KR-OKS-TÄ-V-EL. Teaterupplevelse från 5 år på Nya China. LÄRAR- HANDLEDNING av Manilla Ernst

Transkript

1 KR-OKS-TÄ-V-EL Teaterupplevelse från 5 år på Nya China LÄRAR- HANDLEDNING av Manilla Ernst

2 KR-OKS-TÄ-V-EL Fakta: Föreställningen är från 5 år Speltid: 0:55 h, ingen paus Föreställningen är ett samarbete mellan Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen och Örebro Länsteater. Föreställningen kommer att spelas både i Örebro och i Stockholm, därav lite olika hänvisningar i vissa av materialets övningar. svar och sanningar eftersom det inte finns några entydiga sådana. Istället har det skapats ett rum där ilska och arghet får komma till uttryck som det är utan att tystas eller värderas. I ett enormt lekrum med ett 240 kvadratmeter stort knallgult golv och en sex meter hög lila spindel som scenografi leker fyra flickor argleken med varandra och publiken. De är befriade från sociala spelregler och förväntningar som finns på flickor, de prövar och utforskar arghet och ilska på sitt sätt. Framförallt gör flickorna det i sin lek men emellanåt leder besvikelser i leken till att de blir ilskna på riktigt. KR-OKS-TÄ-V-EL är en föreställning om att vara uppretad, sur och vansinnig - om att explodera av ilska! Om flickor som vill kasta saker, stänga dörrar hårt, skrika, vråla, sparka på saker och vara omöjliga på alla sätt men också om ilskan som fastnar i kroppen och inte vill komma ut. Föreställningen utgår inte från ett färdigt manus utan har arbetats fram i process med det konstnärliga teamet och ensemblen i ett så kallat devising-projekt. Arbetet har genomsyrats av en undersökande och associativ process där skådespelarna och regissören vänt och vridit på begreppen arghet och ilska. I sitt arbete har de också mött fokusgrupper med barn för att undersöka deras tankar och funderingar om arghet och ilska. Föreställningen kommer inte ge några REGI Carolina Frände som är regissör och konstnärlig chef för Skärholmsscenen menar att en föreställning om arga flickor är viktig att göra eftersom att det behövs gestaltningar av flickor som inte är som flickor förväntas vara. - Normerna för flickors beteende när det gäller ilska och expansion är annorlunda än normerna

3 för pojkars beteende. Ilska och att vara arg är i grunden positiva och konstruktiva känslor som är verktyg för att göra sig tydlig. Min upplevelse är att flickor har mer begränsad tillgång till de verktygen. I den här föreställningen finns flickor som är skeva, arga, expansiva, lekfulla, levnadsglada och röjiga. Ilska är ett mycket intressant och lite förbjudet tema för de fem- och sexåringarna som regissören och skådespelarna talat med under arbetet med föreställningen. - Ett argt barn är ofta för vuxenvärlden detsamma som ett barn som ska göras mindre argt. Åtgärdas. Men ilska är ju en känsla och ett uttryck med lika mycket kraft och liv som glädje. Ilska problematiseras ofta, framförallt om uttrycken är starka, utan tanke på att den skulle kunna vara konstruktiv. Det är livsenergi här och nu, säger Carolina Frände. SCENOGRAFIN Inspirationen till scenografin och den 6 meter höga lila spindeln som nämnts ovan är hämtat från konstnärerna Louise Bourgeois och Niki de Saint Phalle. Louise Bourgeois är mest känd för sin enorma spindelskulptur Maman och hon har med sitt verk varit banbrytande för den feministiska konsten. Även Niki de Saint Phalle har ägnat sig åt kön, makt och maktlöshet i sin konst och är bland annat känd för sina stora och färgglada skulpturer från utställningen HON. Längst bak i inspirationsmaterialet finns länkar och vidareläsning om konstnärerna för den intresserade och det återkopplas även till Bourgeois och Phalle senare i materialet. Utifrån en modell som scenograf Jenny Kronberg gjort skapade Johan Hasselwander konstruktionsritningar och byggde tillsammans med Jenny Eklund jättespindelns kropp och huvud i Örebro länsteaters verkstäder. MUSIKEN Musiken i föreställningen är specialkomponrad av låtskrivaren och sångaren Marit Bergman: -Det är jättespännande att göra teatermusik, jag har aldrig gjort det förut. Jag älskar att göra musik utifrån uppställda ramar, att försöka tolka en känsla och en händelse i toner, att vara en del i en berättelse. Det är också spännande att fundera över skillnaden i barns och vuxnas sätt att uppfatta musik, om det nu finns en skillnad.

4 ATT TA SIG AN ARGHET OCH ILSKA MED SIN BARN/ELEVGRUPP Inspirationsmaterialet följer uppsättningens form och innehåll. Det ger förslag på hur ni kan undersöka arghet och ilska på samma levande och icke dömande sätt som i föreställningen. Materialet innehåller också exempel på kreativa och skapande uppgifter som kan komplettera era samtal. Även om temat för föreställningen fokuserar på flickor och ilska är det inte självklart att barnen kopplar det till specifikt flickors ilska och arghet utan alla kan känna igen sin egen och/ eller andras ilska oberoende av kön och ålder. I övningarna kommer ni kunna prata både allmänt om ilska men också koppla det till kön och ålder. Att arbeta med ett tema som arghet och ilska kan vara ovant. För många är arghet och ilska ett tabubelagt ämne. Därför kan det vara viktigt att du som pedagog och lärare delar med dig av dina upplevelser och erfarenheter så att barnen känner att det är tillåtet att dela med sig av sina tankar. Eftersom synen och erfarenheterna av arghet och ilska kan skilja sig mycket åt, både mellan barn men också mellan dig som vuxen och de barn du arbetar med, kan det vara bra att i era samtal utgår från de händelser som gestaltas i föreställningen. På så sätt har ni något konkret att förhålla er till samt en gemensam upplevelse som ni alla tagit del av. Säkerligen kommer ni att komma in på andra mer personliga erfarenheter under era samtal vilka kan utveckla era diskussioner. Förutom att barnen kommer samtala olika om ilska och arghet kommer deras reaktioner i salongen också se olika ut. Vissa barn kommer se föreställningen som enormt lustfylld medan andra kommer betrakta ämnet och iscensättningen som väldigt allvarlig och inte alls lika rolig. Var lyhörd för alla reaktioner och öppen för att alla har med sig olika upplevelser från salongen. Eftersom ilska och arghet är ett fysiskt uttryck kan det ibland vara svårt att sätta ord på varifrån känslorna kommer. I era samtal behöver du som vuxen inte ha alla svar om det kommer frågor från barnen. Diskutera istället tillsammans med barnen hur ni tror att det är. Kan ni tillsammans söka reda på svaren till era frågor? Och kom ihåg att vissa frågor inte går att besvara! Sist i inspirationsmaterialet finns en lista på litteraturtips. Där finns ett per exempel på böcker som tar upp filosofisamtal med barn vilka kan ge bra vägledning i era samtal. I litteraturlistan finns också en del texter som handlar om barns reception av teater. Dessa kan vara intressanta att ta del av för att bättre förstå hur barnen talar och resonerar kring sina konstupplevelser. Vidare finns också exempel på litteratur som handlar om att tolka barns bilder. Flera av er har redan stor kunskap om barns bildskapande men eftersom inspirationsmaterialet innehåller en del aktiviteter där barnen får uttrycka sig i bild kan litteraturförslagen vara bra att ha tillgängliga. Se samtlig litteratur som inspiration och stöd. Det är inget krav att ta del av det och behövs inte för att kunna göra uppgifterna. Slutligen se materialet som inspiration. Välj ut de övningar du tycker är intressanta och kombinera dessa så de blir relevanta för er förskoleklass/skolklass. Vissa övningar kan behöva göras mer komplexa medan andra kanske måste förenklas. Du som pedagog/lärare känner din barngrupp bäst, så anpassa materialet efter era förutsättningar samt de resurser och den tid ni har till förfogande. Flera av övningarna går säkerligen också att kombinera med projekt som ni redan gör i era verksamheter.

5 INFÖR TEATERBESÖKET Barnen behöver inte förberedas på något särskilt sätt kring uppsättningen och dess tema. Barn uppskattar dock att få information om vad de ska få se på samma sätt som vi vuxna vill ha information när vi ska ta del av kulturevenemang. Berätta för barnen vad ni ska se, och övergripande om föreställningens tema. Fokusera sedan på era förväntningar och låt dessa ligga till grund för ert besök. Vad kommer att hända i föreställningen? Hur kommer det se ut i salongen? Vilka handlar föreställningen om? Hur många skådespelare tror ni är med? Vad kommer skådespelarna ha på sig? Var kommer publiken sitta? Vad kommer det vara för ljus? Kommer det finnas musik och hur kommer den låta? Tankekarta Placera ett stort papper på golvet. Gärna 1x1 meter eller ännu större. Sätt er runt pappret och ha pennor och kritor till hands. Prata om föreställningens titel KR-OKS-TÄ-V-EL. Filosofera tillsammans vad ni tror titeln betyder och vad som kommer att hända. Gör en gemensam tankekarta över era funderingar. Ni kan också utgå från föreställningens affisch. Vad ger den för associationer och förväntningar? Frågorna som ni tar upp innan ni ser föreställningen bör fokusera på era förväntningar. Låt alla (även du som pedagog) skriva ner och rita era tankar. Tankekartan behöver inte ha någon särskild form eller struktur, det viktigaste är att ni får ett collage över era gemensamma funderingar, hur de gestaltas spelar mindre roll. Avsluta med att samtala om hur ni ska ta er till teatern. För många barn är teaterupplevelsen inte enbart förknippad med det som händer i salongen. Vägen dit och väntan i foajén har ofta lika stor betydelse som själva föreställningen. Prata om barnens förväntningar på hela teaterbesöket. På så sätt har ni en gemensam förståelse för vad ni förväntar er och du som pedagog får också en inblick i hur barnen tänker kring det kommande besöket på Nya China. Detta kan vara bra att ha kunskap om när ni har ert efterarbete.

6 VEM ARBETAR PÅ TEATERN? Om ni inte vill diskutera den specifika föreställningen före ert besök på Nya China kan ni samtala om vilka som arbetar på teatern. Gör inledningsvis en gemensam lista på de olika yrkena som finns. Exempelvis; skådespelare, regissör, maskör, kostymör, scenograf, rekvisitör, koreograf, ljud/ljusdesigner, ljud/ljustekniker, scentekniker, kommunikatör, producent, konstnärlig ledare, teatervärdar osv. På Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen webbplats finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och Teaterordlista. Där finns ytterligare exempel på hur du kan förbereda barnen inför det kommande teaterbesöket. Länk finns längst bak i materialet. EFTER TEATERBESÖKET Minnesrunda Sitt i ring och uppmuntra barnen att i tur och ordning berätta varsitt minne från KR-OKS- TÄ-V-EL. Förutom att ni får ta del av varandras upplevelser hjälper ni varandra att minnas föreställningen. Lyssna till allt som kommer upp under minnesrundan och fånga även upp de tankar som inte specifikt rör föreställningen och dess tema. Barnens upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån sina erfarenheter. Bortse därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför föreställningens tema utan uppmuntra barnen att även prata om dessa. Om det är svårt att få igång en diskussion kan ni hjälpa barnen genom att ställa frågor om föreställningen. Hur började föreställningen? Vilka var med? Vad hände i föreställningen? Vilka handlade den om? Vad hade de på sig? Vad pratade dem om? Hur pratade de? Hur såg teatersalongen ut? Använde de något särskilt ljus? Vad var det för musik? Hur kändes det i kroppen när de spelade upp de olika scenerna? (ge exempel på någon av scenerna: blev man glad, arg, rädd, pirrig osv.)! Ta fram er tankekarta, om ni gjorde en innan ni såg föreställningen. Stämde era förväntningar? Vad var annorlunda?! Är det svårt att få igång ett samtal kan ni låta eleverna rita varsin minnesbild. Eleverna kan sedan börja samtala utifrån sin bild och därefter kan diskussionerna fördjupas. SAMTALA OM OCH DISKUTERA ILSKA OCH ARGHET Utgå från en eller flera av frågorna nedan. För att kunna diskutera dem behöver ni inte enbart sitta ner och prata. Rita, ta bilder på när ni är arga och har olika uttryck och utgå från det. I många bilderböcker finns illustrationer som gestaltar arghet och ilska. Använd dessa som underlag för att diskutera. I litteraturoch källförteckningen finns några exempel på bilderböcker som kan användas. Varifrån kommer ilskan? På vilka sätt kan vi bli arga och ilskna? Vad händer egentligen när vi blir arga? Med

7 kroppen? I tankarna? Kan vi bli arga i bara en del av kroppen? Blir flickor och pojkar arga på olika sätt? Blir barn och vuxen arga på olika sätt? Får vi vara arga och ilskna på samma sätt om vi är flickor och pojkar, barn och vuxna? Är det skillnad på små barns ilska och äldre barns ilska? Hur försvinner ilska? Var tar den vägen? I föreställningen blir skådespelarna inte bara arga på varandra och på olika situationer utan också på olika ting. Prata om vilka ting ni blivit arga på? Hur kändes det? Vad gjorde ni? ÅTERSKAPA SCENER FRÅN FÖRE- STÄLLNINGEN Testa att återskapa några av scenerna i föreställningen som en ingång till att fortsätta samtala om ilska. Testa er fram och se vad som fungerar. Kanske vill barnen göra övningen individuellt som i föreställningen, eller så vill de göra det i par eller mindre grupper. Ilskna entréer I inledningen av föreställningen leker flickorna en lek där de gör ilskna entréer. En och en kommer de ut ur spindelns mun och visar upp olika ilskna uttryck. Låt barnen testa att göra likadant. Bygg upp en entré med hjälp av bord och stolar eller liknande. Låt barnen presentera varandra på samma sätt som i föreställningen. Kanske på ett låtsasspråk eller vanligt. Låt barnen vara med och planera! Arga solon Lite senare i föreställningen gör flickorna individuella solon där de är arga på olika saker. Låt barnen förbereda händelser där de är arga på olika företeelser och ting. Låt dem fundera på hur ilskan ska gestaltas och testa sedan att visa upp det. Det går lika bra att låta barnen förbereda själva eller att ni bestämmer solon tillsammans. Testa er fram! Det viktigaste är att ni har ett roligt och öppet förhållningssätt till övningen och ilskan och argheten. Kanske vill ni iscensätta någon annan av scenerna i föreställningen! Skrik-workshop Mycket av vår ilska sitter i våra rörelser vilket är tydligt i övningen ovan. Men starka känslor är också kopplat till verbala uttryck som skrik. Undersök hur ilska låter i ett skrikexperiment. Gör övningen i mindre eller större grupper. Övningen handlar inte om att skrika för skrikandets skull utan att medvetet undersöka hur skrik låter i olika miljöer. Möjligheterna för denna övning är oändliga, nedan följer några tips. Utveckla hur ni vill och låt gärna barnen vara med och planera och komma med förslag. På förskolan - inomhus/utomhus: Skrik i kuddar, mot papper i olika material, under bordet, in i skåp, ner i en hink, i hushållsrullar, under rutschkanan, ner i vasken, mot husväggen, med husväggen i ryggen osv.

8 I er närmiljö: Gå på utflykt i er närmiljö. Hur låter skrik i viadukter, i tysta skogsområden, i brunnar, vid en trafikerad gata. Utnyttja blåsiga dagar och skrik mot och med vinden. Lyssna efter ekon! Variera också styrkan i skrik. Ni behöver inte bara skrika högt. Vad händer när ni skriker med liten röst eller med mörk och ljus röst. Låt också barnen skrika individuellt och alla tillsammans. Vad blir skillnaden? GÖR SKULPTURER I OLIKA STORLEKAR Ilske-skulpturer Ta fram massor av pysselmaterial: pennor, papper, sugrör, piprensare, flirtkulor, servetter, klister, tejp, tygbitar, pärlor, stenar, pappersrullar, glitter osv. Det ni har tillgång till helt enkelt. Låt varje barn göra en individuell skulptur utifrån frågorna Vad är ilska för dig?/ Hur skulle du vilja gestalta ilska? När alla gjort sin egen staty bygger ni ihop dessa till en gemensam stor skulptur på ett stort papper. I denna övning behöver barnen inte berätta vad de gjort utan bara göra och skapa utifrån vad de själv tänker. Det intressanta är att se hur olika skulpturer ni gör och vad dessa får för uttryck när de sätts ihop. Tillverka en egen jätte-spindel Gör en stor spindel tillsammans. För detta kan ni behöva större material än till ilskeskulpturerna. Samla exempelvis material som ni hittar utomhus. Behöver ni kartong kan det vara bra att fråga i skobutiker. De brukar dela med sig av överblivna skokartonger. Om vädret tillåter och det är mycket snö kan förlägga spindeltillverkningen utomhus och bygga en stor snöspindel. Måla denna sedan med vattenfärg. Kanske vill ni inte bygga ilskeskulpturer eller en jättespindel utan en helt annan skulptur. Fokusera då istället på att bygga stort utifrån de förutsättningar ni har. För att inspireras att bygga stora skulpturer kan ni liksom vi inspireras av Louise Bourgeois och Niki de Saint Phalle. I Örebro finns det mycket offentlig konst att ta del av. Information om lämpliga webbsidor finns i litteratur- och källförteckningen. Tillverka tiaror Låt barnen tillverka tiaror. Antingen egna eller en stor som ni kan pryda er spindel med eller varför inte väggen på förskolan/skolan. Spin-off teman Under ert efterarbete med föreställningen kommer ni säkert komma in på teman och funderingar som inte handlar om arghet och ilska. Utforska dessa och arbeta med det som intresserar er. Bara för att en föreställning har ett specifikt tema behöver inte efterarbetet nödvändigtvis kretsa kring det. Ha föreställningen som utgångspunkt men låt era individuella intressen styra. Kanske är det någon del i föreställningen som ni kan knyta till redan pågående arbeten i era verksamheter. I föreställningen finns en sekvens om återvinning där en av flickornas byxor, som orsakat ilska, slängs. Kanske blir den scenen utgångspunkt för att starta ett miljö- och återvinningsprojekt. Handledningsmaterial för denna typ av projekt finns att hitta på bland annat på Håll Sverige rent, Världsnaturfonden liksom på Naturhistoriska riksmuseets webbplatser. Se vidare i käll- och litteraturlistan.

9 PAUSA MED LEK Efter alla samtal, diskussioner, reflektioner och kreativt skapande kan det vara skönt att rensa tankarna och röra på kroppen. Har ni egna favoritlekar kan ni självklart göra dessa. Om ni inte vill göra någon av lekarna kan ni avsluta ert efterarbete med att låta barnen får springa av sig på gården på samma sätt som de fick göra i slutet på föreställningen. Dansstopp med känslor Material: musik Sätt på musik och låt barnen dansa. När musiken pausas ska barnen stanna och frysa till statyer. Efter en stund kan du sätta på musiken igen och låta barnen fortsätta dansa. Variera längden i pauserna. Låt pausen vara ett kort ögonblick eller flera sekunder eller till och med minuter. När ni kommit in i dansen kan ni uppmana barnen att exempelvis göra arg-danser med ilskna rörelser och grimaser för att återknyta till temat. Ni kan också utforska andra känslor. Låt barnen dansa glada, stressiga, långsamma, sorgsna danser. Variera musiken efter den typ av dans ni ska göra. Vad är ljuden? Material: Det som finns till hands i rummet. Låt barnen lägga sig på golvet och blunda. Berätta för dem att du kommer att göra olika ljud från saker som finns i rummet. Uppmana barnen att lyssna noga och känna efter vad ljuden väcker för idéer och bilder inom dem. Det viktiga är inte hur de hör ljuden utan hur de associerar till dem. Gör de olika ljuden (t.ex. dra ut en stol, knacka på en hylla, banka i bordet). Låt det gå en stund mellan varje ljud. Efter sex till sju ljud sätt er i en ring eller i mindre grupper och låt barnen berätta vilka bilder de fick av ljuden och vad de tänkte på. Labyrinten Material: Det som finns tillgängligt. Gör en labyrint av diverse saker, t ex stolar, mjukisdjur, kartonger osv. Låt barnen provgå labyrinten en och en. Barnen ska sedan försöka komma ihåg var alla saker ligger för att i nästa runda gå genom labyrinten med förbundna ögon. De måste då försöka undvika att välta omkull de utplacerade sakerna. Kamraterna kan hjälpa till genom att säga när de måste lyfta foten, svänga, böja sig osv.

10 LITTERATUR & KÄLLFÖRTECKNING Aronsson, Karin, Barns världar barns bilder, Stockholm: Natur och kultur, 1997 (andra tryckningen 2002) Ernst, Manilla, Lorentzon, Ylva & Wester, Moa, Barn, kultur och kulturutbud Förutsättningar och förväntningar. En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv. Stockholms kulturförvaltning, Haglund, Liza, Att tänka noga En filosofibok, Stockholm: Tiden, 2001 Haglund, Liza, Persson, Anders J, Självklart inte En filosofibok, Stockholm: Rabén och Sjögren, 2009 Hartman, Sven, Torstenson-Ed, Tullie, Barns tankar om livet. Stockholm: Natur och kultur, 2007 Malmhester, Bo, Ohlsson, Ragnar, Filosofi med barn. Reflektioner över ett försök på lågstadiet, Carlsson Bokförlag, Stockholm 1999 Helander, Karin, "Det var roligt och så lärde man sig nånting, men jag kommer inte på vilket det var" - Om barnteater och receptionsforskning. I: K. Helander, (Red.), Locus, 3-4/11 Lidén, Ellinor & Helander, Karin, Slutrapport till Statens kulturråd "Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga : Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, A577059&dswid=2209 Änggård, Eva, Barn skapar bilder i förskolan, Lund: Studentlitteratur, 2006 Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen För lärare: Fakta om Louise Bourgeois Moderna Museet: Bourgeois/ Art net: Lund, Janna, Williams, Wendy, Wright, Louise Bourgeois: Alone and Together, Faurschou Foundation, 2014 Bal, Mieke, Louise Bourgeois' Spider, University of Chicago press, 2001 Fakta om Niki de saint Phalle Webbplats: Moderna museet: Saint-Phalle/ Saint-Phalle/ Phalle.pdf Skulptur vid Söder torn: Saint-Phalle, Niki de, Schulz-Hoffmann, Carla, Descargues, Pierre, Niki de Saint Phalle my art, my dreams, Munich: Prestel, 2008 Christiane Weidemann, Niki de Saint Phalle, Munich: Prestel, 2014 Offentlig konst. Statens konstråd: Offentlig konst i Örebro: konst_i_%c3%96rebro_kommun Konst i Örebro: Wikimedia Sverige: Skulpturer i Stockholm: Miljö och återvinning Världsnaturfonden: Håll Sverige rent: ratt_plats_handledning.pdf Naturhistoriska riksmuseet: Barnböcker I urval. Ni kan nog hitta flera bilder som illustrerar ilska och arghet i de böcker som finns på förskolan/ skolan: Arg! Tvåtusentalets argaste bok, Joanna Rubin Dranger & Anna Karin Cullberg Arg, Anna Fiske Arga Maja, Kjersti Scheen Arga Mira, Kristina Murray Brodin Lisa Lanning Bäbis arg, Ann Forslind Den arge, Gro Dahle & Svein Nyhus Eloise, Kay Thompson & Hilary Knight Emblas Universum, Majken Pollack & Sara Lundberg Fyra hönor och en tupp, Lena och Olof Landström Kanel och Kanin, Ulf Stark & Carlotte Ramel Kompisen blir arg, Moni Nilsson & Per Gustafsson Jag var en superhjälte, säger vi! Emma Adbåge Ledsen En helt vanlig historia, Joanna Rubin Dranger & Anna Karin Cullberg Min Sussirull, Emma Virke & Ida Björs Petit, Monstret, Isol Snäll, Gro Dahle & Svein Nyhus Så känns ilska, Mattias Danielsson & Caroline Ginner Vem bestämmer, Stina Wirsén Vem är arg, Stina Wirsén Är du arg nu, Toon Tellegren & Marc Boutavant

11 KR-OKS-TÄ-V-EL Regissör: Carolina Frände Skådespelare: Anna-Lena Efverman, Astrid Kakuli, Hanna Lekander, Maria Sundbom Scenografi & kostym: Jenny Kronberg Kompositör: Marit Bergman Ljusdesign: Karl Svensson Tekniker: Hasse Lagergren Föreställningsfoto: Markus Gårder Lanseringsbild/illustration: Moa Hoff Producent: Malin Hjelm Skärholmen Kulturhuset Stadsteatern & Carolina Johansson Örebro länsteater Trailer: Carl Amnert Dekor tillverkad av: Johan Hasselwander, Jenny Eklund, Örebro länsteater och Nina Nilsson, Josefin Ericson, Arena Textil. Måleri: Lena Lundström, Björn Stampes & Alex Svenson Kommunikatör: Asynja Gray, Emma Gouveia Berggren & Pontus Olofsson Lärarhandledning: Manilla Ernst Layout lärarhandledning & turnéläggning: Jenny H. Tallén Örebro länsteater, Box 315, Örebro. Tel