BUDGETDIALOG BARN OCH UTBILDNING UDDEVALLA KOMMUN

Transkript

1 BUDGETDIALOG BARN OCH UTBILDNING UDDEVALLA KOMMUN

2 Barn och utbildningsnämnden Bokslut 2014 Totala nettokostnader (Belopp i mkr) Utfall 2014 Budget 2014 Utfall 2013 Barn- och utbildningsnämnden Förändring mellan utfall 2014/2013 Resultat 2014 Barnomsorg 281,5 288,6 273,7 2,8% 7,1 Grundskola/Fritids 556,4 559,7 521,5 6,7% 3,3 Särskola 44,7 45,6 43,0 4,0% 0,9 Gymnasieskola 175,6 175,8 178,1-1,4% 0,2 Vuxenutbildning 35,1 35,1 33,7 4,2% 0,0 Gemensam verksamhet 36,4 38,2 36,1 0,8% 1,7 Summa 1 129, , ,1 4,0% 13,2 Alla verksamheter håller budget Intäkterna ökar kraftigt Uddevalla Gymnasieskola positiv elevutveckling Grundskolan hög kostnadsutveckling Förskola högre intäkter, lägre kostnader fristående

3 30 Resultatutveckling Mkr BUN 20 Resultatutveckling Mkr VHT BUN Förskola Grund skola/fritids Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Gemensam verksamhet Resultatutveckling BUN Förskola 8 0,7 9,2 9,6 8,4 5,8-1,5 2,2 4,8 10,4 2,4 1,0 3,7 7,1 Grundskola/Fritids 1,8-4,5-4,9-2,6-7,3-2,1-2,7-15,8 3,6-1,2 4,8 4,2 13,6 3,3 Särskola 1,6-0,9 0,6 3,5-2,0-2,7 0,2-2,0 2,0-1,5-2,1 0,2 1,3 0,9 Gymnasieskola -6,7-8,3 6,7 0,9 0,5-3,7 5,6-15,0 5,1-0,3-8,6-2,5 1,1 0,2 Vuxenutbildning -3,9-6 -0,1 4,4 3,9 0,1 0,6 0,8 0,5 0,6 0,1 0,1 0,3 0,0 Gemensam verksamhet 2,1 5,7-3,8-6,8-7,4 4,5 1,7 4,9 6,7 5,3 5,8 3,8 3,4 1,7 Summa nämnd 2,9-13,3 7,7 9-3,9 1,8 3,9-24,9 22,7 13,3 2,4 6,8 23,4 13,2 6 raka år med positivt resultat Stark ekonomisk ställning ger goda förutsättningar Alla verksamheter håller budget utan restriktioner

4 Prognosavvikelsen stor Många ansvar med underskott Volymutvecklingen börjar ta fart, nyetablerade påverkar

5 Slutsatser ekonomi bokslut 2014 Positivt Bra finansiellt resultat och stark ekonomisk ställning Gymnasieskolans relativa elevtillströmning Ökad extern finansiering Alla verksamheter håller budget Negativt Mycket låg budgetföljsamhet på ansvarsnivå Hög prognosavvikelse Relationen ekonomi/resurser/resultat

6 Prognos februari 2015 Februari 0 resultat, men.. Vuxenutbildning statsbidrag, nämnds önskemål Omställning gymnasieskolan klar Kapacitetsbrister Lokaloptimeringar Nya tjänster finansiering? Hög kostnadsutveckling Etableringselever på fortsatt hög nivå Arbetsmiljöverkets rapport Uppdrag i verksamhetsplan Linneaskolan Statsbidrag vårproposition?

7 Omvärldsbevakning Nya styrdokument , bl.a. krav på behörighet och legitimation Rekryteringsläget Volymförändringar Digitaliseringen fortgår Fyrbodal förändrade samverkansformer Internationella kontakter inom olika skolformer Samverkan skola-arbetsliv Krig

8 Mått/Huvudman Uddevalla kommunal Jämförelser 2014 Uddevalla fristående Trollhättan kommunal Katrineholm kommunal Borås kommunal Alingsås kommunal Riket samtliga Genomsnittligt meritvärde åk ,2 203,4 193,7 213,6 218,3 214,8 Gen.Meritvärde flickor åk 9 211,5 234,2 207,6 214,9 225, ,8 Gen.Meritvärde pojkar åk 9 189,3 209,8 199,6 174,7 202,9 204,8 203,5 Andel nått målen alla ämnen åk 9 69, ,1 77,3 80,8 77,4 Behöriga till GY skola 89,8 88, ,8 87,7 90,7 86,9 Ämnesprov åk 9 MA minst G % 81, ,2 74,9 87,7 86,8 87,5 Ämnesprov åk 9 SV minst G % ,9 89, ,4 96,4 Ämnesprov åk 9 Eng minst G % 96,5 94,7 93,3 93,7 96, ,8 Andel högskolebehörighet 61, , ,2 71,1 70,5 Slutbetyg 4 år GY % 82,4 83, , ,4 76,4 Genomsnittlig betygspoäng GY 14,1 13,7 13,7 13,8 13,9 14,5 14

9 Måluppfyllnad av nämndens styrkort

10 ***ca 1500 barn och elever tillkommer till 2023***

11 Demografiska fakt orer Beräkning av resursbehov Orsak* förändrat ant al invånare i målgruppen förskola volym 1,4 7,1 12,3 grundskola volym 9,2 17,3 24,3 frit ids volym 4,2 5,0 7,6 gymnasieskola volym -0,3 0,7 1,7 Summa demografiska faktorer 14,5 30,1 45,9 Ökade drift skostnader gymnasielokaler volym 0,3 1,8 1,8 Ökade drift skostnader nya förskolelokaler volym 1,5 6,5 15,5 Ökade drift skostnader nya grundskolelokaler volym 1,5 4,0 10,0 Summa effekt av investeringar 3,3 12,3 27,3 Förutsättningar BUN 2016 Ram ,7 Ram ,7 Prel förändr anpassning 1 % -12 ökad demografi 6 Summa 7 Kvalitetsanpassningar med 10,8 mkr/12 mkr Effekt på lärartätheten eller andra anpassningar Nödvändiga behov & satsningar (går ej att avstå) Demografi 16 14,5 Effekt inv 16 3,3 Summa 17,8 Anpassning -10,8

12 Insat ser för likvärdig skola och särskilt st öd grundskola 8,0 6,0 6,0 Rekt ors förut sät t ningar för pedagogiskt ledarskap grundskola 1,5 1,5 1,5 Kompetensut veckling fokusområden grundskola 1,5 1,5 1,5 IKT - fortsatt sat sning grundskola 2,0 3,5 3,5 Speciallärartjänster gymnasieskola 2,0 2,0 2,0 Utökad lärart id/adhd inrikt ning gymnasieskola 2,0 1,0 1,0 Elevassist ent gymnasieskola 1,0 1,0 1,0 Nyanländas övergång t ill nationella program 1,0 2,0 2,0 Sänkt ant al barn per årsarbetare till kommungruppens genomsnit t 2013 FSK 21,0 21,0 21,0 Ersätt ning för rätt ighet sut bildningar Vux 7,0 7,0 7,0 Yrkesut bildningar Vux 9,0 9,0 9,0 Kost personal skola & frit ids 1,2 1,2 1,2 Höjt port ionspris (råvara) 1 kr 2,0 2,0 2,0 Elevhälsa (bemanning och skolläkarkost nad) 1,0 1,0 1,0 Administ rat ion (först ärkning olika områden) 1,0 1,0 1,0 Hyreskost nad moduler/lokaler (ca 7-8 avd. kost nad?) 3,0 4,0 5,0 Summa verksamheternas prioriterade behov 64,2 64,7 65,7 Totalt behov av kommunbidrag (exkl prel. resursförändring) 82,0 107,1 138,9 Bild per verksamhet =>

13 Grundskolan Insatser Hovhultskolan och Ramnerödsskolan Omorganisering nyanlända och modersmål Specialstöd Skolbibliotek Särskild undervisningsgrupp autism Rektorsstöd och traineeprogram rektorer Ledningsresurs administration Bedömning för lärande kompetensutv. IKT fortsatt satsning utrustning+komp.utv. Kompetensutveckling för utbildning av nyanlända Elevhälsa Särskola inriktning träningsskola (motorik & hälsa)

14 Gymnasieskola Elever i behov av särskilt stöd (ADHD) Möjligheter att pröva kurser Läsa högskoleförberedande kurser yrkesprogram Extra anpassningar och särskilt stöd Extra lärartid Studieverkstäder Elevassistenter Nyanländas övergång till nationellt program Studiestöd på modersmål Längre studietid

15 Förskola BUDGETDIALOG BUN Sänkt antal barn per årsarbetare - mindre grupper - högre pedagogisk kvalité - mer tid till varje barn och familj - lugnare arbetsmiljö för barnen - anknytning - minskad stress och ohälsa för personalen - bättre arbetsmiljö för personalen - attraktiv arbetsgivare

16 Övriga verksamheter Yrkesutbildningar Vux Gymnasieutbildningar Vux Arbetsmarknadspolitik Administrativ förstärkning Elevhälsa Övriga lokallösningar Kosten

17 Åtgärder Uteblivna behov vänta eller absolut nödvändiga? Lägre lärartäthet - Grundskola - Fritids - Förskola - Gymnasieskola - Övriga Förändrat utbud - Nattis avvecklas - Tekniskt basår avslutas - Nordens Ark samarbete avslutas - Naturskola avvecklas Andra förändringar - Måltidsavgift gymnasieskola - Ekologisk kost avvecklas Se underlag för spec.

18 Investeringar Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2018 * Ökat kommunbidrag (hel årsnivå) Rot viksbro förskola 35 35,0 1,5 Bleket s förskola ombyggnad 7 7,0 0,5 Äsperöd förskola om- och t illbyggnad 35 5,0 30,0 2,5 Skansen förskola om- och t illbyggnad 35 5,0 30,0 2,5 Nya Killingen 2x3 avd 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Söder 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Cent rum 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Norr 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Sundskogen (behov?) 35 1,0 34,0 3,0 Parken förskola 35 1,0 34,0 3,0 Helenedals förskola 30 1,0 29,0 2,5 Dalabergs förskola 30 1,0 29,0 2,5 Källdals förskola 30 1,0 29,0 2,5 Herrest adskolan ink st orlek+, Sär och I drot t (ej Kulfdel) 250 1,0 2,0 17,0 80,0 150,0 22,0 Sandersdal/Unneröd/Ramneröd (möjligheter utreds) 60 10,0 30,0 20,0 5,0 Äsperöd skola ombyggnad 24 8,0 8,0 8,0 2,0 Bokenäs om och t illbyggnad 20 5,0 14,5 1,5 Lane-Ryr om och t illbyggnad 15 5,0 10,0 1,0 Ljungskileskolan ombyggnad mat sal 7 7,0 0,5 Hovhult skolan näridrot t splat s 4 1,0 3,0 0,5 Brandlarm Skolor 5 1,5 1,5 1,5 Öst rabo t ransport t illbyggnad 15 7,0 8,0 1,5 Öst rabo Y ombyggnad 3 3,0 0,3 Ut bildningsst råket Agneberg/Öst rabo 22 0,5 21,5 2,0 I nvent arier & I T verksamhet er 60 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år SUMMA INVESTERINGAR ,0 101,0 162,5 230,0 356,5 68,8

19 Investeringar Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2018 * Ökat kommunbidrag (hel årsnivå) Rot viksbro förskola 35 35,0 1,5 Bleket s förskola ombyggnad 7 7,0 0,5 Äsperöd förskola om- och t illbyggnad 35 5,0 30,0 2,5 Skansen förskola om- och t illbyggnad 35 5,0 30,0 2,5 Nya Killingen 2x3 avd 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Söder 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Cent rum 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Norr 35 5,0 30,0 3,0 Ny förskola Sundskogen (behov?) 35 1,0 34,0 3,0 Parken förskola 35 1,0 34,0 3,0 Helenedals förskola 30 1,0 29,0 2,5 Dalabergs förskola 30 1,0 29,0 2,5 Källdals förskola 30 1,0 29,0 2,5 Herrest adskolan ink st orlek+, Sär och Idrot t (ej Kulfdel) 250 1,0 2,0 17,0 80,0 150,0 22,0 Sandersdal/Unneröd/Ramneröd (möjligheter utreds) 60 10,0 30,0 20,0 5,0 Äsperöd skola ombyggnad 24 8,0 8,0 8,0 2,0 Bokenäs om och t illbyggnad 20 5,0 14,5 1,5 Lane-Ryr om och t illbyggnad 15 5,0 10,0 1,0 Ljungskileskolan ombyggnad mat sal 7 7,0 0,5 Hovhult skolan näridrot t splat s 4 1,0 3,0 0,5 Brandlarm Skolor 5 1,5 1,5 1,5 Öst rabo t ransport t illbyggnad 15 7,0 8,0 1,5 Öst rabo Y ombyggnad 3 3,0 0,3 Ut bildningsst råket Agneberg/Öst rabo 22 0,5 21,5 2,0 I nvent arier & IT verksamhet er 60 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år SUMMA INVESTERINGAR ,0 101,0 162,5 230,0 356,5 68,8

20 Trots ambitiös investeringsbudget krävs tidigare insatser i form av moduler för att klara lokalbehoven under ca 5 år.

21 Förändringstryck lokaler Gamla lokaler från tal. Liknande utmaning som övriga kommuner Stora grupper förskola/fritids/f-6 Ökande befolkning Etableringsinsatser ställer särskilda krav samt ökning utöver befolkningsprognos Demografiskt tryck lägre åldrar Arbetsmiljön i skolan behöver förbättras för elever, lärare och rektorer (AV:s rapport)

22 Skolans kompensatoriska uppdrag

23 Statsbidrag Grundutbildning Komma ikapp Elevhälsa Särskilt stöd Riktlinjer Strategi - Likvärdighet SVA Språk SFI modersmål Nyetablerade elever Kompetensutveckling lärare Organisation mottagande & inskolning Lokaler Små grupper Kapacitet? Ej homogen grupp Alla kunna se matchen! FINANSIERING - nuvarande och kommande uppdrag?

24

25 REKTORS ARBETSSITUATION Staten - skollag - skolförordning - läroplan - allmänna råd Kommun Pedagogisk - prioriterade mål/områden ledare??? - strategier - uppdrag styrkort/politik - uppdrag styrkort/ledning - uppdrag flerårsplan - arbetsmiljö - lokaler - EMAS - personaladministration - verksamhetssystem -

26 Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Likvärdig service Värdegrund APT Brukarinflytande Information Delaktighet Budget i balans Förhållningssätt Kvalitetsarbete Jämställdhet Bemötande Nationella minoriteter Mångfald Integration Likabehandlingsprincipen Rekryteringsprocessen Samhällsutveckling Myndighetsutövning Arbetsgivarerbjudande Systematiskt uppföljning Upphandling Möten Medarbetar- Arbetsmiljö policy Utveckling och lönesamtal Administration

27

28 Huvudmannens uppgift är främst att ge rektor rätt förutsättningar att utföra sitt pedagogiska lednings- och utbildningsuppdrag (organisation, ekonomi/personal, lokaler, elevhälsa, administrativt stöd m.m).

29 Förhållandet Huvudman Rektor, exempel 1: Rektors uppdrag: Skolinspektionens tillsynsrapport : Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar. / / Det är elevens rektor som fattar beslut om eleven ska placeras i en särskild undervisningsgrupp. / / En placering i särskild undervisningsgrupp utgår från en bedömning av elevens behov av särskilt stöd. Detta innebär att en elev som bedömts ha behov av att gå i en särskild undervisningsgrupp ska få detta stödbehov tillgodosett. Elevens rätt till särskilt stöd får exempelvis inte begränsas av ett förutbestämt antal platser i en särskild undervisningsgrupp. => Resurser får inte vara begränsande för att vidta nödvändiga stödåtgärder!

30 Förhållandet Huvudman Rektor, exempel 1: Rektors arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets rapport : Krav 3a) Ni ska göra en dokumenterad riskbedömning av rektorernas arbetssituation. 3b) Ni ska i en handlingsplan ange de åtgärder som ni, utifrån genomförd undersökning och riskbedömning av hög arbetsbelastning, anser behövs för att förbygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs.

31 Förhållandet Huvudman Rektor, exempel 1: Rektors arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets rapport : Gällande Ramnerödsskolan: / / Arbetsmiljöverket bedömer att situationen är så komplex att ni inte enbart borde fokusera på skolsituationen, utan även beakta frågan utifrån ett helhetsperspektiv. Krav Ni ska skyndsamt med hjälp av extern resurs göra en undersökning av arbetssituationen vid Ramnerödsskolan. Resursen ska ha kompetens i organisations- och integrationsfrågor. Undersökningen ska omfatta individ-, grupp- och organisationsnivå och omfatta såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. / / Ni = Uddevalla kommun

32

33 Styrkor (interna) o Kompetens/behörighet o Centrala stödfunktioner o Organisation Möjligheter (externa) o Låg utbildningsnivå stor potential o Lönesatsning lärare o IKT digitala verktyg o SSA samverkan skola/arbetsliv o Internationell samverkan Svagheter (interna) o Brister i det systematiska kvalitetsarbetet o Elevhälsans resurser och arbetssätt o Hög arbetsbelastning lärare och rektorer Risker (externa) o Effekter av demografiska förändringar o Lokalplaneringen - effekter av investeringar för driftskostnaderna o Sänkta kvalitetsnivåer personaltäthet o Rekrytering bristkompetenser o Minskat statligt stöd till vuxenutbildningen

34 Arbetet kring barns och ungas hälsa och utveckling kräver samverkan mellan alla berörda myndigheter och instanser. Barn och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur och fritidsförvaltningen måste samverka tätt i detta arbete. En mer kontinuerlig samverkan är etablerad mellan förvaltningarna och ett resultat av detta är bl.a. projektet Utvidgat familjestöd med resurser från sociala investeringsfonden. Utan bra samarbete med vårdnadshavarna blir det mycket svårt att lyckas.

35 Den mest långtgående investering som görs i befolkningens hälsa i framtiden är elevernas resultat i grundskolan. Inget annat har större betydelse för ungdomarnas framtida hälsa. Jan Linde, Ordf för Svensk förening för folkhälsoarbete

36 Den mest långtgående investering som görs i befolkningens hälsa i framtiden är elevernas resultat i grundskolan. Inget annat har större betydelse för ungdomarnas framtida hälsa. Jan Linde, Ordf för Svensk förening för folkhälsoarbete Den kanske mest avgörande faktorn för ungdomars fasta etablering på arbetsmarknaden är godkänd gymnasieexamen. H-L Schylberg

37 Slutsatser Stort förändringstryck Omfattande behov Långsiktighet och kontinuitet Bibehållna kvalitetsförutsättningar samt nivåjustering förskola rörande lärartäthet Långsiktiga planeringsförutsättningar Vidareutveckla det pedagogiska ledarskapet med rätt stödresurser Konkurrenskraft kompetens