelsen fastställer arbetsplanen med villkor. Kontoret redovisar och hanterar länsstyrelsens svar på arbetsplanen/detaljplanen i respektive detaljplan. SID 2 (25) Översiktsbild Protester mot projektet i sin helhet Plansamrådet har, liksom tidigare genomfört programsamråd, engagerat sakägare, föreningar och enskilda personer. Många av de som lämnat synpunkter anser att Förbifart Stockholm inte bör byggas, bör byggas på annan plats eller ersättas med kollektivtrafiklösningar. Farhågor om att Förbifarten försämrar människors hälsa på grund av ökade trafikmängder samt höga nivåer av buller och avgaser framförs. De framför att Förbifarten orsakar ökat utsläpp av koldioxid regionalt och framkallar bil- och oljeberoende och är inte förenligt med klimatmålen. Förbifarten anses strida mot Miljöbalken och de nationella och regionala miljömålen. Trafikprognoserna för trafikleden och omkringliggande vägnät ifrågasätts. Även de prognoser som tagits fram om bilparkens framtida sammansättning, vilka är betydelsefulla för att beräkna miljöbelastning, ställer sig flera tveksamma till. Tvivel framförs angående den samhällsekonomiska kalkylen, liksom bedömningen att Förbifart Stockholm skulle främja utveckling och tillväxt i regionen och den kommunala ekonomin.

3 Stadsbyggnadskontoret har tidigare ställt sig positivt till förslaget att bygga Förbifart Stockholm. Under plansamrådet har det inte framkommit synpunkter eller påpekanden som gör att kontoret ändrat sin ställning i denna övergripande fråga. Förbifart Stockholm är en viktig del av Stockholmsregionens framtida infrastruktur och en viktig länk mellan de norra och södra regionhalvorna. En god infrastruktur är avgörande för en fortsatt livskraftig och väl fungerande region. Kontoret är medvetet om att trafikprognoser ska tolkas med försiktighet. Omvärldsförändringar som ej kunnat förutses kan få stora konsekvenser för trafikflöden. Därför är det viktigt att arbeta med flexibilitet i lösningar och att ge kollektivtrafiken goda förutsättningar. Scenarier om bilparkens sammansättning 2020 och 2040 har kontoret inget underlag för att ifrågasätta. Risk och säkerhet Länsstyrelsen har i remissvaret konstaterat att det saknas underlag för att fastställa Förbifart Stockholms robusthet och säkerhet. Även Storstockholms brandförsvar (SSBF) har påpekat bristen av underlag vad gäller samhällsrisk samt att det saknas tydliga motiveringar för hur de riskreducerande lösningar man valt påverkar riskbilden. SSBF menar att bristen av underlag omöjliggör ett medvetet ställningstagande vad gäller riskhantering i detaljplanerna. Länsstyrelsen har möjlighet att besluta om lokala trafikföreskrifter för transporter av farligt gods i tunnlar. Länsstyrelsen hänvisar i sitt remissvar till arbetsplanen till att underlaget i dagsläget inte är så heltäckande vad gäller tunnelsäkerhet så att Länsstyrelsen med säkerhet ska kunna kategorisera tunnlarna till att klara alla transporter med farligt gods. SID 3 (25) SSBF påpekar att Trafikverkets beräkningar visar att Förbifart Stockholm kommer att drabbas av köer ca två timmar om dagen, vilket medför att en del av farligtgodstrafiken kommer att dirigeras om till omledningsvägnätet. SSBF uppmanar staden att tillvarata denna information som ett underlag till framtida planering. SSBF påpekar att det under byggtiden kommer att transporteras farligt gods till arbetsområdena samt att farligt gods kommer att förvaras och hanteras på dessa platser. Detta innebär att omgivningen till dessa områden och vägar exponeras för en förhöjd risk under byggtiden. SSBF anser att Staden bör utreda riskerna och eventuellt utföra tillfälliga skyddsåtgärder där så krävs. SSBF anser vidare att osäkerheterna i rådande underlag är stora och att man efter färdigställande bör följa upp Förbifart Stockholms riskbidrag utifrån framtida trafikmätningar och liknande information för att utvärdera behovet av ytterligare riskreducerande åtgärder. Stadsbyggnadskontoret åberopar ovanstående remissinstansers efterfrågan av förtydligad underlagsinformation, både som ett stöd i nuvarande planprojekt men också som underlag för stadsutveckling i anslutning till Förbifart Stockholm. Stadsbyggnadskontoret efterfrågar en tydligare sammanfattning av resultaten från riskanalyserna samt att Trafikverket motiverar de skyddsåtgärder som man valt att genomföra. Det är viktigt att de förtydliganden man gör innefattar både individ- och samhällsrisk. En av Förbifart Stockholms viktigaste uppgifter är att leda bort tyngre trafik, i synnerhet transporter av farligt gods, från den del av Essingeleden som passerar de inre delarna av Stockholm. Stadsbyggnadskontoret önskar därför att Trafikverket ska göra sitt yttersta för att tillmötesgå de krav på riskhantering som krävs för att Länsstyrelsen ska godkänna Farligt godstransporter i Förbifart Stockholm. Detta innefattar bland annat att Trafikverket visar på att Förbifart Stockholm är den lämpligaste transportvägen för farligt gods genom

4 Stockholms kommun, jämfört med de transportleder som används idag. Stadsbyggnadskontoret önskar också ta del av dessa studier som underlag i den fortsatta stadsutvecklingen. Stadsbyggnadskontoret önskar ta del av ett underlagsmaterial som beskriver hur omledningen av farligt gods påverkar det omgivande vägnätet, då denna information är en förutsättning för god planering i Stockholm. Kontoret anser att det är utföraren av byggarbetet som svarar för att korrekt hantering av farligt gods i enlighet med rådande lagstiftning sker. Kontoret kommer inte att kräva vidare utredning av dessa frågor som en del i planprocessen utan förutsätter att dessa frågor hanteras inom arbetsplanen och eventuella kontrollprogram. Kontoret håller med SSBF avseende uppföljning av miljöpåverkan men hävdar samtidigt att planinstrumentet är bristande i detta sammanhang. Därför uppmanas Trafikverket, som ägare av anläggningen, att i driftsplaneringen införa motsvarande kontroller. Vattenfrågor Stockholms Vatten AB påtalar att vägkorridoren på ett flertal ställen passerar Stockholm Vattens råvattentäkt, Mälaren, som påverkas av bland annat hamnetableringar. Stockholm Vatten anser att konsekvenser samt planerade skyddsåtgärder bör belysas. Stockholm vatten påpekar att det är konstigt att vattenfrågan inte i någon av de tillhörande MKB:erna anses vara en väsentlig miljöaspekt. Projektet är inte bara ett av de större infrastrukturprojekten i regionens historia, utan det riskerar även att långsiktigt påverka Sveriges i särklass viktigaste vattentäkt. SID 4 (25) Stockholm Vatten ifrågasätter påståenden om att föroreningsmängden till dagvattnet blir mindre i utbyggnadsalternativet än i nollalternativet. Generellt för dagvatten gäller att det som avleds enbart från allmän platsmark ska renas så att det uppfyller Stockholm Vattens och tillsynsmyndighetens krav och fördröjas innan det eventuellt kan släppas till det kommunala dagvattensystemet. En översiktlig bild av vilka vatten som genereras efterfrågas. För avledning av dagvatten är det recipientens aktuella status, mål och villkor som bör gälla. Det skall alltså inte göras någon skillnad på reningskraven om dagvattnet leds via kommunalt dagvattensystem. Detta enligt principen att det är förorenaren som betalar och att man inte kan förskjuta väghållarens ansvar till ett VA-kollektiv. Stockholm Vatten påpekar att frågan om omhändertagande av spolvatten inte är tillfredsställande behandlad. Trafikverkets uppfattning är att det är kommunen som ansvarar för investering, drift och underhåll av avledning eller rening av dagvatten. Kommunens skyldighet uppvägs av den rättighet som kommunen har att ta ut en årlig dagvattenavgift för den/de vattentjänster som kommunen tillhandahåller. Avgiften skall även täcka den rening av vattnet som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Länsstyrelsen anser att Trafikverket i egenskap av väghållare för väg E4 Förbifart Stockholm är att betrakta som verksamhetsutövare i miljöbalkens mening. Trafikverket har därmed ett ansvar att rena vägdagvattnet, innan det leds vidare till recipient. Utgångspunkten ska vara att utforma dagvattenhanteringen så att vägdagvattnet inte medför att recipientens vattenkvalitet påtagligt försämras och så att inte reglerna för miljökvalitetsnormerna överträds. Flera av recipienterna är vattenförekomster med fastställda miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten enligt vattendirektivet (2000/60/EG), däribland Mälaren. I flera vatten-

5 förekomster är miljögifter redan ett problem. Bällstaån är ett av länets mest förorenade vattendrag. Edsviken och delar av Mälaren har problem med höga halter miljögifter i sedimenten. Igelbäcken föreslås bli klassad som en vattenförekomst från och med 22 december Stadsbyggnadskontoret förutsätter att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att skydda Mälaren som vattentäkt. Kontoret delar länsstyrelsens syn på att ansvaret för rening av dag-, spol- och släckvatten är Trafikverkets. Förslag till detaljplaner innehåller en bestämmelse om krav på rening för dessa vattenslag innan de leds från planområdena. Den lokala utformningen bör preciseras av Trafikverket och redovisas i MKB:n. Vattenfrågorna, frånsett spolvattnet, behandlas enligt kontoret i samma utsträckning som andra frågor i MKB:erna även om det inte bedömts som en betydande fråga. Avgränsningen av vad som ska anses vara betydande miljöpåverkan togs upp i samrådet om detaljplaneprogrammet för Förbifarten. Kollektivtrafik Flera föreningar, aktionsgrupper och privatpersoner anser att Förbifarten inte bidrar till en effektivisering av kollektivtrafiken. Naturskyddsföreningen anser att olika alternativ, bl.a. med utbyggd kollektivtrafik istället för väg, bör behandlas i MKB:erna. Stadsbyggnadskontoret är mån om att kollektivtrafikens förutsättningar blir så goda som möjligt. Kontoret anser att olika alternativ utreddes i vägutredningen, vilket framgår av bakgrundstexten i MKB:erna. SID 5 (25) Störningar under byggskedet Länsstyrelsen anser att en lämplig inriktning i kontrollprogrammet för buller under byggtiden kan vara att klara Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller. Bullerkällor ska om möjligt avskärmas/byggas in. Tysta arbetsmaskiner och arbetsmetoder ska användas. Arbeten som kan medföra störningar för boende på grund av luftburet buller eller stomljud bör förläggas till kl helgfri måndag-fredag. Boende som förväntas utsättas för luftburet buller eller stomljud överstigande riktvärdena inomhus under minst en vecka, bör i god tid innan byggarbetena påbörjas erbjudas tillfälligt boende. Stadsbyggnadskontoret delar länsstyrelsens syn på lämpliga åtgärder för att minska olägenheter under byggskedet. Staden avser föra in lämpliga delar i genomförandeavtalet. Genomförandetid Trafikverket anser att en genomförandetid om 5 år är för kort. Stadsbyggnadskontoret har haft diskussioner med Trafikverket och enats om att genomförandetiden bör vara 5 år för att inte förhindra de eventuella ändringar som kan behöva göras under projekterings- och utbyggnadsfasen.

6 1.b Sammanfattning av synpunkter på denna detaljplan och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Synpunkter som lämnats lika för samtliga detaljplaner kommenteras endast i de detaljplaner som är relevanta. Buller Huddinge kommun hänvisar till Trafikverkets beräkningar av framtida trafikmängder på Skärholmsvägen och att dessa bl.a. ligger till grund för bedömningar om buller och bulleråtgärder. I detta sammanhang kan informeras om att Huddinge kommun i tidigare yttrande över Trafikverkets arbetsplan för Förbifart Stockholm påpekat att trafikprognoserna på det lokala vägnätet i Kungens kurva inte stämmer. Det är också viktigt att åtgärder som minskar buller och förbättrar ljudmiljön i området genomförs. Miljö- och Hälsoskyddsnämnden anser att bullerskärmarna vid kvarteren Lindholmen, Tallholmen och Stävholmen bör inkluderas i denna detaljplan. Genom att utöka planområdet söderut längs Skärholmsvägen till korsningen med Lindvretsvägen/ Lammholmsbacken, samt upp mot fastigheterna i Stävholmen, Lindholmen och Tallholmen ges möjlighet att säkerställa att nödvändiga bullerskärmar kan uppföras och placeras på lämpligaste sätt. Trafikverket påtalar att det bullerskydd som illustreras vid cirkulationsplatsen finns i arbetsplanens illustration. Trafikverket har inget emot att ett sådant skydd genomförs. Detaljplanen redovisar inte de lokala skärmarna vid bostäderna i Skärholmen. Trafikverket förutsätter att staden har gjort avvägningen att dessa kan genomföras utan detaljplaneändring. Stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret konstaterar att de eventuella justeringar av trafikmängder endast har marginella effekter på bulleråtgärderna. SID 6 (25) De lokala bullerskärmarna som föreslås i arbetsplanens MKB men utanför dess område vid kvarteren Lindholmen Tallholmen är inte studerade varken till läge eller utformning varför kontoret valt att vänta med en detaljplan för dessa till dess att det finns konkreta förslag som även godkänts av de berörda fastighetsägarna. Detta förfarande är överenskommet med Trafikverkets projektgrupp samt finns omnämnt i planbeskrivningen. Kulturhistoriska frågor Stockholms stadsmuseum konstaterar att strax söder om detaljplaneområdet finns ett antal fornlämningar som inte finns redovisade på plankartan. Det rör sig om två torplämningar, en färdväg samt en milstolpe. Alla finns registrerade i fornminnesregistret. Även om de ligger utanför kommungränsen bör de finnas med på plankartan då de kommer att beröras av det gemensamma vägprojektet samt av arbets- och etableringsytor. Stadsbyggnadskontoret föreslår att samtliga fornlämningar, både inom och utanför kommungränsen, läggs in på plankartan. Ledningar Stockholm vatten påpekar att en vattenledning måste läggas om vid den planerade rondellen. Stockholm Vatten måste vara med vid utformningen av nödvändiga skydds- och reningsåtgärder. Enligt Fördjupad översiktsplan för Kungens kurva i Huddinge kommer ytorna för handel och annan verksamhet att öka markant. Detta tillsammans med ökningen av vägytor innebär att över-

7 syn behövs avseende dagvattenhanteringen i området inklusive vilka dimensioner som behövs på dagvattenledningar och dagvattenkulvertar. Fortum Distribution AB har befintliga anläggningar som kommer att beröras på ett eller annat sätt av projektet. TeliaSonera Skanova Access AB har i planområdet teleanläggningar inom området för tilltänkt rondell. Fortum Värme anför att Fortum har två ledningar för fjärrkyla som korsar vägen inom markerat område och att de måste beaktas. Svenska Kraftnät har en 220 kv ledning RL12 S3-4 som löper mellan Skärholmsvägen och E4/E20. De påpekar att ledningsträckningen behöver ändras före byggstarten av Förbifart Stockholms anslutning till befintlig E4/E20. Bedömningen är att ändringen kan genomföras genom att ett mindre antal stolpar byggs i Huddinge kommun, med i huvudsak bibehållen sträckning för ledningen. Stadsbyggnadskontoret förutsätter att Trafikverket vidtar nödvändiga omläggningar och åtgärder för ovan nämnda ledningar. SID 7 (25) 2. Hur programsamrådet bedrivits Stockholms stadsbyggnadsnämnd beslöt den 22 januari 2009 att uppdra åt kontoret att påbörja programarbete för utbyggnad av Förbifart Stockholm mellan Skärholmen och Akalla/Hansta. Programsamråd hölls under tiden 18 augusti och 16 oktober Inbjudan med information om samrådet skickades till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Hyresgästföreningen, Trafikkontoret, Exploateringskontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Skönhetsrådet, Storstockholms brandförsvar, stadsbyggnadsnämndens handikappråd, Idrottsförvaltningen, Naturskyddsföreningen, Stockholms Stadsmuseum, Kyrkogårdsförvaltningen, Stockholms Hamnar AB, Regionplanekontoret, AB Storstockholms Lokaltrafik, Vägverket, Region Stockholm, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning, Skärholmens stadsdelsförvaltning, Banverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet Stockholmslän, Stockholm Business Region, Vinsta företagsgrupp, Stockholm-Lunda företagsgrupp, Sätra-Segeltorps företagsgrupp, Stockholms fastighetsägareförening, Stockholms handelskammare, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, HSB Stockholm, Ekerö kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Sollentuna kommun, Stockholm Vatten AB, Fortum Distribution AB, AB Fortum Värme, Stokab, Skanova, Vattenfall, Svenska Kraftnät, Kommunalförbundet Norrvatten, SISAB Skolfastigheter i Stockholm, Föreningen Rädda Järvafältet, Norra Järvas hembygdsförening, Arbetsgruppen Rädda Grimsta, Brf Kapprocken, Mfo, Statoil Automat Sverige AB, System 3 R International AB, AB Svensk Bilprovning, Stockholm Förrådet 6 KB, KF Stormarknadsfastighet AB, Ayhan Korkmaz, Selcuk Korkmaz, Ekenman Fastighet AB, System 3 R International AB och Vinsta Stenskärve AB.

8 Allmänheten informerades om programsamrådet genom annons i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och i berörda lokaltidningar (Mitt i) samt i viss utsträckning genom lappar i närområden. Programmet visades i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset under husets öppettider. Programmet fanns till försäljning i Stadsbyggnadsexpeditionen mot en avgift om 10 kronor. Programmet visades också de tider då lokalerna har öppet i: Skärholmens medborgarkontor, Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning, biblioteket i Tensta, biblioteket i Akalla, biblioteket på Kista torg samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Samrådsmöten med tjänstemän från stadsbyggnadskontoret och Trafikverket (dåvarande Vägverkeket) hölls vid fyra tillfällen mellan den 10 september och 1 oktober i Skärholmens gymnasium, Kista Träff, Vällingby Medborgarhus samt Tensta Träff. Totalt antal besökare på mötesserien var ca 230 personer. Under samrådstiden inkom ca 100 remissvar, brev och med synpunkter, i flera fall från mer än en person/organisation bakom brevet/ et, och i ett par i form av namninsamling. SID 8 (25) 3. Hur plansamrådet bedrivits Plansamråd hölls under tiden 16 juni 7 oktober Inbjudan med information om samrådet skickades till Länsstyrelsen, Lantmäterimyndigheten, Hyresgästföreningen, Exploateringskontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Skärholmens stadsdelsförvaltning, Trafikkontoret, Stockholm Vatten AB, Fortum Distribution AB, AB Fortum Värme, Stockholm Gas AB, Storstockholms brandförsvar, Stadsbyggnadsnämndens handikappråd, Utbildningsförvaltningen, Trafikverket, SL, Regionplanekontoret, Stokab, Skanova, Svenska Kraftnät, Huddinge kommun, Sätra Segeltorps företagsgrupp, Sakägare enligt fastighetsförteckning. Boende och allmänhet informerades om plansamrådet genom annons i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och i berörda lokaltidningar (Mitt i). Planförslaget, visades under tiden 15 augusti 7 oktober 2011 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Medborgarkontoret i Skärholmen, samt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Samrådsmöte hölls den 1 september 2011 i medborgarkontoret i Skärholmen och besöktes av ca 50 personer. 4. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har i yttrande den 18 juni 2012 inför Trafikverkets fastställelse tillstyrkt arbetsplanen för Förbifart Stockholm med vissa villkor och förutsättningar. Yttrandet bifogas liksom den bilaga till yttrandet där skäl och motiv till Länsstyrelsens ställningstagande framgår. Länsstyrelsen hänvisar i tillämpliga delar till bilagda yttrande. Trafikverket har i yttrande till kommunen framfört ett flertal frågor. Vissa synpunkter behöver beaktas så att detaljplanen överensstämmer med arbetsplanen. Länsstyrelsen förutsätter att dessa frågor löses vid en dialog mellan staden och Trafikverket.

9 Utvalda delar av Länsstyrelsens yttrande över arbetsplanen Länsstyrelsen yrkar att Trafikverkets beslut om fastställelse av arbetsplanen ska förenas med nedanstående villkor. Skyddsåtgärder, försiktighetsmått och kontrollprograrn Av arbetsplanen för väg E4 Förbifart Stockholm framgår vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått projektet åtar sig att genomföra i syfte att minimera skadlig påverkan på människors hälsa, natur- och kulturmiljö m.m. Åtagandena återfinns i planbeskrivningen för Hela linjen, kap , bilaga 1, Skadeförebyggande åtgärder som genomförs, samt under respektive delsträcka under avsnitt Eftersom projektets åtaganden återfinns under fiera avsnitt i planhandlingarna ser Länsstyrelsen ett behov av följande förtydligande. Arbetsplanens fastställande ska säkerställa genomförandet av skyddsåtgärder och försiktighetsmått som framgår av plankarta, planbeskrivning, MKB kap. 24 rubrikerna "åtgärder som fastställs" samt arbetsplanens bilaga 1. Arbetsplanens fastställande ska säkerställa att kontrollprogram för byggskedet ska vara upprättat före byggstart. Kontrollprogram för driftskedet skall vara upprättat i god tid före idrifttagandet SID 9 (25) Buller Länsstyrelsen anser att arbetsplanens fastställande ska säkerställa att projektet utifrån vad som, är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, vidtar bullerskyddsåtgärder, för att klara de av riksdagen antagna riktvärden för driftsskedet enligt nedan: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximainivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Om det inte går att klara riktvärdena utomhus, ska inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Under byggtiden kommer störningar att uppkomma till följd av borrning och sprängning i tunnlar, schaktning, spontning och sprängning inom arbetsområden, verksamhet inom etableringsområden och vid provisoriska hamnar samt av byggtransporter på väg och med båt. Länsstyrelsen kan, utifrån planhandlingarna samt utifrån den långa byggtiden, inte, ange exakta bullerskyddsåtgärder som ska genomfikas och vad dessa ska klara av. Följande villkor bör därför ställas. Arbetsplanens fastställande ska säkerställa upprättandet av ett kontrollprogram för buller för att i största möjliga mån begränsa störningar under byggtiden. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheterna. Arbetsplanen inbegriper tre luftutbytesstationer, två på Lovön och en i Vinsta. Utöver detta planeras fyra frånluftsstationer. Buller från ventilationsanläggningar klassas som externt industribuller. Fastställande av arbetsplanen ska säkerställa att åtgärder vidtas för att buller från luftutbytes- och frånluftsstationer klarar Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller Kontrollprogram buller under byggskedet Länsstyrelsen anser att en lämplig inriktning i kontrollprogrammet för buller under byggtiden kan vara följande:

10 Åtgärder ska vidtas för att så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt klara Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller (NFS 2004:15). Bullerkällor ska om möjligt avskärmas/byggas in. "Tysta" arbetsmaskiner och arbetsmetoder ska användas, dvs bästa möjliga teknik. Arbeten som kan medföra störningar för boende på grund av luftburet buller eller stomljud bör förläggas till kl, helgfri måndagfredag. Bullerskyddsåtgärder bör genomföras så tidigt som möjligt (de åtgärder som ska till för att klara riktvärden för driftsskedet). Boende som förväntas utsättas för luftburet buller eller stomljud överstigande riktvärdena inomhus under minst en vecka, bör i god tid innan byggarbetena påbörjas erbjudas tillfälligt boende. SID 10 (25) 5. Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inga erinringar mot planförslaget. 6. Sakägare och boende Inga sakägare har framfört synpunkter. 7. Övriga intresseföreningar m.fl. Sven Olof Björn, Alsätravägen 30, Skärholmen, framhäver att Förbifarten är ett spektakulärt förslag som bör förverkligas snarast möjligt. Hans kritiska synpunkter om tunnlar i Skärholmens område kvarstår dock. Det är enligt hans mening vanskligt att bygga tunnlar som korsar varandra såsom det föreslås i Sätra. Det kan övervägas att leda trafiken från Akalla till Lindvretens område. Samtidigt bör investeringar ge resultat så snart som möjligt, därför bör tunnlarna bara förbara snart och avleda genomfartstrafiken. Hans erfarenheter grundas på flerårig erfarenhet av sprängningsarbeten åt försvaret. Naturskyddsföreningen i Stockholms län inleder och sammanfattar sitt yttrande, gällande Förbifart Stockholm som helhet. Naturskyddsföreningen har tidigare yttrat sig om Förbifart Stockholm, bl.a. i samband med Trafikverkets arbetsplan och Stockholms stads programsamråd för Förbifart Stockholm. Då våra synpunkter inte har beaktats finner vi det nödvändigt att återigen upprepa våra kraftiga invändningar mot projektet. - Förbifarten strider mot Miljöbalken och de nationella och regionala miljömålen. - Förbifarten kommer att leda till ytterligare utglesning av stadsbebyggelsen och därmed driva upp trafikarbetet i hela regionen. - Förbifarten försvårar möjligheterna att uppnå klimatmålen - Förbifarten ger försämrad närmiljö för tusentals invånare i Skärholmen, Hjulsta och Akalla. - Förbifarten löser inte Stockholms trafikproblem, det kan endast bättre kollektivtrafik och utvecklade trängselskatter göra. - Förbifarten är ett ekonomiskt riskprojekt, de ekonomiska kalkylerna är extremt optimistiska. - Förbifarten är en felsatsning även med anledning av peak oil, vi måste istället investera i kollektivtrafik med låg energianvändning.

11 Arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen yttrar sig i alla detaljplaner med en och samma skrivelse som i några planer har ett eget avsnitt samt ett övergripande avsnitt. Regionala och nationella frågor Gruppen anser att de miljöfaktorer som valts ut att belysas i MKB entydigt talar för det orimliga i att bygga Förbifart Stockholm. Ledens sträckning innebär svårigheter att upprätta effektiva busslinjer som snabbt når större centra. Även om kollektivtrafikering skulle visa sig möjlig är det en orimligt liten mängd kollektivtrafikresor som förväntas med tanke på kostnaden för Förbifart Stockholm. Även den mest ambitiösa satsning på tunnelluftskvaliteten medför akuta risker för känsliga individer. För pendlare kan inte långsiktiga hälsorisker uteslutas. Det är oacceptabelt om dessa frågeställningar inte klarläggs och åtgärdsprogram fastställs inom ramen för arbetsplanen. Beträffande omledningsvägnät är risken stor att detta kommer att användas frekvent pga kösituationer i tunnlarna. Pga farligt gods medför detta faror för allmänheten. Det är orimligt om inte alla aspekter på detta är lösta, krav specificerade, åtgärdsprogram och beräknade kostnader preciserade innan arbetsplanen fastställs. Detsamma gäller andra säkerhetsaspekter som berör olyckor, farligt gods, explosioner, brand, läckage av gaser, kemiska ämnen och radioaktivt material. SID 11 (25) Förbifartens totala påverkan på resvanor och trafikrörelser i hela Stockholmsregionen, och därmed luftföroreningshalter och utsläpp av koldioxid regional: Av Stockholms- överenskommelsens prognoser framgår att till 2030 skulle antalet bilresor öka dramatiskt och kollektivtrafikresandets andel minska i regionen, detta trots en rad finansierade och ofinansierade kollektivtrafikprojekt. Redan detta konstaterande borde vara tillräckligt för att avstå från att bygga Förbifart Stockholm. Att Förbifart Stockholm skulle motverka alla tänkbara ansträngningar att uppnå en miljö och klimatmässigt sund utveckling är uppenbar. Trafikverkets nollalternativ är inte ett rimligt alternativ eftersom det bara prognostiserar med utgångspunkt från tidigare och nuvarande trender för personbilsresande i regionen. I stället bör man välja ett alternativ som bygger på backcasting, att utveckla framtidsbilder som löser ett aktuellt problem när ett problem inte kan lösas med rådande trender. Alternativet till Förbifart Stockholm måste vara en målinriktad åtgärdsplan, i detta fall mot nödvändiga klimatgasutsläppsmål som gör att åtminstone 2-graders-målet kan nås. Detta skulle sannolikt göra det möjligt att begränsa personbilsresandet i enlighet med Trafikverkets eget planeringsunderlag, dvs. en minskning med 20 % till 2030, så att klimatmålen kan nås. Det är ett sådant alternativ som bör jämföras med den trafikökning på 69 % till 2035 som Trafikverket kalkylerar med vid byggande av Förbifart Stockholm. Det är viktigt att minnas att det är med en trafikökning i den storleksordningen som den samhällsekonomiska kalkylen och finansieringsplanen för Förbifart Stockholm är beräknade. Jämförs dessa två alternativ handlar det om dubblerat koldioxidutsläpp med alternativet Förbifart Stockholm.

12 SID 12 (25) Finansieringen innebär stora risker. Föreningen befarar att skulden inte kommer att kunna amorteras pga ökade byggkostnader och/eller för små intäkter från trängselskatten. Det räcker med små kostnadsökningar, en mycket liten minskning av beräknad trafikmängd förbi betalstationer, en liten ökning av ränteläget, förlängd byggtid för att lånen inte skall kunna betalas utan i stället öka. Bedömningen att Förbifart Stockholm främjar utveckling och tillväxt i regionen och den kommunala ekonomin kan ifrågasättas av många skäl. Finansieringen är en, försämrade natur-, kultur- och boendemiljöer en annan, försämrat hälsoläge pga ökad biltrafik en tredje, ökade kostnader för att nå klimatmålen i regionen och Sverige en fjärde. Den samhällsekonomiska kalkylen för Förbifart Stockholm är ifrågasatt. Föreningen är av uppfattningen att regionens utveckling, tillväxt och attraktionskraft i stället skulle främjas genom en kraftfullare satsning på kollektivtrafiken. Föreningen bifogar sitt yttrande till arbetsplan daterat Djurgården- Lilla Värtans Miljöskyddsföreningen framhåller att åtskilliga nya fakta har tillkommit sedan Dennisavtalet undertecknades. I ljuset av de nya kunskaperna måste, enligt DLV:s mening, betydligt djupare och mer fundamentala frågor formuleras. DLV menar att en seriös Strategisk Miljöbedömning (SMB) måste föregå planer av denna karaktär. Först då blir det möjligt att avgöra om en ytterligare nord-sydlig förbindelse är motiverad, vilken sträckning den i så fall bör ha och huruvida lösningen bäst utgörs av en väg eller en spårförbindelse samt om avsedd funktion i stället kan uppnås med andra medel, förslagsvis ett förbättrat och utvidgat system för trängselavgifter. DLV utvecklar sina synpunkter och hänvisar till nya forskningsrön, Sternrapporten, IEA m.m. DLV sammanfattar sitt yttrande i följande slutsatser: - Innan energifrågan fått en tillfredsställande lösning, varmed avses tillgång till en långsiktigt hållbar, icke förorenande energikälla, är det, i ljuset av dagens kunskaper, helt oacceptabelt att bygga nya fossilberoende anläggningar, antingen det handlar om hamnar, flygplatser eller motorleder. - Detsamma gäller frågan om luftföroreningar och bullerstörningar: medborgarnas väl och ve måste äntligen tillåtas gå före väg- och billobbyns vinstbegär. - Resurserna är alltid begränsade. Att satsa dem på ett miljö- och energimässigt ohållbart projekt är fullständigt oansvarigt. Att större delen av pengarna avses komma från de trängselavgifter, vilka enligt folkomröstningsresultatet skulle användas till både vägar och kollektivtrafik, är närmast att jämställa med förskingring. - Exempel, såväl svenska som utländska, visar att den slutliga kostnaden sannolikt kommer att bli långt högre än de ursprungliga kalkylerna. Någon samhällsekonomisk lönsamhet blir det inte fråga om, tvärtom. Projektet Förbifart Stockholm måste därför läggas ner. Klimataktion på Stockholm. Klimataktions yttrande grundar sig i en stark oro för att staten och stockholmsregionens kommuner inte bidrar tillräckligt till att lösa den globala klimatkrisen. All ytterligare utbyggnad av infrastruktur som betjänar och underlättar för fossilberoende trafikslag är helt förkastlig, framför

13 allt ur klimatsynpunkt, men även ur rättvisesynpunkt i ett socioekonomiskt perspektiv. Kommande trafiklösningar måste bidra till sänkningar av växthusgaserna och underlätta för alla invånare i regionen oavsett ålder, kön och lön att ta sig fram. Förbifart Stockholm kommer att medföra allvarligt strukturerande effekter på samhällsplaneringen, då byggandet av Sveriges största motorvägstunnel inte ger ekonomiskt utrymme för en samtidig, mycket angelägen och kraftig kollektivtrafiksatsning, och dessutom låser fast regionen i en utspridd och bilkrävande struktur för många år framåt. SID 13 (25) Klimataktion Stockholm anser sammanfattningsvis: - Förbifart Stockholm kan inte byggas om projektet inte bidrar till att uppfylla klimatmålen om kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. - Den snabbaste vägen att uppnå klimatmålen är en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken med vidhängande ekonomiska styrmedel och subventioner för att styra över trafikanter från bil till att åka kollektivt, gå eller cykla. Det finns också andra skäl för detta, främst sociala och naturskyddsskäl. - Samhällsekonomiskt kommer det aldrig att vara lönsamt med både och, det vill säga kraftig utbyggnad av motorleder för bilar och kraftig satsning på kollektivtrafik. - Det vore oansvarigt att gå vidare med projektet innan man har utrett alla aspekter av tunnelluftsproblematiken eftersom det kommer att påverka många människor under mycket lång tid framöver. Om FS ska byggas så bör samma hänsyn tas till hälsa och välbefinnande hos kommuninvånarna som är bosatta vid Skärholmen, Järvafältet och Akalla. - Trafikverket bör ges i uppdrag att utreda andra utvecklingsvägar för att binda ihop de norra och södra regiondelarna. Man bör ta hänsyn till en faktisk minskning av bilanvändning, och också titta på hur andra städer i världen gått andra och mera klimatvänliga vägar. Det är skamligt att Stockholmsregionen bygger fast sig i ännu starkare bilberoende strukturer för många år framåt. Stockholms stad, som berömmer sig för miljövänligt byggande av nya stadsdelar, borde gå i täten för processen att vända på den tunga Förbifartsskutan och faktiskt tänka om. Rigmor Söderqvist och Stig Sjöstedt som ser sig som sakägare, Mirabellbacken 5, Hässelby, yttrar sig om alla detaljplaner i en och samma skrivelse och påstår följande: Förbifart Stockholm skulle leda till kraftigt ökad klimatpåverkan. Förbifart Stockholm leder till ett försämrat hälsotillstånd i regionen genom ökade luftföroreningar. Leden kommer att leda till ett mer bilberoende samhälle vilket vi motsätter oss. Kostnaderna för Förbifart Stockholm begränsar utrymmet för kollektivtrafikutbyggnad under åtskilliga år framöver. Förbifart Stockholm påverkar negativt natur-, kultur- och boendemiljöer längs hela sin sträckning, Sätra, Lovön, Grimsta, Hässelby/Vällingby, Hjulsta, Akalla, Hansta, Häggvik pga arbetstunnlar, hamnar, trafikplatser, breddade vägar, avgaser från ventilationstorn och tunnelmynningar. Den leder till påverkan på grundvatten som kan leda till svåra skador på natur och bostäder. Den innebär risker för Mälarvattnet och skador på Mälaren med öar och strandområden.

14 De anser sig personligen drabbade genom försämrade rekreationsmöjligheter i Grimstaskogen och försämrad boendemiljö under byggperioden genom buller mm. Gunilla Wirén, Gillsätragränd 72, Skärholmen anser stadens plan för Förbifart Stockholm gynnar en förändring som inte är acceptabel ur miljösynpunkt och inte heller för mig som enskild fastighetsägare och som medborgare. Riskerna underskattas och det är otydligt beträffande kriterierna. Det anges att alla typer av gods skall tillåtas på Förbifart Stockholm och att man därmed inte skriver in några restriktioner i planen, vilket är helt oacceptabelt. Detaljplanen inskränker nyttjanderätten av min fastighet genom att jag t ex inte kommer att kunna installera bergvärme pga. tunnelrören. Om Förbifart Stockholm tillåts enligt denna plan riskerar min fastiget att få skador pga. grundvattensänkning. Även sprängningarna i sig medför stora risker. Fastigheten och hela Gillsätraområdet är sedan början av 2006 grönmärkt av stadsmuseet. Byggtiden skulle medföra mycket stora och långvariga störningar. Förbifart Stockholm rimmar illa med nationella miljömål vilket är ett fullgott skäl att inte tillåta den och därmed inte göra detaljplaner som planerar för den. SID 14 (25) Cecilia Obermüller, Bromma, anser att Förbifart Stockholm är inte förenligt med miljöbalkens bestämmelser och påtagligt försvårar landets, regionens och kommunens målsättningar om minskade utsläpp av klimatgaser. Risken är påtaglig att leden bidrar till överskridanden av miljökvalitetsnormer. Förbifarten ökar odiskutabelt miljöbelastningen i regionen. Projektet är kraftigt samhällsekonomiskt olönsamt. Med nuvarande utveckling fortsätter kollektivtrafiken att tappa resandeandelar. Förbifart Stockholm kommer förstöra stora naturvärden och leda till en irreversibel utarmning av vårt kulturarv. Skadorna på naturvärden, friluftsliv och kulturmiljö av Förbifarten är entydiga och av oacceptabel omfattning. I byggfasen blir ingreppen mycket stora. Då transportsektorn är den dominerande källan för utsläpp av växthusgaser är det oerhört viktigt att planeringen av Förbifart Stockholm avbryts. Dessutom får motorleden stora negativa strukturerande effekter för samhällsplaneringen och resmönster i hela regionen. Den sekundära effekten av den nya leden med påverkan på det regionala exploateringsmönstret, trafikarbetet etc. kommer att vara starkt negativ både från intrångssynpunkt och från allmän miljösynpunkt. Detta då Förbifart Stockholm också kommer att leda till en utglesad stadsstruktur och motverka stadens arbete att bygga en tät stad. Ur jämställdhetsaspekt har leden också visat att det är en felsatsning. Män som i större utsträckning färdas i bil gynnas av motorleder, medan kvinnor (även barn, unga och pensionärer) gynnas istället av kollektivtrafiksatsningar. Hur ska hälsan för de som använder tunneln garanteras? Nivån för partikelhalterna är fortfarande ett olöst problem. Det är dessutom mycket orättfärdigt att den socioekonomiskt svagare delen av Stockholms befolkning ska utsättas för ökat buller, ökade mängder partiklar och ett omfattande intrång i sin när- och boendemiljö. Det handlar då om Akalla, Hjulsta och Skärholmens befolkning. Ett socialt perspektiv på frågan är intressant. Vilka tycker att det behövs snabbare stora förbifarter i Skärholmen eller förbi Södra Järva? Århundradets felsatsning bör avbrytas omedelbart och resurserna i stället investeras i en modern och samhällsnyttig utveckling med kraftigt utbyggd kollektivtrafik.

15 John Åberg i Sköndal önskar att följande generella synpunkter beaktas vid ett ev. byggande av den s.k. "Förbifart Stockholm" SID 15 (25) - Det återstår att bevisa behovet av en förbifart, d v s hur stor andel av trafikströmmarna som verkligen sker förbi Stockholm. - Bygget styr resenärer mot resa i privatbil istället för kollektiva färdmedel. - Den resulterande ökande privatbilismen i staden är inte önskvärd, givet att den tar anspråk oerhört mycket större markytor än kollektiva alternativ. - Ytterst värdefull stadsnära mark inte bör vikas åt skrymmande motorvägar, med de kilometerbreda partikel- och bullermattor som de utgör i stadslandskapet. - Partikelbelastningen från de många fordonen på väg utgör ett hälsoproblem, lokalt i tunnlarna och regionalt ovan mark. - Partikelbelastningen är ett problem som inte diskuteras tillräckligt. Nya bränslen löser inte problemet med partikelföroreningarna från vägtrafiken. Samma sak gäller för vägbuller. Varje vägtrafikökning medför ett ökat antal döda luftvägs- respektive hjärt- och kärlsjukdomar. - Även med andra bränslen och mer bränsleeffektiva fordon är massbilism i stad ojämförligt mer energikrävande jämfört med alternativet kollektivresande. Ökat bilism är således oförenligt med Sveriges åtagande att minska koldioxidutsläppen. Av det skälet är Förbifarten eventuellt även olaglig. - På längre sikt: nya motorvägar skapar exploateringstryck på nya platser. Nya verksamheter och bostadsområden kommer att etableras längs motorvägens sträckning. Dessa externa lägen kommer i sin tur att generera hittills inte diskuterade trafikökningar. - Bygget för till en utglesning av staden, det är oklart vilket stöd som finns för detta hos allmänheten. Birger Eneroth, Lidingö, lämnar ett yttrande som omfattar alla 13 detaljplaner. Yttrandet berör allas rätt att resa. Om mer kollektivtrafik. Om klimatproblem, trafikolyckor, farliga luftföroreningar, stadsmiljö mm. Om långsiktigt samhällsansvar. Slutligen påpekas att han finner anledning att avsluta planeringen av Förbifarten, tänka om, göra om och göra bättre. Nina Hjerpe, Sturevägen 5, Järfälla samt ytterligare 3 underskrifter påpekar att de vill bevara området i sin helhet, med alla träd och all natur. Det är många, inte enbart de närmast boende, som använder det för promenader. Att området behövs för rekreation, livsglädje och för syrets skull. Jacob von Oelreich, Drottning Kristinas väg 9, Stockholm, anser att planerna för Hanstamotet inkräktar på Hansta naturskogsområde och kommer, om de genomförs, att medföra en stark barriäreffekt för detta skogsområde. Detta kommer att skada ekosystemet kring Hanstaskogen och minska områdets ekologiska resiliens. Buller och föroreningar kommer också att skada naturskogen och minska dess ekologiska och sociala värden. Sammantaget kommer områdets socio-ekologiska resiliens att minska. Att lägga motorvägen i ytläge har också negativa konsekvenser ur miljörättvisesynpunkt. Framförallt bör Hanstamotet inte byggas, lika lite som resten av Förbifart Stockholm, eftersom motorvägen genom den ökade biltrafik den medför kommer att omöjliggöra ett uppnående av de klimatmål som är nödvändiga för att undvika katastrofala klimatförändringar i framtiden.

16 SID 16 (25) 8. Remissinstanser Trafikkontoret, Exploateringskontoret och Idrottsförvaltningen Ingen erinran Trafikverket ser positivt på det goda samarbetet och samordningen mellan detaljplaner och arbetsplan för Förbifart Stockholm. Trafikverket har följande synpunkter som behöver beaktas. Trafikverket anser att en genomförandetid om 5 år är för kort samt att planen bör ge större frihet för anläggning ovan mark och dess proportioner samt att alla de i ovanjordsanläggningar som anges i arbetsplanen måste vara medtagna i detaljplanen då de är väsentliga för tunnelns drift. Det bullerskydd som illustreras vid cirkulationsplatsen finns i arbetsplanens illustration. Trafikverket har inget emot att ett sådant skydd genomförs. Detaljplanen redovisar inte de lokala skärmarna vid bostäderna i Skärholmen. Trafikverket förutsätter att staden har gjort avvägningen att dessa kan genomföras utan detaljplaneändring. Trafikverket menar att det vore en tydligare redovisning om det illustrerade bullerskyddet för Förbifart Stockholm inom område Genomfart antingen bör avgränsas till planområdet eller redovisas i hela sin utsträckning. Huddinge kommun påpekar att i den egna kommunen pågår arbetet med att upprätta detaljplan för ny trafikplats i Kungens kurva och för trafikplats Lindvreten. Samråd av det planförslaget pågår samtidigt som Stockholms stads planer för Förbifart Stockholm. Planförslaget för anslutning till Skärholmsvägen gränsar direkt mot den detaljplan som Huddinge kommun håller på att upprätta för ny trafikplats i Kungens kurva. Det remitterade planförslaget bygger på Trafikverkets arbetsplan för Förbifart Stockholm och synes stämma väl överens med Huddinge kommuns planförslag. I planförslaget hänvisas till Trafikverkets beräkningar av framtida trafikmängder på Skärholmsvägen och att dessa bl.a. ligger till grund för bedömningar om buller och bulleråtgärder. I detta sammanhang kan informeras om att Huddinge kommun i tidigare yttrande över Trafikverkets arbetsplan för Förbifart Stockholm påpekat att trafikprognoserna på det lokala vägnätet i Kungens kurva inte stämmer. Det är också viktigt att åtgärder som minskar buller och förbättrar ljudmiljön i området genomförs. Huddinge kommun har i övrigt inget att anföra över planförslaget. Beslut i detta ärende har tagits i kommunstyrelsens planerings- och personalutskott den 5 oktober 2011 (protokollsutdrag bifogas). Storstockholms Lokaltrafik AB (SL) redovisar att i RUFS 2010 ligger Förbifart Stockholm med som en del i ett utvecklat vägsystem som föreslås byggas före Förbifart Stockholm är viktig för att öka vägkapaciteten på medellång sikt över Saltsjö-Mälarsnittet för bil- och busstrafik liksom för näringslivets transporter. För att förbättra tillgängligheten mellan sex av de åtta yttre regionala stadskärnorna som anges i RUFS 2010 så behöver de goda förbindelser med varandra i tvärled. Kollektivtrafiken och dess framkomlighet Analyser av kollektivtrafikresandet som SL och Trafikverket gemensamt har genomfört visar på en minskad marknadsandel i kollektivtrafiken när Förbifart Stockholm byggs samtidigt som den regionala tillgängligheten stärks. För att förbättra kollektivtrafikens marknadsandel är det viktigt att SL, Trafikverket och kommunerna tillsammans arbetar för en bra kollektivtrafiklösning med god

17 framkomlighet både kring själva Förbifarten men även generellt i länet. SL planerar för ny busstrafik som utnyttjar Förbifarten. Det planeras både för en stomlinje och direktbussar för att minska trycket i spårtrafiken, komplettera befintlig kollektivtrafik och öka tillgängligheten i tvärled. Stomtrafik förutsätter mycket god framkomlighet på Förbifarten samt i anslutande vägnät. Det är även viktigt att kommunerna tar sitt väghållaransvar vad gäller framkomlighet för kollektivtrafiken. Det är även viktigt att busstrafikens framkomlighet prioriteras under byggtiden så att så många som möjligt väljer kollektivtrafiken som färdmedel. SID 17 (25) Angående Trafikplats Kungens Kurva anser SL att de kollektivtrafikramper som planeras i höjd med Skärholmens tunnelbanestation är av största vikt i strävan att åstadkomma konkurrensmässiga restider med busstrafiken. Det är även viktigt att skapa bra framkomlighet mellan Skärholmens bussterminal och de planerade ramperna. Det gäller även mellan bussterminalen och Kungens Kurva området eftersom busslinjer till områden bortom Kungens Kurva planeras gå via Kungens Kurva. Detaljplanen bör inte omöjliggöra Spårväg Syds olika sträckningar som presenterats i Förstudie Spårväg Syd. Avseende eventuellt intrång och behov av avtal skriver SL att Tunnelbanans röda linje mellan Sätra och Skärholmen kommer att påverkas både under byggskedet och permanent. Planerade bergtunnlar kommer att korsa tunnelbanans tunnel med mycket liten bergtäckning och gå i tunnelbanans skyddszon. Även andra anläggningar tillhörande Förbifart Stockholm kommer att placeras nära SL:s anläggning. Det är viktigt att tunnelbanetrafiken kan bedrivas utan hinder under hela byggtiden. Tunnelbanetrafiken på röda linjen är en betydande länk för många kollektivtrafikresenärer och det är därför viktigt att ingen påverkan och störning sker under genomförandet av planen. Men de arbeten med Förbifart Stockholm som ändå kan komma att påverka SL måste utföras enligt SL:s föreskrifter och i nära samarbete med SL. Intrång i tunnelbanans skyddszon måste överenskommas med SL och regleras i avtal mellan Trafikverket och SL. Villkor för arbetenas genomförande och kostnader förknippade med detta ska också regleras i avtalet. Sådant avtal skall vara upprättat innan planens antagande. Miljö Trafikverket ska garantera bussarnas framkomlighet genom tunnlarna så att dessa inte behöver stå stilla. SL förutsätter att luftkvalitén i ledens tunneldelar blir acceptabel från hälsosynpunkt även för bussförare som kan komma att göra många resor per dag och därmed vistas där mycket längre tid än andra resenärer. SL förutsätter ett fortsatt gott samarbete med Trafikverket och Stockholms Stad gällande den vidare planeringen, projekteringen och genomförandet av alla planer gällande Förbifart Stockholm. Stockholms stadsmuseum kan konstatera att det strax söder om detaljplaneområdet finns ett antal fornlämningar som inte finns redovisade på plankartan. Det rör sig om två torplämningar, en färdväg samt en milstolpe. Alla finns registrerade i fornminnesregistret. Även om de ligger utanför kommungränsen bör de finnas med på plankartan då de kommer att beröras av det gemensamma vägprojektet samt av arbets- och etableringsytor som kommer att finnas i området. Stadsmuseet vill betona vikten av att man måste anstränga sig till det yttersta för att avgränsa värdefulla ytor så att de inte tas i anspråk. Arbets- och etableringsytor bör sättas ut med antikvarisk medverkan för att minimera den negativa påverkan på kulturmiljön.