Planbeskrivning Detaljplan för del av Forskningen 1 vid Osquldas väg i stadsdelen Norra Djurgården i Stockholm, Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Julia Nedersjö Tfn Revidering (31) Planbeskrivning Detaljplan för del av Forskningen 1 vid Osquldas väg i stadsdelen Norra Djurgården i Stockholm, Dp Översiktskarta: Planområdets ungefärliga utbredning markerad med svart linje. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (31) Sammanfattning Akademiska Hus Stockholm AB (AHS) vill utveckla KTH Campus genom att planera för fler studentbostäder. De har därför initierat detaljplanearbeten som de avser att driva tillsammans med utvalda byggherrar som ska uppföra och äga studentbostäderna. Denna detaljplan pågår parallellt med utvecklingen av två andra detaljplaneområden som tillsammans innebär att området tillförs cirka 670 nya studentlägenheter och nya institutionslokaler om cirka 13120kvm BTA. En förutsättning för arbete med utvecklingen av studentbostäder på campus är att det inte hindrar en fortsatt utveckling av lokaler för universitet och högskola. Det föreslagna planområdet innehåller studentbostäder om ca 270 lägenheter. Detaljplanen innebär också att det värdefulla naturområde som finns inom planområdet ges juridiskt skydd i form av skyddande planbestämmelser i plankartan. Nya byggnader ska gestaltas på ett medvetet sätt i förhållande till den befintliga miljön på campus som har höga kulturhistoriska värden och förstärka campus egen karaktär. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att skapa byggrätter för studentbostadshus på ett sätt som bidrar till att göra campus till en attraktiv miljö och utvecklar områdets egen karaktär. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Tidplan Granskning: Antagande SBN: Kvartal Revideringar efter granskning Plankarta Mindre redaktionella ändringar. Planbeskrivning Redovisning av buller inomhus uppdateras, annars genomförs endast redaktionella ändringar.

3 SID 3 (31) Innehåll Sammanfattning... 2 Planens syfte och huvuddrag... 2 Miljöbedömning... 2 Tidplan... 2 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 5 Plandata... 6 Tidigare ställningstaganden... 6 Förutsättningar... 7 Befintlig bebyggelse och stadsbild... 7 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 9 Natur Rekreation och friluftsliv Geotekniska förhållanden Hydrologiska förhållanden Gator och trafik Störningar och risker Service Planförslag Ny bebyggelse Gator och trafik Teknisk försörjning Konsekvenser Behovsbedömning Naturmiljö och rekreation Miljökvalitetsnormer för vatten Landskapsbild/ stadsbild Riksintresse för kulturmiljövården samt Nationalstadsparken Störningar och risker Ljusförhållanden och lokalklimat Tidplan Genomförande Organisatoriska frågor Verkan på befintliga detaljplaner Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor Genomförandetid... 31

4 SID 4 (31) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är Landskaps- och kulturmiljöanalys av KTH Campus och dess omgivning (Nivå Landskapsarkitektur AB samt Per Nelson Byggnadsvårdsbyrå, , reviderad ) KTH Campus-konsekvensbeskrivning för landskap och kulturmiljö. Tre förslag till nya studentbostäder och institutioner (Nivå Landskapsarkitektur AB samt Per Nelson Byggnadsvårdsbyrå, Naturmiljöanalys och konsekvenser vid genomförande av detaljplaner för studentbostäder på KTH Campus (Itero, , rev ) KTH parkeringsutredning, steg 1 (Tyrens, , rev ) Trafikbullerutredning, med bilaga (ACAD, , rev ) Vibrationsutredning (ACAD, ) PM: Avfallshantering KTH studentbostäder (Akademiska hus, ) Dagvattenutredning avseende föroreningar, flöden och erforderliga utjämningsvolymer från tre detaljplaneområden på KTH Campus (StormTac AB, ) Översiktlig riskbedömning avseende riskkällor och transporter med farligt gods i anslutning till planerade studentbostäder vid Osquldas väg, Teknikringen och Drottning Kristinas väg (Brandskyddslaget, ). PM Spårskrik, Förutsättningar för projektet Forskningen 1, studentbostäder vid Osquldas väg Dnr (ACAD, ) Övrigt underlag Illustrationsmaterial (Semrén & Månsson, Funkia , rev ) Inventering av riskkällor och farligt gods (Akademiska Hus , rev Inventering av utrymningsvägar (Akademiska Hus ) PM Dagvattenhantering (Funkia, , rev ) PM Risk (Briab Brand & Riskingenjörerna AB , rev ) Sammanställning av vyer ( , Mats Lilja och Kristina Wikström, stadsmätningen Stockholms stad) PM Parkering (Akademiska Hus ) PM industribuller (ACAD, )PM Live in Lab (KTH, ) Depå & Bangård Stockholm Östra (ÅF, ) Medverkande Planen är framtagen av Anna Hall, Julia Nedersjö och Aino Virta.

5 SID 5 (31) Bakgrund Akademiska Hus Stockholm AB (AHS) vill utveckla KTH Campus genom att planera för fler studentbostäder. De har därför initierat detaljplanearbeten som de avser att driva tillsammans med utvalda byggherrar som ska uppföra och äga studentbostäderna. Denna detaljplan pågår parallellt med utvecklingen av två andra detaljplaneområden som tillsammans innebär att området tillförs cirka 670 nya studentlägenheter och nya institutionslokaler om cirka kvm BTA Översiktskarta med parallella planer markerade i svart, planområdet med röd linje samt placering av studentbostadshus inom campus i rött Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att skapa byggrätter för tre nya studentbostadshus, om ca 270 lägenheter, med utrymme för skolverksamhet. Lokaler för centrumverksamhet ska finnas i bottenplan i minst en av byggnaderna. Byggnaderna ska utföras på ett sätt som bidrar till att göra campus till en attraktiv miljö och utvecklar områdets egen karaktär. I skolverksamheten inkluderas boende i forskningssyfte, Live in lab, vilket är ett samarbete mellan byggherren och KTH. Läs mer under rubriken Studentboende i forskningssyfte. Byggnaderna föreslås uppföras i 5 till 6 våningar. Planen syftar även till att ge juridiskt skydd åt befintlig natur. Planområdet består huvudsakligen av två parkeringsplatser och ett högt beläget grönstråk som i öster blir bredare och sluttar ner mot Drottning Kristinas väg. Närområdet präglas i övrigt av byggnader förenade av asfalterade parkeringsoch funktionsytor. Hovjägarbostället beläget i södra delen av området, är en viktig historiskt byggnad med koppling till områdets tidigare funktion som kunglig jaktpark.

6 SID 6 (31) Målet är att utveckla denna del av KTH Campus från den nuvarande karaktären som en undanskymd plats till mer av en framsida med platsbildningar och lokaler i bottenplan. Ambitionen är att skapa byggnader med hög arkitektonisk kvalitet som bildar ett tillskott till KTH Campus och dess högklassiga arkitektur. Planen syftar också till att reglera byggnadens utformning för att säkra kvaliteter som byggnadens form och fasadens arkitektoniska kvalitet. Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet ligger inom västra delen av KTH Campus på Norra Djurgården inom en del av fastigheten Forskningen 1. Planområdet är beläget inom KTH:s campusområde, strax väster om Drottning Kristinas väg, på en höjd mellan ytkemiska institutionen (YKI) och försvarshögskolan, på Norra Djurgården. Planområdet ligger inom del av fastigheten Forskningen 1. Fastigheten Forskningen 1 är betecknad som kronojord för vilken Statens Fastighetsverk har förvaltningsansvar. Fastigheten brukas med tomträtt av Akademiska hus AB. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Planområdet ligger inom KTH Campus som är en viktig del i Vetenskapsstaden tillsammans med bland annat Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Flera projekt pågår just nu som syftar till att förbättra de fysiska kopplingarna mellan de olika delarna inom vetenskapsstaden i syfte att öka Stockholms konkurrenskraft, t.ex. Albano och Hagastaden. Tre av Promenadstadens stadsutvecklingsstrategier är applicerbara på området: Fortsätt att stärka centrala Stockholm Koppla samman stadens delar Främja en levande stadsmiljö i hela staden. Ett starkt utbildningssystem är ett annat av stadens mål, där är attraktiva campus/utbildningsmiljöer tillsammans med bostadsförsörjningen för studenter viktiga frågor. För KTH Campus innebär studentbostäder ett positiv inslag samtidigt som det långsiktiga utbyggnadsbehovet och den unika miljön ska värnas. Detaljplaner Gällande detaljplan, P1 8411A, antagen 1987, anger allmänt ändamål. Hovjägarbostället utgör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och är skyddad genom planbestämmelse q. Uthuset som hör till hovjägarbostället har dock inget sådant skydd.

7 SID 7 (31) Riksintressen Riksintresse för kulturmiljövården Planområdet ligger inom Riksintresseområde för kulturmiljövården AB 115 Stockholms innerstad med Djurgården, och lyder därför under miljöbalken 3 kap 6. KTH-området tillhör en av riksintressets värdekärnor; Institutionsbältet på Norra Djurgården. Området gränsar även till Kungliga Nationalstadsparken och det sena 1800-talets stadsbyggande med esplanadsystemet. Kungliga Nationalstadsparken Planområdet ligger i närhet till Kungliga Nationalstadsparken som är av riksintresse och skyddas av hushållningsbestämmelse i miljöbalken 4 kap 7. Roslagsbanan Roslagsbanan är av riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken 3 kap.6. Förutsättningar Bilden visar en ungefärlig avgränsning av planområdet samt angränsande byggnader och gator. Befintlig bebyggelse och stadsbild Planområdet Osquldas väg är en del av karaktärsområdet Västra campus och består huvudsakligen av en parkeringsyta samt ett högt beläget grönstråk som i öster breddar och sluttar ner mot Drottning Kristinas väg. Västra campus präglas i övrigt av byggnader förenade av asfalterade parkerings- och funktionsytor - en karaktär som även präglar den norra delen av utvecklingsområdet. Läget intill campus västra gräns ger långa vyer ut mot den omgivande staden. Bebyggelsen i anslutning till området är anpassad till terrängen.

8 SID 8 (31) Planområdet består av två parkeringar. Till vänster: den södra parkeringen Till höger: den norra parkeringen med ytkemiska institutionen och till vänster det så kallade Q-huset (quantum lab.) i fonden. Hovjägarbostället till vänster och försvarshögskolan till höger. Hovjägarbostället, beläget i södra delen av området, är en viktig historiskt byggnad med koppling till områdets funktion som kunglig jaktpark. För ytterligare beskrivning se stycke Kulturhistoriskt värdefull miljö. Alldeles öster om planområdet finns försvarshögskolans vita putsade byggnad, uppförd 2005 och sammanbyggd med f.d. Statens provningsanstalts byggnad från I norr gränsas området av storskalig bebyggelse i gult tegel från 1990-talets början, Quantums laboratoriums byggnadskomplex. I öster i slänten ned mot Drottning Kristinas väg står Ytkemiska institutets byggnad från 1951, även det i gult tegel (gulklassad). Terräng och grönstruktur Planområdets norra del domineras av hårdgjorda blandtrafikytor. Området genomkorsas av formella och informella gångstråk som förbinder viktiga målpunkter. Områdets södra del ingår i ett grönstråk som leder vidare via Triangelparken bort mot parken vid f.d. Röda Korsets sjukhus. I detta finns, framförallt i väster partier av sparad naturmark och i öster och söder ytor av mer anlagd karaktär. Denna del utgör ett viktigt parkrum i västra campus. Planområdet gränsar till den bergsbrant som definierar campusområdet i väster mot Östra stations rangerbangård och spårområde. Terrängen sluttar ner mot söder och sydväst där Hovjägarbostället med sin gårdsbildning ligger inbäddat i grönska på en lägre nivå. I sydväst gränsar området till en tvär sprängkant.

9 SID 9 (31) Kulturhistoriskt värdefull miljö Bebyggelse och landskap Hovjägarbostället I södra delen av utvecklingsområdet ligger KTHs äldsta byggnad (uppförd 1866), det lilla hovjägarbostället, som flyttades hit 1913 när arbetena med Kungliga tekniska Högskolan påbörjades. Bostället bedömdes förmodligen redan vid tiden för dess flytt ha ett viktigt identitetsskapande symbolvärde för området. Ett grusat gårdsrum bildar här tillsammans med några större träd en till ytan begränsad kulturmiljö som speglar något av områdets historia och karaktär för drygt hundra år sedan som kunglig mark. Ytan utgör en av de värdefullaste bevarade delarna av jaktparken. Bostället ritades av Axel Kumlien, som några år senare fick uppdraget att rita det intilliggande Sofiahemmet, grundat Bilden visar hovjägarbostället. Foto: Nivå och Per Nelson byggnadsvårdbyrå Av kartan framgår att anläggningen bestod av flera byggnader som flyttades. Idag består gården endast av huvudbyggnad och en uthusbyggnad. Byggnadernas lägen och gårdsbildning framgår av kartorna från 1899 respektive Karta över KTH Kartan visar hovjägarboställets tidigare placering. SSM Området har en strukturell betydelse i stadsbilden som del av områdets högsta parti och som en avläsbar del av Norra djurgårdens topografi i KTH Campus. Det exponerade och väl synliga läget på toppen av landformen innebär troligtvis även väl synliga byggnader vid framtida byggnation.( Landskaps- och kulturmiljöanalys av KTH Campus och dess omgivning, reviderad ) Fornlämningar Inga kända förekomster av fornlämningar finns inom planområdet. Påträffas fornlämningar ska detta anmälas till Länsstyrelsen.

10 SID 10 (31) Natur Mark, vegetation och naturvärden Området utgörs till största delen av parkeringsyta. Utöver detta finns grönyta med gräsmattor och ett antal medelålders träd; björkar, lönnar, en tall och en ek. I sydöstra delen, vid hovjägarbostaden, har grönskan karaktär av trädgård. Här finns syrénbuskage, krusbär, gullregn och äkta fläder. Vid huset står en äldre lind. I norra delen finns vid parkeringen ett litet parti med häll med örter knutna till klippvegetation. Klipphällen anses, tillsammans med enstaka träd, ha ett särskilt naturvärde (Se Naturmiljöanalys, reviderad ). I den västra delen, mot Roslagsbanan, finns en brynmiljö som skapar goda ekologiska förutsättningar för flera grupper av insekter och fåglar. Anlagd grönska och uppvuxna träd vid hovjägarbostället till vänster. Till höger klipphäll vid den norra parkeringen. Enligt den naturmiljöanalys som tagits fram behövs i stort sett ingen speciell naturhänsyn i fortsatt planarbete utöver att så långt som möjligt ta till vara befintliga träd som bostadsnära natur och att anpassa bebyggelse utifrån den kategorisering av träd som gjorts. Dock bör hänsyn tas till områdets efterträdare och den häll som finns i buffertzonen. Det är viktigt att ekar och buskar även efter ny bebyggelse blir solbelysta under stora delar av dagen. Busk- och brynmiljön ska fortsättningsvis bevara sin karaktär. Rekreation och friluftsliv Enligt sociotopkartan för Stockholm ligger planområdet i område med tätbebyggelse där < 25 % av området utgörs av värdefulla friytor. Planområdet bedöms dock inte ha några specifika rekreativa värden. Idag rör sig studenter i det gröna parkstråk som går från Försvarshögskolan och via planområdet till aulan bakom försvarshögskolan. Utsiktsplatsen och den sydvästliga solbacken i östra delen av planområdet är idag något osynlig och svårtillgänglig. Hela nordöstra delen av KTH-området är beläget intill Nationalstadsparken som innehåller stora rekreativa och upplevelsemässiga värden. De rekreativa värden som idag finns inom KTH utgörs främst av de bevuxna friytor och stråk som finns mellan bebyggelsen. Dessa används som ytor för spontan utevistelse, promenad-/rörelsestråk. Från KTH-området finns flertalet ordnade och oordnade entréer ut i grönområdena.

11 Geotekniska förhållanden Markförhållanden Marken inom området består mestadels av berg i dagen och morän. ANTAGANDEHANDLING SID 11 (31) Hydrologiska förhållanden Utredningsområdet ingår i avrinningsområdet till Uggleviken som är en ca 12 ha stor fuktlövskog. Området anses som en av Stockholms mest värdefulla våtmarker med stora naturvärden och ett rikt fågelliv. Tillrinningsområdet är ca 114 ha stort varav KTH-området utgör ca 20 % och utredningsområdet knappt 1 %. Det är främst delar av KTH och Drottning Kristinas väg som bidrar med föroreningar till Uggleviken. Kapacitetsmässigt bedöms nedströms diken och Ugglevikens våtmarksområde inte vara känsliga för mindre flödesökningar. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för övergångsvattnet Lilla Värtan (SE ). Enligt VISS september 2014 har Lilla Värtan måttlig ekologisk potential och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för övergångsvattnet är god ekologisk potential 2021 och god kemisk ytvattenstatus 2015 med tidsfrist till 2021 på grund av tributyltennföreningar. Dagvatten Området består främst av berg i dagen, de naturliga förutsättningarna för infiltration är därför dåliga. Idag rinner dagvattnet från de hårdgjorda ytorna direkt ner i de 5 dagvattenbrunnar som finns i eller i anslutning till planområdet. Dagvattnet från gräsytorna infiltreras förmodligen mestadels i marken. Inom KTH Campus finns separata dag- och spillvattenledningar. Utifrån den information som finns bedöms systemet vara dimensionerat för att omhänderta ett 2-årsregn. Gator och trafik Gatunät Det finns tre längsgående huvudstråk på KTH Campus. Drottning Kristinas väg, Brinellvägen och Osquars backe (som i förlängningen övergår i Teknikringen). Drottning Kristinas väg är den allmänna gata som försörjer området och är utformad som en traditionell gata med kantsten och trottoarer på båda sidor. Området angörs direkt från Osquldas väg i norr. Osquldas väg markerat med blått.

12 SID 12 (31) Parkering Parkering för trafik till området kan idag ske på de två parkeringsplatser som utgör i stort sett hela planområdet. Dessa parkeringsplatser kommer att bebyggas. Parkeringsplatserna erbjuder ca 39 platser. Den parkeringsutredning som tagits fram visar dock att parkeringarna endast är belagd till 74%. Totalt sett är den nuvarande beläggning på parkeringsplatserna på KTH som mest 62-65% (dagtid och veckodagar, dock lägre på fredagar). Gång- och cykeltrafik Trottoarer finns längs Drottning Kristinas väg, i övrigt sker gångtrafik till området på mer informella stråk. Planområdet ligger nära en gångbro över Roslagsbanan, varifrån det går att ta sig till Ruddammsvägen. Till området går det att ta sig med cykel längs Drottning Kristinas väg. Idag finns ingen särskild cykelparkering anordnad. Kollektivtrafik Området ligger i nära anslutning till både tunnelbana, Roslagsbanan (järnväg) och buss. Tillgänglighet Området är lättillgängligt både till fots, cykel och bil från Osquldas väg. Störningar och risker Farligt gods och närhet till Roslagsbanan Områdets sydvästra del gränsar till Roslagsbanan. Längs sydväst passerar Valhallavägen som utgör primär transportled för farligt gods mellan Roslagstull och Lidingövägen. Det är dock ett avstånd på ca 200 meter från Valhallavägens närmsta körfält till området. Skyddsavståndet och befintlig bebyggelse mellan Valhallavägen och området bedöms som tillräckligt utifrån riskhänsyn. (se PM risk reviderad ) Med hänsyn till topografin mellan Roslagsbanan som genererar en naturlig skyddsbarriär samt att avståndet mellan järnvägen och området är minst 25 meter är bedömningen att risknivån vad gäller kollision mellan tåg och byggnad är låg och på acceptabla nivåer. Den risk PM som tagits fram gör bedömningen att inga riskreducerande åtgärder behöver vidtagas, med hänsyn till farligt gods på Valhallavägen samt till urspårningsrisk på Roslagsbanan. Dock bör det säkerställas att den naturliga barriären som bergsknallen utgör även finns kvar i framtiden. Vid en del av institutionerna inom KTH används ämnen klassade som farligt gods. Det rör sig dock om mindre mängder som till stor del förvaras inomhus. Varken denna del eller den mindre del som förvaras utomhus bedöms ha någon påverkan på de planerade studentbostäderna. (Översiktlig riskbedömning ) Buller, spårskrik, vibrationer och stomljud Trafikbullret domineras av de tåg som trafikerar Roslagsbanan. Planområdet ligger ca 20 meter högre än Roslagsbanan och bullernivån i den del av

13 planområdet som ligger närmast spåren har uppmätts till mellan 55 och 60 dba. (Trafikbullerutredning, reviderad ) I området finns kontorshus där kylmedelskylarna kan bidra till buller. Nära Östra station finns en depåhall samt en tvätthall tillhörande Roslagsbanan. Varken tvätthallen eller depåhallen bedöms överskrida gränsvärdena för industribuller mot bebyggelse. ANTAGANDEHANDLING SID 13 (31) Enligt den utredning SL låtit ta fram kring externt industribuller kring SLs depå och bangård vid Östra station, kan spårskrik förekomma vid Östra station. Inga kännbara vibrationer har kunnat mätas upp. Vad gäller stomljud (den hörbara delen av vibrationerna som även inkluderar frekvenser över 80 Hz) motsvarar värdena ca db(a), vilket är under riktvärdet 30 db(a). (Vibrationsutredning, ) Service Inom området finns ingen skolverksamhet annan än den som gäller högskolan. Ett flertal förskolor och skolor finns inom en kilometer från planområdet. Det finns behov av ytterligare förskolor inom stadsdelen, men det bedöms inte vara möjligt att skapa plats för förskola inom planområdet. Vårdcentral och livsmedelsbutik finns inom en kilometer från planområdet. Från planområdet in mot Stockholms centrala delar finns ett stort utbud av kommersiella varor och tjänster. Planförslag Ny bebyggelse Övergripande Illustrationsplan. Ny bebyggelse är markerad med röd ring. Bild: Semrén & Månsson

14 SID 14 (31) Planförslaget innebär att tre nya byggnader för studentbostäder med centrumverksamhet i bottenplan kan uppföras. Totalt tillkommer ca 270 lägenheter. Kravet på centrumverksamhet är begränsat till bottenplan av minst en av byggnaderna, i den del som vetter mot entréplatsen. Centrumverksamhet innebär att byggnaden utöver bostäder eller skolverksamhet kan användas till butiker, kontor, service, bibliotek, föreningslokal, restaurang med mera. Centrumverksamhet och högskoleverksamhet gäller även för den kulturhistoriskt värdefulla hovjägarbostaden. Syftet är att verksamheten ska bidra till ett ökat flöde av människor och därmed ökad livlighet, vilket i sin tur bidrar till att stärka området och integrera det i övriga campus. Ett ökat boende inom området ger förutsättningar för bättre service och en tryggare och mer befolkad miljö kvällstid. Planbestämmelsen för högskoleverksamhet gäller för hela planområdet. Byggherren avser upplåta lokalyta till KTH i forskningssyfte, läs mer under rubriken Studentboende i forskningssyfte. Väster och söder om bostäderna gäller högskoleverksamhet och centrumverksamhet. Karaktärsskapande och sammanhållande för hela campus området är det gemensamma campus- golvet (gata, förgårdsmark, platsbildningar, parker och entréplatser). Byggnadernas placering och utformning syftar till att uppnå en balans mellan behovet av utvecklat bostadsbestånd och servicemöjligheter på KTH, å ena sidan och behovet av hänsyn till befintliga värden så som den sparade naturmarken, anpassningen till topografi och förkastningsbrant samt den kulturhistoriska miljön som i det här fallet representeras av hovjägarbostaden med dess koppling till den kungliga jaktparken. Bostadshusen har till stor del förlagts på befintliga parkeringsytor med avsikt att spara så mycket som möjligt av den natur som finns i området. Bostadshusens placering och volymer följer en i området befintlig struktur av lameller med kortsidorna vända mot förkastningsbranten, med syftet att förstärka landformen. Höjdmässigt följer de den befintliga topografin med ett sexvåningshus i mitten och två femvåningshus med souterrängvåning på ömse sidor. Den nya bebyggelsens höjd är dock lägre än både röda korset, som är ett landmärke på KTH, samt det studentbostadshus som är under uppförande vid Drottning Kristinas väg, alldeles intill planområdet. De nya byggnaderna vy från öster. Bild: Semrén & Månsson

15 Västra campus har en disparat karaktär med bebyggelse från flera decennier och med olika uttryck. Bostadshusen avses uppföras i infärgad betong i olika grå nyanser, vilket anknyter till både den närliggande försvarshögskolan men även platsens bitvis karga karaktär med berg i dagen. ANTAGANDEHANDLING SID 15 (31) De nya byggnaderna. Vy från öster. Bild: Semrén & Månsson Studentboende i forskningssyfte Byggherren avser upplåta utrymme för KTH att, i fullskala, forska på olika boendeformer. Projektet är ett samarbete mellan akademi och näringsliv och kallas Live in lab. Projektet syftar till forskning kring boende och beteendefrågor i flerbostadshus. Inom projektet testas ny teknik, ny design och nya metoder i en verklig boendesituation. Live-In Lab möjliggör forskning dels kring ny teknik och nya metoder, men även kring boende och beteendefrågor. Statistiskt underlag avses hämtas in från alla bostäder (passiv del) men de lägenheter där olika förhållanden testas gäller bara 4-6 stycken (aktiv del). Forskningsverksamheten i laboratoriet skall bland annat undersöka hur det är möjligt att, med hjälp av ny teknik och innovation, erbjuda samma nytta för de boende på färre kvadratmeter. Lägenheterna i den aktiva delen skall likt övriga lägenheter hyras ut till studenter men tomställas i korta perioder med jämna mellanrum. (PM Live in Lab, ) Bygglovsbefrielse För att underlätta detta forskningsprojekt möjliggör detaljplanen att ytterligare studentbostäder om maximalt 6 stycken, uppförs utan bygglov. Avsikten är att KTH inom en begränsad del, som annars kan användas som gemensamhetsyta eller lokal för ändamål som stämmer överens med högskole- eller centrumverksamhet, kan uppföra tillfälliga bostadslägenheter med stor flexibilitet vad gäller storlek, planlösning, teknisk utrustning med mera.

16 ANTAGANDEHANDLING SID 16 (31) Bygglovsbefrielsen är begränsad till 10 år efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Platsbildningar och landskapsgestaltning Planförslaget möjliggör flera typer av platsbildningar med avsikt att knyta an till den tradition av platsbildningar som finns på KTH campus men även för att omhänderta dagvatten samt bevara den sparade natur som finns. Den bestämmelse om att minst 15 % av ytan ska vara av genomsläppligt material syftar till att möjliggöra dagvattenhantering, men även ytterligare grönyta. I Illustrationsplanen nedan föreslås t.ex. en ny grönyta med tallar (Tallgården) mellan norra och mellersta bostadshuset. En dagvattendamm föreslås anläggas mellan det mellersta och södra bostadshuset i den del som kallas Kilen. Bilden visar platsbildning som bl.a. syftar till att omhänderta dagvatten i damm. Bild: Semrén & Månsson Planen innebär att en stor del av den sparade natur som finns i området, men även det gårdsrum som finns intill hovjägarbostället, får ett starkt skydd mot ingrepp. Det är av stor vikt att övergången mellan området där detta skydd gäller och intilliggande område med bostads, centrum och högskoleändamål, gestaltas väl. Den yta av sparad natur(i illustrationsplanen nedan kallad Solbacken) som ligger i väster invid förkastningsbranten har stor potential att bli en samlingsplats då den är högt belägen i söderläge. Detta är ett område lämpligt för nyplantering av ek. Öster om bostadshusen möjliggörs yta för entréplats till området. Här finns möjlighet att hantera den logistik som studentbostäderna kräver i form av sophantering, brandbil, tillgänglighet till lokaler och bostäder, parkering för rörelsehindrade och passage för viktiga stråk. Förhoppningen är även att platsen som tangeras av ett av KTH:s mest frekventa stråk kan bli en ny knutpunkt. Även tillfartsvägen från norr (Osquldas väg) införlivas i den nya

17 platsen som rymmer cykelparkeringar, sopkärl och planterade grönytor längs Ytkemiska institutets befintliga fasad. ANTAGANDEHANDLING SID 17 (31) ENTRÉPLATS TALLGÅRDEN KILEN SOLBACKEN Illustrationsplan som visar föreslagen gestaltning av de gemensamma uterummen. Bild: Semrén & Månsson Hovjägarboställets gårdsbildning På platsen vid hovjägarbostället finns idag ett uthus som inte bedöms som värdefullt, däremot är dess rumsskapande funktion värdefull. Bostadshusens placering innebär att uthuset måste flyttas. För att kompensera för detta och för att bevara gårdsbildningen föreslås ett nytt, mindre uthus strax väster om hovjägarbostaden. I norr avgränsas gårdsbildningen av det södra bostadshuset med souterrängvåning. Övergången mellan bostadshuset (som är placerat i slänt) och hovjägarbostadens gårdsbildning är känslig. Detaljplanens krav på att marken vid bostadshusens ska ansluta till befintlig mark på ett väl gestaltat vis, syftar bl.a. till att säkra en bearbetad övergång. Den passage som planen möjliggör genom den södra byggnadens souterrängvåning bidrar till att gårdsrummet kan nås både norrifrån och söderifrån och därmed bli ett mer aktivt rum. Gestaltningsmässiga förhållningssätt till de befintliga naturvärdena och värdekärnan i riksintresset KTHs institutionsbälte utgör en värdekärna i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården.

18 SID 18 (31) Den landskaps- och kulturmiljöanalys som tagits fram har identifierat ett antal värden som definierar stadslandskapet, campus och byggnaderna. Några av dessa är: - anpassningen till topografin (terränganpassningen samt den höjdmässiga överordningen av f.d. Röda korsets sjukhem, nu KTHhuset, som högsta punkt), - de återkommande inslagen av sparad och förstärkt (planterad) djurgårdsnatur, gårdsstrukturen i Lallerstedts byggnader men i övrigt en struktur av fristående byggnader (byggnader i park), - det formella landskapet (gårdsbildningar) i Lallerstedts struktur men samtidigt det informella och småskaliga systemet av stigar och stråk samt platsbildningar vid institutioner och publika lokaler, - det röda teglet öster om Drottning Kristinas väg och det gula teglet och den gula putsen i gränslandet kring samt väster om Drottning Kristinas väg med ett mer uppluckrat och slumpmässigt förhållningssätt i det karaktärsområde som kallas Västra Campus. - det samlade trädbeståndet av både sparade ekar och björkar i norra delen av området och planterade parkträd i den södra delen - att byggnaderna berättar en verksamhetshistoria och speglar olika tiders arkitekturideal. Dessa värden har delvis varit vägledande för gestaltningen av de nya byggnaderna och regleras i plankartan, i vissa fall med hänvisning till de gestaltningsprinciper som nämns nedan. Gestaltningsprinciper för ny bebyggelse och landskap Struktur, terränganpassning och höjder Byggnadernas placering på höjden följer områdets topografi vilket rimmar väl med den historiska placeringen av byggnader på KTH. Byggnadernas höjder blir en naturlig fortsättning på en höjdsekvens där f.d. Röda korsets sjukhus med sin höjd och placering blir utmärkande i parklandskapet. Byggnadernas volymer och placering tar utgångspunkt i institutionsparkskaraktären för KTH med dess lamellhusstruktur, och anpassning till topografi. Den högsta av de tre byggnaderna har en totalhöjd på +64,50 (RH2000) vilket gör att den underordnar sig f.d. Röda korsets sjukhus i höjd. Detta är viktigt då Röda korset fungerar som ett landmärke i området.

19 ANTAGANDEHANDLING SID 19 (31) STUDENTBOSTADSHUS UNDER UPPFÖRANDE STUDENTBOSTADSHUS -AKTUELLT FÖRSLAG STUDENTBOSTADSHUS -AKTUELLT FÖRSLAG Längd- och tvärsektion. Den högsta av de tre byggnaderna har en totalhöjd på +64,50 (RH2000) vilket gör att den underordnar sig f.d. Röda korset i höjd. Bild: Semrén & Månsson Takutformning Bild: Semrén & Månsson Byggnadernas knäckning och taklutning bidrar till volymernas skulpturala uttryck. Taklutningen och dess läge mot sydväst är även optimal för solceller. Detaljplanen tillåter inte tekniska anordningar utöver totalhöjd och det är av stor vikt att tekniska anordningar inte är synliga på taken då mycket av gestaltningen vilar på det skulpturala uttrycket. Tekniska anläggningar eller dylikt ska döljas av sarg som håller sig under högsta tillåtna totalhöjd. Fönsterutformning, fönstersättning, fasadmaterial och färgsättning Husen är uppbyggda av betongelement, som staplas omlott likt en stenmur. Byggnadernas skulpturala karaktär förtydligas av de förskjutna fönsterbanden och artikulerade betongelementen. Den skulpturala och massiva fasaden förstärks ytterligare genom en variation av grunda, djupa och fasade fönsternischer.

20 SID 20 (31) Principskiss. Bild: Semrén & Månsson Beskrivning av principskiss ovan: Skissen visar de tre typer av fönster och fönsternischer som ska användas i förslaget. Till vänster och i mitten fönstertyper för långsidan; den ena typen har en grund fönsternisch och den andra en djup fönsternisch. Längst till höger visas en fönstertyp som ska användas på byggnadernas kortsida. Denna typ har en vinklad, djup och fasad fönsternisch. I kontrast till den stenblocksliknande fasaden bör fönsterkarmarna utföras med taktila material, som t.ex. trä, i varma brunröda kulörer. Fönstersättningen är i band som är förskjutna. Bild: Semrén & Månsson Fönster på kortsida utformas enligt bilden till vänster, med vinklade fönsternischer. Fönster på långsida utformas enligt bilden till höger med fönsternischer av varierande djup.

21 SID 21 (31) Principskiss över fasadutformning. Bild: Semrén & Månsson Beskrivning av principskiss ovan: Betongelement ska läggas omlott med förskjutna skarvar samt fönster i förskjutna band. Betongen ska vara infärgad, inte påmålad, i varierande, grå nyanser för att ge fasaden liv. Bottenvåningar; inglasning och indrag från fasad Principskiss som visar byggnadernas fasadutformning sedd från öster, mot entréplatsen. Bärande element är de uppglasade bottenvåningarna som är indragna med varierat djup samt på strategiska ställen (se mittenhuset) avfasade. Bild: Semrén & Månsson

22 SID 22 (31) För att bidra till en variationsrik och inspirerande campusmiljö placeras gemensamhetsutrymmen för de boende, lokaler för högskoleverksamhet och lokaler för centrumverksamheter i byggnadernas markplan med anknytning till entréplatsen. Lokalerna inom de föreslagna byggnaderna ska vara välkomnande, rikta sig utåt och bidra till ett levande campus. De delar av fasaderna som ligger mot entréplatsen (byggnadernas östra kortsida) ska i minst ett av bostadshusens bottenvåning innehålla utrymmen för centrumverksamhet. Utöver detta bör lokaler för bostadskomplement såsom gemensamhetslokaler, studierum, tvättstuga och bostadsentréer förläggas hit. Dessa delar av bottenvåningarna samt passagen bearbetas genom att en avfasning görs i byggnadsvolymerna. Indragen från fasadliv ska variera i djup (se principskiss). De indragna fasaderna ska till största del vara uppglasade från golv till tak. Viktiga vypunkter från parkstråket och entréplatsen artikuleras genom avfasade hörn (se mittenhuset i illustrationen). De publika delarna vänder sig mot entréplatsen och parken vilket lyser upp och ger liv och rörelse till platsen dag och natt. Fasad & sektion visar entrétorg och passage. Bild: Semrén & Månsson Entréplats Principskiss som visar bottenvåningarnas indrag från fasadliv. Bild: Semrén & Månsson

23 SID 23 (31) Gator och trafik Gatunät Detaljplanen innebär ingen förändring av det befintliga gatunätet. Planområdet angörs direkt från Osquldas väg i norr. Se även rubriken Förutsättningar med underrubrik Gatunät. Parkering Nybyggnationerna inom campus kommer att minska antalet markparkeringsplatser men medför ett tillskott i garage om cirka 152 platser (vid Drottning Kristinas väg Norra). En översiktlig analys gjord av Tyréns visar att beläggningen då blir mellan 75-85%. En parkeringsanläggning är effektivt full vid omkring 85% beläggning. Akademiska Hus uppskattar det tillkommande behovet av bilparkering för studentbostäderna som mycket lågt. Med tanke på den goda tillgången till parkeringsplatser i närområdet anser SBK att parkeringstalet för studentbostäderna ska vara 0 men att cykelparkeringsnormen för cyklar, 2,0 skall uppfyllas. Akademiska Hus avser att arbeta för en långsiktig parkeringsstrategi där exempel på åtgärder är: koncentration av bilparkering, ökning av parkeringsavgifter och bättre service för cyklister. Tillgänglighet Samtliga nya studentlägenheter är tillgängliga med hiss från entréplanet. Angöring sker från Osquldas väg varifrån man kan köra fram till entréer i alla tre byggnader. Detaljplanen möjliggör även 3 stycken parkeringsplatser avsedda för rörelsehindrade personer. Teknisk försörjning Områdets tekniska försörjning är utbyggd. Nya byggnader kan anslutas till områdets infrastruktur. För att elförsörja de nya studentbostäderna (inklusive planerade studentbostäder vid Teknikringen och Drottning Kristinas väg Norra) i området erfordras dock en ny elnätstation. Den nya elnätsstationen placeras i suterrängplanet i en av bostadsbyggnaderna i Teknikringen. Avfallshantering Sophantering sker genom nedgrävda kassuner (kärl) samlade i planområdets nordöstra del (se illustration på plankarta). Avståndet från entré till avfallshantering varierar mellan 20 och 40 meter. Grovsopor föreslås hanteras i miljörummet i bottenplan i det mellersta bostadshuset. Dagvatten Den övergripande dagvattenutredning som tagits fram visar att den nya bebyggelsen vid Osquldas väg endast påverkar befintlig dagvattensituation marginellt. Den flödesökning som uppstår bedöms inte orsaka några kapacitetsproblem och kapaciteten i utloppet bedöms kunna avleda ett 2- årsregn. De befintliga ledningssystemet i området klarar däremot inte ett dimensionerande regn med 10-års återkomsttid. Flödet från ett 10års regn behöver utjämnas i någon form av magasin, till exempel öppna diken,

24 växtbäddar, makadammagasin eller kasettmagasin. Totalt innebär de nya byggnaderna ett behov av att utjämna cirka 15 kubikmeter. ANTAGANDEHANDLING SID 24 (31) Ett förslag till dagvttenhantering har tagits fram (Funkia, ). Eftersom marken består av berg så är det inte möjligt att infiltrera vattnet på plats. Förslaget innebär att de hårdgjorda markytorna minskar så att mer vatten ska kunna fördröjas och avdunsta på plats. Vattnet från hustaken leds ner till de två gårdarna mellan husen; dels till en dagvattendamm dels till en grönyta. Huvuddelen av markvattnet från de hårdgjorda ytorna leds till planteringsytan på entréplatsen. Vattnet fördröjs och det vatten som inte avdunstar eller tas upp av växter leds vidare under mark till något av de tre fördröjningsmagasinen som exempelvis utgörs av dagvattenrör som i sin tur kopplas till det befintliga systemet. Troligtvis har grönområdet samt brynet väster om den föreslagna bebyggelsens, kapacitet att infiltrera dagvatten från exempelvis hustaken. Detta skulle även skapa bättre förhållanden för de träd som växer där idag. En mer detaljerad undersökning av jorddjup och höjdförhållanden krävs dock för att fastställa det. Bild: Funkia Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen.

25 SID 25 (31) Naturmiljö och rekreation Den naturmiljö och konsekvensanalys som tagits fram bedömer att bebyggelseförslaget innebär måttliga konsekvenser för såväl natur som rekreationsvärden. Husens placering har så långt som är möjligt placerats på befintlig parkeringsyta. Detta innebär att mycket grönska och flertalet befintliga träd kan sparas. De negativa konsekvenserna utgörs av att en bredkronig ek, klassificerad som efterträdare, samt en tillväxtek (lokal betydelse) försvinner eftersom ett av husen placeras precis där träden står. I övrigt är det ett antal yngre träd av lokal betydelse som försvinner. I ett övergripande perspektiv är den solitära eken viktig eftersom den utgör en av få efterträdare inom denna del av KTH. Den ekologiskt skyddsvärda buskoch brynmiljön utanför planområdet bevaras dock och de nya husen påverkar heller inte dessa med avseende på skuggeffekter etc. Den ekologiska kontakten med ekmiljöer och träd i andra delar av KTH kommer att försämras i och med tillkomsten av det punkthus containerhuset som är beslutat och som nu byggs utmed Drottning Kristinas väg nordost om planområdet. Delar av områdets grönytor och offentliga rum kommer att kunna fungera som nya sociala mötesplatser och bostadsnära natur. Parken vid hovjägarbostället kommer att bevaras och nya rörelsestråk kommer att ersätta befintliga som försvinner. Ett förslag till trädplan har tagits fram (Funkia, ) för att illustrera vilka träd som påverkas av den nya bebyggelsen samt var de kan ersättas och var nya träd utöver dessa kan tillkomma. Den solitära eken som försvinner föreslås kompenseras med en ny ek. Det soliga läget i grönytan mellan det mellersta och sydligaste huset ger eken förutsättningar att utvecklas till en ny solitär ek. Trädplan. Bild: Funkia.

26 SID 26 (31) Miljökvalitetsnormer för vatten Området är beläget inom avrinningsområdet för övergångsvattnet Lilla Värtan för vilken fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs Lilla Värtan. Planområdet ingår i avrinningsområdet till Uggleviken som är en ca 12 ha stor fuktlövskog. Området anses som en av Stockholms mest värdefulla våtmarker med stora naturvärden, och ett rikt fågelliv. Tillrinningsområdet är ca 114 ha stort varav KTH-området utgör ca 20 % och planområdet knappt 1 %. Det är främst delar av KTH och Drottning Kristinas väg som bidrar med föroreningar till Uggleviken. Dagvattnet från Teknikringen och övriga bebyggda delar leds via stora diken som mynnar i våtmarkens södra del. Kapacitetsmässigt bedöms nedströms diken och Ugglevikens våtmarksområde inte vara känsliga för mindre flödesökningar. Enligt den dagvattenutredning som genomförts bedöms planförslaget inte heller bidra till en ökad föroreningsbelastning från området. Den ökade takytan är begränsad och trafiken bedöms inte öka. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Material som koppartak och galvaniserat material leder också till föroreningsspridning varför dessa inte bör användas. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i Saltsjön via kulvert. Enligt den övergripande dagvattenutredning som tagits fram bedöms planens genomförande inte bidra till någon ökad föroreningsbelastning från området. Utredningen konstaterar också att våtmarkerna vid Uggleviken inte kommer att påverkas negativt av förtätningen som de tre aktuella detaljplanerna medför. Landskapsbild/ stadsbild Den konsekvensbeskrivning som gjorts av den föreslagna bebyggelsens konsekvenser på kulturmiljö och landskap, konstaterar att platsen lämpar sig väl för projektet. Beskrivningen menar dock att vissa befintliga gångstråk påverkas negativt. Konsekvensbeskrivningen föreslår att det södra huset förskjuts västerut för att bevara det befintliga gångstråket söderifrån till Q-husen. Pga en sprängbrant som kan orsaka problem vid grundläggningen har detta dock inte ansetts möjligt. Istället föreslås stråket gå genom en passage i byggnaden. Vidare föreslår utredningen att den landskapsmässiga gestaltningen förstärks och fördjupas för att bättre knyta an till den hus-i-park -karaktär som finns på KTH. Utöver detta bidrar förslaget till att fragmentera det grönstråk som finns mellan aktuellt planområde i väster till Nationalstadsparken i öster. Staden bedömer dock denna påverkan som mindre i synnerhet med hänsyn till det ingrepp som studentbostadshuset i öster (under genomförande) innebär. Planförslaget innebär dock att en stor del av befintlig grönska ges juridiskt skydd samt att ytterligare grönytor kan tillskapas (se illustrationsmaterial).

27 De lokaler för verksamheter i bottenplan som förslaget både kräver och möjliggör bidrar också till att levandegöra denna del av campus som idag är relativt stillsam, vilket i sin tur gynnar stadsbilden. ANTAGANDEHANDLING SID 27 (31) Riksintresse för kulturmiljövården samt Nationalstadsparken Området utgör en del i värdekärnan Institutionsbältet Norra Djurgården som sträcker sig kring Roslagsvägen och Valhallavägen, från Bergianska trädgården i norr till Svea Artilleri i söder. Det är ett bälte med offentliga institutioner för sjukvård, undervisning, vetenskap och forskning, idrott och försvar som byggts ut från senare delen av 1800-talet till 1900-talet. Många byggnader har stort kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen har förändrats successivt i denna värdekärna och genom åren har omfattande kompletteringar gjorts och kommer att göras kring till exempel Kungliga Tekniska Högskolan. Planområdet ligger i västra campus som till skillnad från övriga campus inte hålls samman av en enhetlig arkitektonisk karaktär med högt kulturhistoriskt värde utan snarare präglas av en mångfald av material och stilar med mindre stark koppling till det ursprungliga KTH präglat av Lallerstedts bebyggelse. Känslighet- och tålighetsanalysen i den konsekvensanalys för de kulturhistoriska värdena som genomförts av Nivå Landskapsarkitektur och Per Nelson Byggnadsvårdsbyrå, , visar dessutom att studentbostadshusen till stora delar är placerade inom ett av de områden inom Västra campus vilka är tåliga för förändringar. Däremot bedöms miljön runt hovjägarbostället samt invid förkastningsbranten som känsliga för förändring. Av de värden med bäring på riksintresset som analysen lyfter fram noteras ingen eller ringa påverkan med undantag av vad hovjägarbostaden (som vittnar om områdets rötter i 1600-talets kungliga jaktpark) samt bebyggelsens del i den sammantagna skalförskjutning som alla pågående och planerade projekt inom KTH innebär. Analysen konstaterar att denna förskjutning i volym och höjd kommer att kunna avläsas som ett nytt lager av arkitektur på KTH. Kontoret menar att förslagets påverkan på de kulturhistoriska värdena i området är ringa. De områden som utpekas som känsliga i konsekvensanalysen är helt undantagna från bebyggelse och har även fått ett skydd genom planbestämmelse som starkt begränsar ingrepp i miljön. Det uthus intill hovjägarbostaden, som rivs till följd av planförslaget, ersätts av ett nytt, mindre uthus som placeras väster om huvudbyggnaden för att bidra till ett avgränsat gårdsrum. Uthuset har i sig inget kulturhistoriskt värde utan detta baseras på dess roll som rumsskapande. Ett förslag har tagits fram av landskapsarkitekter för att återskapa och tydliggöra gårdsrummet enligt den nya formationen (se illustrationsmaterial). Vad gäller den sammantagna skalförskjutning som alla planerade och pågående planer innebär anser kontoret att de tre studentbostadshusen spelar en mindre roll. De har i höjd medvetet underordnat sig både Röda korsets sjukhus, som är ett landmärke, men även anpassat sig till det studentbostadshus som är under genomförande strax intill planområdet. Byggnadernas placering på höjden följer områdets topografi vilket rimmar väl med den historiska placeringen av byggnader på KTH. Stadssiluetten utgör en del av riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården. Stadsbyggnadskontoret har genomfört en siluettstudie som visar byggnadernas påverkan på siluetten. De undersökta vyer

28 där bostadshusen syns är vyn sedd från Observatorielunden resp. Katarinavägen samt Fåfängan. Konsekvensanalysen konstaterar att bostadshusens påverkan är marginell. ANTAGANDEHANDLING SID 28 (31) Bilden visar bebyggelsens påverkan på stadssiluetten sett från Observatorielunden. Bild: SBK. Störningar och risker Buller, vibrationer och stomljud Den trafikbullerutredning som utförts konstaterar att de flesta lägenheter uppfyller kvalitetsmålen i riktvärden. För några lägenheter behöver avstegsfall B tillämpas. Dessa lägenheter planeras så att hälften av boningsrummen orienteras mot en tystare sida där den ekvivalenta ljudnivån är under 55 db(a). Möjlighet finns också till gemensam uteplats där maximalnivån är under 70 db i enlighet med Stockholmsmodellens kvalitetsmål. Enligt den utredning SL låtit ta fram kring externt industribuller kring SLs depå och bangård vid Östra station, kan spårskrik förekomma vid Östra station. En kompletterande utredning redovisar att spårskrik inte föranleder en annan bedömning av trafikbullersituationen samt att det är möjligt att dimensionera fasaderna så att riktvärden för trafikbullernivåer innehålls inräknat spårskrik. Den utredning som tagits fram kring vibrationer och stomljud visar att inga kännbara vibrationer kunde mätas upp. Stomljud är den hörbara delen av vibrationerna och inkluderar även frekvenser över 80 Hz. I analysen har stomljudnivån beräknats från uppmätt acceleration på mark till ljudtryck i rum. Tågpassager på det spår som ligger närmast de blivande husen är de som genererar de högsta nivåerna. I färdigt rum med väggar och tak ska db adderas enligt schablon. Det innebär att de presenterade nivåerna motsvarar ca db(a), alltså under