PROTOKOLL. Plats och tid , Kommunfullmäktigesalen, kl 17:00 20:35. Plats och tid för justering Kommunledningskontoret

Transkript

1 PROTOKOLL 1(36) Plats och tid, salen, kl 17:00 20:35 Beslutande Övriga deltagare Se nästa sida Se nästa sida Plats och tid för justering Kommunledningskontoret Avser paragrafer Sekreterare Angelica Lindberg Ordförande Monica Jacobsson Justerare Per Kihlgren Maria Vestlund ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret Underskrift Sekreterare

2 2(36) Närvarolista Beslutande ledamöter Lars-Göran Palmér (SD) Monica Jacobsson (S), Ordförande Veronica Wernersson (C), 1:e vice ordförande Ann-Christine Lüdke (M), 2:e vice ordförande Peter Kärnström (S) Peter Almén (S) Kerstin Almén (S) Signe Brockman (S) Mona Davik (S) Carl-Axel Pettersson (S) Robert Sten (S) Lena Åman (S) Birgitta Johansson (S) Ulf Gillström (S) Lena Erixon (S) Patrik Lundqvist (S) Stefan Wigö (S) Lars Karlsson (S) Tommy Johansson (S) Frida Larsson (S) Bo Wadström (M) Ingrid Hedin Amrén (S) Kenneth Andersson (SD) Urban Nilsson (M) Hans Olsson (M) Jonas Klang (M) Hatim Abu Rweileh (M) Jonny Bratberg (M) Annikki Bengtsson (SD) Roger Bengtsson (SD) Bernt Jonsson (V) Per Kihlgren (SD) Mikael Rosén (V) Margareth Söderlund (V) Lillemor Mauritzdotter Nylén (V) Alexander Lemoine (V) Maria Vestlund (C) Carl-Ewert Ohlsson (C) Nils-Gunnar Kempe (L) Per-Ola Grönberg (L) Ewa Ahari-Anteskog (MP) Margoth Hansen (LPO) Rejn Karlgren (MP) Mats Mattsson (LPO) Leif Jönsson (KD) Närvarande ersättare Patrik Delltorp (SD) Karin Jensen (SD) Tomas Kärnström (S) Frånvarande ledamöter Renate Almén (S) Hans-Olov Frestadius (S) Olle Vistbacka (S) Hans Olov Davidsson (SD) Morgan Hanning (S) Kerstin Alm (M) Martin Westlund (M) Marie-Louise Rodin Olofsson (SD)

3 3(36) Övriga deltagare Anders Asplund, Kommunjurist, Kommunstyrelseförvaltningen Angelica Lindberg, Kommunsekreterare, Kommunstyrelseförvaltningen

4 4(36) Innehållsförteckning 225 Inledning-Sandviken kulturkommun Miljöpris Allmänhetens frågor Valärenden Information om lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Taxa för tillsyn och tillstånd 2018 Gästrike räddningstjänst Avkastningskrav på Sandvikenhus AB Avkastningskrav på Sandviken Energi AB Borgensramar för bolagen för år Borgensavgifter för Ramar för vidareutlåning till bolagen för år Reviderad styrmodell mot Vision Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), inklusive fullmäktiges målsättningar mål och mått för Svar på medborgarförslag om träningshinderbana Svar på motion från (M) hedersrelaterat våld Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) angående uthyrning av solceller Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) kommunranking företagsklimat Anmälan av medborgarförslag om trädskötsel Anmälan av medborgarförslag om gratis pay and ski i Högbo för personer över 70 år Anmälan av motion från (M) om utegym Anmälan av interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) om besöksnäringen och naturturism Frågor från Per-Ola Grönberg (L) till individ- och familjeomsorgsnämnden Frågor från Hatim Abu Rweileh till kunskapsnämnden Handlingar för kännedom...36

5 5(36) 225 Inledning-Sandviken kulturkommun 2018 Sandvikens kommun har blivit utsedd till årets kulturkommun Ulf Gillström, ordförande i kultur- och fritidsnämnden läser upp juryns motivering för kommunfullmäktige: Ett öppet demokratiskt samhälle där kulturen har en bärande roll är utmärkande för årets kulturkommun. Kulturlivet är präglat av ett nytänkande och medborgarna bjuds in till många kulturella mötesplatser som främjar människors livskvalitet, gemenskap, hälsa och ger hopp inför framtiden. Kommunen har genom att satsa på olika kulturinstitutioner skapat plattformar för ett brett och skiftande utbud av kultur för alla åldrar. Litteraturhuset Trampolin spelar till exempel en viktig roll för barns och ungas läs- och språkutveckling. Ett välorganiserat bibliotek med flera filialer erbjuder varierad service varje dag under hela året. Medborgarna ställs också inför en utmaning att genomföra en svensk klassiker och målet är att under året läsa fyra klassiska verk - en genial läsfrämjande idé som borde spridas till fler kommuner. Möjligheter att utveckla sin kreativitet genom eget skapande erbjuder Konsthallens verkstad. Kulturskolan har ett brett utbud av aktiviteter för barn och unga och är också i viss mån öppen även för vuxna att ta del av undervisning. Den så kallade Sandviksmodellen är ett exempel på kommunens vision att regelbundet stimulera till möten mellan politiker och föreningar för att på ett kreativt sätt hitta nya utvecklingsområden. Det är med stolthet och respekt som fackförbundet Vision utser Sandviken till 2018 års kulturkommun.

6 6(36) 226 Miljöpris 2017 Miljöpriset 2017 delas ut av kommunfullmäktiges ordförande Monica Jacobsson (S) samt Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnds ordförande Carina Westerberg. Priset går till Anna-Karin och Svenolof Sundberg med följande motivering: Anna-Karin och Svenolof Sundberg driver ett småskaligt, ekologiskt jordbruk i Storvik. Gården har funnits sedan mitten av 1800-talet och Anna- Karin som är född på gården, har fortsatt sin fars gärning och omtanke om jord, skog och djur. Driften har varit ekologiskt innan begreppen krav och ekologisk blev kända för allmänheten. I anslutning till gården finns Berget - ett fint betat hagområde med gärdsgård byggd på traditionellt vis med virke från egen skog. Hagen och fårhusen är hemvist för gårdens Gästrikefår. Berget är klassat som nyckelbiotop tack vare mångårigt betande. Förutom jordbruket är paret även drivande i att bevara artrikedomen vid Storviks fäbodvall via slåtter med lie och räfsa.

7 7(36) 227 Allmänhetens frågor Det finns inga frågor.

8 8(36) KS2017/ Valärenden Beslut Avsägelser godkänner att Lisbeth Jedvik (L) avsäger sig uppdraget som ersättare i individ- och familjeomsorgsnämnden. Lars Åke Strömberg (C) avsäger sig uppdraget som ersättare i kunskapsnämnden. Mats Persson (V) avsäger sig sitt uppdrag som ersättare i omsorgsnämnden. Hatim Abu Rweileh (M) avsäger sig uppdraget som ersättare i individ- och familjeomsorgsnämnden. Fyllnadsval utser Hatim Abu Rweileh (M) till ersättare i kunskapsnämnden. Per Brykt (C) till ersättare i kunskapsnämnden. Mats Persson (V) till ledamot i omsorgsnämnden. Lillemor Mauritzdotter Nylén (V) till ersättare i omsorgsnämnden Bengt Eriksson (V) till ersättare i individ- och familjeomsorgsnämnden. Catrine Larsson (L) till ersättare i individ- och familjeomsorgsnämnden. Val till gemensam för förestagshälsovårdsnämnd utser Kerstin Almén (S) och Hans Olsson (M) till ledamöter. Rejn Karlgren (MP) och Behrokh Honarmand (L) till ersättare. För kännedom från Länsstyrelsen Margot Hansen är utsedd till ledamot efter Stefan Dufvenberg (LPo) i kommunfullmäktige. Patric Hellström är utsedd till ersättare efter Margoth Hansen (LPo) i kommunfullmäktige.

9 9(36) 229 Information om lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Josefine Löfman, barn- och ungdomsstrateg informerar om lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP).

10 10(36) KS2017/ Taxa för tillsyn och tillstånd 2018 Gästrike räddningstjänst Beslut besluta att 1. Fastställa taxa enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarlig verksamhet och explosiva varor (LBE) för Sandviken kommun Taxan gäller från Endast kommunfullmäktige kan besluta om taxor enligt LSO och LBE som ska gälla i den egna kommunen. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har under år 2016 arbetat fram ett underlag för taxekonstruktion gällande tillsyn enligt LSO, samt tillsyn och tillstånd enligt LBE för att kunna stödja kommunernas arbete. För att säkerställa en rättssäker tillsynsprocess har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) tagit fram en handbok som beskriver arbetssätt för genomförande av tillsyner. Gästrike Räddningstjänst har valt att följa både SKL:s underlag för taxekonstruktion och MSB:s handledning för att uppnå en rättssäker tillsynsprocess och därmed behöver taxorna justeras. Förslag på de nya taxorna redovisas i Sandviken kommun taxetabell LSO-LBE De föreslagna taxorna följer självkostnadsprincipen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Taxa för tillsyn och tillstånd enligt Lagen om skydd mot olyckor och Lagen om brandfarliga och explosiva varor, Dnr 2017/596 Gästrike Räddningstjänst Förslag till taxa för tillsyn och tillstånd enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarlig verksamhet och explosiva varor (LBE) Sandviken kommun Taxetabell LSO-LBE 2018 Protokollsutdrag skickas till Gästrike räddningstjänst

11 11(36) KS2017/ Avkastningskrav på Sandvikenhus AB Beslut beslutar att 1. Att avkastningskravet ska gälla Sandvikenhuskoncernen som helhet. 2. Att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. 3. Att avkastningen ska vara 7 % under perioden Att soliditeten inte ska understiga 23 %. 5. Att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel Sandvikens Stadshus AB har, den , 74, beslutat om ett förslag till nya avkastningskrav för koncernen Sandvikenhus AB, som kommunfullmäktige föreslås fastställa. Avkastningskravet ska enligt förslaget vara långsiktigt, i enlighet med företagspolicyn, och uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Det tidigare beslutade avkastningskravet, för perioden , bygger på en utredning baserat på tidigare redovisningsregler. För att få en jämförbarhet med aktuella resultatmått och med andra aktörer på marknaden har en ny rapport tagits fram med hjälp av PwC AB. Bedömningen enligt rapporten är att ett marknadsmässigt avkastningskrav för Sandvikenhus AB återfinns i intervallet 5-7 %. Det föreslagna resultatmåttet som använts i rapporten bygger dock på ett årsresultat efter skatt. Om i stället ett resultat efter finansiella poster används, dvs. ett resultat före skatt, ska en något högre procentsats användas. Avkastningskravet bör också kopplas till ett soliditetsmål, vilket enligt rapporten bedöms återfinnas i intervallet %. Den genomsnittliga soliditeten för Sandvikenhuskoncernen under den senaste femårsperioden ligger på 24,6 %. Sandvikens Stadshus AB har bedömt att ett rimligt avkastningskrav för perioden är en räntabilitet om 7 % på eget kapital, tillsammans med ett soliditetsmål på minst 23 %. Beslutsunderlag Företagspolicy för Sandvikens kommun, KF , 44

12 12(36) Rapport Stöd i processen att utarbeta ägardirektiv för Sandvikenhus AB, Beslut SSAB, protokollsutdrag , 74 Tjänsteskrivelse Yrkanden Peter Kärnström (S), Jonas Klang (M), Mats Mattsson (LPo) och Hatim Abu Rweileh (M) yrkar bifall till förslag till beslut. Yttranden Peter Kärnström (S) Mats Mattsson (LPo) Lillemor Mauritzdotter Nylén (V) Jonas Klang (M) Hatim Abu Rweileh (M) Protokollsutdrag skickas till Sandvikenhus AB; styrelse, vd, ekonomichef Sandvikens kommun; koncernekonom

13 13(36) KS2017/ Avkastningskrav på Sandviken Energi AB Beslut beslutar att 1. Att avkastningskravet och soliditetsmålet ska gälla koncernen Sandviken Energi AB exkluderat Sandviken Energi Vatten AB. 2. Att avkastningskravet ska uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. 3. Att avkastningen ska vara 14 % under perioden Att soliditeten inte ska understiga 30 %. 5. Att vid utvärderingen ska måluppfyllelsen även mätas som ett snitt över en femårscykel. Sandvikens Stadshus AB har beslutat, , 75, om ett förslag till nya avkastningskrav för koncernen Sandviken Energi AB, som kommunfullmäktige föreslås fastställa. Avkastningskravet ska enligt förslaget vara långsiktigt, i enlighet med företagspolicyn, och uttryckas som ett årsresultat efter finansiella poster i förhållande till genomsnittligt eget kapital. VA-verksamheten i Sandviken Energi Vatten AB lyder under särskild lagstiftning, som inte medger avkastning, och ska därför inte åsättas något krav. Som stöd i arbetet med att utforma avkastningskravet har en tidigare framtagen rapport från PwC AB använts, där Energikoncernen jämförs med andra marknadsaktörer. Bedömningen enligt rapporten är att avkastningskravet återfinns i intervallet 10,9-15,5 %. Det av fullmäktige tidigare fastställda avkastningskravet innebar att avkastningen skulle vara 13,5 % för 2015 och successivt öka till 14,5 % år Avkastningskravet bör också kopplas till ett soliditetsmål. Det tidigare soliditetskravet för perioden ,som grundar sig på utredningen, var att soliditeten inte bör understiga 30 %. Som underlag till nytt avkastningskrav har även en utvärdering gjorts av de senaste årens resultat och soliditet i koncernen Sandviken Energi AB. Den visar att det egna kapitalet, såväl som soliditeten, har ökat kraftigt. Den genomsnittliga avkastningen för den senaste femårsperioden har varit 14,3 % med en genomsnittlig soliditet på ca 41 %, exklusive Vattenbolaget. Det egna kapitalet har ökat snabbare än vad man räknat med i tidigare beslutsunderlag, vilket inneburit att resultatkravet i reella termer också ökat.

14 14(36) Eftersom kapitalbasen fortsätter att öka behöver nivån i avkastningskravet bli konstant. En räntabilitet på 14 % på eget kapital har av SSAB bedömts vara rimligt för perioden , tillsammans med ett soliditetskrav som fortsätter att ligga på minst 30 %. Beslutsunderlag Företagspolicy för Sandvikens kommun, kf , 44 Rapport Stöd i framtagande av avkastningskrav för Sandviken Energi AB, Beslut SSAB, protokollsutdrag , 75 Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag skickas till Sandviken Energi AB; styrelse, vd, ekonomichef Sandvikens kommun; koncernekonom

15 15(36) KS2017/ Borgensramar för bolagen för år 2018 Beslut beslutar att under år 2018 ingå generell borgen (ramborgen) såsom för egen skuld upp till ett totalt högsta lånebelopp, jämte därpå löpande ränta och kostnader på maximalt 740 mkr. Denna ramborgen fördelas med, 484 mkr på Sandvikenhus AB, 20 mkr på Sandviken Energi AB, 104 mkr på Sandviken Energi Vatten AB och 132 mkr på Sandvikens Stadshus AB. Det totala högsta skuldbeloppet skall räknas på respektive skuldebrevs ursprungliga lånebelopp. I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicy skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om beloppsramar och villkor för borgen till kommunens bolag under kommande budgetår. För vissa kommunala bolag består dess låneportfölj av en kombination av vidareutlåning från Sandvikens kommun samt externa lån, där bolagen själva tagit upp lån på marknaden med beviljad kommunal borgen. Den centraliserade lånehanteringen medför att de av bolagens lån, som förfaller till betalning och haft borgen som säkerhet succesivt ersätts med vidareutlåning från kommunen. Detta innebär att Sandvikens kommun, för bolagens räkning, har ett totalt borgensåtagande på 740 mkr, per Per kommer Sandvikens kommuns borgensåtande minskat till 590 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag skickas till Sandviken Stadshus AB Sandviken Energi AB Sandvikenhus AB Göransson Arena AB Högbo Bruks AB Sandviken Specialfastigheter AB Ekonomikontoret

16 16(36) KS2017/ Borgensavgifter för 2018 Beslut beslutar att 1. För perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018 fastställa avgiften, för den av kommunfullmäktige beviljade ramborgen per bolag och år, till 0,35 % beräknat på fastställt borgensbelopp för året. 2. Avgiften för vidareutlåning, från och med den 1 januari 2018 till 31 december 2018, fastställs till 0,35 % på respektive lånebelopp. I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicy skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om - Beloppsramar och villkor för borgen till kommunens bolag under kommande budgetår - Beloppsramar och villkor för vidareutlåning till kommunens bolag under kommande budgetår I enlighet med finanspolicyns lydelse om villkor, föreslår ekonomikontoret att Sandvikens kommun tar ut en avgift på 0,35 % beräknat på såväl av kommunfullmäktige beviljad ramborgen per bolag och år, som på respektive lånebelopp som av kommunen vidareutlånats till bolagen. Avgiften skall gälla för perioden 1 januari 2018 till 31 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag skickas till Ekonomikontoret Sandvikenhus AB Sandviken Energi AB Sandviken Stadshus AB Göransson Arena AB Högbo Bruks AB Sandvikens Specialfastigheter AB

17 17(36) KS2017/ Ramar för vidareutlåning till bolagen för år 2018 Beslut beslutar att 1. Ge kommunstyrelsen rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med maximalt 671 mkr under år Beloppet består av kommunens egen upplåning som, i samband med beslut om budget för år 2018, maximerats till 250 mkr. Resterande belopp, 421 mkr, lånas upp för vidareutlåning till de kommunala bolagen. 2. Ge kommunstyrelsen rätt att omsätta befintliga lån som förfaller till betalning under 2018, maximalt 170 mkr. 3. Ge kommunstyrelsen rätt att under år 2018 vidareutlåna maximalt mkr till de kommunala bolagen. Beloppen fördelas på de kommunala bolagen med, 590 mkr till Sandvikenhus AB, 205 mkr till Sandviken Nyttofastigheter AB, 277 mkr till Sandviken Energi AB, 43 mkr till Sandviken Energi Elnät AB, 214 mkr till Sandviken Energi Vatten AB, 4 mkr till Bångbro Kraft AB, 67 mkr till Sandvikens Stadshus AB, 80 mkr till Högbo Bruks AB, 46 mkr till Göransson Arena AB och 15 mkr till Sandvikens Specialfastigheter AB. I enlighet med den av fullmäktige fastslagna finanspolicyn skall kommunfullmäktige inför varje nytt år fatta beslut om 1. Beloppsramar för kommunens nyupplåning under kommande budgetår 2. Beloppsramar för kommunens omsättning av lån under kommande budgetår 3. Beloppsramar och villkor för vidareutlåning till kommunens bolag under kommande budgetår För några av de kommunala bolagen görs hela upplåningen av Sandvikens kommun, varefter vidareutlåning sker till respektive bolag. För andra kommunala bolag består låneportföljen av en kombination av vidareutlåning samt externa lån, där bolagen själva tagit upp lån på marknaden med beviljad kommunal borgen. Som ett led i att centralisera finansfunktionen ersätts successivt bolagens lån, som upptagits med kommunal borgen som säkerhet, med vidareutlåning från kommunen. Denna förflyttning ökar kommunens totala upplåning. Sandvikens kommun har enligt budget ett nyupplåningsbehov på 250 mkr för 2018, medan bolagen tillsammans har behov att nyupplåna 421 mkr.

18 18(36) Det innebär att kommunen totalt behöver nyupplåna maximalt 671 mkr under år Sandvikens kommun har, under 2018, lån som förfaller till ett värde av 170 mkr. Kommunstyrelsen behöver rätt att omsätta dessa lån. Sandvikens kommun föreslås vidareutlåna maximalt mkr under Vidareutlåningen år 2018 utgörs av tre delar. Befintlig vidareutlånad volym, mkr, bolagens utökade upplåning för investeringar, 271 mkr samt borgenslån som förfaller under 2018 och ersätts med vidareutlåning, 150 mkr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yrkanden Mats Mattsson (LPo) och Peter Kärnström (S) yrkar bifall till förslag till beslut. Protokollsutdrag skickas till Sandviken Stadshus AB Sandviken Energi AB Sandvikenhus AB Göransson Arena AB Högbo Bruks AB Sandviken Specialfastigheter AB Ekonomikontoret

19 19(36) KS2017/ Reviderad styrmodell mot Vision 2025 Beslut beslutar att 1. Godkänna revidering av Styrmodell mot Vision 2025 med vägledning och illustration. 2. Reviderad Styrmodell mot Vision 2025 ska gälla från och med budgetåret En översyn av nuvarande styrmodell Balanserad styrning har skett under våren Översynen har resulterat i ett förslag på en revidering av styrmodellen. Fem perspektiv föreslås minska till fyra perspektiv där perspektivet Omvärld har ändrats till att vara en av faktorerna som påverkar kvarvarande samtliga perspektiv: Medborgare, Medarbetare, Hållbar samhällsutveckling och Ekonomi. För att synliggöra den Röda tråden från vision till aktivitet och uppföljning har en ny illustration av styrmodellen tagits fram. Under hösten 2017 har en ny vägledning med beskrivning av styrmodellen tagits fram. Av vägledningen framgår de olika stegen i styrningen. s ledamöter deltog den 12 juni 2017 i en Workshop gällande översyn av kommunfullmäktiges mål inför en ny mandatperiod och förslag till reviderad styrmodell. Övervägande positiva synpunkter framkom när det gäller förslaget till reviderad styrmodell. Beslutsunderlag Styrmodell mot Vision 2025 Vägledning, bilaga 1 Styrmodell mot Vision 2025 Illustration, bilaga 2 Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag skickas till Kommunledningskontoret, Ann-Katrin Sundelius, Christian Blank Ekonomikontoret, Fredrik Högberg, Helena Zellner

20 20(36) KS2017/ Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF), inklusive fullmäktiges målsättningar mål och mått för 2019 Beslut beslutar att fastställa gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) för åren Gemensamma planeringsförutsättningar ska i enlighet med den Budget och planeringsprocess, som fastställdes av fullmäktige år , 182, beslutas av fullmäktige på sammanträdet i december varje år, och gäller för en treårsperiod. GPF:n är det första steget i en lång budget- och planeringsperiod som slutar cirka 11 månader senare med att fullmäktige fastställer budgeten för det kommande året. Fullmäktiges mål är nu fastställda för mandatperioden varför målsättningar, mål och mått gäller Beslutsunderlag Gemensamma planeringsförutsättningar (GPF) för åren , inkl. fullmäktiges övergripande målsättningar, mål och mått för år Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag skickas till Kommundirektör Ann-Katrin Sundelius Ekonomichef Fredrik Högberg Ekonomisekreterare Helena Zellner

21 21(36) KS2017/ Svar på medborgarförslag om träningshinderbana Beslut avslår medborgarförslaget. Medborgarförslag KS2017/226 innebär ett förslag om att anlägga en träningshinderbana någonstans i kommunen alternativt att återuppliva den hinderbana som tidigare fanns i Högbo. Förslaget innebär även ett önskemål om en liten hinderbana för barn i alla åldrar. Kultur- och fritidsförvaltningen har samrått med Högbo bruk om medborgarförslaget. För närvarande har varken kultur- och fritidsnämnden eller Högbo bruk några planer på att anlägga en ny träningshinderbana i kommunen eller återuppliva den gamla hinderbanan i Högbo. Med anledning av detta föreslår kultur- och fritidsnämnden att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Medborgarförslaget besvaras av Ulf Gillström (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden under sammanträdet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse svar på medborgarförslag , dnr. KN2017/178 Medborgarförslag om träningshinderbana i Högbo, Dnr. KS2017/226 Kultur- och fritidsnämnden Yrkanden Mats Mattsson (LPo) yrkar bifall till medborgarförslaget. Yttranden Ulf Gillström (S) Hans Olsson (M) Mats Mattsson (LPo) Beslutsordning Ordförande finner att det finns två förslag till besluta, att avslå samt att bifalla medborgarförslaget. Ordförande ställer dessa mot varandra och finner att kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget.

22 22(36) Reservationer Mats Mattsson (LPo) Margoth Hansen (LPo) Protokollsutdrag skickas till Medborgaren

23 23(36) KS2017/ Svar på motion från (M) hedersrelaterat våld Beslut bifaller motionen och ger kommunledningskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna till kunskapsdagar och införande av en övergripande utbildningsplan för nämnder och bolag. Moderaterna har via Hatim Abu Rweileh inkommit med en motion gällande hedersrelaterat våld och förtryck. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta - att utreda möjligheterna till kunskapsdagar för samtliga nämnder/bolag kring hedersförtrycket - att utreda möjligheterna att införa en övergripande utbildningsplan för nämnder/bolag Motionen besvaras av Lena Erixon (S), vice ordförande i individ- och familjeomsorgsnämnden under sammanträdet. Beslutsunderlag Motion KS2017/280 Individ- och familjeomsorgsnämnden Yrkanden Lena Erixon (S) yrkar bifall. Yttranden Hatim Abu Rweileh (M) Lena Erixon (S) Protokollsutdrag skickas till Kommunledningskontoret

24 24(36) KS2017/ Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) angående uthyrning av solceller Interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) Förra året startade Umeå energi uthyrningen av solceller för att göra det mer tillgängligt. Ökningen är solklar. Bara under det första kvartalet 2017 har Umeå energi installerat sex gånger så många solceller som under hela förra året. Att hyra solceller är det nya sättet för privatpersoner att använda sig av solenergi i världen. Men i Västerbotten ligger man lite efter, säger Samar Nath som är chef på förnybar elproduktion på Umeå energi. Han berättar att de sett en stor förändring i hur många som vill ha solceller efter de startade uthyrningen förra året. Han tror att ökningen beror på att de gjort det enklare för den enskilda. Det är dyrt, en stor kapitalinvestering, att köpa sig in på solceller och det kan kännas lite jobbigt. Andra tycker att tekniken är lite sådär, man är lite rädd för den, säger Samar Nath. För att hyra solceller skriver man på åtta år i taget och Samar Nath kan tänka sig att vissa kanske kan tycka att det känns som en lång tid. Men han tycker att det är konstigt att man ska ifrågasätta den personliga vinsten och tiden det tar för att vinna på det. Det är många som smäller ut pengar på ett nytt kök eller nya fönster, och då behöver vi inte räkna hem det. Men när det kommer till solceller ska de hamna under luppen och granskas och det ska räknas ut efter hur lång tid man får tillbaka pengarna, säger Samar Nath. Frågor Har Sandviken Energi undersökt möjligheterna att starta uthyrning av solceller i samarbete med näringslivet? Har Sandviken Energi kontakt med Umeå energi för att ta del av erfarenheterna med uthyrning av solceller? Har Sandviken Energi någon plan för hur fler fastigheter skall skaffa solcellanläggningar?

25 25(36) Interpellationssvar från Tomas Kärnström (S) Har Sandviken Energi undersökt möjligheterna att starta uthyrning av solceller i samarbete med näringslivet? Nej, Sandviken Energi har inte undersökt möjligheterna med detta. Vi genomgår en stor förändringsresa i företaget för att bygga våra grundprocesser och arbetssätt innan vi går ut med nya affärserbjudanden. Däremot erbjuder Bixia, där vi är delägare till 5%, en ny affär där man erbjuder solceller till företag med en förmånlig affärsmodell som man kan avropa via Sandviken Energi och Bixia. Har Sandviken Energi kontakt med Umeå Energi för att ta del av erfarenheterna av uthyrning av solceller? Nej. Har Sandviken Energi någon plan för hur fler fastigheter ska skaffa solcellsanläggningar? Nej. Yttranden Nils-Gunnar Kempe (L) Tomas Kärnström (S) Bernt Jonsson (V) Lars-Göran Palmér (SD) Lillemor Mauritzdotter Nylén (V) Carl-Ewert Ohlsson (C) Peter Kärnström (S) Mats Mattsson (LPo) Hatim Abu Rweileh (M)

26 26(36) KS2017/ Svar på interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) kommunranking företagsklimat Interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) Sandviken sjunker i svenskt näringslivs kommunranking från plats 226 till 274. Det som sticker ut särskilt är Skolans attityder till företagande som sjunker 180 steg till 254 och tillgång till kompetens som sjunker med 112 steg till plats 272. Siffrorna känns märkliga, Sandviken har ett aktivt arbete med Ung Företagsamhet (UF), bra yrkesutbildningar och välutvecklad yrkeshögskola. Frågor Hur förklarar kommunledningen nedgången i ranking när det gäller skolans attityder till företagande och tillgången till kompetens? Vilka åtgärder kommer kommunledningen att vidta för att höja rankingen när det gäller skola och kompetens? Interpellationssvar från Peter Kärnström (S) Utifrån de arbete som pågår i skolan och de satsningar som gjorts på yrkesprogrammen kan jag inte ge ett entydigt svar på varför skolan har sjunkit i ranking. En förklaring kan nog vara att alla företag mer eller mindre upplever att de har svårt att få rätt kompetens och tycker därför att exempelvis skolan borde ha gjorts mer för att möt deras behov, men det är bara en spekulation. Skolan arbetar med kompetensförsörjning och skolan har ett högt söktryck till yrkesprogrammen, vilket går emot trenden i övriga landet. Som exempel på det arbete som görs kan nämnas att på alla yrkesprogram på Bessemerskolan finns branschvisa programråd. Även via elevernas APL (ArbetsPlatsförlagt Lärande) och via lärlingsutbildningarna förekommer ett nära samarbete med branscherna. Skolan har definierat sin APL-process och arbetar kontinuerligt med förfiningar av densamma. Skolan är certifierad inom både Teknikcollege (Teknikprogrammet och Industritekniska programmet) och det pågår ett ständigt arbete med utveckling av utbildningarna för att möta branschens behov. Rektor sitter med i den lokala styrgruppen och gymnasiechefen i den regionala styrgruppen. Teknikcollege var representerat på Bessemerskolans öppna hus. Både rektor och gymnasiechef har deltagit i företagsbesök via Teknikcollege under hösten. Industritekniska programmet har dessutom rätt att certifiera internationella svetsare. Utbildningens goda kvalitet gör att de flesta avgångselever med yrkesexamen går till arbete direkt efter avslutad skolgång.

27 27(36) Skolan är även branschrekommenderad skola inom Bygg- och anläggningsprogrammet och Ekonomiprogrammet är certifierat för diplomerad gymnasieekonom. Också Handelsprogrammet är certifierat av Handelsrådet. Arbetet inom alla ovanstående områden syftar till att stärka såväl kvalitet som kontakter med branscherna, Skolans engagerade lärare har inom flera branscher ett uttalat gott rykte, vilket de arbetar vidare på att bibehålla. Detta goda rykte gör att vissa företag väljer att ta emot elever på APL från Bessemerskolan framför andra skolor. Flera av skolans yrkesprogram arbetar på att kvalificera sig till årets yrkes- SM. Tidigare har elever från Bessemerskolan nått framskjutna placeringar. Ett sätt för att lyfta skolan i rankingen kan vara att lyfta fram och tydliggöra vad som görs idag i dialog med företagen. För det är ju som du säger, Sandviken har ett aktivt arbete med Ung Företagsamhet (UF), bra yrkesutbildningar och välutvecklad yrkeshögskola. Arbetet med vår näringslivsstrategi tror jag också kommer att lyfta oss i rankingen generellt. En utvecklingsmöjlighet tror jag är att mer aktivt stödja företag i kommunen vad gäller kompetensförsörjning, men det är inte enbart ett arbete för skolan. Yttranden Nils-Gunnar Kempe (L) Peter Kärnström (S) Hans Olsson (M) Mona Davik (S) Per-Ola Grönberg (L) Ingrid Hedin Amrén (S) Carl-Ewert Ohlsson (C) Hatim Abu Rweileh (M)

28 28(36) KS2017/ Anmälan av medborgarförslag om trädskötsel Beslut Medborgarförslaget besvaras senast på sammanträdet i september 2018 efter beredning av tekniska kontoret i samråd med eventuellt berörda.

29 29(36) KS2017/ Anmälan av medborgarförslag om gratis pay and ski i Högbo för personer över 70 år Beslut Medborgarförslaget besvaras senast på sammanträdet i september 2018 efter beredning av kultur- och fritidsnämnden i samråd med eventuellt berörda.

30 30(36) KS2017/ Anmälan av motion från (M) om utegym Beslut Motionen besvaras senast på sammanträdet i september 2018 efter beredning av kultur- och fritidsnämnden i samråd med eventuellt berörda.

31 31(36) KS2017/ Anmälan av interpellation från Nils-Gunnar Kempe (L) om besöksnäringen och naturturism Beslut Interpellationen besvaras av Peter Kärnström (S) vid sammanträdet i mars 2018.

32 32(36) KS2017/ Frågor från Per-Ola Grönberg (L) till individ- och familjeomsorgsnämnden Fråga till IFO-nämndens ordförande i Sandvikens kommun. Barnombudsmannen har i en ny rapport visat vad som kan hända omhändertagna barn som avviker och försvinner från de boenden de placerats på. En betydande del avviker, enligt rapporten, på grund av missförhållanden i de boenden de placerats på. Det kan innefatta våld, hot, övergrepp och kränkningar. Barn som är försvunna lever i en mycket utsatt situation. Det är ett extremt hårt och brutalt liv och många har levt på gatan. Såväl flickor som pojkar vittnar om sexuellt utnyttjande och hur de utnyttjats för prostitution. Barnombudsmannens analys visar att ensamkommande barns behov vid placering inte har utretts tillräckligt och att placeringarna ofta inte matchar barnets behov. BO konstaterar även att barn som avviker inte eftersöks på samma sätt som andra barn i Sverige. Enligt barnkonventionen ska Sverige ge ensamkommande barn särskilt skydd och bistånd. Varje barn som befinner sig här har rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp, och varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard. När det gäller ensamkommande barn som försvunnit är det tydligt att Sverige inte lever upp till detta. Sedan 2014 har drygt 1700 ensamkommande barn försvunnit i Sverige. Vi vet fortfarande inte var mer än 1400 av dem är eller vad som hänt dem, skriver BO i sin rapport. Frågor. Har barn som placerats av Sandvikens kommun försvunnit? Om så; -Hur många har åter träffats och hur många är fortfarande försvunna? -Hur har kommunen gått tillväga för att eftersöka barnen? Hur många ensamkommande barn har kommunen ansvar för idag? Boende inom kommunen? Placerade i andra kommuner? Har kommunens placeringar av barn utretts på ett rättssäkert sätt som matchat barnets behov?

33 33(36) Var det rätt beslut att lägga ner boenden inom kommunen för att i stället placera barn utanför kommunen? Frågorna besvaras av Lena Erixon (S), vice ordförande i individ- och familjeomsorgsnämnden. Yttranden Per-Ola Grönberg (L) Lena Erixon (S)

34 34(36) KS2017/ Frågor från Hatim Abu Rweileh till kunskapsnämnden Önskar att få svar på mina frågor av Kunskapsnämndens ordförande Signe Brockman. Förskola 1 och Förskola 2 är två kommunala förskolor som befinner sig ca 300 meter i från varandra. Dessa två förskolor slås ihop till en förskola på loven. men under den ordinarie tiden så är skillnaderna väldigt stora. Jag avstår från att nämna namnen på respektive förskola då syftet är att få svar eller förklaring till hur det ska skilja så mycket. Jag har inga invändningar eller synpunkter på att den ena förskolan är att föredra före den andra utan fokus ligger på att få svar på skillnaderna. Förskola 1 Inga skolfoto Ingen lucia firande Inte bjuda på glass när något barn fyller år Inget socker *Inga plastleksaker (gifter i plasten) Inga syskon på samma avdelning Inga högtider firas Lagar maten själva Har barn på avdelningen med funktionsnedsättning Förskola 2 Luciafirande där föräldrar får komma Bjuder på glass när någon fyller år Höstfest med korvgrillning och tipsrunda med barnen Halloweenfest Syskon kan gå på samma avdelning Får maten från centralköket Firar alla högtider Föräldraråd finns Inga barn med funktionsnedsättning

35 35(36) Frågor: 1. Hur och varför är det så stora skillnader på de kommunala förskolorna? 2. Har man som förälder rätt att byta förskola utifrån de skillnader som finns? 3. Anser ordförande att dessa skillnader är bra? 4. Kan dessa skillnader ha en positiv eller negativ påverkan på utvecklingen hos barn? 5. Vem bestämmer eller avgör för hur stora skillnaderna får vara på förskolan? Frågorna besvaras under sammanträdet av Signe Brockman (S), ordförande i kunskapsnämnden. Yttranden Hatim Abu Rweileh (M) Signe Brockman (S)

36 36(36) 248 Handlingar för kännedom Beslut lägger redovisade meddelanden till handlingarna. Följande handlingar för kännedom anmäls: a) Kommunstyrelsens protokoll , KS2017/20 b) Ekonomisk uppföljning, KS2017/165 c) Protokoll från Länsstyrelsen, inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet, KS2017/685 d) Översyn av indelning i valdistrikt inför valet 2018 KS2017/534