Vindbruksplan. Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Antagandehandling

Transkript

1 Vindbruksplan Tematiskt tillä till Översiktsplan 2025 Bodens kommun Antaandehandlin

2 Förord Bodens kommun har tait fram en reviderad vindbruksplan utifrån Enerimyndihetens uppdaterade nationella vindkarterin. Syftet är att utifrån ny kunskap om vindeneriresurser skapa planerinsförutsättninar för vindkraftentreprenörer och lokala kooperativ som vill etablera vindkraftsanläninar i kommunen. Vindbruksplanen utör ett tematiskt tillä till Översiktsplan 2025 för Bodens kommun. Arbetet har inriktats mot att identifiera områden med förutsättninar för vindkraft utifrån vindförutsättninar och infrastruktur med hänsyn taet till bebyelse, natur- och kulturvärden, friluftsliv och turism och annan markanvändnin i området. En utbynad av vindkraften är i linje med kommunens arbete med att utveckla Bodens kommun mot ett ekoloiskt hållbart samhälle enlit kretsloppsprincipen och därmed bland annat stödja teknik för produktion av förnyelsebar eneri. Bodens kommun välkomnar därför intressenter att bya ut vindkraften inom kommunen där oda förutsättninar finns. Boden Kommunstyrelsen Ine Andersson Kommunstyrelsens ordf Lars Andersson Samhällsbynadschef 2

3 Arbetsrupp Bodens kommun: Lars Andersson Sofia Bervall Staffan Eriksson Robert Johansson Emma Lundqvist Lars iklund Konsult Enetjärn Natur AB: Paulina Bermark Johanna Ersbor Tryve Siurdson 3

4 Innehållsförtecknin DEL A: BAKGRUND Bakrund 7 2. Syfte och avränsnin 8 3. Process och tidplan 8 DEL B: FÖRUTSTÄTTNINGAR Vindkraft Landskapsanalys Markanvädnin i kommunen Miljö och politik 32 DEL C: ANALYS OCH BEDÖMNING Avränsnin av vindkraftsområden Områdesklassnin avseende storskali vindkraft 40 DEL D: FÖRSLAG TILL VINDBRUKSPLAN Vindkraftsområden Lämplihetsbedömnin Riktlinjer för vindkraftsutbynad Riktlinjer för planerin, handlänin och tillsyn 54 DEL E: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Inlednin Bedömninsrunder Miljökonsekvenser Uppföljnin 75 Länsstyrelsen i Norrbottens läns ranskninsyttrande

5 5

6 6 DEL A: BAKGRUND

7 1. Bakrund Tender i kommunen Bodens kommuns översiktsplan, Översiktplan 2025 för Bodens kommun, fokuserar på kommunens framtid relaterad till markanvändninen som ett strateiskt utvecklinsmedel. Översiktsplanen ska vara ett redskap för att skapa förutsättninar för en ynnsam utvecklin i kommunen. Bodens kommuns befolknin har ökat sedan 2009, efter en vikande befolkninsutvecklin sedan början av 1990-talet. Kommunen har ett bra närinslivsklimat med entreprenörer som känner stor framtidstro och som satsar på att utveckla sina företa. För att vara bra rustade för en lobal framtid måste företaen på ett bättre sätt delta i den internationella konkurrensen med ett allt större klimatmedvetande. Bodens Eneri AB byer fortlöpande ut fjärrvärmenätet och kommunen har een produktion av bioas, från Svedjans reninsverk, att användas till fordon. Viktia emensamma utmaninar är att klara den enerationsväxlin som måna små företa står inför, samt interation av nyanlända som kommer till kommunen. De una och nya invånarna måste få möjliheter till bra utbildnin och att förverklia företasbyandet tillsammans med det etablerade samhället. Översiktsplanen Det tematiska tilläet avseende vindbruk, fortsättninsvis vindbruksplan, ska e kommunen beredskap och utör ett tematiskt tillä till kommunens kommande översiktsplan, Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Bodens kommuns översiktsplan kommer inte att vara ett samlat dokument utan bestå av separata fördjupninar och tillä. Översiktsplanearbetet Arbetet med en översiktsplan delas in i olika planerinsskeden; proram/dialoskede, samråd, utställnin och antaande, se fiur 1. När en fördjupnin eller ett tilllä till översiktsplanen upprättas äller samma krav på innehåll och förfarande som för den kommunomfattande översiktsplanen. Plan- och bylaen (PBL) relerar hur den kommunala planerinsprocessen ska å till och läer stor vikt på att processen ska vara demokratisk och öppen för alla. Därför innehåller planerinsprocessen både samråd med möte för allmänheten och en utställnin då alla har möjlihet att yttra si. Det är först efter att planen antaits i kommunfullmäktie som det är möjlit att överklaa, och då endast på formella runder. Besöks- och upplevelsenärinen växer i Boden och i Norrbotten. Antalet företa som erbjuder aktiviteter för besökare i form av upplevelser inom natur och kultur växer. Exempel är Treehotel i Harads och Sörbyn Turism och Konferens. Stor betydelse för utvecklin av närinsliv och sysselsättnin är att erbjuda attraktivt boende och interation av arbetsmarknaden Boden-Luleå. Strateier för detta är bland annat verksamhetsutvecklin av de nedlada centralt liande In3/AF1 och A8-områdena (numera Kårbacken och Älvbrinken), fler bostäder i centrala stadsdelarna och Sävastområdet, landsbydsutvecklin i strandnära läen och ombynation av riksvä 97 till en säkrare och mer framkomli vä. Fiur 1. Översiktsplanearbetets olika skeden 7

8 2. Syfte och avräsnin Syftet med vindbruksplanen är att skapa planerinsförutsättninar för utbynad av vindkraft i kommunen. Planen byer på en samlad bedömnin av hur möjliheter för vindkraftsetablerin tas till vara samtidit som hänsyn tas till övria värden och intressen som finns i Bodens kommun. Planen är även ett kunskapsunderla för exploatörer och allmänhet och ska stödja framtida ärendehanterin enom tydlia riktlinjer och hänsynsreler. Vindbruksplanens kapitel är uppdelade i fem delar som visar; skälen till planerinsinsatsen (Del A) sammanställnin av planerinsförutsättninarna (Del B) bakomliande analyser (Del C) försla till vindbruksplan (Del D). Enlit miljöbalkens (MB) 6 kapitel ska en översiktsplan alltid redovisa planens miljökonsekvenser eftersom översiktsplaner, inkl tillä eller fördjupninar, alltid kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se Del E. Fiur 2. Vindbruksplanens kapitel är uppdelade i Del A-E. 3. Process och tidplan Planerinsprocessen för vindbruksplanen inleddes med att kommunstyrelsen den 9 november 2009 to beslut att enomföra planerinsinsatser för vindkraft i Bodens kommun. En vindbruksplan arbetades fram och antos av kommunfullmäktie Vindbruksplanen utjorde då ett tematiskt tillä till kommunens översiktsplan antaen år Kommunfullmäktie fattade under år 2015 beslut om reviderin av ällande vindbruksplan. Denna reviderade vindbruksplan ersätter antaen vindbruksplan från 2011 och blir ett tillä till Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Ny samrådshandlin arbetades fram och samråd för försla till vindbruksplan enomfördes under perioden 1 juni till 31 auusti Information om samrådet kunjordes i lokaltidninarna samt via kommunens hemsida och Bodenappen. Utskick jordes även till bland annat byaföreninar. Samrådet skedde enom en bred medborardialo och ett antal samrådsaktiviteter t ex allmänna möten på olika platser i kommunen, bemannade utställninar under Skördefest och miljödaar samt i Enter alleria. Inkomna yttranden med kommunens kommentarer finns sammanställda i samrådsredoörelsen. Utifrån inkomna yttranden och synpunkter från samrådet bearbetades planförslaet och utställnin enomfördes under perioden 23 februari till 30 april Under utställninstiden hade remissinstanser och allmänhet möjlihet att lämna synpunkter på planförslaet. Information om utställnin och planförslaet kunjordes i lokaltidninarna och på kommunens anslastavla i stadshuset samt via kommunens hemsida och Bodenappen. Utställninsplatser var stadshuset, stadsbiblioteket, servicepunkterna i Harads och Gunnarsbyn, skolan i Unbyn samt Bodens business Park. Efter enomförd utställnin bearbetades planförslaet och antaandehandlinen färdiställdes. Yttrandena med kommunens kommentar finns redovisade i utlåtande efter utställnin. 8

9 Vindkraftverk i området mellan Mantorp och Omber/ Hästholmen i Österötlands län (Foto: Elin Julin) Vindkraftverk i området mellan Mantorp och Omber/ Hästholmen i Österötlands län (Foto: Elin Julin) Vindkraftverk i området mellan Mantorp och Omber/ Hästholmen i Österötlands län (Foto: Elin Julin) 9

10 DEL B: FÖRUTSÄTTNINGAR Del B syftar till att beskriva de förutsättninar som påverkar vindkraftsutbynaden i kommunen. I anslutnin till varje avsnitt finns ett ställninstaande om hur projektörer ska förhålla si till respektive intresse och som styr vilka riktlinjer som ska användas i avränsnin av vindkraftsområden. I denna del beskrivs även vad vindkraft är, hur den funerar, möjli elproduktion, och samhällets miljömål. Bussresenärer vid bussnavet på Kunsatan 10

11 4. Vindkraft Storskali vindkraft Definition och prövnin Med storskali vindkraft menas medelstora och stora vindkraftanläninar enlit nedan. Beroende på vindkraftverkets höjd och hur måna verk som står tillsammans krävs, i varierande rad, bylov enlit plan- och bylaen eller tillstånd/anmälan enlit miljöbalken. Medelstora vindkraftsanläninar består av ett eller flera vindkraftverk med en total höjd höre än 50 m eller två eller fler vindkraftverk som står tillsammans. För att bya en medelstor vindkraftsanlänin krävs anmälan enlit miljöbalken samt bylov enlit plan- och bylaen. Såväl bylov som anmälan enlit miljöbalken prövas av kommunen. Vindkraftverkets eneratoreffekt aner hur mycket el vindkraftverket maximalt kan producera när det blåser mer än sekundmeter. I e-nomsnitt är produktionen i storleksordninen % av eneratoreffekten. De vindkraftverk som byts i norra Sverie på senare tid har huvudsaklien varit storskalia med en eneratoreffekt på 2-3 M, en navhöjd på 100 meter och en totalhöjd på cirka 150 meter. Det finns dock vindkraft-verk i produktion med en effekt på över 7 M och de verk som planeras i norra Sverie är enerellt höre och större än tidiare, ofta med totalhöj-der över 150 meter och i vissa fall även över 200 meter. Stora vindkraftsanläninar består av två eller flera vindkraftverk som har en totalhöjd höre än 150 m eller sju eller fler vindkraftverk som är höre än 120 m. Stora anläninar kräver tillstånd enlit miljöbalken som söks hos länsstyrelsen. Vid tillstånd krävs inet bylov från kommunen, men kravet på byanmälan kvarstår. Kommunen måste dock enlit 16 kap 4 i Miljöbalken tillstyrka etablerinen för att tillstånd ska es. Verksamhetsutövaren har skyldihet att samråda med Försvarsmakten, andra statlia myndiheter, kommuner, samt den allmänhet och de oranisationer som kan antas bli berörda. Samrådet skall avse verksamhetens eller åtärdens lokaliserin, omfattnin, utformnin och miljöpåverkan, samt MKB-dokumentets innehåll. Teknik Moderna vindkraftverk består i huvudsak av ett torn, rotor med rotorblad och en enerator. Vindkraftverk fånar upp vindens rörelseeneri och omvandlar den till el. De storskalia vindkraftverk som tillverkas ida har tre rotorblad som är monterade på en horisontell axel kopplat till en ene-rator. Vindkraftverkens utseende kan variera men tornet är normalt av stål eller beton, medan vinarna normalt tillverkas av kompositmaterial. Tornet förankras vanlien i ett jutet betonfundament men i vissa fall kan tornen förankras direkt i ber. Höjden på ett vindkraftverk kan anes med navhöjd (höjd från marken till rotoraxeln) och totalhöjd (navhöjden plus halva rotordiametern). Diametern på vindturbinens rotor beräknas på den största cirkel som turbinen beskriver runt sin axel. Fiur 3. Storskalit vindkraftverk med totalhöjd 149 m (foto: Tryve Siurdson). 11

12 Småskali vindkraft Definition och prövnin Med småskali vindkraft menas miniverk och årdsverk. Miniverk har en totalhöjd på max 20 meter och rotordiameter på max tre meter. Det krävs inte bylov enlit plan- och bylaen för att bya ett miniverk om inte verket ska monteras på en bynad eller kommer uppföras på ett närmare avstånd från tomtränsen än verkets höjd. Gårdsverk har en totalhöjd på meter eller rotordiameter större än tre meter. För att bya ett årdsverk krävs bylov enlit plan- och bylaen. Bylov handläs av kommunens bynadsnämnd. Teknik Det finns olika typer av småskalia vindkraftverk. Den vanliaste typen har rotor med horisontal axel, men det finns även vertikalaxlade verk. Fiur 4. Horisontalaxlat resp. vertikalaxlat vindkraftverk (källa: Vindlov).Vindkraftens ekonomiska förutsättninar 12

13 Vindkraftens ekonomiska förutsättninar Vindkraften i Sverie bys ut på marknadsmässia runder, vilket innebär att platser med oda lönsamhetsförutsättninar väljs före platser med sämre lönsamhet. Lönsamheten beror förenklat på vindkraftens elproduktion och intäkter vät mot vindkraftens initiala investerinskostnad (som ska skrivas av under vindkraftverkets livsländ), årlia fasta kostnader och rörlia kostnader. Vindkraftens årlia fasta kostnader och rörlia kostnader är låa jämfört med annan typ av elproduktion. Dessa kostnader består i huvudsak av nättariffer, kostnader för drift och underhåll, men även produktionsberoende delar av markarrende, eldistribution och i vissa fall bydemedel eller ersättnin till rennärinen. Elproduktionen beror på vindförhållandena, och produktionen optimeras enom att vindkraftverk väljs och placeras för att få så lå samlad produktionskostnad som möjlit. Eftersom vindens eneriinnehåll är proportionellt mot vindhastiheten i kubik är vindförhållandena på platsen av största betydelse för vindkraftens lönsamhet. Det är därför av stor vikt att säkerställa att det blåser bra enom mätninar och analyser. Om vindhastiheten är nära noll produceras inen el, och om det blåser för kraftit stäns vindkraftverket tillfällit av säkerhetsskäl. Olika fabrikat och modeller har olika vindnivåer för när de startar, stoppar och funerar som mest effektivt. Av årets timmar räknar man med att ett vindkraftverk producerar el under % av tiden. För en etablerin i ett bra vindläe på land innebär detta cirka 5 6,5 mil-joner kilowattimmar (kh) per år för ett vindkraftverk med en effekt på 2 meawatt (M). Detta motsvarar förbrukninen av hushållsel under ett år för mellan 800 och 1000 svenska villor. Vindeneriresurser i Bodens kommun Hur mycket eneri det finns i vinden varierar mellan olika platser och beror bl.a. på vindens hastihet, varaktihet och lufttemperatur. Ojämnheter i terränen och förekomsten av sko bromsar vinden och en av rundrelerna är att vindhastiheten är höre och jämnare ju höre upp man kommer. Vid en etablerin till havs eller på kalfjället är den omkrinliande ytan jämn och vinden bromsas inte upp på samma sätt. Rotorbladen måste därför inte upp lika höt i luften för att nå bra vindvärden och läre torn kan användas. Meteoroloiska institutionen vid Uppsala universitet (MIUU) har, på uppdra av Enerimyndiheten, tait fram vindresursberäkninar för hela landet som ett underla för vindkraftplanerin. Årsmedelvinden finns beräknad för höjderna meter ovan mark (Enerimyndiheten, 2011). Dataunderlaet är en avancerad uppskattnin av vilka verklia förhållanden som kan väntas älla inom ett område och har en rumsli upplösnin, en norannhet, på 0,25 km2. I Bodens kommun lier årsmedelvindarna på 120 meters höjd på 7,8 m/s, se fiur 5. Bäst vindförhållanden finns norr om ränsen till Älvsbyns kommun, norr om Svartlå, samt vid höjderna i kommunens nordöstra hörn, vid ränsen till Överkalix och Gällivare kommuner. När Enerimyndiheten 2013 pekade ut områden av riksintresse för vindkraft inkluderades endast områden med en årsmedelvind på 7,2 meter per sekund på 100 meters höjd, enlit vindkarterinen från Hur oda medelvindar som krävs för lönsamhet beror på elpriset och investerinskostnaderna. När vindförutsättninarna är bekräftade är de framtida intäkterna per kh den största osäkerhetsposten för lönsamhets-bedömninen. Osäkerhet avseende marknadspriset finns för alla typer av elproduktion. För vindkraft finns även en osäkerhet avseende intäkter från de röna certifikaten. Elcertifikatsystemet är dock konstruerat så att det på sikt ska utjämna variationerna i marknadspriset på el. 13

14 Vindkraftsplaner i omivande kommuner De kommuner som anränsar till Bodens kommun har enerellt bättre vindförhållanden för vindkraft. Strax öst om kommunränsen, mellan norra Boden och Överkalix, finns i dasläet ett projekterinsbola med etablerinsintressen. Överkalix kommun planerar att upprätta ett tillä till översiktsplan avseende vindkraft under de kommande åren. I översiktsplanen för Jokkmokks kommun finns ina utbynadsområden för storskali vindkraft utpekade, trots oda vindförhållanden. Detta beror på att Försvarsmakten inte accepterar utbynad av vindkraft, eller beroende på restriktioner mot vindkraft i fjällvärlden. I översiktsplanen för Gällivare kommun utpekas sex områden för vindkraft inom 20 km från Bodens kommun, ett av dessa, Flakaber, utpekas som lämplit, medan övria fem områden är utredninsområden för vindkraft. Gällivare och Jokkmokks kommuner håller på att tillsammans ta fram en vindbruksplan när det äller området vid Suorvadammen och andra utredninsområden läns kommunränsen Gällivare- Jokkmokk. Älvsbyns kommun har pekat ut tio områden för vindkraft i sitt försla till översiktsplantillä. Hänsyn till försvarets intresseområden har dock reducerat dessa områden betydlit i antal. Luleå kommun har inte redovisat nåra utpekade områden för vindkraft i sin nuvarande översiktsplan (senaste markanvändninskarta från 2013), men arbetar med ett proram Plats för mer där det bland annat inår att peka ut platser för etablerin av vindkraft. 14

15 Jokkmokk Vuollerim Bodträskfors Lakaträsk Gällivare Gunnarsbyn Harads Svartlå Överkalix Vidsel Vittjärv Boden Råneå Sävast Älvsbyn Älvsbyn Unbyn S Sunderbyn Vindeneri och kraftledninsnät Kommunräns Vä Järnvä Lokalt nät Reionlednin Stamlednin Stam- och reionlednin Riksintresseområden Vindbruk Årsmedelvind m/s 120 m över mark 3,1-5,5 5,5-6,0 6,0-6,5 6,5-7,0 7,0-8,5 Piteå Luleå Luleå km ± Fiur 5. Årsmedelvind på 120 meters höjd och infrastruktur. (dataunderla: Enerimyndihetens vindkarterin 2011.) Lekande barn i skolmiljö 15

16 5. Landskapsanalys Toporafi Bodens kommun är ett storskalit böljande landskap som prälas av en terrän med ber och kullar med omväxlande barrsko, myrar och sjöar. Landskapet förändras över tiden i processer med ursprun i naturlia och mänsklia aktiviteter. Landskapet består av visuella, kulturella och naturivna delar med varierande rad av komplexitet. Dessa delar uppfattas av oss som en helhet och er landskapet en karaktär som är speciell för den ivna platsen. För att få en lyckad lokaliserin av vindkraftanläninar både ur ett tekniskt och estetiskt perspektiv är förståelsen av landskapet av stor vikt. Landskapstyper Skoslandskap Skoslandskapet är relativt lest befolkat och den dominerande landskapstypen i Bodens kommun. Den omfattar i huvudsak de moränmarker, med insla av våtmark, som lier mellan älvdalånarna. Växtliheten domineras av tall- och ransko med tillhörande ekosystem. Stora arealer sko har avverkats under 1900-talets andra hälft och ida består en stor del av skoslandskapet av unskoar och hyen. Stora arealer skosmark i kommunens södra delar nyttjas även av Försvarsmakten som övninsoch skjutfältsområden. Skoslandskapet har även en stor betydelse för rennärinen och friluftslivet. Tätorten Tätortslandskap finner man i de större orterna i kommunen, bl.a. i Boden, Sävast, Vittjärv och Harads. Tätorten har hö komplexitet och kännetecknas av tätt bebyda områden med varierande höjd. Områden allra när-mast tätorter och byar utesluts vanlien för storskali vindkraftsetablerin beroende på bedömda skyddszoner för ljud och skuutbrednin. Ställninstaanden Sammanfattninsvis är landskapsbilden i odlinslandskapet och i omivninarna nära Bodens tätort känsliare för vindkraft än den i skoslandskapet beroende på höre komplexitet, större insla av kulturmiljö och fler möjlia betraktare. Vid en efterföljande vindkraftprövnin i och nära odlinslandskapet eller tät-orten bör en analys av landskapets karaktär och känslihet utföras, särskilt om vilka utblickar som påverkas och i vilken rad vindkraften konkurrerar med äldre kulturlandskap. Odlinslandskap/älvarna Odlinslandskapet finns krin Bodens centralort och läns Lule- och Råne älvs älvdalar. Jordbruksverksamheterna har avtait enom åren, men här finns det mesta av landsbydens bebyelse. Odlinslandskapet är öppet och småbrutet med odlinsrösen, lador och rester av stenärdesårdar och har ett pedaoiskt värde för att förstå historien bakom landskapsutnyttjandet och framväxten av byar. 16

17 Fiur 6. Större delen av Bodens kommun består av småkuperat skoslandskap. Vy över Brännber (foto: Bodens kommun). Fiur 7. Vy över älvlandskapet, Bodträskfors vid Luleälvens västra strand (foto: Bodens kommun). Fiur 8. Vy över Bodens tätort (foto: Bodens kommun). 17

18 6. Markanvändnin i kommunen Bebyelse Bodens kommun har cirka invånare, varav dryt 80 procent bor i centralorten. Daens bosättninsmönster baseras på den historiska betydelsen av närhet till vatten och förflyttninsleder, så befolkninen utanför centralorten är samlad i mindre orter och byar i stråk läns Luleoch Råne älv, se fiur 9. Befolkninsutvecklinen har varit neativ i Bodens kommun mellan , vilket till stora delar beror på rationaliserinar inom Försvarsmakten och sjukvården. Sedan år 2010 har befolkninen ökat nåot främst på rund av en ökad inflyttnin från utlandet. Interationen av nyanlända som kommer till Boden är en vikti framånsfaktor för den framtida utvecklinen. Ställninstaanden Efterföljande prövnin ska utå från ällande riktvärden och rekommenderade skyddsavstånd till bebyelse avseende buller och skueffekter. Bodens kommun arbetar parallellt med ett tematiskt tillä till översiktsplanen avseende Landsbydsutvecklin i strandnära läen (LIS). Planen ska möjliöra bebyelseutvecklin nära sjöar och älvar för att ynna landsbydsutvecklinen enom att skapa förutsättninar för boende och närinsliv i form av bl.a. turism. De LISområden som kommer att föreslås i den planen lier i anslutnin till befintli bebyelse läns älvar, vattendra och sjöar. 18

19 Fiur 9. Åretrunt- och fritidsbostäder i kommunen. 19

20 Naturmiljö Riksintresse naturmiljö Områden av riksintresse för naturvård skyddas av 3 kap 6 MB och representerar huvuddraen i svensk natur och visar månfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv och ska skyddas från påtali skada. I kommunen är Råne älv, samt nåra områden utspridda i kommunen, reistrerade som riksintresseområden. Natura områden och naturreservat Natura 2000 är ett nätverk av områden, som skyddas enlit 7 kap MB och EU:s fåeldirektiv, samt art- och habitatdirektivet. Tanken med Natura 2000-områdena är att de ska skyddas mot yttre påverkan som bebyelse eller annan exploaterin. I kommunen finns 18 Natura 2000-områden, varav 4 är vattendra (Råne älvdal, Görjeån, Klusån och biflöden till Pite älv). Natura 2000-områdena är också ett riksintresse enlit MB 4 kap 1 och 8. Råneälven och Piteälven med käll-och biflöden utör även riksintressen enlit MB 4 kap 1 och 6. Områden av riksintresse enlit MB 4 kap.1 är i sin helhet av riksintresse, med hänsyn till de natur- och kulturmiljövärden som finns i områdena. Syftet med naturreservat, som skyddas av 7 kap MB, är att bevara bioloisk månfald, vårda och bevara naturmiljöer eller tillodose behov av områden för friluftslivet. Det finns 37 naturreservat i Bodens kommun, varav sju stycken sammanfaller med Natura 2000-områden. Nya reservat tillkommer kontinuerlit och 2014 var 2,3 % av kommunens areal skyddad i naturreservat och enom biotopskydd. Övria skyddsområden En ekopark är skosbolaet Sveaskos benämnin på ett större sammanhänande landskap med stora ekoloiska värden. Ekopark Storklinten, mitt i Bodens kommun, omfattar 15 kvadratkilometer och består av höa rundade berstoppar, branta sluttninar och däremellan bördia svackor med bäckar och små tjärnar. Ekoparken är även en utmärkt miljö för måna av norra Sveries rovfåelarter. Här har Sveasko ambitionen att minst hälften av den produktiva skosmarksarealen ska används för naturvård. Naturvårdsverket har enom länsstyrelsen enomfört reionala våtmarks-inventerinar (VMI). Våtmark klass 1 innebär att marken har mycket höa naturvärden och klass 2 innebär att våtmarken har höt naturvärde. Inventerade våtmarker har inet formellt skydd, men es ofta stor hänsyn i planerin och tillståndsprövnin av vindkraftanläninar. I övrit finns det lokala förekomster av mindre intresseområden med höa naturvärden, som naturvärdes- och sumpskosområden, nyckelbiotoper och biotopskydd. Dessa förvaltas av Skosstyrelsen och de stora skosbolaen. 20

21 Jokkmokk Vuollerim Bodträskfors Lakaträsk Harads Svartlå Gällivare Gunnarsbyn Överkalix Vidsel Vittjärv Boden Råneå Naturmiljöintressen Natura 2000 Älvsbyn Riksintresse naturvård Naturreservat Nyckelbiotop Planerade Naturreservat Sumpsko Fåellokaler Älvsbyn Luleå Ekopark Storklinten Piteå Våtmark klass1 ± km Våtmark klass 2 Sävast Unbyn S Sunderbyn Luleå Fiur 10. Naturmiljöintressen i Bodens kommun. 21

22 Flora, fauna och strandskydd Flora Veetation och terrän i Bodens kommun består främst av tall- och ransko med insla av våtmarker. Stora delar av skoen är produktionssko men att det i naturreservat och naturvårdsskoar förekommer amla tallar och ranar I Alpåsberets sluttnin står en tall som är minst 500 år ammal och som är cirka 2,5 meter i omkrets. I branten finns också landets rikaste växtplats för den mycket sällsynta elfenbenslaven. I måna rasbranter och på hällmarker finns det fler spektakulära ammeltallar som har pansarbark, platta kronor och de brandljud som visar att trädet har överlevt flera skosbränder. I de amla ranskoarna är ranarna klädda med hänlavar som er dem ett rait utseende och på de amla sälarna växer den vackert röna lunlaven. Våtmarkerna utörs av olika typer av fast- och mjukmattemyrar, måna med insla av spridda träd. Fålar Bland fåelskådare är Boden känt för sina rika ulemarker, där arter som lappula, slaula och hökula kan lyftas fram. Dessutom häckar minst åtta par kunsörnar i kommunen. Lavskrika, lappmes, tretåi hackspett och tjäder är nåra andra arter som er Bodens skoar en lappländsk präel. Myrar och sumpskoar har andra nordlia rariteter som varfåel, dvärbeckasin, myrsnäppa och videsparv. Fladdermöss Sverie har 18 fladdermusarter varav endast två lever så lånt norrut som Boden; Brandts fladdermus och Nordisk fladdermus. Dessa arter är ur ett nationellt perspektiv allmänt förekommande. Fladdermusförekomsten påverkas främst av två faktorer; tillån till föda och klimatet, och de är bundna till bebyelse som de nyttjar som boplatser. Övri fauna I Bodens skoar finns vanlia djur som äl, räv, sork, skoshare och ekorre, men även de mer ovanlia som bäver, lodjur, björn och utter. Boden är bland de kommuner i Norrbotten där flest björnobservationer rapporteras. I älvar och åar förekommer flodkräfta och flodpärlmussla, samt fiskar som lax, örin och harr. Blåkölens naturreservat är rikare på sällsynta skalbaar än nåon annan ranursko i landet. I området är 421 skalbasarter funna. Av dessa anses cirka 40 stycken vara hotade. Strandskydd (7 kap MB) Strandskyddet releras i 7 kap MB och syftar till att trya förutsättninarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara oda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskydd råder för sjöar, samt läns älvar och större vattendra. Ställninstaanden Natura 2000-områden, naturreservat, planerat naturreservat och ekopark undantas från storskali vindkraftsetablerin. Inom riksintresseområde för naturvård kan årdsverk tillåtas. Vid en efterföljande vindkraftprövnin krävs dock fördjupade utredninar för hanterin av eventuella intressekonflikter knutna till naturmiljö. Vindkraftsetablerinar ska anpassas för att bevara såväl lokala naturvårds-områden som nyckelbiotoper, sumpsko, 1 eller 2-klassade våtmarker. Platser som utör viktia häckninsplatser för stora rovfålar som kunsörnar ska undvikas från verkplacerin. Buffertzonerna krin vindkraftverken ska vara tillräcklit stora för att rovfålarna ska kunna fortsätta att existera i området. Vid en nyetablerin bör kända fladdermusförekomster i området utredas. I samband med efterföljande prövnin ska det visas hur skador på flora och fauna kan minimeras. Särskilt äller detta om det i det tänkta närområdet finns värdefulla eller hotade växter och djur. 22

23 23

24 Kulturmiljö Riksintresse kulturmiljövård Riksantikvarieämbetet har ansvar för att peka ut områden av riksintresse för kulturmiljövården som skyddas av 3 & 4 kap MB. Syftet är att dessa intressen ska hävdas i den kommunala fysiska planerinen och i andra beslut om markanvändnin, samt skyddas mot åtärder som påtalit kan skada kulturmiljövärden. Riksintresseområden innehåller historiska lämninar efter mänskli aktivitet som påått sedan stenålder och som tillsammans skapar en miljö som er möjliheten att uppleva och läsa av ett landskaps historia. I Bodens kommun finns riksintresseområden i Bodens centralort (BD 74) nära Harads (Enelska kanalen- Heden/Edefors, BD 9), Avan-Unbyn (BD 8) på ränsen till Luleå kommun samt Rikti-Dokkas (BD 72) på ränsen till Överkalix kommun. Kulturmiljöproram och bevarandeproram för odlinslandskapet I Bodens kommun finns ett flertal områden som inår i länets kulturmiljöproram (bl.a. framtaet av länsstyrelsen och museerna i Norrbotten) och länsstyrelsens bevarandeproram för odlinslandskapet, se fiur 11. Målet är att visa kommunens synlia historia utifrån vetenskaplia, pedaoiska och turistiska värden, samt bevara natur- och kulturhistoriska värden i daens odlinslandskap som hotas av den ökade specialiserinen och nedläninen av jordbruk. Bodens omfattande militärhistoria har fått en särskilt central roll inom kulturfrämjande verksamhet. Fornlämninar och andra kulturlämninar Reistrerade fornlämninar och andra historiska lämninar skyddas av Kulturminneslaen (KML). I Bodens kommun har de anknytnin till jakt, fiske och jordbruk och består av rester efter boplatser, rennärin och odlin, samt efter verksamhet knuten till industri och skosbruk i form av kolbottnar och tjärdalar. De är främst lokaliserade till älvarna, mindre vattendra och sjöar i lålandsområden mellan höjdryar och berstoppar. Närheten till vatten av naturlia fördelar som fiske, vatten till ushållssysslor, transport och bra förutsättninar för odlin och bete. KML relerar att alla medborare bär lika stort ansvar att bevara och skydda vår kulturmiljö. Laen innebär ett starkt skydd för fornlämninar och särskilt utvalda bynader, samt för kyrkor, beravninsplatser och kyrklia inventarier. Det är förbjudet att förändra eller förstöra en fast fornlämnin. Skyddet äller även området runtomkrin och dess storlek bestäms vid behov av Länsstyrelsen som har tillsyn över länets kulturmiljövård. Ställninstaanden Samtlia områden av riksintresse för kulturmiljövården, inom kulturmiljöprorammet och bevarandeplan för odlinslandskapet undantas från utpekande av vindkraftområde för storskali vindkraft. Inom kulturmiljöprorammet och bevarandeplan för odlinslandskapet kan årdsverk tillåtas. Vid en efterföljande vindkraftprövnin krävs dock fördjupade utredninar för hanterin av eventuella intressekonflikter och visuell påverkan knutna till kulturmiljö. Arkeoloiska utredninar kan bli aktuellt innan ny mark tas i anspråk. Även icke kända lämninar är laskyddade och en arkeoloisk utrednin enl. 2 kp 11 KML ska e svar på om fornlämninar finns inom området. I det fall fornlämninar skulle beröras av vindkraftsetablerin, bör detaljlokaliserinen av verken kunna medföra att fornlämninarna inte berörs. 24

25 Luleå Älvsbyn Piteå Jokkmokk Gällivare Överkalix Boden Luleå Råneå Vidsel Vuollerim Älvsbyn S Sunderbyn Lakaträsk Gunnarsbyn Bodträskfors Kulturmiljö- och rennärinsintressen Bevakninsobjekt Fast fornlämnin Övri kulturhistorisk lämnin Kulturmiljöprorammet Riksintresse kulturmiljö Riksintresse för rennärin Bevarandeplan för odlinslandskapet ± km Fiur 11. Kulturmiljö- och rennärinsintressen i Bodens kommun. 25

26 Friluftsliv, turim och jakt Friluftsliv och turism i kommunen baseras till stor del på naturens resurser. Tillån till bra fiskevatten har skapat ett aktivt frilufts- och turismfiske med möjlihet till boende i anslutnin till dessa. I landsbyden finns hotell- och turismanläninar som erbjuder boendeupplevelser och aktiviteter i tyst och orörd natur. Vintertid är friluftsliv och turism till stor del koncentrerad till skoterlederna med skotersafari och vildmarksupplevelse. Viktia målpunkter och områden för friluftsliv och turism finns redovisade i fiur 12. Friluftslivet och turistnärinen är under utvecklin både som en del i kommunens strateiarbete och enom olika privata initiativ. Ställninstaanden Vindkraft i naturlandskapet uppfattas olika av olika människor. Därför är det viktit att extra försiktihet beaktas vid lokaliserin av storskali vindkraft i närheten av vandrinsleder, utpekade utsiktsplatser, fiskesjöar, hotell- och turismanläninar samt i områden som anses som tysta och orörda. Ett kärnområde för friluftsliv och turism undantas från utpekande av vindkraftområde för storskali vindkraft. Gårdsverk kan tillåtas inom ovanstående område och platser. Vid en efterföljande vindkraftprövnin krävs dock fördjupade utredninar för hanterin av eventuella intressekonflikter knutna till friluftsliv- och turismintressen. 26

27 Jokkmokk Gällivare Överkalix Älvsbyn Friluftsliv och turismintressen Badplats Fiskevatten Friluftsområde Husvanscampin Idrott/Sportanlänin Kanotled Motionsspår Skjutbana Luleå Stuby ± km Kärnområde, Piteå friluftsliv- och turistområde Fiur 12. Friluftsliv och turismintressen i Bodens kommun. 27

28 Rennärin Samebyarna Sirkas-, Jåhkåasska- och Tuorpon fjällsamebyar och Udtja- och Gällivare skossamebyar har delar av sina vinterbetesmarker inom Bodens kommun. Kommunen ränsar i norr även till Äneså skossameby. I oktober flyttar samebyarna renarna från de höre delarna av Norrbottens inland ner till vinterbetesmarkerna i skoslandet närmare kusten. Där betar de mark- och hänlav tills flyttninen tillbaka till inlandet påbörjas i april. Riksintresse rennärin Enlit 3 kap 5 MB ska riksintresseområden för rennärin, samt övria mark- och vattenområden som har betydelse för rennärinen, så lånt möjlit skyddas mot åtärder som påtalit kan försvåra rennärinens bedrivande. Områden som har status som riksintresse är bl.a. flyttleder, rastbeten och kärnområden, se fiur 13. Ställninstaanden Känslia områden som passaer och flyttleder bör undantas från exploaterin. Få sammanhållna större rupper av vindkraftverk är bättre än flera mindre rupper utspridda över större områden. Vindkraftverk skall planeras så att man undviker barriäreffekter som har neativ styrninseffekt, särskilt i samband vid flyttnin av renar. 28

29 29 Luleå Älvsbyn Piteå Jokkmokk Gällivare Överkalix Boden Luleå Råneå Vidsel Vuollerim Älvsbyn S Sunderbyn Lakaträsk Gunnarsbyn Bodträskfors Kulturmiljö- och rennärinsintressen Bevakninsobjekt Fast fornlämnin Övri kulturhistorisk lämnin Kulturmiljöprorammet Riksintresse kulturmiljö Riksintresse för rennärin Bevarandeplan för odlinslandskapet ± km Fiur 13. Kulturmiljö- och rennärinsintressen i Bodens kommun.

30 Luftfart och försvarsintressen Hela landet är samrådsområde för totalförsvaret avseende höa objekt, vilket innebär objekt höre än 20 m utanför tätort och 45 m inom tätort. Förutsättninarna för att stora delar av den offentlia och privata sektorn ska funera i Norrbotten är baserat på flyet. Till Boden flyer man via Luleå Airport, beläet på Kallaxheden, strax söder om Luleå. Flyplatsområdet är av riksintresse för luftfarten och delas med Norrbottens fly-flottilj. I Jokkmokks kommun, ca 70 km väst om Boden, lier försvarets övninsflyplats Vidsel. I Bodens kommun har Försvarsmakten omfattande verksamhet och intresseområdena täcker stora områden, se fiur 14, varav en del är sekretessklassade. Strax nordväst och sydväst om Boden lier försvarets övnins- och skjutfältsområden som är stoppområden för annan verksamhet. Övnins- och skjutfältsområdena, Kusträsk och Boden Södra, omes av ett område av riksintresse för totalförsvaret. På övnins- och skjutfältsområdena sker samövninar mellan fly- och markförband med behov av hinderfrihet för målfly. Försvarsmakten har tait fram ett preliminärt område med 20 km radie för att täcka behovet. Ställninstaanden Vidsel och Kallax stoppyta undantas från utpekande av vindkraftsområde. All vindkraft som planeras inom nåon flyplats influensområde måste i efterföljande prövnin samrådas med berörd flyplats. Samråd ska ske med Försvarsmakten i samtlia skeden, från översiktli planerin till och med tillståndsivnin. Infrastruktur Transportinfrastruktur Det allmänna vänätet i Bodens kommun är yttäckande och kompletteras av ett omfattande nätverk av skosbilväar. De största transportstråken är riksintressen för vä- och järnvä; riksvä 97, Stambanan, Malmbanan och Haparandabanan, se fiur 14. Riksvä 97 är under ombynad till en säkrare och mer framkomli vä, vilket underlättar en ytterliare interation av arbetsmarknaden Luleå-Boden Kraftnät Genom Bodens kommun passerar Svenska Kraftnäts stamnät som täcker hela Sverie och äs av staten, se fiur 14. Till stamnätet är reionnät och stora produktionsanläninar anslutna. Reionnät används för överförin av eleneri från stamnät till lokalnät och äs av kraftbola. Till reionnätet ansluts stora industrier och produktionsanläninar. Radio- och telenät Radio- och telenät som finns i kommunen är sändare och radiolänkar för rundradio och radiolänkstråk avseende TV-sändninar som sköts av Teracom, radiosystem kopplade till järnväs- och vätrafiken, flytrafikens radiosändare och radiofyrar, samt totalförsvarets kommunikationssystem. Ställninstaanden Vid efterföljande prövnin ska samråd hållas med Trafikverket för projekt i anslutnin till vä eller järnvä och med ansvaria för kraftledninsnätet och radio- och telenätet. I samband med tillståndsprövnin prövas lämplia avstånd till vä, järnvä och kraftlednin. Vindkraft ska ej etableras närmare än cirka 150 m från allmän vä och järnvä 30

31 Jokkmokk Vuollerim Bodträskfors Lakaträsk Harads Svartlå Gällivare Gunnarsbyn Överkalix Vidsel Vittjärv Boden Råneå Försvar och infrastruktur Influensområde Älvsbyn luftrum Hinderfritt område skjutfält, målfly Stoppområde höa objekt flyfält Älvsbyn Riksintresse militär del Riksintresse för totalförsvaret Reionlednin Stamlednin Stam- och reionlednin Lokalt nät Vä ± km Järnvä Piteå Unbyn Sävast S Sunderbyn Luleå Luleå Fiur 14. Försvaret och luftfartens intresseområden, samt reionens infrastruktur. 31

32 7. Miljö och politik Nationella och reionala miljömål Den nationella miljöpolitiken år ut på att till nästa eneration kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Därför har riksdaen fastslait 16 miljökvalitetsmål. Alla myndiheter och sektorer i samhället ska därför ta samma hänsyn till såväl ekoloiska som ekonomiska och sociala aspekter när beslut fattas. För att konkretisera miljöarbetet har man förankrat delmål nationellt och reionalt. Delmålen aner inriktnin och tidsperspektiv för de åtärder som måste öras för att nå miljömålen. Planerinsmål och vindkraften Riksdaen beslutade 2009 att Sverie ska skapa ett planerinsutrymme för en vindkraftproduktion på 30 Th per år 2020 (varav 10 Th till havs) var den totala svenska elproduktionen 150 Th varav cirka 11 Th var från vindkraft. Vindkraft motsvarar därmed cirka 8 % av produktionen medan vattenkraft och kärnkraft producerar 42 respektive 41 %. De nationella och reionala miljömålen har följande indelnin: Beränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturli försurnin Giftfri miljö Grundvatten av od kvalitet Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Inen överödnin Levande sjöar och vattendra Hav i balans, levande kust och skärård Myllrande våtmarker Levande skoar Ett rikt odlinslandskap Storslaen fjällmiljö God bebyd miljö Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljökvalitetsmålen är fastställda av riksdaen och utår från fem rundläande värden: Att främja människor hälsa Att värna om den bioloiska månfalden Att ta tillvara de kulturhistoriska värdena Att bevara ekosystemets lånsiktia produktions förmåa Att trya en od hushållnin med naturresurserna. 32

33 33

34 DEL C: ANALYS OCH BEDÖMNING Syftet med Del C är att peka ut områden med oda förutsättninar för storskali vindkraft där andra utvecklinsintressen är få, samtidit som områden där vindkraft inte år, eller är svår, att förena med andra intressen ska tydliöras. Småskali vindkraft, som årdsverk, har mindre inverkan på natur- och boendemiljö och kan därmed etableras i känsliare miljöer, förutsatt att de föreås av miljöutred-nin och myndihetstillstånd. Därför lier fokus i Del C på analys av möjlihet till storskali vindkraftsetablerin i Bodens kommun. I denna del kan man ste för ste följa med hur analysen är utförd och vilken metod som använts. Utsikt över Buddbyträsket från Önårdsberet 34

35 8. Avränsnin av vindkraftsområden Arbetet med att stevis peka ut möjlia vindkraftsområden för storskali vindkraft, samt olämplia områden, har skett i flera ste och med hänsyn till olika förutsättninar. Ste 1 Utånspunkten i analysen har varit Enerimyndihetens vindkarterin från I Bodens kommun finns små områden som i denna karterin uppfyller vindhastihetskriterierna för riksintresse för vindbruk (årsmedelvind om läst 7,2 m/s på nivån 100 m över mark). Detta utesluter dock inte att det kan finns områden som har tillräcklia vindförhållanden för storskali vindkraft. Planarbetet har utått från områden med en starkare årsmedelvind än ca 6,0 m/s på 120 m höjd, se fiur 15. Ste 2 Analys av inom vilka skyddsområden som storskali vindkraftsutbynad är tillåtet och kombinerbara med vindkraft och inom vilka skyddsområden som utbynad är uteslutet, se fiur 16. Ste 3 Bedömnin av lämpli buffertzon till sammanhållen bebyelse. Ljud från vindkraftverk avtar snabbt med avståndet och ljudpåverkan och visuell påverkan på människor minskar med ett ökat avstånd till bebyelse. Bedömnin av nödvändia skyddsavstånd från allmän vä och järnvä för att eliminera eventuella risker för att storskalia vindkraftverk vid haveri ska kunna rasa på vä eller järnvä, se fiur 17. I kapitel 11 Lämplihetsbedömnin beskrivs vilken hänsyn som ska tas till landskapsbildens visuella tålihet, samt till eventuella kunsörnsrevir eller indikationer på revir, för respektive vindkraftsområde. 35

36 Fiur 15. Områden med bäst vindeneriförutsättninar i Bodens kommun. 36

37 Fiur 16. Kartan visar de skyddsområden i kommunen där storskali vindkraftsetablerin bör vara restriktiv eller otillåten). 37

38 Fiur 17. Kartan visar lämplia buffertzoner till bebyelse, infrastruktur och stränder. 38

39 39

40 9. Områdesklassnin avseende storskali vindkraft Baserat på metoden i ovanstående kapitel avser kommunen att i översiktsplanen dela in kommunens yta i tre typer av områdesklasser. För att enomföra områdesklassninen har kriterier taits fram med utånspunkt från den stevisa analysen i kapitel 8 Avränsnin av vindkraftsområden. Kriterier för olämplia områden Vid en etablerin inom nedanstående skyddsområden krävs betydlit större utredninsinsatser och sannolikheten för miljötillstånd minskar. Dessa områden bedöms därför vara olämplia för storskali vindkraftsetablerin: Naturmiljö: Natura 2000, naturreservat, riksintresse för naturvård och ekoparker. Kulturmiljö: riksintresse för kulturmiljö, kulturmiljöprorammet och bevarandeproram för odlinslandskapet. Inom en 1000 m buffertzon från sammanhållen bebyelse. Försvarsmaktens intresseområden, samt stoppområde för luftfarten. Kärnområde för friluftsliv och turism Riksintresse för rennärin är inte enerellt undantaet, men kravet på den som söker tillstånd för storskali vindkraftetablerin är att rennärinen så lånt som möjlit ska skyddas mot åtärder som kan påtalit försvåra närinens bedrivande enlit 3 kap 5 MB, se även kapitel Naturresurser i MKB och övri markanvändnin, samt kunsörnsrevir och lokala naturvärdes- och fornlämninsområden, måste dock beaktas vid prövnin, detaljplanerin och etablerin. Buffertzonen från sammanhållen bebyelse är vald utifrån erfarenheter jorda i tidiare planerinssituationer och tillståndsprövninar. Syftet med denna zon är att kunna identifiera områden som kan komma i konflikt med bostads- och infrastrukturintresset. Observera att denna buffertzon inte ska förväxlas med skyddsavstånd. Den mer noranna prövninen, som kan ane skyddsavstånd i förhållande till exempelvis buller och skunin, måste öras i samband med efterföljande prövnin. Vindkraftsområde Område där storskali vindkraft bör etableras. Olämplit område Område som undantas från storskali vindkraftsutbynad. Övrit område Övria områden inom Bodens kommun utpekas varken som vindkraftsområde eller olämplit område. Området är öppet för projekterin av vindkraft enlit rådande bylovs- och miljöprövninsbestämmelser, samt enlit de enerella riktlinjer som anes i vindbruksplanen. Buffertzonen från sammanhållen bebyelse är vald utifrån erfarenheter jorda i tidiare planerinssituationer och tillståndsprövninar. Syftet med denna zon är att kunna identifiera områden som kan komma i konflikt med bostads- och infrastrukturintresset. Observera att denna buffertzon inte ska förväxlas med skyddsavstånd. Den mer noranna prövninen, som kan ane skyddsavstånd i förhållande till exempelvis buller och skunin, måste öras i samband med efterföljande prövnin. Kriterierna för sammanhållen bebyelse: bebyelse på tomter som ränsar till varandra eller skiljs åt endast av en vä, ata eller parkmark. en samlin av bynadsverk som inte enbart består av andra anläninar än bynader med en samlin avses minst tre bynader, höst 200 meters avstånd mellan huvudbynaderna Kärnområde för friluftsliv och turism avser ett område, utpekat av Bodens kommun, där det finns måna frilufts- och turismanläninar med aktiviteter kopplat till naturupplevelser i tyst och orörd natur. I detta område har det skett en stark tillväxt inom turist- och besöksnärinen. Storskali vindkraftsetablerin bedöms inte vara förenli med de planer och projekt som finns att utveckla området ytterliare för turist- och besöksnärinen. Småskali vindkraftsetablerin är möjli inom ovanstående skyddsområden, men det kräver dock utredninsinsatser i enlihet med plan- och bylaen, samt miljöbalken 40

41 Bedömninskriterier för vindkraftsområden Inom de områden som inte omfattas som olämplia enlit kriterierna ovan har vindkraftsområden och övria områden utvärderats baserat på ytterliare kriterier, varefter avränsninen mellan vindkraftsområden och övria områden kan öras: Årsmedelvind över cirka 6,0 m/s på 120 m höjd över mark Landskapsbildens tålihet utifrån förutsättninarna i kap. 6 Ej inom 150 m buffertzon till allmän vä och järnvä Övrit område Övrit område är det område i Bodens kommun som varken är utpekat som vindkraftsområde eller olämplit område och som har vindvärden under cirka 6 m/s på 120 m höjd enlit Enerimyndihetens karterin. Vid framtida utredninar för vindkraftsetablerinar ska projektören kunna bestyrka att det blåser tillräcklit bra för att få bytillstånd samt att området i övrit är lämplit för vindkraftetablerin. 41

42 DEL D: FÖRSLAG TILL VINDBRUKSPLAN Del D innehåller en översiktli läes- och känslihetsbeskrivnin, samt en lämplihetsbedömnin, av respektive vindkraftsområde som taits fram enom analysen i del C. Denna del avhandlar även de enerella riktlinjer som äller vid etablerin av storskali och småskali vindkraft i Bodens kommun. Hänbron, Luleälven 42

43 10. Vindkraftsområden Med utånspunkt från insamlade data har en förutsättninslös, översiktli inventerin och analys av potentiella platser jorts för lokaliserin av vindkraft, se fiur 18. Detta har skett utifrån den analys och bedömnin som jordes i Del C. Vindkraftsområdena har oda vindförhållanden och därmed möjlihet för större vindkraftsetablerinar. Dock måste eventuell projektör följa de riktlinjerna för vindkraftsutbynad vid etablerin, se kapitel 12. Eftersom områden krin häckninsplatser för stora rovfålar, som kunsörn, bör undantas från verkplacerin kan vindkraftsområdena komma att reduceras i storlek. Hänsyn till näraliande bebyelse kan leda till att områdena reduceras eller utökas i samband med projekterin. För varje vindkraftsområde för storskali vindkraft följer en områdesbeskrivnin med uppskattnin av skyddsvärden och restriktiva lokaliserinsaspekter som måste beaktas i efterföljande prövnin. Den bedömnin som finns avseende antal verk byer på en schablonberäknin om 0,6 vindkraftverk per km2. 43

44 Fiur 18. Vindkraftsområden i förhållande till motstående intressen. 44

45 Fiur 19. Områdesindelnin för utbynad av vindkraft. 45

46 Granhammarsberet Områdesbeskrivnin Areal Max antal verk Årsmedelvind Jordartseoloi Lokaliserinsaspekter och platsspecifika riktlinjer Granhammarberet (325 m ö.h.), i kommunens nordliaste del, ränsar till Gällivare och Överkalix kommuner. Terränen består av blandsko med insla av våtmark. Närliande byar i Gällivare kommun är Vuottas ca 2 km NV om och Storsaivis ca 3 km N om området. I Bodens kommun lier byn Tallber ca 4,5 km SÖ om området. Ca 65 km2 Ca 40 verk 5,5-7,8 m/s på 120 m höjd Överväande morän (ca 65 procent) och torv (ca 30 procent) Positiva Glest befolkat område. Bland de bästa vindförhållandena i kommunen. Restriktiva Delar av området (ca 8 km2 ) har skyddsvärda nyckelbiotoper och våt-marker av klass 1 och 2 enlit länsstyrelsernas våtmarksinventerin. Genomkorsas av befintlit vänät. Tillån till befintlit stamnät. Eventuell samordnin med planerade vindkraftverk i Överkalix kommun. På toppen och nordöstra sluttninen av Granhammarsberet lier ett ammelskosområde med dokumenterat höa naturvärden. Området finns redovisat i Naturvårdsverkets rapport Det kan finnas kunsörnhäcknin i närområdet. Kunsörnsinventerin är inte enomförd. Området ränsar i norr till ett riksintresse för kulturmiljö vid nybyet Rikti-Dokkas. Inför en vindkraft etablerin behöver det öras en norann analys av kulturmiljön, dels avseende möjli landskapsbildspåverkan men också av övria konsekvenser som en vindkraftsetablerin skulle medföra. I norr lier Lomträsket som är av intresse för fritidsfisket. Granhammarsberets nordvästra del omfattas av riksintresse för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess. Tidit samråd ska ske med Försvarsmakten för att säkerställa att dessa intressen inte skadas. Samråd ska ske med Gällivare och Överkalixkommuner. 46

47 Björnberet Områdesbeskrivnin Areal Max antal verk Årsmedelvind Jordartseoloi Lokaliserinsaspekter och platsspecifika riktlinjer Utredninsområde Björnberet är ett höt beläet område (hösta topp 400 m.ö.h) som ränsar till Gällivare kommun. Området berörs av Rå-neälvens system. Näraliande by är Pålkem i Gällivare kommun, 2 km N om området. Närmaste bostadshus finns strax norr om området i Gällivare kommun. Det finns bra fiske i sjön Pålkemjaur och flera bäckar. Området används till jakt och friluftsliv och har oda förutsättninar för skoteråknin. Ca 70 km2 Ca 40 verk 5,0-7,8 m/s på 120 m höjd Morän och ber (ca 80 procent) och torv (ca 15 procent) Positiva Glest befolkat område. Befintlit vänät i form av mindre skosbilväar. Tillån till befintlit stamnät. Eventuell samordnin med utpekade områden för vindkraft i Gällivare kommun. Restriktiva Området innehåller mindre våtmarker av klass 1 & 2 enlit länsstyrelsens våtmarksinventerin. Söder om Björnberet lier Blåkölens naturreservat. Vindkraftsutbynad ända fram till reservatsränsen skall undvikas då det e en neativ påverkan på såväl områdets naturvärden som frilufts- och upplevelsevärden. Lillspiken är ett större hänsynsområden med höa naturvärden som ska skyddas från skosbruk och vindkraft. Området omfattar beret med samma namn samt delar av Aspberet. Detta område finns redovisat i Naturvårdsverkets rapport Ett andra större hänsynsområdet lier ränsar till naturreservatet Blåkölen och sträcker si norrut upp mot Björnberet. Detta område finns beskrivet i Naturvårdsverkets rapport På Furuberet ca 1,5 km NO om Blåkölen lier finns ett skosområde med mycket höa naturvärden där vindkraftsutbynad är olämplit. I området finns ett kunsörnsrevir som är känt och följt sedan början av 1960-talet. Biflöden till Råneälv, som är klassad som Natura 2000 och riksintresse, rinner enom området. Särskild hänsyn ska tas till vattenområdets ekoloiska system. Björnberets norra del omfattas av riksintresse för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess. Tidit samråd ska ske med Försvarsmakten för att säkerställa att dessa intressen inte skadas. Samråd ska ske med Gällivare kommun. 47

48 Orrkölen Områdesbeskrivnin Areal Max antal verk Årsmedelvind Jordartseoloi Lokaliserinsaspekter och platsspecifika riktlinjer Orrkölen ränsar till Luleå kommun och består av de två skosklädda höjderna Orrkölen (275 m ö.h.) och Lövhuvudena (250 m ö.h.) som separeras av våtmark. Området berörs av Råneälvens system. Ca 1,8 km NO om området lier byn Tallber. Ca 22 km2 Ca 13 verk 5,7-7,1 m/s på 120 m höjd Morän (ca 75 procent), torv (ca 18 procent) och ber (ca 7 procent) Positiva Relativt lest befolkat område. Tillån till befintlit stamnät. Restriktiva I dalånen mellan de två höjderna lier en våtmark av klass 2 enlit länsstyrelsens våtmarksinventerin, samt nåra mindre sumpskosområden. Utanför området finns ett kunsörnsrevir känt sedan Tallber är med i kulturmiljöprorammet. Samråd ska ske med Luleå kommun 48

49 11.Lämplihetsbedömnin Vindkraftsområdena har utvärderats avseende ekonomisk enomförbarhet för storskali vindkraft och väts mot de motstående intressen som identifierats (se matrisstrukturen). En översiktli lämplihetsbedömnin av en vindkraftsetablerin inom varje område har enomförts utifrån områdenas förutsättninar. Bedömninen är en inbördes utvärderin av utpekade vindkraftsområden och er en indikation på vad som är aneläet att be-akta i fortsatt planerin (detaljplanerin och tillståndsprövnin). Avväninar och bedömninarna har utförts av kommunens arbetsrupp och Enetjärn natur. Vissa intressen/ miljöaspekter har inte utvärderas här eftersom dessa redan har behandlats i Del B och i avränsninen av vindkraftsområden, exempelvis ljud, skubildnin och försvarsintressen. Lämplihetsbedömninen utår ifrån nedanstående rubriker och raderin. Vindläe Respektive områdes förutsättninar utår från en översiktli ekonomisk lönsamhetsbedömnin enom att studera vindförhållandena. Årsmedel-vinden på 120 m höjd för respektive område har raderats enlit följande: Naturmiljö De översiktlia konsekvenserna för flora och övri fauna har bedömts utifrån insamlad information. Friluftsliv och turism Påverkan på friluftsliv och turism har bedömts enom översiktli studie av förekomst av friluftsliv- eller turismintressen i närheten av vindkraftsområdena. Förekomsten har bedömts utifrån en kombination av effekter, exempelvis avseende befintlia anläninar, landskapsbild, ljud, kultur- och naturmiljö. Jakt Konsekvenserna för jakt har bedömts enom studier om det bedrivs jakt eller i området. Förekomsten av jakt bedöms enom följande raderin: Anslutande elnät Möjliheten till anslutnin av områdena till elnätet har bedömts utifrån om en anslutnin kan ske utan samarbete med nåon annan projektör, om det redan finns samarbete eller om anslutnin till nät är svårt. Rennärin Konsekvenserna för rennärinen bedöms utifrån samebyarnas samrådssynpunkter, samt utbredninen av rennärinens riksintresseområden. 49

50 Kunsörn Kunsörnförekomst har bedömts som särskilt vikti att hantera i lämplihetsbedömninen med anlednin av den höa förekomsten av kunsörn i vissa vindkraftsområden. Boendemiljö och befolknin Effekter på boendemiljöer har översiktlit studerats utifrån befolknins- och bebyelsestatistik. På vissa platser är det svårt att avöra om ett hus är åretruntboende, fritidshus eller ödehus, men trots det är all bebyelse med i bedömninen. Områdenas avstånd till bebyelse har raderats avseende hänsyn för buller och olika risker. Visuell påverkan behandlas i konsekvensbedömninen för landskapsbilden. Landskapsbild och kulturmiljö Landskapets förutsättninar innefattar, förutom den visuella landskapsbilden, även kulturmiljöförutsättninar, toporafi och enskild bebyelse. På vissa platser är det svårt att avöra om ett hus är åretruntboende, fritidshus eller ödehus, men trots det är all bebyelse med i bedömninen. Bedömninen har jorts överslasmässit med följande kriterier. 50

51 51

52 12. Riktlinjer för vindkraftsutbynad Överripande och enerella riktlinjer beskriver de principer och direktiv som äller för placerin och utformnin av storskalia respektive småskalia vindkraftparker i Bodens kommun. Syftet är att få en väl avväd placerin och utformnin för att påverkan på omivande miljö och boende blir så liten som möjlit, och att tillståndsprövninen blir så kostnads- och tidseffektiv som möjlit. Generella riktlinjer Inom vindkraftsområdena tillstyrker kommunen en etablerin om det finns ekonomiska förutsättninar. Det är viktit att vindkraftsutbynad planeras så att od hushållnin med vindeneriresursen uppnås. Verk bör placeras så att eneriproduktionen i ett område optimeras. Om inte området bys fullt ut på en ån skall de första verkens placerin möjliöra en vidare utbynad. Vid en prövnin ska vindkraftintresset ställas mot det allmänna intresset av utbynad av sammanhållen bebyelse, övri bostadsbebyelse och en od boende- och livsmiljö i övrit. Vid en prövnin av vindkraftsutbynad ska risken för störninar på boendemiljöer enom buller, skuor etc särskilt beaktas. Se även ställninstaande i avsnitt 6 Bebyelse. Vid prövnin av vindkraftsutbynad ska alla områden som är reistrerade som intresseområden för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, turism och rennärin beaktas. Graden av påverkan är olika från område till område. Se även ställninstaande i avsnitt 6 Naturmiljö, Kulturmiljö, Friluftsliv, turism och jakt och Rennärin. Inför vindkraftetablerinar ska en översiktli riskanalys enomföras för det aktuella området (exempelvis risk för iskast). För storskali vindkraft ska en detaljerad riskanalys enomföras i samband med att verkspositionerna fastställs. Räddninsutrustnin (t.ex. räddninsselar samt underhåll av dessa) ska tillhandahållas av verksamhetsutövaren/vindkraftsbolaet. Räddninstjänsten ska beredas möjlihet att öva räddninsinsatser i vindkraftsparken. Riktlinjer för storskali vindkraft Detaljplan Detaljplan krävs inte vid etablerin inom utpekade möjlia områden för storskali vindkraft. Detaljplan kan dock komma att krävas om det ändå i nåot fall finns starka motstående intressen eller om det måste säkerställas hur marken i detalj ska nyttjas med hänsyn till naturvärden, landskapsbild, friluftsliv etc. Sökandens hänsynstaande Samtlia etablerinsprocesser och etablerinar ska följa och uppfylla kraven i ällande lastiftnin. Vid en prövnin av vindkraftsutbynad i områden med befintli bebyelse bör frivillia uppörelser ske med äaren. Sökanden ska i tillstånds- och bylovshandlinar redovisa hur hänsyn kommer att tas till allmänna skyddsobjekt som eventuellt finns i området. Sökanden ska redovisa hur hänsyn kommer att tas till stränder, våtmarksområden, bäckdra och raviner. Sökanden ska redovisa hur hänsyn kommer att tas till eventuella vattentäkter inom påverkansområdet. Platser som är viktia häckninsplatser för stora rovfålar som kunsörnar ska undvikas och lämnas utanför vindkraftparken. Buffertzonerna krin häckninsplatserna ska vara tillräcklit stora för att rovfålarna ska kunna fortsätta att existera i området. Riksintresse för rennärin täcker en stor del av Bodens kommuns yta. Effekterna för rennärinen ska därför behandlas enom tidit samarbete med berörda samebyar. Sökanden ska redovisa hur hänsyn kommer att tas till att förhindra uppkomsten av ras och skred. Hinderbelysnin ska placeras och utformas så att upplevelsen av störninar minimeras, såväl i närområdet som på håll 52 Bästa möjlia teknik ska användas för att förebya isbildnin och reducera riskerna för iskast.

53 Estetik Samlad rupp med vindkraftverk bör bestå av liknande vindkraftverk. Avste från detta kan dock behöva öras för att nå enerioptimalitet, då verk t.ex. ska ersättas med nya. Tornen bör utformas och färsättas på ett för platsen estetiskt och smakfullt sätt och för en od helhet. Antalet verk bör minimeras - hellre ett större än flera små. Placerinen bör ske i mönster som upplevs harmoniska i relation till det omivande landskapet. Vindkraftverkens torn ska vara fria från reklam (tillverkarens eller äa-rens namn accepteras på eneratorhus). Väar och elnät Ledninar inom områdena bör så lånt som möjlit markförläas i eller i anslutnin till väar inom vindkraftparken för att de inte ska innebära hinder och barriärer för fålar. Anslutninar till elnät ska utföras så att påverkan på skyddsvärda naturområden minimeras. Möjliheterna till samverkan om nätanslutninar ska beaktas. Riktlinjer för småskali vindkraft Sökandens hänsynstaande Bylovsprövnin skall ske med hänsyn till övria ställninstaanden och utpekade intressen som riksintressen, tysta områden och områden med utpekade natur- och kulturvärden. Verket bör inte ha en höre totalhöjd än avståndet till tomt-/fastihetsräns. För verk som monteras på bynad avörs den sammantana lämpliheten från fall till fall i samband med bylovprövninen. Estetik Gårdsverkets höjd ska prövas med hänsyn till förhållandena på platsen. Rotorbladen ska vara antireflexbehandlade. Verket bör vara utformat och färsatt på ett för platsen estetiskt och smakfullt sätt och för en od helhet. 53

54 13. Riktlinjer för planerin, handlänin och tillsyn Beroende på verkets storlek och antalet vindkraftverk i en rupp releras tillståndsprocessen på olika sätt. Plan- och bylaen Bylov krävs för att uppföra vindkraftverk som: a) är höre än 20 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från ränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, c) monteras fast på en bynad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Bylov krävs dock inte om vindkraftverket omfattas av tillstånd enlit 9 kap MB. En bylovsansökan prövas enlit PBL 8 kap. 11 eller 12, beroende på om platsen där verket avses att lokaliseras omfattas av en detaljplan eller inte. Den sökande kan också beära ett förhandsbesked om bylov av kommunen, som då ör en s.k. lokaliserinsprövnin. Beslutet om lämpli lokalise-rin kan liksom bylovet villkoras, t.ex. ällande färsättnin och omivninspåverkan och kan överklaas av berörda inom tre veckor. Vid positivt förhandsbesked är sedan kommunen skyldi att bevilja bylov om förhandsbeskedets villkor är uppfyllda. Denna skyldihet äller i två år efter beslutet. Senast tre veckor före bystart krävs alltid en byanmälan till kommunen enlit PBL 9 kap, även om bylov inte krävs. Miljöbalken Tillstånd krävs enlit 9 kap MB om: a) två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (ruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är höre än 150 meter, b) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är höre än 150 meter och står tillsammans med en sådan ruppstation som avses i a, eller c) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är höre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Eller om: a) sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (ruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är höre än 120 meter, b) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är höre än 120 meter och står tillsammans med en sådan ruppstation som avses i a, eller c) ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är höre än 120 meter och står tillsammans med så måna andra sådana vindkraftverk att ruppstationen sammanlat består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Anmälninsplikt enlit MB om: a) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är höre än 50 meter, b) två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (ruppstation), eller c) ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Anmälninsplikt enlit denna beskrivnin äller inte om verksamheten är tillståndsplikti. Fiur 20. Relationen mellan storlek på vindkraftverket och tillståndsprocessen (källa: Bodens kommun). 54

55 Detaljplan Markanvändnin och bebyelse kan enlit PBL releras enom detaljplan. En detaljplan er markäaren rätt att bebya marken för ett visst ändamål och på ett visst sätt, eller undantar marken från viss eller all typ av bebyelse. Vid upprättandet av en detaljplan prövas markens lämplihet för bebyelse och ny bebyelse releras. Kravet på detaljplan äller: vid sammanhållen bebyelse om det är fråa om ny enstaka bynad vars användnin får betydande inverkan på omivninen eller om det råder stor efterfråan på mark i området och tillkomsten av bynaden inte kan prövas i samband med bylov eller förhandsbesked. Alla vindkraftverk är i PBL:s menin att betrakta som anläninar. Om en detaljplan kan antas medföra betydande miljöpåverkan krävs miljöbedömnin och MKB som följer relerna i 6 kap MB. De ändrinar som äller från den 1 auusti 2009 innebär att detaljplan för vindkraft endast behöver upp-rättas inom områden med stor efterfråan på mark för bebyelse eller andra anläninar. Detaljplanekravet äller alltså fortfarande till exempel i de situationer då flera olika fastihetsäare med anränsande markområden vill uppföra vindkraftverk. Kommunen kan också i samband med ett tillståndsärende enlit MB framföra att tillstånd inte bör es om man anser att området bör detaljplaneläas. På motsvarande sätt som för en översiktsplan ska kommunen, när den upprättar en detaljplan, samråda med berörda. Innan kommunen kan anta förslaet ska det därefter normalt ställas ut under tre veckor. En detaljplan kan e rättihet för markäaren att uppföra t.ex. vindkraftverk inom ramen för planens bestämmelser, men för att driva verket krävs anmälan eller tillstånd enlit MB:s reler. Tillstånd enlit MB får inte lämnas i strid med detaljplan. I en detaljplan kan införas bestämmelse om att bylov inte krävs om planens bestämmelser i övrit följs. I Boden har detaljplan upprättats i huvudsak vid planerad sammanhållen bebyelse, t ex i tätorter, industriområden eller fritidshusområden. Riktlinjer för annan markanvändnin Vid situationer där kommunen får ett ärende som rör annan markanvändnin, inom vindbruksplanens vindkraftsområden, än vindkraftsetablerin ska det i första hand undersökas om markanvändninen och vindkraftintresset kan förenas i planerinen. Är samverkan inte möjlit bör kommunen bedöma om vindkraftintresset väer tynre ur synpunkterna kommunalnytta och kommunmedborarrätt eller inte. Om denna bedömnin är svår es den markanvändnin som först ansökte om bylov företräde. Riktlinjer från kommun för tillstyrkan Kommunens tillstyrkan krävs vid vindkraftsetablerin för att länsstyrelsen ska kunna meddela miljötillstånd enlit MB. Kommunen bör därför tillfråas tidit vid planerin av vindkraftanläninar, ofta i ett skede innan miljökonsekvensbeskrivnin hunnit tas fram, och samrådas för projektet. Tillsyn och kontroll Alla som bedriver en verksamhet omfattas av kravet om eenkontroll enlit 26 kap. 19 MB. Förordninen (1998:901) om verksamhetsutövares een-kontroll (FVE) omfattar verksamheter som är tillstånds- eller anmälnins-pliktia enlit 9 eller kap. MB. Den myndihet som utför tillsyn och kontroll enlit MB är Miljö- och by-nämnden. Nämnden kontrollerar att de villkor som finns i meddelade tillstånd följs. Det kan exempelvis älla buller och belysnin. Gransknin av miljörapporter och eenkontroll är en vikti del av tillsynsarbetet. För de verksamheter som omfattas av FVE ska en fastställd och dokumenterad fördelnin av det oranisatoriska ansvaret för fråor som äller verksamheten finnas. Processerna för tillstånd och för detaljplan bör samordnas så lånt möjlit, till exempel enom samordnade samråd och en emensam miljökonsekvensbeskrivnin. För beränsade områden som inte omfattas av en detaljplan får kommunen anta områdesbestämmelser för att säkerställa syftet med över-siktsplanen eller för att tillodose riksintressen enlit MB. Områdesbestämmelser er ina byrätter. 55

56 DEL E: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Del E innehåller en översiktli utvärderin av de kumulativa effekter som en hypotetisk utbynad av alla vind-kraftsområden kan ha på bebyelse, natur- och kulturvärden och annan markanvändnin i området, samt hur påverkan kan beränsas. Bad vid Aldersjön 56

57 14. Inlednin Enlit 4 förordnin (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivninar ska översiktsplaner anses ha sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. En översiktsplan ska därför miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivnin upprättas. Syftet med en miljöbedömnin är att interera miljöaspekter i översiktsplanen så att en hållbar utvecklin främjas. I miljöbedömninen inår bland annat att samråd enomförs och att en miljökonsekvensbeskrivnin (MKB) upprättas. Denna MKB ska sedan utöra ett beslutsunderla och funera som ett stöd i planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivninen beskriver och bedömer de överripande och lånsiktia konsekvenserna av de riktlinjer som anes och de områden som pekas ut i vindbruksplanen. Miljökonsekvensbeskrivninen ska även redovisa åtärder som förebyer och beränsar neativ miljöpåverkan. I och med att vindbruksplanen behandlar vindkraftutbynaden ur ett överripande perspektiv kommer konsekvensbedömninen att vara enerell och beröra konsekvenser på kommunöverripande snarare än på platsspecifik nivå. Avränsnin och metod För att miljökonsekvensbeskrivninen ska bli relevant och tydli är det viktit att avränsa dess innehåll till att omfatta planens viktiaste påverkansfaktorer. Med bakrund i detta har eorafiska, tidsmässia och saklia avränsninar jorts. Den tidsmässia och eorafiska avränsninen är densamma som för den kommunöverripande översiktsplanen, dvs i huvudsak kommunens yta och tidsperspektivet Sakmässit har miljökonsekvensbeskrivninen inte avränsats utan tar upp samtlia miljöaspekter som listas i 6 kap 12 miljöbalken. Därutöver örs en bedömnin av konsekvenser för försvarsmakten och infrastruktur, påverkan på uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen och miljökvalitetsnormer. Nollalternativ Det ällande vindbruksplanen från 2011 är ett tillä till den inaktuella översiktsplanen från Genom att den äldre översiktsplanen upphävs kommer även vindbruksplanen att upphävas. Nollalternativet innebär därmed att eventuell vindkraftutbynad i kommunen kommer att ske utan stöd i en översiktsplan. Nollalternativet innebär att det saknas stöd i översiktsplanen för vindkraftutbynad i kommunen och att bylov och tillstyrkan kommer att ske från fall till fall, vilket minskar säkerheten i besluten. Nollalternativet innebär därmed enerellt sämre förutsättninar för vindkraftutbynad i kommunen. Vidare kan nollalternativet innebära att lokala värden för natur- och kulturmiljön samt för friluftsliv bibehålls i större utsträcknin och att de utpekade vindkraftsområdena förblir outbyda. Ett alternativ skulle vara att den äldre vindbruksplanen antas som ett tillä till den kommande översiktsplanen för kommunen. De områden som pekades ut har en annan eorafisk utbrednin, men den äldre vindbruksplanen innebär inte nåon betydande förändrin jämfört med det aktuella förslaet. I avsnitt 16 beskrivs de intressen som kan komma att påverkas av planförslaet och de konsekvenser som det kan medföra översiktlit. Mer detaljerade beskrivninar finns tillsammans med presentationerna av respektive vindkraftsområde. 57

58 15. Bedömninsrunder Grunder för bedömnin av vindbruksplanen Miljökonsekvenserna har bedömts för de miljöaspekter där vindbruksplanen kan antas komma att innebära betydande miljöpåverkan. Miljöaspekterna i 6 kap 12 miljöbalken har rupperats i olika teman enlit nedan som redovisas i respektive delavsnitt. I avsnitt 16 beskrivs varje tema inledninsvis avseende hur vindbruksplanen kan påverka respektive miljöaspekt, vilka åtärder som kommunen redan vidtait i planen samt viktia åtärder i det fortsatta planerinsarbetet. Slutlien beskrivs de kvarstående positiva och neativa konsekvenser som planen bedöms e på respektive miljöaspekt. Konsekvensbedömninen rundar si i och redovisas med utånspunkt i en femradi skala, se fiur 22. Beskrivninen av raderna i skalan anpassas efter de olika miljöaspekterna och konsekvenserna redovisas i tabeller i sina respektive avsnitt. Skalan byer i förlänninen på hur planen påverkar miljökvalitetsmålen, se avsnitt 16. Värderinen av konsekvenser örs för varje miljöaspekt och i en samlad bedömnin för hela översiktsplanen. Värderinen baserar si på befintli tillänli information om delområdenas och dess närområdes karaktär, värden och känslihet. Fiur 21. Grupperin av miljöaspekterna i teman. Fiur 22. Konsekvensbedömninen redovisas i en femradi skala där radernas beskrivnin anpassas i vart och ett av kapitlets avsnitt. Erfarenhet och synpunkter framkomna vid samrådet har väts in i värderinen. 58

59 59

60 16. Miljökonsekvenser Naturmiljö Vindkraftverken, med fundament, uppställninsplatser, tillfartsväar, avverknin, lednins- och kabeldranin innebär att naturmark tas i anspråk och innebär därmed intrån i naturmiljön och kan påverkan på mark, växter och eventuellt även hydroloiska funktioner. Fåelfaunan kan påverkas på flera sätt av vindkraftsutbynad och påverkan kan rovt delas in i förluster av livsmiljö, störninar och ökad dödlihet. De största riskerna för neativa effekter förelier i närheten av boplatser och i viktia flyttleder och rastområden. Fålar kan dödas enom kollisioner med verkens torn och vinar, samt de luftledninar som bys för att ansluta vindkraftverken. Vid lokaliserin av vindkraft är det därför viktit att ha od kunskap om den lokala fåelfaunan, t.ex. bon av särskilt utsatta arter, större fåelkolonier och betydelsefulla flyttstråk. Vindkraftverken drar till si insekter, precis som alla andra bynadskonstruktioner, och det kan därmed finnas en viss risk att fladdermöss som jaar dessa insekter skadas av vindkraftverken. Vid etablerin bör vidare utrednin av påverkan ske i områden med kända fladdermösspopulationer Vindkraftutbynad inom de utpekade områdena kan innebära viss påverkan på vattenmiljöer i samband med anläninen av den infrastruktur som ansluter till en vindkraftsanlänin. Påverkan kan bestå av rumlin och sedimentation eller annan påverkan på yt- och rundvatten. Detta hanteras i respektive tillstånds- eller bylovsärende enom att projekten ska uppfylla ällande miljökvalitetsnormer avseende yt- och rundvatten. I vindbruksplanen har kommunen undvikit att peka ut områden med höa kända naturvärden och detta innebär att påverkan på naturmiljön beränsas. Den prövnin som krävs enlit miljöbalken för storskali vindkraft innebär också att nödvändia hänsyn behöver tas innan verksamheten får tillstånd. Artskyddsförordninen er också ett särskilt skydd för alla arter. Utpekandet i vindbruksplanen bedöms därför få små neativa konsekvenser på naturmiljöer, inberipande bioloisk månfald, växtliv och djurliv. Dädjur kan främst störas under bytiden och då i huvudsak av buller och mänsklia aktiviteter. De lånsiktia effekterna på landlevande dädjur brukar ändå bedömas som små. De dädjur som är vanliast i kommunen, t.ex. äl, räv, sork, skoshare och ekorre, utörs av anpassninsbara arter där populationernas storlek påverkas av naturlia cykler och jakt. Fiur 23. Bedömninsrunder för naturmiljö. Bedömninen är att de kommunöver-ripande konsekvenserna blir små. 60

61 Mark och vatten Vindbruksplanens påverkan på mark och vatten inom kommunen utörs främst av omvandlin av delar av natur- och skosbruksmark till vindkraftsanläninar, med påverkan på landskapet enom den fysiska etablerinen med fundament, väar och kraftledninar, men också ett indirekt markanspråk som beror på vilken miljöaspekt som beaktas. Ett modernt storskalit vindkraftverk tar i anspråk en yta på ca 300 m2 för vindkraftverket och dess fundament. Dessutom krävs en kranuppställninsplats på m2 och ca meter anslutninsvä utöver befintlia väar. Placeras vindkraftverket i skosterrän behövs även en avverk-nin runt verket på ytterliare en halv hektar. Det innebär att vindkraften kräver ca en ha mark per vindkraftverk i direkt markanspråk. Därtill kommer markanspråk för anslutande kraftledninar. Det är möjlit att bruka skoen även med en vindkraftsetablerin och anläandet av nya väar, anpassade för tun trafik, kan underlätta för skosnärinen. Vindkraftens indirekta arealbehov är svårare att definiera och beror helt av vilken typ av markanvändnin som vindkraften relateras till. Inkluderas all yta där vindkraftverket eller nåon följdverksamhet är synli blir den påver-kade ytan mycket stor, men landskapsbildspåverkan är inte nåot hinder för de flesta verksamheter. För allmänna väar och järnväar innebär vindkraft ett skyddsavstånd motsvarande summan av verkets navhöjd och rotordiameter, vilket för ett 200 meter höt vindkraftverk blir 12 hektar. För bostadsbebyelse krävs ett avstånd för att klara beränsninsvärden avseende ljudpåverkan och sku-bildnin, vilket ör att det är svårt att få bylov där ljudpåverkan från vindkraftverk är höre än 40 db(a). Detta innebär att en yta på ca 120 ha nära ett enskilt verk blir svår att använda till bostäder. När fler verk bys i rupp blir påverkanszonen för ljudet större, men mindre räknat per vindkraftverk. Krin de 12 vindkraftverken på Draaliden i Piteå kommun påverkas 650 ha av 40 db(a) eller mer, vilket blir 55 ha per vindkraftverk. Motsvarande resoneman är möjlit för skupåverkan. På samma sätt kan man resonera krin vindkraftens arealbehov i relation till annan markanvändnin och även i relation till skyddsvärd natur och kultur. Till exempel bör kunsörnsbon, enlit Sveries Ornitoloiska förenin, få en skyddszon med en radie på 3 km (ca ha), när vindkraftverk etableras. Den arealpåverkan som vindkraften har på vattenmiljöer består i huvudsak av visuell påverkan på landskapsbilden. Denna påverkan innebär emellertid inte nåot hinder för nåon verksamhet i närliande vattenområden krin de föreslana vindkraftområdena. Utpekandet i vindbruksplanen bedöms få obetydlia konsekvenser på mark- och vattenanvändninen i kommunen, eftersom utpekanden skett i sådana områden där påverkan på mark och vatten blir obetydli. Fiur 24. Bedömninsrunder för mark och vatten. Bedömninen är att konsekvenserna blir obetydlia. 61

62 Landskapsbild Landskapsbild enerellt De verk som planeras ida har vanlitvis en totalhöjd på m och innebär visuella förändrinar för de platser där vindkraftverken kan ses. Till skillnad från radvisa förändrinar innebär byandet av vindkraftverk en förändrin av landskapsbilden på kort tid. Hur vindkraften påverkar landskapsbilden beror på verkens storlek, antal, utformnin, konstruktion, synbarhet och betraktninsavstånd. Upplevelsen av ett vindkraftverk påverkas även av vem som betraktar landskapet, vilken relation personen har till platsen, vilka förväntninar som fanns i förvä, samt den enerella inställninen till vindkraft. Vindkraftverkens påverkan på landskapet varierar utifrån hur tålit landskapet är för förändrinar. Komplexitet och skala är viktia aspekter vid en känslihetsbedömnin. Med komplexitet menas hur rikt och varierande landskapet är avseende olika element som bebyelse och veetation. Med skala avses storleken på strukturer i landskapet där toporafi och växtlihet har betydelse. För att förklara samspelet med landskapet kan även bereppen dominans, kontrast och samverkan användas. Vindkraftverk som syns på nära håll i ett landskap utan andra dominerande element kommer att dominera landskapsbilden, medan vindkraftverk på länre avstånd i ett stort obrutet skoslandskap kommer att uppfattas som mindre dominerande. Kontrast handlar om anläninens förmåa att smälta in i landskapet. I ett ålderdomlit landskap, t.ex. opåverkade skos- och kulturmiljöer, blir kontrasten med vindkraftverken stor jämfört med områden med stor sentida påverkan. Kontrasten upplevs också nåot mindre med ett storskalit skosbruk än med opåverkade skosmiljöer. Samverkan kan uppstå om det finns samband mellan särskilda anläninar som enom sin karaktär kan säas samverka med en vindkraftsetablerin. Exempel är nyetablerinar av vindkraftverk i närheten av befintlia vindkraftverk och i närheten av industriområden. Samverkan kan även upplevas mellan årdsvindkraftverk och ett aktivt jordbruk. Fler vindkraftverk er en större landskapspåverkan än färre, men inte i proportion till antalet. Sett från en utblickspunkt är det närmast synlia verket det mest dominerande och verk som tillkommer i bakrunden er betydlit mindre landskapsbildpåverkan. Stora verk syns på länre avstånd och totalhöjder över 150 m kräver starkare hinderljus för flyet, vilket kan innebära synbarhet på låna avstånd nattetid. Stora verk innebär dock att antalet verk kan reduceras. Större verk roterar lånsammare, vilket även det minskar synbarheten nåot. Hinberbelysnin Enlit transportstyrelsens föreskrifter ska vindkraftverk, som inklusive ro-torbladet i dess hösta läe, har en höjd mellan m över underlian-de mark- eller vattenyta datid markeras med vit fär, dvs. att vindkraftver-ket ska vara vitt. Under rynin och skymnin ska ett verk med samma höjd vara utrustat med blinkande medelintensivt rött ljus med 2000 candela (cd). Under natten kan intensiteten sänkas till 200 cd. Höre verk ska vara utrustade med höintensivt vitt blinkande ljus med cd datid och 2000 cd nattetid. Hinderljusen kan ses på flera mils avstånd och påverka landskapsbilden på olika sätt; direkt enom lampornas ljus, eller indirekt enom reflektioner i t.ex. vatten och snöytor, av ljusens eenskaper i styrka och fär, väder och betraktarens synförmåa. 62 Fiur 25. Vindkraftverkens påverkan på landskapet varierar med avstånd. Fiuren baseras på verk med totalhöjd 150 meter (källa: Riksantikvarieämbetet).

63 Konsekvenser för landskapsbilden Samtlia vindkraftsområden lier i skoslandskapet norr om Bodens centralort. Det storskalia skoslandskapet, med få insla av bebyelse, har en jämförelsevis stor tålihet för storskali vindkraft. Det bor inte måna människor i skoslandskapet, men däremot är det måna som rör si på vänätet enom landskapet. Skosveetationen innebär en visuell barriär som ör att vindkraftverk främst syns från öppna platser i landskapet, exempelvis från odlinslandskapen, sjöarna och från höt beläna platser. Därmed bedöms det mest påtalia synintrycket av eventuell vindkraftsetablerin i vindkraftsområdena att framträda när man befinner si i de mer vidsträckta jordbruksområdena läns Råneälven och i odlinslandskapen krin bl.a. Brobyn, samt från sjöar som t.ex. Stor-Lappträsket. Odlinslandskapet har en hö komplexitet, det vill säa att det består av måna varierande insla och varierad ålder på bebyelsen, ofta med höt historiskt värde som i exempelvis Brobyn-Skatamark. Odlinslandskapet är dock ofta redan påverkat av sentida bebyelse, modernt jordbruk och ny infrastruktur vilket minskar närliande vindkraftsparkers dominans. Även skosbruket medför en påtali påverkan på landskapet när det bidrar med en snabb förändrin vid större allrinar, slutavverkninar och markberedninsarbeten, samt en lånsam landskapsförändrin när ny sko växer upp. Det finns olika åtärder för att minska hinderbelysninens visuella störninar; ljuset kan skärmas av nedåt och uppåt, automatisk reducerin av ljusstyrkan kan ske nattetid, blinkninarna kan synkroniserade mellan verk och markerinen av vindkraftparker behöver endast ske i ytterkanterna. Hinderbelysnin är också under utvecklin, bl.a. finns det så kallad transponderteknik som endast tänder ljusen vid annalkande trafik. Sammantaet bedöms vindbruksplanen med föreslana vindkraftsområden innebära små neativa konsekvenser för landskapsbilden, eftersom vindkraftutbynaden föreslås ske i den del av kommunen som prälas av skoslandskap, mycket les befolknin och få kulturmiljö- och friluftslivsintressen. Se även avsnittet Konsekvenser för kulturmiljö och friluftslivet för fler konsekvensbedömninar för platser i landskapet där människor vistas. Fiur 26. Bedömninsrunder för landskapsbilden. Bedömninen är att konsekvenserna blir små. Bodens centrum 63

64 64 Kulturmiljö, friluftsliv och turism Friluftsliv och turism i Boden är till stor del knutna till aktiviteter och upplevelser av kommunens natur- och kulturmiljö. Se fiur 16 för områden viktia för kulturmiljö och friluftsliv. Ett större kärnområde för friluftsliv och turism har identifierats i översiktsplanen och ambitionen är att bibehålla förutsättninarna för turism och friluftsliv inom detta område. Konsekvenser för kulturmiljön Utbynaden av ett vä- och kraftledninsnät till respektive vindkraftverk kan påverka forn- och kulturlämninar. De flesta vindkraftsområdena har befintlia skosbilväar, men de behöver justeras och nya väar och kraftledninar måste anläas där det saknas. Förutom väar krävs även uppställninsplats vid respektive verk för kranarna. I eller i närområdet av samtlia vindkraftsområden finns fornlämninar och andra historiska lämninar. Om länsstyrelsen anser det nödvändit ska en arkeoloisk undersöknin utföras och om en ny lämnin hittas under byprocessen ska denna anmälas till länsstyrelsen. Detta eftersom även icke kända lämninar är laskyddade och en arkeoloisk utrednin enlit 2 kap. 11 kulturmiljölaen ska e svar på om fornlämninar finns inom området. I de fall lämninar skulle beröras av vindkraftsetablerin bör detaljlokaliserinen av verken kunna medföra att fornlämninarna inte berörs. Etablerin kan även innebära en visuell förändrin av kulturmiljöns karaktär och historiska dimension vilket framförallt påverkar möjliheten att uppleva, läsa av och ta till si ett landskaps kulturvärden. Utbynad av vindkraft i vindkraftsområdena kan påverka landskapsbilden i områden av riksintresse för kulturmiljövård, kulturmiljöprorammet och bevarandeproram för odlinslandskapet, se fiur 16. Tallber krononybye från 1800-talet, med skosarbetarbebyelse från 1950-talet, lier i sydli sluttnin och vindkraftverk på Orrkölen blir därmed ett dominerande insla i landskapet. Även de följande kulturvårdsområden i omivande kommuner berörs; Rikti-Dockas (riksintresse och kulturmiljöprorammet) i Överkalix kommun, Unna Saiva (kulturmiljöprorammet) i Gällivare kommun och Råne älvdal (kulturmiljöprorammet) i Luleå kommun. Mörtber (bevarandeproram för odlinslandskapet) i Jokkmokks kommun berörs inte på rund av omivande veetation och höjder. Strax öst om Granhammarberet lier Rikti-Dockas som är ett skossamiskt nybye från 1860-talet med bevarad bebyelse och odlinsmark. Gården har ett isolerat läe och berättar om hur man tidiare försörjde si i området. Platsen har därför ett höt kulturhistoriskt värde. Vindkraft på Granhammarberet kan påverka landskapsbilden och ljudnivån i delar av bebyelsen och odlinsmarken. Krinverksamheter i samband med etablerin och drift av en vindkraftanlänin kan också påverka upplevelsen av miljön Det äller även för Unna Saiva. Konsekvenser för friluftsliv och turism Vindkraftsetablerinens påverkan på friluftsliv och turism kan vara både positiv och neativ. Markpåverkan är oftast så liten att olika frilufts- och turistaktiviteter inte beränsas. Tillänliheten till olika mål kan öka om vänätet bys ut i samband med vindkraftsetablerin. Intrycket av landskapet för de som rörs si i naturen påverkas dock, särskilt i områden som ida prälas av tystnad, ostördhet och vildmark. Områden känsliare för vindkraft är nära populära fiskevatten, fritidshusområden, hotell- och campinanläninar, samt områden som har betydelse för vissa typer av rörlit friluftsliv och naturturism, se fiur 16. Fiske- och naturturism kan beröras visuellt av vindkraftsetablerin på Björnberet, Granhammarberet och Orrkölen. Det är främst platser och beby-else vid Lomträsket, Renoträsket, Stor-Lappträsket och Deerselet som kan beröras. För jakten bedöms de neativa konsekvenserna av vindkraftsetablerin vara små. Mycket lokalt kan ljudet från vindkraftverken påverka jakten enom försämrade möjliheter att höra en skällande jakthund. Dädjur som äl, ripa och hare är anpassninsbara, men just under by- och drifttiden kan jakten försvåras lokalt då viltet kan störas av verksamheten. Jakten kan underlättas enom den ökade tillänliheten som de nya väarna er, men älpassen och annan jakt kan behöva planeras om för att säkerställa skottriktninarna. Sammantaet bedöms vindbruksplanen e små neativa konsekvenser för kulturmiljön. Anledninen till att konsekvenserna inte bedöms som obetyd-lia är närheten mellan Granhammarsberet och Rikti-Dockas. För friluftslivet och turismen bedöms vindbruksplanen e obetydlia konsekvenser.

65 Fiur 27. Bedömninsrunder för kulturmiljön. Bedömninen är att vindbruksplanen er små konsekvenser på kulturmiljön i ett kommunöverripande perspektiv. Fiur 28. Bedömninsrunder för friluftslivet. Bedömninen är att de kommun-överripande konsekvenserna på friluftslivet blir obetydlia. 65

66 Naturresurser Vindkraften byer på att dra nyttja av vindeneri som förnybar naturresurs och utbynad av vindkraft innebär enerellt att förnybara naturresurser kan ersätta andra icke förnybara enerisla. Fiur 29. Bedömninsrunder för användninen av naturresurser. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna blir positiva. 66 Konsekvenser för rennärinen Landskapet krin vindkraftsområdena nyttjas av Gällivare skossameby. Mellan Malmbanan och kommunränsen i öst har Gällivare sameby, förutom betesmarker, strateiskt viktia brunst-, rast- och samlinsplatser, samt trivselland. Riksintresseområden för rennärinen i kommunens nordöstra del är främst koncentrerade till Råne älvdal. Vindkraftsetablerin, med vä- och kraftledninsanslutnin, i vindkraftsområdena kan påverka samebyarnas aktivitet främst enom undvikelse- och spridninseffekter hos renen och bortfall av renbetesmark. Detta kan innebära att flyttnin och uppsamlin av renar inom det aktuella området försvåras och att konflikter kan öka med ortsbefolkninen om det blir aktuellt att använda områden som normalt inte används för renskötsel. Hur renar reaerar beror dock på de förutsättninar som finns i landskapet som de vistas i. Undvikandeeffekterna bedöms vara som störst under anläninsskedet, samt under det eller de år som närmast följer etablerinen, då den mänsklia aktiviteten i området är som störst. När en vindkraftpark färdiställts, samt i takt med eventuella tillvänjninseffekter hos renen, bedöms denna problematik minska. Det kan dock inte uteslutas att vissa av undvikandeeffekterna är av bestående karaktär. Inet av vindkraftsområdena Granhammarsberet, Orrkölen och Björnberet sammanfaller med riksintressen för rennärinen. Sydost om området Björnberet, utanför vindkraftsområdet men i nära anslutnin till det, finns även en flyttled av riksintresse för rennärinen och sydost om denna finns ett kärnområde av riksintresse för rennärinen. Kravet på den som söker tillstånd för storskali vindkraftetablerin är att rennärinen så lånt som möjlit ska skyddas mot åtärder som kan påtalit försvåra närinens bedrivande enlit 3 kap 5 miljöbalken. Ett tidit samråd mellan sökande och Gällivare skossameby bör kunna säkerställa att flyttlederna skyddas och kärnområdet fortsatt kan nyttjas.

67 Fiur 30. Bedömninsrunder för rennärinen. Bedömninen är att konsekvenserna blir små. 67

68 Hälsa och livsmiljö Bodens kommun har sedan 2009 haft en befolkninsöknin, efter en vikande utvecklin sedan 1990-talet. Vindbruksplanen kan bidra till stärkta utvecklinsmöjliheter enom investerinar i eneriproduktionen och dess krinanläninar och stärka förutsättninarna för lokal service i den norra kommundelen, men samtidit påverka landskapet med höjd ljudnivå inom områdena och en påverkad landskapsbild i närområdet. Konsekvenser för ljudpåverkan och skubildnin En upplevd ljudbaserad störninsupplevelse påverkas av en rad faktorer, bl.a. vilken typ av ljud det är, vilken frekvens det har, hur det varierar över tid och hur det skiljer si mot existerande bakrundsljud. I moderna vindkraftverk är det i huvudsak två slas ljud som uppkommer. Dels det maskinella ljudet, som ida är mycket beränsat, och dels det aerodynamiska ljudet, som är det ljud som uppkommer från rotorbladen. Hastiheten vid rotorbladets spets är det som enerellt bestämmer nivån på den aerodynamiska ljudnivån, en höre hastihet er en höre ljudnivå. Naturvårdsverket anser att buller från vindkraft inte bör överstia 40 db(a) utomhus vid bostäder. Ljudnivån är aniven som medelvärden över tid (ek-vivalenta värden) och innebär att ljudnivån tillfällit kan vara höre, jämförbart med exempelvis ett passerande tå. Praxis ällande vindkraftsetablerinar är baserat på flertalet utsla i Mark- och miljööverdomstolen där bullervillkor anetts till 40 db(a). Erfarenheter pekar på att ett avstånd om meter till bostäder behövs för att ovanstående bullervärde inte överskridas. Avståndet påverkas bl.a. av faktorer som terrän, markförhål-landen, vald turbin och antal vindkraftverk. Rörlia skuor från vindkraftverkens rotorblad kan upplevas som störande nära vindkraftverk vid solit väder. Tydliast blir detta då solen står låt på himlen och skuorna då når länre från verken. I och med att avståndet ökar täcker rotorbladen en allt mindre del av solskivan och skuorna blir mer diffusa. På ett avstånd på meter är skuorna så diffusa att de inte länre år att uppfatta. Ida är solreflexer inet eentlit problem då antireflexbehandlade ytor används på vindkraftverkens vinar. Konsekvenser avseende buller och skueffekter kommer att vara obetydli om efterföljande vindkraftprövnin utår från ällande riktvärden och rekommenderade skyddsavstånd till bebyelse. Fiur 31. Typiska ljudnivåer vid olika typer av verksamheter. 68

69 Konsekvenser för iskast och blixnedsla Det är risk att av torn/rotorblad drabbas av nedisnin då det är underkylt ren/dimma eller då det sker snabba temperaturväxlinar under natten. Med andra ord, då det är kallt och fuktit. Detta är vanliast under senhöst och milda vinterdaar. Det finns flera beprövade tekniker för att förebya dessa problem och metoden varierar mellan olika vindkrafttillverkare. Vissa tillverkare nyttjar elektriska värmeslinor i rotorbladen, medan andra använder varmluft. Det emensamma är att rotorbladen värms upp och att problemet med nedisnin i stort sett elimineras under drift. Om isbildnin trots detta sker uder drift påverkar detta vindkraftverkens effekt tillräcklit mycket för att övervakninssystemet reistrerar att verket inte funerar optimalt. Systemet reistrerar denna avvikelse och stoppar därefter verket. Vindkraftverk placeras ofta på höt beläna punkter och är i si höa konstruktioner med od ledninsförmåa. Vid åskväder är vindkraftverk därför extra utsatta för blixtnedsla, i synnerhet rotorbladen som är verkens hösta punkt. Ida förses vindkraftverken med åskskydd i form av åskledare som säkert leder ner blixtnedslaet i marken. Rotorbladen förstärks även för att bättre klara blixtnedsla. Med tanke på att de utpekade vindkraftsområdena har mycket lå besöksfrekvens och om planens riktlinjer avseende ljudnivå, skuor och risker följs bedöms konsekvenserna av planen bli obetydlia på hälsa och livsmiljö. Risken för iskast är därför som störst då verket har varit stillastående och ska startas upp ien. Rotorbladens hastihet vid verkstart är dock lå och riskzonen är mycket liten i direkt anslutnin till vindkraftverket. Vid start av vindkraftverket finns åtärder som kan tas för att minimera risken för iskast, exempelvis kan en start-stopp teknik enomföras för att skaka av isen som då faller rakt ner vid vindkraftverkets fot. Fiur 32. Bedömninsrunder för hälsa och livsmiljö. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna på friluftslivet blir obetydlia. 69

70 Klimat och riksfaktorer Utbynad av vindkraft medverkar enerellt till en omställnin av ett förnybart enerisystem och därmed en minskad lobal påverkan på klimatet. De utpekade områdena lier på höjder, lånt från bebyelse och med få människor och påverkas inte av förhöjda flöden i de större vattendraen. Ökade nederbördsmänder innebär dock att det inom områdena kan ske erosion och detta bör beaktas i detaljprojekterinen av vindkraftverk, väar och elnät. Med tanke på ovanstående bedöms konsekvenserna bli obetydlia avseende klimat- och riskfaktorer. Fiur 33. Bedömninsrunder för klimat- och riskfaktorer. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna blir obetydlia. Fiur 34. Sannolik överförinsförmåa av effekt vid olika spänninsnivåer (källa: Enerimyndiheten). 70

71 Försvarsintressen och infrastruktur Konsekvenser för totalförsvaret Etablerin av vindkraftverk inom försvarets intresseområden kan skapa problem eftersom vindkraftverk kan vara direkta fysiska hinder för militär luftfart och övninsverksamhet, men även påverka de tekniska systemen (exempelvis radar, radiolänk och sinalspanin). Inom Vidsel och Kallax militärflyplatsers hinderytor får inen nybynation av vindkraftverk ske. Hinderytorna avser att säkerställa övninsmöjliheten av låflynin vid flyplatserna. Civila flyplatser har även de inflynins- och skyddszoner att ta hänsyn till i vindkraftsammanhan. MSA-yta (Minimum Sector Altitude) är ytan närmast flyplatsen där den inledande inflyninen sker. Inom denna yta är höjden på tillkommande objekt beränsad för höa bykonstruktioner (bynader, master, vindkraftverk). Vindkraftverk i olämplia läen kan medföra kraftia störninar på radio- och teleutrustnin i befintli radiolänkstation, samt på radiobaserade teleförbindelser till och från stationen. Det kan medföra att man kan behöva flytta eller ersätta befintlit radio- och telenät. Konsekvenser på infrastruktur Vindkraftsetablerin i vindkraftsområdena kommer inte att påverka nåot riksintresse för vä eller järnvä då de lier på behörit avstånd från vindkraftsområdena. Hänsyn måste tas till det allmänna vänätet som leder förbi parken eller där transporter av vindkraftverken ska ske. Inen påverkan sker på allmän vä och järnvä om vindkraftverk vid planerin placeras på sådant avstånd till vä och järnvä att de inte utör en fara för trafiksäkerheten, det vill säa för att minimera risken att verk välter över väen eller banan, samt att förhindra att eventuell isbildnin på rotorbladen slunas ner på väen respektive järnväsanläninen. För lokala transporter i anslutnin till vindkraftlokaliserinen krävs väar av tillräckli od bärihet och eometri. Befintlia skosbilväar kan användas, men de måste ibland förstärkas för att tåla tuna laster och radierna ökas för att klara utrymmeskraven under vindkraftsutbynad. Inom vindkraftparker behöver kompletterin med nya väar öras då det måste finnas körbar vä fram till varje verk för verkets uppförande, driftservice och nedmonterin. Vindkraftverk i stora vindkraftparker ansluts vanlien till ett uppsamlinsnät som sedan ansluts via transformator till reionnätet. Lokalnät används för anslutnin av privatpersoner och industrier och till det kan småskali vindkraft, som enstaka vindkraftverk, anslutas. I varje enskilt anslutninsärende utför nätäaren beräkninar och analyser för att undersöka huruvida det finns kapacitet i nätet, samt hur vindkraftverkanslutninen påverkar elnätet. För att anslutnin till stam- eller reionnätet ska vara möjlit bör den totala installerade effekten vara över 100 M. Ett sätt att möjliöra detta är samarbete och samordnin mellan flera halvstora vindkraftparker. Beroende på lokaliserin av vindkraftparker kan nya kraftledninar behöva byas. Fiur 35. Bedömninsrunder för försvar och infrastruktur. Bedömninen är att de kommunöverripande konsekvenserna för försvarsområden och infrastruktur blir positiva. 71

72 Samlad bedömnin Konsekvensbedömnin Vindkraft är en vikti del av de förnyelsebara enerikällorna och den typ av elproduktion som er minst neativ miljöpåverkan; den har små direkta markanspråk, er ina utsläpp och kräver ina miljöfarlia bränsletransporter. Miljökonsekvenserna för vindkraftsutbynad i de utpekade vindkraftsområdena berör främst visuell påverkan, hälsa och säkerhet, naturmiljö, kulturmiljö, jakt, friluftsliv och turism, samt rennärin. De utpekade vindkraftsområdena är lokaliserade till det kuperade skoslandskapet i norra delen av Bodens kommun, med relativt bra årsmedelvindar för vindkraftsetablerin och där Försvarsmaktens intresseområden är färre. Ett vindkraftverk kräver ca 1 ha mark i direkt markanspråk, då tillkommer markanvändnin för anslutande kraftledninar. Vindkraftsområdena innehåller, eller lier i anslutnin till, intresseområden med höa naturvärden med skydd enlit la, som natura 2000-områden, naturreservat eller kunsörnsrevir. Lokalt förekommer det även småskalia intresseområden, som nyckelbi-otoper och fornlämninar, som år att undvika vid norann undersöknin och detaljplanerin av verkoch väplacerin. Vid en efterföljande vindkraftprövnin krävs fördjupade utredninar för hanterin av eventuella intressekonflikter knutna till naturmiljöintressen, kulturhistoriska lämninar, friluftsliv och turism samt markbruk i övrit. Graden av visuell påverkan på bebyelse och skyddade kulturmiljöer varierar med var i landskapet människor befinner si och om det finns kulturmiljöintressen i närområdet. Läns Råne älv finns historiskt sett höre förekomst av sammanhållen bebyelse för permanent- och fritidsboende. Det storskalia skoslandskapet med lå komplexitet prälas dock till stor del av blandsko och skosbruk, vilket ökar landskapets tålihet för nya insla som vindkraftparker, både enom skoens ridåeffekt och enom skosbrukets neativa störnin i landskapet. Efterföljande prövnin ska utå från ällande riktvärden och rekommenderade skyddsavstånd till bebyelse avseende bland annat buller och skueffekter, samt föreås av en analys av påverkan på landskapets karaktär och känslia utblickar från bebyelse och platser med skyddade kulturmiljöer. Vindkraft kan även påverka förutsättninarna för friluftsliv, turism och jakt enom att ostörda områden i eller i närheten av vindkraftsområdena inte länre kommer att vara helt tysta. Vidare kan risk för iskast förekomma vintertid. Vindkraft beränsar inte skotertrafik och rörlit friluftsliv betydlit eftersom vindkraftparker vanlitvis inte omärdas av stänsel. Vindkraftlokaliserinar i samebyarnas renbetesland kan leda till merarbete och ändrade förutsättninar för renskötseln. Vid projekterin bör kontakt och dialo därför ske med berörd sameby så tidit i lokaliserinsprocessen som möjlit. Fiur 36. Samlad konsekvensbedömnin av vindbruksplanen. 72

73 Påverkan på miljökvalitetsmål I detta avsnitt beskrivs på vilket sätt vindbruksplanen bidrar till, eller på annat sätt påverkar möjliheten, att uppfylla de 11 miljökvalitetsmål som berörs av vindkraftsplanerinen. Beränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturli försurnin, Giftfri miljö, Säker strålmiljö och Inen överödnin är alla miljökvalitetsmål där pro-duktion av vindkraftsel bidrar till måluppfyllelse. Vindkraftsutbynad enlit planen medför minskade utsläpp av koldioxid och växthusaser, samt användnin av kärnkraft, då behovet av eneriproduktion från fossila bränslen och kärnkraft minskar. Planen förhindrar inte måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendra, Myllrande våtmarker, Levande skoar, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyd miljö, men målen kan i viss mån påverkas neativt av anläninarnas fysiska intrån med effekter på bioloisk månfald, samt visuell påverkan på bebyelse och kulturlandskapet. Riskerna minimeras dock om projektörer i planerin, tillståndsansökan och etablerin tar hänsyn till vindbruksplanens riktlinjer, samt ällande lastiftnin. 73

74 Påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten och luft Miljökvalitetsnormer vatten Det överripande målet för vattenförvaltninsarbetet är att för alla vattenförekomster uppnå de beslutade miljökvalitetsnormerna till år 2015 eller senast till år 2027, dvs od ekoloisk status och od kemisk status, eller potential om det rör si om konstjorda eller kraftit modifierade vattenförekomster. Klassificerin av vattenförekomster skedde 2015 av Vattenmyndiheterna Storskali vindkraftsetablerin inom de utpekade områdena kommer trolien inte medföra försämrade förutsättninar att nå od status hos vattenförekomsterna. Kommande projektörer behöver dock i sin planerin, tillståndsansökan och etablerin utreda vilken hänsyn som behöver tas vid vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer luft I Bodens kommun förekommer luftföroreninar främst i centralorten Boden. Vätrafiken bedöms vara den största källan till luftföroreninar. Förekomsten av farlia ämnen i luften i Boden lier dock under ällande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Trots att miljökvalitetsnormerna för luft innehålls är det viktit att arbeta med att minska. Ett sätt att öra detta är främja eneriproduktion som inte medför nåra utsläpp. En sådan planerin inverkar således positivt på miljökvalitetsnormerna för luft. Fiur 37. Bedömninsrunder för miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Bedömninen är att konsekvenserna blir obetydlia. 74 Fiur 38. Bedömninsrunder för miljökvalitetsnormer (MKN) för luft. Bedömninen är att konsekvenserna blir positiva.

75 17. Uppföljnin Enlit 6 kap. 12 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivninen innehålla en redoörelse för de åtärder som planeras för uppföljnin och övervaknin av den betydande miljöpåverkan som enomförandet av planen medför. Uppföljninen av vindbruksplanen och miljöbedömninen sker i samband med att översiktsplanen aktualitetsprövas, vilket ska ske en ån per mandatperiod. Uppföljninen innefattar den betydande miljöpåverkan som identifierats, samt i vilken utsträcknin som bedömninen av konsekvenserna varit korrekta. Kommunen kommer även att följa upp förändrinen av samhällsförutsättninarna (exempelvis avseende befolkninsutvecklin och närinslivsstruktur) som översiktsplanens förhåller si till. 75

76

77

78

79

80

81

82

83