En alumniundersökning av de första utexaminerade från. AUDIOLOGIPROGRAMMET: audionomutbildning/ magisterprogram i audiologi vid Lunds universitet

Transkript

1 En alumniundersökning av de första utexaminerade från AUDIOLOGIPROGRAMMET: audionomutbildning/ magisterprogram i audiologi vid Lunds universitet Boel Heister Trygg Tina Ibertsson Kajsa Johansson 2005 Avdelningen för Logopedi, Foniatri och Audiologi, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lund logopedi@med.lu.se

2 AUDIOLOGIPROGRAMMET en alumniundersökning med tidigare studerande i audionomkurs 1 (A 1). Boel Heister Trygg, Tina Ibertsson, Kajsa Johansson BAKGRUND...3 Audionomprogrammet vid Lunds universitet... 3 ALUMNIUNDERSÖKNING, AUDIONOMKURS Inledning...5 Beskrivning av studentgruppen... 6 RESULTAT...6 Sammanfattning av enkäten...6 Övergripande frågor... 6 Uppläggning av utbildningsprogrammet... 7 Termin Termin Termin Termin Termin Termin Termin Termin Sammanfattning av muntlig utvärdering...10 Programmets organisatoriska hemvist/samverkan med logopedprogrammet Antagningskrav Generellt om upplägg Pedagogiskt upplägg Teoretiska kurser Praktiska kurser Förslag till förbättringar av programmet Sammanfattning av enkät och samtal...12 Upplevelse av måluppfyllelse Erfarenheter efter utbildningen Alumnis förslag till förbättringar EFFEKTER AV ALUMNIUNDERSÖKNING OCH AV TIDIGARE UTVÄRDERINGAR...13 Referenser

3 BAKGRUND Audionomprogrammet vid Lunds universitet Ett fyraårigt magisterprogram i audiologi har sedan 1998 erbjudits vid Lunds universitet, Medicinska fakulteten. Starten av programmet sammanföll med det statliga överförandet av tidigare vårdutbildningar vid regionala vårdhögskolor. Föreliggande alumniundersökning är en uppföljning drygt ett och ett halvt år efter att de första fyraårigt utbildade studenterna avslutade sin utbildning. Magisterprogrammet i audiologi är förlagt till nuvarande Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi vid Institutionen för Kliniska vetenskaper (tidigare Institutionen för logopedi och foniatri). 12 studenter antages till programmet varannan höst. Programmet samverkar med logopedprogrammet och vissa kursmoment genomförs gemensamt, dock med en tonvikt på tidigare del av utbildningen (introduktion) och senare del av utbildningen (vetenskapligt arbete/magisteruppsats 20 p). Lärarna vid utbildningen består av institutionens anställda personal: lärare som tidigare varit verksamma vid Vårdhögskolan vid det tidigare audionomprogrammet (2- årigt och senare 3-årigt); av nyanställda deltidslärare med teknisk/audiologisk och medicinsk/audiologisk kompetens; lärare i logopedi; lärare från Humanistisk, Samhällsvetenskaplig och Teknisk fakultet och timanställda föreläsare från universitet och sjukvård. Varför infördes det fyraåriga magisterprogrammet i audiologi? Audionomprogrammet hade genomgått en snabb utveckling från kort utbildning till hörselvårdsassistent till en treårig audionomexamen som infördes Avsikten med ett fyraårigt program var att införa en akademisk examen med högre kompetens inom audiologiområdet efter internationell modell. Denna skulle genomföras vid dåvarande Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet, och samverka med logopedprogrammet vid samma institution. Programmets föregicks av flera utredningar som föreligger i rapporter. (Wigforss, 1996: Audionomutbildningen i Lund - ett projekt om samverkan mellan audionomoch logopedutbildningen; Heister Trygg, Förslag till fyraårigt magisterprogram i audiologi). Utbildningsplan för det fyraåriga magisterprogrammet utformades av en särskild arbetsgrupp för audiologi och antogs av Medicinska fakulteten (Utbildningsplan för audionomutbildningen vid Lunds universitet, 1998). Under utarbetande av utbildningsplan och kursplaner genomfördes en studieresa till USA och tre amerikanska universitet med hög rankning på audiologiområdet. Vidare genomfördes efter programmets start en studieresa till Australien med besök vid tre olika universitet, den australiensiska audiologiska yrkesorganisationen Australian Hearing och forskningsinstitutet NAL (National Acoustic Laboratories, Sydney). Denna studieresa genomfördes som en del i ett pedagogiskt projekt med medel från Grundutbildningsrådet vid Högskoleverket (Reserapport studieresa Australien, 1999). Utmaningarna var stora vid införandet av programmet: Programmet var det första i 3

4 sitt slag i landet, en samtidig integrering av personal från vårdhögskola skulle ske i den statliga högskolan. Olika kategorier av lärare från olika fakulteter prövades första gången av en ny studentgrupp. Universitet och sjukvård skulle mötas med föreställningar kring en tidigare känd audionomroll. Förväntningarna var också stora från avnämare och från andra nordiska länder. En särskild arbetsgrupp, audiologigruppen, bestående av studierektor, universitetsadjunkterna i audiologi, adjungerad professor och studievägledare/ internationellt ansvarig, arbetade under uppbyggnadsskedet med innehåll, struktur och samordning av program och kurser i audiologi och för kontinuerlig kvalitetsutveckling. Studierektor har ansvarat för att utbildningen genomförs enligt utbildningsplan i samverkan med studievägledare. De väsentligaste förändringarna från tidigare audionomprogrammet vid Vårdhögskolan var: förlängning av utbildningen från tre till fyra år ökat akademiskt djup och bredd, magisternivå mångvetenskaplig karaktär, d v s undervisningen är förlagd till fyra olika fakulteter samordning med parallellt program i logopedi problembaserat lärande, PBL Programmet är processinriktat och tvärvetenskapligt och involverar olika institutioner/ fakulteter. Studenternas utbildning är förlagd till Medicinska fakulteten, men involverar också Lunds Tekniska Högskola och Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Den övergripande pedagogiska metoden är PBL, problembaserat lärande. Den praktiska/kliniska utbildningen genomförs dels via sjukvårdens hörselverksamhet, dels inom andra audiologiska verksamheter. Handledare inom landstinget har erbjudits handledarutbildning i två steg. Studenterna erbjuds att genomföra delar av utbildningen, såväl teoretiska som praktiska moment, inom ramen för upparbetade samarbetsavtal med utländska universitet. När programmet utformades fanns ingen skyddad yrkestitel för audionomer. I det utredningsunderlag som förelåg från Högskoleverket våren 1998 framgick krav på minst 120 poäng för audionomexamen, d v s inget hinder förelåg då för att utveckla ett audionomprogram omfattande 160 p och universitetsstyrelsen vid Lunds universitet antog detta program våren Utbildningsdepartementet har i november 1998 bestämt ett fast poängtal om 120 poäng för audionomexamen. Detta innebär att studenter vid audiologiutbildningen vid Lunds universitet kan begära en audionomexamen efter tre års studier. Efter fyra års genomförda studier erhåller studenterna vid Lunds universitet en magisterexamen i audiologi. Hur har då utfallet varit av det fyraåriga magisterprogrammet i audiologi? Signaler från intern och extern utvärdering har varit positiva. Så ansåg t ex. Medicinska fakultetens samrådsgrupp att audionomprogrammet ansågs ha genomgått en radikal förändring och förnyelse. Vidare ansåg man att utbildningens mångvetenskapliga karaktär och de förutsättningar universitetsanknytningen härvid inneburit belyses bäst 4

5 av det faktum att 60 poäng inom utbildningen inhämtas vid tre olika fakulteter vid sidan om den medicinska fakulteten. (Redovisning för vårdhögskoleutbildningen under statligt huvudmannaskap, Samrådsgruppen för vårdhögskoleutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet). Vid halva utbildningstiden genomfördes en muntlig heldagsutvärdering med studenterna. Vid denna uttryckte studenter såväl kritiska synpunkter som framlade förslag till förbättringar. Man diskuterade bristen på yrkesmässiga förebilder. Men i stort sett gav studenterna fr a signaler om positiv uppskattning av programmet och uttryckte för stor framtidstro: Man uppfattade att man hade en stor potential i redan förvärvade kunskaper, såg stora möjligheter att profilera sig inom olika områden i framtiden. (Utvärdering av audionomprogrammet, termin Institutionen för logopedi och foniatri vid lunds universitet). År 2000 genomförde Högskoleverket en uppföljande utvärdering av medellånga vårdutbildningar (Heister Trygg, Johansson & Wigforss, 1999; Utbildningar inom vård och omsorg). Rapportserie 2000:5 R. Högskoleverket). I jämförelse med tidigare utvärdering 1996 (Vårdutbildningar i högskolan en utvärdering). Rapportserie 1996:7 R. Högskoleverket) hade nu audionomprogrammet gått från bedömningen ej högskolemässigt till högskolemässigt. Särskilda satsningar gjordes för att stärka studentgruppens förmåga att kommunicera sina kunskaper till omvärlden i en kommunikationsstrimma (Heister Trygg & Johansson, Kommunikationsfärdigheter inom audionomprogrammet; Strand, Heister Trygg & Sahlén, 2001: Kommunikationsprojekt på medicinska faku-teten utveckling av kommunikationsfärdigheter inom läkar- och audionomprogrammen). Programmet har alltså granskats och följts upp både internt och externt. Särskilda satsningar har gjorts för att utveckla programmet och studenterna. Det fanns ett intresse från institutionens sida att följa upp de första studenterna efter genomgången utbildning och påbörjad yrkesverksamhet. Man ville ha svar på två övergripande frågor: Vilken var studenternas uppfattning om utbildningsprogrammet i backspegeln? och: Hur svarade utbildningen mot de krav som yrkeslivet ställer? Nedanstående rapport är en genomförd alumniundersökning kring den första kullen av utexaminerade audionomer med en magisterexamen i audiologi. ALUMNIUNDERSÖKNING, AUDIONOMKURS 1 Inledning De första studenterna, Audionomkurs 1 (A 1) påbörjade sin utbildning hösten Utbildningen avslutades våren För alumniundersökningen ansvarade studierektor, studievägledare och en av de f d studenterna som idag är doktorand vid institutionen. Ett beslut att genomföra undersökningen i två delar fattades. Dels utformades en omfattande, ganska detaljerad enkät som tillsändes samtliga studenter (Enkät till studenter utexaminerade vid det första magisterprogrammet i audiologi, Lunds universitet). Dels planerades ett mer öppet samtal med samtliga studenter i grupp kring mer centrala frågor. 5

6 En återsamling till vilken samtliga 12 studenter inbjöds genomfördes den 6-7 maj Studenterna presenterade första dagen presenterade för nuvarande studenter på programmet (Audionomkurs 2 och 3) och delgav erfarenheter kring utbildningsprogram och yrkesliv. Den andra dagen genomfördes samtal kring utbildningen i grupp med utbildningsansvariga närvarande. Samtalet spelades in på band. Nedanstående rapport av alumnis uppfattning bygger i huvudsak på synpunkter framförda under den muntliga sammandragningen kombinerat med resultat från enkäten. Någon statistisk redovisning av enkäten låter sig inte genomföras eftersom endast hälften av studenterna genomfört hela enkäten och studentgruppen är i sig liten till antal. Kommentarer är ofta spridda och personliga utifrån aktuell utgångspunkt vilket studenterna ibland kommenterar ( svårt att bedöma, arbetar inte inom det idag, hamnade under praktiken på liten klinik där man i princip inte mätte något sådant ). En kort sammanfattning av enkäten inleder nedan. Vid mötet deltog 8 av de tidigare studenterna. Beskrivning av studentgruppen Den aktuella studentgruppen bestod av 11 studerande som fullföljt utbildningsprogrammet och en som stannat vid audionomexamen d v s det avsedda antalet för programmet. Tio var kvinnor och två män. Ett överintag fanns vid utbildningens start men några studenter valde att avbryta studierna under de första terminerna. Under våren 2005 gjordes en enkel uppföljning av tidigare studerande. Denna visar att av aktuella studerande är idag fem verksamma inom forsknings- och utvecklingsarbete, tre är verksamma som hörselpedagoger, en är kliniskt verksam inom landsting och två inom privat hörselvård (varav en med endast audionomexamen) och en bedriver andra universitetsstudier. Fyra av dessa personer är aktiva i Danmark (tre inom forskning/utvecklingsarbete, en som hörselpedagog). RESULTAT Sammanfattning av enkäten Övergripande frågor Studenterna tillfrågas i enkäten om de anser sig vid grundutbildningens slut ha uppnått de mål som anges i den lokala utbildningsplanen. Samtliga studenter svarar ja för samtliga mål. Man beskriver utbildningen som lagom lång. Kommentarer som komplett och innehållsrik ges. Utbildningen framhålls som framför allt teoretiskt god medan praktiken inte alltid levde upp till det som presenterades i utbildningsplanen. Studenterna tillfrågas om de anser sig ha fått tillräcklig kompetens inom definierade områden för att påbörja audiologisk verksamhet. Samtliga studenter ger svaret ja, eller ja, i viss mån, för samtliga områden. I flera fall ger man kommentarer att man önskar 6

7 mer av vissa kurser eller ger inriktning inom en kurs som man önskat mer av. Enstaka studenter svarar nej knappast på någon kurs (t ex psykiatri). När det gäller frågan om utbildningen förmedlat en god bild av möjligheterna efter examen svarar samtliga studenter i enkäten till viss del. Den kliniska undervisningen bedömdes som i hög grad eller till viss del ge god beredskap att påbörja arbete inom det audiologiska fältet. Variation uppgavs i förhållande till olika praktikplatser och olika terminer. Studenterna lämnar flera kommentarer kring PBL och ger generellt ganska låg skattning av PBL som metod. De flesta beskriver metoden som givande eller meningsfull till viss del eller till liten del. Man kopplar detta till såväl fall som inte inbjöd till vidare diskussioner till tutors som höll inne med kunskap. Diskrepans mellan PBL-arbetet och examination kommenteras. Den mest återkommande kommentaren handlade om att studenterna saknade föreläsningar och kände att PBL användes för att minska föreläsningstimmar. Studenterna menade i samtalet att detta var säkert barnsjukdomar som åtgärdades med tiden. De flesta ger godkänt åt studenternas möjligheter att påverka, åt bemötande, åt administrativ organisation, information etc. Tillgång till bibliotek och datorer fick lägre skattning. På frågor om något saknades nämndes olika områden men inget specifikt som nämndes av flera studerande utöver mer kunskaper i psykoakustik. Exempel på sådant som enstaka studenter uppger sig ha saknat är övning i att utrycka sig på engelska i tal och skrift, högre relevans i vissa PBL-fall, bättre statistikkunskaper före påbörjande av magisterarbete, mer kunskap om specifika områden som telespole, tekniska hjälpmedel, pedagogik, hörselskador i kombination med synskador. Man ville också ha mer kvalificerad litteratur och undervisning i mer avancerad teknik. Fördjupad kunskap om mellanörats anatomi efterlystes. Studenterna tillfrågades om ordningen för kursmoment över utbildningstiden. Några studenter menade att signalbehandlingen inte behövde delas upp i två kurser. Man önskade en röd tråd av audiologi tidigt i utbildningen. Å andra sidan framförde någon student åsikten att det var bra att vänta in audiologin lite. Avslutningsvis tillfrågades studenterna om förslag på tillvägagångssätt för att uppnå större jämvikt i könsfördelningen. För detta föreslogs tydligare marknadsföring av akustiska och tekniska moment i utbildningsprogrammet, att man skulle vända sig till grupper med intresse för musik och inspelning av musik. Vidare ansåg man att det är av vikt att institutionen får en fast professur i audiologi (till utbildningen var knuten en adjungerad professor) och forskarutbildning. Traditionell verksamhet för audionomer har låg lön och svarar inte mot studenternas utbildningsnivå. Lönen måste höjas framöver om tjänster i landstinget ska vara attraktiva. Alumni menade också att de själva har en viktig roll när det gäller att visa på möjligheter efter examen. Uppläggning av utbildningsprogrammet Vid genomgång termin för termin av kurser bedöms samtliga kurser som mycket nödvändiga eller nödvändiga med enstaka undantag då någon ger svaret tveksam. I 7

8 den muntliga utvärderingen kommenterades svårigheten att minnas en viss kurs exakt så här lång tid efteråt. Termin 1 Den första terminen består av kurser som förbereder för kommande audiologistudier. Flera ansåg att kraven var för låga och att mer audiologi borde presenteras under introduktionen. För akustikkursen gavs kommentarer om alltför låga krav och att kursen inte var helt anpassad efter kunskapsbehov och alltför kort. Likaså kommenterades att examinationen var för enkel och studenternas faktiskt inhämtade kunskaper prövades inte tillräckligt. Termin 2 Termin 2 är fortsatt allmänt introducerande med ämnen som anatomi och fysiologi, fonetik och psykologi på programmet. Samtliga dessa kurser ansågs relevanta, nödvändiga eller mycket nödvändiga för utbildningsmål. Kurserna ansågs lagom långa med undantag för kursen i anatomi och fysiologi som av några studenter ansågs för kort. Kommentarer gavs även här kring att det fanns för litet av audiologi under det första året. Termin 3 Kurserna under termin 3 är inriktade mot allmän kommunikationsutveckling, mot ämnesfördjupning inom anatomi och neuroanatomi. Direkta audiologiska studier påbörjas med kurs i sensorineurala hörselskador. Det Problembaserade Lärandet, PBL påbörjas. Studenterna var ute på sin första klinisk/praktiska undervisning med grundläggande audiologiska mätmetoder. Tempot bedömdes av studenterna som betydligt högre än under tidigare terminer. Kursen i sensorineurala hörselskador betraktades enhälligt som mycket nödvändig medan övriga kurser ansågs mycket nödvändiga alternativt nödvändiga. Audiologikursen uppfattades som mycket intressant men synpunkter som att högre krav borde ställas på studenterna fanns också. Det fanns ganska spridda synpunkter för relevans i litteratur för kurser under terminen. Några studenter påtalade att övriga kurser kunde upplevas som alltför logopediskt inriktade. Termin 4 Terminens kurser innefattar neuropsykologi och neuroaudiologi, konduktiva hörselskador, audiologisk intervention, signalbehandling och empiriskt arbete. Samtliga kurser betraktades som mycket nödvändiga eller nödvändiga med något lägre skattning för neurokurs och för det empiriska arbetet. Det var också fler som ansåg att de sistnämnda kurserna var relativt intressanta i förhållande till övriga kurser som ansågs mycket intressanta eller intressanta. Kurserna ansågs i allmänhet lagom långa och lagom omfattande med tanke på egen arbetsinsats med undantag för kursen i signalbehandling som av några betraktades som alltför kort och som alltför krävande när det gäller arbetsinsats. Kritiska synpunkter framfördes kring de audiologiska kurserna angående relevans i PBL-fall, se övergripande synpunkter ovan. 8

9 Även för litteraturen under denna termin fanns mycket spridda synpunkter på relevans. Samma kurslitteratur kunde betraktas som mycket relevant till mycket tveksamt relevant. Termin 5 Termin 5 innehåller kurser kring den äldre patientens övriga medicinska och kommunikativa förhållanden: neurologi, geriatrik och demens; vuxna med flera funktionshinder utöver medicinsk audiologi och audiologiska habiliterande och rehabiliterande insatser. Ingen ansåg att den mängd arbete man fick lägga ner för att klara kurskraven var för stor, enstaka studenter ansåg att den snarast var för liten. De direkta audiologiska kurserna ansågs mycket nödvändiga, av flera alltför korta. Den medicinska audiologiska kursen ansågs som mer entydigt mycket intressant medan habilitering/rehabilitering bedömdes som något mindre men dock intressant. Åsikterna var mer delade kring de förstnämnda kurserna från tveksam till mycket nödvändig. Neurokursen hade en skattning från relativt intressant till mycket ointressant samtidigt som någon student uppfattade den som mycket intressant. Kommentarer fanns att föreläsningarna hade mycket liten koppling till hörselområdet. För terminen kommenterades också brister i koppling mellan färdighetsträning, framför allt laborationer, och förberedelse för klinisk/praktisk undervisning. Man önskade sig också mer teori om hörapparater. Termin 6 Kurser i Akustik, preventiv audiologi samt fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering samt behandlingssituationens psykologi och röst- och talstörningar står på programmet under termin 6. De audiologiska kurserna betraktades, liksom tidigare, vara av hög relevans för utbildningsmålen, så även kursen i behandlingssituationens psykologi. De audiologiska kurserna bedömdes också som mycket intressanta med högst skattning för kursen i preventiv audiologi. Något mindre nödvändig ansågs kursen i röst- och talstörningar vara. Bedömning av kurserna behandlingssituationens psykologi och kursen röst- och talstörningar varierade mellan mycket intressant och relativt ointressant. Liksom tidigare gav alumni spridda synpunkter på litteraturen. Framför allt kurslitteraturen i akustik kommenterade som svår och föga anpassad till studenternas kunskapsbehov, medan litteraturen inom preventiv audiologi kunde ses som alltför allmän. Den klinisk/praktiska undervisningen denna termin upplevdes något mindre tillfredsställande än övriga terminer. Termin 7 Huvudsaklig audiologisk inriktning är under termin 7 specifika barnaudiologiska frågeställningar och audiologi hos det växande barnet inklusive pedagogiska aspekter. Kursen i specifika barnaudiologiska frågeställningar samordnades för kurs A 1 med en pågående fortbildningskurs för yrkesverksamma audionomer (eftersom barnaudiologi inte har ingått i tidigare grundutbildningar) och ansågs mycket 9

10 nödvändig. Båda kurserna ansågs för korta och från relativt intressanta till mycket intressanta. God litteratur saknades för kursen audiologi hos det växande barnet vilket kommenterades av studenter. Få besvarade frågan om relevans i litteraturen alternativt bedömde den som låg. Under terminen förbereddes också det vetenskapliga arbetet/magisteruppsatsen genom kurs i differentialpsykologi, testmetodik och statistik och uppsatsarbetet påbörjas. Detta arbete ansågs mycket nödvändigt, men kursen ansågs inte ge tillräcklig förberedelse för det kommande uppsatsarbetet och kursen bedömdes av flera studenter som för kort. Termin 8 Hög skattning gavs det vetenskapliga arbetet och många positiva synpunkter framfördes. Samtliga bedömde det som mycket nödvändigt och mycket intressant och man ansåg också kurslängd och nedlagt arbete som lagom. Den kliniskt/praktiska kursen under termin 8 utgör en fördjupning och stora möjligheter fanns. Det var också med denna praktik störst tillfredsställelse uttrycktes. Sammanfattning av muntlig utvärdering Programmets organisatoriska hemvist/samverkan med logopedprogrammet Inom samma institution undervisas blivande logopeder på logopedprogrammet och alumni upplevde generellt detta som mycket positivt. Institutionen hade lång erfarenhet av att utbilda på magisternivå och gott rykte. Det var möjligt att genomföra t ex utlandskurser och magister arbeten gemensamt. Man önskade ännu fler tillfällen för samverkan under utbildningstiden. Antagningskrav En viktig fråga var om de krav som ställs på studenten är tillräckliga för att antagas på utbildningsprogrammet. Matematik B som nivå ansågs som otillfredsställande och inte relevanta för krav under utbildningen. Generellt om upplägg Några uppfattade första delen av utbildningen som alltför lite krävande medan andra uttryckte åsikten att detta främjande inskolningen. Modellen på utbildningen med växlande föreläsare gjorde att det inte alltid kändes lätt att uppfatta var en viss kurs började eller slutade och vem som hade övergripande ansvar. Det var under inte helt klart hur kurser hängde ihop och varför de gavs i en viss ordning. Detta klarnade dock efterhand men man saknade en övergripande, allmänt orienterande introduktionskurs i audiologi tidigt i utbildningen. En tydligare audiologisk röd tråd efterlystes. Pedagogiskt upplägg PBL-arbetet upplevdes inte som entydigt positivt. Synpunkter i enkäten förklarades vid samtalet delvis kunna hänföras till lärare som var ovana vid handledning i audiologi eller som var ovana vid PBL-metoden. Fall/utgångspunkter var oprövade och gav 10

11 inte alltid stimulans att söka vidare. Fallen var ensidigt inriktade på patienter vilket inte alltid gav så mycket, t ex när det gällde fördjupade kunskaper kring hörapparater. Likaså ansåg man att föreläsningarnas koppling till PBL ibland var bristfällig. Man påtalade också diskrepans mellan fall som i huvudsak ledde mot fritt tänkande och examination som ibland skedde med detaljfrågor. Man påpekade också att tiden ibland kunde ha använts bättre, framför allt till att öva praktiska moment. Eftersom det endast fanns 12 studerande i gruppen kunde inte så stora variationer i gruppernas sammansättning komma ifråga vilket kunde vara menligt på dynamik i gruppen. Teoretiska kurser Studenterna framhöll utbildningens styrka i teoretiska kurser. Många föreläsare rönte stor uppskattning. Andra ansågs hålla alltför låg nivå eller föreläsningar fick alltför stort utrymme i förhållande till andra som fick för litet. Man efterlyste deltagande av kliniskt verksamma audionomer i föreläsningar, laborationer och på kliniska seminarier. Man jämförde detta med logopedprogrammet som har flera lärare som både undervisar och arbetar kliniskt. I enkäten nämns också vissa ganska specifika kurser som enskilda hade önskat mer av eftersom man nu är aktiv inom området. Vid den muntliga utvärderingen kommenterades vidare kring några jungfruliga kurser som sticker ut, framför allt kring de tekniska ämnena där man önskat sig mer och djupare kunskap men det gäller även psykologi där man önskat sig mer. Kursen i signalbehandling kom för tidigt och man hade inte full behållning av signalbehandling under termin 1, denna kurs kunde med fördel komma senare och knytas närmare i tiden till den andra delen av kursen. Praktiska kurser Studenterna var under utbildningstiden ofta kritiska mot den kliniskt/praktiska undervisningen (Utvärdering av audionomprogrammet, termin ). I den muntliga utvärderingen var man mer nyanserad och menade att ibland hade man inte haft full respekt mot kliniska handledare eftersom dessa representerade en äldre audiologisk kunskap. Dock betonade man att praktik inte får ta alltför stort utrymme i förhållande till teori. Flera uttryckte också kritiska synpunkter på hörapparatspraktiken termin 5 vilken kändes otillräckligt underbyggd teoretiskt när den påbörjades. En praktisk och teoretisk kurs som uppskattades var den så kallade kommunikationsstrimman där man fick träna särskilda kommunikationsfärdigheter. Den valfria praktiken (egentligen fördjupningspraktik) upplevdes som mycket positiv. Studenterna rörde sig inom olika verksamhetsområden och prövade både nationella och internationella verksamheter. Förslag till förbättringar av programmet I såväl enkät som i samtalet tillfrågades alumni om förslag till förändringar. Alumnis förslag redovisas nedan under sammanfattning av enkät och samtal och vidareutvecklas under Effekter av alumniundersökning och av tidigare utvärderingar sid

12 Sammanfattning av enkät och samtal Upplevelse av måluppfyllelse Samtliga studenter anser att målen i utbildningen har uppnåtts och bedömer utbildningen som innehållsrik och komplett. När det gäller frågan om utbildningen förmedlat en god bild av möjligheterna efter examen svarar samtliga studenter i enkäten till viss del. Under utbildningstiden var ett aktivt samtalsämne just det faktum att studenterna inte kunde möta personer som hade samma utbildningsbakgrund i yrkesmässig verksamhet. Det var också klart uttalat att man utbildades till en annan yrkesroll som hade internationella men inte nationella förebilder. Samtidigt som många bland avnämare såg fram emot välutbildade audiologiskt kunniga personer i en växande efterfrågan om ökad kompetens fanns det andra grupper som ansåg sig hotade. Yrkesverksamma audionomer med kortare utbildning liksom medicinska audiologer agerade ibland så att studenternas osäkerhet ökade. Även om tillfredsställelsen med helheten av utbildningen finns en hel del synpunkter på delarna. Alumni uttryckte i samtalet att de var väl medvetna om att en del förändringar som de efterlyste redan hade genomförts under deras utbildningstid och att andra hade genomförts efteråt på grund av deras tidigare lämnade synpunkter. Erfarenheter efter utbildningen Studenterna uppger mindre svårigheter än väntat att finna sin roll i audiologisk verksamhet. I förhållande till andra audionomer inom landsting upplever man skillnaderna knutna till ett vetenskapligt synsätt och fördjupade teoretiska kunskaper, inte minst inom teknik, psykologi och lingvistik. De som är anställda inom landsting anser sig i flera fall uppskattade för den kompetens de tillför och har kunnat påverka sina egna arbetsuppgifter och avdelningens arbete. Man känner en styrka i möte med patienter där den akademiska utbildningen uppskattas och att i den mån det blir tydligt har det faktum att man utbildats vid Lunds universitet en positiv betydelse. En av alumni anser sig tvärtom vara överkvalificerad i sitt arbete. Audionomer anställda inom privata verksamheter (framför allt forsknings- och utvecklingsarbete inom hörapparatsindustrin) uppger att de känt sig väl förberedda och att de känner sig kunna leva upp till förväntningarna. Man menar att sådana som vi behövs, bland annat i Danmark där några av alumni idag är verksamma. Alumni menar att de själva har en viktig roll i marknadsföringen av programmet och i fortsatt genomförande: vi kan ge yngrekursare en möjlighet att se sambanden och helheten. Alumnis förslag till förbättringar Tidig översiktskurs i audiologi, kunskap om det audiologiska fältet under första året Termin 3 och 4 tydligare strukturerade Statistik som ämne presenteras redan under första terminen. Bättre förberedelser inför magisterarbete. 12

13 Ökad kontakt med aktuell forskning och aktuella problemområden inom utbildningen Fler audiologiskt yrkesverksamma engageras framför allt i laborationer Bättre PBL-fall PBL-handledare rekryteras ur tidigare fyraåriga utbildningsprogram Andra undervisnings- och examinationsformer än PBL-sessioner för praktiska moment Marknadsföring riktad mot musikintresserade ungdomar i körer, repetitionslokaler, inspelningsstudior Använda tidigare studerande på programmet som PBL-handledare, som föreläsare, som marknadsförare av programmet och som förebilder Uppmuntra sommarpraktik/sommarjobb EFFEKTER AV ALUMNIUNDERSÖKNING OCH AV TIDIGARE UTVÄRDERINGAR Det har varit glädjande för utbildningsledning och kursansvariga att ta del av den höga skattning av programmet som generellt ges. Kunskap om tidigare studenters nuvarande verksamhetsområden inom en brett audiologiskt fält och om att hälften av alumni är verksamma inom forsknings- och utvecklingsarbete ger hög legitimitet åt det fyraåriga magisterprogrammet. Utvärderingsarbetet har redan påverkat utbildningsledning och kursansvariga och lett till förändringar i programmet. Vid intern kontinuerlig utvärdering av utbildningsprogrammet har lärare och kursansvariga varit medvetna om flera av de brister och behov av förändringar som studenterna framför. Många barnsjukdomar har kunnat åtgärdas. Vid flera tillfällen har man också tagit direkt hjälp av alumni: som föreläsare och yrkesmässiga förebilder, kliniska handledare. Omläggning av utbildningsplanen pågår med av studenter/lärare föreslagna förändringar bl a med senareläggning av signalbehandling och bättre struktur termin 3 och 4. Fortsatt samverkan med logopedprogrammet prioriteras samtidigt som audionomprogrammet ska ha en logisk uppbyggnad vilket ställer krav på utformning. Vidare ska hänsyn tas till pågående Bolognaarbete. Ökad erfarenhet hos PBL-handledare/tutors, förändringar i föreläsningsscheman, gemensamma möten för PBL-handledare har bidragit till utveckling av PBL-arbetet. Samtliga kurser har en tydlig kursplan. 13

14 Introduktionskursen har fått en stående form och samtliga delmoment inom såväl logoped- som audionomprogrammet presenteras för båda studentgrupperna. En grundläggande audiologisk kurs införs första terminen från och med hösten I några fall gäller fortsatta svårigheter att hitta lärare med hög ämneskompetens när det gäller kopplingen mellan teknik och audiologi. Akustikkursen har haft problem med att finna sin form men skattas i senare utvärderingar betydligt högre av studenter. Den av institutionen anställde civilingenjören gör stora insatser för att kommunicera med andra lärare och forma kurser som kombinerar hög teknisk kompetens och audiologiskt kunnande. Detta har framförallt gett mer struktur åt kurser i signalbehandling och akustik. Problem som funnits i kurser med samverkan med logopedprogrammet där lärare tvingats tänka om och också rikta sig till en ny studentgrupp har minskat då det blivit mer vant att också audiologistuderande hör hemma i grundutbildningen. Inte minst har detta skett genom samverkan mellan lärare i audiologi och andra kursansvariga och föreläsare. Dock är det svårt att helt ta bort logopedidominansen från avdelning och grundutbildning. Kurslitteraturen inom de tekniska kurserna är förbättrad. Det finns nu en grundbok i som nu har använts i två kurser med goda utvärderingsresultat. Relevansen bedöms som hög och svårighetsgraden som rimlig i senaste utvärderingen. Även för kursen i preventiv audiologi har en uppdatering skett för litteraturen. En särskild kurs med Current issues får en mer framträdande plats mot slutet av utbildningen: högaktuella ämnen, information om specialområden etc. Alumni har tagits in på moment där de berättar om aktuella projekt och arbetsområden och även undervisar inom vissa praktiska moment. Programmets ekonomi och nuvarande bemanning tillåter dock inte utökning av detta f n. Vetenskaplig skolning ges redan från början av utbildningen. En tydligare linje finns med läsning och sammanfattning av vetenskaplig artikel redan inom introduktionskursen, med förbättrade och för audiologistuderande tydligare riktlinjer i empiriskt arbete och med genomförande av projekt i kursen för preventiv audiologi under termin 6. Projektarbete står för fördjupning inom något av de aktuella delområdena. Detta moment i kursen har utvecklats efter den första kursen. Valfri kurs införs i utbyte mot den sista fördjupningspraktiken vilken i praktiken alltmer har kunnat utnyttjas som valbar kurs. Många studenter har redan i getts tillfälle att utnyttja den sista fördjupningspraktiken för att nå kontakt med nya områden och för att genomföra internationella studier, ofta i anknytning till magisterarbete. 14

15 Referenser Enkät till studenter utexaminerade vid det första magisterprogrammet i audiologi, Lunds universitet. Heister Trygg, B.(1997). Förslag till fyraårigt magisterprogram i audiologi. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Heister Trygg, B., Johansson, K. & Wigforss, E. (1999). Uppföljande utvärdering av utbild-ningar inom vård och omsorg. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds Universitet. Heister Trygg, B. & Johansson, K. (1999). Kommunikationsfärdigheter inom audionomprogrammet. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds Universitet Redovisning för vårdhögskoleutbildningen under statligt huvudmannaskap. Samrådsgruppen för vårdhögskoleutbildningen, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Reserapport studieresa Australien Institutionen för logopedi och foniatri, Boel Heister Trygg. Strand, P., Heister Trygg, B. & Sahlén, B. (2001). Kommunikationsprojekt på medicinska fakulteten utveckling av kommunikationsfärdigheter inom läkar- och audionom-programmen.. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds Universitet. Utbildningar inom vård och omsorg. Rapportserie 2000:5 R. Högskoleverket. Utbildningsplan för audionomutbildningen vid Lunds universitet (1998). Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. Utvärdering av audionomprogrammet, termin Institutionen för logopedi och foniatri vid lunds universitet) Vårdutbildningar i högskolan en utvärdering. Rapportserie 1996:7 R. Högskoleverket. Wigforss, E. (1996) Audionomutbildningen i Lund - ett projekt om samverkan mellan audionom- och logopedutbildningen. Institutionen för logopedi och foniatri, Lunds universitet. 15