Instrumentell röstregistrering: En jämförande studie med talfonetogram och VoxLog

Transkript

1 Instrumentell röstregistrering: En jämförande studie med talfonetogram och VoxLog Marie Jansson och Linda Sund Jansson & Sund Ht 2014 Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet, 240 hp

2

3 Abstrakt Bakgrund Röstproduktionen är föränderlig och påverkas av miljö och situation. Ofördelaktigt röstbeteende kan leda till röststörningar. Vid behandling av röststörningar är det essentiellt att kartlägga ogynnsamma röstbeteenden. Ljudstudioinspelningar har visat sig otillräckliga vid sådana kartläggningar. Ett verktyg med potential att möjliggöra en mer representativ bild av röstanvändandet är röstackumulatorn VoxLog. Syfte Syftet var att utifrån röstparametrarna SPL och F 0 jämföra registreringar av talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö. Det var även att jämföra de med VoxLog uppmätta värdena för röstparametrarna mellan ljudstudio- och vardag. Samt att jämföra eventuella skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar för de uppmätta röstparametrarna mellan patient- och kontrollgruppen. Metod I ljudstudioregistreringarna deltog 23 personer. De bar VoxLog och en huvudburen mikrofon där röstparametrarna registrerades i ett talfonetogram. Medelvärden för SPL och F 0 jämfördes mellan mätinstrumenten. I vardagsregistreringarna deltog 14 personer, indelade i en patientgrupp och en kontrollgrupp. VoxLogregistreringarna i ljudstudiostudio och vardag jämfördes. Skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar jämfördes mellan patient- och kontrollgruppen. Resultat Inga signifikanta skillnader mellan värdena för SPL och F 0 förekom mellan talfonetogram och VoxLog. VoxLogregistreringarna uppvisade signifikant högre värden för röstparametrarna i vardagen vid jämförelse med ljudstudion. Deskriptivt framkom en större höjning av röstparametrarna för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen. Slutsatser Resultaten från jämförelsen av talfonetogram och VoxLog i ljudstudioregistreringar utgör en grund för vidare forskning. Skillnaden mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar stödjer tidigare forskning. För att uppnå en representativ kartläggning av dessa röstparametrar är en ljudstudioregistrering otillräcklig. VoxLog har potential att vara ett instrument som kan utföra en mer ekologiskt valid kartläggning av röstanvändande.

4 Etiskt utlåtande Detta projekt har utfärdats i enlighet med riktlinjer för etikprövning av studentarbeten vid Umeå universitets medicinska fakultet ( ). Ethics statement This project was conducted according to the guidelines for ethics approval of student projects in the Faculty of Medicine at Umeå University ( ).

5 Författarnas tack Vi vill tacka alla tålmodiga, vänliga och fantastiska människor som har ställt upp i vår studie. Ett extra stort tack till våra engagerade och kompetenta handledare Karin Brunnegård och Jenny Holmberg för er hjälp, ert stöd och ert tålamod! Vi önskar även tacka Anders Asplund, forskningsingenjör på Umeå universitet och Samuel Sonning på Sonvox AB för att ni har funnits tillgängliga att svara på frågor och hjälpa oss med diverse tekniska bryderier. En eloge till Ester. Tack för att du finns!

6 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Röstpåverkande faktorer... 1 Miljömässiga faktorer... 1 Bakgrundsbuller... 1 Individrelaterade faktorer... 2 Kön... 2 Röstpåverkande faktorers inverkan på rösthälsa... 2 Röststörningar... 2 Perceptuell och akustisk analys... 3 Kartläggning av vardagligt röstanvändande... 4 Röstackumulator med acceleratorteknik... 4 VoxLog... 4 Signifikans... 5 Syfte... 5 Frågeställningar... 6 Metod... 6 Deltagare... 6 Material... 7 Procedur... 8 Ljudstudio... 8 Vardagsregistreringar... 9 Dataanalys... 9 Ljudstudio... 9 Vardagsregistreringar Statistiska beräkningar Etiska överväganden Reliabilitet Resultat Jämförelse mellan talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö F SPL...12 Jämförelse mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar Patientgrupp Kontrollgrupp Aktivitetsformulär...14 Jämförelse mellan patient- och kontrollgrupp...14 Diskussion...14 Jämförelse mellan talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö...14 Jämförelse mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar F SPL Jämförelse mellan patient- och kontrollgruppen...16 F SPL...16 Utvärdering av VoxLog som mätinstrument...16 Metoddiskussion Framtida studier Sammanfattning Referenslitteratur... 18

7 APPENDIX Bilaga 1: Information om studien för kontroll- och patientgrupp Bilaga 2: Information om studien för ljudstudiogruppen Bilaga 3: Samtyckesblankett för ljudstudiogruppen Bilaga 4: Samtyckesblankett för patientgruppen Bilaga 5: Samtyckesblankett för kontrollgruppen Bilaga 6: Ett svårt fall Bilaga 7: Sekvensbilder Bilaga 8: Aktivitetsformulär Bilaga 9: Användarinformation om VoxLog

8 Introduktion Att producera röst är en mycket avancerad process som involverar strukturer så som lungor och struphuvud. Röstproduktionen påverkas således av en individs fysiska förutsättningar som exempelvis storlek på struphuvud och stämläppar samt användandet av muskulaturen i de nämnda strukturerna (Hammarberg, Södersten & Lindestad, 2008; Lindblad, 1992). Studier har visat att röstproduktionen hos människor även förändras till följd av exempelvis vilken miljö och situation individen befinner sig i (Hammarberg et al., 2008; Simberg et al., 2009; Vilkman, 2004; Vilkman, Lauri, Alku, Sala, & Sihvo, 1998). En ogynnsam röstproduktion kan leda till röststörningar. Symptom vid röststörningar kan exempelvis vara smärta, svag röst och rösttrötthet. Denna problematik kan bland annat leda till kommunikationssvårigheter och sjukskrivningar (Arbetsmiljöverket, 2011). Vid en klinisk bedömning av röststörningar brukar en ljudstudioregistrering utföras för att kartlägga patienternas röstanvändande. Registreringar som utförs i kontrollerade miljöer har dock sina begränsningar vad gäller att simulera olika miljöer, situationer och sinnesstämningar. De kan därför inte anses representativa för det vardagliga röstanvändandet (Graca & Öhlin 2013; Rantala, 1998). Denna vetskap har bidragit till en utveckling av metoder för att kartlägga hur röstproduktionen ter sig under olika förhållanden. Ett verktyg för att möjliggöra en sådan kartläggning kan vara en röstackumulator med acceleratorteknik som exempelvis VoxLog. Bakgrund Röstpåverkande faktorer De faktorer som påverkar röstproduktionen brukar delas in i två olika grupper: miljömässiga och individrelaterade. Exempel på miljömässiga faktorer är: bakgrundsbuller, sociala konventioner, kultur och paralingvistik. Kön, personlighet, känsloläge och hälsotillstånd är exempel på individrelaterade faktorer (Hammarberg et al., 2008; Lindblad, 1992; Simberg et al., 2009). Miljömässiga faktorer Bakgrundsbuller En faktor som kan påverka röstproduktionen är högt bakgrundsbuller. De individer som ofta och under en längre tid talar i omgivningar med en hög bullernivå riskerar att utveckla röstproblem ( Titze, 1999; Vilkman, 2004; Vilkman et al., 1998). Redan vid ett bakgrundsbuller på 40 db måste talaren börja öka sin egen röststyrka och vid en bullernivå på 55 db går gränsen för att kunna kommunicera med ett icke ansträngt röstläge (Arbetsmiljöverket, 2011). När talaren befinner sig i en miljö med en hög bullernivå kommer denne automatiskt att höja sin röststyrka för att höras över bullret, vilket brukar kallas Lombardeffekten (Zollinger & Brumm, 2011). Denna effekt kan vara påfrestande för rösten (Arbetsmiljöverket, 2011; Vilkman, 2004). Röstparametern SPL(Sound Pressure Level) är talstyrkan i rösten och brukar anges i db (Hammarberg et al., 2008; Lindblad, 1992). SPL är främst relaterat till andningsapparaten i samspel med laryngeala faktorer (Stathopoulos & Sapienza, 1993) och ett högt subglottalt tryck leder till högre SPL (Lindblad, 1992). Denna parameter kan förändras till följd av vilken miljö talaren befinner sig i. Flera studier har tidigare fått fram resultat som visar på att SPL 1

9 stiger i miljöer med mycket bakgrundsbuller i jämförelse med tystare miljöer. Denna stigning har varierat stort med värden från 1-9,1 db beroende på var studien genomförts (Hunter & Titze, 2010; Södersten, Granqvist, Hammarberg & Szabo, 2002). Det finns även studier som inte funnit någon signifikant höjning av SPL i bullriga miljöer (Lehto, Laaksonen, Vilkman, & Alku, 2008). Även röstparametern F 0 (röstläget, grundtonsfrekvensen i Hz) som bestäms av hur många gånger stämläpparna svänger per sekund (Hammarberg et al., 2008) kan påverkas av den yttre miljön talaren befinner sig i. Ett flertal studier har funnit att F 0 hos deltagarna var högre under miljöer med en hög bakgrundsbullernivå jämfört med tystare förhållanden (Graca & Öhlin, 2013; Järåsen & Petersson, 2012; Lindström, Ohlsson, Sjöholm & Wayes, 2010; Rantala, Lindholm & Vilkman, 1998). Skillnaden mellan en lugn och en mer bullrig miljö kunde ibland uppnå 36 Hz (Lindström et al., 2010). Dessutom har studier funnit att F 0 successivt höjs under arbetsdagen (Hunter & Titze, 2010; Rantala, Vilkman & Bloigus, 2002). Det har även framkommit att F 0 är högre under dagar då deltagare arbetat jämfört med när de varit lediga (Szabo Portela, Hammarberg & Södersten, 2013). Individrelaterade faktorer Kön Det finns ett flertal fysiska skillnader i talapparaten mellan män och kvinnor vilket ger upphov till olika förutsättningar för röstproduktion. Den svängande delen av stämläpparna utgör hos kvinnor 2/3 och hos män ¾ (Lindestad, 2010). Mäns stämläppar är generellt längre och struphuvudet större än kvinnors (Williams & Eccles, 1990). Då större kroppar vibrerar långsammare än mindre (Lindblad, 1992) har längre stämläppar kopplats till lägre grundtonsfrekvenser (Titze, 1989). Skillnader i SPL mellan könen har uppmätts till att vara 4-5 db lägre för kvinnor än för män (Ternström, Bohman & Södersten, 2006). Röstpåverkande faktorers inverkan på rösthälsa Både miljömässiga och individrelaterade faktorer kan enskilt och i samband med varandra resultera i en mindre optimal röstproduktion. Exempel på en sådan produktion är att tala med hög SPL och/eller med hög F 0 (Arbetsmiljöverket, 2011). Detta kan i vissa fall leda till att personen utvecklar en röststörning (Hammarberg et al., 2008; Simberg et al., 2009; Vilkman, 2004; Vilkman, Lauri, Alku, Sala, & Sihvo, 1998). Röststörningar Röststörningar kan definieras på olika sätt, ett av dem är att rösten inte fungerar eller låter som den förväntas göra vilket i sin tur kan leda till att personen blir störd i sitt sätt att kommunicera (Roy et al., 2004). En annan definition erbjuds av Vilkman (2000; 2004) där en röststörning definieras som att rösten inte håller för de krav som ställs på den. Vanliga symptom vid röststörningar är: rösttrötthet, heshet, svag röst och en ansträngdhetskänsla vid röstproduktion. Dessa symptom kan leda till att personer som har en röststörning får svårt att sköta sitt jobb och måste sjukskriva sig (Arbetsmiljöverket, 2011). Röststörningar kan delas in i olika grupper beroende på vilken den bakomliggande orsaken är. Exempel på dessa orsaksgrupper är: funktionella och organiska röststörningar. En röststörning som är organisk har uppkommit till följd av strukturella förändringar i struphuvudet. Vid en funktionell röststörning är det ett ogynnsamt röstanvändande som är orsaken till besvären (Lindestad & Södersten, 2008). 2

10 I Sverige är den vanligaste röststörningsdiagnosen på logopedmottagningar fonasteni (Fritzell, 1996; Lundholm & Olson, 2012). Fonasteni, som är en funktionell röststörning, står för cirka en tredjedel av alla röststörningsdiagnoser som ställs (Fritzell, 1996). Vid fonasteni redogör patienter ofta för symptom så som: röströtthet, ett ökat harklingsbehov, en oförmåga att hålla rösten stadig och en muskelspändhet i axlar och nacke (Arbetsmiljöverket, 2011; Lindestad & Södersten, 2008; Welham & Maclagan, 2002). För patienter med fonasteni finns det en risk att utveckla ytterligare röststörningsdiagnoser som exempelvis stämbandsknutor eller stämbandspolyper (Caraty & Montacié, 2014). Enligt Fritzell (1996) är habituell dysfoni den andra mest förekommande diagnostiserade funktionella röststörningen efter fonasteni. Diagnosen definieras av Rosen, Andersson och Murry (1998) som abnorm röstkvalitet och av Lindblad (1992) som störd fonation. Perceptuell och akustisk analys För att kartlägga patienters röstanvändning brukar en perceptuell och en akustisk analys av rösten göras på logopedmottagningar. Vid en perceptuell analys brukar bland annat röstläge och talstyrka utvärderas (Hammarberg et al., 2008). Röstläge och talstyrka är de perceptuella motsvarigheterna till de akustiska måtten F 0 respektive SPL. Logopeder är utbildade i att uppmärksamma röstens olika aspekter. Dock kan det vara svårt att uppmärksamma mindre förändringar av röstläge och talstyrka i talsignalen eftersom de bland annat påverkas av olika röstkvalitéer och prosodi. Enstaka Hz kan vara svåra att skilja mellan, den minsta märkbara skillnaden (Just Noticable Difference, JND) hos människan för att uppfatta förändringar av sinustoner ligger runt 3 Hz (Kollmeier, Brand, & Meyer, 2008). Röstläget i tal är dock i ständig förändring och inte lika stabil som i en sinuston (Hart, 1981) således kan det i löpande tal vara svårt att perceptuellt uppskatta röstläget (Traunmüller & Eriksson, 1995). Enligt allmän kännedom är JND för talstyrkan 1 db. Vid den akustiska analysen kan fonetogram användas (Hallin, Fröst, Holmberg, & Södersten, 2012). Ett talfonetogram möjliggör för klinikern en översikt av det habituella röstanvändandet hos patienten medan ett maxfonetogram ger en översikt över en patients totala röstomfång (Hallin et al., 2012; Hammarberg et al., 2008; Heylen, Wuyts, Mertens, De Bodt, & Van de Heyning, 2002). Fonetogram visualiseras genom ett diagram som skapas i realtid där SPL (db) på y-axeln samt F 0 (Hz) på x-axeln mäts kontinuerligt under inspelningen. Det är även möjligt att analysera hur ofta enskilda toner används (Hallin et al., 2012; Hammarberg et al., 2008; Holmberg, Ihre, & Södersten, 2007). Holmberg et al., (2007) framhäver att fonetogram kan vara ett bra redskap i klinisk verksamhet som en hjälp i utvärderingen av behandlingsperioder för patienter med röststörningar. Detta till följd av att fonetogrammets visualisering av röstomfånget gör det lätt både för kliniker och för patienter att se om det skett någon förändring i röstanvändningen. Det är osäkert hur representativ en akustisk analys av rösten i ljudstudiomiljö är. Detta då den konstgjorda och simulerade miljön kan påverka röstanvändandet (Rantala et al., 1998). Även Ternström, Södersten och Bohman (2002) nämner att den röstinspelning som görs i den kliniska verksamheten inte alltid kommer att ge en representativ bild av den egentliga röstproduktionen. Det har även diskuterats att kliniker kan behöva använda sig av flera olika taluppgifter för att få fram en representativ bild av det habituella röstläget (Zraick, Gentry, Smith-Olinde & Gregg, 2006). Kartläggningar av vardagligt röstanvändande kan vara värdefullt för kliniker i deras arbete med att diagnosticera, behandla och utvärdera röststörningar (Rantala et al., 2002). 3

11 Kartläggning av vardagligt röstanvändande Olika metoder för att kartlägga vardagligt röstanvändande har utprovats. Från apparatur som lagrar hela talsignalen, exempelvis olika typer av mikrofoner (Stemple, Stanley, & Lee, 1995;Ternström et al., 2002;) till röstackumulatorer som enbart registrerar värden för röstparametrar (Lyberg Åhlander, Pelegrin Garcia, Whitling, Rydell, & Löfqvist, 2014;Nygren, Tyboni, Lindström, McAllister, & van Doorn., 2012; Schalling, Gustafsson, Ternström, Bulukin Wilén, & Södersten, 2013). Mikrofoner har visat sig vara bristfälliga vid inspelningar av vardagligt röstanvändande utifrån aspekten att det kan vara svårt att skilja talsignalen från eventuellt bakgrundsljud (Lindström, Ren, Li, & Persson Waye, 2009). En annan nackdel är att mikrofoner spelar in samtal i sin helhet vilket leder till en brist i anonymiteten och mer av ett intrång i försöksdeltagarnas privatliv (Szabo, Hammarberg, Håkansson & Södersten, 2001). Synliga mikrofoner som placeras på försöksdeltagaren eller i dennes närmiljö kan påverka den naturliga sociala interaktionen (Cheyne, Hanson, Genereaux, Stevens, & Hillman, 2003). Kontaktmikrofoner som man fäster direkt på halsen är mer diskreta, men har visat sig vara känsliga vad gäller placering och fastsättning vilket påverkar deras exakthet vid mätningar (Szabo, Hammarberg, Granqvist & Södersten, 2003). Röstackumulator med acceleratorteknik En ackumulator är en bärbar enhet som med hjälp av mikroprocessorer kan ackumulera stora mängder data (Nacci et al., 2012; Szabo et al., 2003) vilket ger den en fördel i jämförelse med exempelvis DAT- spelare som nyttjats för att lagra inspelningar i tidigare studier (McAllister, Granqvist, Sjölander & Sundberg, 2009;Titze et al., 2003). Röstackumulatorer har använts både till att samla in data från acceleratorer (Cheyne et al., 2003; Schalling et al., 2013) och kontaktmikrofoner (Szabo et al., 2001; Szabo et al., 2003). Data som ackumuleras lagras i realtid i ackumulatorn och kan sedan kopplas till en dator för avläsning i ett anpassat analysprogram (Cheyne et al., 2003). En accelerometer är ett instrument som mäter den hastighet med vilken farten hos ett föremål förändras (Encyclopedia Britannica, 2014). Med hjälp av miniatyracceleratorer tillverkade för att mäta röstparametrar (Nacci et al., 2012) är det möjligt att uppskatta F 0. En accelerometersensor fästes på utsidan av halsen och gör avläsningar baserat på de vibrationer som sprids till halsens hud från stämläpparna vid fonation (Thorsdotter, 2011). Genom att använda en accelerator kopplad till en röstackumulator kan de vibrationer som registreras omvandlas till elektriska signaler av acceleratorn och sedan skickas till ackumulatorn där de processas. Denna metod möjliggör en mätning med hög anonymitet då själva talsignalen inte lagras. Även mikrofonbrus och till stor del interferens från bakgrundsbuller elimineras (Cheyne et al., 2003). Den röstsignal som mäts med accelerator förblir dessutom opåverkad av supraglottal resonans från ansatsröret (Cheyene et al., 2003; Zañartu et al., 2009). Exempel på ackumulatorer med acceleratorteknik som finns på marknaden i dagsläget är Ambulatory Phonation Monitor (APM) (KayPENTAX, Lincoln Park, NJ) och VocaLog (Griffin Laboratories, California, USA). VoxLog Ett svenskt exempel på en ackumulator med acceleratorteknik är VoxLog (SonVox AB, Umeå, Sverige). VoxLog har i studier använts genom att acceleratorn tejpats fast direkt på halsen för mätning av F 0 och fonationstid. Den har även använts med en specialutformad halskrage som har både en accelerometer och en mikrofon som kan mäta bakgrundsljud. Accelerometern kan i kombination med mikrofonen även registrera SPL. Halskragen omformades Den första förändringen var att mikrofonen och accelerometern 4

12 placerades i samma ände. Detta underlättade en konsekvent placering av accelerometersensorn på halsen. Omformningen ledde även till en förbättrad kontakt mellan krage och hals vilket gynnar avläsningen. Den andra förändringen var att kragen blev mer justerbar för att kunna anpassas efter olika individers fysiska förutsättningar (SonVox AB, Umeå, Sverige). VoxLog kan lagra totalt 100 inspelningar på cirka 14 timmar vardera (SonVox AB, Umeå, Sverige). En av anledningarna till att den kliniska användningen av dessa ackumulatorer är begränsad är att storskalig forskning inte bedrivits så länge (Mehta, Zañartu, Feng, Cheyne, & Hillman, 2012). De första studierna med VoxLog gjordes 2011 (Bulukin Wilén & Gustafsson, 2011; Lindström, Waye, Södersten, McAllister, & Ternström, 2011; Wirebrand, 2011). Tidigare forskning med VoxLog har utförts i varierade åldersgrupper. Exempelvis vid en kartläggning av förskolebarns röstanvändande utifrån parametrarna F 0, SPL och fonationstid (Nygren, et al., 2012). VoxLog fästes då genom att accelerometern tejpades fast i höjd med halsgropen och mikrofonen på deltagarnas kindben. Graca och Öhlin (2013) jämförde ljudstudio- och vardagsregistreringar och fann en signifikant ökning av F 0 och SPL i vardagen för de 18 kvinnor som deltog i deras studie. Deltagarna var uppdelade i två grupper, en patientgrupp och en matchad kontrollgrupp. Fhärm och Wigelius Skoglund (2012) använde sig av också av VoxLog, men för att skatta taltid hos pensionärer. I en studie av Schalling et al., (2013) bar deltagare VoxLog under 9-15 dagar. Samtliga av deltagarna i studien tyckte att VoxLog var användarvänlig. Signifikans Eftersom VoxLog fortfarande är under utveckling är det viktigt med studier som undersöker dess jämförbarhet med annan beprövad mätutrustning. I tidigare studier har det framkommit att VoxLog är användarvänlig (Schalling et al., 2013) och apparaturen kan lagra en stor mängd data. Det är dessutom angeläget att testa VoxLogs reliabilitet då den har potential som ett verktyg för att kartlägga vardagligt röstanvändande hos personer med röststörning. En kartläggning av det vardagliga röstanvändandet är viktigt eftersom det tidigare har framkommit att människors röstproduktion skiljer sig åt mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar (Graca & Öhlin 2011; Rantala, 1998). Denna skillnad beror bland annat på att det kan vara svårt att få en representativ bild av de miljö- samt individrelaterade faktorer som påverkar den enskilde individens röstproduktion under en ljudstudioregistrering. I tidigare studier har det framkommit att en höjning av individens SPL och F 0 sker som en följd av miljöer med högt bakgrundsljud (Lindström et al., 2010; Zollinger & Brumm, 2011). Röstbesvär kan sammankopplas med både hög SPL och F 0 (Arbetsmiljöverket, 2011). Ytterligare kartläggning av vardagligt röstanvändande för personer med röststörningar är därmed essentiellt då få sådana studier har utförts. Sådan kartläggning skulle eventuellt kunna underlätta behandlingsplanering för kliniskt verksamma logopeder. Med en beprövad och tillförlitlig mätapparatur för vardagsregistreringar skulle det vara möjligt att identifiera ett mindre gynnsamt röstanvändande och i vilka situationer det uppstår. Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rutinmässigt uppmätta värden av F 0 och SPL med talfonetogram överensstämmer med simultana mätningar med röstackumulatorn VoxLog. Syftet är även att jämföra uppmätta värden av VoxLog vid registrering i ljudstudiomiljö med värden som uppmäts under längre tid vid vardagligt röstanvändande för en patientgrupp med funktionella röststörningar och en kontrollgrupp utan känd 5

13 röstproblematik. Detta för att utröna om eventuella skillnader i F 0 och SPL mellan ljudstudio- och vardagregistreringar skiljer sig åt mellan grupperna. Frågeställningar Hur överensstämmer värden för F 0 och SPL från VoxLog med motsvarande värden från akustisk analys med talfonetogram utförda i en ljudstudiomiljö? Hur överensstämmer uppmätta värden från VoxLog av F 0 och SPL i en ljudstudiomiljö med mätningar gjorda under vardagliga förhållanden med röstackumulatorn VoxLog? Förekommer det skillnader i de eventuella förändringarna mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar för de uppmätta röstparametrarna F 0 och SPL mellan patient- och kontrollgruppen? Metod Deltagare Inför studien rekryterades 37 personer, av dessa valde 2 att avbryta sitt deltagande till följd av personliga orsaker och 3 uteslöts på grund av tekniska problem med VoxLog där registreringarna inte detekterades av dataanalysprogrammet, ytterligare 2 personer uteslöts på grund av avvikande VoxLog-värden. Slutligen deltog 30 personer, varav 15 män i studien. De var mellan år gamla med en medelålder på 39;3 (år; månader) år. Alla deltagare hade svenska som modersmål. Deltagarna var uppdelade i tre olika grupper, en ljudstudiogrupp, en patientgrupp och en kontrollgrupp. I ljudstudiogruppen deltog 23 personer, varav 12 män. Medelåldern var 34;1 år och 7 av gruppens deltagare tillhörde även kontrollgruppen. För att möjliggöra en så homogen ljudstudiogrupp som möjligt för den instrumentella jämförelsen exkluderades patientgruppen. Rekryteringen av de deltagare som endast ingick i ljudstudiogruppen skedde på Norrlands universitetssjukhus bland personal, studenter och patienter. I kontrollgruppen deltog sju personer, varav fem män. Medelåldern var 38;1 år. För kontrollgruppens deltagare var exklusionskriterierna rökning, grav hörselnedsättning samt att de tidigare inte sökt hjälp hos läkare eller logoped för röstbesvär. Rökning hade kunnat påverka röstparametrar så som F 0 (Awan, 2011) vilket således skulle ha påverkat de slutgiltiga resultaten. Grav hörselnedsättning var ett kriterium då detta ansågs ha kunnat påverka röstproduktionen. Rekryteringen av deltagare till kontrollgruppen skedde genom personliga kontakter under två månader (september-oktober). I patientgruppen deltog sju deltagare, varav tre män. Medelåldern för gruppen var 56;4 år. Samtliga deltagare har bedömts att ha larynxstatus utan anmärkning av foniater. De funktionella röststörningsdiagnoserna fastställdes av legitimerade logopeder, fem deltagare hade diagnosticerats fonasteni och två hade habituell dysfoni. Rekryteringen av deltagarna i patientgruppen genomfördes av två röstlogopeder på logopedmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus under sex månader (juni- november). Exklusionskriterierna för denna grupp var rökning och grav hörselnedsättning. Dessa kontrollerades av den logoped som ansvarade för patientkontakten. 6

14 Samtliga deltagare fick muntlig och skriftlig information om studien och gav skriftliga samtycken till deltagande. Se bilaga 1 för ljudstudiogruppens skriftliga information och bilaga 2 för patient- och kontrollgruppens. Bilaga 3 visar ljudstudiogruppens samtyckesblankett, bilaga 4 visar patientgruppens och bilaga 5 visar kontrollgruppens. Deltagarna var anonyma i studien. De registreringar som gjordes i ljudstudion samt från fyra dagars VoxLoganvändande kodades och sammankopplades kön och grupptillhörighet. Material I studien användes en huvudmonterad mikrofon av modellen Sennheiser MKE 2 P-C. Mikrofonen var kalibrerad för att motsvara ett avstånd på 30 cm (Asplund, 2004). Inspelningen från mikrofonen registrerades på en dator med operativsystemet XP Professional. Mjukvaran Phonetograph Phog v ( Elektronix NG Hitech AB, Stockholm, Sweden) användes för att i realtid skapa talfonetogram av registreringen från mikrofonen. Där uppmättes SPL samt F 0. I Figur 1 visas ett exempel på talfonetogram. Figur 1. Exempel på talfonetogram för en av studiens deltagare. Röstackumulatorn VoxLog firmware med halskrage (Figur 2) användes för att registrera data från röstparametrarna: grundtonsfrekvens (Hz), röststyrka (db) samt fonationstid (SonVox AB, Umeå, Sverige). 7

15 Figur 2. VoxLog med halskrage. Bilden används med tillstånd av Sonvox AB. Inspelningsunderlaget till ljudstudioregistreringarna bestod av frågor om dagens datum, ålder och namn samt innehöll en kort text Ett svårt fall och en serie med sekvensbilder (se bilaga 6 och 7). Materialet ingår i den existerande rutinen vid kliniska röstbedömningen på logopedmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus och är samma som använts i tidigare studie (Berglund & Hallin, 2007). De aktivitetsformulär (se bilaga 8) som delades ut till patient- och kontrollgruppen var särskilt utformade för den aktuella studien. De innehöll en fråga om mellan vilka tider man burit VoxLog, en visuell analog (VA) skala för uppskattning av grad av rösttrötthet och en för röstanvändande. Det fanns även utrymme för att ange vilka aktiviteter man ägnat sig åt under dagen och mellan vilka tider. Exempel på hur aktiviteterna skulle fyllas i fanns på varje enskilt aktivitetsformulär. Ett formulär fylldes i för varje dag. Syftet med aktivitetsformuläret var att kunna koppla deltagarnas uppmätta värden till de aktiviteter de ägnat sig åt. Detta för att kunna avgöra om något blivit fel vid registreringen exempelvis vid långa tystnader. Den användarinformationen om VoxLog (se bilaga 9) som patient- och kontrollgruppen erhöll, var en reviderad version av Fhärm och Wigelius Skoglunds (2012) VoxLog-information. Procedur Deltagare ur ljudstudio- och kontrollgruppen träffade logopedstudenter medan patientgruppen träffade röstlogopeder från logopedmottagningen. Ljudstudio Studien inleddes med en registrering i ljudstudio, vilket följer klinisk praxis för röstpatienter vid Norrlands universitetssjukhus (Vårdprogram, 2010). Vid denna registrering satt deltagarna ned och bar en huvudmonterad mikrofon placerad på ett headset 15 centimeter från munnen samtidigt som de bar VoxLog (SonVox AB, Umeå, Sverige). Deltagarna informerades om hur man placerar och slår på VoxLog. De fick sedan tid till att se igenom inspelningsunderlaget(se bilaga 6 och 7). De instruerades att muntligt fylla i dagens datum, namn och ålder i dokumentet, läsa texten i eget tempo och sedan berätta kring sekvensbilderna med egna ord. När deltagarna bekräftat att de var redo att påbörja inspelningen fick de hålla upp VoxLog synligt mot försöksledaren och slå på den samtidigt 8

16 som registreringen i Phog startades. Vid det tillfälle de ansåg sig vara klara med uppgiften fick de återigen hålla upp VoxLog och stänga av den samtidigt som registreringen i Phog avslutades. Läsning och berättande utgjorde tillsammans grunden för talfonetogrammet samt VoxLog-registreringen. Samtliga grupper deltog i ljudstudioregistreringarna. Deltagare som endast tillhörde ljudstudiogruppen medverkade enbart i detta moment. Vardagsregistreringar Deltagarna ur patient- och kontrollgruppen instruerades att bära VoxLog i fyra dagar. I föreliggande studie valdes antalet dagar utifrån granskning av tidigare studier med VoxLog där användandet har sträckt sig från några timmar upp till 15 dagar (Fhärm & Wigelius Skoglund, 2012; Graca & Öhlin, 2013; Nygren et al., 2012; Schalling et al., 2013). Beslutet att välja fyra dagar var även baserat på att uppnå en representativ datamängd samtidigt som deltagarna inte skulle behöva bära VoxLog under en alltför lång period. De uppmuntrades att bära VoxLog fyra dagar i följd med början dagen efter ljudstudioregistreringen, men informerades även om att dagarna nödvändigtvis inte behövde följa varandra. De instruerades att ta på sig VoxLog när de steg upp och ta av sig den när de gick och lade sig. De informerades även om att ta av VoxLog under aktiviteter som kunde leda till att den blev blöt samt att inte täcka över den med en hög krage/ halsduk eller liknande. Deltagarna informerades muntligt om aktivitetsformulären och ombads att fylla i ett formulär per dag. Deltagarna erhöll även användarinformation om VoxLog, samt informerades muntligt om denna. Samtliga deltagare erhöll kontaktinformation till försöksledare och handledare. De uppmuntrades att höra av sig om de hade ytterligare frågor eller problem med VoxLog på något sätt. Dataanalys Ljudstudio För varje deltagare skapades ett talfonetogram från registreringen i ljudstudion och medelvärden för F 0 och SPL räknades automatiskt ut av programvaran Phonetograph Phog version Samtliga ljudstudioregistreringar från VoxLog lades in i Discovery version 1.0.9, se Figur 3(Sonvox AB, Umeå, Sverige) där medelvärden för F 0 och SPL togs fram. 9

17 Figur 3. Bild från Discovery. Exempel från en av studiens deltagare. Då mun- och mikrofonavståndet skiljde sig mellan VoxLog och den huvudmonterade mikrofonen räknades 10,9 db bort från VoxLogs SPL-värden. Detta för att göra värdena för SPL jämförbara mellan de två mätinstrumenten (S. Sonning, mailkontakt, 27 november, 2014). Vid två tillfällen registrerade VoxLog betydligt högre värden för F 0 än talfonetogrammet gjorde, 234 Hz i jämförelse med 207 Hz och 299 Hz i jämförelse med 215 Hz. Dessa avvikande registreringar beror troligtvis på ett fel i algoritmen som detekterar F 0. Felet som enbart förekommer vid registreringar av vissa kvinnoröster håller för närvarande på att åtgärdas av tillverkaren (Muntlig kommunikation, S. Sonning, 17 november 2014). De två uppmätta värdena har exkluderats ur studien. Detta skedde i samstämmighet med tillvägagångssättet i tidigare studie med VoxLog (Graca & Öhlin, 2013). Vardagsregistreringar Samtliga vardagsregistreringar från VoxLog lades in i Discovery. Deltagarna i patientgruppen bar VoxLog i genomsnitt 45 h (15-58h) under en period på 3-5 dagar. I kontrollgruppen bar deltagarna VoxLog i genomsnitt 45h (31-51h) under en fyra dagars period. Medelvärden för F 0 och SPL räknades ut av programmet. Dessa värden beräknades utifrån alla registreringar som tillhörde deltagaren. Av de insamlade aktivitetsformulären gav 55 % en utförlig beskrivning av deltagarnas vardag och eventuellta arbeten. Dessa ifyllda aktivitetsformulär var användbara vid analys av VoxLog-registreringarna där registreringarna jämfördes med den aktivitet som uppgetts i formuläret. Data som registrerades trots att VoxLog bedömdes vara avtagen uteslöts ur studien. Totalt analyserades 617h material. Statistiska beräkningar All data fördes in i ett Microsoft Excel 2010 dokument och jämfördes i IBM SPSS statistics 22. Wilcoxon signed rank test användes för att jämföra registreringar från 10

18 talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö samt för att jämföra VoxLogregistreringarna i ljudstudio- och vardagsmiljö. Vid samtliga testningar valdes signifikansnivån till p<0,05. Etiska överväganden Samtliga deltagare informerades om studiens syfte och att de när som helst under kunde avbryta sitt deltagande utan att behöva ange orsak. Deltagarna har uppmuntrats att säga till om mätinstrumenten gjort ont eller känts obehagliga för att justera och optimera fastsättningen av dessa. Ingen ljudfil spelades in för deltagarna i kontrollgruppen eller de deltagare som enbart ingick i ljudstudiogruppen. De deltagare som tillhörde patientgruppen spelades in på ljudfil i samband med ljudstudioregistreringen. Deras ljudfiler och talfonetogram förvarades enligt offentlighets- och sekretesslagen vid logopedverksamheten i Västerbottens läns landsting. Talfonetogram från kontrollgruppen samt de deltagare som bara ingick i ljudstudiogruppen lagrades på länslogopedins dator under personligt login för en av testledarna(l.s). Då VoxLog inte registrerar talsignalen utan enbart samlar in värden från den är den data som erhållits av mindre känslig natur. Registrering kodades av försöksledarna (L. S och M.J). Allt material kodades om innan vidare bearbetning. Det har enbart hanteras av försöksledarna och involverade röstlogopeder, med undantag för ett talfonetogram som sågs över i kodad form av tekniker på företaget Sonvox AB som har utvecklat VoxLog. Reliabilitet För att uppnå reliabla resultat har samma procedur använts vid samtliga röstregistreringar och försöksledarna har inför varje ny registrering kontrollerat mätinstrumenten. Samtliga deltagare har genomgått samma procedurer i ljudstudion. Talfonetogram har i en tidigare studie visat på en reliabilitet vid upprepade mätningar av F 0 och SPL hos samma person vid olika tillfällen (Berglund & Hallin, 2012). Resultat Jämförelse mellan talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö F0 Mindre skillnader i F 0 mellan talfonetogrammet och VoxLog förekom och illustreras i Diagram 1. Total samstämmighet inträffade i 8,7 % av fallen. Vid 52 % av registreringarna uppvisade talfonetogrammet högre värden för F 0 än VoxLog. Diagram 1. Skillnad i registrerad F 0 mellan mätinstrumenten talfonetogram och VoxLog 11

19 Medelvärden och standardavvikelser för F 0 för ljudstudiogruppen visas i Tabell 1. Beräkningar med Wilcoxon signed rank test visade inte någon signifikant skillnad vid jämförelse av registrerade värden av F 0 mellan talfonetogram och VoxLog (z=-0,844, p=0,399). Tabell 1. Medelvärden samt standardavvikelser för F 0 angivet i Hz Grupp N F 0 SD VoxLog ,61 Talfonetogram ,3 SPL Mindre skillnader för registrerade SPL-värden framkom mellan de två mätinstrumenten. Skillnaderna redovisas i Diagram 2. Diagram 2. Skillnad i registrerad SPL, angivet i db, mellan mätinstrumenten talfonetogram och VoxLog 12

20 De uppmätta SPL -värdena visade inte på signifikanta skillnader för ljudstudiogruppen vid en jämförelse mellan talfonetogram och VoxLog med Wilcoxon signed rank test, (z=-1,810, p=0,070). Medelvärde och standardavvikelse redovisas i tabell 2. Tabell 2. Medelvärde samt standardavvikelse för SPL angivet i db Grupp N SPL SD VoxLog 23 69,7 3 Talfonetogram 23 68,6 3,5 Jämförelse mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar Patientgrupp Vid en jämförelse av F 0 mellan ljudstudio-och vardagsregistreringar med VoxLog framkom det signifikanta skillnader (z=-2,366, p=0,018). Det förekom även signifikanta skillnader mellan värdena för SPL (z=-2,366, p=0,018). Både F 0 och SPL var högre under vardagsregistreringarna. Tabell 3 redogör för skillnader i medelvärden för F 0 samt SPL i ljudstudio och vardag. Tabell 3. Skillnad mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar för patientgrupp. F 0 S = Medelvärde för F 0 i ljudstudio. F 0 V= Medelvärde för F 0 i vardag. SPL S = Medelvärde för SPL i ljudstudio. SPL V= Medelvärde för SPL i vardag Kön Diagnos F 0 S F 0 V Skillnad Hz SPL S SPL V Skillnad db K fonasteni ,04 63,23 17,19 K fonasteni ,74 K fonasteni ,82 82,49 8,67 K fonasteni ,51 82,59 5,08 M dysfoni ,39 88,22 2,83 M dysfoni ,08 82,04 8,96 M fonasteni , ,74 Kontrollgrupp Vid en jämförelse av F 0 mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar med VoxLog framkom det signifikanta skillnader (z=-2,366, p= 0,018). Det framkom signifikanta skillnader även för SPL (z=-2,366, p=0,018). I Tabell 4 demonstreras kontrollgruppens värden för F 0 samt SPL i ljudstudio och vardag. Tabell 4. Skillnad mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar för kontrollgruppen. F 0 S = Medelvärde för F 0 i ljudstudio. F 0 V= Medelvärde för F 0 i vardag. SPL S = Medelvärde för SPL i ljudstudio. SPL V= Medelvärde för SPL i vardag Kön F0 S F0 V Skillnad Hz SPL S SPL V Skillnad db K ,19 79,66 2,47 K ,37 82,28 9,91 M ,69 87,28 5,59 13

21 Kön F0 S F0 V Skillnad Hz SPL S SPL V Skillnad db M ,21 87,82 6,61 M ,97 88,39 15,42 M ,01 88,3 5,29 M ,39 84,47 6,08 Aktivitetsformulär För de deltagare som ägnat sig åt mindre röstkrävande aktiviteter/arbete tenderade det att förekomma en mindre ökning av F 0 och SPL vid jämförelse mellan ljudstudio- och vardagsmiljön. Exempel på icke röstkrävande aktiviteter som noterades var: pendling, arbete framför dator samt Tv-tittande. Jämförelse mellan patient- och kontrollgrupp För patientgruppen höjdes F 0 i genomsnitt med 25 Hz (25,3) och SPL med 9,17 db under vardagsregistreringarna jämfört med registreringarna i ljudstudion. För kontrollgruppen höjdes F 0 i genomsnitt med 23 Hz (23,3) och SPL med 7,34 db under vardagsregistreringarna jämfört med ljudstudioregistreringarna. Diskussion Jämförelse mellan talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö Föreliggande studie är en av få som ämnat undersöka de två akustiska mätinstrumenten talfonetogram och VoxLog vad det gäller samstämmighet i ljudstudiomiljö. Ingen signifikant skillnad för F 0 uppmättes. Skillnaden mellan de två mätinstrumenten var i 91 % av fallen mindre än 4 Hz. Eftersom människan perceptuellt har svårt att uppfatta små förändringar i röstläge (F 0) (Kollmeier, Brand, & Meyer, 2008) och att uppskatta röstläge i löpande tal (Traunmüller & Eriksson, 1994) går det att dra slutsatsen att de små skillnader som förekom mellan talfonetogram och VoxLog inte skulle ha noterats vid en perceptuell klinisk bedömning. Talfonetogram gjorda utifrån inspelningar med mikrofon visade sig i föreliggande studie vara mer konsekventa gällande registrering av F 0. De två större avvikelserna i VoxLogregistreringarna som exkluderades skulle i klinisk miljö vid bedömning av röstpatienter vara missvisande eller helt oanvändbara. Då tillverkaren Sonvox AB har blivit informerad om denna problematik och arbetar för att åtgärda felet har denna studie bidragit till ytterligare utveckling av VoxLog. Det påträffades inte några signifikanta skillnader på gruppnivå för röstparametern SPL mellan de två metoderna för registrering. Samtliga värden låg inom 6 db, denna skillnad skulle teoretiskt vara hörbar eftersom JND för talstyrkan (SPL) enligt allmän kännedom är 1 db. Hur uppfattbar denna skillnad skulle vara i löpande tal är dock svårt att spekulera i då talstyrkan påverkas av andra aspekter av talsignalen. 14

22 Jämförelse mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar F0 Denna studie ämnade även undersöka hur de med VoxLog uppmätta parametrarna F 0 och SPL skiljde sig åt mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar. Resultaten visade att F 0 signifikant förändrades mellan de olika miljöerna. För både patient- och kontrollgruppen var F 0 högre under vardagsregistreringarna. Dessa resultat stöds av ett flertal tidigare studier som även de observerat en signifikant höjning av F 0 vid liknande jämförelser (Graca & Öhlin, 2013; Järåsen & Petersson, 2012; Lindström et al., 2010; Rantala, 1998). Den höjning av F 0 som framkom hos patientgruppen på 25 Hz och hos kontrollgruppen på 23 Hz i den aktuella studien är något lägre än den som framkommit i en tidigare studie (Lindström et al., 2010) där F 0 i genomsnitt höjdes med 36 Hz. I föreliggande studie är medelvärdet för höjningen av F 0 baserat på vardagsregistreringar där deltagarna uppmuntrades bära VoxLog under fyra dagar oberoende vad de skulle göra, detta skiljer sig från Lindström et al (2010) där medelvärdena för höjningen av F 0 baserades på registreringar från en arbetsdag i förskolemiljö. Eftersom F 0 har visat sig vara högre under arbetsdagar jämfört med lediga dagar (Szabo Portela et al., 2013) kan den lägre höjningen av F 0 i aktuell studie vara en följd av att en del deltagare burit VoxLog under dagar som inte varit speciellt röstkrävande. I grupperna fanns det stora individuella skillnader gällande i hur mycket F 0 skiljde sig mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar. I aktivitetsformulären framkom det att flertalet deltagare befunnit sig i lugna miljöer och använt rösten sparsamt under arbetet samt fritiden. I dessa fall har F 0:s förändring inte varit stor mellan ljudstudiooch vardagsregistreringarna. Spannet sträckte sig mellan höjningar på 1 Hz till 48 Hz. Variationerna skulle kunna indikera att för en del individer som har ett icke röstkrävande arbete samt fritid är en registrering i ljudstudion relativt representativ vad gäller F 0 medan den för andra inte kommer att spegla det verkliga värdet. SPL Vid jämförelse av den andra röstparametern, SPL, framkom också signifikanta skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar. Både för patient- och kontrollgruppen registrerades högre uppmätta värden för SPL under vardagen jämfört med ljudstudioregistreringen. Dessa resultat stämmer väl överens med det som tidigare framkommit i en studie (Graca & Öhlin, 2013). I aktuell studie var patientgruppens genomsnittshöjning av SPL var 9,17 db medan kontrollgruppen höjde sin SPL med 7,34 db. De resultat som framkom för patient- och kontrollgruppen stämmer överens med en tidigare studie (Södersten et al., 2002) där höjningen av SPL i genomsnitt låg på 9,1 db. Höjningarna av SPL som observerades i denna studie samstämde dock inte lika väl med den höjning på 1dB som uppmätts i en annan studie (Hunter & Titze, 2010). Variationen i hur mycket SPL höjs är stor i de nämnda studierna, vilket skulle kunna bero på de olika omgivningsförhållandena deltagarna befunnit sig i. Detta eftersom att SPL påverkas av den omgivande miljö som talaren befinner sig i (Södersten et al., 2002). För deltagarna i aktuell studie är det troligt att bakgrundsbullret i vardagsregistreringarna varit högre än det i ljudstudion och vid tillfällen uppnått så pass höga nivåer att deltagarna har höjt sin egen röststyrka enligt Lombardeffekten (Zollinger & Brumm, 2011). Vid granskning på individnivå går det att observera mindre höjningar hos de personer som inte ägnat sig åt röstkrävande aktiviteter eller/och haft jobb som inte krävde mycket verbal kommunikation. De resultat som har framkommit i denna studie gällande hur F 0 och SPL förändras mellan ljudstudio- och vardag stödjer tidigare iakttagelser om att det kan vara svårt att få en representativ bild av det egentliga röstanvändandet i klinisk miljö (Rantala et al., 1998; 15

23 Ternström et al., 2002). Detta på grund av att faktorer så som bakgrundsbuller, rumsakustisk och socialt sammanhang kan påverka röstproduktionen (Lindblad, 1992; Titze, 1999; Vilkman, 2004; Vilkman et al., 1998). En aspekt att ta hänsyn till vid jämförelser av tidigare studier inom området är det talade språkets effekt på F 0 och SPL. Paralingvistiska aspekter så som prosodi skiljer sig mellan olika språk och påverkar F 0 och SPL (Lindblad, 1992). Även kulturella och sociala konventioner som påverkar röstproduktionen kan förväntas skilja sig mellan nämnda studier. En annan faktor som kan ha bidragit till denna skillnad är att det material som används vid ljudstudioregistreringar ofta inte tillåter mycket spontantal (Rantala et al., 2002) och visar därför inte en representativ bild av det egentliga röstanvändandet. I samstämmighet med tidigare studier (Graca & Öhlin, 2013; Rantala et al., 2002) kan slutsatsen dras att ljudstudioregistreringar riskerar att vara otillräckliga vid kartläggning av individers röstanvändning. Detta till följd av att det är problematiskt att göra en registrering som är representativ för den variation av miljöer, sociala situationer och sinnesstämningar som kan tänkas påverka röstparametrarna under det vardagliga röstanvändandet. Jämförelse mellan patient- och kontrollgruppen F0 Patient- och kontrollgruppernas resultat jämfördes inte statistiskt på grund av den ojämna matchning av kön som förekom och män och kvinnors röstproduktion skiljer sig åt (Lindestad, 2010; Titze, 1989). De två grupperna, patient och kontroll, skiljde sig deskriptivt något från varandra gällande medelvärdet för F 0:s höjning. Patientgruppens genomsnittliga höjning låg på 25 Hz medan kontrollgruppens låg på 23 Hz vilket indikerar att skillnaden i F 0 höjningen inte var stor. Detta resultat kan till viss del jämföras med tidigare studie (Graca & Öhlin, 2013) som inte fann någon signifikant skillnad för F 0 mellan två grupper (kontroll och patient) trots att dessa var matchade för kön och ålder. SPL Inte heller röstparametern SPL jämfördes statistiskt mellan patient- och kontrollgrupp eftersom det tidigare har framkommit att mäns SPL är cirka 4-5 db högre än kvinnors (Ternström et al., 2006) och andelen kvinnor och män inte var jämt fördelad i aktuell studie. Patientgruppens genomsnittshöjning av SPL på 9,17 db var dock deskriptivt högre än hos kontrollgruppen som höjde sin SPL med 7,34 db mellan ljudstudio- och vardagsregistreringarna. Den deskriptiva jämförelsen av röstparametrarna F 0 och SPL mellan patient- och kontrollgruppen är svår att spekulera kring då grupperna inte är matchade och skillnaderna dem emellan är små. Dessa skillnader skulle dock kunna indikera att det för deltagare ur patientgruppen finns ett ännu större behov av en vardagsregistrering för att uppnå en representativ bild av röstanvändandet. Utvärdering av VoxLog som mätinstrument Under arbetet med VoxLog har ett antal faktorer försvårat processen. Exempelvis har registreringar som utförts inte detekterats av analysprogrammet. Vissa av dem har dock kommit fram efter att nya registreringar har gjorts på aktuell VoxLog, medan andra förefaller vara helt försvunna. Detta har varit oerhört tidskrävande och är inte en procedur som det skulle finnas tid för i kliniskt arbete. Det har även funnits en tendens till att analysprogrammet Discovery fryser vid import av nya registreringar från VoxLog. Programmet måste då startas om. Ibland har det varit svårt att hitta en bra placering av VoxLogs halskrage på individer med smal hals trots att kragen var justerad till minsta storlek. 16

24 För att möjliggöra en registrering har då halskragen placerats på ett sätt så att den stått ut i nacken vilket skulle ha varit opraktiskt vid en långtidsregistrering. Metoddiskussion I likhet med Graca och Öhlin (2013) förekom det svårigheter med att rekrytera deltagare till studien. Tänkbara anledningar till detta skulle kunna vara att fyra dagar låter som en lång tid att bära VoxLog för potentiella deltagare. Kragen till VoxLog kan också ha upplevts som obekväm att bära. En annan anledning skulle kunna vara en oro över den estetiska aspekten i bärandet av VoxLog då apparaturen är tydligt synbar. Det kan även uppfattas tidskrävande och utelämnande att fylla i aktivitetsformulären. Att utesluta formulär där deltagarna måste beskriva vad de gör om dagarna skulle kunna öka villigheten att delta i studier liknande denna. Detta skulle dock göra det svårare att utesluta felaktigheter vid analys av registreringar. På grund av det låga deltagarantalet i patient- och kontrollgrupp är det svårt att dra vidare slutsatser eller generaliseringar utifrån de resultat som framkommit. Framtida studier Inför framtida studier som inkluderar vardagregistreringar med VoxLog skulle rekryteringen av deltagare eventuellt underlättas genom att minska antalet dagar apparaturen ska bäras. En aspekt som då måste ses över är hur representativa värdena då blir. Sammanfattning Sammanfattningsvis indikerar resultaten på en god samstämmighet mellan VoxLog- och talfonetogramregistreringar av F 0 och SPL. Resultaten från ljudstudio- och vardagsregistreringar med VoxLog från denna studie överensstämde väl med tidigare studier. Högre värden för F 0 och SPL uppmättes under vardagsregistreringarna. Resultaten indikerar att det finns ett behov av ett tillförlitligt mätinstrument. Detta skulle kunna användas för att kartlägga vardagligt röstanvändande hos personer med och utan röstbesvär eftersom ljudstudioregistreringar inte alltid fångar upp det egentliga röstanvändandet. Detta för att kunna utröna hur ett skadligt röstbeteende ter sig samt för att kunna sätta in adekvata behandlingsinsatser utifrån den enskilda individens röstbeteende. VoxLog har potential att kunna användas för detta ändamål, men har i dagsläget viss problematik som behöver åtgärdas. Vidare studier om och med VoxLog för ytterligare utveckling av apparaturen skulle därför vara relevanta. 17

25 Referenslitteratur Arbetsmiljöverket. (2011). Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Asplund, A. (2004). Kalibrera dina röstinspelningar. Ett sätt för logopeder att jämföra sina röstinspelningar. Hämtad från: Awan, S. N. (2011). The Effect of Smoking on the Dysphonia Severity Index in Females. Folia Phoniatrica et Logopaedic, 63 (2), Berglund, K., & Hallin, A. E. (2007). Fonetogram och Rösthandikappindex (RHI)för röstfriska svenska män; normaldata, jämförelser med fyra granulompatienter samt metoddiskussion. (Magisteruppsats). Stockholm: Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik CLINTEC, Karolinska Institutet. Tillgänglig: Bulukin Wilén, F., & Gustafsson, J. (2011). Röstanvändning och effekt av taktil återkoppling hos patienter med Parkinsons sjukdom studerat med röstackumulatorn VoxLog. (Magisteruppsats). Stockholm: Instutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC, Karolinska Institutet. Tillgänglig: Caraty, M. J., & Montacié, C. (2014). Vocal fatigue induced by prolonged oral reading: Analysis and detection. Computer Speech & Language, 28(2), Cheyne, H. A., Hanson, H. M., Genereux, R. P., Stevens, K. N., & Hillman, R. E. (2003). Development and testing of a portable vocal accumulator. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 46(6), Encyclopaedica Britannica. (2013). Accelerometer. Hämtad från: Fhärm, N., & Skoglund Wigelius, F. (2012). Taltid skattad från fonationstid hos pensionäreren fältstudie med VoxLog. (Magisteruppsats). Umeå: Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Tillgänglig: Fritzell, B. (1996). Voice disorders and occupations. Logopedics Phoniatrics Vocology, 21(1), Graca, A., & Öhlin, L. (2013). Långtidsmätningar med röstackumulator samt subjektivt skattade röstsymtom av patienter med arbetsrelaterad röststörning och röstfriska kontrollpersoner (Magisteruppsats). Stockholm: Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC, Karolinska Institutet. Tillgänglig: Hallin, A. E., Fröst, K., Holmberg, E. B., & Södersten, M. (2012). Voice and speech range profiles and Voice Handicap Index for males methodological issues and data. Logopedics Phoniatrics Vocology, 37(2),

26 Hammarberg, B., Södersten, M., & Lindestad, P. Å. (2008). Röstsstörningar- Allmän del. I L. Hartelius, U. Nettelbladt, B. Hammarberg (Red.), Logopedi(s ). Lund: Studentlitteratur. Hart, J. T. (1981). Differential Speech sensitivity to pitch distance, particularly in speech. The Journal of the Acoustical Society of America, 69(3), Heylen, L., Wuyts, F., Mertens, F., D Bodt, M., & Van de Heyning, P. (2002). Normative Voice Range of Male and Female Professional Voice Users. Journal of voice, 16(4), Holmberg, E. B., Ihre, E., & Södersten, M. (2007). Phonetograms as a tool in the voice clinic: Changes across voice therapy for patients with vocal fatigue. Logopedics Phoniatrics Vocology, 32(3), Hunter, E. J., & Titze, I. R. (2010). Variations in Intensity, Fundamental Frequency, and Voicing for Teachers in Occupational Versus Nonoccupational Settings. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 53(4), Järåsen, H., & Petersson, J. (2012). En fältstudie av röstanvändning och självskattade röstbesvär hos lärare (Kandidatuppsats). Linköping: Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet. Tillgänglig: Kollmeier, B., Brand, T., & Meyer, B. (2008). Perception of speech and sound. I J. Benesty, M. M. Sondhi, & Y. Huang, (Red.) Springer handbook of speech processing (s. 61o-81). Berlin: Springer. Lehto, L., Laaksonen, L., Vilkman, E., & Alku, P. (2008). Changes in objective acoustic measurements and subjective voice complaint in call center customer- service advisors during one working day. Journal of voice, Official Journal of the Voice Foundation, 22(2), Lindblad, P. (1992). Rösten. Lund: Studentlitteratur. Lindestad, P. Å. (2010). Larynx. I J. Friis-Liby & A. Groth (Red.), ÖNH-Handboken. (s ). Lund: Studentlitteratur AB. Lindestad, P. Å., & Södersten, M. (2008). Funktionella och funktionellt organiska röststörningar. I L. Hartelius, U. Netterbladt & B. Hammarberg (Red.), Logopedi (s ). Lund: Studentlitteratur. Lindström, F., Ohlsson, A. C., Sjöholm, J., & Waye, K. P. (2010). Mean F0 values obtained through standard frase Journal of voice, Official Journal of the Voice Foundation, 24(3), Lindström, F., Ren, K., Li, H., & Persson Waye, K. (2009). Comparison of two methods of voice activity detection in field studies. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSHLR, 52(6), Lindström, F., Waye, K. P., Södersten, M., Mcallister, A., & Ternström, S. (2011). Observations of the relationship between noise exposure and preeschool teacher voice usage in daycare- center environments. Journal of voice, Official Journal of the Voice Foundation, 25(2),

27 Lundholm, T., & Olson, E. (2012). Röstpatientens yrke och diagnos. En kartläggning av nybesök på foniatriska mottagningar i Sverige samt uppföljning av prof. Björn Fritzells studie från 1996(Magisteruppsats). Lund: Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Tillgänglig: = Lyberg Åhlander, V., Pelegrín García, D., Whitling, S., Rydell, R., & Löfqvist, A. (2014). Teachers' Voice Use in Teaching Environments: A Field Study Using Ambulatory Phonation Monitor. Journal of Voice, 28(6), 841.e5-841.e15 McAllister, M. A., Granqvist, S., Sjölander, P., & Sundberg, J. (2009). Child Voice and Noise: A Pilot Study of Noise in Day Cares and the Effects on 10 Children's Voice Quality According to Perceptual Evaluation. Journal of Voice, 23(5), Mehta, D. D., Zañartu, M., Feng, S. W., Cheyne, H. A., & Hillman, R. E. (2012). Mobile voice health monitoring using a wearable accelerometer sensor and a smartphone platform. IEEE Transactions on Bio-Medical Engineering, 59(11), Nacci, A., Fattori, B., Mancini, V., Panicucci,E., Ursino,F., Cartaino, F. M., & Berrettini, S. (2013.) The use and role of the Ambulatory Phonation Monitor (APM) in voice assessment. Acta otorhinolaryngologica Italica : organo ufficiale della Società italiana di otorinolaringologia e chirurgia cervico-facciale, 33(1), Nygren, M., Tyboni, M., Lindström, F., McAllister, A., & van Doorn, J. (2012). Gender differences in children s voice use in a day care enviroment. Journal of Vocie: Official Journal of the Voice Foundation, 26(6), 817, Rantala, L., Lindholm, P., & Vilkman, E. (1998). F0 change due to voice loading under laboratory and field conditions. A pilot study. Logopedics Phoniatrics Vocology, 23(4), Rantala, L., Vilkman, E., & Bloigus, R. (2002). Voice changes during work: subjective complaints and objective measurements for female primary and secondary schoolteschers. Journal of voice, Official Journal of the Voice Foundation, 16(3), Rosen, C. A., Anderson, D., & Murry, T. (1988). Evaluating hoarseness: keeping your patient's voice healthy. American Family Physician, 57(11), Roy, N., Merrill, R. M., Thibeault, S., Parsa, R. A., Gray, S.D., & Smith, E. M. (2004). Prevalence of voice disorders in teachers and the general population. Journal of Speech, Language, and Hearing Research : JSLHR, 47(2), Schalling, E., Gustafsson, J., Ternström, S., Bulukin Wilén, F., & Södersten, M. (2013). Effects of tactile biofeedback by a portable voice accumulator on voice sound level in speakers with Parkinson s disease. Journal of Voice: Official Journal of the Voice Foundation, 27(6), Simberg, S., Santtila, P., Soveri, A., Varjonen, M., Sala, E., & Sandnabba, N. K. (2009). Exploring genetic and environmental effects in dysphonia, a twin study. Journal of Speech, Language, and Hearing Research: JSLHR, 52(1),

28 Stathopoulos, E. T., & Sapienza, C. (1993). Respiratory and laryngeal function of women and men during vocal intensity variation. Journal Of Speech And Hearing Research, 36(1), Stemple, J. C., Stanley, J., & Lee, L. (1995). Objective measures of voice production in normal subjects following prolonged voice use. Journal of Voice, 9(2), Szabo, A., Hammarberg, B., Granqvist, S., & Södersten, M. (2003). Methods to study preschool teachers' voice at work: simultaneous recordings with a voice accumulator and a DAT recorder. Logopedics, phoniatrics, vocology, 28(1), Szabo, A., Hammarberg, B., Håkansson, A., & Södersten, M. (2001). A voice accumulator device: evaluation based on studio and field recordings. Logopedics, Phoniatrics, Vocology, 26(3), Szabo Portela, A., Hammarberg, B., & Södersten, M. (2013). Speaking fundamental frequenzy and fonation time during work and leisure time in vocally healty preeschool teachers measured with a voice accumulator. Folia Foniatrica et Logopaedica, Official organ of the International Association of Logopedics and Foniatrics(IALP), 65(2), Södersten, M., Granqvist, S., Hammarberg, B., & Szabo, A. (2002). Vocal behavior and vocal loading factors for preeschool teachers at work studied with binaural DAT recordings. Journal of voice, Official Journal of the Voice Foundation, 16(3), Ternström, S., Bohman, M., & Södersten, M. (2006). Loud speech over noise: Some spectral attributes, with gender differences. Journal of the Acoustical Society of America, 119(3), Ternström, S., Södersten, M., & Bohman, M. (2002). Cancellation of simulated environmental noise as a tool for measuring vocal performance during noise exposure. Journal of Voice: Official Journal of the Voice Foundation, 16(2), Thorsdotter, M. (2011). Långtidsmätning av patienters röstanvändning med den bärbara röstackumulatorn VoxLog och subjektiva skattningar; En pilotstudie för att kvantifiera riskfaktorer för röststörning. (Magisteruppsats). Stockholm: Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, CLINTEC, enheten för logopedi, Karolinska institutet. Tillgänglig: Titze, I. R. (1989). Physiologic and acoustic differences between male and female voices. Journal of the Acoustical Society of America, 85(4), Titze, I.R. (1999). Toward occupational safety criteria for vocalization. Logopedics Foniatrics Vocalogy,24(2), Traunmüller, H., & Eriksson, A. (1995). The perceptual evaluation of F0 excursions in speech as evidenced inliveliness estimations. The Journal of the Acoustical Society of America, 97(3), Vilkman, E. (2000). Voice Problems at Work: A Challenge for Occupational Safety and Health Arrangement. Folia Phoniatrica et Logopaedica: Official Organ of the International Association of Logopedics and Phoniatrics(IALP), 52(1-3),

29 Vilkman, E. (2004). Occupational safety and health aspects of voice and speech professions. Folia Phoniatrica et Logopaedica: Official Organ of the International Association of Logopedics and Phoniatrics(IALP), 56(4), Vilkman, E., Lauri, E. R., Alku, P., Sala, E., & Sihvo, M. (1998). Ergonomic conditions and voice. Logopedics Foniatrics Vocalogy, 23(1), Västerbottens läns landsting. (2010). Vårdprogram för patienter med röstbesvär. Welham, N. V., & Maclagan, M. A. (2002). Vocal Fatigue: Current Knowledge and Future Directions. Journal of Voice: Official Journal of the Voice Foundation, 17(1), Williams, R. G., & Eccles, R. (1990). A new clinical measure of external laryngeal size which predicts the fundamental frequency of the larynx. Acta Oto-laryngologica, 110(1-2), Wirebrand, M. (2011). Real- time monitoring of voice characteristics using accelerometer and microphone measurements. (Examensarbete). Linköping: Department of electrical engineering, Linköpings tekniska högskola. Tillgänglig: Zañartu, M., Ho, J. C., Kraman, S. S., Pasterkamp, H., Huber, J. E., & Wodicka, G. R. (2009). Air- borne and tissue- borne sensitivities of bioacoustic sensors used on the skin surface. IEEE Transactions on Bio-Medical Engineering, 56 (2), Zollinger, S. A., & Brum, H. (2011). The lombard effect. Current biology : CB 21(16) Zraick, R. I., Gentry, M. A., Smith Olinde, L., & Gregg, B. A. ( 2006). The effect of speaking context on elicitation of habitual pitch. Journal of voice, Official Journal of the Voice Foundation, 20(4),

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39