LOKAL OVERENSKOMMELSE

Transkript

1 ~ Arbetsf ör1nedlingen.. LOKAL OVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Arbetsförmedlingen Enköping och Enköpings kommun Reviderad december 2016

2 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Parter Överenskommelsen tecknas mellan Arbetsfö1medlingen i Enköping Enköpings kommun organisationsnummer organisationsnummer Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Mål 1. Alla ungdomar inom målgruppen ska erbjudas en individuellt utformad aktivitet inom 90 dagar-aktivitetens utformning och frekvens anpassas utifrån ungdomens förmåga. Aktiviteten ska vara framåtsyftande och öka förutsättningar för ungdomen att komma ut i arbete eller studier. Exempel på aktivitet är praktik eller utbildningskontrakt. Även behandling räknas som aktivitet. Utgångsläge: Arbetsförmedlingen har i uppdrag att registrera vilka inskrivna ungdomar som erbjudits aktivitet inom 90 dagar. I dagsläget registreras inte i full utsträckning vilka som erbjuds aktivitet men Af håller på att upparbeta rutiner för detta. 2. För de som tackar nej till aktivitet (enligt mål 1) ska skälet till detta tydligt dokumenteras. Utgångsläge: Se utgångsläge mål 1 3. Andelen som får examen alternativt studiebevis å 2500 poäng (dvs omfattningen av ett nationellt gymnasieprogram) efter tre års studier ökar årligen utan att andelen med examen minskar. Utgångsläge: För att kunna mäta detta över tid på ett tillförlitligt sätt har skolverkets statistik av genomströmning i gymnasiet valts som utgångsläge. Av de 361 elever som påbörjade gymnasieskolan hösten 2012 hade i juni 2015 (det vill säga tre år efter staii) 62 % fått gymnasieexamen 10,2 % fått studiebevis å 2500 poäng Sammanlagt 315 av dessa 361 elever gick nationella program varav 70,5 % fick gymnasieexamen 11,4 % fick studiebevis å 2500 poäng Av de som gick högskoleförberedande program gick 80,5 % ut med examen, vilket kan jämföras med 54,2 % av de som gick yrkesprogram. 2

3 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN 4. De inom målgruppen som är inskrivna på AF ska senast 18 månader efter inskrivning vara i arbete eller studier, dvs ingen i målgruppen ska finnas i Jobb- och utvecklings garantin. Utgångsläge: I december 2016 befann sig 34 ungdomar i åldern år i Jobb- och utvecklingsgarantin. 10 av dessa var kvinnor och 24 män. 1 av dessa var nyanländ. I december 2016 hade 15 ungdomar inom Etableringsuppdraget varit inskrivna utan arbete i mer än 12 månader, 6 kvinnor och 9 män. Totalt fanns 39 ungdomar inom Etableringsuppdraget. Målen följs upp i november varje år, i samband med uppföljning av överenskommelsen (se "Överenskommelsens varaktighet och revidering). Målgrupp (Bilaga 1) Överenskommelsen gäller alla unga i åldern år, bosatta i kommunen och som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Undersysselsatta är de som har sysselsättning men inte önskad sysselsättningsgrad. Nyanlända är en särskild målgrupp som måste uppmärksammas. Målgruppen kartlades under hösten år: ca 480 st Varav år: ca 120 st Utöver ovanstående finns även följande ungdomar som tillhör eller skulle kunna tillhöra målgruppen: ca 290 ungdomar i åldern år som enbart finns kända inom kommunens aktivitetsansvar och där vi under mättillfället inte kunde uttala oss om ifall dessa ungdomar hade sysselsättning, ca 50 ungdomar som idag har sysselsättning via LSS eller soc.psyk. (varav en är år), ca 70 ungdomar i ålder år som varken AF eller kommunen har kontakt med, ca 15 ungdomar i åldern år med kognitiv problematik, som kommunen fick en första kontakt med, efter annonsering. För ytterligare beskrivning av målgruppen, se bilaga 1. Redovisning av befintlig verksamhet (Bilaga 2) Redan idag pågår mycket insatser för målgrupper som vi vill fortsätta med och utveckla vidare. Insatserna handlar om allt från att sträva efter att ungdomar fullföljer sina studier till att hjälpa ungdomar som fullgjort eller hoppat av sina studier till egen försörjning. Samverkan 3

4 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN sker vid behov, dels i form av projekt och verksamheter och dels i det dagliga arbetet genom till exempel trepartssamtal. Följande verksamheter/projekt bedrivs i samverkan mellan olika organisationer: Tilläggsresurs PINSAM För de över 20 år som "provat allt" och har stora svårigheter med att komma ut i sysselsättning. Projekt Enter Nationellt samarbetsprojekt inom samordningsförbundet. Målgrupp: Unga med aktivitetsersättning från försäkringskassan. Försäkringskassan väljer ut vilka som är med. Målet är att komma igång och kan vara allt från att gå upp ur sängen till att komma ut på promenad. Unga jobb Nationellt samarbete mellan AF och Sparbanken som syftar till att ta fram praktikplatser via sparbankens företagskunder. One Dot Zero Enköpings kommun har under hösten 2016 startat ett projekt för att skapa löneanställningar för personer med kognitiva funktionsnedsättningar ur målgruppen hemmasittare. Syftet är att under tre år stimulera uppbyggnaden av ett kommande socialt företag som därefter ska stå på egna ben. Företagets inriktning ska främst vara att erbjuda olika former av digitala tjänster till såväl privatpersoner som företag och organisationer. I första hand ska personer med kognitiva funktionsnedsättningar ur målgruppen hemmasittare arbeta här. Arbetsfönnedlingen, Försäkringskassan, Företagarna, Landstinget och representanter från akademiska lärosäten medverkar i satsningen. Vård & Omsorg i skolan En socionom är särskilt anställd för att befinna sig på gymnasiet och genom uppsökande arbete identifierar ungdomar som är normalbegåvade men pga funktionsnedsättningar kan komma att behöva extra stöd under skoltiden. Utbildningskontrakt En möjlighet för ungdomar år att kombinera studier på Komvux eller folkhögskola med praktik, arbete eller annan lämplig aktivitet i syfte att fullfölja gymnasiestudier. Traineejobb En möjlighet för arbetslösa ungdomar 20-24, långtidsarbetslösa eller nyanlända att genom subventionerad anställning kombinerad med yrkesutbildning omskola sig. Arbetsförmedlingen och Enköpings kommun har kommit överens om att erbjuda ungdomar inom målgruppen traineejobb inom Vård och omsorg i kombination med utbildning till Undersköterska. Vi har en styrgrupp med uppdrag att samordna och följa upp arbetet kring denna överenskommelse. Styrgruppen består av chef på Arbetsförmedlingen samt förvaltningscheferna för Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Vård & omsorg. Arbetsförmedlingen är sammankallande. 4

5 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN För ytterligare beskrivning av befintlig verksamhet, se bilaga 2. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan I arbetet med revideringen av överenskommelsen har vi kunnat konstatera att mycket verksamhet redan idag bedrivs i samverkan och det är samverkan som vi vill fortsätta med, bygga på och utveckla. Men vi har även kunnat identifiera ytterligare insatser som kan/bör göras i samverkan. Den samverkan som vi ser behöver utvecklas rör både individnära samverkan kring specifika ungdomar och samordning och uppföljning av mer generell karaktär. Det handlar dels om samverkan i preventivt syfte för att öka andelen med studiebevis eller examen från gymnasiet men även samverkan i syfte att få ut arbetslösa ungdomar i sysselsättning och bort från bidragsberoende Följande samverkan vill vi utveckla inom ramen för överenskommelsen: Uppsökande arbete för att nå avhoppare - Utveckla arbetet inom det kommunala aktivitetsansvaret genom fördjupat samarbete mellan AME, soc, AF och gymnasiet. Följa utvecklingen av "jagmed-projektet" och koppla resultatet eller delar av resultatet till denna överenskommelse. Resursjobb - Kommunen och AF ska tillsammans utreda hur en Enköpingsmodell av detta skulle kunna se ut. Utredningen ska ligga till grund för ställningstagande om resursjobb ska införas. Bland annat har kommunen gjort studiebesök i Sigtuna där de arbetar framgångsrikt med detta. Bilda en arbetsgrupp som ska arbeta mer operativt på uppdrag av styrgruppen. Utreda möjligheten till att san1lokalisera de olika verksamheterna Se över möjligheten att skapa ett nätverk för de aktörer/verksamheter som jobbar med att försöka hitta praktikplatser Det behov av sanwerkan som identifierats handlar i första hand om förändrade rutiner och arbetssätt och finansieras i huvudsak inom ramen för befintliga verksamheter, där resurser redan finns på plats. På arbetsförmedlingen arbetar tre personer specifikt mot målgruppen och på socialförvaltningen har tre handläggare inom försörjningsstöd ett uttalat fokus mot unga. Dessutom har kommunen bland annat studievägledare samt personal på arbetsmarknadsenheten som arbetar mot målgruppen. Vad gäller eventuella utbildningskontrakt och traineetjänster kommer dessa till viss del finansieras genom statsbidrag. Eventuellt kommer pengar att sökas från DUA för kompletterande finansiering gällande utredning av resursjobb och samlokalisering. 5

6 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Dokumentation och uppföljning Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra denna information till Arbetsfö1medlingen. Personuppgiftslagen ( 1998 :204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter. Överenskommelsens varaktighet och revidering Den reviderade överenskommelsen gäller från och med och tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid på tre månader. Överenskommelsen följs upp en gång per halvår (juni och november) och revideras i november om behov finns. Reviderad överenskommelse tillsänds DUA. Arbetsförmedlingen ansvarar för att initiera uppföljning. Enköping Enköping Peter Lund Kommundirektör Emelie Preinitz Arbetsförmedl ingschef 6

7 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Bilaga 1 - Inventering av målgrupp Målgrupp för inventeringen är samtliga ungdomar mellan 16 t.om. 24 år som är bosatta i kommunen och som varken studerar eller arbetar eller som är undersysselsatta (timanställda/deltidsarbetslösa). Inventeringen bygger huvudsakligen på en kartläggning av målgruppen som gjorts mellan perioden av arbetsförmedlingen, socialtjänsten och utbildningsförvaltningen. Uppgifterna från Arbetsförmedlingen har även uppdaterats i december Denna har kompletterats med uppgifter från temaunga (gällande unga som inte är kända av vare sig arbetsförmedlingen eller kommunen), skolverket (gällande ungdomar som inte fullföljer gymnasiet) samt kommunens lönekontor (gällande antal deltidsanställda inom kommunen). Utöver det har intervjuer genomförts med ungdomar för att ta reda på vilka behov de upplever. Det är viktigt att ha i åtanke att detta är en ögonblicksbild som kan förändras från en dag till en annan. Grundläggande data I inventeringen ingick totalt 816 personer. Detta motsvarar ca 17% av det totala antalet åringar i Enköpings kommun, som enligt SCB var 4680 st år 2014, förutsatt att siffran är ungefär densamma som Med hänsyn till sekretessen har vi varit begränsade i vilka uppgifter vi kunnat ta fram, vilket medför risk för viss dubbelräkning. Vår bedömning är dock att denna är marginell i sammanhanget. Tabellen nedan är en sammanfattning av antal ungdomar inom olika verksamheter/kategorier. Närmare beskrivning följer i den löpande rapporten. Uppskattning av antal... I år år Totalt Unga i kommunen (enligt SCB dec 2014) Utan arbete/studier (helt eller delvis) Inom kommunens aktivitetsansvar Med försö1jningsstöd pga arbetslöshet eller ohälsa/sociala skäl Inskrivna AF Unga som inte arbetar eller studerar och som varken AF eller kommunen har kontakt med Av samtliga personer i inventeringen var ca 44% tjejer (359 st) och ca 56% killar (457 st). Ca 40 % av ungdomarna hade en diagnostiserad funktionsnedsättning. Då är de som enbart finns inom kommunens aktivitetsansvar exkluderade eftersom uppföljningen av dessa ungdomar ännu inte gjorts vid mättillfället (se Personer inom kommunens aktivitetsansvar) Utöver dessa fanns ett flertal ungdomar där funktionsnedsättning sannolikt finns men där utredning saknas. Avrundat till närmsta tiotal De som inkluderats är samtliga som är kända av kommunen eller arbetsförmedlingen. Detta inkluderar även dem som!nbart fanns inom kommunens aktivitetsansvar och där vi under mättillfället inte visste vilka som var utan sysselsättning. 7

8 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN I inventeringen framgick födelseland för 523 ungdomar. Av dessa var ca 86 % inrikes födda (449 st), medan 14 % var utrikesfödda (74 st). Personer inom kommunens aktivitetsansvar (KAA) Vid mättillfället fanns inom KAA 323 st ungdomar. Då är de som studerar på introduktionsprogram eller som återgått till studier exkluderade. Vid mättillfället hade fullständig uppföljning av dessa ungdomar ännu inte gjorts vilket innebär att vi inte har kunskap om huruvida dessa ungdomar har någon sysselsättning eller inte. Vi har ändå valt att använda oss av denna senaste mätning eftersom den bättre svarar mot de krav som finns på uppföljning och dokumentation och därför bättre kommer gå att följa upp framöver. Vi kan anta att ett flertal av dessa 323 ungdomar befinner sig i sysselsättning i form av jobb eller studier, alternativt har bosatt sig på annan 011. Genom jämförelser med arbetsförmedlingens listor har vi kunnat identifiera vilka av dessa ungdomar som vid mättillfället var inskrivna på arbetsförmedlingen och vi kan därför dokumentera dessa som att de är i någon form av åtgärd/insats. Av de 323 ungdomarna hade 38 st någon form av åtgärd/insats, vilken motsvarar ca 12 %. Personer med försörjningsstöd Totalt hade drygt 7 % av kartläggningens totala antal försörjningsstöd antingen på grund av arbetslöshet eller på grund av ohälsa eller sociala skäl. Orsak Knappt 4 % (31 personer) mellan år hade under mättillfället försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. För två av dessa personer var skälet till försötjningsstöd även ohälsa eller sociala skäl. Av dessa 3 I personer hade fyra stycken sysselsättning på deltid medan 27 st var helt utan arbete eller studier. Ytterligare knappt 4 % (30 personer) mellan år hade under mättillfället försörjningsstöd men då på grund av ohälsa eller sociala skäl. Åldersfördelning Av de med ekonomiskt bistånd var 85 % år. Utbildningsnivå Av de med ekonomiskt bistånd hade ingen eftergymnasial utbildning. Ca 18 % hade gymnasial utbildning medan 62 % hade grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå (inklusive gymnasiesärskola och grundsärskola). Ca 20 % saknar utbildning på grundskolenivå. På grund av svårigheter i inventeringen finns dock risk att dessa 20 % inkluderar dem där tillfrågad verksamhet inte kände till utbildningsnivå. Siffran skulle därför kunna vara något lägre. Skillnad i kön Det var ungefär lika många killar som tjejer som hade försörjningsstöd och även skälet till försörjningsstöd (arbetslöshet alternativt ohälsa/sociala skäl) var jämnt fördelat mellan killar och tjejer. Ca 8 % av tjejerna hade försörjningsstöd vilket kan jämföras med ca 7% av killarna. Skillnad i inrikesfödd/utrikesfödd 8

9 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Av de inrikesfödda personerna hade 11 % ekonomiskt bistånd. Av de utrikesfödda personerna var motsvarande siffra 18 %. De utrikesfödda hade övervägande ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet (85 %) medan de inrikesfödda hade det övervägande på grund av ohälsa eller sociala skäl (58 %). Personer inskrivna på Arbetsförmedlingen (uppdaterat dec 2016) Totalt 329 personer mellan år fanns i december 2016 registrerade på AF. 51 av dessa var registrerade som deltidsarbetslösa/timanställda. 254 ungdomar var öppet arbetslösa eller ingick i programinsats, 72 av dessa hade varit inskrivna kortare än 90 dagar 6 % (21 st) var registrerade som att de inte står till arbetsmarknadens förfogande 3 personer hade utbildningskontrakt Ungdomar inom Etableringsuppdraget I december 2016 ingick totalt 39 personer i åldern i Etableringsuppdraget i Enköpings kommun. 3 av dessa var ute i arbete med stöd och 3 ytterligare hade deltids- eller timanställning. 26 personer var öppet arbetslösa medan 7 ingick i någon form av programinsats. Skillnad i kön Arbetslösheten bland unga män (16-24 år) var i november ,0 % medan den för unga kvinnor var 7, 7 %. Totalt låg arbetslösheten för unga på 10, 1 %. Skillnad i inrikes född/utrikesfödd För utrikesfödda unga ( 16-24) låg arbetslösheten i november 2016 på 41,2 % medan den för inrikes födda unga var 7,2 %. Bland utrikesfödda unga män var arbetslösheten 46,0 % medan den för kvinnor var 34, 1 %. Åldersfördelning I december 2016 var 3 personer år inskrivna på Arbetsförmedlingen i Enköpings kommun. Utbildningsnivå Av de öppet arbetslösa eller de i program i december 2016 saknade 8 personer grundläggande utbildning. 83 personer hade endast förgymnasial utbildning. 14 l hade en gymnasieutbildning och 22 hade eftergymnasial utbildning. Funktionshinder I december 2016 hade 39 arbetssökande personer i åldern år en registrerad funktionsnedsättning. 2 av dessa stod ej till arbetsmarknadens förfogande, 1 hade ett utbildningskontrakt, 2 hade deltidseller timanställningar, 9 var öppet arbetslösa samt 25 var i program. 44 % av de med registrerad funktionsnedsättning var kvinnor. Uppskattning av hur många år som varken arbetar eller studerar och som varken AF eller kommunen har kontakt med År 2012 fanns 69 ungdomar i åldern år vars aktivitet var okänd för arbetsförmedlingen och kommunen. Statistiken är hämtad från den analysmodell som Temagruppen Unga i arbetslivet utvecklat och som ringar in unga som varken arbetar eller studerar (så kallade UV AS). 9

10 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Mätningen som Temagruppen gör bygger på registerdata. I dessa ingår personer som under ett år: - inte hade inkomster över ett basbelopp ( kronor 2012) - inte hade studiemedel, var utbildningsregistrerade eller studerade SFJ mer än 60 timmar - inte arbetspendlade till Danmark eller Norge Statistiken sammanställs hos SCB men kommer från flera olika myndigheter (Skatteverket, Försäkringskassan, etc.). Statistiken omfattar hela populationen och är alltså inte ett urval. s. 'k.. d k b tat1st1 over ung1 omar som var en ar etar e Il er stu d erar (UVAS), I. a 0 ld ern ar 1. Ek" n opmg Antal Andel UV AS av Antal UV AS okänd Andel okänd aktivitet av UVAS populationen aktivitet år 4 antal UV AS år år år Totalt 247 9, ,9 Kvinnor , , 1 Män 118 8, ,8 Samlad kartläggning av antal utifrån ålder 5 Vid mättillfället fanns totalt ca 820 personer. Därutöver tillkommer de personer som varken kommun eller arbetsförmedling har kännedom om, av temaunga uppskattat till ca 70 st år Vi har i sammanställningen valt att redovisa flera olika sätt att räkna på i och med att sysselsättning inte är aktuellt för samtliga. En del finns enbart registrerade inom KAA och ett flertal av dessa har sannolikt jobb eller studier, alternativt bor på annan ort, vilket inte framgår då uppföljning ännu inte gjorts. En del av de personer som ingår i inventeringen har idag sysselsättning via LSS eller socialpsykiatrin. Några av dessa skulle möjligen på rätt ställe och med eventuellt stöd skulle kunna fungera i annat arbete. En del personer är registrerade hos arbetsförmedlingen som ej till arbetsmarknadens förfogande eller av socialtjänsten som försö1jningsstöd pga ohälsa/social skäl. Det är tveksamt om jobb eller studier skulle vara aktuellt för dessa personer. Av de som kvarstår är fem personer föräldralediga och en person i fängelse (dessa var dessförinnan helt eller delvis utan arbete eller studier) Uppskattning av antal år år Totalt Totalt i kartläggning Kartläggning exkl. de inom KAA Kartläggning exkl. de inom KAA - exkl. de som har sysselsättning via LSS/soc.psyk Kartläggning Inkl. statistik från temaunga om de som varken AF eller kommunen har kontakt med - Exkl. de inom KAA - Exkl. de som har sysselsättning via LSS/soc.psyk LIVAS-statistiken levereras normalt med en fördröjning på drygt ett år. Leveransen av 2013 års data är försenad på grund av iya rutiner hos Försäkringskassan. Gruppen "okänd aktivitet" är heterogen och omfattar både hemmasittare, individer på långa utlandsresor, individer som är ;krivna i Sverige men som inte längre bor i landet etc. Avrundat till närmsta tiotal 10

11 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Kartläggning Inkl. statistik från temaunga om de som varken AF eller kommunen har kontakt med - Exkl. de inom KAA - Exkl. de som har sysselsättning via LSS/soc.psyk - Exkl. de som av AF är registrerade som ej till arbetsmarknadens förfogande Kartläggning Inkl. statistik från temaunga om de som varken AF eller kommunen har kontakt med - Exkl. de inom KAA - Exkl. de som har sysselsättning via LSS/soc.psyk - Exkl. de som av AF är registrerade som ej till arbetsmarknadens förfogande - Exkl. de som har försörjningsstöd enbart pga ohälsa/sociala skäl Undersysselsatta unga Vid mättillfället (150917) fanns i Enköping 521 personer (varav två är feriearbetande ungdom) mellan år som var timanställda inom kommunens verksamheter och bosatta i Enköping. Det motsvarar ca 11 % av det totala antalet åringar i kommunen, förutsatt att statistiken för 2015 är ungefär densamma som Arbetsförmedlingen hade vid mättillfället 4 st personer mellan år som var registrerade som deltidsarbetslösa. Utbildningsnivåer Då de personer som enbart fanns kända inom kommunens aktivitetsansvar vid mättillfället ännu ej följts upp så är de exkluderade från denna inventering. För övriga 531 personer såg fördelningen gällande högsta utbildningsnivå ut så här: Eftergymnasial utbildning - 11 % Gymnasieutbildning (inklusive gymnasiesärskola) - 61 % Grundskola (inklusive grundsärskola) - 25 % Saknar grundskoleutbildning - 4 %. Obs! På grund av svårigheter i inventeringen finns dock risk att uppgifterna på hur många som saknar grundskoleutbildning inkluderar även dem där de tillfrågade verksamheterna inte kände till utbildningsnivå. Siffran skulle därför kunna vara något lägre. Skillnad i kön Av både tjejerna och killarna hade 3 % eftergymnasial utbildning. Ca 63 % av tjejerna och 59 % av killarna hade gymnasial utbildning (inklusive gymnasiesärskolan) som sin högsta utbildningsnivå. För ca 23 % av tjejerna och 26 % av killarna var grundskoleutbildningen (inklusive grundsärskolan) den högsta utbildningen. Ca 11 % av tjejerna och 12 % av killarna saknade grundskoleutbildning. Obs! Som beskrevs ovan så finns risk att uppgifterna på hur många som saknar grundskoleutbildning inkluderar även dem där de tillfrågade verksamheterna inte kände till utbildningsnivå. Siffran skulle därför kunna vara något lägre. Skillnad i inrikes född/utrikesfödd Utbildningsnivån är relativt lika för inrikes födda respektive utrikesfödda. 11

12 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN I båda kategorierna hade 3 % eftergymnasial utbildning. I kategorin utrikesfödda hade 53 % gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå vilket skiljer sig något från kategorin inrikes födda där andelen var 63 %. Även gymnasiesärskola inkluderas. Andelen som hade grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå var 24 % respektive 28 %. Även grundsärskola inkluderas. Andel som saknade grundskoleutbildning var för utrikesfödda 16 % och för inrikes födda 11 %. Obs! Som beskrevs ovan så finns risk att uppgifterna på hur många som saknar grundskoleutbildning inkluderar även dem där de tillfrågade verksamheterna inte kände till utbildningsnivå. Siffran skulle därför kunna vara något lägre. Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet Antal som inte når målen i grundskolan och saknar behörighet till gymnasiets nationella program Läsåret 2014/2015 var det 56 elever som inte nådde målen i grundskolan och därmed saknade behörighet till gymnasiets nationella program. Detta motsvarar 13 %. Antal som inte fullföljer gymnasiet under en period av tre år 6 Av de 361 elever som påbörjade gymnasieskolan hösten 2012 hade 62 % fått gymnasieexamen inom tre år l 0,2 % fått studiebevis (men inte examen) a 2500 poäng inom tre år. 7 Sammanlagt 315 av dessa 361 elever gick nationella program varav 70,5 % fick gymnasieexamen inom tre år 11,4 % fick studiebevis (men inte examen) å 2500 poäng inom tre år. Av de som gick högskoleförberedande program hade 80,5 % fått examen inom tre år, vilket kan jämföras med 54,2 % av de som gick yrkesprogram. Målgruppens behov - dialog med ungdomar Statistiken ovan säger en hel del om vilka behov som finns i Enköpings kommun men erfarenheter från tidigare arbeten och projekt visar att ungas behov ofta missbedöms om den enbait grundas på statistik och verksamheters "tyckande". För att få en mer komplett bild och ta tillvara målgruppens egna erfarenheter och kunskaper har två fokusgruppsintervjuer genomförts under oktober-november med ungdomar som är med i jobb och utvecklingsgarantin för unga. Vid ett av tillfällena deltog fyra personer, som alla var relativt nya i jobb och utvecklingsgarantin för unga och alltså varit inskrivna på arbetsförmedlingen drygt 90 dagar. Vid det andra tillfället deltog nio personer, som varit med länge i jobb och utvecklingsgarantin för unga och där många enligt handläggaren på arbetsförmedlingen stod långt ifrån arbetsmarknaden. Samtliga var mellan år. Av dessa var åtta killar, fyra tjejer och ytterligare en ville inte uppge kön. Tio personer hade slutbetyg från gymnasium som sin högsta utbildningsnivå och tre stycken hade slutbetyg från grundskola som sin högsta utbildningsnivå. Sju av personerna hade körkort B. Ca fem stycken kunde tänka sig att plugga vidare. Alla nationella gymnasieprogram är treåriga och omfattar 2500 poäng. Kraven för examen skiljer sig något beroende på om Jet är ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram. Detta innebär att eleven har läst kurser som tillsammans motsvarar 2500 poäng men inte uppnått kraven för examen. Det :an bero på att eleven tex har betyget F i någon av de obligatoriska kurserna (Svenska, Engelska, Matematik eller :iymnasiearbete) eller att eleven har betyget F i mer än 250 poäng. Eleven får då ett studiebevis istället för examen. 12

13 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Nedan redogörs för de frågor som intervjuarna ställde samt de åsikter som framkom i samtalet. Ett par saker var ständigt återkommande i dialogerna med ungdomarna och verkade vara av extra stor betydelse. Det rörde sig dels om vikten av att få rätt hjälp och pushning i skolan och dels om värdet av att få "in en fot", få erfarenhet och något att skriva på sitt CV. I diskussioner kring vilka jobb man sökte eller kunde tänka sig verkade det för många av ungdomarna vara av stor betydelse att ett jobb kändes attraktivt och roligt. Många gånger verkade detta till och med vara av större betydelse än själva möjligheten till jobb och självförsö1jning. Obs! Det går inte att dra några generella slutsatser utifrån dessa samtal utan materialet bör istället fungera som ett komplement till de diskussioner kring behov som förs mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Fråga: Vad tycker ni om det stöd man får i skolan för att klara sina studier? Åsikter som framkom: De flesta åsikter som framkom rörde de val man ställs inför. "Vi hade för mycket praktik. Vi hann inte med ämnena i skolan." "Det är många val i början av gymnasiet då man inte riktigt vet vad man vill" "Jag behövde hjälp med vad jag ville" "Behövs bättre förberedelser inför gymnasievalet" "Behövs bättre information kring omval och hur länge man har på sig för att välja om i början av terminen" "Behövs bättre koppling inför gymnasieval mot arbete och vidarestudier. Vad blir jag? Vad jag kan läsa vidare inom utifrån mitt val?" "Det borde vara obligatoriskt att träffa studievägledaren på gymnasiet. Åtminstone en träff' "Man fick bra med stöd" Fråga: Hur hjälper skolan elever att öka sina möjligheter att komma ut i jobb efter sina studier? Åsikter som framkom: De flesta åsikter som framkom rörde möjligheten till praktik och sommarjobb men även lärare engagemang. "Praktik gör det lättare att få jobb efter skolan" " Praktik är bra för att få erfarenhet, få in en fot och för att få något att skriva på sitt ev" "Möjligheten till praktik varierar mycket beroende på vilken linje man går" Flera hade inget tydligt minne av studievägledaren. "Fanns det någon studievägledare? Den träffade jag nog aldrig i så fall. " Flera menade att möjlighet fanns att söka sommarjobb via kommunen i högstadiet men det gällde att man kom till skott och sökte: "Jag ville egentligen söka men slarvade bort lappen, kanske för attjag inte var tillräckligt motiverad. Jag behövde att någon pushade mig" "Särskilt om man är trött, inte särskilt motiverad och inte orkar fast man egentligen skulle behöva är det viktigt att någon pushar en" "Även om man sökte varje gång så var det inte så lätt att få sommarjobb via kommunen" "Det är inte kul med sommarjobb, dåligt betalt och om man är lat men erfarenheten är bra och man är kung när man får lön" "Läraren spelar en viktig roll. Det beror helt på hur engagerad läraren är, om han kan inspirera till arbeten och vidare studier." "Bra med besök från tidigare elever som berättar vad de jobbar med idag" Fråga: Vilken hjälp skulle du vilja ha just nu? 13

14 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Åsikter som framkom: De flesta åsikter som framkom rörde behov av körkort och erfarenhet. "Jag behöver någon som tror på mig och ger mig en chans. Det är svårt att mäta sig med de som har mer erfarenhet." "Jag behöver erfarenhet. Praktik är ett bra sätt att skaffa sig det" "Praktik vore bra" "Jag behöver körkort" "Man måste bö1ja någonstans. Den hjälp man får borde räcka." "Det är upp till mig att pusha mig själv" "Stödet är bra från arbetsförmedlingen" "Det är svårt att ställa krav på andra och be om mer hjälp. Man får ju redan så mycket hjälp från arbetsförmedlingen." Fråga: Vad hindrar dig från att få ett jobb? Åsikter som framkom : De flesta åsikter som framkom rörde precis som ovan körkort och erfarenhet men även möjligheten att pendla. "Har inget körkort" "Saknar erfarenhet" " Företagens krav - De väljer någon med erfarenhet" "Man är ny på att söka jobb och har inte riktigt fått till snitsen på ev och personligt brev" "Ålder, att man är för ung" "Personlighet och hur man klär sig" "Man är nog omedvetet kräsen fast man inte borde vara det" De flesta verkade söka jobb både i Enköping och runtomkring. Möjligheter och vilja att pendla påverkade möjligheten att få jobb. En del ville helst jobba i Enköping för att slippa pendla. "Att pendla tar tid" "Det är så dy1t att pendla" "Hur attraktivt ett jobb känns påverkar hur villig man är att pendla" "Pendlingskostnaden är inget problem. Man ju får lön." " Det är meriterande att bo nära jobbet eftersom man då kan bli inkallad av chefen med ko1t varsel" Fråga: Hur ser ni på arbete inom förskola/skola/fritids, vård och omsorg, gatu/fastighet/park Åsikter som framkom : Förskola, skola och fritids "Tråkigt" "Barn är jobbiga" "Jag vill inte jobba med barn" "Ej så krävande att jobba på förskola" "Stort ansvar att jobba på förskola och skola. Fritids är inte lika st01t ansvar." " Fritids är bra, där är det mer självgående barn" "Jobba i skolan är okej för då är man inte med barnen hela tiden" "Tveksamt med skolan, man måste ju ha kunskapen själv för att kunna lära andra" "Personlighet viktigt" "Jag gillar barn" Två personer kunde tänka sig jobb inom förskola och fritids medan två personer kunde tänka sig att jobba i skolan som t ex extraresurs. Vård och omsorg "Det känns läskigt för det är så lätt att göra fel" 14

15 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN "Det beror på arbetsuppgifterna" "Stort ansvar, därför skulle jag hellre jobba på t ex ett boende där man är flera i personalen än inom hemtjänsten" "Viktigt att få bli upplärd och gå bredvid någon i början." "Det krävs speciell utbildning" "Stort ansvar" "Personkemi är viktigt" "Det är många situationer som man måste kunna hantera" "Jag är rädd för att göra bort mig och göra fel om jag är själv" Fyra stycken kunde tänka sigjobb inom vård och omsorg. Gatu, fastighet, park "Låter inget roligt" "Simpelt och konkret" "Går nästan inte att göra fel " "Det skulle vara bra, konkreta uppgifter och bra jobb" "Nej inte min grej" Tre stycken kunde tänka sig jobb inom tex snöskottning, parkarbete, vaktmästeri etc. Någon menade att han kunde tänka sig det enbart för att han behövde pengar. Fråga: Hur kan man få personer att jobba i branscher som domineras av motsatta könet? Åsikter som framkom: "Man måste få personer att pröva. Då kan man upptäcka att det är roligt." "Praktik kan vara ett sätt att få personer att pröva" "Det är nog mer accepterat nu än vad det var förut." " Kanske svårare för tjejer som vill in på mansdominerade arbetsplatser än tvärtom" "Jag ser enbart fördelar med att vara man bland kvinnor i förskola. Man sticker ut." "Kan nog vara en merit på cv' t att man jobbat på en arbetsplats som domineras av motsatta könet" "Jag har aldrig sett någon skillnad och tänkt så om jobb utan sökt utifrån jobbet. " "Omedvetet söker man nog sådana jobb som domineras av det egna könet." 15

16 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATI MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Bilaga 2 - Inventering av befintlig verksamhet Fullföljd utbildning ökar sannolikheten för både psykisk hälsa och egen försörjning och Enköping strävar därför efter att så många som möjligt ska fullfölja sin utbildning och få examen från gymnasiet, även om gymnasiet är en frivillig studieform. En viktig del i det arbetet handlar om att motivera elever som har hoppat av skolan till fortsatt utbildning. Det finns många individuella lösningar, bl.a. möjligheter att gå Introduktionsprogram (IM). Introduktionsprograrnmet är även ett bra alternativ för de elever som annars skulle riskera att behöva gå om. På Introduktionsprogrammet finns även ungdomskonsulenter som bl.a. jobbar med att få ut hemmasittarna. I arbetet med att få så många som möjligt att fullfölja sin utbildning spelar även Studie- och yrkesvägledarna (SYV) en viktig roll. De ägnar sig bl.a. åt vägledning men det finns mycket mer som ingår i studie- och yrkesvägledarnas roll, som t ex information, planering av studiegång och att "skräddarsy" lösningar. Grundskolan lägger i dagsläget inte så mycket resurser på studie- och yrkesvägledare vilket medför att man därför inte har möjlighet att i samma utsträckning som på gymnasiet jobba preventivt för att elever ska klara sin examen. SYV på grundskolan har i stället sitt fokus riktat mot gymnasievalet. SYV på gymnasiet samarbetar i vissa fall med arbetsförmedlingen. Det kant ex handla om att någon funderar på att hoppa av skolan och att man då kan boka in ett gemensamt möte med arbetsförmedlingen. SYV har även samarbete med Arbetsmarknadsenheten för att vid behov kombinera gymnasiegemensamma ämnen med praktik (tex i väntan på att kunna söka om program). Arbetsmarknadsenheten hjälper då till med praktikplatserna. Det finns i dagsläget flera sätt att som elev komma i kontakt med SYV: eleven tar kontakt på eget initiativ kontakt initieras av lärare/rektor som ser behov eleven uppmärksammas genom klasskonferenserna Hemmasittarna nås inte av SYV men kommer istället i kontakt med ungdomskonsulenterna eller arbetsmarknadsenheten. Via dem kan man sedan, vid behov, komma i kontakt med SYV. Många gånger saknar elever kunskap om olika yrken, bortsett från de klassiska (läkare, lärare, polis mm). Detta märks inte minst i grundskolan. SYV-tid på schemat eller att baka in samtal om sådant i ordinarie undervisning skulle därför vara ett önskvärt inslag, enligt Studie- och yrkesvägledarna. Likaså upplever de att det vore önskvärt med mer samverkan med arbetsförmedlingen kring vilka bristyrken som finns lokalt i Enköping. De ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning (dvs fått examens bevis) på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning hamnar inom kommunens aktivitetsansvar. Detta inkluderar även elever som går på introduktionsprogram. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska 16

17 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder som i första hand syftar till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Arbetsmarknadsenheten (AME) är den enhet på kommunen som har hand om aktivitetsansvaret. AME får 2 ggr/år en lista från gymnasiet på de under 20 år som inte går i gymnasiet. De kontaktar de som finns på listan och erbjuder ungdomar som är utan sysselsättning insatser i form av tex samtal eller hjälp att skriva in sig på AF. Vanligtvis handlar det om ca personer, det brukar vara fler på hösten än på våren. Listan uppdateras av AME 2 ggr per år och man finns med på listan till dess att man fyllt 20 eller har fullföljt utbildning på nationellt program. AME ordnar även med sommarjobb för elever i 9:an samt årskurs 1 och 2 på gymnasiet (där Årskurs 9 och årskurs 1 prioriteras) kunde ca 340 jobb erbjudas. Arbetsförmedlingen (AF) är vanligtvis ute på skolor inför gymnasieval och informerar om hur arbetsmarknaden ser ut vad gäller behov, bristyrken mm. Alla ungdomar, år, som varit inskrivna på arbetsförmedlingen i 90 dagar har möjlighet att delta i jobbgarantin för ungdomar (detta gäller ej ungdomar inom Etableringsuppdraget). Inom Jobbgarantin för ungdomar finns bland annat möjlighet till praktik, jobbcoaching och arbetsmarknadsutbildning. Vissa kategorier har möjlighet till programinsatser somt ex praktik trots att de inte är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar. Detta gäller tex unga med funktionshinder eller unga inom etableringsuppdraget. De ungdomar som varit inskrivna i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader eller i etableringsuppdraget i 24 månader har möjlighet att delta i jobb och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen och kommunen erbjuder tillsammans ungdomar traineejobb inom vården eller utbildningskontrakt. Det finns flera andra insatser som också kan bli aktuella. På Arbetsförmedlingen finns det specialister (arbetspsykologer, socialkonsulenter och arbetsterapeuter) som har ett nära samarbete med ansvarig arbetsförmedlare. Specialisterna ska erbjuda insatser för alla ungdomar som är arbetslösa i mer än 90 dagar, detta kan vara fördjupad vägledning, eller utredning av arbetsförmåga eller förutsättningar inför studier. Arbetsförmedlingen jobbar med jämställdhetsintegrering och ska verka för att bryta en könsuppdelad arbetsmarknad. Handläggarna på arbetsförmedlingen hjälper till att leta praktikplatser i mån av tid men har också ett flertal samverkansverksamheter till sin hjälp (se nedan). Vård och omsorgsförvaltningen kan genom biståndsbeslut erbjuda sysselsättning till personer över 18 år inom socialpsykiatrin och LSS. Daglig verksamhet inom LSS är till för vuxna personer inom LSS och syftar till en meningsfull sysselsättning utifrån behov och önskemål. Daglig verksamhet består av två inriktningar: Intern verksamhet: består dels av åtta funktioner som finns centralt i Enköping, dels av fem funktioner ute i kommunen. 17

18 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Extern verksamhet: innebär att en del av deltagarna kan komma ut på den vanliga arbetsmarknaden och till exempel arbeta på ett företag. Adastra är en funktion som syftar till att genom jobbmatchning och handledning skapa arbetstillfällen för personer med intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Sysselsättning inom socialpsykiatrin fungerar på liknande sätt. Där finns interna verksamheter men även möjlighet att få hjälp till praktik och eventuellt jobb i externa verksamheter. Vård- och omsorgsförvaltningen har även fattat beslut om att anställa en socionom som ska vara placerad på gymnasiet. Avsikten är att tidigt fånga upp de elever som kan få svårigheter att klara sina studier, på grund av funktionsnedsättningar. Syftet med insatsen är att fler ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser ska få goda möjligheter att avsluta sina gymnasiestudier och få ta examen. Förvaltningen startar under december ett arbetsprojekt för unga vuxna som har en Hikikomori-problematik och eller autismspectradiagnos (helt eller uppfyller enbart några kriterier). Projektets mål är att efter tre år ska de personer som ingår i projektet ha förmågan att starta ett socialt företag, aktiebolag svb, inom digital teknik. Socialförvaltningen utreder möjligheten till försörjningsstöd för personer som inte klarar sin försörjning på annat sätt. Den som kan arbeta men är arbetslös har ansvar för att söka arbete aktivt. Detta innebär bl.a. krav på att vara inskriven på AF, söka de jobb som finns att söka (individuellt efter förmåga) samt delta i arbetsförmedlingens aktiviteter. Socialförvaltningen frågar alltid vid ansökan om försörjningsstöd om personen har kontakt med arbetsförmedlingen. Tre handläggare på försörjningsstöd är mer specifikt inriktade på ungdomar. De för samtal med ungdomarna om framtiden och hur han/hon kan göra för att bli självförsörjande. De träffar AF regelbundet för info och avstämning och vid behov har man trepartsmöten, där socialförvaltningen, AF och arbetssökande deltar, som syftar till att gemensamt hitta sätt att stötta ungdomen att komma ut i självförsörjning. Socialförvaltningen kan erbjuda arbetsträning/praktik via Joar Socia eller Arbetsmarknadskonsulent. Det finns också möjlighet att lotsa till Elvis/Elvira (för nyanlända som behöver extra stöd i integration och språk) samt Krami och Moa (för personer med en kriminell bakgrund). Projekt/grupper/verksamheter som drivs i samverkan mellan olika verksamheter Tilläggsresurser PINSAM För de över 20 år som "provat allt" och har stora svårigheter med att komma ut i sysselsättning. Projekt Enter Nationellt samarbetsprojekt inom samordningsförbundet. Målgrupp: Unga med aktivitetsersättning från försäkringskassan. Försäkringskassan väljer ut vilka som är med. Målet är att komma igång och kan vara allt från att gå upp ur sängen till att komma ut på promenad. Unga jobb Nationellt samarbete mellan AF och Sparbanken som syftar till att ta fram praktikplatser via sparbankens företagskunder. 18