av den 15 maj 2008 OCH

Transkript

1 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 15 maj 2008 YTTRANDE nr 2/2008 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 15 maj 2008 m kmmissinens förrdning m ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 1702/2003 m fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- ch miljöcertifiering av luftfartyg ch tillhörande prdukter, delar ch utrustningar samt för certifiering av knstruktins- ch tillverkningsrganisatiner OCH m kmmissinens förrdning m ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003 m frtsatt luftvärdighet för luftfartyg ch luftfartygsprdukter, delar ch utrustning ch m gdkännande av rganisatiner ch persnal sm arbetar med dessa arbetsuppgifter Reviderade krav enligt Del-M för luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter ch underhåll genm pilten/ägaren R.F Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet, Ensamrätt. Rättigheterna till dkumentet tillhör byrån. Sidan 1 av 30

2 I. Allmänt 1. Syftet med detta yttrande är att föreslå att kmmissinen ändrar kmmissinens förrdningar (EG) nr 1702/2003 ( 1 ) (Del 21) ch nr 2042/2003 ( 2 ). Skälen till denna regleringsåtgärd beskrivs nedan. 2. Yttrandet har antagits i enlighet med det förfarande sm angetts av Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhets (byråns) styrelse ( 3 ) i enlighet med bestämmelserna i artikel 19 i förrdning (EG) nr 216/2008 (grundförrdningen). II. Samråd 3. För att utvärdera knsekvenserna av Bilaga I till förrdning (EG) nr 2042/2003 (Del-M), i enlighet med artikel 7.6 i förrdning (EG) nr 2042/2003, anrdnade byrån två möten 2004 med företrädare för den kmmersiella ch icke-kmmersiella flygindustrin, vid vilka det knstaterades att knsekvenserna av Del-M för kmmersiella lufttransprter var minimala ch att knsekvensbedömningen måste inriktas på andra verksamheter. 4. I avsikt att genmföra knsekvensbedömningen van undertecknade byrån ett avtal med knsulenten Air EurSafe den 21 september Resultatet var knsekvensutredningsrapprten 2004/S sm utfärdades av Air EurSafe den 21 februari 2005 ch ffentliggjrdes sm Tillägg II till nedan beskrivna NPA07/ Denna rapprt användes av byrån för att föreslå en ändring av Del-M för luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter (regleringsuppgift M.007). Detta förslag ffentliggjrdes sm ett meddelande m föreslagen ändring Ntice f Prpsed Amendment (NPA) 07/2005, sm utfärdades den 23 juni 2005 ch var tillgängligt för ffentligt samråd under en perid sm förlängdes till 5 månader på begäran av en majritet av intressenterna. Vid samrådsperidens slut den 24 nvember 2005 hade byrån mttagit 441 synpunkter från natinella myndigheter, yrkesrganisatiner ch privatpersner. 6. De mttagna synpunkterna, liksm slutsatserna från en knferens sm anrdnades för att förklara ch diskutera förslaget, ledde till att byrån bedömde att de avsedda ändringarna inte har någn möjlighet att bli antagna m inte byrån parallellt påbörjar en annan regleringsuppgift (M.017) för att utarbeta det tillhörande förklarande materialet (allmänna råd m uppfyllande av krav samt anvisningar AMC ch GM), föreslå ytterligare ändringar till bestämmelsen ch lägga fram båda förslagen samtidigt för att ge en detaljerad översikt över de avsedda ändringarna. Detta diskuterades ingående i slutet av 2005 med företrädare för den ( 1 ) Kmmissinens förrdning (EG) nr 1702/2003 av den 24 september 2003 m fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- ch miljöcertifiering av luftfartyg ch tillhörande prdukter, delar ch utrustningar samt för certifiering av knstruktins- ch tillverkningsrganisatiner (EUT L 243, , s. 6). Förrdningen senast ändrad genm kmmissinens förrdning (EG) nr 287/2008 av den 28 mars 2008 (EUT L 87, , s. 3). ( 2 ) Kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003 av den 20 nvember 2003 m frtsatt luftvärdighet för luftfartyg ch luftfartygsprdukter, delar ch utrustning ch m gdkännande av rganisatiner ch persnal sm arbetar med dessa arbetsuppgifter (EUT L 315, , s. 1). Förrdningen senast ändrad genm kmmissinens förrdning (EG) nr 376/2007 av den 30 mars 2007 (EUT L 94, , s. 18). ( 3 ) Styrelsens beslut rörande det förfarande sm skall användas då byrån avger ett yttrande samt utfärdar certifieringsspecifikatiner ch anvisningar. EASA MB , (förfarande för upprättande av bestämmelser). Sidan 2 av 32

3 allmänna luftfartssektrn, sm avtalade att stödja detta förfarande. Regleringsåtgärden utökades därför till att: utvärdera ch besvara de 441 synpunkter sm mttagits sm svar på NPA07/2005, utarbeta den mtsvarande förteckningen med synpunkter ch svar (Cmment Respnse Dcument, CRD), diskutera ch föreslå ytterligare ändringar av Del-M, framställa tillhörande allmänna råd m uppfyllande av krav samt anvisningar. Dessutm överfördes de mycket specifika frågrna gällande underhåll genm pilten-ägaren till en särskild uppgift (M.005). 7. Arbetet utfördes av två regleringsgrupper (M.005 ch M.017) bestående av företrädare för byrån, de natinella luftfartsmyndigheterna, tillverknings- ch underhållsindustrin, liksm ägare/peratörer. Baserat på deras insatser utfärdade byrån följande dkument för ffentligt samråd: CRD07/2005 den 26 april 2007 (sm svar på synpunkterna på NPA07/2005). NPA den 28 juni 2007 (med förslag på ytterligare ändringar av Del-M liksm de mtsvarande allmänna råden m uppfyllande av krav samt anvisningarna). 8. För att stödja ch förklara innehållet i dessa dkument anrdnade byrån en knferens i Köln den 4 juli 2007, sex knferenser i Schweiz, Förenade kungariket, Frankrike, Danmark, Tyskland ch Tjeckien mellan den 28 augusti 2007 ch 13 september 2007 samt en knferens i Österrike den 13 nvember För att förenkla kmmissinens gdkännandeförfarande ch underlätta alla inblandade parters förståelse beslutade byrån att dess slutliga yttrande skall täcka de tre uppgifterna (M.007, M.005 samt M.017) ch förband sig att utarbeta en gemensam förteckning med synpunkter ch svar, liksm en ändrad sammanslagen text för Del-M. 10. Byrån mttg 10 reaktiner på CRD07/2005 ch 661 synpunkter på NPA , med följande huvudsakliga budskap: Tvivel uttrycktes över behvet att ersätta befintliga natinella system med eurpeiska förrdningar. En särskild separat förrdning, den lätta Del M, bör utfärdas för att hantera frtsatt luftvärdighet för allmänflyget. Resultaten av regleringsuppgift MDM.032 m bättre reglering av allmänflyget bör integreras. Gdkännanden enligt M.A, kapitel F, ch M.A, kapitel G, (rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet) bör kmbineras. FAA AC43-13 bör gdtas för reparatiner ch mdifieringar. Förenta Staternas (FAA ) ch Kanadas (TCCA ) gdkännandedkument för underhållna kmpnenter bör gdtas direkt (utan dubbelt gdkännande). Omfattningen av piltens-ägarens underhåll bör utökas ch självbedömning elimineras. Tyngande krav på tillsyn (kvalitetssystem/rganisatriska granskningar) bör mildras. Ursprungligt gdkännande av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet bör tillåtas ifall ett gdkänt underhållsprgram saknas. Sidan 3 av 32

4 Villkren för kmpnentunderhåll ch kmplicerade uppgifter bör tydliggöras. Överföring av driftsdugliga kmpnenter till ägaren bör tillåtas. Ett nytt, enklare certifikat bör skapas för persnal sm arbetar med luftfartygsunderhåll. Mildrade krav bör ställas på persnal sm granskar luftvärdigheten ch förfarandet bör förenklas för luftvärdighetsgranskningar ch utfärdandet av granskningsbevis avseende luftvärdighet. Mer tid bör ges åt genmförandet av de avsedda ändringarna. 11. För att granska dessa synpunkter inrättade byrån två granskningsgrupper (M.005 ch M.017), var ch en bestående av medlemmarna från respektive arbetsgrupp plus en persn från standardisering ch gdkännanden (byrån) samt en persn från industrin sm hade uttryckt en avvikande åsikt till NPA Till följd av denna granskning utfärdade byrån den 6 mars 2008 CRD , innehållande svaren på samtliga synpunkter, den föreslagna texten till bestämmelsen ch till de allmänna råden m uppfyllande av krav samt anvisningarna, förklarande material sm visar hur de viktigaste av vanstående frågr hade hanterats, samt en vägledning för innehavare av privata luftfartyg på högst 2730 kg maximal startmassa (inräknat ballnger i alla strlekar) sm sammanfattar de mest förenklade förfaranden sm medges av de avsedda bestämmelserna. 12. Sm resultat av det externa samrådet för CRD , sm avslutades den 6 maj 2008, mttg byrån reaktiner från: 6 behöriga myndigheter: AustrCntrl-Österrike, CAA-Nederländerna, CAA-Förenade kungariket, DGAC-Frankrike, ENAC-Italien, FOCA-Schweiz. 12 rganisatiner ch sammanslutningar: Bradland Balln Flights, British Balln and Airship Club, GEFA-FLUG, Kngelig Dansk Aerklub, Eurpe Air Sprts, Deutscher Aer Club, Eurpean Gliding Unin, Eurpean Sailplane Manufacturers, Alitalia Servizi, Fédératin Française de Vl à Vile (FFVV), Nrges Luftsprtfrbund, Eurpean Micrlight Federatin. 27 enskilda persner. Dessa reaktiner analyseras utförligt i Bilagan. Ingen av dessa inverkar egentligen i sak på byråns slutsatser i förteckningen med synpunkter ch svar. Dck innehöll flera av dem intressanta förslag på förbättringar av den text sm byrån har infört i detta yttrande. Vissa andra reaktiner kan inte beaktas i samband med denna regleringsåtgärd då de skulle kräva ett riktigt, öppet samråd. De kmmer därför att beaktas vid en framtida reglering. III. Innehåll i byråns yttrande 13. Detta yttrande tar största möjliga hänsyn till de synpunkter sm framförts av de många intressenter sm deltg i samrådet ch reagerade på förteckningen med synpunkter ch svar. I yttrandet föreslås ett eurpeiskt synsätt på den frtsatta luftvärdigheten för luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter sm bygger på befintliga natinella system när dessa erbjuder likartade metder för att upprätta en tillräcklig säkerhetsnivå, för att göra det möjligt för vissa av dem att frtsätta med minimala avbrtt. Detta gör ckså att de system sm har visat sig vara effektiva blir tillgängliga för alla eurpeiska medbrgare. Sidan 4 av 32

5 14. Behvet att parallellt upprätta kraven ch sätten att uppfylla dem, liksm att på lämpligt sätt invlvera ch samråda med alla intressenter, förklarar varför dessa regleringsuppgifter sm brde ha avslutats 2005 kunde avslutas först nu, några få månader innan slutförandet av den temprära rapprten m ikraftträdandet av bestämmelserna i Del M gällande den frtsatta luftvärdigheten för luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter. Detta ledde naturligtvis till rättmätig r bland berörda intressenter. Detta yttrande tar därför full hänsyn till denna r ch föreslår övergångsåtgärder för att beakta den. 15. Med hänsyn tagen till EASA:s nrmhierarki tar detta yttrande bara upp de ändringar sm byrån föreslår till kmmissinens tillämpliga förrdningar (Del M, Del 145 ch Del 21). De tillhörande allmänna råden m uppfyllande av krav samt anvisningarna, redvisade i förteckningen med synpunkter ch svar, kan ch kmmer byrån endast att utfärda efter att kmmissinen antagit van nämnda förrdningar. Det måste dck framhållas att de i detta yttrande presenterade åtgärderna måste läsas i samband med de nämnda allmänna råden m uppfyllande av krav samt anvisningarna sm del av ett överenskmmet paket. a) Behv av gemensamma bestämmelser 16. Även m många persner ch rganisatiner ifrågasatte behvet av förändring ch gav sitt stöd för en frtsatt användning av samtliga aktuella natinella system, har Eurpaparlamentet ch rådet redan beslutat att den frtsatta luftvärdigheten för samtliga luftfartyg sm registrerats i medlemsstaterna skall uppfylla gemensamma bestämmelser så att medbrgarna drar fördel av två av EASA-systemets viktigaste mål: a) Säkerhet Ett av de främsta målen är att samrdna säkerhetsnivån. Även m det inte finns någt hs de aktuella natinella systemen sm väcker r för säkerheten innebär det inte att säkerheten inte kan förbättras. Faktum är att säkerhetsnivån för de natinella systemen varierar mellan lika länder ch att den ttala säkerhetsnivån i Eurpa bör förbättras av att det inrättas en gemensam uppsättning bestämmelser med lämpliga nrmer. b) Den gemensamma marknaden Ett annat mål gemenskapen hade när EASA-systemet inrättades var att främja den inre marknadens funktin. Den fria rörligheten för varr, tjänster ch persner kräver att gemensamma bestämmelser antas sm säkerställer att begagnade luftfartyg kan säljas överallt på den gemensamma marknaden, att rganisatiner sm svarar för underhåll ch frtsatt luftvärdighet kan erbjuda sina tjänster inm samtliga medlemsstater, ch att EU:s medbrgare fritt kan flyga sina luftfartyg inm valfri medlemsstat. 17. Detta gör att det inte är möjligt att tänka sig att Del-M för allmänflyg skulle tas brt. Att göra ingenting är heller inget alternativ då detta skulle innebära att Del-M tillämpas i sitt nuvarande skick från ch med 28 september Det enda sättet att gå vidare inm de nuvarande rättsliga ramarna är därför att ändra Del M så att den bättre tillgdser behven hs de lika luftfartygskategrierna ch -strlekarna liksm de lika typerna av trafik. För att göra detta har byrån särskilt tagit upp de huvudfrågr sm identifierades under samrådet. b) Utfrmningen av kraven på frtsatt luftvärdighet för allmänflyg 18. Ett antal persner ch rganisatiner ansåg att de nuvarande kraven är alltför kmplicerade ch svårlästa, ch efterlyste därför en separat Del-M särskilt avsedd för allmänflyg (den så kallade lätta Del-M ). Byrån är införstådd i att juridiska texter inte alltid är lätta att använda Sidan 5 av 32

6 för de reglerade persnerna, även m mycket har gjrts för att ge dem ett enkelt språk ch rdna dem så att användningen underlättas. Detta berr på att de juridiska texterna inte tas fram för direkt användning sm handböcker i den dagliga verksamheten. Deras främsta syfte är att skapa rättssäkerhet när saker går fel. Dessutm ger dessa texter rättigheter åt de reglerade persner sm har rätt att tillämpa dem i sitt eget bästa intresse. Många krav i Del-M är faktiskt allmänna ch kan anpassas av varje sökande efter rganisatinens ch trafikens strlek ch typ. 19. Också i detta sammanhang måste hänsyn tas till att Del M är avsedd för många lika varianter av luftfartyg inblandade i lika typer av trafik: Stra luftfartyg (såsm redan angivits i förrdning (EG) nr 2042/2003). Luftfartyg sm inte är stra luftfartyg över 2730 kg maximal startmassa. Luftfartyg lika med eller under 2730 kg maximal startmassa samt ballnger. ELA1 luftfartyg (enligt definitin i detta yttrande i avvaktan på NPA gällande ELAförfarande, Standardändringar ch reparatiner ch Certifieringsspecifikatiner för lätta sprtflygplan ). CS-VLA, CS-22 ch LSA luftfartyg (LSA enligt definitin i detta yttrande i avvaktan på NPA ). Om lgiken med en separat Del-M särskilt för allmänflyg skulle följas, skulle inte bara en utan flera lätta Del-M behöva skapas för att hantera varje enskild luftfartygskategri ch eventuellt varje enskild rganisatinstyp. Med tanke på rättspraxis vid Eurpeiska gemenskapernas dmstl skulle detta skapa en hel del förvirring, då varje text skulle behöva tillämpas berende av de andra med resultatet att identiska texter kan leda till lika krav. 20. Till följd av detta måste de juridiska kraven användas tillsammans med lämpligt tlkningsmaterial sm utarbetas av tillsynsmyndigheterna ch de reglerade persnerna själva. I det senare fallet kan sådant tlkningsmaterial utfärdas av yrkesföreningar ch -förbund i deras medlemmars intresse. 21. Oavsett kmmentarerna van är byrån införstådd i behvet att stödja allmänflygets intressenter i deras förståelse ch genmförande av de krav sm de måste uppfylla. Byrån kmmer därför att göra allt sm krävs för att utfärda vägledningar till användare sm liknar den vägledning byrån bifgade i sin förteckning med synpunkter ch svar till ägare av ballnger ch privata luftfartyg på högst 2730 kg maximal startmassa. Byrån kmmer ckså att förklara bestämmelsens innehåll ch avsikt för behöriga myndigheter, reglerade persner ch rganisatiner, med hjälp av anmärkningar, brev, knferenser, sv. c) Integrera resultat av regleringsuppgift MDM.032 m bättre reglering av allmänflyg 22. Ett antal persner ch rganisatiner föreslg att hänsyn tas till de förenklade förfarandena för lätta luftfartyg sm avses i regleringsuppgift MDM.032. Visserligen handlar denna uppgift främst m de krav sm gäller lufttrafik, piltcertifiering ch den första luftvärdigheten, men överensstämmelse behöver ändå säkras mellan kraven på frtsatt luftvärdighet ch kraven för certifiering av ändringar ch reparatiner, liksm kraven för certifiering av utbytesdelar ch anrdningar. Arbetet i samband med denna uppgift har frtskridit tillräckligt för att göra det möjligt att ffentliggöra NPA , sm skapar ett nytt förfarande kallat Eurpeiska lätta luftfartyg med två underkategrier (ELA1 ch ELA2), ch föreslå en ny Sidan 6 av 32

7 certifieringsspecifikatin (CS) för lätta sprtflygplan (LSA). För att förekmma denna utveckling innehåller detta yttrande fler lättnader specifikt för dessa luftfartyg: a) Möjlighet att installera kmpnenter sm saknar gdkännandeförklaring, m detta tillåts enligt Del-21 (se M.A.501 a). Detta förekmmer innehavarens möjlighet att tillverka vissa delar utan gdkännandeförklaring såsm föreslagits i MDM.032. b) Möjlighet för berende certifierande persnal att utföra kmpnentunderhåll ch kmplicerade underhållsuppgifter på ELA1 luftfartyg (se M.A.502 d ch M.A.801 c). c) Möjlighet för berende certifierande persnal att utfärda rekmmendatiner för utfärdandet av granskningsbevis avseende luftvärdighet för ELA1 luftfartyg (se M.A.901 g). d) Kmbinera gdkännanden från M.A, kapitel F, ch M.A, kapitel G (rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet) 23. Det har föreslagits att gdkännanden enligt M.A, kapitel F + M.A, kapitel G kmbineras för att undvika dubblering av handböcker, utredningar, revisiner ch avgifter. Byrån är dck inte övertygad m att förslaget skulle leda till de förväntade fördelarna. För det första är det tydligt att separata intyg måste behållas för att täcka de rganisatiner sm önskar ett enda gdkännande. Också m det var möjligt att kmbinera intygen skulle detta inte garantera ett enda certifieringsförfarande eftersm den behöriga myndigheten alltid kan besluta att utföra revisiner sm separata händelser ch låta lika avdelningar täcka frågr gällande underhåll ch frtsatt luftvärdighet. Det skulle därför inte finnas någn garanti för lägre avgifter eftersm myndigheten får anpassa avgifterna efter den nödvändiga undersökningsnivån, vilken är högre för ett kmbinerat gdkännande än för ett separat. I vilket fall sm helst har inte byrån någn kntrll över de avgifter sm de behöriga myndigheterna kräver. 24. Istället för att upprätta ett kmbinerat gdkännande har byrån därför valt följande: a) AMC M.A.602 ch AMC M.A.702 kmmer att tydliggöra att en rganisatin sm ansöker m båda gdkännandena får använda en enda EASA blankett 2 för ansökan. b) AMC M.B.604 b ch AMC M.B.704 b kmmer att rekmmendera att den behöriga myndigheten rdnar revisinerna så att båda gdkännandena täcks för att undvika dubbla besök inm ett visst mråde. c) AMC M.A.704 kmmer att inkludera ett exempel på kmbinerad handbk för en rganisatin sm har båda gdkännandena (M.A., kapitel F, ch rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet). Detta väntas ge grunden för anpassning av avgifterna efter den undersökningsnivå sm krävs, avsett m det finns ett slutligt kmbinerat intyg eller två separata intyg. e) Gdta FAA AC43-13 för reparatiner ch mdifieringar 25. Ett antal persner ch rganisatiner begärde att användningen av FAA AC43-13 skulle gdtas för reparatiner ch mdifieringar. Även m byrån håller med m att hanteringen av ändringar ch reparatiner av lätta luftfartyg behöver förenklas, anser inte byrån att det är möjligt att använda FAA-bestämmelsen direkt, sm har utarbetats inm ett annat lagstiftningsmråde där klassificeringen av reparatiner i frm av stra eller små, liksm fördelningen av regleringsarbete, är annrlunda. Till följd av detta föreslg vissa att förfarandet för att gdkänna reparatiner upprättat genm FAA AC43-13 skulle överföras till EASA-systemet. Detta övervägs för närvarande inm Sidan 7 av 32

8 mrådet för regleringsuppgift MDM.032 då det inte är en underhållsfråga utan en fråga m frtsatt luftvärdighet sm tas upp enligt Del-21, kapitel D ch kapitel M, sm innehåller de krav sm ändringar ch reparatiner måste uppfylla. Lämpliga certifieringskrav övervägs därför av byrån, såsm beskrivs i NPA , sm skulle erbjuda samma typ av flexibilitet sm den i AC43-13, men i ett EASA-sammanhang. f) Gdta direkt Förenta Staternas ch Kanadas gdkännandedkument för underhållna kmpnenter 26. Många rganisatiner ch ägare av luftfartyg har ett aktuellt lager av kmpnenter sm gdkänts efter underhåll med mtsvarande FAA eller TCCA blanketter. Dessa blanketter utfärdades dck inte av rganisatiner sm gdkänts i enlighet med gemenskapslagstiftning, ch de kan därför inte installeras efter den 28 september Underhållsrganisatiner i USA ch Kanada sm utför underhåll på kmpnenter sm installerats i luftfartyg inm kategrin allmänflyg verkar dessutm inte vara intresserade av att inneha ett eurpeiskt gdkännande. Detta kan leda till en brist på gdkända underhållsrganisatiner för täckning av den eurpeiska allmänna luftfartssektrns behv. 27. Byrån kmmer därför att förtydliga i AMC M.A.613 a att en underhållsrganisatin enligt M.A., kapitel F, eller Del-145 (ej behöriga för kmpnenter) får utfärda blankett 1 efter tillämpliga kntrller ch bekräftanden, för kmpnenter sm har gdkänts efter underhåll med en (FAA) eller TCCA (Kanada) utan dubbelt gdkännande. Detta mildrade förfarande bygger på dessa rganisatiners tekniska kapacitet ch det förtrende vi kan ha till den tillsyn sm utövas av amerikanska ch kanadensiska behöriga myndigheter, utifrån de bedömningar sm gjrts för att ingå de pågående bilaterala säkerhetsavtalen för luftfartyg med dessa länder. g) Utöka mfattningen av piltens-ägarens underhåll ch eliminera självbedömning 28. Vad gäller underhåll genm pilten-ägaren håller byrån med m att erfarenheterna i vissa medlemsstater ch i andra regleringssystem visat att det finns mer sm luftfartygets ägare kan göra, då det är han eller hn sm mest påverkas av det arbete sm görs för att garantera säkerheten för det luftfartyg sm han eller hn använder. Byrån har därför beslutat att detaljgranska förteckningen över piltens-ägarens underhållsuppgifter, sm kmmer att fastställas per luftfartygskategri ch överföras till AMC-materialet (allmänna råd m uppfyllande av krav) (nya AMC till Tillägg VIII i Del M). Sådana förteckningar utesluter uttryckligen delar sm är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Omvänt ch för ökad säkerhet förtydligas i Tillägg VIII de uppgiftskategrier sm inte mfattas av piltens-ägarens underhåll. 29. För att tillgdse den nivå av förtrende sm krävs för piltens-ägarens kmpetens att genmföra sådana underhållsuppgifter innehåller Tillägg VIII de grundprinciper sm ägarenpilten skall uppfylla vad gäller kmpetens ch ansvar, utförande av underhåll ch dkumentatin. Dessa bestämmelser bygger på knceptet piltens självbedömning. De tillhörande riskerna minskas av att de uppgifter sm en viss pilt-ägare utför måste finnas förtecknade i underhållsprgrammet. När luftfartyget hanteras av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet kmmer denna därför att bekräfta att underhållet har utförts rätt. När luftfartyget inte hanteras av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet skall en Sidan 8 av 32

9 liknande kvalitetskntrll utföras av den behöriga myndigheten vid de peridiska granskningarna av luftvärdighet. Ändamålsenligheten hs piltens-ägarens underhåll kmmer därmed att utvärderas ch underhållsprgrammet kmmer att ändras för att, m så behövs, anpassa piltens-ägarens uppgifter efter hans eller hennes förmåga. h) Lindra betungande krav på tillsyn (kvalitetssystem/rganisatriska granskningar) 30. Gdkännandekraven från rganisatiner sm svarar för frtsatt luftvärdighet, särskilt behvet av interna/externa kvalitetsrevisiner eller interna rganisatriska granskningar, förefaller enligt vissa vara illa avvägda eftersm rganisatiner sm svarar för frtsatt luftvärdighet, enligt deras mening, bara har hand m byråkratiska funktiner sm inte rör någt faktiskt arbete på luftfartyget. Följaktligen föreslg de att det bör räcka med de revisiner sm utförs av den behöriga myndigheten. Byrån måste först förtydliga att arbetet med luftfartygets frtsatta luftvärdighet är lika viktigt för luftfartygets säkerhet sm det faktiska underhållet på det. Om uppgifterna för den frtsatta luftvärdigheten inte sköts på rätt sätt finns det en tydlig risk för att inte allt nödvändigt underhåll blir utfört. Detta måste därför tas på allvar ch de ansvariga får inga befgenheter inm detta mråde utan vederbörlig bekräftelse att de kan msätta dem krrekt. 31. I detta sammanhang anses det inte gdtagbart att endast lita på den behöriga myndighetens revisiner av följande skäl: Alla rättigheter sm tilldelas en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet (samma rättigheter sm tilldelas rganisatiner enligt M.A., kapitel F, Del-145 ch Del-147) bygger på att det finns ett internt förfarande sm övervakar att förrdningarna följs. Berende på rganisatinens strlek skall detta ske genm rganisatriska granskningar eller genm ett kvalitetssystem. Kvalitetssystemet är avgörande när rganisatinen får en finmaskig struktur, då detta gör att det finns en str mängd arbetsförfaranden ch ett behv av att säkerställa en gd kmmunikatin mellan de lika avdelningarna ch funktinerna. Det är bara rganisatinen sm är ständigt insatt i de befintliga prblemen, svårigheterna ch de bristande överensstämmelserna, ch bara denna kan säkerställa en lämplig krrigeringsåtgärd ch uppföljning. 32. Byrån anser dck att de rganisatriska kraven för gdkännande skall vara avvägda efter rganisatinens strlek ch kmplexitet. Den kmmer att ändra Tillägg VIII till AMC M.A.616 ch skapa ett nytt Tillägg XIII till AMC M.A.712 f för att anpassa sina bestämmelser efter den lägre kmplexiteten hs små rganisatiner enligt M.A., kapitel F, ch M.A., kapitel G. Här vill byrån ckså påminna m att förrdningen, i mtsats till vad många intressenter verkar tr, inte förpliktar persnalen sm granskar luftvärdighet att vara berende, inte ens för rganisatiner större än en en-mans-rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet. i) Medge första gdkännande av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet i brist på ett gdkänt underhållsprgram 33. Det första gdkännandet av berende rganisatiner sm svarar för frtsatt luftvärdighet (sm inte är knutet till en innehavare av drifttillstånd) har fastställts sm en möjlig hönan ch ägget-fråga när de saknar avtal med kunder ch därför inte fick det nödvändiga gdkännandet för att erbjuda sina tjänster. Detta prblem kan rsakas av följande: Sidan 9 av 32

10 Blankett 14 sm för närvarande finns i Tillägg VI i Del-M innehåller hänvisningen till underhållsprgrammet ch det finns inga anvisningar eller allmänna råd m uppfyllande av krav sm förklarar vad sm är gdtagbart sm hänvisning till ett underhållsprgram på blankett 14. Följaktligen anser vissa behöriga myndigheter det nödvändigt att blankett 14 innehåller specifika underhållsprgram för varje särskilt luftfartyg sm står under den sökandes tillsyn. Denna särskilda tlkning medger inte möjligheten att hänvisa till generella underhållsprgram sm täcker lika typer ch mdeller av luftfartyg. 34. Byrån vill först nämna att en sådan tlkning inte stöds av bestämmelsen eller de allmänna råden m uppfyllande av krav. Dessutm är det inte dess avsikt att ålägga berende rganisatiner sm svarar för frtsatt luftvärdighet att de skall ha ingått ett avtal med en möjlig kund innan de kan ansöka m ett gdkännande. Byrån anser det nödvändigt att varje rganisatin blir gdkänd att kntakta en kund sm har ett avtal med en annan rganisatin, så att ägare/peratörer skall kunna välja mellan lika alternativ. Till följd därav: ändras M.A.709 till att innefatta grundläggande ch generella underhållsprgram, med betning på att avsikten med detta är att göra det möjligt att gdkänna berende rganisatiner sm svarar för frtsatt luftvärdighet utan att behöva ha några kunder. AMC M.A.709 kmmer att anpassas för att ytterligare klargöra detta kncept. Tillägg VI till Del-M ändras till följande: Ta brt hänvisningen till underhållsprgrammet i blankett 14. De tillhörande bestämmelserna överförs till handbken för arbetet för den frtsatta luftvärdigheten. Tillåt att typer, serier eller grupper av luftfartyg ingår i blankett 14. Detta kmmer att klargöras ännu mer i AMC M.B.703. Anpassa blankett 14 ännu bättre till fallet där en kmmersiell peratör av lufttransprter även utför aktiviteter inm frtlöpande luftvärdighetsförvaltning för luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter. j) Tydliggöra villkren för kmpnentunderhåll ch kmplicerade uppgifter 35. Enligt den aktuella bestämmelsen bör underhåll av kmpnenter utföras av gdkända underhållsrganisatiner med mtsvarande behörighet för kmpnenter. Det enda undantaget är när en kmpnent underhålls medan den installeras på luftfartyget eller när den tillfälligt avlägsnas från ett luftfartyg m detta uttryckligen är tillåtet enligt luftfartygets underhållshandbk för att göra det enklare att kmma åt kmpnenten, i vilket fall sådant underhåll kan gdkännas av berende certifierande persnal. Dessutm måste kmplicerade underhållsuppgifter (Tillägg VII) utföras av en gdkänd underhållsrganisatin. 36. Dessa bestämmelser leder till många frågr ch prblem bland reglerade persner ch behöriga myndigheter. Särskilt följande: Det finns ingen uppgift m att underhållet skall utföras i enlighet med luftfartygets eller kmpnentens underhållsdata. Detta kan leda till uppfattningen att allt kmpnentunderhåll får utföras av en berende certifierande persn m kmpnenten förblir installerad på luftfartyget (exempel: inspektin av heta delar i en turbinmtr). Texten ger ingen uppgift m vilken typ av certifikat eller kvalifikatin (luftfartyg eller kmpnent) sm krävs av berende certifierande persnal vid kmpnentunderhåll. Sidan 10 av 32

11 Texten tydliggör inte vilken typ av gdkännandeförklaring sm utfärdas i varje enskilt fall (blankett 1 eller luftfartygsintyg). Det görs ingen distinktin vad gäller det inblandade luftfartygets kmplexitet. 37. För att hantera dess frågr ändras M.A.502, M.A.613 a, M.A.802 a ch b, Del-M Tillägg IV Behörigheter för gdkännandet ch Del-145 Tillägg II Klass- ch behörighetssystem för gdkännande av rganisatiner till: Tillåt kmpnentunderhåll av berende certifierande persnal med lämplig behörighet för luftfartyg ch underhållsrganisatiner med lämplig behörighet för luftfartyg (Abehörighet) medan kmpnenten installeras på eller tillfälligt avlägsnas från luftfartyget, så länge sm underhållet utförs i enlighet med underhållsdata för luftfartyg eller, efter särskilt tillstånd från myndigheten, i enlighet med kmpnentunderhållsdata (för enkelt kmpnentunderhåll). Detta underhåll ger ingen rätt att utfärda blankett 1 ch kmmer att vara med förbehåll för kraven för utfärdande av luftfartygsintyg. Tillåt kmpnentunderhåll av underhållsrganisatiner med behörighet för mtr/apu (Bbehörighet) medan kmpnenten installeras på eller tillfälligt avlägsnas från mtrn/apu:n, så länge sm underhållet utförs i enlighet med underhållsdata för mtr/apu eller, efter särskilt tillstånd från myndigheten, i enlighet med kmpnentunderhållsdata (för enkelt kmpnentunderhåll). Tillåt för ELA1 luftfartyg att berende certifierande persnal med lämplig behörighet för luftfartyg utför följande: Kmpnentunderhåll i enlighet med kmpnentunderhållsdata medan kmpnenten installeras på eller tillfälligt avlägsnas från luftfartyget. Detta gäller inte för översyn av kmpnenter. Kmplicerade arbetsuppgifter sm finns förtecknade i Tillägg VII, med förbehåll för tidigare avtal mellan ägaren ch den behöriga myndigheten. Tillåt för CS-VLA, CS-22 ch LSA luftfartyg att berende certifierande persnal med lämplig behörighet för luftfartyg utför översyn på mtrer, med förbehåll för tidigare avtal mellan ägaren ch den behöriga myndigheten. Detta gäller bara för mtrer sm tillfälligt avlägsnas från luftfartyget för översyn ch efteråt minstalleras ch gdkänns tillsammans med luftfartyget. Ingen EASA blankett 1 kan utfärdas. k) Tillåta överföringen av driftsdugliga kmpnenter till ägaren 38. Den aktuella bestämmelsen kräver att driftsdugliga kmpnenter ställs under kntrll av en rganisatin för kmpnentunderhåll tills ett beslut fattas m reparatin eller kassering. Detta krav överensstämmer inte med den flexibilitet sm införts genm detta yttrande. Det är därför nödvändigt att till alla gdkända underhållsrganisatiner (gdkända för kmpnenter eller luftfartyg) ch till luftfartygets ägare utöka befgenheterna till innehav. I detta senare fall måste kmpnenten i förväg vara fastställd sm driftsduglig ch överföringen till ägaren måste återges i den mtsvarande lggbken. Denna ändring har införts i M.A.504 b. l) Skapa ett nytt, enklare certifikat för persnal sm arbetar med luftfartygsunderhåll 39. Återrapprtering sm byrån mttagit visade att kvalifikatinskraven för B1.2 certifikatet är för strikta för det lägre spektrumet (vad gäller kmplexitet) av klvmtrflygplan. Dessutm finns det inget eurpeiskt certifikat för segelflygplan ch ballnger. Detta behv av ett eurpeiskt Sidan 11 av 32

12 certifikat sm är rätt anpassat till den allmänna luftfartssektrn fastställdes ckså genm A- NPA14/2006. Detta övervägs för närvarande inm mrådet för regleringsuppgift , med en NPA för närvarande under externt samråd. m) Utfärda mildrade krav för persnal sm granskar luftvärdighet ch förenklade förfaranden för genmförandet av luftvärdighetsgranskningar ch utfärdandet av granskningsbevis avseende luftvärdighet. 40. Situatinen behöver förtydligas för luftfartyg sm är registrerade i en annan EU-medlemsstat ch används under tillsyn av ett tredjeland där den föreskrivna säkerhetstillsynen inte har delegerats till tredjelandet. Då de flesta av dessa luftfartyg är stra luftfartyg behöver de skötas av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet, vilket i de flesta fall blir ett tredjelands rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet. Enligt de aktuella bestämmelserna i Del M får inte sådana rganisatiner sm svarar för frtsatt luftvärdighet utfärda granskningsbevis avseende luftvärdighet. Medan byrån överväger möjligheten att se över denna inskränkning mt bakgrund av Världshandelsrganisatinens fördrag, ingick detta inte i den aktuella regleringsuppgiften ch kmmer att bearbetas enligt en separat uppgift vid lämplig tidpunkt. Sm en tillfällig lösning ändras M.A.901 till följande Organisatinen sm svarar för frtsatt luftvärdighet för luftfartyget tillåts förlänga giltigheten för granskningsbevis avseende luftvärdighet sm utfärdats av en annan rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet eller av den behöriga myndigheten, så länge sm luftfartyget befinner sig i en kntrllerad miljö. Detta gäller även m rganisatinen sm svarar för frtsatt luftvärdighet saknar befgenhet att genmföra luftvärdighetsgranskningar ch utfärda granskningsbevis avseende luftvärdighet. Grunden för detta är att det inte är en skyldighet att utföra en luftvärdighetsgranskning ch ha persnal för granskning av luftvärdigheten för att förlänga ett granskningsbevis avseende luftvärdighet. Denna ändring har införts i M.A.711 a.4 ch M.A.901 f. Denna åtgärd utgår ifrån att det, för att förlänga ett granskningsbevis avseende luftvärdighet, inte är en skyldighet att utföra en luftvärdighetsgranskning utan bara bekräfta att luftfartyget har befunnit sig i en kntrllerad miljö. Följaktligen behövs ingen persnal för granskning av luftvärdigheten. Den behöriga myndigheten tillåts granska luftvärdigheten ch utfärda granskningsbeviset avseende luftvärdighet för luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter. Denna ändring har införts i M.A.901 i. Med dessa åtgärder kan den behöriga myndigheten i registreringsmedlemsstaten granska luftvärdigheten ch utfärda granskningsbeviset avseende luftvärdighet. Detta behöver dessutm bara göras vart tredje år, då den utländska rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet kan förlänga giltigheten för det granskningsbevis avseende luftvärdighet sm denna behöriga myndighet utfärdat m luftfartyget befinner sig i en kntrllerad miljö. Dessutm har artikel 7.3 a i förrdning (EG) nr 2042/2003 ändrats till att innefatta en pt-utperid till den 28 september 2009 avseende skyldigheten att ingå ett avtal med en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet för van nämnda stra luftfartyg (använda av tredjelandsperatörer). 41. Byrån knstaterar att bestämmelsen sm införts i M.A.711 a.4 ch M.A.901 f, enligt van, kan tillämpas på alla luftfartyg, inräknat de sm används i kmmersiella lufttransprter. Målet är att tillåta rganisatinen sm svarar för frtsatt luftvärdighet för luftfartyget att förlänga Sidan 12 av 32

13 granskningsbeviset avseende luftvärdighet, sm den behöriga myndigheten utfärdat vid tiden för utfärdande av det första certifikatet för luftvärdighet för ett luftfartyg sm imprteras till EU. 42. Tydligare ch enklare bestämmelser för utförandet av luftvärdighetsgranskningar ch utfärdandet av granskningsbevis avseende luftvärdighet är en nödvändig följd av den ökade flexibilitet sm införts i Del M för icke kmmersiellt använda luftfartyg, särskilt mindre. I enlighet med detta införs följande ändringar i detta yttrande: För alla nya luftfartyg sm tillverkas inm EU skall det första granskningsbeviset avseende luftvärdighet utfärdas tillsammans med det första luftvärdighetsbeviset i enlighet med 21A.183, artikel 1. Ingen granskning av luftvärdigheten krävs. Denna ändring har införts i M.A.901 k. För luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter förutm stra luftfartyg får ägaren lägga ut utarbetandet ch det indirekta gdkännandet av underhållsprgrammet på varje rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet, ckså m luftfartygets luftvärdighet inte sköts av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet. Denna ändring har införts i M.A.201 e. För luftfartyg på högst 2730 kg maximal startmassa ch ballnger sm inte används i kmmersiella lufttransprter: Kvalifikatinskraven lindras för persnalen sm granskar luftvärdigheten, både för rganisatinen sm svarar för frtsatt luftvärdighet ch den behöriga myndigheten. I detta ingår sänkta erfarenhetskrav ch möjlighet att ersätta frmell utbildning med kmpetensbedömning. Denna ändring har införts i M.A. 707 a.2 ch M.B.902 b.2. Ägaren får besluta att låta den behöriga myndigheten eller annan vederbörligt gdkänd rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet granska luftvärdigheten ch utfärda granskningsbeviset avseende luftvärdighet, avsett m luftfartyget befinner sig i en kntrllerad miljö eller ej. Detta har införts i M.A.901 h.2. För ELA1 luftfartyg: Oberende certifierande persnal sm har gdtagits av den behöriga myndigheten får utfärda rekmmendatiner m ett granskningsbevis avseende luftvärdighet. Detta har införts i M.A.901 g. n) Övergångsbestämmelser 43. Den van beskrivna uppsättningen bestämmelser kan träda i kraft först efter att den gdkänts av kmmissinen. Med tanke på: att den aktuella sluttiden för att msätta Del-M för luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter är den 28 september 2008, att de flesta rganisatiner har avstått från att ansöka m gdkännanden för M.A, kapitel F + M.A, kapitel G, tills de har en tydlig bild av de ändringar sm har införts i Del-M för allmänflyg ch att behöriga myndigheter före sluttiden den 28 september 2008 inte kmmer att kunna slutföra de mtsvarande undersökningarna ch utfärda intygen för gdkännande, Sidan 13 av 32

14 har byrån dck ansett det nödvändigt att tillhandahålla en lämplig övergångsrdning för de bestämmelser sm inte rimligen kan msättas före den 28 september 2008, så att berörda rganisatiner ch myndigheter skall ha tid att msätta dem, medan luftfartygs frtsatta luftvärdighet tillåts enligt natinella bestämmelser. 44. Dessa övergångsåtgärder, sm ingår i den föreslagna förrdningen m ändring av övergångsbestämmelserna i förrdning (EG) nr 2042/2003, möjliggör följande: a) För luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter: Möjlighet för behöriga myndigheter ch natinella rganisatiner sm svarar för frtsatt luftvärdighet att, efter den 28 september 2008, högst två gånger (för den natinella luftfartsmyndigheten) eller bara en gång (för en natinell rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet), i ett år vardera, utfärda/förlänga giltigheten för granskningsbeviset avseende luftvärdighet i enlighet med medlemsstaternas krav. (Se artikel 3.5 i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003). Möjlighet för medlemsstaten att till den 28 september 2009 välja att inte tillämpa skyldigheten att ingå ett avtal med en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet (för stra luftfartyg sm används av en tredjelandsperatör). (Se artikel 7.3 a i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003.) b) För luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter förutm stra luftfartyg, till den 28 september 2009: Uppgifter avseende hantering av frtsatt luftvärdighet får utföras av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet sm gdkänts i enlighet med medlemsstaternas krav. (Se artikel 3.4 i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003). Underhåll ch gdkännandeförklaring för luftfartyg ch kmpnenter får utföras av en underhållsrganisatin sm gdkänts i enlighet med medlemsstaternas krav. (Se artikel 4.4 i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003). Möjlighet för medlemsstaten att välja att inte tillämpa skyldigheten att ingå ett avtal med en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet (för luftfartyg sm berörs av M.A.201 i). (Se artikel 7.3 a i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003). Möjlighet att använda mtsvarande natinella underhållsprgram. (Se artikel 3.6 i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003). Möjlighet att frtsätta använda certifierande persnal med behörighet i enlighet med medlemsstaternas krav. (Se artikel 5.1 i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003). Underhållsintyg sm utfärdas av underhållsrganisatiner sm gdkänts i enlighet med medlemsstaternas krav anses mtsvara dem sm utfärdas i enlighet med M.A.801 ch M.A.802. (Se artikel 4.4 i ändring av förrdning (EG) nr 2042/2003). Byrån knstaterar att ägare/peratörer av stra luftfartyg sm inte används i kmmersiella lufttransprter (förutm tredjelandsperatörer) från ch med den 28 september 2008 måste ingå serviceavtal med en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet. 45. Under periden för inlämning av synpunkter på meddelandet m föreslagen ändring (Ntice f Prpsed Amendment NPA) begärde en viss medlemsstat en treårig övergångsperid under vilken certifierande persnal med behörighet i enlighet med natinella bestämmelser kunde Sidan 14 av 32

15 frtsatt utöva sina befgenheter för att lindra effekten av pensineringen av den aktuella certifierande persnalen ch ta hänsyn till att B3 ch ELA-certifikat inte kmmer att finnas tillgängliga en längre tid. Byrån anser att ett sådant specifikt fall inte skall hanteras genm regleringar ch föreslår istället att man utnyttjar flexibilitetsbestämmelserna i artikel 14 i grundförrdningen. IV. Knsekvensutredning 46. Sm nämnt i kapitel II van, utförde knsulenten Air EurSafe den första knsekvensutredningen av tillämpningen av Del M. Resultatet var knsekvensutredningsrapprten 2004/S sm utfärdades av denna knsulent den 21 februari 2005 ch ffentliggjrdes sm Tillägg II till NPA07/2005. Denna rapprt innehöll en förteckning över de artiklar sm bör ändras, tillsammans med analysen av de mtsvarande effekterna. Slutsatsen var att de avsedda ändringarna skulle ha en psitiv effekt på de reglerade persnerna eftersm de inte påverkar säkerhetsnivån, varför de föreslgs ingå i NPA07/2005 (uppgift M.007). 47. Då denna uppgift dck kmpletterades av uppgifterna M.005 ch M.017 i avsikt att föreslå ytterligare ändringar av Del-M ch för att framställa allmänna råd m uppfyllande av krav samt anvisningar, utfördes ytterligare knsekvensutredningar på följande: Kvalifikatinerna hs persnalen sm granskar luftvärdigheten för luftfartyg på högst 2730 kg maximal startmassa sm inte används i kmmersiella lufttransprter (både för rganisatiner enligt M.A., kapitel G, ch behöriga myndigheter). Utfärdande ch förnyelse av granskningsbeviset avseende luftvärdighet. Utläggning av specialtjänster till rganisatiner enligt M.A., kapitel F. Piltens-ägarens underhåll. 48. Dessa effekter analyserades till full i NPA med slutsatsen att de avsedda ändringarna, utm vad gäller Utfärdande ch förnyelse av granskningsbeviset avseende luftvärdighet, antingen saknade effekt eller hade psitiv effekt på samtliga berörda sektrer. 49. I det speciella fall sm Utfärdande ch förnyelse av granskningsbeviset avseende luftvärdighet utgör, valdes alternativet att låta ägaren besluta m granskningen av luftvärdighet ch utfärdandet av granskningsbeviset avseende luftvärdighet skall utföras av en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet eller av den behöriga myndigheten. Detta skulle vara tillämpligt på luftfartyg på högst 2730 kg maximal startmassa sm inte används i kmmersiella lufttransprter: Detta alternativ föredrgs tydligt av samtliga företrädare för industrin. De flesta företrädare för de behöriga myndigheterna menade dck att detta skulle lägga en bestämbar belastning på dem, eftersm de inte var i stånd att utvärdera m de reglerade persnerna skulle ge dem eller en rganisatin sm svarar för frtsatt luftvärdighet i uppdrag att förnya granskningsbeviset avseende luftvärdighet. Därför fanns det en risk för att de skulle ha för många anställda eller för få extrapersnal. Byrån valde dck detta alternativ eftersm det ger ägaren ökad flexibilitet ch dessutm gynnar allmänflyg. Dessutm anser byrån att marknaden snabbt bör genmgå en självreglering ch att behöriga myndigheter därför kmmer att fastställa sina persnalbehv rätt. 50. Vad gäller frtsatt luftvärdighet för luftfartyg sm är registrerade i en annan EU-medlemsstat ch används under tillsyn av ett tredjeland, där den föreskrivna säkerhetstillsynen inte har delegerats till tredjelandet, fann byrån att de allra flesta av de berörda luftfartygen är Sidan 15 av 32

16 registrerade i Frankrike. Enligt infrmatin sm mttagits från DGAC-FR den 16 maj 2007 fanns det 66 stra luftfartyg, sm användes av 19 tredjelandsperatörer i 16 länder utanför EU. Denna fråga har tagits upp i de ändringar sm föreslagits till M.A.711 a.4, M.A.901 f, M.A.901 i ch artikel 7.3 a i förrdning (EG) nr 2042/2003. Köln, den 15 maj 2008 P. GOUDOU Verkställande direktör Sidan 16 av 32

17 BILAGA: Reaktiner på CRD Allmänna reaktiner: (1) Eurpean Sailplane Manufacturers ch en enskild persn vidhöll att ägare fritt skulle få välja mellan Del-M ch natinella krav, utifrån argumentet att de natinella kraven behöver upprätthållas för luftfartyg enligt Tillägg II ch att antalet luftfartyg enligt Tillägg II inte är litet. Utöver de svar sm redan tillhandahållits i CRD knstaterar byrån att existensen av Tillägg II inte rättfärdigar tillämpningen av natinella bestämmelser för luftfartyg sm inte ingår i ett sådant tillägg. Dessutm, sm det står i skäl (5) i grundförrdningen: Rimliga åtgärder bör dck vidtas så att den allmänna säkerhetsnivån för fritidsflygning höjs. Man bör framför allt beakta flygplan ch helikptrar sm har låg maximal startmassa ch vars prestanda ökar, vilka kan trafikera hela gemenskapen ch sm är industriellt tillverkade. När det gäller dessa kan gemenskapsregler följaktligen vara bättre för att uppnå en enhetlig nivå på säkerhets- ch miljöskyddet. Det kan därför inte garanteras att dessa luftfartyg enligt Tillägg II kmmer att förbli där permanent. (2) Även m de inte berörs av de aktuella EU-fördragen har Eurpean Micrlight Federatin (EMF) uttryckt sitt gillande över de skäl sm byrån ger i CRD till stöd för den avsedda ändringen av förrdningarna. Förutm att de inte var nöjda med den planerade Del-M är EMF rade över den framtida effekten av uppgift MDM.032. Till följd av detta har EMF framfört sin tydliga önskan att låta luftfartyg under 450 kg maximal startmassa förbli i Tillägg II, liksm hittills. Sm redan framlagts van knstaterar byrån att det inte kan garanteras att dessa luftfartyg enligt Tillägg II kmmer att förbli där permanent. Byrån anser dck att den plan sm föreslås för Del-M i detta yttrande med tiden kan visa sig fördelaktig för micrlight-sektrn. Dessutm pågår frtfarande arbetet i samband med MDM.032 ch allt skall göras för att anpassa bestämmelserna till den lägre kmplexitet sm gäller för allmänflyget. Byrån kmmer att direkt förse EMF med ett utförligt svar på deras reaktin. (3) En enskild persn kmmenterade att samrådsfasen för förteckningen med synpunkter ch svar i hans uppfattning är jämförbar med fas 5 av regleringsförfarandet på byråns webbplats, ch sm sådant bör samrådet pågå i 3 månader. Byrån knstaterar att periden av kmmentarer ch granskning under fas 5 mtsvarar tiden mellan slutet av det externa samrådet för meddelandet m föreslagen ändring ch utfärdandet av förteckningen med synpunkter ch svar. Den beviljade periden för reaktiner till förteckningen med synpunkter ch svar mtsvarar antagning ch ffentliggörande under fas 6. För att ge tillräcklig tid åt reaktiner kan byrån inte utfärda det slutliga yttrandet/beslutet tidigare än 2 månader efter utfärdandet av förteckningen med synpunkter ch svar. Detta angavs i artikel 6 Sidan 17 av 32

18 (sidan 3) i CRD ch är en extra åtgärd sm inte finns i många regleringsförfaranden. (4) En enskild persn undrade var man kunde se förteckningen över gdkända rganisatiner enligt Del-M. Byrån knstaterar att gdkännandet av rganisatiner enligt M.A, kapitel F, ch M.A, kapitel G, sm är belägna inm EU faller helt under medlemsstaternas ansvar, ch att dessa medlemsstater, genm detta, ansvarar för de mtsvarande förteckningarna över gdkända rganisatiner. Vad gäller tredjelandsrganisatiner faller dessa under EASA:s ansvar, ch förteckningen över gdkända rganisatiner kmmer att placeras på byråns webbplats. Reaktiner på förrdning (EG) nr 2042/2003 ch tillämpningsföreskrifter: (1) CAA-UK ch ENAC-IT föreslg att förrdning (EG) nr 2042/2003 anpassas till grundförrdningen, företrädesvis tillämplighetsbestämmelserna, förrdningsnumret ch hänvisningen till kmplexa mtrdrivna luftfartyg snarare än stra luftfartyg. Byrån knstaterar att denna anpassning kmmer att utföras sm del av regleringsuppgift MDM.044, inklusive de lämpliga samrådsfaserna. Vissa av dessa ändringar har en effekt sm måste utvärderas ch de kan inte nu införas sm del av detta yttrande. Likväl har byrån ersatt hänvisningen till förrdning (EG) nr 1592/2002 i blankett 15a ch blankett 15b med den nya hänvisningen till förrdning (EG) nr 216/2008. Alla övriga befintliga hänvisningar till förrdning (EG) nr 1592/2002 kan under tiden hanteras med hjälp av artikel 69.1 i förrdning (EG) nr 216/2008, vilken fastställer att hänvisningar till den upphävda förrdningen (EG) nr 1592/2002 skall anses sm hänvisningar till förrdning (EG) nr 216/2008 ch skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i Bilaga VI i förrdning (EG) nr 216/2008. (2) FOCA-CH bad EASA att ge en tlkning av m en ballng kan användas vid kmmersiella lufttransprter eller inte, i syfte att tydliggöra vilka bestämmelser i förrdning (EG) nr 2042/2003 sm skall följas. Det är byråns ståndpunkt att den centrala frågan inte är m ballnger kan användas i kmmersiella lufttransprter eller inte, utan m bestämmelserna i förrdning (EG) nr 2042/2003 sm avser kmmersiella lufttransprter gäller för dem eller inte. Artikel 1.3 i förrdning (EG) nr 2042/2003 anger att bestämmelserna i denna förrdning sm avser kmmersiella flygtransprter gäller för gdkända lufttrafikföretag sm definieras av gemenskapslagstiftningen. Den tillämpliga förrdningen är därför rådets förrdning (EEG) nr 2407/92 av den 23 juli 1992 m utfärdande av tillstånd för lufttrafikföretag. I det särskilda fallet med ballnger är dessa undantagna från denna förrdning 2407/92 genm dess artikel 1.2, ch till följd därav är bestämmelserna i förrdning (EG) nr 2042/2003 avseende kmmersiella lufttransprter för närvarande inte tillämpliga på dem. Sidan 18 av 32