Audiologiutbildningen Utveckling över en 15-årsperiod ( ) - utifrån dokumentation och studentinflytande

Transkript

1 Audiologiutbildningen Utveckling över en 15-årsperiod ( ) - utifrån dokumentation och studentinflytande Boel Heister Trygg Programdirektör, audiologiutbildningen Nämnden för rehabiliteringsutbildning Kajsa Johansson Fasansvarig, audiologiutbildningen Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi, IKVL 1

2 Audiologiutbildningen. Utveckling över en 15-årsperiod ( ) utifrån dokumentation och studentinflytande Heister Trygg, B. och Johansson, K. (2013) INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Historik... 3 Organisation av audiologiutbildningen... 4 Roller och speciella funktioner... 4 Socialisering och inskolning i programmet... 4 Mötesplatser, kommunikativa ytor och informationsflöde... 5 Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete... 6 PROBLEMFORMULERING/FRÅGESTÄLLNING... 7 METOD... 7 Materialinsamling... 7 Analys av materialet... 8 RESULTAT Vilka externa och interna dokument finns? Vilka nyckelhändelser kan identifieras i programmets historia och hur har dessa påverkat programmet? Hur bedömer studenterna programmet utifrån svar i enkäter och samtal i mittutbildningsutvärderingarna? Vad fokuseras i de olika studentgrupperna över tid? Studentsynpunkter i enkäterna Studentsynpunkter i samtal: fokus i samtal och karakteristika i synpunkter Analys av studenternas skriftliga enkäter i relation till samtalen Vilka synpunkter från studenter har gett synliga resultat i programmet? Några komplexa förändringsprocesser Den kliniska undervisningen Vägen mot en tydligare audiologisk profil DISKUSSION Uppgift och metod Våra resultat Aspekter i utveckling över tid Nyckelhändelser och annan dokumentation Vad är vad: resultat av utvärderingar? externa faktorer? lärarnas ambitioner? Många faktorer påverkar Arbetslaget/den kollegiala gemenskapen REFERENSER Litteratur Dokument relaterade till audiologiutbildningen vid LU Bilaga 1 UNDERLAG FÖR DOKUMENTATION Bilaga 2 NYCKELHÄNDELSER Bilaga 3 ENKÄT VID MITTUTBILDNINGSUTVÄRDERING

3 INLEDNING Att leda ett utbildningsprogram innebär att projektera, bygga, förändra (renovera) och förvalta. I föreliggande projekt beskriver och analyserar vi utvecklingen av ett program som började projekteras 1996, startade 1998 och som nu har funnits i femton år. Vi belyser programmets utveckling från start genom nyckelhändelser utifrån befintlig dokumentation (Bil. 1, 2). Med nyckelhändelser menar vi för programmet centrala händelser vid en viss tidpunkt, alltifrån externa påbud och regelverk till interna förändringar, reformer och aktiviteter. Vi beskriver och analyserar också studenternas bedömning av utbildningen, främst vid ett speciellt tillfälle i den s.k. mittutbildningsutvärderingen termin 4 (Bil. 3), men även via annan utvärderingsdokumentation. Vi analyserar nyckelhändelsernas påverkan på utbildningen och studenternas bedömningar och dessas påverkan på utbildningen. Vi förväntar oss att öka vår egen kunskap om hur programmet har förändrats över tid och om faktorer som påverkat utvecklingen. Vi hoppas att andra utbildningsansvariga i utveckling av nya program kan ha glädje av den beskrivna utvecklingsprocessen. när lärare och studenter uppfattar sig som medaktörer och ser att deras bidrag utgör meningsfulla bidrag till den gemensamma helheten kommer de att engagera sig i utvecklingen av verksamheten (Elmgren & Henriksson, 2010) BAKGRUND Historik En treårig audionomutbildning startades 1994 vid Vårdhögskolan i Lund. Vid övergång till medicinsk fakultet vid Lunds universitet (LU) etablerades 1998, efter flera utredningar (Wigforss, 1996; Heister Trygg, 1997), en fyraårig magisterutbildning i samverkan med logopedutbildningen. Utbildningsplan och kursplaner utformades med inspiration från bl. a. högt rankade program i USA och Australien, och jämkades med logopedutbildningen för samordning. Vid starten 1998 omfattade audionomexamen enligt examensordning (Examensordning, 1993) minst 120 p vilket gjorde examensfrågan enkel: studenterna fick både audionom- och magisterexamen samtidigt efter fyra år. Studenterna skrev ett vetenskapligt magisterarbete tillsammans med logopedstudenterna år fyra. Senare examensordning (Examensordning, 2002) förutsätter audionomexamen 180hp efter tre år, och förhållanden har även ändrats senare då vi fått införa en kandidatexamen (Examensordning, 2007). Vi har idag en ram som utgår från en fyraårig utbildning i vilken Audionomprogram 180hp och Magisterprogram i Audiologi 60hp (Utbildningsplan, Audiologiutbildningen, 2007) ingår. Audiologiutbildningen vid LU är processinriktad och tvärvetenskaplig och involverar olika institutioner eller fakulteter. Utbildningen är förlagd till Medicinska fakulteten: Nämnden för rehabiliteringsutbildningar och Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi; Humanistiska fakulteten: lingvistik och fonetik och Samhällsvetenskapliga fakulteten: psykologi. Författarna har varit med om att utforma, utveckla och utvärdera utbildningen från start 1998 i olika utbildningsorganisationer, genom flera utvärderingar från Högskoleverket med olika fokus och genom bolognaprocessen ( (Franke & Nitzler, 2008). Ca 60 studenter har tagit magisterexamen i audiologi vid LU. Sedan 2007 finns även ett masterprogram i audiologi, med möjlighet att läsa ytterligare 60hp för en Medicine masterexamen med huvudämnet audiologi (Utbildningsplan för Masterprogram i audiologi/logopedi, 2007). Externa studenter med kandidatexamen kunde söka ett tvåårigt masterprogram där år 1 har samlästs med våra studenter på magisternivå. Masterprogrammet är nu vilande, medan 3

4 magisterprogrammet är sökbart. Vi har c:a 55 audiologistuderande på grund-/avancerad nivå och därutöver fem studerande på masterprogrammets andra år (och ett antal deltidsstuderande inställda på att avlägga masterexamen vid LU, trots att programmet är vilande). Organisation av audiologiutbildningen Den pedagogiska litteraturen när det gäller utbildningsledning och -organisation är ofta av deskriptiv natur och innehåller förtrogenhetskunskap, eller observation av förtrogenhetskunskap (Elmgren & Henriksson, 2010; Hedin, 2006; Knutas, 2008). Vi har valt att illustrera vår text med tillämpliga exempel ur litteraturen. För att genomföra utbildningsuppdrag behövs en effektiv organisation och ett fungerande arbetslag. Vi beskriver nedan hur vi valt att organisera vår utbildning utifrån de förutsättningar som ges, vilka roller och funktioner vi har inom audiologiutbildningen och hur nya medarbetare socialiseras in i arbetslaget. Vidare beskriver vi de mötesplatser som vi har utformat för intern kommunikation och hur vi organiserar vårt kvalitetsarbete. En viktig del i vårt kvalitetsarbete är den så kallade mittutbildningsutvärderingen som vi beskriver något mer ingående eftersom denna utgör ett viktigt underlag för vår analys. Roller och speciella funktioner Utbildningsledningen består av programdirektör och fasansvarig vilka ansvarar för utformande och genomförande av programmet, för kvalitetsarbete och budget (Riktlinjer för PD, 2013). Till programmet är knutet sex lärare med audiologisk kompetens: ett fast lektorat på heltid, en teknisk audiolog på deltid, två undervisande amanuenser på halvtid, timlärare och en doktorand. Lärarna utgör tillsammans med utbildningsledningen ett sammansvetsat arbetslag ( Audiologigruppen ). att leda utveckling kan vara enklare för den som har ett formellt mandat att påverka oavsett mandat handlar pedagogisk ledning inom akademin sällan om att bestämma över andra, utan snarare om att skapa en gemensam vision och att övertyga andra om hur denna nås (Elmgren & Henriksson, 2010; s. 295). Samtliga lärare är engagerade i helheten på kandidat-, magister- och masternivå. Pedagogisk förnyelse behövs för att optimera studenternas lärande och utveckling. Även högkvalitativ utbildning behöver vidareutvecklas för att följa den föränderliga verkligheten med nya studenter, nya samhälleliga och miljömässiga utmaningar och nya villkor i arbetslivet pedagogisk utveckling handlar för den enskilde läraren ofta om att arbeta med kontinuerliga förändringar av mindre eller större slag aktivt intresse från ledningen och dialog med kollegor är sådant som nämns som faktorer som underlättar utveckling god kommunikation med studenter och kollegor är ofta avgörande för att lyckas (Elmgren & Henriksson, 2010, s 282). Lärarnas viktigaste funktioner förutom undervisning är som kursansvariga och examinatorer. I korthet innebär kursansvar att ansvara för upplägg, genomförande, examination och utvärdering av en kurs enligt ramar som ges av utbildningsledningen. Inom programmet finns tydliga anvisningar för hur kursansvaret ska genomföras, från planering och kursupplägg till introduktion, undervisning och examination (Kursansvar i audiologiutbildningen (teoretisk kurs), 2013), inte minst inför introduktion: bra klimat skapas om läraren visar öppenhet och intresse för hur studenterna upplever undervisningen redan vid kursstart (Hedin, 2006; s. 234). Socialisering och inskolning i programmet Ett övergripande mål för utbildningsansvariga är, som beskrivits inledningsvis, att projektera, bygga, förändra (renovera) och förvalta programmet. För detta krävs en tydlig struktur och framförhållning. Samtliga berörda i undervisningen behöver vara delaktiga, informerade och uppdaterade, och det behöver finnas aktiviteter och mötesplatser som underlättar detta. I 4

5 särskilt hög grad gäller detta för nyanställd personal som därutöver behöver särskilt utformade aktiviteter. Audiologigruppen är basen för dessa diskussioner. Mentorskap: Inför planerad pensionsavgång för nyckelpersoner har mentorskap införts med mentortid under en längre period för att underlätta för såväl fasansvarig som för undervisande amanuenser att ta del av nyckelkunskap. Stödet kan komma från en mentor eller fadder och/eller från ett arbetslag möjligheten att få reflektera över sin egen och andras praktik tillsammans med kollegor möjlighet att diskutera såväl övergripande didaktiska frågor som rent praktiska problem säkerställa att mentorn får avsatt tid för sitt uppdrag skapa en utvecklingsinriktad, kollegial undervisningskultur (Elmgren & Henriksson, 2010; s. 288). Gemensamt ansvar för gemensamma aktiviteter: Alla lärare ingår i förberedelser av och genomförande av gemensamma arrangemang som audiologiskt forum, externa seminarier och jubileer. Kursansvar: Workshop har genomförts kring kursansvar vilket utmynnat i gemensamma riktlinjer för kursansvar. Dessa riktlinjer diskuteras och revideras återkommande gemensamt i gruppen. Kursansvaret är upplagt så att samarbete både förutsätts och underlättas mellan ibland två parallella kursansvariga och mellan fasansvarig och kursansvariga. Examination: Analys av examinationsformer i samtliga kursplaner har genomförts och följts av workshop kring examination med fakultetens pedagogiska enhet. Vid revidering av kursplaner (inför varje termin) sker förnyad diskussion kring examinationer gemensamt i gruppen. Ovanstående utgör några exempel på hur samarbete främjas. Det innebär att man blir informerad om andra lärares kurser samtidigt som man får del av andras synpunkter på egna kurser, en samsyn på helheten underlättas och även möjligheter att påverka denna. Mötesplatser, kommunikativa ytor och informationsflöde Nedan beskriver vi de många mötesplatser som vi har skapat för att ge kommunikativa möjligheter och underlätta informationsutbyte. Mötesplatser som enbart berör audiologiutbildningen är: Audiologigruppsmöten genomförs tre gånger per termin och en heldag årligen. audiologi och audiologiutbildning. Fokus är Informationsmöten genomförs med varje studentgrupp två gånger per termin. Fasansvarig och programdirektör diskuterar pågående aktiviteter med studenterna och informerar om planering inför kommande termin med mera. Under slutet av termin 1 möter utbildningsledningen även alla studenter individuellt. Gemensam personalportal: Interna riktlinjer, minnesanteckningar, protokoll, skrivelser etc. publiceras på en gemensam portal för att finnas tillgängliga (LUVIT, portal: Audiologi ). Audiologiskt forum är en mötesplats kring omvärlds-, yrkes- och framtidsfrågor för studenter från samtliga terminer och lärare. Inbjudna gäster kan vara alumni, avnämare och experter. Audiologiskt forum hålls två gånger per termin sedan alternativa fora för diskussion fora som underlättar för studenterna att våga diskutera och komma med förslag och kritik obligatoriskt moment inlagt i schemat för mitterminsutvärdering ta vara på de intresserade studenterna och inbjud till samtal skapa nya mötesplatser skapa gemensamma diskussioner med studenterna som har olika perspektiv på utbildningen, exempelvis läser på olika nivåer i ämnet eller på olika program (Hedin, 2006; s. 241). Arbetsgrupp för utbildningsklinik: Representanter från utbildningen sammanträder med representanter från audiologiska avdelningen, SUS, ca två gånger per termin. Alumninätverk: Alla magisterutbildade inbjuds att delta i nätverksträffar. Enskilda projekt och arbetsgrupper med studentmedverkan genomförs utifrån behov: t ex examination, yrkesroll, bibliotek, omvärldsfrågor, studiehandledning har genomförts. 5

6 Mötesplatser som är gemensamma med logopedutbildningen och avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi är: Ledningsgruppen har fyra till sex möten per år och består av programdirektör, avdelningschef, fasansvarig, studierektor, lärar- och studentrepresentanter. Arbetsutskott där utbildningsledningarna och avdelningschefen vid Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi diskuterar gemensamma aktuella frågor ca fem gånger per termin. Lärarmöten sker fyra gånger per år med fokus i gemensamma frågor mellan programmen. Möten med studenter i LAUR, Logoped- och audiologistudenters UtbildningsRåd. Nämndmöten genomförs sex gånger per år. Audiologiutbildningen ingår som ett av åtta program i Nämnden för rehabiliteringsutbildningar med lärar-, student- och yrkeslivsrepresentanter och programdirektörer. Programdirektören leder programmet på nämndens uppdrag. Fokus är budgetfrågor, formalia kring t.ex. dokument som ska godkännas av nämnd och jämförelser mellan programmen. Under nämnden finns utskott: Internationell kommitté sammanträder två gånger per termin. Studentrepresentanter ingår. Studiesocialt utskott sammanträder två gånger per termin. Gruppen består av programdirektörer, fasansvarig, studentrepresentanter, studievägledare och nämndsekreterare. Vi har alltså skapat en mängd kanaler och mötesplatser för kommunikation. Några är av formell och beslutande karaktär, andra är till för intressefrågor eller inspiration men samtliga har tydliga syften. Utvärdering, utvecklings- och kvalitetsarbete Vi lägger stor vikt vid kvalitetsutveckling och har utformat tydliga riktlinjer för hur kvalitetsarbete ska genomföras på kurs-, termins- och programnivå (Kvalitetsarbete inom audiologiutbildningen, riktlinjer, 2012; Studentguide Audiologi, 2013). Kvalitetsplan upprättas av programdirektören för två år med årlig utvärdering. Planerna utformas och utvärderas utifrån samtal i ledningsgrupp, vid lärarmöten, i audiologigrupp och vid studentkontakter, och fastställs av nämnden (Kvalitetsplaner, , Bil. 1; ( Programbokslut upprättas årligen under programdirektörens ansvar. Viktig ingrediens i detta är kursbokslut och lärarnas årliga SWOT-analys. (Programbokslut, , Bil. 1). en mer systematisk uppföljning av kursvärdering, jämför sammanställningen av utvärderingarna termin för termin och visa vilka förändringar som eventuellt har skett (Hedin, 2006; s. 244). Mittutbildningsutvärdering genomförs termin 4 i form av en individuell skriftlig enkät (Bil. 3) och ett efterföljande gemensamt samtal under en halvdag. Denna utvärdering uppstod med första kullen audiologistudenter och i ett särskilt behov av att utvärdera både kurser, hela terminer och läsår. Mötet med den första studentgruppen föll väl ut, och vi beslutade att även fortsättningsvis genomföra en större utvärdering med studenterna på termin 4. (Mittutbildningsutvärderingar från studentgrupper: A1, A2, A5, A6, A7, A8, A9, A10, Bil. 1). en sammanfattande kursvärdering över större delar av utbildningen, exempelvis en termin eller mer (Hedin, 2006; s. 249). Hur går då mittutbildningsutvärderingen till? Samtalet i grupp har närmast formen av en fokusgruppintervju med en icke styrande intervjustil. Viktigast är att få fram en rik samling synpunkter, inte att nå samförstånd (Kvale & Brinkmann, 2009, s.166). Intervjuformen betraktar vi, utifrån dessa författare, som intersubjektiv och social : Utbildningsledning och studenter konstruerar kunskaperna tillsammans under samtalet (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 34). Kunskaperna växer fram i det kontextuella sammanhanget: utbildningsprogrammet som vi delar. Intervjun är inbäddad i ett historiskt och socialt sammanhang. Samspelet mellan oss intervjuare och våra intervjupersoner, studenterna, har en förvisso en viss maktassymmetri 6

7 (Kvale & Brinkmann, 2009, s ): Det är vi som samtalsledare som inleder och definierar intervjusituationen, avgör vilka frågor som följs upp och har tolkningsmonopol. Vi har från början varit medvetna om detta tolkningsföreträde och om den kollektiva samtalssituationen, och vi har försökt minimera effekterna av detta genom att vid samma tillfälle presentera en individuell enkät som ger den enskilda studenten möjlighet att uttrycka sina synpunkter och också svara på andra frågor av annan karaktär. Samtalen har inte sett likadana ut varje gång eftersom de utgår från vad studenterna vill diskutera. Några punkter har varit utgångsläge för samtal: Avstämning av gångna terminer, nuläge, undervisning i kurser, PBL, akademisk kontra yrkesutbildning, framtida yrkesroll och klinisk undervisning. Frågorna i enkäterna har varit mer konstanta och rör sig både kring enskilda kurser och kring några övergripande ämnen (Bil. 3). Vi har beskrivit hur vi har utformat vår organisation. Tydliga roller, tydliga informations- och kommunikationskanaler och höga kvalitetskrav är nödvändiga förutsättningar för genomförande av ett utbildningsprogram, och vi har försökt förverkliga detta. PROBLEMFORMULERING/FRÅGESTÄLLNING Vi vill beskriva och analysera utvecklingen av ett program som nu har genomförts i femton år. Vi kommer att belysa, utifrån befintlig dokumentation, programmets utveckling från start genom det vi kommer att kalla nyckelhändelser. Med nyckelhändelser menar vi daterade förändringar som har påverkat programmets förutsättningar, och därmed studenternas utbildning, inom omvärld, universitet eller program. Till nyckelhändelser för vi inte det löpande och kontinuerliga kvalitetsarbetet på kurs-, termins- och programnivå. Nyckelhändelser kan utläsas i externa styrdokument som ny examensordning, ny grundutbildningsorganisation och ekonomi, studentbarometrar och högskoleverkets utvärderingar, eller i interna dokument som kursplaner, utbildningsplaner, genomförda pedagogiska projekt, studiebesök och konferenser. Utöver nyckelhändelser kommer vi att beskriva och analysera studenternas bedömning av utbildningen, framförallt vid ett speciellt tillfälle i den s.k. mittutbildningsutvärderingen termin 4, och vi kommer att beskriva hur studenternas bedömningar har haft effekt i programmet. Vi vill således studera följande: 1. Vilka externa och interna dokument finns? 2. Vilka nyckelhändelser kan identifieras i programmets historia och hur har dessa påverkat programmet? 3. Hur bedömer studenterna programmet i svar i enkäter och samtal i mittutbildningsutvärderingarna? Vad fokuseras i de olika studentgrupperna över tid? 4. Vilka synpunkter från studenter har gett synliga resultat i programmet? Vi vill också 5. Identifiera och beskriva några komplexa förändringsprocesser. METOD Materialinsamling 1. Systematisk genomgång av externa och interna dokument i form av utbildningsplaner, riktlinjer etc. 2. Identifiering av nyckelhändelser inom programmet under perioden utifrån dokument. Nyckelhändelser har vi tidigare definierat som för programmet centrala händelser vid en tidpunkt, se ovan. 3. Genomgång av dokumentation från genomförd mittutbildningsutvärdering: studenternas ifyllda skriftliga enkäter (Bil. 3) och minnesanteckningar vid sex tillfällen under perioden *. 7

8 4. Litteratursökning och inläsning av studier med fokus på utvärderingsinstrument och resultatuppföljning inom högre utbildning; kvalitativa aspekter på intervjuer och behandling av enkäter. * Den ursprungliga avsikten med mittutbildningsutvärdering har varit att ge direkt återkoppling till aktuell studentgrupp och inte att skapa en fullständig skriftlig dokumentation. Därför finns det brister i underlaget. Från några studentgrupper (två av 10) saknas material helt (även om mittutbildningsutvärderingar har genomförts). Enkäter har inte genomförts i alla studentgrupper, men fr.o.m. studentgrupp A5. I Bilaga 1 beskrivs tillgängligt underlag. Analys av materialet Genomgång av dokument i kronologisk ordning och förteckning av nyckelhändelser Dokument, nyckelhändelser och dessas påverkan på programmet Mittutbildningsutvärdering studentsvar i enkäter och vid samtal Studenternas påverkan på programmet Identifiering och beskrivning av särskilt komplexa förändringsprocesser RESULTAT I vår resultatredovisning kommer vi att följa strukturen i vår problemformulering/ frågeställning (sid. 8). Vi inleder därför i avsnitt 1 med att beskriva vilka externa och interna dokument vi har identifierat. I avsnitt 2 anger vi vilka nyckelhändelser vi har identifierat i dokumenten (för definition av nyckelhändelser, se ovan sid. 7) och hur nyckelhändelserna över tid påverkat de olika studentgrupperna vid tiden för mittutbildningsutvärdering. I avsnitt 3 presenterar vi resultatet av vår analys av enkäterna och samtalen i studenternas mittutbildningsutvärderingar. Vi ger dessutom i avsnitt 4 en översikt över de synliga och konkreta förändringar i programmet som är direkta resultat av studenters synpunkter i mittutbildningsutvärderingarna (och i andra former av utvärderingar). Avslutningsvis ger vi i avsnitt 5 några fallbeskrivningar för att illustrera några komplexa förändringsprocesser över tid. 1. Vilka externa och interna dokument finns? - Externa styrdokument och beslut utanför vår påverkan: t ex examensordning, grundutbildningsorganisation, budget; - Högskoleverkets utvärderingar; - Interna styrdokument som utformats inom programmet: t ex intern organisation, utbildningsplaner, kursplaner, riktlinjer; - Internationella influenser/reserapporter; - Egna beskrivningar: kvalitetsplaner, rapporter, minnesanteckningar lärarmöten; - Dokumentation av studenternas synpunkter fr.a. mittutbildningsutvärderingarna, men också kursutvärderingar (kursbokslut) och fakultetens studentbarometrar. Vi har funnit en omfattande dokumentation som kan indelas i externa dokument (utanför vår påverkan) och interna dokument (skapade av/på uppdrag av oss själva). Samtliga dokument presenteras i referenslistan (Dokument relaterade till audiologiutbildningen vid LU) i ovan nämnd ordning samt i samband med löpande text i resultat och diskussion. 2. Vilka nyckelhändelser kan identifieras i programmets historia och hur har dessa påverkat programmet? Nyckelhändelser har identifierats utifrån befintlig dokumentation. En förteckning över dessa presenteras överskådligt i kronologisk ordning i Bilaga 2 Nyckelhändelser. Det kan förefalla vara en stor skillnad mellan helt externa nyckelhändelser som vi inte har kunnat påverka och interna nyckelhändelser som är initierade av utbildningsledningen. De sistnämnda kan inte ses som 8

9 oberoende av synpunkter från studenter utan har i flera fall uppstått som en summering/tolkning av framförda studentsynpunkter, men kan inte ses som ett direkt resultat av studentsynpunkter. När en enskild lärare eller ett lärarlag vill utveckla undervisningen har processen ofta sin utgångspunkt i upplevt problem, som har identifierats av lärarna eller som har uppmärksammats av studenterna. Men även utan problem kan nya utvecklingsidéer födas. Inspiration till utveckling kan till exempel komma från forskning eller från andras utvecklingsarbete (Elmgren & Henriksson, 2010; s. 283). Vi har här valt att i detta avsnitt förteckna vilka nyckelhändelser som varje studentgrupp drabbats av under sin studietid och de effekter dessa har haft på utbildningen. Kurs 1: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 1-8) För den första studentgruppen är fr.a. nyckelhändelserna från åren före programstart synnerligen tydliga i programmets upplägg, genomförande och förutsättningar: Förstatligande av vårdutbildningar 1998 ( Utbildningsplan 1998 (Utbildningsplan 1998) Internationella studieresor 1998, 1999 (Heister Trygg, 1998; 1999) Studenterna erbjuds ett nytt fyraårigt program uppbyggt med avsikt att fördjupa den akademiska tyngden och med internationella förebilder. Det finns en vision men ingen erfarenhet. Kurs 2: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 9-13) För den andra studentgruppen kvarstår resultat från tidigare nyckelhändelser men även erfarenheter från den första studentgruppen påverkade upplägget. Till nyckelhändelser kan under denna period föras: Kommunikationsprojekt (Heister Trygg & Johansson, 1999; Strand & Heister Trygg, 2002). Kurs 5: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 14-31) Femte gången programmet gavs hade nybörjarfläckar putsats bort. Studenterna hade tillgång till flera alumniförebilder. I luckan mellan studentgrupperna 2 och 5 finns ett antal nyckelhändelser som haft tydlig påverkan på programmets förutsättningar: Ny examensordning 2002 (Examensordning, 2002). Reviderad utbildningsplan 2002 (Utbildningsplan, 2002) Reviderad utbildningsplan 2006 (Utbildningsplan, 2006) Ny organisation för grundutbildning, grundutbildningsorganisation, 2005) ny pedagogisk budget 2005 (Ny Handledarutbildning 2005 (Kursprogram master, audiologi) Alumniundersökning 2005 (Heister Trygg, Ibertsson & Johansson, 2005) Högskoleverkets utvärderingar 2005, 2007 (Utvärderingar av utbildningar inom vård och omsorg, 2000; Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, 2007) Ny utbildningsplan 2007: Audiologiutbildningen: audionomprogram och magisterprogram (Utbildningsplan 2007) Ny examensordning 2007 (Examensordning, 2007) Årlig antagning 2007 (Heister Trygg, 2006) Bolognaprocessen implementeras 2007 Tydligaste resultat för studenterna är bolognaanpassade kursplaner med målprecisering samt flera nya inslag: ny audiologisk grundkurs, ny kandidatuppsats, fler utbildade handledare och terapeutisk kurs kring psykologi och hörsel. Organisatoriskt kom en programdirektör och man fick studentrepresentation i ledningsgrupp och beslutande organ. Det blev möjligt att söka och antas till programmet varje år (Heister Trygg, 2006). En ny utbildningsplan 2002 framtvingades 9

10 av förändrad examensordning. I tidigare examensordning stipulerades att audionomexamen kunde erhållas efter minst 120p medan i ny examensordning togs ordet minst bort. Det krävdes därmed att utbildningen skulle ha ett upplägg så att audionomexamen skulle kunna avläggas efter tre år. Den nya utbildningsplanen omfattade fortfarande fyra år med förtydligande att termin 7 och 8 skulle leda till medicine magisterexamen. Detta var i princip enda revideringen av utbildningsplanen som genomfördes. För en enskild student fanns härmed möjligheten att avsluta studierna efter tre år (Examensordning, 2002; Utbildningsplan, 2002). En ny utbildningsplan fordrades 2006 (Utbildningsplan, 2006). Revideringen gjordes med utgångspunkt att: efterfölja aktuella beslut och förbereda för bolognaprocessen samt genomföra förändringar som framkommit i alumniundersökning (Heister Trygg, 2005; Utbildningsplan, 2006). För studenterna blev resultatet en ny audiologisk grundkurs, mer barnaudiologi, en tydligare terapeutisk kurs och införande av valbar kurs. Den nya utbildningsplanen 2007 föranleddes fr.a. av externa nyckelhändelser såsom ny examensordning och kravet på bolognaanpassning. (Utbildningsplan 2007; Examensordning, 2007). Den mest avgörande förändringen för studenterna var kravet på tidigare uppsats, kandidatuppsats termin 6, och att samtliga kurser nu hade en tydlig målprecisering. Viss kritik framfördes av Högskoleverket i utvärderingar 2005 och 2007 kopplat till klinisk undervisning. Flera yrkesverksamma genomgick under perioden handledarutbildning och alumni fanns att tillgå som rollmodeller och som handledare vilket gav resultat i studenternas kliniska undervisning (Utvärderingar av utbildningar inom vård och omsorg, 2000; Utvärdering av grundutbildningar i medicin och vård vid svenska universitet och högskolor, 2007). En ny grundutbildningsorganisation för Medicinska fakulteten och en tydlig beslutsordning genomfördes som bland annat delegerade ansvar för program och pedagogiskt styrd budget till programdirektör (Ny grundutbildningsorganisation, 2005). Kurs 6: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 32-34) Mycket hade lagts tillrätta vid denna tidpunkt i programmet, och studenterna studerade från start med de förändringar som successivt implementerats och som nu stadfästs i en ny utbildningsplan. Under 2008 hade följande externa nyckelhändelser direkt påverkan på programmets förutsättningar: Auktorisation av hörselvård i Region Skåne kundvalsmodellen införs för personer med hörselnedsättning ( sjukvard/arkiv/okad-tillganglighet-nar-kundvalsmodellen-nu-infors-for-personer-medhorselnedsattning) Ramavtal verksamhetsförlagd utbildning ( Handledarutbildning (Kursplaner, masterprogram audiologi). Studieresor Australien, USA ( Kurs 7: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 35-38) Programmets upplägg bedömdes som hållbart och inga större förändringar genomfördes. Däremot skedde en del externa förändringar som skapade en livlig intern debatt och dessutom svårigheter att garantera samtliga studenter adekvat klinisk undervisning. Den genomförda auktorisationen av hörselvården i regionen och införandet av kundvalsmodell ledde till att studenternas kliniska undervisning blev hänvisad till ett antal audionommottagningar som inte inledningsvis var medvetna om att auktorisationen även innebar studentansvar. Detta är synligt i studenternas under denna period tämligen negativa utvärderingar av den kliniska undervisningen. Kontaktresor till USA 2007 och Australien 2008 ledde till nya överenskommelser med framstående universitet och institutioner, och möjligheterna till internationella utbyten ökade för studenterna (Lennart, Heister Trygg, Johansson & Håkansson, 2007). En ny möjlighet för studenterna i framtiden öppnades genom start av masterprogram, 2009 (Utbildningsplan, 2007; Masterprogram i audiologi/logopedi, 2007). 10

11 Kurs 8: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 39-42) Inga större interna förändringar genomfördes runt Nyckelhändelser intensifierade internationaliseringen ytterligare. Vidare upprepades handledarutbildning under de nya omständigheter som rådde för den kliniska undervisningen. Till nyckelhändelser 2010 kan räknas: Handledarutbildning (Kursplaner, masterprogram audiologi). Studieresa England Riktlinjer för kvalitetsarbete (Kvalitetsarbete inom audiologiutbildningen, riktlinjer, 2012). Internationell kommitté skapas Kurs 9: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 43-48) Som konsekvenser av det pågående masterprogrammet ökade kontakter med bl.a. nya studerande från andra nordiska länder och med redan yrkesverksamma. Vidare ledde successivt förändringarna i den kliniska verksamheten till skapande av nya pedagogiska former för undervisning. Till nyckelhändelser 2011 kan räknas: Student- och alumnibarometer (Student och alumnibarometer, 2011) Revidering av utbildningsplan för masterprogram (Utbildningsplan, Masterprogram i audiologi/logopedi, 2011). Examinationsprojekt med examinationskommittéer inom medicinska fakulteten Start av incampusundervisning termin 3 Kurs 10: Nyckelhändelsers påverkan på programmet (Nyckelhändelser 49-50) Programmets upplägg bedömdes fortfarande som hållbart. Inga större interna förändringar genomfördes utöver fortsatt kvalitetsutveckling, bland annat av den kliniska undervisningen. Ytterligare möjligheter till internationella utbyten tillskapades. Genom handledarutbildning tillkommer fler utbildade handledare och även studenter på avancerad nivå genomgår handledarutbildning. Till nyckelhändelser 2012 kan räknas: Pausande av antagning till masterprogram för första gången Högskoleverkets utvärdering genomförande och resultat (hög kvalitet) (Kvalitetsutvärdering av audiologi och närliggande huvudområden samt audionomexamen. 2012) Studieresa till Australien (Rapport kontaktresa Australien, 2012) Påbörjande av diskussioner med SUS kring utbildningsklinik Handledarutbildning (Kursplaner, masterprogram audiologi) Alumniprojekt påbörjas Vi har i detta avsnitt kopplat nyckelhändelser till respektive studentgrupp som en bakgrund till de synpunkter aktuella studentgrupperna sedan framför i sina mittutbildningsutvärderingar: 3. Hur bedömer studenterna programmet utifrån svar i enkäter och samtal i mittutbildningsutvärderingarna? Vad fokuseras i de olika studentgrupperna över tid? I detta avsnitt har vi valt att ge en summarisk resultatredovisning för enkäterna (Bil. 3) och en mer utförlig för samtalen. Vidare gör vi en försiktig jämförelse mellan de synpunkter som framkom i enkäter respektive samtal. Vi har analyserat kurs för kurs hur studenterna över tid (studentgrupperna 5-10) i enkäterna har besvarat frågor kring samtliga genomförda kurser: Hur nödvändig är kursen för utbildningsmålet och Hur uppfattar du kursinnehållet? Här redovisar vi inledningsvis de övergripande resultaten av enkätanalysen. Studentsynpunkter i enkäterna En av frågorna i enkäten gäller hur nödvändig en viss kurs betraktas av studenterna, i skala 1-5, från mycket nödvändig (5) till onödig (1): 11

12 Samtliga teoretiska audiologiska kurser samt kurser i akustik bedöms av samtliga studentgrupper som nödvändiga eller mycket nödvändiga för att nå utbildningsmålet. För majoriteten av kurserna är det 100 % som bedömer dem som mycket nödvändiga genom alla studentgrupper. Kursen i signalbehandling har bedömts mer varierande under åren, och nödvändigheten har skattats högre över tid. När det gäller kurser i lingvistik och fonetik skattar bara hälften i gruppen, eller färre, kurserna som nödvändiga eller mycket nödvändiga. För fonetik gäller att nödvändigheten har skattats allt lägre med tiden, och i senaste enkäterna betraktar endast enstaka studenter kursen som nödvändig eller mycket nödvändig medan övriga studenter skattar kursen som tveksam eller onödig. Andra randkurser som anatomi, psykologi och barnmedicin har värderats mer varierande. Majoriteten av studenter uppger att kurserna är ganska nödvändiga, nödvändiga och mycket nödvändiga, d v s skattas högre än lingvistik och fonetik. En av frågorna i enkäten rör hur intressant en viss kurs betraktas av studenterna, skala 1-5 från mycket intressant (5) till mycket ointressant (1): Samtliga tyngre audiologiska kurser skattas generellt som mycket intressanta eller intressanta av samtliga studenter i samtliga kurser: Audiologisk grundkurs som infördes från och med studentkurs 5 samt Audiologisk diagnostik I och II och klinisk kurs är de kurser som studenterna genomfört vid utvärderingstillfället. För Introduktionskurs, CAP-kurs och Signalbehandling gäller att majoriteten av studenterna totalt skattar kurserna som mycket intressanta, intressanta och relativt intressanta men sällan ointressanta. För kursen lingvistik varierar siffrorna från att 10 % - 50 % skattar kurserna som mycket intressanta/intressanta. För kursen Fonetik skattade % av studentgrupp A5 A7 kursen som mycket intressant eller intressant och från studentgrupp A8 - A %. Antalet studenter som beskriver kursen som ointressant har motsvarande ökat under åren. I senaste studentgruppen förekom kommentarer om att delar av kursen upplevts något mer relevant. Andra randkurser som anatomi, psykologi och barnmedicin har värderats varierande, majoriteten av studenter uppger att kurserna är intressanta eller mycket intressanta, d v s skattas högre än lingvistik och fonetik. En av frågorna rör hur den kliniska undervisningen gett studenten beredskap att påbörja arbete inom det audiologiska fältet, Studenten bedömer från ja, i hög grad, till alltför lite. (Studenterna har vid tidpunkten för mittutbildningsutvärderingen endast erfarenhet av klinisk undervisning termin 3 och påbörjad termin 4). De flesta studenter anger att den kliniska undervisningen bidragit i hög grad/till viss del och är överlag positiva. Studenterna i A7 sticker ut, är mindre positiva och kommenterar brister i handledarkompetens och upplägg av praktik. En av frågorna rör hur studenterna uppfattar PBL-metodens förmåga att i skala 1-5, från bra (5) till dåligt (1): stimulera att lära mer; göra lärande roligt; hjälpa till att strukturera inlärningsprocess; hjälpa studenten att uttrycka det nyligen lärda; gynna samarbete. Bedömning av PBL har genom alla studentgrupper varit beroende av individen som svarar. Vissa studenter skattar PBL högt andra mycket lågt. Studenterna uttrycker dock generellt en alltmer kritisk inställning till PBL över tid. Övriga frågor i enkäten som studenten har fått ta ställning till från mycket bra till mycket dåligt: möjlighet att påverka sin utbildning; bemötande av studenter; administrativ organisation av utbildningen; information om kurser, tentamina mm. 12

13 Samtliga studenter i samtliga studentgrupper har lämnat svaren mycket bra eller bra för samtliga frågor. Det finns ofta en överensstämmelse mellan studenternas skattning av kursens nödvändighet och av hur intressant kursen upplevs. För de tyngre audiologiska kurserna samt för kursen akustik är i stort samtliga studenterna överens såväl om att kurserna är mycket nödvändiga/nödvändiga och mycket intressanta/intressanta. Studentgrupperna består av ganska få individer, och det är svårt att dra säkra slutsatser om sambanden. Studentsynpunkter i samtal: fokus i samtal och karakteristika i synpunkter Analysen utgår från minnesanteckningar av samtalen vid mittutbildningsutvärderingarna. För en av studentgrupperna saknas minnesanteckningar. I denna utgår analysen från enkäten (Bil. 3). Vi har valt att redovisa samtalen något mer uttömmande än enkäterna och till respektive studentgrupp koppla: fokus i samtal och karakteristika för studentgruppen. Kurs 1: Mittutbildningsutvärdering april 2000 Fokus i samtal Studenterna uppger osäkerhet i avsaknad av äldrekursare, inga tidigare tentamina, inga förebilder. Man ser den kliniska audionomrollen som begränsad och har ibland svårt att identifiera sig med handledaren. Man saknar förebilder inom andra audiologiska områden och yrkesgrupper. Kursplanerna upplevs ibland otydliga i mål, litteratur, tentamina. Samordning med logopedprogrammet är positiv och man ser gärna mer av denna, samtidigt som man som audiologistudent ofta känner sig bortglömd t ex av föreläsare. Litteraturen upplevs ibland spretig, omfattande referenslitteratur men lite huvudlitteratur. Fokus i tentamina känns mer teoretisk än tillämpad. Man möter externt motstånd mot programmet behövs verkligen en så avancerad utbildning?. Studenterna vet att de kommer att ha en fördjupad kompetens i och uttrycker behov av träning i att marknadsföra sin kompetens. Karakteristika Visioner men oklar verklighet, brist på förebilder i utbildning och kommande yrkesliv. Kurs 2: Mittutbildningsutvärdering april 2002 Fokus i samtal Utbildningens bild av audionomens yrkesroll stämmer inte med visionerna när man kommer ut i klinisk undervisning. Det är svårt att identifiera sig med rollen på praktikplatserna. Studenterna uttrycker uppgivenhet inför framtida roll vilken stärks av att en del audionomer är skeptiska till den längre utbildningen, och möter även motstånd från vissa medicinska audiologer. Studenterna önskar få se även andra audiologiskt verksamma inför framtida utvidgad yrkesroll. Man önskar tydligare anknytning till audiologi redan under första året. Flera känner oklarhet i PBL. Kurser: Man önskar mer undervisning i örats anatomi och i otomikroskopi. Man är kritiska mot signalbehandlingskursens innehåll och upplägg. Vissa önskar extra stöd i matematik. Karakteristika Behov av mer audiologisk förankring tidigt i utbildningen. Oklar yrkesroll. Kurs 5: Mittutbildningsutvärdering april 2008 Fokus i samtal Studenterna upplever den kliniska undervisningen positivt. Några studenter har haft praktik utanför regionen och är positiva men önskar två studenter på samma plats. Yrkesrollen upplevs fortfarande problematisk och man önskar praktikplatser även utan-för klinik. Kurser: Introduktionskurs positiv. Audiologisk grundkurs (ny) positiv. CAP-kursen (ny) intressant men alltför ambitiös. Kursen signalbehandling har svår litteratur. 13

14 Karakteristika Mer positiv inställning till klinisk undervisning men yrkesrollen fortfarande problematisk, önskemål om mer omvärldskontakt. Kurs 6: Mittutbildningsutvärdering april 2009 Fokus i samtal Samtalsanteckningar saknas. Ur enkäter finner vi att studenterna saknar undervisning i OAE men inget annat anmärkningsvärt. Karakteristika Nöjd grupp. Inga särskilda kommentarer. Studenterna är generellt mer positiva till PBL, men undantag finns. Kurs 7: Mittutbildningsutvärdering april 2010 Fokus i samtal Klinisk undervisning: varierande kvalitet beroende av handledare. Positivt när handledare har samma utbildning. Studenterna uttrycker förundran över vissa handledares underdånighet och säger sig vara rädda att verka kaxiga av handledare med kortare utbildning. Karakteristika Ökat fackligt engagemang. Önskemål om att diskutera område och yrke. Kurs 8: Mittutbildningsutvärdering april 2011 Fokus i samtal Studenterna uttrycker önskemål om tidig fokus på audiologi utöver audiologiska grundkursen och ifrågasätter viss samordning med logopedprogrammet. Framför allt är de skeptiska till fonetikkursen. Studentgruppen är liten, och detta är nackdel i PBL (ingen gruppvariation) men mer positivt för praktiken där alla har kunnat få tillgång till goda handledare. Karakteristika Liten grupp präglar synpunkterna. Ifrågasättande av samordning med logopedi. Mer audiologi och fokus på audiologi tidigt. Kurs 9: Mittutbildningsutvärdering april 2012 Fokus i samtal: Studenterna är den första gruppen med in campusundervisning, är mycket nöjda med denna och upplevde sig trygga vid första praktiken (termin 4). Man önskar mer undervisning i huvudämnet från start, fler möten med audiologin och mer diskussion om framtiden. Man framför kritiska synpunkter på fonetikundervisningen. Vad gäller enskilda kurser uttrycks särskilt positivt att grundkurs i barnaudiologi blivit mer specifikt audiologisk. CAP-kursen uttrycks som mycket positiv och ligger i framkant. Särskilt uppskattade är artikelseminarier i st.f. PBL-seminarier. Karakteristika Entusiasm, positiva överlag till utbildningen. Önskar mer audiologi och mindre tvärvetenskap. Kurs 10 Mittutbildningsutvärdering april 2013 Fokus i samtal Studenterna upplever att kurserna i lingvistik, psykologi och fonetik ligger lite långt från audiologin, och de skulle vilja ha mer kontakt med audiologi tidigare. De uppger att logopedstudenter klagar över att det är för mycket audiologi i vissa kurser. Studenterna är mycket positiva till lärarna i audiologi, när det gäller kursansvar, litteratur och undervisning och det blir särskilt tydligt i förhållande till andra involverade lärare. Studenterna upplever sig väl förberedda för klinisk undervisning termin 4 efter in campus termin 3. Karakteristika Genomgående nöjda med undervisning, klinik. Bekräftar tidigare studentuppfattningar om randområden. 14

15 Analys av studenternas skriftliga enkäter i relation till samtalen Studentgrupperna består av ganska få individer och det är svårt att dra några säkra slutsatser. Några observationer kan nämnas: Några grupper är generellt mer positiva i samtalet än vad som framgår av enkäterna. Vad gäller inställning till PBL och till de förekommande audiologiska randområdena framkommer ett större missnöje i enkäterna än vad som framkommer i samtalen. Vad gäller den kliniska undervisningen framgår större nöjdhet med praktiken i enkäterna än vad samtalen pekar på. Det finns dock en förändring över tid, se vidare diskussion. Sammanfattningsvis har vi i avsnitt 3 beskrivit aktuella studentgruppers åsikter om utbildningen i enkäter och samtal vid mittutbildningsutvärderingarna. Studenternas synpunkter och kommentarer utgör en del av underlaget för resultatdelens fjärde avsnitt där vi tar analysen ytterligare ett steg och beskriver vilka synpunkter som tillsammans med andra har lämnat synliga avtryck i utbildningens utveckling. 4. Vilka synpunkter från studenter har gett synliga resultat i programmet? Nedan redovisas konkreta resultat i programmet som direkt kan kopplas till studentsynpunkter framförda i mittutbildningsutvärdering, i avsnitt 3 ovan, men också i kursutvärderingar, studentbarometer eller alumniundersökning. Ofta finns synpunkter även dokumenterade i kursbokslut för aktuell kurs och sedan 2010 även i programbokslut. Kurs 1: Synliga resultat av studenternas synpunkter Samverkan med studenterna var tät under denna försöksperiod med en första studentgrupp i en helt ny utbildning. Studenternas synpunkter har tagits tillvara under och även efter utbildningen i en alumniundersökning och har gett avtryck i den fortsatta utvecklingen av programmet, men också synliga resultat för den aktuella gruppen: Projektet Audionomroll i förändring som genomförs av två studenter 2000; Kommunikationsprojekt med förstärkning av kommunikativa inslag i utbildningen som genomförs 2002; Handledarutbildning som genomförs Det av studenterna uttryckta behovet av att under utbildningen bereda sig för en förändrad yrkesroll och en bredare arbetsmarknad och därmed behov av att marknadsföra sig själv och av att kommunicera på olika arenor ledde dels till ett studentlett projekt kring audionomens yrkesroll, dels till ett kommunikationsprojekt i två steg. Behovet av kvalificerade handledare med kunskap om den aktuella utbildningen och förståelse för den nya utbildningen ledde till att handledarutbildning åter erbjöds. Även på kursnivå ledde studenters synpunkter till förändringar. Några kan nämnas: Instuderingsfrågor infördes i flera kurser; Lärargruppen arbetar med alternativa examinationsformer; PBL-arbetet utvärderas terminsvis; Samordning av ytterligare moment med logopedprogrammet införs; Valfria praktikdagar införs med möjlighet att se andra audiologiska verksamheter; Med handledare avtalas att studenter ska få minst en egen försökspatient; Moment om terapeutiskt bemötande infördes i programmet. (Utbildningsplan, 1998; Heister Trygg & Johansson: Kommunikationsfärdigheter inom audionomprogrammet, 1999; Andersson & Sundewall: Audionomroll i förändring, 2000; Strand & Heister Trygg: Kommunikationsprojektet på Medicinska Fakulteten utveckling av kommunikationsfärdigheter inom läkar- och audionomprogrammen, 2002; Kursplaner, audiologiutbildningen; Kursplaner, masterprogram audiologi). 15

16 Kurs 2: Synliga resultat av studenternas synpunkter Konkreta resultat av tidigare studenters synpunkter är att lärarstaben successivt kvalitetsutvecklar programmet: förmedlar en mer realistisk bild av audionomens verklighet och från utbildningen förmedla att visionerna ännu inte är förverkligade; knyter fler krafter till utbildningen som kan ge olika aspekter kring framtida yrkesroll, bl.a. färdiga magisteraudionomer ; presenterar internationella förebilder i programmet; erbjuder auskultationer inom ett bredare fält av audiologisk verksamhet; fortsätter diskussioner kring utveckling av den kliniska undervisningen; inför fler inslag i utbildningen med möjligheter för studenterna att träna sina kommunikativa färdigheter; ger studenterna introduktion om PBL redan termin 1 och en gemensam PBL-start för handledare och studenter under termin 3. Kurs 5: Synliga resultat av studenternas synpunkter Den femte studentgruppen kunde dra nytta av att tre kullar hade genomfört hela programmet. Under perioden förekommer revidering av utbildningsplan 2006 (och ny utbildningsplan 2007, se ovan). Revideringen var föranledd av erfarenheter, mittutbildningsutvärdering, och alumniundersökning Synliga resultat för studenterna var: En ny audiologisk grundkurs termin 1 och 2 införs i utbildningsplan 2006 för att möta studenternas återkommande önskningar om en audiologisk och tydlig profil tidigt i programmet; Audiologiska moment under senare delen av programmet har ersatt mer logopediskt inriktade moment; Samläsning med logopedprogrammet minskas i viss mån och koncentreras; Tydlig stärkning av barnaudiologiämnet införs; Kurs i terapeutiskt bemötande utformas för att svara mot audiologistuderandes behov; Valbar kurs införs; CAP-kursen utvecklas vidare; Två projekt genomförs i samverkan lärare/student: Omvärldsstrimma och studiehandledning till laborationsmaterial för signalbehandling; Studenterna kommer under utbildningstiden alltmer i kontakt med alumni: i föreläsningar och övningar samt i den kliniska undervisningen. (Heister Trygg, Revidering av utbildningsplan 2005 audiologi. Kommentarer till förändringar i utbildningsplan och kurser, 2005; Heister Trygg, Ibertsson & Johansson: En alumniundersökning av de första utexaminerade från AUDIOLOGIPROGRAMMET: audionomutbildning/magisterutbildning i audiologi vid Lunds universitet, 2005; Reviderad utbildningsplan, 2006; Heister Trygg & Gasser: Omvärldsstrimma som pedagogiskt stöd för utveckling av en audiologisk professionell yrkesroll, 2008; Utbildningsplan, 2007; Kursplaner audiologiutbildningen). Kurs 6: Synliga resultat av studenternas synpunkter Det mest synliga resultatet, utöver summan av tidigare studenters synpunkter, är att OAEmomentet i undervisningen utökas. Fr.o.m. denna studentgrupp är en kontinuerlig kvalitetsutveckling det mest framträdande. Kurs 7: Synliga resultat av studenternas synpunkter Konkreta resultat av studenters utvärderingar är: Audiologiskt forum påbörjas och ges framöver två ggr/termin för att ge plattformar för diskussion om audiologiska omvärldsfrågor; Fler föreläsare från ett bredare audiologiskt fält anlitas i undervisningen; Ett kliniskt projekt påbörjas och genomförs successivt för att ge alternativa kliniska möjligheter med avsikt att färdighetsträning och patientmöten ska erbjudas in campus termin 3. 16