Externa bedömares perspektiv

Transkript

1 Externa bedömares perspektiv Uppsala universitet konferens om utbildningsvärderingar 8 december 2017 Cecilia Mark-Herbert, SLU Cecilia.mark-herbert@slu.se

2 Vad vill jag berätta? - Om uppdraget som extern bedömare - Vad har varit fungerat särskilt bra i processen? - Vad har varit svårt/utmanande? - Vilka förslag till förbättringar har ni av processen? - Vad har ni sett i utbildningarna? (kurserna) - Är det något särskilt ni vill lyfta?

3 Ett uppdrag som extern granskare Riktlinjer för Uppsala universitets modell för utbildningsvärderingar (UVF 2015/475) och Instruktioner för bedömargrupper i pilotomgång för utbildningsutvärderingar 2017 (TEKNAT 2017/85). CEMUS - fokus på fristående kurser (inte program) Mål Utvärdera kurser + Pröva ett utvärderingsupplägg Metod Material skriftliga dokument (kursbeskrivningar, kursplaner, självutvärderingsunderlag- från studierektor), intervjuer med ledning för Cemus, kursamanuenser, assistenter och studenter + tidigare egna erfarenheter Tidsplan Planeringsmöte (30 maj, 2017), intervjuer september, redovisning 30 oktober (2017). Rapportering kort rapport (2 s) längre rapport (24 s)

4 Ett uppdrag - gruppen Axel Andersson, studentrepresentant, miljövetenskap med inriktning naturvetenskap, kandidatprogram, Göteborgs universitet Christer Jonasson, lektor/docent i Naturgeografi, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet Cecilia Mark-Herbert, lektor i marknadsföring/ management, Institutionen för skogens produkter, SLU Josefin Wangel, lektor i hållbar stadsutveckling, institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH (sedan 1 augusti 2017 forskare vid Institutionen för stad och land, SLU)

5 Förutsättningar och lärdomar o Väl förberett uppdrag + stöd i processen (Daniel Mossberg) o Tydliga instruktioner- som ändå gav lite frihetsgrader o Lyckat val av individer i gruppen o Fokus på kurser men de är kontextberoende, och behöver ses i ljuset av behov av utbildning för hållbar utveckling (inte progression som i program) o CEMUS pedagogiska modell är unik (studentaktivitet) o Vetenskaplig grund kan säkerställas på olika sätt o Uppdraget tar mer tid än man tror o Mycket eget lärande

6 Vad har vi sett? Studentaktivt lärande Tre former av studentmedverkan. (Uppsala Universitet , 4) Forskningsanknytning i undervisning med avseende på student och lärares roll samt om fokus ligger på forskningsrön eller forskningsprocess (översatt efter Healey 2005, 70).

7 Cemus - hållbar utveckling UNESCO, Högskolelagen och Regleringsbrevet sätter ramar Kunna ställa kritiska frågor, reda ut sina egna värderingar, förutse/föreställa sig en mer positiv och hållbar framtid, tänka systemiskt, reagera genom tillämpat lärande samt utforska dialektiken mellan tradition och innovation (UNESCO 2011a, s.8) "Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa" (Högskolelagen, kap 1, 5) De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen (1992:1434). Jämställdhetsintegrering. (Regleringsbrev för UU, ) att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart (Regleringsbrev för SLU, Generella mål, )

8 Vad vill jag lyfta fram? Behovet av att fokusera på HU-relaterade generella kompetenser (Wiek, Withycombe, & Redman, 2011, 206)

9 Referenser Healey, M Linking Research and Teaching: Exploring Diciplinary Spaces and the Role of Inquitry-Based Learning in R Barnett (ed.) Reshaping the Univeristy: New Relationships Between Research, Scholarship and Teaching. Maidenheard, United Kingdom, Open University Press Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet : Rapport med rekommendationer, sidan 4, (tillgänglig på: k_slutrapport_ufv_ pdf) Wiek, A., Withycombe, L. & Redman, C Key competencies in sustainabiliti: a reference framework for academic program development. Sustainable Science, 6: (DOI /s ).