KALLELSE. Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige. Sammanträdesdatum Kommunfullmäktigesalen

Transkript

1 KALLELSE Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 1(21) Tid Måndag kl 17:00 Plats Kommunfullmäktigesalen Vid förhinder att delta meddela ditt partis gruppledare för inkallande av ersättare. På grund av kraftig luftburen nötallergi får det inte förekomma födoämnen med hasselnötter, valnötter och paranötter i lokalen. På grund av allergi får inte starka dofter förekomma. Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Miljöpris Allmänhetens frågor 5. Valärenden KS2017/54 6. Information om lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) 7. Förslag till taxa för tillsyn och tillstånd 2018 Gästrike räddningstjänst KS2017/ Avkastningskrav på Sandvikenhus AB KS2017/ Avkastningskrav på Sandviken Energi AB KS2017/ Borgensramar för bolagen för år 2018 KS2017/ Borgensavgifter för 2018 KS2017/ Ramar för vidareutlåning till bolagen för år 2018 KS2017/ Reviderad styrmodell mot Vision 2025 KS2017/ Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), inklusive fullmäktiges målsättningar mål och mått för Svar på medborgarförslag om träningshinderbana 16. Svar på motion från (M) hedersrelaterat våld 17. Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) angående uthyrning av solceller KS2017/651 KS2017/226 KS2017/280 KS2017/543 Page 1 of 135

2 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 2(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige Nr Ärende Diarienummer 18. Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) kommunranking företagsklimat 19. Anmälan av motioner, medborgarförslag och interpellationer 20. Frågor 21. Handlingar för kännedom KS2017/561 Monica Jacobsson Ordförande Angelica Lindberg Sekreterare Page 2 of 135

3 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 3(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1. Upprop Val av justerare Miljöpris Allmänhetens frågor Valärenden Information om lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Förslag till taxa för tillsyn och tillstånd 2018 Gästrike räddningstjänst Avkastningskrav på Sandvikenhus AB Avkastningskrav på Sandviken Energi AB Borgensramar för bolagen för år Borgensavgifter för Ramar för vidareutlåning till bolagen för år Reviderad styrmodell mot Vision Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), inklusive fullmäktiges målsättningar mål och mått för Svar på medborgarförslag om träningshinderbana Svar på motion från (M) hedersrelaterat våld Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) angående uthyrning av solceller Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) kommunranking företagsklimat Anmälan av motioner, medborgarförslag och interpellationer Frågor Handlingar för kännedom...21 Page 3 of 135

4 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 4(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Miljöpris Allmänhetens frågor 5. Valärenden 6. Information om lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Förslag till beslut Josefine Löfman, barn- och ungdomsstrateg informerar om Information om lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Page 4 of 135

5 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 5(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Förslag till taxa för tillsyn och tillstånd 2018 Gästrike räddningstjänst Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Fastställa taxa enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarlig verksamhet och explosiva varor (LBE) för Sandviken kommun Taxan gäller från Sammanfattning Endast kommunfullmäktige kan besluta om taxor enligt LSO och LBE som ska gälla i den egna kommunen. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har under år 2016 arbetat fram ett underlag för taxekonstruktion gällande tillsyn enligt LSO, samt tillsyn och tillstånd enligt LBE för att kunna stödja kommunernas arbete. För att säkerställa en rättssäker tillsynsprocess har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) tagit fram en handbok som beskriver arbetssätt för genomförande av tillsyner. Gästrike Räddningstjänst har valt att följa både SKL:s underlag för taxekonstruktion och MSB:s handledning för att uppnå en rättssäker tillsynsprocess och därmed behöver taxorna justeras. Förslag på de nya taxorna redovisas i Sandviken kommun taxetabell LSO-LBE De föreslagna taxorna följer självkostnadsprincipen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxa för tillsyn och tillstånd enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarliga och explosiva varor, Dnr 2017/596 Gästrike Räddningstjänst Förslag till taxa för tillsyn och tillstånd enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarlig verksamhet och explosiva varor (LBE) Sandviken kommun Taxetabell LSO-LBE 2018 Page 5 of 135

6 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 6(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Avkastningskrav på Sandvikenhus AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Att avkastningskravet ska gälla Sandvikenhuskoncernen som helhet. 2. Att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. 3. Att avkastningen ska vara 7 % under perioden Att soliditeten inte ska understiga 23 %. 5. Att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel Sammanfattning Sandvikens Stadshus AB har, den , 74, beslutat om ett förslag till nya avkastningskrav för koncernen Sandvikenhus AB, som kommunfullmäktige föreslås fastställa. Avkastningskravet ska enligt förslaget vara långsiktigt, i enlighet med företagspolicyn, och uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Det tidigare beslutade avkastningskravet, för perioden , bygger på en utredning baserat på tidigare redovisningsregler. För att få en jämförbarhet med aktuella resultatmått och med andra aktörer på marknaden har en ny rapport tagits fram med hjälp av PwC AB. Bedömningen enligt rapporten är att ett marknadsmässigt avkastningskrav för Sandvikenhus AB återfinns i intervallet 5-7 %. Det föreslagna resultatmåttet som använts i rapporten bygger dock på ett årsresultat efter skatt. Om i stället ett resultat efter finansiella poster används, dvs. ett resultat före skatt, ska en något högre procentsats användas. Avkastningskravet bör också kopplas till ett soliditetsmål, vilket enligt rapporten bedöms återfinnas i intervallet %. Den genomsnittliga soliditeten för Sandvikenhuskoncernen under den senaste femårsperioden ligger på 24,6 %. Sandvikens Stadshus AB har bedömt att ett rimligt avkastningskrav för perioden är en räntabilitet om 7 % på eget kapital, tillsammans med ett soliditetsmål på minst 23 %. Beslutsunderlag Företagspolicy för Sandvikens kommun, kf , 44 Rapport Stöd i processen att utarbeta ägardirektiv för Sandvikenhus AB, Beslut SSAB, protokollsutdrag , 74 Tjänsteskrivelse Page 6 of 135

7 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 7(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Avkastningskrav på Sandviken Energi AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Att avkastningskravet och soliditetsmålet ska gälla koncernen Sandviken Energi AB exkluderat Sandviken Energi Vatten AB. 2. Att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. 3. Att avkastningen ska vara 14 % under perioden Att soliditeten inte ska understiga 30 %. 5. Att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel. Sammanfattning Sandvikens Stadshus AB har beslutat, , 75, om ett förslag till nya avkastningskrav för koncernen Sandviken Energi AB, som kommunfullmäktige föreslås fastställa. Avkastningskravet ska enligt förslaget vara långsiktigt, i enlighet med företagspolicyn, och uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. VA-verksamheten i Sandviken Energi Vatten AB lyder under särskild lagstiftning, som inte medger avkastning, och ska därför inte åsättas något krav. Som stöd i arbetet med att utforma avkastningskravet har en tidigare framtagen rapport från PwC AB använts, där Energikoncernen jämförs med andra marknadsaktörer. Bedömningen enligt rapporten är att avkastningskravet återfinns i intervallet 10,9-15,5 %. Det av fullmäktige tidigare fastställda avkastningskravet innebar att avkastningen skulle vara 13,5 % för 2015 och successivt öka till 14,5 % år Avkastningskravet bör också kopplas till ett soliditetsmål. Det tidigare soliditetskravet för perioden ,som grundar sig på utredningen, var att soliditeten inte bör understiga 30 %. Som underlag till nytt avkastningskrav har även en utvärdering gjorts av de senaste årens resultat och soliditet i koncernen Sandviken Energi AB. Den visar att det egna kapitalet, såväl som soliditeten, har ökat kraftigt. Den genomsnittliga avkastningen för den senaste femårsperioden har varit 14,3 % med en genomsnittlig soliditet på ca 41 %, exklusive Vattenbolaget. Page 7 of 135

8 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 8(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige Det egna kapitalet har ökat snabbare än vad man räknat med i tidigare beslutsunderlag, vilket inneburit att resultatkravet i reella termer också ökat. Eftersom kapitalbasen fortsätter att öka behöver nivån i avkastningskravet bli konstant. En räntabilitet på 14 % på eget kapital har av SSAB bedömts vara rimligt för perioden , tillsammans med ett soliditetskrav som fortsätter att ligga på minst 30 %. Beslutsunderlag Företagspolicy för Sandvikens kommun, kf , 44 Rapport Stöd i framtagande av avkastningskrav för Sandviken Energi AB, Beslut SSAB, protokollsutdrag , 75 Tjänsteskrivelse Page 8 of 135

9 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 9(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Borgensramar för bolagen för år 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att under år 2018 ingå generell borgen (ramborgen) såsom för egen skuld upp till ett totalt högsta lånebelopp, jämte därpå löpande ränta och kostnader på maximalt 740 mkr. Denna ramborgen fördelas med, 484 mkr på Sandvikenhus AB, 20 mkr på Sandviken Energi AB, 104 mkr på Sandviken Energi Vatten AB och 132 mkr på Sandvikens Stadshus AB. Det totala högsta skuldbeloppet skall räknas på respektive skuldebrevs ursprungliga lånebelopp. Sammanfattning I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicy skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om beloppsramar och villkor för borgen till kommunens bolag under kommande budgetår. För vissa kommunala bolag består dess låneportfölj av en kombination av vidareutlåning från Sandvikens kommun samt externa lån, där bolagen själva tagit upp lån på marknaden med beviljad kommunal borgen. Den centraliserade lånehanteringen medför att de av bolagens lån, som förfaller till betalning och haft borgen som säkerhet succesivt ersätts med vidareutlåning från kommunen. Detta innebär att Sandvikens kommun, för bolagens räkning, har ett totalt borgensåtagande på 740 mkr, per Per kommer Sandvikens kommuns borgensåtande minskat till 590 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Page 9 of 135

10 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 10(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Borgensavgifter för 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. För perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018 fastställa avgiften, för den av kommunfullmäktige beviljade ramborgen per bolag och år, till 0,35 % beräknat på fastställt borgensbelopp för året. 2. Avgiften för vidareutlåning, från och med den 1 januari 2018 till 31 december 2018, fastställs till 0,35 % på respektive lånebelopp. Sammanfattning I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicy skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om - Beloppsramar och villkor för borgen till kommunens bolag under kommande budgetår - Beloppsramar och villkor för vidareutlåning till kommunens bolag under kommande budgetår I enlighet med finanspolicyns lydelse om villkor, föreslår ekonomikontoret att Sandvikens kommun tar ut en avgift på 0,35 % beräknat på såväl av kommunfullmäktige beviljad ramborgen per bolag och år, som på respektive lånebelopp som av kommunen vidareutlånats till bolagen. Avgiften skall gälla för perioden 1 januari 2018 till 31 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Page 10 of 135

11 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 11(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Ramar för vidareutlåning till bolagen för år 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige förslås besluta att 1. Ge kommunstyrelsen rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med maximalt 671 mkr under år Beloppet består av kommunens egen upplåning som, i samband med beslut om budget för år 2018, maximerats till 250 mkr. Resterande belopp, 421 mkr, lånas upp för vidareutlåning till de kommunala bolagen. 2. Ge kommunstyrelsen rätt att omsätta befintliga lån som förfaller till betalning under 2018, maximalt 170 mkr. 3. Ge kommunstyrelsen rätt att under år 2018 vidareutlåna maximalt mkr till de kommunala bolagen. Beloppen fördelas på de kommunala bolagen med, 590 mkr till Sandvikenhus AB, 205 mkr till Sandviken Nyttofastigheter AB, 277 mkr till Sandviken Energi AB, 43 mkr till Sandviken Energi Elnät AB, 214 mkr till Sandviken Energi Vatten AB, 4 mkr till Bångbro Kraft AB, 67 mkr till Sandvikens Stadshus AB, 80 mkr till Högbo Bruks AB, 46 mkr till Göransson Arena AB och 15 mkr till Sandvikens Specialfastigheter AB. Sammanfattning I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicyn skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om 1. Beloppsramar för kommunens nyupplåning under kommande budgetår 2. Beloppsramar för kommunens omsättning av lån under kommande budgetår 3. Beloppsramar och villkor för vidareutlåning till kommunens bolag under kommande budgetår För några av de kommunala bolagen görs hela upplåningen av Sandvikens kommun, varefter vidareutlåning sker till respektive bolag. För andra kommunala bolag består låneportföljen av en kombination av vidareutlåning samt externa lån, där bolagen själva tagit upp lån på marknaden med beviljad kommunal borgen. Som ett led i att centralisera finansfunktionen ersätts successivt bolagens lån, som upptagits med kommunal borgen som säkerhet, med vidareutlåning från kommunen. Denna förflyttning ökar kommunens totala upplåning. Sandvikens kommun har enligt budget ett nyupplåningsbehov på 250 mkr för 2018, medan bolagen tillsammans har behov att nyupplåna 421 mkr. Det innebär att kommunen totalt behöver nyupplåna maximalt 671 mkr under år Page 11 of 135

12 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 12(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige Sandvikens kommun har, under 2018, lån som förfaller till ett värde av 170 mkr. Kommunstyrelsen behöver rätt att omsätta dessa lån. Sandvikens kommun föreslås vidareutlåna maximalt mkr under Vidareutlåningen år 2018 utgörs av tre delar. Befintlig vidareutlånad volym, mkr, bolagens utökade upplåning för investeringar, 271 mkr samt borgenslån som förfaller under 2018 och ersätts med vidareutlåning, 150 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Page 12 of 135

13 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 13(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Reviderad styrmodell mot Vision 2025 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Godkänna revidering av Styrmodell mot Vision 2025 med vägledning och illustration. 2. Reviderad Styrmodell mot Vision 2025 ska gälla från och med budgetåret Sammanfattning En översyn av nuvarande styrmodell Balanserad styrning har skett under våren Översynen har resulterat i ett förslag på en revidering av styrmodellen. Fem perspektiv föreslås minska till fyra perspektiv där perspektivet Omvärld har ändrats till att vara en av faktorerna som påverkar kvarvarande samtliga perspektiv: Medborgare, Medarbetare, Hållbar samhällsutveckling och Ekonomi. För att synliggöra den Röda tråden från vision till aktivitet och uppföljning har en ny illustration av styrmodellen tagits fram. Under hösten 2017 har en ny vägledning med beskrivning av styrmodellen tagits fram. Av vägledningen framgår de olika stegen i styrningen. Kommunfullmäktiges ledamöter deltog den 12 juni 2017 i en Workshop gällande översyn av kommunfullmäktiges mål inför en ny mandatperiod och förslag till reviderad styrmodell. Övervägande positiva synpunkter framkom när det gäller förslaget till reviderad styrmodell. Beslutsunderlag Styrmodell mot Vision 2025 Vägledning, bilaga 1 Styrmodell mot Vision 2025 Illustration, bilaga 2 Tjänsteskrivelse Page 13 of 135

14 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 14(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), inklusive fullmäktiges målsättningar mål och mått för 2019 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) för åren Sammanfattning Gemensamma planeringsförutsättningar ska i enlighet med den Budget och planeringsprocess, som fastställdes av fullmäktige år , 182, beslutas av fullmäktige på sammanträdet i december varje år, och gäller för en treårsperiod. GPF:n är det första steget i en lång budget- och planeringsperiod som slutar cirka 11 månader senare med att fullmäktige fastställer budgeten för det kommande året. Fullmäktiges mål är nu fastställda för mandatperioden varför målsättningar, mål och mått gäller Beslutsunderlag Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) för åren , inkl. fullmäktiges övergripande målsättningar, mål och mått för år Tjänsteskrivelse Page 14 of 135

15 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 15(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Svar på medborgarförslag om träningshinderbana Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås avslå medborgarförslaget. Sammanfattning Medborgarförslag KS2017/226 innebär ett förslag om att anlägga en träningshinderbana någonstans i kommunen alternativt att återuppliva den hinderbana som tidigare fanns i Högbo. Förslaget innebär även ett önskemål om en liten hinderbana för barn i alla åldrar. Kultur- och fritidsförvaltningen har samrått med Högbo bruk om medborgarförslaget. För närvarande har varken kultur- och fritidsnämnden eller Högbo bruk några planer på att anlägga en ny träningshinderbana i kommunen eller återuppliva den gamla hinderbanan i Högbo. Med anledning av detta föreslår kultur- och fritidsnämnden att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på medborgarförslag , dnr. KN2017/178 Medborgarförslag om träningshinderbana i Högbo, Dnr. KS2017/226 Kultur- och fritidsnämnden Page 15 of 135

16 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 16(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Svar på motion från (M) hedersrelaterat våld Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås bifalla motionen och ge kommunledningskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna till kunskapsdagar och införande av en övergripande utbildningsplan för nämnder och bolag. Sammanfattning Moderaterna har via Hatim Abu Rweileh inkommit med en motion gällande hedersrelaterat våld och förtryck. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta - att utreda möjligheterna till kunskapsdagar för samtliga nämnder/bolag kring hedersförtrycket - att utreda möjligheterna att införa en övergripande utbildningsplan för nämnder/bolag Beslutsunderlag Motion KS2017/280 Individ- och familjeomsorgsnämnden Page 16 of 135

17 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 17(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) angående uthyrning av solceller Sammanfattning Interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) Förra året startade Umeå energi uthyrningen av solceller för att göra det mer tillgängligt. Ökningen är solklar. Bara under det första kvartalet 2017 har Umeå energi installerat sex gånger så många solceller som under hela förra året. Att hyra solceller är det nya sättet för privatpersoner att använda sig av solenergi i världen. Men i Västerbotten ligger man lite efter, säger Samar Nath som är chef på förnybar elproduktion på Umeå energi. Han berättar att de sett en stor förändring i hur många som vill ha solceller efter de startade uthyrningen förra året. Han tror att ökningen beror på att de gjort det enklare för den enskilda. Det är dyrt, en stor kapitalinvestering, att köpa sig in på solceller och det kan kännas lite jobbigt. Andra tycker att tekniken är lite sådär, man är lite rädd för den, säger Samar Nath. För att hyra solceller skriver man på åtta år i taget och Samar Nath kan tänka sig att vissa kanske kan tycka att det känns som en lång tid. Men han tycker att det är konstigt att man ska ifrågasätta den personliga vinsten och tiden det tar för att vinna på det. Det är många som smäller ut pengar på ett nytt kök eller nya fönster, och då behöver vi inte räkna hem det. Men när det kommer till solceller ska de hamna under luppen och granskas och det ska räknas ut efter hur lång tid man får tillbaka pengarna, säger Samar Nath. Frågor Har Sandviken Energi undersökt möjligheterna att starta uthyrning av solceller i samarbete med näringslivet? Har Sandviken Energi kontakt med Umeå energi för att ta del av erfarenheterna med uthyrning av solceller? Har Sandviken Energi någon plan för hur fler fastigheter skall skaffa solcellanläggningar? Page 17 of 135

18 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 18(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige Interpellationssvar från Tomas Kärnström (S) Har Sandviken Energi undersökt möjligheterna att starta uthyrning av solceller i samarbete med näringslivet? Nej, Sandviken Energi har inte undersökt möjligheterna med detta. Vi genomgår en stor förändringsresa i företaget för att bygga våra grundprocesser och arbetssätt innan vi går ut med nya affärserbjudanden. Däremot erbjuder Bixia, där vi är delägare till 5%, en ny affär där man erbjuder solceller till företag med en förmånlig affärsmodell som man kan avropa via Sandviken Energi och Bixia. Har Sandviken Energi kontakt med Umeå Energi för att ta del av erfarenheterna av uthyrning av solceller? Nej. Har Sandviken Energi någon plan för hur fler fastigheter ska skaffa solcellsanläggningar? Nej. Page 18 of 135

19 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 19(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige KS2017/ Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) kommunranking företagsklimat Sammanfattning Interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) Sandviken sjunker i svenskt näringslivs kommunranking från plats 226 till 274. Det som sticker ut särskilt är Skolans attityder till företagande som sjunker 180 steg till 254 och tillgång till kompetens som sjunker med 112 steg till plats 272. Siffrorna känns märkliga, Sandviken har ett aktivt arbete med Ung Företagsamhet (UF), bra yrkesutbildningar och välutvecklad yrkeshögskola. Frågor Hur förklarar kommunledningen nedgången i ranking när det gäller skolans attityder till företagande och tillgången till kompetens? Vilka åtgärder kommer kommunledningen att vidta för att höja rankingen när det gäller skola och kompetens? Interpellationssvar från Peter Kärnström (S) Utifrån de arbete som pågår i skolan och de satsningar som gjorts på yrkesprogrammen kan jag inte ge ett entydigt svar på varför skolan har sjunkit i ranking. En förklaring kan nog vara att alla företag mer eller mindre upplever att de har svårt att få rätt kompetens och tycker därför att exempelvis skolan borde ha gjorts mer för att möt deras behov, men det är bara en spekulation. Skolan arbetar med kompetensförsörjning och skolan har ett högt söktryck till yrkesprogrammen, vilket går emot trenden i övriga landet. Som exempel på det arbete som görs kan nämnas att på alla yrkesprogram på Bessemerskolan finns branschvisa programråd. Även via elevernas APL (ArbetsPlatsförlagt Lärande) och via lärlingsutbildningarna förekommer ett nära samarbete med branscherna. Skolan har definierat sin APL-process och arbetar kontinuerligt med förfiningar av densamma. Skolan är certifierad inom både Teknikcollege (Teknikprogrammet och Industritekniska programmet) och det pågår ett ständigt arbete med utveckling av utbildningarna för att möta branschens behov. Rektor sitter med i den lokala styrgruppen och gymnasiechefen i den regionala styrgruppen. Teknikcollege var representerat på Bessemerskolans öppna hus. Både rektor och gymnasiechef har deltagit i företagsbesök via Teknikcollege under hösten. Industritekniska programmet har dessutom rätt att certifiera internationella svetsare. Utbildningens goda kvalitet gör att de flesta avgångselever med yrkesexamen går till arbete direkt efter avslutad skolgång. Page 19 of 135

20 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 20(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige Skolan är även branschrekommenderad skola inom Bygg- och anläggningsprogrammet och Ekonomiprogrammet är certifierat för diplomerad gymnasieekonom. Också Handelsprogrammet är certifierat av Handelsrådet. Arbetet inom alla ovanstående områden syftar till att stärka såväl kvalitet som kontakter med branscherna, Skolans engagerade lärare har inom flera branscher ett uttalat gott rykte, vilket de arbetar vidare på att bibehålla. Detta goda rykte gör att vissa företag väljer att ta emot elever på APL från Bessemerskolan framför andra skolor. Flera av skolans yrkesprogram arbetar på att kvalificera sig till årets yrkes- SM. Tidigare har elever från Bessemerskolan nått framskjutna placeringar. Ett sätt för att lyfta skolan i rankingen kan vara att lyfta fram och tydliggöra vad som görs idag i dialog med företagen. För det är ju som du säger, Sandviken har ett aktivt arbete med Ung Företagsamhet (UF), bra yrkesutbildningar och välutvecklad yrkeshögskola. Arbetet med vår näringslivsstrategi tror jag också kommer att lyfta oss i rankingen generellt. En utvecklingsmöjlighet tror jag är att mer aktivt stödja företag i kommunen vad gäller kompetensförsörjning, men det är inte enbart ett arbete för skolan Page 20 of 135

21 Sandvikens kommun Sammanträdesdatum Mötets diarienummer KS2017/9 Sida 21(21) Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige 19. Anmälan av motioner, medborgarförslag och interpellationer 20. Frågor 21. Handlingar för kännedom Page 21 of 135

22 Page 22 of 135

23 Page 23 of 135

24 Taxetabeller enligt LSO och LBE Sandviken kommun Bilaga 2 1 Taxor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Ärendetyp tillsyn Verksamhetsklass enligt Boverkets byggregler (BBR) Avgift 1 Mindre Industri, kontor, m.m VK kr 2 Större Industri, kontor m.m VK kr 3 Gemensamhetsboenden VK3B kr 4 Samlingslokal <=150 personer VK2A kr 5 Samlingslokal >150 personer VK2B kr 6 Samlingslokal >150 personer med alkoholförsäljning VK2C kr 7 Hotell VK kr 8 Vårdmiljöer daglig verksamhet och särskilda boenden VK5A+B kr 9 Vårdmiljö sjukhus och fängelser VK5C+D kr 10 Brandfarlig lokal mindre VK kr 11 Brandfarlig lokal större VK kr 12 Organisationstillsyn kr 13 Tillsyn av enskilda förhållanden kr 2 Taxor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Ärendetyp tillsyn Avgift 1 Fyrverkeriförsäljning kr 2 Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg kr 3 Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg kr 4 Bensinstation obemannad kr 5 Bensinstation bemannad kr 6 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i lösa behållare kr 7 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i en cistern och lösa behållare kr 8 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i flera cisterner och lösa behållare kr 9 Mycket omfattande eller komplex förvaring och hantering av brandfarliga varor kr 3 Taxor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE), vid samordnad tillsyn. Ärendetyp, Tillsyn LSO Verksamhetsklass enligt Boverkets byggregler (BBR) Avgift 1 Mindre Industri, kontor, m.m VK kr 2 Större Industri, kontor m.m VK kr Page 24 of 135

25 3 Gemensamhetsboenden VK3B kr 4 Samlingslokal <=150 personer VK2A kr 5 Samlingslokal >150 personer VK2B kr 6 Samlingslokal >150 personer med alkoholförsäljning VK2C kr 7 Hotell VK kr 8 Vårdmiljöer daglig verksamhet och särskilda boenden VK5A+B kr 9 Vårdmiljö sjukhus och fängelser VK5C+D kr 10 Brandfarlig lokal mindre VK kr 11 Brandfarlig lokal större VK kr 12 Organisationstillsyn kr Ärendetyp, Tillsyn LBE Avgift 13 Fyrverkeriförsäljning kr 14 Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg kr 15 Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg kr 16 Bensinstation obemannad kr 17 Bensinstation bemannad kr 18 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i lösa behållare kr 19 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i en cistern och lösa behållare kr 20 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i flera cisterner och lösa behållare kr 21 Mycket omfattande eller komplex förvaring och hantering av brandfarliga varor kr 4 Taxor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Ärendetyp tillstånd Avgift 1 Fyrverkeriförsäljning kr 2 Förvaring av explosiv vara mindre omfattning < 60 kg kr 3 Förvaring av explosiv vara större omfattning 60 kg kr 4 Godkännande av föreståndare för explosiva varor 938 kr 5 Bensinstation obemannad kr 6 Bensinstation bemannad kr 7 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i lösa behållare kr 8 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i en cistern och lösa behållare kr 9 Förvaring och hantering av brandfarliga varor i flera cisterner och lösa behållare kr 10 Mycket omfattande eller komplex förvaring och hantering av brandfarliga varor kr 11 Mindre förändring av befintligt tillstånd kr 12 Tillfällig hantering av brandfarlig vara kr 13 Avslag av tillståndsansökan kr Taxorna gäller från och med Avgift enligt denna taxa betalas av den där tillsyn skett eller den som ansökt om tillstånd mot faktura. Betalas inte avgift vid i fakturan angiven förfallodag utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgiften beräknas efter den taxa som gäller när ärendet inkommer/startar. Page 25 of 135

26 Erika Ågren TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS 2017/596 Sida 1(1) Kommunfullmäktige Taxa för tillsyn och tillstånd enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarliga och explosiva varor, Dnr 2017/596 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. Anta Taxetabeller enligt LSO och LBE Sandviken kommun Gälla från och med Ärendet Endast kommunfullmäktige kan besluta om taxor enligt LSO och LBE som ska gälla i den egna kommunen. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har under år 2016 arbetat fram ett underlag för taxekonstruktion gällande tillsyn enligt LSO, samt tillsyn och tillstånd enligt LBE för att kunna stödja kommunernas arbete. För att säkerställa en rättssäker tillsynsprocess har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) tagit fram en handbok som beskriver arbetssätt för genomförande av tillsyner. Gästrike Räddningstjänst har valt att följa både SKL:s underlag för taxekonstruktion och MSB:s handledning för att uppnå en rättssäker tillsynsprocess och därmed behöver taxorna justeras. Förslag på de nya taxorna redovisas i Sandviken kommun taxetabell LSO-LBE De föreslagna taxorna följer självkostnadsprincipen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxa för tillsyn och tillstånd enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarliga och explosiva varor, Dnr 2017/596 Gästrike Räddningstjänst Förslag till taxa för tillsyn och tillstånd enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarlig verksamhet och explosiva varor (LBE) Sandviken kommun Taxetabell LSO-LBE 2018 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Sandvikens kommun Kommunstyrelseförvaltningen Sandviken Besöksadress Stadshuset, Odengatan 37 Telefon Fax Page 26 of 135 E-post kommun@sandviken.se Hemsida Organisationsnr PlusGiro

27 Sandvikens kommun Datum Diarienummer KS 2017/596 Sida 2(2) Protokollsutdrag skickas till Tekniska kontoret Gästrike Räddningstjänst Underskrifter Erika Ågren Teknisk chef Page 27 of 135

28 Till styrelsen för Sandvikens Stadshus AB Avkastningskrav för koncernen Sandvikenhus AB Lagen om allmännyttiga, kommunala bostadsaktiebolag kom den 1 januari 2011 och ställer krav på att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bland annat ska bolagen åläggas marknadsmässiga avkastningskrav. Hur avkastningskraven och avkastningsnivåerna ska bestämmas har däremot inte reglerats i lagen. I regeringens proposition framgår att kommunerna ska ställa motsvarande affärsmässiga avkastningskrav som likartade aktörer, dvs. de som har ett långsiktigt perspektiv på ägandet. I den av kommunfullmäktige beslutade företagspolicyn, , 44, anges att kommunfullmäktige ska fastställa avkastningskraven för SSAB och dess dotterbolag. Kraven ska vara långsiktiga och uttryckas för en period om 3-4 år och ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings-/investeringsbehov. Där anges också att avkastningskraven ska uttryckas i form av räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital, samt att avkastningskraven inte ska likställas med utdelning eller koncernbidrag. Kommunfullmäktige har , 45, fastställt avkastningskrav på Sandvikenhus för perioden och dessa behöver nu förnyas. Nya redovisningsregler infördes en tid efter att det tidigare avkastningskravet beslutats, vilket medförde betydande förändringar av resultatet i Sandvikenhuskoncernen och försvårade uppföljningen av avkastningskravet. Av den anledningen har nu en helt ny utredning gjorts, för att belysa hur avkastningskravet bör se ut, med hänsyn till det s.k. K3-regelverket. Till hjälp har ekonomikontoret anlitat PwC, vars rapport Stöd i processen för att utarbeta ägardirektiv för Sandvikenhus AB har tagits fram. Rapporten jämför olika aktörer på marknaden, väsentliga finansiella nyckeltal och aktörernas eventuellt kända avkastningskrav. Bedömningen enligt rapporten är att avkastningsmåttet för koncernen Sandvikenhus AB, ska uttryckas som ett årsresultat i förhållande till eget kapital, och återfinnas i intervallet 5 7 %. Avkastningsmåttet bör också kompletteras med ett soliditetsmål, lägst i intervallet %, samt mål för en räntetäckningsgrad överstigande 2,0. Det föreslagna avkastningsmåttet 5-7 % avser ett årsresultat efter skatt i förhållande till eget kapital. Om i stället resultatet efter finansiella poster används, alltså före bokslutsdispositioner och skatt, bör en något högre procentsats användas. En ny lagstiftning som begränsar ränteavdragen är under utredning och kommer sannolikt, om den går igenom, att medföra en ökad skattekostnad för bolaget vilket också motiverar en högre procentsats. Vid utgången av 2016 var det justerade egna kapitalet i Sandvikenhuskoncernen 418 mkr, och ett genomsnittligt eget kapital för 2017 beräknas bli ca 450 mkr. Med ovanstående mått och intervall skulle avkastningskravet för 2017 hamna på ett resultat efter finansiella poster på mkr. Det prognostiserade resultatet för koncernen år 2017 är 41 mkr, vilket skulle motsvara en avkastning på 9 % på genomsnittligt eget kapital. För att säkerställa en långsiktig finansiell stabilitet behöver avkastningskravet kombineras med ett soliditetsmål. Enligt förslaget bör detta ligga lägst i intervallet %. Soliditeten i Sandvikenhuskoncernen har under de senaste åren stigit från 22,5 % år 2012 till 25,8 % för Genomsnittet för den senaste femårsperioden ligger på 24,6 %. Page 28 of 135

29 Styrelsen i Sandvikens Stadshus AB föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen, föreslå kommunfällmäktige besluta: att avkastningskravet ska gälla Sandvikenhuskoncernen som helhet, att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital, att avkastningen ska vara 7 % under perioden , att soliditeten inte ska understiga 23 %, samt att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel Bifogad bilaga: Rapport från PwC Stöd i processen för att utarbeta ägardirektiv till Sandvikenhus AB Ann-Katrin Sundelius Vd Sandvikens Stadshus AB Laila Andersson koncernekonom Page 29 of 135

30 Utdrag ur Sandvikens Stadshus AB:s protokoll Avkastningskrav Sandvikenhus AB Rapporten som PwC gjort, se 70 ligger till grund för beslutet om avkastningskrav. Avstämningar har även gjorts med ledningen för Sandvikenhus AB. BESLUT Styrelsen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avkastningskravet ska gälla Sandvikenhuskoncernen som helhet, att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital, att avkastningen ska vara 7 % under perioden , att soliditeten inte ska understiga 23 %, samt att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel. Bilaga 74 a, b Page 30 of 135

31 Sandvikens kommun Stöd i processen för att utarbeta ägardirektiv för Sandvikenhus AB av 14 Page 31 of 135

32 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Vårt uppdrag Bakgrund 4 Metod Underlag 4 4 Sandvikenhus AB 5 5 Marknad Lokala fastighetsägare Noterade fastighetsbolag Större privata fastighetsbolag Statliga fastighetsbolag Kommunägda allmännyttiga bostadsföretag IPD Svenskt Fastighetsindex och Svenskt Bostadsindex Ekonomisk statistik från SABO år Våra kommentarer Förslag till avkastningskrav 14 2 av 14 Page 32 of 135

33 Stöd i processen för att utarbeta ägardirektiv för AB Sandvikenhus 1 Sammanfattning Sandvikens kommun och Sandvikenhus AB berörs av Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som gäller från den 1 januari Enligt lagstiftningen skall verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer vilket bl a innebär att kommunen skall ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget. Lagstiftaren har inte reglerat hur avkastningskrav och avkastningsnivåer ska bestämmas för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som bedrivs affärsmässigt. I regeringens proposition framgår att kommunerna ska ställa motsvarande affärsmässiga avkastningskrav på sina bostadsföretag som andra likartade aktörer, dvs. som har ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande. Vår analys visar att det finns begränsat med underlag från den privata marknaden som grund för att fastställa avkastningskrav i ett allmännyttigt kommunalt bostadsbolag. Enligt Sandvikens kommuns företagspolicy ska avkastningskrav uttryckas i form av räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital. Kraven ska vara långsiktiga och uttryckas för en period om 3-4 år med ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings- /investeringsbehov. Vi föreslår att avkastningsmåttet för Sandvikenhuskoncernen uttrycks som årets resultat i förhållande till eget kapital och föreslås återfinnas i intervallet 5-7 %. Vi föreslår vidare att avkastningsmåttet kompletteras med mål för soliditet, som lägst i intervallet % och räntetäckningsgrad överstigande 2,0. 3 av 14 Page 33 of 135

34 2 Vårt uppdrag 2.1 Bakgrund Sandvikens kommun och Sandvikenhus AB berörs av Lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som gäller från den 1 januari Enligt lagstiftningen skall verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer vilket bl a innebär att kommunen skall ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget. Därutöver finns också restriktioner för värdeöverföringar. Sandvikens kommun avser att uppdatera gällande avkastningskrav och fastställa dessa i ägardirektiv till bolaget. Som stöd i arbetet har kommunen anlitat PwC för att utreda vad som kan vara ett marknadsmässigt avkastningskrav för kommunens allmännyttiga bostadsaktiebolag. Vårt arbete har utförts under september/oktober 2017 med Per-Erik Waller som projektledare. 3 Metod Lagstiftaren har inte reglerat hur avkastningskrav och avkastningsnivåer ska bestämmas för allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som bedrivs affärsmässigt. I regeringens proposition framgår att kommunerna ska ställa motsvarande affärsmässiga avkastningskrav på sina bostadsföretag som andra likartade aktörer, dvs. som har ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande. Likaså måste en bedömning av vad som är affärsmässigt beteende och rimliga avkastningskrav utgå från den enskilde aktörens situation. Som underlag för att fastställa affärsmässigt avkastningskrav för Sandvikenhus AB behövs därför en analys av bolaget och jämförelser med andra aktörer. Vår marknadsanalys omfattar olika typer av fastighetsföretag. Bolags- och marknadsanalyserna, nuläget för Sandvikenhus och bolagets femårsplan utgör grunden för vår rekommendation av avkastningsmått och avkastningskrav. 3.1 Underlag Som underlag för vår analys har vi bland annat använt följande material: Årsredovisningar Sandvikenhus AB Lag (2010:878) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Ägardirektiv för ett urval allmännyttiga kommunala bostadsbolag Årsredovisningar för ett urval noterade bolag med stor andel bostadsfastigheter Årsredovisningar för ett större privata fastighetsbolag Regleringsbrev för statligt ägda fastighetsbolag IPD/SFI Fastighetsindex och bostadsindex 4 av 14 Page 34 of 135

35 4 Sandvikenhus AB Sandvikenhus äger bostäder och lokaler samt sköter driften av Sandvikens kommuns fastigheter. Under 2011 bildades dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter. Sandviken Nyttofastigheter äger och förvaltar specialfastigheter som bland annat inrymmer olika typer av vårdboende. Sandviken Nyttofastigheter bildades för att renodla verksamheten i moderbolaget med allmännyttiga bostadsfastigheter. Sandvikenhus äger dessutom 99% av Knuten Fastigheter HB. Vid utgången av 2016 ägde moderbolaget m² bostadsarea fördelat på lägenheter och m² lokalarea fördelat på 122 lokaler. Sandviken Nyttofastigheter ägde 21 fastigheter. Knuten Fastigheter HB ägde 1 fastighet. Bokfört värde för byggnader och mark i koncernen var cirka miljoner kronor. Bokfört värde för moderbolagets fastigheter, kärnverksamheten, var cirka miljoner kronor vilket motsvarar cirka kr/m². Taxeringsvärdet var cirka miljoner kronor för koncernens fastigheter varav moderbolagets fastigheter cirka miljoner kronor. 52,7 % av koncernens nettoomsättning om cirka 556 miljoner kronor är hyresintäkter i kärnverksamheten. Övriga stora intäktsposter är kommunalteknisk verksamhet och kommuninvesteringar. I tabell redovisas ett urval nyckeltal för Sandvikenhus och för SABO-bolag i kommuner med jämförbar befolkningsstorlek. Sandvikenhus 2016 SABO 2016* Nettoomsättning, kr/m² Uthyrningsgrad 99,1% ca 99% Driftnetto / Bokfört värde 8,7% 7,9% Soliditet** 27% 21,7% Avkastning på totalt kapital** 3,3% 3,5% Avkastning på eget kapital** 8,5% 7,6% Räntetäckningsgrad** 2,6 2,1 * Median för 49 företag i kommuner med invånare ** Avser Sandvikenhus, övriga kärnverksamheten Sammantaget har Sandvikenhus en god position jämfört med andra SABO-bolag i jämförelsegruppen. Sandvikenhus har under senare år upplyst om verkligt värde för fastighetsbeståndet. Under dessa år har värdeförändringarna varit väsentliga, även med beaktande av nyanskaffningar. Fastigheternas marknadsvärde uppskattades vid utgången av 2016 till cirka 2,9 miljarder kronor vilket innebär ett övervärde jämfört med redovisat värde om cirka 1,4 miljarder kronor. I Sandvikenhus 5-årsplan finns ett mål om 250 nya lägenheter till och med Sandvikenhus har också hög ambition rörande renovering av äldre byggnader och yttre miljöer. 5 av 14 Page 35 of 135

36 5 Marknad 5.1 Lokala fastighetsägare Sandvikenhus AB dominerar den lokala marknaden som ägare av bostadsfastigheter. Vi har således inte identifierat någon lokal aktör som är direkt jämförbar. En stor lokal aktör är Gästrike Fastigheter. Bolaget har en taxerad area på ca kvm varav ca 38 % utgör bostäder, resterande är lokaler samt en del industri. I Sandviken äger bolaget totalt 22 fastigheter genom dotterbolag med en total area på ca kvm, varav ca 37 % är bostäder. För 2015/16 uppvisar koncernen ett resultat om 8,5 mkr med en omsättning på ca 140 mkr och en balansomslutning om ca 897 mkr. Avkastning på det egna kapitalet var ca 6,9 %. Resultatet 2014/15 uppgick till ca 16,4 mkr med en omsättning om ca 125 mkr och en balansomslutning om ca 884 mkr. Avkastningen på eget kapital för 2014/15 uppgick till ca 13 %. Koncernens soliditet har de senaste åren legat runt %. En annan betydande lokal aktör är Maelir AB. Bolaget har en taxerad area på ca kvm varav ca 44 % utgör bostäder. Genom dotterbolaget Provinsfastigheter i Sandviken AB äger bolaget totalt 6 fastigheter i Sandviken med drygt kvm, varav ca ¾ är bostäder. Under 2016 redovisade koncernen ett resultat om ca 182 tkr och en balansomslutning om drygt tkr. Avkastningen på eget kapital uppgick till ca 35,4 %. Resultatet för 2015 uppgick till ca 112 tkr och balansomslutningen till 878 tkr. Avkastningen på eget kapital uppgick till ca 30,1 %. Koncernens soliditet har legat runt %. Vi har inte noterat några uppgifter om vilka avkastningskrav ägarna till ovanstående bolag har för respektive bolag. 5.2 Noterade fastighetsbolag Det finns fem noterade fastighetsbolag med betydande bostadsbestånd; Balder, Wallenstam, D. Carnegie & Co, HEBA och Victoria Park. Gemensamt för de noterade fastighetsbolagen är att de i sin finansiella rapportering värderar förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta innebär bland annat att värdeförändringen ingår i resultatet och att det vid positiv värdeförändring uppstår en uppskjuten skatteskuld. Skatteskulden belastas med full skatt vilken sällan realiseras då fastigheter vanligtvis säljs paketerade i bolag. Verkligt värderedovisning syftar till att ge en mer rättvisande bild av bolagets ställning jämfört med när fastigheter värderas till anskaffningskostnad justerat för avskrivningar. De fem bolagen med stora bostadsbestånd har varierande finansiella mål. Balders fastighetsbestånd omfattar ca m² uthyrningsbar area varav 66 % av hyresintäkterna kommer från bostäder. Beståndet har ett marknadsvärde om 86,2 miljarder kronor inklusive projektfastigheter. Balders målsättning är att ha en stabil och god avkastning på eget kapital samtidigt som soliditeten över tid ska vara lägst 35 %, räntetäckningsgraden lägst 2,0 gånger samt att belåningsgraden inte bör överstiga 55 % års resultat motsvarade ca 20,8 % av eget kapital. En stor del av resultatet utgörs av orealiserad värdeförändring. 6 av 14 Page 36 of 135

37 Wallenstam äger m² uthyrningsbar area varav bostäder 44 %. Fastighetsvärdet uppgick till ca 37 miljarder kronor vid årskiftet 2015/2016. Wallenstams mål för verksamheten för är att tillväxttakten i substansvärdet, exklusive utdelning och återköp, ska vara i genomsnitt minst 10 % per år. Substansvärdesmålet har valts för att det inkluderar resultatet av en effektiv förvaltning, värdeskapande investeringar samt värdeförändringar. På bokslutsdagen 2016 uppgick koncernens substansvärde till miljoner kronor. Jämfört med 2015 var substansvärdetillväxten 4,2 miljarder kronor motsvarande 22,6 %. Koncernen har också definierat två finansiella nyckeltal realiserad räntetäckningsgrad som på rullande helår inte ska understiga 2,0 ggr samt en soliditet på minst 30 %. Under 2016 uppgick den realiserade räntetäckningsgraden till 5,6 ggr och soliditeten till 45 %. Avkastning på eget kapital uppgick under 2016 till ca 20,4 % och under 2015 till ca 19,7 %. D. Carnegie & Cos fastighetsbestånd omfattar totalt uthyrningsbar area med nästan helt uteslutande bostäder (99,8 %). Marknadsvärdet för koncernens fastighetsbestånd uppgick per till ca 17 miljarder kronor. D. Carnegie & Cos finansiella målsättningar är att ha en årlig värdetillväxt i befintligt bestånd om 10 procent, belåningsgrad om max 65 % och en soliditet om minst 30 %. Utfallet 2016 visar på en värdetillväxt om 12,9 %, en belåningsgrad om 54 % och en soliditet på 33,8 %. Avkastning på eget kapital uppgick under 2016 till 31,1 % och under 2015 till ca 29,8 %. HEBAs fastighetsbestånd omfattar cirka m² uthyrningsbar area varav 88 % av totala arean är bostäder. Beståndet har ett marknadsvärde om 7,52 miljarder kronor. Bland HEBAs övergripande mål återfinns: Stark finansiell ställning med en soliditet över tiden om minst 50 procent som riktmärke och att utdelning till aktieägarna långsiktigt ska vara 70 procent av vinsten efter aktuell skatt exklusive värdeförändringar och poster av engångskaraktär. HEBA kommunicerar således inte något avkastningsmål. HEBA:s avkastning på eget kapital var ,7 % och ,7 %. Anledningen till att avkastningen var så mycket högre 2015 är främst hänförligt till en betydande värdeförändring i koncernens fastighetsbestånd. Soliditeten uppgick till 52,6 % Victoria Parks fastighetsbestånd omfattar ca m² uthyrningsbar area varav 90 % utgörs av bostäder. Beståndet hade ett marknadsvärde om 12,3 miljarder kronor vid årsskiftet 2015/2016. Vicotria Parks övergripande finansiella målsättning är att ha en soliditet om lägst 30 %, ha en långsiktig belåningsgrad om högst 65 % samt ha en räntetäckningsgrad om lägst 2,0 gånger. Utfallet 2016 var en soliditet om 34 %, belåningsgraden uppgick till 57 % och räntetäckningsgraden var 2,6 ggr års resultat motsvarade ca 34,0 % av eget kapital. En stor del av resultatet utgörs av orealiserad värdeförändring. 7 av 14 Page 37 of 135

38 Nedan framgår delar av resultat- och balansräkningarna för börsbolagen. År 2016, belopp mkr Balder Wallenstam D. Carnegie & Co HEBA Victoria Park Nettoomsättning Bruttoresultat, Driftsöverskott Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Eget Kapital Skulder Summa Eget Kapital och Skulder Bruttoresultat / Balansomslutning 4,0% 3,0% 3,3% 2,4% 3,3% Rörelseresultat / Balansomslutning 9,4% 2,5% 2,8% 2,1% 12,8% Resultat efter finansiella poster / Eget Kapital 22,8% 23,6% 32,5% 11,0% 33,9% Årets Resultat / Eget Kapital 18,2% 18,8% 26,3% 9,3% 28,1% Värdeförändring Fastigheter Den årliga värdeförändringen av förvaltningsfastigheterna har mycket stor påverkan på resultatet även vid begränsad utveckling på fastighetsmarknaden. 5.3 Större privata fastighetsbolag För att belysa skillnader mellan olika privata fastighetsföretag har vi valt fem större långsiktiga förvaltare och visar delar av resultat- och balansräkningarna i jämförelse med Sandvikenhus AB. Fastighets AB L E Lundberg äger cirka m² bostäder och lokaler. Bostäderna utgör cirka 46 % av uthyrningsbar area. CA Fastigheter äger fastigheter med cirka m² uthyrningsbar area varav ca 46 % bostäder. Stena Fastigheter äger cirka m² uthyrningsbar area. Fördelningen mellan antalet hyresrätter och kommersiella lokaler är cirka 70 % bostäder och 30 % lokaler. M2 Gruppens fastighetsbestånd uppgick till cirka m² uthyrningsbar area varav cirka 46 % utgörs av bostäder. Olov Lindgren äger cirka m² uthyrningsbar area av bostäder och lokaler. Bostäderna utgör cirka 67 % av uthyrningsbar area. Vi har inte återfunnit några uttalade finansiella mål som ledning för att fastställa avkastningsmål för allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Vid jämförelser med privata ägare är det viktigt att notera att bolagen är verksamma på flera olika geografiska marknader och med varierande fastighetstyper. Bolagen har hög flexibilitet att successivt ändra marknadsexponering jämfört med kommunala bostadsföretag. 8 av 14 Page 38 of 135

39 År 2016, belopp mkr Fastighets AB L E Lundberg 5.4 Statliga fastighetsbolag CA Fastigheter Stena Fastigheter Regeringen har värdeskapande som övergripande mål för företag med statligt ägande. Målet att skapa värde medför krav på långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt ett miljömässigt och socialt ansvarstagande. De statliga fastighetsbolagen redovisar förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Akademiska Hus har målsättningen att avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6,5 % (exklusive värdeförändring), utdelning ska uppgå till mellan % av årets resultat efter skatt, efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt och soliditeten ska uppgå till mellan %. Under 2016 uppgick avkastning på operativt kapital till 6,2 %, utdelningen motsvarade 60 % av årets utdelningsgrundande resultat och soliditeten uppgick till 41,4 %. Specialfastigheters mål för kapitalstrukturen är en soliditet i intervallet %, målsättningen för lönsamheten är ett resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt på 8 % av genomsnittligt eget kapital. Bolagets utdelningspolicy är att till ägaren dela ut 50 % av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. De årliga utdelningsbesluten ska även beakta koncernens framtide investeringsbehov och finansiella ställning. Över den senaste femårsperioden har Specialfastigheters justerade avkastning på genomsnittligt eget kapital överstigit målet om 8 % (13,7 % under 2016), soliditeten har de senaste fem åren legat över 30 % och uppgick 2016 till 32,3 % även utdelningsmålet uppnåddes under Kommunägda allmännyttiga bostadsföretag M2 Gruppen Olov Lindgren Sandvikenhus AB (koncern) Nettoomsättning Bruttoresultat, Driftsöverskott Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Eget Kapital Skulder Summa Eget Kapital och Skulder Bruttoresultat / Balansomslutning 4,3% 4,8% 1,7% 3,3% 6,2% 8,9% Rörelseresultat / Balansomslutning 12,4% 3,5% -1,9% 0,9% 5,6% 4,0% Resultat efter finansiella poster / 19,4% 5,9% -8,1% 4,8% 29,8% 10,7% Eget Kapital Årets Resultat / Eget Kapital 16,8% 5,2% 17,4% 14,1% 22,8% 8,0% Eftersom lagstiftaren inte gett någon vägledning om lämpliga avkastningsmått eller nivåer har som förväntat noterats många olika förhållningssätt. Avkastningsmålen bör vara tydliga och enkla att utvärdera samtidigt som de bör bidra till det övergripande målet i lagstiftningen om affärsmässigt agerande. Vissa avkastningsmått kan därför vara anpassade till en specifik situation och mindre lämpliga att använda under andra förutsättningar. Kommuner som fastställt avkastningskrav har använt varierande avkastningsmått och kapitalbaser. Det förekommer kortsiktiga och långsiktiga mål. Några kommuner har inga 9 av 14 Page 39 of 135

40 bolagsrelaterade mål utan avkastningsmålen är enbart fastighetsrelaterade. Avkastningsmålen är oftast kombinerade med soliditetsmål. I vissa fall förefaller avkastningsmålen vara mer anpassade till bolagets nuvarande situation och mindre till en normal långsikt nivå. Exempel på använda resultatmått för bolag: Rörelseresultat + Finansiella intäkter Positivt resultat före skatt Resultat efter finansiella poster Bruttovinst Avkastning (utan närmare precisering) Exempel på använda kapitalbaser för bolagsrelaterade avkastningsmål: Balansomslutning Totalt kapital Eget kapital Genomsnittligt eget kapital Justerat eget kapital Marknadsvärde Möjliga val av avkastningsmål styrs av om fastighetsvärderingar görs eller inte. Det finns stora fördelar med marknadsvärdering men samtidigt är osäkerheterna betydande. Exempelvis är normal osäkerhet vid fastighetsvärdering ofta +/- 10 procent när årliga driftnetton är 5-7 % av fastighetsvärdena. Det kan vidare vara svårt att mäta värdeförändring på ett tillförlitligt sätt om det kommunala bolaget dominerar den lokala marknaden och det är få transaktioner på marknaden. Fördelen med marknadsvärdering och en kapitalbas påverkad av marknadsvärdet är dock att värdepåverkan av underhåll och investeringar kan beaktas vid uppföljningen av avkastningsmålet. Utmaningen för fastighetsbolag, som inte redovisar fastigheter till verkligt värde, är att betydande delar av värdeskapandet inte fullt ut kommer till uttryck i redovisningen. Detta kan exempelvis gälla värdeskapande underhåll som belastar resultatet men inte påverkar värderingen i balansräkningen. Detta kan hanteras genom att avkastningsmålet kopplas till en viss underhållsvolym och att utfallet därför beaktas vid utvärderingen. Det naturliga vid företagande är att ägarens primära intresse är att få avkastning på det egna kapitalet i bolaget. Med detta synsätt blir periodens resultat efter skatt det mest relevanta resultatmåttet. Förutom eget kapital bör obeskattade reserver, efter justering för skatt, inkluderas i kapitalbasen. Att välja ett avkastningsmått högre upp i resultaträkningen, exempelvis rörelseresultat, gör att effekten av finansiella kostnader inte beaktas och riskerar att ge minskat fokus på en av fastighetsbolagens största kostnader. För några bolag ställs bara fastighetsrelaterade mål eller som komplement till de bolagsrelaterade målen varvid direktavkastning/driftnetto relateras till något av fastighetsvärde/bokfört värde/marknadsvärde/fastighetskapitalet. De fastighetsrelaterade avkastningsmålen har en tydlig koppling till fastighetsmarknaden men saknar koppling till det enskilda bolagets situation och förutsättningar och ägarens avkastningskrav. 10 av 14 Page 40 of 135

41 Vår bedömning är att de fastighetsrelaterade avkastningsmålen bör variera mer beroende på de lokala marknadsförutsättningarna än vad de bolagsrelaterade gör. Som fastighetsinvesterare krävs höga inledande direktavkastningar vid förärv på marknader med svag värdetillväxt och kravet är betydligt lägre i tillväxtorter med hög konkurrens om objekten. Avkastningskravet på eget kapital skiljer mindre men att avkastningens fördelning på löpande resultat respektive värdeförändring varierar stort. I nedanstående exempel framgår den variation på avkastningsmått som förekommer. Det finns ett bolag i en större kommun som har en målsättning för 2017 att avkastningskravet uppgår till 5 % direktavkasning. Trots att resultatet under föregående år (2016) beräknas överstiga budgeterat resultat når bolaget inte upp till ägardirektivets direktavkastningskrav, vilket förklaras av kraftigt stigande fastighetsvärden. Ett kommunalt bolag i västra Sverige har en målsättning att för varje given treårsperiod sträva etfter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4 %. Avkastning på totalt kapital definieras som ett medelvärde av rörelseresultat + finansiella intäkter i de senaste tre årsboksluten dividerat med ett medelvärde av balansomslutningen i de senaste tre årsboksluten. Det är summan av bolagets hela verksamhet som ska motsvara avkastningen. Bolaget kan ha differentierade avkastningsnivåer inom dess olika verksamhetsområden. Fastigheternas långsiktiga värde skall ökas genom ett väl anpassat underhåll samt genom utveckling av en socialt god boendesituation. I mellersta Sverige finns ett kommunalt bolag som enligt ägardirektivet ska ge ägaren en årlig utdelning som uppgår till statslåneräntan +1 %, beräknat på bolagets kontanta aktiekapital. Bolaget ska också bibehålla en långsiktigt hållbar lönsamhetsnivå. Lönsamhetsnivån ska vara tillräcklig för att säkra bolagets förnyelse och tillväxt. Bolaget ska långsiktigt ha en soliditet på läst 25 %. Direktavkastningen utifrån marknadsvärden ska lägst uppgå till 3,5 %. Medvetna satsningar på extra undrehållsåtgärder gör att avkastningen hålls tillbaka något. 5.6 IPD Svenskt Fastighetsindex och Svenskt Bostadsindex IPD Svenskt Fastighetsindex mäter avkastningen på direkta investeringar i fastigheter utan beaktande av belåning. Indexet mäter erhållen totalavkastning uttryckt i procent med fastigheternas marknadsvärde som kapitalbas. Totalavkastningen utgörs av summan av direktavkastning och värdeförändring. För 2016 uppgick totalavkastningen till 13,9 % varav direktavkastning 4,4 % och värdeförändring 9,1 %. Totalavkastning, årstakt, har under de senaste 10 åren varit 8,1 %. IPD Svenskt Bostadsindex visar avkastningen på hyresbostäder i Sverige och mäter avkastningen på både kommunägda och privatägda bostäder. Utöver bostäderna i Svenskt Fastighetsindex ingår också 19 kommunägda bostadsföretag. Senaste index, för år 2016, visade på en totalavkastning om 11,2 % varav direktavkastning 3,0 % och värdeförändring 8,0 %. Den mycket låga nivån på direktavkastning förklaras delvis av att stor del av fastigheterna är belägna i större städer och tillväxtorter med höga marknadsvärdenivåer. IPD Svenskt Fastighetsindex och IPD Svenskt Bostadsindex ger ingen vägledning om medlemmarnas avkastningskrav men kan vara en bra jämförelse för förvaltningsutfall för investerare verksamma på samma eller jämförbara marknader som ingår i index. 11 av 14 Page 41 of 135

42 5.7 Ekonomisk statistik från SABO år 2015 SABO samlar årligen in uppgifter om ekonomin för de 300 bostadsbolagen som är medlemmar i SABO. Ingående uppgifter är antal uthyrningsenheter och areor i början och slutet av aktuellt år, poster ur resultat- och balansräkningar samt andra uppgifter som är av betydelse. SABO-företagen finns över hela Sverige och är av mycket skiftande storlek, med allt från 72 till lägenheter. SABO-företagen är både lokalt och nationellt mycket viktiga aktörer på den svenska bostadsmarknaden. Tillsammans äger och förvaltar medlemsföretagen nästan bostäder. SABO-företagen omsätter 61 miljarder kronor per år. I statistiken för 2016 redovisar SABO fyra avkastningsmått för medlemsföretagen; avkastning på totalt kapital, avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och direktavkastning. Sandvikenhus AB ingår i grupperingarna företag med lägenheter och kommuner med invånare. Nyckeltal, företag med lgh Undre kvartilen Median Övre kvartilen Finansiell balans - kort sikt Räntetäckningsgrad 178,4% 217,5% 300,6% Skuldtäckningsgrad 125,5% 150,3% 169,7% Finansiell balans - lång sikt Soliditet, synlig 17,7% 22,0% 30,1% Skuldsättningsgrad 2,3 3,5 4,6 Lönsamhet Avkastning på totalt kapital 2,8% 3,6% 4,6% Avkastning på Eget kapital 4,7% 7,6% 11,7% Avkastning på sysselsatt kapital 3,0% 3,9% 4,9% Direktavkastning fastigheter, bokfört värde 6,7% 7,7% 8,7% Överskottsgrad 29,9% 37,7% 40,2% Kommuner med inv. Undre kvartilen Median Övre kvartilen Finansiell balans - kort sikt Räntetäckningsgrad 163,7% 207,5% 291,8% Skuldtäckningsgrad 121,2% 143,6% 167,3% Finansiell balans - lång sikt Soliditet, synlig 17,2% 21,7% 28,1% Skuldsättningsgrad 2,6 3,6 4,8 Lönsamhet Avkastning på totalt kapital 2,8% 3,5% 4,6% Avkastning på Eget kapital 4,5% 7,6% 11,6% Avkastning på sysselsatt kapital 3,0% 3,8% 4,9% Direktavkastning fastigheter, bokfört värde 6,8% 7,9% 9,0% Överskottsgrad 29,0% 35,0% 40,1% 12 av 14 Page 42 of 135

43 5.8 Våra kommentarer Den svenska fastighetsmarknaden har under en lång period varit mycket stark. Lönsamheten hos många företag har varit mycket god. Inom våra större tillväxtregioner har kombinationen med hög efterfrågan, hyrestillväxt och sänkta avkastningskrav inneburit mycket höga årliga totalavkastningar. Det finns indikationer på att marknaden kan vara på väg in i ett nytt skede, exempelvis genom en osäker efterfrågan för nyproducerade bostäder och flera pågående skatteutredningar. Att basera avkastningskrav på de senaste årens utfall inom branschen är därför inte lämpligt. Kommunägda bostadsbolag skiljer i flera avseende från privata bolag. De kommunägda bostadsbolagen har en tydlig geografisk marknad de ska verka inom, är ofta den största ägaren av bostäder i kommunen och har begränsade möjligheter/uppdrag att ändra fastighetsbeståndets omfattning och inriktning. Vid jämförelser med privata ägare är det därför viktigt att notera att många bolag är verksamma på flera olika geografiska marknader, ofta i tillväxtregioner, och med varierande fastighetstyper. Bolagen har hög flexibilitet att successivt ändra marknadsexponering. Vi har i vår genomgång av olika aktörer på fastighetsmarknaden inte återfunnit något tydligt underlag som ledning för ägarens avkastningskrav för Sandvikenhus. Den mycket starka värdeutveckling som Sandvikenhus har haft under senare år kan rimligtvis inte fortsätta varaktigt. Värdeförändringarna har i allt väsentligt styrts av marknadsförhållanden som bolaget inte kan påverka. Med Sandvikenhus långsiktiga förvaltningsstrategi är värdeförändring därför inte det viktigaste målet. Värdefrågor är dock viktiga i den löpande verksamheten, exempelvis vid nyproduktion och större ombyggnadsåtgärder. Med hänsyn till kraven på nedskrivningsprövningar är det viktigt att Sandvikenhus agerar affärsmässigt med genomarbetade lönsamhetskalkyler. De flesta SABO-bolag som är jämförbara med Sandvikenhus rapporterar enligt K3-regelverket. För många fastighetsbolag innebar övergången till rapportering enligt det så kallade K3- regelverket att väsentliga delar i den finansiella rapporteringen förändrades. En följd av övergången till K3 är att fastigheter indelas i flera komponenter som skrivs av under uppskattad nyttjandeperiod. Vid utbyte av komponent redovisas anskaffningskostnaden i balansräkningen vilket skiljer mot tidigare regler där motsvarande åtgärd redovisades i resultaträkningen. Genom komponentredovisning har det blivit svårare att jämföra olika bolag då underhållsåtgärder inte hanteras på ett enhetligt sätt. Vi har noterat väsentligt olika förhållningssätt hos fastighetsbolag rörande redovisning av underhåll och utbyte av komponenter. Det finns bolag som efter övergången till K3 inte redovisar några kostnader för underhåll, dock med ökade kostnader för reparationer jämfört med tidigare. Då åtgärderna redovisas som utbyte av komponenter har bruttoresultatet ökat betydligt. Över tid kommer resultatet att stabiliseras genom successivt högre avskrivningar. I SABOs sammanställning över ekonomisk statistik framgår att under 2014 bröts den långvariga trenden med ökande underhållskostnader. Trendskiftet förklaras av ändrade redovisningsregler. Genom den stora variation av hur underhållsåtgärder hanteras i redovisningen har det blivit svårare att jämföra det egna bolaget med andra bolag. 13 av 14 Page 43 of 135

44 Vid jämförelse mellan olika bolag är det därför viktigt med förståelse av hur de olika bolagen valt att hantera underhåll respektive utbyte av komponenter. 5.9 Förslag till avkastningskrav Enligt Företagspolicy för Sandvikens kommun framgår följande rörande avkastningskrav: Kommunfullmäktige fastställer avkastningskrav för Sandviken Stadshus AB och dess dotterbolag. Kraven skallvara långsiktiga och uttryckas för en period om 3-4 år och ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings/investeringsbehov. Avkastningskrav skall utryckas i form av räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital. Avkastningskraven skall ej likställas med utdelning/koncernbidrag. Vi föreslår att avkastningsmåttet för Sandvikenhuskoncernen uttrycks som årets resultat i förhållande till eget kapital och föreslås återfinnas i intervallet 5-7 %. Vi föreslår vidare att avkastningsmåttet kompletteras med mål för soliditet, som lägst i intervallet % och räntetäckningsgrad överstigande 2,0. 14 av 14 Page 44 of 135

45 Tjänsteskrivelse Laila Andersson Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida KS2017/ (4) Avkastningskrav för koncernen Sandvikenhus AB Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunfällmäktige föreslås fastställa att avkastningskravet ska gälla Sandvikenhuskoncernen som helhet, att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital, att avkastningen ska vara 7 % under perioden , att soliditeten inte ska understiga 23 %, samt att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel Sammanfattning av ärendet Sandvikens Stadshus AB har, den , 74, beslutat om ett förslag till nya avkastningskrav för koncernen Sandvikenhus AB, som kommunfullmäktige föreslås fastställa. Avkastningskravet ska enligt förslaget vara långsiktigt, i enlighet med företagspolicyn, och uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Det tidigare beslutade avkastningskravet, för perioden , bygger på en utredning baserat på tidigare redovisningsregler. För att få en jämförbarhet med aktuella resultatmått och med andra aktörer på marknaden har en ny rapport tagits fram med hjälp av PwC AB. Bedömningen enligt rapporten är att ett marknadsmässigt avkastningskrav för Sandvikenhus AB återfinns i intervallet 5-7 %. Det föreslagna resultatmåttet som använts i rapporten bygger dock på ett årsresultat efter skatt. Om i stället ett resultat efter finansiella poster Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken Page 45 of 135

46 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (4) används, dvs. ett resultat före skatt, ska en något högre procentsats användas. Avkastningskravet bör också kopplas till ett soliditetsmål, vilket enligt rapporten bedöms återfinnas i intervallet %. Den genomsnittliga soliditeten för Sandvikenhuskoncernen under den senaste femårsperioden ligger på 24,6 %. Sandvikens Stadshus AB har bedömt att ett rimligt avkastningskrav för perioden är en räntabilitet om 7 % på eget kapital, tillsammans med ett soliditetsmål på minst 23 %. Ärendet Lagen om allmännyttiga, kommunala bostadsaktiebolag kom den 1 januari 2011 och ställer krav på att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bland annat ska bolagen åläggas marknadsmässiga avkastningskrav. Hur avkastningskraven och avkastningsnivåerna ska bestämmas har däremot inte reglerats i lagen. I regeringens proposition framgår att kommunerna ska ställa motsvarande affärsmässiga avkastningskrav som likartade aktörer, dvs. de som har ett långsiktigt perspektiv på ägandet. I den av kommunfullmäktige beslutade företagspolicyn, , 44, anges att kommunfullmäktige ska fastställa avkastningskraven för SSAB och dess dotterbolag. Kraven ska vara långsiktiga och uttryckas för en period om 3-4 år och ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings-/investeringsbehov. Där anges också att avkastningskraven ska uttryckas i form av räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital, samt att avkastningskraven inte ska likställas med utdelning eller koncernbidrag. Kommunfullmäktige har , 45, fastställt avkastningskrav på Sandvikenhus för perioden och dessa behöver nu förnyas. Nya redovisningsregler infördes en tid efter att det tidigare avkastningskravet beslutats, vilket medförde betydande förändringar av resultatet i Sandvikenhuskoncernen och försvårade uppföljningen av avkastningskravet. Av den anledningen har nu en helt ny utredning gjorts för att belysa hur avkastningskravet bör se ut med hänsyn till det s.k. K3- regelverket. Till hjälp har ekonomikontoret anlitat PwC, vars rapport Stöd i processen för att utarbeta ägardirektiv för Sandvikenhus AB har tagits fram. Rapporten jämför olika aktörer på marknaden, väsentliga finansiella nyckeltal och aktörernas eventuellt kända avkastningskrav. Page 46 of 135

47 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (4) Bedömningen enligt rapporten är att avkastningsmåttet för koncernen Sandvikenhus AB, ska uttryckas som ett årsresultat i förhållande till eget kapital, och återfinnas i intervallet 5 7 %. Avkastningsmåttet bör också kompletteras med ett soliditetsmål, lägst i intervallet %, samt eventuellt ett mål för en räntetäckningsgrad överstigande 2,0. Det föreslagna avkastningsmåttet 5-7 % avser ett årsresultat efter skatt i förhållande till eget kapital. Om i stället resultatet efter finansiella poster används, alltså före bokslutsdispositioner och skatt, bör en något högre procentsats användas. En ny lagstiftning som begränsar ränteavdragen är under utredning och kommer sannolikt, om den går igenom, att medföra en ökad skattekostnad för bolaget vilket också motiverar en högre procentsats. Vid utgången av 2016 var det justerade egna kapitalet i Sandvikenhuskoncernen 418 mkr, och ett genomsnittligt eget kapital för 2017 beräknas bli ca 450 mkr. Med ovanstående mått och intervall skulle avkastningskravet för 2017 hamna på ett resultat efter finansiella poster på mkr. Det prognostiserade resultatet för koncernen år 2017 är 41 mkr, vilket skulle motsvara en avkastning på 9 % på genomsnittligt eget kapital. För att säkerställa en långsiktig finansiell stabilitet behöver avkastningskravet kombineras med ett soliditetsmål. Enligt förslaget bör detta ligga lägst i intervallet %. Soliditeten i Sandvikenhuskoncernen har under de senaste åren stigit från 22,5 % år 2012 till 25,8 % för Genomsnittet för den senaste femårsperioden ligger på 24,6 %. Sandvikens Stadshus AB har bedömt att ett rimligt avkastningskrav för perioden är en räntabilitet om 7 % på eget kapital, tillsammans med ett soliditetsmål på minst 23 %. Beslutsunderlag Företagspolicy för Sandvikens kommun, kf , 44 Rapport Stöd i processen att utarbeta ägardirektiv för Sandvikenhus AB, Beslut SSAB, protokollsutdrag , 74 Page 47 of 135

48 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (4) Protokollsutdrag skickas till Sandvikenhus AB; styrelse, vd, ekonomichef Sandvikens kommun; koncernekonom Underskrifter Fredrik Högberg ekonomichef Laila Andersson koncernekonom Page 48 of 135

49 Page 49 of 135

50 Till styrelsen för Sandvikens Stadshus AB Avkastningskrav för koncernen Sandviken Energi AB Kommunfullmäktige beslutade , 4, om avkastningskrav för koncernen Sandviken Energi AB avseende perioden , och dessa behöver nu förnyas. I den av kommunfullmäktige beslutade företagspolicyn, , 44, anges det att kommunfullmäktige ska fastställa avkastningskrav för SSAB och dess dotterbolag. Kraven ska vara långsiktiga och uttryckas för en period om 3-4 år och ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings-/ investeringsbehov. Där anges också att avkastningskraven ska uttryckas i form av räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital, samt att avkastningskraven inte ska likställas med utdelning eller koncernbidrag. De tidigare beslutade avkastningskraven är uttryckta i räntabilitet på eget kapital och utgångspunkten är att samma mått bör användas för samtliga bolag. Måttet ska tolkas som ett resultat efter finansiella poster i förhållande till justerat eget kapital, det vill säga beskattat eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Som underlag till det tidigare beslutade avkastningskravet användes en utredning från PwC, Stöd i framtagande av avkastningskrav för Sandviken Energi AB. Eftersom det nya regelverket för redovisning, det s.k. K3-regelverket som infördes strax efter beslutet, inte haft så stor påverkan på resultaträkningen i koncernen Sandviken Energi, bedöms denna rapport fortfarande kunna utgöra ett underlag till förnyade avkastningskrav. VA-verksamheten, som bedrivs i Sandviken Energi Vatten AB, lyder under särskild lagstiftning och kan inte åläggas något avkastningskrav. Bolaget ska därför undantas vid beräkning av såväl detta som avstämning av soliditeten i koncernen. Bedömningen enligt rapporten från PwC var att avkastningskravet för koncernen Sandviken Energi AB, uttryckt som årsresultat efter finansiella poster i relation till genomsnittligt eget kapital, återfanns i intervallet 10,9 % - 15,5 %. Beslutet för åren innebar ett avkastningskrav som började på 13,5 % år 2015 och ökades till 14,5 % för Detta kopplades till ett soliditetsmål om lägst 30 %. En uppföljning av resultatet i Energikoncernen visar att avkastningen på eget kapital har ökat från 10,8 % år 2012 till 16,8 % år Eftersom resultatet har ökat över åren och en stor del av avkastningen har fått stanna i koncernen, har det medfört att det egna kapitalet har ökat från ca 255 mkr år 2012 till ca 350 mkr år Eftersom kapitalbasen ökar kommer kravet på avkastning i reella termer att fortsätta öka även om den fastställda räntabiliteten är konstant. Eftersom det egna kapitalet har ökat kraftigt i Energikoncernen under de senaste åren och sannolikt kommer att fortsätta öka under de närmaste åren, behöver räntabilitetsnivån fastställas och ligga konstant under de närmaste åren. Det genomsnittliga egna kapitalet för 2017 beräknas bli ca 360 mkr, vilket med ett avkastningskrav på 14,5 % innebär ett resultat efter finansiella poster på drygt 52 mkr. Ett beräknat genomsnittligt eget kapital för 2018 på ca 390 mkr skulle innebära ett resultat på närmare 55 mkr, vid ett avkastningskrav på 14 %. Page 50 of 135

51 Avkastningen bör också kopplas till ett soliditetmål för att säkerställa att bolaget kan uppfylla ägardirektiven och ha en ekonomisk ställning som medger utveckling av verksamheten. Genomsnittsvärdet för jämförbara bolag under mätperioden, enligt rapporten, låg på 32,1 % medan det för Sandvikenenergikoncernen var 29,5 % inkluderat Vattenbolaget. Exklusive Vatten AB var soliditeten högre under perioden. Soliditeten för koncernen, exklusive Vatten AB, har ökat över åren till drygt 45 % för Genomsnittet för den senaste femårsperioden är 41 %. Styrelsen i Sandvikens Stadshus AB föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen, föreslå kommunfullmäktige besluta att avkastningskravet och soliditetsmålet ska gälla Sandviken Energikoncernen exkluderat Sandviken Energi Vatten AB, att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital, att avkastningen ska vara 14,0 % under perioden , att soliditeten inte ska understiga 30 %, samt att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel Ann-Katrin Sundelius Vd Sandvikens Stadshus AB Laila Andersson Koncernekonom Page 51 of 135

52 Sandvikens kommun - stöd i framtagande av avkastningskrav för Sandviken Energi AB 2014 Page 52 of 135

53 Vårt uppdrag Bakgrund Sandviken kommun ( Kommunen ) äger 100% av aktierna i Sandviken Energi AB ( Sandviken Energi eller Bolaget ). Kommunen håller på att se över avkastningskraven för sina koncernbolag och som ett led i detta arbete vill man analysera vad som kan vara ett rimligt avkastningskrav för Sandviken Energi. Av ägardirektiven framgår bl a att Sandviken Energi skall ha en ekonomisk ställning som medger utveckling av bolagets verksamhet samt hålla en prisnivå inom bolagets olika verksamheter som understiger medelnivån i landet. I företagspolicyn för Sandvikens kommun anges att avkastningskraven för Sandviken Stadshus AB och dess dotterbolag skall vara långsiktiga och uttryckas som en period om 3-4 år samt ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings/investeringsbehov. Avkastningskravet skall uttryckas som räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital. Vårt uppdrag Som stöd i kommunens arbete har PwC anlitats för att bedöma vad ett marknadsmässigt avkastningskrav för Sandviken Energi AB skulle kunna uppgå till. Avkastningskravet skall uttryckas som räntabilitet på eget kapital. De avkastningskrav som anges i denna rapport baseras på objektiva bedömningar och beräkningar. Materialet skall endast ses som ett underlag. Vid beslut om avkastningskrav för Sandviken Energi bör Kommunen även beakta specifik strategi och utvecklingsplan för Bolaget. PwC Page 53 of

54 Metod Som underlag för att fastställa ett affärsmässigt avkastningskrav för Sandviken Energi AB behöver en analys av bolagets verksamhet göras för att sedan ställa den mot andra jämförbara marknadsaktörer. Vår metod för framtagandet av ett rimligt avkastningskrav kan delas upp i tre ben: 1. Avkastning på eget kapital genom tillämpning av CAPM (Capital Asset Pricing Model) En portfölj av marknadsnoterade bolag som bedriver liknande verksamhet tas fram som underlag för jämförelsen. Därefter beräknas portföljbolagens genomsnittliga skuldsättningsgrad och aktiebeta vilket kan ligga till grund för att med hjälp av CAPM beräkna lämpligt avkastningskrav för Sandviken Energi AB 2. Viktat avkastningskrav på eget kapital Genom att bryta ned Sandviken Energi AB i dess verksamhetsgrenar kan en mer nyanserad jämförelse göras där varje separat verksamhetsgren kan jämföras mot liknande marknadsnoterade bolag. Därefter kan ett samlat avkastningskrav tas fram genom att väga de separata avkastningskraven utifrån den vikt verksamheterna har i Sandviken Energi AB. 3. Jämförelse kommunala enenergibolag Avkastningskrav för kommunala energibolag har i många kommuner fastställts genom ägardirektiven. Genom jämförelse mot utvalda kommuners energibolag får vi ett relevant underlag att väga in i vår bedömning av Sandviken Energi ABs avkastningskrav. En analys av resultaten från de tre olika benen skall mynna ut i en nyanserad bedömning om ett rimligt affärsmässigt avkastningskrav som kommunen kan ställa på Sandviken Energi AB. PwC Page 54 of

55 Sandviken Energi PwC Page 55 of

56 Bolagsöversikt Generell information Huvudkontor: Sandviken VD: Niclas Reinikainen Antal anställda: 171 Sandviken Energis verksamhet består av produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät, skötsel av gator och rådgivning rörande energieffektivisering. Bolaget är även delägare i elhandelsbolaget Bixia (3,77%) Verksamhetsområden Fjärrvärmekunder: 2410 Såld volym, fjärrvärme: 234 GWh Såld volym el: 20 GWh Elnätskunder: Distribuerad volym, elnät: 337 GWh Vattenkraft: 15 vattenkraftverk Produktion 2012: 33 GWh Bredband: 100 nya anslutningar 2012 VA: 49 nya kunder 2012 Legal struktur Sandvikens kommun 100% Sandviken Stadshus AB 100% Sandviken Energi AB Om bolaget Sandviken Energi AB är ett energibolag som verkar inom Sandvikens kommun. Bolaget ägs till 100% av Sandvikens kommun. Bolaget kan härleda sitt ursprung till 1914 då Sandviken yttre Belysning AB bildades Omsättningsfördelning 20% 1% 5% 4% 1% 7% 40% Sandviken Energi Elnät AB MEKKAB AB Idag bedrivs verksamheten genom sju grenar. Kraft och värme, nätdistribution samt V/Averksamhet är de största verksamhetsgrenarna vilka tillsammans svarar för drygt 80 % av bolagets intäkter. Investeringarna uppgick 2012 till 96 MSEK. Ale El Ekonomisk Förening PwC 22% Kraft och värme Vatten och avlopp Kommunikation Övrigt Nätverksamhet Stadsmiljö Vattenkraft MEKKAB Page 56 of 135 Bångbro Kraft AB Sandviken Energi och Vatten AB

57 Finansiell översikt Resultaträkning Immateriall tillgångar Materiella tillgångar Finansiella tillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Eget kapital och Skulder Nettoomsättning EBITDA EBIT EBIT+ränteintäkter Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkning 40% 30% Page 57 of 135 0,0% 2012 EBITDA-marginal 8,5% Soliditet exkl Vatten AB Se Appendix 9 för nyckeltalsdefinitioner. PwC 13,8% ,3% Soliditet ,2% Räntabilitet på EK exkl Vatten AB ,4% Räntabilitet på EK ,9% 7,5% 9,7% 7,6% 10,8% 5,0% 5% 0% ,2% 10,0% 10% 0% ,0% 21,2% 15% 10% 20,0% 20,0% 29,3% 34,2% 30,1% 29,3% 25% 20% 15% 37,0% 30% 23,8% 24,8% 20% 37,9% 25% 5% 25,0% 35% 2011 EBIT-marginal 2010 Vinstmarginal

58 Verksamhetsområden Verksamhetsbeskrivning Organisationsstruktur Sandviken Energis verksamhet består av sju verksamhetsgrenar varav fyra bedrivs separat i helägda dotterbolag medan tre bedrivs inom moderbolaget. Nätverksamhet Bedriver distribution av el inom Sandvikens kommun. Ansvarar för förebyggande underhåll, förnyelse och förbättringar av elnätet. Bolaget verkar för säker elleverans och få driftsstörningar. MEKKAB Bedriver utredningar och rådgivning inom energi och miljö. Nära samarbete bedrivs med fjärrvärmeverksamheten för att möjliggöra levereans av energitjänster till fjärrvärmekunder. Vattenkraft Producerar el via bolagets 15 vattenkraftsanläggningar. Under 2012 producerades drygt 33 GWh vilket motsvarar genomsnittsvillors årsvärmebehov Vatten och avlopp Verkar för att leverera dricksvatten samt för rening av spillvatten. Dessa genom förebyggande underhåll, spolning samt filmning av ledningsnät. Stadsmiljö Bedriver underhållsverksamhet av vägar, skyltar och gatubelysning. Man ansvarar dessutom för vinterväghållning i form av bortforsling av snö. Kommunikation Tillhandahåller infrastruktur för bredband, TV och IP-telefoni. Kunderna är företag, bostadsrättsföreningar och privatpersoner. Kraft och värme Verksamhetsgrenen producerar och distribuerar fjärrvärme till centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik och hade per årsskiftet 2012/2013 drygt kunder. Man förmedlar även elavtal via Bixia AB vilka ägs av Sandviken Energi AB tillsammans med andra aktörer. PwC Page 58 of

59 öre/kwh inkl. moms kr/mwh inkl. moms Prisjämförelser Elnätstariffer i Sverige Enligt 2013 års Nils Holgersson-rapport understiger elnätstariffen för Sandviken Energi ABs kunder riksgenomsnittet vilket visualiseras i graf nedan. Fjärrvärmetariffer i Sverige Även fjärrvärmetariffen, enligt Nils Holgersson-rapporten 2013, understiger riksgenomsnittet vilket framgår av graf nedan Genomsnittlig elnätstariff i Sverige 74,20 öre/kwh Genomsnittligt fjärrvärmepris i Sverige 815 SEK/MWh Sandviken Energis elnätstariff 66,35 öre/kwh Sandviken Energis fjärrvärmepris 788 SEK/MWh 0 0 Sandviken Energi Sandviken Energi Sandviken Energi AB uppfyller ägardirektiven och har en prisnivå i sina verksamheter som understiger medelnivån i landet PwC Page 59 of

60 Avkastning på eget kapital genom tillämpning av CAPM PwC Page 60 of

61 CAPM - teori Avkastningskrav på eget kapital Avkastningskravet på eget kapital fastställs vanligtvis med utgångspunkt från Capital Asset Pricing Model ( CAPM ). Enligt CAPM beräknas avkastningskravet på eget kapital som den riskfria räntan plus en förväntad marknadspremie utöver den riskfria räntan multiplicerad med ett mått för marknadsrisken (Beta). Empiriska studier visar att den renodlade CAPM underskattar riskpremien för investeringar i bolag med marknadsvärden under ca 5 miljarder kr. Mot bakgrund av detta har vi valt att fastställa avkastningskravet på eget kapital med tillämpning av en CAPM-baserad modell där hänsyn tas till såväl storlek som bolagsspecifik risk. Modellen presenteras till höger. Beta Beta är ett riskmått som speglar en tillgångs risk i förhållande till marknadens risk. För onoterade bolag måste betavärdet estimeras, vanligen genom att analysera en grupp av jämförbara noterade bolags betavärden. För att kunna mäta verksamhetens underliggande risk måste finansiell risk i jämförelsebolagen elimineras. Ett tillgångsbeta beräknas justerat för respektive bolags skuldsättningsgrad. PwC K e (R e ) = R f + β * (R m - R f ) + SS p +CS p R e R f Avkastningskrav på eget kapital Riskfri ränta (långsiktig) β Beta (mäter en tillgångs risk relativt marknadsrisken) (R m R f ) Marknadspremie (den riskpremie som generellt erfordras på aktiemarknaden utöver den riskfria räntan) SS p Storleksrelaterat riskpremietillägg (baseras på empiriska studier) CS p Specifikt riskpremietillägg (beaktar Bolagets unika risksituation) Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden ska uttrycka en optimal relation mellan lånefinansiering och finansiering med eget kapital, till marknadsvärden, för den aktuella rörelsen. Lånefinansieringen ska härvid kunna erhållas utan andra säkerheter än i bolagets tillgångar och aktier. Bolag med låga materiella tillgångar och litet rörelsekapital i relation till rörelsens marknadsvärde, såsom många kunskapsföretag, värderas i allmänhet utifrån antagande om mycket låg eller ingen skuldsättning Page 61 of

62 Beräkning av skuldsättningsgrad och beta Skuldsättningsgrad I syfte att bedöma avkastningskravet enligt CAPM har vi analyserat skuldsättning och systematisk risk (Beta) för en grupp jämförbara bolag med verksamhet och riskprofil liknande Sandviken Energi AB, vilken presenteras i tabellen till höger. Jämförelsebolagens presenteras närmare i Appendix 1. Utifrån vår analys av de jämförbara bolagen samt Sandviken Energi ABs verksamhet och finansiella position bedömer vi att en optimal finansieringsstruktur (till marknadsvärden) kan utgöras av 51 % eget kapital och 49 % lån, vilket innebär en skuldsättningsgrad om 0,98. Beta Aktiebeta för jämförelsebolagen har hämtats ur databasen Bloomberg. Dessa värden har sedan räknats om till tillgångsbeta för respektive bolag. Genomsnittligt tillgångsbeta i jämförelsegruppen uppgår till 0,47. Givet ett antagande om en skuldsättningsgrad på 0,98 kan aktiebeta beräknas till 0,94 baserat på ett tillgångsbeta om 0,47. Bolag S/E Aktiebeta Tillgångsbeta Enel SpA 1,82 0,93 0,33 EVN AG 0,81 0,57 0,32 Electricite de France SA 0,71 0,99 0,58 Endesa SA 0,04 0,96 0,93 Fortum OYJ 0,53 0,79 0,52 Iberdrola SA 0,90 1,02 0,54 Verbund AG 0,67 0,89 0,54 Acciona SA 2,65 0,94 0,26 EDP - Energias de Portugal SA 1,83 0,96 0,34 PGE SA 0,00 0,75 0,75 E.ON SE 0,66 1,00 0,60 RWE AG 0,99 0,96 0,48 A2A SpA 1,54 0,91 0,36 ACEA SpA 1,55 0,60 0,23 Centrica PLC 0,25 0,66 0,52 Hafslund ASA 1,17 0,66 0,30 Edison SpA 0,16 0,65 0,56 CEZ AS 0,56 0,78 0,50 EDP - Energias de Portugal SA 1,83 0,96 0,34 Medel 0,98 0,47 PwC Page 62 of

63 Avkastning på eget kapital genom tillämpning av CAPM Avkastningskrav på eget kapital Den riskfria räntan har baserats på avkastningen på en svensk statobligation med 10 års löptid, vilken vid värderingstillfället var 2,4 %. Baserat på vår analys av den grupp av jämförelsebolag som presenteras på nästkommande sida har ett betavärde och skuldsättningsgrad härletts. - Baserat på jämförelsegruppen uppgår tillgångsbeta till 0,47 och skuldsättningsgraden till 0,98. - Givet ovan härledda värden kan ett aktiebeta om 0,94 beräknas. Marknadens riskpremie bedöms till 6,0%, vilket baseras på PwC enkätstudie per april Mot bakgrund av PwC enkätstudie per april 2013 bedömer vi ett storleksrelaterat riskpremietillägg om 3,5% vara motiverat för Sandviken Energi vilket är i linje med ett bolag med börsvärde mellan 100 och 500 MSEK. Utifrån ovanstående antaganden kan ett avkastningskrav på eget kapital före skatt beräknas till 14,8 % vilket representerar ett rimligt avkastningskrav på eget kapital för ett genomsnittsbolag på marknaden vars verksamhet kan jämföras med Sandviken Energi AB. K e (R e ) = R f + β * (R m - R f ) + SS p +CS p R e R f Avkastningskrav på eget kapital Riskfri ränta (långsiktig) β Beta (mäter en tillgångs risk relativt marknadsrisken) (R m R f ) Marknadspremie (den riskpremie som generellt erfordras på aktiemarknaden utöver den riskfria räntan) SS p CS p Parameter Storleksrelaterat riskpremietillägg (baseras på empiriska studier) Specifikt riskpremietillägg (beaktar Bolagets unika risksituation) Värde Riskfri ränta 2,4% Beta 0,94 Marknadens riskpremie 6,0% Storlekspremie 3,5% CAPM 11,5% CAPM före skatt 14,8% PwC Page 63 of

64 Viktat avkastningskrav på eget kapital PwC Page 64 of

65 Viktad jämförelse marknadsnoterade bolag Regleringarnas påverkan på avkastningskrav Vissa av Sandviken energis verksamheter är reglerade verksamheter. I dessa verksamheter begränsas möjlig avkastning av gällande reglering. I den mån avkastningskraven för dessa reglerade verksamheter väsentligen skiljer sig från övriga verksamheter kan dessa komma att påverka det generella avkastningskravet. Därav har analys gjorts av avkastningskravet för de separata verksamheterna för att kunna bedöma vad ett viktat avkastningskrav skulle kunna uppgå till. Elnätsverksamhet Det finns ingen konkurrens på elnätsmarknaden då endast en aktör har givits koncession inom ett geografiskt område eller på en specifik ledning. Till följd av monopolsituationen är eldistribution en reglerad verksamhet för att skydda konsumenterna från att för höga överföringskostnader på el tas ut infördes förhandsreglering av elnätsbolagen. Under den första reglerperioden bedömer Energimarknadsinspektionen att tarifferna i genomsnitt kommer att öka med 2% per år mellan 2012 och 2015%. Bolagen åsätts en intäktsram för en fyraårsperiod. Intäktsramen skall fastställas så att bolagen ges skälig täckning för sina kostnader och rimlig avkastning på kapitalet. PwC I den regulatoriska modellen har en rimlig real avkastning på totalt kapital (WACC) för elnätsverksamhet under perioden bestämts till 5,2%. Denna beräkning baseras på en avkastning på eget kapital på 7,64% som är den avkastning som är rimlig för ett genomsnittligt svenskt elnätsbolag enligt regulatorn. Detta avkastningskrav har dock överklagats av majoriteten av de svenska elnätsbolagen och därav har vi bortsett från den reglerade avkastningsnivån vid bedömning av viktat avkastningskrav. VA-verksamhet Enligt 30 VA-lagen får avgifterna som tas ut av leverantören ej överskrida nivån för de kostnader som är nödvändiga vid drift av anläggningen. Avgiften ska fördelas skäligt på de avgiftsskyldiga (31 ). De nödvändiga kostnader som avgiften kan förväntas täcka är dels nuvarande kostnader men också, vid behov, kostnader för framtida investeringar i det fall det finns en fastställd investeringsplan. Detta syftar till att dagens brukare ej skall belastas med kostnader som bör betalas av framtida brukare. Elementärt är att VA-verksamheter inte får gå med vinst och därav att avkastningskravet för denna verksamhet bör vara 0,0%. Detta förutsätter dock att verksamheten kapitaliseras på egna meriter och att en rimlig finansieringskostnad beläggs verksamheten för eventuella lån som kommunen direkt eller indirekt gett verksamheten Page 65 of

66 Viktad jämförelse marknadsnoterade bolag Avkastningskrav för respektive verksamhetsgren Verksamheternas vikt i Sandviken Energi AB Bolagets verksamhetsgrenar fördelar sig enligt grafen åt höger mätt till omsättningsandel. Jämförelsebolag har tagits fram för de fyra översta verksamhetsgrenarna i tabellen nedan. V/A-verksamheten har tilldelats avkastningskravet 0 % eftersom rådande reglering anger att inget avkastningskrav får sättas på en sådan verksamhet. Även Stadsmiljö har tilldelats avkastningskrav om 0 % då verksamheten enligt direktiv från ägarna bedrivs enligt självkostnadsprincipen och inte skall generera något resultat. Resterande verksamheter är av mindre karaktär och har därav tilldelats det genomsnittliga energibolagets avkastningskrav före skatt om 14,8%, i enlighet med tidigare avsnitt. Specifika avkastningskrav för verksamhetsgrenarna har beräknats utifrån portföljer av jämförbara marknadsnoterade bolag enligt Appendix 2, 3 och 4. I tabell nedan redovisas avkastningskraven per verksamhetsgren samt aggregerat för hela bolaget utifrån den vikt verksamhetsgrenarna har i bolaget På aggregerad nivå erhålls ett viktat avkastningskrav före skatt om 10,9% vilket är lägre än det ej viktade avkastningskravet om 14,8 %. Det beror på att V/A-verksamheten och Stadsmiljö som tillsammans står för närmare 27 % av bolaget har ansetts ha ett avkastningskrav på 0 %. Det bör dock påpekas att flertalet av de jämförelsebolag som använts har VA-verksamhet och annan reglerad verksamhet och dessa bolags generella risk speglar begränsade möjligheter till avkastning. PwC Page 66 of % 7% 1% 5% 4% 1% 22% Kraft och värme Vatten och avlopp Kommunikation Övrigt 40% Nätverksamhet Stadsmiljö Vattenkraft MEKKAB Verksamhetsgren Vikt CAPM före skatt Viktat CAPM Nätverksamhet 21,9% 14,9% 3,3% Kraft och värme 40,0% 14,75% 5,9% Vattenkraft 3,7% 14,31% 0,5% Kommunikation 5,3% 16,1% 0,9% Vatten och avlopp 19,8% 0,0% 0,0% Stadsmiljö 6,8% 0,0% 0,0% MEKKAB 1,1% 14,8% 0,2% Övrigt 1,2% 14,8% 0,2% Viktad CAPM före skatt 10,9%

67 Jämförelse kommunala energibolag PwC Page 67 of

68 Jämförelse kommunala energibolag 1(3) I och med att Sandviken Energi är ett kommunalt energibolag är de mest jämförbara objekten på marknaden andra kommunala energibolag. Vi har valt ut fem andra kommunala energibolag för att erhålla en nyanserad bild av avkastningskravet i ett jämförbart objekt. Karlstad Växjö Vi har valt att jämföra mot fem andra kommunala energibolag med uttalade avkastningskrav genom kommunfullmäktiges fastställda ägardirektiv. Nedan följer kommunerna, energibolagen samt de fastslagna avkastningskraven på totalt kapital för respektive bolag: Falun Trollhättan Sandviken Karlskoga kommun Karlskoga Energi & Miljö AB 7,5 % Karlskoga Trollhättans kommun Trollhättan Energi AB 6,0 % Faluns kommun Falu Energi och Vatten AB 5,0 % Karlstads kommun Karlstad Energi AB 5,0 % Växjös kommun Växjö Energi AB 6,0 % Grafen ovan till höger visar kommunernas invånarantal där Sandvikens kommun återfinns som näst minsta kommun med sina drygt 37 tusen invånare. Växjö och Karlstad sticker ut med sina ungefärliga 85 tusen invånare. Grafen nedan till höger visar kommunernas energibolag sett till balansomslutning samt omsättning. Sandviken återfinns även här som näst minst. De tre minsta kommunerna är relativt homogena sett till omsättningen Karlstad Energi AB Växjö Falu Energi Energi AB och Vatten AB Balansomslutning, TSEK Karlskoga Energi & Miljö AB Omsättning, TSEK Sandviken Trollhättan Energi AB Energi AB PwC Page 68 of

69 Jämförelse kommunala energibolag 2(3) För att ta ställning till hur jämförbara de andra fem kommunala energibolagen är mot Sandviken Energi AB behöver bolagens verksamheter granskas översiktligt. I Appendix 5 och 6 har bolagen översiktligt förklarats utifrån vilka verksamhetsgrenar som finns samt grenarnas vikt i verksamheten mätt i omsättning. Fjärrvärmeverksamheten, liksom i Sandviken Energi AB, är den största intäktskällan hos samtliga jämförelsebolagen förutom Karlstad Energi AB där det svarar för den näst största intäktskällan. Eldistribution är näst största intäktskälla hos samtliga förutom Karlstad Energi som inte bedriver sådan verksamhet. V/A-verksamhet bedrivs i tre av de fem jämförelsebolagen. Avfallshantering, som inte bedrivs i Sandviken energi AB, återfinns i två av jämförelsekommunerna men står för den relativt liten del av omsättningen. Stadsnät är en verksamhet som samtliga jämförbara energibolag bedriver bortsett från Karlstad Energi. Liksom för Sandviken Energis del är denna verksamhet en av de mindre i samtliga kommuner. Appendix 6 och 7 visar data för elnät respektive fjärrvärme i de olika kommunala energibolagen. Utifrån graferana i Appendix är Trollhättan Energi det bolag som mest liknar Sandviken Energi AB både för elnät och fjärrvärme. Man kan även utläsa att Karlstad Energi AB är det bolag som minst liknar Sandviken Energi AB. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att de fem jämförelseobjekten har relativt liknande verksamhet som Sandviken Energi AB varför en genomsnittsportfölj av dessa bör kunna vara ett bra jämförelseobjekt när ett avkastningskrav skall tas fram. Trollhättan Energi är det mest jämförbara sett till hur deras verksamhet är uppdelad och kvantiteterna som verksamhetsgrenarna genererar. PwC Page 69 of

70 Jämförelse kommunala energibolag 3(3) I tabell nedan har jämförelsekommunerna summerats vilka genererar en genomsnittsportfölj för att jämföra mot Sandviken Energi AB. De jämförbara bolagen har ett genomsnittligt avkastningskrav om 5,9 % på totalt kapital. Den historiska lönsamheten i Sandviken Energi AB har varit svagare än jämförelseportföljen räntabiliteten på det totala kapitalet har varit 4,2 % jämfört portföljens 6,5 % medan räntabiliteten på det egna kapitalet varit 14 % jämfört portföljens 15,5 %. Man kan dock säga att Sandviken Energi ligger relativt nära jämförelseportföljen för de båda lönsamhetsmåtten. Gällande soliditet kan vi konstatera att spridningen är stor i jämförelseportföljen Trollhättan Energi AB har haft den lägsta genomsnittliga soliditeten om 12,6 % medan Karlskoga Energi och Miljö uppvisar 42,9 % över treårsperioden. Sandviken Energi ABs historiska soliditet om 29,5 % är något lägre än genomsnittportföljens 32,1 %. Avkastningen på totalt kapital om 4,2 % för Sandviken ligger lägre än det genomsnittliga avkastningskravet om 5,9 % för jämförelseportfölen. Eftersom ett par bolag i portföljen ej bedriver V/A-verksamhet kan högre avkastningskrav ställas på dessa. Av den anledningen kan man resonera kring att Sandviken Energi AB bör anta ett lägre avkastningskrav än genomsnittet vilken kan motivera 4,2 % som en rimlig avkastning på totalt kapital. Givet att soliditetsmålet för Sandviken Energi skulle motsvara genomsnittlig soliditet i jämförelsebolagen skulle genomsnittligt avkastningskrav på totalt kapital om 5,9 % motsvara en avkastning på eget kapital på ca 18,4%. I genomsnitt lyckas de jämförbara bolagen inte att nå upp i denna avkastningsnivå utan faktisk avkastning på eget kapital är lägre, 15,5 %. Karlstad Energi Växjö Energi Falu Energi och Vatten Karlskoga Energi och Miljö Trollhättan Energi Elnät Genomsnitt, jämförbara bolag Sandviken Energi Avkastningskrav, TK 5,0% 6,0% 5,0% 7,5% 6,0% 5,9% - Soliditet 2012 Soliditet 2011 Soliditet 2010 Soliditet, snitt 38,6% 41,0% 37,4% 39,0% 32,6% 39,4% 37,2% 36,4% 28,2% 26,6% 27,2% 27,4% 43,5% 42,6% 42,9% 43,0% 12,8% 11,7% 12,6% 12,4% 31,5% 32,8% 32,0% 32,1% 29,3% 30,1% 29,3% 29,5% RE 2012 RE 2011 RE 2010 RE-snitt 1,6% 9,7% 13,2% 8,1% 11,0% 17,0% 17,0% 15,0% 18,1% 23,5% 25,8% 22,5% 13,9% 13,5% 16,9% 14,8% 22,9% 8,0% 20,2% 17,0% 13,5% 14,3% 18,6% 15,5% 7,6% 9,7% 24,8% 14,0% RT 2012 RT 2011 RT 2010 RT-snitt 4,9% 5,0% 5,1% 5,0% 5,7% 8,1% 6,4% 6,7% 7,1% 8,5% 8,2% 7,9% 7,1% 6,9% 7,6% 7,2% 5,6% 3,9% 6,2% 5,2% 6,1% 6,7% 6,7% 6,5% 4,0% 4,6% 4,1% 4,2% Se Appendix 9 för nyckeltalsdefinitioner. PwC Page 70 of

71 Slutsats PwC Page 71 of

72 Slutsats bedömt avkastningskrav för Sandviken Energi Baserat på beräknat avkastningskrav enlig CAPM kan avkastningskravet på eget kapital för Sandviken Energi beräknas till 14,8 %. Då Sandviken Energi har reglerade verksamheter med begränsade avkastningsmöjligheter har även ett viktat avkastningskrav beräknats. Det viktade avkastningskravet på eget kapital uppgår till 10,9%. Vid jämförelse med uttalade avkastningskrav för några jämförbara svenska kommuners energibolag kan konstateras att avkastningskravet på totalt kapital varierar mellan 5,0 % och 7,5 %, med ett genomsnitt på 5,9 %. För att kunna bedöma vad detta skulle motsvara i avkastning på eget kapital krävs att bolaget har ett soliditetsmål kopplat till avkastningskravet. Givet att soliditetsmålet för Sandviken Energi skulle motsvara genomsnittlig soliditet i jämförelsebolagen skulle detta motsvara en avkastning på eget kapital på ca 18,4%. I genomsnitt har dock dessa bolag haft en faktisk avkastning på eget kapital som är lägre än avkastningskravet, 15,5% och detta bedömer vi vara en mer rimlig nivå på avkastning. Sammantaget bedömer vi att ett rimligt avkastningskrav på eget kapital för Sandviken Energi uppgår till mellan 10,9%- 15,5 % med ett riktvärde på 14,8%. Avkastning på eget kapital Beräknat avkastningskrav enligt CAPM 14,8% Viktat avkastningskrav 10,9% Avkastningskrav baserat på jämförbara bolag 15,5% Ett rimligt avkastningskrav på eget kapital för Sandviken Energi bedöms finnas inom intervallet 10,9% - 15,5% med ett riktvärde på 14,8% Vi rekommenderar även att avkastningskravet kopplas till ett soliditetsmål för att kunna säkerställa att bolaget kan uppfylla ägardirektiven och ha en ekonomisk ställning som även medger utveckling av bolagets verksamhet. PwC Page 72 of

73 Appendix PwC Page 73 of

74 Appendix 1 jämförbara Energibolag Energibolag Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Enel SpA Italy ,82 0,93 0,90 0,33 0,71 EVN AG Austria ,81 0,57 0,36 0,32 0,12 Electricite de France SA France ,71 0,99 0,99 0,58 0,41 Endesa SA Spain ,04 0,96 0,95 0,93 0,45 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 Iberdrola SA Spain ,90 1,02 1,03 0,54 0,68 Verbund AG Austria ,67 0,89 0,84 0,54 0,41 Acciona SA Spain ,65 0,94 0,91 0,26 0,36 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 PGE SA Poland ,00 0,75 0,62 0,75 0,38 E.ON SE Germany ,66 1,00 1,00 0,60 0,49 RWE AG Germany ,99 0,96 0,94 0,48 0,45 A2A SpA Italy ,54 0,91 0,87 0,36 0,37 ACEA SpA Italy ,55 0,60 0,39 0,23 0,14 Centrica PLC Britain ,25 0,66 0,49 0,52 0,14 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 Edison SpA Italy ,16 0,65 0,48 0,56 0,12 CEZ AS Czech ,56 0,78 0,66 0,50 0,48 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 Medel 0,98 0,47 Aggregerad beta 0,94 PwC Page 74 of

75 Appendix 2 - jämförbara bolag, Kommunikation samt Vattenkraft Kommunikationsbolag Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Amcom Telecommunications Ltd Australia ,02 0,94 0,91 0,92 0,17 Hwacom Systems Inc Taiwan ,00 0,81 0,72 0,81 0,29 Dialog Axiata PLC Sri Lanka ,34 0,79 0,69 0,59 0,30 Aviat Networks Inc United States ,00 1,20 1,31 1,20 0,16 WirelessGate Inc Japan ,00 1,64 1,96 1,64 0,31 Medel 0,07 1,03 Aggregerad beta 1,11 Vattenkraft Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 E.ON SE Germany ,66 1,00 1,00 0,60 0,49 RWE AG Germany ,99 0,96 0,94 0,48 0,45 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 Medel 0,84 0,48 Aggregerad beta 0,88 * Bolag med negativ nettoskuld har justerats till en nettoskuld om 0 PwC Page 75 of

76 Appendix 3 jämförbara bolag Nätverksamhet Nätverksamhet Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Enel SpA Italy ,82 0,93 0,90 0,33 0,71 EVN AG Austria ,81 0,57 0,36 0,32 0,12 Electricite de France SA France ,71 0,99 0,99 0,58 0,41 Endesa SA Spain ,04 0,96 0,95 0,93 0,45 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 Iberdrola SA Spain ,90 1,02 1,03 0,54 0,68 Verbund AG Austria ,67 0,89 0,84 0,54 0,41 Acciona SA Spain ,65 0,94 0,91 0,26 0,36 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 RWE AG Germany ,99 0,96 0,94 0,48 0,45 A2A SpA Italy ,54 0,91 0,87 0,36 0,37 ACEA SpA Italy ,55 0,60 0,39 0,23 0,14 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 CEZ AS Czech ,56 0,78 0,66 0,50 0,48 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 Medel 1,17 0,44 Aggregerad beta 0,95 PwC Page 76 of

77 Appendix 4 jämförbara bolag Kraft och värme Kraft och värme Land Börsvärde Nettoskuld S/E Långsiktig beta Råbeta Tillgångsbeta Beta R2 Enel SpA Italy ,82 0,93 0,90 0,33 0,71 EVN AG Austria ,81 0,57 0,36 0,32 0,12 Electricite de France SA France ,71 0,99 0,99 0,58 0,41 Endesa SA Spain ,04 0,96 0,95 0,93 0,45 Fortum OYJ Finland ,53 0,79 0,69 0,52 0,38 Iberdrola SA Spain ,90 1,02 1,03 0,54 0,68 Verbund AG Austria ,67 0,89 0,84 0,54 0,41 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 E.ON SE Germany ,66 1,00 1,00 0,60 0,49 A2A SpA Italy ,54 0,91 0,87 0,36 0,37 ACEA SpA Italy ,55 0,60 0,39 0,23 0,14 Hafslund ASA Norway ,17 0,66 0,49 0,30 0,24 Edison SpA Italy ,16 0,65 0,48 0,56 0,12 EDP - Energias de Portugal SA Portugal ,83 0,96 0,93 0,34 0,57 Medel 1,02 0,46 Aggregerad beta 0,93 PwC Page 77 of

78 Appendix 5 Växjö Energi AB Majoriteten av intäkterna kommer från bolagets fjärrvärmcentral Sandviksverket. Produktionen uppgick 2012 till 835 GWh och nådde drygt kunder. Energidistribution sköter elnätet till närmare kunder. Övrig verksamhet rör Stadsnät i form av bredband och annan IT-kommunikation till kunder Falu Energi och Vatten AB Verksamhetsportföljen är relativt bred och har 2012 dominerats av fjärrvärme, genom produktion uppgående till 320 GWh, samt eldistribution. V/A- och avfallsverksamheten utgjorde även för betydande del av försäljningen. Elproduktion från värme-, vatten-, gas- och vindkraft svarade för en liten del av omsättningen liksom stadsnätsverksamheten Karlstad Energi AB Bolagets största intäktskälla under 2012 var elhandeln som uppgick till drygt 510 MSEK. Produktionen av fjärrvärme uppgick under året till 769 GWh vilket generade intäkter om drygt 431 MSEK. Övrig verksamhet som bedrivs av bolaget är renhållning i form av avfallshämtning och drift av sex återvinningscentraler PwC Page 78 of

79 Appendix 6 Trollhättan Energi AB Fjärrvärmeverksamhetens 346 GWh stod för majoriteten av bolagets omsättning Därefter var eldistributionen den största intäktskällan där 385 GWh överförts till de omkring elnätskundera. Övrig verksamhet som bedrivs är inom V/A, biogas samt stadsnät som levererar anslutningsmöjligheter för exempelvis bredband. Karlskoga Energi AB Bolaget har slagit samman vattenkraft och fjärrvärme i en verksamhetsgren vilken 2012 stod för största delen av bolagets omsättning då kraftvärmeverket producerade 352 GWh. Verksamhetsgrenen för eldistributionsnätet var den näst största intäktskällan där 433 GWh levererades till drygt kunder under Övrig verksamhet som bedrivs är inom områdena V/A, stadsnät samt avfallshantering. Sandviken Energi AB För att enklare visualisera Sandviken Energi AB som jämförelseobjekt ser vi verksamheten sammanfattad i grafisk form nedan. Verksamhetsgrenarna är benämnda något annorlunda för att enklare jämföras mot de andra bolagen. Kraft och värme var 2012 den största verksamhetsgrenen, lika stor som de två följande tillsammans eldistribution och V/A. Övriga verksamhetsgrenar svarade för liten del av omsättningen under året PwC Page 79 of

80 GWh Tusental Appendix 7 Elnät - distribuerad volym Elnät - antal kunder ,2 24,9 30,8 33,7 32,6 20,2 0 Karlskoga Elnät AB Trollhättan Energi Elnät AB Falu Elnät AB Karlstads Elnät AB Växjö Energi Elnät AB Sandviken Energi Elnät AB 0 Karlskoga Elnät AB Trollhättan Energi Elnät AB Falu Elnät AB Karlstads Elnät AB Växjö Energi Elnät AB Sandviken Energi Elnät AB Elnät - meter ledning per kund Karlskoga Elnät AB Trollhättan Energi Elnät AB Falu Elnät AB Karlstads Elnät AB Växjö Energi Elnät AB Sandviken Energi Elnät AB PwC Page 80 of

81 GWh GWh Appendix Fjärrvärme - värmeleveranser Karlskoga Kraftvärmeverk AB Trollhättan Energi AB Falu Energi & Vatten AB Karlstads Energi AB Växjö Energi AB Sandviken Energi AB Fjärrvärme - elproduktion kraftvärmeverk Karlskoga Kraftvärmeverk AB Trollhättan Energi AB 0 Falu Energi & Vatten AB Karlstads Energi AB Växjö Energi AB Sandviken Energi AB PwC Page 81 of

82 Appendix 9 Nyckeltal Räntabilitet på eget kapital (RE) Definition Resultat efter finansiella poster / Genomsnittligt JEK Räntabilitet på totalt kapital (RT) Resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader / Genomsnittlig balansomslutning Soliditet JEK / Balansomslutning Justerat eget kapital (JEK) Eget kapital + obeskattade reserver * (1-skattesats) PwC Page 82 of

83 Tjänsteskrivelse Laila Andersson Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida KS2017/ (4) Avkastningskrav för koncernen Sandviken Energi AB Kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunfällmäktige föreslås fastställa att avkastningskravet och soliditetsmålet ska gälla koncernen Sandviken Energi AB exkluderat Sandviken Energi Vatten AB, att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital, att avkastningen ska vara 14 % under perioden , att soliditeten inte ska understiga 30 %, samt att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel Sammanfattning av ärendet Sandvikens Stadshus AB har beslutat, , 75, om ett förslag till nya avkastningskrav för koncernen Sandviken Energi AB, som kommunfullmäktige föreslås fastställa. Avkastningskravet ska enligt förslaget vara långsiktigt, i enlighet med företagspolicyn, och uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. VA-verksamheten i Sandviken Energi Vatten AB lyder under särskild lagstiftning, som inte medger avkastning, och ska därför inte åsättas något krav. Som stöd i arbetet med att utforma avkastningskravet har en tidigare framtagen rapport från PwC AB använts, där Energikoncernen jämförs med andra marknadsaktörer. Bedömningen enligt rapporten är att avkastningskravet återfinns i intervallet 10,9-15,5 %. Det av fullmäktige Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken Page 83 of 135

84 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (4) tidigare fastställda avkastningskravet innebar att avkastningen skulle vara 13,5 % för 2015 och successivt öka till 14,5 % år Avkastningskravet bör också kopplas till ett soliditetsmål. Det tidigare soliditetskravet för perioden ,som grundar sig på utredningen, var att soliditeten inte bör understiga 30 %. Som underlag till nytt avkastningskrav har även en utvärdering gjorts av de senaste årens resultat och soliditet i koncernen Sandviken Energi AB. Den visar att det egna kapitalet, såväl som soliditeten, har ökat kraftigt. Den genomsnittliga avkastningen för den senaste femårsperioden har varit 14,3 % med en genomsnittlig soliditet på ca 41 %, exklusive Vattenbolaget. Det egna kapitalet har ökat snabbare än vad man räknat med i tidigare beslutsunderlag, vilket inneburit att resultatkravet i reella termer också ökat. Eftersom kapitalbasen fortsätter att öka behöver nivån i avkastningskravet bli konstant. En räntabilitet på 14 % på eget kapital har av SSAB bedömts vara rimligt för perioden , tillsammans med ett soliditetskrav som fortsätter att ligga på minst 30 %. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 4, om avkastningskrav för koncernen Sandviken Energi AB avseende perioden , och dessa behöver nu förnyas. I den av kommunfullmäktige beslutade företagspolicyn, , 44, anges det att kommunfullmäktige ska fastställa avkastningskrav för SSAB och dess dotterbolag. Kraven ska vara långsiktiga och uttryckas för en period om 3-4 år och ta hänsyn till respektive bolags ändamål och utvecklings-/ investeringsbehov. Där anges också att avkastningskraven ska uttryckas i form av räntabilitet på totalt kapital eller räntabilitet på eget kapital, samt att avkastningskraven inte ska likställas med utdelning eller koncernbidrag. De tidigare beslutade avkastningskraven är uttryckta i räntabilitet på eget kapital och utgångspunkten är att samma mått bör användas för samtliga bolag. Måttet ska tolkas som ett resultat efter finansiella poster i förhållande till justerat eget kapital. Med justerat eget kapital avses beskattat eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatteskuld. Som underlag till det tidigare beslutade avkastningskravet användes en utredning från PwC, Stöd i framtagande av avkastningskrav för Page 84 of 135

85 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (4) Sandviken Energi AB. Eftersom det nya regelverket för redovisning, det s.k. K3-regelverket som infördes strax efter beslutet, inte haft så stor påverkan på resultaträkningen i koncernen Sandviken Energi, bedöms denna rapport fortfarande kunna utgöra ett underlag till förnyade avkastningskrav. VA-verksamheten, som bedrivs i Sandviken Energi Vatten AB, lyder under särskild lagstiftning och kan inte åläggas något avkastningskrav. Bolaget ska därför undantas vid beräkning av såväl detta som avstämning av soliditeten i koncernen. Bedömningen enligt rapporten från PwC var att avkastningskravet för koncernen Sandviken Energi AB, uttryckt som årsresultat efter finansiella poster i relation till genomsnittligt eget kapital, återfanns i intervallet 10,9 % - 15,5 %. Beslutet för åren innebar ett avkastningskrav som började på 13,5 % år 2015 och ökades till 14,5 % för Detta kopplades till ett soliditetsmål om lägst 30 %. En uppföljning av resultatet i Energikoncernen visar att avkastningen på eget kapital har ökat från 10,8 % år 2012 till 16,8 % år Eftersom resultatet har ökat över åren och en stor del av avkastningen har fått stanna i koncernen, har det medfört att det egna kapitalet har ökat från ca 255 mkr år 2012 till ca 350 mkr år Eftersom kapitalbasen ökar kommer kravet på avkastning i reella termer att fortsätta öka även om den fastställda räntabiliteten är konstant. Eftersom det egna kapitalet har ökat kraftigt i Energikoncernen under de senaste åren och sannolikt kommer att fortsätta öka under de närmaste åren, behöver räntabilitetsnivån fastställas och ligga konstant under de närmaste åren. Det genomsnittliga egna kapitalet för 2017 beräknas bli ca 360 mkr, vilket med ett avkastningskrav på 14,5 % innebär ett resultat efter finansiella poster på drygt 52 mkr. Ett beräknat genomsnittligt eget kapital för 2018 på ca 390 mkr skulle innebära ett resultat på närmare 55 mkr, vid ett avkastningskrav på 14 %. Avkastningen bör också kopplas till ett soliditetmål för att säkerställa att bolaget kan uppfylla ägardirektiven och ha en ekonomisk ställning som medger utveckling av verksamheten. Genomsnittsvärdet för jämförbara bolag under mätperioden, enligt rapporten, låg på 32,1 % medan det för Sandvikenenergikoncernen var 29,5 % inkluderat Vattenbolaget. Exklusive Sandviken energi Vatten AB var soliditeten högre under perioden. Soliditeten för koncernen, exklusive Vatten AB, har ökat över åren till drygt 45 % för Genomsnittet för den senaste femårsperioden är 41 %. Page 85 of 135

86 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (4) Sandvikens Stadshus AB har bedömt att ett rimligt avkastningskrav för perioden , på koncernen Sandviken Energi AB exklusive Vattenbolaget, är en räntabilitet om 14 % på eget kapital tillsammans med ett soliditetskrav på minst 30 %. Beslutsunderlag Företagspolicy för Sandvikens kommun, kf , 44 Rapport Stöd i framtagande av avkastningskrav för Sandviken Energi AB, Beslut SSAB, protokollsutdrag , 75 Protokollsutdrag skickas till Sandviken Energi AB; styrelse, vd, ekonomichef Sandvikens kommun; koncernekonom Underskrifter Fredrik Högberg ekonomichef Laila Andersson koncernekonom Page 86 of 135

87 Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida Jens Fornander KS2017/ (3) Beloppsramar för borgen till de kommunala bolagen under år 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att Kommunstyrelsen Sandvikens kommun - Under år 2018 ingå generell borgen (ramborgen) såsom för egen skuld upp till ett totalt högsta lånebelopp, jämte därpå löpande ränta och kostnader på maximalt 740 mkr. Denna ramborgen fördelas med, 484 mkr på Sandvikenhus AB, 20 mkr på Sandviken Energi AB, 104 mkr på Sandviken Energi Vatten AB och 132 mkr på Sandvikens Stadshus AB. Det totala högsta skuldbeloppet skall räknas på respektive skuldebrevs ursprungliga lånebelopp. Sammanfattning av ärendet I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicy skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om - Beloppsramar och villkor för borgen till kommunens bolag under kommande budgetår För vissa kommunala bolag består dess låneportfölj av en kombination av vidareutlåning från Sandvikens kommun samt externa lån, där bolagen själva tagit upp lån på marknaden med beviljad kommunal borgen. Den centraliserade lånehanteringen medför att de av bolagens lån, som förfaller till betalning och haft borgen som säkerhet succesivt ersätts med vidareutlåning från kommunen. Detta innebär att Sandvikens kommun, för bolagens räkning, har ett totalt borgensåtagande på 740 mkr, per Per kommer Sandvikens kommuns borgensåtande minskat till 590 mkr. Ärendet Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken Page 87 of 135

88 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (3) I enlighet med Sandvikens kommuns finanspolicy, KF , har kommunkoncernens lånehantering centraliserats till en central finansfunktion inom kommunen. Det innebär att de kommunala bolagens lån som tidigare upptagits med kommunal borgen som säkerhet, successivt ersätts med vidareutlåning från kommunen vid förfall. Denna förflyttning kommer öka kommunens totala nyupplåning och minska beviljad borgensram påföljande år. Eftersläpningen med ett år beror på att bolagen behöver borgensramen när året börjar för att sedan vid lånets förfallodag ta upp ett nytt lån (vidareutlåning) från kommunen. Möjlighet finns att under innevarande år justera borgensramarna. Under 2018 kommer Sandvikenhus AB ersätta 150 mkr i borgenslån med vidareutlåning från kommunen. Sandviken Stadshus AB fortsätter låna viss del av låneportföljen externt med kommunal borgen och kommer således behöva beviljad borgensramen även framledes. Borgensram under år 2018 I den föreslagna borgensramen finns redovisat nuvarande nyttjad borgen. Bolag Borgensram Förfall Borgen-2018 Sandvikenhus AB 484 mkr 150 mkr Sandviken Energi AB 20 mkr 0 mkr Sandviken Energi Vatten AB 104 mkr 0 mkr Sandviken Stadshus AB 132 mkr 35 mkr* Total borgensram 740 mkr 185 mkr *fortsätter lånas via borgen Ovanstående innebär att Sandvikens kommun, för bolagens räkning, har ett totalt borgensåtagande på 740 mkr, per Per kommer Sandvikens kommun ha ett borgensåtande på 590 mkr. Page 88 of 135

89 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (3) Protokollsutdrag skickas till Sandviken Stadshus AB Sandviken Energi AB Sandvikenhus AB Göransson Arena AB Högbo Bruks AB Sandviken Specialfastigheter AB Ekonomikontoret Underskrifter Fredrik Högberg Ekonomichef Jens Fornander Finanssekreterare Page 89 of 135

90 Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida Jens Fornander KS2017/ (3) Kommunstyrelsen Sandvikens kommun Avgifter för borgen och vidareutlåning till de kommunala bolagen under år 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att 1. För perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018 fastställa avgiften, för den av kommunfullmäktige beviljade ramborgen per bolag och år, till 0,35 % beräknat på fastställt borgensbelopp för året. 2. Avgiften för vidareutlåning, från och med den 1 januari 2018 till 31 december 2018, fastställs till 0,35 % på respektive lånebelopp. Sammanfattning av ärendet I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicy skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om - Beloppsramar och villkor för borgen till kommunens bolag under kommande budgetår - Beloppsramar och villkor för vidareutlåning till kommunens bolag under kommande budgetår I enlighet med finanspolicyns lydelse om villkor, föreslår ekonomikontoret att Sandvikens kommun tar ut en avgift på 0,35 % beräknat på såväl av kommunfullmäktige beviljad ramborgen per bolag och år, som på respektive lånebelopp som av kommunen vidareutlånats till bolagen. Avgiften skall gälla för perioden 1 januari 2018 till 31 december Ärendet Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag trädde i kraft den 1 januari år Lagen omfattar bostadsbolag som drivs som aktiebolag Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken Page 90 of 135

91 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (3) av en eller flera kommuner och som i allmännyttigt syfte huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåtits som hyresrätt. I lagen sägs bland annat att verksamheten skall drivas enligt affärsmässiga principer och att bolagen av sina ägare inte skall ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter. I linje med detta fastställs att om kommunen går i borgen för bolagets lån skall en avgift tas ut så att kapitalkostnaden sammantaget blir marknadsmässig och om kommunen vidareutlånar till bolaget skall räntan vara marknadsmässig. Sandvikens kommunfullmäktige fattade , 193, beslut om att avgifter skall tas ut av samtliga kommunala bolag inom koncernen. Kontakter med olika aktörer inom kommunsektorn har visat att de borgensavgifter som kommuner använder sig av mot de kommunala bolagen ligger på nivåer mellan 0,25 % till 0,50 %, med ett genomsnitt på 0,35 %. Enligt den praxis som utformats tar kommunfullmäktige beslut, en gång per år, om vilka avgiftsnivåer som skall gälla för kommande år. Kravet är att en avgift ska tas ut så att kapitalkostnaden sammantaget blir marknadsmässig vare sig det gäller om kommunen vidareutlånar till bolaget eller om bolaget betalar avgift för en beviljad borgen. Ekonomikontoret ser i dagsläget anledning att ändra på tidigare nivå, 0,25 %, på borgensavgiften och vidareutlåning inom Sandvikens kommun. En avgift på 0,35 % anses vara marknadsmässig för Sandvikens kommunkoncern. Avgifterna skall gälla för perioden 1 januari 2018 till 31 december Protokollsutdrag skickas till Ekonomikontoret Sandvikenhus AB Page 91 of 135

92 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (3) Sandviken Energi AB Sandviken Stadshus AB Göransson Arena AB Högbo Bruks AB Sandvikens Specialfastigheter AB Underskrifter Fredrik Högberg Ekonomichef Jens Fornander Finanssekreterare Page 92 of 135

93 Tjänsteskrivelse Handläggare Vårt diarienummer Er beteckning Datum Sida Jens Fornander KS2017/ (5) Kommunstyrelsen Sandvikens kommun Beloppsramar för Sandvikens kommuns nyupplåning, omsättning av lån samt vidareutlåning till de kommunala bolagen under år 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige förslås besluta att 1. Ge kommunstyrelsen rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med maximalt 671 mkr under år Beloppet består av kommunens egen upplåning som, i samband med beslut om budget för år 2018, maximerats till 250 mkr. Resterande belopp, 421 mkr, lånas upp för vidareutlåning till de kommunala bolagen. 2. Ge kommunstyrelsen rätt att omsätta befintliga lån som förfaller till betalning under 2018, maximalt 170 mkr. 3. Ge kommunstyrelsen rätt att under år 2018 vidareutlåna maximalt mkr till de kommunala bolagen. Beloppen fördelas på de kommunala bolagen med, 590 mkr till Sandvikenhus AB, 205 mkr till Sandviken Nyttofastigheter AB, 277 mkr till Sandviken Energi AB, 43 mkr till Sandviken Energi Elnät AB, 214 mkr till Sandviken Energi Vatten AB, 4 mkr till Bångbro Kraft AB, 67 mkr till Sandvikens Stadshus AB, 80 mkr till Högbo Bruks AB, 46 mkr till Göransson Arena AB och 15 mkr till Sandvikens Specialfastigheter AB. Sammanfattning av ärendet I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicyn skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om Postadress Telefon E-post Internet Organisationsnummer Sandvikens kommun (vx) Sandviken Page 93 of 135

94 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (5) 1. Beloppsramar för kommunens nyupplåning under kommande budgetår 2. Beloppsramar för kommunens omsättning av lån under kommande budgetår 3. Beloppsramar och villkor för vidareutlåning till kommunens bolag under kommande budgetår För några av de kommunala bolagen görs hela upplåningen av Sandvikens kommun, varefter vidareutlåning sker till respektive bolag. För andra kommunala bolag består låneportföljen av en kombination av vidareutlåning samt externa lån, där bolagen själva tagit upp lån på marknaden med beviljad kommunal borgen. Som ett led i att centralisera finansfunktionen ersätts successivt bolagens lån, som upptagits med kommunal borgen som säkerhet, med vidareutlåning från kommunen. Denna förflyttning ökar kommunens totala upplåning. Sandvikens kommun har enligt budget ett nyupplåningsbehov på 250 mkr för 2018, medan bolagen tillsammans har behov att nyupplåna 421 mkr. Det innebär att kommunen totalt behöver nyupplåna maximalt 671 mkr under år Sandvikens kommun har, under 2018, lån som förfaller till ett värde av 170 mkr. Kommunstyrelsen behöver rätt att omsätta dessa lån. Sandvikens kommun föreslås vidareutlåna maximalt mkr under Vidareutlåningen år 2018 utgörs av tre delar. Befintlig vidareutlånad volym, mkr, bolagens utökade upplåning för investeringar, 271 mkr samt borgenslån som förfaller under 2018 och ersätts med vidareutlåning, 150 mkr. Ärendet På senare år har rätten till ränteavdrag begränsats. Skatteplanering med hjälp av ränteutgifter, via interna lån, skall förhindras, framförallt inom internationella koncerner. Svenska kommuner är enligt lag skattebefriade Page 94 of 135

95 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (5) och har därmed inget att vinna på att skatteplanera, men drabbas ändå av regelverket. Skatteverket kom i juni 2013 med en slutrapport avseende Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriande verksamheter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommenterade detta i ett PM och skriver bland annat att Vår tolkning är att kommunernas utlåning till sina bolag torde kunna gå under affärsmässigt motiverade undantag under förutsättning att räntan är marknadsmässig och det inte rör sig om internt finansierat förvärv eller något annat tveksamt förfarande. Ett exempel rörande kommunal vidareutlåning (dvs. kommunen lånar externt och vidareförmedlar lånet till sitt bolag) från kommun till bolag är omnämnt i propositionen och torde kunna vara godtagbart som undantag. Skatteverket har i november 2017, efter granskning, godkänt Sandvikens kommuns vidareutlåningsförfarande. Ekonomikontoret fortsätter därmed att centralisera lånehanteringen i enlighet med Sandvikens kommuns finanspolicy, KF En del av arbetet för den centraliserade finansfunktionen består i att successivt ersätta bolagens externa lån som upptagits med kommunal borgen som säkerhet, med vidareutlåning från kommunen. Denna förflyttning kommer öka kommunens totala nyupplåning och minska beviljad borgensram efterföljande år. Eftersläpningen med ett år beror på att bolagen behöver borgensramen när året börjar för att vid lånets förfallodag ersätta det med ett lån från kommunen (vidareutlåning). Sandvikens kommun har enligt budget ett nyupplåningsbehov på 250 mkr för 2018, medan bolagen tillsammans har behov av 421 mkr. Det innebär att kommunen behöver nyupplåna maximalt 671 mkr under år Kommunstyrelsen behöver rätt att omsätta de lån som under året förfaller till betalning, motsvarande 170 mkr. Sandvikens kommun föreslås samtidigt vidareutlåna maximalt mkr under Vidareutlåningen år 2018 utgörs av tre delar. Befintlig vidareutlånad volym, mkr, bolagens utökade upplåning för investeringar, 271 mkr samt borgenslån som förfaller under 2018 och ersätts med vidareutlåning, 150 mkr, se tabell. Bolag Volym varav vidareutl. nyuppl. Page 95 of 135

96 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (5) Sandvikenhus AB 590 mkr 210 (150*) mkr Sandviken Nyttofastigheter AB 205 mkr 10 mkr Sandviken Energi AB 277 mkr 107 mkr Sandviken Energi Elnät AB 43 mkr 43 mkr Sandviken Energi Vatten AB 214 mkr 22 mkr Bångbro Kraft AB 4 mkr 4 mkr Sandviken Stadshus AB 67 mkr 0 mkr Högbo Bruks AB 80 mkr 5 mkr Göransson Arena AB 46 mkr 16 mkr Sandvikens Specialfastigheter AB 15 mkr 4 mkr Total vidareutlåning mkr 421 mkr * avser belopp som under 2018 flyttas från borgen till vidareutlåning. Ur bolagens perspektiv är detta inte ökad upplåning utan byte av kreditgivare till Sandvikens kommun. Nyttjande av beviljad borgen kommer minska med motsvarande volym, 150 mkr. Kommunstyrelsen föreslås därför under år 2018 kunna nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 671 mkr, omsätta befintliga lån som förfaller, 170 mkr, samt vidareutlåna maximalt mkr till de kommunala bolagen. Protokollsutdrag skickas till Sandviken Stadshus AB Sandviken Energi AB Sandvikenhus AB Page 96 of 135

97 Sandvikens kommun Tjänsteskrivelse Datum Sida (5) Göransson Arena AB Högbo Bruks AB Sandviken Specialfastigheter AB Ekonomikontoret Underskrifter Fredrik Högberg Ekonomichef Jens Fornander Finanssekreterare Page 97 of 135

98 Helena Zellner, Christian Blank TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer KS 2017/641 Sida 1(1) Kommunfullmäktige Reviderad styrmodell mot Vision 2025 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna revidering av Styrmodell mot Vision 2025 med vägledning och illustration. 2. Reviderad Styrmodell mot Vision 2025 ska gälla från och med budgetåret Sammanfattning En översyn av nuvarande styrmodell Balanserad styrning har skett under våren Översynen har resulterat i ett förslag på en revidering av styrmodellen. Fem perspektiv föreslås minska till fyra perspektiv där perspektivet Omvärld har ändrats till att vara en av faktorerna som påverkar kvarvarande samtliga perspektiv: Medborgare, Medarbetare, Hållbar samhällsutveckling och Ekonomi. För att synliggöra den Röda tråden från vision till aktivitet och uppföljning har en ny illustration av styrmodellen tagits fram. Under hösten 2017 har en ny vägledning med beskrivning av styrmodellen tagits fram. Av vägledningen framgår de olika stegen i styrningen. Kommunfullmäktiges ledamöter deltog den 12 juni 2017 i en Workshop gällande översyn av kommunfullmäktiges mål inför en ny mandatperiod och förslag till reviderad styrmodell. Övervägande positiva synpunkter framkom när det gäller förslaget till reviderad styrmodell. Beslutsunderlag Styrmodell mot Vision 2025 Vägledning, bilaga 1 Styrmodell mot Vision 2025 Illustration, bilaga 2 Ärendet Sandvikens kommun har sedan budgetåret 2011 använt en styrmodell som bygger på metoden balanserad styrning för att styra mot Vision Styrmodellen har benämnts Balanserad styrning för att tydliggöra att styrning sker utifrån olika dimensioner i verksamheten och att balans mellan dessa ska eftersträvas. Ekonomikontoret Postadress Sandvikens kommun Kommunstyrelseförvaltningen Sandviken Besöksadress Stadshuset, Odengatan 37 Telefon Fax Page 98 of 135 E-post kommun@sandviken.se Hemsida Organisationsnr PlusGiro

99 Sandvikens kommun Datum Diarienummer Sida 2(3) För att ytterligare tydliggöra styrning mot Vision 2025 har en översyn av styrmodellen skett under våren En arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän har diskuterat och tagit fram ett förslag till reviderad styrmodell. Den reviderade styrmodellen innebär att fem perspektiv ändras till fyra perspektiv bestående av Medborgare, Medarbetare, Hållbar samhällsutveckling och Ekonomi. Det tidigare perspektivet Omvärld utgör i förslaget en av de faktorer som påverkar de övriga perspektiven. För varje perspektiv behöver påverkan och hänsyn tas till: Invärld den värld som kan påverkas direkt, Närvärld den värld som kan påverkas indirekt Omvärld den värld som inte kan påverkas. Under hösten 2017 har en ny vägledning med beskrivning av styrmodellen tagits fram, se bilaga 1. Av vägledningen framgår de olika stegen i styrningen enligt följande: För varje perspektiv finns övergripande målsättningar som är den långsiktiga inriktningen. Inom varje perspektiv finns framgångsfaktorer, som beskriver vad Sandvikens kommun behöver vara bra på för att lyckas realisera övergripande målsättningar. Kommunfullmäktige anger mål och målnivåer som är styrande (målstyrning) och vägledande för nämnderna under en mandatperiod. Därefter fastställer nämnderna egna mål och målnivåer som bidrar till att kommunfullmäktiges mål kan uppnås och leda mot VISION Utifrån nämndernas mål upprättar förvaltningsorganisationen på enhetsnivå arbetsplaner med aktiviteter. Tillsammans med den förvaltningsövergripande planeringen utgör målstyrningen en del av styrningen och ingår i eventuella verksamhetsplaner som upprättas av förvaltningen. För varje perspektiv ska hänsyn tas till hur verksamheten påverkas av invärld, närvärld och omvärld. För att synliggöra den Röda tråden, från vision till aktivitet och uppföljning, har en ny illustration tagits fram, se bilaga 2. De olika stegen i styrmodellen är en del av det årliga förbättringsarbetet som består av att planera, genomföra, analysera och utvärdera verksamheten, för att därefter dra lärdom av resultaten och agera därefter. Kommunfullmäktiges ledamöter deltog den 12 juni 2017 i en Workshop gällande översyn av kommunfullmäktiges mål inför en ny mandatperiod och förslag till reviderad styrmodell. Synpunkter på mål och reviderad styrmodell var övervägande positiva. Protokollsutdrag skickas till Kommunledningskontoret, Ann-Katrin Sundelius, Christian Blank Ekonomikontoret, Fredrik Högberg, Helena Zellner Page 99 of 135

100 Sandvikens kommun Datum Diarienummer Sida 3(3) Underskrifter Ann-Katrin Sundelius Kommundirektör Helena Zellner Ekonomisekreterare Page 100 of 135

101 Bilaga 1, KS2017/641 Styrmodell mot Vision Vägledning SYFTE Syftet med styrmodellen är att verksamheterna inriktas mot gemensamma mål utifrån Vision Helhetssynen är viktig för att den kommunala verksamheten ska utvecklas utöver den egna verksamhetens behov. En tydlig och enhetlig styrmodell ger förutsättningar för detta samt att alla planerar och följer upp den kommunala verksamheten. STYRMODELL Sandvikens kommuns styrmodell mot Vision 2025 bygger på metoden balanserad styrning. Styrmodellen fokuserar på fler dimensioner än bara den traditionella ekonomiska. Fyra perspektiv anger de viktigaste fokusområdena, det som styrningen ska inriktas mot. Perspektiven speglar olika dimensioner i styrningen av verksamheten med riktning mot Vision 2025 och balans mellan dessa ska eftersträvas. FYRA PERSPEKTIV MEDBORGARE MEDARBETARE HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING EKONOMI Page 101 of 135

102 För varje perspektiv finns övergripande målsättningar som är den långsiktiga inriktningen. Inom varje perspektiv finns framgångsfaktorer, som beskriver vad Sandvikens kommun behöver vara bra på för att lyckas uppnå de övergripande målsättningarna. Kommunfullmäktige anger mål och målnivåer som är styrande (målstyrning) och vägledande för nämnderna under en mandatperiod. Därefter fastställer nämnderna egna mål och målnivåer som bidrar till att kommunfullmäktiges mål kan uppnås och leda mot Vision Utifrån nämndernas mål upprättar förvaltningsorganisationen på enhetsnivå arbetsplaner med aktiviteter. Tillsammans med den förvaltningsövergripande planeringen utgör målstyrningen en del av styrningen och ingår i eventuella verksamhetsplaner som upprättas av förvaltningen. För varje perspektiv ska hänsyn tas till hur verksamheten påverkas av invärld, närvärld och omvärld. DEN RÖDA TRÅDEN Den röda tråden synliggör styrningen från vision till aktivitet. De olika stegen i styrmodellen ska bidra till en utveckling mot Vision Målstyrningen är en del av det årliga förbättringsarbetet som består av att planera, genomföra, analysera och utvärdera verksamheten, för att därefter dra lärdom av resultaten och agera därefter. Vision 2025 Perspektiv Övergripande målsättningar KF Framgångsfaktorer Rapportering till fullmäktige Mål Nämnd Framgångsfaktorer Mål Riktlinjer från KS Rapportering till nämnd Förvaltningsledning Enhetschefer Medarbetare Arbetsplaner med enhetsspecifika aktiviteter Uppföljning av arbetsplaner Page 102 of 135