Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Tilläggskallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 1(1) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Sammanträdesrum Bäve torsdagen den 22 mars 2018 kl. 08:30 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista 1. Budgetdialog 2018 Dnr BUN 2018/ Organisering västerskolan Dnr BUN 2018/ Överklagan av Förvaltningsrättens dom - Återkallelse av rätt till bidrag Dnr BUN 2016/00243 Föredragande Thomas Davidsson Peter Madsen Lise-Lotte Bengtsson Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

2 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2018/00017 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon Budgetdialog 2018 Sammanfattning 2017 års resultat samt planeringsförutsättningarna för kommer att behandlas vid budgetdialogen den 3 april. Kommunledningskontoret har tagit fram planeringsförutsättningarna efter politiska riktlinjer. Förvaltningen har utarbetat förslag till underlag till budgetdialogen Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens underlag för den fortsatta budgetdialogen. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Thomas Davidsson Controller Expediera till

3 BUDGETDIALOG (14) Dnr: BUN/ Budgetdialog Barn och utbildningsnämnden Innehåll BUDGETDIALOG BUN... 2 Resultat Ekonomiskt utfall Fel! Bokmärket är inte definierat. Ekonomiskt utfall Ekonomiskt utfall Ekonomiskt utfall Prognostiserat utfall Verksamhetsmässiga utfall SKL-skolanalys... 5 SWOT-analys... 5 Volymökningar... 7 Kompetensbrist och arbetsmiljöutmaningar... 8 Investeringar... 9 Lokalförsörjningsplanen... 9 Planerade och akuta insatser Effektiviseringar och kostnadsanpassningar Fullmäktiges och nämndens styrkort Sammanfattande bedömning av BUN:s förutsättningar utifrån givna planeringsförutsättningar Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA gatuadress fax E-post barnutbildning@uddevalla.se

4 2 (14) BUDGETDIALOG BUN Enligt ekonomiavdelningens anvisningar är utgångspunkten för planeringen att nämnderna ska presentera effekterna av en budget baserat på avgivet kommunbidrag som ska fungera som ett underlag för politiken att ta ställning till under planeringsprocessen. De effektiviseringskrav som är beräknade är fördelade på nämnderna och för BUN ska nettokostnaderna minska med 44, 80 resp. 116 mnkr under planperioden. Viss kompensation för volymförändringar ges. Resultat Ekonomiskt utfall 2015 Nämndens vikande resultat 2015 hänger till stor del ihop med den stora ökningen av nyanlända elever inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Kostnadsutvecklingen har varit betydligt högre där lönekostnaderna ökat mer än beräknat. Arbetet med övertagande av Linnéaskolan, införande av ny mottagningsenhet för nyanlända samt utvecklingsarbete inom skolenheter påverkar kostnadsnivån inom grundskola. Vuxenutbildningen har erhållit sex mkr i extra kommunbidrag för det av kommunfullmäktige garanterade statsbidraget. Det oklara kostnadsansvaret rörande vistelsekommun har påverkat gymnasieskolans resultat. Det extra statsbidraget kopplat till flyktingsituationen om fyra mkr reducerar nämndens negativa resultat. Ekonomiskt utfall 2016 Resultatet är positivt och på en bra nivå. Budgetavvikelserna i verksamheterna är omfattande beroende på den höga förändringstakten. Intäkter och kostnader har under året ökat kraftigt som en effekt av många och stora statsbidragsreformer samt volymökningar. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt mycket hög nivå. Intäkterna kopplat till de nyetablerade eleverna ökar kraftigt. De långa handläggningstiderna avseende asyl skapar osäkerhet vad gäller bidragens omfattning och hur länge de varar. Den starkt ökande demografiska påverkan och hög andel nyetablerade elever får effekt för rekryterings- och lokalsituationen. De ytterligare kostnader detta kommer att medföra är svåra att förutse omfattningen av. Den låga investeringstakten påverkar främst förskola och grundskola vilket leder till kapacitetsbrist och sämre verksamhetsförutsättningar. Ekonomiskt utfall 2017 Nämndens resultat är negativt och resultatförändringen gentemot föregående år är relativt stor. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt hög nivå. De nationella reformerna inom förskola och grundskola, kommunala satsningar inom förskola och vuxenutbildning samt bibehållen lärartäthet bidrar till utvecklingen. Intäkterna kopplat till de nyetablerade eleverna bibehålls på en fortsatt hög nivå men lägre ersättningar är att vänta under De långa handläggningstiderna avseende asylersättning skapar osäkerhet vad gäller bidragens omfattning. Den demografiska påverkan och hög andel nyetablerade elever får effekt för rekryterings- och lokalsituationen. De ytterligare kommu-

5 3 (14) nala kostnader detta kommer att medföra är svåra att förutse. Färre antal elever i gymnasieskolan påverkar finansieringen för lagd utbildningsorganisation negativt. Pareringsåtgärder samt förskolans något höga resultat bidrar till att hålla resultatet på en acceptabel nivå när grundskola och gymnasieskola har negativa avvikelser. Den fortsatt mycket låga investeringstakten påverkar kapaciteten på ett negativt sätt och medför kostsamma kortsiktiga lokallösningar. Prognostiserat utfall 2018 Helårsprognosen för året visar ett resultat på 19 mnkr för Orsaker är främst: - Ingående obalanser från Kapacitetsbrister som medför kostnadsdrivande lösningar - Hög kostnadsutveckling personal - Fortsatt hög andel elever inom etableringen - Förändringar av statsbidrag volymer och politiska beslut kräver omställning - Höga kostnader för grundsärskola/fritidshem utredning pågår - Omställning inom IM (minskning asylelever) - Höga kostnader elevhälsa - Ökade skolskjutskostnader (bl.a. beroende på lokalbristen) Verksamhetsmässiga utfall Mindre barngrupper och högre personaltäthet i förskolan Arbetet med mindre barngrupper inom förskolan har varit lyckosamt. Den kommunala satsning i kombination med beviljat statsbidrag har lett till ökad personaltäthet inom förskolan, vilket möjliggjort omorganisation av arbetet på förskolorna. Arbetet organiseras numera utifrån mindre barngrupper och inte utifrån begreppet avdelning. Att barnen under större delen av sin dag varit i en mindre barngrupp har resulterat i högre måluppfyllelse, bättre arbetsmiljö och tryggare barn. Dock har uteblivna statsbidrag efter sommaren 2017 inneburit en återgång till större avdelningar och lägre personaltäthet på flera enheter. Genomsnittligt antal barn per avdelning (barngrupp) har enligt statistik från SCB minskat från 17,6 barn 2014 till 10, Preliminär statistik för 2017 visar en ökning till 12,62 barn per avdelning (barngrupp). Antal barn per personal har fortsatt minska från 6, till 5, Elevernas kunskapsresultat Kunskapsresultaten inom grundskolan har försämrats. En nedåtgående trend i hela landet kan noteras. Såväl behörigheten till gymnasiet, meritvärdet samt andelen som når målen i alla ämnen har försämrats mellan 2014 och 2017 i Uddevalla kommun. Andelen som tar gymnasieexamen inom tre år på ett nationellt program har ökat kraftigt i landet mellan åren 2014 och I Uddevalla gymnasieskola är trenden ökande från föregående år, men samma resultat som 2014/2015. Även det genomsnittliga betygspoängen har ökat något. Förbättringarna syns på både högskoleförberedande program och yrkesprogram och det är pojkarnas resul-

6 4 (14) tat som har ökat. Måluppfyllelsen är hög inom vuxenutbildningens yrkesutbildningar. Andelen elever som går ut i jobb efter YH-utbildningar är högt. De lägsta måluppfyllelsetalen ses inom matematik men resultaten är efter flera åtgärder ökande. Flera utvecklingsåtgärder har pågått under perioden för att öka elevernas kunskapsresultat. Inom grundskolan har ett arbete bedrivits som syftar till att förbättra det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatförbättringar i svenska och svenska A förväntas leda till högre resultat även i andra ämnen och skapa en bättre lärandemiljö för alla elever. Ytterligare arbeten har pågått för att säkerställa elevers rätt till särskilt stöd, förbättra elevernas tillgång till lärarstöd, samt att utforma utbildningen så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Inom gymnasieskolan har ett arbete pågått för att öka genomströmningen på introduktionsprogrammet genom bl.a. gymnasiepraktik/miljöpraktik, samt olika motivationshöjande aktiviteter på alla enheter. Inom vuxenutbildningen har Studiecentrum inrättats för att tillgodose det ökade antalet elever i behov av stödinsatser. Införandet av digitalt verktyg har varit lyckosamt och bidragit till många positiva effekter när det gäller elevers kunskapsprogression. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland medarbetarna inom BUN uppgår 2017 till 6,04 %. Det är oförändrat från föregående år men ligger lägre än kommunens totala sjukfrånvaro som uppgår till 7,52 %. Kvinnor har en total sjukfrånvaro 6,58 % och männen 4,39 %. Nedanstående sammanställning visar total sjukfrånvaro de sista tre åren: År Sjuk % ,41 % ,04 % ,04 % Av den totala sjukfrånvaron på 6,04 % inom förvaltningen står långtidsfrånvaron (60 dagar om mer) för 3,03 %, vilket är en minskning sedan förra mättillfället. Minskningen har skett bland både män och kvinnor. Det är främst förskola och grundskola som står för minskningen. Korttidsfrånvaron har däremot ökat, både bland män och kvinnor. Även frisknärvaron har sjunkit och det är bland kvinnorna som minskningen skett. Frisknärvaron definieras som 0 (noll) sjukdagar under ett kalenderår. Resultatet visar att fler män (52,57 %) än kvinnor (39,51 %) har noll sjukdagar under mätperioden. Vid en jämförelse mellan verksamheterna så har förskolan legat på en hög nivå under perioden även om det skett en förbättring mellan 2016 och Pedagogisk omsorg och grundsärskola har en ojämn profil över åren men ligger högt Förskola, pedagogisk omsorg och grundsärskola ligger alla över 8 % 2017 och gymnasiesärskolan strax under 8 %. Lägst ligger vux-

7 5 (14) enutbildningen (4,5 %) och gymnasieskolan (3,9 %). Sammanfattningsvis har arbetet med långtidssjukskrivna gett gott resultat. Det förbyggande arbetet för att minska den ökande korttidssjukfrånvaron och öka frisknärvaron behöver fortsatt utvecklas. SKL-skolanalys En utmaning för nämnden och dess verksamheter är att utifrån planeringsförutsättningarna förbättra elevernas studieresultat. Flera verksamhetsgemensamma utvecklingsprojekt pågår och är i ett inledande skede. En av dem är SKL:s satsning Skolanalys där kommunen under ett års tid får ett anpassat stöd i vårt analys- och utvecklingsarbete för förbättrade studieresultat. Analysen är uppdelad i åtta områden där SKL identifierar styrkor och förbättringsområden: - God ledning - Fungerande relationer - Gemensam målbild - Välfungerade kvalitetsarbete - Höga förväntningar - Rätt stöd i rätt tid - Rätt använd lärarkompetens - Effektiv resursanvändning Förklaringar till elevernas kunskapsresultat bedöms bero på att Uddevalla inte analyserar eller använder sig rätt av de data man har, att vi inte har en kultur av höga förväntningar samt att det anpassade stödet inte sätts in i rätt tid. Det finns två ytterligare förklaringar, det är möjligen att vi inte har rätt tids- och kompetensanvändning och att vi inte är kostnadseffektiva. Detta allra sista med kostnadseffektiviteten handlar uteslutande om lokalbristen. Man menar att lokalbristen påverkar allt utvecklingsarbete negativt. SKL rekommenderar att ett utvecklingsarbete initieras inom följande områden: Analys och användning av resultatdata Högpresterande kultur Anpassat stöd SKL rekommenderar även att förvaltningen påbörjar ett utvecklingsarbete inom områdena: Rätt tid- och kompetensanvändning Kostnadseffektivitet (förbättrad lokalprocess) SWOT-analys Utöver SKL:s kartläggning och analys har förvaltningen gjort en SWOT-analys som en del i be-

8 6 (14) dömningen av framtida förutsättningar för att fånga upp de väsentligaste aspekterna för verksamheten. Analysen sammanfattar förutsättningarna för hela förvaltningens verksamhet. Styrkor och svagheter är interna parametrar, alltså sådant som organisationen själv kan påverka. Möjligheter och hot är externa parametrar, alltså sådant som organisationen inte endast själva kan påverka, som uppstår ur makroekonomiska förändringar, t ex demografiska, ekonomiska, kulturella eller juridiska förändringar eller politiska beslut. Ett försök har gjorts att göra swot-analysen ur ett elevperspektiv, t.ex. för gymnasieskolan:

9 7 (14) Volymökningar Befolkningsprognosen pekar på att antalet barn och elever i verksamheterna fortsätter ökar under hela planperioden och därefter. Antalet barn i förskoleåldern kommer enligt befolkningsprognosen att öka med 5,0 % under planperioden och från 2021 ytterligare under prognosperioden fram till 2026 med ytterligare 6,5 %. Nyttjandegraden i förskolan är hög och framtida ökning väntas bli marginell. Elevantalet i grundskolan är sedan 2012 kraftigt ökande. Mellan pekar befolknings-prognosen på en ökning med 4 % inom grundskolans målgrupp och därefter fram till 2026 med 7,5 %. Ser vi till perioden indikerar statistiken en ökning i åldersgruppen 6-15 år motsvarande 15 % (ca 1000 barn). Befolkningsökningen beror till stor del på demografi och bostadsbyggnation. Den största ökningen beräknas ske i Uddevalla, Ammenäs och Ljungskile. Elevantalet inom gymnasieskolan börjar nu öka igen, om än långsamt de första åren. Inkluderat interkommunala elever rör det sig om ca 250 under planeringsperioden och ca 750 till Volymutvecklingen för barn/elever 1-18 år under perioden är stor: personer:

10 8 (14) Vi har alltså hittills klarat av ca 1/3 av ökningen och redan nu är kapacitetsbristen påtaglig. Då återstår ca 2/3, dvs. vi står i ett mycket svårt planeringsläge. Nyanlända Den kraftigt ökade volymen asylsökande har lett till ökade volymer utöver befolkningsprognosen under Dessa elever ingår inte i befolkningsstatistiken men finns i våra verksamheter, vilket ökade krav på driftsbudgeten och på lokaler, något som märks inom samtliga skolformer. Allt fler asylsökande ungdomar hamnar av åldersskäl utanför den lagliga rätten till utbildning. Om ungdomar över 18 år ska kunna börja en utbildning krävs att kommunen beslutar att stå för kostnaderna eftersom den statliga asylersättningen då utblir. Ett särskilt ärende om detta är på väg från BUN till KS. Under kommer flertalet nyanlända med uppehållstillstånd att lämna den s.k. etableringsperioden, dvs. den tid då statsbidrag utgår till kommunen. Kostnaden för deras fortsatta utbildning med kostnader för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet måste då tas inom kommunbidraget. Kompetensbrist och arbetsmiljöutmaningar Det finns stora utmaningar vad gäller att rekrytera behörig personal i den omfattning som krävs. Tidigare år har det varit svårrekryterat i några enskilda ämnen men idag är det generellt svårt att få behöriga till utannonserade tjänster. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen har exempelvis inom grundskola sjunkit från 88 % 2014/15 till 81 % 16/17. Statliga satsningar på lärares löner och den rådande marknadssituationen leder till ett tryck uppåt på lönenivån, vilket förstärker konsekvenserna av minskade resurser. Legitimerade lärare vet sitt värde och bristsituationen leder till en ökande löneglidning. I tillägg till detta kan också nämnas att pensionsavgångarna inom 5 år är förhållandevis stora. Inom gruppen lärare går drygt 12 % i pension vilket motsvarar knappt 100 lärare, inom gruppen förskolechefer och rektorer kan det förvantas att 14 av 52 går i pension inom 5 år. Sedan 2015 krävs legitimation för att en lärare självständigt ska kunna ansvara för undervisning och besluta om betyg. Rektor måste nu säkerställa att det finns avsatt tid för legitimerade lärare att utföra sådana uppgifter som stöd till olegitimerade lärare. Bristen på ämnesbehöriga lärare leder till ökad arbetsbelastning och ökat ansvar för betygssättning/sambedömning osv. för behöriga lärare i ämnen där behörigheten i övrigt är låg. Det i sin tur kan få konsekvenser för dessa lärares undervisning och i slutändan för elevernas resultat. I Uddevalla kommun är andel chefer med över 35 medarbetare hög. I november 2016 hade 46 % av cheferna inom Barn och utbildning mer än 35 underställda medarbetare. Situationen för förskolechefer och rektorer har lyfts under ett par års tid och nämnden har också satsat resurser för förstärkt ledningsresurs till rektorerna. Förskolechefer och rektorer måste ges rätt förutsättningar att bedriva ett gott pedagogiskt ledarskap. I takt med att nämnden får fler barn och elever ökar belastningen för flera yrkeskategorier. Admi-

11 9 (14) nistrationen, exempelvis, har inte dimensionerats i relation till den barn- och elevökning som skett. Den administrativa personalen upplever arbetssituationen som ansträngd. Bou genomlyser nu den samlade administrationen i förvaltningen i syfte att hitta effektiviseringar. Arbetsmiljöverkets skoltillsyn och den senaste medarbetarundersökningen visade båda på hög arbetsbelastning för såväl rektorer och förskolechefer som lärare och förskollärare. Handlingsplaner för att vidta åtgärder har upprättats med Arbetsmiljöverkets skoltillsyn och med senaste medarbetarundersökningens identifierade brister som grund. Den bedömning som gjorts i förvaltningens samverkansgrupp är att de identifierade allvarliga riskerna som låga resultat inom områdena inga besvär av stress, tillräcklig tid, kan koppla av på fritid, kompetensutveckling samt attraktiv arbetsgivare hänger ihop och är att betrakta som stora arbetsmiljöproblem och bör lyftas in i budget inför kommande år. Dessa områden är avgörande för kommunen för att säkra framtida kompetens inom förskolan och skolan. Ovanstående områden påverkar varandra och för att kunna ha möjlighet att klara rekryteringsbehovet och rekrytera rätt personer måste verksamheterna göra förändringar i arbetssätt och organisation, samtidigt som det är mycket viktigt att arbeta för att behålla och utveckla de medarbetare som redan arbetar i kommunen. Planeringsförutsättningarna bedöms påtagligt öka risken för att fler medarbetare kommer att känna av arbetsmiljöbrister som är kopplade till den nya föreskriftens regler. Människors mentala bild av vad skola är sitter djupt och att radikalt förändra arbetssätt i skolan kommer att kräva en omfattande dialog med elever, personal, föräldrar och allmänhet. Inte minst det sista är viktigt. Det är ofta så att allmänhetens bild av hur skolan fungerar är sämre än de direkt berördas, dvs. elevers och föräldrars. Därför är kommunikationen med allmänheten mycket viktig för att skapa en positiv bild av skolan. Investeringar Lokalförsörjningsplanen Volymökningarna ställer stora krav på lokalförsörjningen. Det är angeläget att förvaltningen i samverkan med andra förvaltningar skyndsamt utreder möjligheterna att effektivisera lokalutnyttjandet. I de fall olika förvaltningar kan använda gemensamma lokaler, t.ex. vid olika tider på dygnet, ska det ske. Nämnden driver frågan gentemot andra berörda nämnder. Det är av största vikt att lokalerna används effektivt och att planeringsprocessen har god framförhållning. Totalt sett är dock bedömningen att mycket stora investeringar kommer att krävas under överskådlig tid. Om den lokalplanering som beskrivs i lokalförsörjningsplanen och i redovisad investeringsbudget inte kan genomföras måste tillgången till lokaler lösas på annat sätt eleverna kommer att finnas där. I underlaget redovisas förslag till investeringsbudget. Denna utgår från den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram. Planen är mycket ambitiös och det finns anledning att ifrågasätta rimligheten i planen. De senaste åren har BUN:s faktiska investeringsvolym en-

12 10 (14) bart utgjort en mindre del av investeringsplanens utrymme. Genomförandegraden är låg. Tidigare år när större investeringar genomförts har nivån aldrig kommit i närheten av de nivåer som nu beskrivs i investeringsplanen. Den investeringsram (avsättning för utökade kapitaltjänstkostnader) som planeringsförutsättningarna förutsätter ligger heller inte i paritet med lokalförsörjningsplanens ambition. Förvaltningen är osäker på om kommunen har kapacitet att genomföra de projekt som beskriv inom planperioden. Om så skulle vara är byggmarknaden nu så het att projekten kanske inte kan genomföras av den orsaken. Planerade och akuta insatser I dagsläget utgår förvaltningens planering ifrån att lokalförsörjningsplanen kommer att genomföras. Om förskjutningar skulle uppstå i tidplanen betyder inte det att behovet av lokaler skjuts på framtiden. Barn och elever kommer när dom kommer. Förvaltningen kritiseras ibland för att kräva för mycket akuta insatser. Orsaken till det är att den långsiktiga planeringen inte fungerat. Historiskt har barn och utbildningsförvaltningen säkerligen bidragit till detta. På senare år har dock förvaltningens insatser i lokalprocessen avsevärt skärpts och behoven har tydliggjorts på ett bättre sätt både på lång och kort sikt. Skulle de i lokalförsörjningsplanen redovisade objekten inte genomföras måste andra åtgärder sättas in. Det måste finnas en plan B om kommunen ska kunna fullgöra sin skyldighet att ta emot barn och elever i förskola och skola. Förvaltningen gör bedömningen att behovet av akuta insatser kommer öka de närmaste åren. För att detta inte ska leda till sämre lösningar än nödvändigt behöver den strategiska lokalplaneringen och genomförandeavdelningen tillsammans med barn och utbildning noggrant gå igenom behoven och gemensamt ta fram alternativa lösningar anpassade till en realistisk investeringsplan för permanenta lokaler. Denna gemensamma planering måste löpande följas upp och anpassas till förändringar i förutsättningarna. Effektiviseringar och kostnadsanpassningar Planeringsförutsättningarna för medför nya förutsättningar för nämnderna. För barn och utbildningsnämnden utgör dessa förutsättningar en särskild utmaning eftersom nämndens verksamheter befinner sig i ett mycket expansivt skede under lång tid framöver. Befolkningsprognosen innebär att samtliga verksamheter för barn och ungdomar ökar i volym. Migration och arbetsmarknadspolitiska målsättningar gör att även vuxenutbildningen står inför ett omfattande åtagande. Förvaltningen har tidigare vid flera tillfällen behövt presentera åtgärder för att anpassa verksamheten till knappa budgetförutsättningar. Oftast har dessa varit av tillfällig karaktär och en återgång till en normal situation har kunnat ske när åtgärderna slutförts. Så är inte fallet nu. Planeringsförutsättningarna är konsekvensen av den volymökning som förutses inom barn och utbildningsnämndens och socialnämndens verksamheter över lång tid. I det kortare perspektivet (de första tre till fem åren) är det volymökningen inom förskola och skola som är mest framträdande, därefter ökar även

13 11 (14) antalet äldre äldre snabbt och därmed socialtjänstens kostnader. Planeringsförutsättningarna hade liknande karaktär förra året men beslutet innebar ett stort tillskott av resurser, vilket påverkat ambitionen i åtgärder för effektiviseringar under året som gått. Årets planeringsförutsättningar innebär rent resursmässigt utifrån budget 2018 att elevpengen (till förskolechef/rektor) räknas upp med beräknade volymer. De kostnader som i resursfördelningsmodellen inte räknas upp med volym kommer dock också fortsätta att öka. Under perioden har dessa kostnader ökat med 53 mnkr utan att kompensation getts i budget (förutom viss utökning av elevhälsan). Ökade lokalkostnader ska hanteras enligt en ny modell men utgångspunkten är att de till största delen ska tas inom givna ramar. Utifrån dessa utgångpunkter är effektiviseringskravet för nämnden under planeringsperiodens tre år: 2019: 44 mnkr 2020: 80 mnkr 2021: 116 mnkr Detta är ett omfattande uppdrag som riskerar att skärpas över tid. Ca 900 barn/elever ska tas emot samtidigt som resurserna minskar i angiven takt. Hur bilden ser ut efter 2021 framgår inte men effektiviseringskraven är en konsekvens av volymökningarna som fortsätter efter 2021, varför det finns anledning tro att kravet på anpassningar ökar. Det betyder att de åtgärder som krävs inte kan ha en tillfällig effekt utan verka över tid och dessutom få ökad effekt för varje år. En anpassning till en stadigvarande lägre resursnivå måste ske. Slutsatsen blir att arbetssätt och modeller behöver analyseras och övervägas i grunden. Det gäller allt från organisation av den pedagogiska verksamheten i barn- och elevgrupper till administrativa och organisatoriska lösningar i förvaltningen i stort. Särskilda uppdrag behöver därför ges till både verksamhetschefer och ansvariga i staben. Man kan inte förvänta sig att dessa analyser och förslag med någon trovärdighet eller säkerhet kan utarbetas under ett par månader inför budgetdialogen. Arbetet kommer att fortsätta under överskådlig tid. De åtgärder som beskrivs i underlagen (se bilder till dialogen) är högst preliminära och översiktliga och behöver tydliggöras längre fram. En effekt är dock mycket tydlig: All verksamhet inom barn och utbildningsförvaltningen måste rationaliseras i meningen att färre personer ska göra mer relativt volymen barn och elever. För att kunna kartlägga dagens processer och arbetssätt och kunna utarbeta nya, förändrade, modeller kommer särskilda insatser att krävas. Det går inte att driva sådan omfattande verksamhetsutveckling utan särskilt avsatta resurser för projekt- och processledning. Arbetet har redan start under innevarande läsår och nämnden har i sitt styrkort spetsat uppdraget till förvaltningen och fokuserar på tre områden: - Skolresultat

14 12 (14) Trygghet - Studiero Särskilda uppdrag har getts och samverkan har inletts med andra parter för att få systematik i arbetet: - En översyn av förvaltningens administrativa processer för att nå effektivare arbetssätt (ett försök till kvantifiering av effekterna kan förväntas till nästa budgetdialog) - Överenskommelse med Skolverket om insatsen Samverkan för bästa skola. Här stöds utvecklingsarbetet på tre utvalda skolor. Överenskommelsen förutsätter deltagande från alla nivåer i styrkedjan: Politik, förvaltning, skolledning, lärare. - Genomförande av SKL Skolanalys. Utifrån dokument, enkäter och intervjuer ger SKL sin bild av vad Uddevalla särskilt behöver fokusera på att förbättra för att nå bättre skolresultat. Även här krävs deltagande från alla nivåer i styrkedjan: Politik, förvaltning, skolledning, lärare. - Ett samarbete har inletts med Chalmers och Me Analytics kring utveckling av rektors pedagogiska ledarskap. Arbetet ska dokumenteras i en forskningsrapport. Statsbidrag En komplicerande faktor är det sätt som staten på senare tid valt att utforma sina statsbidrag på. Från att tidigare oftast tillfört generella bidrag i påsen men riktade till skolan är många stora bidrag nu tydligt riktade till specifika insatser och bidraget kan endast erhållas efter en omfattande ansökan och risken för återbetalning är stor om syftet med bidraget inte uppfyllts, vilket kontrolleras genom lika omfattande uppföljningar. Bidraget genererar administration hos både staten och kommunerna/huvudmännen. Ett exempel på detta är bidragen till karriärtjänster och lärarlönelyftet där delar av bidragen varje år fått återbetalas eftersom några enstaka individer inte uppfyllde kriterierna för bidraget (t.ex. varit föräldralediga). Fler exempel gavs i underlaget till förra årets budgetdialog. Regeringen har startat en satsning som kallas Jämlik skola som innebär stora bidrag till kommunerna i ökande grad kommande år och kommer att landa på ca mnkr för Uddevallas del. Regeringen har dock varit tydlig med att bidraget inte betalas ut om huvudmannen minskar sin egen satsning på skolan. Dessa exempel visar tydligt att staten via statsbidragssystemet påtagligt försvårar för kommunerna att göra besparingar inom skolans område. Samtidigt har det i tidigare budgetprocesser i Uddevalla varit uttalat att kommunens egna satsningar på skolan ska balanseras mot utlovade eller föreslagna statsbidrag. Att spara i den egna budgeten kan då medföra att man går miste om en del av de statsbidrag man räknat in i budgetarbetet. Staten har skapat en kommunal rävsax.

15 13 (14) Kostnadsanpassningar Anvisningarna efterfrågar åtgärder för effektivisering av verksamheten, dvs. åtgärder med bibehållen ambitionsnivå. Sådana ska givetvis eftersträvas i möjligaste mån. Dock kommer rena kostnadsanpassningar också att krävas, dvs. sänkt ambitionsnivå med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna. Ca 75 % av förvaltningens kostnader avser personalkostnader, antingen i egen verksamhet eller i köpt verksamhet. Åtgärder i den storleksordning som nu efterfrågas kommer till största delen att handla om minskat antal anställda i relation till antalet elever, dvs. sänkt personaltäthet. Vilka konsekvenser det får för personal och elever är svårt att veta. Det är just dessa effekter som närmare måste utredas och beskrivas men det låter sig inte göras inom ramen för pågående budgetprocess. Om förutsättningen är att det inte ska leda till sämre resultat för eleverna måste man nog anta att det handlar om att ta fram helt nya arbetssätt. En utgångspunkt i arbetet får då vara att det måste gå att höja resultatnivån trots minskade resurser. Ett argument för det kan vara att de ökade resurser som tidigare getts inte genererat nämnvärt bättre resultat (åtminstone inte hittills). I anvisningarna anmodas nämnderna prioritera förslagna åtgärder. Förvaltningen bedömer inte att det är möjligt att göra en tydlig prioritering av de åtgärder som listas i bilderna till dialogen. De är att betrakta som tänkbara att genomföra men de har inte hunnit analyseras m.h.t. effekter och konsekvenser. Det gör det omöjligt att nu ha en uppfattning om hur och när de ska genomföras, om de ens ska genomföras. Både verksamhetsmässiga och politiska bedömningar behöver göras kring flera av förslagen. Eftersom det till största delen handlar om personalkostnader så blir en ofrånkomlig effekt att personaltätheten minskar. Därför kan mål om bibehållen eller ökad personaltäthet inte finnas kvar och kraven på antal barn och elever i grupper/klasser kan behöva anpassas. En närmare genomgång av åtgärderna gjordes i texten till förra årets budgetdialog och upprepas inte här. Man kan inte räkna med att förskolechefer och rektorer själva, inom ramen för ordinarie verksamhet, ska utveckla helt nya arbetssätt som kräver mindre resurser. Om sådana ska tas fram kommer nog särskilda processledare att krävas för leda det arbetet. Om omfattande och, i mångas ögon, revolutionerande förändringar ska genomföras i skolan kräver det en processledning med mycket stort kunnande och stort förtroendekapital. Fullmäktiges och nämndens styrkort 2018 är ett valår. Vilken politisk majoritet som styr kommunen 2019 vet vi inte idag. Det vi vet är att en ny process för framtagande av strategisk plan, strategier och uppdrag kommer att starta. En ny översiktsplan, ÖP 2020, kommer att inarbetas i de styrande dokumenten. Barn- och utbildningsförvaltningen utgår ifrån att de underlag som presenterats i årets budgetdialog kommer att bilda grund för det arbetet. Sammanfattande bedömning av BUN:s förutsättningar utifrån givna planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningarnas effektiviseringskrav är av den omfattning och varaktighet att helt nya

16 14 (14) arbetssätt behöver utvecklas om kvalitets- och resultatnivåerna inte drastiskt ska sänkas. Det gäller både den pedagogiska verksamheten i barn- och elevgrupper liksom inom olika stödfunktioner. Det kommer att bli mycket svårt för förvaltningen att bibehålla kvaliteten i verksamheten i form av personaltäthet och elevresultat om nämnden inte ges tillräckliga ekonomiska ramar. Framför allt gäller detta bemanningen, dvs. barngruppernas storlek och lärartätheten, vilket givetvis påverkar arbetsmiljön för såväl barn, elever som medarbetare. Arbetsmiljöverket har ställt yttryckliga krav på kommunen att särskilt kartlägga rektorernas arbetsmiljö och ta fram en handlingsplan. Det är också ett uppdrag från nämnden. Mål om bibehållen eller ökad lärartäthet måste revideras. Svårigheten att rekrytera behörig och legitimerad personal pekar på nödvändigheten av att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Statliga satsningar på lärares löner och den rådande marknadssituationen leder till ett tryck uppåt på lönenivån, vilket förstärker konsekvenserna av minskade resurser. Lokalinvesteringarna är en av de stora utmaningarna för kommunen under den kommande tioårsperioden. Flera lokaler inom förskolan och grundskolan är uttjänta och behöver byggas om eller ersättas samtidigt som volymökningen medför behov av tillkommande lokalytor. Behovet av lokalinvesteringar är av en omfattning som ställer mycket stora krav på nämnden för att klara de ökade hyrorna med egen finansiering. Skulle det bli nödvändigt påverkas de ekonomiska förutsättningarna kraftigt med sänkt kvalitet och lägre resultat som trolig följd. De faktorer som utgör de största utmaningarna utifrån befolkningsprognosens volymökningar är: 1. Lokalplaneringen att få finansiering för de nödvändiga åtgärderna avseende lokaler. Det gäller både underhåll och löpande anpassningar och nybyggnation. Principerna för hyressättning påverkar. 2. Svårigheten att rekrytera legitimerad personal konsekvensen för barn och elever. 3. Chefernas arbetssituation uppdrag och lön. 4. Kostnaderna för nyanlända i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning efter etableringsperioden. 5. Resultatutvecklingen i verksamheten. Det finns anledning för kommunledningen att särskilt titta på de samordningsvinster som kan finnas mellan förvaltningar i kommunen, fram för allt när det gäller lokalanvändningen men i vissa fall även själva verksamheten. Bilagor 1. Befolkningsprognos 2. Nycketal 3. Sammanställning resursbehov 4. Bilder

17 UDDEVALLA KOMMUN Barn och utbildning Befolkningsprognos - Budgetdialogen Skolform Ålder Barnomsorg Totalt: Diff mot 2018: 2,2% 4,4% 7,5% 9,9% 11,5% 12,9% 13,6% 14,2% Grundskola F Totalt: Diff mot 2018: 0,0% 2,8% 4,0% 5,7% 7,4% 8,1% 9,7% 11,0% 12,7% 6-9 år Skolbarnomsorg/Fritids 3,0% 2,5% 3,0% 3,7% 5,1% 7,0% 9,5% 12,0% Grundskola Totalt: Diff mot 2018: 0,0% 2,3% 6,0% 9,4% 11,2% 14,9% 18,5% 21,7% 21,4% Hela Grundskolan 2,7% 4,6% 6,7% 8,5% 10,0% 12,2% 14,0% 15,1% Gymnasieskola Totalt: Diff mot 2018: 3,2% 7,0% 9,9% 11,8% 15,5% 18,5% 20,1% 23,6% Totalt antal barn elever antal förändring varje år

18 Verksamhetsplan Bilaga 2. Statistik förskole- och skolverksamhet U-a = Uddevalla Kommunal huvudman U-a Fristående huvudman U-a Samtliga huvudmän U-a Riket (alla) Kvalitets & resultattal per verksamhet Grundskola Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 12, ,6 11,2 12,8 12,6 11,3 12,2 12,1 11,6 12,1 12,2 12 Andel lärare med pedagogisk utb 88 82,5 80, ,3 74, ,4 80,1 85,7 84,8 82,2 Andel nått målen i alla ämnen åk 9 69,8 72,3 74, ,6 71, ,4 77, ,1 74,1 Andel behöriga till gymnasieskola 89,8 86, ,2 88, ,1 82,6 89,4 87,9 87,2 81,4 86,9 85,6 87,3 82,5 Genomsnittligt meritvärde alla åk 9 * , ,2 221, ,3 224,2 205,5 218,3 214, ,8 224,7 229,2 223,5 Genomsnittligt meritvärde flickor åk 9 * 211,5 224,9 229,9 218,6 234,2 249,2 241,1 223,8 216,1 231,6 231,6 219,4 226, ,6 240,8 Genomsnittligt meritvärde pojkar åk 9 * 189,3 198,4 195,7 193,7 209, ,6 224,5 194,4 203,5 200,3 198,1 203,5 212,1 216,6 208 Ämnesprov åk 9 minst G provbetyg MA 81,6 78,4 87,2 72, , ,7 82,4 76,8 88,3 73,7 87,5 81,2 91,5 82 Ämnesprov åk 9 minst G provbetyg SV 94 90,7 94,6 66,7 94, ,2 91,4 94,9 86,8 96, ,8 94,2 Ämnesprov åk 9 minst G provbetyg EN 96,5 96,3 95, , ,3 95,4 96,8 96,4 96,4 96,4 Gymnasieskola Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 11,4 11,1 10,8 10,6 13,1 13,8-11,6 11,4-11,9 11,9 11,9 Andel lärare med pedagogisk utb 88 88,9 84,7 59,1 64,5-83, ,7 78,6 Andel med gymnasieexamen inom 3 år NP 73,9 76,5 73,7 77,5 61,4 65,2 71,8 69, ,7 73,4 76,3 71,4 73,7 74,2 75,2 Andel med högskolebehörighet 61,2 65,5 65,8 65, ,7 83,4 73,8 62,7 66,3 68,7 66,6 70,3 71, ,6 Genomsnittlig betygspoäng 14,1 13,9 13,8 13,9 13,7 13, , ,8 13,9 13, ,1 14,2 Förskola Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 6,2 5,9 5,4 5,1 6,1 5,6 5,5 6,2 5,7 5,4 5,3 5,2 5,2 Barngrupp, antal barn per avdelning 17,6 18,2 10,7 17,4 20, , ,1 16,9 16,7 15,9 Andel pedagogisk utb Fritidshem Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 19,4 19,3 19, ,1 34,1 20,4 20,5 20,3 21,8 21,9 21,7 Barngrupp, antal barn per avdelning 38,6 41,2 43, , ,6 34,2 42,9 41,1 40,9 40,3 Andel pedagogisk utb Lärartäthet 2017 prel.uppg * Genomsnittligt meritvärde 17 ämnen from 2015, tidiigare 16 ämnen Uddevalla Kommunal huvudman U-a Fristående huvudman U-a Samtliga huvudmän U-a Volym per verksamhet Förskola, inskrivna Ped.Oms totalt antal inskrivna Fritids, inskrivna Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola* Grundsärskola antal Gymnasiesärskola antal Vuxenutbildning, antal elever huvudman * fristående huvudmans alla elever, ca 1/3 från Uddevalla, Uddevalla kommunal huvudman inkl. interkommunala elever ca 50 %, brist i rapportering 2016 ca 200 elever kommunal vht Uddevalla Riket Större städer Kostnad per verksamhet Förskola Kr/inskriv barn Pedagog. Oms år Kr/inskr barn Fritids kr/inskr barn Förskoleklass kr/elev Grundskola kr/elev Gymnasieskola kr/elev Vux kr /heltidsstud Uddevalla Riket Större städer Andel per verksamhet Förskola Andel inskrivna Pedagog. Oms år andel inskrivna Fritids andel inskrivna Gymnasiefrekvens år 93,8 94,3 95,0 93,6 92,7 92,7 92,5 92,0 93,0 93,0 93,2 92,9 Andel av folkmängd 6-15 år 10,8 11,0 11,2 11,5 10,9 11,1 11,2 11,4 10,7 10,9 11,1 11,3 Andel av folkmängd år 4,8 4,6 4,5 4,5 4,8 4,6 4,4 4,4 4,7 4,5 4,3 4,3

19 Flerårsplan Sammanställning resursbehov Bilaga 3 Nämnd: Barn och utbildning Belopp i mkr Förslag till ökade eller minskade resurser Orsak* Påverkar mål Ram enligt preliminär resursfördelning 1 428, , ,0 Demografiska behov - utöver preliminär ersättning -Stödverksamheter 5,0 6,0 7,0 -Särskola 3,0 4,0 5,0 -Ledningsresurser 3,0 5,0 7,0 -Nyttjandegrad fritidshem 1,0 1,5 2,0 Minskade nettokostnader mm minskade driftskostnader - enligt sammanställning -17,0-32,0-49,0 Investeringar som medför ökat kommunbidragsbehov: Investeringar enligt sammanställning 7,5 32,0 59,5 Totalt behov av kommunbidrag 1 430, , ,5 Behov av ökat eller minskat kommunbidrag 2,5 16,5 31,5 kontaktperson, telefonnr: * Påverkar kvalitet eller volym **Kommunbidragsförändringen redovisas i förhållande till 2017 års ram för samtliga år :34

20 Nämnd: Barn och utbildning Flerårsplan Minskade nettokostnader Beräknad effekt (mkr, en decimal) Värdering svårighetsgrad Nr Åtgärd/Aktivitet Helårseffekt totalt Ev. engångskostnad för genomförande Kan hanteras internt. Medialt hanterbart, ej direkta konsekvenser brukare Visst stöd krävs för genom-förande, Viss risk för negativt medialt fokus, Kan ha viss påverkan på upplevd service/kvalitet Externt stöd av mer betydande insats krävs, Negativ medial publicitet. Upplevs ha direkt påverkan på service/kvalitet Effektivare administration x x Effektivare förskola x x Effektivare grundskola x x Effektivare gymnasieskola x x Effektivare vuxenutbildning x Effektivare särskola x Effektivare stödverksamhet x Effektivare inköp - avtal x Effektivare inköp - regler och beteende x Kostnadsanpassningar - konkurens, kvalitet & omfattning x Utvärdering av tidigare satsningar x Åtgärder för att minska lokalbehov x SUMMA

21 Flerårsplan Minskade nettokostnader Nämnd: Nr Kommentarer Samordnad diarieföring, chefstödssystem, omorganisering av olika administrativa tjänster, nytt elevadministrativtsystem skapa förutsättningar för effektiva administration Översyn av arbetstid, ändrade/olika öppettider, fler sätt att indela och gruppera verksamheten, samorganisera sommarförskola med fritidhem, flytta delverksamhet. Renodla läraruppdraget, flexiblare arbetstidsanvändning, samorna särskola med grundskola, fritidsverksamhet år som fritidsklubb, digitaliserad komminikation Justering av utbildningsorganisation, läromedel, andra utbildningsvägar för integration, anpassa studietid för bättre lokalutnyjjande Flexiblare antagning, fler kombinationsmöjligheter. Används modern teknik i alla ämnen, införa yrkesveckor, storföreläsnngar Samorndning med grunskola - särskild utredning Översyn av organisering och regler för skolskjutasr, andra måltidslösningar och köksorganisering, andra IT lösningar Ökad avtalstrohet, fler avtalsleverantörer, ökad e-handel och fler direktköpsavtal Översyn av regler, riktlinjer och möjligheter i de olika inköpskanalerna. Ändrad organisering beställarorganisation, specalkompetenser Konkurrensutsättning av städ, förändrade servicenivåer, restrektivare hantering av särskilda kostnader, anpassa kvalitetsnivåer utifrån styrtal Utvärdering av satsningar inom samtliga verksamheter utifrån samband med måluppfyllnad Andra driftslösningar (förskolebussar), anpassa lokaler för fler studierum, förlängd studie tid, andra undervisningsformer, samverkan mellan verksamheter Se text och presentationsmaterial för fler och djupare beskrivningar 14 15

22

23 Nämnd: Flerårsplan Investeringar Barn och utbildning Mkr, en decimal Endast investeringar med total utgift > 10 mkr specificeras. Övriga mindre investeringar summeras på egen rad. Investeringar Barn och utbildning Total investeri ng t.o.m Ökat kommunbidrag (helårsnivå) Nr: Nyinvesteringar: 1 Äsperöd förskola om- och tillbyggnad ,5 2 Ny förskola norr(dalaberg 1:1 alt. Hovult vid Hsk)) ,5 3 Killingen förskola ,5 4 Ny förskola Söder/Centrum ,5 5 Ny förskola Kurveröd ,5 6 Ny förskola Sundstrand ,0 7 Tillbyggnad Hälle ,0 8 Parken förskola om- och tillbyggnad ,5 9 Bokenäs förskola ,5 10 Ny förskola Hälle ,5 11 Herrestad förskola ombyggnad ,0 12 Dalabergs förskola nybyggnad ,0 13 Malögården förskola ombyggn ,5 14 Skansen förskola ,0 15 Bleket förskola ,5 16 Forshälla/Ammenäs förskola ,5 17 Källdals förskola ,5 18 Helenedals förskola ,5 19 Moduler & övr lokallösningar ,0 20 Källdalsskolan ink storlek+, Sär och Idrott (ej Kulfdel) ,0 21 Sandersdal ,0 22 Unneröd ,0 23 Ramnerödskolan ,0 24 Äsperöd skola ombyggnad ,0 25 Ljungskileskolan om- och tillbyggnad ,0 26 Centrum grundskola F-6 nybyggnad ,0 27 Centrum grundskola 7-9 nybyggnad ,0 28 Forshälla/Ammenäs skola ,0 29 Bokenäs skola ombyggnad ,0 30 Brandlarm Skolor/Förskolor Gymnasieskola omb. Transport ,0 32 Inventarier fordon & IT verksamheter xxx SUMMA INVESTERINGAR Kontaktperson, telefonnr: 2412,0 128,0 420,0 398,0 238,0 513,0 615,0 300,0 0,0 0,0 0,0 0,0 164,5 Nämndens investeringar redovisas här - även de som på uppdrag utförs av Samhällsbyggnad

24 Flerårsplan Drift- och kapitalkostnader pga. investeringar Nämnd: Tillkommande kostnad (mkr, en decimal) Nr Investering Helårseffekt totalt efter Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 2,5 0,5 2,0 Ny förskola norr(dalaberg 1:1 alt. Hovult vid Hsk)) 2,5 0,5 2,0 Killingen förskola 2,5 0,5 2,0 Ny förskola Kurveröd 3,5 0,5 3,0 Ny förskola Sundstrand 3 0,5 2,5 Tillbyggnad Hälle 1 1 1,0 Bokenäs förskola 1,5 0,5 1,0 Ny förskola Hälle 2 2,5 0,5 2,0 Malögården förskola ombyggn. 0,5 0,5 Skansen förskola 2 0,5 1,5 Bleket förskola 2,5 0,5 2,0 Moduler & övr lokallösningar 1,5 1,5 1,5 1,5 Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader 13 Källdalsskolan ink storlek+, Sär och Idrott (ej Kulfdel) 15 2,0 13,0 14 Sandersdal 2 0,5 1,5 15 Unneröd 2 0,5 1,5 16 Ramnerödskolan 22 2,0 20,0 17 Äsperöd skola ombyggnad 5 0,5 4,5 18 Gymnasieskola omb. Transport 1 0,5 0,5 19 Summa övriga projekt 90,5 20 SUMMA 72,5 1,5 6,0 1,5 24,5 0,0 27,5 0,0 105,0 0,0

25 Kalkyl för drift och verksamhetskostnader för Investering Namn/projekt Källdalsskolan Totalt investeringsbelopp Avskrivningstid/år 40 Räntesats 1,75% Byggnadens yta kvm Planerat driftsstart Andel av helår - första året Tillkommande driftskostnader för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Ränta Avskrivning Övriga driftskostnader El Va Renh Underhåll Förs Fastighetsskatt??? alt hyra enligt kontraktsförlag Summa Avgående kostnader samt intäkter för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Hyresbortfall för lokal bortfaller troligen inte - inga lokaler kommer att kunna avstås ifrån vid denna tidsperiod Intäkter Hyresintäkt dagar/timmar - Summa Tillkommande kostnader för verksamheten Antal a-pris Summa El för verksamheten Ökade öppettider 450 timmar/år Städkostnad Nya inventarier Engångskostnader år 1 Flyttkostnader - Summa Avgående kostnader eller intäkter för verksamheten Antal a-pris Summa Minskning av personalkostnader - Minskning av Summa - År 1 År 2 Summa driftskostnader Avgående kostnader/intäkter Tillkommande kostnader verksamheten Avgående kostnader verksamheten - - Nettoeffekt jmf med dagens kostnad

26 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(6) Dnr BUN 2018/00315 Handläggare Verksamhetschef Peter Madsen Telefon Epost: Organisering västerskolan Sammanfattning Platsbristen på grundskolan i de centrala delarna skolområdet föranleder ett behov av en annan organisering än den nuvarande på Väster. Detta står klart efter senaste genomgången av lokalsituationen i grundskolan. Förslaget till ny organisering innebär en stegvis övergång till en skola, omfattande skolåren 6-9 i två skolenheter (6-7/8-9). Redan inför läsåret 15/16 medförde platsbristen på Sandersdal och Unneröd att deras sexor bereddes plats i moduler på Väster. Detta har visat sig otillräckligt och då andra gångbara alternativ saknas till att klara skolplaceringarna på Väster hösten -18 och hösten-19 föreslås följande; Ingen ny årskurs 4 antas på Väster från och med läsåret 18/19. Från läsåret 19/20 omfattar Västerskolan årskurserna 6-9. Detta innebär en möjlighet och kapacitet att ta emot sexorna från Unneröd och Sandersdal, vilket saknas på andra skolor. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse ABC för riskbedömning inför ändring i verksamheten Organisering västerskolan Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen mandat att genomföra föreslagen organisering på Västerskolan inför läsåret 18/19. Ärendebeskrivning Sandersdalsskolan och Unnerödskolan är sedan lå 2016/2017 åk F-5 skolor för att dels kunna ta emot alla nytillkommande elever till förskoleklass och dels för att Arbetsmiljöverket riktade skarpa anmärkningar mot skolorna gällande arbetsmiljön. Det beslutades då att eleverna i åk 6 istället skulle styras till Västerskolan vars lokaler utökades med ett modulhus om 6 klassrum. Inför innevarande läsår skapades 3 klasser för Sandersdal/Unneröd- 6:orna och de övriga 3 klassrummen används till musikklasserna åk 4-6. Inför de kommande läsåren är dock antalet elever i åk 6 betydligt fler och det räcker inte med 3 klasser utan man måste bilda 4 klasser, dvs. 4 av de 6 klassrummen behövs för få

27 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(6) Dnr BUN 2018/00315 plats med eleverna från Sandersdal och Unneröd. Elevantalet de kommande åren beräknas fortsätta att öka och redan nu är det fullt i många klasser i kommunens skolor. Verksamhetschefen tvingas därför hänvisa elever till de skolor som har platser över i klasserna. Det är inte möjligt att hänvisa t ex Unneröds 6:or till Ramneröd istället. Där kommer ombyggnationen att starta inom kort och då ska Ramnerödsskolans elever evakueras under byggtiden. Inga ytterligare elever kan därför hänvisas dit. Vidare är klassrummen i Västerskolans modulhus begränsade p.g.a. en planlösning med pelare i rummen vilket också utesluter att klasserna kan fyllas på. Det måste finnas platser för tillkommande elever. Med nuvarande organisering gör det inte det. Tab. 1 Antal elever till åk 6 de kommande åren utifrån faktiskt antal inskrivna elever på Sandersdal och Unneröd (okt -17) antal elever till åk 6 från Sandersdal och Unneröd antal elever/klass om det bildas 3 klasser om 4 klasser Organisatoriskt, arbetsmiljömässigt och pedagogiskt perspektiv Att organisera Väster för en framtida 6-9 verksamhet skapar nödvändiga elevplatser i ett läge då vi väntar på Ramneröds färdigställande. Det avlastar också F-6 skolor i centrum som i nuläget i flera fall har en ohållbar arbetsmiljö till följd av trängboddhet. Även ur ett pedagogiskt perspektiv är det mer gynnsamt att organisera arbetslag och inrätta tjänster utifrån en 6-9 skola än utifrån nuvarande organisering. Ekonomiskt perspektiv Dagens organisering med en parallell i 4-5 försvårar en kostnadseffektiv drift av skolan. Redan idag tvingas vi dessutom till skolplaceringar med kostsamma skolskjutslösningar som en effekt av att platser saknas i centrum. Elevens perspektiv Det är förödande för många elever att tvingas gå på en skola som ligger långt ifrån hemmet. De missar chansen till att i skolan socialisera med de kamrater som på fritiden finns i närområdet och dessutom går tid i onödan till transporter. Då

28 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(6) Dnr BUN 2018/00315 Västerskolan saknar fritidshem behöver dessa elever byta miljö, kontakter och sammanhang en eller två gånger varje dag, vilket inte främjar lärande och god hälsa. Det är heller inte särskilt gynnsamt att några få 4:or och 5:or skall gå tillsammans med väldigt många, enbart äldre elever. Möjligheten till åldersadekvata sammanhang skapas av förslaget. Föräldrarnas perspektiv Föräldrarna har inga andra intressen än sina egna barns bästa. Naturligtvis har föräldrarna olika incitament för att välja Väster, varav körprofilen endast är ett. Andra anledningar kan också finnas, såsom att strategiskt grunda för plats på 6-9- delen. Följden blir orimlig när närhetsprincipen för andra föräldrar sätts ut spel. Perspektivet likvärdig skola Det är viktigt att minimera de negativa effekterna av lokalbristen. Strävan efter likvärdighet ska inte försämra för elever, men att prioritera en liten grupp elever på bekostnad av många andra elevers möjligheter rimmar illa med likvärdighetstanken. I den här frågan handlar det om likvärdig möjlighet till att gå i skola i närområdet, likvärdig möjlighet till fritidshem, likvärdig möjlighet till åldersadekvata, kända och trygga miljöer. För alla Uddevallas barn.

29 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 4(6) Dnr BUN 2018/00315 Risk och konsekvensbedömning. Om förslaget antas se Risk och konsekvensbedömning enligt bilaga. Om förslaget inte antas innebär det olika konsekvenser beroende på vilket beslut som fattas; 1. En av sexorna bereds plats på Ramneröd: Innebär att inte samtliga elever i år 6 från Sa/Un får plats på Väster. Elever motsvarande en klass måste beredas plats på Ramneröd. Detta får till konsekvens att fler elever än beräknat skall undervisas på Ramneröd i ett läge då skolan byggs om. Risken är påtaglig i så fall att arbetsmiljön ytterligare försämras p.g.a. trångboddhet. Det finns ju redan innan tillskottet av en klass 6 från UN/SA ett stort behov av att evakuera befintliga elever för att frigöra om- och tillbyggnadsytor. (Se risk och konsekvensbedömning för Nya Ramnerödsskolan- om och tillbyggnad.) En uppenbar konsekvens blir att en av fyra klasser särskiljs från de tre klasser som bereds plats på Väster, vilket sannolikt kommer innebära starka reaktioner från föräldrar och elever som inte får komma till Väster. Denna konsekvens bör inte underskattas. Rimligtvis är just denna konsekvens svårare att hantera än att stoppa intaget av 4:or till Väster, vilket är det alternativ som bäst motsvarar tanken och ambitionen om likvärdig skola. 2. Alla sexor nuvarande år 5 på Sandersdal och Unneröd (83 st.) -bereds plats på Västerskolan samtidigt som intag av en 4:a (musikklass) fortsätter läsåret 18/19. Utifrån vårt huvuduppdrag, dvs. att lotsa våra elever så långt som möjligt, så ser vi att det är nödvändigt med rimliga förutsättningar gällande lokaler, schema, personal m.m. I ett läge där Västerskolan ska organiseras för 20 klasser varav 7 på mellanstadiet så ser vi stora risker i att eleverna inte når målen och att vi också påverkas gravt av en dålig arbetsmiljö. En miljö präglad av stress i och med förflyttningar och avstånd till kollegor. Vi ser också stora risker utifrån lärarnas arbetsmiljö och således också ett svårare rekryteringsläge, både vad gäller att behålla kompetent personal men också att rekrytera ny personal. Västerskolan med 20 klasser totalt innebär: begränsningar i schemaläggning då idrottshallen behöver utnyttjas med nollösningar (full beläggning) från tidig morgon till sen eftermiddag. Det innebär korta raster/pauser för lärare och elever, långa arbetsdagar för lärare, onödiga krockar i idrottshallen och

30 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 5(6) Dnr BUN 2018/00315 omklädningsrum, samt omöjligt att lägga gemensam mötestid för personal (arbetslag mm) utöver den gemensamma onsdagseftermiddagen, trängsel i den flaskhals som omklädningsrum till idrottshall utgör, vilket skapar grogrund för kränkningar och utsatthet för de redan utsatta, begränsningar i matsalen som innebär korta lunchtider för elever och således ökad stress, begränsningar i hur vi kan använda lokalerna klokt utifrån arbetslagsorganisation. Arbetslagen blir inte sammanhållna och det riskerar att leda till brister i samverkan, men också stress för personal. Det leder också till begränsningar i schemaläggning då förflyttning mellan olika delar av skolan behöver tas hänsyn till av den anledningen. Läsåret 19/20 samt efterföljande läsår innebär i så fall totalt minst 21 klasser, förutsatt att vi skulle fortsätta ta elever till åk 6 från Sandersdal och Unneröd samt ha musikprofil från åk klasser på Västerskolan skulle innebära en omöjlig situation vad gäller idrott och matsal. Vad gäller idrotten så är det inte möjligt att schemalägga 21 klasser utifrån nuvarande timplan och med utökad idrott behövs situationen ses över grundligt. Västerskolan med 7 klasser på mellanstadiet, åk 4-6, innebär flertalet risker. Vita huset, mellanstadiehuset som invigdes mars -17, räcker inte för alla klasser på 4-6. Det innebär således att arbetslaget för 4-6 behöver splittras och vi behöver hitta alternativ hemvist för en eller flera av klasserna. Dessa klassrum har vi möjligtvis i åk 8 eller 9:s lokaler. En sådan organisation skulle kunna leda till: att elever på mellanstadiet känner en otrygghet i samband med rast då de har sin hemvist mitt bland de äldre eleverna, att elever på mellanstadiet inte får tillgång till en anpassad rastmiljö varken ute eller inne, att lärare skulle behöva förflytta sig mellan vita huset och huvudbyggnaden vilket skapar stress och schemabegränsningar, att arbetslaget får svårigheter i att samverka, svårigheter att arbeta förebyggande och främjande gällande trivsel, trygghet och studiero. Denna konsekvensbeskrivning beskriver enbart risker utifrån ett klassantal på 20 klasser och inte risker utifrån profilklasser, men vi vill ändå lyfta fram några risker som i så fall talar för att inte starta en ny åk 4 musikprofil lå 18/19:

31 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 6(6) Dnr BUN 2018/00315 Musikprofilklass innebär utökad timplan i ämnet musik. I åk 4, 5 och 6 har eleverna ytterligare 90 minuter i veckan och i åk 7, 8 och 9 ytterligare 40 min/vecka. Musikprofilklasser innebär en ökad kostnad för Västerskolan. Denna kostnad tas således från övriga elever/klasser på skolan. Musikprofilen kostar Västerskolan i nuvarande upplägg ca 35 % lärartjänst. För Västerskolan innebär denna kostnad att vi behöver ta hänsyn till det vad gäller övriga kostnader vilket i sin tur innebär risk för otillräckliga resursutlägg utifrån behov. Att inte starta en profilklass i åk 4 bidrar till minskad risk för övriga elever/klasser på skolan utifrån begränsningar i resursutlägg. Vi har under läsåret 17/18 samt även föregående läsår sett att ett antal elever efter en tid i musikprofilklass väljer att gå tillbaka till sin ursprungliga klass/skola. Eleverna uppger att de saknar sina tidigare klasskamrater och samvaro med kamrater i närområdet. Västerskolan har i nuläget inte möjlighet att erbjuda fritids utan hänvisar de elever som önskar fritids till andra närliggande skolor med fritidsverksamhet. Samlad bedömning För att optimera möjligheten till kloka skolplaceringar under den svåra period av lokalbrist som ligger framför oss behöver fler platser i år 6 skapas på Väster enligt förslaget och med hänsyn taget till beskrivna risker och konsekvenser. Perspektivet likvärdig skola är väl beskrivet i både kommunala och statliga styrdokument, vilket ytterligare understryker vikten av ett beslut i förslagets riktning. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Peter Madsen Verksamhetschef grundskola Expediera till Grundskolekontoret

32 Riskbedömning inför ändring i verksamhet 1 (2) för riskbedömning inför ändring i verksamheten Förvaltning och avdelning/enhet A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringen av? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Är riskerna allvarliga eller inte? Kommunledningskontoret Personalavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen E-post Kommunledningskontoret@uddevalla.se

33 2 (2) C Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? När ska åtgärderan vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? Tänk på att Arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning och handlingsplan görs. Om kompetens saknas inom den egna verksamheten för att göra riskbedömning och ta fram handlingsplan ska företagshälsovården eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån anlitas.

34 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2016/00243 Handläggare Administrativ chef Lise-Lotte Bengtsson Telefon Överklagan av dom i mål från Förvaltningsrätten i Göteborg Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden fattade beslut den 20 april 2017, 57, om återkallelse av rätt till bidrag enligt skollagen för Christella Barnomsorg. Beslutet överklagades och i dom har Förvaltningsrätten i Göteborg upphävt det överklagade beslutet. Det finns anledning att överklaga domen till Kammarrätten i Göteborg. Beslutsunderlag Barn och utbildningsnämndens beslut 20 april 2017, 57 Dom från Förvaltningsrätten i Göteborg, meddelad Förvaltnings tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att översända bifogade överklagan till Kammarrätten i Göteborg med yrkande att prövningstillstånd meddelas och att Förvaltningsrättens dom i mål nr upphävs Ärendebeskrivning Barn och utbildningsnämnden fattade beslut den 20 april 2017, 57, om återkallelse av rätt till bidrag enligt skollagen för Christella Barnomsorg. Beslutet överklagades och i dom har Förvaltningsrätten i Göteborg upphävt det överklagade beslutet. Det finns anledning att överklaga domen till Kammarrätten i Göteborg i enlighet med bilaga till tjänsteskrivelsen. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Lise-Lotte Bengtsson Administrativ chef Expediera till Tillsynsenheten

35 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00243 Beslut om återkallelse av beslut om rätt till bidrag Sammanfattning Christella barnomsorg, , driver pedagogisk omsorg i Uddevalla kommun. För närvarande är fem dagbarnvårdare anställda med sammanlagt 22 inskrivna barn, folkbokförda i Uddevalla kommun. Vid den tillsyn som förvaltningen genomfört har brister konstaterats. Bolaget har förelagts att vidta åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Åtgärder har redovisats, men förvaltningen bedömer att flera av bristerna kvarstår. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildning tjänsteskrivelse med bilagor Underlag från Christella Yrkanden Sonny Persson (S) för majoritetsgruppens (S, V och MP) vägnar: bifall till förslaget i handlingarna. Magnus Jacobsson (KD) för alliansens (M, C, L, KD) vägnar: avslag på förslaget i handlingarna Majvor Abdon (UP): avslag på förslaget i handlingarna Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Sonny Perssons (S) m.fl. bifallsyrkande mot Magnus Jacobssons (KD) m.fl. avslagsyrkande och finner barn och utbildningsnämnden bifalla Sonny Perssons (S) m.fl. bifallsyrkande. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att återkalla beslut om rätt till bidrag för Christella barnomsorg, , samt att beslutet gäller från och med Reservation Magnus Jacobsson (KD) reserverar sig mot beslutet för alliansens (M, C, L, KD) vägnar och meddelar att dem avser att före justeringen komma in med en skriftlig reservation som biläggs protokollet. Majvor Abdon (UP) reserverar sig mot beslutet och ansluter till Alliansens (M, C, L, KD) skriftliga reservation. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

36 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Erdin Pirqe (V) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Christella Förskolekontoret Ekonomienheten förvaltningskontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

37 Överklagan 1(4) Dnr: BUN 2016/00243 Kammarrätten i Göteborg Box Göteborg Överklagan av dom i mål nr KLAGANDE Barn och utbildningsnämnden i Uddevalla kommun Uddevalla MOTPART Christella Barnomsorg, Lördagsvägen Uddevalla ÖVERKLAGAD DOM Förvaltningsrätten i Göteborgs dom i mål , meddelad SAKEN Återkallelse av rätt till bidrag enligt skollagen (2010:800) YRKANDE Barn och utbildningsnämnden yrkar att Kammarrätten meddelar prövningstillstånd och upphäver Förvaltningsrättens dom i mål nr GRUND FÖR YRKANDENA Yrkande att prövningstillståndska meddelas Christella Barnomsorg driver verksamhet i flera kommuner i landet. Det är respektive kommun som fattar beslut om rätt till bidrag till huvudmannen och respektive kommun är tillsynsansvarig för den verksamhet som bedrivs i den egna kommunen. Skollagens bestämmelser gäller både för den kommunala tillsynsverksamheten och den tillsynsverksamhet som Skolinspektionen bedriver. Det finns få avgöranden som rör återkallelse av rätten till bidrag för den aktuella verksamheten (pedagogisk omsorg) och där kommunen är tillsynsmyndighet. De avgöranden som finns rör huvudsakligen beslut som är fattade av Skolinspektionen. Barn och utbildning Postadress Uddevalla Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 Telefon Fax E-post barnutbildning@uddevalla.se

38 2(4) Dnr BUN 2016/00243 Pedagogisk omsorg kan bedrivas på flera olika sätt och lagstiftningen lämnar tolkningsutrymme när det gäller bedömningen av huvudmannens ansvar för sin verksamhet. Förarbeten ger viss ledning, men huvuddelen av hur verksamheten bör bedrivas finns beskrivet i Allmänna råd som är utgivna av Skolverket. Nämnden har grundat sitt beslut på en tolkning av skollagen och de allmänna råden och gjort bedömningen att det finns skäl att återkalla rätten till bidrag. Detta är ett beslut som är ingripande för verksamheten och som får konsekvenser både för bolaget och vårdnadshavarna som nyttjar verksamheten. Barn och utbildningsnämnden gör därför gällande att ett avgörande är av vikt för ledningen av rättstillämpningen och att det finns skäl att prövningstillstånd meddelas och att överklagandet prövas av Kammarrätten. Yrkande att Förvaltningsrättens dom ska upphävas Barn och utbildningsnämnden konstaterar att Förvaltningsrätten finner två huvudskäl till att upphäva beslutet, dels att föreläggandet var otydligt, dels att det inte visats att mindre ingripande medel för rättelse har prövats i tillräcklig utsträckning eller att sådana ytterligare åtgärder har bedömts som olämpliga. Nämnden har följande invändningar när det gäller dessa skäl: Innehåll i föreläggande Förvaltningsrätten har i sin bedömning hävdat att föreläggandena inte på ett tydligt sätt har uttryckt konkreta och faktiska anmärkningar mot verksamheten. Enligt domstolen har kommunen inte på ett tillräckligt och tydligt sätt motiverat sina förelägganden mot Christella (nedan bolaget) så att bolaget haft klara möjligheter att åstadkomma rättelse av bedömda och påtalade brister. Tillsynsenheten fattade beslut i ärendet redan I beslutet tilldelades bolaget en anmärkning. I beslutet beskrevs vilka åtgärder som huvudmannen behövde vidta för att avhjälpa brister. Beslutet innehöll bland annat följande konkreta brister samt motivering: Huvudmannen ska Ta ansvar för att barngruppens sammansättning och storlek är anpassad så att det enskilda barnets och gruppens behov kan tillgodoses Skapa fungerande rutiner för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Ge personalen möjligheter till kompetensutveckling och pedagogisk handledning Systematiskt kartlägga verksamhetens förutsättningar och genomföra, analysera kvaliteten och besluta vilka områden som behöver utvecklas för att stimulera barnens utveckling och lärande.

39 3(4) Dnr BUN 2016/00243 Under våren gjordes uppföljning och tillsynsenheten bedömde att brister kvarstod. I beslut förelades bolaget att vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. En av de brister som framfördes var avhjälpt, men övriga kvarstod. I beslut förelades bolaget på nytt att vidta rättelse då endast en av bristerna var avhjälpt. I beslutet beskrivs på vilket sätt tillsynsenheten kommit fram till sin bedömning, vilka åtgärder som huvudmannen måste vidta samt en motivering till bedömningen. Redovisning skulle lämnas senast Medel för rättelse Nämndens tillsynsmyndighet har i ett antal förelägganden till bolaget beskrivit vilka brister som myndigheten identifierat och på vilket sätt bristerna medför att bolaget inte uppfyller gällande bestämmelser. Tillsynen har pågått under en relativt lång tid och bolaget har getts flera möjligheter till rättelse. När detta inte har skett har beslut fattats om att återkalla rätten till bidrag. Det är korrekt att skollagen i 26 kap 27 ger tillsynsmyndigheten möjlighet att förena ett föreläggande med vite. Det är dock inte något krav. Nämnden har bedömt bristerna så pass allvarliga att det fanns anledning att återkalla rätten till bidrag till bolaget eftersom bolagets struktur och organisation medför att huvudmannen inte tar det ansvar som krävs för verksamheten. Detta har påtalats för bolaget vid ett flertal tillfällen. Åtgärder för att komma till rätta med detta har inte skett och nämnden såg inga tecken från bolaget att ändra struktur och organisation. Tillsynsmyndigheten och nämnden såg därför inte någon anledning att förena ett föreläggande med vite utan bedömde att ett återkallande av rätten till bidrag var en nödvändig åtgärd. Hänvisning görs även till tidigare ingivna inlagor. Föreläggande 10 En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. 13 En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om 1. ett föreläggande enligt 10 inte har följts, och 2. missförhållandet är allvarligt.

40 4(4) Dnr BUN 2016/ Ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med vite.

41 rönvg,tningsriitten I GÖTEBORG Avd.3 DOM Meddelad i Göteborg MåI nr 5857-r7 Sida 1 (9) KLAGAIIDE Christella Barnomsorg, Lördagsvägen Uddevalla MOTPART Barn- och utbildningsniimnden i Uddevalla kommun Uddevalla övnnr<r,,q.gat BESLUT Barn- och utbilrlningsnåimndens i Uddevalla kommun beslut den20 aplil2}l7, dnr BLIN , g 57 SAKEN Återkallels e av rätttill bidrag enligt skollagen ( : S 00) BARN 20t N FÖRVALTIIINGSR/iTTENS AvGöRAI\DE Förvaltrringsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagade beslutet. Dok.Id Postadress Box l5-Göteborg Besöksadress Sten Stmegatan 14 Telefon Telefax tI E-post: forvaltringsrattenigoteborg@dom.se www. forvaltningsrattenigoteb org. domstot ee Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00

42 FöRVALTNINGSRIiTTEN I GöTEBORG DOM 20r Sida SAMMANFATTNING Förvaltningsrätten har i målet kommit fram till att Barn- och utbildningsnåimnden i Uddevalla kommun inte har visat att skollagens ftrutsättningar ftir beslut om återkallelse av rätt till bidrag ftir Christella Barnomsorg tir uppffllda och att det överklagade beslutet diirftir ska upphävas. Under rubriken "Skåilen for fiirvaltningsrättens avgörande" ger ftirvalftringsrätten en nåirmare ftirklaring till sin bedömning. BAKGRUND Christella Bamomsorg (Christella) har bedrivit barnomsorg i Uddevalla kommun i tio år. Den pedagogiska omsorgen bedrivs på så sätt att huvudmannen Christella anstäler personal som i sin tur bedriver verksarnheterna i sina egna hem. För niirvarande har Christella fem ansfiillda inom Uddevalla kommun och sammanlagl22 barn placerade i verksamhetema. Christella bedriver pedagogisk omsorg också i andra kommuner. Efter tillsyn av Christellas verksamhet anmåirkle tillsynsenheten i Uddevalla kommun i slutet av 2015 på en del brister som ansågs fiireligga. Tillsynsenheten bedömde senare att samtliga påtalade brister inte hade åtgåirdats av Christella och utfiirdade under 2016 diirfttr två åtgåirdsftrlägganden mot Christella med stöd av 26kap.10 $ skollagen (2010:800). Tillsynsenheten bedömde dåirefter att Christella inte åtgiirdade allapätzlade brister. Barn- och utbildningsfilrvaltningen fiireslog diirftr att Barn- och utbildningsnåimnden (n2imnden) skulle återkalla Christellas rätt till bidrag enligt skollagen och den 20 apnl20l7 beslutade majoriteten av niimnden i enlighet med ft)rslaget att återkalla Christellas rätt till bidrag ftir barnomsorgsverksamheten. Som skåil for beslutet angavs att Christella hade ftrelagts att vidta åtglirder ftir att komma tillrättamed brister i

43 F.ÖRVALTNINGSRIITTEN I GÖTEBORG DOM Sida 3 s verksamheten, men att det hade bedömts att flera av bristerna åindå kvarstod. Nåimnden ftirordnade att beslutet skulle gälla fran och med den 1 juli YRKANDEN M.M. Christella yrkar att ftirvaltningsrätten ogiltigftirklarar och upphäver det överklagade beslutet. Christella anfiir bt.a. ftljande. Besiutet iir olagligt eftersom nåimnden inte har beslutat om olika typer av sanktioner innan den beslutade att återkalla rätten till bidrag. MissftirhåIlandena iir inte heller av allvarligt slag. Beslutet fär katastrofala ftiljder ftir Christellas verksamhet. Christella har bedrivit sin verksamhet under tio års tid utan någon anmåirkning eller klagomål. Det stiimmer inte att Christella inte tar ansvar ftir sin verksamhet. Christella genomfiir systematiska kartläggningar och analyser ftir att se vad som behöver utvecklas. Det stiimmer inte heller att Christella inte har ett v?il fungerande systematiskt kvalitetsarbete, eftersom Christella arbetar med olika former av analyser och utviirderingar. Tillsynsenheten har inte varit tydlig med vilka brister den ansett foreligga eller vilka åtgairder Christella behövt vidta. Christella har svarat på tillsynsenhetens frågor men tillsynsenheten har löpande lagt till nya frågest?illningar. Christella yrkar även att fiirvaltningsrätten beslutar om inhibition i iirendet. Förvaltningsätten awisade den23 maj 2017 Christellas yrkande om inhibition, eftersom nåimndens beslut vid den tidpunkten inte var gåillande. Barn- och ungdomsftirvaltningen har till Christella uppgett att nåimndens beslut inte kommer att verkstiillas ftire det att målet har prövats slutligt. Nåimnden anser att överklagandet ska avslas och anfor ftiljande. Varje kommwr har ett ansvar ftir att inom sitt område utöva tillsyn över bl.a. fristående fijrskolor. Efter tillsyn mot Christella utftirdades ftirst en anmiirkning, men nåir bristen kvarstod utftirdades ftirelägganden. Några

44 FÖRVALTNINGSRIITTEN I GöTEBORG DOM Sida öwiga åtgiirder har emellertid inte bedömts som nödvåindiga. Bristerna bedöms som allvarliga. Det har klart och tydligt angetts vilka brister Christella har uppvisat och vilka åtgiirder som verksamheten ftirvzintats vidta ftir att komma till rätta med bristerna. Christella har getts flera möjligheter atträfratill papekade brister. Detta har dock inte giorts. Om brister upptiicks vid tillsyn vidtas årtgihder, oavsett hur lang tid verksamheten i fraga har pågått. En huvudman får sjiilv organisera sin verksarnhet, men är alltid ansvarig ft)r verksamheten. Det åligger huvudmaruren att ha system och rutiner för att kunna bedöma verksamhetens innehåll och kvalitet. För att siikerstäia att de mottagna bamen erbjuds omsorg och en god pedagogisk verksarnhet krävs att huvudmannen har rutiner ftir insyn, uppftiljning och utvåirdering och att dessa bygger på huvudmannens egna iakttagelser. Tillsynsenheten har diirftir efterfrågat aktivititer som visar att Christella tar ansvar for uppftlljning och utv?irdering av den pedagogiska verksamheten. Christella har emellertid inte kunnat visa på vilket sätt Christella tar ansvar för uppftiljning och utvåirdering. SIIiLEN Tön TÖRvU,TNINGSRIITTENS AVGÖRANDE Tillämpliga bestämmelser m.m. Pedagogisk omsorg kan enligt 25 kap.2 $ skollagen (2010:800) skötas även på annat sätt iin genom ftjrskola och fritidshem, t.ex. genom familjedaghem i traditionell mening, genom flerfamiljslösningar eller andra verksamheter diir det bedrivs pedagogisk verksamhet i annan form åin ftirskola eller fritidshem (se t.ex. prop :165 s. 526 f. och prop :ll5 s.22). Det iir enligt 25kap.l0 $ skollagen kommunen som ftirklarar att en sådan verksamhet har rätt till bidrag enligt skollagen (grundbelopp och

45 F.öRVALTNINGSRIITTEN I GÖTEBORG DOM Sida t7 tilläggsbelopp etc.). En kommun ska enligt 26kap.4 $ också utöva tillsyn över en pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har fiirklarat ha rätt till bidrag enligl25 kap. 10 $. I26kap $$ skollagen fiireskrivs vissa möjligheter till ingripanden i samband med tillsyn över en verksamhet. En tillsynsmyndighet far t.ex. fiireiägga en huvudmanatt fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfuller de krav som ft)ljer av de fiireskrifter som gäller fiir verksamheten. Ett ftireläggande ska ange de åtgåirder som tillsynsmyndigheten anser nödvåindiga ftir att avhjälpa de påtalade bristema (10 $). Ett foreläggande far ftirenas med vite (27 $).En tillsynsmyndighet får även, i stiillet ftjr att meddela ett ftireläggande, tilldela en huvudman som enligt denna lag star under dess tillsyn en anmiirkning vid mindre allvarliga överhädelser av vad som gäller ftir verksamheten (11 $). En tillsynsmyndighet får även avstå fran att ingripa om överhiidelsen åir titgu, den vars verksamhet granskas vidtar nödvåindig rättelse, eller det i övrigt med hzinsyn till omstiindighetema finns siirskilda skäl mot ett ingripande (12 $). En tillsynsmyndighet får återkalla ett beslut om rätt till bidrag under ftirutsättning av att ett ftireläggande inte har ftiljts och missforhållandet är allvarligt (13 $). Rent allmiint anses aff tillsyn ska avse efterlevnaden av bindande ftjreskrifter och inte av allm?inna råd (se t.ex. regeringens skrivelse 2009/10:79 s.l7). Utredningen Av utredning.r, nffi foljande. Genom beslut den23 december 2015 tilldelade tillsynsenheten en anmiirkning mot Christellas verksamhet. Enligt beslutet skulle Christella vidta ftljande Sra åtgiirder ftir att avhjälpa observerade brister: ta ansvar fbr att barngruppens sammansättning och storlek åir anpassad så att det enskilda barnet och gruppens behov kan tillgodoses, skapa firngerande rutiner fijr att uppmåirksamma barn i behov av

46 FÖRVALTNINGSRIiTTEN I GÖTEBORG DOM Sida s?irskilt stöd, ge personal möjligheter tiil kompetensutveckling och handledning samt systematiskt kartlägga verksamhetens ftirutsättningar och genomfiirande, analysera kvalitet och bedöma utvecklingsbehov. Efter uppftiljning i april 2016 ansägtillsynsenheten att endast frågan om rutiner fiir uppmiirksa:nmande av elever med siirskilt behov hade åtgrirdats. Tillsynsenheten fiirelade dzirftir den 14 september 2016 Christellaatt omgående vidta åtgåirder ftir att av$älpa de kvarvarande bristerna. Vid dåirefter genomftird uppftiljning ansåg tillsynsenheten att frågan om personalens möj ligheter till kompetensutveckling och pedagogisk handledning hade tagits om hand, men att bristerna avseende barngruppens sammansätfiring respektive frågan om uppfoljning och utvåirdering, alltjämt inte var åtgtirdade. Tillsynsenheten fijrelade diirlor på nytt Christella den 5 oktober 2016 att senast den 7 november 2016 vidta ftiljande åtgåirder: ta ansvar fi)r att bamgruppens sammansättning och storlek åir anpassad så att det enskilda barnets och gruppens behov kan tillgodoses, systematiskt kartlägga verksamhetens fiirutsättningar och genomftirande, analysera kvaliteten och bedöma utvecklingsbehov samt att tillsammans med personalen planera och besluta vilka områden som behöver utvecklas för att stimulera barnens utveckling och liirande. Eftersom påtalade brister avseende uppfoljning och utvåirdering dzirefter fortsatt inte bedömdes ha åtgiirdats beslutade nzimnden den 20 apnl20l7 att återkalla Christellas rätt till bidrag ftir barnomsorgen. Förvaltningsrättens bedömning Ett beslut om återkallelse av rätt till bidrag for barnomsorgsverksamhet åir en mycket ingripande åtgiird ftir såviil verksamhetens huvudman som fiir barnen eller eleverna i verksamheten (se t.ex. prop :165 s. 900). I analogi med liknande typer av återkallelsebeslut måste av rättssåikerhetsskäl dzirftir höga laav stiillas på bevisning till stöd ftir ett återkallelsebeslut fifr.

47 F,öRVALTNINGSRIITTEN I GÖTEBORG DOM Sida 7 s857-t7 t.ex. med rättsfallet nå tggl ref 88 avseende återkallelse av meddelat serveringstillstand vid restawangrörelser). Det får dairftir anses åligga nåimnden att med en tillräcklig grad av såikerhet visa att de brister i ftirhållande till skollagen som görs gåillande mot Christella också ftireligger och att ftirutsätfiringarna fiir ett återkallelsebeslut åir uppfullda. En fiirutsåittning for ett återkalielsebeslut åir bl.a. alt eit fi)reläggande har utfiirdats som sedan inte ftiljts. Christella anftir att nåimnden inte har varit tydlig med vilka brister bolaget skulle åtgåirda eller varftir det som Christella har genomfiirt avseende planering, omorgani 5n1ion, dokumentation och kompletteringar inte skulle vara tillrackligl. Christella menar att kommunen inte har haft någon dialog med deras verksamhet utan endast svarat att brister kvarstar samt under hand även lagt till nya saker som ska åtg2irdas utan att redovisa de svar om åtgärder som Christella har skickat in. Det övergripande syftet med tillsyn iir att höja kvaliteten i de verksamheter som granskas. Sanktionssystemen har också som friimsta syfte att åstadkomma rättelse av konstaterade brister. Det har av rättssåikerhetskäl ansetts viktigt att huvudmannen ges möjlighet atträltatill brister i verksamheten och att tillsynsmyndigheten i sitt fiireläggande på ett tydligt scitt arlger vilka åtgåirder som ft)rviintas av huvudmannen (prop :165 s ). Det har dåirfiir också ansetts rimligt att en så laaftfirll åtgiird som att återkalla ett godkåinnande ftregås av alt de åtgiirder som ft)rv?intas vidtas kommuniceras med huvudmaruren på ett tydligt sätt (prop :165 s. 552). Det framgår av utredningen att Bam- och utbildningsfiirvaltningen i sina tjiinsteskrivelser infor återkallelsebeslutet resonerar mer ingående om vilka brister lorvaltningen anser fiireligger i Christellas verksamhet samt vad som mer konkret efterfrågas. De fbrelägganden mot Christella som föregick

48 FÖRVALTNINGSRIiTTEN I GÖTEBORG DOM Sida r7 beslutet om återkallelse har dock i sina motiveringar varit mer alhniint utformade. Förvaltringsrätten har diffir forståelse ftir att de mer allmåint hållna anmiirkningarna i ftireläggandena kan uppfattas som mångtydiga och t.ex. även har kunnat uppfattas omfatta åtgzirder som Christella anser sig faktiskt ha uppffllt och genomfiirt. Förvaltningsrätten delar dåirftir Christellas påpekande om att ftireläggandena inte på ett tydligt säff har uttryckt mer konkreta och faktiska anmiirkningar mot verksamheten. Förvaltningsrätten anser diirftjr inte att niimnden har visat att kommunen på ett tillräckligt tydligt och konkret sätt har motiverat sina ftirelägganden mot Christella så att Christella har haft klara möjligheter att astadkomma rättelse av bedömda och påtalade brister. Christella har också anmåirkt mot att kommunen borde ha genomftrt aiia sanktioner som finns atttillgä enligt lagen, istiillet fi)r att återkalla rätten till bidrag. Av utredningen framgår att utfiirdade ftirelägganden inte ftirenades med vite. Det iir ftirvisso ingen absolut skyldighet ftir en kommun att ftirena ftirelägganden med vite. Av ft)rarbetena till skollagen framgår emellertid samtidigt att sanktioner ska hanteras efter en trappliknande konstruktion. Mildare åtglirder ska prövas i ftirsta hand och mer ingripande åtgåirder ska endast anvåindas om andra medel for råittelse har prövats eller bedömts som verkningslösa. Avsteg bör kunna göras om det bedöms lämpligt fran missftjrhållandenas art (prop :165 s. 545 och 546). Resonemangen i forarbetena star enligt ftirvaltrringsrätten i överensstiimmelse med allmiinna principer om krav på ingripande åtgiirders behövlighet, åindamålsenlighet och proportionalitet. Nåimnden har inte motiverat varftir Christella inte vitesftirelades i tiden filre beslutet om återkallelse. Nåimnden har inte heller redogiort ftjr varftir ett sådant avsteg fran sanktionssystemets trappliknande konstnrktion bedömdes

49 FÖRVALTNINGSRIiTTEN I GÖTEBORG DOM 20r Sida 9 58s7-17 som ltimpligt. Förvaltningsrätten anser dåirftir inte att nåimnden heller i den delen har visat att mindre ingripande medel for rättelse har prövats i tillräckiig utsträckning, eller att sådana ytterligare åtgiirder har bedömts som olåimpliga. Som har angetts syftar även sanktionssystemen till att astadkomma rättelse av konstaterade brister. Med ledning av det anfiirda anser ftrvaltringsrätten diirftir sanrmanfathringsvis att n2imnden inte har visat att fiirutsättningar ft)r återkallelse har ftirelegat entigt 26 kap. 13 $ skollagen. Överklagandet ska dåirftir bifallas och det överklagade beslutet om återkallelse av rätt till bidrag ska upphävas. HUR MAN OVERIOAGAR, se bilaga I (DV 3109 /l B) Maria Sjunnesson Tf. rådman I avgörandet har även nåimndem?innen Hans Bjemald, Veselka Goles och Jan Gottfriedson deltagit. Föredragande i målet har varit ftiredragande juristen Lars Elfring.

50 Bilaga 1 Syenlcgs lloprs{ci-år Bilaga HUR MAN övrnrmcar - pnövnll*grlllsråun o q u F n 5 s! I u -d o I o N tr 6 a.) n Deo som vill överklagz föwaltningsdttens beslut ska skdva till Kzmma:rättea i Göteborg. Skdvelsen ska dock skickas ellet lämnas till förvaltningsrätten- För att lrammeträtfen ska kunna 1a upp Ert överklagande måcte Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckot ftas den d då Ni f,ck dd av domeo/beslutel Om beslutet h"' meddelats vid en muntlig förlaadliag, ellet det vid eo sådaa föårtdling har angetts nir beslutet kom:ner att meddelas, ska dock öve*lagandet ha kom:nit in inom tre veckor fraa den dqg domsto_ leas beslut meddelades. Om sistz dagen för överklagande inåller på lörd.g, söadag elkr helgdrg, midsommarafton" julafton eller oyårsafton ricker det att lgs\rdrshandliogeo kommer in niista vardag. Om kjagarden är ere part som företräder det allmänna, ska överlbgaudet alltid ha kommit in inom fte veckot ftån den dag beslut meddelades. För att ett överkjagaode ska kuma tas upp i kamma:rätten fordras att pdvningstillst ind medde- Ias. Kammarditteo lätnn21 ptövniogstillstå-nd om 7. ds1 fions anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltaingstätten har kormitti[ 2. det iate uta-n att sådast tillståad meddelac går att bedöma dktigheteo av det slut som förvdtningsrätten har kommit tilt 3. det är av vikt för ledoing av rät15ti'liämfniogeo att överhzgandet prcvas av högre rät! ellet 4. detannars finns synnediga skålattpröva öve*lagaadet Ora prövoingstillstånd inte meddelas står fönraltningstättens beslut fast Det iir diirför viktigt att det Hart och rydligt ftamgfu av överljzgaadet till kemrnarätt o varför rnrn anser att prövoingstillstärd bör meddeles. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. Klagaadens penon-/orgadsationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnr::met till bostadeo och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till kjagandeas a$etsplats ska octså aoges sant eventuell aonao adress där kjaga:rdeo kan sls for ddivning. Om dessa uppgifter har Limnats tidigare i målet - och om de forfatande iir altuella - behöver de inte uppges igen- Om klagaodeo aolitar ombud, ska ombudets.em-, postadress, e-posta&ess, tdefonnummer till atbetsplatseo och mobiltelefoonummer a.ges. Om någon person- ellet adtessuppgift äodras, ska änrldngen uta:e dröjsmål anmälas tjll krmmenätten. 2. deo dom/beslut som överklagas med uppgtft om förvaltniogsrätteos ntffi n, roå.lmrrnmer sa:nt dagea för beslute! 3. de skäl som klaga-aden anger till stöd fö.r eo begiimn om' prötningstillståq4 4- dso ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klagaoden vill få till sdad, 5- debevis somklagandeavillåbetopa ochvad ha./hoo vill stpka med varje sitskilt bevis. Ädtessen tilt förvattningsrättea framgår av domen/beslutet