Granskning av äldreomsorgen

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Granskning av äldreomsorgen Upplever de äldre en meningsfull vardag? Marks kommun 4 juni 2013 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Maslows behovstrappa Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor Metod 3 2 Iakttagelser Nämndsplan och förvaltningsplan Äldreomsorgsplan Riktlinjer för biståndsbedömning Finns det tillräckligt med regelbundna aktiviteter och daglig sysselsättning? Frivilligverksamheten/mer aktiva äldre En dag på särskilt boende/mer passiva äldre Övrigt Finns det tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever de äldre att de får ett gott bemötande? Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? Finns tillräcklig kompetens i organisationen? Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna? Är ansvaret för det sociala kvalitetsarbetet tydligt identifierat och finns det en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas och följas upp? 8 3 Revisionell bedömning Finns det tillräckligt med regelbundna aktiviteter och daglig sysselsättning? Finns det tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever de äldre att de får ett gott bemötande? Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? Finns tillräcklig kompetens i organisationen? Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna? Är ansvaret för det sociala kvalitetsarbetet tydligt identifierat och finns det en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas och följas upp? 12 4 Sammanfattande bedömning 13 Marks kommun

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunen har enligt Socialtjänstlagen ett ansvar för att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och säkerställa en skälig levnadsnivå. Enligt de nationella målen ska de äldre: 1. kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag 2. kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende 3. bemötas med respekt och 4. ha tillgång till god vård och omsorg Av Socialstyrelsens nationella undersökning 2012 avseende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen kan bl a följande utläsas: På särskilt boende anser en av fyra att möjligheten att komma ut är mindre bra. På särskilt boende anser fyra av tio att de inte får den hjälp de behöver med den träning som de behöver. Bemötandet är överlag bra men mer än en av tio har känt sig kränkta. En av fyra anser att de inte kan påverka på vilka tider som hjälpen skall ges. De som har dålig hälsa är genomgående mindre nöjda. Enligt den, på riksnivå fastställda, nationella värdegrunden för äldreomsorgen ska alla som får äldreomsorg leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det ska äldreomsorgen bl a värna den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning Maslows behovstrappa Abraham Maslow ( ) var en våra största forskare kring hur människor prioriterar sina behov och om motivation. Han är mest känd för sin behovstrappa som kommit till nytta inom många områden. Behovstrappan är en modell som förklarar hur de mänskliga behoven prioriteras. Alla en människas behov kan enligt Maslow delas in i fem kategorier. Nivå 1: Fysiologiska basbehov såsom mat, vatten och luft samt undvika smärta, sova och att röra på sig. Marks kommun 1 av 15

4 Nivå 2: Om de fysiologiska behoven är tillfredsställda söker individen säkerhet och trygghet såsom en stabil vardag, rutiner och enklare regler. Nivå 3: Om individen känner sig trygg börjar hon söka efter gemenskap med andra människor, vänner, barn och kärlek. Nivå 4: Om vi känner att vi har gemenskap med andra vaknar nästa behov inom oss, behovet av uppskattning, makt/påverkansmöjlighet och respekt från andra. Nivå 5: Att kunna nyttja alla våra resurser och potentialer. 1.2 Uppdrag, revisionsfråga och kontrollfrågor Revisorerna i Marks kommun har givit i uppdrag att genomföra en granskning av äldreomsorgen med fokus på det sociala innehållet i verksamheten, om det finns tillräckligt med aktiviteter, sysselsättning och stimulering samt om brukarna upplever att vardagen är meningsfull. Revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden att kommunens äldreomsorg håller god kvalitet samt att brukarna har en skälig levnadsnivå? Kontrollmål: 1. Finns det tillräckligt med regelbundna aktiviteter, stimulering och daglig sysselsättning? I grupp och individuellt? 2. Finns det tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever de äldre att de får ett gott bemötande? 3. Vilket inflytande har de äldre över sin vardag? 4. Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? 5. Finns tillräcklig kompetens i organisationen (för dessa områden)? 6. Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? Marks kommun 2 av 15

5 7. Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna (omvårdnad, hälso- och sjukvård inklusive medicinering samt rehabilitering)? 8. Är ansvaret för det sociala kvalitetsarbetet tydligt identifierat och finns det en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas och följas upp? 1.3 Metod Följande dokument har utgjort underlag för granskningen: 1. Nämndsplan Förvaltningsplan 2013 (beslutad ) 3. Verksamhetsplan för Riktlinjer för biståndsbedömning ( ) 5. Åtta utvalda biståndsbedömningar/ beslut och genomförandeplaner. Följande intervjuer och gruppintervjuer har genomförts: T f förvaltningschef och t f verksamhetschef för äldreomsorgen Fem enhetschefer för äldreomsorgen Fyra biståndshandläggare Sju undersköterskor/ omvårdnadsassistenter Två omsorgstagare (planerades för sex omsorgstagare) En anhörig (planerades för sex anhöriga) Fem aktivitetsansvariga; enhetschef, två frivilligsamordnare och två frivilliga medarbetare Totalt har 26 personer intervjuats. Vid intervjuerna och granskning av biståndsbedömningar/ beslut samt genomförandeplaner har en av de förtroendevalda revisorerna deltagit. Rapporten har kvalitetsgranskats inom och faktagranskats av t f förvaltningschef och t f verksamhetschef för äldreomsorgen. 2 Iakttagelser Nedan redovisas våra gjorda iakttagelser utifrån granskade dokument och genomförda intervjuer Nämndsplan och förvaltningsplan 2013 I nämndsplanen har socialnämnden angivet att värdegrunden bygger på tre nyckelord; empati, kunskap och gemensamma mål. Med detta avses följande; 1. Mötet mellan brukare och medarbetare ska kännetecknas av empati. Marks kommun 3 av 15

6 2. All personal ska ha rätt kunskap för sina arbetsuppgifter. 3. Verksamheterna ska styras genom gemensamma mål. I förvaltningsplanens avsnitt om verksamhetsplanering anges att förvaltningen ska utveckla biståndsbedömning för vård- och omsorgsboende från rambeslut till individbeslut, att verksamhetschefen är ansvarig och att detta ska vara klart till 31 december Äldreomsorgsplan 2012 Ur planen kan följande utläsas under avsnitt god service och kvalitet : En modell trygghetsträdet har haft fokus på fyra olika perspektiv på trygghet; Fysisk Psykisk Social Bevara den äldres fysiska hälsa och välbefinnande. Den äldre ska uppleva välmående och harmoni. Den äldre får vara sig själv, bestämma över sig själv och känna sig lyssnad på. Existensiell Den äldres behov av samtal och funderingar kring livsfrågor och själslighet bejakas. I 2012-års plan anges när, var och hur trygghetsträdet skall tillämpas. Där anges som exempel; taktil beröring, kvalitetssäkring av genomförandeplaner och reflektionsfrågor Riktlinjer för biståndsbedömning Riktlinjerna gäller för hemtjänst men inte för särskilt boende. I beslutet om det särskilda boendet framgår fortfarande inte vilka insatser som ska utföras i boendet. (En utveckling av biståndsbedömning i det särskilda boendet ska göras under 2013, se ovan avsnitt ) Dokumentet, från 2012, är relativt detaljerat, och där anges bl a personlig omvårdnad med insatser som kan beviljas dagligen, insatser som inte är dagliga samt serviceinsatser. Under rubrik insatser som är dagliga återfinns ett antal insatser som är av omvårdnads- och servicekaraktär. Under rubrik insatser som inte är dagliga återfinns några insatser med mer socialt innehåll. Under social ledsagning anges att denna insats kan beviljas för att bryta isolering och för att delta i aktiviteter. Skälig nivå är upp till 10 timmar per månad. Promenad kan beviljas men utredning och bedömning ska först ha klarlagt om behov föreligger och om behovet kan tillgodoses på annat sätt. Hänsyn Marks kommun 4 av 15

7 skall tas till den enskildes hela livssituation. Skälig nivå är upp till en gång per vecka och beviljas i normalfallet med 45 minuter inklusive på- och avklädning. Insatsen kan ersättas med social kontakt i de fall då promenad inte kan utföras och om syftet med insatsen också är att bryta isolering. Social kontakt kan beviljas den som saknar socialt nätverk. Syftet med insatsen är att bryta isolering. Skälig nivå är ett tillfälle per vecka och i normalfallet beviljas 0,5 timmar per tillfälle. 2.2 Finns det tillräckligt med regelbundna aktiviteter och daglig sysselsättning? Frivilligverksamheten/mer aktiva äldre För mer aktiva äldre finns ett utbud av gruppaktiviteter via frivilligverksamheten som har ett relativt stort utbud av aktiviteter på olika boenden i kommunen. Dessa verksamheter vänder sig till både de som bor på de särskilda boendena och för de som kommer utifrån. Frivilligverksamheten tar ett stort ansvar för äldreomsorgens aktivitetsutbud. I frivilligverksamheten ingår cirka 300 medarbetare som ställer upp i mån av tid och intresse En dag på särskilt boende/mer passiva äldre För mer passiva och sjukare äldre är utbudet betydligt mindre. De boende kan själva välja när de vill stiga upp. Frukost serveras och äts som regel gemensamt. Efter frukosten tillbringar många tiden på sina rum. De som kan och orkar väljer att läsa tidning, läsa böcker, lyssna på radio eller prata i telefon, men många vilar i brist på sysselsättning. Lunch serveras och många väljer härefter att vila eller sysselsätta sig med läsning. Eftermiddagskaffe serveras och dricks gemensamt tillsammans med personalen. Många tillbringar sedan eftermiddagen fram till middagen på samma sätt som förmiddagen. Kvällskaffe serveras. De boende kan därefter välja när de vill lägga sig. Nedan redovisar vi schematiskt hur en dag på särskilt boende kan vara: Marks kommun 5 av 15

8 Cirkatider under dagen (kl) Fokus på: 7-8 Morgonrutiner och frukost 8-9 Morgonrutiner och frukost 9-10? 10-11? 11-12? Lunch 13-14? Eftermiddagsfika? 15-16? 16-17? Kvällsmat Kvällsrutiner Ev fika Kvällsrutiner Behov av aktiviteter, stimulering, samtal, samvaro och rehabilitering? Några är nöjda med hur en dag ser ut och tillbringas, andra önskar exempelvis gemensam tidningsläsning för dem som inte ser och hör så bra, utevistelse eller promenad varje dag. De som inte ser och hör så bra har ett större behov av aktiviteter Övrigt Omvårdnadspersonalen genomför inte någon systematiserad inventering av vilka behov av aktiviteter, sysselsättning eller stimulering som finns hos de boende. Personalen prioriterar omvårdnaden och, om tid och möjlighet ges, att prata med de äldre. Personalen ser inte det som sin primära uppgift att ansvara för aktiviteter. De boende ges möjlighet till utevistelse, dock inte på några bestämda tider. Önskemål finns om att få daglig utevistelse. 2.3 Finns det tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever de äldre att de får ett gott bemötande? Det finns viss möjlighet för de äldre till samvaro med personalen. Tid för enskilda korta samtal finns, men det beror ofta på vilken anställd som är i tjänst. Från personalens sida upplevs tiden vara för knapp för att hinna med samtal och samvaro i den utsträckning som skulle behövas. Det blir den tid som blir över och den prioriteras för dem med akuta behov. Bemötandet av de äldre upplevs som regel som gott. Satsning på empati och reflekterande samtal för personalen har, enligt de intervjuade, gett resultat. Marks kommun 6 av 15

9 2.4 Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? Vid intervjuerna framkommer att de äldre är ofta rätt så förnöjsamma med sin vardag. Synpunkter framförs om att vardagen skulle bli mer meningsfull om det erbjöds fler aktiviteter. Fysiskt och psykiskt piggare pensionärer är mer positiva till sin vardag. 2.5 Finns tillräcklig kompetens i organisationen? Flertalet anser att rekryteringsbasen bör breddas för personal som arbetar med aktivering och stimulering. Några anser att bl a pedagogisk kompetens skulle behövas i verksamheten liksom fler män. Idag används huvudsakligen frivilligverksamheten som till viss del består av f d vård- och omsorgsanställda. Undersköterskorna känner sig, till viss del, främmande för att leda aktiviteter och sysselsättning. Det finns också undersköterskor som uppfattar att leda aktiviteter inte ingår i uppdraget som undersköterska. 2.6 Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? Biståndsbedömarna tar idag beslut om specifika hemtjänstinsatser i ordinärt boende men bara beslut om plats i särskilt boende. Innehållet eller vad som ska utföras i det särskilda boendet bedöms och beviljas inte. Från 2012 görs dock en nivågruppering i samband med beslut om särskilt boende. Genomförandeplaner upprättas av respektive kontaktperson (omvårdnadspersonal) i utförarorganisationen. Åtta ärenden har granskats avseende biståndsutredning/ beslut samt genomförandeplaner. I de granskade utredningarna och besluten samt genomförandeplanerna är det mer tydligt angivet vad som ska utföras och hur det ska göras för olika delar inom omvårdnad, mat, städ och tvätt. För sociala aktiviteter görs mer bristfälliga bedömningar och planer, både vad gäller behoven samt när, var och hur insatsen skall ges. Som exempel anges ta del av den underhållning som erbjuds. Uppföljningar genomförs inte som planerat, efter 1 år respektive 2 år eller när det så är av behovet påkallat. Marks kommun 7 av 15

10 2.7 Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna? För hälso- och sjukvård samt rehabilitering finns särskilda specialistfunktioner. Nämnden har inte någon motsvarande funktion för arbetet med socialt innehåll och behovet av aktivering inom äldreomsorgen. Flertalet undersköterskor har huvudsakligt fokus och inriktning på omvårdnad. De har ofta mindre fokus på aktivering och stimulering samt de äldres behov av samvaro och samtal. Vid intervjuerna tas upp att kommunens socialtjänst har svårigheter med att få högre chefer att stanna på sina tjänster vilket har påverkat verksamheten på ett negativt sätt. Enhetscheferna tar upp att de lider av ekonomisk stress och vid andra intervjuer tas upp att chefsrekryteringar ofta görs av personal med hälso- och sjukvårdsbakgrund trots att huvudinriktningen av arbetet är omvårdnad/ socialtjänst och inte sjukvård. (Enligt t f verksamhetschef har fel information getts avseende chefsrekryteringarna.) De intervjuade biståndshandläggarna säger sig inte känna till de fyra styrande dokumenten som har granskats varav nya riktlinjer är en av dessa. Under intervjuerna tas upp att den psykosociala arbetsmiljön inte är tillfredsställande på förvaltningen vilket påverkar verksamheten. 2.8 Är ansvaret för det sociala kvalitetsarbetet tydligt identifierat och finns det en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas och följas upp? Nämnden har, bl a i verksamhetsplanen, fastställt en omfattande plan för äldreomsorgens kvalitetsarbete men brister delvis i att följa upp och utvärdera resultat. Marks kommun 8 av 15

11 3 Revisionell bedömning 3.1 Finns det tillräckligt med regelbundna aktiviteter och daglig sysselsättning? Vi bedömer att frivilligverksamheten idag har ett för stort ansvar för kommunens utbud av aktiviteter. Ansvaret för kommunens samlade aktiviteter för äldre åvilar kommun, inte frivilligverksamheten. Det bedöms dock som positivt att frivilligverksamheten svarar för vissa aktiviteter men dessa bör vara ett komplement till kommunens eget utbud. Trots gruppaktiviteter på de särskilda boendena så har detta inte resulterat i en högre aktivitets- och stimuleringsgrad ute på avdelningarna. En inventering av de äldres behov bör genomföras. Härefter bör verksamheten anpassas. Det bör även erbjudas mer aktiviteter på helgerna. 3.2 Finns det tillräckligt med tid för samvaro och samtal samt upplever de äldre att de får ett gott bemötande? Granskningen visar att de äldre efterfrågar ofta mer tid för samtal och för samvaro än vad som är fallet idag. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att omsorgstagarna skall uppleva sin vardag som meningsfull. Vår bedömning är att bemötandet av de äldre överlag är gott. 3.3 Upplever de äldre att vardagen är meningsfull? Undersökningar visar att aktiva och gruppintresserade äldre upplever mer meningsfullhet i vardagen än vad övriga äldre gör. Vår bedömning är därför att nämnden bör fokusera mer på att passiva och inte gruppintresserade äldre upplever vardagen så meningsfull som möjligt. Kontaktmännen bör framöver mer aktivt följa och säkerställa att omsorgstagarna upplever en meningsfullhet i tillvaron. Det är av stor vikt att de olika delarna, i bilden, nedan är i harmoni med varandra för att en meningsfull vardag skall kunna upplevas av de äldre. Marks kommun 9 av 15

12 Hälso- och sjukvård Aktivering och stimulering Vi rekommenderar att en kartläggning av dagens och framtidens behov av aktiviteter, stimulering, samtal och social samvaro bör göras. Denna bör kompletteras med en kompetensinventering inför framtida rekryteringsbehov. Omvårdnad och service Samtal och samvaro Rehabilitering Meningsfullhet Meningsfullhet Meningsfullhet Meningsfullhet 3.4 Finns tillräcklig kompetens i organisationen? Efter genomförd granskning är vår bedömning att det inte finns tillräcklig kompetens om betydelsen av det sociala innehållet i insatserna på särskilt boende. Inom aktiverings- och stimuleringsverksamheten bör framöver övervägas att rekrytera personal med olika utbildningsbakgrund och erfarenheter. Marks kommun 10 av 15

13 Inom verksamhetsområdet äldreomsorg är huvuddelen av insatserna enligt socialtjänstlagen, SOL, (cirka 80 %) och en mindre del enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (cirka 20 %). Detta bör framöver få genomslag i rekrytering av chefer, ledare och medarbetare. 3.5 Finns det dokumenterat hur de sociala insatserna skall tillgodoses? I de granskade biståndsbedömningarna och besluten samt i genomförandeplanerna är det angivet olika insatser inom omvårdnad, mat, städ och tvätt. Vår bedömning är att det finns ett stort utvecklingsbehov vad gäller beskrivning av de äldres behov av aktiviteter, stimulering, samtal och samvaro/gemenskap. Vår bedömning är att behovet av sociala insatser och aktiviteter dokumenteras på ett otillfredsställande sätt i de granskade akterna. Nämnden måste säkerställa att mer strukturerade bedömningar och planer görs, både vad gäller dessa behov samt när, var och hur insatserna skall ges. Vi bedömer att det finns brister i uppföljning av både biståndsbeslut och genomförandeplaner. Nämnden måste säkerställa att uppsatta uppföljningar efter 12 månader, 24 månader och/eller när det så är av behovet påkallat verkligen genomförs. Vi bedömer det som mindre bra att biståndsbedömarna, idag, bara tar beslut om det särskilda boendet men inte om innehållet i boendet. Inför det planerade nationella förslaget om att biståndsbedömningar även ska genomföras i det särskilda boendet bör detta arbete påbörjas snarast möjligt. Att även göra biståndsbedömningar i det särskilda boendet är en viktig rättssäkerhetsaspekt för den äldre. Nämnden måste även säkerställa att tillräckliga personalresurser finns för ovanstående bedömningar och uppföljningar. Den framtida dokumentationen bör baseras på de fyra perspektiv som nämnden har fastställt i äldreomsorgsplanens trygghetsträd. Idag är fokus på den fysiska tryggheten och mindre på den psykiska, sociala och existensiella tryggheten. Förändringarna bör genomföras i, av nämnden, antagna riktlinjer samt få genomslag i biståndsbedömningar och genomförandeplaner. Detta är en viktig del av den interna kontrollen. 3.6 Hur arbetar ledningen och personalen med de sociala frågorna i förhållande till övrigt innehåll i omsorgerna? Vår bedömning är att det behöver fokuseras mer på det sociala innehållet i verksamheten. Idag är mest fokus på omvårdnad och sjukvård. Det finns högskoleutbildad personal som ansvarar för hälso- och sjukvård liksom för Marks kommun 11 av 15

14 rehabiliteringsverksamheten. För aktivering, stimulering och socialt innehåll behövs mer av specialistkompetenser på både ledningsnivå och ute i verksamheterna. Det måste bedömas som allvarligt att biståndshandläggarna inte känner till de fyra styrande dokumenten som har granskats. Att få biståndshandläggarna delaktiga i nya riktlinjer för äldreomsorgen måste betraktas som en grundläggande och viktig åtgärd. Förvaltningens nuvarande svårigheter med att få högre chefer att stanna på sina tjänster påverkar verksamheten på ett negativt sätt. Insatser för att säkerställa en chefskontinuitet med lämplig och adekvat kompetens är av stort värde och måste prioriteras. Det måste betraktas som angeläget att analysera, och åtgärda brister, i den psykosociala arbetsmiljön på förvaltningen då detta påverkar verksamheten. 3.7 Är ansvaret för det sociala kvalitetsarbetet tydligt identifierat och finns det en tydlig organisation och plan för hur det ska bedrivas och följas upp? Nämnden har en plan för kvalitetsarbetet med angiven ansvarsfördelning och tidplan. Vår bedömning är att denna plan bör följas alternativt att den förenklas. Idag skall uppföljning, enligt planen, göras inom ett flertal olika områden. Marks kommun 12 av 15

15 4 Sammanfattande bedömning Granskningen visar enligt vår sammanfattande bedömning att nämnden, endast till vissa delar, säkerställer att kommunens äldreomsorg håller god kvalitet samt att de äldre har en skälig levnadsnivå. Det är framförallt de sociala insatserna i innehållet inom särskilt boende som brister. Vi bedömer även att det finns brister i den interna kontrollen med uppföljningar av arbetsinsatserna. Mål, riktlinjer, biståndsbedömningar/beslut och genomförandeplaner bör följa en röd tråd genom hela organisationen så att det som anges i mål och riktlinjer verkligen genomförs i beslut och genomförandeplaner. MÅL RIKTLINJER BISTÅNDSBEDÖMNING OCH BESLUT GENOMFÖRANDEPLAN Politikerna Politikerna och högre chefer Handläggare Enhetschefer och personal Nämnden bör upprätta riktlinjer som överensstämmer med den antagna äldreomsorgsplanen, där tryggheten skall säkerställas såväl fysiskt som psykiskt, socialt och existensiellt. Nämnden bör säkerställa att biståndsbedömningar och genomförandeplaner harmonierar med riktlinjerna. Idag är fokus på fysisk trygghet (hel, mätt och ren). Psykisk, social och existensiell trygghet måste beaktas och få genomslag i biståndsbedömningar, genomförandeplaner och i det praktiska arbetet. I de granskade akterna anges behovet av sociala insatser och aktiviteter på ett otillräckligt sätt. Gjorda biståndsbedömningar måste följas upp regelbundet enligt plan samt när det i övrigt är av behovet påkallat. Det bör övervägas att snarast möjligt göra biståndsbedömning även i det särskilda boendet där även det sociala innehållet och den äldres Marks kommun 13 av 15

16 rätt till att uppleva meningsfullhet i livet ingår. (Lagförslag finns om att biståndsbedömningar skall göras även i det särskilda boendet från 1 januari 2014.) Nämnden bör se över personalresurserna på myndighetsfunktionen så att dessa är i rimlig nivå med uppdraget. Det måste även säkerställas att funktionen fullgör sitt uppdrag samt att de blir mer delaktiga i för dem styrande dokument. Aktivitetsutbudet i det särskilda boendet bör utgå från de äldres behov. Frivilligverksamheten har idag ett stort ansvar för äldreomsorgens aktiviteter. Idag finns del av enhetschefstjänst för frivilligverksamheten samt två frivilligsamordnare. Vi rekommenderar att utreda om dessa uppdrag kan utökas så att de kan bli en del av kommunens aktivitetsansvariga. Ansvaret för kommunens samlade aktiviteter för äldre bör inte som idag ligga på frivilligverksamheten. Ledningsfunktionerna i förvaltningen är otydliga och det bör vidtas åtgärder för att skapa stabilitet i organisationen. Utan ett fungerande ledarskap finns stor risk för ett mer informellt och icke önskvärt ledarskap. Den psykosociala arbetsmiljön, på förvaltningen, bör analyseras och åtgärdas. Marks kommun 14 av 15

17 Jard Larsson Projektledare Certifierad kommunal revisor Fredrik Carlsson Uppdragsledare Marks kommun 15 av 15