Levnadsförhållanden och framtidsplaner för ungdomar i Emmaboda kommun

Transkript

1 Levnadsförhållanden och framtidsplaner för ungdomar i Emmaboda kommun

2 Växjö 2017 Forskargrupp: Per Dannefjord Anna-Maria Sarstrand Marekovic Linnéuniversitetet Universitetsplatsen , Växjö, Sverige T Projektpartner: Regionrådet i Kalmar län Emmaboda kommun Linnéuniversitetet Förbundet av polska kommunerna Euroregion Baltic Klaipėda University Staden Slupsk CaSYPoT-Ru Partners: Immanuel Kant Baltic Federal University Svetlogorsk distriktsförvaltning Gusev distriktsförvaltning Kaliningradregionens byrå för ungdomsfrågor Projektet Kapacitetsbyggande för ungdomspolitik och strategiskt transnationellt samarbete - CaSYPoT är delvis finansierat av Södra Östersjöprogrammet genom den regionala utvecklingsfonden. CaSYPoT-Ru-projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Svenska institutet, Tredje lands deltagande i Östersjöregionens program. Finansiering: Summa stödberättigande kostnader: 457, ERUF-bidrag: ,35 CaSYPoT-Ru: SEK ,00 Varaktighet: Projekt startdatum: 07/01/2016 Projekt slutdatum: 06/30/2019 Innehållet i denna rapportera är författarens slutsatser och ska absolut inte ses som uppfattningen hos Europeiska Unionen, förvaltningsmyndigheten eller sekretariatet för Södra Östersjöprogrammet Projektwebbplats: 1

3 Innehåll Sida Rapport CaSYPoT-enkät, Emmaboda kommun... 3 A. Familj... 4 B. Fritid... 5 C. Skola... 7 D. Samhällsintresse... 9 E. Trygghet F. Hälsa G. Arbete H. Framtid Referenser

4 Rapport CaSYPoT-enkät, Emmaboda kommun Under våren 2017 skickades en enkät ut till 212 ungdomar i Emmaboda kommun. Enkäten är inspirerad av den nationella LUPP-enkäten, men har anpassats för att möjliggöra jämförelser med ett antal kommuner i South Balticregionen. Detta är den första rapporten och kommer endast att beröra resultaten från Emmaboda. Här analyserar vi de resultat som rör Emmaboda, men analysarbetet kommer att fortsätta och då fokusera på jämförelser mellan kommunerna i de olika länderna. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera studiens resultat av ungdomarnas upplevelser, tankar, funderingar och syn på sin nuvarande och framtida levnadssituation och samhället de lever i. Avsikten är att resultatet kan ska kunna användas för att identifiera behov, utforma lämpliga åtgärdsplaner och konkreta handlingsinsatser för kommunens ungdomspolitik. Det finns dock några problem med enkäten och den information den tillhandahåller som gör detta svårt. För det första är urvalet litet. Det innebär att de skillnader och förändringar som kan identifieras i svaren måste tolkas med försiktighet. De baseras i vissa fall på så få personer att ett enda svar påverkar procentfördelningen i en omfattning som tycks vara uppenbar och betydelsefull, men som i själva verket är närmast slumpmässig, eller åtminstone mindre än den verkar. För det andra riktades enkäten till samtliga kommunmedborgare som föddes 1999 eller 2000 och är folkbokförda i kommunen. Dessa ungdomar läser antingen på ett nationellt gymnasieprogram i Emmaboda kommun eller i angränsande kommuner. Det omfattar totalt 212 ungdomar. Av dessa har 166 enkäter samlats in. Det innebär en svarsfrekvens på 78 procent, vilket får betraktas som ett mycket gott resultat. Däremot observerar vi ett relativt stort internt bortfall. Majoriteten av frågorna besvaras av runt 120 personer men enstaka frågor har mycket låg svarsfrekvens, knappt 50%. Sammantaget betyder dessa bortfall att osäkerheten i informationen måste beaktas nogsamt. 3

5 A. Familj I det här inledande avsnittet har vi sammanställt svar på frågor som rör olika bakgrundsfaktorer såsom kön, ursprung och socioekonomi. Det råder en jämn könsfördelning i gruppen som svarat på enkäten. 53 procent definierar sig som tjejer, 41 procent som killar och 6 procent som tillhörande annan könskategori. Gruppen är också relativt homogen sett till bakgrund och ursprung. 87 procent av ungdomarna är födda i Sverige. Vidare är 81 procent av både förälder A och förälder B födda i Sverige. Här finns det en hög överensstämmelse, dvs om den ena föräldern är född i Sverige så är även den andre föräldern född i Sverige i 95 procent av fallen. Av dem som anger att de själva inte är födda i Sverige (15 individer) har 47 procent bott i Sverige i minst tio år. I urvalet ingår det alltså inte så många individer som avviker från majoritetsbefolkningen. Resultaten av enkäten visar också att de allra flesta ungdomar har föräldrar som förvärvsarbetar. 87 procent av förälder A och 80 procent av förälder B arbetar. Arbetslösheten bland föräldrarna är 3 procent för både förälder A och B. Detta snitt ligger långt under riksgenomsnittet och genomsnittet för länet. Här finns det dock en tydlig skillnad beroende på var föräldrarna är födda. Bland de föräldrar som är födda utanför Europa arbetar 50 procent av förälder A medan 17 procent är arbetslösa. Bland förälder B arbetar 25 procent medan lika många är arbetslösa. Intressant är att 25 procent har svarat vet ej för både förälder A och B. Motsvarande siffror där föräldrarna är födda i Sverige är noll procent. Detta motsvaras av skillnader i utbildningsnivå. Bland de föräldrar som är födda i Sverige har 80 procent minst gymnasieutbildning medan motsvarande siffra för de föräldrar som är födda utanför Europa är 33 procent. De ovanstående resultaten återspeglas också i ungdomarnas oro över familjens ekonomi. 19 procent anger att de är mycket eller ganska oroade. Bland de ungdomar där förälder A är född utanför Europa är motsvarande siffra 67 procent. För de ungdomar där förälder A är född i Sverige är siffran 11 procent. Här måste det påpekas att antalet föräldrar som är födda utanför Europa är så litet (24 stycken), att resultaten måste tolkas med stor försiktighet. Det är dock viktigt att belysa de observerade skillnaderna mellan personer med svensk bakgrund och personer med utländsk bakgrund. 4

6 B. Fritid Frågetemat om fritidsintressen och fritidsvanor rör hur ungdomarna upplever sin fritid och det utbud av fritidsaktiviteter som finns i kommunen. På frågan om det saknas fritidsaktiviteter på orten svarar 37 procent Ja, 27 procent nej och 36 procent Vet ej. Den förhållandevis höga andelen som svarar vet ej antyder en oklarhet i själva frågan. Frågan kan tolkas dels som allmän och dels som riktad specifikt till den som svarar. Den första tolkningen kan innebära att individen kan vara aktiv samtidigt som det saknas aktiviteter för andra, eller omvänt. Den andra tolkningen innebär att svaret utgår ifrån om den svarande har tillgång till de aktiviteter som hen efterfrågar. Det är således svårt att dra några slutsatser av detta. Det är dock fler som svarar jakande på frågan även om skillnaden mellan ja och nej är liten. Detta kan sättas i relation till reaktionerna på påståendet det finns saker att göra, men inget som intresserar mig. 69 procent menar att detta är helt eller delvis sant. Det betyder att en förhållandevis hög andel av de svarande inte anser att deras önskemål om fritidsaktiviteter tillgodoses på orten. Vi ska återkomma till detta i texten nedan. Ungdomar kan också uppfatta att det finns andra hinder för att ägna sig åt olika fritidsaktiviteter. Det kan handla om problem med att ta sig till och från aktiviteter (tillgänglighet) vilket 38 procent av de svarande anger, eller att deras ekonomi sätter hinder i vägen för vissa aktiviteter vilket 39 procent av de svarande anger. Respondenterna fick också ta ställning till en uppsättning faktiska aktiviteter. De aktiviteter som mer än 50 procent ägnar sig åt minst en gång i månaden är sport/träning (78 procent), gå ut i naturen (81 procent), festa (73 procent), spela TV-spel (55 procent), läsa (72 procent) och använda sociala media (96 procent). Kategorin Annat uppgick till 56 procent och här anger de öppna svaren aktiviteter som anknyter till motorsport, ridsport, fest eller skola. De aktiviteter där mer än 50 procent anger aldrig eller ungefär en gång om året är spelar teater, musik och dans (74 procent), fotografera, måla, göra film eller sy (71 procent), gå till biblioteket (80 procent), gå till ungdomsgård (86 procent), gå på konsert (96 procent), gå på teater, musikal eller dans (96 procent), gå på museum eller utställning (98 procent), gå på idrottsevenemang (58 procent) eller gå till kyrkan (87 procent). En tolkning av dessa svar är att ungdomarna som besvarat enkäten inte ägnar sig åt kulturaktiviteter (förutom läsa böcker, tidningar eller bloggar) i någon större utsträckning. Det som är påtagligt i de ovan redovisade siffrorna är att ungdomarnas fritidsaktiviteter i väldigt liten utsträckning är sådant som ordnas av organisationer på orten. De vanliga aktiviteterna (med idrott/sport som enda undantag) är av ett slag som ordnas eller initieras av ungdomarna själva, på egen hand eller tillsammans med andra. Denna bild stärks av svaren på frågan var de möts på fritiden. Det absolut vanligaste svaret var hemma hos varandra, följt av sociala medier och utomhus. Först därefter kommer idrottsanläggning/sporthall. Det är alltså, återigen med idrott som enda undantag, inte kommunens företag eller 5

7 organisationer som är ungdomarnas mötesplats. 46 procent är medlemmar i någon förening och i de frisvar där typen av förening anges är det idrott som dominerar. Att idrott, och i synnerhet fotboll, är den typ av organiserade fritidsaktiviteter som dominerar i kommunen blir också synligt i de öppna svaren på frågan vad är det du saknar?. Flera av de svarande påpekar att de åtminstone önskar något annat än just idrott, t ex lite för de äldre mellan år, finns inget jag vet utanför sporter eller andra sporter än fotboll. För att återknyt till diskussionen ovan om att 69 procent av de svarande anser att det finns saker att göra på orten men inget som intresserar dem kan detta bidra till ökad förståelse. En möjlig tolkning är alltså att vissa grupper av de svarande upplever att utbudet av fritidsaktiviteter är alltför snävt och att idrotten och kanske framförallt fotbollen blir dominerande. Aktivitet Emmaboda 2015 Riket 2015 Emmaboda 2017 Tränar/idrottar (veckovis) Spelar musik, teater eller dansar (Veckovis) Foto, film, teckna, måla, skriva, pyssla, sy (veckovis Spela TV-spel (veckovis) Läser böcker, tidingar, bloggar (veckovis) Besöker bibliotek (månadsvis) Är ute i naturen (veckovis) Går på ungdomens hus, fritidsgård (veckovis) Går på konsert (årsvis) Går på teater, musikal eller dansuppvisning (årsvis) Går på museum eller utställning (årsvis) Går på match eller annat idrottsevenemang (veckovis) Går till kyrkan (månadsvis) Festa (månadsvis) Använda sociala media (Veckovis) I tabellen ovan har vi inkluderat siffror från den LUPP som genomfördes i Emmaboda kommun och i riket 2015 som jämförelsepunkter. De enda aktiviteter som har ökat sedan LUPPundersökningen 2015 är konsertbesök, gå ut i naturen och idrottsevenemang. Övriga har minskat eller är oförändrade. I detta sammanhang är det värt att notera att idrottandet och tv-spelandet har minskat relativt mycket. Skillnaderna jämfört med riket och Emmaboda 2015 är dock inte så stora att de medger några egentliga slutsatser. Möjligen går det att säga att ungdomarnas aktivitet har minskat generellt, förutom i fråga om sociala medier. 6

8 C. Skola I enkäten har även frågor som rör ungdomarnas upplevelser av skolan och skolmiljön inkluderats. Teman som återfinns i enkäten rör bland annat trivsel, sociala relationer och bemötande. I relation till hur svaren till det här temat ska tolkas eller framförallt användas av kommunen vill vi betona viss försiktighet. Det handlar om att de ungdomar som besvarat enkäten går på gymnasieskolor både i Emmaboda kommun och i andra kommuner, det är alltså inte en enskild skolmiljö som skildras i svaren utan flera olika. Vi har ingen information om hur många av eleverna som går på en gymnasieskola utanför kommunen. Det påverkar möjligheterna att dra slutsatser och uttala sig om de svar som givits. Det går därmed inte att koppla svaren till problem som finns på en enskild skola utan de skildrar ungdomarnas samlade erfarenheter och upplevelser. 60 procent av ungdomarna läser studieförberedande program. De svarande ger genomgående goda omdömen om sina skolor. 85 procent uppger att de trivs, helt eller till stor del, på sin skola och 82 procent anger att elever bemöts av lärare och bemöter varandra med respekt. Samtidigt finns det frågor där svaren inte är lika positiva och pekar ut olika former av problematiska relationer på skolorna. Följande påståenden stämmer in på hur det är på min skola (helt/till stor del) 2015 Emmaboda 2015 Riket 2017 Emmaboda Mobbning förekommer Rasism förekommer Sexuella trakasserier förekommer Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev Elever och lärare behandlar varandra med respekt Skolan agerar om en lärare kränker en elev Våld förekommer Mina lärare behandlar tjejer och killar lika Årets siffror är i stort sett i nivå med Siffrorna antyder emellertid att mobbning, rasism, sexuella trakasserier och våld förekommer. Det är till exempel 10 procent av de svarande som instämmer i påståendet att mobbning förekommer på skolan och 14 procent som instämmer i att det förekommer rasism på skolan. Det är betydligt färre som instämmer i påståendet om att sexuella trakasserier förekommer, endast 6 procent. Respondenterna uppvisar också en viss osäkerhet i sina uppfattningar om förekomsten av dessa aktiviteter. I relation till samtliga frågor är det en relativt hög andel svarande som anger svarsalternativet jag vet inte, (34, 29 respektive 40 procent) på de olika påståendena. Det är svårt att veta hur dessa svar ska tolkas. Det kan bero på att de som svarar inte riktigt vet vad som avses med begreppen mobbning, rasism eller sexuella trakasserier. Men det kan också bero på att de själva inte har upplevt att det förekommer men att de samtidigt är öppna för att andra personer på deras skolor har erfarenheter av just dessa typer av övergrepp. Det fanns också frågor om hur ungdomarna uppfattar skolans ansvarstagande och agerande i det fall kränkande behandling sker, oavsett om det är elever som kränker varandra eller om det är skolpersonalen. På frågor som rör bemötande och respekt från skolpersonalen svarar 7

9 en stor majoritet av respondenterna att de stämmer in i påståendet om att elever och lärare bemöter varandra med respekt, 82 procent, och lärare behandlar tjejer och kollar lika, 69 procent. Däremot är det bara 47 procent av eleverna som helt eller till stor del håller med om påståendet skolan agerar om en elev mobbar en annan elev och det är 33 procent av eleverna som svarar att de inte vet. 8

10 D. Samhällsintresse Enkäten berörde också frågor som handlar om ungdomarnas samhällsengagemang. Samhällsengagemanget har undersökts dels i relation till hur intresserade ungdomarna är av frågor som rör politik på olika sätt från ett allmänt intresse (politik och samhällsfrågor i allmänhet) till ett mer specifikt intresse (vad som händer i andra länder och lokala frågor). Dels om man har agerat på något sätt i relation till politiska frågor. Även dessa frågor har karaktären av å ena sidan allmänna aktiviteter (demonstrerat eller diskuterat sociala/politiska frågor på nätet) å den andra sidan specifika aktiviteter (tagit kontakt med lokala politiker eller tjänstemän eller författat medborgarförslag). Hur intresserad är du av? (Mycket/ganska) Emmaboda 2015 Riket 2015 Emmaboda 2017 Politik Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder Lokala frågor 42 Ovanstående siffror förefaller inte särskilt uppseendeväckande i relation till jämförelsetalen. Det har inte skett några omfattande förändringar över tid i relation till ungdomarnas samhällsengagemang i Emmaboda. Det finns dock en viss skillnad i svaren gällande om man är intresserad av specifika eller generella samhällsfrågor. Svaren på frågorna om det generella intresset för politik eller samhällsfrågor indikerar ett svagt intresse, där över 60 procent av de svarande anger att de är ganska lite eller inte alls intresserade av dessa frågor. På de mer specifika frågorna anger dock fler av respondenterna att de är intresserade. I synnerhet gäller det frågor av internationell karaktär, vad som händer i andra länder, där 53 procent anger att de är mycket eller ganska intresserade. En liknande, men svagare tendens, märks i svaren på frågan om intresset för frågor som rör kommunen och lokalsamhället, där 42 procent anger att de är ganska eller mycket intresserade. Det politiska intresset tycks alltså främst handla om vad som händer i andra länder. Det politiska engagemanget i den egna kommunen är lågt, men starkare än i generella samhällsfrågor. En andra sida av politiskt engagemang är om ungdomarna har agerat i relation till politiska frågor. Här visar svaren dock på ett ännu lägre engagemang, både gällande allmänna och specifika aktiviteter. Allmänna aktiviteter exemplifieras i enkäten med frågor om ungdomarna har deltagit i demonstrationer eller diskuterat sociala eller politiska frågor på nätet. Här anger 90 respektive 75 procent av de svarande att de inte har gjort det. Även svaren på mer specifika frågor som rör om ungdomarna har tagit kontakt med lokala politiker eller tjänstemän eller författat medborgarförslag visar på ett mycket svagt politiskt engagemang. 83 procent av de svarande har aldrig kontaktat en politiker och 90 procent anger att de aldrig har författat ett medborgarförslag. På frågan om ungdomarna vill vara med och påverka frågor som rör kommunen så svarar 43 procent jakande. Det är en markant ökning jämfört med 2015 när samma siffra låg på 35 procent. En möjlig tolkning av dessa ovanstående resultat är att intresset för lokala frågor och viljan att också vara med att påverka finns och ökar bland ungdomarna i Emmaboda kommun men att de kanaler som finns för att möjliggöra det inte fungerar. I de öppna svaren fick ungdomarna 9

11 själva formulera vad de vill vara med att påverka. Svaren rörde för dem angelägna frågor såsom skolan, kulturutbudet och framtiden: Lärare och rektorer som inte sköter sig ska avgå. Ämnen som rör mig och andra i min omgivning, kan vara vägen till skolan eller liknande. Hur ungdomarna ska ha det och vad som kan göras bättre. Utbudet till ungdomar. Kulturen och hur man för den framåt, samt integrerar ungdomar i den kulturella politiken. Lokala frågor som påverkar mig och min framtid. Kulturlivet som jag finner är pinsamt lite. Dessutom är de som bestämmer över kulturen här inkompetenta slöfockar som hellre dricker kaffe än faktiskt fixar saker. 10

12 E. Trygghet Temat som rör trygghet tar upp frågor om ungdomarnas tillit till vuxna personer i deras närhet och i samhället, erfarenheter av att vara utsatt för olika typer av brott samt upplevelser av trygghet i olika miljöer. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen? (Alltid) Emmaboda 2012 Emmaboda 2015 Riket 2015 I hemmet I mitt bostadsområde På väg till eller från skolan I skolan På stan eller i centrum På buss, tåg eller liknande På internet På träning eller annan fritidsaktivitet På ungdomens hus, fritidsgård Emmaboda 2017 Överlag tycks ungdomarnas känsla av trygghet ha sjunkit, vilket illustreras i tabellen ovan. Upplevelsen av trygghet har sjunkit i synnerhet i relation till öppna offentliga miljöer såsom på vägen till och från skolan, på stan/centrum och på bussar och tåg. Däremot motsvaras inte dessa upplevelser av otrygghet av någon ökning av faktisk utsatthet. Det ungdomarna har blivit utsatta för har inte ökat, vilket illustreras i tabellen nedan. Det enda undantaget är erfarenheter av hot, men det är en mycket marginell ökning. Jag har blivit utsatt för de senaste sex månaderna (Ja) Emmaboda 2015 Riket 2015 Emmaboda 2017 Hot Stöld Misshandel Sexuellt våld/utnyttjande Den minskade upplevda tryggheten måste därför förklaras på andra sätt. Det finns exempelvis en tydlig könsskillnad. De 22 procent som uppger att de alltid känner sig trygga på stan eller i centrum visar detta tydligt. På den frågan svarar 57 procent av killarna alltid, jämfört med endast 8 procent av tjejerna. Vidare svarar 33 procent av tjejerna att de sällan eller aldrig känner sig trygga på stan, jämfört med 14 procent av killarna. Det finns alltså en tydlig skillnad mellan hur killar och tjejer upplever sig som trygga. Det behöver emellertid inte betyda att det också motsvaras av faktisk utsatthet. Analysen av materialet pekar på att tjejerna inte är mer utsatta än killarna. Det är dock viktigt att peka på att de som uppger annat på frågan om kön är överrepresenterade bland dem som blivit utsatta för våld och hot. De är visserligen så få individer det handlar om att det är svårt att dra några generella slutsatser, men här tycks finnas ett antal svårt utsatta personer. 11

13 Jag litar på (mycket/ganska mycket) Vuxna grannar 57 Vuxna släktningar 80 Lärare 78 Föräldrar 94 Polisen 76 Präster, religiösa ledare 30 Politiker 22 Vidare ställer vi frågor om ungdomarnas förtroende för vuxenvärlden. Vem ungdomarna litar på följer ett ganska förutsägbart mönster. De litar på de vuxna personer de känner bäst: föräldrar, vuxna släktningar och lärare. Möjligen bryter polisen detta mönster (76 procent av respondenterna anger att de litar mycket eller ganska mycket på poliser), men i övrigt förefaller tilliten minska med ett ökat socialt avstånd, vilket knappast är överraskande. Ungdomarna tycks lita i mindre grad på vuxna grannar (57 procent), men tilliten till präster (eller andra religiösa ledare) och politiker är allra lägst. Här anger 70 procent av respondenterna att de har mycket lite eller ganska lite förtroende för präster och religiösa ledare. Lägst förtroende har politiker 77 procent anger att de har mycket lite eller ganska lite förtroende för denna grupp. 12

14 F. Hälsa Frågorna i enkäten om ungdomarnas hälsa och hälsotillstånd berör både deras självupplevda fysiska och psykosociala hälsa samt deras hälsovanor i form av t ex träning och bruk av tobak och alkohol. Ungdomarna har dels fått skatta sitt allmänna hälsotillstånd, dels hur de upplever ett antal hälsorelaterade faktorer. 70 procent av respondenterna uppger att deras hälsa är god. På frågan om de haft huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, nedstämdhet, sömnproblem, yrsel, irritation, eller varit nervösa är siffrorna genomgående i nivå med siffrorna från De besvär som ungdomarna i högst utsträckning rapporterar att de upplever mer än en gång i veckan är känt sig irriterad eller uppretad (30 procent), svårigheter att somna (23 procent) och känt dig nedstämd eller deppig (23 procent). Det är alltså de psykosociala hälsobesvären som utmärker sig bland svaren. Den samlade bilden av ungdomarnas hälsorapportering 2017 är jämförbar med rapporteringen från riket 2015 (se Lupp 2015). Det finns dock en uppenbar könsdimension i den självskattade hälsan. Det är tydligt att flickorna upplever högre grad av hälsorelaterade problem än pojkarna. Skillnaderna är genomgående men inte så stora att de var för sig medger några särskilda slutsatser. De blir tydliga först när hela bilden betraktas samlat. Detta är inte överraskande i ett nationellt perspektiv (se Hiltunen 2017), men likväl noterbart och värt att uppmärksamma. Minst en gång i veckan Flickor Pojkar Huvudvärk Magont Ont i ryggen Nedstämd eller deprimerad Svårt att somna Sovit dåligt Yrsel Irriterad Nervös Analysen av ungdomarnas hälsovanor visar att 50 procent av ungdomarna uppger att de tränar flera gånger i veckan. Detta innebär en minskning jämfört med resultaten från 2015 och ligger också under riksgenomsnittet (se Lupp 2015). Hur ofta dricker du starköl/starkcider, alkoläsk elelr vin? sprit? Sällan eller aldrig Någon eller några gånger i månaden En gang i veckan 14 9 Flera gånger i veckan 3 2 Varje dag 2 2 Frågor om hälsovanor rör också ungdomarnas bruk av tobak, alkohol och andra substanser. 8 procent av ungdomarna uppger att de röker cigaretter varje dag och lika många procent 13

15 snusar. 18 procent dricker folköl minst en gång i månaden, 61 procent dricker starköl, vin eller alkoläsk minst en gång i månaden och 50 procent dricker sprit minst en gång i månaden. Det ska också påpekas att endast 1 procent av ungdomarna uppger att de inte dricker alkohol alls. Vidare är det 62 procent som dricker så mycket att de känner sig berusade minst en gång i månaden. Dock är det interna bortfallet på denna fråga mycket högt (svarsfrekvenses är under 50 procent) därför måste dessa siffror tolkas med stor försiktighet. Ytterligare en aspekt är viktig att ta upp för att inte överdriva tolkningen av dessa siffror. Ungefär hälften av ungdomarna som besvarat enkäten är födda 1999 och fyller alltså 18 år Det är alltså lagligt för dem att dricka alkohol. Detta kan åtminstone utgöra en delförklaring till de relativt höga siffrorna. Däremot uppger 8 procent att de använt narkotika, vilket nästan är en halvering jämfört med 2015 och något lägre än riket vid samma tid (se Lupp 2015). Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig full? Jag dricker inte alkohol 1 Sällan eller aldrig 36 Någon eller några gånger i månaden 51 En gang i veckan 10 Flera gånger i veckan 1 14

16 G. Arbete Ungdomarnas arbetserfarenhet och arbetsvanor har undersökts i enkäten genom att ställa frågor om förekomsten av extraarbete, genomsnittlig arbetstid samt typen av arbete de utför. 50 procent av de svarande uppger att de har ett arbete, vilket är dubbelt så högt som såväl 2015 som riket 2015 (se Lupp 2015). Det är dock svårt att få en samlad bild av omfattningen av arbetet. De som har svarat på frågan om hur mycket de arbetar i veckan anger allt från jobbar någon gång i månaden till 20 timmar i veckan. Vidare verkar arbetsuppgifterna variera stort. Nedan återfinns några av de svar som ungdomarna gett: Hemtjänsten, byta blöjor, ge medicin, ge mat, vara social. Dömer fotboll på seniornivå. Jobbar i affär, kundkontakt, sitter i kassa. Mocka, ha lektioner, städa, ta hand om hästar och utrustning. Jag delmonterar köksfläktar. Röja, sköta kor, köra ut virke från skogen, ploga, harva, sådd. Sortera vid återvinningscentral. Informationen om ungdomarnas arbetsvanor och arbetserfarenheter är svår att analysera. Noterbart är dock att bland de ungdomar som vill bo kvar i kommunen är det 61 procent som har arbete jämfört med 47 procent av dem som avser att flytta. De 61 procenten motsvarar emellertid endast elva personer så några slutsatser är svåra att dra. 15

17 H. Framtid Temat om hur ungdomarna ser på sin framtid berör hur ungdomarna ser på sina möjligheter till utbildning och arbete samt deras föreställningar om framtida bostadsort. En stor majoritet av ungdomarna, 85 procent, tror att de kommer att flytta från orten i framtiden. Dessa siffror är en ökning med 15 procentenheter jämfört med 2015 när 70 procent av de svarande angav att de trodde att de skulle flytta. Detta förklaras delvis av att 55 procent anger att de kommer att fortsätta studera på universitet eller högskola efter gymnasieexamen, antingen direkt eller vid ett senare tillfälle. Det är dock värt att notera att andelen unga som planerar att läsa vidare efter gymnasiet har minskat från 61 procent Det är förvisso möjligt att bo i Emmaboda och studera i Växjö eller Kalmar, men det förefaller rimligt att många betraktar universitetsstudier som sammanhängande med en flytt. På frågan om vad de tror att de kommer att göra direkt efter gymnasiet svarar 18 procent arbeta i kommunen eller i en näraliggande kommun, men det är endast 10 procent som anger att det är detta de vill göra direkt efter gymnasiet. Resa (18 procent) eller högre studier (23 procent) är de vanligaste önskemålen. Av övriga svar anger 22 procent att de vill söka sig bort från kommunen (studera utomlands, arbeta någon annanstans i Sverige eller arbeta utomlands). Det finns en könsskillnad ifråga om viljan att flytta. Endast 37 procent av de flyttbenägna är pojkar. 61 procent av de som avser att stanna på orten är pojkar. Alla som angett en icke-binär könsidentitet avser att flytta. Med tanke på att en så stor majoritet tror att de kommer att flytta ska det samtidigt påpekas att detta är det vanligaste svaret bland både pojkar och flickor. 89 procent av flickorna och 77 procent av pojkarna har angett detta. Referenser Hansén, C. & Skålmedal, J. (2015), Ungas livssituation i siffror. Lupp 2015 Emmaboda kommun, Fakulteten för samhällsvetenskap Utrednings- och forskningsservice Linnéuniversitetet Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt, erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar, Arkiv förlag, Lund 16