Efter den pedagogiska kursens slut så blev det!

Transkript

1 Miniprojekt ht Pedagogisk kurs för universitetslärare II Fredrik Granberg Efter den pedagogiska kursens slut så blev det! En undersökning angående effekter av pedagogisk utbildning vid Institutionen för Genetik och Patologi. 1. Inledning 1.1 Syfte Målsättningen med detta miniprojekt var att undersöka vilka bestående effekter kursen i pedagogik för universitetslärare har haft för deltager från en specifik institution. Hur har kursen hjälpt dem att utvecklas i sin tänkta lärarroll och har den inneburit några förbättringar för undervisningen inom deras institutionen? Man skulle kunna påstå att det är ett försök att identifiera effekter av fullföljd pedagogisk utbildning. 1.2 Bakgrund Vikten av att lärare vid Uppsala Universitet har fullgod pedagogisk utbildning och pedagogisk skicklighet har blivit allt tydligare i regler och riktlinjer. En påtaglig effekt är det alltmer utbredda användandet av pedagogiska meritportföljer [1]. Den pedagogiska kursen för universitetslärare är för närvarande en obligatorisk kurs för doktorander på Institutionen för Genetik och Patologi (IGP). Kursen anses viktig då doktorander vid denna institution normalt får en utökning med 20 procent assistenttjänst under sitt andra år efter antagning, vilket i de flesta fall utgörs av laborationshandledning. Men vilka effekter har kursen egentligen haft och har den inneburit några framsteg inom undervisningen på institutionen? Har tidigare kursdeltager funnit att de utvecklas i sin tänkta lärarroll eller har kursen enbart varit ett hinder på vägen? Detta är några av de frågor som ligger till grund för denna undersökning. Det skall dock understrykas att detta inte är en komplett utvärdering av den pedagogiska kursen för universitetslärare då det finns en tydligen begränsning till enbart en institution. Detta kan kännas restriktivt, men man får betänka att många moment inom undervisning är relativt ämnesspecifika och att undervisningskulturen i sig kan variera stort mellan olika institutioner. Dessutom skulle en större komparativ undersökning vida överskrida ramarna för ett pedagogiskt miniprojekt. Med detta sagt är det ändå min förhoppningen att i projekt inte bara att se vilka effekter den pedagogiska kursen har haft vid den utvalda institutionen, utan även att lokalisera brister och, i möjligaste mån, föreslå tänkbara lösningar eller förbättringar. Men enligt pedagogisk metodik bör man även fokusera på

2 de delar som är väl fungerande, som en form av positiv feedback, och avsikten är att även inkludera denna aspekt. 2. Projektets genomförande 2.1 Undersökningens form Ett effektivt sätt att utföra en undersökning av denna form är att använda sig av en enkät. Detta lämpar sig speciellt väl då vissa av respondenterna har begränsad tid eller på annat sätt är svåra att nå. Ett större problem är att formulera meningsfulla frågor. Förutom direkt tillämpningsbara och praktiska råd syftar en pedagogisk kurs även till en egen inre utveckling som är av högst personlig karaktär. Istället för att föra ett filosofiskt resonemang huruvida det är ens möjligt att rättvist bedöma en sådan utveckling är det lämpligare att fokusera på bestämda mål. Faktum är att det finns ett flertal fastställda mål för den pedagogiska kursen för universitetslärare. Dessa återfinns om inte annat på kursen hemsida ( och återges här som utgångspunkt för vidare bedömning samt som underlag för enkätens frågor. Målbeskrivning för den pedagogiska kursen: - Att orientera om högskoleutbildningens villkor och mål. - Att skapa förståelse för den pedagogiska processen. - Att medvetandegöra deltagarna om sin pedagogiska grundsyn. - Att stimulera till ett reflekterande och kreativt förhållningssätt till undervisning. - Att medvetandegöra deltagarna om student- och lärarroll liksom interaktionsprocessen i lärandesituationen - Att ge deltagarna en grund för att fortsätta att utveckla sin professionella kompetens när det gäller att: planera undervisning. genomföra undervisning. Examinera. utvärdera undervisning. - Att ge ökad säkerhet i rollen som universitetslärare. - Att medvetandegöra om möjligheter till förändring och utveckling i den pedagogiska vardagen. - Att lägga grunden till en förståelse för sambandet mellan undervisning, forskning och forskningsinformation

3 - Att ge förbättrade färdigheter att skriva, berätta om och visualisera forskningsrön. Förutom frågor rörande ovanstående mål inkluderades även frågor beträffande respondentens nuvarande undervisning samt en del frågor av mer allmän, men för undersökningen relevant, karaktär. Stor inspiration för den slutgiltiga utformningen av enkäten samt val av svarsalternativ hämtades från "A Brief Guide to Questionnaire Development" [2]. Den slutgiltiga versionen av enkäten återfinns i bilaga Praktiskt utförande Ett av de första stegen var att fastställa en lämplig målgrupp för enkäten. Den pedagogiska kursen har genom åren genomgått en rad förändringar vilket motiverar en begränsning av tidpunkt för avklarad kurs. Efter konsultation med nuvarande kursansvarig fastställdes målgruppen till deltagare från IGP som fullgjort kursen efter Nödvändiga registeruppgifter inhämtades sedan från enheten för Utveckling av Pedagogik och Interaktivt lärande (UPI). Distribution av enkäten skedde både traditionellt och elektroniskt via . Förutom själva enkäten bifogades även ett informationsbrev, vilket återfinns i bilaga 1. Anonymt inlämnade var valfritt men möjliggjordes genom att inlämning av ifylld enkät kunde ske separat från inrapportering av inlämning. Även om inlämning skedde öppet redovisas de sammanställda svaren i denna rapport anonymt med avseende på respondenterna. 3. Resultat och diskussion 3.1 Sammanfattning av svar Frågor med tillhörande svar finns redovisade i bilaga 3 med komplett svarsfördelning och respondenternas samtliga kommentarer. Där anges också antalet svarande för varje fråga samt, i tillämpliga fall, ett medelvärde för graderingen. Nedan följer en kort sammanfattning och diskussion av svaren på frågorna i tur och ordning. Det bör dock först noteras att förfrågan om deltagande i denna enkätundersökning totalt utgick till 25 personer och av dessa valde 15 personer att svara med ifylld enkät. 1. Akademisk position (doktorand, etc.)? Av de totalt 15 personer som svarande på enkäten uppgav 10 att de var doktorander medan de övriga fem personerna antingen hade en postdoktoral tjänst eller arbetade som forskningsassisten med undantag av en person som var fristående forskare. 2. Tid sedan genomförd pedagogisk kurs? Av respondenterna hade sju personer fullföljt sin pedagogiska utbildningen för ett år sedan medan sex uppgav att de var tre år sedan avklarad kurs och två personer uppgav att det blev klara för ett halvår sedan. Inget svar inkom från personer med två år sedan avslutad kurs, vilket är anmärkningsvärt.

4 3. Nuvarande undervisningstjänst? Den stora majoriteten uppgav att de var laboratoriehandledare medan två var kursansvariga och fyra menade att de inte hade någon undervisningstjänst för tillfället. Det framkom också att det fanns personer med avklarad pedagogisk kurs som aldrig haft undervisning varken före eller efter kursen. 4. Omfattning av undervisning? Som direkt följd på den förra frågan uppgav fyra personer att de inte hade undervisning och sju personer angav sin assistenttjänst på 20% som sin undervisning. Två personer hade en 5% undervisning medan övriga svarande inte riktigt kunde uttrycka sin undervisnings omfattning i procent. 5. Känner du till målsättningar och kursbeskrivningar för kurser du undervisar på? Här fick respondenterna gradera på en fyrgradig skala hur väl de kände till styrdokumenten. Med ett medelvärde på 2.9 menade de flesta att de väl kände till dessa eller åtminstone gjorde det när de bedrev aktiv undervisning. 6. Känner du dig kunnig och säker i undervisningen? Med samma fyrgradiga skala blev medelvärdet också i detta fall 2.9, men ingen angav maxvärdet som motsvarade mycket säker. Det fanns en allmän åsikt om att säkerhetskänslan var situationsberoende samt hängde ihop med omfattning av förberedelse. 7. Tänker du på vad studenterna skall lära sig av din undervisning? Här angav en klar majoritet maxvärdet fyra för väldigt ofta, vilket resulterade i ett medelvärde på 3.8. Alla respondenter anser sig såldes vara väldigt angelägna om att sätta studenten i fokus för undervisningen. 8. Hur uppfattar du undervisningen? Med de givna svarsalternativen gav svaren intrycket av att undervisningen betraktades som både viktig och rolig, men framförallt utvecklande. Även om många ansåg att undervisning till viss del var ett hinder för forskning var det generellt inget stort problem. Bland kommentarer fanns det dom som menade att de utvecklande aspekterna av undervisning övervägde eventuell förlorad tid. 9. Till vilken grad uppskattar du att den pedagogiska kursen för universitetslärare har påverkat dig positivt på följande punkter? Denna fråga var starkt kopplad till målbeskrivning för den pedagogiska kursen (sidan 4). Utan att gå alltför djupt in på de enskilda punkterna hade kursen haft störst positiv effekt på deltagarnas genomförande av undervisning. Den hade också varit användbar för deltagarnas pedagogiska grundsyn samt deras förståelse för den pedagogiska processen. Vidare hade den även varit behjälplig för planering och utvärdering av undervisning. Däremot hade den varit föga användbar för utarbetandet av examinationer och haft en mycket ringa effekt på deltagarnas kunskaper om högskoleutbildningens villkor och mål.

5 10. Är man en pedagogiskt skicklig lärare efter att ha fullgjort den pedagogiska kursen för universitetslärare? Svaren på den fyrgradiga skalen gav här medelvärdet 1.8, vilket innebär att en majoritet av respondenterna anser att så inte är fallet. Detta får dock sin förklaring i kommentarerna där många anser att kursen i sig själv inte är en garanti utan att det också krävs ett personligt engagemang och intresse. Eller som någon uttrycket det: "Alla är nog inte mottagliga för pedagogik". 11. Könsmedveten pedagogik har blivit allt viktigare. Vilket av alternativen nedan passar bäst in på din undervisning? Som svar hade respondenterna i detta fall tre olika alternativ. Ingen angav det första alternativet som innebar att de arbetade könsmedvetet vid varje enskilt moment. Två personer uppgav alternativ två eftersom de försökte anpassa undervisning efter gruppens könsuppdelning. De övriga menade att könsmedveten pedagogik inte kan tillämpas inom deras undervisningsämne. Hela fem personer valde att inte svara på denna fråga Många av de som tyckte att könsmedveten pedagogik inte kunde tillämpas ansåg att det istället fanns viktigare faktorer att anpassa undervisningen efter. En av respondenterna såg en risk i att försöka anamma könsmedveten pedagogik och genusperspektiv på "precis allting" då detta kunde bli mer av en belastning än hjälp och utveckling. Dessutom skulle det som konsekvens skapa ointresse vid de tillfällen då könsmedveten pedagogik verkligen är nödvändig. 12. Anser du det vara viktigt att förändra och variera undervisningen? Samtliga svarande ansåg här att det var viktigt eller mycket viktigt att förändra och variera sin undervisning. Förutom den traditionella förklaringen att förändring leder till förbättrad undervisning och därför mer engagerade studenter angav också många att de gjorde det för bibehålla sitt eget intresse för undervisningen. Men det framkom även synpunkter på att alltför stora förändringar troligen inte var önskvärda från varken student eller lärares sida. 13. I vilken grad har följande faktorer påverkat förändringar i din undervisning? Det som tillmättes minst betydelse var kollegors påverkan medan de flesta ansåg att deras undervisning hade påverkats relativt mycket av pedagogiska kurser. Det som hade störst betydelse för konkreta förändringar i undervisningen var dock kursutvärderingarna. 14. Har du upplevt någon undervisningssituation som kursen i pedagogik inte förberett dig på? En övervägande majoritet menade att de upplevt en sådan situation eller hade en obestämd uppfattning ifall de hade det eller inte. Det fanns dock väldigt få konkreta exempel på oförberedda situationer bland kommentarerna. Vissa hävdade att ingen kurs kan förbereda en för alla tänkbara situationer. 15. Jobbar du med universitetets tredje uppgift? De flesta av respondenterna kände till att den tredje uppgiften var att samverka med det omgivande samhället även om en viss osäkerhet rådde. Lite mindre än hälften menande att de aktivt arbetade med uppgiften och ett vanligt sätt var en populärvetenskaplig

6 pressrelease i samband med avhandlingen. I övrigt verkade omfattningen av arbetet vara relaterat till forskningsområde. Vissa områden lämpade sig tydligen väl för populärvetenskapliga framställningar och åtnjöt redan ett stort intresse från allmänheten. 16. Är du intresserad av att vidareutveckla dina pedagogiska färdigheter? Med ett medelvärde på 3.4 får man konstatera att de allra flesta av respondenterna hyser ett stort intresse för att vidareutveckla sina pedagogiska färdigheter. Vissa hade redan genomgått ytterligare utbildningar. 17. Tycker du att institutionen skulle införa utvecklingssamtal med samtliga anställda som undervisar? I detta fall får man nog konstatera att kommentarerna var mer informativa än graderingen. Många tyckte att det nog var en intressant idé, men var tveksamma till hur det kunde utföras på ett bra och givande sätt. Samtidigt framkom åsikter om att utvecklingssamtal borde införas för samtliga anställda och inte enbart gälla undervisning utan alla arbetsrelaterade aspekter. 18. Hur stor vikt lägger du vid dina pedagogiska meriter? Det stora flertalet ansåg att pedagogiska meriter var relativt viktiga. Ett visst tvivel fanns dock om de verkligen kommer att vara betydelsefulla även vid framtida arbetssökande. En respondent undrare om man egentligen själv kan bedöma värdet av sina egna meriter. 19. Vem ansvarar för institutionens pedagogiska utveckling? Denna fråga orsakade en viss förvirring bland respondenterna. Hela nio personer ansåg sig inte känna till vem det kunde vara och av de övriga var det bara två som korrekt angav studierektor. Tydligen är pedagogiska utveckling inte en av studierektorns mest uppenbara ansvarsområden. 20. Andra åsikter och kommentarer angående den pedagogiska kursen eller undervisning i allmänhet? Till största del rörde kommentarerna den pedagogiska kursen där den med enstaka undantag fick bra kritik. En respondent tyckte att vore bra och utvecklande att gå en liknande kurs efter ytterligare 3-5 år för att hålla det pedagogiska tankesättet "levande". Beträffande undervisningen i allmänhet fanns ett förslag att minska föreläsningar med professorer då de överlag ansågs för dåliga på att engagera sig och lägga sig på en bra nivå för studenterna. 3.2 Avslutande konklusioner Vilka bestående effekter av den pedagogiska kursen för universitetslärare kan man då finna i svaren från deltagarna i denna undersökning? För det första en tydlig medvetenhet om pedagogik och dess roll i undervisningen. Detta stämmer också väl med tidigare undersökningar inom ramen för miniprojekt där man fann att respondenterna blev mera medvetna om sig själva i lärarrollen [3]. Om man sedan jämför svaren med målbeskrivningen för den pedagogiska kursen så finner man att den har blivit uppfylld på

7 de flesta punkter även om ytterst få verkar känna till högskoleutbildningens formella villkor och mål. Det framkommer även att den pedagogiska kursen inte är den enda inspirationen till dynamisk utveckling av undervisning. Således är den undervisning som aktivs bedrivs en mer komplex produkt, sammansatt av många olika delar på ett mycket individuellt sätt. Men med vissa undantag verkar den pedagogiska kursen ha varit mycket behjälplig i denna process. Beträffande skillnader mellan deltager från olika årskurser av den pedagogiska kursen kunde ingen komplett analys göras beroende på ett för dåligt underlag. Vill man ändå leta efter skillnader verkar personer som avslutade kursen för ett år sedan tycka att undervisning är roligare och mer utvecklande än personer som avslutade den för tre år sedan. Men detta kanske snarare kan bero på att den senare gruppen har spenderat en längre period som aktiva lärare. Det är svårt att säga om den pedagogiska kursen har inneburit några konkreta framsteg inom undervisningen på IGP. Helt klart är dock att den medfört stora indirekta förbättringar då den pedagogiska kursen ansågs ha haft sin största positiv effekt på deltagarnas genomförande av undervisning. I övrigt kan man konstatera att inga brister av kritisk natur i den nuvarande pedagogiska utbildningen synliggjordes i denna undersökning. 4. Referenser 1. Apelgren, K. & Giertz, B. (2001) Pedagogiks meritportfölj - och plötsligt var jag meriterad! 3rd ed. Rapport 27, Uppsala Universitet. 2. Frary, R.B. A Brief Guide to Questionnaire Development. Webpage: 3. Liess, A. & Vårdal, H. (2002) Doktorander i undervisningen, Institutionen för evolutionsbiologi, Uppsala Universitet. 5. BILAGA 1 INFORMATION OM ENKÄT ANGÅENDE PEDAGOGISK UTBILDNING Till tidigare deltagare av pedagogisk kurs för universitetslärare Utvärdering angående reella effekter av pedagogisk utbildning Du har enligt universitetets register deltagit i 'Pedagogisk kurs för universitetslärare' efter ht 1999 och är därför utvald att ingå i en enkätundersökning. Undersökningen utförs inom ramen för pedagogiskt miniprojekt och syftar till att kartlägga vilka delar av utbildningen som tidigare deltagare, efter fullföljd kurs, har funnit tillämpningsbara vid Institutionen för Genetik och Patologi.

8 Detta är således ett försök att utvärdera vilka konkreta effekter den pedagogiska utbildningen har medfört samt vilka förbättringar av undervisningen den eventuellt har inneburit. Intresset ligger därför främst vid generella trender och de sammanställda svaren redovisas anonymt med avseende på respondenterna. Då denna form av undersökningen är mycket känslig för förlorad eller utebliven data är det önskvärt att samtliga utvalda inlämnar en ifylld enkät senast torsdagen den 9 oktober. Tack för din medverkan, Fredrik Granberg Ifylld enkät kan inlämnas enligt följande: I postfacket på våning två tillhörande Fredrik Granberg. Personligt överlämnande (Rum 231). Via BILAGA 2 ENKÄT ANGÅENDE PEDAGOGISK UTBILDNING Många av frågorna besvaras med hjälp av en fyrgradig skala (1-4) där enbart ett heltal bör anges. 1. Akademisk position (doktorand, etc.): 2. Tid sedan genomförd pedagogisk kurs (år): 3. Nuvarande undervisningstjänst (laborationshandledare, kursansvarig, etc.): 4. Omfattning av undervisning (%): 5. Känner du till målsättningar och kursbeskrivningar för kurser du undervisar på? (1 = Inte alls / 4 = Mycket väl):

9 Kommentar: 6. Känner du dig kunnig och säker i undervisningen? (1 = Inte alls / 4 = Mycket säker): Kommentar: 7. Tänker du på vad studenterna skall lära sig av din undervisning? (1 = Inte alls / 4 = Väldigt ofta): Kommentar: 8. Till vilken grad anser du undervisningen vara (1 = Inte alls / 4 = Mycket): - Viktig? - Rolig? - Ett hinder för forskning? - Utvecklande? Kommentar:

10 9. Till vilken grad uppskattar du att den pedagogiska kursen för universitetslärare har påverkat dig positivt på följande punkter? (1 = Inte alls / 4 = Mycket): - Din pedagogiska grundsyn. - Din förståelse för "den pedagogiska processen". - Ditt förhållningssätt till undervisning. - Planering av undervisning. - Genomförande av undervisning. - Examination. - Utvärdering av undervisning. - Kunskap om högskoleutbildningens villkor och mål. 10. Man är en pedagogiskt skicklig lärare efter att ha fullgjort den pedagogiska kursen för universitetslärare. (1 = Instämmer inte alls / 4 = Instämmer helt): Kommentar: 11. Könsmedveten pedagogik har blivit allt viktigare. Vilket av alternativen nedan passar bäst in på din undervisning? (ringa in) 1. Jag arbetar könsmedvetet vid varje enskilt moment. 2. Jag anpassar min undervisning efter gruppens könsuppdelning. 3. Könsmedveten pedagogik kan inte tillämpas inom mitt undervisningsämne. Kommentar:

11 12. Anser du det vara viktigt att förändra och variera undervisningen? (1 = Inte alls / 4 = Mycket): Kommentar: 13. I vilken grad har följande faktorer påverkat förändringar i din undervisning? (1 = Inte alls / 4 = Mycket): - Kollegors påverkan. - Pedagogiska kurser. - Kursutvärderingar. Kommentar: 14. Har du upplevt någon undervisningssituation som kursen i pedagogik inte förberett dig på?: 15. Hur jobbar du med universitetets tredje uppgift?:

12 16. Är du intresserad av att vidareutveckla dina pedagogiska färdigheter? (1 = Inte alls / 4 = Mycket): Kommentar: 17. Tycker du att institutionen skulle införa utvecklingssamtal med samtliga anställda som undervisar? (1 = Inte alls / 4 = Väldigt gärna): Kommentar: 18. Hur stor vikt lägger du vid dina pedagogiska meriter? (1 = Ingen alls / 4 = Mycket stor): Kommentar: 19. Vem ansvarar för institutionens pedagogiska utveckling?

13 20. Andra åsikter och kommentarer angående den pedagogiska kursen eller undervisning i allmänhet? Tack för din medverkan! Svaren kommer att redovisas anonymt men det är viktigt att du anger att du har lämnat in din enkät så att du kan prickas av från listan. Om du exempelvis lämnar enkäten i postfacket kan du självklart meddela detta med hjälp av istället för att skriva ditt namn på enkäten. Kom ihåg att en ifylld enkät kan inlämnas enligt följande: - I postfacket på våning två tillhörande Fredrik Granberg. - Personligt överlämnande (Rum 231). - Via (Fredrik.Granberg@genpat.uu.se). 7. BILAGA 3 ENKÄT ANGÅENDE PEDAGOGISK UTBILDNING SAMMANSTÄLLNING Totalt svarade 15 personer på enkätfrågorna. Många av frågorna besvarades med hjälp av en fyrgradig skala (1-4). 1. Akademisk position (doktorand, etc.)? Position Doktorand Postdok Forskningsassistent Forskare Antal svar: Tid sedan genomförd pedagogisk kurs? Antal år Antal svar: Nuvarande undervisningstjänst? Tjänst Ingen Labhandledare Kursansvarig Antal svar: 15

14 - Har ej undervisat tidigare heller!!! - Obs, jag är färdigundervisad. 4. Omfattning av undervisning? % Annan Antal svar: Känner du till målsättningar och kursbeskrivningar för kurser du undervisar på? Inte alls Mycket väl Antal svar: 14 Medelvärde: På den kursen jag undervisade på våren 2001 kände jag till det. - På de kurser jag har undervisat på. - Har ej undervisat. - Under kursens gång är man mer insatt/glömmer efter kursslut. - Tillräckligt. 6. Känner du dig kunnig och säker i undervisningen? Inte alls Mycket säker Antal svar: 14 Medelvärde: Nytt område som jag inte behärskade riktigt. - Har ej undervisat. - Förbereder mig ganska mycket på just det jag skall undervisa. - Vissa delar mer å andra mindre... - Beror givetvis på hur påläst man är, hur många gånger man gett undervisningspass, etc. 7. Tänker du på vad studenterna skall lära sig av din undervisning? Inte alls Väldigt ofta Antal svar: 14 Medelvärde: Försöker göra undervisningen relevant för studenterna, att de ska ha nytta av det de lär sig.

15 8. Till vilken grad anser du undervisningen vara: Inte alls Mycket Viktig? Rolig? Ett hinder för forskning? Utvecklande? Antal svar: Visst tar det tid av en doktorandutbildning att undervisa, men det är mycket givande i sig! Viktigt att man har den tiden det tar (att handledare o.s.v. är medvetna om att man undervisar). - Har haft samma grej i flera år. - Handledaren vill gärna att man ska forska parallellt med undervisningen. - Undervisning är roligt men kan också vara jobbigt med långa dagar och alla förberedelser (planering och schema, etc.) 9. Till vilken grad uppskattar du att den pedagogiska kursen för universitetslärare har påverkat dig positivt på följande punkter? Inte alls Mycket Din pedagogiska grundsyn Din förståelse för "den pedagogiska processen" Ditt förhållningssätt till undervisning Planering av undervisning Genomförande av undervisning Examination Utvärdering av undervisning Kunskap om högskoleutbildningens villkor och mål Antal svar: Har ej undervisat. 10. Man är en pedagogiskt skicklig lärare efter att ha fullgjort den pedagogiska kursen för universitetslärare. Instämmer inte alls Instämmer helt

16 Antal svar: 15 Medelvärde:1.8 - För kort kurs. - Man blir ej lärare bara för att man gått ped. kurs! - Beror nog mer på naturliga förutsättningar och intresse att lära ut. - Man kan bli en betydligt bättre lärare, kursen gav mycket, men inte självklart! (Stora individuella skillnader.) - Viss kan (borde) det inte bli sämre med en kurs och visst har den hjälpt mig mycket, men tror ändå att detta är mycket individuellt. - Man behöver även praktisk erfarenhet. - Man blir medveten, men det krävs ju ett genuint intresse för att undervisa och det får man inte automatiskt bara för att man har gått en kurs! - Teorin måste omsättas i praktik och pedagogiken kontinuerligt underhållas/utvecklas. - Nej, men förutsättningarna förbättras avsevärt. Alla är nog inte mottagliga för pedagogik är jag rädd. - Nej man måste ta personligt ansvar för att undervisa pedagogiskt och kursen ger vägledning och tips. Sedan finns det vissa som har talang för undervisning. 11. Könsmedveten pedagogik har blivit allt viktigare. Vilket av alternativen nedan passar bäst in på din undervisning? 1. Jag arbetar könsmedvetet vid varje enskilt moment Jag anpassar min undervisning efter gruppens könsuppdelning Könsmedveten pedagogik kan inte tillämpas inom mitt undervisningsämne. 8 Antal svar: 10 - Jag försöker att vara uppmärksam på om det finns skillnader i hur könen tar till sig undervisningen. Man andra faktorer verkar vara viktigare. - Frågan har aktualiserats vid enstaka tillfällen. - Försöker tänka på det, men finns mycket kvar att göra. - Kanske inte direkt efter könsuppdelning utan mer "allmänna" uppdelningar ex. ålder, förkunskaper, etc, där även kön delvis kommer in. - Måste snarare anpassa efter varierande grad av datorvana! - Svårt att tillämpa på lab, däremot funderar jag på vilka man hjälper mest, vilka tycker man är duktigast. - Vet ej. Det finns en risk med att försöka anamma könsmedveten pedagogik och genusperspektiv på precis allting och det är att det blir mer en belastning än hjälp och utveckling. Detta kan leda till ointresse vilket vore förödande för de tillfällen då könsmedveten pedagogik, etc. verkligen behövs.

17 - Det brukar inte behövas någon speciell könsmedveten pedagogik på lab, men om det skulle behövas (?) så skulle jag försöka arbeta utifrån det. 12. Anser du det vara viktigt att förändra och variera undervisningen? Inte alls Mycket Antal svar: 15 Medelvärde: Jag uppfattar fortlöpande utvärdering och revidering som viktigt. Ofta sätts kursen initialt ihop av en eldsjäl och när kursen lämnas vidare förloras röda tråden. - Förstår samtidigt att man lätt tar samma föreläsning som tidigare, men bra undervisning kräver variation. - Så att det blir roligare även för mig och att det ska passa alla... (tyvärr kanske just detta inte passar några men, men...) - Nya studenter kontra ny kunskap. - Det är viktigt att förändra med jämna mellanrum annars tröttnar man på att säga samma sak hela tiden. - Förändring och variation stimulerar både lärare och elever. - Forskningen går framåt och undervisningen måste hänga med. - Ja, men inte för mycket och för ofta för det påverkar amanuensernas förberedelser och det kan i sin tur påverka undervisningen. Studenter brukar inte heller vilja ha alltför stora förändringar, utan gillar traditionell undervisning. 13. I vilken grad har följande faktorer påverkat förändringar i din undervisning? Inte alls Mycket Kollegors påverkan Pedagogiska kurser Kursutvärderingar Antal svar: 13 - Jag har inte undervisat så mycket. - Jag fångar upp tips och idéer från många håll, men lyssnar inte på allt för det. Förändrar det jag tycker är relevant. - Svårt att säga, jag har lite för lite erfarenhet av konstruktiv kritik... från just kurs (vad gäller mer än kursutvärderingar...). - Svårt att säga vad man har fått varifrån, klart är att kursutvärderingar är viktiga. - Kursutvärderingar visar tydligt vad de flesta studenter tycker om olika typer av undervisning och speciellt vad de tycker om vissa moment. 14. Har du upplevt någon undervisningssituation som kursen i pedagogik inte förberett dig på?

18 Nej 2 Ja 5 Kanske 8 - Kan inte komma på något specifikt just nu, men visst är man aldrig förberedd på allt! - Svårt att säga så här ett år senare, minns ej alla delmoment i kursen, dessutom tar man mer till sig om man redan har erfarenhet - moment man ej själv än erfarit kanske ingick men ej "fastnade" (förberedde) p.g.a. att men ej hade erfarenhet än. - Kursen i pedagogik förberedde ingenting! - Minns ej. - Ingen kurs är fulländad så det finns säkert sådana situationer - svårt på rak arm att ge exempel dock. - Nja, det skulle väl vara labhandledning då. - Nej, inte som jag kommer på. 15. Jobbar du med universitetets tredje uppgift? Nej 6 Ja 6 Kanske 3 - Någon enstaka gång. - Inget speciellt för tillfället. - Kommer skriva pressrelease vid avhandlingen... - (=pop.vet.info) Mycket, eftersom min forskning lämpar sig väl till allmänheten! Föreläser för allmänheten en hel del t.ex. TV, skolor, polisen o.s.v... - Inte mycket (informera allmänheten va?). - Inte alls, tror jag. - I vår forskargrupp ganska mycket, ämnet är lätt att beskriva populärvetenskapligt - många studiebesök (gamla, unga), TV-inslag och tidningsartiklar, mm... - Skrev populärvetenskapligt i min avhandling. - Få se nu, vilken är den tredje uppgiften??? - Presentationer vid studiebesök. 16. Är du intresserad av att vidareutveckla dina pedagogiska färdigheter? Inte alls Mycket Antal svar: 15 Medelvärde: Såklart! Både av erfarenhet och eventuella kurser. - Har redan gått en extrakurs i att undervisa examensarbetande studenter, t.ex. - Funderar på att vidareutbilda mig till lärare.

19 - Det måste man vara om man ska arbeta med någon form av undervisning, handledning, etc. 17. Tycker du att institutionen skulle införa utvecklingssamtal med samtliga anställda som undervisar? Inte alls Väldigt gärna Antal svar: 15 Medelvärde: Bra idé. - Alla på institutionen borde ha utvecklingssamtal. - Om de skulle vara konstruktiva och väl genomtänkta, och få ta tid... - Alla anställda borde ha utvecklingssamtal. - Kan vara ett bra initiativ för bl.a. utveckla undervisningen och för att säkerställa kvalitet i undervisningen. - Förstår inte riktigt vem man ska ha utvecklingssamtal med, möjligen kursledaren som man undervisat för skulle vara bra. - Bra idé, men kanske svår att genomföra. Utvecklingssamtalen bör skötas av pedagogiskt utbildad person. 18. Hur stor vikt lägger du vid dina pedagogiska meriter? Inte alls Mycket stor Antal svar: 15 Medelvärde: Hoppas att den typen av meriter också kommer att vara betydelsefulla vid framtida arbetssökande. Har dock ej fortsatt utveckla min meritportfölj. - Ingen aning? Avgör jag det själv? Men själv tycker jag det är viktigt! - De pedagogiska meriterna är ännu så länge ganska ringa Vem ansvarar för institutionens pedagogiska utveckling? Vet ej 9 Prefekten 3 Studierektor 2 Annat 1 - Monica Pagnell? - Bra fråga, nästa fråga... Lena Åslund kanske?

20 20. Andra åsikter och kommentarer angående den pedagogiska kursen eller undervisning i allmänhet? - Mycket var jättebra, pedagogisk mentor, videoinspelning, lära sig skriva populärvetenskapligt, men ibland var tempot lågt. - Pedagogikkurs var bra och nyttig inför framtida eventuell undervisning. - Intressant område! Viktigt att man får upp ögonen för att det faktiskt är ett ämne; pedagogik! Alla kan lära mer! Tror att kursen fick många att "tänka till". - Jag tycker att man ska minska föreläsningar med professorer, de är överlag för dåliga på att engagera sig och lägga sig på en bra nivå för studenterna. - Mycket bra med obligatorisk kurs. - Man fick god mat. Det mesta var bra, bäst var att skriva populärvetenskapligt, titta på sig själv på video samt pedagogiskt seminarium med mentor. - En mycket stor besvikelse. Undervisa är det roligast jag vet, hade därför höga förväntningar på kursen. Jag lärde mig absolut ingenting förutom spegelvisning och skrivövningen, skandal! - Den pedagogiska kursen var på det hela taget mycket lyckad. Det vore bra och utvecklande att gå en liknande kurs efter ytterligare 3-5 år för att hålla det pedagogiska tankesättet "levande".