Styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter

Transkript

1 AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för ekonomi Styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Helén Petersson Tove Sjögren 2017 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C Handledare: Fredrik Hartwig Examinator: Stig Sörling

2 Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare Fredrik Hartwig för värdefulla råd samt bra stöd och vägledning under arbetet med denna uppsats. Vi vill även tacka examinator Stig Sörling för goda synpunkter som har utvecklat denna uppsats vidare. Vidare vill vi även tacka vår handledargrupp inom inriktningen redovisning för tips, motivation och konstruktiv kritik under arbetets gång. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till våra nära och kära för all hjälp och stöttning under hela studietiden. Högskolan i Gävle, juni 2017 Helén Petersson Tove Sjögren

3 Sammanfattning Titel: Styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Helén Petersson och Tove Sjögren Handledare: Fredrik Hartwig Datum: juni Syfte: Under de senaste åren har hållbarhet och företagens sociala ansvar fått allt större uppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter, vi fokuserar på variablerna antalet styrelseledamöter, oberoende styrelseledamöter, kvinnliga styrelseledamöter, VD:n i styrelsen, utländska styrelseledamöter samt förändring över tid. Metod: Studien utgår från en kvantitativ deduktiv metod där sekundärdata används för att bistå med information i undersökningen om hur styrelsesammansättningen inverkar på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Vidare analyseras data i statistikprogrammet SPSS med regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Resultaten visar att ett större antal styrelseledamöter, en större andel oberoende styrelseledamöter och en större andel kvinnliga styrelseledamöter i styrelsen leder till att företagen har ett större engagemang i CSR-aktiviteter. Förslag till fortsatt forskning: Vid fortsatt forskning vore det intressant om fler företag studerades och även länder med en annan struktur än Sverige inkluderades, för att få ett resultat som speglar en verklighet för flera företag. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska litteraturen genom ökad kunskap kring hur styrelsesammansättningen påverkar företagens engagemang i CSRaktiviteter. Nyckelord: CSR, corporate social responsibility, CSR-aktiviteter, styrelsesammansättning, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. 2

4 Abstract Title: The impact of the composition of the board of directors on corporate involvement in CSR-activities. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Helén Petersson and Tove Sjögren Supervisor: Fredrik Hartwig Date: June Aim: In recent years, sustainability and corporate social responsibility have gained more attention. The purpose of this study is to investigate the relationship between the composition of the board of directors on corporate involvement in CSR-activities, focusing on the variables number of board members, independent board members, female board members, the CEO of the board, foreign board members and change over time. Method: The study is based on a quantitative deductive method where secondary data is used to assist information in order to investigate whether the board composition affects companies' involvement in CSR-activities. Furthermore, the data has been analyzed in the statistical program SPSS with regression analyzes. Result & conclusions: The results show that a larger number of board members, a larger proportion of independent board members and a larger proportion of female board members on the board lead to greater involvement in CSR-activities. Suggestions for future research: In continued research, it would be interesting if more companies were studied and also countries with a structure other than Sweden were included in order to get results that reflect the reality of more companies. Contribution of the thesis: The study contributes to the business economics literature through increased knowledge about how the composition of the board affects companies' involvement in CSR-activities. Key words: CSR, corporate social responsibility, CSR-activities, board composition, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Studiens syfte Referensram CSR och CSR-aktiviteter Företagens engagemang i CSR-aktiviteter Styrelsesammansättningen och CSR Antalet styrelseledamöter och CSR Oberoende styrelseledamöter och CSR Kvinnliga styrelseledamöter och CSR VD:n i styrelsen och CSR Utländska styrelseledamöter och CSR Förändring i CSR-aktiviteter mellan två år Sammanställning av hypoteser Metod Forskningsansats och forskningsstrategi Forskningsdesign och forskningsmetod Dataurval och datainsamling Operationalisering Den beroende variabeln - Företagens engagemang i CSR-aktiviteter Den oberoende variabeln - Antalet styrelseledamöter Den oberoende variabeln - Oberoende styrelseledamöter Den oberoende variabeln - Kvinnliga styrelseledamöter Den oberoende variabeln - VD:n i styrelsen Den oberoende variabeln - Utländska styrelseledamöter Den oberoende variabeln - Tid Kvalitetskriterier Reliabilitet Replikerbarhet Validitet Metodkritik Resultat Pearson Bivariate Correlation Model Summary Linjär regression Analys Pearson Bivariate Correlation Model Summary Linjär regression Slutsats Studiens slutsats Studiens bidrag Vidare forskning Referenslista Bilagor 51 4

6 Figurförteckning Figur 1. Miljöanalysens olika delar för Folksams Index för ansvarsfullt företagande Figur 2. Analys av mänskliga rättigheter för Folksams Index för ansvarsfullt företagande Tabellförteckning Tabell 1. Correlations Tabell 2. Model Summary Tabell 3. Linear regression

7 Begrepp, förkortningar och definitioner CSR Corporate social responsibility. På svenska benämnt som företags sociala ansvar alternativt företagens ansvarstagande. Det syftas då på socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar. CSR-aktiviteter Syftar till företagens aktiviteter som går utanför företagets ekonomiska, tekniska och juridiska aspekter och det egna intresset för att bidra till samhället. Folksams Index för ansvarsfullt företagande En studie utförd av Folksam på de svenska börsföretagens offentligt redovisade arbete med miljö och mänskliga rättigheter. I studien använder vi Indexet för att mäta företagens engagemang i CSR-aktiviteter. I studien använder vi Indexet för att mäta företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Företagens engagemang Syftar till hur stort deltagande, satsning, förbindelse och resursspenderande företagen har. Folksams Index för ansvarsfullt företagande speglar vår bild av engagemang. Organisatoriska variabler Variabler som kan kopplas direkt till företaget, till exempel företagets storlek. Även styrelsesammansättningsvariabler ingår i kategorin. Stockholmsbörsen Nasdaq OMX Stockholm. Handelsplats för svenska värdepapper. 6

8 1. Inledning Inledningskapitlet kommer att presentera och aktualisera studiens bakgrund och ämne. Utifrån tidigare forskning utformas en problematisering som senare kommer leda fram till studiens syfte. 1.1 Bakgrund Earth Overshoot Day kallas den dagen på året när vår planet, Jordens ekologiska gräns är uppnådd (Folksam, 2013). Vidare betyder det, den dagen då människans påverkan på Jorden genom vår förorening och konsumtion är större än vad planeten egentligen klarar av att förnya under året (Folksam, 2013; Earth Overshoot Day, 2017). Bland annat genom att vi människor fiskar stora mängder, skövlar stora mängder skog och släpper ut stora mängder koldioxid, vilket i sin tur stör planetens ekologiska balans (Earth Overshoot Day, 2017). Under 1987 inträffade Earth overshoot day den 19 december, 30 år senare alltså i år, 2017, beräknas denna dag inträffa redan den 8 augusti (Folksam, 2013; Earth Overshoot Day, 2017). Det betyder att enbart under 30 år har vi människor lyckats att slösat med Jordens resurser, så pass att Earth Overshoot Day har flyttats fram hela fyra månader. Utifrån det faktumet att denna dag inträffade den 20 augusti år 2013 (Folksam, 2013), betyder det att tolv dagar av dessa fyra månader har skett enbart under de senaste fyra åren. Sanningen är att denna dag kommer att fortsätta att flyttas fram år för år om vi människor inte börjar tänka på vår konsumtion av Jordens resurser, för om vi fortsätter som vi gör nu kommer vi redan under år 2030 att behöva två planeter (ibid.). Men under de senaste åren har hållbarhet och företagens sociala ansvar fått en större uppmärksamhet (Martinez-Conesa, Soto-Acosta & Palacios-Manzano, 2017). Den ökade uppmärksamheten beror bland annat på att allt fler företag verkar alltmer intresserade av att engagera sig i corporate social responsibility (CSR) och välkomnar därför in begreppet i sina organisationer, genom att definiera och integrera CSR i alla delar av sin verksamhet (Jo & Harjoto, 2011; Zu & Song, 2008). Det finns speciellt ett intresse från företagens sida att oavsett var verksamheten befinner sig i världen, respektera mänskliga rättigheter, 7

9 grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder, vilket betyder att företagen har ett socialt ansvar, vidare benämnt CSR (Svenskt Näringsliv, 2017). Eftersom konceptet CSR kan anta många olika skepnader i form av miljöansvar, välgörenhet, orsaksrelaterad marknadsföring och behandling av sina anställda (Marin, Cuestas & Roman, 2016; Jamali & Mirshak, 2007), eftersträvar konceptet en hållbarare framtid. Det betyder att företagen, genom att engagera sig i CSR arbetar mot en hållbarare framtid, genom att ta ansvar för sin påverkan på samhället och därmed även jordens resurser. Konceptet har en varierande historia som kan spåras tillbaka till tidigt 1900-tal och dessutom argumenterar den tidigare forskningen för att konceptet har varit ett ämne för akademiska studier under årtionden (Carroll, 1979; Carroll, 1999; Wood, 1991). Det har resulterat i att många olika definitioner tidigare har diskuterats inom området men någon specifik definition förekommer idag inte, utan det beror till viss del på vem som tolkar begreppet. En tolkning av begreppet CSR är att företagen tar sitt ansvar för deras påverkan på samhället (Europeiska Kommissionen, 2017). Definitionen stämmer även överens med hur begreppet har definierats i den tidigare forskningen, där forskare till exempel har definierat CSR som företagets handlingar som går utanför företagets ekonomiska, tekniska och juridiska aspekter och det egna intresset för att bidra till samhället (Davis, 1973; McWilliams & Siegel, 2001). Vidare betyder det att CSR tar över där lagen inte längre räcker till (Davis, 1973). Den grundläggande idén bakom konceptet CSR är att företagen och samhället bör agera som en gemensam enhet, istället för två separata, och i och med det uppstår förväntningar om att företagen ska ha ett ansenligt agerade gentemot samhället (Wood, 1991). Då företagen och samhället är beroende av varandra för överlevnad är det därför viktigt för företagen att lyssna på samhällets behov (Marin et al., 2016). Vidare anses det att företagen har en betydande roll i att se till att utvecklingen är hållbar, inom alla områden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt, för att tillgodose nuvarande och framtida behov (Baumgartner & Rauter, 2017; Blombäck & Wigren, 2009). Därför är företagen vitala för samhället gällande dessa frågor (Baumgartner & Rauter, 2017). CSR har därför blivit en huvudfråga för nutida verksamheter (Maon, Lindgreen & Swaen, 2010). Bland annat har Folksam uppmärksammat företagens och samhällets intresse för CSR och ansvarsfullt företagande och har utifrån det utformat ett Index, som mäter svenska företags engagemang i CSR genom att Indexet betygsätter och rankar de offentligt redovisade 8

10 arbeten kring ansvarsfullt företagande för svenska börsföretag (Folksam, u.å.). Därför är konceptet fortfarande ett aktuellt ämne med utrymme för att försöka uppnå en ökad förståelse och kunskap om företagens ansvarsagerande gentemot samhället (Godos-Díez, Cabeza- García, Alonso-Martínez & Fernández-Gago, 2016). Den tidigare forskningen visar även att det finns starka bevis som indikerar på att CSR-konceptet inte kommer att försvinna utan kommer att fortsätta att forcera framåt med samma styrka även in i nästa århundrade (Jamali & Mirshak, 2007). 1.2 Problemdiskussion Den redan existerande forskningen inom CSR kan delas upp på tre generella nivåer, den institutionella nivån, den individuella nivån och den organisatoriska nivån (Aguinis & Glavas, 2012; Wood, 1991). Den institutionella nivån berör främst olika standarder och lagar (Aguinis & Glavas, 2012). Den individuella nivån berör olika företagsrelaterade personers värderingar beträffande CSR (Godos-Díez et al., 2016). Medan den organisatoriska nivån berör bland annat variabler som direkt kan kopplas till företaget (Godos-Díez et al., 2016). Under 1973 gjordes den första undersökningen att försöka belysa sambandet mellan olika organisatoriska variabler och CSR (Eilbirt & Parker, 1973). Därefter har forskningen utökats allt eftersom, vilket resulterar i att den tidigare forskningen har uppmärksammat ett antal signifikanta variabler, dit hör bland annat variabler såsom företagets storlek (Blombäck & Wigren, 2009; Rekik, 2016), företagets bransch (Blombäck & Wigren, 2009; Godos-Díez et al., 2016; Rekik, 2016) och företagets ålder (Rekik, 2016). Traditionellt sett är företagets storlek och lönsamhet de vanligaste förekommande variablerna som tillämpas för att undersöka sambandet mellan organisatoriska variabler och företagens CSR (Blombäck & Wigren, 2009; Chih, Chih & Chen, 2010; Godos-Díez et al., 2016; Margolis & Walsh, 2003; Rekik, 2016). Men även om det redan finns forskning som berör den organisatoriska nivån, finns det fortfarande oklarheter angående företagens sociala ansvarstagande (Godos-Díez, 2016). Eftersom att den tidigare forskningen har studerat variabler som ligger på en mer allmän nivå och sambandet mellan företagens CSR, är det därför aktuellt att fokusera på andra organisatoriska variabler som är mer relaterade till företagens hantering av CSR, den inre styrningen. Bland annat indikerar resultaten från Godos-Díez et al. (2016) att forskare och 9

11 yrkesverksamma personer behöver överväga bolagsstyrningsvariabler, speciellt styrelsen, som rimliga faktorer till CSR. Bland annat eftersom att företagens sociala, ekonomiska och miljömässiga beslut troligtvis kommer att influeras av styrelsens sammansättning och arbete (Godos-Díez, 2016). Vidare anses variabler såsom styrelseledamöternas bakgrund, erfarenheter, personlighet, arbetsvärderingar, nätverksband och kön som avgörande variabler i företagens engagemang i CSR (Bear, Rahman & Post, 2010; Ferrero-Ferrero, Fernandez- Izquierdo & Munoz-Torres, 2012). Vidare finns det ett antal kunskapsluckor när det kommer till styrelsesammansättningsvariabler och hur dessa influerar företagens CSR-aktiviteter (Godos-Díez et al., 2016). För att få en större bild av hur styrelsesammansättningen påverkar företagens CSR-aktiviteter, är det aktuellt att fokusera på ett större antal variabler än vad den tidigare forskningen har gjort. Men även genom att fokusera på svenska börsföretag där Folksams Index för ansvarsfullt företagande representerar CSR-aktiviteter, blir studien unik. Det resulterar i att det är intressant att fokusera på att undersöka olika styrelsesammansättningsvariabler och hur dessa påverkar företagens engagemang i CSRaktiviteter, i Sverige, dit tillhör variablerna antalet styrelseledamöter, oberoende styrelseledamöter, kvinnliga styrelseledamöter, VD:n i styrelsen, utländska styrelseledamöter och förändring mellan två år. 1.3 Studiens syfte Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan styrelsesammansättningens inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter, vi fokuserar på variablerna antalet styrelseledamöter, oberoende styrelseledamöter, kvinnliga styrelseledamöter, VD:n i styrelsen, utländska styrelseledamöter samt förändring mellan två år. 10

12 2. Referensram I referensramskapitlet presenteras tidigare forskning inom området, relevanta definitioner redogörs och studiens hypoteser framställs utifrån rubriker och dess respektive underrubriker. 2.1 CSR och CSR-aktiviteter Det finns en lång och varierande historia bakom konceptet CSR och forskningen kan spåras tillbaka till tidigt 1900-tal (Carroll, 1999). Mer specifikt till 1930-talet då forskningen först började diskutera konceptet mer ingående, vilket resulterar i att mycket har hänt sedan dess som bland annat har utvecklat vår teori, forskning och praktik inom området (Carroll, 1999; Carroll, 1979). Men det har även resulterat i många olika definitioner av begreppet CSR (Deegan & Unerman, 2011). Den tidiga forskningen inom CSR-området refererar ofta enbart till social responsibility (SR) och det var först under 1950-talet som forskarna istället började introducera ordet som vi i dag använder, nämligen CSR (Carroll, 1999). En logisk förklaring till det kan vara att under denna tid fanns inte den moderna synen om företagens betydelse och dominans i näringslivet som finns idag (ibid.). Under 1950-talet introducerades det som då som den nya eran inom socialt ansvarstagande (Carroll, 1979). Först under 1953 började forskningen att uppmärksamma företagens roll och betydelse, eftersom att forskarna började inse att företagen är en viktig del av samhället och att de kan med sin makt och sina beslut beröra och påverka medborgarna som lever där (Bowen, 1953). Det var även under 1950-talet som en av de första och mer kända definitionerna av CSR uppkom, nämligen att affärsmännen har en skyldighet att fullfölja samhällets önskvärda mål och värderingar i form av att fullfölja policies, fatta beslut och att följa riktlinjer (Bowen, 1953; Carroll, 1999). Något som vi anser behöver belysas under denna tid är att forskningen använder sig av ordet affärsmän i sina definitioner av CSR, medan vi i dagens samhälle är vana vid att använda företag som en del av CSR-definitionen. Under 1960-talet började CSR-forskningen att expandera och fokusera mer på att försöka definiera CSR genom att helt enkelt försöka att förstå vad begreppet innebar, främst eftersom 11

13 att det inte fanns många definitioner i den tidigare forskningen (Carroll, 1999). Bland annat började forskare nu definiera CSR som de beslut och handlingar som utförs av affärsmän och som delvis går utanför sitt direkta ekonomiska eller tekniska intresse (Davis, 1960). Men forskare menar även att affärsmännen ska fullfölja allmänhetens förväntningar genom att överblicka verksamheten i ett ekonomiskt syfte (Frederick, 1960). Utifrån dessa definitioner ser vi att även in på 1960-talet använder sig forskare fortfarande av affärsmän i sina definitioner av CSR (Carroll, 1999). Denna trend fortsatte fram till 1967, då forskare började integrera företaget i definitionen, då de ansåg att relationen mellan företaget och samhället var viktig att belysa. Under 1970-talet började forskningen istället att fokusera på att undersöka vad företagen erhöll om de engagerade sig i CSR, vilket även vinklade definitionerna av begreppet. Bland annat kom forskarna fram till att CSR kan upplevas som ett hjälpmedel som kan generera långsiktig vinstmaximering (Carroll, 1999). Under år 1972 startade en stor och omfattande debatt däribland ett flertal stora forskare inom området deltog, debatten berörde betydelsen av CSR där forskarna bland annat kom fram till att CSR behöver främst göras på en frivillig basis (ibid.). Men eftersom att praktiken inte ser likadan ut som teorin är det svårt om inte omöjligt att kunna avgöra om företag uppfyller krav som denna diskussion berörde för att anses vara CSR-företag, vilket även ledde till att forskare i vissa fall inte kunde tillämpa denna definition av begreppet (ibid.). Det var först under 1973 som det uppkom en variant av definitionen till CSR som vi idag är mer vana att definiera begreppet, som menar att företagens ansvar går utanför de ekonomiska, tekniska och juridiska aspekter som lägger grunden för företagens överväganden av, och svar på samhällsfrågor (Davis, 1973). Vilket vidare betyder att där lagen inte längre räcker till tar CSR över, men det räcker inte att uppfylla minimikravet av lagen då vilken medborgare som helst skulle kunna göra det, utan det gäller att engagera sig på en lagom nivå för att kunna räkna sig som CSR-företag (ibid.). Under 1973 började även forskningens fokus att skifta från en verbal nivå till att undersöka dess implementation i praktiken (Carroll, 1999). Nu började definitionerna istället att handla om att företagen ska försöka lösa olika sociala frågor som företaget helt eller delvis själv har orsakat (Fitch, 1976). Men det dröjde till slutet av 1970-talet innan någon forskare verkligen började med att försöka mäta företagens CSR (Abbott & Momsen, 1979). Under 1980-talet uppkommer det inte lika mycket definitioner längre utan forskningen börjar istället fokusera på att undersöka begreppet och på att utarbeta alternativa koncept, teorier, 12

14 modeller och teman (Carroll, 1999). Medan under 1990-talet avviker forskningen helt från att försöka definiera begreppet och fortsätter istället att fokusera på att undersöka relationen mellan CSR och alternativa teman (ibid.). Vidare ansågs CSR som en byggsten eller en baspunkt för andra teman och koncept som är relaterade med konceptet (ibid.). Forskningen under 2000-talet och fram tills i dag fortsätter i samma spår som under 1990-talet, genom att istället för att försöka definiera begreppet fokuserar forskare på att undersöka konceptet och dess relationer. Vår studie bygger på begreppet CSR-aktiviteter, som enligt oss definieras som de aktiviteter som tillhör konceptet CSR. Vi har främst valt att utgå från CSR-definitionen som introducerades under 1970-talet men som även används i dagens forskning till vår definition av CSR-aktiviteter. Däribland Davis (1973) och McWilliams & Siegels (2001) menar att CSR är företagets handlingar som går utanför företagets ekonomiska, tekniska och juridiska aspekter och det egna intresset för att bidra till samhället. Därför blir vår definition av CSRaktiviteter, de aktiviteter som företaget gör för att främja samhället. 2.2 Företagens engagemang i CSR-aktiviteter Eftersom att vi vill undersöka hur företagens engagemang påverkas av styrelsens sammansättning och eftersom att ordet engagemang är ett diffust ord som kan tolkas på olika sätt, behöver vi först kort beskriva hur vi definierar företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Vi anser att Folksams Index för ansvarsfullt företagande speglar vår syn på företagens engagemang i CSR-aktiviteter eftersom att Indexet, enligt Folksam (u.å.), betygsätter och rankar de offentligt redovisade arbeten kring ansvarsfullt företagande för svenska börsföretag. Vidare anses ett högre betyg enligt Folksams Index, i den här uppsatsen, som att företagen är involverade i CSR-aktiviteter i en högre utsträckning och har därmed ett större engagemang i CSR-aktiviteter. Folksams Index för ansvarsfullt företagande lanserades för första gången under år 2006 och är enligt dem själva mycket uppskattat, vilket har resulterat i att indexet utkommer vartannat år (Folksam, u.å.). Syftet är att samla de svenska börsföretagens eget arbete angående deras offentligt redovisade material för att skapa en översiktlig uppfattning och på så sätt ge en övergripande bild över företagens hållbarhetsarbete, främst gällande miljö och mänskliga rättigheter (Folksam, 2013; Folksam, u.å.). Eftersom att Indexet baseras på företagens 13

15 offentligt redovisade material, har information inhämtats från bland annat företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och hemsidor (Folksam, 2013). Indexet berör alla företag som var noterade på Nasdaq OMX Stockholm, även kallat Stockholmsbörsen under året och är uppdelade på tre olika kategorier kallade Small-, Mid- och Large Cap (Folksam, 2013). Vidare är indexet utformat för att kunna göra det möjligt att jämföra olika företag med varandra, men även för att bistå företagen med hjälp i deras utveckling angående deras hållbarhetsarbete (Folksam, 2013). Folksams Index för ansvarsfullt företagande är uppdelat på två olika områden. Det ena området går ut på att företagens behandlingskapacitet av miljörelaterade och sociala aspekter utvärderas. Mer konkret betyder det att utvärderingen går ut på att fastställa i vilken omfattning företagets ledningssystem uppfyller ett antal hållbarhetskriterier, till exempel diskrimineringskriteriet. Dessa hållbarhetskriterier kan härledas till olika riktlinjer, däribland Global Compact eller OECD. Vidare tillämpar Folksam internationella erkända standarder såsom ISO 9000 när de definierar företagets ledningssystem. Utvärderingen går ut på att företagens ledningssystem betygsätts utifrån fem olika komponenter som benämns policy, management systems, planer/program, redovisning och verifiering. Den första komponenten policy är till för att avgöra om företaget har någon relevant policy som till exempel bidrar till bättre hälsa eller säkerhet inom organisationen. Den andra komponenten management systems är till för att fastställa om det förekommer några fasta rutiner och om det finns en specifik grupp inom organisationen som ser till att policyn uppfylls. Den tredje komponenten planer/program är till för att säkerställa om företaget har tydliga handlingsplaner samt om det finns väsentliga delmål som grundar sig i policyn. Medan redovisning är till för att avgöra om företaget rapporterar relevant information angående hur förbättringar uppnås så att det i sin tur går att avgöra i vilken utsträckning det sker. Den sista komponenten verifiering går ut på att fastställa om en extern part har verifierat ledningssystemet. (Folksam, 2013). Det andra området är uppdelat på två olika analyser, en miljöanalys och en analys av mänskliga rättigheter. Miljöanalysen går ut på att utvärdera företagens generella arbete med miljöledning. Däribland ett antal kriterier utvärderas inom en miljöanalys och en analys av mänskliga rättigheter. Miljöanalysen utgår från två huvudområden miljöledning och miljöprestanda och går ut på att ge en indikation om hur hanteringen av de olika miljörisker som finns inom verksamheten görs samt hur beredskapen är inom det enskilda företaget inför en sådan situation. Inom området Miljöledning genomgår miljöledningssystemet en generell 14

16 bedömning, medan inom området Miljöprestanda fastställs det om styrningen har en direkt eller indirekt miljöpåverkan. (Folksam, 2013). Analysen av mänskliga rättigheter är uppdelad på tre huvudområden, anställdas rättigheter, företaget i samhället och mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Analysen går ut på att utifrån dessa tre områden utvärdera hur väl företaget är förberedda att hantera verksamhetsrisker med anslutning till mänskliga rättigheter. (Folksam, 2013). Huvudområde Kriterier (bedömningsgrund) Miljöpolicy & planer Ledningssystem & organisation Miljöledning Extern certifiering Miljöredovisning Leverantörsstyrning Utsläpp av växthusgaser Miljöprestanda Energianvändning Verksamhetsspecifika kriterier FIGUR 1. MILJÖANALYSENS OLIKA DELAR FÖR FOLKSAMS INDEX FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE. KÄLLA: FOLKSAM (2013), EGEN KONSTRUKTION (2017) 15

17 Huvudområde Kriterier (bedömningsgrund) Hälsa & säkerhet Diskriminering Anställda Associationsfrihet Arbetstid & löner Barnarbete Tvångsarbete Samhället Verksamhetsrelaterat socialt ansvar Korruption Uppförandekod Leverantörer Ledningssystem & planer Redovisning FIGUR 2. ANALYS AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR FOLKSAMS INDEX FÖR ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE. KÄLLA: FOLKSAM (2013), EGEN KONSTRUKTION (2017). 2.3 Styrelsesammansättningen och CSR Godos-Díez et al. (2016) utförde en studie på spanska börsföretag som var noterade på Madrid Stock Exchange General Index (IGBM) under perioden De lyckades bygga upp en panel av 104 stora och mellanstora företag och 471 observationer, där resultatet visar, enligt Godos-Díez et al. (2016), att forskare och yrkesverksamma personer behöver överväga bolagsstyrningsvariabler, speciellt styrelsen, som rimliga faktorer till CSR. Bland annat eftersom att företagens sociala, ekonomiska och miljömässiga beslut troligtvis kommer att influeras av styrelsens sammansättning och arbete (Godos-Díez, 2016), som i sin tur kommer att påverka viktiga strategiska beslut. Variabler som styrelseledamöternas bakgrund, erfarenheter, personlighet, arbetsvärderingar, nätverksband och kön anses som avgörande variabler (Bear et al., 2010; Ferrero-Ferrero et al., 2012). Vidare menar även Ben Barka & 16

18 Dardour (2015) att styrelseledamöternas individuella egenskaper såsom kompetens, bakgrund och motivation anses vara avgörande faktorer i företagens CSR. Slutligen menar Godos-Díez et al. (2016) att det finns en del kunskapsluckor när det bland annat kommer till styrelsesammansättningsvariabler och dess påverkan på företagens CSRaktiviteter. Därför är det intressant att undersöka ett antal styrelsesammansättningsvariabler för att se hur de påverkar företagens engagemang i CSR-aktiviteter Antalet styrelseledamöter och CSR En stor del av den existerande forskningen har tidigare undersökt sambandet mellan styrelsens storlek och hur det påverkar företagets prestationer (Deschênes, Rojas, Boubacar, Prud homme & Ouedraogo, 2015) och även hur styrelsens sammansättning påverkar företagets prestationer (Palmberg, Eklund & Wiberg, 2009; Rao & Tilt, 2016). Godos-Díez et al. (2016) undersökte spanska börsföretag under perioden Där resultaten indikerar att ett högre antal styrelseledamöter i styrelsen medför ett högre engagemang i CSR. Vidare undersökte De Villiers et al. (2011) relationen mellan styrelseegenskaper och företags miljöprestanda på amerikanska företag under åren Där resultaten indikerar att en större styrelse innehar mer erfarenheter och kunskap och att det finns fler personer som är experter på särskilda områden i en större styrelse. Som enligt De Villiers et al. (2011) med större sannolikhet kan bidra till ett större engagemang i CSR. Godos-Díez et al. (2016) menar tillsammans med De Villiers et al. (2011) att det finns vissa antydningar om att ett högre antal styrelseledamöter skulle leda till större mångfald som i sin tur kan vara gynnsamt för företagens CSR. Deschênes et al. (2015) undersökte om särskilda styrelseegenskaper har en påverkan på företagens CSR-betyg på Kanadas största publika bolag mellan åren Till skillnad från ovanstående forskare trodde Deschênes et al. (2015) att en större styrelse skulle ha en negativ påverkan på företagens CSR, eftersom att ansvarsskyldigheten skulle minska om antalet styrelseledamöter var större. Men resultaten motbevisar Deschênes et al. (2015) hypotes, och indikerar att det fanns ett positivt samband mellan antalet styrelseledamöter och företagens CSR-betyg. Vidare argumenterar Ben Barka & Darour (2015) för att storleken på styrelsen ofta beror på företagets storlek, men även att ett större företag har mer resurser och kan på så sätt ha en större styrelse och mer resurser till att engagera sig i CSR. 17

19 Utifrån den tidigare forskningen kan vi konstatera att fokus ligger mestadels på att undersöka sambandet mellan styrelsens storlek och företagens CSR och att det därmed finns ett positivt samband (De Villiers et al., 2011; Deschênes et al., 2015; Godos-Díez et al., 2016). Vidare menar Fernández-Gago et al. (2016) att den tidigare forskningen erbjuder en så pass liten mängd empirisk forskning att det inte går att få en djupare förståelse för sambandet mellan variablerna. Utifrån det faktumet att Godos-Díez et al. (2016) indikerar att det finns en del kunskapsluckor när det bland annat kommer till styrelsesammansättningsvariabler och dess påverkan på företagens CSR-aktiviteter, är det därför intressant att i vår studie undersöka sambandet mellan antalet styrelseledamöter och dess påverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Baserat på att en majoritet av den tidigare forskningen indikerar att det finns ett positivt samband mellan antalet styrelseledamöter och företagens CSR (Fernández-Gago et al., 2016), har vi utifrån det ställt vår hypotes. Vi tror även att antalet styrelseledamöter har en positiv inverkan eftersom att en större samling av människor har lättare att påverka varandra i olika frågor, vilket vi tror är en bidragande faktor till ett högre engagemang i CSRaktiviteter. H 1 - Antalet styrelseledamöter i styrelsen har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Oberoende styrelseledamöter och CSR Linck, Netter & Yang (2008) indikerar att oberoende är en viktig faktor i styrelsestrukturen. Vidare menar Jo & Harajoto (2011) att det har varit en trend under de senaste två decennierna att företagen ökar andelen oberoende styrelseledamöter i sin styrelse. Fernandez-Gago et al. (2016) undersökte spanska börsföretag under perioden Där resultaten indikerar att oberoende styrelseledamöter påverkar företags CSR och att effekten beror på de tillgängliga resurser. Som enligt Fernandez-Gago et al. (2016) beror på att oberoende styrelseledamöter tenderar att ha en närmare relation med företagets intressenter samtidigt som de även känner till miljön bättre då de verkar utanför företaget. Vidare menar Fernandez-Gago et al. (2016) att oberoende styrelseledamöter anses som mer benägna att möta intressenternas krav då de tenderar att ha en bättre inblick och kunskap om deras förväntningar. Men den tidigare forskningen indikerar även att oberoende styrelseledamöter är mer villiga att tillmötesgå de sociala krav som samhället ställer, samtidigt som de också är intresserade av olika miljöstandarder vilket i sin tur leder till att oberoende styrelseledamöter 18

20 ofta är positivt inställda till CSR och även i vissa fall förespråkar konceptet (Fernandez-Gago et al., 2016; Johnson & Greening, 1999). De Villiers et al. (2011) undersökte relationen mellan styrelseegenskaper och företags miljöprestanda på amerikanska företag under åren Där resultaten indikerar att styrelser kan sakna den speciella kunskap som krävs för ett högre CSR om de innehar en extremt hög nivå av oberoende styrelseledamöter, även om De Villiers et al. (2011) vidare menar att oberoende styrelseledamöter är en viktig egenskap i en styrelse. Medan Deschênes et al. (2015) undersökte om särskilda styrelseegenskaper har en påverkan på företagens CSRbetyg på Kanadas största publika bolag mellan åren Där resultaten visar att företag med en högre procent av oberoende styrelseledamöter har en högre miljöprestanda i företaget, som vidare betyder ett högre CSR-betyg. Utifrån det faktumet att det inte finns lika mycket forskning angående CSR-aktiviteter (Godos-Díez et al., 2016) och att Fernandez-Gago et al. (2016) antyder att företag som vill engagera sig i CSR behöver ha oberoende styrelseledamöter i sin styrelse. Tror vi att det går att urskilja ett positivt samband mellan oberoende styrelseledamöter och företagens engagemang i CSR-aktiviteter, Men även eftersom att majoriteten av den tidigare forskningen indikerar att det finns empiriska bevis som stödjer ett positivt samband mellan andelen oberoende styrelseledamöter och företagens CSR (De Villiers et al., 2011; Fernandez-Gago et al., 2016; Godos-Díez et al., 2016; Johnson & Greening, 1999). H 2 - Andelen oberoende styrelseledamöter har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Kvinnliga styrelseledamöter och CSR Enligt Adams & Ferreira (2008) består oftast styrelserna endast av män, och därför är förekomsten av kvinnliga styrelseledamöter inte alltid lika vanlig som manliga styrelseledamöter. Men vidare tror Adams & Ferriera (2008) att det här faktumet kommer att ändras då kvinnliga styrelseledamöter är något som diskuteras världen över samt även regleras enligt lag i vissa länder. Samtidigt indikerar Hillman, Shropshire & Cannella (2007) att mångfald är en viktig faktor i styrelsesammansättningen och att framförallt styrelseledamöternas kön är en speciellt viktig faktor. Vidare menar även ett flertal forskare att kvinnliga styrelseledamöter kan påverka styrelsens beslut och på så sätt även företagens 19

21 CSR. Men den tidigare forskningen indikerar att det finns inkonsekventa resultat, då vissa studier visar ett positivt samband (Bear et al., 2010; Deschênes et al., 2015; Wang & Coffey, 1992), medan andra studier visar mixade eller till och med inga resultat alls (Post, Rahman & Rubow, 2011; Stanwick & Stanwick, 1998) mellan kvinnliga styrelseledamöter och företagens CSR. Bear et al. (2010) undersökte hur mångfalden av styrelsens resurser och antalet kvinnor i styrelsen påverkar företagens CSR-betyg på företag från Fortune s 2009 most admired list. Där resultaten visar att antalet kvinnliga styrelseledamöter har en positiv relation med företagens CSR-betyg. Vidare betyder det, enligt Bear et al. (2010), att när antalet kvinnliga styrelseledamöter ökar så ökar även företagets CSR. Det positiva sambandet kan bero på att kvinnliga styrelseledamöter kan vara till stor hjälp i att hantera bland annat frågor inom CSR då de ofta kan ge olika perspektiv och de har även en förmåga att sensibilisera styrelsen till att engagera sig i CSR (Bear et al., 2010). Men den tidigare forskningen indikerar även att styrelser där kvinnor ingår tenderar att ha en högre nivå av välgörenhet, bättre arbetsmiljö och på så sätt även en högre nivå av CSR (Johnson & Greening, 1999; Post et al., 2011; Wang & Coffey, 1992). Kvinnliga styrelseledamöter tenderar även att bidra till en öppnare konversation i styrelsen mellan dess ledamöter (Bear et al., 2010). Utifrån det faktumet att kvinnliga styrelseledamöter har ett bredare perspektiv än manliga är det lättare för styrelsen att kunna bedöma intressenternas olika krav, vilket i sin tur kan leda till ett större engagemang i CSR (Bear et al., 2010). Projektet Gender and Corporate Social Responsibility som genomförts vid Harvard Business School kom fram till att företag med ett större antal kvinnor i en ledande ställning har ett högre CSR (Elizabeth Mullen, 2011, refererad av Corkery & Taylor, 2012). Williams (2003) menar också att flertalet kvinnliga styrelsemedlemmar gynnar företagets välgörande. Även Harjoto, Lee & Laksmana (2015) menar att könsskillnader främjar CSR. Vid projektet vid Harvard Business School som gjordes under 2007, visade det sig att företag med minst tre kvinnliga styrelsemedlemmar under år 2007 hade ett högre CSR än företag utan kvinnliga styrelseledamöter (Elizabeth Mullen, 2011, refererad av Corkery & Taylor, 2012). De gjorde även en jämförelse mellan åren 1997 och 2007, där det visade sig att kvinnliga ledamöter hade ett större engagemang under 2007 än 1997 och därmed konstateras det slutligen att kvinnor i styrelsen gynnar samhället (ibid.). 20

22 Vidare menar Rao & Tilt (2016) att integrera fler kvinnor i styrelser är en central fråga för moderna verksamheter, men däremot menar de att det inte finns tillräcklig forskning inom området, även om det tyder på att kvinnor har en positiv inverkan på företagens CSR. Rao & Tilt (2016) menar även att det finns en mängd forskning på hur styrelsens sammansättning påverkar ett företags finansiella resultat men ändå föreligger det inte lika mycket forskning på hur sammansättningen av styrelsen påverkar engagemanget i CSRaktiviteter (Godos-Díez et al., 2016). Utifrån att majoriteten av den tidigare forskningen indikerar att det finns ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och företagens engagemang i CSR (Bear et al., 2010; Fernández-Gago et al. 2016), tror vi att vi kan urskilja ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företagens engagemang i CSR-aktiviteter. H 3 Andelen kvinnliga styrelseledamöter har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter VD:n i styrelsen och CSR Linck et al. (2008) indikerar att en ledare i styrelsen är en viktig faktor i styrelsestrukturen. Men även om Fernandez-Gago et al. (2016) indikerar att styrelsens sammansättning har en signifikant inverkan så finns det inte så mycket tidigare forskning kring just VD:n i styrelsen och dess inverkan på företagens engagemang i CSR. Däremot menar Ben Barka & Dardour (2015) att företagens strategiska beslut och styrelsens sammansättning kan påverkas av VD:ns makt. Vidare menar bland annat Harjoto & Jo (2011) att det finns vissa personer som påstår att det finns de VD:s som har ett stort engagemang i CSR på grund av ett personligt intresse, det vill säga att de använder det för att bygga upp sitt eget varumärke. Harjoto & Jo (2011) menar vidare att det finns andra som påstår att företag engagerar sig i CSR i marknadsföringssyfte. Men själva hävdar Harjoto & Jo (2011) att företagens intresse angående CSR syftar till att reducera intressekonflikter mellan chefer och icke-investerande intressenter. Vidare menar Godos-Díez et al. (2016) att det inte är själva VD:n som har en stor påverkan på CSR i ett företag utan att det är egenskaperna som VD:n besitter som kan påverka företagens CSR, det vill säga egenskaper som till exempel kön eller bakgrund. Även Baldenius, Melumad & Meng (2014) menar att bakgrunden har en avgörande roll eftersom 21

23 att de menar att styrelseledamöternas bakgrund påverkar vad de ägnar sin tid åt. Medan Petrenko, Aime, Ridge & Hill (2016) finner att ett företags sociala intresse kan vara en bild av VD:ns egna behov av uppmärksamhet, de menar vidare att en VD som är narcissistisk kan leda till en högre aktivitet av CSR medan en mindre narcissistisk VD kan leda till det motsatta. Deschênes et al. (2015) undersökte om särskilda styrelseegenskaper har en påverkan på företagens CSR-betyg på Kanadas största publika bolag mellan åren Där resultaten visar att VD:n i styrelsen har en positiv inverkan på företagens CSR-betyg. Bland annat indikerar Deschênes et al. (2015) att det beror på att en aktiv VD i styrelsen är mer utrustade för att fördjupa sunda miljöpraxis på grund av sin betydande affärsexpertis. Genom att Godos-Díez et al. (2016) indikerar att det finns kunskapsluckor när det kommer till företagens CSR-aktiviteter och att Deschênes et al. (2015) indikerar att det finns ett positivt samband mellan VD:n i styrelsen och företagens CSR-betyg, anser vi att VD:n i styrelsen kan bidra till ett ökat engagemang i CSR-aktiviteter. Det eftersom att det enligt en del av de forskare som nämnts ovan finns ett motiv till att engagera sig i CSR. Bland annat genom att Harjoto & Jo (2011) menar att CSR kan bidra till att bygga upp VD:ns personliga varumärke och även att det kan vara ett bra marknadsföringsverktyg, vilket vi anser som ett motiv nog för att engagera sig. H 4 - VD:n i styrelsen har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Utländska styrelseledamöter och CSR Den tidigare forskningen indikerar bland annat att styrelseledamöternas bakgrund kan ha en signifikant inverkan på företagens CSR (Fernandez-Gago et al., 2016). Kathyayini & Carol (2016) menar även de att styrelsens sammansättning verkar ha en påverkan på CSR, de menar vidare att styrelsens mångfald är ett växande forskningsområde. Resultaten, enligt Ben Barka & Dardour (2015), visar att mångfald gällande nationalitet i styrelsen är en av egenskaperna hos företag med ett högre CSR. Vidare indikerar Post et al. (2011) att de länder som har ledamöter som har utbildats i olika länder presterar bättre i CSR, de argumenterar för att detta kan ha ett samband med att vi i olika kulturer har skilda 22

24 värderingar och att det påverkar den enskilda ledamotens handlande. Även resultat från Waldman et al. (2006) visar att den kulturella faktorn har en angelägen påverkan på CSR. Enligt Dalilawati, Norhayah & Zakiah (2013) har företagsstyrelsens mångfald gällande kön och nationalitet i Malaysia inte förändrats avsevärt mellan åren 2005 och 2009, de menar vidare att andra studier tidigare gjort liknande upptäckter. Då företagens sociala ansvar fått alltmer uppmärksamhet under de senaste åren (Martinez-Conesa et al., 2017), och att det därför kan antas att företag har blivit mer medvetna om att prestera inom CSR så anser vi det därför intressant att se hur det har utvecklats under ytterligare några år samt se om det finns ett positivt samband mellan utländska styrelseledamöter och CSR-aktiviteter. Det med anledning av att Kathyayini & Carol (2016) menar att det finns studier som undersökt hur olika bakgrunder, däribland etnicitet, påverkar prestationer men att det dock är få studier som fokuserar på bakgrunder i förhållande till CSR, i det här fallet en annan nationalitet. H 5 - Andelen utländska styrelseledamöter har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter Förändring i CSR-aktiviteter mellan två år Det finns inte mycket forskning som har undersökt sambandet mellan variabeln tid och företagens CSR. Men vi tror ändå att det går att urskilja ett positivt samband mellan tid och företagens engagemang i CSR-aktiviteter. Bland annat eftersom att den tidigare forskningen började att mer ingående uppmärksamma CSR redan under 1930-talet (Carroll, 1999, Carroll, 1979), och därför anser vi att det är logiskt att teorin, forskningen och praktiken inom området har utvecklats sedan dess. Men även eftersom att konceptet har under de senaste åren fått en större uppmärksamhet och CSR anses därför vara en huvudfråga för nutida verksamheter (Marin et al., 2016; Jamali & Mirshak, 2007; Maon et al., 2010). Vidare menar Zu & Song (2008) att det idag finns ett intresse från företagens sida att integrera konceptet i sin verksamhet, vilket vi anser är ett ytterligare motiv till att det bör gå att urskilja en skillnad i företagens CSR-aktiviteter över tiden. H 6 - Tid har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. 23

25 2.4 Sammanställning av hypoteser H 1 - Antalet styrelseledamöter i styrelsen har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. H 2 - Andelen oberoende styrelseledamöter har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. H 3 Andelen kvinnliga styrelseledamöter har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. H 4 - VD:n i styrelsen har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. H 5 - Andelen utländska styrelseledamöter har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. H 6 - Tid har en positiv inverkan på företagens engagemang i CSR-aktiviteter. 24

26 3. Metod Metodkapitlet beskriver studiens upplägg, tillvägagångssätt och genomförande. Forskningsansats, forskningsstrategi, forskningsdesign, forskningsmetod, dataurval och datainsamling kommer att presenteras. Operationalisering av olika relevanta begrepp redogörs, medan studiens kvalitetskriterier och metodkritik även presenteras. 3.1 Forskningsansats och forskningsstrategi Vi utgår från en deduktiv forskningsansats i vår studie. Framförallt eftersom att studiens hypoteser bygger på tidigare forskning och vars huvudsyfte är att bidra med ny kunskap genom att undersöka hur de ställda hypoteserna förhåller sig till praktiken, vilket är i enlighet med hur Bryman (1997), Bryman & Bell (2013) och Eriksson & Hultman (2014) beskriver den deduktiva forskningsansatsen. Vi tillämpar även den deduktiva forskningsansatsen eftersom att vi, enligt Turner, Kane & Jackson (2015), erhåller en sorts guide eller ett ramverk som vi kan förhålla oss till, för att på så sätt hela tiden ha kontroll över arbetet men även för att undvika eventuella vanliga misstag som kan uppkomma under studiens gång. Vidare tillämpar vi en kvantitativ forskningsstrategi i vår studie, bland annat eftersom att studiens hypoteser grundar sig i tidigare teori som är i enlighet med Brymans (1997) beskrivning av den kvantitativa forskningsstrategin. Men även eftersom att studiens hypoteser, i enlighet med Bryman (1997), bestäms utifrån de problem och frågeställningar som framkommer från teorin. Vidare menar Bryman & Bell (2013) att vi genom att välja en viss forskningsstrategi erhåller något som kan uppfattas som ett paraply, som omfattar ett flertal frågeställningar som berör själva forskningsområdet. Utifrån det anser vi att genom att vi väljer att tillämpa den kvantitativa forskningsstrategin erhåller vi en heltäckande bild över hur vi på bästa sätt ska kunna besvara studiens syfte, eftersom att enligt Bryman & Bell (2013) och Yin (2007) så erhåller forskaren lämpliga metoder, tekniker och tillvägagångssätt till datainsamlingen genom att välja en specifik forskningsstrategi. Insamling och analys av data kvantifieras och resultatet sammanställs i form av siffror, i enlighet Bryman & Bell (2013) och även Creswell (2009). Framför allt tillämpar vi en kvantitativ forskningsstrategi eftersom att vi anser att den ger oss bäst förutsättningar för att kunna besvara studiens syfte, eftersom att vi är intresserade av att undersöka samband och variationer mellan olika 25

27 variabler. Men även eftersom att vi tillämpar en deduktiv forskningsansats faller det sig naturligt att vi tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi, då dessa enligt Bryman & Bell (2013) kompletterar varandra genom att den kvantitativa inriktningen har ett deduktivt synsätt och därmed har ett stort fokus på teoriprövning. 3.2 Forskningsdesign och forskningsmetod Genom att välja en specifik forskningsdesign erhåller vi, enligt Bryman & Bell (2013), en heltäckande bild över datainsamling och analys samt ställningstaganden beträffande olika dimensioner och aspekter av själva forskningsprocessen. Vi har valt en tvärsnittsdesign eftersom att vi är intresserade av att undersöka sambandet och variationen mellan olika variabler, genom att samla in kvantifierbar data, vilket Bryman & Bell (2013) kategoriserar som en tvärsnittsdesign. Eftersom att studien omfattar fler oberoende variabler behöver vi först undersöka så att dessa inte är associerade med varandra eftersom att det kan påverka studiens linjära regression därmed även slutsatsen, vilket vi gör genom att tillämpa Pearsons Bivariate Correlation. Där vi ställer alla oberoende variabler mot varandra och får ut en siffra för varje korrelation. Korrelationen är en siffra mellan -1 och + 1. Vidare tillämpar vi Wahlins (2011) skala för att kunna tolka de olika korrelationerna och för att kunna avgöra om det finns någon association mellan de oberoende variablerna eller inte. Enligt Wahlin (2011) finns det ett mycket svagt samband om korrelationen undergår 0,2, ett svagt samband om korrelationen uppgår till 0,2-0,35, ett måttligt samband om korrelationen uppgår till 0,35-0,65 medan om korrelationen övergår 0,65 finns det en stark association och betyder därmed att vi måste ta bort någon variabel. För att sedan undersöka studiens syfte har vi valt att tillämpa en linjär regression, där vi undersöker sambandet mellan den beroende variabeln, CSR-aktiviteter, och de oberoende variablerna. Det gör vi genom att ställa alla oberoende variabler mot den beroende variabeln. Vi erhåller då en mängd olika siffror, men vi fokuserar på det som vi kallar B-koefficienten och Signifikansen. Signifikansen enligt Bryman & Bell (2013) uppgår till en siffra mellan 0,000 och 1,000, och är en indikation på hur troligt det är att denna effekt skulle uppstå mellan variablerna om de inte hängde ihop överhuvudtaget. Om signifkansen uppgår till 0,000 betyder att det finns ett signifikant samband på 1-procentsnivån och om signifikansen uppgår till 0,002-0,010 att det finns ett signifikant samband på 5-procentnivån. B- 26