planeringsunderlag ÖP 2010 antagandehandling översiktsplan Sotenäs kommun del 3 ANALYS

Transkript

1 planerinsunderla Kommunfullmäktie Kommunstyrelsen KS Dnr 2001/1301 Ö 2010 antaandehandlin översiktsplan Sotenäs kommun del 3 ANALYS december 2010

2 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Ö 2010 UDATERAS KONTINUERLIGT BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE LANERINGSUNDERLAG Inlednin Förutsättninar Analys Kartor planerinsförutsättninar + BESLUTSUNDERLAG Mål & stratei lanförsla Genomförande Konsekvenser Karta mark- & vattenanvändnin Kartor utvecklinsmöjliheter i tätortsområdena 2

3 Analysdelen består av ett resoneman krin, och en tolknin av, förutsättninarna med utånspunkt i strukturer och sammanhan. Denna del beskrivs dels i ett kommunöverripande avsnitt och dels i ett avsnitt för var och en av de 7 zoner som kommunen delas in i med utånspunkt i en analys av landskapets förutsättninar. Analysdel, mål & strateidel och rekommendationer har samma upplä med ett kommunöverripande avsnitt och ett avsnitt för var och en av de 7 zonerna. För en kommunöverripande översikt eller en översikt av nåon av zonerna ska planförslaet kunna följas från analys, via strateier till rekommendationer. Analysdelen inår i översiktsplanens kateori planerinsunderla, vilket innebär att kontinuerlia kompletterinar, uppdaterinar, tillä av ny information från utredninar och liknande kan öras utan att en formell reviderin av hela Ö-dokumentet behöver ske. del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 3

4 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 4

5 ANALYS Innehåll KOMMUNEN & OMVÄRLDEN...6 KOMMUNÖVERGRIANDE ANALYS...8 HISTORIA...8 Ursprun 8 Fiske 8 Stenindustrin 8 Från municipalsamhällen till kommun 10 BOENDE & BYGGANDE Kvalitativa förutsättninar för livsmiljö tätort 11 Kvalitativa förutsättninar för livsmiljö bebyelserupperinar 11 Kvalitativa förutsättninar för livsmiljö landsbyd 11 NÄRINGSLIV SWOT-analys 14 Närinslivsstruktur 14 KOMMUNIKATIONER...16 Båt 16 Väar 16 LANDSKA...17 Toporafi 17 Kusten 17 Den inre delen 17 Landskapets struktur 17 ATTRAKTIONSKRAFT & ROBLEM...21 Strukturanalys på karta 21 ANALYS FÖR ZONER...22 ZONINDELNING...22 ZON MED ÖET HAV...24 SKÄRGÅRDSZON...25 STRANDZON...27 KAL BERGZON...29 ZON MED BERGKULLE- LANDSKA & UODLADE DALGÅNGAR...30 ZON MED HÖGLÄNT, DELVIS SKOGSKLÄTT BERGKULLELANDSKA...32 TÄTORTSZON...33 OMRÅDEN I FOKUS...35 Kunshamn-Smöen- Hasselösund-Väjern-Hovenäset 35 Hunnebostrand-Ulebershamn 37 Bovallstrand 38 Bohus-Malmön 38 Åbyfjorden 39 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 5

6 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun KOMMUNEN & OMVÄRLDEN Sotenäs Lysekil Oslo Sotenäset är det näs som sträcker si länst ut i Västerhavet. Sotenäs kommun har en lokaliserin som historiskt sett har sin utånspunkt i ett strateiskt läe vid havet med oda förutsättninar för sjöfart, fiske mm. Ida utör E6:an den primära kommunikationslänken i reionen.transporter, pendlin och andra typer av resor sker huvudsaklien via denna pulsåder. Med fokus på vätransporter har Sotenäset en betydlit mer avsides lokaliserin än för sjötransporter. Trots förändrin av förutsättninarna för tillänlihet och kommunikation består de tätortsstrukturer som i sitt ursprun fokuserade på havet som primär förutsättnin för utvecklin. Havet och tätorternas kulturhistoriskt värdefulla bebyelsemiljöer är starka attraktionskrafter för både boende och besökande. Vä 171 och 174 har stor betydelse som länkar mellan E6:an och Sotenäs kommun. Läns dessa väar sker alla transporter och all pendlinstrafik. Uddevalla Vänersbor Trollhättan Götebor Köpenhamn/Malmö Förutom arbetspendlin inom kommunen utör närliande kommuner; Strömstad, Tanum, Munkedal och Lysekil en inre pendlinszon både med pendlare ut från kommunen och in till arbetsplatser i Sotenäs kommun. Fyrstad med Uddevalla, Trollhättan, Vänersbor och Lysekil står för det lokala stadslivet. De fyra städerna, främst Uddevalla och Trollhättan rymmer en stor andel arbetsplatser för boende i Sotenäs kommun. Här finns också tillån till det serviceutbud som saknas i kommunen. Tillänliheten till dessa städer är vikti även för tillån till kultur, eveneman mm. Torp köpcentrum är det närmast beläna köpcentrat från Sotenäs kommun. Trots förbättrad tillänlihet enom utbynad av E6:an till motorvä är köptroheten i Sotenäs kommun relativt od, inte minst beroende på besöksnärinen. laner på utvecklin av köpcentrum i Håby skulle dock innebära en förbättrad tillänlihet till kommersiell service utanför kommunränsen, vilket kan förändra förutsättninarna för serviceunderlaet i kommunen. 6

7 Götebor och Oslo är städer med stor betydelse ur ett större perspektiv med tillån till storstadspuls, flyplatser mm. Sett ur detta större perspektiv lier Sotenäs kommun dessutom inom det storstadsstråk som löper mellan Oslo och Köpenhamn och som däremellan fånar in Malmö och Götebor. Detta stråk är intressant inte minst ur kommunikations- och tillänlihetssynpunkt. Visionen krin ett kollektivtrafikstråk mellan Oslo och Köpenhamn, till vilket Sotenäs kommun kan ansluta, skulle e helt andra förutsättninar för kommunen både som boendekommun och för en utvecklin av besöksnärinen. Läet vid havet er Sotenäs kommun kontakter med stora delar av världen. Dels enom att det er kommunen en attraktivitet som besökskommun, vilket lockar besökare och delårsboende lånt utanför nationsränsen, och dels pa de farleder som utnyttjas för sjöfart av farty från hela världen. Utvecklin av sjöfart, både som transportmedel för varor och för persontrafik, med inriktnin mot en minskad miljöpåverkan er nya förutsättninar för utvecklinen av Sotenäs kommun och utnyttjandet av det strateiska läet vid havet. del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 7

8 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun KOMMUNÖVERGRIANDE ANALYS HISTORIA Historien er oss en beskrivnin av, och förklarin till, varför kommunen har byts upp med den struktur den har; varför bebyelsen och väarna finns där de finns, varför ett samhälle har utvecklats till att bli större än ett annat osv. Ursprun De äldsta bevarande spåren efter människor på Sotenäset, utörs bl a av en mänd boplatser av vilka de äldsta är mer än 8000 år amla. Från ynre stenåldern finns stenkammarravar. Även från de följande tidsperioderna, brons- och järnåldern, finns ett stort antal lämninar runt om i kommunen. Framträdande är bronsåldernsrösen med sina typiska kustläen och de måna hällristninarna vid bl a Hosäm, Tossene kyrka och Åby Säteri. För omkrin 1000 år sedan, under vikinatiden, bildades föreånaren till daens Sotenäs kommun, Sotenäs Skeppsreda eller Sotenäs härad, huvudsaklien ur försvarssyfte men även för kyrkli administration och rättskipnin. Under denna tid blev nuvarande Kunshamn utsett till en av samlinsplatserna för vikinaskepp som skulle försvara det nybildade norska riket. Under medeltiden bydes de första kyrkorna i Sotenäs, i Askum och Tossene, av vilka Tossene var huvudkyrkan och Askum var annexkyrka. Senare bildades Tossene och Askums socknar. Läns kusten bosatte si fiskarbönderna i kanten av jordbruksmarken av de kustnära dalånarna, medan strandsittare byde sina hus i de karare och jordfattia delarna av böndernas utmarker, vilket av upphov till de första kustsamhällena. Strandsittarna försörjde si enbart på fiske. Under perioder när jordbruk och fiske lå nere selade kustborna läns kusten och sålde varor. Fiske Vid den första sillperioden, under 1500-talet, blev fisket en storindustri, vilket ledde till nya kustsamhällen. En permanentnin av kustsamhällena uppstod först i samband med den stora sillperioden Verksamheter kopplade till sillfisket, såsom handel och beredninsindustri, utvecklades men försvann när sillen försvann. I mitten av 1800-talet infördes närinsfrihet och sillhanterinen relerades enom statlia förordninar. Att kustsamhällena förblev småskalia, liksom bostadsbebyelsen inom dem, var en konsekvens av dessa förordninar. Stenindustrin År 1842 etablerade C.A. Kullren stenbrytnin på Bohus-Malmön, vilket innebar början till en storhetstid för kommunen. Vid mitten av 1800-talet anlades flera stenhuerier, bl a på Bohus-Malmön och i Hunnebostrand. De bohuslänska stenhuerierna hade en stor konkurrensfördel entemot stenhuerier i inlandet enom sitt kustnära läe och därmed låa transportkostnader. I takt med industrialismens utvecklin med ett ökat behov av infrastruktur som väar, kajer, bynader mm utvecklades stenindustrin under den senare halvan av 1800-talet. Nedånen kom efter 1930-talet med världskriser och en utvecklin där atsten alltmer ersattes av asfalt och beton. Med sillperioder och stenindustri växte befolkninen kraftit, främst i tätorterna, vilket medförde ett behov av relerinar och bestämmelser och municipalsamhället infördes för detta syfte som samhällsform. Sotenäset utjordes av 10 municipalsamhällen, vilka upphörde som samhällsform när kommunbereppet infördes. 8

9 ...Fiskberedninsindustrin likaså (foto: Hunnebostrands bildarkiv) Stenhuerinärinen har prälat både samhällsutvecklinen och landskapet i Sotenäs (foto: Hunnebostrands bildarkiv) 9 Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun del 3 A NALY S Fiskerinärinen har en lån historia i kommunen... (foto: Hunnebostrands bildarkiv)

10 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Från municipalsamhällen till kommun 1862 blev de tidiare socknarna kommuner; Tossene, Askum och Kunshamn. År 1909 utbröts Malmöns kommun från Askum och år 1924 delades Kunshamns kommun i Kunshamns och Smöens kommuner bildades Södra Sotenäs kommun enom sammanslanin av Askum, Malmön och Kunshamn slos Södra Sotenäs, Smöens och Tossene kommuner samman och bildade Sotenäs kommun. Kommunens struktur och tillväxt har sitt ursprun i dessa förutsättninar och händelser. Lokaliserinen av bebyelse och infrastruktur har bestämts utifrån det historisk behovet av tillån till jordbruksmarken, havet och beret. 10

11 BOENDE & BYGGANDE Sotenäs kommun karaktäriseras av en stor variation i invånarantal mellan sommar och vinter. Sommartid är huvuddelen av kommunens ca 6800 bostadsfastiheter bebodda. Vintertid är antalet bebodda bostadsfastiheter ca Kommunens vilja om att den helårsboende befolkninen ska öka i antal har tait si uttryck bl a i nybynation av bostäder. Trots detta har den helårsboende befolkninen minskat under de senast åren. Trenden är därmed ett ökat antal bynader och ett minskat antal helårsboende. Bebyelsestrukturen i Sotenäs kommun kan i rova dra delas upp i tre typer av livsmiljöer: tätort, bebyelserupperinar utanför tätort och landsbyd. Bebyelserupperinarna utanför tätort kan i sin tur delas upp i samlad bebyelse (formellt berepp) och detaljplanelada rupperinar. De olika livsmiljöerna besitter var för si betydande kvaliteter. Kvaliteterna bys dock upp av skilda förutsättninar. Kvalitativa förutsättninar för livsmiljö tätort - närhet och tillänlihet till service - variation i boendeformer - liv och rörelse - täthet/emenskap - närhet till kommunikationer av olika sla - tillänlihet till kultur/ eveneman / fritid - tillån till ytberänsade, men kvalitativa rekreationsområden Kvalitativa förutsättninar för livsmiljö bebyelserupperinar - emenskap - närhet till natur och rekreation - intimitet - närhet till kommunikationsstråk Kvalitativa förutsättninar för livsmiljö landsbyd - ostördhet - stora ytor - närhet till natur och rekreation - närhet till kommunikationsstråk Områden med samlad bebyelse är huvudsaklien bebyelserupperinar som växt fram successivt. Avsaknaden av detaljplan indikerar att den ursprunlia bebyelsen i rupperinen är relativt ammal. Dessa rupperinar är ofta lokaliserade i anslutnin till de större kommunikationsstråken. Kyrkbyarna Askum och Tossene är exempel på sådana rupperinar vars läen är mycket strateiska sett ur ett kommunikationsperspektiv. Läena utör amla noder, knutpunkter (se bereppsförklarin/noder). Kommunikationsstråk förändras dock, vilket innebär att främst Tossenes potential som knutpunkt har försvaats nåot, medan den potentialen i större utsträcknin kvarstår och till och med har förstärkts i Askum enom närheten till vä 171. Detaljplanelada bebyelserupperinar utanför tätort utör i stor utsträcknin områden av sammanhållen fritidshusbebyelse. Här finns inen direkt kopplin till del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 11

12 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun kommunikationsstråk. Läet utår snarare från de landskaplia förutsättninarna och förutsättninar för en värdefull fritid- med närhet till vatten, närhet till olfbana o s v. Förutsättninarna för de olika bebyelserupperinarna skiljer si därför väsentlit från varandra. Samtlia bebyelserupperinar har dock sina framträdande karaktärsdra och kvaliteter. I oktober 2007 presenterades statens klimat- och sårbarhetsutrednin. I utredninen örs bedömninen att medelnivån för havet kommer att stia med 0,88 meter under de närmaste 80 åren. Hösta hövatten under modern tid lå på + 1,36 i rikets livsmiljö bebyelserupperinar höjdsystem. + 1,36 plus 0,88 blir + 2,24. Med säkerhetsmarinal för t ex våhöjd jämnas detta värde uppåt till + 2,5 meter och utör försla till riktvärde för lästa tillåtna rundläninsnivå vid nybynation från Länsstyrelsen. Länsstyrelsens försla till riktlinjer är ännu under utrednin och kan därmed komma att förändras. Då omfattande delar av bebyelsen inom kommunen har sitt ursprun vid havet lier en betydande del under den utpekade nivån. Behovet av att förhålla si till en höre havsnivå och riktlinjer kopplade till detta får därmed stora konsekvenser både för utvecklin och bevarande av kommunens bebyelse, infrastruktur mm. livsmiljö tätort livsmiljö landsbyd 12

13 Livsmiljö bebyelserupperin utanför tätort. Livsmiljö landsbyd. 13 Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun del 3 A NALY S Livsmiljö tätort.

14 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun NÄRINGSLIV SWOT-analys I samband med att Vision 2020 utarbetades to kommunen fram en sk SWOT-analys (av enelskans Strenth, Weakness, Opportunities och Threats) för att beskriva kommunens utvecklinsförutsättninar. Styrkor Etablerad tun basnärin Fiske-/fiskberedninsindustri Stenindustri Turism Mekaniska verkstäder Vacker, ren miljö Väl utbyd samhällsservice Svaheter Avsides större kommunikationsstråk Brist på mellanstora arbetsplatser Splittrade turismintressen Möjliheter Kompetenshöjnin-/utvecklin Utbildnin inom fiskesektorn Utbyd/förädlad livsmedelshanterin Kultur-Turism Upplevelser Hälsa Rekreation Inpendlin Alternativ eneri Enerirödor Flisvärmeverk/bioas Utvecklinscentrum Mentorskap/ledarutvecklin Hot Undermåli västandard Stort beroende av dominerande arbetsplats Stort beroende ensidit närinsliv Strukturrationaliserin Närinslivsstruktur Huvuddelen av kommunens företa och arbetsplatser är lokaliserade inom tätortsområdena. Handelsinriktad verksamhet återfinns enerellt centralt inom tätorterna. Industriell verksamhet har traditionellt lokaliserats nära vattnet utifrån ett behov av sjötransporter, vilket i stor utsträcknin ällde även areella närinar som fiske och täktverksamhet. Ida är det huvudsaklien verksamheter kopplade till yrkesfisket samt den växande närinen kopplad till fritidsbåtar som har ett fysiskt behov av vattenkontakt. Utöver det fysiska behovet finns dock visuella och upplevelsemässia aspekter på att lokalisera verksamheter med vattenkontakt, inte minst enom att besöksnärinen växer si allt starkare. Efterfråan på vattennära läen för företasetablerinar är stor. Verksamhetsområden har, i samband med det minskande behovet av sjötransporter, under senare tid istället lokaliserats till områden i tätorternas utkanter. Utvecklinen år ida från ett fåtal stora företa mot fler och mindre företa inom ett vidare spektrum av verksamhetsområden. Utanför tätorterna finns ett fåtal, småskalia verksamhetsetablerinar spridda över hela kommunen. Besöksnärinen är en betydande och växande närinsren. Utvecklinspotentialen bedöms som mycket stor. Det unika landskapet med oda förutsättninar för rekreation, upplevelser och friluftsliv samt tätorternas karaktäristiska bebyelsemiljöer utör viktia förutsättninar för besöksnärinen. Anläninar med campin och stuuthyrnin utör en vikti del av det turistiska boendet och därmed en vikti del av besöksnärinen. Förutsättninarna för denna typ av anläninar förändras och 14

15 utvecklas kontinuerlit utifrån förändrinar i ästernas önskemål. Ökat krav på bekvämlihet, ökande bränslepriser mm har medverkat till en förändrin i det turistiska boendet från husvanar mot stuor och sk mobile homes. Större krav på boendeenheternas standard och därmed större boyta ställer krav på större markarealer. Utvecklin av anläninarna innebär även större ytor för fritidsaktiviteter. del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 15

16 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun KOMMUNIKATIONER Båt Båtlivet utör en stor och vikti del av Sotenäs attraktivitet som besökskommun och en vikti aspekt för Sotenäs som attraktiv boendekommun. Sett till sin storlek och till antalet invånare har kommunen ett stort antal båtplatser. Efterfråan på båtplatser är trots detta mycket stor, bl a för att tillån till båtplats ofta ses som en vikti del i ett attraktivt levnadssätt. Den ständia och stora efterfråan innebär ofta en konflikt med den attraktivitet landskapet besitter enom tillånen till vattnet, utsikt över oexploaterade områden och möjliheten att röra si fritt läns vattnet. Ett ökat antal båtplatser innebär dessutom ökad båttrafik i de kustnära vattnen, vilket i sin tur innebär en miljöpåverkan. Sotenäset omes till stora delar av vatten mot Västerhavet och Åbyfjorden. Tillänliheten till vattnet och till farleder är mycket od. Det är den tillänliheten som varit utånspunkten i den bebyda miljöns struktur. Samtlia tätorter i kommunen är lokaliserade vid vattnet och med sina kärnor och centra i direkt anslutnin till hamnar. Allt eftersom bil och lastbil tait över som huvudsaklia transportmedel har vänätet blivit allt viktiare för kontakten med omvärlden. Vä E6 har i stor utsträcknin ersatt farlederna som pulsåder för kommunikation och transport. Väar För effektiva kommunikationer är tillfartsväarna till E6 av stor betydelse, vilket tydliörs enom att det är dessa som utör kommunens huvudväar. Den västra huvudväen fånar dessutom upp tätorterna Kunshamn/Väjern, Hunnebostrand och Bovallstrand och förbinder dem med varandra. Vä 870/872 löper parallellt med de två huvudväarna och förbinder amla knutpunkter som kyrkbyarna Tossene och Askum med huvudorten Kunshamn. Som förbindelselänk mellan huvudväarna löper tre större väar i öst-västli riktnin. Tillsammans utör dessa väar ett effektivt kommunikationsnät med en od tillänlihet till samtlia delar av kommunen. En stor del av kommunens identitet vad äller väar lier dock i det finmaskia vänät av smala, slinrande väar som i stor utsträcknin är mycket väl anpassade till det landskap de löper enom. Dessa väar är värdefulla, inte bara som kommunikationsleder för boende på landsbyden utan även för att tillänliöra natur- och kulturmiljöer vid havet, enom kulturlandskap, upp till utsiktsplatser och fram till skosområden. Delar av detta vänät kan utnyttjas som promenad- och cykelväar och därmed utöra värdefulla rekreationsstråk. Huvudvänätet är i sin struktur relativt tålit för ökad belastnin till följd av nytillkommande bynation även om förbättrin av västandarden är nödvändi på flera håll. Det finmaskia vänätet är däremot mer känslit. En omfattande nybynation läns de mindre väarna innebär en väsentlit ökad belastnin som ställer krav på förbättrad västandard med ökade väbredder, rakare väar mm. En sådan förändrin kan i vissa områden påverka landskapsbilden och områdets identitet väsentlit. Väarna inom tätorternas äldre bebyelsekärnor är mycket smala. roblematiken är tydli främst sommartid när antalet vistande i dessa områden måndubblas. Bristen på utrymme för centralt beläna parkerinsplatser i den omfattnin att tillodose behovet under sommamånaderna ökar cirkulationstrafiken, vilket förvärrar problemet. De tråna atorna är dock en mycket betydande del av samhällskärnornas identitet och den småskalihet som utör runden för attraktiviteten som lockar människor hit. 16

17 LANDSKA Sotenäshalvön är eorafiskt avränsad av två stora sprickdalar i norr och öster där Bottnafjorden och Åbyfjorden skjuter in mot fastlandet. Det öppna havet omer näset i väster och söder. Sotenäset är det näs i Bohuslän som når länst ut i Västerhavet. Soteskär och Hållö med sin fyr markerar de sista utposterna. Landskapet är starkt kustpåverkat. Ett i det närmaste kalt berslandskap mot väster överår i ett mer uppsprucket, och i de läre partierna mer vindskyddat, landskap som hyser såväl odlinsmarker som lövskoar. De höre beläna berkrönen är däremot kala eller lest bevuxna, vilket er hela Sotenäs en kustpräel. Eftersom dalånarna i Bohuslän tydlit följer urberets spricksystem, kallas denna landskapstyp för sprickdalslandskap. Toporafi Den särprälade toporafin är ett utmärkande dra för den här delen av Bohuslän. I sprickdalslandskapet har höa berkullar bildats med branta stup ner mot den i stort sett plana åkerjorden. Skillnaden mellan bershöjderna och de odlade dalånarna är inte sällan meter och emellanåt höre. De hösta nivåerna i den nordöstra delen av Sotenäs lier på meter över havet. Terränen stier ytterliare inom bersområdena som kantar Bärfendalen i nordost. Kraftia sprickdalar i riktnin från nord- sydli till nordost-sydväst skär ienom hela Sotenäset. De tre mest framträdande är den som avränsar Ramsvikslandet från fastlandet, den som år från Amborseröd via Askum mot Hosäm samt den som utör Åbyfjorden med fortsättnin i Bärfendalen. Måna mindre sprickdalar år enom landskapet i dessa nord-sydlia riktninar, men det finns också ett tvärående spricksystem som tillsammans skapar den kännetecknande rutia strukturen. Kusten Den yttre delen av Sotenäset tillhör kustreionen som kännetecknas av en berkullekust med skarpa, höa branter och djupa sund och fjordar eller av berkullar som med en skarp räns möter lerslätten. Inom lerdalarna har ett förhållandevis ott jordbruk bedrivits med ett närinsrikt bete på strandänar och hällmarker. Kala öar är i måna fall resultatet av hård betnin. Den inre delen Den inre delen av Sotenäset lier inom den norra mellanbyden enlit reionsindelninen, vilken kännetecknas av en sprickdalsterrän med stora höjdmässia variationer. Större slätter förekommer på vissa håll och på Sotenäset kan Tossene vara ett exempel på ett sådant större sammanhänande odlinslandskap. Krin dessa jordbruksbyder lier bersområden sönderskurna av mindre sprickdalar. I bersområdena lå utmarkerna och vi kan också se spåren efter 1800-talets torpetablerinar och nyodlinar i samband med en stark befolkninstillväxt. å rund av allmän bränslebrist, ökat betestryck, sillfisket och åkerarealernas utvidnin skövlades utmarkens skoar under talet. De kala och ljunklädda beren kom att präla landskapet. Landskapets struktur För att kunna beskriva landskapets fysiska struktur och visuella eenskaper används bland annat berepp som struktur, skala och komplexitet. Med struktur menas hur och av vad landskapet är uppbyt. Det som er landskapet ett innehåll som ber, dalånar, skosdunar, så kallade landskapselement, länkas samman och förhåller si till varandra på olika sätt i olika landskap. Detta er en specifik landskapsstruktur. Hur man orienterar si i landskapet har del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 17

18 Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Den yttre kustens kala ranithällar (foto: Ramböll) del 3 ANA LY S Mot Åbyfjorden bildar beret delvis höa, branta väar (foto: Ramböll) I kommunens inre delar utörs berens sprickdalar av jordbruksmark (foto: Ramböll) Delar av det hölänta bersområdet i den norra delen av kommunen (foto: Ramböll) 18

19 ofta med landskapets struktur att öra. Vissa landskapselement som är särskilt utmärkande, som en tydli bersilhuett, kan funera som landmärke. Mer lånsträckta landskapselement som dalånar, vikar eller berssidor skapar riktninar i landskapet som är lätta att identifiera. Utblickspunkter är av stor betydelse för möjliheten att orientera si i och uppleva ett landskap. Till strukturen hör också landskapsrummen, som är, av skos- eller berkanter, visuellt avränsade enheter. Överblickbarheten inom och storleken på landskapsrummen bidrar också till landskapets skala. Skalan är av stor betydelse för hur vi upplever landskapet och hur det förhåller si till oss själva och vår een storlek. Småskalia landskap upplevs till exempel ofta som intima medan storskalia kan upplevas som storslana. En annan del av upplevelsen är hur komplext landskapet uppfattas. Är det ett omväxlande och detaljrikt landskap är det mer komplext än ett landskap som är vidsträckt och likartat. Sotenäs har en tydli struktur där riktninar och landmärken, i form av tydlia bersilhuetter, prälar landskapet. Detta er också en identitet till landskapet. Landskapsrummen, som här utörs av jordbruksmarker, sjöar och vikar, är relativt små och jämnt spridda över i stort sett hela området. För en besökare som inte är bekant med Sotenäs kan landskapet uppfattas som så enhetlit och med samma strukturella tema över så stora delar av området, att det helt enkelt är svårt att orientera si. Överblickbarheten och orienterbarheten skiljer si också markant beroende på var man befinner si toporafiskt. Nere i dalånarna upplevs landskapet som småskalit, intimt och relativt komplext. Befinner man si höt i landskapet kan man se mycket lånt. Ett storslaet och likartat berlandskap breder ut si. Den lilla skalan byts mot den stora inom samma område beroende på var betraktaren står. del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 19

20 Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun del 3 A NA LY S TECKENFÖRKLARING stråk- huvudvä stråk- farled område- bebyelse område- natur/rekreation område- mellanrum nod barriär landmärke havskontakt från huvudvä 0 Översiktli analys km

21 ATTRAKTIONSKRAFT & ROBLEM Strukturanalys på karta Den översiktlia strukturanalysen utår från en typ av analys som ofta används i så kallade ortsanalyser för att få en uppfattnin om den fysiska och strukturella uppbynaden av ett område. Områdets innehåll analyseras med hjälp av 5 typer av element: område, stråk, nod, barriär och landmärke. Här har vi även valt att läa till utblickar som ett element. 1. Område Ett definierat område som kan uppfattas som sammanhänande och som skiljer si från omivninen. å kartan intill har områdena delats upp i tre typer av områden: områden med bebyelse, områden med rekreations- och naturmark samt mellanrum, områden med sparsam eller inen bebyelse. 2. Stråk Större kommunikationslänkar eller viktia rekreationsstråk. 3. Nod Knutpunkter eller mötesplatser. Kan t ex bildas där kommunikationsstråk möts. 4. Barriär Ett element eller ett område som förhindrar visuell, fysisk eller upplevelsemässi kontakt. T ex en större vä som utör ett hinder från ett bostadsområde till omivande rekreationsområde, eller ett ber som hindrar visuell kontakt mellan två delar av en tätort. 5. Landmärke Element som funerar som en orienterinspunkt eller en identitetsmarkör i kommunen, t ex Vattentornet på Smöen, vindkraftverk m m. 6. Utblick Utsiktsplatser, öppna områden med vida utblickar och liknande. å kartan intill har utblickarna hittills beränsats till att il- lustrera de platser där man från de större väarna i kommunen har visuell kontakt med havet. Analyskartan är rov och översiktli. Den är dock ett hjälpmedel för att finna värden, sammanhan, strukturer m m som inte utör nåra konkreta förutsättninar men som är av stor betydelse för kommunens karaktär och identitet. Attraktionskraft + storslaen kust och skärård + bevarade bebyelsemiljöer av stort kulturhistoriskt värde + vackra natur- och kulturlandskap + livskvalitet + småskalihet + besöksnärinen er en od servicenivå året om roblem - minskande befolknin - ökad exploaterin leder inte till ökad befolkninstillväxt - utdöende tätortskärnor - beränsad tillänlihet via kollektivtrafik - brist på säkra ån- och cykelväar - ej od vattenstatus (äller enerellt läns Västkusten från södra delen av Tanum till Skåne) - tätorternas sårbarhet för höjda havsvattenivåer - minskande tillänlihet - få mötesplatser del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 21

22 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun ANALYS FÖR ZONER ZONINDELNING För att kunna öra en djupare analys än den kommunöverripande analysen har kommunen delats in i 7 zoner. Uppdelninen har jorts främst utifrån den landskapsanalys som jorts av Ramböll under hösten Zonindelninen utår dock även från strandskyddsränsen och den princip för tätortsutvecklin som redovisas i Mål & Strateidelen. Zonindelninen följer med i följande kapitel. I mål & strateidelen beskrivs ställninstaanden för varje zon utifrån den zonspecifika analysen. I planförslasdelen redovisas därefter zonspecifika rekommendationer utifrån tidiare redovisade ställninstaanden och strateier. Zon med öppet hav Omfattar vattenområdet från tolvmilsränsen fram till skärårdsområdet. Skärårdszon Skärårdsområdet omfattar vattenområdet med öar och skär med tätortsområdena undantana. Strandzon Strandområdet omfattar den strandnära marken som omfattas av strandskydd. Kal berzon Den kala berzonen omfattar området innanför strandskyddsränsen och tätortszonen i den södra delen av kommunen. Zon med berkullelandskap och uppodlade dalånar Denna zon omfattar området innanför strandskyddsränsen och tätortszonerna i den mellersta delen av kommunen. Zon med hölänt, delvis skosklätt berkullelandskap Denna zon omfattar den norra delen av kommunen Tätortszon Tätortszonen utörs av de fyra tätortsområdena Kunshamn-Smöen-Hasselösund- Väjern-Hovenäset, Hunnebostrand-Ulebershamn, Bovallstrand med Bottnafjorden samt Bohus-Malmön. För varje tätortsområde örs i denna översiktsplan en mer detaljerad beskrivnin än för övria delar av kommunen. Ett område utöver tätortsområdena kommer dock att beskrivas på samma nivå som tätorterna i analyskapitlet- Åbyfjorden. Den höre detaljerinsnivån för området krin Åbyfjorden motiveras dels av det exploaterinstryck som råder läns Åbyfjorden, dels p a att Åbyfjorden omfattas av ett flertal skydd. Behovet av en enomarbetad helhetsbedömnin är därför stort. Förutsättninarna inom zonerna i kombination med förutsättninarna för de tre utpekade livsmiljöerna utör utånspunkten för ställninstaanden och strateier för framtida användnin av mark och vatten i Sotenäs kommun. 22

23 Gistad Tossene Hunnebostrand Röd Ramsvik Ulebershamn Askum Fodenäs Todderöd Örn Väjern Hovenäset Hasselösund Kunshamn Stallen Smöen ZONINDELNING Bohus-Malmön Draet Teckenförklarin Kommunräns Zon med öppet hav Skärårdszon Strandzon Kal berzon Zon med berkullelandskap och uppodlade dalånar Zon med hölänt, delvis skosbeklätt, berkullelandskap Tätortszon Skala 1: Zonindelnin km ± del 3 ANA LY S Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Bovallstrand

24 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun ZON MED ÖET HAV Zonen öppet hav omfattar vattenområdet från tolvmilsränsen fram till skärårdsområdet. Boende & byande Zonen saknar landområden och därmed bebyelse. Närinsliv Det öppna havet rymmer stora värden, framför allt för fisket och sjöfarten. Kommunikationer De yttre farlederna ryms delvis inom denna zon. Landskap Det öppna havet med landkonturen och horisonten som beränsande element utör ett storskalit, öppet landskapsrum. Monumentaliteten och storslaenheten är påtali, vilket ör upplevelsevärdet stort. Orienterbarheten är beroende av landmärken läns kusten och av sjömärken läns farlederna. Det öppna havet utnyttjas flitit för båtliv och är en vikti del av besöksnärinen, såväl som en vikti del för livskvaliteten i boendet inom kommunen. Attraktionskraft & problem + stora upplevelsevärden + vikti resurs för sjötransporter både person- och frakttrafik + vikti resurs för fiske + potentiell framtida resurs för eneripro duktion - ej od (måttli) ekoloisk vattenstatus - minskande fiskbestånd 24

25 SKÄRGÅRDSZON Skärårdszonen omfattar vattenområdet med öar och skär. Boende & byande Bebyelsen inom skärårdsområdet är mycket sparsam och beränsas till Ramsvikslandet och Hållö. Förutsättninen för utvecklin av bebyelse är även den mycket beränsad dels enom de värden som det oexploaterade landskapet besitter, dels formellt enom ett antal skydd bl a i form av strandskydd, djurskyddsområden och naturreservat. Skärårdszonen är känsli för förändrinar i form av nya element. Synliheten är stor dels eftersom kusten är kal, sammanhänande och inte så kuperad, dels eftersom flera av samhällena vänder si ut mot dessa områden. Närinsliv Skärårdszonen rymmer i likhet med det öppna havet stora värden för fisket och sjöfarten. Höa natur- och rekreationsvärden innebär dessutom oda förutsättninar för utvecklin av besöksnärinen under förutsättnin att verksamheterna inte förbrukar resurserna. Värdena utörs av oda fånstområden för fisket, lek- och uppväxtområden för fisk och skaldjur, rastnins- och häckninsplatser för fåel, skyddade farleder samt det omväxlande skärårdslandskapet med dess möjliheter till bad, båtsport, fritidsfiske, naturstudier och naturupplevelser. å sina håll är värdena så stora att de klassas som riksintresse. Kommunikationer Farleder utör viktia kommunikationsstråk inom zonen. Ramsvikslandet är det enda område inom zonen som är tillänlit med bil. God tillänlihet med cykel finns dessutom mellan Ramsvik och Hunnebostrand. Landskap Området prälas av en fri horisont mot väster och ett möte mellan havet och flacka, kalspolade och mjukt formade hällar av röd bohusranit, ofta med en rikli förekomst av stenblock. Detta är ett storslaet och storskalit landskap där komplexiteten inte är så stor. Det öppna havet och den fria horisonten är en kvalitet i si. Utblickspunkter finns på ett flertal platser, däribland Sote huvud, Tryö och Hållö. Det yttre havsbandet är nästan alltid vindutsatt och är därför nästan aldri tyst. Kustklippor, öar och kobbar lier 5 20 meter över havet. Vissa delar lier uppemot 40 m ö h som Sandön norr om Smöen och Tryö. Landmärket Sote Bonde reser si meter över havet. Landmärken har betydelse för sjöfarare. Förutom sjömärken har utmärkande kust- eller bersilhuetter betydelse för orienterinen. Skärårdszonen är välbesökt och vikti för besöksnärinen, vilket ör att bruksvärdet är höt. Upplevelsevärdena är likaså stora och hör samman med orördheten. å sina håll är värdena för naturvård och friluftsliv så stora att de klassas som riksintresse. Skärården utnyttjas flitit för båtliv och är en vikti del av besöksnärinen såväl som en vikti del för livskvaliteten i boendet del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 25

26 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun inom kommunen. Attraktionskraft & problem + stora upplevelse-, natur- och rekreationsvärden + stora värden för fisket och sjöfarten + stora värden för båtsport och bad + områden med potential för vattenbruk - ökande störninar från fritidsbåtar - ej od (måttli) ekoloisk vattenstatus - minskande fiskbestånd 26

27 STRANDZON Strandzonen omfattar i princip all kustnära mark inom strandskyddat område, med undanta för tätortsnära områden. Strandskyddets syften är att säkra allmänhetens tillträde till stränderna, samt att skydda växt- och djurliv på land och i vatten. Strandskyddet omfattar landområden upp till 300 m från strandlinjen enlit särskilda, av länsstyrelsen beslutade, avränsninar. Boende & byande Inom strandzonen är endast beränsade delar bebyda. I förekommande fall utörs bebyelsen i första hand av fritidshus. I vissa delar förekommer jordbruk. Bebyelsetrycket inom strandområdet är stort. Marknivån inom strandzonen är inom måna delar lå och terränen lånlänt och flack. Med hänsyn till den framtida vattennivåhöjnin som förutspås som en konsekvens av klimatförändrinar riskerar omfattande delar av strandzonen att läas under vatten inom den kommande 100- årsperioden. Närinsliv Även strandzonen rymmer oda förutsättninar för utvecklin av besöksnärinen enom höa natur- och rekreationsvärden och unika upplevelsevärden förutsatt att verksamheterna inte förbrukar resurserna. Strandzonen tillsammans med tätortszonens strandområden innefattar befintlia kajer och hamnar och förutsättninarna för en framtida utvecklin av hamnar och båtbryor. Inom strandzonen utörs flera av de befintlia hamnarna av amla utskeppninsplatser för sten. I beränsad omfattnin utnyttjas de även ida bl a inom verksamheter för vattenbruk. Samtidit som zonen innefattar förutsättninar för utvecklin av hamnar mm innefattar den även förutsättninar för rörlit friluftsliv, bad, rekreation, naturupplevelser m m. Avväninen mellan dessa intressen är av stor betydelse. Liksom övria zoner med kopplin till vattnet är området en vikti förutsättnin för fiskerinärinen. Kommunikationer Strandzonen är tillsammans med tätortszonen den zon där farleder och hamnar möter väar. Vänätet inom strandzonen är beränsat och småskalit. Undantaet är ett område norr om Bovallstrand där en av kommunens huvudväar (174) har sin sträcknin enom strandzonen, läns Bottnafjorden. Gån- och cykelväar för pendlin mm saknas. Landskap Zonen rymmer stora värden för naturvård och friluftsliv. I flera avseenden är området ekoloiskt känslit. Värdena lier i lek- och uppväxtområden för fisk, rast- och häckninsplatser för fåel, orörda stränder, badmöjliheter samt landskapets skönhet del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 27

28 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun och möjliheter till rekreation och naturstudier. Värdena är överla så stora att de klassas som riksintresse. Strandzonen skiljer si väsentlit mellan den västra och den östra delen av kommunen. Läns den västra delen utörs strandzonen av de beränsade områdena mellan tätortsområdena, medan det läns den östra sidan utörs av ett sammanhänande område läns Åbyfjorden. Under senare år har bebyelsetrycket läns Åbyfjorden ökat kraftit, vilket står i konflikt med de måna skydd som vattenområdet omfattas av. Strandzonen i den västra och södra delen av kommunen är relativt småskali. Landskapsrummen utörs av vikar och öppna vattenytor som inramas av öar och i nåra fall av mindre åkermarker. Beren är inte lika utsatta för hav och vind som i de yttre zonerna vilket tillåter lavar att e beren en rå ton. Bershöjderna är viktia utsiktsplatser. Strandzonen i den östra delen karaktäriseras av Åbyfjordens intima landskapsrum. Fjorden följer en krafti sprickdal som er en tydli riktnin i landskapet. Den tydlia riktninen och intimiteten förstärks av de branta och meter höa berstup och ett vattendjup på meter. Länre in rundar fjorden upp si och länst in lier i strandlinjen betade saltänar. Ett tvärående sprickdalssystem på fjordens västra sida bryter den kraftlia berformationen. Vid Åby, Röd, Stensjö och Amhult når kulturlandskapet ner till vattnet. Vid Åby finns lövskoar av höt värde bevarade och här lier också det välbesökta Nordens ark. Skoen når emellanåt ända ner till vattnet. Upplevelsevärdet är stort. Storskalihet kan upplevas på håll och från havet på rund av de mäktia terränformationerna, medan landskapet har en mindre skala i kulturlandskapet på land där årdar och bebyelse finns. Attraktionskraft & problem + stora upplevelse-, natur- och rekreationsvärden + stora värden för båtsport, bad + tillänlihet till havsanknutna upplevelser från land - ökande störninar från fritidsbåtar - ej od (måttli) ekoloisk vattenstatus - minskande tillänlihet - ökande framenterin av landskapet Den kala berzonen utörs av området 28

29 KAL BERGZON innanför strandzonen i den södra delen av kommunen. Boende & byande Kommunen har noterat att inom zonen råder ett stort bebyelsetryck, framför allt i läen med havsutsikt. Inom orörd mark förekommer förfråninar om nybynation av enstaka bostadshus. Förutsättninarna för ett attraktivt helårsboende inom den kala berzonen är relativt oda enom att avståndet till tätortsområdena är beränsat, vilket innebär närhet till vård, skola, omsor och service. Närheten till tätortsområdena, liksom närheten till större kommunikationsstråk och kollektivtrafikstråk, är tydliast i de västra och sydvästra delarna av zonen. Närhet till natur- och kulturmiljö, möjliheten till stillhet och avskildhet, möjlihet till trädårdsodlin, småskali jordbruksdrift, djurhållnin mm är andra viktia förutsättninar för ett attraktivt helårsboende inom zonen. Närinsliv Få verksamheter finns etablerade inom denna zon. Kommunikationer Vä 174 mellan Väjern och Hunnebostrand, vä 872 mellan Hovenäset och Askum och vä 873 mot Bohus-Malmön sträcker si enom zonen. I övrit är vänätet beränsat. Separata cykelväar saknas. Landskap Landskapet prälas av kara, ljunklädda bersmassiv och mindre myrmarker. Höjdskillnaderna är inte så stora och bersluttninarna inte så branta. Sprickdalarna är inte tillräcklit stora eller vindskyddade för att rymma odlinsmarker, med vissa undanta. Enstaka årdar har etablerat si invid den beränsade åkermarken och då har djurhållnin tidiare varit en vikti del av försörjninen. Landskapet är enhetlit, har relativt lå komplexitet och är därför nåot mer storskalit än omivande landskap. Landskapskaraktären kan ändå inte beskrivas som storskali. Upplevelsevärdena är framförallt kopplade till lokala miljöer såsom natur- och strövområden, bl a krin Germunneröd vatten där utblickarna mot omivande landskap inte är den väsentlia delen av upplevelsen. Attraktionskraft & problem + stora sammanhänande naturområden + stora natur- och rekreationsvärden + närhet till tätortsområden med service mm - ökad framenterin av landskapet läns Åbyfjorden - beränsade förutsättninar för oda kommunikationer, främst via kollektivtrafik del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 29

30 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun ZON MED BERGKULLELANDSKA & UODLADE DALGÅNGAR Zonen utörs av området innanför strandskyddsränsen och tätortszonerna i den mellersta delen av kommunen. Boende & byande Anknytninen till tätortsområden och därmed till vård, skola, omsor och service är större inom de västra delarna av zonen p a ett beränsat avstånd till dessa. Övria delar av zonen lier relativt lånt från tätortsområdena och därmed relativt lånt från skola, vård, omsor och service. Närhet till större kommunikationsstråk och kollektivtrafikstråk är därför av avörande betydelse för ett attraktivt helårsboende. Anknytninen till oda kommunikationsförutsättninar är störst i den södra och östra delen av zonen. Liksom inom den kala berzonen utör närhet till natur- och kulturmiljö, möjliheten till stillhet och avskildhet, möjlihet till trädårdsodlin, småskali jordbruksdrift, djurhållnin mm viktia förutsättninar för ett attraktivt helårsboende. Bebyelsetrycket är beränsat, men kommunen har på senare år noterat ett ökat intresse att bya enstaka bostadshus inom vissa områden på landsbyden, främst i anslutnin till Hunnebostrand, Bovallstrand och Åbyfjorden. Närinsliv Ett antal verksamheter finns etablerade inom zonen med en viss koncentration i området krin Hunnebostrand, läns Åbyfjorden och i Tossene. Kommunikationer Kollektivtrafikstråken leder enom zonen via huvudväarna 171, 174 samt den norra delen av vä 872. Förutom huvudväarna är vä 868 och 870 av stor betydelse för tillänliheten inom zonen. Separata cykelväar saknas. Landskap Sotenäsets jordbruksbyd är huvudsaklien koncentrerad till dalånarna och den i Tossene centralt beläna lerslätten. Den uppodlade dalånen lier meter över havet. Att Tosseneområdet har varit bebott sedan forntiden påvisas av en ansenli mänd fornlämninar, däribland hällristninar. Området är av riksintresse för kulturmiljön. Bersbranterna utör fornhavets kust och lerjordarna havets botten, vilket er en bild av det förhistoriska kulturlandskapet. Detta er området höt upplevelsevärde. Tossenes 1800-talskyrka lier centralt på en höjd. å senare år har försök att återskapa de öppna betesmarkerna på höjderna i anslutnin till åkerjordarna påbörjats, vilket öppnar landskapet ytterliare. Landskapsrummen utörs av uppodlade sprickdalar, vilka är väl avränsade av omivande ber. Ofta är dessa ber omivna av lövskoar, så kallade randskoar. Bershöjderna är ofta vindpåverkade och kala. Viss barrskosinblandnin förekom- 30

31 mer i de läre beläna skoarna. Storleken på landskapsrummen är större i Tossene och i viss mån i Askum och Åby än i andra delar som har motsvarande landskapskaraktär. Det innebär att överblickbarheten ökar då siktlinjerna blir länre. Landskapet är småskalit, med, åkrar, änar, bersryar och berkullar. Måna små årdar lier spridda i det av beren uppdelade landskapet. Komplexiteten är hö. Ber med särprälad silhuett er omivande landskap en särskild identitet. Ofta har beren eennamn. å ett flertal platser inom zonen finns tillänlihet till utblickspunkter som uppvisar en annan mer enhetli bild av berkullelandskapet, där inte dalånarna framträder så tydlit och där veetationen inte skymmer, vilket möjliör låna utblickar. Upplevelsevärdet i kulturlandskapet är höt och även i viss mån bruksvärdet, eftersom det ynnar besöksnärinen. Det är ett kulturprälat landskap med en i vissa delar ålderdomli karaktär. Attraktionskraft & problem + Kulturlandskap med höa kulturhistoriska värden + Bystrukturerna i Tossene och Askum + Relativt oda förutsättninar för jordoch skosbruk. + Vackra strövområden - Byarnas värde som knutpunkter har försvaats. - Delvis beränsad tillänlihet till huvudkommunikationsstråken del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 31

32 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun ZON MED HÖGLÄNT, DELVIS SKOGSKLÄTT BERGKULLELANDSKA Denna zon omfattar den norra delen av kommunen Boende & byande Zonen omfattar ett område som lier relativt lånt från tätortsområdena och därmed relativt lånt från skola, vård, omsor och service. Förutsättninarna för ett attraktivt helårsboende är därmed mer inriktade på närhet till natur- och kulturmiljö, möjliheten till stillhet och avskildhet, och inte minst närhet till större kommunikationsstråk och kollektivtrafikstråk. Närinsliv Inom zonen finns mycket få arbetsplatser. Kommunikationer Anknytninen till oda kommunikationer är inom zonen störst läns vä 900. Separata cykelväar saknas. Landskap Inom denna zon är toporafin mycket dramatisk och terränen mycket hölänt då den når nivåer på meter över havet. Berkullelandskapet fortsätter norrut mot Bottna och kantar Bärfendalen i nordost. Odlinsmarkerna i sprickdalarna är tämlien små. Berterränen lier i mer vindskyddat läe och är ofta bevuxen med tall- ran- och eksko. Berkrönen är likafullt oftast kala. Vidsträckt utsikt es från de höa beren och landskapet erbjuder en viss avskildhet. Upplevelsevärdet, som främst har med naturupplevelsen att öra, är stort, medan bruksvärdet inte är väsentlit. Landskapet är, på rund av den växlande toporafin, småskalit och komplext. Från utsiktsplatserna upplevs landskapet ha en större skala och vara mindre komplex än nere i dalånarna. Attraktionskraft & problem + Dramatiskt naturlandskap + Storskalia, rekreativa naturmiljöer + Lun & avskildhet + Närhet till E6:an - Beränsad tillänlihet till service mm inom kommunen - Få arbetstillfällen 32

33 TÄTORTSZON Tätortszonen utörs av befintlia samhällen med omivninar. Tätortsområdena omfattar därmed såväl bebyda miljöer som närrekreationsområden och annan obebyd mark. Boende & byande Inom zonen råder ett relativt höt bebyelsetryck, framför allt i vattennära läen. De tätbebyda samhällena har till stor del en 1800-tals eller tidi 1900-talspräel. Fisket eller stenindustrin har ett förutsättninar till försörjnin. Det är framför allt raderna av faluröda sjöbodsavlar mot hamnen och de av varandra vindskyddade ljust målade trähusen som prälar de bohuslänska fiskesamhällena. Tätorterna växer nu i utkanterna och upp på höjderna med mer modern bebyelse. I Kunshamn och Smöen finns även insla av modern industriarkitektur. De äldre delarna av samhällena har ett höt upplevelse- och bruksvärde. De har en småskalihet och tydli historisk identitet som efterfråas av delårsboende och turister, men även av åretruntboende. Bohus-Malmön skiljer si delvis från övria kustsamhällen eftersom det är vänt mot öster, vilket här är ovanlit. Bohus-Malmön är framförallt ett stenhuarsamhälle och stenbrott prälar öns västsida. Inom omfattande delar av tätortsområdena, lier befintli bebyelse under den nivå på +2,5m som av Länsstyrelsen i försla till riktlinjer utpekas som lästa tillåtna nivå för rundlänin vid nybynationer Samhällena i Sotenäs kommun har delats in i 4 tätortsområden, som vart och ett funerar som en enhet med ena strukturer, förutsättninar och identiteter. De 4 tätortsområdena är: - Kunshamn-Smöen-Hasselösund- Väjern-Hovenäset - Hunnebostrand-Ulebershamn - Bovallstrand med Bottnafjorden - Bohus-Malmön Närinsliv Huvuddelen av kommunens arbetsplatser och företa ryms inom nåon av de fyra tätortsområdena. Handelsinriktad verksamhet återfinns enerellt centralt inom tätorterna. Industriell verksamhet har traditionellt lokaliserats nära vattnet, vilket innebär att dessa områden har en central lokaliserin i tätortsområdena. Industriområden har, i samband med det minskande behovet av sjötransporter, under senare tid lokaliserats till områden i tätorternas utkanter. Flera av kommunens anläninar för turistiskt boende är lokaliserade till tätortszonen där de återfinns i dess mer perifera delar. Dessa anläninar har dock en od tillänlihet till tätorternas serviceutbud och oda möjliheter att utnyttja kollektivtrafiken. del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun 33

34 del 3 ANALYS Ö 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun Kommunikation Väarna inom tätorternas äldre bebyelsekärnor är mycket smala. roblematiken är tydli främst sommartid när antalet vistande i dessa områden måndubblas. Bristen på utrymme för centralt beläna parkerinsplatser i den omfattnin att tillodose behovet under sommamånaderna er en omfattande cirkulationstrafik, vilket förvärrar problemet. De tråna atorna är dock en mycket betydande del av samhällskärnornas identitet och den småskalihet som utör runden för attraktiviteten som lockar människor hit, både som boende och besökare. De smala väarna med den tätt intilliande bebyelsen innebär problematik även med hänsyn till tuna transporter och deras behov att köra enom tätortskärnorna för att nå centralt beläna verksamhetsområden mm. Även tillänlihet och säkerhet för cyklister påverkas av den småskalia och täta atustrukturen då atorna sällan er utrymme för separata cykelbanor. Landskap Fisket och stenindustrin har prälat landskapet. Både vad äller lokaliserin av den bebyelse som ett upphov till daens tätortsområden och som lämninar eller anläninar i landskapet; bryor, hamnar, stenbrott mm. Traditionellt bebydes den strandnära marken i skydd av de bakomliande beren. Även ida är det främst de mer hölänta bersområdena inom tätorterna som är obebyda och utnyttjas för närrekreation, som utsiktsplatser mm. Dock har beren i allt större utsträcknin under senare år ianspråkstaits för bebyelseutvecklin, vilket påverkar tätorternas landskapsbild. Landskapet, både det bebyda och obebyda, har ett höt upplevelse- och bruksvärde. Bohus-Malmön skiljer si delvis från övria kustsamhällen eftersom det vätter mot öster. Den västra sidan domineras och prälas av stenbrottsmiljöer. Attraktionskraft & problem + God tillänlihet till vård, skola, om sor + God tillänlihet till kollektivtrafik + Tillån till fritidssysselsättninar + Liv & rörelse + Gemenskap + Variation i boendeformer - Trafikproblem (sommartid) - Glest befolkade tätortskärnor (vintertid) - Bullerpåverkan (främst trafik, men sommartid även buller kopplat till nattklubbar, restauraner mm) 34