Barn och utbildningsnämnden

Transkript

1 Tilläggskallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden 1(1) Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Sammanträdesrum Bäve kl. 08:30 torsdagen den 23 mars 2017 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg Pernilla Gustafsson Föredragningslista 1. Budgetdialog 2017 Dnr BUN 2017/ Styrkort 2017 Dnr BUN 2017/00025 Föredragande Hans-Lennart Schylberg Hans-Lennart Schylberg Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till respektive gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

2 Förslag till förändrade parkeringsplatser på Kärr. I dag parkerar föräldrar på östra halvan av parkeringen och personal på västra halvan. I nuläget lämnas och hämtas många barn ungefär samtidigt med den effekten att det blir kaos på den östra parkeringen morgon och kväll. En del barn springer mellan norra delen ner och grinden utan en tanke på kompisens bil som backar ut. Sprid ut parkeringen så att föräldrar parkerar på södra halvan och personal på norra. Effekten blir att barn inte korsar bilarnas väg i samma omfattning samt att bilarna glesas ut. Se bilder för disposition samt rörelsemönster. Disposition

3 Rörelsemönster i dagsläget. Röd=bil, grön=barn Rörelsemönster efter omdisposition. Röd=bil, grön=barn

4 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(1) Dnr BUN 2017/00017 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Budgetdialog 2017 Sammanfattning 2016 års resultat samt planeringsförutsättningarna för kommer att behandlas vid budgetdialogen den 4 april. Kommunledningskontoret har tagit fram planeringsförutsättningarna efter politiska riktlinjer. Förvaltningen har utarbetat förslag till underlag till budgetdialogen. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens underlag inför den fortsatta budgetdialogen. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till

5 BUDGETDIALOG (23) Dnr: BUN/ Budgetdialog Barn och utbildningsnämnden Innehåll Resultat Ekonomiskt utfall Ekonomiskt utfall Ekonomiskt utfall Ekonomiskt utfall 2016 Verksamhetsmässiga utfall Resultat 2017 Prognostiserat utfall, ekonomi och verksamhet... 4 SWOT-analys... 6 Underlag för flerårsplan Omvärdsperspektiv... 5 Ökning av antalet barn och elever i verksamheterna... 5 Kompetensförsörjning... 6 Organisatorisk och social arbetsmiljö och hög arbetsbelastning... 7 Effektiviseringar/neddragningar Förskola Grundskola, grundsärskola och fritidshem Gymnasieskola/gymnasiesärskola Vuxenutbildningen Särskola Barn och elevhälsan Gemensam verksamhet Sammanfattande bedömning av BUN:s förutsättningar utifrån oförändrade kommunbidrag Barn och utbildning Förvaltningskontoret administration Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA gatuadress fax E-post barnutbildning@uddevalla.se

6 2 (23) BUDGETDIALOG BUN Enligt ekonomiavdelningens anvisningar är utgångspunkten för planeringen att nämnderna ska presentera effekterna av en budget baserat på avgivet kommunbidrag som ska fungera som ett underlag för politiken att ta ställning till under planeringsprocessen. Något specifikt uppdrag/beting finns inte angivet för respektive nämnd. För barn och utbildningsnämnden gäller följande förutsättningar utifrån budget 2017: - Full kompensation för beräknade elevvolymer (gäller barn- och elevpeng till förskolechef/rektor). - Ökade hyreskostnader för tillkommande lokaler ska täckas in ram. - Nämnden ska ta sin andel av kommundirektörens kommunövergripande uppdrag att effektivisera 100 mnkr 2020 (med uppbyggnad ). - Del av uppdraget till nämnderna att tillsammans effektivisera 65 mnkr 2020 (med uppbyggnad ). Förvaltningen har med dessa utgångspunkter gjort ett antagande om totalt effektiviseringskrav för nämnden under planeringsperiodens tre år. Resultat Ekonomiskt utfall 2013 Kommunstyrelsens restriktioner för 2013 gjorde att nettokostnadsökningen för året blev låg. Färre barn och elever i extern verksamhet, framförallt under höstterminen, gjorde att kostnaderna blev lägre än budget. Lokalkostnaderna för Sommarhemskolan och lokalomkostnader generellt påverkade även resultatet positivt. Gymnasieskolan är 2013 i ekonomisk balans. Nämndens stabilare ekonomiska utveckling tillsammans med en stärkt ekonomisk ställning skapade goda förutsättningar för ett 2014 med lite återhållsammare ekonomiska förutsättningar. De resultatförbättrande åtgärder som under 2013 ålagts förvaltningen medförde bl.a.: en ansträngd situation på vikariesidan en inbromsning/stopp vad gäller viktig kompetensutveckling uppskjutna inköp av väsentligt undervisningsmateriel och inventarier stora svårigheter för flera enheter att inom ram parera för hastigt uppkomna behov av särskilt stöd, till exempel kan nämnas inflyttande barn med funktionsnedsättning, familjehemsplacerade barn med särskilda behov och akuta behov av särskilt stöd till följd av våldsamt, explosivt beteende

7 3 (23) Ekonomiskt utfall 2014 Intäkter och kostnader ökade i högre takt under Statsbidrag i form av etableringsstöd, karriärtjänster, lärlingsutbildning och vuxenutbildning samt kommunbidrag för ökade volymer och nya skolor/förskolor bidrog till utvecklingen. Uddevalla gymnasieskola lyckades bra i konkurrensen om eleverna vilket bidrog till att bibehålla intäkter för interkommunal ersättning och sänka kostnader för köpta utbildningsplatser. Samtliga verksamheter visade ett positivt resultat. På enhetsnivå var avvikelserna fler och tendens till obalanser bedömdes kunna påverka den ekonomiska stabiliteten framöver. Ekonomiskt utfall 2015 Nämndens vikande resultat 2015 hänger till stor del ihop med den stora ökningen av nyanlända elever inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Kostnadsutvecklingen har varit betydligt högre där lönekostnaderna ökat mer än beräknat. Arbetet med övertagande av Linnéaskolan, införande av ny mottagningsenhet för nyanlända samt utvecklingsarbete inom skolenheter påverkar kostnadsnivån inom grundskola. Vuxenutbildningen har erhållit sex mkr i extra kommunbidrag för det av kommunfullmäktige garanterade statsbidraget. Det oklara kostnadsansvaret rörande vistelsekommun har påverkat gymnasieskolans resultat. Det extra statsbidraget kopplat till flyktingsituationen om fyra mkr reducerar nämndens negativa resultat. Ekonomiskt utfall 2016 Resultatet är positivt och på en bra nivå. Budgetavvikelserna i verksamheterna är omfattande beroende på den höga förändringstakten. Intäkter och kostnader har under året ökat kraftigt som en effekt av många och stora statsbidragsreformer samt volymökningar. Kostnadsutvecklingen ligger på en fortsatt mycket hög nivå. Intäkterna kopplat till de nyetablerade eleverna ökar kraftigt. De långa handläggningstiderna avseende asyl skapar osäkerhet vad gäller bidragens omfattning och hur länge de varar. Den starkt ökande demografiska påverkan och hög andel nyetablerade elever får effekt för rekryterings- och lokalsituationen. De ytterligare kostnader detta kommer att medföra är svåra att förutse omfattningen av. Den låga investeringstakten påverkar främst förskola och grundskola vilket leder till kapacitetsbrist och sämre verksamhetsförutsättningar. Verksamhetsmässiga utfall Barngrupper och personaltäthet i förskolan Barn och utbildningsnämnden har avsatt medel för minskade barngrupper, särskilt bland de mindre barnen, 2015 och 2016 med 2,5 miljoner per år. Barn och utbildningsnämndens satsning i kombination med beviljat statsbidrag har lett till ökad personaltäthet inom förskolan, vilket möjliggjort omorganisation av arbetet på förskolorna. Arbetet organiseras numera utifrån mindre barngrupper och inte utifrån begreppet avdelning. Trots brist på förskollärare och rekryteringssvårigheter i allmänhet

8 4 (23) har satsningarna lett till betydligt mindre antal barn i grupperna på de flesta förskolor samt ökad personaltäthet. Genomsnittligt antal barn per avdelning (barngrupp) har enligt preliminär statistik från SCB minskat från 19 barn 2015 till 11 barn 2016 och antal barn per årsarbetare har minskat från 5, till 5, Kunskapsresultat Andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram har minskat från 89,8 % 2014 till 86 % 2016, att jämföra med riket 87,3 %. Exklusive nyanlända elever är andelen behöriga elever till gymnasiet 91,2 % i Uddevalla att jämföra med 90,3 i riket i stort. Det genomsnittliga meritvärdet för både pojkar och flickor ligger under rikssnittet. Däremot har andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i åk 9 ökat från 69,8 % 2014 till 74,6 % år Trots ökningen ligger Uddevalla kommun under rikssnittet på 78,1%. Andel elever som nått målen i respektive ämne i relation till riket visar på marginella negativa avvikelser i svenska, bild, fysik, och SO-ämnena. Störst negativ avvikelse gäller ämnet svenska A där vi också kan se en avsevärd försämring i jämförelse med 2014/2015. Ämnen som visar på positiva avvikelser är kemi, matematik och modersmål. I ämnet matematik ser vi en ökning av andel flickor som inte når godkänt betyg medan andelen pojkar som inte når kunskapskraven minskar. Samma gäller svenska där flickor visar på en marginell ökning av icke godkända medan pojkarnas måluppfyllelse ökar. Ämnet engelska visar på ökad andel elever som inte når godkända betyg vad gäller både flickor och pojkar. Inom svenska som andraspråk ser vi en ökad andel elever med icke godkända betyg och pojkarnas resultat avviker stort från flickornas, då deras måluppfyllelse är mycket lägre. Vad gäller gymnasieskolan är andelen elever med examen från gymnasieskolan inom tre år 74 %, vilket är en minskning med två procentenheter sedan föregående år och en procentenhet under rikssnittet. Det finns stora skillnader mellan de olika gymnasieprogrammen och flera program har ett mycket gott resultat. Barn- och fritid, el- och energi och fordon- och transport är yrkesprogram som har mer än 90 % av eleverna som fullföljer sin gymnasieexamen inom tre år. Av de högskoleförberedande programmen är det ekonomi-spint, samhällsventenskap-spint, samhällsvetenskap- AKA som har högre än 90 %. Det genomsnittliga betygspoänget i gymnasieskolan har sjunkit från 14, till 13, och ligger under rikssnittet på 14,1. Flickorna har ett högre meritvärde än pojkarna. Vid jämförelse mellan program syns att högskoleförberedande program har ett högre resultat än yrkesprogram. Barn- och fritidsprogrammet sticker ut som ett yrkesprogram bland de högsta resultaten på måttet. Rektor pekar på arbetet med

9 5 (23) individuellt stöd och anpassningar samt genomförande av lärarbemannade studiepass som en möjlig förklaring till det höjda resultatet. Det finns yrkesprogram där resultatet pekar på ett behov av att planera åtgärder för ett ökat resultat. Detta gäller t.ex. industritekniska, gymnasial lärlingsutbildning, bygg- och anlägg och VVS- och fastighet. Rektor på bygg- och anläggsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet lyfter i sin analys att elever på yrkesprogram har lägre motivation till högre betyg än E då de i lägre utsträckning än före GY11 har med sig behörighet till eftergymnasiala studier. I det fortsatta analysarbetet ska resultatet på dessa mått ställas gentemot fler parametrar som till exempel ingående betygsvärde, andel avhopp under studieåren, elever med ett fjärde gymnasieår. Målsättningen är att få fram framgångsrika pedagogiska arbetssätt och sprida detta. Inom gymnasial vuxenutbildning har andel som slutfört kurs minskat från 73,9% 2014 till 68,5 % 2015 (senast resultat), att jämföra med rikets 71,4%. Resultatet varierar stort mellan olika ämnen och nivåer. Matematik 1 och 2 har, liksom svenska som andra språk, över tid haft förhållandevis många avbrott och låg måluppfyllelse. Lärararlegitimation och behörighet i ämnet Barn och utbildnings stora volymtillväxt har lett till konsekvenser i form möjlighet att rekrytera behörig personal i den omfattning som krävs. Tidigare år har det varit svårrekryterat i några enskilda ämnen men idag är det generellt svårt att få behöriga till utannonserade tjänster. Flera skolor visar i sin analys att det finns en samvariation mellan stor personalomsättning, brist på behöriga lärare och försämrade resultat, framför allt i NO-ämnen. Andelen elever som inte når godkända betyg ökar inom samtliga NO-ämnen och teknik. Störst avvikelse generellt ser vi i pojkars resultat i ämnena kemi och teknik. Sedan 2015 krävs legitimation för att en lärare självständigt ska kunna ansvara för undervisning och besluta om betyg. Bristen på ämnesbehöriga lärare leder på sikt till ökad arbetsbelastning och ökat ansvar för betygssättning/sambedömning osv. för behöriga lärare i ämnen där behörigheten i övrigt är låg. Det i sin tur kan få konsekvenser för dessa lärares undervisning och i slutändan för elevernas resultat. Andel lärare med pedagogisk examen inom grundskolan har sjunkit till 83 % 2015 (senaste statistik) från att ha legat kring 88 % flera år i rad. Rikssnittet är 85 %. Inom gymnasieskolan har andelen tvärtom stigit under de senaste åren och ligger idag på 89 % jämfört med rikets 80 %. Inom Komvux är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen 73 % jämfört med rikets 84 %. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron minskade med 0,2 % till 6,2 % under 2016 efter att ha ökat flera år i rad. Däremot har mäns sjukfrånvaro ökat från 4.0 % 2014 till 4,6 % Kvinnornas sjukfrånvaro är fortsatt högre än männens.

10 6 (23) Förskolan står för den största sjukfrånvaron med fortsatt negativ trend. Ökad sjukfrånvaro bland förskolepersonal är en trend över hela landet. I Uddevalla försvåras arbetet mot hög sjukfrånvaro av stor press på chefsled och administration, varför utökningar kommer att göras under Analys av långtidssjuka per enhet har genomförts och hälsofrämjande åtgärder har formulerats enhetsvis utifrån AFS 2015:4 (Föreskrift om organisatorisk och social arbetamiljö). Åtgärder på verksamhetsnivå genomförs i samarbete med personalavdelningen bland annat i form av digitalt stöd för arbete med tillbud och skador samt stöd i rehab-processer. Resultat 2017 Prognostiserat utfall, ekonomi och verksamhet Ekonomi: Helårsprognosen för året visar ett nollresultat vid bedömningen efter februari månad. De omfattande satsningarna för bibehållen lärartäthet, lokallösningar, mindre barngrupper, elevhälsa samt vuxenutbildning stärker de ekonomiska förutsättningarna. En ökad rörlighet av eleverna inom gymnasieskolan samt viss osäkerhet om kostnadsansvarets effekt ger gymnasieskolan en osäkrare ekonomisk situation. Grundsärskolans organisering med fler enheter och fler antal elever i träningssärskola utreds men ger under 2017 troligen ökade kostnader utöver budget. Underlag för att bedöma de verksamhetsmässiga resultaten 2017 är ännu inte framtaget. En utmaning för nämnden och dess verksamheter är dock att utifrån planeringsförutsättningarna förbättra elevernas studieresultat. Förvaltningen måste utveckla och förbättra sin resultatanalys för kunna sätta in effektivare åtgärder för ökad måluppfyllelse. SWOT-analys Som en del i bedömningen av framtida förutsättningar har gjorts en SWOT-analys för att fånga upp de väsentligaste aspekterna för verksamheten. Analysen sammanfattar förutsättningarna för hela förvaltningens verksamhet.

11 7 (23) Styrkor och svagheter är interna parametrar, alltså sådant som organisationen själv kan påverka. Möjligheter och hot är externa parametrar, alltså sådant som organisationen inte endast själva kan påverka, som uppstår ur makroekonomiska förändringar, t ex demografiska, ekonomiska, kulturella eller juridiska förändringar eller politiska beslut. Underlag för flerårsplan Omvärdsperspektiv Barn och utbildningsnämnden viktigaste utmaningar är volymökningar tillsammans med bristande lokaler, kompetensförsörjning, samt medarbetares upplevda stress och arbetsbelastning i förhållande till Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Nedan beskrivs dessa utmaningar. Ökning av antalet barn och elever i verksamheterna Befolkningsprognosen pekar på att antalet barn och elever i verksamheterna ökar under hela planperioden och därefter. Den verkliga ökningen har under senare år överträffat prognosen för flera verksamheter. Antalet barn i förskoleåldern kommer enligt befolkningsprognosen att öka med 6,0 % under planperioden och därefter ytterligare under hela prognosperioden. Nyttjandegraden i förskolan är nu ca 85% och framtida ökning väntas bli marginell. Elevantalet i grundskolan är sedan 2012 kraftigt ökande. Fram till 2020 pekar befolkningsprognosen på en ökning med 7,9 % inom grundskolans målgrupp. Ser vi till perioden

12 8 (23) indikerar statistiken en ökning i åldersgruppen 6-15 år motsvarande 18 % (ca 1200 barn). Befolkningsökningen beror till stor del på bostadsbyggnation och den största ökningen beräknas ske i Uddevalla, Ammenäs och Ljungskile. Elevantalet inom gymnasieskolan börjar nu öka igen, om än långsamt de första åren. Inkluderat interkommunala elever rör det sig om ca 300 under planeringsperioden och ca 750 på till Den kraftigt ökade volymen asylsökande har lett till ökade volymer utöver befolkningsprognosen under Dessa elever ingår inte i befolkningsstatistiken men finns i våra verksamheter, vilket ökade krav på driftsbudgeten och på lokaler, något som märks inom samtliga skolformer. Under kommer flertalet nyanlända med uppehållstillstånd att lämna den s.k. etableringsperioden, dvs. den tid då statsbidrag utgår till kommunen. Kostnaden för deras fortsatta utbildning med kostnader för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet måste då tas inom kommunbidraget. Den kraftigt ökade volymen nyanlända ställer stora krav på barn och utbildningsnämndens ekonomi. Det statsbidrag som erhålls inom ramen för etableringsstödet täcker inte de ökade kostnader som utvecklingen medför under etableringsperioden och därefter. Inte heller ersättningen från Migrationsverket för asylsökande täcker våra kostnader. Volymökningarna ställer stora krav på lokalförsörjningen. Det är angeläget att förvaltningen i samverkan med andra förvaltningar skyndsamt utreder möjligheterna att effektivisera lokalutnyttjandet. I de fall olika förvaltningar kan använda gemensamma lokaler, t.ex. vid olika tider på dygnet, ska det ske. Nämnden driver frågan gentemot andra berörda nämnder. Det är av största vikt att lokalerna används effektivt och att planeringsprocessen har god framförhållning. Totalt sett är dock bedömningen att mycket stora investeringar kommer att krävas under överskådlig tid. Om den lokalplanering som beskrivs i lokalförsörjningsplanen och i redovisad investeringsbudget inte kan genomföras måste tillgången till lokaler lösas på annat sätt eleverna kommer att finnas där. Kompetensförsörjning Omställningstiden för legitimationsreformen är slut och det finns inte längre några övergångsregler att tillämpa inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, vilket gör att kravet på legitimation nu är fullt infört. Från och med 1 juli 2015 krävs legitimation för att en lärare självständigt ska kunna ansvara för undervisning och besluta om betyg. Rektor måste nu säkerställa att det finns avsatt tid för legitimerade lärare att utföra sådana uppgifter som stöd till olegitimerade lärare. Övergångsregler kommer fortfarande att finnas för lärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola fram till enligt Skolverkets behörighetsförordning. Det är idag få lärare som har den speciallärarexamen med inriktning utvecklingsstörning som kommer att krävas. Stöd till lärare som vill utbilda sig till speciallärare är av största vikt för att trygga tillgången på behörig personal inom

13 9 (23) grundsärskola och gymnasiesärskola framöver. Förvaltningen arbetar aktivt för att öka utbildningsmöjligheterna. Samtidigt som legitimationskravet slår igenom kan noteras stora pensionsavgångar samt svårigheter att rekrytera behörig personal i hela landet. Prognosen blir inte bättre av att antalet sökande till lärarutbildningarna är lågt, alarmerande lågt inom vissa ämnen. Rekryteringen av legitimerad personal blir svårare och svårare för varje år. Det är även svårt att rekrytera erfarna rektorer. Det är svårare att rekrytera förskollärare och lärare till norra delarna i Uddevalla än till andra delar av kommunen. Vi kan notera en generell brist i alla skolämnen framöver. I dag arbetar dessutom många obehöriga inom fritidshemsverksamheten och andelen utbildade lärare med inriktning mot fritidshem behöver öka. Inom gymnasieskolan saknas lärare inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt yrkeslärare. Lärare inom SFI (svenska för invandrare) och lärare i svenska som andraspråkär en fortsatt brist i hela förvaltningen. Övergångsbestämmelserna om undantag från kravet på legitimation och behörighet inom särskolan finns fram till den 30 juni 2018, att fylla behovet därefter av behöriga lärare är en stor utmaning. Legitimerade lärare vet sitt värde och bristsituationen leder till en ökande löneglidning. Organisatorisk och social arbetsmiljö Från och med den 31 mars 2016 börjar föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla som reglerar bl.a. arbetsbelastning och arbetstid. Enligt rapport från arbetsmiljöverket har arbetssjukdom som orsakats av sociala och organistoariska orsaker ökat med 72 procent i riket mellan 2010 och Utbildning är en bransch med höga anmälningstal. Vanliga orsaker till anmälningarna för lärare årskurs 1-7 är hög ordinarie arbetsbelastning och stor press från föräldrar. Den nya föreskriften kommer att ställa högre krav på kopplingen mellan organisatoriska frågor, arbetsmiljö och hälsa, exempelvis frågor kring ledning och styrning och balansen mellan krav och resurser. I Uddevalla kommun är andel chefer med över 35 medarbetare hög. I november 2016 hade 46 % av cheferna inom Barn och utbildning mer än 35 underställda medarbetare. Situationen för förskolechefer och rektorer har lyfts under ett par års tid och nämnden har också satsat resurser för förstärkt ledningsresurs till rektorerna. Förskolechefer och rektorer måste ges rätt förutsättningar att bedriva ett gott pedagogiskt ledarskap. I takt med att nämnden får fler barn och elever ökar belastningen för flera yrkeskategorier. Administrationen, exempelvis, har inte dimensionerats i relation till den barn- och elevökning som skett. Den administrativa personalen upplever arbetssituationen som ansträngd. Bou kommer att genomlysa den samlade administrationen i förvaltningen i syfte att hitta effektiviseringar utöver de möjligheter som redovisas av kommundirektören inom digitalisering och e-tjänster.

14 10 (23) Arbetsmiljöverkets skoltillsyn och senaste medarbetarundersökning visade båda på hög arbetsbelastning för såväl rektorer och förskolechefer som lärare och förskollärare. Handlingsplaner för att vidta åtgärder har upprättats med Arbetsmiljöverkets skoltillsyn och med senaste medarbetarundersökningens identifierade brister som grund. Den bedömning som gjorts i förvaltningens samverkansgrupp är att de identifierade allvarliga riskerna, inga besvär av stress, tillräcklig tid, kan koppla av på fritid, kompetensutveckling samt attraktiv arbetsgivare hänger ihop och är att betrakta som stora arbetsmiljöproblem och bör lyftas in i budget inför kommande år. Dessa områden är avgörande för kommunen för att säkra framtida kompetens inom förskolan och skolan. Ovanstående områden påverkar varandra och för att kunna ha möjlighet att klara rekryteringsbehovet och rekrytera rätt personer måste verksamheterna göra förändringar i arbetssätt och organisation, samtidigt som det är mycket viktigt att arbeta för att behålla och utveckla de medarbetare som redan arbetar i kommunen. Planeringsförutsättningarna bedöms påtagligt öka risken för att fler medarbetare kommer att känna av arbetsmiljöbrister som är kopplade till den nya föreskriftens regler. Investeringar Lokalförsörjningsplanen I underlaget redovisas förslag till investeringsbudget. Denna utgår från den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsörjningsgrupp tagit fram. Planen är mycket ambitiös och det finns anledning att ifrågasätta rimligheten i planen. De två senaste åren har BUN:s faktiska investeringsvolym enbart utgjort en mindre del av investeringsplanens utrymme. Genomförandegraden är låg. De tidigare år när större investeringar genomförts har nivån aldrig kommit i närheten av de nivåer som nu beskrivs i investeringsplanen. Den investeringsram (avsättning för utökade kapitaltjänstkostnader) som planeringsförutsättningarna förutsätter ligger heller inte i paritet med lokalförsörjningsplanens ambition. Förvaltningen är osäker på om kommunen har kapacitet att genomföra de projekt som beskriv inom planperioden. Om så skulle vara är byggmarknaden nu så het att projekten kanske inte kan genomföras av den orsaken. Planerade och akuta insatser I dagsläget utgår förvaltningens planering ifrån att lokalförsörjningsplanen kommer att genomföras. Om förskjutningar skulle uppstå i tidplanen betyder inte det att behovet av lokaler skjuts på framtiden. Barn och elever kommer när dom kommer. Förvaltningen kritiseras ibland för att kräva för mycket akuta insatser. Orsaken till det är att den långsiktiga planeringen inte fungerat. Historiskt har barn och utbildningsförvaltningen säkerligen bidragit till detta. På senare år har dock förvaltningens insatser i

15 11 (23) lokalprocessen avsevärt skärpts och behoven har tydliggjorts på ett bättre sätt både på lång och kort sikt. Skulle de i lokalförsörjningsplanen redovisade objekten inte genomföras måste andra åtgärder sättas in. Det måste finnas en plan B om kommunen ska kunna fullgöra sin skyldighet att ta emot barn och elever i förskola och skola. Förvaltningen gör bedömningen att behovet av akuta insatser kommer öka de närmaste åren. För att detta inte ska leda till sämre lösningar än nödvändigt behöver den strategiska lokalplaneringen och genomförandeavdelningen tillsammans med barn och utbildning noggrant gå igenom behoven och gemensamt ta fram alternativa lösningar anpassade till en realistisk investeringsplan för permanenta lokaler. Effektiviseringar och kostnadsanpassningar Planeringsförutsättningarna för medför nya förutsättningar för nämnderna. För barn och utbildningsnämnden utgör dessa förutsättningar en särskild utmaning eftersom nämndens verksamheter befinner sig i ett mycket expansivt skede under lång tid framöver. Befolkningsprognosen innebär att samtliga verksamheter för barn och ungdomar ökar i volym. Migration och arbetsmarknadspolitiska målsättningar gör att även vuxenutbildningen står inför ett omfattande åtagande. Förvaltningen har tidigare vid flera tillfällen behövt presentera åtgärder för att anpassa verksamheten till knappa budgetförutsättningar. Oftast har dessa varit av tillfällig karaktär och en återgång till en normal situation har kunnat ske när åtgärderna slutförts. Så är inte fallet denna gång. Planeringsförutsättningarna är konsekvensen av den volymökning som förutses inom barn och utbildningsnämndens och socialnämndens verksamheter över lång tid. I det kortare perspektivet (de första tre till fem åren) är det volymökningen inom förskola och skola som är mest framträdande, därefter ökar även antalet äldre äldre snabbt och därmed socialtjänstens kostnader. Planeringsförutsättningarna hade liknande karaktär förra året men beslutet innebar ett stort tillskott av resurser, vilket påverkat ambitionen i åtgärder för effektiviseringar under året som gått. Årets planeringsförutsättningar innebär rent resursmässigt utifrån budget 2017: - Full kompensation för beräknade elevvolymer (gäller barn- och elevpeng till förskolechef/rektor). - Ökade hyreskostnader för tillkommande lokaler ska täckas in ram. - Nämnden ska ta sin andel av kommundirektörens kommunövergripande uppdrag att effektivisera 100 mnkr 2020 (med uppbyggnad ). - Del av uppdraget till nämnderna att tillsammans effektivisera 65 mnkr 2020 (med uppbyggnad ). Förvaltningen har med dessa utgångspunkter gjort ett antagande om totalt effektiviseringskrav för nämnden under planeringsperiodens tre år:

16 12 (23) Antaget effektiviseringskrav: 2018: 30 mnkr 2019: 45 mnkr 2020: 60 mnkr Detta är ett omfattande uppdrag som riskerar att skärpas över tid i takt med ökade volymer och investeringar. Hur bilden ser ut efter 2020 framgår inte men effektiviseringskraven är en konsekvens av volymökningarna som fortsätter efter 2020, varför det finns anledning tro att kravet på anpassningar ökar. Det betyder att de åtgärder som krävs inte kan ha en tillfällig effekt utan verka över tid och dessutom få ökad effekt för varje år. En anpassning till en stadigvarande lägre resursnivå måste ske. Slutsatsen blir att arbetssätt och modeller behöver analyseras och övervägas i grunden. Det gäller allt från organisation av den pedagogiska verksamheten i barn- och elevgrupper till administrativa och organisatoriska lösningar i förvaltningen i stort. Särskilda uppdrag ges därför till både verksamhetschefer och ansvariga i staben. Man kan inte förvänta sig att dessa analyser och förslag med någon trovärdighet eller säkerhet kan utarbetas under en dryg månad inför budgetdialogen. Arbetet kommer att fortsätta under överskådlig tid. De åtgärder som beskrivs i underlagen är högst preliminära och översiktliga och behöver tydliggöras längre fram. En effekt är dock mycket tydlig: All verksamhet inom barn och utbildningsförvaltningen måste rationaliseras i meningen att färre personer ska göra mer relativt volymen barn och elever. För att kunna kartlägga dagens processer och arbetssätt och kunna utarbeta nya, förändrade, modeller kommer särskilda insatser att krävas. Det går inte att driva sådan omfattande verksamhetsutveckling utan särskilt avsatta resurser för projekt- och processledning. Där läggs i resursbilagan in 1 mnkr per år under planperioden för dessa insatser. Statsbidrag En komplicerande faktor är det sätt som staten på senare tid valt att utforma sina statsbidrag på. Från att tidigare oftast tillfört generella bidrag i påsen men riktade till skolan är många stora bidrag nu tydligt riktade till specifika insatser och bidraget kan endast erhållas efter en omfattande ansökan och risken för återbetalning är stor om syftet med bidraget inte uppfyllts, vilket kontrolleras genom lika omfattande uppföljningar. Bidraget genererar administration hos både staten och kommunerna/huvudmännen. Ett exempel på detta är bidraget till karriärtjänster där en mindre del av bidraget vid något tillfälle fått återbetalas eftersom någon enstaka individ inte uppfyllde kriterierna för bidraget. Ett annat exempel är den s.k. lågstadiesatsningen som krävde flera möten och omfattande

17 13 (23) verksamhetsanalyser för att överhuvudtaget kunna sökas. Samtidigt krävs att lärartätheten höjs på ett sätt som motsvarar statsbidraget. Det finns i det läget ingen möjlighet för kommunen att spara på lärarkostnaderna eftersom man då inte kvalificerar sig för statsbidraget. I förordningen beskrivs kriterierna så här (SFS 2015:215): 3 Statsbidrag får lämnas till huvudmän för de verksamheter som anges i 1 för kostnader för att 1. minska klass- eller gruppstorleken, 2. utöka antalet lärare eller förskollärare inklusive speciallärare i förhållande till antalet elever, 3. utöka antalet annan personal i verksamheterna i förhållande till antalet elever om lärarna därigenom i större utsträckning kan bedriva undervisning, eller 4. på annat sätt utöka den tid som lärarna kan ägna åt eleverna. Ett tredje exempel är den s.k. lärarlönesatsningen som genomförts under Även detta statsbidrag kräver en omfattande administration. Kommunen måste också göra en egen satsning på lärarlönerna för att kunna få del av statsbidraget. I PM från regeringen den 12 februari 2016 sägs: Lärarlönelyftet ska fördelas så att det premierar skicklighet och utveckling i yrket. Det ska bidra till en långsiktig löneförhöjning till de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen. Ett fjärde exempel är statsbidrag till förstärkt elevhälsa som kräver 50% egenfinansiering, vilket också gäller för det nya bidraget till regionalt yrkesvux där kravet dessutom är att minst tre kommuner måste ingå i en gemensam ansökan. Det regionala perspektivet framhålls. Dessa exempel visar tydligt att staten via statsbidragssystemet påtagligt försvårar för kommunerna att göra besparingar inom skolans område. Samtidigt har det i tidigare budgetprocesser i Uddevalla varit uttalat att kommunens egna satsningar på skolan ska balanseras mot utlovade eller föreslagna statsbidrag. Att spara i den egna budgeten kan då medföra att man går miste om en del av de statsbidrag man räknat in i budgetarbetet. Staten har skapat en kommunal rävsax. Kostnadsanpassningar Anvisningarna efterfrågar åtgärder för effektivisering av verksamheten, dvs. åtgärder med bibehållen ambitionsnivå. Sådana ska givetvis eftersträvas i möjligaste mån. Dock kommer rena kostnadsanpassningar också att krävas, dvs. sänkt ambitionsnivå med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna. Det kan handla om att rulla tillbaka insatser som genomförts på senare tid, t.ex. de satsningar som i budget 2017 gjordes på elevhälsan, minskade barngrupper och vuxenutbildningen.

18 14 (23) Effektiviseringar generellt Ca 75% av förvaltningens kostnader avser personalkostnader, antingen i egen verksamhet eller i köpt verksamhet. Åtgärder i den storleksordning som nu efterfrågas kommer till största delen att handla om minskat antal anställda i relation till antalet elever, dvs. sänkt personaltäthet. Vilka konsekvenser det får för personal och elever är svårt att veta. Det är just dessa effekter som närmare måste utredas och beskrivas men det låter sig inte göras inom ramen för pågående budgetprocess. Om förutsättningen är att det inte ska leda till sämre resultat för eleverna måste man nog anta att det handlar om att ta fram helt nya arbetssätt. En utgångspunkt i arbetet måste då vara att det måste vara möjligt att höja resultatnivån trots minskade resurser. Ett argument för det kan vara att de ökade resurser som tidigare getts inte genererat nämnvärt bättre resultat (åtminstone inte hittills). I anvisningarna anmodas nämnderna prioritera förslagna åtgärder. Förvaltningen bedömer inte att det är möjligt att göra en tydlig prioritering av de åtgärder som tas upp i listan. De är att betrakta som tänkbara att genomföra men de har inte hunnit analyseras m.h.t. effekter och konsekvenser. Det gör det omöjligt att nu ha en uppfattning om hur och när de ska genomföras, om de ens ska genomföras. Både verksamhetsmässiga och politiska bedömningar behöver göras kring flera av förslagen. Eftersom det till största delen handlar om personalkostnader så blir en ofrånkomlig effekt att personaltätheten minskar. Därför kan mål om bibehållen eller ökad personaltäthet inte finnas kvar och kraven på antal barn och elever i grupper/klasser kan behöva anpassas. En genomlysning av den samlade administrationen i förvaltningen kommer att göras. Denna process har redan startat inom ramen för en förstudie inför upphandling av nytt elevadministrativt system. Processkartläggningen måste dock utvidgas till alla administrativa processer. Förskola Befolkningsprognos: Se bilaga 1. Statistik om verksamheten: Se Bilaga 2. Prioriterade verksamhetsbehov Målgruppsförändringar och i viss mån utdömda lokaler gör platsbristen vissa tider akut. Kommunen lever inte upp till lagens krav om placering inom 4 månader. Prioritet 1 blir därför att skapa platser. Här krävs akuta insatser som inte kan läggas in i investeringsplanen av tidsskäl. Tillfälliga lösningar måste planeras tillsammans med fastighetskontoret. Inte ens moduler är numera att betrakta som en snabb lösning. Studier visar att förskolepersonal i många fall upplever att barngrupperna är för stora och att det leder till att pedagogiken blir lidande. Studier visar också att barn som har gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter när de sedan går i skolan. Personaltäthet är viktigt men stora barngrupper är i sig ett problem, i synnerhet för de yngsta barnen. Stora barngrupper leder till att barnen tvingas ha relationer till för många andra barn och vuxna vilket påverkar tryggheten. Skolverket har tagit fram riktlinjer för barngruppers storlek. För barn mellan ett och tre år är

19 15 (23) riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till femton. Förvaltningen fick i budget 2017 särskilda medel för att minska barngruppernas storlek. Arbetet med att genomföra detta pågår och ett förändrat arbetssätt och ändrade scheman för personalen gör det möjligt även inom befintliga lokaler. Om denna nya arbetsmodell kan kvarstå med minskade resurser är ännu inte analyserat men risken finns att en återgång till traditionell planering krävs. Uddevalla kommun har som mål att utvidga den pedagogiska omsorgen på kvällar och helger. Denna omsorg är dyrare än traditionell förskola och särskilda prioriteringar kan komma krävas utifrån givna planeringsförutsättningar Det finns stora behov av utökning av lokaler på grund av målgruppsförändringar, liksom behov av renovering och ersättning av befintliga lokaler. En strävan är att öppna större enheter och avveckla en-treavdelningsenheter. Vi ser behov av att skapa bättre samarbete över förvaltningsgränserna och rutiner kring lokalfrågor, både vid upprustning av befintliga lokaler och vid nybyggnation av förskolor. Åtgärder Utifrån de allmänna kommentarer och förbehåll som beskrivits ovan lämnas dessa exempel på åtgärder inom förskoleverksamheten: Fler sätt att indela och gruppera verksamheten kan exempelvis innebära annan organisering av de s.k. 15-timmarsbarnen, förberedande förskoleklass och fler utomhusgrupper. Ändrade/olika öppettider erbjuda på vissa förskolor och på andra. Översyn av arbetstid/schemaläggning/planering schemalägga förskollärare enbart 08-16, minska/ta bort planeringstid för dagbarnvårdare, färre planeringstimmar/samordnad planering för förskollärare. Bygga större förskolor synergieffekter enklare att arbeta effektivt när all personaltid inte går åt till att täcka öppethållande, fler samordningsmöjligheter. Flytt av delverksamhet för bättre samutnyttjande flytta Nattis till Kilbäckens äldreboende för att samnyttja personal och kostverksamhet. Samorganisera sommarförskola med fritidsverksamhet effektivare sommarverksamhet genom samverkan Insatser för bättre arbetsmiljö och lägre sjukfrånvaro förskolans höga sjukfrånvaro påverkar negativt varför bättre arbetsmiljö är effektivitetshöjande. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Befolkningsprognos: Se bilaga 1. Statistik om verksamheten: Se Bilaga 2.

20 16 (23) Prioriterade verksamhetsbehov Elevtalsutvecklingen och det stora antalet nyanlända ställer stora krav på lokalförsörjningen. De flesta av kommunens skolor är redan idag mycket trångbodda. Högre krav avseende ventilation begränsar möjligheten i äldre skolbyggnader att ta in elever i samma utsträckning som tidigare. Arbetsmiljöverket riktade i sin inspektion 2014 tydliga anmärkningar mot Sandersdalsskolans lokaler (skolan är byggd som F-3 skola för 180 elever och är idag en F-6 skola med 330 elever). Det finns forskning som visar att den fysiska miljön som barn och elever vistas i har stor betydelse för deras utveckling. En god miljö är hälsofrämjande och gynnar utveckling och lärande. Motsatsen som trånga och oflexibla rum, dålig akustik, otrygga och svåröverskådliga ytor etc. försämrar istället möjligheterna. Många grundskolor är gamla och finns, liksom förskolorna, på listan över angelägna reinvesteringsobjekt. Ny skola i Herrestad (Källdalsskolan) projekteras och börjar byggas under planperioden. Det är troligt att nuvarande Herrestadsskola måste fortsätta att användas även när Källdalsskolan är klar. Förvaltningens bedömning är att minst ett större skolprojekt bör finnas med per mandatperiod i investeringsplanen. För att klara att utveckla skolorna i våra utanförskapsområden krävs särskilda insatser och en omfördelning av befintlig budget. Insatser har gjort på ett par skolor på senare år med mycket goda resultat för arbetsmiljö och trivsel, bl.a. har sjuktalen förbättrats avsevärt på dessa enheter. Det visar att denna typ av satsningar lönar sig. Dessutom ökar stödbehovet för många elever födda i Sverige. Specialstödsverksamheten genomgår förändringar som också är resurskrävande. Det finns behov av att särskilda undervisningsgrupper inom autismspektrum byggs upp på flera enheter i kommunen med möjlighet till steglös integration likt särskolans modell samt att utöka antalet platser inom grundsärskolan. En översyn av grundsärskolans organisering kommer att göras för att göra verksamheten mer kostnadseffektiv. Många barn och ungdomar mår dåligt och har svårt att klara sin skolsituation. En ökad samverkan mellan myndigheter och organ som har ansvar för barn och unga måste till. Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med socialtjänsten med stöd av medel från Hälsopolitiska rådet. Åtgärder Utifrån de allmänna kommentarer och förbehåll som beskrivits ovan lämnas dessa exempel på åtgärder inom grundskoleverksamheten: Renodla läraruppdraget och komplettera med lärarassistenter Lärare utföra mer undervisningstid och mindre övrigt arbete (som hittills normalt ingått i lärares arbetsuppgifter) Lokal överenskommelse om arbetstiden för lärare flexiblare arbetstidsanvändning Förbättrar rektors förutsättningar och möjligheter till flexiblare arbetstidsanvändning och kompetensförsörjning.

21 17 (23) Samordna hela grundsärskolan vid en grundskola kan frigöra lokaler för grundskola samt ger grundsärskolan fler samverkansmöjligheter och mer kostnadseffektiv drift. Fritidsverksamhet för åk 4-6 utförs i öppen verksamhet ( fritidsklubb ) kan vara möjligt på några skolor. Striktare hantering av pedagogiska måltider för personal många lärare har idag ett tillsynsansvar vid måltid och äter med barnen. Om annan personal utför samordnad tillsyn stärks lärares möjlighet till planerad lunchrast och effektivare tidsanvändning. Begränsad kopiering och utskrift kopplat till personlig tagg och maxgräns. Succesiv övergång från PC till Chromebook för all pedagogisk personal stor kostnadsskillnad mellan lösningarna. Digitaliserad kommunikation med hemmen ökar tillgängligheten till information och minskar tidsåtgång, kopieringskostnader samt bra miljömässigt. Gymnasieskola/gymnasiesärskola Befolkningsprognos: Se bilaga 1. Statistik om verksamheten: Se Bilaga 2. Prioriterade verksamhetsbehov Från 2016 ökar volymerna i gymnasieskolan igen efter att ha sjunkit kraftigt Det ökade antalet nyanlända har lett till ett behov av nya lokalytor för IM-programmet inom gymnasieskolan. Även inom gymnasieskolan är resursbehovet för att stärka arbetet kring nyanlända och deras fortsatta skolgång mycket stort. Här krävs samverkan med vuxenutbildningen. Under planeringsperioden kommer det statliga etableringsbidraget att trappas av i och med att tvåårsgränsen passeras. Eleverna kommer dock att fortsatt ha stort behov av stöd för att klarar gymnasieexamen, vilket leder högre krav på kommunbidrag. Gymnasieskolan upplever ett ökat resursbehov för att klara arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En översyn av vår interna resursfördelning kan vara nödvändig men förvaltningen bedömer att ytterligare resurser krävs för att lotsa alla elever till en godkänd gymnasieexamen. Åtgärder Utifrån de allmänna kommentarer och förbehåll som beskrivits ovan lämnas dessa exempel på åtgärder inom gymnasieverksamheten: Avveckling utbud/inriktningar justering av utbildningsorganisationen en översyn av utbudet kan visa att utbildningsorganisationen kan justeras utifrån lågt söktryck inom vissa inriktningar. Minskat utbud individuella val/utökat program - Gymnasieskolan erbjuder ett omfattande kursutbud inom individuellt val. Bedömning är att en effektivisering kan ske dels med

22 18 (23) minskat utbud samt med att organisera elevgrupper med högre delningstal. Effektivisering läromedel från traditionellt till digitalisering av arbetsprocesser, undervisning och läromedel. Andra utbildningsvägar för att främja språkinlärning och genomströmning till färdigutbildade - att bygga utbildningsvägar som gör det möjligt för nyanlända att parallellt med sina språk och behörighetsstudier påbörja praktik på nationellt program ger möjligheter för såväl förstärkt integration samt snabbare språkinlärning. Anpassad studietid för bättre lokalutnyttjande på sena eftermiddagar (kan även gälla högre åldrar i grundskolan) Projekt, samarbeten och förebyggande verksamhet prövas utifrån hur de bidrar till måluppfyllnad. Vuxenutbildningen Att beskriva vuxenutbildningens resurskrav utifrån befolkningsprognosen är omöjligt. Behoven styrs av många olika faktorer, inte minst situationen på arbetsmarknaden. En stor del av vuxenutbildningens verksamhet finansieras dessutom direkt med statliga medel. Inom ramen för kommunbidraget är kommunen skyldig att anordna komvux (grundläggande vuxenutbildning motsvarande grundskolenivå, gymnasial vuxenutbildning för att ge grundläggande och/eller särskild behörighet till högskola och utbildning i svenska för invandrare) samt särskild utbildning för vuxna (särvux) som motsvarar det behov som finns. Ökade rättigheter för medborgarna ökar kravet på resurser till vuxenutbildningen. Vuxenutbildning är i minst lika hög grad en arbetsmarknadspolitisk fråga som en utbildningspolitisk. Kommunbidraget räcker inte till mer än de s.k. rättighetsutbildningarna, dvs. utbildningar som medborgarna har rätt till och som kommunen måste erbjuda och genomföra. Vid sidan av särvux är det sfi samt grundläggande och gymnasial vuxenutbildning inom komvux. Det är på gymnasienivå som omställningsutbildningarna finns. Förutom allmänna gymnasiekurser för att bli behörig till högskola och universitet behöver många någon form av yrkesutbildning för att byta yrkeskarriär. Möjligheterna till detta är beroende av kommunens ambition. Staten är med och finansierar förutsatt att kommunen satsar lika mycket själv. När det gäller kommunens eget rekryteringsbehov av t.ex. vårdpersonal kan kommunen påverka möjligheten att rekrytera genom egna satsningar på undersköterskeutbildning och sjukvårdsbiträden inom ramen för komvux. På samma sätt kan vuxenutbildningen utbilda elev- och lärarassistenter. Prioriterade verksamhetsbehov För att möta gruppen nyanländas behov av kurser för att nå en gymnasieexamen, behöver vuxenutbildningen erbjuda fler kursstarter, olika studietider och flexibla upplägg. Det råder fortfarande stor osäkerhet om vilka satsningar som staten planerar inom

23 19 (23) utbildningsområdet framöver. Förutsättningarna kan ändra sig snabbt, vilket statsbidraget till regionalt yrkesvux visar. Kommunen har gjort satsningar på vuxenutbildningen. Yrkesutbildningar är en förutsättning för att kunna erbjuda yrkesinriktad SFI till invandrare som har visat sig vara positivt för att snabbt få invandrare i arbete. Undersökningar visar goda resultat för arbete eller fortsatta studier efter genomförd yrkesutbildning. Det finns därför ett behov av att fortsätta erbjuda och utveckla yrkesutbildningar för vuxna. Åtgärder Utifrån de allmänna kommentarer och förbehåll som beskrivits ovan lämnas dessa exempel på åtgärder inom vuxenutbildningen: Utnyttja befintliga lokaler mer effektivt genom att i större utsträckning än i dag erbjuda studier på sen eftermiddagstid och kvällar. Än mer flexibel antagning, semesterperioder och utbildning året runt. Erbjuda möjligheter till studier i olika kombinationer, distans- flex- prövningar- och klassrumsundervisning. Utöka möjligheterna till utbildning på distans genom entreprenad. Använda modern IT-teknik i samtliga ämnen, med flippar och inspelade moment, bör lektionstiden kunna användas mer effektivt. Vux och gymnasieskolan bör i större utsträckning än idag, samutnyttja även maskiner och bilar för att öka produktiviteten. Införa s.k. yrkesveckor för sfi-elever genom att använda grund- och gymnasieskolans speciallokaler, slöjd-, hemkunskaps- och gymnastisksalar när de ordinarie eleverna har lov. Att införa fler storföreläsningar, speciellt inom studieväg 3, samt att förtäta salarna så att vi kan ha större elevgrupper. Särskola Vissa synpunkter finns redovisat ovan. Befolkningsprognosen saknar i princip betydelse för särskolan. Särskolan är parallell till den reguljära utbildningen och antalet elever är svårt att förutsäga enbart m.h.t. befolknings-utvecklingen. Under flera år fram till 2008 ökade antalet elever i särskolan. Därefter har det sjunkit till en betydligt lägre nivå. Nu sker återigen en ökning. Prioriterade verksamhetsbehov Svårigheten att rekrytera behörig personal till särskolan kvarstår. Särskolans träningsdel behöver utvecklas för ökad samverkan med barn- och ungdomshabiliteringen samt för ökat föräldrastöd. Denna föräldragrupp är mycket utsatt. Åtgärder En utredning om en samlad särskoleverksamhet i grundsärskolan ska genomföras.

24 20 (23) Barn och elevhälsan I flerårsplanen för har BUN av KF fått i uppdrag att utöka elevhälsan gav ökade resurser till elevhälsan BUN har i sitt styrkort gett förvaltningen i uppdrag att stärka elevhälsoarbetet. Utifrån dessa uppdrag har ett omfattande arbete gjorts inom grundskolan för att dels utöka elevhälsan enligt KF:s uppdrag, dvs. fler medararbetare, dels stärka elevhälsan genom organisatoriska åtgärder, vilket innebär att skapa stabila och väl dimensionerade elevhälsoteam kring rektorerna. Hittills har resurserna inte räckt för att nå det bemanningsmål som bedöms önskvärt men arbetet fortsätter. Ska denna utökning ske måste det göras över flera år men innebär också att resurser måste flyttas över från lärare till elevhälsopersonal. Om planeringsförutsättningarna ska vara utgångspunkten blir det snarare fråga om att sänka ambitionsnivån, dvs. minska bemanningen inom elevhälsan. Gemensam verksamhet Den gemensamma verksamheten omfattar nämndsadministration och centralt stöd till verksamheterna inom specifika kompetensområden såsom ekonomi, juridik, administrativa processer, lokalplanering och särskolefrågor. Effektiviseringar inom dessa områden bedöms genom uppdrag givna till central ekonom och administrativ chef. Centralt ligger också finansiering av vissa verksamhetsnära frågor, t.ex. samordning av skola-arbetslivsfrågor och vänortsarbetet. Inom området gemensamma verksamheter finns kostnader som avser stöd till nämndens arbete eller stöd till verksamheterna genom olika specialfunktioner. Här ges uppdrag till olika befattningshavare att hitta åtgärder som kan leda till en lägre kostnadsnivå generellt i förvaltningen inom t.ex. administrativa processer eller som har med ekonomiska styrning att göra. Åtgärder En genomlysning av all administration inom förvaltningen måste göras. Tänkbara ågårder: Slopande av samordning av vänortsarbetet m.m. Slopande av samordning av SSA-arbetet. Samordning av diarieföring. Förbättrade chefsstödssystem enklare sökning av och samla viktiga styrdokument för enklare åtkomst och minskad söktid. Tydligare lokalprocess fyrstegsprincip för hushållande förhållningssätt och ökat kapacitetsutnyttjande att systematiskt pröva behovet i sig, vidta åtgärder för effektivare

25 21 (23) lokalutnyttjande samt vidta begränsade åtgärder innan större investeringar genomförs. Konkurrensutsättning av städverksamhet utförande i egen regi kan vara kostnadsdrivande. Skolskjutsorganisering och striktare regler för skolskjuts genom att förändra start- och sluttider kan antalet bussturerer med få barn reduceras. Andra måltidslösningar och köksorganisering reducera de dyrare alternativen och förändra måltidsutbudet samt ha färre tillagningskök. Fria drycker, apt-fika, arbetsluncher, mat i samband med utbildning etc. restriktivare. Omorganisering av utrednings-, utvecklings- och samordnartjänster. Förändrade servicenivåer öppettider, telefontider, e-tjänster. Nytt elevadministrativt system och arbetet med dess genomförande bör skapa nya förutsättningar för effektivare administration resursfördelningssystem för administration. Fullmäktiges och nämndens styrkort I den strategiska planen finns flera formuleringar som lyfter fram målsättningar gällande barn och utbildningsnämndens verksamheter. Förvaltningen gör bedömningen att en del av dessa liksom uppdrag i fullmäktiges och nämndens styrkort kan behöva revideras eller strykas utifrån givan planeringsförutsättningar, t.ex.: Strategisk plan: Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Uppdrag från KF: Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att minska barngruppernas storlek inom förskolan. (KF flerårsplan) Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att genomföra kvalitetshöjande åtgärder avseenden elevhälsoarbetet i grundskolan. (KF flerårsplan) Barn- och utbildningsnämnden har utifrån flerårsplan fått i uppdrag att göra ytterligare satsningar de utbildningar som gör att personer kommer snabbare i sysselsättning. Satsningen görs under 2017 och (KF flerårsplan) Uppdrag från BUN: Fler platser på obekväma arbetstider för barn 1-13 år. (BUN) Ger skolan läxor ska skolan ta ansvar för att alla elever erbjuds läxhjälp i form av exempelvis studiegårdar. Läxhjälpsimskola ska också införas. (BUN) Elevhälsoarbetet ska stärkas. (BUN) Det drogförebyggande arbetet ska intensifieras/utvecklas. (BUN) Klimatsmart mat ska öka. (BUN) Städ i egen regi ska eftersträvas. (BUN) Mått: Förvaltningen anser att det är svårt att bedöma effekterna på verksamhetens resultat eftersom de konkreta

26 22 (23) åtgärderna ännu inte är presenterade. Beroende på kommande budgetbeslut kan målnivåerna komma att behöva ses över. Poängteras bör att dessa synpunkter från förvaltningen inte diskuterats i nämnden i dess helhet och således inte är att betrakta som politiska slutsatser. Den politiska bedömningen av mål och uppdrag måste beredas i det fortsatta budgetarbetet. Sammanfattande bedömning av BUN:s förutsättningar utifrån givna planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningarnas effektiviseringskrav är av den omfattning och varaktighet att helt nya arbetssätt behöver utvecklas om kvalitets- och resultatnivåerna inte drastiskt ska sänkas. Det gäller både den pedagogiska verksamheten i barn- och elevgrupper liksom inom olika stödfunktioner. Det kommer att bli mycket svårt för förvaltningen att bibehålla kvaliteten i verksamheten i form av personaltäthet och elevresultat om nämnden inte ges tillräckliga ekonomiska ramar. Framför allt gäller detta bemanningen, dvs. barngruppernas storlek och lärartätheten, vilket givetvis påverkar arbetsmiljön för såväl barn, elever som medarbetare. Arbetsmiljöverket har ställt yttryckliga krav på kommunen att särskilt kartlägga rektorernas arbetsmiljö och ta fram en handlingsplan. Det är också ett uppdrag från nämnden. Mål om bibehållen eller ökad lärartäthet måste revideras. Svårigheten att rekrytera behörig och legitimerad personal pekar på nödvändigheten av att kommunen uppfattas en attraktiv arbetsgivare. Statliga satsningar på lärares löner och den rådande marknadssituationen leder till ett tryck uppåt på lönenivån, vilket förstärker konsekvenserna av minskade resurser. Lokalinvesteringarna är en av de stora utmaningarna för kommunen under den kommande tioårsperioden. Flera lokaler inom förskolan och grundskolan är uttjänta och behöver byggas om eller ersättas med nya samtidigt som volymökningen medför behov av tillkommande lokalytor. Behovet av lokalinvesteringar är så stort att det blir omöjligt för nämnden att klara de ökade hyrorna med egen finansiering. Skulle det bli nödvändigt påverkas de ekonomiska förutsättningarna kraftigt med sänkt kvalitet och lägre resultat som trolig följd. De faktorer som utgör de största utmaningarna utifrån befolkningsprognosens volymökningar är: 1. Lokalplaneringen att få finansiering för de nödvändiga åtgärderna avseende lokaler. Det gäller både underhåll och löpande anpassningar och nybyggnation. Principerna för hyressättning påverkar. 2. Svårigheten att rekrytera legitimerad personal. 3. Chefernas arbetssituation uppdrag och lön. 4. Kostnaderna för nyanlända i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning efter etableringsperioden.

27 23 (23) Resultatutvecklingen i verksamheten. Det finns anledning för kommunledningen att särskilt titta på de samordningsvinster som kan finnas mellan förvaltningar i kommunen, fram för allt när det gäller lokalanvändningen men i vissa fall även själva verksamheten.

28 UDDEVALLA KOMMUN Barn och utbildning Befolkningsprognos - Budgetdialogen Skolform Ålder Barnomsorg Totalt: Diff mot 2017: 2,3% 4,0% 6,0% 8,6% 10,2% 11,4% 12,4% 13,1% Grundskola F Totalt: Diff mot 2017: 0,0% 3,1% 6,0% 7,4% 9,4% 11,5% 12,5% 14,0% 15,7% 6-9 år Skolbarnomsorg/Fritids 2,9% 6,2% 6,2% 7,1% 8,8% 10,4% 11,9% 14,4% Grundskola Totalt: Diff mot 2017: 0,0% 3,2% 5,3% 9,1% 12,3% 14,7% 17,6% 21,4% 23,8% Hela Grundskolan 3,1% 5,8% 7,9% 10,2% 12,4% 13,9% 16,1% 18,0% Gymnasieskola Totalt: Diff mot 2017: 0,3% 2,7% 7,6% 10,1% 12,0% 15,5% 18,5% 20,4% Totalt antal barn elever antal förändring varje år

29 Verksamhetsplan Bilaga 2. Statistik förskole- och skolverksamhet U-a = Uddevalla Kommunal huvudman U-a Fristående huvudman U-a Samtliga huvudmän U-a Riket (alla) Kvalitets & resultattal per verksamhet Grundskola Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 12,1 12, ,9 12,8 12, ,2 12,1 12,1 12,1 12,2 Andel lärare med pedagogisk utb , , ,4 86,5 85,7 84,8 Andel nått målen i alla ämnen åk 9 79,4 69,8 72,3 74, ,6 78, , ,1 Andel behöriga till gymnasieskola 90,8 89,8 86, ,9 88, ,1 91,3 89,4 87,9 87,2 87,6 86,9 85,6 87,3 Genomsnittligt meritvärde alla åk 9 * 212, , , ,3 214,4 205,5 218,3 214,4 212,8 214,8 224,7 229,2 Genomsnittligt meritvärde flickor åk 9 * 225,4 211,5 224,9 229,9 244,7 234,2 249,2 241,1 229,4 216,1 231,6 231, , ,6 Genomsnittligt meritvärde pojkar åk 9 * 199,1 189,3 198,4 195,7 203,2 209, ,6 199,9 194,4 203,5 200,3 202,1 203,5 212,1 216,6 Ämnesprov åk 9 minst G provbetyg MA 89,9 81,6 78,4 87,2 91, , ,2 82,4 76,8 88,3 89,6 87,5 81,2 91,5 Ämnesprov åk 9 minst G provbetyg SV 94, ,7 94, , ,1 94,2 91,4 94,9 96,2 96, ,8 Ämnesprov åk 9 minst G provbetyg EN 97,2 96,5 96,3 95, ,7 96, ,3 96,7 96,8 96,4 96,4 Gymnasieskola Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 11,3 11,4 11,1 13,5 13,1 13,8 11,6 11,6 11,4 12,1 11,9 11,9 Andel lärare med pedagogisk utb ,9 60,8 59,1 64,5 82,7 83, , ,7 Andel med gymnasieexamen 89,7 90,7 89, ,2 92,4 88,9 89, ,5 89,2 89,6 Andel med högskolebehörighet 61,2 65,5 65, ,7 83,4 62,7 66,3 68,7 70,3 71,3 72 Genomsnittlig betygspoäng 14 14,1 13,9 13,8 13,5 13,7 13, , ,8 13, ,1 Förskola Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 5,9 6,2 5,9 6 6,1 5,6 5,9 6,2 5,7 5,3 5,3 5,2 Barngrupp, antal barn per avdelning 18 17, ,8 17,4 20,3 18,3 17, ,8 16,9 16,7 Andel pedagogisk utb Fritidshem Lärartäthet, elev/barn per lärare/personal 19,3 19,4 19,3 49, ,1 21,2 20,4 20,5 21,3 21,8 21,9 Barngrupp, antal barn per avdelning 32,6 38,6 41,2 11, ,7 25,5 39,6 34,2 40,4 41,1 40,9 Andel pedagogisk utb Lärartäthet 2015 prel.uppg * Genomsnittligt meritvärde 17 ämnen from 2015, tidiigare 16 ämnen Uddevalla Kommunal huvudman U-a Fristående huvudman U-a Samtliga huvudmän U-a Volym per verksamhet Förskola, inskrivna Ped.Oms totalt antal inskrivna Fritids, inskrivna Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola* Grundsärskola antal Gymnasiesärskola antal Vuxenutbildning, antal elever huvudman * fristående huvudmans alla elever, ca 1/3 från Uddevalla, Uddevalla kommunal huvudman inkl. interkommunala elever ca 50 % Uddevalla Riket Större städer Kostnad per verksamhet Förskola Kr/inskriv barn Pedagog. Oms år Kr/inskr barn Fritids kr/inskr barn Förskoleklass kr/elev Grundskola kr/elev Gymnasieskola kr/elev Vux kr /heltidsstud Uddevalla Riket Större städer Andel per verksamhet Förskola Andel inskrivna Personalkostnadsandel av tot.kost. Kom.FSK Pedagog. Oms år andel inskrivna Fritids andel inskrivna Gymnasiefrekvens år 93,8 93,8 94,3 95,0 93,4 92,7 92,7 92,5 93,5 93,0 93,0 93,2 Andel av folkmängd 6-15 år 10,6 10,8 11,0 11,2 10,8 10,9 11,1 11,2 10,5 10,7 10,9 11,1 Andel av folkmängd år 5,1 4,8 4,6 4,5 5,1 4,8 4,6 4,4 5,0 4,7 4,5 4,3

30 Flerårsplan Sammanställning resursbehov Bilaga 3 Nämnd: Barn och utbildning Belopp i mkr Förslag till ökade eller minskade resurser Orsak* Påverkar mål Ram enligt preliminär resursfördelning 1 330, , ,0 Demografiska behov - utöver preliminär ersättning Effektiviseringar mm summa effektiviseringar & minskade kostnader -30,0-44,0-60,0 engångskostnad för effektiviseringsprocess 1,0 1,0 1,0 Investeringar som medför ökat kommunbidragsbehov: Moduler och övriga lokallösningar förskola/grundskola 5,0 5,0 5,0 förskola 9,5 20,5 grundskola 1,0 33,0 gymnasieskola 1,0 1,0 Totalt behov av kommunbidrag 1 306, , ,5 Behov av ökat eller minskat kommunbidrag -24,0-26,5 0,5 kontaktperson, telefonnr: * Påverkar kvalitet eller volym **Kommunbidragsförändringen redovisas i förhållande till 2017 års ram för samtliga år :44

31 Flerårsplan Effektiviseringar/minskade kostnader Nämnd: Barn och utbildning Beräknad effekt (mkr, en decimal) Värdering svårighetsgrad Nr Åtgärd/Aktivitet Helårseffekt totalt Ev. engångsko stnad för genomföra nde Kan hanteras internt. Medialt hanterbart, ej direkta konsekvenser brukare Visst stöd krävs för genom-förande, Viss Externt stöd av mer risk för negativt betydande insats krävs, medialt fokus, Kan ha Negativ medial publicitet. viss påverkan på Upplevs ha direkt påverkan upplevd på service/kvalitet service/kvalitet Omfördelad barngruppsatsning, ej fskchefs del x Vuxenutbildning kortare engångssatsning x Elevhälsa - minskad satsning x Demografisk effekt ca 70 % x Måltidsavgift gymnasieskola x Minskad ekologisk kost x Konkurensutsätta städ 2 0,5 2 2 x Kostverksamhet effektivisering 1 0,5 1 1 x IT stöd (gamla BUNIT) effektivisering 1 0,5 1 1 x IT satsning effekt kopiering, läromedel och förbrukningsmaterial x Effektivare administration (ej fskchefer, rektorer) 5 0,5 3 5 x x Effektivare förskola 3 0,5 1 3 x x Effektivare grundskola x x Effektivare gymnasieskola/minskat utbud 3 0,5 2 3 x x Effektivare vuxenutbildning/minskat utbud x x Effektvare särskola x x SUMMA

32 Flerårsplan Investeringar ämnd: Barn och utbildning Mkr, en decimal st investeringar med total utgift > 10 mkr specificeras. Övriga mindre investeringar summeras på egen rad. Investeringar Total investering t.o.m Efter 2020* Behåller nuvarande standard Ökad standard Förutsätter ökat kommunbidrag Ökat kommunbidrag (helårsnivå) Nyinvesteringar: Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 36 1,0 10,0 25,0 X X X 2,0 Ny förskola norr(dalaberg 1:1 alt. Hovult vid Hsk)) 36 1,0 10,0 25,0 X X X 2,5 Nya Killingen 6 avd 35 10,0 25,0 X X X 2,0 Ny förskola Söder/Centrum 36 1,0 10,0 25,0 X X X 2,5 Ny förskola Kurveröd 45 10,0 35,0 X X X 3,5 Ny förskola Sundstrand 40 10,0 30,0 X X X 3,0 Tillbyggnad Hälle ,0 3,0 1,0 Parken förskola om- och tillbyggnad 36 1,0 10,0 25,0 X X X 2,0 Bokenäs förskola 20 1,0 9,0 10,0 X X X 1,5 Blekets förskola nybyggnad 36 6,0 30,0 x x x 2,5 Ny förskola Hälle ,0 10,0 25,0 X X X 2,5 Herrestad förskola ombyggnad 25 10,0 15,0 X X X 1,5 Dalabergs förskola nybyggnad 25 10,0 15,0 X X X 2,0 Moduler & övr lokallösningar 5 5,0 5,0 Källdalsskolan ink storlek+, Sär och Idrott (ej Kulfdel) ,0 100,0 110,0 X X X 13,0 Sandersdal 20 3,0 10,0 7,0 X X X 2,0 Unneröd 20 3,0 10,0 7,0 X X X 2,0 Ramnerödskolan ,0 70,0 70,0 X X X 11,0 Äsperöd skola ombyggnad 70 8,0 30,0 30,0 2,0 X X X 5,0 Ljungskileskolan om- och tillbyggnad ,0 100,0 150,0 135,0 X X X 25,0 Centrum grundskola F-6 nybyggnad 250 1,0 14,0 235,0 X X X 17,0 Centrum grundskola 7-9 nybyggnad 250 1,0 14,0 235,0 X X X 17,0 Bokenäs skola ombyggnad 10 2,0 8,0 X X X 1,0 Brandlarm Skolor/Förskolor 3 1,0 1,0 1,0 Gymnasieskola omb. Transport 10 5,0 5,0 X X X 1,0 Inventarier & IT verksamheter 60 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år MMA INVESTERINGAR 1916,0 133,0 409,0 473,0 278,0 643,0 127,5 Komponentredovisning har gjorts (gäller mark, byggnader, tekniska anläggningar)

33 Flerårsplan Drift- och kapitalkostnader pga. investeringar Nämnd: Barn och utbildning Tillkommande kostnad (mkr, en decimal) Nr Investering Helårseffekt totalt efter 2020 Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader Kapitalkostnader Övr vhtkostnader 1 Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 2,0 2,0 2 Ny förskola norr(dalaberg 1:1 alt. Hovult vid Hsk)) 2,5 2,5 3 Nya Killingen 6 avd 2,0 2,0 4 Ny förskola Söder/Centrum 2,5 2,5 5 Ny förskola Kurveröd 3,5 3,5 6 Ny förskola Sundstrand 3,0 3,0 7 Tillbyggnad Hälle 1 1,0 1,0 8 Parken förskola om- och tillbyggnad 2,0 2,0 9 Bokenäs förskola 1,5 1,5 10 Blekets förskola nybyggnad 2,5 2,5 11 Ny förskola Hälle 2 2,5 2,5 12 Herrestad förskola ombyggnad 1,5 1,5 13 Dalabergs förskola nybyggnad 2,0 2,0 14 Moduler & övr lokallösningar 2,0 3,0 2,0 3,0 15 Källdalsskolan ink storlek+, Sär och Idrott (ej Kulfdel) 11,7 1,3 1,0 10,7 1,3 16 Sandersdal 2,0 2,0 17 Unneröd 2,0 2,0 18 Ramnerödskolan 11,0 11,0 19 Äsperöd skola ombyggnad 5,0 5,0 20 Ljungskileskolan om- och tillbyggnad 25,0 25,0 26 Centrum grundskola F-6 nybyggnad 17,0 17,0 27 Centrum grundskola 7-9 nybyggnad 17,0 17,0 28 Bokenäs skola ombyggnad 1,0 1,0 29 Gymnasieskola omb. Transport 1,0 1,0 30 SUMMA 123,2 4,3 2,0 3,0 11,5 0,0 41,7 1,3 68,0 0,0 Igångsättningsbeslut - i process Prio 1 Prio 2

34 Kalkyl för drift och verksamhetskostnader för Investering Namn/projekt Källdalsskolan Totalt investeringsbelopp Avskrivningstid/år 40 Räntesats 1,75% Byggnadens yta kvm Planerat driftsstart Andel av helår - första året Tillkommande driftskostnader för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Ränta Avskrivning Övriga driftskostnader El Va Renh Underhåll Förs Fastighetsskatt??? alt hyra enligt kontraktsförlag Summa Avgående kostnader samt intäkter för investeringen/anläggningen Antal a-pris Summa Hyresbortfall för lokal bortfaller troligen inte - inga lokaler kommer att kunna avstås ifrån vid denna tidsperiod Intäkter Hyresintäkt dagar/timmar - Summa Tillkommande kostnader för verksamheten Antal a-pris Summa El för verksamheten Ökade öppettider 450 timmar/år Städkostnad Nya inventarier Engångskostnader år 1 Flyttkostnader - Summa Avgående kostnader eller intäkter för verksamheten Antal a-pris Summa Minskning av personalkostnader - Minskning av Summa - År 1 År 2 Summa driftskostnader Avgående kostnader/intäkter Tillkommande kostnader verksamheten Avgående kostnader verksamheten - - Nettoeffekt jmf med dagens kostnad

35 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(3) Dnr BUN 2017/00025 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Styrkort 2017 Sammanfattning Kommunfullmäktige har i beslut uppdragit åt barn och utbildningsnämnden att återkomma med förslag till revidering av mål för måtten andel behöriga till gymnasieskolan och andel elever med gymnasieexamen. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll med bilagor Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att inte föreslå en revidering av målnivåerna i kommunfullmäktiges styrkort med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har gett barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att revidera målnivåerna för två mått i kommunfullmäktiges styrkort. Anledningen är att målsättningarna på kort sikt är onåbara. Måtten som avses är: Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet. Måttet avser samtliga elever exklusive elever med okänd bakgrund. 1 Källa: Skolverket. Andel elever med gymnasieexamen inom tre år. Måttet avser andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Uppgiften inkluderar inte elever som påbörjade sin utbildning på introduktionsprogram (IM). 2 Källa: Skolverket. Förslag till revidering av målnivåerna ska lämnas senast 30 mars Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. De nationella målen för skolväsendet återfinns i skollagen, läroplaner och andra förordningar för skolan. Enligt Skolinspektionens 1 Under läsåret 2015/16 invandrade många barn som började i den svenska skolan under årskurs 9. I statistiken syns dessa nyligen invandrade eleverna framförallt i antal elever med okänd bakgrund. 2 Ungdomar som nyligen anlänt till Sverige och som läser språkintroduktion på IM-programmet ingår således inte i statistiken.

36 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(3) Dnr BUN 2017/00025 tolkning av skollagen framgår att varje elev ska få möjlighet att minst nå de uppställda kunskapskraven för nivån E i alla ämnen som finns i läroplanen och därutöver utvecklas så långt som möjligt, samt ha en skolmiljö som präglas av trygghet, studiero och frihet från kränkande behandling. I Skolinspektionens bedömningsunderlag för sina kvalitetsgranskningar undersöks bl.a. om huvudmannen formulerat mål för uppföljningen som överensstämmer med de nationella målen och riktlinjerna och att målen därmed är formulerade med utgångspunkten att alla elever, det vill säga 100 procent, ska få förutsättningar att minst nå kunskapskraven för utbildningen och nå så långt som möjligt. Skolinspektionens granskningsrapport om huvudmannens styrning (2015:01) hävdar att de inslag av relativism som finns hos en del huvudmän när det gäller satta målvärden, (exempelvis delmål, processmål eller progressionsmål) inte stämmer överens med skollagen, som säger att varje elev, varje läsår, har rätt att få en utbildning där de ges förutsättningar att nå målen i de ämnen de studerar. Skolinspektionen menar att lägre målnivåer sänder signaler till såväl elever och föräldrar, som till rektorer och lärare, om att huvudmannen inte förväntar sig att alla elever ska få möjlighet att nå målen för utbildningen, vilket kan påverka såväl motivation som arbetsinsats i skolan. Två frågor Skolinspektionen ställer sig i rapporten är vilka signaler huvudmannen sänder ut när de anser att målet är, t.ex. att 20 % av eleverna inte behöver klara kunskapskraven det givna året? Och vilka signaler sänder huvudmannen ut till skolor som redan har en måluppfyllelse som ligger över denna nivå? Skolinspektionen betonar att om huvudmannen inte styr kvalitetsarbetet mot de nationella målen, om de nationella målen ses som ambitiösa visioner i stället för underlag för styrning av skolverksamheten, finns en risk att detta i förlängningen drabbar eleverna. Mot denna bakgrund gör förvaltningen följande bedömning: Då barn och utbildningsnämnden har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige, som i sin tur har huvudmannaansvar inför staten för att skolverksamheten uppnår de nationella målen, anser förvaltningen att målnivåerna för de två måtten i kommunfullmäktiges styrkort bör ligga kvar på 100 %. Uddevalla kommuns målnivåer kan inte sikta lägre än de nationella målen. En resultatnivå i kommunens verksamhet som inte når upp till statens (samhällets) krav kan inte leda till 100 % måluppfyllelse i kommunens styrkort och därmed riskera att uppfattas som normalt eller i praktiken acceptabelt. Dock har förvaltningen förståelse för ståndpunkten att de mål som sätts för verksamheten på olika nivåer ska vara utmanande men i realiteten möjliga att nå med

37 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 3(3) Dnr BUN 2017/00025 anvisade resurser. Ett sätt att åstadkomma detta är i så fall att varje skolenhet sätter mål för sin resultatutveckling utifrån statens, och kommunens, förväntningar och krav men med utgångspunkt i det resultat som faktiskt är en realitet för just den enheten. Det betyder att vi internt arbetar med skolanpassade målnivåer på enhetsnivå men att huvudmannen står bakom statens uppdrag om att alla barn ska klara kraven. Förslaget till beslut blir därför ingen revidering av målnivåerna till de två måtten görs i kommunfullmäktiges styrkort. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Anna Hurtig Utredare Expediera till Kommunfullmäktige

38 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00600 Sammanställd budget 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den sammanställda budgeten utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni. Den revideras med tillkommande beslut under resten av året samt uppdateras med prognosen från senaste delårsrapport. Den består även av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: - Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport. - Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld. - De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en högre låneskuld. - Omräkning av kommunbidragen från fast till löpande pris, reglering av effekter pga. sänkt internränta från 2,5 % till 1,75 %, införande av kompontentredovisning av anläggningstillgångar från 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningarna. - Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Den största förändringen från flerårsplanen i juni är att kommunens investeringsnivåer sänkts både i prognos 2016 och budget Däremot har bolagens upplåningsbehov ökat till följd av planerade investeringar. Förändringarna ger ett behov att justera kommunfullmäktiges tidigare beslut om låneram från mkr till mkr. Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet uppmanats till att komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på befintliga mått För mer information hänvisas till Flerårsplan och sammanställd budget Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Flerårsplan med sammanställd budget Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

39 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 70 Förslag till revidering av kommunfullmäktiges styrkort. Kommunfullmäktiges styrkort Beslut Kommunfullmäktige beslutar att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för 2017 till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med flerårsplan , att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort , samt att uppdra till barn och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasieexamen samt andel ofrivilliga deltider senast 30 mars Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Cecilia Sandberg, Andreas Svensson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Samtliga nämnder Kommunledingskontoret ekonomiavdelningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

40 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(3) Dnr KS 2016/00600 Handläggare Controller Magnus Södergren Telefon Sammanställd budget 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den sammanställda budgeten utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni. Den revideras med tillkommande beslut under resten av året samt uppdateras med prognosen från senaste delårsrapport. Den består även av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en högre låneskuld Omräkning av kommunbidragen från fast till löpande pris, reglering av effekter pga. sänkt internränta från 2,5 % till 1,75 %, införande av kompontentredovisning av anläggningstillgångar från 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningarna. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Den största förändringen från flerårsplanen i juni är att kommunens investeringsnivåer sänkts både i prognos 2016 och budget Däremot har bolagens upplåningsbehov ökat till följd av planerade investeringar. Förändringarna ger ett behov att justera kommunfullmäktiges tidigare beslut om låneram från mkr till mkr. Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet uppmanats till att komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på befintliga mått

41 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(3) Dnr KS 2016/00600 För mer information hänvisas till Flerårsplan och sammanställd budget Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Förslag till revidering av kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för 2017 till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med flerårsplan , att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort att uppdra till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasieexamen samt andel ofrivilliga deltider senast 30 mars Peter Larsson Kommundirektör Magnus Södergren Controller

42 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(3) Dnr KS 2016/00600 Expediera till

43 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort 1 (3) Dnr: Handläggare Utvecklare Camilla Karlsson Telefon camilla.a.karlsson@uddevalla.se Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet 2016 uppmanats till att komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på befintliga mått Revidering av komunfullmäktiges styrkort föreslås enligt följande (blåfet markering är förändringar) Mått Målsättning 2017 Målsättning 2018 Föräldrars nöjdhet med förskolan (egen undersökning) Elevers syn på skolan (årskurs 5) (SKL s elevundersökning, Öppna jämförelser) - 90 brukarundersökning sker vartannat år Elevers syn på skolan (årskurs 8) (SKL s elevundersökning, Öppna jämförelser) - 77 brukarundersökning sker vartannat år Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet (SCB, Skolverket) * Nytt namnförslag - Andel elever med gymnasieexamen inom tre år (skolverket) * Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå (SCB) Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter (nationell och egen statistik) - - ** Förbättrat företagsklimat (SKL) Nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarcentrums företagsbarometer) 5,9 6,0 Förvärvsarbetande invånare år (SCB) 77,4 77,6 Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap (SCB) 64,5 65 Boendesegregationen skall minska i kommunen (SCB) 35 34,9 Förutsättningarna för god och jämlik hälsa ska öka (index) 1,1 1,12 Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande (SKL) Brukarnas nöjdhet med särskilt boende (Socialstyrelsen) Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten (Socialstyrelsen) Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än 3 år (egen statistik) Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden (SKL) Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka (Västtrafik) 66 67,5 Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

44 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort 2 (3) Dnr: Andelen inköpta ekologiska livsmedel (SKL) Sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska 6, ,2 6,7 Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i förhållande till männens % % Andel ofrivilliga deltidstjänster * 0 0 Nettokostnadsandelen inkl finansnetto i % av skatter 98 97,4 Soliditeten ska öka (%) 63 63,5 Investeringsnivå i % av skatteintäkter 7 8 Egenfinansiering av investeringar (%) God ekonomisk hushållning Kommunen har god ekonomisk hushållning när 75 % av målsättningarna inom perspektiven medborgare och medarbetare (= verksamheten enligt kommunallagen) samt perspektivet ekonomi är uppnådda *Dessa mått i kommunfullmäktiges styrkort bör revideras på grund av på kort sikt onåbara målsättningar. Barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen uppdras att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten senast den 30 mars **Mått i kommunfullmäktiges styrkort: Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter (nationell och egen statistik) (Protokollsutdrag KFN 2016/00109) I kommunfullmäktiges styrkort finns måttet Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter. Bakgrunden till att måttet finns i styrkortet var att kommunfullmäktige skulle ha möjlighet att följa utvecklingen av ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter och formulera målsättningar om deltagandet. En ambition var att måttet skulle gå att jämföra mot andra kommuners resultat, för att på det sättet synliggöra hur Uddevalla kommuns utveckling ser ut i relation till nationell utveckling. Den absoluta merparten av övriga mått som finns i kommunfullmäktiges styrkort bygger på nationell statistik, där Uddevalla kan jämföra sig mot andra kommuner. Sveriges kommuner och landsting har gjort en kartläggning av den tillgängliga statistiken som finns i dagsläget. Där fastslår SKL att den nationella statistiken som samlas in inom kultur- och fritidsområdet är oerhört begränsad. I de fall där statistik finns, samlas den in av olika organisationer, med olika årsintervaller, där öppna databaser ofta saknas. I kommun- och landstingsdatabasen Kolada följs kommunernas verksamheter från år till år, där statistik inom kultur och fritidsområdet hämtas från bland annat myndigheten för kulturanalys, kungliga biblioteket, SCB och statistik som kommuner på egen hand redovisar och rapporterar in.

45 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort 3 (3) Dnr: Statistiken som finns i Kolada behandlar inte ungdomars deltagande i kultur och fritidsaktiviter på ett sammantaget jämförbart sätt, utan mäter istället andra aspekter av verksamheten, deltagande och i bredare ålderskategorier. Öppna jämförelser som drivs och utvecklas av bland annat SKL och rådet för främjande av kommunala analyser, har i idag inget nationell samordnat tema kring kultur och fritid vilket försvårar jämförelser ytterligare. Detta innebär att det är mycket svårt att idag hitta ett relevant nationellt jämförbart mått som redovisas på årlig basis som svarar mot frågan om ungdomars kultur och fritidsaktiviteter. Jämföra kommunens egen utveckling över tid Kultur och fritid arbetar särskilt med att hitta nya metoder för att kunna samla in mer information i syfte att öka det statistiska underlaget om besökarna och verksamheterna. Detta är ett omfattande arbete som förvaltningen för närvarande befinner sig i. Det handlar bland annat om att se över de registersystem som finns och hur informationsinsamlande kan utvecklas. Den egna lokala statistiken som samlas in genom våra befintliga registersystem idag täcker inte in uppgifter som kan sammanfogas till ett statistiskt fullgott mått för både kultur och fritidaktiviteter. All verksamhet som sker inom kultur och fritid bygger på frivilligt deltagande från kommunens medborgare där en stor del av verksamheterna inte samlar in uppgifter om enskilda individer på ett heltäckande sätt. I vissa fall är det omöjligt eller praktiskt svårt att samla in sådana uppgifter, medan det i andra fall handlar om att olika system inte kommunicerar med varandra. Att ta fram statistiskt underlag blir därför tidskrävande eftersom mycket manuellt arbete krävs och många av uppgifterna är osäkra. I dagsläget är det omöjligt att konstruera ett sammansatt, tillförlitligt och meningsfullt mått som gör det möjligt att följa vår egen utveckling över tid kring ungdomars deltagande i kultur och fritidsaktiviteter. Avslutande reflektioner Om det är kommunfullmäktiges önskan att följa utvecklingen och jämföra sig nationellt behöver kultur och fritidsverksamheten åtminstone representeras av flera olika separata mått. Dessa mått är dock inte kvalitetssäkrade nationellt, utan är så kallade utvecklingsnyckeltal. Det innebär bland annat att nyckeltalen inte omfattas av det sedvanliga kravet på en statistikproducent som kritiskt granskar kvaliteten i informationen samt att en årlig planerad produktion av data inte finns. Av den anledningen är det mer fördelaktigt och resurseffektivt att invänta utvecklingen av kvalitetssäkrad statistikproduktion på nationell nivå inom kultur och fritidsområdet, än att lägga till fler separata mått i styrkortet. I avvaktan på statistikutveckling inom kultur och fritidsområdet på nationell basis, ser kultur och fritidsförvaltningen att det för närvarande inte finns ett tillförlitligt och meningsfullt mått att använda. Med den anledningen anser kultur och fritidsförvaltningen att måttet kan anses avrapporterat och därmed plockas bort från kommunfullmäktiges styrkort.