Innehåll. Del 3 Planeringsförutsättningar & Analyser. Sammanfattning 2. Kulturella värden 6. Ekologiska värden 13.

Transkript

1 Innehåll Sammanfattnin 2 Mål & Fortsatt arbete Grönplanens delar Läsanvisnin kartor Kvaliteter & Brister Skyddsvärda områden Riktlinjer & Riktvärden Åtärdsförsla Hur använder man det sammanställda materialet? Del 3 Planerinsförutsättninar & Analyser Kulturella värden 6 Kulturhistoria & Landskapsbild Grön kulturmiljö i Upplands-Bro Ekoloiska värden 13 Biotopkarterin av tätortsområdena Naturvärden Rekommendationer inför framtida exploaterinar Sociala värden 26 Rekreation & Friluftsliv Rörelsemönster & Mötesplatser Grönstrukturanalys 33 Gröna komponenter Befintlia röna stråk Kvaliteter & Brister i tätorternas rönområden Sammanfattnin av analyser 42 Skyddsvärda områden Hur kan man använda kartan Skyddsvärda områden i planerinsarbetet? Referenser 44

2 Sammanfattnin Mål & Fortsatt arbete Grönplanen för Upplands-Bro kommun är ett ste i arbetet med att nå målen för att bevara, skydda och utveckla den röna strukturen i kommunen, främst inom tätortsområdena. Den utör även ett underla för den fysiska planerinen. Förslaen är på översiktli nivå och är ett underla till fortsatt arbete med rönstruktur och detaljplanerin. För att uppnå målen för rönstrukturen kan fördjupade studier i vissa fråor behövas. Detta kan bli en fråa för arbetet med den nya översiktsplanen eller eventuella fördjupninar av och tillä till denna samt fortsatt utvecklande av åtärdsproram, skötselplaner o dyl. De överripande målen för rönstrukturen kan sammanfattas till att bevara och utveckla natur- och kulturvärden och att tillodose människors behov av röna miljöer. Därför lier fokus i rönplanen på kulturmiljö och landskapsbild, naturvärden och bioloisk månfald samt sociala värden och rekreation. Vad äller sociala värden är ett huvudmål att locka människor till utevistelse i olika former. Tanken är att prioritera sociala värden i anlada parker, ekoloiska värden i natur- och friluftsområden och kulturella värden i kulturmiljöer. Grönplanens delar Grönplanen består av två separata dokument. Det första dokumentet består av del 1 och del 2 och det andra dokumentet består av del 3. Det första dokumentet vänder si till politiker, tjänstemän och allmänhet. Del 1 förklarar inledninsvis vad en rönplan är, presenterar kommunens roll i reionen och dess karaktär samt definierar röna berepp och kommunens mål för rönstrukturutvecklinen. Sedan redovisas sammanfattninen av jorda analyser i form av skyddsvärda områden. Del 2 redovisar själva förslaet i form av riktlinjer och rekommendationer inför framtida exploaterinar samt försla på utvecklin av och åtärder i rönstrukturen. Det andra dokumentet som består av del 3 vänder si i första hand till tjänstemän på kommunen för att utöra ett underla i det dalia arbetet med planerin och enomförande, kopplat till samhällets och rönstrukturens utvecklin. Det innehåller planerinsförutsättninar och analyser. Efter varje analys finns försla på hur man kan använda det sammanställda materialet i planerinsarbetet. Läsanvisnin kartor Kartmaterialet har sedan samrådet omarbetats och överförts till kommunens nya GIS-system. Kommunens plattform för utarbetande av kartunderla utörs nu i ArcGIS-miljö (ArcGIS version 9.2) och shapefiler, vår rundkarta är Lantmäteriets GSD-fastihetskarta. Kartorna från båda dokumenten avses framöver finnas tillänlia diitalt, dels på kommunens hemsida i pdf- eller annat lättillänlit format med in- och utzoomninsmöjlihet, dels i kommunens interna datasystem i pdf- och GIS-format för tittskåpsfunktion med in- och utzoomnin, nedladdnin av ränser samt möjlihet att skriva ut i andra skalor. Grönplanens kartor har en och samma underlaskarta i botten, d v s rönplanens Markanvändninskarta med sina symboler och färer (med undanta för de två tätortsbiotopskartorna för Bro respektive Kunsänen i dokument 2, Planerinsförutsättninar & Analyser). I de andra kartorna har sedan olika teman lats ovanpå en nedtonad Markanvändninskarta. Dessa teman har i sin tur sina respektive symboler, färer och rastrerinar. För att utläsa underlaskartans symboler och färer hänvisar vi till teckenförklarinen i Markanvändninskartan, dessa återkommer därför inte i teckenförklarinarna till de resterande kartorna. 2

3 Kvaliteter & Brister Upplands-Bro kommun har stora rönområden, måna med höa natur-, kultur- och rekreationsvärden. Men landskapsbilden förändras och insla av den amla kulturmiljön i form av halvöppna äns- och hamarker, alléer och bebyelsemiljöer uppe på moränbackarna minskar. Exploaterin samt planterad barrsko breder ut si och möter storskali åkermark, ofta på bekostnad av andra typer av biotoper. Detta hotar den bioloiska månfalden och inkräktar på vårt kulturarv. För att motverka detta måste värdefulla rönytor säkerställas med hjälp av lastiftnin och upprättande av skötselavtal / skötselproram. Miljöbalken er i 7:e kapitlet möjliheter till ett antal typer av skyddsformer som naturreservat, biotopskyddsområde m fl. En stor tillån i tätorterna Bro och Kunsänen är att det överallt är nära till rönområden. Den kvaliteten bör bevaras. Grönområdenas tillänlihet kan dock bli bättre. Inne i tätorterna är det brist på anlada rönytor med hö rekreativ kvalitet. Även skötsel och underhåll av parkmark är på måna platser bristande. Anlänin av ny parkmark, men först och främst utvecklin och upprustnin av befintlia parkytor, kan förbättra tillänliheten och höja den rekreativa kvaliteten. Arbetsområden och skolområden är ofta torftia och består till största delen av hårdjorda ytor. Upprustnin och kompletterande veetation skulle förbättra utemiljön avsevärt. Upplands-Bro har läne haft viktia trafikleder enom kommunen, förr landsväen mot Berslaen, ida E18, Enköpinsväen och stambanan. Dessa är också de kraftiaste barriärerna i landskapet. För att öka människornas och djurens rörlihet i naturen och rönområdena måste effekten av dessa barriärer minska. En analys av rönstrukturen i tätortsområdena visar att de röna stråken ofta har ett tvärt slut mot just större trafikerade väar och järnväen. Analysen visar också att det är en ojämn fördelnin av parkområden och rönstråk i tätorterna. Bristerna samt kvaliteterna är måna, därmed finns stor potential och möjlihet att fortsätta utveckla och förbättra rönstrukturen. Skyddsvärda områden En sammanfattnin av jorda analyser har översatts i en karta som sammanfattar de röna intressena och redovisar dem i form av skyddsvärda områden. På överripande kommunal nivå är det tydlit vilka delar som är skyddsvärda. Syftet med denna sammanställnin är att snabbt e en överblick över dessa områden på kommunal nivå (ej tätortsnivå). I Kunsänen stör inte utbynadsplanerna (enlit översiktsplan, Öp 2000 ) de mest skyddsvärda områdena. I Bro riskerar däremot framtida exploaterinar att påverka områden som bör bevaras för dess natur- och kulturmiljö. Vissa av dessa områden utör dessutom del av de reionala röna kilarna. Dessa effekter måste uppmärksammas i samband med planerin och exploaterin. Riktlinjer & Riktvärden Riktlinjer och riktvärden är enerella krav på rönområdenas kvalitet, storlek och funktion. De kan lia till rund för åtärdsförsla, skötselproram och vid nyexploaterin. Beroende på avstånd, karaktär och storlek klassificeras rönområdena i Upplands-Bro som närpark, stadsdelspark, närnatur och strövområden. Åtärdsförsla Föreslana åtärder bör sammanställas, anpassas och prioriteras i åtärdsproram /-planer och följas upp i kommunens budetarbete för befintlia miljöer. I samband med planerin och enomförande av nyetablerinar bör åtärderna arbetas in i detaljplaner och / eller exploaterinsavtal. Åtärderna i Upplands-Bro kommuns rönstruktur när det äller främst tätorterna kan sammanfattas i följande punkter: 3

4 Bevara värdefulla rönområden med hjälp av lastiftnin och skötselproram/skötselavtal. Skapa ett sammanhänande rönt nät enom att utveckla röna stråk. Höja det rekreativa och estetiska värdet på befintli parkmark i tätorterna enom upprustnin och bättre skötsel. Skapa en stadsdelspark i Bro respektive Kunsänens tätort samt utveckla vissa andra rönytor rekreativt. Tillänliöra natur- och friluftsområden med hjälp av nya ån- och cykelväar samt skyltnin. Hur använder man det sammanställda materialet? Analysen av kulturmiljö & landskapsbild utör ett underla till rönplanens försla. Det är de amla rönstrukturerna som har betydelse och kunskapen om dessa som måste lyftas fram. Försla på åtärder kan exempelvis vara att återskapa ett ammalt landskap eller en park, tydliöra amla riktninar av skoens utbrednin, bevara och förstärka amla bystrukturer, bevara amla skosbryn eller återskapa en ammal allé. Framförallt är det äns- och hamarker som behöver återställas och hävdas för att inte försvinna. Även fornminnen kan tydliöras med hjälp av veetation. Det öppna kulturlandskapet behöver säkerställas enom upprättande av skötselavtal, reservats- eller biotopskydd för att inte växa ien. Fornlämninar skyddas enlit laen om kulturminnen mm, och åtärder inom och i närheten av fornlämninsområde får inte ske utan samråd med länsstyrelsen. Biotopkarterin och analys av denna utör ett underla till rönplanens försla. Exploaterin bör i första hand ske i områden som domineras av vanlia biotoptyper och bör heller inte splittra små biotoper i ännu mindre delområden. Vid exploaterin är det mycket viktit att ta stor hänsyn till de starkt hotade biotoptyperna; äns- och hamark, strandän, ädellövsko, lövsko, öppen våtmark, äldre barrsko, sumpsko, och skyddsvärda vattendra. Analysen av naturvärden er en överblick av områden som bör skyddas och kvaliteter som bör tas tillvara. Dessa områden kan es starkare skydd enom bildande av reservat och upprättande av skötselplaner samt avtal med markäare. Områdenas kvaliteter kan tillvaratas enom att tillänliheten för friluftsliv förbättras med hjälp av vandrinsleder och informationsskyltar. Sociala värden är svåra att definiera på en karta, därför hänvisar vi till RTK:s rapport Görvälnkilen vad äller upplevelsevärden och Upplands-Bros Fritidskarta för friluftsområden och andra aktivitetsanläninar. Analysen av rörelsemönster visar vilka platser som boende, arbetande och besökande i Upplands-Bro vistas i till stor del. I planerinsarbetet och i arbetet med utvecklin av rönstrukturen bör störst eneri läas på förändrinar och försla i dessa områden. Grönstrukturanalysen är av vikt ur ett rönplaneperspektiv eftersom störninar påverkar växt- och djurliv, och även människor i deras upplevelse av rönstrukturen. Målet är en sammanhänande rönstruktur med tydlia rönstråk. De redovisade rönstråken kan förtydlias och förstärkas där de har brister. Isolerade rönytor kan knytas samman med andra enom att skapa röna länkar. Om det finns barriärer som skär av ett viktit strövområde eller rönstråk mot ett annat bör man försöka åtärda detta. För djurlivet kan man exempelvis projektera in ekopassaer över/under barriärer. 4

5 Del 3 Planerinsförutsättninar & Analyser

6 Del 3 Kulturella värden Kulturella värden Kulturhistoria & Landskapsbild Att kunna se och uppleva historia i landskapet är viktit för att människan ska kunna förstå samhällets utvecklin och känna tillhörihet och identitet med sin omivnin. För att kunna utveckla samhället måste vi veta varför daens samhälle ser ut som det ör. Det är därför viktit att synliöra dessa amla spår. De otalia spår av markanvändnin, som vår mänsklia aktivitet har lämnat i landskapet, kan kallas vår emensamma kulturmiljö. Dessa syns inte alltid i form av bynadsverk, men i fornlämninar, murar, husrunder, äldre trädårdar, småskalit jordbruk, diken, äns- och hamarker. Gamla alléer står kvar och bystrukturer från förr syns fortfarande i mindre tätorter. Kulturhistoriska miljöer sammanfaller ofta med odlinslandskapet. Att bevara det kulturhistoriskt värdefulla landskapet är en del av kulturmiljövårdens mål. Under miljonprorammets och utvecklinsoptimismens tid på och 60-talen betraktades sådana tankeånar som utsla av konservativt tänkande. Ida är förståelsen mycket större. Fornlämninar är en del av landskapsbilden, men måna är av arkeoloiskt sla och lier ibland dolda under marken utan tydlia visuella spår i landskapsbilden. Omvandlinen som skett i landskapet de senaste 300 åren p a ändrad markanvändnin är av större vikt för landskapsbilden ida. Kulturhistoria har plats i rönplanen för att på ett pedaoiskt sätt visa denna i landskapsbilden, eftersom kulturmiljöarbetet ofta innebär att man måste välja och ta ställnin. Om man ser på staden med dess hus, väljer man kanske att behålla den amla stadens atustruktur i ett område, eller bevarar en tidsålders typiska karaktärer för historien. Samma tankesätt äller rönstrukturen. Grön kulturmiljö i Upplands-Bro Upplands-Bro tillhör en av de mest fornminnesrika reionerna i landet, vilket beror på det eorafiska läet. Här har det levt människor sedan lån tid tillbaka och de har efterlämnat spår i landskapet, mer eller mindre tydlia. De är viktia att ta hänsyn till vid planerin, skötsel och exploaterin. Här tas endast kulturmiljöer som är intressanta för rönplanearbetet upp, d v s där rönstrukturen i si har ett värde och betydelse för landskapsbilden. För en mer fullständi förtecknin av kulturmiljöer inklusive bynader se Upplands-Bro Kulturhistoriska miljöer, Fördjupat kulturmiljöproram för Upplands-Bro kommun och Översiktsplan Alléer utör biotopskyddsområden. De amla träden i alléerna utör normalt värdträd för sällsynta och rödlistade arter. För omkrin år sedan dro si inlandsisen tillbaka från Mälardalen. Det nuvarande Upplands-Bro lå då helt under vatten. Under forntiden var Upplands-Brobyden en skärård som lå i havet. Inte förrän under bronsåldern för ca 3000 år sedan hade så mycket land höjt si ur havet att Upplands-Bro fick en fast befolknin. Som en följd av landhöjninen återfinns bronsåldersminnen ida över 15-metersnivån och bronsåldersravar i form av rösen är spridda i landskapet över hela kommunen. Dessa kan ofta öras mer eller mindre synlia med hjälp av veetation. På järnåldern tos små åkertear upp i sluttninar med od dränerin och lättbearbetad jord. Genom de nya järnredskapen blev det nu också möjlit att slå räs. De flesta forntida ravar och boplatser i Upplands-Bro tillkom under järnåldern. 6

7 Del 3 Kulturella värden Större ravfält från järnåldern finns vid Skällsta, Önsta och Husby i Brotrakten, Stora Ekeby i Låssa, vid Lånbacken, Kvarnibble, Kolsta och Markeby i Håtuna, vid Tälby i Håbo-Tibble, Lerbera, Västra Ryds kyrka och Torsätra i Västra Ryd och vid Skälby, Asker och Tuna i Kunsänen. Det finns sex fornborar i ett brett sydväst-nordostlit stråk enom det stora skosbältet mellan Vållsvik och Vallbyvik. De lier ofta uppe på höjder med branta sidor. Där beret inte var brant kan man finna stenvallar. När byväsendet var fullt utvecklat, under vikinatid och tidi medeltid, hade jordbruket en oranisation som bestod och som prälade landskapet ända fram till 1800-talet. Markerna var under denna tid uppdelade i åkermark, änsmark och utmarker. Upplands-Brobyden var läne en strateisk centralbyd. De oda sjöförbindelserna och närheten till olika tiders huvudorter t ex Birka, Situna, Uppsala och Stockholm har ynnat uppkomsten av stora herrårdar i området. Runt Stockholm och i Mälardalen växte si herrårdskulturen stark och satte sin präel på byden. Än ida prälar herrårdskulturen landskapet med sina alléer, parkskoar och stora sammanhänande åkrar. Äns- och hamarker återfinns på flera platser i Upplands-Bro kommun (se biotopkarterin), men försvinner allt mer p a ändrad markanvändnin. Vid herrårdarna fanns ofta omfattande trädårdsodlinar, vilket Ådö-Lanö är ett exempel på. Upplands-Brobyden förlorade sin centrala plats först när Stockholm stärkte sin betydelse som huvudstad under 1600-talet. Den viktia landsväen mellan huvudstaden och Berslaen ick då ienom nuvarande Upplands-Bro. Vid Dalkarlsbacken på Stäksön finns fyra olika lösninar på att anläa en vä i svår terrän bevarade, från 1665 (landets första statlia väbye), 1850-tal, 1935 och I början av 1800-talet slos bysamhället sönder då den omfattande jordreformen laa skifte enomfördes. I kombination med nya tekniker skedde drastiska förändrinar av odlinslandskapet. Man började med diknin och sjösänknin, effektivare jordbearbetnin och konstödslin och det blev möjlit att plöja upp änsmarkernas lerjordar till åkermark. Nästa stora förändrin skedde efter andra världskriet enom den nya teknik som infördes. Den tidens jordbrukspolitik ledde till att åker och hamarker planterades ien med sko, och skosbruket utvecklades till att bli mer rationellt. Det har lett till att ensartade bestånd med barrträd ynnas starkt i hela landet. Ida är Sverie ett land som växer ien, vilket även äller Upplands-Bro. Landskapsbilden karaktäriseras alltmer av sko som möter åker på bekostnad av äns- och hamarker. Av de områden som klassas ha höt eller mycket höt värde för upplevelsen av kulturhistoria och levande landsbyd, enlit RTK:s upplevelsevärdesanalys, lier större delen inom områden av riksintresse eller områden av reionalt intresse för kulturmiljövård. Grönytor inom områden av riksintresse för kulturmiljövården (enlit Öp 2000 ): Håtuna / Håbo-Tibble riksintresseområde En miljö som har varit bebodd och brukats sedan lån tid tillbaka i historien, vilket det än ida finns spår av i landskapet. Bronsåldersrösen och järnåldersravfält vittnar om den äldsta bosättninen. Där daens låa räsmark utbreder si, intill Sinhildsbers ård och där Fornsituna en ån lå, fanns en skyddad vik för handelsskepp. Herrårdarna Håtunaholm, Sinhildsber och Aske ård lier i ett vackert landskap prälat av odsdriften. Dessa miljöer med parkanläninar och vackra alléer av ädellövträd som leder fram till herrårdarna är ett rönt kulturarv som bör förvaltas väl. 7

8 Del 3 Kulturella värden Bro riksintresseområde Området krin Broård och Bro kyrka spelar historiskt bydens centrum från järnåldern och inpå talet. Ida prälas området av det sena 1800-talets anläninar och odlinslandskap. Broårds säteri bildades under 1500-talet och har ida kvar sin mäktia lindallé upp till ården vilken också fortsätter söder om huvudbynaden ner till vattnet. Det finns även kvar ädellövträdslundar. Parken, jordbruksmarken och hamarkerna runt huvudbynaden har omvandlats till olfbana. Fiskartorpet är en bevarad torpmiljö från 1800-talet. Norr om den medeltida Bro kyrka står runristninen Assurstenen som tillsammans med storhöarna på det intilliande stora ravfältet vittnar om en stormannaård från vikinatiden. Låssa riksintresseområde Centralbyd utmed den forna vattenleden Birka-Uppsala. Landskapet domineras i väst av den barrskosklädda Uppsalaåsen. Här finns en unik fornlämninsmiljö på och krin åsen som även har en fantastisk utsikt över Mälaren. Vid kultplatsen Rösarin finns en labyrint, en 540 meter lån processionsvä, spår av bronsåldersbosättninar och flera järnåldersravfält med storhöar som visar på en omfattande bosättnin från bronsåldern till vikinatid. Ett öppet sammanhänande odlinslandskap i de läre landskapspartierna med insla av herrårdar är ett bosättninsmönster som har funnits kontinuerlit sedan den ynre järnåldern. Gårdarna Säbyholm, Stora Ekeby och Toresta med tillhörande parkanläninar samt Låssa kyrkoård med förhistoriska ravhöar är andra röna kulturmiljöer i området. Görvälns riksintresseområde Herrårdslandskap, med rötter i järnålderns och medeltidens stormannabyd. Herrårdsanläninarna Lennartsnäs och Öråker från resp talet har ädellövträd i parkerna krin herrårdarna. Även här växer kulturmarken ien. I ödebyn Tuna återstår ett flertal husrunder och tomtterrasser från 1600-talet som är enbart synlia i rönskan för att området har betats fram till nylien. De enda synlia spåren från tidiare bebyelse är ravar mitt på Lennartsnäshalvön från brons- och järnåldern. Grönytor inom områden av reionalt intresse för kulturmiljövården (enlit länsstyrelsen): Området i anslutnin till Håtuna/Håbo-Tibble riksintresseområde. Daens stora åkerslätter är synlia tecken på 1800-talets storodsdrift. Det finns även ett flertal överivna bytomter inom området och andra fornminnen. Området krin Västra Ryd och Sundby Miljön krin kyrkan vittnar om en lån och kontinuerli bosättnin på platsen. Här finns även flera amla torpmiljöer, ett stort järnåldersravfält och kommunens största bronsåldersröse. Området krin Lejondalssjön I ett småbrutet kulturlandskap lier Lejondals slott med tillhörande park. Både slottet och parkanläninen har väl bibehållit sin 1800-tals karaktär. Runt om sjön finns även en fornbor, flera andra fornminnen och amla torpmiljöer. 8

9 Del 3 Kulturella värden Hembydsård, Kunsänen Utblick från Tibble ård Grönytor inom områden av kommunalt intresse för kulturmiljövården: Kunsänen I nuvarande atu- och ånväsnät, som ofta löper enom tätortens röna miljöer, finns rester av det amla vänätet mellan Berslaen och Stockholm. Vähållninsstenar och milstolpar vittnar om den amla väens sträcknin. Grönområdet krin Kunsänens kyrka berättar mycket om det äldre Kunsänen och är ett värdefullt komplement till tätortens parkmark. Krin Tibble ård finns ett väl bevarat arart sockencentrum från 1800-talet, med bibehållen rön kulturmiljö och vämiljö som är lätt att uppleva. Krin Granhammars herrård, inom Livardets område, norr om Brunna, finns rester av en enelsk park från 1700-talet. Bro Bro domineras av nyare exploaterin, men inom själva samhället finns flera platser som berättar om en lån historia. Det finns två större järnåldersravfält med storhöar, ett vid Skällstaväen och ett vid elljusspåret norr om Råby. Vid Råby, Finnsta och Skällsta lå årdar eller byar från järnåldern. Byn Härnevi, nuvarande Bro samhälle, har anor från medeltiden. Läns det äldre vänätet som ick enom Bro finns det måna historiska spår i landskapet. Krin Önsta ård är den äldre arara kulturmiljön välbevarad, även Stora Sandhaen har en välbevarad torpmiljö och trädård. Kartor Kulturhistoria & Landskapsbild kommunöversikt och Kulturhistoria & Landskapsbild tätorter Kartorna redovisar: Grönytor inom områden av riksintresse för kulturmiljövården Grönytor inom områden av reionalt intresse för kulturmiljövården Grönytor inom områden av kommunalt intresse för kulturmiljövården 9

10 Kulturhistoria & Landskapsbild - kommunöversikt Vallbyvik º Håtuna/Håbo-Tibble riksintresse Draet Skjutfält KUNGSÄNGENS ÖVNINGS- OCH SKJUTFÄLT E18 Övninsområde Sundby Vållsvik Önsta Lejondalssjön Västra Ryd Låssa riksintresse BRO E18 Livardets Kasernområde Örnässjön Bro riksintresse KUNGSÄNGEN Lillsjön Stäksön Ådö-Lanö Görvälns riksintresse Teckenförklarin 10 Golfbanor Utbynadsområden utpekade i Öp 2000 av riksintresse av reionalt intresse av kommunalt intresse Meter Skala 1: Upplands-Bro kommun mars 2006 rev. okt. 2008

11 Bro Råby ård Kulturhistoria & Landskapsbild - tätorter º Finnsta E 18 Stora Sandhaen Broårdsallén Enköpinsväen Teckenförklarin Utbynadsområden utpekade i Öp 2000 av riksintresse av reionalt intresse av kommunalt intresse Kunsänen Kunsänens kyrka E 18 Tibble ård Enköpinsväen Skala 1: Upplands-Bro kommun mars 2006 rev. okt Meter

12 Del 3 Kulturella värden Hur kan man använda analysen av landskapsbild och kulturmiljö i planerinsarbetet? Analysen utör ett underla till rönplanens försla. Det är de amla rönstrukturerna som har betydelse och kunskapen om dessa som måste lyftas fram. Försla på åtärder kan exempelvis vara att återskapa ett ammalt landskap eller en park, tydliöra amla riktninar av skoens utbrednin, förstärka och bevara amla bystrukturer, bevara amla skosbryn eller återskapa en ammal allé eller trädrad. Framförallt är det äns- och hamarker som behöver återställas och hävdas för att inte försvinna. Även fornminnen kan tydliöras med hjälp av veetation. Det öppna kulturlandskapet behöver säkerställas enom upprättande av skötselavtal, reservat eller biotopskydd för att inte växa ien. Den hittills vanliaste metoden att skydda delar av landskap är att inrätta naturreservat. Sedan 1999 finns även möjliheten att inrätta kulturreservat för att bevara spår i landskap som bär stark präel av människans verksamhet. Hos Lantbruksenheten och EU finns även olika miljöstöd man kan söka som markäare för att sköta kulturspår med ararhistorisk anknytnin som finns i odlinslandskapet. Fornlämninar skyddas enlit laen om kulturminnen mm, och åtärder inom och i närheten av fornlämninsområde får inte ske utan samråd med länsstyrelsen, kulturmiljöenheten. Det kan vara lämplit att upprätta särskilda skötselplaner för fornlämninsområden.

13 Del 3 Ekoloiska värden Ekoloiska värden Biotopkarterin av tätortsområdena Den bioloiska kvaliteten i kommunens tätorter och närmaste omivnin har analyserats enom en biotopinventerin samt klassificerin och karterin av denna. Av karterinen framår vilka biotoper (naturtyper) som finns i tätortsområdet. Biotopkarterinen täcker endast de områden i kommunen som är aktuella att förändra eller där sannolikheten för exploaterin är störst. I Upplands-Bro kommuns fall är det tätortsområdena. Eftersom landsbyden inte på samma vis är föremål för exploaterin, bedöms en biotopkarterin av de norra delarna av kommunen därför inte nödvändi i dasläet. Det finns omfattande, kommuntäckande material samt kunskap om vanlit förekommande veetationstyper och djurliv i kommunens natur. Detta material kan komma till användnin om det blir aktuellt att detaljstudera ett visst område inom landsbyds- eller skosområden. Till rund för karterinen lier Översiktli naturinventerin av Upplands-Bro kommun från 1989 och en fördjupad naturinventerin över tätortsområdet kallad Värdefull natur mellan Bro och Kunsänen från 1994, samt studier av flybilder och studier i fält. Måna biotoper som nästan helt försvunnit från skos- och jordbrukslandskapet återfinns ida ofta inne i tätorterna eller i anslutnin till dem. Vissa miljöer i tätorterna som exempelvis amla kyrkoårdar och rönytor i bostadsområden är stabila miljöer som kan ha höa naturvärden. Tätorterna kan därför ha en vikti funktion för olika arter som blivit alltmer sällsynta i det landskap som brukas av de areella närinarna. Den tätortsnära naturens betydelse för den bioloiska månfalden bör därför vara en vikti aspekt som väer tunt vid planerin av rönområden och vid skötsel av rönytor. Avränsnin och klassificerin Utånspunkten för avränsnin och klassificerin av biotoper är de fysiska element som byer upp de röna delarna. Exempel på element: träd, buskar, örter, räsmatta, vatten, rabatter, etc. Områden med enhetlit biotopinnehåll och likartad strukturell uppbynad avränsas och klassificeras. Ofta kan ett område innehålla flera olika biotoper, men det är den dominerande biotoptypen som bestämmer klassificerinen och redovisas. Om ett avränsat område domineras av hårdjord mark (asfalt, rus, beton, sten etc.) klassificeras den som hårdjord yta. Mycket små eller smala ytor och områden redovisas inte. I tätortsområdena är det ibland svårt att avöra var man drar ränsen mellan parkmarkstyp och naturmark. Upplands-Bro har ina anlada stadsparker med fontäner och perennrabatter där klassificerinen är självklar, utan ofta är det ursprunli naturmark som man sparat i anslutnin till bostadsområdena. Där har man sedan drait ån- och cykelväar, placerat ut bänkar och belysnin, anlat räsmatta på vissa ytor och kanske satt lökar. I biotopkarterinen redovisas de områden, där människans skötsel och anspråk dominerar över den ursprunlia naturmarksbiotopen, som parkmarkstyp. I måna fritidshusområden är det däremot fortfarande naturmarken som dominerar över de mer anlada tomterna. Trädårdar och koloniområden kan vara viktia livsmiljöer och spridninsväar för växter och djur. Biotopkarterinen inberiper därför all mark, oavsett om det är offentli eller privat mark. Därmed kan bostadsårdar, skolområden och andra institutioners mark också inå i klassificerinen parkmark. Analys av biotopkarterin En analys av karterinen visar att Upplands-Bros tätortsområden har en mycket varierad fördelnin av biotoper. Området mellan Bro och Kunsänen prälas både av ett storskalit jordbrukslandskap med stora arealer av åker och en skosmosaik bestående av bland annat hällmarkstallsko, blandsko och rena blåbärsranskoar (barrsko). 13

14 Del 3 Ekoloiska värden Parkmark Kyrkoård Trädård Kolonilott Golfbana Hårdjord yta Barrsko Hällmarkstallsko Blandsko Lövsko Ädellövsko Sumpsko Äns- och hamark Åkermark Öppen räsmark Öppen våtmark Strandän Vatten 14

15 Del 3 Ekoloiska värden De biotoper som har minst total yta är äns- och hamark, ädellövsko och våtmarker. Dessa biotoper är mycket viktia att skydda och bevara för den bioloiska månfaldens skull, men även för deras pedaoiska och rekreativa värde. Inne i tätorterna dominerar trädårdar och parkmark, men även här finns mindre ytor med hällmarkstallsko och änsmark. De hårdjorda ytorna utör en mycket liten del av den totala ytan. Nedan redovisas en rov ranordnin av de klassificerade biotoperna i tätortsområdena som är mest värdefulla att bevara och skydda. Trots denna eneraliserin kan listan vara användbar för en snabb överblick av naturområden som bör bevaras. Starkt hotade biotoptyper: äns- och hamark, strandän, ädellövsko, lövsko, äldre barrsko, sumpsko, skyddsvärda vattendra. Mest förekommande: barrsko, blandsko, åkermark. Kartor Tätortsbiotoper i Bro och Kunsänen Kartorna redovisar de dominerande biotoptyperna för respektive tätort. Nedan är de karterade klassificerinarna: Parkmarkstyp rästyp & blandtyp Kyrkoård Trädård Koloniområde Åkermark Hårdjord yta Barrsko Hällmarkstallsko Blandsko Lövsko Ädellövsko Sumpsko Strandän Äns- och hamark Öppen räsmark & övri öppen mark Brandområde 15

16 º Tätortsbiotoper - Bro Inventerinen jord 2005 Kompletterad 2008 Teckenförklarin Tätortsavränsnin enlit Öp 2000 Hårdjord yta Trädård Kolonilott Sumpsko Ädellövsko Hällmarkstallsko Blandsko Lövsko Barrsko Äns- och hamark Åkermark Parkmark Öppen räsmark Meter Skala 1: Upplands-Bro kommun mars 2006 rev okt. 2008

17 Tätortsbiotoper - Kunsänen º Teckenförklarin Inventerinen jord 2005 Kompletterad 2008 Tätortsavränsnin enlit Öp 2000 Vatten Kyrkoård Strandän Brandområde Hårdjord yta Kolonilott Sumpsko Ädellövsko Hällmarkstallsko Blandsko Lövsko Barrsko Trädård Äns- och hamark Åkermark Parkmark Öppen räsmark Skala 1: Upplands-Bro kommun Meter mars 2006 rev. okt. 2008

18 Del 3 Ekoloiska värden Hur kan man använda en biotopkarterin i planerinsarbetet? Biotopkarterin och analys av denna utör ett underla till rönplanens försla. Exploaterin bör i första hand ske i områden som domineras av vanlia biotoptyper, små biotoper bör inte splittras i ännu mindre delområden. De områden som exploateras bör dessutom tåla markslitae och inte vara känslia för hydroloiska förändrinar. Vid exploaterin är det mycket viktit att ta stor hänsyn till de starkt hotade biotoptyperna; äns- och hamark, strandän, ädellövsko, lövsko, öppen våtmark, äldre barrsko, sumpsko, och skyddsvärda vattendra. Naturvärden Analysen redovisar en översiktli bild av var i kommunen det finns områden med höa naturvärden. Det är viktit att dessa uppmärksammas vid planerin och exploaterin och att intrån undviks i möjliaste mån. Naturvärdena i ett område påverkas i hö rad av omivninens karaktär. Arbetet med att säkerställa den bioloiska månfalden måste därför omfatta hela landskapet och inte endast delar av det. Alla delområden häner ihop och ett litet inrepp kan medföra stora konsekvenser sett ur ett kommunperspektiv. När arter försvinner beror det ofta på att dess livsmiljö minskar i omfattnin eller förstörs. I vissa fall räcker det med en liten arealminsknin av livsmiljön för att en art ska dö ut. Den bioloiska månfalden kan inte bevaras enom att enbart skydda en mindre areal. Förutom de områden som är klassade måste det dessutom finnas spridninskorridorer som sammanbinder naturområdena med varandra och buffertzoner för att skydda områdena innanför. Klassnin av områden med naturvärde Områdena har klassats i en skala där hösta naturvärde motsvaras av riksintresse, mycket höt naturvärde av länsintresse, och höt naturvärde av kommunintresse. Områden som i sin helhet har vissa värden ur natur-, kultur-, landskapsbilds- och/eller friluftslivssynpunkt har också avränsats. Värdet av ett visst område avörs ofta av artsammansättninen, förekomsten av sällsynta och/eller hotade arter och biotoper. Områdets storlek, ålder och orördhet påverkar också. Skoens nyckelbiotoper Skosvårdsstyrelsen har inventerat s.k. nyckelbiotoper sedan Dessa nyckelbiotoper är små skosområden med mycket höa naturvärden. Skoarna har eenskaper som ör att de har en nyckelroll för skoens missynnade och hotade djur och växter. Kunskapen om var dessa områden är beläna är avörande för att skosnärinen ska kunna leva upp till sitt ansvar att bevara den bioloiska månfalden. I Upplands-Bro finns flera sådana områden. Odlinslandskapets utvecklin påverkar naturvärdet Småskaliheten har försvunnit och den bioloiska månfalden har minskat. Landskapet har bytt karaktär från 1800-talets naturlia fodermarkslandskap till 1900-talets specialiserade åker- och skoslandskap. Den ekoloiska variationen i jordbrukslandskapet har minskat snabbt enom att: fuktia och våta naturtyper har dikats ur eller inte länre betas eller hävdas lövtäkt och änsslåtter har försvunnit ljunhedar och alvarmarker har utplånats rösen, diken, åkerholmar och stenmurar har försvunnit 18

19 Del 3 Ekoloiska värden Attraktiv mark som är lättillänli för friluftslivet minskar när betesmarker överförs till åker eller ranplanterin och amla brukninsväar och dikeskanter försvinner. Äns- och hamarker är exempel på ett sådant spår och typ av biotop i kulturlandskapet som håller på att utrotas. Med äns- och hamarker menas räsbevuxna naturlia fodermarker som används till slåtter och bete och som inte ödslas. Bereppet inkluderar: slåtteränar, strandänar (redovisas separat i biotopkarterin), kärr, öppen hae, annan träd- och buskbärande hamark, ekhae, ädellövshae, björkhae, blandhae och mosaik av hamark. Den tidiare mjuka överånen med hamark mellan odlad mark och sko har ersatts av en skarp räns. Eftersom de artrikaste naturtyperna finns i odlinslandskapet innebär förlusten av änar och haar att landskapet blir fattiare och att den bioloiska månfalden minskar. Arbetet med att skydda och bevara de värdefullaste av de kvarvarande äns- och hamarkerna måste intensifieras. Länsstyrelsen har därför klassificerat äns- och hamark i en skala mellan I och IV, där I har höst värde. Artrikedom, hävdtillstånd och skönhetsvärde är utånspunkter för klassificerinen. I Upplands-Bro kommun fanns år 1993, 111 hektar äns- och hamarksområden av klass III, spridda över nio olika områden: Lånbacken, Håtuna Täleby backar, Håbo-Tibble Jädra-Skråmsta, Håbo-Tibble Önsta, Bro Örnäs, Kunsänen Aspvik, Bro Broänarna, Bro Håtunaholm, Håtuna (inom riksintresse för kulturmiljövård) Ådö-Lanö, Låssa I klass IV fanns 151 hektar i 21 områden. Inom tätortsområdena har länsstyrelsen inte klassat nåra äns- och hamarker. Det betyder dock inte att äns- och hamarker inom tätorten inte har nåot naturvärde. För mer information om hävd, arter, eorafisk läe och bidra se Översiktli naturinventerin av Upplands-Bro kommun (1989), Förstudie Äns- och betesmarker i Upplands-Bro (2002) samt länsstyrelsens äns- och hamarksinventerin; Odlinsbyd i Stockholms län 1-3 (1993). Karta Naturvärden Här redovisas: Klassade naturvärden (d v s riksintresse, länsintresse, kommunintresse samt helhetsvärde) Skoens nyckelbiotoper Skoens naturvärden Sumpskoar Äns- och hamarker 19

20 Naturvärden º Skjutfält KUNGSÄNGENS ÖVNINGS- OCH SKJUTFÄLT E18 Övninsområde BRO E18 Livardets Kasernområde KUNGSÄNGEN Teckenförklarin Golfbanor Utbynadsområden utpekade i Öp 2000 Äns- och hamarker Sumpskoar Skoens naturvärden Skoens nyckelbiotoper av riksintresse av länsintresse av kommunalt intresse Helhetsvärden Meter Skala 1: Upplands-Bro kommun mars 2006 rev. okt. 2008

21 Del 3 Ekoloiska värden Karta Värdefull natur runt Bro och Kunsänen 1989 jordes en fördjupad naturinventerin av naturen runt Bro och Kunsänen, vilken kompletterades Kartan redovisar rön- och vattenområden som har klassats i en skala från 2 6, där klass 2 är höst. För klass 1, motsvarande Riks-intressen, se Naturvärdeskartan. Naturskyddsområden Naturvärden kan få skydd på olika sätt. I kommunen finns sju naturreservat, två landskapskyddsområden, två blivande naturreservat och ett utredninsområde för naturreservatsbildnin (område runt Örnässjön- Lillsjön). Fyra av naturreservaten samt Brovikarna i Broänsområdet, Rösarinåsen, Hebbokärret och Hammaren, har fått förstärkt skydd enom att reerinen beslutat att de ska bli s k Natura 2000-områden. Broknapparnas naturreservat Natura 2000 Ökedjan bevaras p a sina lundmiljöer med flora och fåelliv, samt för friluftslivet. Norra Björkfjärdens naturreservat Natura 2000 En arkipela med 22 öar inår i reservatet. Kulturprälad ädellövsko med insla av barrträd får utvecklas fritt. Rikt insekts- och fåelliv. Ön Svalarns naturreservat Natura 2000 Ett randominerat urskosliknande område med mycket hö bioloisk månfald. Broänarnas naturreservat Brovikarna Natura 2000 Ett av Stockholms läns fåelrikare områden. Förutom fåellivet är floran i hamarkerna skyddsvärd. Bro Hof Slott AB förvaltar och sköter reservatet. Fåeltorn och stiar har anlats för viktia naturupplevelser. Lejondals naturreservat Kommunens friluftsreservat lier vackert med hamarker mot Lejondalssjön. Här finns Hällkana friluftsområde med motionsspår, badplats mm. Friluftsfrämjandet har serverin och hyr ut skridskor på vintrarna. Stäketskoens naturreservat Bevaras för sin urskosliknande miljö med upp till 500-åria tallar. Området är unikt i Stockholms län, enom sitt läe med endast 10 minuters promenad från Kunsänens centrum. Skoen ska utvecklas fritt, vilket er möjlihet för måna hotade arter att bevaras. Ådö-Lanö naturreservat landskapsskyddsområde Ett för naturvården riksintressant ädellövskosområde som är speciellt känt för sina mistlar. Miljön har ett sällsynt insektsliv och fåelfauna. Strandänarna mot Mälaren betas men tyvärr inte med tillräckli intensitet. Rösarin Natura 2000 Området utörs av rusås med tallsko. Om man år läns processionsväen ut till rinen får man se en mycket vacker utsikt över Björkfjärden och dess öar. Området är under bildande för att bli statlit naturreservat. Hebbokärret Natura 2000 Ett rikkärr med unik och skyddsvärd flora. 21

22 BRO Teckenförklarin (för Naturvårdens Riksintresse se karta Naturvärden) Gräns för fördjupad naturinventerin Golfbanor Utbynadsområden utpekade i Öp 2000 Klass 2 Områden som har särskilt stor betydelse för landskapets bioloiska innehåll Klass 2 Områden sjö Klass 3 Områden som har stor betydelse för landskapets bioloiska innehåll Klass 3 Områden Sjö Klass 4 Områden som är små och endast hyser beränsat antal ur naturvårdssynpunkt intressanta arter men som ändå har stor betydelse för landskapets bioloiska innehåll Klass 5 Områden som har viss betydelse för landskapets bioloiska innehåll Klass 6 Skyddszoner för landskapets bioloiska innehåll Lejondalssjön E18 Örnässjön Lillsjön Meter KUNGSÄNGEN Värdefull natur runt Bro och Kunsänen Inventerin jord 1994 º Livardets Kasernområde Skala 1: Upplands-Bro kommun april 2008 rev. okt. 2008

23 Del 3 Ekoloiska värden Hammaren Nybor Natura 2000 Naturskosområde Lilla Ullfjärdens landskapsskyddsområde En för naturvården riksintressant mälarvik med mycket vackert landskap och sällsynta unika kvarlevor från istiden. Frölunda Ett skosområde vid Mälaren på södra Lennartsnäs med badplats och badklippor. Ett sedan måna år etablerat och välbesökt friluftsområde som föreslaits bli naturreservat. Örnässjön-Lillsjön Området runt sjöarna är utpekat som utredninsområde för bildande av naturreservat p a sina natur- och friluftsvärden. Området är ekoloisk känslit med höa till mycket höa naturvärden. Eftersom sjöarna har mycket lånsam vattenomsättnin är de känslia för utsläpp. Området med badplats och motionsspår lier tätortsnära. Karta Naturskyddsområden Kartan redovisar: Naturreservat Natura 2000-områden Föreslaet naturreservat Biotopskydd sko Landskapsskyddsområden Naturvårdsavtal sko 23

24 Naturskyddsområden (Karta) Hammaren-Nybor º Lilla Ullfjärden Skjutfält KUNGSÄNGENS ÖVNINGS- OCH SKJUTFÄLT E18 Övninsområde Lejondals naturreservat Svalarn Hebbokärret Rösarin BRO E18 Livardets Kasernområde Örnässjön Broänarna KUNGSÄNGEN Lillsjön Brovikarna Stäketskoen Norra Björkfjärden Ådö-Lanö Broknapparna Frölunda Teckenförklarin Golfbanor Utbynadsområden utpekade i Öp 2000 Naturreservat Landskapsskyddsområde Föreslaet naturreservat Naturvårdsavtal sko Natura 2000 Biotopskydd sko Meter Skala 1: Upplands-bro kommun mars 2006 rev. okt. 2008

25 Del 3 Ekoloiska värden Hur kan man använda analysen av naturvärden i planerinsarbetet? Detta material er en överblick av områden som bör skyddas och kvaliteter som bör tas tillvara. Dessa områden kan es starkare skydd enom bildande av reservat och upprättande av skötselplaner samt avtal med markäare. Områdenas kvaliteter kan tillvaratas enom att tillänliheten för friluftsliv förbättras med hjälp av vandrinsleder och informationsskyltar. Rekommendationer inför framtida exploaterinar Samtlia områden som har avränsats och bedömts ha naturvärden (enlit Naturvärdeskartan och kartan Värdefull natur runt Bro och Kunsänen) av riksintresse, länsintresse eller kommunalt intresse (motsvarar klassninen 2 4 enlit karta Värdefull natur runt Bro och Kunsänen) samt nyckelbiotoper bör i möjliaste mån lämnas utanför exploaterinsområden. Områden med höa naturvärden bör inte hamna länre än 500 meter från ett annat område med liknande kvaliteter enom barriärer i form av bebyelse, väar eller andra exploaterinar. Vid anlänin av rönområden ska befintli veetation tas till vara i största möjlia utsträcknin. Planterin av buskar och träd ska i första hand ske med inhemskt odlat material. Öppna räsytor bör om det är praktiskt möjlit skötas som traditionell äns- och hamark. Detta äller även värenar utmed kommunens väar. Diken, kärr och andra våtmarker bör inte dräneras eller kulverteras. Vid exploaterin bör behovet av dränerin utredas först. Gamla och döende träd bör lämnas utan nåon åtärd där det inte är till uppenbart besvär och utan fara för personskada. Skosbruket på kommunens een mark bör bedrivas på ett sätt som inte minskar skoens värde för det rörlia friluftslivet. Virkesproduktion bör underordnas intresset av att bevara de befintlia naturvärdena. 25

26 Del 3 Sociala värden Sociala värden Rekreation & Friluftsliv Människan mår bra av att vistas i naturen. Frisk luft och motion minskar stressen och koncentrationsförmåan ökar. Behovet av kontakt med naturen är aneläet i en storstadsreion som Stockholms län. Detta är ännu en anlednin till att ta väl tillvara på de kvaliteter som kommunens rönområden erbjuder. Friluftslivets intressen bör därför behandlas jämbördit med andra samhällsintressen såsom bostadsbyande, kommunikationer och dylikt. Lättillänli närnatur underlättar för både vana och ovana att ta steet ut i naturen för naturupplevelser, rekreation och motion och er därmed indirekt möjlihet till förebyande friskvård. Rekreativt värde kan innebära att det är en plats för lek, promenader, picknick, bad, rasta hunden, utflykter eller bara en stund i solen på en bänk eller sten. Riksintresse friluftsliv Miljöbalken aner att mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt med hänsyn till friluftslivet ska skyddas mot åtärder som påtalit kan skada miljön. Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Den centrala delen av Mälaren inklusive Norra Björkfjärdens övärld omfattas av riksintresse enlit 3 kap MB. Hela Mälaren och dess stränder är med hänsyn till dess natur- och kulturvärden av riksintresse enlit 4 kap MB. Inom dessa områden ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Se karta Leder och Friluftsliv. Upplevelsevärden Hur kan man mäta kvaliteter i frilufts- och rekreationsområden? Det som är värdefullt för en person kanske upplevs som neativt för nåon annan. RTK, Reionplane- och trafikkontoret, har för Stockholmsreionen arbetat fram en metod som kan användas för att på ett fördjupat och strukturerat sätt analysera och beskriva sociala värden i rönstrukturen. Resultatet har blivit en metod som byer på olika upplevelsevärden, d v s. människans upplevelser av ett besök i ett större rönområde. Tidiare har man bedömt ett områdes rekreationsvärde efter antalet besökare eller tillånen på anläninar som exempelvis spår / leder, men med denna studie vill man lyfta fram andra kvaliteter som tidiare varit låt värderade eller dålit beskrivna. Den nya metoden utår från människors uttalade behov och önskemål om upplevelser. Det vanliaste önskemålet med att vistas ute i naturen är att uppleva lun och ro och att komma ifrån stadens intensiva miljö. Upplevelser av en mer aktiv och fysisk karaktär kommer i andra hand. Beskrivninen avränsas till de röna kilarna i reionens halvcentrala band, vilket är ett område på cirka tre mils avstånd från Stockholms city. De sju olika upplevelsevärdena eller kvaliteterna metoden byer på är följande: orördhet och trolska naturmiljöer skoskänsla utblickar och öppna landskap variationsrikedom & naturpedaoik kulturhistoria & levande landsbyd aktivitet & utmanin service & samvaro Beroende på hur rönområdena lever upp till de förväntade upplevelserna, kan de få ett höt eller mycket höt värde. Måna av dessa upplevelsevärden / kvaliteter sammanfaller med områden av intresse för naturvård och kulturmiljövård. 26

27 Del 3 Sociala värden Störninar Det finns en tydli kopplin mellan bereppen förväntan upplevelse störnin. När man besöker ett område med mer eller mindre förväntan om en speciell upplevelse, exempelvis ro och tystnad, blir man mer störd av en bullri miljö exempelvis av en bullri skolklass på skospromenad än om man besöker en allmän badplats. Ett skräppapper i urskoen kan störa upplevelsen mer än avläset trafikbuller. Därför bör bereppet störnin nyanseras i relation till vilken miljö som åsyftas. Fem typer av irritationsberepp har identifierats: ljus och ljud nedskräpnin inrepp i naturen intressekonflikt mellan brukarkateorier jakt Hur kan man använda analysen av upplevelsevärden i planerinsarbetet? Se RTK:s rapport Görvälnkilen, upplevelsevärden i Stockholmsreionens röna kilar, för närmare beskrivnin av de olika upplevelsevärdena och dess miljöer. Observera att upplevelsevärdekarterinen inte täcker hela kommunen. Med denna karterin får man en bild över tillånen på olika upplevelsevärden, var det finns svaheter respektive styrkor och vilka eventuella förbättrinar som kan föreslås. Metoden som byer på psykoloiska, individrelaterade beskrivninssätt, kan nyansera kvalitetsbereppen och skapa förutsättninar för att tillodose flera människors önskemål. Ett sådant kunskapsunderla kan e utrymme för en mer medveten och strateiskt lånsikti planerin. Friluftsområden och Aktivitetsanläninar Natur- och friluftsområden erbjuder enom sin storlek, ofta 100 hektar och större, sitt läe och sin mer orörda natur tillån till värdefulla rekreations- och friluftsmiljöer. Områdenas typiska natur- och kulturlandskap, vilda karaktär, naturlia artrikedom, rofylldhet och skoskänsla är kvaliteter som det är särskilt viktit att värna om. Områdena är ofta delar av Storstockholms röna kilar. Tillsammans er de möjliheter till varierande naturupplevelser och friluftsliv samt kunskap om natur- och kulturhistoria. Natur- och friluftsområdena behövs särskilt för friluftsliv, motion, naturpedaoik och för att kunna bevara Stockholmsreionens bioloiska månfald. Nedan beskrivs kort viktia rekreationsområden i kommunen. Anläninarna med omivnin är viktia röna miljöer för invånarna i kommunen. De har ett stort socialt värde och är en naturli träffpunkt för måna. Det är viktit med en skyddszon av oexploaterad mark omkrin dem för att de ska förbli de rekreativa anläninar de är ida. Flera av platserna tas upp under upplevelsevärdet Aktivitet & utmanin eller Service & Samvaro i RTK:s analys. Den analysen täcker dock inte hela kommunen. Lillsjöns friluftsområde är ett tätortsnära område, intill bostäderna i Tibble och Sylta. Det är Kunsänens viktiaste närrekreationsområde. Här finns badplats, sommarcafé, miniolfbana, elljusspår, utescen, vandrinsleder m m. På vintern ploas en skridskobana på Lillsjön. Frölunda friluftsområde lier på Lennartsnäshalvön. Här finns badplats och vandrinsleder. Hällkana friluftsområde lier vid Lejondalssjön och är ett viktit friluftsområde för Bro. Här finns badplats, motionsspår och rillplatser m.m. Vintertid kan man åka skridskor på sjön. Gröna Udden är ett rönområde med kollektivtrafiknära läe läns med stranden i södra Kunsänen. Här finns badplats med brya och ästhamn för småbåtar. På vintern är det idealiskt att åka skridskor härifrån. 27

28 Del 3 Sociala värden Björknäs lier på Ådöhalvön. Här finns stuby och campin intill en badplats. Rösarin lier på Låssahalvön. Här finns vandrinsleder i ammal kulturmiljö. Vållsvik friluftsområde lier på Låssahalvön. Här finns badplats, motionsspår och ridskola. Stistorp i Rankhusområdet öster om Brunna. Här finns badplats med parkerinsmöjliheter. Vallbyvik lier vid vattnet mittemot Situna. Det är en vacker äldre kulturmiljö med ammal eksko på en udde. Här finns en liten badstrand med brya. Hur kan man använda analysen av friluftsområden och aktivitetsanläninar i planerinsarbetet? Friluftsområdena i Upplands-Bro är inte detaljplanelada och därför kan deras utbrednin och ränser vara svåra att definiera. Däremot redovisas friluftsårdar, badplatser, stiar och andra aktivitetsområden i Upplands-Bros Fritidskarta. Genom att se var dessa anläninar och områden är lokaliserade kan man bevara och utveckla den rönstruktur som finns omkrin dem och dessutom förbättra tillänliheten till dem. Leder Vandrinsleder är markerade sträckor för friluftsliv. De kan å enom naturmark på upptrampade stiar, läns med mindre trafikerade väar, samt utmed anlada ån- och cykelväar. Upplands-Broleden är en länre led som sträcker si enom Upplands-Bro, via tre naturreservat och två friluftsområden. Leden är 2,9 mil och år från Stäketbron via Kunsänens station, ut på Lennartsnäshalvön, förbi COOP:s rikslaer och Hällkana samt via södra spetsen av Lejondalssjön till Bro centrum. Vid COOP:s rikslaer renar si leden och en ren år över det nybildade fåelreservatet Broänarna till Bro station. Målet är att få en ökad tillänlihet till naturområden och en sammanhänande struktur på vandrinslederna enom att koppla ihop Upplands-Broleden med Upplandsleden, vilken år ienom rannkommunerna Håbo och Järfälla (se nedan). För detta behövs kompletterande sträckor mellan Bro och Bålsta. Vid Stäketbron finns en hänvisnin och kopplin till Upplandsleden i Järfälla. Upplandsleden sträcker si från Mälaren i söder till Dalälven i norr. Leden är indelad i etapper som i reel kan nås med kollektivtrafik. Större delen av den totalt 45 mil låna leden sträcker si enom Uppsala län. I Stockholms län år leden enom Situna, Järfälla och Upplands-Väsby kommun. För drift och underhåll svarar respektive kommun eller kommundel. Läns leden finns rastplatser och eldstäder, dock med mycket få ställen att ta vatten. Mälardalsleden är en cykelled som sträcker si enom Upplands-Bro, från Bålsta till Stäksön, och runt hela Mälaren. Den år i stort sett på ett bilfritt cykelvänät och är märkt med Mälardalsledens symbol på röda skyltar. Nyttjande av Mälardalsleden och kanotleden över Livardets övnins- och skjutfält är endast tillåtet när säkerhetsbestämmelser så meder. 28

29 Del 3 Sociala värden Karta Leder & Friluftsliv Kartan redovisar befintlia vandrinsleder som år enom Upplands- Bro kommun, samt försla på kompletterinar mot Bålsta. Även Vikinarännets (skridsko) unefärlia sträcknin, en kanotled runt kommunen, en möjli reional ån- och cykelvä och Mälardalsleden (cykel) finns på kartan. Riksintressen för friluftslivet och kommunens friluftsområden redovisas också här. Rörelsemönster & Mötesplatser I analyskarta över tätortsområdena redovisas var det finns viktia mötesplatser och hur människor rör si däremellan. Var människor samlas, om det är för dali service som post- bank- och affärsärenden, eller platser där folk utövar idrott, utbildar si, större arbetsplatser, parker eller platser av vikt för friluftslivet där måna samlas och återkommer till. Människor bor på olika platser och färdas mellan bostäder, arbetsplatser och platser för service och socialt liv. I planerinen bör dessa platser uppmärksammas och fokus bör läas på att anpassa dem till människans olika behov av rekreation, rönska, parker etc. Mötesplatser De tydliaste målpunkterna till vardas är Kunsänens station och centrum, Bro station och centrum samt skolområdena. Även större matbutiker som t ex Coop Forum i Brunna är tydlia mötesplatser. För nöje och rekreation är det vattnet man söker si till. Vid badplatsen och friluftsområdet vid Lillsjön samlas folk mest sommartid. Även Lejondalssjön och Gröna Udden drar människor till si. Gånstråk Ett väl använt rörelsestråk för fotänare och cyklister är det som år rakt enom Gröna Dalen, men det används mest sommartid. Vissa ån- och cykelstråk som används mycket har lå kvalitet. Gånstråket från Kunsänens station, via centrum och vidare mot Tibble/Brunna har en otydli entré som kan vara svår att hitta om man inte känner området. Brunna är svårorienterat då det inte finns nåot tydlit ånstråk enom området. Smala ånväar slinrar si mellan oreelbundna kvarter som står tätt. Den uppväxta trädveetationen er lummihet och rönska samt skyddar mot insyn men försvårar överblick och därmed orienterin. Bro är mer lättorienterat tack vare tätortens struktur med ett tydlit och centralt centrum. Där leder de mest använda rörelsestråken in mot centrum och skolområdet intill i ett tydlit stjärnmönster. Från Bro centrum år ett stråk läns Köpmanväen med pendeltåsstationen som tydli knutpunkt. Det tydliaste stråket för ån- och cykel år från Råby enom centrum mot Finnsta och följer skoskanten norr om centrum. Under Enköpinsväen år stråk via åntunnlar mot stationen och idrottsplatsen. I amla Bro löper ett mindre stråk läns Norrårdsväen / Lantmätarväen. 29

30 Leder & Friluftsliv (Karta) Vallbyvik º Skjutfält KUNGSÄNGENS ÖVNINGS- OCH SKJUTFÄLT E18 Övninsområde Vållsviks friluftsområde Rösarin BRO Hällkana friluftsområde E18 Livardets Kasernområde Lillsjöns friluftsområde KUNGSÄNGEN Gröna Udden Frölunda friluftsområde Teckenförklarin GC-stråk (ån-och cykel) Upplands-Broleden Ny vandrinsled, försla Kanotled Vikinarännet (skridsko) Mälardalsleden (cykel) Riksintresse friluftsliv Miljöbalken kap. 3 Riksintresse friluftsliv Miljöbalken kap. 4 Golfbanor Utbynadsområden utpekade i Öp Meter Skala 1: Upplands-Bro kommun mars 2006 rev. okt. 2008

31 Del 3 Sociala värden Karta Rörelsemönster & Mötesplatser Kartan redovisar de vanliaste rörelsestråken till fots och med cykel i tätorten, d v s de mest välanvända ån- och cykelväarna. Även de tydliaste mötesplatserna är utsatta. På kartan syns också de ån- och cykelstråk som er kontakt mellan Bro och Kunsänen. Hur kan man använda analyskartan Rörelsemönster & Mötesplatser i planerinsarbetet? När man karterat vilka platser och väar som vi vistas i större delen av våra liv, bör man i planerinsarbetet och i arbetet med utvecklin av rönstrukturen läa ner störst eneri på förändrinar och försla i dessa områden. 31

32 Rörelsemönster & Mötesplatser Bro (Karta) Handelsplats Lejondalssjön º Centrum och skolområde Station E 18 IP Kunsänen Handelsplats Analys jord 2005 Kompletterad 2008 Örnässjön Teckenförklarin Golfbanor Utbynadsområden utpekade i Öp 2000 Stor mötesplats/ målpunkt Stor målpunkt för fritidsaktiviteter De mest använda GC- och rörelsestråken GC-stråk mellan Bro och Kunsänen Lillsjön E 18 Skolområde IP Centrum och station Gröna Udden Skala 1: Upplands-Bro kommun Meter mars 2006 rev. okt. 2008

33 Del 3 Grönstrukturanalys Grönstrukturanalys I Upplands-Bro kommun finns det ott om rönområden, både små rönområden med närnatur i tätorterna och större natur- och friluftsområden. De är dock inte alltid lättillänlia. Däremot är det dålit med kvalitativt utbud av anlada rönytor i tätorterna, exempelvis stadsdelsparker eller närparker. Grönytans tillänlihet, bioloiska och rekreativa värde är beroende av det rönas struktur. En rönstrukturanalys visar hur olika röna objekt är placerade i förhållande till varandra, rönytornas kvalitativa värde, var det finns kraftia barriärer och var det finns förutsättninar för strukturella förbättrinar. Den ekoloiska kvaliteten i tätorterna påverkas i hö rad av hur mycket rönt det finns och hur sammanhållna de röna ytorna är. Ofta är de röna miljöerna i tätorterna uppsplittrade i små störda ytor med problem i form av spridninssvåriheter och barriäreffekter. Viktia faktorer för den ekoloiska kvaliteten är förstås bebyelsens och vänätets utformnin och utbrednin. Hårt trafikerade väar utör ett fysiskt hinder och de påverkar det bioloiska livet enom buller och föroreninar. Även bebyelsen funerar ofta som barriär mellan rönytor. Kartorna avseende rönstrukturanalys är jorda utifrån kunskap om områdets markanvändnin, dess biotoper, historiska spår i landskapet, rönstrukturens funktioner, dess sociala värden och upplevelsevärden etc. Inventerin på plats har kompletterat studier av flybilder och övrit underlasmaterial. Norannheten i rönstrukturanalysen lier på landskapsnivå, vilket innebär att den inte omfattar mycket små och smala röna ytor, den finare strukturen av rönt behandlas inte närmare. Grönstrukturanalysen fokuserar på de rekreativa värdena i tätortsområdena. Analysen redovisar tillånen på allmänt tillänlia rönytor och dess samband inom tätortsområdena Bro och Kunsänen. Syftet är att utveckla ett sammanhänande rönt nät i tätorterna. Gröna komponenter Nedan beskrivs de röna komponenter som är del av analysen och som redovisas på kartorna avseende rönstrukturanalys. Endast ytor innanför tätortsavränsninarna (enlit Öp 2000 ) redovisas. Grönt nät Den överripande rönstrukturen i tätorterna består av ett sammanhänande nät av olika typer av röna ytor som är tillänlia för allmänheten. Detta är ett sätt att sammanfatta det som andra analyser detaljerat pekar ut. Avsikten är att få en rov överblick, att tydliöra rönytornas riktninar, utbredninar etc. I detta nät är det möjlit att röra si till fots eller cykla. Den mer finmaskia strukturen i nätet behandlas inte närmare. Gröna ytor På måna tätortskartor o dyl är det vanlit att olika typer av rönytor redovisas likadant - parker, natur, koloniområden, kyrkoårdar, odlinsmark, väzoner, restytor. För att kunna analysera och utvärdera utbudet av rönytor som är allmänt tillänlia för rekreation, är det viktit att skilja på rönytor av olika typ. Kartorna avseende rönstrukturanalys redovisar därför olika typer av rönytor. Med allmänt tillänli menas tydlit offentlia parkytor och natur- och rekreationsområden. Det rekreativa värdet är även beroende av rönområdets storlek, form, innehåll, funktion och avstånd från trafik. Områden som är för små eller smala för att anses värdefulla ur rekreationssynpunkt redovisas inte. 33

34 Del 3 Grönstrukturanalys Utanför tätorterna lier de stora natur- och strövområdena. Länre in, ofta mellan stadsdelarna, finns sparad naturmark och anlada rönytor. Även områden med en mer beränsad tillänlihet, som trots detta bedöms ha ett allmänt värde för rekreation redovisas. Dit hör särskilda fritidsområden så som idrottsplatser, koloniträdårdar och olfbanor. Dessa har en rekreativ funktion och kan utformas så att de har en rön karaktär och är tillänlia, åtminstone under delar av året. Även kyrkoårdar och beravninsplatser inår i den tillänlia rönstrukturen. Åkermark är ej allmänt tillänli under stora delar av året och har därmed ett beränsat rekreativt värde. Det finns undanta som äller stiar läns med diken och vintertid då man kan beträda åkermarken. Ett antal bebyelseområden inår i den överripande rönstrukturen enom områdenas läe och stora insla av rönska. Gröna stråk Gröna stråk är länre sammanhänande stråk, i allmänt tillänli offentli rön miljö, som är lätta att röra si i och inte bryts av kraftia barriärer. De röna stråken bys upp av röna områden och länkar där det finns ån- och cykelväar, eller motionsspår i lätt terrän. De binder samman tätortens rönytor med varandra och med det omivande landskapets röna miljöer. Gröna länkar är ofta smala och används för förflyttnin mellan rönytor, men de kan ha ett eet vistelsevärde. Störda rönytor & Barriärer Grönytor som till större delen lier utsatta för trafikens störande effekt vid hårt trafikerade väar och järnväar har inte nåot särskilt rekreativt värde. Områden som lier nära industrier eller annan störande verksamhet som t ex skjutbanor och försvarets övninsområden kan ha ett beränsat rekreativt värde. Ett rönområdes tillänlihet, det vill säa möjliheten att nå området, bestäms både av avståndet till det aktuella området och förekomsten av barriärer på väen dit. Exempel på fysiska barriärer är vatten, järnväar, motorväar och andra starkt trafikerade väar. Barriärer kan också vara av mer psykoloisk karaktär, t ex ett område som är upplevs otrevlit att passera p a att det är ödslit eller bullrit etc. Befintlia röna stråk Här beskrivs de röna stråk som redovisas på kartorna Grönstrukturanalys för Bro respektive Kunsänen. Analysen av sambandet mellan olika rönområden i tätorterna visar att det år att urskilja ett länre och tydlit rönt stråk inne i respektive tätort. Gröna Dalen-stråket i Kunsänen och Lejondals-stråket i Bro. Stråken löper enom större centrala landskapsrum i tätorterna. Gröna Dalen har en mycket tydli rumskänsla, särskilt i norra delen där naturen själv i form av väar av barrsko förtydliar det. På kartan framår tydlit att stråken är mycket ojämnt fördelade över tätorterna. I Kunsänen har Tibble od tillån på röna stråk, medan centrala Kunsänen endast har ett stråk utmed vattnet. Bro har, förutom Lejondals-stråket, ina tydlia rönstråk som leder ut från centrala Bro till landsbyden. De två övria befintlia rönstråken löper utanför tätorten och slutar tvärt där de får kontakt med bebyelsen. Till största delen är stråken trafiksäkra med planskilda korsninar. Bristerna i rönstråken sammanfaller ofta med barriärer, och störda rönområden. Exempel på sådana brister kan vara att riktninen i stråket är otydli, att det är svårt att se hur man ska röra si eller att man måste passera en trafikerad vä. Tätortsområdenas röna nät är ida ojämnt uppbyt. Gränsen mellan bostadsbebyelse och natur är ofta skarp. Strax utanför bostadsområdena finns stora naturområden och åkermark, som tvärt slutar där kvartersmarken tar vid. Flertalet av de befintlia mindre rönområdena i tätorterna lier varken i eller i anslutnin till nåot av stråken, utan finns som isolerade små öar inne bland bebyelsen. 34

35 Del 3 Grönstrukturanalys Bro tätort Lejondals-stråket I Bro löper ett länre rönstråk norr om centrum via Råby IP, på ena sidan är landskapet trädbevuxet, på den andra sidan öppet. Västerut har det en tvär avslutnin mot Skällsta industriområde, åt andra hållet fortsätter det under E18 ut i naturen krin Lejondalssjön och bort till Hällkana friluftsområde. Lejondalsstråket är delvis tydlit, men har sina brister där det löper utmed bostadsområden och där det inte finns separat ån- och cykelvä utmed atan. Grönstråkets kraftiaste störnin är E18. En sträcka läns med Lejondalsväen är allé med stora askträd, vilket är en stor kvalitet som bör förvaltas väl. Broårds-stråket Broårdsallén som sträcker si från Bro samhälle ned till Mälaren via Broård har stor betydelse för det rörlia friluftslivet. Allén som leder fram till Broård är ett utmärkt ån- och cykelstråk enom jordbrukslandskapet. Den saknar kontakt med centrala Bro, då rönstråket slutar där det möter järnväen. Enda kontakten är en ån- och cykelvä som fortsätter och passerar under spåren via en åntunnel. Bro IP-stråket Ett kortare rönstråk som år utmed idrottsplatsen, över amla Härnevi hae och åkermarken för att fortsätta in i skoen. Norrut möter det Broårdsallén även om kopplinen är dåli. I söder möter stråket Upplands-Broleden samt natur- och kulturstien i Broänarnas naturreservat. Lejondals-stråket Broård-stråket Bro IP-stråket Kunsänens tätort Gröna Dalen-stråket Gröna Dalen-stråket förbinder stadsdelarna Brunna, Tibble och centrala Kunsänen med varandra. Stråket löper i nord-sydli riktnin enom den öppna dalen med räsmark. Sträckan är huvudsaklien trafiksäker och korsas endast av en bussata. Utmed Brunna löper det röna stråket öster om bostäderna och avslutas där det viker av in mot bebyelsen. Norrut finns därmed inen fortsättnin ut i det omivande landskapet och det finns ina kopplinar till andra stråk. Länken mellan Brunna och Kunsänen är bristfälli då E18 utör en krafti störnin och barriär trots att korsninen är planskild. I Kunsänen löper rönstråket centralt med bebyelse på båda sidor, och avslutas mot skolområdet. Det finns kopplinar till Lillsjö- och Tibble-stråken. Lillsjö-stråket Ett väl sammanhållet rönstråk även om riktninen delvis är otydli. Det sträcker si från Gröna Dalenstråket enom ett parkområde i Tibble och korsar Granhammarsväen via en planskild korsnin. Fortsät ter sedan enom ett skosområde på en rusvä ned till Lillsjön mot badplatsen och friluftsområdet. 35

36 Del 3 Grönstrukturanalys Gröna Dalen-stråket Lillsjö-stråket Norrboda-stråket Sylta-stråket Tibble-stråket Gröna Udden-stråket Tibble-stråket Länre söderut i Gröna Dalen viker ytterliare ett stråk av västerut. Det år i en tunnel under Granhammarsväen och fortsätter i en båe runt bebyelsen på Tibblehöjden. Här finns flera väl upptrampade stiar eller anlada elljusspår i kuperad hällmarkstallsko. På Lillsjöns östra sida finns en nyanlad strandpromenad. Stråket möter upp Lillsjö-stråket intill badplatsen. Sylta-stråket Sylta-stråket avrenar si från Tibble-stråket efter att det korsat Granhammarsväen. Det fortsätter enom kulturmiljön med äns- och hamark krin Tibble ård mot Sylta. Norrboda-stråket Grönstråket löper från skolområdet i söder, mot Norrboda, Lillsjöns friluftsområde och Örnässjön i norr. Stråket löper utmed bebyelsen i Tibble och korsar Lillsjö-stråket i parkområdet. Otydli avslutnin vid tunneln under Granhammarsväen. Gröna Udden-stråket Ett kort men tydlit och väl sammanhänande rönstråk med parkkaraktär utmed vattnet. Stråket är en del av Upplands-Broleden som fortsätter söderut mot Frölunda friluftsområde. Kontakten med övria Kunsänen är dåli p a järnväens och Enköpinsväens kraftia barriäreffekt. Rankhus-stråket Stråk enom skoen från norra Brunna mot Ryssraven och badplatsen vid Stistorp. 36

37 Del 3 Grönstrukturanalys Kvaliteter & Brister i tätorternas rönområden De anlada rönytorna, s k parkmark, utör en mycket liten del av rönområdena i tätorterna. Den största delen är sparad naturmark. Merparten av tätorternas parkmark domineras av klippta räsmattor. Det saknas avskärmande och rumsbildande veetation, samt eenskaper som intimitet, särpräel och atmosfär. Detta är inte parker som man söker si till för att få uppleva våren eller finna avskildhet för en stund i solen. Ytorna innehåller ån- och cykelväar, bollplaner, lekplatser eller er distans till ator och är endast parkmark enlit detaljplan. Den sparade naturmarken har en vikti funktion som lekplats. Nedan beskrivs kvaliteter och brister i tätorternas rönområden. Bro tätort Det viktiaste närrekreationsområdet i Bro är Hällkana friluftsområde intill Lejondalssjön, avståndet från centrala Bro är cirka 3 km. Från centrala Bro är det är unefär lika lånt ner till Mälaren och dess strandområden. Broänarna kan nås via Upplands-Broleden både från Hällkana och från Bro station. Järnväen är en krafti barriär, men även åkerlandskapet och olfbanan hindrar framkomliheten. Kopplinen från den centrala bebyelsen i Bro till de söderående rönstråken har brister. Behovet av rönområden med hö rekreativ kvalitet som lier centralt och lättillänlit i tätorten är därför stort. Norra Bro Det är ott om naturmark i norra Bro tätort, men ont om anlad parkmark. Bebyelsen består till största delen av små områden radhus och villor, med sparad naturmark i form av sko ända intill tomtränsen. I det centrala, sammanhänande naturmarksområdet finns motionsspår med elljusbelysnin och stiar. Skoen har en vikti funktion som skydd mot buller och föroreninar från trafiken på E18 och bör därför bevaras. Tillänliheten till de större natur- och rekreationsområdena är beränsad. Motorväen utör en krafti barriär och passaerna är få. I skoen norr om Bro centrum och enom en tunnel under E18 löper dock Upplands-Broleden mot Lejondalssjön och Hällkana. Centrala Bro Bebyelsen i centrala Bro består av flerfamiljshus från miljonprorammens år. Här finns ida Råby idrottsplats och stora öppna räsytor, som lier i anslutnin till skolområdena och centrum. Grönområdet används ida som samlinsplats vid större hötider, i övrit saknas höre rekreativ kvalitet. Området som kännetecknas av storskalihet och öppenhet, består mest av tomma klippta räsmattor och vanskötta Råbyparken, centrala Bro Finnstaparken, centrala Bro 37

38 Del 3 Grönstrukturanalys buskar. Det är även ont om sittplatser. Finnstaparken är en mindre park med en skosdune, amla fruktträd och öppna räsytor. Samhällsbynads- och Bildninsförvaltninen arbetar med ett upprustninsprojekt för området. Ett estaltninsproram som bl a rundar si på samrådsförslaet till rönplan, har taits fram för parkerna i Bro tätort vilket också inkluderar södra Bro. Södra Bro Söder om Enköpinsväen är majoriteten av bostäderna enfamiljshus med een trädård. Men trots att det är lummit och rönt är det ont om allmänna röna platser av hö kvalitet. Det är både brist på allmänt tillänli sparad naturmark, s k närnatur, såväl som anlad parkmark. De offentlia rönytor som finns är små och lier intill bostäderna. Dock finns det små trädbestånd av lövträd som er området karaktär. Kunsänens tätort Tätorten Kunsänen består av bostadsområdena centrala Kunsänen, Tibble, Sylta, Norrboda och Brunna. Alla stadsdelarna saknar anlada parker med höt rekreativt värde och en funerande och värdetät parkstruktur. Viktiaste rekreationsområdena är Lillsjöområdet och Gröna Udden. Gröna Dalen Den lånsträckta öppna dalen, som binder samman bostadsområdena lier centralt i Kunsänens tätort med od tillänlihet i anslutnin till skolorna. Till största delen kännetecknas den av öppen, oskyddad räsmark. Här finns även idrottsplaner, odlinslotter, hembydsård, sparad naturmark, ån- och cykelstråk. Ida är området krin skolorna i Gröna Dalen uppsplittrat. Det finns måna restytor utan funktion bestående av räsmatta och asfalt. En tydli struktur på ån- och cykelbanor saknas, vilket ör det svårt att orientera si för den som inte känner till området. Grönytornas rekreativa kvalitet är lå både p a underhållet, brist på sittplatser och struktur på veetationen. E18 och stambanan som sträcker si tvärsienom kommunen och Gröna Dalen utör båda varsin krafti fysisk barriär för djurliv och fritidsupplevelser. Det finns endast ett fåtal passaer för fotänare och cyklister, som år under väen. Kontakten mellan Gröna Dalen och Mälaren söderut är därför ida dåli. Hembydsården har en fin liten trädård som inte alltid upplevs som allmänt tillänli. Centrala Kunsänen Grönytorna domineras av sparad naturmark i form av barrsko. I villaområdena i Kunsänen lier naturmarken ofta inkilad mellan tomterna, vilket ör att den endast nyttjas av de boende intill. Anlad offentli parkmark är nästan obefintli. Gröna Udden är ett undanta då området har viss karaktär av park. Den består av ett smalt rönstråk utmed Mälarens vatten, som har hö rekreativ kvalitet tack vare veetation, badplats, promenadstråk och vackra utblickar. Kontakten mellan större delen av Kunsänen och Mälaren är dåli p a järnväen och Enköpinsväens barriäreffekt. Tibble / Sylta Det viktiaste rekreationsområdet för de boende i Tibble är Lillsjöns friluftsområde, som lier på bekvämt ånavstånd. I Tibble är tillånen till de öar av sko och natur som bevarats bra, tack vare att ån- och cykelväar löper intill eller ienom. Mellan bostadskvarteren och i anslutnin till Gröna Dalen finns stora ytor klippt räs. Tibble är därmed det område som har störst andel rönstråk. Det finns även anlada rönytor med viss rekreativ kvalitet och potential, t ex parkmarken utmed Lillsjöstien som har ett centralt läe. Här står rupper av björkar på en nåot kuperad räsmatta. Det finns bollplan och nåra sittplatser. På Tibblehöjden är det nära till naturen överallt. Naturmarken är sparad i sammanhänande kilar mellan och runt kvarteren. Även här är det ett dålit utbud av anlad parkmark med hö rekreativ kvalitet. Samhällsbynadsförvaltninen har rustat upp Lillsjöbadsområdet samt iordninställt Lillsjötoppen och en strandpromenad är anlad på östra sidan av Lillsjön. Planerin är påbörjad för fortsatt utbynad av strandpromenaden. 38

39 Del 3 Grönstrukturanalys Odlinslotter, Kunsänen Gröna Udden, Kunsänen Lillsjön är ett viktit rekreationsområde i Kunsänen Parkmark med hö potential i Tibble Naturnära boende, Tibblehöjden, Kunsänen E18 delar Gröna Dalen mellan Brunna och Kunsänen Till Gröna Dalen kan man skapa bättre kontakt från Brunna 39