Verksamhetsplan/budget Fastställt av Förbundsstyrelsen vid sammanträde

Transkript

1 Verksamhetsplan/budget Fastställt av Förbundsstyrelsen vid sammanträde Fackförbundet ST Sidan 0 (15)

2 Inledning Under de närmaste fyra åren är det gemensamma uppdraget för alla fackliga företrädare i Fackförbundet ST att besluten på kongressen får betydelse, för medlemmarna och för utvecklingen på arbetsplatserna och i samhället. I verksamhetsplanen 2018 ges förbundsstyrelsen/avdelningar/sektioner/klubbar i uppdrag att genomföra aktiviteter som stödjer dom mål och prioriteringar som kongressen lagt fast. Varje nivå i förbundet har ett särskilt ansvar för att uppdragen kommuniceras vidare i organisationen. Dessutom har avdelningarnas styrelser (liksom kansliet) ansvar för att målen och prioriterade uppdrag återfinns i sina respektive verksamhetsplaner. Verksamhetsplanen 2018 styrs av besluten vid 2016 års kongress. Nämligen vår vision: Tillsammans bygger vi ett hållbart arbetsliv och ett demokratiskt samhälle och att följande fyra mål ska styra förbundets arbete under kongressperioden : o Vi är förhandlingsstarka och medlemmarna upplever att de får det stöd de behöver i samband med löneförhandlingar o På varje arbetsplats ska finnas en strategi för att uppnå en hälsosam/hållbar arbetsmiljö som stärker samverkan, inflytande och delaktighet o Vi ska vara medlemmar år 2020, varav minst ska vara yrkesaktiva o Vi ska ha en fungerande arbetsplatsorganisation hos varje arbetsgivare och vi har fler och mer nöjda medlemmar Våra mål är högt satta men inte omöjliga att nå. Vi når dem genom ständig dialog i avdelningar och på arbetsplatser, med politiker och beslutsfattare, på både fysiska och digitala arenor. Vi når dem genom ett pågående samtal i hela organisationen om vår vision. Våra grundläggande värderingar, så som de uttrycks i våra stadgar, genomsyrar alltid all vår verksamhet och våra förtroendevaldas uttalanden och ageranden. Vi når våra värvningsmål genom att prioritera, arbeta systematiskt och genom att våga ställa frågan om medlemskap. Vi når vårt mål om facklig styrka genom aktiviteter på arbetsplatserna där medlemmarna finns och kompetenta förtroendevalda. I allt arbete är vi personliga, öppna, framåtsyftande, fokuserade och aktiverande. Vi tar alla medlemmars utveckling och behov av stöd på allvar och är öppna för att hitta nya lösningar. Fackförbundet ST Sidan 1 (15)

3 Målbilden Bilden nedan försöker beskriva vad olika styrdokument innehåller och hur de hänger ihop. ST har beslutat om långsiktiga mål och vision för förbundet. STs vision är: Tillsammans bygger vi ett hållbart arbetsliv och ett demokratiskt samhälle. En viktig förutsättning för att nå målen inom respektive område är att det finns ett antal strategier som beskriver vad vi ska göra. Dessa strategier har förbundsstyrelsen tagit fram inom flera områden, redovisas nedan. Därutöver finns i förbundet olika riktlinjer för vårt fackliga arbete, bland annat etiska riktlinjer och förhållningssätt, olika policys samt utvecklingsfrågor av hur förbundets IT och administration ska skötas, hur ekonomi och andra tillgångar ska brukas och förvaltas, etc. Strategier: Vi ska bli fler: FS beslut om strategi från september 2017 redovisas i denna verksamhetsplan Vi ska ha nöjda medlemmar: FS beslut om strategi från september 2017 redovisas i denna verksamhetsplan Engagerade förtroendevalda inklusive lokal facklig styrka: Förbundsstyrelsen planer för beståndsdelarna i denna strategi redovisas i denna verksamhetsplan Politisk strategi: Finns i inriktning närmaste åren i vilka politikområden vi ska påverka och bilda opinion i. Frågor vi ska driva i valrörelsen 2018 redovisas i denna verksamhetsplan. Avtals- och lönestrategi: Är under utveckling Varumärkesplattform: Är klar vad gäller nuvarande namn men kan förändras pga av att namnprocessen fortsätter. Fackförbundet ST Sidan 2 (15)

4 Våra mål Vi når våra mål genom facklig verksamhet på alla nivåer och genom uthålligt och målmedvetet arbete. Kongressen beslutade att förbundsstyrelsen i årliga verksamhetsplaner (VP) ska lägga fast mätbara mål. De fyra målen i Verksamhetsinriktningen talar om VAD som ska göras under de fyra åren. Under tiden efter kongressen 2016 ägnades mycket tid åt verksamhetsplanering för både det första året (2017) likväl som för hela kongressperioden. Anledningen till att detta gjordes samtidigt är att dom hänger ihop. Vi måste veta hur vi vill att det ska se ut 2020 för att riktningen under åren före ska peka åt rätt håll. Samtidigt gäller det för oss att våra mål både är utmanande och något så där realistiska. Att sätta mål som redan på förhand är för enkla eller omöjliga att nå är inte meningsfullt och särskilt motiverande. Utgångspunkten för de mätbara målen är att de ska mäta de saker vi tror har betydelse för måluppfyllelse av kongressens beslut. De mätbara målen ska också vara motiverande, relevanta, enkla att förstå och möjliga att kommunicera. Av dessa skäl är det viktigt att antalet mätbara mål inte ska vara för många och de ska utgå från förhållanden som vi redan känner till. På nästa sida finns en tabell som beskriver dessa steg och vad förbundsstyrelsen kommit fram till. I bilaga 1 redovisas motiven till varför och hur förbundsstyrelsen har de mätbara målen. Uppföljning Uppföljning var något som kongressen särskilt poängterade ska vara en väsentlig uppgift för förbundsstyrelsen under kongressperioden. Förbundsstyrelsen vill utveckla och förbättra våra metoder. Genom redovisningen förbundsstämman 2017 fick ta del av hur långt arbetet hittills kommit inom olika områden och vår avdelningsdialog har vi kommit en bra bit på väg. I övrigt ska nämnas att förbundsstyrelsen beslutat att det under kongressperioden kommer genomföras två medlemsundersökningar, 2017 och I dessa kommer vi att särskilt lägga stort fokus på hur vi ligger till jämfört med de framtagna mätbara målen. Avdelningsdialogen ska också ses som en del av uppföljningsarbetet. Förbundsstyrelsen vill också betona att uppföljningen måste ske på alla nivåer i förbundet. I dagsläget pågår ett arbete som syftar till att kunna ge avdelningsstyrelserna stöd i sitt arbete med uppföljning. Fackförbundet ST Sidan 3 (15)

5 Mål Verksamhetsinriktning Lön Vi är förhandlingsstarka och medl. upplever att de får det stöd de behöver i samband med löneförhandlingar Arbetsmiljö På varje arbetsplats ska finnas en strategi för att uppnå en hälsosam/hållbar arbetsmiljö som stärker samverkan, inflytande och delaktighet Värvning Vi ska vara medl år 2020, varav minst är yrkesaktiva pensionärer och studerande Lokal facklig styrka Vi ska ha en fungerande facklig arbetsplatsorganisation hos varje arbetsgivare och vi har fler och mer nöjda medlemmar Nuläge 1 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 *31 % av medl uppfattar ST som förhandlingsstarka *63% av medl är nöjda med förhandlingsstödet Vi har kunskap om vilka frågor som STs medlemmar tycker är viktiga utifrån ett arbetsmiljöperspektiv; dessa är arbetsbelastning och att kunna påverka sin arbetssituation medl. Antalet nya medl minst Antalet utträden är 2016 ca Arbetsställen med arbetsplatsombud 84% NMI 59% Större andel av medl uppfattar ST som förhandlingsstarka Större andel av medl är nöjda med förhandlingsstödet Vi ska ta fram ett mätinstrument/mätmetod för att kunna ställa relevanta frågor och kunna följa upp hur medlemmarna uppfattar att ST driver arbetsmiljöfrågor (arbetsbelastning och att kunna påverka sin arbetssituation) medl. Minst nya aktiva medl. Antalet utträden högst Arbetsställen med arbetsplatsombud ska öka. NMI ska öka. Större andel av medl uppfattar ST som förhandlingsstarka Större andel av medl är nöjda med förhandlingsstödet XX 2 av medl. uppfattar att ST driver på för att skapa en hållbar arbetsmiljö (arbetsbelastning och kunna påverka sin arbetssituation). Noll tolerans mot hot och våld samt sexuella trakasserier vid sidan om minskad stress prioriteras särskilt medlemmar. Minst nya aktiva medl aktiva Antalet utträden högst Arbetsställen med arbetsplatsombud ska öka. NMI ska öka. XX 2 av medl uppfattar att ST driver på för att skapa en hållbar arbetsmiljö (arbetsbelastning och att kunna påverka sin arbetssituation) En majoritet av medl uppfattar ST som förhandlingsstarka 70% av medl är nöjda med förhandlingsstödet XX 2 av medl. uppfattar att ST driver arbetsmiljöfrågor för att skapa en hållbar arbetsmiljö. Medl. upplever att deras inflytande över arbetsmiljön ökat medl. Antalet aktiva medl. är pensionärer och studerande. Arbetsställen med arbetsplatsombud är 90% NMI är 70% 1 Procenttalen för nuläget avser uppgifter hämtade från medlemsundersökningen våren Genom resultatet av medlemsundersökningen som görs nov/dec 2017 fastställer fs en siffra i jan/febr Nya mål för Fackförbundet ST Sidan 4 (15)

6 Händelser/Aktiviteter under 2018 Verksamhetsåret 2018 är det andra av kongressperiodens fyra år. Dom aktiviteter som genomförs ska alla på ett eller annat sätt bidra till måluppfyllelse till kongressmålen. I det följande redovisar förbundsstyrelsen några av alla de aktiviteter som planeras genomföras under året. Förhandlingsstyrka och stöd i samband med löneförhandlingarna Vi når förhandlingsstyrka genom centrala avtal som lägger grunden för ett framgångsrikt lokalt fackligt arbete som säkrar avtalens implementering och efterlevnad. I likhet med tidigare år kommer förbundskansliet ge avdelningarna stöd i att implementera de centrala avtalen. En större del av förhandlingsarbetet bedrivs ute på arbetsplatserna. Vårt mål om förhandlingsstyrka är därför till stora delar ett resultat av vad vi åstadkommer lokalt och medlemmarnas betyg på vår förhandlingsstyrka beror framför allt på hur medlemmarna uppfattar denna. Kommunikationen med och delaktigheten hos medlemmarna för det fackliga arbetet underlättar betydligt vår strävan att uppfattas som förhandlingsstyrka. En viktig nyckel till framgång vid sidan om konkreta resultat i förhandlingar handlar därför om hur vi arbetar lokalt. Till stöd för förtroendevalda har en utbildning tagits fram om facklig påverkan om inflytande, MBL och Samverkan. Därutöver kommer finnas genom STs aktiva arbete inom Partsrådet ett stöd och utbildningar till lokala parter om Samverkansavtal. Under 2018 planerar förbundsstyrelsen att inom avtalsområdet fördjupa diskussionen om framtidens spelregler på arbetsmarknaden. Målet med diskussionen är att förbundet ska kunna ha en tydlig målbild för hur vi vill att det ska se ut 2024 och en strategi för hur vi tar oss dit. I diskussionen och samtalen kring vår lönepolitik blir en central fråga våra grundläggande krav om följsamhet i lönebildningen ( märket ) och det fackliga inflytandet. FS har beslutat om att ta fram en kortfattad medlemsorienterad sammanfattning av vår lönepolitik för att öka nöjdheten med förbundet. Därtill har FS beslutat att inleda ett arbete om framtidens avtalspolitik allt detta ska sammantaget leda till att förbundet blir tydligare, uppfattas som förhandlingsstarka och stärka förbundet kommunikation och dialog med medlemmarna i dessa frågor. Arbetsmiljö Vårt mål under kongressperioden är att medlemmarna ska ha kännedom om att vi driver arbetsmiljöfrågorna. Ska vi nå målet måste alla förtroendevalda ha ett arbetsmiljöperspektiv i alla frågor vi driver. Förskriften om organisatorisk och sociala arbetsmiljö fortsätter vara ett centralt verktyg då vi driver frågan om arbetsbelastningens negativa effekter för våra medlemmar liksom medlemmarnas möjlighet att få ökat inflytande över sin egen arbetssituation och arbetstid. Under 2018 prioriterar vi särskilt inom arbetsmiljöarbetet minskad stress och att det ska vara noll tolerans mot hot och våld samt sexuella trakasserier. I sammanhanget kan nämnas att vi tar fram en handledning för att förhindra att sexuella trakasserier sker. Handledningen ska kunna användas i det lokalfackliga arbetet. Viktiga frågor under året är kortare arbetstid och ett hållbart arbetsliv i och med de utmaningar som våra medlemmar står inför krav om ett längre arbetsliv. 5

7 Arbetsmiljöperspektivet ska särskilt lyftas fram i hela vår verksamhet. Arbetsmiljöarbetet är allas ansvar. Arbetsmiljöarbetet finns med i samtliga grundutbildningar. Ett nationellt arbetsmiljönätverk för förtroendevalda träffas regelbundet med syfte att bland annat ge input till STs centrala arbetsmiljöarbete, opinionsbildning, utbildningar mm. Detta är input som också förs vidare till TCOs arbetsmiljöverk samt kansliets interna arbetsgrupp som består av anställda specialister inom området. Baserat på erfarenheter från pilotutbildning för STs HSO/SO/AO som startade i maj 2017 genomförs utbildningar i hela landet. Den pilotutbildning för HSO som genomförs i november 2017 planeras att under 2018 få en fortsättning. Ett webbaserat nyhetsbrev om arbetsmiljö till förtroendevalda skickas fyra ggr per år. Temperaturmätaren 2016 om hur STs medlemmar uppfattar sin arbetsmiljö följs upp. ST fortsätter att implementera hur man praktiskt på arbetsplatsen kan jobba med organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor. Under 2018 kommer arbetsmiljöutbildning erbjudas genom webbiarier. (Redan i oktober 2017 kommer förtroendevalda webbinarier hur man ska hantera arbetsskador). Baserat på svaren hur medlemmarna uppfattar ST driver arbetsmiljöfrågor i medlemsundersökningen (genomförs under hösten 2017) planeras aktiviteter. För alla avtalsområden i det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet sker gemensamma utbildningar och utredningsarbete. Exempelvis inom Almega bransch kommunikation, eller inom OFR/S,P,Os arbetsmiljöarbete där vi tillsammans med AgV startar ett nytt arbete som syftar till att stötta lokala parter att nå ett hållbart arbetsliv. Inom AgV området driver vi på genomförandet av omfattande partsgemensamma arbetsmiljöutbildningar 4. Värvning Fokus i värvningen ligger på yrkesverksamma medlemmar och här är chefer en särskild viktig medlemskategori. Metoder används för att mer systematiskt kunna öka värvningsresultatet, så att vi 2020 når målet minst nya yrkesverksamma medlemmar. Under 2018 planeras aktiviteter efter den strategi förbundsstyrelsen tagit beslut om i dokumentet Strategi fler medlemmar Det strategiska dokumentet är ett styrdokument och kommer ligga till grund för förbundsstyrelsens kommande beslut om genomförande av insatser för att nå våra värvningsmål. Detta styrdokument säger att ett högre medlemsantal i ST är en förutsättning för att nå målet förhandlingsstyrka. Målet att förbundet 2020 ska vara medlemmar varav yrkesaktiva är förvisso en hög målsättning, men en nödvändighet för att medlemmarnas påverkansmöjlighet och inflytande ska kunna öka. Strategin består övergripande av fyra delar. Del 1 behandlar insatser som är generella för alla förtroendevalda och anställda. Insatserna behöver nödvändigtvis inte vara så många till antalet om alla enskilda var och en gör sin del av jobbet, varje dag och vid varje enskilt tillfälle. Värvning är inte ett projekt utan en del av det fackliga vardagsarbetet. Det handlar helt enkelt om att ha fokus på värvningen, regelbundet synas och kommunicera, välkomna alla nyanställda samt orka att hålla i. Del 2 handlar om att prioritera ett antal avdelningar där potentialen är stor och göra det från flera håll samtidigt, anställda och förtroendevalda ihop. Tanken är att inte att alla ska göra allt, utan att de olika delarna ska vävas samman och varje del ska veta vad den andra gör. 4 Under 2018 kan dessa utbildningar också ske partsgemensamt via webben. 6

8 Del 3 beskriver de trender vi kan se i arbetslivet, hur de påverkar oss och vad vi behöver göra för att möta dem. Del 4 är en beskrivning av vad vi behöver göra i studerandeverksamheten för att nå målsättningen medlemmar Kansliet ska vara ett stöd till avdelningarna och förtroendevalda så att de kan värva på sina arbetsplatser. Det görs genom ombudsmännens nära arbete med de förtroendevalda i det dagliga fackliga arbetet. Under 2018 prioriterar kansliet insatser som förstärker ombudsmännens kompetens för värvningsarbetet och de regionala värvningssamordnarnas roll och mandat som motorer i värvningen kommer att stärkas. Regelbundet följa upp hur det går i värvningen och sprida goda exempel. Exempel på insatser/aktiviteter som för kansliets del ska planeras under 2018; Värvningsmånad varje vår där kansliet ska kunna hjälpa avdelningarna/sektionerna/klubbarna att synas och värva ute på arbetsplatserna. Tipset och Värva en kollega-kampanjer regelbundet under året för att skapa morötter i värvningen. Regelbunden kommunikation med förtroendevalda genom nyhetsbrev, sociala medier, förbundsstämmor, avdelningsdialoger, kontaktorganisationen för att motivera och ge verktyg i arbetet. Ta fram digitalt stöd som de förtroendevalda kan använda sig av för att välkomna nyanställda, exempelvis mailmallar, presentationsmaterial och specifika landningssidor(webbsidor). Genomföra specifika värvningskampanjer av de nyanställda i samarbete med prioriterade avdelningar. Se del 2 för information om vilka. Bidra med att förhindra utträden bla genom att genomföra ringinsatser på de med obetalda medlemsavgifter, tidigt ha en dialog med förtroendevalda på en arbetsplats när utträdena kommer samt skapa en tydlig struktur med ansvarsfördelning i vem som ska göra vad mellan förtroendevalda och kansliet. Värva fler studerandemedlemmar och stärka insatserna för yrkesverksamt medlemskap. Närvaron vid lärosäten ska öka. Exempel på insatser/aktiviteter som avdelningarna behöver planera för under 2018; Ha fokus på värvningen och sätta mål för arbetet Regelbundet synas och kommunicera fackliga frågor. Välkomna alla nyanställda personligen senast inom två veckor. Medverka till att kansliets stödjande uppgifter kan fullföljas. Facklig styrka Vid STs kongress 2016 beslutades att förbundets arbete under kongressperioden ska resultera i fler nöjda medlemmar. Förbundsstyrelsen har sedan förtydligat kongressmålet ytterligare och beslutat att förbundet år 2020 ska ha höjt sitt Nöjd Medlem Index (NMI) till 70 %. Utifrån tidigare medlemsundersökningar och enkäter till nya medlemmar vet vi att bilden av förbundet och dess företrädare till mycket stor del påverkas av hur väl vi lyckas i kommunikationen och bemötandet av medlemmarna. Återkommande faktorer som lyfts bland nöjda medlemmar är: Bra, engagerat och aktivt fack som aktiverar medlemmar Att det finns en lokal representant för ST på arbetsplatsen Mindre nöjda medlemmar lyfter faktorer som att: ST är ett osynligt lokalt fack 7

9 ST motsvarar inte mina förväntningar Vi vet således att det finns en direkt koppling mellan ett väl fungerande lokalt fack och högt NMI och det lokala fackets agerande får ofta direkt påverkan på bilden av ST. Av detta skäl har förbundsstyrelsen tagit beslut om en strategi för ökad facklig styrka som till stor del fokuserar på metoder och verktyg för att stötta och utveckla det lokala fackets förmåga att utveckla bra medlemsdialog, så att STs medlemmar blir mer nöjda, stolta och aktiva. Strategin består av flera områden vilka beskrivs i bilden nedan. Ett viktigt arbete för att stärka ST är att vårda befintliga medlemmar. Vi ska sträva efter att förverkliga vårt löfte till medlemmarna om trygghet, stöd och utveckling i arbetslivet 5. Vi ska göra ständiga förbättringar i stort som i smått. Vi ska under verksamhetsåret bredda och spetsa utbudet av medlemserbjudande samt fortsätta utveckla medlemskommunikationen bla genom att göra mer riktade satsningar gentemot olika målgrupper I arbetet för fler nöjda medlemmar bör följande praktiska insatser genomföras av den lokalfackliga organisationen: Avdelningsspecifika/arbetsplatsanknutna mål och nyckeltal för uppföljning av aktiviteter, nöjdhet och NMI Avdelningarna utarbetar planer för stöd till sektioner och ombud i arbetet för nöjda medlemmar på arbetsplatsen Utse ansvarig i styrelsen för samordning av medlemskommunikation och arbetet för nöjda medlemmar. Alternativt tydliggör avdelningens ansvar och vad som ska göras och av vem Minst ett öppet medlemsmöte per arbetsplats/år Avdelningarna håller sektionsdialoger för att följa utvecklingen inom sektionen och arbetet för fler nöjda medlemmar Säkerställa att alla nya medlemmar hälsas välkomna 5 STs varumärkesplattform. 8

10 Säkerställa att alla nya medlemmar kontaktas personligen efter 9 månaders medlemskap för avstämning kring nöjdhet, intressen och behov Utarbeta rutiner och verktyg för synlighet och aktivitet på arbetsplatserna Involvera medlemmar innan förhandlingar så långt det är möjligt att återkoppla resultaten efter förhandlingen Verka för att fler medlemmar blir aktiva exempelvis genom att komma på fackliga möten, lägga förslag, vara aktiva i samverkan och allmänt tala gott om ST Följande insatser genomförs inom förbundet av förbundets kansli för att stötta det lokala facket och genomföra regionala och centrala insatser för ökad medlemsnöjdhet: Kvalitetssäkrad och utvecklad välkomstprocess genom utskick av e-post, välkomstpaket per post och personligt välkomnande på arbetsplatsen där lokalt fack saknas Checklistor, verktyg och metoder för ökat engagemang och nöjdhet på arbetsplatsen Uppföljning av förutsättningarna och status inom den lokalfackliga organisationen Utifrån status och förutsättningarna inom den lokalfackliga organisationen ge råd och stöd samt genomföra aktiviteter till stöd för arbetet med att få fler nöjda medlemmar Nyhetsbrev till medlemmar Tacka för medlemskapet och visa på vad som görs konkret för medlemsintäkterna genom annonser Publikt, medlemsutskick per post och i sociala medier (jämför Verksamhetsberättelsen för 2016 och kringkommunikation) Regelbundna medlemsundersökningar med NMI mätning Enkät till nya medlemmar efter 9 månaders medlemskap Utarbeta relevanta och aktuella medlemserbjudande och tjänster för personer mitt i arbetslivet ( åringar) Slutligen, en viktig faktor för facklig styrka är engagerade förtroendevalda. Under hösten 2017 diskuterar förbundsstyrelsen olika komponenter som ska innebära fler engagerade förtroendevalda. Den fackliga utbildningen är en viktig pusselbit för att engagemanget ska vara stort, vilket tydligt bekräftades i den första fasen av organisationsöversynen men också andra källor. Förbundsstyrelsen har därför för avsikt att under 2018 ta ett större grepp om den fackliga utbildningen och därmed kompetensutvecklingen. Målsättningen är att alla delar av förbundet måste ta ett ansvar för genomförande och finansiering av kompetensutveckling. I sammanhanget ska nämnas att på olika håll i förbundet pågår redan diskussioner som pekar i en utbildningsfrämjande riktning. Bland annat förs diskussioner i anslagsutredningen och med OFR/TCO om gemensamma insatser. Förbundsstyrelsen har för avsikt att under 2018 binda samman alla dessa tankar till en för hela förbundet gemensam utbildningsstrategi. Kampanj för att öka kännedomen Kännedom om vårt varumärke är för låg: Vår verksamhet och våra medlemserbjudanden. För att vi ska nå kongressmål om att värva och ha fler nöjda medlemmar, som beskrivs i avsnitten före, behöver förbundet kraftsamla i att kommunicera vårt erbjudande. Detta gäller oavsett om vi byter förbundsnamn eller inte. Därför planerar vi för en kampanj i flera steg under 2018, där våra erbjudanden paketeras mycket mer än vad vi har gjort tidigare. Det innebär att vässa på de tjänster som vi redan har och att troligtvis upphandla nya. Marknadsföringen av dem ska kopplas till direktvärvande aktiviteter och att vi fortsätter berätta om vår politik i ett mer direkt tilltal; vad vi står och verkar för. Det kommer innebära annonsering i olika kanaler kopplat till material och aktiviteter, som hela förbundet ska delta i. För att få effekt och resultat är det avgörande att alla avdelningar deltar i arbetsplatsaktiviteter för ökad synlighet är året då vi ska synas och höras mer än någonsin! 9

11 Övrigt Utöver händelser/aktiviteter ovan sammanfattas nedan några ytterligare exempel på verksamhet som ska genomföras under verksamhetsåret Arbetet med att ta fram ett nytt förbundsnamn kommer pågå under första halvan av året. Arbetet kommer ske i dialogform med avdelningarna. Beroende av beslutet kan en lansering av nytt förbundsnamn ske under året. Vi kommer under 2018 fortsätta genomföra avdelningsdialoger. Under detta år blir en programpunkt särskilt viktigt och det handlar om att föra ut resultatet av medlemsundersökningen som genomförs under hösten 2017 och denna verksamhetsplan. Vi ska under 2018 fortsätta satsa på det opinionsbildande arbetet genom att synas i de för förbundets medlemmar viktiga frågor. Vi ska aktivt utnyttja redan befintliga kommunikationskanaler för opinionsbildningen, t ex webben, sociala medier, ST-bloggen, den mediala närvaron på debattsidor och i redaktionell text. Särskild fokus under 2018 är at opinionsbilda gentemot riksdagspartierna i syfte att påverka dessa inför valet i september Förbundsstyrelsen har haft inledande diskussioner i arbetet med att ta fram ett valpolitiskt program inför Syftet med ett sådant program är att tydligt lyfta fram STspecifika frågor och därmed skapa intresse bland politiker och opinionsbildare för de förslag och idéer som ST driver politiskt. Ett valpolitiskt program kan till exempel användas i möten med politiker, i debatter och i paneldiskussioner, i seminarieverksamhet och vid rapportskrivande. För att skapa engagemang och delaktighet ska förslag och innehåll diskuteras och behandlas vid STs ordförandekonferens 2017 och ett förslag till färdigt valprogram ska behandlas av förbundsstämman våren Programmets innehåll sorterats in under fem rubriker: 1) God förvaltningskultur 2) Bättre arbetsvillkor för bättre verksamhet 3) Hållbart arbetsliv 4) Staten för alla 5) Ansvarsfullt ägande av statliga bolag och om den samhällsbärande infrastrukturen På uppdrag av kongressen kommer Förbundsstämman 2018 få ta ställning till ett anslagssystem som ska kunna sjösättas i januari Under 2018 ska resultat och rekommendationer från översynen av kansliorganisationen finnas. Målsättningen med översynen är att den ska leda fram till ett effektivt målstyrt kansli. Under 2018 återinförs avdragsrätten av fackavgiften. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt nya medlemsregister så att det blir ett praktiskt användbart verktyg för samtliga användare. Från 1 januari 2018 träder nya villkor i kraft i vår medlemsförsäkring gällande sakförsäkringar. Liksom tidigare är det Trygg-Hansa som är det försäkringsbolag vi tecknat ett avtal med. Jämfört med tidigare innehåller den nya försäkringen bättre villkor och rabatter (närmare 10 % för bilförsäkringarna och för alla sakförsäkringarna för nya kunder det första året, samlingsrabatt även på persongruppförsäkringarna samt premiebefrielse även vid 10

12 sjukskrivning). Det nya avtalet gäller i två år vilket innebär att vi under 2019 kan upphandla samtliga typer av alla försäkringar samtidigt. Målsättningen är att vi då ska få ännu bättre villkor och försäkringserbjudande för våra medlemmar. Några viktiga tidpunkter februari möte med avdelningsrepresentanter för att diskutera namnfrågan. Februari/maj, Avdelningsdialoger maj, Förbundsstämma (Vår Gård) 11

13 Budget 2018 tkr Budgetförslag 2018 Kongressbudget 2018 Budget 2017 Medlemsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Kostnadsram enligt kongressbeslut Förbundsgemensam verksamhet Parlamentarisk organisation Regional samverkan* Anslag* Publikt Svenska organisationer Internationell verksamhet Drift Personal Avskrivningar Varumärkesarbete Namnbyte Webb- och CRM-utveckling Summa kostnader Rörelseresultat Fastigheter Finanser Skatt Resultat Kommentarer till rambudgeten Rambudget för 2018 är i huvudsak i enlighet med den av kongressen 2016 beslutade budgeten för Övriga intäkter budgeteras till 1 mkr lägre än i kongressbudgeten beroende på minskad vidarefakturering. Tillkommit har kostnader för varumärkesarbete 2 mkr, namnbyte 4 mkr och för webb- och CRM (medlemssystem)- utveckling 3 mkr. Regional samverkan och anslag har utökats med totalt 850 tkr. Dessutom ökas kostnadsramen bl a för extra satsningar på värvning med 3,5 mkr Intäkter Värvningssatsningarna och uppräkningen av medlemsavgifterna från januari 2018 bedöms resulterar i en ökning av medlemsintäkterna med 7 mkr jämfört med budget Under övriga intäkter redovisas försäljning från STbutiken, annonsering i tidningen Publikt, biståndsbidrag och vidarefakturering av lönekostnader. Regional samverkan och anslag. Här ingår kostnaderna för regional samverkan med till exempel regionkonferenserna. Dessutom ingår anslagsutbetalningar till avdelningar som är anslagsberättigade enligt kongressbeslutad princip. Verksamhetskostnader Under rubriken verksamhet ingår flera delposter som i rambudgeten är sammanslagna: Förbundsgemensam verksamhet. I förbundsgemensam verksamhet ingår utbildningar, medlemskommunikation, avtalsverksamhet och förhandlingar. Dessutom ingår kompetens- och utvecklingsarbete i förbundet. Parlamentarisk organisation. Här ingår kostnader för förbundsstyrelse, förtroendevalda, stämma, ordförandekonferens mm. 12

14 Publikt. Under rubriken Publikt ingår kostnaderna för medlemstidningen som har en upplaga på exemplar och utkommer var tredje vecka. Publikt finns också som nättidning. Svenska organisationer. Här budgeteras kostnader till andra svenska organisationer t ex TCO, OFR, ISF och TAM. Internationell verksamhet. Den internationella verksamheten omfattar medlemsavgifter till internationella organisationer så som EPSU, UNI och NSO. I projekt på flera håll i världen stöttar ST uppbyggnaden av starka fackförbund och bidrar därmed till mänskliga rättigheter, minskad fattigdom och en mer demokratisk samhällsutveckling. En stor del av utvecklingssamarbetet finansieras av bidrag från Union-to-Union, men det som redovisas i verksamhetsbudgeten är medlemsavgifter och STs egeninsats i projekten. Drift. I driftskostnaderna ingår lokalkostnader, förbrukningsmaterial, IT-drift, datakommunikation, leasingkostnader för utrustning samt ekonomi- och löneadministration. Personal. Här ingår alla direkta personalkostnader för anställda så som löner, arbetsgivaravgifter och pensionskostnader. Av- och nedskrivningar Avskrivningskostnaderna ökar jämfört med 2017 på grund av driftsatta IT-satsningar gällande t ex webb och medlemsregister (CRM). Dessutom redovisas STs kostnader för TCO-samarbetet i tankesmedjan Futurion AB som en nedskrivningskostnad. Inkomstförsäkring Kostnaderna för inkomstförsäkringen hos Bliwa bedöms öka lite på grund av att vi blir fler medlemmar. Varumärkesarbetet Varumärkesarbetet ingår egentligen i förbundsgemensam verksamhet, men särredovisas här efter som det är en så stor enskild post som det under 2018 görs en extra satsning på. Namnbyte Kostnaderna för ett eventuellt namnbyte ingår i posten parlamentarisk verksamhet, men särredovisas här på egen rad eftersom det är så stor post av engångskaraktär. Webb- och CRM-utvecklingskostnader Även satsningen på webb- och CRM ingår i förbundsgemensam verksamhet, men driftskostnaderna särredovisas i budgeten för att det är en så stor satsning som görs under Rörelseresultat Detta visar hur väl förbundets medlemsverksamhet kan betalas med medlemsavgifterna. Underskottet budgeteras till 26,4 mkr för Fastigheter ST äger två fastigheter i Stockholm på Karlavägen 117 och Kungsholmsgatan 21. En större ombyggnation av källaren på Karlavägen 117 kommer att påbörjas under 2018 för att kunna hyra ut mer yta i källarlokalerna. Finanser Under rubriken finanser budgeteras resultatet av värdepappersförvaltningen, det vill säga utdelningar samt realiserade vinster och förluster vid försäljning. Skatter Skattepliktig verksamhet i ST är främst finans- och fastighetsförvaltningen. På resultatet av de verksamheterna betalar förbundet skatt om 22 %. Resultat Resultat efter skatt budgeteras till -6,9 miljoner kronor. Jämfört med budget 2017 innebär det en förbättring med närmare 15 procent, vilket är mycket är positivt med hänsyn till det långsiktiga målet om förbundsekonomi i balans. 13

15 Bilaga 1 Resonemang om hur förbundsstyrelsen kom fram till de mätbara målen Förbundsstyrelsen fick kongressens uppdrag att precisera mätbara mål för kongressperioden. Förslagen till dessa fanns på föregående sidor och bakgrunden till just dessa är: Förhandlingsstyrka och stöd i samband med löneförhandlingarna. Här har förbundsstyrelsen lagt in mätbara mål på två områden som dels mäter förhandlingsstyrka och dels mäter nöjdhet i stödet. De mätbara målen är baserade på resultatet från senaste medlemsundersökningen. Där uppgav 31 procent av medlemmarna att de upplevde ST som förhandlingsstarka och av de medlemmar som ville ha förhandlingsstöd var 63 procent nöjda med förhandlingsstödet. En avvägningsfråga förbundsstyrelsen har ägnat tid åt inom detta område är hur mycket vi ska ta i. Givetvis vill vi att 100 procent av medlemmarna ska anse oss som förhandlingsstarka och vara nöjda med förhandlingsstödet. Men det är knappast några realistiska mål. Istället har förbundsstyrelsen, mot bakgrund av var vi i nuläget befinner oss, satt målen att en majoritet av medlemmarna ska uppfatta oss som förhandlingsstarka och att 70 procent ska vara nöjda med stödet de får i löneförhandlingarna. Arbetsmiljön är det område där det har varit svårast att ta fram mätbara mål. För Förbundsstyrelsen har resonerat på följande sätt. När vi sätter ett mätbart mål inom ett område så ska det mäta en prestation vi själva har gjort. Vi kan alltså inte sätta ett mål som i huvudsak kommer bero på aktörer/faktorer som står utanför vår egen kontroll. Ett exempel på det senare kunde vara att mäta sjuktal och sjukfrånvaro. Dessa är enligt förbundsstyrelsens mening saker som i hög grad kan bero på andra faktorer, exempelvis förändringar i ersättningar, hög sjuknärvaro, etc. De mätbara mål som korresponderar med insatser vi själva är ansvarig för är enligt förbundsstyrelsens mening hur medlemmarna uppfattar med vilket allvar vi tar på frågan om en hållbar arbetsmiljö. Hur vi driver frågan och gör våra krav kända för medlemmarna är då ett mått på att vi prioriterar högt frågan om arbetsmiljö. Likaså är just arbetsmiljön en fråga som i hög grad måste involvera varje medlem. För precis vad som står i arbetsmiljölagen så har alla både en skyldighet att följa arbetsmiljöanvisningar och de har en rättighet att få inflytande över utformningen av sin egen arbetsmiljö. Medlemsvärvning. Detta har varit det lättaste område för förbundsstyrelsen att ta fram mätbara mål av den enkla anledningen att kongressens beslut var tydligt. Det förbundsstyrelsen efter kongressen gjort är att steg för steg formulera delmålet som tar oss till målet Det har handlat om att dels år för år försöka hitta ett realistiskt måltal för värvningen, dels att bryta ned måltalen i olika medlemskategorier samt sätta mål för utträden då dessa har stor betydelse för bruttoresultatet. Facklig styrka. Medlemmarnas närhet och tillgång till sin fackliga representant är avgörande faktor för den fackliga styrkan. Därför är det viktigt att vi finns på arbetsplatserna, samt att vi är mer aktiva, synliga, berättar vad vi gör och kommunicerar med medlemmarna. 14