Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 ~~~~~ ~~~ ~..~+iv~as~~~~ I ~ t ~ Medborgarförslag: ~e+~ra~a d~~ri~~ Psykoterapeutisk behandling hos legitimerad privatpraktiserande psykoterapeut. Inte sällan inträffar det synnerligen tragiska: en människa i kris tar sitt liv efter att ha blivit hemskickad från psykkliniken. Vaxj e gång det sker år det en tragedi inte bara dör månpiskan i kris utan även för anhöriga, vånner och sjukvårdspersonal. Och för Sjukvårdshuvudmannen ett ståndigt nårvarande problem. I Aftonbladets granskning "Pengar, piller, psykvård "från hösten 2011 för övrig nominerad till "Guldspaden" i år uppmårksammas bristerna i psykvården, bl a att så många patienter inom psykiatrisk vård fortfarande begår självmord. Det j ag vill föreslå som ett sätt att förebygga självmord år att utöka möjligheten att genomgå individuell psykoterapeutisk behandling. Redan idag erbjuds sådan psykvård av Sjukvårdshuvudmannen men den år långtifrån tillräcklig. För även om den är mer tid- och kostnadskrävande~.n många andra behandlingsformerår det oomtvistat att ps, koterapi föråndrar månpiskan på ett diupare plan. Det kan få månpiskor på andra tankar ån att avluta livet i förtid. Och i en förlångning sparar det pengar för Sjukvårdshuvudmannen då patienter i kris inte behöver återkomma för akut psykiatrisk hjälp. Men psykoterapi åx fortfarande förbehållet ett fåtal, företrädesvis de välbeställda i städernas "socie~etsområåen'". Ise mindre b~mec~lau~, ~c~~åtta ~ s~ais~täd~~~~,s ~å~~r~sora~råde~ ~r~ "arbetsstadsdelar", får nöj a sig med akutinsatser dör att hellre lindra symtomen i mycket hög grad med enbart mediciner ån att bearbeta roten till det onda. Så tycker jag inte att det skall vara: alla patienter ska av Sjukvårdshuvudmannen erbjudas vård på lika villkor men utifrån individuella förutsättningar. (Alla kan inte tillgodogöra sig psykoterapeutisk behandling eftersom vi alla är individer, bär på unika levnadshistorier som ofta fordrar individuella lösningar). Slår jag upp avdelningen "Psykoterapeuter Legitimerade" i Gula Sidorna Örebro 2012 så finner jag tjugo (20) inom yrkeskategorin som kan erbjuda kvalificerad psykoterapeutisk behandling. Och antalet växer dör varje år. Så det råder ingen brist på utbudet av psykoterapi i samhället. Problemet år att den i så hög grad bedrivs i privat regi och är snedfördelad; den som förmodligen bäst skulle behöva sådan behandling diskval i icet~as pga. alltför tunn plånbok. För att komma tillrätta med detta %reslår jag att Sjukvårdshuvudmannen etablerar samarbete med ett antal privata aktörer inom området och skapar ett system som underlättar %r patienter inom den offentliga vården att genomgå individuell psykoterapeutisk behandling. Hur det systemet skulle utformas vet j ag inte. Men kanske skulle det gå att införa något liknande som gäller Folktandvården? För högkostnadsskyddet itandvårdsförsäkringen skyddar mot höga kostnader; ger SQ %rabatt över kr, 85 %rabatt över kr. Det skulle väsentligt underlätta för mindre bemedlade patienter i psykiatrisk vård dör dem som

38 vill, har ett behov och anses kunna tillgodogöra sig detta att genomgå långvarig psykoterapeutisk behandling hos privat vårdgivare. Jag tror att effekten av ett sådant system skulle innebås att sj älvmord i ån högre grad skulle kunna förhindras och återkommande besök vid Örebro Universitetssjukhus, Karlskoga och Lindesbergs lasaretts akutmottagningar skulle minska med minskat månskligt lidande, färre personliga tragedier och minskade kostnader dör Sjukvårdshuvudmannen som följd. Så mitt konkreta %rslag är att tillsätta en grupp av politiker från varje parti och experter att utreda och %reslå landstingsfullmäktige hur ett samarbete med ett antal privata vå~dgiva~e med inriktning på psykoterapeutisk behandling skulle kunna etableras, - ett system, liknande högkostnadsskyddet inom tandvården, som kan underlätta för' mindre bemedlande att genomgå psykoterapeutisk behandling hos legitimerad privatpraktiserande psykoterapeut. Örebro den 2 mars 2012 i,eir'' ~ sc~r~ ~Tygåru... ~; ~~-~ Berggatan Örebro Tel Mobi E-poat: leifgny~ard~a,comhem. se

39 Motion till landstingsfullmäktige angående kompletterande anvisnin ar för utformandet av landstia g ets IT-s Y stem. En n Y aktivitet i process brebro teä~ S LA Nt~5f~H~ Den nu u blossade debatten kring de avtalsmässiga och ekonomiska turerna runt atp d~ pp landstingets misslyckade köp av datasystem torde aktualisera politikernas yttersta ansvar för verksamheten. Vi kan i tillägg till detta framhålla andra aspekter på IT-verksamheten och då framför allt de förment underlättande systemens bristande användarvänlighet. Dessa brister och det utrymme och den tid som patientadministrationen har kommit att ta, kan kanske vara en del av förklaringen till den sjunkande besöksfrekvensen (kostnadsökningen) inom exempelvis allmänpsykiatrin, där besöksfrekvensen gått ner från c:a 2 besök per dag (på 1994-talet} till dagens c:a 1,3 besök per dag (omkring 2010). Om man försöker titta in i IT-verksamheten, så möts man som utomstående av ett överväldigande virrvarr av strukturer och system. Favorituttrycken i de olika dokumenten tycks vara "strategi" och "process" och man tvingas ofta som Martin Luther, lyfta på hatten och gå vidare, när man inte förstår. Sammanlagt finns det ett trettiotal olika datorsystem, varav datajournalen bara är ett, men kanske det viktigaste systemet. När datajournalen presenterades inom psykiatrin, så skulle alla problem försvinna. När sedan systemet hade introducerats, så skulle alla problem försvinna så fort alla hade lärt sig detta. När sedan alla hade lärt sig, så skulle också problemen med "strulet" försvinna -för "dom jobbar på det". Problemet som kvarstår är dock att det över huvud taget inte är särskilt användarvänligt och "strulet" kommer därför att leva kvar tills vi får nya system. Landstingshälsan har i rapporten Övervakning under och efter införandet av datorjournal vid Medicinska kliniken USÖ utifrån ProMES-baserad metodik bl.a. kommit fram till, att "man sitter mycket framför datorn i sjukvården" och att läkarna vid kliniken fick ägna halva sin arbetstid till arbete vid datorn. Läkarna som grupp upplevde också en signifikant försämring av journalen som verktyg. Journalen upplevdes bl.a. som "ologiskt uppbyggd, samt svår att introducera och lära nya doktorer." Några åsikter handlade om plottriga menyer, klumpig design, svårigheter att hitta, avsaknad av enhetlighet etc. Anmärkningsvärt var, att möjligheterna till, att snabbt få fram relevant information vid användningen av datajournalen, sågs som klart försämrade i j ämförelse med pappersjournalen! Utredningen frågade sig också: "För vem konstruerar/designar vi datorjournalen egentligen?" I revisionsrapporten från PWC "Granskning av landstingets process för val av systemstöd" inkommen till ÖLL , konstaterar man bl. a., att det finns "en tydlig organisation för såväl anskaffande av stödsystem som vårdsystem. För att stärka ändamålsenligheten i processen föreslår vi att de processer ett IT-system skall stödja, ska vara definierade, optimerade och kända i organisationen (hatten av!). Detta moment bör läggas till som en aktivitet i processen för val av IT-system" (sid. 4). Man konstaterar också, att "landstinget inte har någon fungerande process för nyttokalkyler och nyttohemtagning vilket inte kan anses tillfredsställande" (sid. 6). I Bilaga 1 hänvisar man till e-delegationens Vägledning i Nyttorealisering ramverk för effektstyrd verksamhetsutveckling, vari nyttan definieras som "resultatet av en fö~änd~ing som upplevs som positivt av dess int~essente~". Vidare: "Resultatet kan ibland leda till negativa effekter för vissa intressenter. Dessa negativa effekter kallas ibland onyttor och behöver identif eras och beskrivas på samma sätt som förväntade s 3~

40 nyhor vid planeringen av ett förändringsarbete." Som en av många användare får jag tyvärr konstatera, att det inte kan ha utförts någon nyttokalkyl (för vårt vidkommande). Vi användare har inte haft det inflytande som vi borde ha haft med tanke på den konkreta användning för vilket systemen har konstruerats. Med hänvisning till ovanstående problembeskrivning och i syfte att förekomma framtida problem för användarna och därmed höj a produktiviteten i sjukvården, föreslår j ag Landstingsfullmäktige besluta att: följande sex gyllene regler tillförs och tillämpas vid utformningen av framtida IT-system: 1. St~uktu~p~incipen: Utformningen bör organisera gränssnittet på ett meningsfullt sätt, som är enkelt att förstå för användaren. Strukturen måste vara konsekvent. 2. Enkelhetsp~incipen: Utformningen måste erbjuda enkla lösningar på olika uppgifter. Proceduren måste kunna utföras enkelt utan att förvirra användare. 3. Synl ighetsp~incipen: Den grafiska utformningen av ett användargränssnitt måste ge användaren visuell tillgång till alla verktyg som behövs för en viss uppgift. Samtidigt måste onödig information sållas bort, eller hållas utom synhåll. 4. ~te~koppl ingsp~incipen: Gränssnittet måste ge användaren relevant information om vad som sker i olika sammanhang. Informationen måste vara koncis och i relation till vad som sker. Språkbruket måste vara lättfattligt och ge användaren en intuitiv förklaring till vad som sker. 5. Toleransprincipen: Gränssnittets utformning måste vara flexibelt och tolerant gentemot användaren. Misstag från användarens sida måste minimera riskerna för att information förloras. Användaren måste kunna ångra eventuella misstag. 6. ~te~användningsp~incipen: Gränssnittet måste återanvända vanligt förekommande uppgifter och kommandon för att skapa en konsekvent användarupplevelse. Användaren skall inte behöva lära sig, eller komma ihåg för många olika moment. (De sex gyllene reglerna har ställts upp av Larry Constantine [MacWorld. Maj 5, 2010] och gäller generellt för utformningen av framtida användargränssnitt.) :~ ;,,. `, ~: ~~ :~ ~..,. ~. ~... Anders Ostlund Oppositionsråd för SD i Örebro Läns Landsting

41 Periodrapport med prognos MARS 2012

42 l Periodens resultat 0 mnkr (-28 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,7 % (3,1 %) l Helårsprognos 0 mnkr (70 mnkr) Sammanfattning Periodens resultat uppgår till ett nollresultat, vilket är 28 mnkr bättre än Landstingets helårsresultat beräknas till ett nollresultat. Resultatet innefattar ett antal osäkerhetsposter. Bedömningen är för närvarande ett resultat i intervallet +/-50 mnkr. Osäkerhetsfaktorerna ligger bland annat i utfallet av avtalsrörelsen och skatteprognosen. Omvärldsanalys Sveriges BNP föll med 1,1 procent fjärde kvartalet 2011 jämfört med kvartalet före. Det förklaras främst av en fallande export i spåren av statsskuldkrisen i euroområdet, men även inhemsk efterfrågan utvecklades svagt. Den svaga produktionsutvecklingen har även satt spår på arbetsmarknaden, med minskad sysselsättning sedan hösten Arbetslösheten har stigit något. Det finns dock fortfarande betydande osäkerhet om hur statsskuldkrisen i euroområdet kommer att lösas upp. BNP-tillväxten i Sverige blir därför dämpad det första halvåret Arbetslösheten fortsätter därför att stiga ännu en tid. Euroområdet hankar sig fram och långsamt tycks förtroendet för de offentliga finansernas hållbarhet i de statsfinansiellt svaga länderna återvända. Skuldavskrivningen för Grekland har genomförts som planerat och ytterligare åtstramningsprogram är på väg i de länder som inte uppnår sina mål för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn. På kort sikt bedöms därför riskerna för en oordnad upplösning av statsskuldkrisen ha minskat, även om det kvarstår osäkerhet kring utvecklingen i framför allt Portugal och Spanien. Dessutom återstår de stora utmaningarna med att på lite längre sikt skapa en balanserad ekonomisk utveckling i euroområdet. Resultatanalys Periodens resultat Landstingets redovisar ett nollresultat per mars, vilket är 28 mnkr bättre än för motsvarande period föregående år. Hälso- och sjukvårdsverksamheterna inkl tandvård redovisar ett underskott på 22 mnkr (-57 mnkr) och övriga verksamheter 3 mnkr (-9 mnkr). Landstingsgemensamt ger ett överskott på 25 mnkr. Huvudorsaken till det förbättrade resultatet jämfört med föregående år att verksamheterna redovisar ett bättre resultat 2012 jämfört med Helårsprognos Den första prognosen för 2012 visar ett nollresultat, vilket understiger budget med 16 mnkr. Bedömningen i helårsprognosen innebär en nettokostnadsökning på 5,5 procent (exklusive huvudmannaskapsförändringen 2,5 procent) jämfört med bokslutet Resultatet innefattar ett antal osäkerhetsposter. Bedömningen är för närvarande ett resultat i intervallet +/-50 mnkr. Osäkerhetsfaktorerna ligger bland annat i avtalsrörelsen och skatteprognosen. I prognosen är inte de prestationsrelaterade statsbidragen för barn och unga med psykisk ohälsa samt vårdgaranti beaktade. Intäkterna för skatter och generella statsbidrag bedöms ge ett överskott mot budget. Skatteunderlagets utveckling är osäkert och flera bedömare ser en försämring. Om skatteunderlaget ökar/ minskar med ytterligare en procentenhet så ökar/minskar skatteintäkterna med ca 50 mnkr. Avtalsrörelsen pågår och konsekvenserna för landstingets ekonomi är ännu inte klara. En löneökning med en procent innebär en kostnadsökning för landstinget med ca 43 mnkr. Nettokostnader 1 Nettokostnaderna uppgick för perioden till mnkr (1 722 mnkr) och har därmed ökat under perioden med 3,7 procent (3,1 procent). Den höga ökningstakten beror på ändrat huvudmannaskap för länstrafiken. Nettokostnadsprognosen uppgår till mnkr (6 772 mnkr) vilket innebär en nettokostnadsökning på 5,5 procent, exkl. huvudmannaskapsförändringen 2,5 procent. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 321 mnkr för perioden och har därmed ökat med 8,9 procent jämfört med föregående år. Patientavgifterna är i stort sett oförändrade med undantag av tandvårdsavgifterna som har ökat med 4 mnkr eller 10,8 procent till 37 mnkr. Den sålda vården har ökat med 9 mnkr eller 8,7 procent och uppgår till 108 mnkr. Värmlandsavtalet följer föregående års nivå. Övriga statsbidrag har ökat med 11 mnkr jämfört med motsvarande period förra året. Det är framförallt specialdestinerade statsbidrag som har ökat för kulturarbete och stimulansbidrag för äldre multisjuka. Dessa intäktsökningar motsvaras av ökade kostnader i verksamheterna. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgick till mnkr (2 017 mnkr), vilket innebär en ökning med 4,5 procent. Lönekostnaden för perioden januari mars är 813 mnkr 1 Verksamhetens kostnader minus verksamhetens intäkter

43 och har då ökat med 1,5 procent (2,3 procent). Redovisad kostnad för läkemedel har ökat med 3,8 procent och uppgår per mars till 208 mnkr (exklusive läkemedelsrabatter). De största ökningarna kommer från användningen av blödarpreparat, tnf-alfahämmare vid reumatism och immunglobuliner vid immunbristsjukdomar. Köpt somatisk vård har preliminärt minskat under första kvartalet, både när det gäller somatisk och psykiatrisk vård. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Skatteintäkterna har för perioden ökat med 84 mnkr eller 6,6 procent. Ökningen beror på skatteväxlingen med länets kommuner för länstrafiken. Generella statsbidrag och utjämning har ökat med 28 mnkr eller 6,4 procent och beror på skatteväxlingen för länstrafiken. Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till mnkr, vilket skulle innebära en ökning mot föregående år med 5,3 procent. SKL presenterar en ny skatteunderlagsprognos i april. Finansnetto Finansnetto är i mars -30 mnkr, vilket är 20 mnkr sämre än vid motsvarande period föregående år. Finansiell ställning Investeringar Hittills i år har materiella investeringar om 96 mnkr genomförts. Prognosen för helår är 495 mnkr, varav byggnader 324 mnkr och inventarier 171 mnkr. Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella bidrag jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Skatteintäkter o generella bidrag 5,3% 5,0% 4,7% 1,9% 3,1% Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2011 Prognos 2012 Jan Mars Helår Lönekostnadsutveckling (justerat för jämförelsestörande poster) 2,8% 6,6% 1,5% 3,7% Verksamhetens nettokostnader 2,7% 4,1% 3,8% 5,3% 5,5% 2,0% Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2011 Prognos 2012 Jan Mars Helår Likvida medel Per den sista mars uppgick landstingets likvida medel till 509 mnkr. Om hänsyn tas till den nettoutlåning som görs till landstingets närstående bolag uppgick likvida medel till 467 mnkr. Kapitalförvaltning I budget för 2012 är 100 mnkr avsatt för investeringar för pensionsändamål till de tidigare avsatta 800 mnkr. Per den sista mars har 70 mnkr placerats. Per den sista mars har kapitalportföljen ett marknadsvärde på 928 mnkr.

44 Resultaträkning (mnkr) Balansräkning (mnkr) Redo- Redo- Prognos Budget Redovisning visning helår 2012 visning jan-mars jan-mars { { Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS/ ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster 203 PERIODENS/ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Resultat HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Universitetssjukhuset Örebro -2,5-39,4-94,4 Karlskoga lasarett -7,1-10,2-11,5 Lindebergs lasarett -3,5-2,4 5,4 Psykiatri -2,1-7,0* -0,8* Primärvård -10,6-10,4 11,5 Habilitering och hjälpmedel 1,7 * * Folktandvård 1,0 3,5 6,5 Hälsovalsenheten -0,5 7,3-5,6 Tandvårdsenheten 1,1 1,7 6,9 Summa -22,5-56,9-82,0 NÄMNDEN FÖR FORSKNING -0,3-0,4 2,3 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE Trafik -2,0-2,0 0,0 Miljö 0,5 0,0 0,7 Lednings- och verksamhetsstöd (Service) 3,2-12,2 12,7 Summa 1,7-14,2 13,4 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING Tillväxt 2,5 25,4 2,7 Kultur 1,5-11,4 0,2 Folkhögskolor 3,3-6,4 1,0 Summa 7,3 7,6 3,9 NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA 2,4 2,3 0,7 GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 0,8 1,5 2,3 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige 0,5 2,4-0,4 Revisionsnämnden 0,1-0,2 0,0 Patientnämnden 0,2-0,9 0,5 Summa 0,8 1,3 0,1 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsens nämnder 0,4-9,3 0,4 Ledningskansliet och projekt -16,1 2,1-0,8 Summa -15,7-7,2-0,4 SUMMA VERKSAMHETER -25,5-66,0-59,7 LANDSTINGSGEMENSAMT 25,1 37,7-73,3 TOTALT -0,4-28,3-133,0 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år 2012, Landstingsgemensamt är budgeterat till 15,7 mkr. * T o m 2011 ingick Habilitering och hjälpmedel i Psykiatriförvaltningen. Investeringar (mnkr) Redovisning Redovisning Budget Redovisning jan-mars 2012 jan-mars Byggnader Inventarier Finansiella SUMMA Postadress: Örebro läns landsting, Ledningskansliet, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: orebroll@orebroll.se Telefon: Telefax:

45 Årsredovisning 2011

46

47 Örebro läns landsting Årsredovisning 2011 Beslutad av landstingsfullmäktige den 3 maj

48 2

49 Innehåll Förord 4 Sammanfattande resultat av 2011 och framtida utmaningar 6 Vision och värdegrund 9 Landstingets uppdrag 10 Landstingets organisation roller och ansvar 11 Uppföljning och utvärdering 13 Viktiga händelser Rapportering, mål och måluppfyllelse 17 Folkhälsa 18 God vård 21 Forskning och högskoleutbildning 33 Regional utveckling 35 Kultur och bildning 39 Demokrati och insyn 40 Miljö 42 Personal och kompetens 46 Information och kommunikation 50 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 53 Ekonomi och finansiella förutsättningar 57 Omvärldsanalys 59 Resultatanalys 60 Finansiell ställning 65 Resultaträkning 68 Driftredovsining 69 Investeringsredovisning 70 Sammanställd redovisning 71 Bilagor 75 Resultaträkning 76 Kassaflödesanalys 77 Balansräkning 78 Noter till resultaträkning 79 Noter till kassaflödesanalys 82 Noter till balansräkning 83 Landstinget i siffror 89 Redovisningsprinciper 90 Begreppsförklaringar 92 Sammanställd resultaträkning 93 Sammanställd kassaflödesanalys 94 Sammanställd balansräkning 95 Antal medarbetare 97 Deltid 101 Sjukfrånvaro 102 Revisionsberättelse 105 3

50 Förord Under 2011 har ett målmedvetet arbete bedrivits i Örebro läns landsting med att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen. Vi har fortsatt vår strävan att förverkliga visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. När vi summerar det gångna året kan vi se att många av målen i Verksamhetsplan och budget 2011 uppfylldes under året. En stor utmaning och viktig fråga är hälsans ojämlika fördelning. Skillnader i hälsa har de senaste åren ökat i länet och i landet i övrigt. I Örebro län finns skillnader mellan länsdelarna hur man upplever sitt hälsotillstånd, och också mellan stadsdelarna i Örebro stad. Länsbor med lång utbildning har högre medellivslängd än de med kort utbildning. Män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat över tid medan andelen bland kvinnor har minskat. Unga flickor mår sämre än unga pojkar. Folkhälsofrågorna, med särskilt beaktande på jämlik hälsa, är ett viktigt långsiktigt och målmedvetet åtagande med flera samverkande aktörer. Länets folkhälsoplan har under året reviderats och förankrats i länet för fortsatt arbete. För att långsiktigt kunna svara upp emot länsbornas behov av god hälsa, god vård och service är en god ekologisk och ekonomisk hushållning en förutsättning. Den ekonomiska utvecklingen har varit svag i stora delar av Europa, vilket också har påverkat landstingen. Landstinget redovisar ett balanskravsresultat på 89 miljoner kronor. Under året har ekonomin belastats med en jämförelsestörande revidering av pensionskostnaderna (RIPS), vilket gör att årets resultat uppgår till minus 133 miljoner kronor. Hög tillgänglighet är en viktig målsättning i en verksamhet som svarar för både akut och planerad verksamhet. Den akuta hälso- och sjukvården har haft en hög tillgänglighet under året. Samtidigt har en satsning gjorts på basen i landstingets hälso- och sjukvård, primärvården. Ett gott första omhändertagande på vårdcentralerna är förutsättningen för en effektiv vårdkedja. Drygt 50 miljoner kronor har tillförts för att säkra tillgången av personal och för att kunna rekrytera fler läkare. Flera vårdcentraler har under året nått tillgänglighetsmålet om att telefonsamtalen ska besvaras samma dag, och drygt hälften av vårdcentralerna klarar målet att ge 90 procent av patienterna ett läkarbesök inom sju dagar. Införandet av Mina vårdkontakter har förbättrat tillängligheten. Så gott som alla mottagningar har infört e-tjänsten. Med Mina vårdkontakter kan länsinvånarna på ett enkelt och säkert sätt nå vården via webben när det passar dem, till exempel för att av- och omboka tid. Vården av utsatta barn och unga är ett särskilt prioriterat område. Under året uppfylldes den skärpta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin procent av de unga fick komma på besök och påbörjad behandling inom 30 dagar. Det är ett gott tillgänglighetsresultat för en grupp med stort behov av vård. Inom den specialiserade vården kvarstår problem med tillgängligheten för planerade besök och behandlingar/operationer. Landstinget klarade att få del av den statliga kömiljarden för besök vid tre mätningar under året, men inte vid någon mätning för operationer. Tillgängligheten behöver förbättras. Därför lägger vi ned ett stort arbete på Ett sjukhus på tre ben, där hela länet utgör fokus i planeringen av verksamheten. En handlingsplan är framtagen. För den gemensamma produktionsplaneringen har ett antal länsvisa specialitetsgrupper inrättats och ett aktivt arbete pågår. Varje grupp har i uppdrag att inom sitt område öka tillgängligheten, säkra medicinsk kvalitet och långsiktig kompetensförsörjning. Patientens fokus ska vägleda arbetet. Med en ökad samverkan och fördelning av uppdrag kan länets tre sjukhus tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet. 4

51 Stort fokus har under året lagts på arbetet med patientsäkerhet och kvalitet. Det är viktiga frågor för länsbornas hälsa, men också för ett effektivt resursutnyttjande. Ett ledningssystem håller på att tas fram som ska vara ett stöd för ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i all verksamhet. Arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner och minska antibiotikaresistensen fortsätter. Samverkan är en nyckelfaktor i allt framgångsrikt arbete. Det gäller såväl inom landstinget, med kommunerna och andra vårdaktörer och mellan landsting. Kring vården av de mest sjuka äldre pågår samverkan med kommunerna i flera projekt som bland annat syftar till en god vårdplanering av denna patientgrupp som rör sig mellan olika huvudmän. För en kunskapsintensiv organisation som landstinget är forskningen och den högre utbildningen viktiga områden. Kunskapsutvecklingen och spridningen av kunskap är landstingets livsnerv, såväl i bassjukvården som i den högspecialiserade vården. Den fastställda målbilden för samarbeten i en större region ligger fast. Att stärka gränsöverskridande samarbeten kommer fortsatt att vara en central fråga inom många områden. Från 1 januari 2012 är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet med finansieringsansvar för all allmän kollektivtrafik i länet. En attraktiv region kännetecknas också av ett rikt och mångfacetterat kulturliv. Landstingets ansvar för kulturen har ökat, och under året har en treårig regional kulturplan tagits fram för Örebro län. Den ligger till grund för en ny samverkansmodell för fördelning av vissa statliga medel till regional kulturverksamhet. Genom den nya modellen får landstinget ett utökat ansvar för utveckling och finansiering av kultursektorn. Landstingets framtida utmaningar ryms inom visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Tillsammans med engagerade medarbetare och chefer är vi trygga i vår förvissning om att vi står väl rustade att möta kommande utmaningar. Tillsammans med Örebro universitet bedrivs ett starkt forskningsarbete, med fokus på klinisk patientnära forskning. De första studenterna som påbörjade läkarutbildning vid universitetet i januari har också under året startat sin verksamhetsförlagda utbildning i landstingets primärvård. Det är en viktig långsiktig satsning för en bättre läkarbemanning i länet. Örebro län ska vara ett bra län att bo och arbeta i. Den regionala utvecklingen är därför en av landstingets viktigaste frågor. Örebro läns landstings verksamhet bidrar därför i hög grad till att uppfylla intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör 5

52 Sammanfattande resultat av 2011 och framtida utmaningar Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik och jämställd samt tillgänglig. Årets verksamhetsresultat kan värderas utifrån dessa sex kriterier baserat på de bedömningar som redovisas senare i årsredovisningen. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Under året har fokus legat på de nationella riktlinjerna för diabetes, stroke, demens, lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar samt uppföljning av de nationella hjärt- och strokeriktlinjerna. Gemensamma arbetsgrupper mellan landstinget och kommunerna dels om strokevård, dels om demensvård har haft i uppdrag att revidera de lokala vårdriktlinjerna inom respektive område gällande samverkan kring diagnostik, rehabilitering, vård och behandling. Arbetet med strokeriktlinjerna slutfördes under året. Effektiv vård I hälso- och sjukvårdslagen anges att hälso- och sjukvården organiseras så att den tillgodoser hög kvalitet och patientsäkerhet. Den ska också vara organiserad så att den är kostnadseffektiv, vilket betyder att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Effektivitet kan enkelt uttryckas som måluppfyllelse i relation till insatta resurser. En effektiv vård har hög måluppfyllelse i relation till insatta resurser. Det pågår ett arbete med att utveckla mätetal för landstingets verksamheter inom området effektiv vård. En analysenhet har bildats för att utveckla området. Patientfokuserad vård Länsbornas förtroende för vården på sjukhus ligger i topp i landet. Länsborna har också högt förtroende för den samlade hälso- och sjukvården. 71 procent har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården i Örebro län, i jämförelse med 65 procent i riket. 82 procent av länsborna anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver, vilket är detsamma som riksgenomsnittet. Olika internetfunktioner ökar patientens möjligheter att få information samt påverka och överblicka sin vårdprocess. Säker vård Landstinget tillskapade i februari 2011 en patientsäkerhetsenhet. Arbetet är ambitiöst och det bedrivs proaktivt och systematiskt. Ett ledningssystem håller på att tas fram som ska vara ett stöd för ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i all verksamhet. Arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner och minska antibiotikaresistensen fortsätter. Målet med att uppnå mindre än fem procents vårdrelaterade infektioner har ännu inte uppnåtts. 6

53 7

54 Jämlik och jämställd vård En koppling finns mellan socioekonomi och hälsa. Ojämlikheter förekommer också i förhållningssättet till patienten. En, under året, reviderad folkhälsoplan ska förbättra förutsättningarna att, tillsammans med andra samhällsaktörer, förtydliga ansvar och mer strategiskt påverka ojämlikhetsproblematiken i länet. Under 2012 fortsätter utvecklingsarbetet med genusperspektiv och jämställd vård. En ny jämställdhetsplan ska utarbetas, förankras och antas. Under 2011 intensifierades arbetet med en jämställd vård, och fokus förflyttas ytterligare mot patientmöte och patientnytta. För att sätta ytterligare fokus på hur vi fördelar våra gemensamma resurser har under 2011 ett arbete kring genusbudgetering inletts. Tillgänglig vård Hög tillgänglighet är en viktig målsättning i en verksamhet som svarar för både akut och planerad verksamhet. Den akuta hälso- och sjukvården har haft en hög tillgänglighet under året. Flera vårdcentraler har under året nått tillgänglighetsmålet om att telefonsamtalen ska besvaras samma dag, och drygt hälften av vårdcentralerna klarar målet att ge 90 procent av patienterna ett läkarbesök inom sju dagar. Inom den specialiserade vården kvarstår vissa problem med tillgängligheten för planerade besök och behandlingar/ operationer. Landstinget klarade att få del av den statliga kömiljarden för besök vid tre mätningar under året, men inte vid någon mätning för operationer. Ekonomi i balans Årets resultat uppgår till -133 miljoner kronor. I resultatet finns dock en finansiell kostnad på 222 miljoner kronor till följd av förändrad räntesats för beräkning av landstingets pensionsskuld. En intäkt för ett skadestånd på 19 miljoner kronor har också behandlats som jämförelsestörande post. Justerat för dessa poster är landstingets resultat för 2011 ett överskott på 70 miljoner kronor. En stor utmaning för landstinget är att uppnå en ekonomi i balans under Det ekonomiska läget kommer att påverka Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga lasaretts verksamheter under hela 2012, då samtliga kliniker har utarbetat handlingsplaner och tilldelats strama budgetar som innebär reduktioner i olika omfattning. Trots detta måste man utifrån rådande ekonomiska situation fortsätta att ha fokus på tillgängligheten så att sjukhusen kan erbjuda vård i rimlig tid. Länets sjukvård står nu inför flera stora utmaningar. Arbetet med att nå en budget i balans i kombination med att tillgängligheten måste förbättras är en stor utmaning. Detta ställer höga krav på effektiva vårdprocesser och god planering. Arbetet med Ett sjukhus på tre ben, och att finna gemensamma lösningar mellan länets sjukhus är mycket angeläget. Fortsatt utveckling av den högspecialiserade och sålda vården, samt att bygga relationer med omkringliggande landsting, är också av stor vikt. Landstingsfullmäktige har i verksamhetsplan för 2012 beslutat att en ny ekonomistyrmodell som stödjer länets gemensamma produktionsplanering ska tas fram. En utredning omfattande kartläggning, närmare översyn av alternativa modeller samt förslag på ny resursfördelningsmodell ska redovisas under våren

55 Vision och värdegrund Landstingets vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling 9

56 Landstingets uppdrag Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med Landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Landstinget äger och driver två folkhögskolor. Landstinget har även ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Örebro läns landstings verksamhet bidrar i hög grad till att uppfylla intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Vår inriktning vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare. 10

57 Landstingets organisation roller och ansvar Nämnder Valberedning Patientnämnd Den politiska organisationen Revision Hälso- och ekonomiutskott Personalpolitiskt utskott Tillväxt, kultur och bildning * Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner Kartläggning av behov och efterfrågan genom tillfälliga beredningar och programgrupper Trafik, miljö och service Medborgare och samverkansparter Företagshälsovård samt tolk- och översättarservice* Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Forskning Verksamhet Folkhälsa Somatisk specialistsjukvård Länshandikapprådet Pensionärsrådet Primärvård och Folktandvård Psykiatri, habilitering och hjälpmedel Etikrådet Vilt- och naturvårdskommittén Planerings- och organisationskommittén Inför mandatperioden har en ny förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen är enkel, tydlig och begriplig. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörskap befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets huvuduppdrag. Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande planering och uppföljning. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att vara landstingsstyrelsens förlängda arm med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar om verksamhetens genomförande, uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnderna och i hälsooch ekonomiutskottet för beslut i styrelse och/ eller fullmäktige. Hälso- och ekonomiutskottet under landstingsstyrelsen har till uppgift att hålla samman hälsooch sjukvården tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag till principer och modeller för Hälsoval och tandvård samt bereder och beslutar i vissa finans- och ekonomifrågor. Personalpolitiska utskottet bereder och beslutar i övergripande frågor av personalpolitisk karaktär. Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta fram analyser av befolkningens hälsa och ohälsa inför planering av hälso- och sjukvården, och lägga förslag till avtal med länets kommuner i folkhälsofrågor. Nämnden för forskning tecknar och följer upp överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål och uppdrag som medel för sin verksamhet. Detsamma gäller Nämnden för trafik, miljö och service. Landstinget bedriver tillsammans med Örebro och Kumla kommuner företagshälsovård inklusive tolk- och översättarservice. Landstinget är huvudman för nämnden som får sitt stöd från Landstingshälsan. Under mandatperioden är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: S M FP KD V MP C SD 11

58 Verksamhetsorganisation Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsens ordförande. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna. Landstingsdirektör Patientnämndens kansli Läkemedelskommittén Smittskyddsläkaren Strategi och ledning Hälso- och sjukvård Landstingets Universitetssjukhuset ledningskansli Örebro Hälso- och Karlskoga sjukvård lasarett Stöd Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan Landstingdirektören har till sitt stöd landstingets ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören, genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning av och rapportering och uppföljning av landstingets verksamhet. Forskning Regional utveckling Folkhögskolor Lindesbergs lasarett Primärvården Psykiatrin Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Landstingsdirektören har under sig förvaltningscheferna inom hälso- och sjukvården. Tillsammans svarar de för landstingets samlade hälsooch sjukvårdsproduktion. Där finns också cheferna för Lednings- och verksamhetsstöd, Landstingshälsan, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och smittskyddsläkaren. Länsgården Fastigheter AB * Delägarskap Örebro läns landstings förvaltnings AB Länsteatern i Örebro AB 91 %* Örebro läns landsting Länstrafiken Örebro AB 50 %* Länsmusiken i Örebro AB 9 %* Regionförbundet Örebro 33 %* 12

59 Uppföljning och utvärdering Uppföljningen och utvärderingen under 2011 har haft tre huvudsyften: 1. Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. 2. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. 3. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från verksamhetsplan med budget via överenskommelser till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan patient och medarbetare, via verksamhet, förvaltning och ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst fullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansli och berörda nämnder. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Detta har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser som lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. Till detta kommer sammanlagt fem periodbokslut som redovisats till landstingsstyrelsen. 13

60 Viktiga händelser 2011 Landstingets telefonväxel utsågs till vinnare i SM i Telefoni Landstinget tillskapar en patientsäkerhetsenhet. Nu har landstingets alla vårdcentraler Mina vårdkontakter. Nationella patientenkäten: Gott betyg till länets akutmottagningar men besökare vill ha bättre information. Landstingsstyrelsen beslutade om 30 miljoner kronor till primärvården för att skapa Sveriges bästa vårdcentraler. Januari Februari Mars April Maj Juni Landstinget fördelade 45 miljoner kronor i anslag till institutioner, föreningar och studieförbund i Örebro län. Landstinget beslutar om att delta i en nationell kampanj om stroke. Handlingplanen äldre och läkemedel. Vårdbarometern: Länsbornas förtroende för sjukhusvården i topp i landet. Stort möte i Örebro med hjärtspecialister från hela landet. Ängens vårdcentral öppnades den 18 maj i Ladugårdsängen, Örebro. 14

61 Ansvaret för kulturfrågorna i länet överförs från Regionförbundet Örebro till landstinget. Ett regionalt cancercentrum, RCC, inrättas i Uppsala Örebroregionen. De första operationerna av cochleaimplantat har genomförts i Örebro. USÖ utses av WHO till en internationell kunskapsbas i den globala kampen mot gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Avtal med räddningstjänsten om IVPA. Juli Augusti September Oktober November December Ett miljö- och hållbarhetsprogram tas fram. Örebro läns landsting prisas åter för sin ekologiska mat. USÖ 10 år som universitetssjukhus. Nya Kärl-Thoraxkliniken invigs på USÖ. Landstinget blev regional kollektivtrafikmyndighet, ensam ägare av Länstrafiken och därmed ansvarig för all kollektivtrafik i länet. En miljon kronor till vårdforskning i Örebro från Regionala forskningsrådet. 15

62 rapportering, mål och måluppfyllelse 16

63 Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de tio strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2011 Folkhälsa, God vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi. Samtliga dessa målområden med sina mål och uppdrag anknyter till den långsiktiga inriktningen som presenteras i direktiven för mandatperioden

64 rapportering, mål och måluppfyllelse Folkhälsa Befolkningsundersökningen Liv & hälsa ung 2011 presenterades under året. Fördjupade analyser av hälsans sociala fördelning har delredovisats. Resultat från befolkningsundersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa ung har förmedlats till alla kommuner i länet. Länets folkhälsoplan har under året reviderats. Arbetet har bland annat inneburit en fördjupning i alla elva folkhälsomålen. I juni arrangerades en remisskonferens där olika intressenter fick tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till den nya folkhälsoplanen. Folkhälsoplanen och avtalen inom folkhälsoområdet med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund och SISU-idrottsutbildarna antogs av landstingsstyrelsen i december. Utmaningar Hälsan är i dag inte jämlikt fördelad i befolkningen. Skillnader i hälsa har snarare ökat än minskat de senaste åren. Orsaker till skillnaderna är utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. I Örebro län finns skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Kvinnor och män med lång utbildning har högre medellivslängd än de med kort utbildning. Medellivslängden i Örebro län är 82 år för kvinnor och 78 år för män. Undersökningen Liv & hälsa ung 2011 visar att majoriteten av flickor och pojkar anser att de mår mycket bra eller bra, men flickorna mår sämre än pojkarna. Bland flickorna i årskurs 7 och 9 har en högre andel uppgett att de har god hälsa jämfört med tidigare år. Flickorna upplever värk, känner sig nedstämda och sover oroligt i mycket högre utsträckning än pojkarna. Undersökningen visar att en lägre andel ungdomar har använt narkotika jämfört med En positiv trend är också att en högre andel av eleverna i skolår 9 väljer att inte dricka alkohol. I år 2 på gymnasiet dricker dock var fjärde flicka och var femte pojke så mycket alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Fler flickor än pojkar röker dagligen. Bland flickor i skolår 9 har dock andelen dagligrökare minskat de senaste åren. Undersökningen Liv & hälsa bland vuxna visar att andelen dagligrökare och andelen fysiskt inaktiva på fritiden har fortsatt att minska. Andelen personer med riskabla alkoholvanor är lägre i Örebro län än genomsnittet för riket. Andelen personer med övervikt och fetma ökar konstant. Andelen män som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat över tid medan andelen bland kvinnor har minskat. Andelen män med långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem har minskat medan andelen bland kvinnor är densamma båda åren. Det är nära dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män att ha lågt psykiskt välbefinnande. Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken även om dödlighet och sjuklighet minskar. Cirka 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt kan förklaras av levnadsvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning, diabetes). Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till cirka personer. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. 18

65 Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Utmaningar inför framtiden är sammanfattningsvis dels att minska skillnaderna i hälsan hos länets befolkning, dels att minska sjukligheten inom de stora sjukdomsgrupperna. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik med tillgång till vård av god kvalitet på lika villkor oavsett individens bakgrund. Hälso- och sjukvården har goda förutsättningar att påverka patienters levnadsvanor. Folkhälsoavtalen med länets kommuner är exempel på landstingets samarbete med lokala aktörer vad gäller länsbefolkningens livsvillkor och levnadsvanor. 19

66 rapportering, mål och måluppfyllelse 3 GRÖN markering 3nedan anger att målet är uppfyllt eller uppdraget genomfört. RÖD markering X anger att målet inte är uppfyllt eller att uppdraget inte är genomfört. GUL markering anger att arbete pågår med att uppfylla mål eller genomföra uppdraget. Mål 1: Kunskapen om folkhälsans utveckling inom de stora sjukdomsgrupperna ska fördjupas. Fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen ska användas av landstinget i sin uppdragsgivning i överenskommelser och avtal med länets sjukvård. Måluppfyllelse: Arbetet med fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna pågår som en del i arbetet med att ta fram underlag för behovsbeskrivningar. En klusteranalys av olika socioekonomiska faktorer vid sjuklighet i diabetes, stroke och hjärtinfarkt har tagits fram. Mål 2: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkans med andra aktörer. Måluppfyllelse: I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Välfärdsbokslut som omfattade barn och unga respektive en god och jämlik hälsa har tagits fram. Mål 3: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framförallt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: I överenskommelser med alla sjukvårdsförvaltningar, tandvårdsförvaltningen samt i krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2011 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. 3 3 Uppdrag 1: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utifrån Liv- och hälsaundersökningarna och befintliga hälso- och sjukvårdsregister fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Uppfyllelse: Arbetet med fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna kommer att vara en viktig del i Nämnden för folkhälsas arbete med att ta fram underlag för behovsanalys. Frågan följs kontinuerligt för att fånga eventuella förändringar i sjukdomsgrupperna. Uppdrag 2: Nämnden för folkhälsa har ett särskilt ansvar att följa utvecklingen av hälsans sociala fördelning. Nämnden ges i uppdrag att fortsätta arbetet för att öka kunskap och kännedom om socialt betingade skillnader i hälsa och vilka strategier som har visat sig vara framgångsrika för att motverka ojämlikheter i hälsa samt hitta verktyg för att få till en förändring. Uppfyllelse: Arbete pågår på tjänstemannanivå. En första avrapportering till Nämnden för folkhälsa lämnades i maj. Uppdrag 3: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Uppfyllelse: Arbetet pågår vid samhällsmedicinska enheten. En redovisning lämnades till Nämnden för folkhälsa i november. Uppdrag 4: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att arbeta fram en ny folkhälsoplan. Uppfyllelse: Under året har nämnden arbetat fram en ny folkhälsoplan för Örebro län. Folkhälsoplanen antogs av landstingsstyrelsen i december. 20

67 God vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Sedan länge finns en nationell vårdgaranti med tidsgränserna 90 dagar till besök och behandling/operation inom specialistvården. Örebro läns landsting har dock en högre målsättning. Ingen patient ska behöva vänta mer än 60 dagar för ett specialistbesök, och om behandling behövs ska det ske inom ytterligare 60 dagar. Tillgänglighet inom specialiserad vård Allt fler patienter får hjälp inom vårt landsting. Tyvärr kvarstår vissa problem med tillgängligheten. I vårt landsting fick 87 procent av patienterna komma till ett specialistbesök inom 90 dagar och av dem som därefter var i behov av en operation fick 78 procent detta inom 90 dagar. För att landstinget ska få ta del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna ha väntat högst 60 dagar till ett specialistbesök respektive till operation/behandling. Om 80 procent av patienterna får vänta högst 60 dagar får landstinget ta del av ytterligare stimulansbidrag. Resultatet den 31 december var för besök 65 procent, och för operation 60 procent. Landstinget klarade 70-procentgränsen för besök vid tre tillfällen och fick då ta del av kömiljarden, men för operation klarades inte detta vid något tillfälle. Inriktningen i landstingets handlingsplan för förbättrad tillgänglighet är att tydliggöra Ett sjukhus på tre ben, där hela länet utgör fokus i planeringen av verksamheten. Under året har sjukhusen arbetat för att effektivisera sina verksamheter och påbörjat arbete med en förbättrad produktionsplanering. Med en ökad samverkan och fördelning av uppdrag kan länets tre sjukhus tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet. Länets tre sjukhus är ett sammanhållet system som med gemensamma resurser hjälper länets patienter. 21

68 rapportering, mål och måluppfyllelse Tillgänglighet inom psykiatri Under året var drygt fyra procent av befolkningen i kontakt med psykiatrin. De flesta var i åldern år, ungefär lika fördelat mellan könen. Oroväckande är ökningen av efterfrågan på vård för gruppen barn och unga med psykisk ohälsa. En stor del av dessa kan få vård inom primärvården men de som har en allvarlig psykisk problematik behöver få insatser från den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Totalt är det fler barn i länsdelarna som söker BUP, trots att befolkningsunderlaget är mindre än i Örebro/Lekeberg. Tendensen är dessutom stigande, en ökning med cirka sju procent 2011 jämfört med året innan. Mot bakgrund av att barn och ungdomars psykiska ohälsa ökar i hela landet har staten infört en skärpt vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin som innebär att 90 procent av patienterna ska ha fått komma på ett besök inom 30 dagar, och att 80 procent ska ha fått påbörja utredning och/eller behandling inom 30 dagar. Ett intensivt arbete för att klara den förstärkta vårdgarantin har under året pågått och barn- och ungdomspsykiatrin nådde målet för den särskilda vårdgarantin under andra halvåret. Den psykiatriska öppenvården i övrigt klarade vårdgarantin inom de flesta områden. Svårigheter att uppfylla garantin finns dock fortfarande inom traumamottagningen (högspecialiserad vård). Även DBT-verksamheten (enheten för dialektisk beteendeterapi, som tar emot patienter från 16 år med personlighetsstörningar och självskadebeteende i hela Örebro län) har vissa svårigheter att klara garantin på grund av långa behandlingstider. Patienten får behandling av annan personal fram till att DBT-behandlingen startar. Väntetiderna till neuropsykiatriska utredningar har halverats och ligger nu på 3 5 månader. Tillgänglighet inom habilitering De flesta av habiliteringens verksamheter klarar tidsgränsen för vårdgarantin. Den verksamhet som haft störst problem är såsom tidigare Centrum för hjälpmedel där kommunikationshjälpmedel och elrullstolar är de områden som genererar de längsta köerna. Ett neuropsykiatriskt team (NP-teamet) har bildats med anledning av att barn/ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos ökat mycket kraftigt under det senaste decenniet. Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin innebar att barn- och ungdomshabiliteringen och det nyinrättade NPteamet på kort tid fick planera för att kunna ge behandling inom 30 dagar för barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd. Tillgänglighet inom primärvård Under året har Hälsovalet utvärderats och den nya primärvårdsförvaltningen formerar sig nu för de nya förutsättningarna. Primärvården har under året arbetat intensivt för att ge patienterna hälso- och sjukvård i rimlig tid. Under året har ekonomiska resurser tillförts primärvården med totalt 53 miljoner kronor till stor del för utökat tjänsteutrymme, resterande del för att rekrytera läkare. Resultaten av uppföljningen av mål i Krav- och kvalitetsboken visar bland annat att flera vårdcentraler nått målet om att 90 procent av samtalen ska besvaras samma dag samt att de som nått målet för telefontillgängligheten har behållit ett bra resultat över tid. Det har även blivit en mindre spridning i resultatet mellan vårdcentralerna. Införandet av Mina vårdkontakter innebär att patienter också kan komma i kontakt med vårdcentralen via internet, vilket är en förbättring i tillgängligheten. Andelen besvarade telefonsamtal inom Sjukvårdsrådgivningen har ökat med 11,5 procent samtidigt som antalet inkommande samtal ökade med 15 procent i jämförelse med

69 Drygt hälften av vårdcentralerna klarar målet att 90 procent ska erbjudas ett läkarbesök inom sju dagar. I medeltal för samtliga är resultatet 89 procent i december. Tillgängligheten har dock varit relativt jämn och andelen som fått en tid inom sju dagar har i medeltal för alla vårdcentraler aldrig varit lägre än 86 procent. Tillgänglighet inom folktandvård Under 2011 har väntetiderna normaliserats för klinikerna inom Örebro kommun och snabbt minskat vid de flesta av länets övriga kliniker, mycket beroende på att antalet allmäntandläkare successivt ökat genom aktiv rekrytering. Några kliniker i länets ytterområden samt i Karlskoga och Degerfors har fortfarande en kösituation som inte är acceptabel. Folktandvårdens gemensamma kundcenter har bidragit till att öka telefontillgängligheten för patienterna. Folktandvården har ersatt klinikerna i Pålsboda (2010) och Storå (2011) med folktandvårdens mobila enhet. Den mobila kliniken klarar vårdefterfrågan i Storå och Pålsboda. Nya kliniker har under året byggts i Askersund och Hällefors. Evidensbaserade vårdprogram Under året har fokus legat på de nationella riktlinjerna för diabetes, stroke, demens, lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar samt uppföljning av de nationella hjärt- och strokeriktlinjerna. Gemensamma arbetsgrupper mellan landstinget och kommunerna dels om strokevård, dels om demensvård har haft i uppdrag att revidera de lokala vårdriktlinjerna inom respektive område gällande samverkan kring diagnostik, rehabilitering, vård och behandling. Arbetet med strokeriktlinjerna slutfördes under året. Kvarstående budgetmedel från 2010 för att implementera nationella riktlinjer har fördelats på diabetes- respektive strokeriktlinjerna i form av dietister i primärvården och sjukgymnaster för hemrehabilitering. Under sommaren publicerades nationella riktlinjer för lungcancervården. En omprioritering i investeringar har gjorts för att tillgodose rekommen- Högspecialiserad vård Under året startade verksamheten med cochleära implantat på vuxna i samverkan mellan audiologiska kliniken och öron-, näs- och halskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Sex personer har opererats. För att strategiskt kunna stärka Universitetssjukhuset Örebros största område för såld vård har vissa förändringar gjorts. Område Hjärta och diagnostik har delats i två områden, område Diagnostik samt område Hjärta och kärl. Dessutom har kärlkirurgiska sektionen inom kirurgiska kliniken, tillsammans med thoraxkliniken, bildat en ny klinik, kärl-thoraxkliniken. Universitetssjukhuset Örebros samlade intäkter för såld och högspecialiserad vård för året understeg 2010 års nivå beroende på ändrade avtalsförhållanden. 23

70 rapportering, mål och måluppfyllelse dationen om ultraljudsledd diagnostik. Resultaten i Öppna jämförelser avseende cancersjukdom har gett anledning till fördjupade analyser. Kunskapsrådet inom psykiatrin har analyserat vilka konsekvenser nationella riktlinjer för dels ångest och depression, dels psykosociala insatser vid schizofreni, får för psykiatrin. Rådet har också arbetat med att tydliggöra den gemensamma vårdprocessen. Kvalitet och patientsäkerhet Under året har arbetet med att systematisera genomförandet, dokumentera och sammanställa resultatet av patientsäkerhetsarbetet fortsatt, så också utveckling av ledningssystem för god och patientsäker vård. Ledningssystemet som fått en grundstruktur fortsätter att utvecklas till att bli ett stöd för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete för verksamheterna. Landstingsledningen har genomfört seminarier om patientsäkerhet för förvaltningarnas chefer. Värdet av en fungerande avvikelsehantering har särskilt belysts. Under hösten har landstinget anslutit sig till NITHA, ett IT-baserat stöd vid genomförande av händelseanalyser. Förvaltningarna har under hösten fortsatt arbetet med att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Målsättningen är att ha en andel om högst fem procent. Grundläggande för att uppnå målet är följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Vid mätningen i oktober var det 95 procents följsamhet till klädregler och 67 procents följsamhet till hygienrutiner. Resultatet har försämrats sedan senaste mätningarna. Ökad följsamhet kräver ett långsiktigt förbättringsarbete. Införandet av kvalitetsregistret Senior Alert syftar till att förebygga trycksår, undernäring och fall hos patienter över 65 år. I oktober genomfördes den andra nationella trycksårsmätningen. Resultatet på landstingsnivå visar en förbättring från 14 till 12 procent (andel patienter med trycksår) jämfört med mätningen på våren. Statens patientsäkerhetssatsning pågår fram till Grundläggande krav är att landstingen upprättar en patientsäkerhetsberättelse och att det finns en lokal STRAMA-grupp (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Ett direktiv för en STRAMAgrupp i Örebro läns landsting har utarbetats och medel för fortsatt arbete har avsatts. En handlingsplan för det fortsatta arbetet är utarbetad. En patientsäkerhetsberättelse för 2010 är upprättad. Landstinget nådde inte det uppsatta målet med minskad förskrivning av antibiotika. Patientsäkerhetskulturen mättes under hösten. Förvaltningarna kommer att presentera en handlingsplan för förbättringsåtgärder. Örebro läns landsting kom väl ut i den nationella mätningen. För att uppnå en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess har arbetet fortsatt gällande villkoren i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting kring insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess (den så kallade sjukskivningsmiljarden). Sjukskrivningskommittén har tillsatt en operativ grupp med läkare från primärvården, specialistvården och psykiatrin som ska stödja verksamheterna i sjukskrivningsprocessen. Under året har sjukskrivningsprocessen implementerats i det övergripande ledningssystemet och samtliga verksamhetschefer har antagit mål och rutiner. Säkerhet och krishantering Årliga risk- och sårbarhetsrapporter har lämnats till Socialstyrelsen och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Stabs- och ledningsutbildningar har genomförts samt planering och genomförande av utbildningar i omhändertagande vid kemisk, biologisk, radioaktiv, nukleär eller explosiva händelser. En översyn av sjukvårdsgruppsorganisationen påbörjades och RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning) har implementerats. 24

71 Informationssäkerhet Nya övergripande riktlinjer och rutiner har tagits fram, bland annat riktlinjer för användning av e-post. Riktlinjer för logguppföljning beslutades under hösten. En applikation för logguppföljning av vårdsystem har tagits fram och infördes under hösten på Lindesbergs lasarett och Karlskoga lasarett. Samverkan i vården av äldre Samverkan kring vården av de mest sjuka äldre mellan landstinget och kommunerna är ett fokusområde i Örebro län. Sedan 2010 pågår två projekt för att ytterligare förbättra denna del. Det handlar om ViSam, som syftar till att förbättra vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen. ViSam ska också ge ett mera strukturerat arbetssätt och gemensamma bedömningsinstrument vid kontakt med de äldre, samt förbättra de system och metoder som används i samband med vårdplanering. Målet är att en ny modell för vårdplanering och informationsöverföring ska finnas vid projekttidens slut. Pallert, det andra projektet, arbetar med införandet av de nationella kvalitetsregistren Svenskt palliativregister och Senior Alert. De syftar till att förbättra vården i livets slutskede och de preventiva insatserna mot fallrisk, undernäring och trycksår. Arbetet har varit mycket framgångsrikt under året. Landstinget fick drygt 1,8 miljoner kronor från Sveriges Kommuner och Landsting för detta arbete. Den handlingsplan för äldre och läkemedel som fastslogs i Vilgotgruppen i mars har kompletterats med en aktivitetsplan som beskriver vad som ska göras kring läkemedelsbehandling i kontakten med äldre patienter. 25

72 rapportering, mål och måluppfyllelse Utmaningar Länets sjukvård står nu inför flera stora utmaningar. Arbetet med att nå en budget i balans i kombination med att tillgängligheten måste förbättras är en stor utmaning. Detta ställer höga krav på effektiva vårdprocesser och god planering. Arbetet med Ett sjukhus på tre ben, och att finna gemensamma lösningar mellan länets sjukhus är mycket angeläget. Fortsatt utveckling av den högspecialiserade och sålda vården, samt att bygga relationer med omkringliggande landsting, är också av stor vikt. Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin omfattar patienter med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa och patienter med långvarig smärta i rygg, axlar och nacke. De evidensbaserade åtgärder som ska erbjudas är multimodal rehabilitering (MMR) för smärta och kognitiv beteendeterapi (KBT) för psykisk ohälsa. Primärvården har påbörjat arbetet med att bygga upp den multimodala rehabiliteringen som en fast verksamhet i samtliga länsdelar. Sjukgymnaster och kuratorer har rekryterats till denna verksamhet. Ett nytt MMR-team startade under hösten i Örebro. De nya gemensamma MMR-teamen på primärvårdsnivå bör vara fullt ut fungerande vid utgången av Multimodal rehabilitering utfördes även på rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Primärvården påbörjade också en kompletterande KBT- utbildning motsvarande steg 1 för kuratorer samt projektering för införande av internetbaserad KBT som ett komplement till nuvarande behandling. Genom ett intensivt arbete under året nådde barn- och ungdomspsykiatrin målet för den särskilda vårdgarantin under andra halvåret. Primärvårdens och även skolans ansvar för barn och ungdomars psykiska ohälsa är av största vikt, och ett intensivt arbete har påbörjats med att definiera första linjens insatser och avgränsningar mellan de olika inblandande aktörerna. Den förstärka vårdgarantin omfattar psykiatriska insatser till barn och unga till och med 17 år. Man kan även för målgruppen unga vuxna, år, se en ökad efterfrågan på vårdinsatser. För denna grupp ställs krav på särskilda arbetsmetoder och samverkansformer, vilka är under utveckling. För att uppnå ett patientsäkert arbete krävs kontinuerligt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete på alla nivåer. Fortsatt arbete med att utveckla ledningssystemet för god och patientsäker vård är av största vikt för att bli ett stöd för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete till verksamheterna. Kompetensförsörjning är också en avgörande faktor för en kvalitativ och bred verksamhet. Fortsatt samordning av ST-blocken samt ökat utbyte på specialistnivå är viktigt. På längre sikt kommer läkarutbildningen förhoppningsvis att bidra till att fler yngre läkare söker sig till vårt landsting. Som följd av den nya läkarutbildningen kommer antalet läkarstudenter som gör verksamhetsförlagd utbildning öka vilket ställer ökade krav på verksamheterna. 26

73 3 Mål 4: Invånarna i Örebro län ska höra till de tre mest nöjda länsbefolkningarna i landet i Vårdbarometerns mätningar av hur vården upplevs. Måluppfyllelse: Vårdbarometern mäter inte längre nöjdhet. Mål 5: Jämställd och jämlik vård ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar oavsett kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning, etnicitet eller annan social bakgrund. Måluppfyllelse: Arbetet med att ta fram könsuppdelad statistik i vården har förstärkts. Fokus ligger på att undersöka stroke, diabetes, hjärtinfarkt, demens och depression. Sjukhusen arbetar med redovisade skillnader avseende kön i Öppna jämförelser. Universitetssjukhuset Örebro har lyft fram tobaksfrågan som en väg till jämlik hälsa. Karlskoga lasarett har granskat följsamhet till behandling vid hjärtinfarkt utifrån kön. Vårdcentralerna arbetar aktivt med bemötandefrågor med inriktning på individens behov. Jämlik vård är en aspekt i arbetet med folkhälsa, barn- och mödrahälsovård och ungdomsmottagningarna. Under hösten har ungdomsmottagningarna HBT-certifierats (homo- och bisexuella samt transpersoner). Etikrådet inom psykiatrin konkretiserar arbetet med etik och värdebas samt systematiserar arbetet med jämlik vård och prioriteringar. Inom habiliteringen visar uppföljning av förskrivning av hjälpmedel att det förskrivs fler hjälpmedel till kvinnor än till män samt till åldersgruppen 80 år och äldre. Det kan bero på att kvinnor blir äldre än män och därmed har större behov av hjälpmedel. Fler män än kvinnor får hörapparat, men det är också fler män som söker för att få hörapparat utprovad. Procentuellt sett får fler män än kvinnor dubbla hörapparater. Redovisning utifrån prioriteringsnivå och kön har genomförts. Inga anmärkningsvärda skillnader har noterats. Mål 6: Vid utgången av 2011 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. Måluppfyllelse: Nätverksgruppen för arbete med nationella cancerstrategin har arbetat vidare inom de områden som fastslogs under 2010: palliativ vård, tobaksprevention, psykosocial cancervård, kontaktsjuksköterskesamverkan, screening och klinisk cancerforskning. Flera av dessa områden ingår i de satsningar som görs på den regionala nivån. Vilgotgruppen har gett ett uppdrag att bilda ett palliativt råd i Örebro län i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Det övergripande målet är att arbeta för en likvärdig palliativ vård i länet oavsett bostadsort. Under året har två möten med representanter för patientföreningar inom cancerområdet arrangerats i länet för att diskutera hur patienternas önskemål om vården på ett bättre sätt ska kunna tillgodoses. 3 Mål 7: Vid utgången av 2011 ska den skärpta vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin vara uppfylld. Måluppfyllelse: Målet för den särskilda vårdgarantin uppnåddes under andra halvåret procent fick komma på ett besök inom 30 dagar, och 96 procent fick påbörja utredning och/eller behandling inom 30 dagar. 3 X X Mål 8: Vid utgången av år 2011 ska vårdgarantin vara uppfylld inom alla områden. Måluppfyllelse: Ej uppfyllt. Se vidare mätetal. Mål 9: 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. Måluppfyllelse: Akutmottagningarna har fått en stark ökning av sökande patienter. Arbeten har genomförts för att åstadkomma förbättringar i patientflödet. Trots detta uppnås inte målet. Omkring 80 procent av patienterna på länets somatiska akutmottagningar, och 87 procent av patienterna inom psykiatrin har en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. 27

74 rapportering, mål och måluppfyllelse X Mål 10: Minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. Måluppfyllelse: 72 procent av patienterna inom den specialiserade vården får en tid för återbesök inom planerad tid. Mål 11: Landstinget ska ha en välfungerande sjukskrivningsprocess. Måluppfyllelse: Sjukskrivningskommittén och dess operativa grupp har arbetat med de villkorade delarna i sjukskrivningsmiljarden. Försäkringskassan mäter måluppfyllelse för Granskningen är klar gällande villkoret att vi ska tillhandahålla fördjupade medicinska utredningar åt försäkringskassan. Landstinget fick 5,3 miljoner kronor för detta. Villkoret om elektroniskt överförda läkarintyg till försäkringskassan klarades inte på grund av förseningar i införandet. Granskning pågår av övriga två villkor, det vill säga att 80 procent av läkarintygen ska vara godkända av försäkringskassan, samt att sjukskrivningsprocessen ska implementeras i landstingets ledningssystem, inklusive en jämställd sjukskrivning. För att det inte ska finnas skillnader i sjukskrivningsmönster som beror på kön som inte kan förklaras har spridning av ett utbildningsmaterial, och den så kallade genushanden, påbörjats i landstinget. Klart är att landstinget får 12 miljoner kronor i den rörliga delen av sjukskrivningsmiljarden som är kopplad till förändring av sjukfrånvaron. 3 X X Mål 12: Vid utgången av 2011 ska rehabiliteringsgarantin vara uppfylld. Måluppfyllelse: Under året har patienter i arbetsför ålder fått multimodal rehabilitering för smärta och KBT för psykisk ohälsa motsvarande 13,3 miljoner kronor i statsbidrag (46 procent av möjlig ersättning). Mål 13: Andelen köpt vård ska minska, kopplat till vårdgarantin. Måluppfyllelse: Den totala köpta vården har minskat men vårdgarantivården har ökat med en miljon kronor under året. Kostnaderna finns huvudsakligen inom ortopedin. Mål 14: Vården ska utformas så att den möter den individuella patientens behov enligt evidensbaserade nationella riktlinjer, fokuseras på riktlinjerna för diabetes, stroke, rörelseorganens sjukdomar och demens samt analysera sjukdomsförebyggande metoder för ångest och depression. Måluppfyllelse: Vårdriktlinjerna för stroke och för demens har uppdaterats tillsammans med representanter från länets kommuner. En uppföljning av hur de nationella diabetesriktlinjerna efterlevs visar att det finns förbättringsutrymme, vilket också påvisats i Öppna jämförelser En särskild grupp arbetar med hur diabetesvården bättre ska kunna leva upp till de nationella målen. Slutlig version av de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar kommer under våren Psykiatrin har genomfört journalgranskningar avseende sömn hos patienter med depression och ångest. Granskningen visar att det finns en förbättringspotential inom området. 3 X 3 Mål 15: Andelen vårdrelaterade infektioner ska vara mindre än fem procent och antalet anmälda vårdrelaterade skador ha minskat med 25 procent mellan åren Måluppfyllelse: Landstingets resultat från mätningen i oktober visade att andelen vårdrelaterade infektioner var 9,2 procent (riket 9,3). Antalet anmälda vårdrelaterade skador till Patientförsäkringen var 325 stycken. Mål 16: Vid utgången av 2011 ska 80 procent av verksamheterna ha infört tjänster i Mina vårdkontakter utifrån patientbehov. Måluppfyllelse: Förvaltningarna har infört tjänster i Mina vårdkontakter. Patienterna kan via internet till exempel ta kontakt, förnya recept och avboka tid. 28

75 Uppdrag 1: Fortsatt kartläggning av ett urval av diagnosområden med avseende på om det finns skillnader i vårdinsatser utifrån könsperspektiv. Uppfyllelse: Analysgruppen kring Öppna jämförelser har bedömt att det inte finns några skillnader i resultat eller vårdinsatser utifrån kön. Skillnaderna i sjuklighet när det gäller stroke förklaras av att kvinnor med stroke är betydligt äldre än män när de insjuknar, de har fler komplicerande sjukdomar och en lägre kapacitet att bemästra de skador som sjukdomen ger upphov till. Kvinnor får på grund av det mer omfattande funktionsnedsättning än män. 3 3 Uppdrag 2: Undersöka möjligheterna att inrätta en Mobil distriktssköterskemottagning i länet. Uppfyllelse: Landstingsfullmäktiges uppdrag utreds och beredning av förslaget pågår. Uppdrag 3: En utvärdering av effekterna av omorganisationen inom BUP-verksamheten ska genomföras. Uppfyllelse: Utvärderingen är genomförd och rapporterad till nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel i november. 3 Uppdrag 4: Undersöka möjligheterna att inrätta ett kompetenscenter för äldretandvård, kopplat till folktandvårdens specialistkliniker. Uppfyllelse: Folktandvården har genomfört en utredning om ett kompetenscenter för äldretandvård. Redovisning kommer att ske till nämnden för primärvård och folktandvård och till landstingsstyrelsen. 3 Uppdrag 5: Vidareutveckla och fördjupa arbetet med att göra genderbudgetering. Uppfyllelse: Under hösten genomfördes en kartläggning av alla patienter med hjärtinfarkt som kom till medicinkliniken vid Karlskoga lasarett under Resultatet visade en viss skillnad i kostnad vad gäller män och kvinnor. Männen, som dock var yngre, hade en något högre kostnad per patient. Läkemedelsenheten har analyserat könsrelaterat val av behandling med läkemedel vid några av våra största folksjukdomar. Man kunde i vårt landsting inte påvisa en direkt koppling mellan patientens kön och val av läkemedel. 3 Uppdrag 6: Utreda möjlighet att tillskapa en närsjukvårdslösning i södra länsdelen. Uppfyllelse: Utredningen har genomförts. Förslaget är överlämnat till landstingsstyrelsen. 3 29

76 rapportering, mål och måluppfyllelse Mätetal Mått: ACE-hämmare och ARB. Mäter: För behandling av högt blodtryck och hjärtsvikt förskrivs normalt antingen ACE-hämmare eller ARB. Mätetalet visar hur stor andel av förskrivningen av dessa läkemedel (i antal dygnsdoser) som kommer från de rekommenderade alternativen ACE-hämmare och Losartan. Mål: 86 procent. Utfall: Medeltal 83 procent. Analys: Landstinget hade under året landets tredje bästa utfall, vilket tyder på en god följsamhet hos våra förskrivare. Andelen ACE-hämmare ökade från 81 till 83 procent men målet uppnås inte. % Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 Utfall per månad Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Mål Okt-11 Nov-11 Dec-11 30

77 Mått: Tillgänglighet primärvård. Vårdgarantins 0 dagar. Mäter: Andelen patienter som fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag, per vårdcentral. Samtliga vårdcentraler. Mål: Mer än 90 procent. Utfall: Medeltal 88 procent. Analys: Resultatet för telefontillgängligheten i december 2011 är det bästa för året. 18 vårdcentraler klarar målet 90 procent, sju hade mellan 80 och 89 procent och fem hade under 80. Spridningen är från 43 procent för Adolfsberg till 98 procent för Frövi, Storå och Odensbacken. % Medelvärde Jan-10 Feb-10 Mars-10 April-10 Maj-10 Juni-10 Juli-10 Aug-10 Sep-10 Okt-10 Nov-10 Dec-10 Jan-11 Feb-11 Mars-11 April-11 Maj-11 Juni-11 Juli-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Andelen patienter i procent som har fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag. Målvärde är 90 procent. Mått: Tillgänglighet primärvård. Vårdgarantins 7 dagar. Mäter: Andelen patienter som fick komma på läkarbesök inom 7 dagar. Mål: 90 procent ska få en tid inom 7 dagar. Utfall: Medeltal 89 procent. Analys: 89 procent av patienterna får komma på läkarbesök inom sju dagar, vilket är något bättre än föregående månad då det var 87 procent. 16 vårdcentraler når över målet 90 procent. Spridningen är från 69 procent för Ängen till 97 procent för Vivalla. % Medelvärde Jan-10 Feb-10 Mars-10 April-10 Maj-10 Juni-10 Juli-10 Aug-10 Sep-10 Okt-10 Nov-10 Dec-10 Jan-11 Feb-11 Mars-11 April-11 Maj-11 Juni-11 Juli-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Andelen patienter, i procent, som fick komma på läkarbesök inom 7 dagar, totalt för länet. Målvärde är 90 procent. 31

78 rapportering, mål och måluppfyllelse Mått: Tillgänglighet specialiserad vård. Vårdgarantins Mål: 100 procent av vårdsökande ska få vård inom vårdgarantins dagar för mottagningsbesök och operation/behandling. Mål i Örebro läns landsting: dagar. Mål för kömiljarden: 70 procent ska ha väntat kortare än 60 dagar på besök eller operation/ behandling. Klaras 80 procent så ökar bidraget. Beräkningen sker varje månadsskifte och 1/12 av kömiljarden fördelas per månad. Utfall vårdgarantin: 87 procent av patienterna fick komma till ett specialistbesök inom 90 dagar och 78 procent till operation inom 90 dagar. Den 31 december hade länsbor väntat över 90 dagar till besök och länsbor till operation. Utfall för kömiljarden: Landstinget uppnår inte det första av kömiljardens mål att 70 procent av patienterna väntat mindre än 60 dagar för vare sig besök (65 procent) eller operation (60 procent). Endast vid tre tillfällen under 2011, mars, april och maj klarade vi 70-procentgränsen för besök och för operation inte vid något tillfälle. Vid mätningen den 31 december hade länsbor väntat över 60 dagar till besök och länsbor hade väntat över 60 dagar till operation. Analys: Vårdproduktionen har under 2011 i stort motsvarat inflödet till besök och operation. Resultatet har därför blivit ett oförändrat antal patienter som fått vänta utöver de 90 dagar som vårdgarantin stadgar. Vi har inte heller kunnat uppnå kömiljardens kriterier om att 70 procent, respektive 80 procent ska ha väntat mindre än 60 dagar. Antal Väntande >90 dagar som+psyk Totalt på ÖLLOpVL Totalt på ÖLLmottVL Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 32

79 Forskning och högskoleutbildning De första studenterna påbörjade läkarutbildning vid Örebro universitet i januari 2011 och har också startat sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i landstingets primärvård. Nämnden för forskning har besökt Landstinget i Östergötland för att studera samverkan mellan universitetslandsting och universitet. Nämnden har påbörjat arbetet med att ta fram en ny forskningsstrategi för landstinget. Avsikten är att förslaget till strategi ska vara färdigt för behandling i landstingsfullmäktige under hösten Utmaningar Antalet studenter i klinisk verksamhet i landstinget ökar för varje termin, med ett ökat behov av både praktisk och strategisk samverkan mellan landstinget och universitetet. I och med att Örebro universitet nu bedriver läkarutbildning öppnas möjligheter för landstinget att söka så kallade ALF-medel, det vill säga statlig kompensation för landstingens kostnader i samband med läkarutbildning. Det tidigare ALFavtalet är uppsagt och landstinget deltar på såväl politisk som tjänstemannanivå i överläggningar om hur det nya avtalet bör utformas. 33

80 rapportering, mål och måluppfyllelse 3 3 Mål 17: Örebro läns landsting ska tillsammans med Örebro universitet bedriva ett starkt och högkvalitativt forskningsarbete, med fokus på klinisk patientnära forskning. Måluppfyllelse: Den vetenskapliga produktionen är fortsatt hög disputerade fem kvinnor och sju män. Fokus ligger på klinisk forskning. Mål 18: Det medicinska vetenskapsområdet ska stärkas ytterligare inför att läkarutbildningen startar vid Örebro universitet. Måluppfyllelse: En fortsatt kraftfull satsning görs genom anslag till forskande förvaltningar och genom utdelande av så kallade forskarveckor och forskningsbidrag. En särskild satsning har gjorts på utökad forskning vid Karlskoga lasarett. Mål 19: Landstingets verksamhetsförlagda utbildning ska vara väl integrerad med Örebro universitets utbildningsprogram. Måluppfyllelse: Studenter från framförallt Örebro universitet gör cirka veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU) årligen. Landstingets VFU-organisationer samverkar med universitetet för att erbjuda god kvalitet. Vid utvärderingar från studenter och externa granskare får landstingets VFU goda vitsord. 3 Mål 20: Specialisttandvårdens roll som nationellt och regionalt centrum ska stärkas genom intensifierad forskningsverksamhet och specialistutbildning knuten till Örebro universitet. Måluppfyllelse: Odontologiska forskningsenhetens anknytning mot Örebro universitet har ytterligare stärkts. Forskningsförberedande kurs för odontologer bidrar till en ökad vetenskaplig medvetenhet samt utgör underlag för rekrytering av doktorander. Planering av ytterligare universitetsanknutna kurser pågår. 3 3 X 3 Uppdrag 1: I samarbete med Örebro universitet ska en plan tas fram för fortsatt utveckling av högskoleutbildningar inom området hälso- och sjukvård. Uppfyllelse: Stort fokus läggs på att i samverkan med Örebro universitet utveckla en väl fungerande läkarutbildning. Även inom övriga högskoleutbildningar deltar landstingets medarbetare i planering och utveckling. Uppdrag 2: Förutsättningarna ska utredas för ett universitetsmedicinskt centrum. Uppfyllelse: Under 2011 har konstaterats att det i nuläget inte finns förutsättningar att driva denna fråga vidare varför ingen ytterligare utredning görs för närvarande. Uppdrag 3: Ett Skills Centre för bland annat avancerad kirurgisk träning ska vara under uppbyggnad under året. Uppfyllelse: Kliniskt träningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro, har införskaffat avancerad simulatorutrustning och rekryterat personal för att få en vetenskaplig anknytning av verksamheten. Genom nybygge av ortopedteknikhuset kommer träningscentret att få nya ändamålsenliga lokaler. Uppdrag 4: En ny forskningsstrategi ska utarbetas under Uppfyllelse: Nämnden för forskning har påbörjat arbetet med den nya strategin, men för att få en högkvalitativ strategi med god hållbarhet har nuvarande strategi förlängts och beslut om den nya strategin väntas under

81 Regional utveckling Regionfrågan Under året inledde landstingen i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län en process för att från år 2015 tillsammans kunna utgöra en regionkommun Region Mälardalen med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. För att kunna bilda en regionkommun till 2015 ska en ansökan ha lämnats till regeringen senast 31 januari Regional utvecklingsstrategi Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi är en gemensam vägvisare för regionens framtidsarbete. Landstinget är representerat inom utvecklingsområdena Kunskap och kompetens, Innovationer och entreprenörskap, Lustfyllda möten och Den öppna regionen. I det sistnämnda är landstinget målområdesansvarig för området Aktiv regionförstoring. Inom området Lustfyllda möten och upplevelser har landstinget under året haft en ledande roll i arbetet med den regionala kulturplanen. Kollektivtrafikmyndigheten Året har präglats av det arbete som följt av den nya kollektivtrafiklag som gäller från Innebörden av lagen är att den tidigare trafikhuvudmannen Länstrafiken ersätts av en regional kollektivtrafikmyndighet. Sedan några år har också diskussioner om ett ändrat ägande av Länstrafiken Örebro pågått. Bakgrunden var att den ägandemodell, där bolaget ägs gemensamt av kommunerna och landstinget, upplevdes som begränsande. Samtidigt hade länet enats om stora ambitionsökningar i kollektivtrafiken, vilka bland annat preciserades i Målbild för kollektivtrafiken 2015 och 2030 samt i den regionala utvecklingsstrategin. Från den 1 januari 2012 är landstinget regional kollektivtrafikmyndighet med finansieringsansvar för all allmän kollektivtrafik i länet. 35

82 rapportering, mål och måluppfyllelse Internationell strategi för Örebro län EU 2020 EU:s tre huvuddimensioner är den ekonomiska, den sociala och den politiska. Landstinget är delaktig och engagerad i dimensionerna genom de politiska nätverken Assembly of European Regions (AER) och European Network of Cities & Regions for the Social Economy (REVES). Årets engagemang har byggt på att följa nätverkens arbete för att 2012 fastställa på vilket sätt landstinget ska engagera sig. Utöver bevakning av de politikområden som direkt påverkar landstinget har också aktiviteter kopplade till EU:s tillväxtstrategi, EU 2020, samt den framtida sammanhållningspolitiken bevakats. Den ideella sektorn För att ytterligare utveckla det samarbete som finns mellan landstinget och den ideella sektorn, har en process påbörjats under ledning av stiftelsen Centrum för samhällsarbete och mobilisering, Cesam. Efter ett stormöte har en referensgrupp med representanter för den ideella sektorn av civilsamhället, politiker samt tjänstemän träffats en gång i månaden för att formulera ett underlag för gemensamma spelregler för det framtida samarbetet. Utmaningar Den fastställda målbilden för samarbeten i en större region kvarstår. Det kommer att påverka aktiviteter och insatser för att stärka de funktionella samarbeten som pågår, samt att etablera fler. Processen för att stärka gränsöverskridande funktionella samarbeten kommer fortsatt att vara en central fråga. Landstinget behöver tydliggöra sin roll som en central aktör för de regionala utvecklingsfrågorna. Här behöver landstinget fortsatt vara en drivande aktör i genomförandet av regional översiktlig planering samt i målområdena Aktiv regionförstoring och Goda kommunikationer med omvärlden i den regionala utvecklingsstrategin. Nämnden för trafik, miljö och service kommer att ha rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. En stor utmaning är att landstinget förmår att ta fram ett trafikförsörjningsprogram som kan matcha de utmaningar som finns för den framtida kollektivtrafiken. En utmaning är också att få till stånd förändringar i regionaltågstrafiken i Mälardalen. Landstinget har ambitiösa mål när det gäller regionförstoring för att nå en större arbetsmarknad. Mycket tyder på att det i första hand är tåget som kommer att vara det regionförstorande transportmedlet. I dag tillämpas ett system där en del av trafiken körs kommersiellt av SJ medan andra delar av trafiken upphandlas. Samtidigt innebär förändringar med ett större ansvar för landstinget också ett större kostnadsansvar. Landstinget behöver under 2012 ta ställning till utökningar i det framtida trafikutbudet och kring eventuella tåginvesteringar. 36

83 X Mål 21: Landstinget har ingått en överenskommelse med berörda län om den geografiska omfattningen av en framtida regionkommun. Måluppfyllelse: Representanter från landstinget, länsstyrelsen, regionförbundet, Örebro universitet, Örebro kommun, Karlskoga kommun, Askersunds kommun samt Ljusnarsbergs kommun har tagit fram underlagsmaterial för diskussion om samarbeten i en större geografi. Fyra länssamråd har hållits för att föra dialog med tjänstemän och politiker. I september beslutade landstingen Sörmland, Västmanland och Örebro län att tillsammans bilda en styrgrupp för att föra frågan vidare om en gemensam region Region Mälardalen. Mål 22: Former för en gemensam organisation kring de regionala utvecklingsfrågorna är antagna. Måluppfyllelse: Ingen överenskommelse om gemensam organisation för de regionala utvecklingsfrågorna är antagen. Mål 23: Kvalitén och resandet i kollektivtrafiken ska öka samtidigt som restiderna minskar. Måluppfyllelse: Landstinget har tillsammans med Länstrafiken initierat en översyn av dagens stråk i kollektivtrafiken. Översynen ska mynna ut i vad som ska karaktärisera expressbusstrafik, med avseende på restidskvot, hållplatser, bussstandard, etcetera. Mål 24: Landstinget är en aktiv part inom den storregionala tågtrafiken. Måluppfyllelse: Landstinget har under 2011 inträtt och varit engagerad i de forum där den framtida storregionala tågtrafiken diskuteras. Det handlar bland annat om Mälardalsrådets initiativ En bättre sits där gemensamma planeringsfrågor kring infrastruktur och trafik diskuteras. Landstinget har också fört fram sina intressen kring den regionala tågtrafiken i Mälardalstrafik AB:s ägarstyrningsgrupp. Landstinget har också tillsammans med övriga landsting/ regionförbund i Mälardalen initierat en resandeundersökning på den regionala tågtrafiken för att få ett bättre underlag för prioriteringar i den framtida trafiken. 3 Mål 25: Landstinget är regional kollektivtrafikmyndighet och ensam ägare av Länstrafiken. Måluppfyllelse: Under 2011 har landstinget lett förhandlingarna med kommunerna om formerna för myndigheten, det framtida kommunala inflytandet, utgångspunkterna för en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna för de kostnader som är förenade med kollektivtrafik, samt tagit fram en modell för mellankommunal utjämning. Målet är uppfyllt i samband med att samtliga kommuners och landstingets fullmäktige under hösten fattade likalydande beslut kring avtalen för kollektivtrafik. Avtalen innebär att en särskild nämnd inom landstinget ska ha rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Förändringen innebär också att landstinget är ensam ägare av Länstrafiken, och genom en skatteväxling har finansieringsansvar för all allmän kollektivtrafik. 3 Mål 26: Landstinget är en av huvudaktörerna i den regionala utvecklingsstrategin och har ett stort ansvar för att jobba för hela länets utveckling. Måluppfyllelse: Landstinget har under 2011 tagit på sig rollen som huvudansvarig för målområdet Aktiv regionförstoring som finns i den regionala utvecklingsstrategin. Arbetet har inletts under 2011 och innebär i stor utsträckning att landstinget ska verka för att de målsättningar kring vidgade arbetsmarknadsområden som finns i utvecklingsstrategin bör implementeras i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Landstinget har under hösten 2011 också tillsammans med regionförbundet initierat ett arbete kring formerna för att göra verkstad av regional översiktlig planering. 37

84 rapportering, mål och måluppfyllelse X Uppdrag 1: Landstinget ska utveckla sin samverkan med omkringliggande landsting i syfte att öka medborgarnyttan och söka mer kostnadseffektiva gemensamma lösningar. Uppfyllelse: Se mål 26. Uppdrag 2: Landstinget ska tillsammans med Länstrafiken ta initiativ till en utbyggd expressbusstrafik i länet. Uppfyllelse: Se mål 23. Uppdrag 3: Landstinget tar fram underlag och analyser som kan ligga till grund för överenskommelsen kring framtida regionkommun. Uppfyllelse: Se mål 22. Uppdrag 4: Landstinget deltar aktivt i de handlingsplanegrupper inom den regionala utvecklingsstrategin för Örebro län som har koppling till landstingets verksamhet. Uppfyllelse: Landstinget finns representerat i handlingsplanens arbete för kompetensförsörjning, innovativa miljöer och lustfyllda möten och upplevelser. Arbetet med den regionala kulturplanen var under våren en dominerande del i arbetet kring den regionala utvecklingsstrategins målområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser. X 3 3 Uppdrag 5: Landstinget ska tillsammans med Regionförbundet Örebro hitta formerna för en gemensam organisation för regionala utvecklingsfrågor. Uppfyllelse: Se mål 22. Uppdrag 6: Landstinget ska intensifiera sitt engagemang inom den storregionala tågtrafiken, genom att bland annat delta i diskussioner kring framtida prioriteringar. Uppfyllelse: Se mål 24. Uppdrag 7: Landstinget ska leda processen mot att inrätta en regional kollektivtrafikmyndighet. Uppfyllelse: Se mål 25. Uppdrag 8: Landstinget ska tillsammans med övriga kommuner i länet och Länstrafiken se över ägandeformerna för flygplatsen i syfte att bredda ägandet. Uppfyllelse: Landstinget förvärvade under hösten 2011 samtliga aktier i Länstrafiken Örebro och blev därmed indirekt ensam ägare av flygplatsen. Därefter har landstinget startat en utredning kring ett breddat framtida ägande, som ska innefatta kommuner och andra intressenter. Utredningen ska presentera sitt förslag i februari

85 Kultur och bildning Kultur Under 2011 infördes en ny samverkansmodell för fördelning av vissa statliga medel till regional kulturverksamhet. Genom kultursamverkansmodellen får Sveriges regioner ett utökat ansvar för utveckling och finansiering av kultursektorn. Modellen innebär att statliga kulturmedel fördelas regionalt enligt en kulturplan. Landstinget har under året ansvarat för processen att ta fram en treårig regional kulturplan för Örebro län. Landstingsstyrelsen och regionförbundets styrelse beslutade under hösten 2010 om att anmäla till Kulturrådet sin vilja att gå med i samverkansmodellen från och med Under hösten beslutades att överföra kulturverksamheten från regionförbundet till landstinget. Örebro läns landsting har från och med 2012 därmed det övergripande regionala kulturpolitiska ansvaret. Bildning En arbetsmarknad med hög arbetslöshet har ställt nya krav på våra folkhögskolor. Ett samarbete har därför inletts med rehabiliterande instanser för individstärkande aktiviteter. Exempel på detta är den projektverksamhet som skapades tillsammans med Samordningsförbundet Finsam i Örebro, en förrehabiliterande fas innan steget kan tas till arbetslivsinriktad rehabilitering. Under 2011 har också aktiviteter startats för unga arbetslösa, en tolvveckors kurs. Finansiering av detta har skett via statliga medel från Folkbildningsrådet. Syftet med kurserna är att motivera deltagarna till vidare studier. 3 3 Ett arbete har gjorts för att validera tolkutbildningen. Förslag om valideringsnivå för utbildningen är att den motsvarar 60 högskolepoäng. Behovet av syntolkar har lett fram till ett projekt för en nationell yrkesinriktad syntolkutbildning på distans. Utmaningar Införandet av kultursamverkansmodellen är ett pionjärarbete som innebär ett helt nytt sätt att arbeta tillsammans för kulturens utveckling. En förutsättning är att arbetet sker i bred dialog och att nya former för samarbetet utformas över sektorsgränserna, vilket ställer nya krav på både politiker och tjänstemän. Kulturplanen har synliggjort flera utvecklingsområden som kräver ökad kunskap och fördjupade framtidsdiskussioner. Mål 27a: En kulturplan för länet är förankrad och antagen. Måluppfyllelse: Under våren 2011 har ett omfattande dialogarbete genomförts i samtliga kommuner. Totalt har över 20 olika workshops arrangerats och drygt 600 personer från kulturens olika sektorer varit aktiva i processen. Efter remissbearbetning fastställdes den av landstingsfullmäktige i oktober. Uppdrag 1: Landstinget ska leda processen med arbetet att ta fram en treårig kulturplan. Detta ska ske genom dialog och i bred samverkan med kommuner, civilsamhälle och kulturaktörer. Uppfyllelse: se mål 27a. 39

86 rapportering, mål och måluppfyllelse Demokrati och insyn Örebro läns landsting har sedan 1 januari 2011 en ny förtroendemannaorganisation som arbetats fram i samförstånd mellan de partier som är representerade i landstingsstyrelsen. Den bygger på en vidareutveckling av medborgarmodellen och en traditionell politisk organisationsmodell. Målet med den nya politiska organisationen är att den ska vara tydlig och begriplig. De förtroendevalda ska företräda länets invånare oberoende av i vilket politiskt organ han eller hon har sitt uppdrag. Under året har landstinget på alla politiska nivåer arbetat med att utveckla och anpassa den nya förtroendemannaorganisationen, bland annat genom att inrätta den första programgruppen på fullmäktigenivå, programgrupp för arbetet med en jämställdhetsplan. Under året planeras det för att en programgrupp kring demokratifrågor etableras. Utöver det arbete som utförs och planeras på fullmäktigenivå, så kan det konstateras att frågan om insyn i landstingets olika verksamheter ständigt är under utveckling. Flera av de nybildade nämnderna håller offentliga sammanträden på olika platser i länet. Det sker också en ständig förbättring av både protokollens innehåll och hur protokollen presenteras på landstingets webbplats. Under mandatperioden ska den politiska organisationen utvärderas och då blir naturligtvis även perspektivet demokrati och insyn en del av denna utvärdering. 40

87 Mål 27b: Modeller för medborgardialoger har utvecklats med hjälp av bland annat digitala medier. Måluppfyllelse: Ansvaret för att utveckla modeller för medborgardialoger har tillskrivits en tillfällig beredning kring demokratifrågor, kopplad till landstingsfullmäktige. Beredningen skulle ha etableras under år En ansvarig tjänsteman har utsetts, men den tillfälliga beredningen kring demokratifrågor har ännu inte etablerats. Tekniska funktioner finns för chatt och medborgardialog på landstingets webbplats. De kan användas när det bedöms vara en lämplig kanal. Förberedelser har också gjorts för att kunna använda sociala medier. Mål 28: Landstinget ska förbättra kommunikationen med underrepresenterade grupper. Måluppfyllelse: Ansvaret för förbättringsarbetet för kommunikationen med underrepresenterade grupper har tillskrivits en tillfällig beredning kring demokratifrågor, kopplad till landstingsfullmäktige, som skulle ha etableras under år En ansvarig tjänsteman har utsetts, men den tillfälliga beredningen kring demokratifrågor har ännu inte etablerats. Landstinget ger ut tidningen Speciellt! korta och klara nyheter, med elva nummer per år som ljudfil och som lättläst. Tidningen riktar sig till grupper som av olika skäl behöver anpassad information. Uppdrag 1: Förtroendemannaorganisationen ska utvärderas under slutet av Uppfyllelse: Ett arbete pågår för att ta fram metodstöd för utvärdering av förtroendemannaorganisationen. Uppdrag 2: Fler e-tjänster ska finnas tillgängliga för medborgarna via landstingets webbplats. Uppfyllelse: Under året breddinförde landstinget den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter och i dag har så gott som alla mottagningar infört e-tjänsten. Inom Folktandvården kan man ansluta sig till webbtidbokning online. Arbetet med detta pågår inom primärvård och specialistvård. Inom primärvården pågår också ett arbete som ska ge möjligheten att boka en ny tid via webbtidboken i Mina vårdkontakter. Innan sommaren lanserades tjänsten med gratis klamydiatest via Mina vårdkontakter, där man också får tillbaka sitt provsvar via e-tjänsten. Över länsbor har skaffat användarkonto för Mina vårdkontakter. Webbplatsen 1177.se är landstingens gemensamma tjänst för råd om vård. Under Hitta och jämför vård kan medborgare nu hitta kontaktuppgifter till olika verksamheter i vården, jämföra tillgängligheten till vårdcentraler och se vad patienterna tycker om dem. 3 41

88 rapportering, mål och måluppfyllelse Miljö Ett nytt Miljö- och hållbarhetsprogram för har tagits fram och förankrats. Fem globala utmaningar är identifierade och mål och åtgärder finns inom åtta strategiska områden för att minska miljöpåverkan från landstingets verksamheter. Klimatkompensationsmedlen uppgick 2011 till kronor och användes under året bland annat till inköp av cyklar och installation av videokonferensutrustningar och webbkameror. Läkemedel och kemikalier Under året har tjänsten som miljöstrateg för kemikalier och avfall utökats och därmed kan ökat stöd ges kring kemikaliehantering. Ett beslut är taget att förbränna lustgas vid Universitetssjukhuset Örebro i den panna som förbränner metangas för att producera ånga till sterilcentralen. Förberedelser är gjorda vid Karlskoga lasarett för installation av en destruktionsanläggning. Under våren genomfördes ett seminarium, Giftfri vardag, tillsammans med länsstyrelsen och Örebro universitet. Läkemedelskommittén har bedrivit ett aktivt arbete för att sprida information om läkemedels miljöeffekter. Bland annat har en informationskampanj riktad till allmänheten genomförts. Nya provtagningar av förekomst av läkemedelsrester i vatten har genomförts och resultaten presenteras Energi Effektiv energianvändning är viktig för att minska koldioxidutsläppen. Miljöstrategiska medel är därför avsatta för att finansiera en tjänst som energistrateg. Energimyndigheten tillskjuter medel för energieffektiviseringsåtgärder. Bland de åtgärder landstinget genomför finns energieffektivisering i befintliga fastigheter samt upphandling av energieffektiva produkter. 42

89 Transporter Arbetet med att bygga upp en administration för leasingavtal och bilpool fortsätter. Företagskorten på Länstrafiken har utvecklats och fler verksamheter använder nu denna möjlighet att resa kollektivt i tjänsten. Användandet av tekniker för resfria möten har börjat ta fart. Det finns en tydlig vilja att tänka i nya banor kring mötesformer. Produkter Andelen engångsprodukter ökar inom vården. Orsakerna är bland annat praktiska och hygieniska skäl, men även att de ofta är billigare i inköp än flergångsprodukterna. Detta harmonierar inte med miljömålet att samtliga landstingets verksamheter ska ha anpassade rutiner för att få minimalt med restavfall. Det är inte heller förenligt med kretsloppsanpassning och resurssnålhet. Avfall Under 2011 ökade den totala mängden avfall med 1 procent och återvinningsgraden minskade från 39 till 38 procent. De ökade avfallsmängderna beror främst på ökad användning av engångsprodukter inom vården. Ökningen har dock mattats av jämfört med året innan. Utmaningar Omvärldens krav på att landstinget ska ta miljöansvar ökar. Landstinget står inför stora utmaningar genom de förändringar som i allt snabbare takt sker runt om i världen. Det handlar exempelvis om hur vården ska förberedas för nya sjukdomar och risker som följer med klimatförändringarna. Det handlar också om hur en vård som i dag är mycket resurskrävande ska kunna fortsätta utvecklas samtidigt som de globala resurserna blir allt knappare. Förmågan att möta och hantera dessa utmaningar och förbereda verksamheterna för den nya samhällssituationen beror på många faktorer. Det blir därför allt viktigare att integrera miljöperspektivet i planering, investeringar och beslut. Vid prioritering av resurserna behöver ekonomi, god vård, folkhälsoarbete och miljöstrategiskt arbete samordnas. 43

90 rapportering, mål och måluppfyllelse Mål 29: Med utgångspunkt från Miljöpolicy samt Handlingsprogram med miljömål pågår ett aktivt miljöarbete på verksamhetsnivå i landstingets förvaltningar och bolag. Måluppfyllelse: Samtliga förvaltningar har en ledningens representant i miljöfrågor. Andelen förvaltningar som lyft in miljömål i sina verksamhetsplaner har ökat. Tre nyckeltal har valts ut. Nyckeltal energiförbrukning: 2011 är den totala energiförbrukningen av el och värme per kvadratmeter bruksarea minst 20 procent lägre jämfört med Resultat: energiförbrukningen är 15 procent lägre än Nyckeltal ekologiska livsmedel: 2011 är andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel minst 25 procent. Resultat: 35,4 procent av inköp som sker via avtal är ekologiska. Nyckeltal koldioxid: 2011 är utsläppen av koldioxid i samband med tjänsteresor minst 40 procent lägre jämfört med år Resultat: Totalt sett har koldioxidutsläppen från resor med bil i tjänst minskat med 15 procent sedan Under 2011 ökade dock utsläppen från resor med bil i tjänst med 5 procent, och de totala utsläppen (inkl. flyg och ambulans) ökade med 11 procent. Mål 30: Medarbetarna har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Måluppfyllelse: Miljöutbildningar har genomförts till riktade målgrupper. Miljöombudsenkäten visar att 76 procent av arbetsplatserna tar upp miljöfrågor på sina arbetsplatsträffar, och 69 procent av miljöombuden anser att de har tillräcklig kunskap om miljöfrågor för att driva miljöarbetet framåt. Framtagandet av en interaktiv webbutbildning har startat. 3 Mål 31: Förvaltningar och bolag har aktivt deltagit i arbetet med att revidera och anpassa landstingets miljöledningssystem till den nya organisationen. Måluppfyllelse: Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga lasarett har genomfört ledningens genomgång enligt rutin, och Lindesbergs lasarett med förvaltningens klinikledningar. Länsgården har genomfört en miljöutredning och inför nu ett miljöledningssystem. Landstingsfastigheter och Kävesta folkhögskola är miljöcertifierade enligt ISO och genomför revisioner för att förbättra miljöarbetet. 44

91 Uppdrag 1: Lednings- och verksamhetsstöd ska redovisa hur man uppnår 100 procent förnybar el. Uppfyllelse: 100 procent förnybar ursprungsmärkt el under X 3 Uppdrag 2: Förvaltningar och bolag ska köpa 100 procent ekologiskt och fairtrade kaffe. Uppfyllelse: Andelen ekologiskt kaffe via kostenheten var 99 procent under 2011, och andelen etiskt kaffe uppgick till 4 procent. Inkluderas hyrda kaffeautomater uppgick andelen ekologiskt kaffe till 77 procent och andelen etiskt kaffe till 28 procent. Uppdrag 3: Under 2011 ska mer än 25 procent av den mat som landstingets kostenhet köper in vara ekologisk. Uppfyllelse: Andelen ekologiska livsmedel uppgick 2011 till 35,4 procent. Uppdrag 4: Förvaltningar och bolag ser över avtalen för resor i tjänsten och redovisar eventuella förändringar som behövs för att minska resandet och/eller miljöpåverkan av resandet. Uppfyllelse: Arbetet pågår. 3 Uppdrag 5: Ett Handlingsprogram för miljö inför ska tas fram under Uppfyllelse: Genomfört. Uppdrag 6: Se över möjligheten att göra ytterligare energibesparingar i landstingets fastigheter. Uppfyllelse: 2011 var energiförbrukningen 15 procent lägre än Energiförbrukningen har minskat med 2 procent sedan året innan. 3 3 Uppdrag 7: Påbörja ett arbete med information och utbildning till personal om kemikalier i produkter som tas upp av kroppen och påverkar hälsan. Uppfyllelse: Uppdraget ska samordnas av arbetsoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Uppdrag 8: Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram ett miljö- och hållbarhetsprogram. Uppfyllelse: Genomfört. 45

92 rapportering, mål och måluppfyllelse Personal och kompetens Den stora utmaningen för landstinget är att vara en attraktiv arbetsgivare och att erbjuda ett hållbart arbetsliv. Delaktighet, medarbetarskap, ledarskap, samverkan och mångfald är områden för framgång. Arbetsgivarpolitiken är avgörande för hur landstinget lyckas nå resultat i verksamheten. Under året har införandet av ett nytt personalsystem, Heroma, inneburit en total genomlysning av personalområdets processer. Arbetet har varit omfattande och inneburit förändrade arbetsprocesser i verksamheterna, då ny kunskap skulle tillägnas på kort tid. Den satsning av stöd och utbildning för verksamheterna som har skett har nu hittat sina former. Kostnaderna under året för PA-systemet Heroma har uppgått till 16 miljoner kronor varav projektkostnaderna kopplat till införandet har uppgått till 9 miljoner kronor. Budget för PA-systemet uppgick till 14 miljoner kronor Implementeringen av det nya samverkansavtalet har genomförts och ett aktivt arbete pågår för att förbättra och utveckla samverkansformerna mellan fack och arbetsgivare. Landstingets uppdrag att utbilda är ständigt i fokus. Studenter från olika program gör sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i Örebro läns landsting. Över VFU-veckor har genomförts under året. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom läkarprogrammet tillkommer men är precis i starten. Cirka 40 AT- och 200 STläkare är under utbildning per år i landstinget. 46

93 3 Mål 32: Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Måluppfyllelse: Landstinget bedriver chefsoch ledarutbildningar som kontinuerligt utvecklas, såväl inom det formella, strategiska som det personliga ledarskapet. Ett nytt program för blivande chefer har tagits fram för att stäkra beredskapen för att gå in i ett chefsskap. Medarbetarutbildningar bedrivs inom respektive förvaltning med framgång. Medarbetarenkät genomfördes under hösten 2011 och visar på nöjda medarbetare som kan rekommendera sitt arbete till andra. Enkätundersökningens resultat kommer att följas upp fortlöpande, med start i januarifebruari En idébank med utgångspunkt från frågeområdena i medarbetarenkäten har tagits fram. Idébanken innehåller förslag på olika aktiviteter och verktyg som kan användas när arbetsplatserna ska arbeta vidare med resultatet från medarbetarenkäten Mål 33: Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Måluppfyllelse: God hälsa hos medarbetaren är en förutsättning för att verksamheten ska fungera väl och kunna nå sina mål. Projektet Hälsofrämjande arbetsplatser omfattar tre pilotarbetsplatser och ska redovisas under Detta projekt ska säkerställa vilka faktorer som gör en arbetsplats hälsosam i Örebro läns landsting. Kvalitetssäkring av arbetet för rehabilitering i vårt uppdrag som arbetsgivare sker, och utsedda personer arbetar nu med detta landstingsgemensamt. De svarar för kunskapsspridning och expertkunskap inom området. Företagshälsovården och försäkringskassan är naturliga samarbetspartner i detta arbete. Förvaltningsvisa utbildningar har genomförts för att implementera det nya samverkansavtalet. Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud sker två gånger per år. Den gällande jämställdhetsplanen har förlängts. En ny plan beslutas i juni X Mål 34: Långtidssjukfrånvaron är fortsatt låg och korttidsfrånvaron fortsätter att minska. Måluppfyllelse: Den totala sjukfrånvaron är på en fortsatt låg nivå men har planat ut något. Denna tendens kan också ses i den nationella statistiken. De riktig långa sjukskrivningarna har minskat betydligt medan korttidsfrånvaron har ökat något. Se mätetal, sid 49. Mål 35: Jämställdhetsarbetet resulterar i en jämnare könsfördelning. Måluppfyllelse: Personalstatistiken visar en oförändrad situation. Mål 36: Samtliga medarbetare som vill ha heltid ska erbjudas detta, under de förutsättningar som preciseras under personalavsnittet. Måluppfyllelse: Alla tjänster som annonseras är heltidstjänster. Vid barnkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, erbjuds samtliga medarbetare heltid. Det sker i samband med insatser i uppdrag 7, det vill säga genom att utveckla nya modeller och system för arbetstid. 3 47

94 rapportering, mål och måluppfyllelse Uppdrag 1: En landstingsgemensam strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare tas fram under planperioden. Uppfyllelse: Landstinget har en väl upparbetad samverkan med de fackliga organisationerna och ser det som en grundförutsättning för att kunna driva och utveckla verksamheten. Kompetensförsörjningen ses ur ett länsperspektiv och rätt kompetens skall säkerställas utifrån hela landstingets behov. Ett nytt rapportunderlag är framtaget under året. En gemensam strategi för samordnad annonsering har medfört ökat positionering på landstingets som arbetsplats. Medarbetarenkätens resultat blir ett underlag för fortsatt arbete. Uppdrag 2: En landstingsgemensam ledarstrategi tas fram för att säkerställa rekrytering, utbildning, utveckling, avveckling och stöd för kompetensförsörjning av chefer och ledare. Uppfyllelse: Arbetet att ta fram ledarstrategin pågår. Uppdrag 3: Samtliga medarbetare erbjuds en kompetensutvecklingsplan som ett resultat av medarbetarsamtalet. Uppfyllelse: Från medarbetarsamtalet dokumenteras alltid utvecklingsplaner så att såväl generella som individuella utvecklingsinsatser kan genomföras och följas upp. Ett nytt IT-stöd är i projekt om kompetensplanering. Uppdrag 4: En kartläggning av det framtida behovet av olika personalkategorier i landstinget genomförs. Uppfyllelse: En rapport har tagits fram som utgör en kartläggning och analys av dagens situation och en prognos över utmaningar och möjligheter i framtiden för en attraktiv arbetsgivare. Rapporten revideras under året. 3 Uppdrag 5: De delar i Plan för arbetsmiljöarbetet som är tillämpliga för 2011 ska genomföras under året. Uppfyllelse: Arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud genomförs två gånger per år inom Örebro läns landsting. I utbildningen ges verktygen som kan användas direkt på arbetsplatsen för att förbättra delaktigheten, arbeta med ständiga förbättringar och skapa en hälsosam arbetsplats. 3 Uppdrag 6: En revidering av landstingets jämställdhetsplan ska genomföras under Uppfyllelse: Den nuvarande jämställdhetsplanen har förlängts till och med Ny plan ska fastställas juni En programgrupp för arbete med jämställdhetsplanen har bildats som består av nio politiker och två tjänstemän. Uppdrag 7: Utveckla nya modeller och system för arbetstid. Pilotprojekt genomförs vid barnklinken, Universitetssjukhuset Örebro och vid medicinklinken, Lindebergs lasarett. Uppfyllelse: Vid kliniken för medicin och geriatrik, Lindesbergs lasarett, pågår ett arbete för bland annat utglesad helgtjänstgöring, även insatser för att utveckla arbetsorganisation och kompetens för att säkerställa god patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Vid barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset Örebro, har samtliga medarbetare erbjudits heltid med möjlighet till deltidstjänstgöring. Landstingets kostnader för utökad bemanning och utveckling av arbetstidsmodell vid kliniken för medicin och geriatrik vid Lindesbergs lasarett finansieras med 1,5 miljoner kronor ur landstingets anslag för särskilda satsningar. Landstingets kostnader för utveckling av heltidsprojektet vid barn- och ungdomskliniken, USÖ, finansieras med 1,5 miljoner kronor ur landstingets anslag för särskilda satsningar. 3 48

95 X Uppdrag 8: Utveckla arbetssätt för att minska korttidsfrånvaron i samarbete med företagshälsovården. Uppfyllelse: Frågan om uppföljning av korttidssjukfrånvaron diskuteras löpande med företagshälsovården och projekt kommer att startas Uppdrag 9: En utbildning i etiskt förhållningssätt erbjuds landstingets personal. Uppfyllelse: Etiska rådet har utarbetat en landstingsgemensam etikutbildning. Utbildningen finns tillgänglig på intranätet. Uppdrag 10: Utbildning i syfte att förbättra bemötandet av HBT-personer ska genomföras. Uppfyllelse: Två utbildningstillfällen för samtliga anställda har erbjudits under våren. 3 Mätetal Mått: Sjukfrånvaro. Mäter: Sjukfrånvaro beräknas som andel sjuktimmar av placerade timmar (schemalagda timmar) i procent. I sjukfrånvaro ingår även sjukbidrag, rehabiliteringsersättning, aktivitetsersättning med mera. Mål: Mål är att landstinget ska ha låga sjuktal. Utfall: 4,9 procent i genomsnitt under året. Analys: För perioden januari augusti har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procent (från 4,4 till 4,9 procent) jämfört med förra året. En analys av ökningen kommer att ske så snart som det är möjligt att bryta ner uppgifterna på förvaltnings- och arbetsplatsnivå. På grund av införande av nytt PAsystem är detta inte möjligt för närvarande. Trots ökningen i jämförelse med förra året ligger sjukfrånvaron fortfarande på en låg nivå och är lägre, än motsvarande tid, år 2008 och år % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0 Jan-10 Feb-10 Mar-10 Apr-10 Maj-10 Jun-10 Jul-10 Aug-10 Sep-10 Okt-10 Nov-10 Dec-10 Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 49

96 rapportering, mål och måluppfyllelse Information och kommunikation Information och kommunikation ska stödja länsborna som medborgare, patienter och anhöriga i deras kontakter med landstinget. Landstingets medarbetare ska vara bra på att informera och kommunicera. Alla hushåll i Örebro län har under året fått Landstingskatalogen och fem nummer av Länstidningen Tebladet. Politiska beslut har kommunicerats via landstingets webbplats, Tebladet och annonser i massmedia. Drygt 60 pressmeddelanden har skickats ut från Örebro läns landsting, varav drygt hälften från landstingets ledning. Den nationella webbtjänsten 1177.se, där regional information om landstingets vård och service finns, utvecklas. Webbplatsen har varje månad cirka två miljoner besök, och satsningen på småbarnsföräldrar har varit framgångsrik såväl i länet som i landet som helhet. Arbetet med att stärka chefers och medarbetares kommunikativa kompetens pågår med konceptet Den kommunikativa chefen. Under våren slutfördes enligt planerna samarbetsprojektet Ta ställning mellan landstinget och fotbollsklubben KIF Örebro. Syftet var att bidra till att öka unga flickors självkänsla. Landstingskatalogen 2011 LÄTTLÄST TELEFONKATALOGEN PATIENTINFORMATION OM LANDSTINGET SÖKREGISTER Under hösten var landstinget aktivt i den Nationella strokekampanjen vars syfte var att få människor att känna igen symtom på stroke och snabbt söka vård. Kampanjen som är treårig bedrevs med främst annonser, reklamfilm och föreläsningar av doktorer runt om i länet. Utmaningar En stor utmaning är att höja kommunikationskompetensen i hela landstinget. På så sätt kan såväl informationen som dialogen med patienten förbättras, vilket leder till ökad delaktighet och bättre vård. Att öka kommunikationskompetensen bland chefer och ledare medverkar också till att landstingets mål kan uppnås på ett bättre sätt. Anpassad information har getts ut i Speciellt!, landstingets kanal för anpassad information, som ljudfil och på lätt svenska elva gånger under året. Sociala medier har använts som kanaler bland annat för att informera om hemtest av klamydiatest som beställs via webben. Arbetet med Mina vårdkontakter fortsätter. Nästan alla landstingets mottagningar erbjuder tjänsten och invånarkonton finns nu i länet. En utmaning är också att nå olika målgrupper. De kan inte längre nås enbart med traditionella massmedia. Medialandskapet har förändrats i och med att interaktiva sociala medier i dag spelar en allt större roll. Utmaningen ligger i att nå alla länets invånare, som patienter, anhöriga och som medborgare, på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Det handlar såväl om utformning av budskap som val av kanaler. 50

97 Mål 37: Landstingets externa information och kommunikation ska nå kontakt med länsinvånarna så att de som medborgare blir delaktiga i den demokratiska processen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Måluppfyllelse: Information omkring den demokratiska processen ges på flera sätt. I Landstingskatalogen finns information om hur man kan vara med och påverka samt kontaktuppgifter till landstingsfullmäktiges ledamöter. Landstingsfullmäktiges möten annonseras i länsmedia, där också information ges om möjligheten att lämna medborgarförslag. Offentliga nämndmöten annonseras. Samtliga fullmäktiges sammanträden sänds via webb-tv. I Länstidningen Tebladet lyfts landstingets demokratiska process fram genom att en aktuell fråga besvaras av samtliga partier i fullmäktige. På webbplatsen, finns information om landstingets politiska organisation, kontaktuppgifter, och hur man kan vara med och påverka verksamheten. Information ges också inför och efter politiska möten. 3 Mål 38: Landstingets externa information och kommunikation ska vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang Måluppfyllelse: Arbetet med Den kommunikativa chefen pågår och syftar till att stärka kommunikationskompetensen hos chefer, ledare och andra nyckelpersoner. Budskap anpassade till målgrupp är en viktig del. Användandet av sociala medier har påbörjats. Bland annat har information om hemtest av klamydiatest, som beställs via webben, kommunicerats via Facebook och YouTube. 3 Mål 39: Personer med särskilda behov ska beaktas och landstingets information ska anpassas till deras behov. Måluppfyllelse: Speciellt!, landstingets kanal för anpassad information, distribueras som ljudfil och på lätt svenska till olika målgrupper. På landstingets webbplats har alltmer information anpassats till lättläst svenska. Tebladet finns att lyssna på som ljudfil. Landstingskatalogen har lättlästa sidor och ges ut på cd-skiva. Landstingets webbplats, är anpassad och går att lyssna på, ändra storlek på texten eller titta på med teckenspråk. Information finns också på engelska. 3 Mål 40: Landstingets medarbetare ska vara medvetna om informationens roll och betydelse i organisationen. De ska vara bra på att informera och kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. Måluppfyllelse: Arbetet med Den kommunikativa chefen syftar till att stärka kommunikationskompetensen inom landstinget genom coachning och utbildning. En arbetsgrupp för samordning av patientinformation finns. Gruppens arbete syftar till att höja kvaliteten på patientinformationen. 51

98 rapportering, mål och måluppfyllelse X Uppdrag 1: Landstingets intranät förbättras och utvecklas så att det i ökad grad blir ett ändamålsenligt och effektivt redskap för både landstingets anställda och förtroendevalda. Uppfyllelse: Omvärldsbevakning sker och en nulägesanalys/förstudie kring ett nytt intranät planeras. Uppdrag 2: För att säkerställa kvaliteten på struktur, innehåll, målgruppsanpassning och språkbruk på webben behövs en tydlig styrning, tydlig roll- och ansvarsfördelning, klara riktlinjer samt support för dem som arbetar med publicering. Uppfyllelse: Webborganisationen har förstärkts med en centralt placerad webbredaktör som bättre ska samordna landstingets nyhetsgivning och struktur. Uppgiften är också att publicera fler landstingsnyheter. Handböcker för webbpublicister har uppdaterats och redaktörsutbildningar har genomförts. 3 Uppdrag 3: Fortsatt utveckling av patientrelaterad information på landstingets webbplats. Uppfyllelse: Arbete med patientinformation på 1177.se/orebrolan pågår. Arbetsgruppen för samordning av patientinformation är ingång för patientinformationsfrågor kring 1177.se. Arbete med Mina vårdkontakter fortsätter. Nästan alla mottagningar i landstinget är anslutna vilket innebär att patienter har tillgång till flera tjänster via webben. 52

99 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Landstinget har under flera år uppvisat en stark ekonomi. En positivare intäktsutveckling i förhållande till de förutsättningar som har varit kända vid fastställande av budgeten har bidragit till de ekonomiska förbättringarna. Dessutom har verksamheterna anpassat sig till de ekonomiska förutsättningarna. Avstämning finansiella mål Den finansiella målsättningen är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Det är bara genom att uppfylla detta som landstinget på lång sikt kan garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. 53

100 rapportering, mål och måluppfyllelse Mål 41: Landstingets resultat ska uppgå till minst 14 miljoner kronor. Måluppfyllelse: Det justerade resultatet för 2011 uppgick till 70 miljoner kronor. Resultatet har påverkats negativt av jämförelsestörande poster på totalt -203 miljoner kronor. Årets resultat uppgår därefter till -133 miljoner kronor vilket är 147 miljoner kronor lägre än budget. Uppdrag 1: Ta fram fördelningskriterier gällande extra medel till rekrytering av läkare och anställda med psykosocial kompetens för att säkerställa konkurrensneutralitet och kostnadseffektivitet. Uppfyllelse: Beslut om kriterier är antagna av landstingsstyrelsen. 3 X 3 Mål 42: Samtliga nämnder och förvaltningar driver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt så att verksamhetsplanens mål och det budgeterade resultatet uppnås. Måluppfyllelse: Totalt har förvaltningarna ett underskott på 60 miljoner kronor ( miljoner kronor). Hälso- och sjukvårdsverksamheternas underskott uppgår till 82 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med föregående år med 42 miljoner kronor. Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Psykiatriförvaltningen redovisar underskott. Förvaltningarna som redovisar underskott har vidtagit åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Mål 43: Investeringar ska finansieras med egna medel. Måluppfyllelse: För 2011 uppgick investeringarna till 291 miljoner kronor och inga lån har tagits för investeringarna. Målet är uppfyllt. Mål 44: Landstinget ska avsätta minst 200 miljoner kronor för pensionsändamål. Måluppfyllelse: Den budgeterade placeringen för pensionsändamål med 200 miljoner kronor har genomförts. Målet är uppfyllt. 3 Mål 45: Likviditetsberedskapen uppgår till 30 betalningsdagar. Måluppfyllelse: Landstingets likviditetsberedskap uppgick till 24 dagar. Målet för likviditetsberedskapen för 2011 har inte uppnåtts. Det beror på en högre investeringsnivå 2011 än 2010 och en negativ skatteavräkning under X 54

101 Mätetal Mått: Nettokostnadsutveckling Mäter: Ackumulerad förändring av verksamhetens nettokostnad Budget: 2,6 procent Utfall: 4,1 procent Analys: Budgeterad nettokostnad i relation till 2010 års verkliga nettokostnad är 2,6 procent. Helårsutfallet för 2011 ger en nettokostnadsökning på 4,1 procent. Verksamheterna redovisar ett sammanlagt underskott, varför nettokostnadsökningen är för hög i förhållande till givna anslag. Orsakerna är främst minskade intäkter för såld vård och ökade personalkostnader. % Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Mått: Lönekostnadsutveckling Mäter: Ackumulerad förändring av landstingets lönekostnad Budget: 3,6 procent Utfall: 3,8 procent Analys: Budgeterad löneökning för att nå en ekonomi i balans 2011 är 3,6 procent. Löneöversynen beräknas ha medfört en kostnadsökning på 2,3 procent varför volymökningar också har skett. En del av dessa finns på Universitetssjukhuset Örebro då rekryteringar gjorts hösten 2010 inför pensionsavgångar kommande år. % Jan-11 Feb-11 Mar-11 Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 Mått: Läkemedelskostnadsutveckling Mäter: Ackumulerad förändring av kostnaden för läkemedel i öppen och sluten vård Budget: 4,1 procent Utfall: 4,3 procent Analys: Budgeterad kostnadsökning är 4,1 procent. Kostnadsökningen är justerad för influensavaccin Läkemedelskostnaden inom förmånen ökar med 3,6 procent, medan rekvisitionsläkemedel ökar med 6,5 procent. De största kostnadsökningarna kom från användningen av TNF-alfahämmare (vid behandling av bland annat reumatiker) och blödarpreparat. % Feb-11 Mar-11 Apr-11 Maj-11 Jun-11 Jul-11 Aug-11 Sep-11 Okt-11 Nov-11 Dec-11 55

102 DAGENS ekonomi SITUATION, OCH FINANSIELLA FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR UTMANINGAR, MÅL OCH UPPDRAG 56

103 Ekonomi och finansiella förutsättningar I den ekonomiska analysen beskrivs årets resultat utifrån olika kostnads- och intäktsslag. Här redovisas också budgetens förutsättningar, omvärldens påverkan och den finansiella ställningen. 57

104 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterst svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Dramatiken på finansmarknaden i Europa har ökat och skuldkrisen får allt större ekonomiska konsekvenser. Tillväxten i svensk ekonomi har varit mycket stark under året. BNP beräknas växa med 4,6 procent. Trots den starka svenska tillväxten är det alltmer klart att den svenska ekonomin kommer att försvagas. Detta beror till stor del på statsskuldkrisen i Europa, ökad osäkerhet på den finansiella marknaden, att exporten har försvagats och att hushållens konsumtion har dämpats. Årets resultat, uppgår till 70 miljoner kronor, samma resultat som justerat för jämförelsestörande poster (intäkt för skadestånd 19 miljoner kronor och finansiell kostnad på 222 miljoner kronor till följd av förändrad räntesats för beräkning av landstingets pensionsskuld). Det innebär en ökning med 4,1 procent (4,9 procent) jämfört med föregående år. Verksamhetens intäkter uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 26 miljoner kronor eller 3,6 procent från föregående år. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar uppgår till miljoner kronor. Ökningen under 2011 var 290 miljoner kronor eller 3,7 procent (3,4 procent). Lönekostnaden för 2011 uppgick till miljoner kronor. Lönekostnadsökningen var därmed 114 miljoner kronor eller 3,8 procent och innebar en högre ökningstakt än Landstinget beslutade under 2011 om en ny finanspolicy. Placeringarna ska ske så att de värdemässigt följer utvecklingen av pensionsåtaganden intjänade efter Placeringarna påbörjades 2008 och under 2011 placerade landstinget 200 miljoner kronor för detta ändamål. Totalt har 800 miljoner kronor placerats hittills. Placeringarna har ett marknadsvärde på 843 miljoner kronor. Årets totala materiella investeringar uppgår till 290 miljoner kronor, varav byggnader 161 miljoner kronor och inventarier 129 miljoner kronor. Per sista december uppgick landstingets likvida medel till 568 miljoner kronor, varav 365 miljoner kronor avsåg kortfristiga placeringar. Likvida medel minskade därmed med 147 miljoner kronor sedan förra årsskiftet. 58

105 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen beskriver omvärldsfaktorer som påverkar landstingets ekonomiska förutsättningar. Samhällsekonomi Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterst svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Dramatiken på finansmarknaden i Europa har ökat och skuldkrisen får allt större ekonomiska konsekvenser. Skuldkrisen finns i bland annat Sydeuropa där behovet av stöd från övriga länder inom euroområdet är stort för att klara upp den akuta situationen. Konjunkturutsikterna för världen som helhet är relativt goda, även om en viss dämpning väntas under Detta är delvis en följd av finanspolitiska åtstramningar som genomförs bland annat i USA. Den amerikanska ekonomin rör sig sakta åt rätt håll. BNP-tillväxten på helåret noterades till 1,7 procent en takt som sannolikt endast kommer att bli något högre under det kommande året genom den dämpade konjunkturen i omvärlden. Kina har rapporterat att BNP under fjärde kvartalet ifjol steg med cirka 9,0 procent i årstakt. Detta är en minskning med cirka en procentenhet jämfört med samma kvartal året innan. Den kinesiska BNP-tillväxten bedöms bli något svagare framöver. Sveriges BNP steg med uppskattningsvis 4,6 procent förra året och fortsatte därmed 2010 års starka utveckling. Efter tre kvartal med god tillväxt tycks ekonomin ha krympt under det fjärde kvartalet Detta beror till stor del på statsskuldkrisen i Europa, ökad osäkerhet på den finansiella marknaden, att exporten har försvagats och att hushållens konsumtion har dämpats. Långsam hantering av åtgärdspaket för krisländerna i euroområdet gör att återhämtningen tar onödigt lång tid, vilket ger långvarigt negativa effekter på svensk ekonomi. Inflationstakten för 2011 var 2,3 procent. För att stabilisera inflationen kring 2 procent har Riksbanken under 2011 vid ett flertal tillfällen beslutat om förändrad reporänta. Arbetsmarknad Återhämtningen på den svenska arbetsmarknaden bromsades upp under Dock ökade både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta fortfarande under det fjärde kvartalet. Arbetslösheten har minskat under Den öppna arbetslösheten nådde i december 7,1 procent. Det är 0,3 procentenheter lägre än december När ekonomin växer långsammare blir efterfrågan på arbetskraft lägre och arbetslösheten kommer att stiga något. Bedömningen är att antalet arbetslösa kommer att öka under I Örebro län var antalet öppet arbetslösa personer, en ökning med 5,4 procent jämfört med Befolkningsutveckling Länets folkmängd har under 2011 ökat med personer till Folkmängdsförändringen skiljer sig dock inom länet. Fyra kommuner hade en ökande folkmängd och åtta kommuner en minskande folkmängd. Den största tillväxten sker i Örebro. Landstingens ekonomi Landstingen redovisade för 2011 ett samlat underskott på 2,5 miljarder kronor eller -1,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är 7,2 miljarder kronor sämre än för Försämringen förklaras framförallt av en engångseffekt av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden sänktes vilket innebar en negativ resultateffekt på 5,7 miljarder kronor. Exklusive engångseffekten hade landstingen ett överskott på 3,2 miljarder kronor, cirka 1,5 miljard sämre än Landstingens nettokostnader ökade med 3,4 procent mellan 2010 och Pris- och löneutvecklingen beräknas till 2 procent, vilket innebär att volymutvecklingen 2011 blev 1,4 procent. 59

106 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Resultatanalys Resultatanalysen sammanfattar landstingets ekonomiska resultat och visar hur det uppstått. Budgetförutsättningar Enligt budgetbeslutet ska landstinget redovisa ett överskott med 14 miljoner kronor för Budgeten för 2011 innehöll också en planeringsreserv på 50 miljoner kronor samt nya satsningar på 108 miljoner kronor. Av planeringsreserven avdelades 30 miljoner kronor för att förbättra bemanningssituationen inom primärvården, varav 25 miljoner kronor för rekrytering av läkare och 5 miljoner kronor för psykosocial personal. Vidare reserverades 200 miljoner kronor ur landstingets likviditet för placeringar till pensionsändamål. Landstingets skattesats är oförändrad på 10:68 kr. Årets resultat Årets resultat uppgår till -133 miljoner kronor, vilket är 275 miljoner kronor lägre än föregående år och 147 miljoner kronor lägre än budget, se vidare diagram för resultatutvecklingen år I resultatet finns dock en finansiell kostnad på 222 miljoner kronor till följd av förändrad räntesats för beräkning av landstingets pensionsskuld. En intäkt för ett skadestånd på 19 miljoner kronor har också behandlats som jämförelsestörande post. Justerat för dessa poster är landstingets resultat för 2011 ett överskott på 70 miljoner kronor (se not 8 till resultaträkningen). Det justerade resultatet motsvarar 1,0 procent av skatter och generella statsbidrag. Diagram 1. Landstingets resultatutveckling mnkr Avvikelse från budget i årsbokslutet 2011 (mnkr) Effekter Verksamhetens nettokostnad (varav jämförelsestörande +19) - 54 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning - 17 Finansnetto -208 Totalt Årets resultat Budgeterat resultat 14 Resultat RIPS Styrelsen i Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderade år 2007 sina medlemmar att beräkna den kommunala pensionsskulden enligt regelverket Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS07. Enligt RIPS 07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningar sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. (Om man exempelvis ska betala ut 100 kronor om ett år, så räcker det att sätta av 95 kronor om räntan är 5 procent medan om räntan är 2 procent behöver man sätta av 98 kronor. Ju lägre ränta desto 60

107 högre skuld). En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har varit oförändrad sedan RIPS infördes 2007, men till följd av kraftigt sjunkande räntor från 2008 och framåt fattades 2011 beslut om att sänka diskonteringsräntan från 4,5 procent till 3,75 procent. Beslutet att sänka diskonteringsräntan innebär att nuvärdet av det totala pensionsåtagandet i sektorn ökade med 33 miljarder kronor, varav 16 miljarder kronor avser landstingen. För Örebro läns landsting innebar ränteförändringen att det totala pensionsåtagandet ökade med 628 miljoner kronor och en engångskostnad motsvarande 222 miljoner kronor. Balanskravet Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i 8 kap 4 5 kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan tilllägg göras om synnerliga skäl föreligger. Landstinget har tidigare år visat positiva resultat enligt balanskravet, vilka har anvisats för framtida kostnader och utgifter för investeringar och pensioner. För de tre senaste åren uppgår landstingets samlade balanskravsresultat till 376 miljoner kronor. Det förändrade ränteantagandet för pensionsskuldsberäkningen medförde en kostnad av engångskaraktär Denna kostnad täcks genom ianspråktagande av tidigare års positiva resultat, varvid årets balanskravsresultat uppgår till 89 miljoner kronor. Balanskravsresultat (mnkr) Årets resultat enligt resultaträkningen -133 Justering realisationsvinster/förluster Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 : Ianspråktagande av sparande 222 Balanskravsresultat 89 Årets balanskravsresultat, 89 miljoner kronor, avsätts för att möta tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Den ackumulerade sparade balanskravsresultatet uppgår därefter till 243 miljoner kronor. Verksamhetens nettokostnad Årets nettokostnad uppgår till miljoner kronor (6 508 miljoner kronor), justerad med jämförelsestörande poster. Det innebär en ökning med 4,1 procent (4,9 procent) jämfört med föregående år. Budgeterad nettokostnadsökning för 2011 var 2,2 procent. Nettokostnadens andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgår till 98 procent, samma andel som föregående år. Förändringen av landstingsprisindex (genomsnittlig löne- och prisförändring för samtliga landsting) uppgick till 2,0 procent. Intäkter Verksamhetens intäkter justerade för jämförelsestörande poster uppgår till miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 26 miljoner kronor eller 3,6 procent från föregående år (2010 minskning 3,6 procent). Den sålda vården, exklusive Karlskoga lasaretts avtal med Landstinget i Värmland, har minskat med 17 miljoner kronor eller 4,7 procent och uppgår till 335 miljoner kronor. Värmlandsavtalet uppgår till 78 miljoner kronor och har ökat med 2 miljoner kronor eller 2,1 procent. Patientavgifter för tandvård, inklusive frisktandvård, har ökat med 13 miljoner kronor eller 11, 6 procent till 128 miljoner kronor. Övriga patientavgifter har minskat med 3,3 procent till 106 miljoner kronor. Den 1 mars 2011 infördes avgiftsfrihet i sjukvården i landstinget för ungdomar mellan 20 och 25 år. Reformen har bedömts minska verksamhetens intäkter med 9 miljoner kronor, vilket har kompenserats verksamheterna genom landstingsbidrag. Erhållna bidrag har ökat med 20 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor avser statsbidrag för barn och ungas psykiska ohälsa och 9 miljoner kronor patientsäkerhet. I intäkterna redovisas ett skadestånd från SJ, vilket erhållits till följd av 61

108 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR delägande av Tåg i Bergslagen med 19 miljoner kronor. Skadeståndet har behandlats som jämförelsestörande post. Kostnader Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar uppgår till miljoner kronor. Ökningen under 2011 var 290 miljoner kronor eller 3,7 procent (3,4 procent). Lönekostnaden för 2011 uppgick till miljoner kronor. Lönekostnadsökningen var därmed 114 miljoner kronor eller 3,8 procent och innebar en högre ökningstakt än 2010, då ökningen uppgick till 2,8 procent. Detta är framförallt en helårseffekt av rekryteringssatsningar som gjordes under hösten 2010 inför kommande pensionsavgångar på Universitetssjukhuset Örebro. Lönerörelsen mellan 2010 och 2011 beräknas uppgå till 2,3 procent. Kostnaden för inhyrd personal ökade med 12 miljoner kronor eller 23,5 procent och uppgår till 62 miljoner kronor för hela landstinget. Störst ökning redovisas inom primärvården. Under 2011 har antal årsarbetare ökat med 136 från till årsarbetare. Läkemedelskostnaderna ökade med 32 miljoner kronor eller 4,3 procent (1,9 procent) jämfört med 2010 och uppgick till 800 miljoner kronor. Kostnaden 2010 är justerad med influensavaccin 14 miljoner kronor. Av läkemedelskostnaden avsåg 598 miljoner kronor läkemedel inom läkemedelsförmånen, vilka ökade med 21 miljoner kronor eller 3,6 procent. Kostnaden för rekvisitionsläkemedel uppgick till 203 miljoner kronor. Det innebär att kostnaden för rekvisitionsläkemedel ökade med 6,5 procent justerat för influensavaccinet. De i särklass största kostnadsökningarna kom från användningen av TNF-alfahämmare (vid behandling av bland annat reumatiker) och blödarpreparat, vilka sammantaget ökade med 23 miljoner kronor under året. Örebro län har en kostnadsnivå i öppenvården som ligger under riksgenomsnittet. Kostnaderna för köpt somatisk vård ökade med 5 miljoner kronor eller 1,8 procent till 284 miljoner kronor Den köpta psykiatriska vården ökade samtidigt med 0,6 procent till 17 miljoner kronor. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag Tillväxten i svensk ekonomi har varit mycket stark under året. BNP beräknas växa med 4,6 procent. Trots den starka svenska tillväxten är det alltmer klart att den svenska ekonomin kommer att försvagas. För 2011 blev skatteunderlagets utveckling betydligt starkare än Det beror på att lönesumman växer väldigt starkt trots uppbromsning av arbetade timmar under andra halvåret Skatteintäkterna för 2011 har ökat med 2,6 procent eller 132 miljoner kronor jämfört med budget. Skatteintäkter 2011 (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatter Bidrag för utjämning och generella statliga bidrag har minskat med 17 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen beror på lägre statsbidrag för läkemedel för 2011 med 15 miljoner kronor. Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten innebar ett lägre statsbidrag totalt för sektorn. Landstingets nettokostnader ökade 4,1 procent under 2011, (exklusive jämförelsestörande poster) samtidigt som skatteintäkter och generella statliga bidrag ökat med 2,7 procent jämfört med Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar mer än skatter och statsbidrag om landstinget ska kunna uppfylla en god ekonomisk hushållning. 62

109 Diagram 2. Nettokostnadsutveckling jämfört med utveckling av skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,9% 5,3% Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter för året uppgår till 39 miljoner kronor och består till övervägande del av ränteintäkter. Av ränteintäkterna avser 5 miljoner kronor utlåningen till Örebro läns landstings förvaltnings AB, 4 miljoner kronor byggkreditivränta Länsgården Fastigheter AB och 8 miljoner kronor pensionsmedelsförvaltningen. Budgeterade finansiella intäkter var 31 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna uppgår till 292 miljoner kronor, varav 222 miljoner kronor är kostnad till följd av sänkt diskonteringsränta för pensionsskuldsberäkningen och 63 miljoner kronor avser räntedel i årets pensionskostnad, inklusive löneskatt. Effekten av sänkt diskonteringsränta har behandlats som jämförelsestörande post. Årsbudget för finansiella kostnader var 76 miljoner kronor. Landstingets intäkter Såld hälso- och sjukvård inkl tandvård m m, 594 Generella statsbidrag och utjämning, ,2% 6,0% Patientavgifter, 247 Skatteintäkter o generella bidrag Verksamhetens nettokostnader Övrigt, 516 2,0% 1,6% 5,0% 4,9% 2,7% Landstingsskatt, ,1% Landstingets kostnader Övrigt, 597 Avskrivningar, 232 Fastighet- och underhåll, 254 Lämnade bidrag, 330 Material och varor, 509 Köpt verksamhet, 663 Läkemedel, 800 Pensioner, 834 Personal, Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar på hur mycket en procentuell förändring innebär i kronor. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar landstingets ekonomi: Känslighetsanalys Kostnader/intäkter (mnkr) Löneförändring 1 % ± 44 Förändring av övriga driftskostnader 1 % ± 39 Förändring utjämningsbidrag 100 kr per invånare ± 28 Förändring av skatteunderlaget med 1 % ± öre förändrad utdebitering ± 51 Driftredovisning Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna (inklusive tandvård) redovisar gemensamt ett underskott på -82 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett budgeterat nollresultat. Två förvaltningar, Universitetssjukhuset Örebro och Psykiatri och habilitering, försämrade sitt ekonomiska resultat medan övriga produktionsförvaltningar, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt Primärvården och Folktandvården förbättrade resultaten Det sammanlagda underskottet för hälso- och sjukvården utgör 1,0 procent av verksamheternas totala intäkter. Verksamheterna totalt redovisar ett underskott på -60 miljoner kronor (-19 miljoner kronor). Landstingsgemensamma poster ger ett underskott på -73 miljoner kronor (161 miljoner kronor), vilket är en minskning med 234 miljoner kronor jämfört med föregående år. 63

110 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Utfallet för Hälsovalsenheten består av ersättning och centrala kostnader i Hälsovalssystemet, men även ersättning till övriga privata vårdgivare inom primärvård, samt (från och med 2011) kostnaderna för länsinvånarnas primärvårdsbesök i andra län. Det gav sammantaget ett underskott på -6 miljoner kronor Landstingets primärvård, som är den största utföraren av primärvård i hälsoval redovisar samtidigt ett överskott på 11 miljoner kronor, varav hälsovalsverksamheten bidrar med 6 miljoner kronor och övriga uppdrag med 5 miljoner kronor. Respektive förvaltnings resultat, samt intäkter och kostnader, framgår av driftredovisningen. Förvaltningarna kommenterar det ekonomiska utfallet i respektive verksamhetsberättelse. Intraprenader Två verksamheter inom landstinget bedrevs under året som intraprenader, Familjerådgivningen och Hallsbergs vårdcentral. Hallsbergs vårdcentral redovisar ett överskott för året på 0,6 miljoner kronor. Intraprenaderna får överföra hälften av överskotten till kommande år, vilket för vårdcentralen innebär att 1 miljon kronor överförs till år Hallsbergs vårdcentral har under året ökat antalet besök jämfört med föregående år och har nått upp till cirka 90 procent av de mål som ger ersättning i hälsovalsmodellen. Familjerådgivningen redovisar för 2011 ett överskott med 0,2 miljoner kronor (2010 0,2 miljoner kronor). Antalet besök har ökat och väntetiden till nybesök har förbättrats jämfört med

111 Finansiell ställning Investeringsredovisning Årets totala materiella investeringar uppgår till 290 miljoner kronor, varav byggnader 161 miljoner kronor och inventarier 129 miljoner kronor. Budget för 2011 är 661 miljoner kronor varav 191 miljoner kronor är överfört från 2010 till 2011 års budget. Bland större byggnadsinvesteringsinvesteringar märks: Ny byggnad för ortopedteknisk verksamhet och kliniskt träningscentrum har färdigställts. Total investering 74,5 miljoner kronor (varav ,2 miljoner kronor). Byggnationen av Campus USÖ har påbörjats. Total investering 24,8 miljoner kronor (varav ,8 miljoner kronor). Lokalplanering för jourmottagning psykiatrin, interventionslab och angiolab har genomförts, Universitetssjukhuset Örebro. Total investering 6,5 miljoner kronor (varav ,3 miljoner kronor). Ombyggnation för PIVA i L-huset, Universitetssjukhuset Örebro. Total investering 3,4 miljoner kronor (varav ,4 miljoner kronor). Möjlighet till lustgasförbränning vid BB har skapats vid Universitetssjukhuset Örebro. Total investering 1,1 miljoner kronor (varav ,1 miljoner kronor). Ombyggnad och renovering har färdigställts för att inrymma kvinnokliniken (avd Q) vid Karlskoga lasarett. Total investering 36,7 miljoner kronor (varav ,3 miljoner kronor). Ny akutmottagning Karlskoga lasarett. Total investering 6,1 miljoner kronor (varav ,4 miljoner kronor). Ombyggnad av ortopedmottagningen Lindesbergs lasarett. Total investering 1,8 miljoner kronor (varav ,5 miljoner kronor). Ombyggnad av akutlab vid Lindesbergs lasarett. Total investering 1,6 miljoner kronor (varav ,6 miljoner kronor). Konvertering från oljepanna till bergvärmepump vid Fellingsbro folkhögskola. Total investering 6,0 miljoner kronor (varav ,0 miljoner kronor). Genomförande av erforderliga åtgärder för att uppfylla HIN (enkelt avhjälpta hinder). Total investering 6,3 miljoner kronor (varav ,3 miljoner kronor). Investeringar i inventarier uppgick till 129 miljoner kronor, varav medicinteknisk utrustning 94 miljoner kronor, IT-utrustning 12 miljoner kronor och övriga inventarier 23 miljoner kronor. De största medicintekniska investeringsobjekten under 2011 har varit utrustning för patientövervakning, acceleratorer för strålbehandling, röntgenutrustning för skelettundersökning och ambulanser. På IT-sidan gjordes bland annat en investering i nya servrar. I budget för 2011 finns 10 miljoner kronor budgeterat för energieffektiviseringar. Dessa medel har inte utnyttjats under året. Under 2012 pågår ett antal projekt. De finansiella investeringarna uppgick till 200 miljoner kronor, vilket avser medel för pensionsåtaganden. 65

112 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Likvida medel och låneskulder Per sista december uppgick landstingets likvida medel till 568 miljoner kronor, varav 365 miljoner kronor avsåg kortfristiga placeringar. Likvida medel minskade därmed med 147 miljoner kronor sedan förra årsskiftet. Om hänsyn tas till den nettoinlåning som görs från landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 537 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 296 miljoner kronor under året. Utlåningen till Länsgården Fastigheter AB för ett byggnadskreditiv vid byggnation av Hälsans hus Ängen har avslutats hösten Därtill har landstinget en outnyttjad checkräkningskredit om 350 miljoner kronor. Landstinget har sedan 2007 inga låneskulder för investeringar eller verksamhet. Från 2011 har den tidigare avsättningen till LÖF formaliserats till en långfristig skuld som räntebeläggs. Betalningsberedskapen, som är ett mått på likviditeten, har under året sjunkit till 24 dagar från 32 dagar föregående bokslut. Därmed uppnås inte det ekonomiska målet för betalningsberedskap 30 dagar. Pensionsåtaganden Landstingets samlade pensionsåtagande ökade under 2011 med 879 miljoner kronor (föregående år en minskning på 37 miljoner kronor). Landstinget beslutade under 2011 om en ny finanspolicy. Placeringarna ska ske så att de värdemässigt följer utvecklingen av pensionsåtaganden intjänade efter Placeringarna påbörjades 2008 och under 2011 placerade landstinget 200 miljoner kronor för detta ändamål. Totalt har 800 miljoner kronor placerats hittills. Placeringarna har ett marknadsvärde på 843 miljoner kronor. Pensionsmedelsförvaltningen fördelar sig på bokslutsdagen enligt nedan Bokfört Marknads- Bokfört Marknadsvärde värde värde värde Fondandelar Realränteobligationer Aktieindexobligationer Övriga obligationer Certifikat Banktillgodohavande Totala placeringar Belopp i miljoner kronor Förändring Avsättning för pensioner inkl särskild löneskatt Ansvarsförbindelse inkl särskild löneskatt Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar, marknadsvärde Återlånade medel

113 Balansomslutning Den totala balansomslutningen ökade med 115 miljoner kronor under året och uppgår den sista december till miljoner kronor. Eget kapital uppgår till miljoner kronor. På tillgångssidan har anläggningstillgångarna ökat med 276 miljoner kronor, varav pensionsmedelsförvaltningen med 218 miljoner kronor och de materiella anläggningstillgångarna med 59 miljoner kronor. Omsättningstillgångarna har minskat med 162 miljoner kronor, varav kortfristiga placeringar utgör 142 miljoner kronor. På skuldsidan återfinns den stora ökningen i avsättningar till pensioner med 393 miljoner kronor. Eget kapital minskar med årets underskott 133 miljoner kronor. Soliditet Soliditeten mäter landstingets långsiktiga betalningsförmåga och beräknas som eget kapital dividerat med värdet av tillgångarna enligt balansräkningen. Ju högre soliditet, desto starkare är den långsiktiga finansiella handlingsberedskapen. Landstingets soliditet minskade 2011 och uppgår till 27 procent vid årsskiftet (30 procent). Om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen för pensioner som tjänats in före 1998, blir värdet -86 på bokslutsdagen (-76 procent). Se diagram 3. Diagram 3. Soliditet % Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse Borgensåtagande Landstingets samlade borgensåtagande är 875 miljoner kronor. Det är en ökning med 181 miljoner kronor jämfört med föregående år, vilken beror på att Länsgården Fastigheter AB har ökat sin externa upplåning efter att utlåningen från landstinget avslutats i samband med färdigställandet av projektet Ängen. Borgensåtaganden uppgår därmed för Länsgården till 530 miljoner kronor. Övriga större borgensåtaganden är AB Transitio 292 miljoner kronor och Örebro läns flygplats AB 25 miljoner kronor. Det föreligger för närvarande inga kända förlustrisker för dessa bolag. De majoritetsägda bolagen redovisas vidare i avsnittet sammanställd redovisning. 67

114 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Resultaträkning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Kreditering av erlagda tågkostnader för trafikering i Tåg i Bergslagen systemet -19 Finansiella kostnader Sänkning av diskonteringsräntan samt löneskatt 222 ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

115 Driftredovisning (mnkr) Verksamheter Landstings- Övriga Kostnader Resultat Resultat bidrag intäkter HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Universitetssjukhuset Örebro 2 763,8 665, ,9-94,4-54,2 Karlskoga lasarett 473,3 120,7-605,5-11,5-17,3 Lindesbergs lasarett 440,9 50,0-485,5 5,4-0,4 Psykiatri, habilitering och hjälpmedel 930,2 141, ,3-0,8 11,9 Primärvård 975,4-963,9 11,5 9,5 Folktandvård -1,7 355,1-346,9 6,5 4,3 Hälsovalsenheten 1 242,0 43, ,6-5,6 6,3 Tandvårdsenheten 172,5 4,0-169,6 6,9 Summa 6 021, , ,2-82,0-39,9 3 NÄMNDEN FÖR FORSKNING 11,7 7,4-16,8 2,3 2,0 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE Trafik 130,9 0,0-130,9 0,0 Miljö 4,0 1,1-4,4 0,7 Lednings- och verksamhetsstöd (service) -29, ,1-994,1 12,7 4,9 Summa 105, , ,4 13,4 4,9 3 3 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING Tillväxt 70,9 6,2-74,4 2,7 Kultur 49,3-49,1 0,2 Folkhögskolor 41,4 42,7-83,1 1,0 Summa 161,6 48,9-206,6 3,9 3 NÄMNDEN FÖR FOLKHÄLSA 11,6-10,9 0,7 3 GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 17,2 48,0-62,9 2,3 2,6 LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige 4,4-4,9-0,4 Revisionsnämnden 4,0-4,0 0,0 Patientnämnden 5,4 0,3-5,2 0,5 Summa 13,8 0,3-14,1 0,1 3 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsens nämnder 39,0-38,6 0,4 Ledningskansliet och projekt 250,8 63,7-315,2-0,8 Summa 289,8 63,7-353,8-0,4 11,3 Summa verksamheter 6 632, , ,7-59,7-19,1 Landstingsgemensamt , ,8-542,7-73,3 161,2 Eliminering av interna poster 0, , ,6 0,0 TOTAL 0, , ,0-133,0 142,1 1 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år 2011, Landstingsgemensamt är budgeterat till 13,9 mnkr. 2 I landstingsgemensamt ingår pensioner, internräntor, skatteintäkter samt centralt redovisade statsbidrag och finansiella poster. 3 Utfall föregående år redovisas i raden Landstingsstyrelsen. 69

116 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Investeringsredovisning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning BYGGNADSINVESTERINGAR 348,2 161,51 186,7 89,0 2 INVENTARIER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD INKL TANDVÅRD Universitetssjukhuset Örebro 200,5 69,51 131,0 75,7 Karlskoga lasarett 15,6 5,2 10,4 17,0 Lindesbergs lasarett 25,1 16,8 8,3 16,9 Psykiatri, habilitering och hjälpmedel 11,6 1,9 9,7 2,4 Primärvård 10,5 8,5 2,0 1,6 Folktandvård 11,3 11,2 0,1 13,0 Summa 274,6 113,1 161,5 126,6 2 NÄMNDEN FÖR FORSKNING 1,1 NÄMNDEN FÖR TRAFIK, MILJÖ OCH SERVICE Service 27,9 15,4 12,5 10,8 Summa 27,9 15,4 12,5 10,8 NÄMNDEN FÖR TILLVÄXT, KULTUR OCH BILDNING Folkhögskolor 0,6 0,6 0,0 Summa 0,6 0,6 0,0 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsens nämnder Ledningskansliet och projekt Summa 0,3 Ofördelade medel 9,6 9,6 SUMMA INVENTARIER 312,7 129,1 183,6 138,8 FINANSIERINGSINVESTERINGAR Aktier 5,9 Pensionsmedelsförvaltning 200,0 200,0 0,0 200,0 3 SUMMA FINANSIERINGSINVESTERINGAR 200,0 200,0 0,0 205,9 SUMMA INVESTERINGAR 860,9 490,6 370,3 433,7 1 Investeringsbidrag på totalt 0,9 mnkr är avdraget. 2 Investeringsbidrag på totalt 6,7 mnkr är avdraget. 3 Nedskrivning har skett med 5,8 mnkr, se not 7. 70

117 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att redogöra för den totala ekonomiska verksamheten i Örebro läns landsting oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. I landstingets sammanställda redovisning för 2011 ingår helägda bolag samt samägda bolag där landstinget har ett betydande inflytande, det vill säga när landstingets ägarandel uppgår till minst 20 procent. Helägt bolag Örebro läns landstings förvaltnings AB Bolagets syfte är att förvärva, äga och förvalta aktier i bolag som landstinget använder för sin verksamhet. Ingen verksamhet har bedrivits under året. Bolaget har en räntekostnad för revers till landstinget, vilken täcks av ett koncernbidrag från Länsgården Fastigheter AB. Örebro läns landstings förvaltnings AB (mnkr) Omsättning 0 0 Resultat 0,3 0,2 Eget kapital 10,3 10,0 Balansomslutning 166,4 173,9 Soliditet 6 procent 6 procent Länsgården Fastigheter AB (mnkr) Omsättning 122,0 107,8 Resultat 9,1 3,6 Eget kapital 105,0 95,9 Balansomslutning 687,6 665,1 Soliditet 17,2 procent 16,5 procent Antal anställda Länsteatern i Örebro AB Länsteatern i Örebro AB ägs till 91 procent av landstings förvaltningsbolag och till resterande delen av Örebro kommun. Bolaget bedriver scenkonstverksamhet i hela Örebro län. Sedan 2011 driver teatern förutom huvudscenen Örebro teater en annexscen kallad Nya China, huvudsakligen avsedd för barn och ungdomsteater. Teaterns totala besöksantal ökade 2011 till från besökare Antal spelade föreställningar uppgick till 245 (248). Årets resultat uppgick till 1,0 miljoner kronor. Länsteatern i Örebro AB (mnkr) Omsättning 35,0 33,7 Resultat 1,0 1,4 Eget kapital 7,7 6,7 Balansomslutning 12,9 11,5 Soliditet 60 procent 58 procent Antal anställda Erhållet bidrag från landstinget 23,4 23,2 Länsgården Fastigheter AB Länsgården Fastigheter AB är helägt dotterbolag till landstingets förvaltningsbolag. Länsgården utvecklar och förvaltar egna fastigheter. Årets investeringar uppgick till 74 miljoner kronor. I mars såldes en fastighet i Garphyttan med ett resultat på 10,2 miljoner kronor. I slutet av året träffades ett avtal om att förvärva en fastighet i Karlskoga med tillträdesdag i mars Resultatet för 2011 är ett överskott på 9,1 miljoner kronor. Under året har bolaget lämnat ett koncernbidrag på 8 miljoner kronor. En intern värdering av bolagets fastighetsbestånd uppgår till miljoner kronor per december

118 ekonomi OCH FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Delägda bolag Länstrafiken Örebro AB Länstrafiken ägs av landstinget till 50 procent och till resterande del av länets kommuner. Från 2012 övertar landstinget kommunernas andelar och Länstrafiken blir därmed helägt dotterbolag. Moderbolaget verkar som huvudman för länets kollektivtrafik. Antalet bussresor i länet ökade 2011 med 2,9 procent till 12 miljoner resor. Andelen nöjda kunder har minskat något jämfört med föregående år. I Tåg i Bergslagen-trafiken har resandet ökat. Utbudet i regiontrafiken har under året varit i huvudsak oförändrat jämfört med Från 2011 drivs personbilar som utför sjuk- och färdtjänstresor på ickefossilt bränsle. Koncernens resultatförsämring med 5 miljoner kronor beror främst på svag resultatutveckling i dotterbolaget Scantec AB. Koncernen (mnkr) Omsättning 807,3 765,5 Resultat -6,9-1,9 Eget kapital 53,0 59,9 Balansomslutning 236,7 244,5 Soliditet 22 procent 25 procent Antal anställda Erhållet bidrag från landstinget 130,9 123,0 Örebro läns flygplats bedriver reguljärtrafik, charter, frakt samt lager- och terminaltjänster. Samtliga områden utvecklades positivt 2011 och mest utmärkande är DHL Express etablering och ett stort antal charterresenärer. Scantec är regionens största och mest avancerade anläggning för trafikutbildning. Under våren rapporterade lokal media om vissa brister i verksamheten. Externa revisorer har gått igenom verksamheten och funnit brister i olika administrativa rutiner. Samtliga tillkortakommanden har åtgärdats. Resultatet är för första gången på 10 år en förlust, 5 miljoner kronor. Transam administrerar i alla delar länets färdtjänst- och sjukresor, särskole- och dagvårdsresor. Dessutom ansvarar man för kundservice åt länstrafikbolagen i Örebro, Södermanlands och Västmanlands län. Under året har beslut fattats att fusionera Transam AB med Länstrafiken Örebro AB för att skapa en ändamålsenlig organisation och förenklad administration. Dotterbolag (mnkr) Resultat före dispositioner och skatt Örebro läns flygplats AB -1,3 0,5 Scantec AB -4,6 0,8 Transam AB 0,5 0,0 Länstrafiken i T-län Förvaltning AB -1,4-0,6 Regionförbundet Örebro Regionförbundet är ett samverkansorgan för landstinget, vars inflytande är 33 procent, och de tolv länskommunerna. Under året har målen för Utvecklingsstrategin för Örebroregionen funnits i fokus. Organisationen har förfinats och verksamheten har kommit igång. Staten har under 2011 tilldelat förbundet 25 miljoner kronor för finansiering av regionalt utvecklingsarbete, vilka har fördelats till olika projekt i regionen. Samarbetet mellan kommuner och landstinget inom det sociala området utvecklades under året. Organisationen justerades och ytterligare fokus på barn och ungdomar kommer att prägla arbetet. Ansvaret för den regionala kulturverksamheten i länet överfördes till landstinget från 1 januari Koncernen (mnkr) Omsättning 117,0 122,3 Resultat 1,9 2,4 Eget kapital 13,3 11,4 Balansomslutning 102,2 97,0 Soliditet 13 procent 12 procent Antal anställda Erhållet bidrag från landstinget 41,1 41,2 72

119 Övriga bolag, kommunalförbund och stiftelser Stiftelsen Activa i Örebro län Stiftelsen Activa har under året fortsatt arbetet med att utveckla stödet till personer med funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd för att nå arbete eller utbildning. År 2011 avslutades 81 personer till arbete och 25 till utbildning, vilket är det högsta antalet genom tiderna. Activa har individuella avtal med åtta av länets kommuner. Under 2011 har stiftelsen drivit fyra projekt med finansiering från Europeiska socialfonden samt två projekt med finansiering av Allmänna arvsfonden och ett med stöd från Internationella programkontoret. Totalt omsätter dessa 11 miljoner kronor. Vad gäller EU-projekten har eftersläpningen av finansieringen gjort att Activa har behövt utnyttja en tillfällig kredit hos landstinget på upp till 2 miljoner kronor. Stiftelsen (mnkr) Omsättning 29,0 37,0 Resultat 0,2-1,3 Eget kapital 2,0 1,9 Balansomslutning 20,5 18,3 Soliditet 10 procent 10 procent Antal anställda Erhållet bidrag från landstinget 6,6 6,4 Stiftelsen Örebro läns museum Örebro läns museum ansvarar för insamling, vård, dokumentation och exponering av länets kultur- samhälls- och naturhistoria och konst. Årets sommarutställning hette Sjuttiotal. Årsboken 2011 hade titeln Gods- och säteribildning i Närke under stormaktstiden. Ombyggnation av hörsalen färdigställdes. EU-projektet Kulturkompetens 2010 tillsammans med Örebro universitet, Arkivcentrum och Örebro stadsarkiv slutfördes. Stiftelsen (mnkr) Omsättning 29,1 31,8 Resultat 0,2 0,4 Eget kapital 4,4 4,2 Balansomslutning 22,7 22,9 Soliditet 19 procent 16 procent Antal anställda Erhållet bidrag från landstinget 14,8 14,6 Landstinget är även engagerat genom ägarandelar eller driftbidrag i följande juridiska personer; Inkubera AB, Finsamförbunden i Örebro län, Capio Läkargruppen AB, Information for Medical Purpose i Stockholm AB, Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, Stiftelsen för medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro, Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum och veteranjärnväg, Stiftelsen Svenska Skoindustrimuseet i Kumla, Stiftelsen Frövifors Pappersbruksmuseum, Gammelkroppa Skogsskola, Kommuninvest ekonomisk förening, Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och Brunnsanstalten Loka. Resultat Av resultaträkningen framgår att det sammanställda underskottet är -126 miljoner kronor (landstingets resultat är -133 miljoner kronor). Omslutningen för den sammanställda redovisningens balansräkning är miljoner kronor, vilket är 598 miljoner kronor större än landstingets. Det egna kapitalet är miljoner kronor, det vill säga 7 miljoner kronor lägre än landstingets egna kapital. 73

120 bilagor 74

121 Bilagor 75

122 bilagor Resultaträkning (mnkr) Budget Redovisning Avvikelse Redovisning Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Avskrivningar (Not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) ÅRETS RESULTAT (Not 8) Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Kreditering av erlagda tågkostnader för trafikering i Tåg i Bergslagen systemet -19 Finansiella kostnader Sänkning av diskonteringsräntan samt löneskatt 222 ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

123 Kassaflödesanalys (mnkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat (Not 9) Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 10) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager -5-3 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar (Not 11) 0 13 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar (Not 12) Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 13) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder (Not 14) 180 Ökning av långfristiga fordringar (Not 15) -17 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 16) -3 7 Kassaflöde från finanseringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

124 bilagor Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 17) Maskiner och inventarier (Not 18) FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (Not 19) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd/lager (Not 20) Fordringar (Not 21) Kortfristiga placeringar (Not 22) Kassa och bank (Not 23) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser (Not 24) Andra avsättningar (Not 25) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 26) 180 Kortfristiga skulder (Not 27) Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (Not 28) Övriga ansvarsförbindelser (Not 29)

125 Noter till resultaträkning (mnkr) NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Patientavgifter hälso-och sjukvård 106,3 109,9 Patientavgifter tandvård 128,5 115,1 Övriga avgifter 12,1 11,0 Försäljning hälso- och sjukvård, sluten vård 254,8 279,2 Försäljning hälso- och sjukvård, öppen vård 94,8 86,0 Försäljning hälso- och sjukvård, övrigt 120,3 116,2 Försäljning tandvård 60,1 56,4 Försäljning utbildning 4,7 3,8 Försäljning medicinska tjänster 64,0 65,0 Försäljning övriga tjänster 70,8 68,2 Försäljning material och varor 54,4 54,8 Erhållna bidrag 207,2 187,0 varav specialdestinerade statsbidrag 130,0 126,7 Övriga intäkter 139,8 126, , ,0 Varav jämförelsestörande poster Övriga intäkter Kreditering av erlagda tågkostnader för trafikering i Tåg i Bergslagen systemet 19,4 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,1 varav löner , ,6 varav pensionskostnader inkl löneskatt -548,0-499,5 därav förändring avsättning pensioner inkl löneskatt -107,7-83,0 Köp av verksamhet -510,0-497,7 Köp av verksamhetsanknutna tjänster -153,0-140,8 Material och varor , ,4 varav läkemedel inom läkemedelsförmånen -597,8-577,2 Lämnade bidrag -329,5-346,7 Lokal- och fastighetskostnader -170,2-177,5 Övriga verksamhetskostnader* -673,3-662, , ,6 Varav jämförelsestörande poster Lämnade bidrag Örebro universitet, läkarprogrammet -30,0 Summa jämförelsestörande poster -30,0 *Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande tre år Minimileasavgifter - med förfall inom 1 år 38,4 31,1 - med förfall 2 5 år 110,3 96,6 - med förfall senare än 5 år 74,4 38,3 79

126 bilagor NOT 3 AVSKRIVNINGAR Fastigheter -126,5-126,8 Inventarier -105,3-94,3-231,8-221,1 NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär skatteinbetalning 5 004, ,7 Preliminär slutavräkning innevarande år 113,9 72,0 Slutavräkningsdifferens föregående år 24,3 6, , ,8 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 764,4 750,3 Regleringsbidrag 225,3 121,3 Kostnadsutjämningsbidrag/avgift 16,5-16,4 Bidrag för läkemedelsförmånen 693,9 693,6 Bidrag minskad sjukfrånvaro 30,3 38,7 Bidrag pandemin 26,1 Bidrag tillfälligt konjunkturstöd 116, , ,1 NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 27,9 18,0 varav pensionsmedelsförvaltning 7,6 6,8 Utdelning på aktier/andelar 1,3 1,6 Avkastning pensionsmedelsförvaltning 2,3 Vinst vid avyttring finansiella anläggningstillgångar, pensionsmedelsförvaltningen 4,3 0,2 Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar, pensionsmedelsförvaltningen 2,5 Övrigt 0,6 0,5 38,9 20,3 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt -222,4 Finansiell kostnad pensionsskuld -63,1-32,0 Ränta revers LÖF -5,2 Räntor på kortfristig upplåning -0,3-0,1 Förlust vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar -0,6 Nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -7,0 varav aktier i Jernhusen Stockholm 110 AB -5,8 varav pensionsmedelsförvaltning -1,2 Övrigt -1,4-2,7-292,4-42,4 Varav jämförelsestörande poster Finansiella kostnader Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt -222,4 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar -5,8 80

127 NOT 8 ÅRETS RESULTAT Årets resultat 133,0 142,1 Jämförelsestörande poster Kreditering av erlagda tågkostnader för trafikering i Tåg i Bergslagen systemet -19,4 Sänkning diskonteringsräntan samt löneskatt 222,4 Vinst vid avyttring av byggnader och mark -6,3 Bidrag till Örebro Universitet, läkarprogrammet 30,0 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 5,8 Justerat resultat 70,0 171,6 81

128 bilagor Noter till kassaflödesanalys (mnkr) NOT 9 ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkningen -133,0 142,1 Justering för reavinst vid försäljning av fastighet och inventarier -0,2-6,6 Justering för förlust vid utrangering av inventarier 0,1 0,8-133,1 136,3 NOT 10 SPECIFIKATION AV EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Justering för av- och nedskrivningar 231,8 221,1 Justering för gjorda avsättningar 396,8 118,1 Justering för återförda avsättningar -180,0-7,5 448,6 331,7 NOT 11 FÖRSÄLJNING AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Försäljning fastigheter 12,6 Försäljning inventarier 0,2 0,2 0,2 12,8 NOT 12 INVESTERINGAR I FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Pensionsmedelsförvaltning -200,0-200,0 Aktier i Jernhusen Stockholm 110 AB -5,9-200,0-205,9 NOT 13 JUSTERING FÖR EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER 1 Pensionsmedelsförvaltning Kapitaliserade ränteintäkter -9,0-4,9 Kapitaliserade utdelningar -2,3-1,6 Reavinster -4,3-0,1 Reaförluster 0,6-15,6-6,0 NOT 14 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) 180,0 NOT 15 ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Lån till Kommuninvest ekonomisk förening -17,0 NOT 16 JUSTERING FÖR EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Pensionsmedelsförvaltning -2,5 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Värdereglering pensionsmedelsförvaltning 1,2 Aktier i Jernhusen Stockholm 110 AB 5,8-2,5 7,0 1 Poster som ej bokförts som omsättningstillgångar utan anläggningstillgångar. 82

129 Noter till balansräkning (mnkr) NOT 17 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Redovisat värde vid årets början 2 036, ,5 Investeringar 161,5 89,0 Avskrivningar -126,5-126,8 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -5,8 Redovisat värde vid årets slut 2 071, ,9 Anskaffningsvärde 5 014, ,4 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,5 Bokfört restvärde 2 071, ,9 varav byggnader 1 629, ,0 mark 210,4 209,7 pågående till- och ombyggnad 231,6 139,2 Landstingets fastigheter är skattefria verksamhetsfastigheter och är därmed ej åsatta taxeringsvärde. NOT 18 MASKINER OCH INVENTARIER Redovisat värde vid årets början 438,4 394,6 Investeringar 129,1 138,8 Avskrivningar -105,3-94,3 Nedskrivningar 0,0 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -0,1-0,7 Redovisat värde vid årets slut 462,1 438,4 Anskaffningsvärde 1 566, ,8 Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar , ,4 Bokfört restvärde 462,1 438,4 varav IT-utrustning 22,8 20,2 medicinteknisk apparatur 357,7 342,1 bilar och andra transportmedel 5,4 7,6 övriga maskiner och inventarier 76,2 68,5 83

130 bilagor NOT 19 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Länstrafiken Örebro AB 10,5 10,5 Örebro läns landstings förvaltnings AB 10,0 10,0 Information for Medical Purpose i Stockholm AB 0,2 0,2 Landstingsbolaget i Örebro län AB 0,1 0,1 20,8 20,8 Andelskapital Inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening 3,5 3,5 Kommuninvest har därefter beslutat om insatsemission om 1,2 mnkr för landstinget. Landstingets totala andelskapital i Kommuninvest uppgår till 4,7 mnkr. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 6,1 6,1 9,6 9,6 Andelar i bostadsrättsföreningar 0,2 0,2 Pensionsmedelsförvaltning 1 Ränteobligationer 134,4 134,7 Aktieindexobligationer 105,0 39,0 Övriga obligationer 20,0 197,1 Fondandelar 546,3 77,1 Certifikat 134,7 Banktillgodohavande 24,3 31,7 830,0 614,3 Långfristiga fordringar Örebro läns landstings förvaltnings AB 150,0 150,0 Örebro läns flygplats AB 30,0 30,0 Kommuninvest ekonomisk förening 17,0 17,0 Stiftelsen Örebro läns museum 4,9 4,9 Örebro kommun 4,0 4,0 205,9 205,9 Värdereglering av finansiella anläggningstillgångar Ovillkorat kapitaltillskott LÖF -6,1-6,1 Lån till Örebro kommun -4,0-4,0 Pensionsmedelsförvaltning -2,4-10,1-12,5 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 056,4 838, ,0 mnkr har tillskjutits 2011, resten av ökningen avser avkastning som har återinvesterats. 84

131 NOT 20 FÖRRÅD/LAGER Hjälpmedel 80,6 77,2 Sjukvårdsmaterial i lokala förråd 46,7 46,2 Övrigt 8,3 6,9 135,6 130,3 NOT 21 FORDRINGAR Kundfordringar 174,7 166,1 Fordringar hos staten 159,5 186,0 Övriga kortfristiga fordringar 13,9 188,9 varav utlåning till dotterbolaget Länsgården Fastigheter AB 146,5 Mervärdesskatt, skattefri verksamhet 44,6 51,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 354,7 175,0 - varav skatteintäkter 210,2 72,0 747,4 767,5 NOT 22 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Nordea, Penningmarknadsfond 150,2 Nordea, fastränteplacering 130,0 125,0 Swedbank, fastränteplacering 50,0 Swedbank Hypotek AB, certifikat 24,7 79,6 Swedbank, Svenska Volkswagen Finans 9,9 Statens Bostadsfinansiering AB, certifikat 159,1 Swedbank Göteborgs Stad 74,5 Swedbank, SEB 39,5 Swedbank, Karlstad kommun 29,9 364,8 507,6 NOT 23 KASSA OCH BANK Handkassor 0,6 0,7 Plusgiro/bank 202,8 207,0 203,4 207,7 Dessutom finns en outnyttjad checkräkningskredit på 350,0 mnkr. NOT 24 AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Enligt beräkning KPA AB Ingående avsättning 1 553, ,4 Sänkning av diskonteringsränta 179,0 Pensionsutbetalningar -37,6-36,4 Nyintjänad pension 123,7 106,4 Pensionerade med avtalspension 4,4 13,9 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 50,7 25,7 Förändring av löneskatt 77,3 26,0 Övrigt -1,8-2,8 Utgående avsättning 1 948, ,2 85

132 bilagor varav Förmånsbestämd ålderpension 1 475, ,8 Särskild löneskatt 380,6 303,3 PA-KL pensioner 36,9 28,7 Särskild avtalspension 31,4 49,5 Individuell del, ej utbetald 10,1 9,5 Pension till efterlevande 9,7 7,6 Visstidspensioner 3,8 Särskild avtalspension 0,6 0,8 Aktualiseringsgrad % 83,0 82,0 Ej registrerade hos KPA AB Överenskommelse särskild avtalspension enligt beslut 2,1 4,1 Löneskatt 0,5 1,0 2,6 5,1 SUMMA AVSÄTTNING FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER 1 951, ,3 NOT 25 ANDRA AVSÄTTNINGAR Ersättningsreserv patientförsäkring Ingående värde 180,0 180,0 Fr o m 1 januari 2011 är skulden formaliserad genom revers och bokförs som en långfristig skuld -180,0 Utgående värde 0,0 180,0 Omstruktureringskostnader Ingående värde 0,0 9,0 Utnyttjad avsättning -1,5 Återförd ej utnyttjad avsättning -7,5 Utgående värde 0,0 0,0 Citybanan Ingående värde 103,2 98,9 Avsättning 3,6 4,3 Utgående värde 106,8 103,2 SUMMA ANDRA AVSÄTTNINGAR 106,8 283,2 NOT 26 LÅNGFRISTIGA SKULDER Revers Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) 180,0 86

133 NOT 27 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 449,6 492,0 Mervärdesskatt, skattepliktig verksamhet 9,6 8,1 Personalens skatter 75,0 73,5 Inlåning från närstående företag 30,7 29,4 Skulder till staten 58,8 245,8 - varav förutbetalda skatteintäkter 165,9 Övriga kortfristiga skulder 8,3 8,3 Semesterlöneskuld, okomp övertid m m inkl sociala avgifter 407,3 394,4 Upplupna sociala avgifter 113,5 110,9 Upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 144,7 141,3 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 162,2 104, , ,6 NOT 28 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelser inkl löneskatt 5 194, ,6 Sänkning diskonteringsränta 326,0 Pensionsutbetalningar -164,9-149,7 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 125,0 52,7 Bromsen 102,6-28,0 Förändring av löneskatt 95,4-29,4 Övrigt 5,0 3,8 Utgående ansvarsförbindelse inkl löneskatt 5 683, ,0 varav Intjänad pensionsrätt 3 459,9 PA-KL och äldre utfästelser 852,1 Livränta 208,6 Utgående pension till efterlevande 53,0 Löneskatt 1 109,5 Visstidspensioner inkl löneskatt 1 12,3 15,2 SUMMA PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPP- TAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA 5 695, ,2 1 I landstinget fanns fyra (fem) förtroendevalda med ärskilda pensionsutfästelser. Maximal pensionskostnad om visstidsförordnandena respektive uppdragen ej förlängs. 87

134 bilagor Not 29 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser, utnyttjade belopp Länsgården Fastigheter AB 530,1 350,0 Transitio AB 1 292,4 300,0 Örebro läns flygplats AB 25,0 25,0 Stiftelsen Örebro läns museum 8,0 8,5 Länstrafiken Örebro AB 11,5 2,8 Stiftelsen Activa 4,0 4,0 Scantec AB 3,6 3,7 874,6 694,0 1 Landstinget har , LF 156, tecknat en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Ett avtal om regressrätt har träffats mellan samtliga landsting, vilka har ett direkt eller indirekt ägande i AB Transitio, vilket begränsar landstingets åtagande till att borga för de fordon Tåg i Bergslagen har beställt genom Transitio. Landstinget har , Landstingsfullmäktige 14, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storlek på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Örebro läns landstings ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till ,5 mnkr och totala tillgångar till ,7 mnkr. Örebro läns landstings andel av de totala förpliktelserna uppgick till 711,8 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 706,5 mnkr. 88

135 Landstinget i siffror Landstingsskattesats, kr 10:68 10:68 10:68 10:68 10:68 Årets resultat, mnkr Årets resultats andel av verksamhetens nettokostnader % 2,5 1,2 1,9 2,2-2,0 Eget kapital, mnkr Soliditet (exkl ansvarsförbindelse) % Soliditet (inkl ansvarsförbindelse) % Likvida medel, mnkr varav kassa och bank varav kortfristiga placeringar Kassalikviditet 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 Betalningsberedskap i dagar Skatteintäkter, mnkr Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr Verksamhetens nettokostnader, mnkr 1) Bruttointäkter, mnkr Bruttokostnader, mnkr Bruttoinvesteringar, mnkr Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag % 100,0 98,6 97,4 97,6 98,2 Finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1) 2,6-0,2-0,7-0,3-3,7 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag % 1) 97,5 98,8 98,1 97,9 101,9 Långfristig låneskulds andel av anläggningstillgångar % Antal invånare Antal anställda (exkl timanställda) per 31 dec andel kvinnor % andel män % Antal årsarbetare per 31 dec

136 bilagor Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med Kommunal redovisningslag samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Med utgångspunkt från detta följer redovisningen god redovisningssed. De redovisningsprinciper som ligger till grund för denna är fortlevnad, konsekvens, försiktighet, kontinuitet, periodisering och öppenhet. Landstinget avviker från RKR:s rekommendation nr 10.2, Avsättningar och ansvarsförbindelser vad gäller periodisering av ett statsbidrag. Orsaken är att rekommendationen kom sent under året och landstinget har valt att de påbörjade projekten skulle få fortsätta Anpassning till rekommendationen kommer att ske under Lönekostnader för timanställd personal bokförs enligt kontantprincipen, det vill säga vid utbetalningstillfället. Landstinget har bedömt att storleken i allt väsentligt är den samma från månad till månad. Leasing, all nuvarande leasing klassificeras som operationell leasing, någon finansiell leasing förekommer inte. Immateriella anläggningstillgångar kostnadsbokförs under året och finns därmed inte upptagna i balansräkningen. Landstinget avviker från RKR:s rekommendation nr 12.1 avseende Immateriella anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Landstinget följer inte RKR:s rekommendationen nr 18 om redovisning av investeringsbidrag resultatpåverkan respektive år uppgår till marginellt belopp. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Investeringar understigande ett basbelopp eller avseende kontorsdatorer (pc) tas inte upp som anläggningstillgång, utan redovisas som kostnader. Avskrivning görs utifrån bedömd livslängd. Följande avskrivningstider har använts: IT-utrustning Medicinteknisk utrustning Bilar och andra transportmedel Övriga inventarier Fastigheter 3 5 år 3 10 år 5 år 3 10 år 30 år Redovisning av pensionsmedelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen klassificeras i sin helhet som anläggningstillgång utifrån kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, 1 samt RKR:s rekommendation nr 9 där det framgår att det är syftet med innehavet som är avgörande för huruvida en finansiell tillgång är att betrakta som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång. Landstingsfullmäktige har under 2011 antagit en ny finanspolicy som tar sikte på att göra avsättningar och tillskapa avkastning som matchar storleken och ökningen av pensionsförpliktelser intjänade efter 1998, det vill säga avsättningen i balansräkningen. Beträffande värderingen har landstingsfullmäktige i Placeringsreglemente för förvaltning av pensionsmedel beslutat att följa den kommunala redovisningslagens 6:e kapitel, 5 som anger att en anläggningstillgång ska skrivs ned om värdenedgången kan antas vara bestående. Enligt finanspolicyn ska landstinget placera en stor del av pensionsportföljen i realränteobligationer. Avsikten är att behålla innehavet till förfall. Obligationernas nominella värde samt indexuppräkning är garanterade på förfallodagen. Pensionsmedelsförvaltningen värderas enligt portföljmetoden. Omsättningstillgångarna tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. 90

137 Pensionsavsättningen har beräknats av KPA Pension enligt RIPS07, Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning, den av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser. Nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 redovisas som avsättning och intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Löneskatt på pensionsskulden redovisas som en post bland avsättningar. Under året beslutades om sänkning av diskonteringsräntan i beräkningsmodellen. Den resultateffekt som uppkommit av den sänkta diskonteringsräntan samt löneskatt redovisas som en finansiell post. Inomlinjenposten pensionsförpliktelser innehåller även löneskatt. Ersättningsreserv patientförsäkring, se Långfristiga skulder. Avsättning Citybanan, räknas enligt avtalet upp med en indexkorg utifrån SCB:s entreprenadindex E84. Enligt nuvarande utbetalningsplan kommer utbetalningar att ske under åren om Citybanan kan öppnas för trafik I annat fall senareläggs utbetalningarna. Landstingets skuld till personalen för sparade semesterdagar och outtagen övertid, har värderats i löneläge på bokslutsdagen och redovisas som en kortfristig skuld. Förutbetalda intäkter Villkorade projektbidrag som oftast avser fleråriga projekt intäktsredovisas i takt med projektets kostnader fram till projektets slut. Återstående medel vid projektets slut intäktsbokförs eller återbetalas. Specialdestinerade statsbidrag avseende äldre multisjuka, stimulansbidrag psykiatri samt vävnadsdirektivet redovisas som skuld till staten för att matchas mot kommande kostnader inom dessa områden. Långfristiga skulder avser skuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) för framtida utbetalningar av skadeersättningar till patienter. Till och med 2010 har skulden redovisats som en avsättning. Från och med 2011 formaliserades landstingens skuld till LÖF genom reverser som räntebeläggs och baseras på skulden per 31 december Reversen har förfallodag i december Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna har beräknats av KPA Pension för tjänstemän. Visstidspensioner för förtroendevalda har beräknats enligt PBF, bestämmelser om pensioner och avgångsersättningar för förtroendevalda. Redovisningsmodellens delar Driftredovisning Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader Årets resultat Balansräkning Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Investeringsredovisning Kassaflödesanalys Löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Resultaträkningen redovisar i sammandrag samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret samt årets resultat. Kassaflödesanalysen redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Analysen mynnar ut i årets kassaflöde. Balansräkningen redovisar samtliga tillgångar samt eget kapital, avsättningar och skulder. Driftredovisningen redovisar resultat per verksamhet. Investeringsredovisningen redovisar årets nettoinvesteringar per förvaltning/nämnd. 91

138 bilagor Begreppsförklaringar Anläggningstillgångar: egendom avsedd för stadigvarande innehav såsom fastigheter och inventarier. Avskrivning: planmässig värdenedskrivning av anläggningstillgångar. Avsättning: en ekonomisk förpliktelse där storlek och förfallotidpunkt inte är helt bestämd. Eget kapital: skillnaden mellan tillgångar och avsättningar/ skulder enligt balansräkningen. Externa utgifter: summa bruttokostnader och bruttoinvesteringar. Kassalikviditet: omsättningstillgångar exklusive varulager i förhållande till kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder: skulder med förfallotid om ett år eller mindre. Landstingsskattesats: antal skattekronor av varje intjänad hundralapp som går till landstinget. Långfristiga skulder: skulder som planeras överstiga ett år. Nettoinvestering: bruttoinvestering med avdrag för investeringsbidrag. Omsättningstillgångar: tillgång som ej är anläggningstillgång, till exempel bank, fordringar och förråd. Skatteintäkter: utgörs av preliminära skatteinbetalningar och preliminär slutavräkning för året samt slutavräkningsdifferens föregående år. Soliditet: anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. 92

139 Sammanställd resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto ÅRETS RESULTAT

140 bilagor Sammanställd kassaflödesanalys (mnkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resutat (Not 1) Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager -6-3 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materialla anläggningstillgångar Försäljning av materialla anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Justering för ej likviditetspåverkande poster Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar -17 Justering för ej likviditetspåverkande poster 0 7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Not 1 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkning Justering för reavinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar

141 Sammanställd balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser

142 bilagor Redovisningsprinciper Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering utifrån respektive bolags års- eller koncernredovisning. Med förvärvsmetoden avses att det av landstinget vid förvärvstillfället förvärvade egna kapitalet i dotterföretaget har eliminerats mot posten aktier och andra andelar. Med proportionell konsolidering avses att för de företag som ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i den sammanställda redovisningen. I landstingets sammanställda redovisning ingår respektive bolags års-/koncernredovisning, som har upprättats enligt årsredovisningslagen, bokföringsnämndens allmänna råd med beaktande av Redovisningsrådets rekommendationer. Den del av obeskattade reserver som utgör uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Resterande del av obeskattade redovisas som eget kapital. Den sammanställda redovisningen har upprättats utifrån resultat- och balansräkningarna för landstinget och dess dotterbolag. Alla interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna har därefter eliminerats. Vid upprättandet av den sammanställda redovisningen har den kommunala redovisningslagen varit vägledande. Räkenskapsår har varit kalenderår för alla bolagen. 96

143 Antal medarbetare tillsvidareanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare Differens dec dec Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatri och habilitering Primärvården Folktandvården Lednings- och verksamhetsstöd Landstingets ledningskansli Landstingshälsan TOTALT

144 bilagor Antal medarbetare årsarbetare tillsvidareanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare Förändring Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro 2 622,7 599, , ,3 608, ,7-9,4 9,1-0,2 Karlskoga lasarett 552,6 100,3 652,9 554,5 107,2 661,7 1,9 6,9 8,8 Lindesbergs lasarett 385,2 106,4 491,6 380,1 113,4 493,5-5,1 7,0 1,9 Psykiatri och habilitering 931,5 339, ,0 951,0 349, ,4 19,5 9,9 29,4 Primärvården 677,7 117,2 794,8 711,8 117,8 829,6 34,1 0,6 34,8 Folktandvården 413,8 54,0 467,8 422,2 57,0 479,2 8,4 3,0 11,4 Lednings- och verksamhetsstöd 419,3 283,2 702,4 430,3 289,5 719,8 11,0 6,4 17,4 Landstingets ledningskansli 127,2 70,9 198,1 125,8 77,9 203,7-1,4 7,0 5,6 Landstingshälsan 26,5 9,0 35,5 29,0 7,5 36,5 2,5-1,5 1,0 TOTALT 6 156, , , , , ,1 61,6 48,4 110,0 98

145 Antal medarbetare visstidsanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare Förändring Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatri och habilitering Primärvården Folktandvården Lednings- och verksamhetsstöd Landstingets ledningskansli Landstingshälsan TOTALT

146 bilagor Antal medarbetare årsarbetare visstidsanställda Antal anställda, Antal anställda, tillsvidare tillsvidare Förändring Förvaltning Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Kv/ Kvinnor Män Totalt män män Universitetssjukhuset Örebro 268,8 57,9 326,7 274,9 58,6 333,5 6,0 1,0 6,8 Karlskoga lasarett 45,8 8,0 53,8 41,3 11,8 53,1-4,0 4,0-0,7 Lindesbergs lasarett 29,9 12,3 42,2 39,1 13,0 52,1 9,0 1,0 9,9 Psykiatri och habilitering 80,2 22,9 103,1 83,3 24,1 107,4 3,0 1,0 4,3 Primärvården 53,8 29,4 83,2 62,9 18,0 80,9 9,0-11,0-2,3 Folktandvården 17,3 7,1 24,4 17,3 2,9 20,2 0,0-4,0-4,2 Lednings- och verksamhetsstöd 18,2 14,5 32,7 25,9 13,0 38,9 8,0-1,0 6,2 Landstingets ledningskansli 12,1 6,8 18,9 15,8 8,2 24,0 4,0 1,0 5,2 Landstingshälsan 0,8 0,0 0,8 1,8 0,0 1,8 1,0 0,0 1,1 TOTALT 526,8 158,9 685,7 562,3 149,6 711,9 35,0-9,0 26,2 100

147 Deltid tillsvidareanställda december 2010 och december 2011 Antal December 2010 December Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) Deltid tillsvidareanställda december 2011 uppdelat per kön Antal Kvinnor Män Tjänstgöringsintervall (procent av heltid) 101

148 bilagor Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 5,1 % 4,4 % 4,9 % 5,5 % 6,0 % 6,8 % Varav långtidssjukfrånvaro över 60 dagar 51,0 % 47,0 % 59,7 % 62,5 % 68,3 % 66,3 % Kön Kvinnor 5,7 % 4,8 % 5,5 % 6,2 % 6,8 % 7,1 % Män 3,1 % 2,7 % 3,0 % 3,4 % 3,6 % 3,7 % Ålder 29 år eller yngre 3,6 % 3,3 % 2,8 % 2,9 % 3,4 % 3,5 % år 4,8 % 3,5 % 4,0 % 4,4 % 4,5 % 4,9 % 50 år och äldre 5,9 % 5,3 % 6,3 % 7,3 % 7,9 % 8,2 % Ålder Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M 29 år eller ungre 4,0% 2,4% 3,7% 2,1% 3,5% 2,3% 3,4% 2,5% 3,9% 1,6% 4,2% 2,2% år 5,5% 2,0% 4,0% 2,0% 4,4% 2,3% 5,0% 1,9% 5,1% 2,3% 5,6% 2,2% 50 år och äldre 6,3% 4,2% 5,9% 3,4% 6,7% 4,1% 7,8% 4,9% 8,7% 5,1% 9,0% 5,2% 102

149 Med hänvisning till innehållet i denna årsredovisning får landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att årsredovisningen för 2011 godkänns. Örebro den 16 april 2012 För landstingsstyrelsen Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör 103

150 REVISIONSBERÄTTELSE 104

151 Revisionsberättelse 105

152 Vi, av fullmäktige valda revisorer i Örebro läns landsting Ulf Wilén, Kerstin Nilsson, Arild Wanche, Britta Bjelle, Gunilla Carlsson, Lena Jansson, Claes Lybeck, Johan Nyström och Birgitta Rajkovic har granskat landstingets styrelsers och nämnders verksamhet och genom utsedd lekmannarevisor i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB och Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag även verksamheten i dessa företag under år Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning samt gett det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogad bilaga De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Vi instämmer i styrelsens bedömning att två av de finansiella målen är uppfyllda, ett mål är delvis uppfyllt samt att målet att verksamheterna ska driva sin verksamhet inom budget och målet kring likviditetsberedskapen inte har uppnåtts. Vi bedömer att verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning delvis uppnås utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Avstämning av dessa mål i årsredovisningen visar följande resultat: Av 18 verksamhetsmål med bäring på god ekonomisk hushållning har fem uppnåtts, sex delvis uppnåtts och sju inte uppnåtts. Vi bedömer sammantaget att styrelser och nämnder i landstinget Örebro i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaper i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens och nämndernas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. Vi tillstyrker att landstingets årsredovisning för 2011 godkänns. 106

153 Örebro Ulf Wilén Kerstin Nilsson Arild Wanche Britta Bjelle Gunilla Carlsson Lena Jansson Johan Nyström Claes Lybeck Birgitta Rajkovic Till revisionsberättelsen hör följande bilagor vilka bifogas landstingstrycket: Revisorernas redogörelse, Revisorernas verksamhetsberättelse samt De sakkunnigas rapporter i sammandrag. Granskningsrapporter från lekmannarevisorn/-erna i Örebro läns landstings förvaltningsbolag AB, Länsgården Fastigheter AB, Länstrafiken Örebro AB med dotterbolag och Länsteatern i Örebro AB. 107