Projektplan och utvärderingsmall för sociala investeringsmedel. Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Diarienummer RUN

Transkript

1 Projektplan och utvärderingsmall för sociala investeringsmedel Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Diarienummer RUN

2 Innehåll Projektplan och utvärderingsmall för sociala investeringsmedel... 1 Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Inledning Bakgrund Samverkansparter Syfte och mål Syfte Målgrupp Övergripande mål Genomförande Metod Beskrivning Alternativscenario Tidigare erfarenheter/forskning Tidplan Aktivitetsplan Resursplan Organisation Beskriv organisationen för insatsen Personal Roller Ansvar och befogenheter Samverkan Budget Ekonomisk redovisning Uppföljning och utvärdering

3 3.1 Uppföljning av mål Utvärderingsmall Ansvar Rapportering Tidsplan Informationsplan Säkerhet Implementering Riskanalys Kvalitetssäkring Styrande förutsättningar

4 1.Inledning 1.1 Bakgrund Utgångspunkten för projektet har varit att skola, IFO och BUP har upplevt stora problem med hemmasittare i högre årskurser. Myndigheternas insatser för att försöka komma tillrätta med problematiken har blivit kostnadskrävande utan att alltid leda till högre skolnärvaro och godkända betyg. Vid en konferens anordnad av skolan under våren 2014 kom det fram, att skolan ofta inte kände sig speciellt överraskade över att vissa ungdomar blev hemmasittare. Detta var elever som ibland var kända för hög frånvaro redan i lägre årskurser, 1-6. Vad är problemet Vid Borås Stads årliga mätning av skolfrånvaro konstaterades en frånvaro på över 40 % hos vissa elever. För veckorna redovisas % frånvaro i: Årskurs elever, 51 elever med frånvaro % Årskurs elever, 64 elever med frånvaro % Årskurs elever, 39 elever med frånvaro % Samtidigt redovisas 31 elever som har över 40 % frånvaro. Ett problem med bakgrundsfakta är att rapporteringen i kommunens digitala system för frånvarorapportering inte är fullständig, speciellt inte för elever i årskurserna 1-3. Vi behöver veta exakt hur frånvaron ser ut och vad den beror på för att kunna öka närvaron. Varför är problemet viktigt Att fullfölja grundskolan med godkända betyg och behörighet till gymnasieprogram tas i ett antal studier 1 upp som barns viktigaste skyddsfaktorer. Elever med hög frånvaro, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig, löper ökad risk att inte uppnå målen i undervisningen. De hindras inträde i gymnasieskolans program och eventuella högre studier kommer att vara svåra att nå. Risk finns också att barn med hög frånvaro tidigt hamnar utanför den naturliga sociala gemenskap som skapas tidigt i skolan. Tidig upptäckt och kartläggning av elevers frånvaro ökar möjligheterna att upptäcka elever med pedagogiska svårigheter, tecken på fysisk och/eller psykisk ohälsa eller elever som lever med brister i omsorgen och som därmed befinner sig i en psykosocial riskmiljö. Att tidigt identifiera elever där en sammansatt bakgrundsproblematik leder till skolfrånvaro aktualiserar också ett samarbete över myndighetsgränser i ett tidigt skede. I socialtjänstlagen 2 kap 7 1 Socialstyrelsen (2010), Social rapport, Sveriges Kommuner och Landsting (2013) Vända frånvaro till närvaro 4

5 och hälso- och sjukvårdslagen 3 f regleras samverkan om den enskilde har behov av insats från såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Kommunen tillsammans med landstinget ska då utan dröjsmål upprätta en individuell plan för hur den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Vid behov av samverkan finns stöd i Västbus riktlinjer, handlingsplan Borås Stad Samordnad Individuell Plan. Möjligheten är densamma oavsett om problematikens ursprung bedöms som fysisk eller psykisk ohälsa. Utgångspunkten är, att genom tidig upptäckt och kartläggning av all frånvaro, samt med individuellt riktade insatser på olika nivåer och av olika verksamheter, öka närvaron. Avsikten är att, hos elev och vårdnadshavare, skapa förväntningar på en framtida hög skolnärvaro. Vad har andra gjort för att lösa problemet Många av de insatser som tidigare utarbetats och beskrivits har vänt sig till äldre barn med ogiltig frånvaro 2 och en stor del av insatserna verkar vända sig till elever med psykosociala svårigheter. Betoningen verkar ligga på frånvarobeteendet som en del i en problemsituation. En risk med detta synsätt är att det kan upplevas som skuldbeläggande och när det gäller mindre barn finns det också en risk att föräldrarna känner sig utpekade. Vad återstår att göra. Låg skolnärvaro är ett problem i sig oavsett orsak. Även elever med giltig frånvaro t.ex. på grund av somatisk sjukdom löper risk att få svårigheter att nå kunskapsmålen och att hämmas i sin psykosociala utveckling. Projektet syftar till att öka skolnärvaron för elever i årskurs 1-3 på sex utvalda projektskolor. Genom tidig upptäckt av frånvaron och kartläggning av dess orsaker vill vi i samverkan mellan skola, föräldrar, IFO och BUP öka skolnärvaron och därmed för alla parter understryka skolans betydelse för kunskapsutveckling och utveckling av sociala färdigheter. 1.2 Samverkansparter Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Södra Älvsborgs Sjukhus, Kay Eriksson, Borås, , Kay.eriksson@vgregion.se. Borås Kommun, Kommungemensam förskola- och skola, Marie Nilsson, Borås, , marie2.nilsson@boras.se. 2 Anne-Sofie Strand (2013), Skolk ur elevernas och skolans perspektiv. En intervju- och dokumentstudie, Skolverket (2010), Skolfrånvaro och vägen tillbaka 5

6 Borås Kommun, Individ och familjeomsorgen, Kåre Öhrstig, Borås, , 1.3 Syfte och mål Syfte Projektets övergripande syfte är att öka närvaron för elever i årskurs 1-3. För att göra detta behövs en noggrann kvantitativ kartläggning och en kvalitativ kartläggning av orsakerna till att elever har hög frånvaro. Utifrån denna kartläggning kan förslag på interventioner tas fram för att öka närvaron. Det är viktigt att dessa interventioner planeras och utförs i ett samverkansperspektiv. Goda idéer behöver sammanställas, beskrivas och spridas som kunskap som vilar på utvärdering och beprövad erfarenhet Målgrupp Inom närvårdsområde Södra Älvsborg finns totalt ca barn i åldrarna 7-9 år. Barnen är fördelade på 129 F-6 skolor. Vid mätning av frånvaro i Borås Stad som har ca elever i årskurserna 1-3 fördelade på 35 skolor, har 154 elever en frånvaro som är högre än 20 %, vilket motsvarar 4,4 % av elever i årskurs 1-3. Vi kommer i kartläggningsfasen och pilotfasen att vända oss till utvalda skolor i Borås Stad. Vid val av ingående skolor har vi valt att ta med tre skolor från var och en av de tre stadsdelarna. Två av skolorna kommer ett ingå i projektet och en skola från varje stadsdel kommer att bilda en kontrollgrupp. Vid valet av skolor har hänsyn tagits till: Storlek på skolan Landsort centralort Socioekonomisk situation Andel barn med utländsk härkomst Målsättningen med urvalet av projektskolor är att få så stor variation som möjligt när det gäller frånvaroorsaker. Kontrollskolorna har valts för att överensstämma med projektskolorna och har fungerande frånvaroregistrering. Utifrån Borås stads frånvaroundersökning antar vi att projektet kommer att nå ett 70-tal elever med en frånvaro över 15 % under tre månader Övergripande mål Övergripande mål är att höja antalet elever med behörighet till gymnasiet. 6

7 Projektmål Antalet elever med en frånvaro som överstiger 15 % under 3 månader ska sjunka med 20% på den egna skolan. Frånvaron ska även ha sjunkit i förhållande till kontrollskolan för att påvisa att insatserna gör skillnad Delmål: Att få till stånd en fungerande digital frånvaroregistrering (Dexter) för elever i årskurs 1-3 i utvalda skolor. Att Dexter används för mätning av frånvaro i årskurserna 1-3. Att undersöka uppfattningen om anledningen till elevers frånvaro hos rektorer, lärare, elevhälsopersonal samt representanter från BUP och IFO. Att ta fram ett förslag till rutin vid låg skolnärvaro som kan användas i projektet. Att undersöka anledningar till frånvaro hos elever med mer än 15% frånvaro under tre månader genom att elevhälsopersonal intervjuar föräldrar och elev. Att elever med frånvaro över 15 % under tre månader har en SIP (Samordnad Individuell Plan) för ökad skolnärvaro efter godkännande av föräldrarna. Att det i varje SIP finns samverkan mellan skola, IFO och BUP runt metoder för ökad skolnärvaro. Att utvärdering sker av alla planer enligt rutinerna för SIP samt med den webbaserade brukarenkät som finns för utvärdering av SIP. Att utvärderingen av SIP visar på ökad skolnärvaro på individnivå 2. Genomförande 2.1 Metod Beskrivning Identifiera frånvaro. Kartlägga orsaker via intervjuer och fokusgrupper. När skolan har identifierat en elev med mer än 15 % frånvaro under tre månader, och skola och föräldrar uppfattar att eleven skulle kunna vara hjälpt med någon insats också från annan verksamhet, kallar rektor till Västbusmöte enligt redan uppgjorda rutiner. Gemensamma insatser i enlighet med den SIP som skrivs vid Västbusmötet Alternativscenario I nuläget finns ingen gemensam rutin kring frånvarohantering för elever i Borås Stads grundskolor. Detta betyder att det är upp till varje rektor hur hen organiserar sin verksamhet för att öka närvaron. Frågan kring frånvaroarbete har varit aktuell på högstadieskolor under flera år och haft betoning på 7

8 ogiltig frånvaro. Den har inte haft samma dignitet på F-6 skolor eftersom frånvaron oftast är sanktionerad av föräldrar Tidigare erfarenheter/forskning Vi har inte funnit någon forskning i Sverige som enbart har haft fokus på vår målgrupp, elever i årskurs 1-3. En extern kommungemensam verksamhet har funnits i Borås Stad, Samverk, som hade målgruppen alla elever i grundskolan. Trots målgruppen var det övervägande elever från årskurs 5/6 och uppåt som fick stöd för ökad skolnärvaro. Verksamheten beforskades inte men vi har kännedom om framgångsfaktorer t.ex. samverkan mellan familj, skola, BUP och IFO, att lyssna till familjens berättelse och stöd i skolan utifrån elevens behov. 2.2 Tidplan HT Start: Anställning av Projektledare och Kommunikatör Kartläggningsfas Digital frånvaroregistrering i årskurs 1-3 på projekt- och kontrollskolor. Intervjua rektorer, lärare och elevhälsopersonal. Intervjua personal på BUP och IFO. Göra en rutin för användning av digitalt frånvarosystem för projektskolorna (Dexter), en gemensam rutin för ökad skolnärvaro, en guide för intervju av föräldrar och elever och en guide för att leda Västbusmöten VT2017 Sammanställning och presentation av kartläggningen. Pilotstudie planerad start: Digital frånvaroregistrering i årskurs 1-3 på projekt- och kontrollskolor. Elever med frånvaro över 15 % frånvaro under tre månader har en Samordnad Individuell Plan (SIP) för ökad skolnärvaro. I varje SIP finns samverkan runt insatser för ökad skolnärvaro. Utvärdering sker av alla planer enligt rutinerna för SIP samt med den webbaserade brukarenkäten. Pilotstudie planeras avslutas: Ht 2017 VT-2018 Uppföljande intervjuer av rektorer, lärare och elevhälsopersonal, personal på BUP och IFO. Sammanställa framgångsfaktorer och delge ingående skolor i projektet. Slutdatum: för insatser Slutrapport följeforskning: Slutdatum hela projektet:

9 2.2.1 Aktivitetsplan Se bilaga Resursplan Se bilaga 2 Budget och resursplanering 2.3 Organisation Beskriv organisationen för insatsen. Projektorganisation Tidiga insatser för ökad skolnärvaro Projektägare Styrgrupp Närvård Styrgruppen för närvårdssaverkan Södra Älvsborg Politisk referensgrupp Politiskt samrådsorgan Delregionalt politiskt samrådsorgan Politiskt samråd runt närvård Södra Älvsborg Styrgrupp Utvecklingsrådet Barn och unga vuxna i utsatt situation Projektgrupp Representanter för berörda verksamheter Forskningsstöd FoU Sjuhärad Välfärd Projektledning Två Porjektledare halvtid En kommunikatör halvtid Arbetsgrupper Problemorienterade arbetsgrupper Deltagare med kompetenser från berörda verksamheter Personal Följande personer/medarbetare är knutna till insatsen: Namn Omfattning Fr.o.m T.o.m Marie Nilsson 50 procent Britt-Marie Freij 50 procent Kommunikatör 50 procent Ej anställd 9

10 2.3.3 Roller Roll Namn Hur ofta sammankallas gruppen? Styrgrupp Avrapportering i Två gånger per termin Utvecklingsrådet Barn och unga Projektgrupp Projektledare Arbetsgrupper Uppföljningsmöte med forskare Uppföljningsmöte med rektor Uppföljningsmöte med kontaktpersoner inom BUP och IFO Kay Eriksson, Lena Johansson, Kåre Öhrstig, Britt-Marie Freij, Marie Nilsson, kommunikatör Britt-Marie Freij och Marie Nilsson Projektledare, representanter från skola, IFO och BUP Göran Jutengren och Goran Puaca Kristina Verdier, Per Kettisen, Anette Lundgren, Christina Asp Olsén, Ewa Hermelin och Niclas Ternholt Yvonne Hagebring och Ulla Ryberg BUP. Carina Toivonen, Malin Lindelöf och Christina Chodor, IFO. Var fjortonde dag Minst en gång per vecka 2-3 träffar per arbetsgrupp Vid behov Enskilda kontakter en gång per månad Vid behov Ansvar och befogenheter Styrgruppen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg är projektägare. Utvecklingsrådet Barn och unga är styrgrupp. Projektgruppen stödjer projektledarna och är språkrör mellan de olika samverkansparterna. Projektledarna driver projektet framåt enligt plan. Projektledare organiserar arbetsgrupper enligt plan. Projektledarna stämmer av att arbetet kring projektet fungerar ute på berörda skolor. Forskare bedriver följeforskning och deltar vid behov i projektgrupp/arbetsgrupper. 10

11 2.3.5 Samverkan Projektet är ett samverkansprojekt som drivs genom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Information till närliggande verksamheter sker vid avrapportering i Utvecklingsrådet Barn och unga samt i Styrgruppen för Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg. Projektet kommer att anställa en kommunikatör för att säkerställa ett bra informationsflöde. 2.4 Budget Se Bilaga 2 Budget och resursplanering Ekonomisk redovisning Närvårdssamverkan Södra Älvsborg som ägare av projektet kommer att sammanställa de ekonomiska rapporterna och avropa medel från regionen enligt beslut. Ingående verksamheter har upprättat egna kostnadsställen för kostnads- och fakturahantering Samhällsekonomisk kalkyl och förväntade effekter Idag är det ca 78 % av eleverna i årskurs 9 i riket som klarar godkända betyg i samtliga ämnen. I Borås Stad är nivån ungefärligen densamma som i riket. Andelen flickor som klarar godkända betyg är något högre än för pojkar. Antalsmässigt betyder det att något över 210 elever inte klarade att nå målet godkända betyg i Borås Stad. Att arbeta med närvaro och betyg i 9:an utifrån ett livstidsperspektiv är både analysmässigt och ekonomiskt komplicerat, då dels mycket fakta och kunskap ska beaktas och dels såväl kommunal ekonomi som samhällsekonomi berörs. Om barn och unga ska stå i fokus för ett preventivt arbete utifrån ett livstidsperspektiv krävs samarbete och samverkan över alla verksamhets- och budgetgränser, men också mellan stat, kommun och hälso-och sjukvård (Är du lönsam lille vän? en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden; Ingvar Nilsson, SEE 2011). Det sker idag många försök att samverka över gränserna runt om i Sverige utifrån sociala investeringsfonder. Om t ex kommunal verksamhet satsar på skolan kanske den s.k. vinsten (utebliven kostnad) uppkommer i kriminalvården, hos polisen, inom sjukvård, på arbetsförmedlingen eller hos Försäkringskassan och inte i den egna verksamheten. Det innebär stor risk för en mängd olika utanförskap längre fram i livet för elever som går igenom skolan utan godkända betyg i årskurs 9. När det väl börjar gå snett innebär det att både människors lidande och samhällskostnaderna rusar i väg. Att lyckas i skolan beskrivs i ett antal sammanhang som den enskilt största skyddsfaktorn mot olika risk- och ohälsofaktorer. Vad kostar skolmisslyckanden? Det finns en tämligen tydlig koppling mellan att misslyckas i skolan och att misslyckas med att som vuxen ta sig in på arbetsmarknaden. Omkring individer i varje årskull i Sverige vare sig studerar eller arbetar några år efter gymnasietidens slut. Risken för att denna grupps marginalisering 11

12 förlängs eller i värsta fall permanentas är betydande. Summan av förlorat humankapital och framtida socioekonomiska kostnader uppgår för varje årskull till cirka 200 Mdr kronor på nationell nivå (Immigrant youth in cultural transition: Acculturation, identity and adaptation across national contexts; Berry, J.W., Phinney, J.S., Sam, D.L., & Vedder, P. (Eds.) (2006)). Omvandlat till Borås Stads förutsättningar innebär detta att omkring 143 unga i varje årskull vare sig studerar eller arbetar några år efter gymnasiet (Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?; Borås Stad,2013). Borås Stads del av det förlorade humankapitalet och framtida socioekonomiska kostnader för varje årskull uppgår i linje med Nilssons beräkningar till omkring 2 Mdr kronor. I Borås Stad pågår ett arbete om hållbar jämställdhet smart ekonomi. I delrapporten Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an? konstateras utifrån ett räkneexempel som omfattar fyra ungdomar, att om tidiga insatser ökats med 3 miljoner kronor under skoltiden skulle samhället trots detta kunnat spara 6,5 miljoner kronor (Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?; Borås Stad, 2013: 22f ). Den förväntade nyttan Genom att undersöka och öka närvaron i skolan för elever i årskurs 1-3 förväntas effekten bli att fler elever kommer att nå skolans mål. Tidigare undersökningar visar att skolklimat (pedagogiskt och socialt klimat) har positiv inverkan på måluppfyllelse i skolan (Skolklimat, prestation och anpassning; Stockholms universitet, Lennart Grosin 2004). Ökad måluppfyllelse och inkluderande närvaro i en socialiserande och hälsobringande miljö i tidiga skolår förväntas medföra förbättrade förutsättningar för varje elev att nå ytterligare kunskapsmål senare i livet (ex. åk 9). Det finns starkt belagd koppling mellan misslyckanden i skolan och förekomst av sociala och psykiska problem såsom kriminalitet, våldsanvändning, depression och andra psykiska symptom (Pojkar och flickors psykiska hälsa i skolan: En kunskapsöversikt; SOU 2010:79). 3. Uppföljning och utvärdering 3.1 Uppföljning av mål Det övergripande målet kan inte följas upp inom ramen för detta projekt. Projektmålet kommer att mätas första gången efter tre månader som Dexter har fungerat på respektive skola. Vi förväntar oss att denna period kommer att avse oktober till och med december månad Därefter kommer vi att göra en mätning varje termin med slutmätning i juni Målet är att antalet elever med en frånvaro som överstiger 15 % under tre månader ska ha sjunkit med 20 % på den egna skolan. Frånvaron ska även ha sjunkit i förhållande till kontrollskolorna. Intervjuer av personal kommer att ske under kartläggningsfasen och följas upp i juni-augusti Målet är att undersöka eventuella skillnader kring uppfattningen om frånvaroorsaker före och efter 12

13 projektet samt utvärdera användbarheten i de dokument som har upprättats inom ramen för projektet såsom rutiner kring Dexter och frånvarohantering, intervjuguide och att leda Västbusmöten. 3.2 Utvärderingsmall Se Bilaga Ansvar Projektledarna ansvarar för löpande uppföljning, utvärdering och återrapportering ute på skolorna. Forskarna följeforskar på projektet. Uppföljning av konkreta insatser gentemot elever och föräldrar följs upp genom Västbus sedvanliga utvärderingar av SIP :ar samt genom uppföljning i SIP-kollen. Varje verksamhet är ansvarig för sina insatser. 3.4 Rapportering Återrapportering till skolorna sker till rektor individuellt för varje skola en gång per månad. Projektgruppen träffas en gång var 14:e dag. Återrapportering till politik, projektägare och styrgrupp sker inom formerna för Närvårdssamverkan. 3.5 Tidsplan Se bilaga Informationsplan Formerna för informationsspridning och implementering kommer att diskuteras i projektet och i Utvecklingsrådet Barn och Unga vuxna i utsatt situation. 3.7 Säkerhet Intervjuerna med rektorer, lärare, elevhälsopersonal och personal från IFO och BUP kommer att omfatta så få personer att svaren inte kommer att redovisas på detaljnivå för att säkerställa anonymitet. Intervjuerna med de elever som varit frånvarande mer än 15 % under tre månader och deras föräldrar kommer att dokumenteras på sedvanligt sätt i elevhälsoarbetet. Föräldrar ger ett skriftligt samtycke att skolan lämnar information till projektledare och forskare. Elevhälsopersonalen lämnar information till projektledarna och forskare om uppgiven/-na frånvaroorsaker efter sina intervjuer. När det har upprättats SIP:ar ska kopia på dessa lämnas till projektledare och forskare. Den kvantitativa forskningen sker på allmänna offentliga handlingar. Projektledarna förvarar sina dokument i en egen mapp som endast projektledarna och IT personal som lägger upp behörigheter har åtkomst till. Mappen ligger i Borås Stads nätverk. Pappersdokument förvaras i låst och brandklassat skåp under projekttiden och makuleras därefter. 13

14 4. Implementering Utarbetade handlingsplaner och modeller för interventioner kommer kontinuerligt att prövas i pilotenheternas dagliga verksamhet. Projektrapporten planeras att presenteras i de olika förvaltningarna och vara ett underlag för beslut om rutiner och metoder samt vara underlag för lokala beslut om samverkan. Utvecklingsrådet Barn och unga kommer att arbeta vidare med spridning till samtliga lokala västbusgrupper inom Närvårdssamverkan Sjuhärad för lokal implementering. Samverkan i linje med projektets idéer kan bli ett inslag i utvecklingsrådets och de lokala västbusgruppernas handlingsplaner 5. Riskanalys Det kan finnas en risk att föräldrar flyttar sitt barn från aktuell skola på grund av att frånvaron uppmärksammas och följs noggrant till exempel om det finns en problematik i hemmet som familjen vill dölja. Det kan finnas en risk att någon yrkeskategori känner sig mer pressad av sitt arbete på grund av projektet. Ett oönskat utfall är att samverkan inte fungerar på grund av hög belastning i samtliga verksamheter där man inte prioriterar tidiga insatser. För att förhindra att föräldrar flyttar sitt barn kommer skolan berätta att skolan ingår i projektet och att de har en tydlig arbetsgång för att få igång processer. Processerna syftar till att deras barn ska klara skolan och goda förutsättningar för vuxenlivet. Om föräldrarna ger uttryck att de vill flytta sitt barn försöka skolpersonalen motivera föräldrarna att låta barnet vara kvar. För att förhindra att personal känner sig mer pressade på grund av projektet kommer projektledarna att försöka vara tydliga kring vem som gör vad och erbjuda sitt stöd i arbetet. Mycket av arbetet är uppgifter som ska ingå i det ordinarie arbetet utifrån lagstiftning, riktlinjer och beslut i verksamheterna. För att förhindra att samverkan inte prioriteras arbetar projektgruppen för ett förändrat synsätt där alla verksamheter ska se insatserna som sociala investeringar som lönar sig på sikt. 6. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring av framtagna rutiner och modeller för interventioner kommer att ske genom tydlig och spridd information. 7. Styrande förutsättningar Lagar att ta hänsyn till i projektet kommer att vara Skollag (2010:800), Hälso- och sjukvårdslag (1982:763), Socialtjänstlag (2001:453) och Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Regional medicinsk riktlinje angående ansvarsfördelning och samverkan mellan barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering. 14

15 Regional medicinsk riktlinje för samordnad individuell plan, SIP. Västbus = en överenskommelse om samverkan mellan hälso- och sjukvården och de 49 kommunerna i Västra Götalandsregionen. Målgruppen är barn och unga upp till 20 år med sammansatt psykisk, psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Riktlinjerna kan gälla både vid förebyggande, tidiga insatser och specialistinsatser. På Kommungemensam lokal samverkansgrupp i Borås Stad, , beslutades att alla kommunala grundskolor skall använda det digitala frånvarosystemet Dexter från höstetterminen Avgränsningar Endast sex kommunala skolor i Borås Stad och endast elever i årskurs