Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen. 26 mars 2013

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen 26 mars 2013

2 Föredragningslista Sida: 1(4) Sammanträde med regionstyrelsen 26 mars 2013 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9:30 (Presskonferens kl ) Program: - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerande - Tidpunkt för protokollets justering - Genomgång av dagens ärenden och informationsärenden - Ajournering för gruppmöten - Fortsatt sammanträde - Ev. fortsättning informationsärenden Fullmäktigeärenden 1. Årsredovisning 2012 för Västra Götalandsregionen Dnr RS (Handling separat) Föredragning 2. Bokslutsdispositioner för 2012 Dnr RS (ÄU 20/3 kompletterande handlingar senare) Föredragning Tillägg: protokollsutdrag ÄU 3. Ekonomiska obalanser - förslag med anledning av uppdrag i detaljbudget 2013 Dnr RS (ÄU 20/3 handlingar senare) Tillägg: Föredragning, handlingar 4. Naturbruksgymnasiet Uddetorp Försäljning av del av Skara Uddetorp 4:1 Dnr RS Nationell plattform för utvecklingsprojekt: X2 AB Dnr RS POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(4) 6. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland återremiss delmål 5 Dnr RS Ändring av primärvårdsstyrelsernas årsarvoden Dnr RS Revidering av arvodesbestämmelserna Dnr RS Tillägg: arvodesbestämmelser 9. Yttrande över motion av Marith Hesse m.fl. (M) om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall Dnr RS Yttrande över motion av Anders Fasth (KD) om ökande insatser mot ungdomsarbetslösheten Dnr RS Yttrande över motion av Monica Selin (KD) om att införa flexibla nattstopp i kollektivtrafiken Dnr RS Tillägg: Yrkande från S+MP+V 12. Yttrande över motion av Eva-Lott Gram (KD) om att förbättra eftervården vid förlossning Dnr RS Yttrande över motion av Kurt Karlsson (SD) om etiska regler för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen Dnr RS Styrelseärenden 14. Framställan från Film i Väst om tilläggsanslag Dnr RS Västtrafik Godkännande av investeringar Dnr RS Rapport om styr- och ledningsfunktioner inom NU-sjukvården Dnr RS (ÄU 20/3 handlingar senare) Tillägg: Handlingar 17. Uppföljning av regionfullmäktiges budgetuppdrag 2012 Dnr RS (ÄU 20/3 kompletterande handlingar senare) Tillägg: protokollsutdrag ÄU

4 Sammanträdesdatum: Sida: 3(4) 18. Strategi för regiongemensamma ledningsfunktioners geografiska placering Dnr RS (ÄU 20/3 kompletterande handlingar senare) 19. Översyn av informationssäkerheten i Västra Götalandsregionen Dnr RS Nationell satsning för ökad patientsäkerhet 2013 Dnr RS Regional patientsäkerhetsberättelse för 2012 Dnr RSK Genomförande av handlingsplan för Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Dnr RS Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokala sjukhus i Västra Götaland Dnr RS Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet Dnr RK Yttrande över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Dnr RS Länk till utredningen: 6.pdf 26. Yttrande över Kompletterande förslag till lagändringar för genomförande av direktivet 2006/87/EG om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart Dnr RS Sammanställning av anmälningsärenden Dnr RS Anmälan av delegeringsbeslut Dnr RS Valärenden Dnr RS Övriga frågor

5 Sammanträdesdatum: Sida: 4(4) Informationsärenden a. Redovisning av remissomgång av handlingsplan för jämlik hälsa, Jan Alexandersson och Johan Jonsson, kl b. Information från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin, kl Gert-Inge Andersson Ordförande Kollektivtrafikförbindelser Avgång Ankomst Uddevalla (tåg) Göteborg (tåg) Borås (tåg) Skövde (tåg via Herrljunga) Mariestad (buss t Skövde, tåg via Herrljunga) Reservation för ev. felaktigheter. Kontrollera alltid tidtabell

6 Ärende 14

7

8

9 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Ekonomiavdelningen Handläggare Pernilla Thorvald Telefon E-post Regionstyrelsen Framställan från Film i Väst om tilläggsanslag Ärendet Regionstyrelsen har tagit emot brev från Film i Väst som begär ett ökat regionbidrag motsvarande årligen för perioden Det ökade ägarbidraget avser medverkan i det svenska filmavtalet för Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar överlämna Film i Väst framställan om tilläggsanslag om årligen för perioden till kulturnämnden för beredning. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Expedieras till Kultursekretariatet Film i Väst POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

10

11 Ärende 15

12

13

14 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare Kjell Eriksson E-post Ägarutskottet Västtrafik Godkännande av investeringar Ärendet Västtrafik har inkommit till regionstyrelsen med en begäran om godkännande av investeringar avseende Trollhättans Resecentrum, hållplatsutrustning återköp av gasbussar och Stenpirens Resecentrum. Västrafiks styrelse har tidigare fattat beslut ( respektive /22) som är villkorat av Västra Götalandsregionens godkännande. Trollhättan Resecentrum Investeringen i Trollhättan Resecentrum görs för att möta kraftigt ökande antal resor med såväl buss som tåg och för att åstadkomma bättre komfort för både resenärer och förare. Västtrafik och Trollhättans stad kommer att teckna ett samarbetsavtal om genomförande och fördelning av ägande, innebärande att Västtrafik svarar för en ny dockningsanläggning för bussar. Investeringen beräknas vara färdigställd sent hösten 2014 och investeringsutgiften beräknas uppgå till ca 20 mnkr brutto, vilket innebär 10 mnkr netto efter statlig medfinansiering. Ny- och reinvestering i hållplatsutrustning Västtrafik arbetar metodiskt med att förbättra standarden på hållplatserna. Nyinvesteringar avser att förse nya hållplatser med rätt utrustning medan reinvesteringar vidmakthåller standardnivån på befintlig utrustning. För 2013 planeras ca nya väderskydd med kompletterande utrustning medan ungefär lika många gamla behöver ersättas. Investeringsutgiften är beräknad till 14,9 mnkr. Återköp av gasbussar i Borås I Västtrafiks trafikavtal med Borås Lokaltrafik AB avseende stadstrafiken i Borås finns en återköpsklausul avseende de gasbussar som ingår i avtalet. Återköpsklausulen innebär att Borås Lokaltrafik AB ges möjlighet att, enligt en förutbestämd prissättningsmodell, sälja de gasbussar som ingår i avtalet till Västtrafik. Trafikavtalet löper ut i augusti 2014 och Borås Lokaltrafik POSTADRESS: Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA:

15 Sida 2(3) Datum Diarienummer RS AB har meddelat Västtrafik att man önskar utlösa återköpsklausulen. Priset för återköpet är ca 64 mnkr. Bussarna ingår som en förutsättning i den pågående nya upphandlingen av trafikavtal. Stenpiren Resecentrum I planeringen för en kommande exploatering på Skeppsbron ingår en ny spårvägsdragning mellan Järntorget och Lilla Torget och en knutpunkt vid Stenpiren för kollektivtrafiken. Trycket på kollektivtrafiken över älven ökar och i takt med att Skeppsbron exploateras kommer efterfrågan på effektiv kollektivtrafik troligtvis öka än mer. Den nya bytespunkten vid Stenpiren kommer att kunna erbjuda resenärerna ett effektivt byte mellan båt och spårvagn/buss med korta gångavstånd och tillgång till service i form av kiosk, café mm. Västtrafik är huvudman för den planerade terminalbyggnaden medan Göteborgs Trafikkontor är huvudman för allmänplatsmark. Byggnaden beräknas vara färdigställd i april 2015 och investeringen för Västtrafik uppgår till ca 50 mnkr brutto, vilket innebär netto 30 mnkr efter statlig medfinansiering. Beredning Västtrafiks framställan om Västra Götalandsregionens godkännande av de villkorade besluten är i enlighet med de befogenhetsgränser som satts i den nya investeringsmodellen för verksamheter inom området kollektivtrafik. Investeringarna är enligt plan och summan av Västtrafiks beslutade investeringar under planperioden ligger inom angivet utrymme i Västra Götalandsregionens investeringsplan för Regionkansliet tillstyrker ett godkännande av Västtrafiks investeringsbeslut Förslag till beslut Ägarutskottet föreslås besluta föreslå regionstyrelsen besluta godkänna Västtrafiks investeringsbeslut avseende Trollhättan Resecentrum, , ny- och reinvestering i hållplatsutrustning, , återköp av gasbussar, och Stenpiren Resecentrum, x finansiering sker inom i investeringsplanen för angivet låneutrymme för Västtrafik.

16 Sida 3(3) Datum Diarienummer RS Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björk Ekonomidirektör Bilaga Protokollsutdrag från Västtrafiks styrelse Protokollsutdrag från Västtrafiks styrelse Protokollsutdrag från Västtrafiks styrelse /22 (delas på mötet) Rapport: Förslag till investeringar samt statusbeskrivning inklusive Bilaga 1-2 Bilaga 3-5 Bilaga 6

17

18

19 Rapport Förslag till investeringar samt statusbeskrivning

20 Innehållsförteckning Inledning... 3 Västtrafiks investeringsbehov... 3 Förslag på investeringsbeslut... 4 Trollhättan RC, om-/utbyggnad... 4 Hållplatsutrustning, ny-/reinvestering... 4 Fordon övertagande gasbussar... 5 Stenpiren Resecentrum... 6 Bilaga 1 - I närtid kommande investeringsbeslut... 7 Gamlestaden Resecentrum... 7 Bilaga 2 - Tidigare investeringsbeslut... 9 År Fordon tåg... 9 Fordon tågrevisioner... 9 Knutpunkt Mölndalsbro, trappa Frölunda Torg Resecentrum Terminalbyggnad Tuvesvik etapp År Fordon - båtar Amhult Resecentrum Bilaga 3 - Trollhättan RC, om-/utbyggnad sep dokument Bilaga 4 - Hållplatsutrustning sep dokument Bilaga 5 - Övertagande av gasbussar.sep dokument Bilaga 6 - Stenpiren RC. sep dokument 2 (13)

21 Inledning Med anledning av beslutet om ny investeringsprocess har Västtrafik inför 2013 sammanställt denna rapport. Västtrafiks styrelse tog den 20 december 2012 samt den 21 februari 2013 beslut om följande investeringar: - Trollhättan Resecentrum, om-/utbyggnad - Hållplatsutrustning, ny-/reinvestering - Fordon övertagande av gasbussar - Stenpiren Resecentrum, nyinvestering Rapporten syftar till att: erhålla nödvändiga investeringsbeslut i enlighet med ny investeringsprocess, för information kort beskriva vilka investeringsbeslut som är tagna före det att ny process beslutades, men som kommer att generera investering från 2013 och framåt. Västtrafiks investeringsbehov Västtrafik lämnar, som all övriga verksamhet inom Västra Götalandsregionen (VGR), en investeringsbudget i samband med detaljbudgeten. Utöver det upprättar Västtrafik en långtidsprognos i december varje år. I långtidsprognosen ingår en beskrivning av Västtrafiks investeringsbehov för kommande femårsperiod. Nedanstående tabell visar behovet i budget 2013 samt bedömningen för perioden i enlighet med långtidsprognosen. Investerings behov Budget 2013 Belopp i mnkr Ur långtidsprognos Tåg inkl tågrevisioner Båtar 70 - Terminaler och övrig infrastruktur Övrigt Summa investeringsbehov I de Nationella och Regionala infrastrukturplanerna för perioden som Västra Götalandsregionen har medverkat i och beslutat om (Regional plan) finns merparten av Västtrafiks infrastruktur investeringar med (stationer, resecentrum etc). Den statliga medfinansieringen av respektive objekt är 50 % av den bidragsgrundade investeringen. Prisnivå i infrastrukturplanerna är I flera fall är objekten ansvarsmässigt delade mellan Västtrafik och respektive kommun vilket innebär att (13)

22 belopp inte kan jämföras rakt av mellan infrastrukturplanen och Västtrafiks investeringar. Förslag på investeringsbeslut Denna del avser att kortfattat beskriva de objekt som kräver investeringsbeslut av Västra Götalandsregionen. Trollhättan RC, om-/utbyggnad Utbyggnaden av regionbussterminalen och samordning mellan den nyss färdigställda lokalbussterminalen, ny gångbro över stationsområdet till den nya pendelparkeringen och närhet till centrala Trollhättan ger en hög potential för ett ökat resande enligt fördubblingsmålet. Västtrafiks ursprungliga byggnad innehåller väntsal, utrymmen för gods och service till resenärer. Byggnaden behåller sin ursprungliga arkitektur, men klimatiseras för att ge ökad komfort för resenärerna. Utbyggnaden för regionbussar kommer att innehålla minst sex hållplatser med dockning in mot byggnaden, vilket ger en enkelhet och tydlighet med god komfort vid på- och avstigning, byten samt utrymmen för förarna. I Regional plan finns objektet upptaget till en kostnad på 48 mnkr. Bidragsgrundande kostnad för Västtrafik är 20 mnkr, vilket innebär 10 mnkr i statlig medfinansiering. Omfattning brutto 20 mnkr och netto cirka 10 mnkr, avskrivningstid 33 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under 2013 och (Se bilaga 3.) Västtrafiks styrelse beslutade den 20 december 2012 att föreslå Västra Götalandsregionen enligt nedan. Västtrafik föreslår att Västra Götalandsregionen beslutar att Västtrafik genomför om- och utbyggnad av Trollhättan resecentrum till en beräknad kostnad av brutto 20 mnkr och netto cirka 10 mnkr. Hållplatsutrustning, ny-/reinvestering För 2013 planeras att stycken nya väderskydd med kompletterande utrustning i regionen med tyngdpunkt på Göteborg och Göteborgsregionen. Investeringen avser även utrustning till cykelparkeringar i anslutning till hållplatser för att kunna tillgodose det ökade behovet av ordnade cykelparkeringar. Den nya utrustningen är nödvändig för att kunna tillgodose behoven enligt Målbild för kollektivtrafikens infrastruktur. Även kraven i projekt Focus 2010 med bl. a invändig belysning kan tillgodoses. Den nya utrustningen är även en förutsättning för en fortsatt utbyggnad av reklamfinansierade väderskydd. 4 (13)

23 För 2013 planeras att stycken gamla väderskydd ersätts av nya väderskydd med kompletterande utrustning. Den nya utrustningen kommer att ersätta väderskydd som är så gamla att det inte längre är lönsamt att renovera dem. De uttjänta väderskydden klarar ej heller kraven enligt projekt Focus 2010 avseende bl. a invändig belysning. Omfattning cirka 15 mnkr, avskrivningstid 20 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under (Se bilaga 4.) Västtrafiks styrelse beslutade den 20 december 2012 att föreslå Västra Götalandsregionen enligt nedan. Västtrafik föreslår att Västra Götalandsregionen beslutar att Västtrafik genomför redovisad ny-/reinvestering om totalt 14,9 mnkr. Fordon övertagande gasbussar Västtrafik har trafikavtal med Borås Lokaltrafik AB avseende tätortstrafiken i Borås. Trafiken upphandlades 2003 och startade Avtalet löper ut i augusti 2014 och är föremål för upphandling under I ett fåtal av Västtrafiks trafikavtal finns det s k återköpsklausuler för fordon. Dessa undantag omfattar fordon av mycket speciell karaktär där ingen andrahandsmarknad funnits. Alternativet är att hela fordonets kostnad skrivs av på avtalsperioden vilket genererat en hög årlig kostnad alternativt att upphandlingen resulterar i enstaka eller ingen anbudsgivare. I stället har en återköpsklausul accepterats och fordonen blir en del i den nya upphandlingen och säljs över till nästkommande entreprenör för att nyttjas vidare. I trafikavtalet med Borås Lokaltrafik finns en sådan klausul. Avtalet tecknades då osäkerheten för utvecklingen av gasfordon var stor och trafikföretagen inte var benägna att ingå trafikavtal som förbehöll denna fordonstyp. Borås Lokaltrafik har 14 november 2012 skriftligt meddelat Västtrafik att de önskar utlösa återköpsklausulen och sälja 56 gasbussar till Västtrafik i samband med trafikavtalets upphörande 16 augusti Restvärdet på fordonen är vid detta tillfälle ca 64 mnkr. Fordonen har en spridd åldersstruktur och omfattar fordon från årsmodell 2004 till årsmodell I den pågående upphandlingen kommer fordonen att ingå som en förutsättning och överföras på det vinnande trafikföretag i det kommande trafikavtalet. Någon ny återköpsklausul för denna typ av tillkommande fordon kommer inte att erbjudas i avtalet. (Se bilaga 5.) Västtrafiks styrelse beslutade den 20 december 2012 att föreslå Västra Götalandsregionen enligt nedan. Västtrafik föreslår att Västra Götalandsregionen beslutar: att Västtrafik återköper 56 gasbussar till en kostnad av 64 mnkr. 5 (13)

24 Stenpiren Resecentrum Med bytespunkt Stenpiren etableras ett viktigt nav i kollektivtrafiksystem. Trycket på kollektivtrafiken över älven ökar och i takt med att området Skeppsbron exploateras kommer efterfrågan på effektiv kollektivtrafik att öka än mer. Den nya bytespunkten vid Stenpiren kommer att kunna erbjuda resenärerna ett effektivt byte mellan båt och spårvagn/buss med korta gångavstånd i ett läge där staden möter vattnet. Det unika läget och förväntningarna på resandevolymen har varit utgångspunkter för planeringen av terminalbyggnaden. Den ska i första hand ha en tydlig funktion som lättorienterad bytespunkt och samtidigt vara en trygg, komfortabel och energieffektiv anläggning. Stenpirens resecentrum ska hantera stora strömmarna av bytesresenärer men också ge uttryck åt en plats där flanörer kan uppehålla sig och återvända till. Med en ökad kollektivtrafikandel i området kan antas att resandet kan nå på- och avstigningar, den dag som området är färdigbyggt och etablerat. I perspektivet att åtgärder som föreslås i K2020 genomförs, så visar beräkningar att resandet kommer öka till över på- och avstigningar år 2025 vid Stenpiren. Objektet finns med i Regional plan för där det bidragsberättigade beloppet anges till 39 mnkr och den statliga medfinansieringen blir därmed ca 20 mnkr vilket innebär att nettoinvesteringen för de allmänna ytorna är ca 20 mnkr. Inklusive de kommersiella ytorna som inte är bidragsberättigade beräknas nettoinvesteringen till totalt ca 30 mnkr. Omfattning brutto 50 mnkr och netto ca 30 mnkr. Terminalens avskrivningstid är 33 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under (se bilaga 6.) Västtrafiks styrelse föreslås den 21 februari 2013, föreslå Västra Götalandsregionen enligt nedan. Västtrafik föreslår att Västra Götalandsregionen beslutar Att Västtrafik genomför ny bytespunkt till en beräknad kostnad av brutto 50 mnkr samt netto cirka 30 mnkr. Ärendet kommer kompletteras med styrelsebeslut. 6 (13)

25 Bilaga 1 - I närtid kommande investeringsbeslut Gamlestaden Resecentrum I Gamlestaden pågår ett omfattande stadsmiljöprojekt med tillhörande planarbete i syfte att förtäta och göra stad av stadsdelen. Trafikfrågorna med spårvagns-, buss- och biltrafik har varit och är centrala och har nu fått sitt slutliga utformningsförslag genom att den genomgående biltrafiken på Artillerigatan läggs i en tunnel under området och att busshållplatsernas läggs i direkt anslutning till det nya Resecentrat. Gamlestadens Resecentrum kommer att få en mycket viktig betydelse som knutpunkt för kollektivtrafiken där byggnaderna för Resecentrum är tänkt att innehålla ett brett och intressant utbud av service till gagn för resenärerna. Göteborgs stad har tillsammans med Västtrafik genomfört parallella uppdrag för att erhålla inspel för att gestalta stadsdelen. Västtrafiks ambition är att skapa och erbjuda ett Resecentrum som är välkomnande och som står för Västtrafiks kärnvärderingar: enkelt, mänskligt, pålitligt. Under 2012 har Västtrafiks arbete intensifierats för att gestalta vad Resecentrum skall ges för uttryck. Utgångspunkten har varit upprättad samrådshandling för detaljplan och olika gestaltningsprogram samt Västtrafiks intensioner. Arbetet pågår för närvarande i programhandlingsfasen som innebär att utifrån alla kända förutsättningar forma och gestalta byggnaden till innehåll och form. Utgångspunkten har varit att Resecentrum inklusive kontorsdel innehåller ca kvm för att ge en tillräcklig sammanhållen volym för ett levande Resecentrum. Byggnaderna är tänkta att vara klimatsmarta för att förstärka Västtrafiks varumärke. Gestaltningen av Resecentrum har nyligen redovisats av stadsarkitekt Björn Siesjö för Göteborgs Byggnadsnämnd med positiv respons. Västtrafik har ansökt och tilldelats markanvisning och diskuterar för närvarande med Göteborgs Fastighetskontor om att indela byggrätten i flera fastigheter, s k 3-dimensionell fastighetsbildning. Syftet är att skapa valfrihet för ägande, genomförande och förvaltning av kontorsdelen. Därmed utgör kontorsdelen en egen fastighet som förvärvas av Västtrafik för vidare avyttring i samband med genomförandet. Själva Resecentrum upplåts med tomträtt till Västtrafik där genomförande och förvaltning sker på brukligt sätt. Under programhandlingsskedet kan endast mycket grova kostnadsuppskattningar göras baserat på liknade byggprojekt Västtrafik har genomfört och kända a-priser i branschen. Investeringen för Resecentrum (exkl. kontor) kan uppskattas till ca 100 mnkr (+-30 %) inklusive ytorna för resenärsservice. För närvarande pågår ett kalkylarbete i samband med framtagandet av programhandlingar som är klara i november. För delar av källarvåning är inte ansvaret för de olika ytorna och funktionerna färdigdiskuterat vilket innebär att det kan tillkomma ytterligare investeringar. 7 (13)

26 Ytterligare ett projekt som berör Gamlestaden är Gamlestadstorg vilket ingår i Västsvenska infrastrukturpaketet med Göteborgs Trafikkontor som huvudman. Det projektet innefattar spårvägsombyggnader, busshållplatser, torgytor etc, dvs alla ytor runt och intill Resecentrum. Gamlestaden station etapp 1, dvs plattformar och gångtunnel under spårområdet, är klart till invigningen söndag den 9:e december 2012 när det nya trafiksystemet startar. I Regional plan finns objektet upptaget till en kostnad på 56 mnkr. Bidragsgrundande kostnad för Västtrafik är 56 mnkr, vilket innebär 28 mnkr i statlig medfinansiering. Projektets totala investering är beräknad till 100 mnkr (+-30 %), där cirka hälften av beloppet är statsbidragsberättigat. Övriga ytor finansieras full ut av Resecentrums hyresgäster i syfte att ge service till resenärerna och ett levande Resecentrum. Beslut om fortsatt inriktning på projektet togs på Västtrafiks styrelsemöte Omfattning brutto 100 mnkr (+-30 %), avskrivningstid 33 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under 2016/17. 8 (13)

27 Bilaga 2 - Tidigare investeringsbeslut Denna bilaga syftar till att kortfattat beskriva de objekt som Västtrafik tagit investeringsbeslut om före ny process, men som kommer att färdigställas/levereras under perioden framåt och därmed är en del av respektive års investeringar. Redovisningen omfattar enbart investeringar som skulle omfattats av centralt beslut utifrån den nya investeringsprocessen. År 2013 Investeringsbehovet för år 2013 är budgeterat till mnkr. Av dessa ingår mnkr av investeringar som skulle omfattats av den nya investeringsprocessen, men där investeringsbeslut redan tagits. Dessa beskrivs i korthet nedan. Fordon tåg Under 2013 beräknar Västtrafik få leverans av 6 st regionaltåg (Regina) samt 11 st pendeltåg (Coradia Lirex). Beslut om investeringen togs i Regionfullmäktige på sammanträdet Omfattning cirka mnkr, avskrivningstid i snitt 25 år (komponentavskrivning används). Investeringen förväntas tas i bruk under Fordon tågrevisioner På revisorernas uppmaning ändrade Västtrafik 2009 redovisningsprinciper för tåginvesteringar. Delar av tågfordon, exempelvis inredning, behöver ersättas efter hand. Västtrafik tillämpar därför så kallad komponentavskrivning, som innebär att sådana komponenter redovisas separat och skrivs av under den bedömda nyttjandetiden. I enlighet med BFN U 90:13 redovisar således Västtrafik utgifter för tungt underhåll som anskaffningskostnad av tågfordon. Utgiften skrivs av fram till nästa motsvarande tillfälle. Västtrafik förväntas vid utgången av 2012 att äga 82 tågfordon. Under 2013 förväntas ytterligare 11 pendeltåg och 6 regionaltåg levereras. Till följd av den ökade tågflottan ökar även det tunga underhållet. Den löpande avskrivningen (kostnaden under året) ökar däremot inte eftersom den nya investeringen matchas med den ursprungliga som ska vara fullt avskriven. Det genererar däremot per definition en reinvestering. Det tunga underhållet är uppdelat på förslitningsdelar och korg/inredning. Förslitningsdelar avser teknisk revision och korg/inredning avser byte av utslitna detaljer som klädsel stolar, mattor, målning och dylikt Tågrevisioner är tvingande att utföras och om så inte sker, får tågen inte användas i trafik. Upprustning är mer komfortbaserad och kan förskjutas, dock finns delsystem ombord i tågen som behöver ersättas i upprustningen och om detta inte görs kan det också medföra att tågen inte får användas i trafik. Teknisk revision är baserade på den körda prestationen och infaller med oregelbunden 9 (13)

28 tidsintervall. Det beror således på hur mycket respektive tåg nyttjas när behovet inträffar. Nedan redovisas behovet per tågtyp för 2013 och 2014, men det kan alltså ske förskjutningar mellan åren. För närvarande bedöms det totala behovet av revisioner för 2013 uppgå till 20 mnkr och 2014 uppgå till 32 mnkr. Följande behov finns: Fordonstyp Antal tåg Kostnad 2013 Kostnad 2014 X12 14 Ca 15 st 0 mnkr 15 mnkr X11 3 st 6 mnkr Regina 7 st 6 mnkr 5,5 mnkr Regina 6 st 2 mnkr 4 mnkr Itino 2 st 3 mnkr 7 mnkr Itino 2 st 3 mnkr Summa 20 mnkr 32 mnkr Kostnaden för investering i tungt underhåll varierar per tågtyp och tidsperiod revisionen avser. Avskrivningstid varierar. Beslut tas av Västtrafiks styrelse och bedöms ej omfattas av gränsvärdena i den nya investeringsprocessen, även om det sammantaget motsvarar belopp över gränsvärdet. Knutpunkt Mölndalsbro, trappa Knutpunkten i Mölndal är i dag en viktig terminal för buss-, spårvägs- och tågresenärer. På sikt kommer dess betydelse i det framtida kollektivtrafiksystemet att få betydligt mer kollektivtrafik och resenärer. Investeringen innebär att stationshuset öppnas i gaveln mot norr och förlängs med en trappa. Trappan mynnar direkt ut på perrong från övre plan och ger därmed en bra access till perrongen. I Regional plan finns objektet upptaget till en kostnad på 27 mnkr. Bidragsgrundande kostnad för Västtrafik för denna sista etapp är 8,5 mnkr, vilket medför 4,25 mnkr i statligt stöd. Beslut om investeringen togs på Västtrafiks styrelsemöte Omfattning för sista etappen är netto drygt 4 mnkr, avskrivningstid 33 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under Frölunda Torg Resecentrum Vid Frölunda Torg samordnas busstrafiken för att erhålla trygga och bekväma byten mellan buss/buss. Byten mellan buss/spårvagn underlättas genom den nyss av Göteborgs Trafikkontor upprustade spårvagnshållplatsen. Västtrafiks projekt omfattar byggnation av en ny service i direkt anslutning till bussterminalen. Läget med en samordning mellan spårvagnshållplatsen och närhet till 10 (13)

29 Frölunda Torg köpcentrum ger en hög potential för ett ökat resande enligt målbilden i K2020. Resecentrat kommer består av en byggnad på ca kvm innehållande öppna inbjudande väntsalar, kundservice, personalutrymmen för förare och service för resenärer i form av kiosk, café, salladsbar, butiker och bankomat. Byggnaden erhåller en modern framåtsyftande arkitektur med öppenhet och transparens för att ge bästa möjliga tillgänglighet, trygghet och säkerhet. Frölunda Torg Resecentrum kommer att erhålla en hög miljöprofil. Ingående material och utrustning bedöms i databasen Byggvarubedömningen med avseende på miljöpåverkan och ur ett livscykelperspektiv. Målsättningen är att byggnaden kommer att certifieras enligt koncept GreenBuilding. I Regional plan finns objektet upptaget till en kostnad på 36 mnkr. Bidragsgrundande kostnad för Västtrafik är 36 mnkr vilket innebär 18 mnkr i statlig medfinansiering. Projektets totala investering är kalkylerad till 69 mnkr där drygt hälften av beloppet är statsbidragsberättigat. Övriga ytor finansieras fullt ut av Resecentrums hyresgäster i syfte att ge service till resenärerna och ett levande Resecentrum. Beslut om investeringen togs på Västtrafiks styrelsemöte Omfattning brutto cirka 69 mnkr och netto cirka 51 mnkr, avskrivningstid 33 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under Terminalbyggnad Tuvesvik etapp 2 Projektet syftar till att ge goda förutsättningar för att samordna båttrafiken till Tuvesvik på västra Orust vilket kräver investeringar i ny kajanläggning och terminalytor (etapp 1) samt investering i terminalbyggnad och parkerings-/bussplatser (etapp 2). Orust kommun ansvarar för alla markinvesteringar och Västtrafik för investeringar i byggnader och hållplatsutrustning. Trafikverket svarar i anslutande projekt för att länsvägen byggs ut fram till Tuvesvik. Orust kommuns del av projektet etapp 1 är byggstartade och pågår. Kommunens del av etapp 2 parkerings-/bussplatser genomförs parallellt med Västtrafiks byggnation. Hela projektet ingår i nuvarande Regionala infrastrukturplan för perioden I Regional plan finns objektet upptaget till en kostnad på 39 mnkr. Bidragsgrundande kostnad för Västtrafik är 14 mnkr vilket innebär 7 mnkr i statlig medfinansiering. Beslut om investeringen togs på Västtrafiks styrelsemöte Omfattning netto cirka 7 mnkr, avskrivningstid 33 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under Plattformsutrustning på Västra stambanan och Västkustbanan Nuvarande plattformstak med läskydd är efter 20 års drift i mycket dåligt skick. Den håller inte den nivå vad gäller standard och kvalitet som är nödvändig. 11 (13)

30 För att möjliggöra en fortsatt positiv resandeutveckling och för att attrahera ytterligare resenärer behövs det en upprustning av plattformstak/läskydd på lokaltågstationerna. I samband med upprustningen av utrustningen på perronger kommer även cykelparkeringarna att ses över och kompletteras med fler cykeltak vid behov. I och med förverkligandet av K2020 finns medel avsatta i Västsvenska Paketet så att Trafikverket kan genomföra en plattformsförlängning och samtidigt anpassa plattformshöjden till de nya tåg Västtrafik har beställt. I samband med Trafikverkets arbeten uppgraderas Västtrafiks utrustning. Genomförandet sker åren I Regional plan finns objektet upptaget till en kostnad på 28 mnkr. Bidragsgrundande kostnad för Västtrafik är 28 mnkr vilket innebär 14 mnkr i statlig medfinansiering. Beslut om investeringen togs på Västtrafiks styrelsemöte motsvarande Regionala planen. Omfattning på återstående är brutto cirka 10 mnkr och netto cirka 5 mnkr, avskrivningstid 20 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under År 2014 Investeringsbehovet för år 2014 är beräknat till 275 mnkr. Av dessa ingår 80 mnkr av investeringar som skulle omfattats av den nya investeringsprocessen, men där investeringsbeslut redan tagits. Dessa beskrivs i korthet nedan. Fordon - båtar Behovet av pendeltrafik över älven har ökat de senaste åren, både med och utan cykel. Utifrån det ökade resandet samt Göteborg kommuns tillköp av gratistrafik över älven har ett beslut om att öka trafiken tagits. För att kunna möta resandeökningen fanns behov av en ny färja som har kapacitet att ta ombord fler cyklister och samtidigt hantera en ökad turtäthet. Då en sådan färja skulle vara unik för behoven bedömdes att Västtrafik skulle göra en investering i två färjor. Den ena färjan är helt finansierad via avtalet om Gratistrafik över älven under fem år i enlighet med principerna för tillköp. Beslut om investeringen togs på Västtrafiks styrelsemöte Omfattning cirka 70 mnkr, avskrivningstid ännu ej fastställd men troligen utifrån samma princip som tågen. Investeringen förväntas tas i bruk under Amhult Resecentrum Området Amhult är beläget på Hisingen vid Torslanda gamla flygplats med omgivningar, ca 15 km väster om Göteborgs centrum. Området byggs ut i etapper där den första är genomförd. Öster om detta område planeras etapp 2 (detaljplanen för Amhult Centrum etapp 2 antogs av byggnadsnämnden och beslutet har vunnit laga kraft ). I denna etapp ingår Resecentrum för kollektivtrafiken som förväntas bli den nya knutpunkten i Torslanda. Resecentrum utformas tillsammans med ett nytt busstorg och med separata hållplatser för genomgående busstrafik längs med väg 155. Planeringen av Amhult Resecentrum samordnas med övriga kollektivtrafiksatsningar i 12 (13)

31 stråket och är en viktig del i K2020 för att uppnå målen om 40 % marknadsandel för kollektivtrafiken år I Regional plan finns objektet upptaget till en kostnad på 25 mnkr. Bidragsgrundande kostnad för Västtrafik är 20 mnkr vilket innebär 10 mnkr i statlig medfinansiering. Beslut om investeringen togs på Västtrafiks styrelsemöte Omfattning netto cirka 10 mnkr, avskrivningstid 33 år. Investeringen beräknas vara färdigställd under // 13 (13)

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41 Bilaga 6 Styrelsen /22 Handling nr 6.3 Handläggare Stefan Ekman Daterad Reviderad Till Styrelsen för Västtrafik AB Stenpiren Resecentrum FÖRSLAG TILL BESLUT Med anledning av nedanstående föreslås styrelsen besluta att godkänna presidiets beslut från den 6 februari 2012 enligt följande: att att att investeringen avseende Stenpiren översänds till Västra Götalandsregionen omgående, för att om möjligt bifogas tidigare insända investeringar, under förutsättning att Västra Götalandsregionen godkänner investeringen, ge VD i uppdrag att genomföra Stenpiren resecentrum till en nettoinvestering om 30 mnkr, samt ge VD i uppdrag att teckna erforderliga avtal med Södra Älvstranden Utveckling AB och Trafikkontoret i Göteborg. Skövde dag som ovan Lars Backström Andreas Almquist

42 BAKGRUND Alltsedan Götatunneln blev klar har Skeppsbron varit föremål för planering av kommande exploatering. En ny spårvägsdragning på Skeppsbron mellan Järntorget och Lilla Torget har varit en viktig grundförutsättning i planeringen inklusive en ny knutpunkt vid Stenpiren för kollektivtrafiken. Älvstrandsbolaget är utsedd som kommunal exploatör av kvartersmark medan Göteborgs Trafikkontor kommer att vara ansvarig för allmänplats mark. ÄRENDEGENOMGÅNG Inledning Med bytespunkt Stenpiren etableras ett viktigt nav i kollektivtrafiksystemet. Trycket på kollektivtrafiken över älven ökar och i takt med att Skeppsbron exploateras kommer efterfrågan på effektiv kollektivtrafik att öka än mer. Den nya bytespunkten vid Stenpiren kommer att kunna erbjuda resenärerna ett effektivt byte mellan båt och spårvagn/buss med korta gångavstånd i ett läge där staden möter vattnet. Det unika läget och förväntningarna på resandevolymen har varit utgångspunkter för planeringen av terminalbyggnaden. Den ska i första hand ha en tydlig funktion som lättorienterad bytespunkt och samtidigt vara en trygg, komfortabel och energieffektiv anläggning. Stenpiren Resecentrum ska hantera de stora strömmarna av bytesresenärer men också ge uttryck åt en plats där flanörer kan uppehålla sig och återvända till. 2 (6)

43 Resandeprognos Med en ökad kollektivtrafikandel i området kan antas att resandet kan nå på- och avstigningar, den dag som området är färdigbyggt och etablerat. Detta är den enda hållplatsen i området och upptagningsområdet sträcker sig från Operan till Esperantoplatsen. Närmaste hållplatser på citysidan är Domkyrkan 450 meter bort och Järntorget 730 meter bort. I perspektivet att åtgärder som föreslås i K2020 genomförs, så visar beräkningar att resandet kommer att öka till över på- och avstigningar år 2025 vid Stenpiren. Riktlinjer för utformningen av bytespunkten Västtrafik har deltagit i arbetet med att ta fram Den ideala bytespunkten med resenären i fokus, en rapport som utgör en del av arbetet med K2020 och som beskriver nio framtidstrender i samhället och kvalitetsmål. Ambitionen är att bytespunkt Stenpiren i Göteborg utformas med dessa kvalitetsmål som kvalitativa riktlinjer för gestaltningen av den ideala bytespunkten. 3 (6)

44 Terminalbyggnaden Med utgångspunkt i kvalitetsmålen och de antagna resandevolymerna samt bedömningen att resenärer till och från båtarna till stor del kommer att passera genom terminalbyggnaden är det Västtrafiks ambition att erbjuda generösa väntytor. Resenärernas första och bestående intryck ska vara positivt och det är önskvärt att byggnaden redan vid en första anblick kan förmedla: Känsla av öppenhet och intryck av framtid Tillgänglighet i tid och rum Luftig och lätt byggnad med inblick och utblick Transparens förmedlar kontakten mellan staden och vattnet Naturligt dagsljus och dess positiva påverkan på människan Dagsljus och byggnadens scenografi upplevelsen av rummet; skuggor, reflexer, bländning, ljus, färg, etc. Lykta som ger värme och trygghet i mörkret Profilbyggnad för Västtrafik landmärke för resenärer Stor vikt har lagts på de servicefunktioner som är väsentliga för att uppnå de uppsatta kvalitetsmålen. Resenärernas behov kommer att tillgodoses på mesta möjliga sätt. Byggnaden kommer att, förutom vänthall för resenärer, innehålla kiosk, café, bankomat och ytterligare ett par resenärsrelaterade servicefunktioner som inte är bestämda ännu. Vy från Stora Hamnkanalen 4 (6)

45 Tidplan Detaljplan för spårvägssträckningen på Skeppsbron har vunnit laga kraft. Detaljplan för kvartersmark har under hösten 2012 godkänts och antagits i Kommunfullmäktige. Järnvägsplan har även den under hösten fastställts av Trafikverket. Återstår gör miljödom där huvudförhandling enligt uppgift sker i februari Miljödomen krävs för arbetena som skall utföras i Göta Älv. Göteborgs Trafikkontor är huvudman för allmän platsmark och kommer för effektiv samordning även att utföra grundläggningen för Västtrafiks byggnad. Västtrafik är huvudman för terminalbyggnaden. Nedanstående tider avser byggnaden som är integrerad med övergripande tidplan för Skeppsbroområdet. Detaljprojektering startar när miljödom finns och genomförs Upphandling av byggentreprenad sker vintern 2013/2014. Byggstart våren Färdigställande av byggnad, preliminärt april Trafikstart, preliminärt april/maj (6)

46 Ekonomi Investering Västtrafiks investering är kostnadsberäknad till 50 mnkr inklusive grundläggning som utförs i Trafikkontorets entreprenad ca 10 mnkr. Objektet finns med i Regional plan för där det bidragsberättigade beloppet anges till 39 mnkr och den statliga medfinansieringen blir därmed ca 20 mnkr vilket innebär att nettoinvesteringen för de allmänna ytorna är ca 20 mnkr. Inklusive de kommersiella ytorna som inte är bidragsberättigade blir nettoinvesteringen totalt ca 30 mnkr. Västtrafik brukar vid investeringar i resecentrum beräkna vad nettoinvesteringen i de allmänna ytorna kostar per resa. Nettoinvesteringen för de allmänna ytorna om 20 mnkr innebär en årlig kapitalkostnad på ca 1 mnkr vilket ger en kostnad per resa på ca 0,20 kr (annuitet, resor/dygn). Fastighetsekonomi Ekonomin i byggnaden kan beräknas enligt nedan. Driftkostnaderna är beräknade utifrån de erfarenheter Västtrafik har av liknande resecentrum. Intäkterna är beräknade efter bedömda marknadshyror och är relativt försiktigt bedömda. Ytorna för resp. del är preliminära. Kostnader (Tkr) Kommersiella Allmänna ytor Hela byggnaden ytor (250 kvm) (750 kvm) Årlig kapitalkostnad Driftkostnader Intäkter Netto ÖVERVÄGANDEN Stenpiren Resecentrum kommer att utgöra en viktig central bytespunkt för resor mellan spårvagn/buss och färjor över älven. I takt med ett ökat resande enligt målen för K2020 är det angeläget att älvförbindelserna förstärks. Nya Stenpiren Resecentrum kommer att innebära nya resmöjligheter samt att attraktiviteten för att resa med färja över älven ökar. Resecentrat utgör även den enda hållplatsen på Skeppsbron för den nya spårvägssträckningen. Resecentrat i sig kommer att bli ett landmärke och en varumärkesbyggare för Västtrafik med god service för våra kunder. Investeringen är väl motiverad med hänsyn till kostnad per resa. // 6 (6)

47 UTDRAG UR Protokoll nr 9 / 2012 fört vid sammanträde i styrelsen för Västtrafik AB Org nr Tid Torsdag 20 december 2012 k P1ats Närvarande Ej närvarande Arbetstagarrepresentant Övriga närvarande Hote1 Scandic Billingen Leif Blomgvist, ordförande Mimmi von Troí1 Tore Hu1t Britt-Marie Andrén Karlsson U1f Olsson, Cormy Johansson Jan-Erik Wa11in Maj Steen, fr o m 99 Soi1i Brunberg Max Andersson Ewa Hamberg Elving Andersson Benny Strandberg Eva Abrahamsson Nanna Síwerts Tulinius Margareta Bergström Lars Backström, VD Roger Vahnberg S ara Frank LenaJovén Maria Björner Brauer Mikae101sson Andreas Almquist Kari Fiunskog, 105 Peter Hermansson, po1 sekr M U11a Persson, sekr (3)

48 105 Investeringar Återköp av gasbussar i Borås Underlag i ärendet är utsänd handling nr 11.2 Återkőp av gasbussar i Borås, daterad Mikael Olsson informerade om trafikfőretagens ekonomi idag och att főretagen leasar bussar. Att leasa äldre bussar är inte mőjligt. Genom återkőp av gasbussarna i Borås főrväntas mindre kostnader och őkad konkurrens. Styrelsen beslőt att under főrutsättning att Västra Gőtalandsregíonen godkäımer investeringen. Västtrafik, från В оrйѕ Lokaltrafik AB, återkőper de i trafikavtalet főr в отs tätortstrafik főreskrívna 56 gasbussarna ti11 ett värde av 64 mnkr Ny-/reinvesteringar i håliplatsutrustning Underlag i ärendet är utsänd handling nr 11.7 Ny- och Reinvestering i hå11p1atsutrustning, daterad Styrelsen beslőt att under főrutsättning av att Västra Gőtalandsregíonen godkänner beslutet, ge VD i uppdrag att genomfőra redovisad ny- reinvestering om totalt 14,9 mnkr Trollhättan Resecentrum Underlag i ärendet är utsänd handling nr 11.8 Trollhättan Resecentrum, daterad Styrelsen beslőt att att under főrutsättning att Västra Gőtalandsregionen godkänner beslutet, ge VD i uppdrag att genomfőra om-/utbyggnad Trollhättan Resecentrum ti11 en nettoinvestering om cirka 10 mnkr, samt ge VD i uppdrag att teckna nődvändiga avtal med Trollhättans stad Förslag ti11 investeringar samt statusbeskrivning Underlag i ärendet är utsänd handling nr Förslag ti11 investeringar samt statusbeskrivning, daterad Ordfőranden tog upp den regionala planen och objekt som ekonomiskt ligger őver planen och ej är statsbidragsberättigade. Sara Frank informerade om att kommersiella ytor inte finns med i regionala planen. Handlingen kompletteras med en text om detta. 2 (3)

49 Kompletterad handling skickas även ut ti11 styrelsen. Styrelsen beslőt att att efter komplettering őversända Főrslag ti11 investeríng samt statusbeskrivning, inkl bilagor, ti11 Västra Gőtalandsregionen főr beslut, samt även őversända handlingarna ti11 Kollektivtrafiknämnden főr kännedom. Skővde dag som ovan U11a Persson UIIa Persson Justeras: Leif Blomqvist Leif Blomgvist Ordf Mimmi von Troí1 Mimmi von Troi1 Rätt utdraget intyg 3 (3)

50 Ärende 16

51 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Ekonomiavdelningen Handläggare Boris Ståhl Hans Ekman Telefon E-post Till Regionstyrelsen Rapport om styrnings- och ledningsmiljön i och kring NUsjukvården Bakgrund Ägarutskottet beslutade i oktober 2012 att ge Regiondirektören i uppdrag att: Genomföra en beskrivning och analys av den styr- och ledningsmiljö som NU-sjukvården politiska och tjänstemannaledning verkar inom i enlighet med ovanstående beskrivning. Med utgångspunkt i denna analys ska regiondirektören återkomma med eventuella förslag till åtgärder senast i februari Bakgrunden till uppdraget var bland annat att Regionkansliet och NUsjukvårdens ledning har haft ett förtätat samarbete och en särskild resursperson har gemensamt utsetts som stöd för NU-sjukvårdens fortsatta arbete med ekonomi och verksamhet i balans utifrån krav som ställs i enlighet med regionfullmäktiges beslut. Trots det ökade engagemanget och den stärkta ägarstyrningen fanns en fortsatt oro och osäkerhet kring den situation som NU-sjukvården befinner sig i. De särskilda gemensamma insatserna behövdes därför kompletteras för att få en bredare analys av situationen och för att kunna utarbeta ytterligare förslag till åtgärder och förändringar. Uppdraget Ekan AB fick i uppdrag att genomföra en beskrivning och analys av styrnings- och ledningsmiljön. Ekan AB har överlämnat sin rapport med analys, förslag och rekommendationer. Rapporten bifogas (bil 1). Muntliga redovisningar har lämnats vid Ägarutskottets möte 27 februari och 20 mars. Regionstyrelsen behandlar vid sammanträde 26 mars tjänsteutlåtande med anledning av de uppdrag kring ekonomiska obalanser som regionstyrelsen beslutade om i samband fastställandet av detaljbudgeten för Genom- POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 HEMSIDA:

52 2 lysningen av NU-sjukvården har varit ett av underlagen för de åtgärder som föreslås angående NU-sjukvården i ärendet Rapporten kommer även ingå som del i underlaget för den konkreta utformningen av det fortsatta arbetet med stöd, controlling och uppföljning av verksamhet och ekonomi vid NU-sjukvården. Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslås besluta 1. Anteckna mottagandet av rapporten 2. Förklara uppdrag från Ägarutskottet ( 74) fullgjort VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Boris Ståhl Stabschef

53 PM Styrnings- och ledningsmiljön i och kring NU-sjukvården Ekan AB 2010

54 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAGET DISPOSITION HISTORIK & NULÄGE HISTORIK EKONOMISKT NULÄGE INRE STYRFÖRUTSÄTTNINGAR YTTRE STYRFÖRUTSÄTTNINGAR ANALYS OCH SLUTSATSER DISPOSITION NU-SJUKVÅRDENS EKONOMISKA OBALANS SJUKHUSFÖRVALTNINGEN Grundläggande krav på en organisation Ledningsförmåga & verkningsgrad Effektivitet Strategisk plan och förändringsledning Intern och extern kommunikation Legitimitet, kontrakt och försvarsmekanismer Ekonomistyrning och beslutsfattande Controlling ett samspel med potential YTTRE STYRMILJÖ Sjukhusstyrelse Beställare Ägare REKOMMENDATIONER I SAMMANDRAG INRAMNING INSATSPAKET MED TIDSPERSPEKTIV STÖDPAKET STYRPAKET (0) I +46 (0) I

55 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro 1 Sammanfattning NU-sjukvården är på många sätt en väl fungerande förvaltning, men det finns en välgrundad oro för den låga genomförandekraften. Speciellt då man står inför stora utmaningar i att vända de ekonomiska underskotten och den relativt sett låga tillgängligheten. Förändringsklimatet inom NU-sjukvården är drivet i botten av historik och olyckliga vägval vilket innebär en särskilt svår styrmiljö. Dagens styrfilosofi och ledningsmodell har inte rätt passform för att klara denna situation vilket visar sig i bristande förändringsförmåga och ytterligare försvagad legitimitet. Det i sin tur utgör ett kraftigt hinder för att kunna uppnå effektivitet och en långsiktigt hållbar utveckling. Förvaltningsledningen är tämligen försvagad, och har hamnat i ett defensivt och reaktivt förhållningssätt i förbättringsfrågor. Tydliga tecken är avsaknaden av en långsiktig och kommunicerad strategisk plan, bristfällig målstyrning och hantering av åtgärdsplaner, samt frånvaro av sjukhusgemensam processutveckling och förändringsledning. Styrmodellen och dess parter; ägare, beställare och utförare, har inte klarat av att ändra på situationen. I första hand behöver förvaltningsledningen stöd och förstärkning och till viss del ny inriktning. Därtill rekommenderar vi, givet den svåra styrmiljön, att en del kommande beslut flyttas upp till regionnivån. Ägarens stöd och handlingskraft kommer att vara viktig under en relativt lång tid framöver och möjliggör även för beställaren, som till viss del axlat ägarrollen, att flytta tillbaka positionerna. Detta i kombination med en under senare tid gemensam problembild och probleminsikt i sjukhusledningen ger grundförutsättningar att vända utvecklingen. Den totala situationen fordrar emellertid, oavsett historisk brist på leverans, stor uthållighet. Det innebär att resan mot ekonomi i balans och en långsiktigt hållbar utveckling kommer att ta längre tid än vad många förväntar sig, och kanske vill acceptera. 2 Inledning 2.1 Uppdraget I oktober 2012 lämnade ägarutskottet ett uppdrag till regiondirektören med syfte att utreda den styroch ledningsmiljö som NU-sjukvårdens politiska ledning och tjänstemannaledning verkar inom. Till bakgrund låg bland annat det ekonomiska underskott som förvaltningen levt med under många år. Uppdraget utformades som en kritiskt granskande, men hjälpande ansats, med krav på differentierad rapportering till olika intressenter. Föreliggande dokument avser att förmedla en övergripande bild av uppdragets resultat utifrån det omfattande datainsamlings- och analysarbete som genomförts under perioden november mars Regiondirektören, i form av beställare, utgör huvudmottagare för uppdragets slutsatser och rekommendationer. +46 (0) I +46 (0) I

56 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro Uppdragets genomförande har omfattat en stor involvering från NU-sjukvårdens organisation och kringliggande intressenter och aktörer via grupparbetsmöten, men framförallt ett stort antal intervjuer och samtal (98) med bland andra: - Sjukhusledningen - Ett urval av verksamhets- och avdelningschefer - Stabsfunktioner inom NU-sjukvården (kommunikation, ekonomi, HR, verksamhetsutveckling) - Fackliga representanter - Via respektive presidium: Regionstyrelsen, ägarutskottet, Hälso-och sjukvårdsutskottet, NUsjukvårdens styrelse, Beställarnämnderna 1,2 och 3 - Andra regionpolitiker - Hälso- och sjukvårdskansliet i Fyrbodal - Ekonomiavdelningen, Hälso- och sjukvårdsavdelningen och regiondirektörens stab på Regionkansliet - Revisionsenheten - Andra sjukhus och vårdgivare inom VGR (för jämförelser) - Flera tidigare centrala politiker via stöd från regiondirektörens stab - Några tidigare chefer inom NU-sjukvården - Med flera Metodiken för uppdraget har varit en traditionell genomlysning där problem och potential identifieras för att analytiskt framställa en situationsanpassad uppsättning rekommendationer. Uppdraget delades upp i olika faser där den första fokuserade på en översiktlig problemidentifiering. Den andra fasen omfattade verifiering och fördjupad problemanalys för utformning av situationsanpassade rekommendationer. Den tredje fasen handlar om differentierad rapportering av slutsatser och rekommendationer till uppdragets intressenter. Genom att metodiken innebär att man inventerar problem och oexploaterade möjligheter framgår av naturlighet inte allt det positiva. Alla NU-sjukvårdens starka sidor inom det direkt medicinska området framskymtar exempelvis inte alls eller lite. 2.2 Disposition Rapporten är indelad i fem övergripande kapitel. Utöver sammanfattning (1) och inledning (2) ett tredje historik och allmänt nulägeskapitel (3). Därefter följer ett fjärde analyskapitel (4) som illustrerar olika problemvinklar, huvuddelen inom förvaltningen men också i den yttre styrmiljön. Ett femte kapitel som sammanfattar rekommendationerna (5) och ett slutord (6). +46 (0) I +46 (0) I

57 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro 3 Historik & nuläge 3.1 Historik Grunden till NU-sjukvården lades under tidigt 90-tal genom de initiativ till mer formaliserad samverkan som togs av dåvarande sjukhusdirektörer för Näl och Uddevalla sjukhus som vid den tiden tillhörde olika landsting. Årsskiftet 1995/1996 bildades ett kommunalförbund för driften av länssjukvården i Fyrbodal med visionen Samverkan över gränser för patientens bästa. Målet var ökad effektivitet och kvalitet med utgångspunkt i två likvärdiga sjukhus. Akutberedskap, liksom utbudspunkter för de större klinikerna, bibehölls på bägge sjukhusen. Organisationsförändringar genomfördes under massiv turbulens och ledningsorganisationen erfor stora problem med trovärdighet och legitimitet såväl bland politiker och personal som i massmedia. Från årsskiftet 1998/1999 etablerades Västra Götalandsregionen som tog över Kommunalförbundets ledning av NU-sjukvården. Kort därefter konstateras att vare sig NÄL eller Uddevalla sjukhus uppfyllde Socialstyrelsens krav på ett akutsjukhus. Som en del i Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsplan för vårdens struktur föreslogs en fortsatt utveckling av två akutsjukhus, men med tonvikt på elektiv vård på Uddevalla sjukhus. För att även fortsatt tillgodose den så kallade likvärdighetsprincipen, även kallad balanskravet, var idén att planerad vård från övriga regionen skulle tillföras Uddevalla sjukhus. Under våren 2001 fattas beslut om denna struktur med stöd från en sjukhusstyrelse med fyra förvaltningsledningar. En gemensam NU-förvaltning och vardera en för NÄL, Uddevalla sjukhus och lokalsjukhusen. Den nya ledningsorganisationen sjösattes vid årsskiftet 2001/2002. Ett par år senare beslutar Regionfullmäktige om en utvecklingsstrategi för den somatiska hälso- och sjukvården, vilken bekräftar och förstärker tidigare beslut om rollfördelningen mellan NÄL och Uddevalla sjukhus. Viss specialiserad akutverksamhet överförs från Uddevalla sjukhus till NÄL och nya elektiva vårdformer utvecklas vid Uddevalla sjukhus. Dessa förändringar slutförs under Parallellt pågick ett sjukhusinternt strategiarbete som utredde olika grader av samverkan mellan sjukhusen. Detta utgjorde en av grunderna i konceptbildningen för Vård 2010, med det övergripande syftet att optimera sjukhusstrukturens utbudspunkter. Hösten 2007 förändras ledningsorganisationen på nytt i och med skapandet av en gemensam förvaltning och sjukhusledning. Tidigare uppdelade kliniker blev istället NU-övergripande. Nästa steg togs i mars 2009 med införandet av en områdesorganisering. Vård 2010 genomfördes, liksom tidigare strukturförändringar, med stort motstånd och turbulens. Där vi står idag har huvuddelen av de strukturförändringar som Vård 2010 förutsatte genomförts. Det som framför allt återstår för att fullfölja strukturplanen är att slutföra uppgiftsfördelningen inom ortopedin mellan NÄL och Uddevalla sjukhus. +46 (0) I +46 (0) I

58 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro 3.2 Ekonomiskt nuläge 2012 summerades NU-sjukvårdens resultat till -186 Mkr efter många år av ekonomisk obalans. Ibland delvis dold av avskrivningar av negativa resultat, omställningsbidrag och extrauppdrag som mer påverkat intäkts- än kostnadssidan. Med av sjukhusledningen föreslagna åtgärder i slutet av 2012, och med genomslag av åtgärder påbörjade under 2012 (inklusive anställningsstopp), prognostiserades vid årsskiftet -141 i resultat för Därefter har det ur ett detaljbudgetuppdrag från regionstyrelsen framkommit krav på ytterligare åtgärder för SÄS, NU och Kungälvs Sjukhus. I skrivandets stund är det oklart hur detta kan komma att påverka 2013 resultatmässigt. På sjukhuset pågår när detta skrivs ett arbete med fortsatt identifiering och planläggning för genomförandet av ytterligare effektiviseringar. Sedan sensommaren 2012 har NU-sjukvården redovisat en av de bästa kostnadsutvecklingstrenderna i regionen, om än från ett högt startläge. Utvecklingen beror i huvudsak på anställningsstoppet, men också av andra åtgärder. 3.3 Inre styrförutsättningar NU-sjukvården har en historik av en rad skiften med avseende på sjukhusledning, organisering och styrfilosofi. Det finns åtminstone fyra sådana markanta skiften sedan 1990-talet. Därmed är det välgrundat att säga att kontinuiteten aldrig fått infinna sig. Som den kommande framställningen kommer att visa skiljer sig viktiga vägval, men också förutsättningarna, tydligt mellan nuvarande ledningsgeneration (2011 framåt) och föregående. Dagens signaler om inre misstro är en blandning av reaktioner i nuet och ekon ifrån en historik av misstro. NU-sjukvårdens ledning har idag enligt vår bedömning ett lågt, i vissa grupper mycket lågt, förtroendekapital i den egna organisationen vilket försvårar allt utvecklingsarbete oavsett egen förmåga. Samtidigt är det viktigt att betona att NU-sjukvården inte står ensam med problematiken kring ökat inflöde av patienter, överbeläggningar med mera. Den situationen delar man tyvärr med flera andra sjukhus inom VGR och i landet. Dessa problem är allvarliga och centrala att hantera, men det är inte det denna pm handlar om. 3.4 Yttre styrförutsättningar NU-sjukvården har som framgår ovan haft en politiserad och opinionstyngd historik. Den motvind förvaltningsledningar, styrelser och andra parter över tid känt har skapat en mycket svår beslutsmiljö. Det finns en inmurad misstro i organisationen mot politiska företrädare, men framförallt förvaltningsledningar nu och då. Det har inte varit någons avsikt, men det har gjort att NU-sjukvården halkat efter i sin strukturella utveckling och därmed även i långsiktig processutveckling och förbättringsarbete. Den problematik som funnits i Fyrbodal kan kännas igen ifrån historiken för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Södra Älvsborgs Sjukhusgrupp (SÄS), men kanske framförallt Skaraborgs sjukhusgrupp (SkaS). Vid en jämförelse mellan sjukhusgruppernas resultat och kvalitet är det viktigt att beakta att NU-sjukvården ännu inte är igenom sin strukturomvandling (0) I +46 (0) I

59 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro är NU, starkt förenklat, där SkaS var för ett decennium sedan. Det skall inte ses som ett försvar, men en omständighet att ta hänsyn till. 4 Analys och slutsatser 4.1 Disposition Följande kapitel inleds med avsnitt för att utreda frågan om NU-sjukvårdens ekonomiska nuläge kan förklaras med underfinansiering utifrån ett intäktsperspektiv. Därefter presenteras analys och slutsatser uppdelat i vad som handlar om sjukhusförvaltningen och vad som ligger i den externa styrmiljön (sjukhusstyrelse, beställarorganisationen och ägare) 4.2 NU-sjukvårdens ekonomiska obalans Ekonomisk obalans kan förenklat bero av tre delar, 1) underfinansiering intäktsmässigt, 2) för högt kostnadsläge eller 3) eller en kombination av 1 och 2. Tilldelningen av intäkter till NU-sjukvården sker i huvudsak genom regionens resursfördelningsmodell (Fullmäktige HSN) och ersättningsmodell (HSN Sjukhus) via fullmäktigebudget och beställarnämndernas vårdöverenskommelser. Resursfördelningsmodellen bygger på en matematisk konstruktion, en modellpopulation och nycklar till vad som är kostnadsdrivande. En sådan relativ modell kan egentligen aldrig sägas vara helt exakt och rättvis hur utvecklad den än är. Men den är ett sätt att skapa kontinuitet och att undvika onyanserad debatt, partsinlagor och onödig intern- och externpolitisering där ingen har svaret på decimalen. VGRs modell har liknande tillämpningar i övriga Sverige och är under översyn. Kanske byts den ut, och kanske blir fördelningen något annorlunda, men vi kan med nuvarande kunskap inte förklara NUsjukvårdens obalans med bristfällig relativ resursfördelning i regionen. Genomförd analys sammanfattas genom följande: De särskilda utmaningar som NU-sjukvården har utifrån en åldrande befolkning (regionens högsta genomsnittsålder tätt följt av SkaS) är reella men beaktas redan idag via parametrar i resursfördelningsmodellen. NU-sjukvården har en större strukturell nackdel än jämförbara sjukhusområden såsom SÄS och SkaS genom tre små närsjukhus, och en skalnackdel genom att den högspecialiserade vården ligger i två (NÄL och Uddevalla) större enheter nära varandra. Detta summeras till en strukturnackdel mätt i kronor, men ger inte relativt den precision som är möjlig att det kan anföras som skäl i en regional fördelning. Särskilt då andra vårdgivare i regionen har andra strukturella nackdelar som talar för att de är förfördelade i andra dimensioner än NUsjukvården. Det är också värt att försvara en regiongemensam resursfördelningsmodell och undvika årlig politisering och förhandling i medelstilldelning. +46 (0) I +46 (0) I

60 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro Flera kostnadsjämförelser och benchmarkingstudier pekar på att NU-sjukvården har ett stort utrymme kvar för effektiviseringar på kostnadssidan. Därmed är de särskilda utmaningar som NU-sjukvården har inte anledning nog till kompensation på intäktssidan. Men, som senare framgår av rekommendationerna, innebär en försenad strukturplan, och ett utmanande ekonomiskt underskott att NU-sjukvården behöver ges mer tid att nå balans. Detta måste sannolikt ske under ökat tryck, men också stöd stöd från ägaren. Under tiden bör organisationens prestation och resultat i första hand bedömas utifrån uppvisad trend. Notera även att ovanstående analys och slutsatser inte svarar på frågan om sjukvården totalt sett får tillräckligt med medel. Det talar om hur den gemensamma kakan fördelas regionalt och relativt. Finansieringsnivåer av välfärdens olika ändamål är en mycket större och politisk fråga. Med en god produktivitetsutveckling i en oöverträffad demografisk utveckling blir den enklare. 4.3 Sjukhusförvaltningen Grundläggande krav på en organisation Inom organisationsteorin talar man ibland om tre grundläggande krav på, eller förmågor, i en organisation. Att vara effektiv Att ha en inbyggd förändringsförmåga Att ha en naturlig legitimitet mot de viktigaste intressenterna givet bransch/sektor och situation Helhetsbilden är att NU-sjukvården har genomsnittligt sämre tillgänglighet och ekonomi, där andra sjukhusgrupper klarar båda kraven eller ett av dessa. Men trots relativt stora ekonomiska underskott (runt 4 %) i ett regionperspektiv vill vi inte i första hand peka på effektivitetsdimensionen (kvalitet och produktivitet) och nivån på underskotten. Denna dimension har påvisligen brister men för att angripa grundproblematiken behöver vi starta i övriga två dimensioner. Att NU-sjukvården som helhet och över tid, med undantag för Vård 2010, har en låg intern förändringsförmåga är tydligt. I det kortare perspektivet, har man varit alltför långsam i sitt agerande utifrån nya ekonomiska signaler. I det långsiktiga (i regionen ofta benämnt som synonymt med processutveckling) har man halkat efter utan en synbar förvaltningsgemensam satsning. Att NU-sjukvården har lågt förtroendekapital eller legitimitet mot medborgare, ägare, kollegor och som ledning mot stora delar av personal och chefskollektiv är tydligt och utgör ett mycket svårt utvecklingshinder. I besparingstider accentueras detta självklart ofta, men legitimitetsproblemet bottnar inte i det. Legitimitetsproblematiken ärvs av olika ledningsgenerationer (och politiker) som +46 (0) I +46 (0) I

61 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro själva allt för ofta förvärrar den. Legitimitetsdimensionen som utvecklingshinder är kraftigt underskattad inom och utanför NU-sjukvården. Man möter den med god kommunikation, men som i sig inte är värd något om det inte baseras på goda ledningsprocesser, ledare och underbyggda situationsanpassade beslut Ledningsförmåga & verkningsgrad Föreliggande stycke pekar på grundläggande problem. Utöver det historiska oket förstärks dessa problem av ett antal olyckliga val och förutsättningar när nuvarande sjukhusdirektör formellt tog över sensommaren Omvalet pågick. Sjukhusdirektören var initialt tillförordnad. Ett styrelseskifte drog ut på tiden. Hela VGRs organisation var hårt pressad av neddragningar under några år och nya regionsignaler om att tillgängligheten måste öka ledde till att kostnaderna rusade när trycket släppte. Inte minst inom NU-sjukvården med sin ny(gamla) ledning. Under en relativt kort period slutade en handfull tongivande ledande personer utan att motsvarande starka inrekryteringar görs. Den nya sjukhusdirektören väljer att minska stabsstyrningen och under viss bantning (påbörjad under föregående direktör) föra ut resurser till linjen och områdesledningarna. Att öka delegationsgraden. Enligt praxis är detta i sig inget fel i en stabil situation med en stark ledarstruktur och tillräcklig organisatorisk mognad. Med facit i hand var detta dock alltför tidigt. Med tanke på utmaningarna, många år för tidigt. Flera av områdena stod och står inför mycket stora utmaningar som är svåra att mäkta med utan starkt stöd, styrning och vägledning från den centrala förvaltningsnivån. Sjukhusledningen har själva under processövningar i februari 2013 bidragit till en problemdefinition (dock inte i ordval och meningsbyggnad) enligt nedan som visar på stor självrannsakan, förbättringsanda och vilja att skifta kapitel. Bristande ledningskapacitet (volym och låg situationserfarenhet) Låg och ojämn verkningsgrad på viljeinriktningar och beslut Bristfällig struktur i praktiskt ledningsarbete Otydlighet i roller och uppdrag med en områdesorganisering som inte tillämpas fullt ut i praktiken Beslut fattas otydligt, kommuniceras otydligt i organisationen och binds för sällan samman i ett sammanhang eller en beslutsväv För hög delegationsgrad givet situationen som NU-sjukvården befinner sig i Bristfällig handskakning med framförallt med beställare och ägare, kring målbild och viktiga vägval. Ibland i tjänstemannadialog, ibland via styrelsen. Vi vill särskilt peka på att områdesnivån behöver stark hjälp att komma vidare. Inte tvärs över, utan olika mycket och med specifika särdrag. Det finns inte en homogen bild över verksamheten och var åtgärdsplaner bör sättas in. Den är starkt differentierad. Medicinsk lokal praxis eller ambitionsnivå har inom vissa områden lett till högre kostnader än vad intäkterna tillåter på sjukhusnivå. +46 (0) I +46 (0) I

62 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro Sjukhusdirektören är medveten om många av dessa obalanser, men hittar inte riktigt medlen att komma åt dem på ett strukturerat och hållbart sätt. Ekonomichefen (och hans medarbetare) har i uppbyggnationen av sin funktion lyckats bygga upp modeller, jämförelser, rapportering och system. Dessa bildar medel att tränga igenom försvarsmurar som alltid mer eller mindre finns. Men man har inte fått lov, och/eller lyckats, att tränga igenom i dialogen tillräckligt ofta. I alla fall inte systematiskt i ledningsarbete på olika nivåer Effektivitet Det är lätt att förledas tro att den stora utmaningen ligger i att balansera resultatet. Det skall givetvis uppnås, men att hålla budget räcker inte som bevis för en framgångsrik vårdsektor. Politiker måste med stor sannolikhet fördela en större del av BNP mot en åldrande befolknings vård- och omsorgsbehov. Men det måste också kombineras med nya lösningar och med en årlig genomsnittlig produktivitetsutvecklingsnivå som vi ännu inte riktigt sett. Sverige är inte på något sätt dåliga på detta. Detta är en av Sveriges paradgrenar internationellt. Även om det inte avslöjar hela sanningen så ligger vi lägst i OECDs globala vårdkostnadsutvecklingstrend över de sista 25 åren. Men om vi ytterligare kan minska vårdtider, effektivisera processer, reducera kvalitetsbristkostnader, lägga kvalitativ vårdproduktion där vi får mest för pengarna, hitta nya lösningar, utöka samverkan med andra vård- och omsorgshuvudmän med mera så kommer vi ytterligare en bra bit på vägen. I en styrmodell som den inom VGR är det förvisso rationellt att skydda sin verksamhet och försöka få så hög resurstilldelning som möjligt att öka intäkterna. Men över tid förändrar detta inte särskilt mycket för regionens totala ekonomi, även om det finns tillfälliga tillskott från kömiljarden eller annat som kan påverkas. Fokus bör istället utifrån ett ekonomiskt perspektiv ligga på kostnadseffektiv produktion av vård för medborgarnas bästa. Kostnadseffektivitet nås, som bilden nedan visar, via olika medel. Dels genom en basal kostnadspress och ifrågasättande som alltid måste finnas i alla väl fungerande verksamheter oavsett sektor och land utifrån principen många bäckar små. Ovanligt många intressenter pekar på det otvetydiga behovet av långsiktig processutveckling (med olika ordval) för att öka kvalitet och produktivitet. Vi håller med, men det handlar inte om antingen eller utan om både och. En stor del av vårdens utvecklingsbehov handlar, utöver reformdimensionen, +46 (0) I +46 (0) I

63 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro om huvudmännens samordnade rationalitet och processutveckling (totala vård- och omsorgskedjor). Eftersom såväl basal kostnadskontroll (och åtgärder) som processutveckling inte har fungerat önskvärt inom NU-sjukvården så har man tyvärr varit tvungna att ta till extraordinära kostnadsbesparingsåtgärder. Det sistnämnda förekommer tydligt också på andra håll i regionen. I ordet extraordinär vilar såväl anställningsstoppen 2012, som angreppssättet med VAB-tal (verksamhetsanpassad bemanning, normtal för personaltäthet) 2008 som hårt tryckte på viss maximal totalbemanning per vårdplats. VAB-talen som under en period gav resultat, men till viss del slog blint, kunde ha omformats till vardaglig kostnadsstyrning redan Men det stod kvar som ett extraordinärt verktyg. Nu (2013) finns en ansats till ett differentierat VAB-synsätt som kan användas mer förädlat. Det är dock av vikt att sjukhusnivån inte endast delegerar frågan till områdesnivå eller under Strategisk plan och förändringsledning NU-sjukvården behöver en tydlig, långsiktig och väl kommunicerad målbild och plan för vart man är på väg och hur man ska ta sig dit. Bilden som framträder idag är splittrad och uppdelad i en rad olika åtgärdsplaner, måldokument, planeringsdokument och sinnebilder. Alltför ofta sammanblandas dessutom mål och medel vilket ytterligare bidrar till förvirringen. Målen bör i första hand beskriva vad som eftersträvas i form av effekter och som utifrån olika perspektiv utmärker en framgångsrik verksamhet. Sedan finns det olika medel för att ta sig dit - vägen till målet. För NU-sjukvården handlar vägen fram bland annat om strukturfrågor (Uddevalla vs NÄL och närsjukhusen) men också om det förvaltningsinterna processutvecklings- och förbättringsarbetet liksom vårdsamverkan med kommunerna, primärvård och andra lokala intressenter. Planen måste vara välunderbyggd med resoluta beslut bakom. Det är förödande att frekvent diskutera samma fråga (med olika slutsatser från tid till annan) mot personal och omvärld utan en markerad tydliggjord huvudlinje mot personal och omvärld. Sedan arbetet med Vård 2010 avslutades har sjukhusledningens arbete i allt för hög grad karakteriserats av mer eller mindre reaktiv åtgärdshantering. Åtgärdplanerna har i för hög utsträckning tagits fram genom frågor ut genom linjeorganisationen med allt för litet inslag av ifrågasättande och områdesövergripande analys och prioritering. Metoden leder i praktiken till en väv av partsinlagor med ojämnt reellt ansvarstagande för sjukhusets totala underskottsproblem. Observera att vi inte säger att underliggande chefer är oansvariga. Bristerna uppstår i första hand i avsaknaden av en gemensam och överenskommen metodik. Ekonomichef och sjukhusdirektör har även under sjukhusledningsmöten stressat frågan med utgångspunkt i jämförelser och analysmaterial för att visa på ytterligare potential inom utpekade områden. Men det har inte präglat grundmetodiken. Efter samma mönster som sjukhuset försvarsmekanismer trätt in i den yttre dialogen har detta också präglat en del, inte alla, av områdesorganisationerna. I och med detaljbudgetuppdraget (januari-februari 2013) visar sjukhusledningen på en helt annan metodik än tidigare när man bl.a. mer tar fasta på indikatorer för att finna långsiktig potential. Förvisso +46 (0) I +46 (0) I

64 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro lite nyvaknat i form och innehåll, men det är inte konstigt när man på mycket kort tid skall göra något på ett helt nytt sätt. Detta arbetssätt behöver utvecklas i ett större perspektiv med utgångspunkt i framtagande av den strategiska planen. Med erfarenhet ifrån många företag och förvaltningar vet vi att det krävs en starkt engagerad ledning i ett förvaltningsövergripande utvecklingsprogram för att klara av den förflyttning som NU-sjukvården står inför. Det innebär även att bryta upp dagens decentraliserade hantering av processutveckling och förbättringsarbete och under en period lyfta upp denna till sjukhusgemensam nivå med förstärkning i förändringsledning, metodik och personella resurser. Detta för att sätta fokus på utvecklingsfrågorna och skapa förutsättningar för chefer och medarbetare att i ökad utsträckning aktivt bidra och även ta ansvar för förbättringsarbetet Intern och extern kommunikation NU-sjukvården har ett kompetent stöd i kommunikationsfrågor. Vi ser flera exempel på detta. Problemet är att kompetensen inte utnyttjas fullt ut som en integrerad del av ledningsarbetet. Det leder allt för ofta till en viskningslek i organisationen med många vilsna och helt felaktiga bilder som resultat. Störst förbättringspotential ligger i sjukhusledningens hantering av beslutsärenden och efterföljande genomförande. För att klara av de stora utmaningar som NU-sjukvården står inför blir det avgörande att inte underskatta kommunikationens betydelse i förestående förändringsarbete. I dessa frågor krävs således, utöver ordinarie organisation, en temporär förstärkning som en del av ett förvaltningsövergripande utvecklingsprogram (se även Strategisk plan och förändringsledning) Legitimitet, kontrakt och försvarsmekanismer Praktisk styrning handlar i mångt och mycket om att sända ut signaler, se till att signalen mottas och att innebörden av signalen genomförs. Det måste göras med en blandning av formalism och dialog. Sjukhuset och framförallt sjukhusdirektören, som håller med oss, har använt alldeles för mycket kraft till försvarsmekanismer (motförklaringar) på förbättringspotential som ägaren och beställaren tycker sig se. Detta leder i praktiken till slut till en ond cirkel där legitimitet och förtroende avtar och avsändaren höjer styrkan på signalen. Efter en period av otålighet förvandlas det ibland till utpekande istället för dialog och där båda parter ibland blir osakliga. Vad det dessutom leder till är att för lite kraft vänds inåt i analys och förbättringsarbete. Man skapar en form av offermentalitet där den yttre verklighetsuppfattningen är stygg och felaktig. Styrelsen ärver efterhand också tyvärr detta handlingsmönster av förvaltningen. Dock inte tillnärmelsevis lika mycket Ekonomistyrning och beslutsfattande Revisionsenheten inom VGR avlämnade 13 mars 2013 en rapport avseende en snabbgranskning av ekonomistyrning vid fyra av regionens sjukhus (Rev ). Syftet ligger i linje med detta uppdrags +46 (0) I +46 (0) I

65 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro syften och ställer frågan om det finns skillnader i ekonomistyrningen mellan de fyra stora sjukhusgrupperna SU, NU, SkaS och SÄS som kan förklara ojämn ekonomisk balans och verkningsgrad på åtgärdsplaner. Slutsatserna vad gäller just NU-sjukvården ligger så pass nära detta uppdrags delfördjupningar inom ekonomistyrning och beslutsfattande att vi väljer att citera ur rapporten. En slutsats av granskningen är att de fyra sjukhusen har de grundläggande strukturer som krävs för att utöva ekonomistyrning. Det är inga stora skillnader mellan sjukhusen vad gäller ekonomiprocesser och dokumentation. Sjukhusens ekonomiavdelningar tycks ha relativt likartade arbetssätt och förefaller i allt väsentligt utföra det som krävs för att skapa förutsättningar för ekonomistyrning på sjukhusen Och något längre ner: Även om de yttre förutsättningarna för sjukhusen i alla delar inte är helt lika är det svårt att se att det skulle finnas faktorer som på ett avgörande sätt förklarar skillnaderna mellan sjukhusen vad gäller effekt av åtgärdsplaner. Skillnaden mellan sjukhusen, och de resultat de redovisar, ligger därför sannolikt i hur beslutsfattande går till, hur beslut kommuniceras och tas emot och hur chefer och medarbetare agerar utifrån dessa beslut (graden av acceptans). Till detta skall läggas sjukhusledningars och sjukhusstyrelsers förmåga att säkerställa att fattade beslut efterlevs. Föreliggande genomlysning handlar förvisso endast om NU-sjukvården även om vi haft jämförelseresonemang i delfrågor med ledningspersoner inom SkaS och SU. Men vi delar helt revisionsenhetens intryck. Möjligen med tillägget att, precis som när det gäller kommunikatörer och verksamhetsutvecklare, att man som ekonom eller controller inte riktigt får tillträde att aktivt stödja ledningen på olika nivåer i analys och förslag till åtgärder. Vi delar revisionsenhetens syn på nödvändigheten i att fattade beslut efterlevs och att den bakomliggande beslutsprocessen behöver förbättras och inte minst kommuniceras. I slutändan handlar det om ansvarsutkrävande och arbetsgivaransvar i balans med verksamhetlojalitet hos chefer på många nivåer i organisationen Controlling ett samspel med potential NU-sjukvården har kunniga och påverkanstörstiga ekonomer som gör ett gott arbete, men inte fullt kommer till sin rätt. Att utveckla ekonomi- och controllingfunktionen är ett behov som NU-sjukvården delar med såväl regionen i stort som många stora företag och organisationer idag. I korthet beskrivs utvecklingen som en fokusförskjutning från ekonomisk redovisning till mer av verksamhetsnära analys och proaktivt rådgivande beslutsstöd. Behovet har vuxit fram utifrån en ökad om- och invärldskomplexitet och tilltagande snabbrörlighet vilket skapar en allt svårare beslutsmiljö för ledningar inom såväl offentlig förvaltning som privat näringsliv. Inom NU-sjukvården har ekonomichefen sedan några år drivit ett medvetet och långsiktigt utvecklingsarbete. Det innebär att man idag har goda grundförutsättningar +46 (0) I +46 (0) I

66 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro genom en ändmålsenlig struktur och kvalitet i den information som ska ligga till grund för uppföljning och analys. Därtill har man kommit en bit på väg i att utveckla rapportering. Nästa steg i utvecklingstrappan handlar om att ytterligare förfina sambandsanalysen (ekonomi, kvalitet, personal med mera) och göra den mer verksamhetsnära för användning i ett framåtblickande och aktivitetsorienterat syfte. Det finns även ett tydligt behov av att utveckla användningen av nyckeltal/indikatorer som verktyg för målstyrning, verksamhetsplanering och åtgärdsprogram. Därtill ligger en stor outtagen potential i dialogen med ledningen på olika nivåer. För detta krävs att högsta ledningen tydligt efterfrågar en utveckling av controllerrollen. Det innebär ett uttalat uppdrag att ifrågasätta resultat och slutsatser, aktivt bidra i förbättringsarbete, proaktivt föreslå åtgärder samt att utveckla och delvis leda planerings- och uppföljningsprocessen. I det skede som NU-sjukvården befinner sig i utgör utveckling av rollen och tillhörande kompetenser en viktig hävstång i förestående förändringsarbete för att klara de utmaningar som väntar. 4.4 Yttre styrmiljö Sjukhusstyrelse Om man tar till sig rapportens mer kritiska inslag så har även styrelsen självklart ett ansvar för den uppkomna ekonomiska situationen. Vår uppgift är dock inte som för revisorerna att titta på ansvarsdimensionen. Det finns flera förmildrande omständigheter, men också punkter där vi med facit i hand tycker att styrelsen borde brutit igenom förvaltningsledningens argumentation. Vi kan inte veta vad som passerat i tankar och förevarit i diskussioner mellan t.ex. styrelsens presidie och sjukhusdirektören, men vi kan se resultatet i de frågor vi ovan berört. Det hade varit önskvärt, men är förståbart att inte styrelsen ännu mer kunde sätta sin prägel på året 2011 (inklusive vårdöverenskommelsen för 2012). Kostnaderna steg tämligen kraftigt precis som i övriga regionen. Denna utveckling fortsatte in på 2012 och här tycker vi styrelsen borde reagerat tidigare under vintern. Vi tycker att man i framtagandet av åtgärdsplanerna som följer i juni och december 2012 borde ha kunnat se att planer inte var så analytiskt eller metodiskt genomarbetade som de borde. Men som lekman i en offentlig styrelse blir förvaltningsledningens (framförallt direktörens) bild svår att stå emot. Däremot anser vi, trots stor obalans i 2013-prognosen, att det var rationellt och ansvarsfullt att skydda sjukhuset från de s.k. röda åtgärderna med långtgående neddragningar av planerade operationer när man stod inför faktum och inte hade annat underlag att utgå ifrån Beställare Med beställare avses Hälso- och sjukvårdnämnderna HSN 1, 2 och 3 samt Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSK) i Uddevalla. Styrmodellen med beställare-utförare är i grunden ett sätt att hantera balansen mellan demokrati och effektivitet. Ur ett effektivitetsperspektiv visar historiken inom NU-sjukvården att styrmodellen är trubbig. Tillgängligheten är relativt sett låg och ekonomin är svag, vilket gör att dialog och överenskommelse om nya förfiningar av vårdleveransen +46 (0) I +46 (0) I

67 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro stupar på resursbrist. Ibland också diskussioner om rationaliserande krympningar av närsjukhusens uppdrag som befolkningsföreträdarna (HSN) historiskt inte sällan varit tveksamma till utifrån sin roll. I bristen på en starkare ägare som driver på och synar sjukhusgruppen har i praktiken HSK tagit en del av ägarrollen. Därigenom avgränsas arbetet ej längre till beställarsidans ansvar för utbudspunkter, inriktningsjusteringar och produktionsvolymer för en avtalad prislapp, utan har även omfattat att syna kostnadseffektivitet och förvaltningens försvarsargument och planer. Detta är inte beställarens uppgift, men har skett med en blandning av kurage, men också otålighet och frustration. Den framkomna situationen medför samtidigt att relationerna förbistras, men vad var alternativet? Klimatet har över tid förbättrats i HSN-samverkan och svajat i HSK-samverkan. I båda fallen har inte bara NU-sjukvården tjänstemän ett ansvar. Även HSK kunde ibland ha agerat annorlunda i sin praktiska samverkan. Båda parter visar på en trend som är på rätt väg. Som rekommendationerna kommer att visa bedömer vi att ägaren måste flytta fram sina positioner i frågor som de vi avhandlat här. Följden blir då att beställarsidan måste backa tillbaka en bit Ägare Ägaren har historiskt varit för svag på tjänstemannasidan och för otålig på politikersidan. På tjänstemannasidan har framförallt den genomlysande dimensionen, och den välvilligt men starkt utmanande inställningen till NU-sjukvården haltat. Den dialogbaserade och stödjande controllingen uppskattas dock. Politiken har heller inte fått en insiktsfull lägesbild att tycka och agera utifrån. De ser ofta en siffra här och en frustration där utan att få kanslihjälp till en samlad bild. Resolut är det då lätt att tro att det då bara är att fatta beslut si eller så för att få bort problemet. Det är ett mönster vi känner igen inom och utanför VGR även i andra sammanhang. Samtidigt vore det fel att inte se NUsituationen som extraordinär. Alla intressenter har haft ett svårt läge. Med facit i hand, och utifrån en svår historik, så borde precis alla parter inom och utanför NU-förvaltningen fundera på hur man i sin roll agerat och varför det blivit fel. Någonting håller nu på att förändras och ägaren vill ta mer plats. Hanteringen av situationen i och omkring NU-sjukvården utgör ett bra tillfälle. För NU-sjukvårdens och regionens bästa. 5 Rekommendationer i sammandrag 5.1 Inramning Rekommendationerna utgår ifrån de problem och den lösningspotential som redovisas i föreliggande kapitel. Det handlar förenklat om att som ledningsnivå i organisationen klara av vardagen, men framförallt den nödvändiga förflyttningen av verksamheten in i framtiden. Detta försvåras av en svår intressenthistorik, flera täta ledningsskiften och med växlande styrsignaler i en trubbig styrmiljö, med stora ekonomiska underskott. Dagens styrfilosofi och ledningsmodell har inte rätt passform för att klara denna särskilt svåra situation. De utmaningar som sjukhusförvaltningen står inför kräver en starkare ägarstyrning, tätare uppföljning, men också mycket stöd i ekonomiska och personella termer. Ägarstödet krävs initialt för en framgångsrik trendvändning och en forcerad produktivitetsutveckling givet medicinska krav. +46 (0) I +46 (0) I

68 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro Vi rekommenderar att detta sker i ett sammanhållet insatspaket för NU-sjukvården som i sin tur är uppdelat i ett stödpaket från ägaren och/eller andra parter, samt ett styrpaket där beslutskraften behöver stärkas på en serie punkter. Under och inför sjösättningen av det totala insatspaketet finns ett behov att precisera insatserna och sannolikt kommer regionkansli och sjukhusförvaltning även att identifiera fler nödvändiga åtgärder. 5.2 Insatspaket med tidsperspektiv Vi rekommenderar att: Man ser på insatspaketet i tidsperspektivet fram till balans är uppnådd. Vi kan givetvis inte vara exakta i vår bedömning avseende hur lång tid som krävs eftersom det finns andra frågor att ta hänsyn till (t.ex. detaljbudgetuppdraget), men bedömer i dagsläget denna punkt till Regionkansliet och Regionstyrelsens ägarutskott lägger ett tidsperspektiv till på sin aktiva deltagandeperiod i stöd- och styrpaket. Regionkansliets mest hektiska period kommer sannolikt att vara under 2013 och ägarutskottets kring årsskiftet 2013/2014 utifrån vad vi nu kan överblicka. Under hösten 2014 kan ägarutskottet sedan ta ställning till sin roll under En del punkter i insatspaketet startas upp omedelbart, medan andra ges tid för vidare utredning och planering inför beslut. Vi bedömer att dessa utredningar bör vara klara innan Sjösättningen av insatspaketet sker resolut med stort inslag av kommunikation till identifierade intressenter. Vi bedömer att det bör ske under tiden från beslut till Dessa fyra milstolpar bildar orienteringsgrunder för delaktiviteternas start, utdragenhet och målgång. Tätare controlling och tätare politisk ägardialog behövs och beskrivs nedan, men hela insatspaktet bör synas i sömmarna för att undvika fördröjningar och avdrift ifrån ändamålet. En mer genomgripande uppföljning av hela insatspaketet status och effekter rekommenderas ske per och Insatspaketet i sin helhet sammanfattas på nästa sida med angivna milstolpar. Därefter presenteras rekommendationerna uppdelat på stödpaket respektive styrpaket. Eftersom delområdena hänger samman blir det viktigt, framförallt i sjösättningsfasen, att koordinera insatserna för att säkerställa harmonisering samt undvika att man springer åt olika håll och/eller inte utnyttjar tillgängliga resurser fullt ut. +46 (0) I +46 (0) I

69 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro 5.3 Stödpaket Förslaget till stödpaket innehåller en serie personella (volym och kompetens) och några ekonomiska resursförstärkningar (tillfällig finansiering), samt ett antal projekt för att stärka strukturer och utredningar med syfte att tydliggöra långsiktiga förbättringsstrategier och sätta igång genomförandet. En del av de personella resursförstärkningarna bör permanentas och direkt eller på sikt bäras av förvaltningen. De ekonomiska förstärkningarna kommer att vara tillfälliga. En del av de aktiviteter som berörs nedan är redan tidigare tänkta att genomföras och en del har redan startats upp som en följd av de gemensamma arbetsmötena med sjukhusledningen. FÖRSTÄRKNING AV LEDNINGSARBETET Insatserna för att förstärka sjukhusledningsarbetet bedömer vi omfattar följande delar: - att den vakanta stabschefens profil kraftigt anpassas till situationen de närmaste åren, - att områdeschefer (frivilligt) kan avropa tillfälligt ledningserfaret stöd ifrån regionen i svåra förflyttningsfrågor. +46 (0) I +46 (0) I

70 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro - centralisering och förstärkning inom verksamhets-/processutveckling och förbättringsarbete, - ökat kommunikationsstöd, främst i ledningsprocesserna och i insatspaketets fortskridande. - en business controller med särskild profil givet särskilda utmaningar - Förstärkning, genom en eller flera stödresurser, för att forcera analys och genomförandet av en utvecklad VAB-modellmed förvaltningsnivån som huvudnivå - resurser för att genomföra projekt och utredningar (enligt inriktningsförändringar nedan). LEDNINGS-/STÖDPROCESSER OCH STRUKTURKAPITAL Stödpaketet innehåller också en strukturmässig förbättring och nyimplementering av minst fyra lednings-/stödprocesser och rutiner: - Beslutsprocessen (hantering av ärenden inför, under och efter beslut), - Konkretisering av årliga mål- och uppdragsåtagande från en chefsnivå till en annan, - Uppföljningsprocessen av mål, beslut och åtgärdsprogram, - Utveckling av modell, arbetssätt och samspel mellan controllingfunktionen och chefsnivåer/ledningsgruppsnivåer inom NU FÖRFLYTTNING OCH INRIKTNINGSFÖRÄNDRINGAR Inriktningsförändringar bör minst göras i tre viktiga frågeområden. (1) Nystart av ett förvaltningsövergripande utvecklingsprogram som leds från sjukhusnivån och förstärks på många nivåer. Gärna genom att kopiera en annan förvaltnings modell för att komma igång kraftfullt, få viss situationserfaren resurshjälp och undvika barnsjukdomar. (2) En strategisk plan bör tas fram och beslutas på högre politisk nivå även om den kommer att innehålla målsättningar och effekter som kan vara kontroversiella i något avseende. Utredningsoch sammanställningsarbetet kan med fördel bedrivas parallellt och tätt med regionprocessen produktionsstyrning där regionala uppdrag penetreras som produktionsmodell. (3) Dessutom bör den påbörjade differentierade och utvecklade VAB-modellens utformningsprocess forceras, med målet att den sjösätts med ett tvingande sjukhusperspektiv även om VAB-modellens områdesanvändning kan vara något friare än föregående ( ). ÖVRIGA REKOMMENDATIONER Viktiga frågor i etableringen av ett sjukhusövergripande utvecklingsprogram är hur befintliga utvecklingsresurser och grupperingar ska användas, exempelvis om och hur den s.k. strategiska +46 (0) I +46 (0) I

71 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro ledningsgruppen skall användas eller omformas. Sjösättningsfasen bör därför omfatta en inventering av tillgängliga resurser och kompetenser. Vi tror också att regionen kan vinna på att styrningen och uppföljningen av NU-sjukvården används som pilot för att bygga upp controllingformer (framförallt modeller, men också kompetens, processer och på sikt kanske också adderande systemmoduler) där produktivitetsbegreppet och indikatorstyrning och trend får mer plats än endast budget i balans. Det skulle också kunna vara ett medel i regionkansliets egen process att aktivera en starkare och mer proaktiv controlling. I denna rekommendation ligger vi självklart minst i utkanten eller kanske utanför vårt uppdrag. 5.4 Styrpaket I styrningsfrågor kan man starkt förenklat beskriva rekommendationen som att ägaren kliver fram 2 steg (styrning/kontroll och stöd), sjukhusstyrelsen 1 steg (styrning/kontroll), medan beställaren backar minst 1 steg. SJUKHUSSTYRELSEN Styrelsen kan behöva stöd för att flytta fram sin position och bör enligt vår rekommendation ägarfinansierat få avropa någon form av tillfälligt stöd, men det är precis som för områdescheferna viktigt att det sker på eget initiativ. BESTÄLLAREN När det gäller beställarsidan bör man under sjösättningsfasen utreda möjligheten att beställaren (HSK), delvis ägarfinansierat, ställer upp med någon eller några av de resurser som efterfrågas i stödpaketet t.ex. inom förändringsdelarna och/eller ekonomidelarna men då ej i rollen som beställarrepresentanter utan som förvaltningsrepresentanter. Det finns ett signalvärde och HSKmedarbetarna är väl insatta och kan gå in i en roll med korta ställtider ÄGAREN Regionkansliets initiala roll blir att med ganska stor kraft och snabba punktinsatser få igång insatspaketet med egna resurser, och via koordinering med aktörer utanför kansliet. Regiondirektörens stab, ekonomiavdelningen, hälso- och sjukvårdsavdelningen, HR-strategiska avdelningen och kommunikationsavdelningen verkar mest sannolika initialt. Behovet av denna roll avtar med tiden, men kommer att behövas mer eller mindre åtminstone till milstolpen Efterhand, egentligen så snabbt det är möjligt, bör dock huvudparten delinsatser förflyttas över på sjukhusdirektören, och under särskild roll som insatsledare/programansvarig under ca tre år. Regionstyrelsen bör sannolikt (efter beredningar i ägarutskottet) i några frågor bli beslutsnivå för att avlasta sjukhusstyrelsen och i viss mån beställaren. Den strategiska planen är ett sådant exempel, men situationen gör att det finns anledning att tro att det finns fler punkter. +46 (0) I +46 (0) I

72 Dokument Författare Ansvarig Version Sida PM - Styrnings- och ledningsmiljön i och Gay Stävhammar och Gay Stävhammar av 19 kring NU-sjukvården Malin Wennebro Regionkansliet rekommenderas också tillsätta en tillfällig halv- till heltidscontroller för NU-sjukvården generellt (den sammanfattande dimensionen) och specifikt inom ekonomi och produktivitetsutveckling. Denna resurs blir utöver dialogen med förvaltningen ett informationsnav till andra än just förvaltningen. Det bör också bli denna rolls uppgift att upprätta ett temporärt förtätat och situationsanpassat årshjul i ägarkontakterna med NU-sjukvårdens styrelse (vs ägarutskottet totalt och presidie) och NU-sjukvårdens förvaltning (vs regionkansli). Innan dess att insatspaketet punktvis kan lämnas över till sjukhusförvaltningen får regionkansliet även en viktig kommunikativ roll mot personal och andra intressenter. Personalstrategiska avdelningen på regionkansliet tror vi kan hjälpa till gällande kompetensinventering, kontaktsskapande och kontraktsskapande med resurser som tillfälligt eller permanent behövs. Inte minst därför att det regionala sammanhanget borde göra att situationserfarna specialister och chefer i andra förvaltningar via utlåning eller anställning gör nytta för regionen genom att förflytta sig. +46 (0) I +46 (0) I

73 Ärende 17

74

75 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Ekonomiavdelningen Handläggare Sara Magnusson Ägarutskottet Uppföljning av regionfullmäktiges uppdrag 2012 Ärendet I budget 2012 fastställde regionfullmäktige ett antal uppdrag till styrelser och nämnder, vilka avsåg särskilda aktiviteter som skulle genomföras. Återredovisning av uppdragen skulle ske till regionstyrelsen. I detaljbudget för 2012 gjordes en samlad redovisning över uppdragen och över vilka personer som är ansvariga för uppdragens genomförande. För vissa uppdrag redovisades även en tidsplanering. I samband med årsredovisningen för 2012 har verksamheterna gjort en uppföljning av regionfullmäktiges uppdrag En samlad och redovisning över uppdragen överlämnas härmed. Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta notera informationen. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

76 1(11) Regionkansliet RS Regionfullmäktiges uppdrag 2012 ÖVERGRIPANDE Regionstyrelsen ska i samband med planeringsanvisningar för budgetarbetet fastställa hur de i budgeten angivna prioriterade målen ska mätas, för att redovisas på ett enhetligt sätt som möjliggör jämförelser mellan regionens olika delar och verksamheter. Regionstyrelsen beslutade i särskilt ärende hur de prioriterade målen ska mätas. Där framgår styrtal och måltal som anger hur målen ska följas upp under I rapporteringsanvisningarna för 2012 gavs närmare instruktioner för när och i vilket sammanhang rapporteringen skulle ske. Regionstyrelsen ska senast i oktober 2011 redovisa hur styrelsen avser att genomföra budgeten, vilket arbete som ska bedrivas samt hur en genomarbetad uppföljning under budgetåret ska ske. Regionkansliet har under 2012 arbetat igenom hela sin budget och gjort en omstart på arbetet. Detta fick fullt genomslag i budgetprocessen inför Alla kända kostnader och intäkter är budgeterade. Tidigare var endast det som finansierats via Regionbidrag budgeterat. Alla personalkostnader är budgeterade på samma sätt och varje avdelning har sin tydliga ram att följa upp Regionstyrelsen ska senast i samband med behandlingen av detaljbudgeten för 2012 beskriva hur genomförandet av uppdrag i budgeten på ett samlat sätt ska redovisas. I detaljbudgeten 2012 redovisades 2012 års budgetuppdrag med kortfattade beskrivningar av de aktiviteter som planerades och tidsplaner. Alla styrelser och nämnder ska jämtegrera budgetar och årsredovisningar. Arbetet med att jämställdhetsintegrera budgetprocessen fortsätter. Fokus har flyttats från regionövergripande initiativ till arbete på verksamhetsnivå. Regionstyrelsen ska i regionens gemensamma årsredovisning redovisa resultatet av det samlade arbetet hos verksamheter och förvaltningar för att integrera jämställdhetsperspektivet under året. Resultatet av verksamheternas arbete med att integrera jämställdhetsperspektivet beskrivs i regionens årsredovisning, framförallt i Hälso- och sjukvårdsavsnittet och integrerat i beskrivningarna av verksamheterna där det är möjligt. REGIONENS VERKSAMHETER Hälso- och sjukvård Regionstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en översyn av Kompetenscentrum om våld i nära relationer och Kunskapscentrum för jämställd vård för att stärka arbetet med frågorna. Översynen genomförs i dialog mellan angivna centra och berörda presidier under 2012 och våren Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård delrapport behandlad av HSU februari Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa arbetet med äldrevårdskedjor som en del av närsjukvårdsplanerna.

77 2(11) Pågående arbete sker inom de fem vårdsamverkansgrupperingarna med representanter från kommun, beställare och utförare. Kopplingar till handlingsplanen för omhändertagande av sjuka äldre. Inriktningen i handlingsplanen godkändes av HSU Regionstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att följa upp att den vård som ges är jämlik och jämställd. Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård fastställd av HSU februari MEDARBETARSKAP OCH LÄRANDE Berörda enheter ska ta fram en årlig handlingsplan för att minimera kostnaderna för bemanningsföretag. Sahlgrenska Universitetssjukhuset: För att säkerställa att sjukhuset endast anlitar regionens avtalade leverantörer av hyrpersonal utarbetades en rutin. Rutinen innebär bland annat att HR-specialist och ekonom ska bistå verksamhetschef vid avrop från bemanningsföretag. Utvecklingen av bemanningsläkare har följts kontinuerligt. Inom psykiatrin har fler läkare nu kunnat anställas och avvecklingen av bemanningsföretag har varit framgångsrikt. Den fortsatta bristen på radiologer har inneburit att den planerade minskningen av bemanningsföretag inom denna verksamhet inte har kunnat genomföras i sin helhet. Flera nyrekryteringar har dock kunnat göras. Den rekrytering som gjorts har skett främst genom att ST-läkare utbildade inom verksamheten uppnått specialistkompetens samt genom utlandsrekryteringar. Inför 2013 har arbetet intensifierats för att nå en kraftfull minskning av bemanningsföretag. Bland annat kommer aktiviteterna att intensifieras för att återrekrytera tidigare anställda radiologer, stärka ST-läkarnas roll samt kompetensförstärka de som är utlandsutbildade. NU-sjukvården: Arbetssättet för att minska beroendet av bemanningsföretag är ett långsiktigt arbete och sammankopplat med arbetssätt kring kompetensförsörjning. Ett första och viktigt steg är att skaffa en tydlig bild av kommande behov av försörjning avseende specialistkompetens inom verksamheten. NU-sjukvården arbetar strukturerat med verktyget Cognos Planing och processen kopplat till kartläggning av behov beträffande kompetensförsörjning i rullande femårsperioder. Såväl ersättning av befintliga kompetenser kopplat till omsättning som tillkommande kompetenser kopplat till förändrade metoder och behov kartläggs. Detta ger en god grund för prioritering och inriktning av rekrytering samt utbildning av specialistkompetenser. Behovet av kompetensförsörjning kopplas till aktivitetsplanering och enligt NU-sjukvårdens arbetssätt ska det finnas per område en tydlig aktivitetsplanering kopplat till framtida behov. Exempel på aktiviteter är satsning på ST-läkare samt vidareutbildning av specialistsköterskor, rekrytering och marknadsföring, utlandsrekrytering samt förändrade metoder och arbetssätt. Kompetensförsörjningsfrågorna följs regelbundet upp med NU-sjukvårdens områden i de interna uppföljningsmötena. Inom NU-sjukvården sker särskild prövning av begäran om att anlita bemanningsföretag, vilket innebär att godkännande ska ske av sjukhusdirektör. ÖNH-kliniken har nått sitt mål att inte använda sig av bemanningsföretag under året. Ögonkliniken har rekryterat tre specialistläkare från Grekland respektive Tjeckien. Inom område Medicin har rekrytering av ST- och specialistläkare skett både inom och utom Sverige och ett antal utbildningsläkare har blivit specialistläkare, vilket lett till ett minskat behov av tjänster från bemanningsföretag. Område vuxenpsykiatri har medverkat i ett regionalt projekt och målet är att vara oberoende av bemanningsläkare. I handlingsplanen ingår också karriärvägar och utvecklingsmöjligheter för att behålla läkare. Kirurgkliniken har gjort en kartläggning genom telefonintervjuer av specialistläkare som slutat och resultatet visar att det är svårt att peka ut en enskild orsak till att de lämnar NUsjukvården. De nyrekryterade läkarna från utlandet kommer efter introduktion och inskolning att ge effekt i produktionen, vilket innebär ett minskat antal bemanningsläkare.

78 3(11) Södra Älvsborgs Sjukhus: Ny riktlinje och rutin är framtagen för att säkerställa all beställning och avrop görs efter beslut av biträdande sjukhusdirektör. I sjukhusets åtgärdsplan 2012 har ingått att inom alla verksamheter minska användningen av bemanningsföretag. Skaraborgs Sjukhus: En handlingsplan finns inom de verksamhetsområden som använder bemanningsföretag för att minimera kostnaderna i enlighet med regionfullmäktiges uppdrag. Alingsås lasarett: Alingsås lasarett har i vårdöverenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnden ett uppdrag att sköta jourmottagningen nattetid. Sjukhuset har även enligt avtal med Primärvården Mittenälvsborg ett uppdrag att sköta jourmottagningen mellan alla dagar. För dessa uppdrag har allmänläkare hyrts in då sjukhuset inte har egna anställda allmänläkare. I den ordinarie verksamheten har Alingsås lasarett anlitat bemanningsföretag i liten omfattning inom urologi och gynekologi avseende läkare för att klara tillgänglighetsmålen och ett ökat remissinflöde. Målsättningen för året i enlighet med åtgärdsplanen var att minska kostnaderna med 0,5 mnkr men resultatet blev en minskning med drygt det dubbla eller närmare 1,1 mnkr bättre än föregående års utfall. Angereds Närsjukhus: använder sig enbart av bemanningsföretag sporadiskt vid forskningsledigheter, sjukdom och tillfälliga sådana belastningsökningar som exempelvis Gynekologimottagningen fick med anledning av Västra Götalandsregionens tidigare beslut att säga upp vårdavtal med annan klinik i Göteborg. Endast läkare har anlitats under året. ANS kommer även fortsättningsvis att med största försiktighet använda bemanningsföretag, även om det i vissa situationer är oundvikligt med anledning av organisationens storlek och få antal anställda inom olika läkarspecialiteter med hög sårbarhet. Kungälvs sjukhus: Ett verkställighetsbeslut om sjukhusövergripande bemanningsplanering och strikt anställningsprövning gäller för hela sjukhuset. Denna handling inbegriper också handläggning vid eventuellt anlitande av bemanningsföretag. Vid bemanningsplanering och återbesättning ska en ansökan lämnas från respektive verksamhet till bemanningsplaneringsgruppen för handläggning inför slutgiltigt beslut. Ytterst fattas beslutet av sjukhusdirektören. Kungälvs sjukhus använder bemanningsföretag ytterst sällan och endast i begränsad omfattning. Frölunda Specialistsjukhus: Sjukhuset har under 2012 arbetat aktivt för att minska anlitandet av bemanningsföretag vilket har bidragit till att det har skett en minskning det senaste året. Det är dock fortsatt svårt att rekrytera specialistläkare inom främst radiologi vilket gjort att sjukhuset under 2012 har anlitat en bemanningsläkare inom radiologi under hela året och sporadiskt vid sjukdom inom Öron-näsa-hals. De insatser som har vidtagits har handlat om att förbättra vår platsannonsering och att mer frekvent annonsera lediga tjänster i Läkartidningen och Dagens medicin. Vi har också inlett ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att kunna introducera läkare med utbildning inom EU till svensk sjukvård. En italiensk hudspecialist kommer att genomgå ett introduktionsprogram våren 2013 och fungerar det väl kommer läkaren att rekryteras. Under första kvartalet 2013 kommer vi att tydliggöra rutinerna vid anlitande av bemanningsföretag. Primärvårdsstyrelsen: För primärvårdsförvaltningen är det ett prioriterat mål att minska beroendet av bemanningsföretag. Primärvården har en hög användning av bemanningsföretag och detta påverkar våra verksamheter inte bara ekonomiskt utan framför allt kvalitetsmässigt. Beroendet av hyrläkare beror i första hand på att tillgången på specialister i allmänmedicin är dålig. Konkurrens uppstår mellan primärvården och privata vårdgivare. Beslut om anlitande av bemanningsföretag tas av primärvårdsdirektör. Beslutsunderlag lämnas av respektive primärvårdschef vad gäller aktuell bemanning samt vilka åtgärder som vidtagits i verksamheten innan ansökan lämnas till direktören. Förvaltningen kommer under 2013 att utreda förutsättningarna för en gemensam avropsorganisation av bemanningsföretag inom primärvården, framförallt med syfte att kvalitetssäkra processen samt att ha möjlighet att göra prioriteringar när företagen inte kan leverera.

79 4(11) Förvaltningen försöker på olika sätt stimulera inflödet av ST-läkare. Inflödet ökar dock inte i den takt som förvaltningen önskar. Vi har genomfört olika former av förvaltningsgemensam annonsering. På vårdcentralen läggs vikt vid att ge en god handledning till både ST och AT-läkare. Vi utreder möjligheter till olika handledarmodeller för att möjliggöra för vårdcentraler med glesbyggdsproblematik att ta emot ST-läkare. Vi konkurrerar genom att vara en god arbetsgivare, vi arbetar med vår gemensamma plattform och verkar för att våra kärnvärden ska genomsyra förhållningssätt och attityder på arbetsplatserna. Läkare har goda utvecklingsmöjligheter vad gäller ledarpositioner inom vår verksamhet vilket vi hoppas stärker vår attraktivitet. Vi arbetar med utlandsrekrytering. Under 2013 kommer ca 25 läkare med utbildning från andra EUländer att börja tjänstgöra i våra verksamheter. Vi har kontakt med och besöker regelbundet universiteten i Prag och Budapest. På sommarhalvåret anställer vi läkarassistenter och öppnar möjligheter för läkarstudenter som behöver ha praktik inom primärvård. Vi påbörjar ett samarbete med NU-sjukvården med syfte att gemensamt hitta arbetsformer som kan påverka kompetensförsörjningen på ett positivt sätt. Styrelsen för beställd Primärvård: För primärvårdsförvaltningen är det ett prioriterat mål att minska beroendet av bemanningsföretag. Primärvården har en hög användning av bemanningsföretag och detta påverkar våra verksamheter inte bara ekonomiskt utan framför allt kvalitetsmässigt. Beroendet av hyrläkare beror i första hand på att tillgången på specialister i barn- och ungdomsmedicin samt gynekologer är mycket dålig. Beslut om anlitande av bemanningsföretag tas av primärvårdsdirektör. Beslutsunderlag lämnas av respektive områdeschef vad gäller aktuell bemanning samt vilka åtgärder som vidtagits i verksamheten innan ansökan lämnas till direktören. Förvaltningen kommer under 2013 att utreda förutsättningarna för en gemensam avropsorganisation av bemanningsföretag inom primärvården, framför allt med syfte att kvalitetssäkra processen samt att ha möjlighet att göra prioriteringar när företagen inte kan leverera. Vi konkurrerar genom att vara en god arbetsgivare, vi arbetar med vår gemensamma plattform och verkar för att våra kärnvärden ska genomsyra förhållningssätt och attityder på arbetsplatserna. Läkare har goda utvecklingsmöjligheter vad gäller ledarpositioner inom vår verksamhet vilket vi hoppas stärker vår attraktivitet. Folktandvården Västra Götaland: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Hälsan och stressmedicin: har som mål att endast använda externa konsulter vid vikariat och projektanställningar där ingen annan lösning finns och finansieringen är klar genom uppdrag etc. Naturbrukstyrelsen: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Kultur i Väst: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Göteborgs symfoniker AB: Våra kostnader för bemanningsföretag är låga. Under 2012 har vi anlitat bemanningsföretag för ca 26 tkr, och vi anser det rimligt att ha den möjligheten att fortsätta anlita bemanningsföretag om en akut situation med personalbrist uppstår. Vår grundhållning är dock att i huvudsak erbjuda anställningsformer som skapar delaktighet och en hög känsla av ansvar för verksamheten. Göteborgs botaniska trädgård: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Göteborgs folkhögskola: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Billströmska folkhögskolan: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Fristad folkhögskola: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten.

80 5(11) Dalslands folkhögskola: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Agnesbergs folkhögskola: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Film i Väst: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. Västarvet: inga bemanningsföretag har anlitats i verksamheten. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Regionstyrelsen ska fastställa investeringsplanen. Regionstyrelsen fastställde 15/ investeringsplan inklusive fördelning av låneramar Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över hela organisationen. Effektiviseringen ska i första hand tas hem genom att verksamheten strikt efterlever och tillämpar gällande upphandlingsavtal eller ser över sitt inköp av varor och tjänster. Sahlgrenska Universitetssjukhuset: Sjukhuset tog inför 2012 fram en handlingsplan för fullmäktiges effektiviseringskrav på 0,7 % samt övriga tvingande kostnadsökningar utöver fastställda indexförutsättningar. Handlingsplanen innehöll åtgärder såsom: - Patientsäkerhet och kvalitet - bl.a. införande FOKUS-metoden - Produktionsstyrning/förbättring - Verksamhetsanpassad bemanning, ökad kapacitet/minskad bemanning: Minska antal återbesök Samordning öppenvård slutenvård Glesare helgtjänstgöring, samordning och rotation öppen- och slutenvård Minskad köadministration Bemanningsöversyn, uppföljning av beslutade och fortsatt arbete/revideringar Vårdplatsöversyn TTL och TGT akutmottagningarna, säkerställa att målen nås Införande av FoU-strategier per Vo, inkl budget och personalplanering Översyn chefsstrukturen Läkemedelsstrategin Personcentrerad vård Översyn rondrutiner Säkerställa genomförande/hemtagning av åtgärdsplan 2011 Översyn av preanalytiska felkällor inom laboratoriemedicin Vårdadministrativt centrum Säkerställa genomförande av redan beslutade prioriteringar Kontantlös betalning och samordning av kassafunktioner(från 2011) Centralregister, labsvar (från 2011) Utbildningsstrategier per verksamhetsområde SU-gemensamma kontaktpunkter Läkemedelsförsörjningen E-arkiv, hemtagning gemensam administration E-handel genomförande och hemtagning gemensam administration Ekonomiska planeringsförutsättningar togs fram under våren Dessa planeringsförutsättningar anpassades till nya åtaganden och uppdrag för sjukhusets områden utifrån uppdrag i vårdöverenskommelse 2012, ekonomisk utveckling under , utveckling av vårdvolymer, vårdplatssituationen, vårdplatsbeläggningen och verksamheten möjligheter att klarar vårdgarantin. RF:s uppdrag att effektiviseringskravet inte skulle hanteras som ett generellt sparbeting, som fördelas ut jämt över hela organisationen, blev därmed väl tillgodosett.

81 6(11) NU-sjukvårdens framtida fokus är riktat mot effektivisering av vårdens processer: Samverkande sjukvård med prehospitala insatser syftar till att minska behovet av akutbesök och inläggningar. Snabbare diagnostik ska minska behovet av inläggningar och förkorta tiden till diagnostik för inneliggande patienter. Effektivisering av operationsverksamheten ska förkorta vårdtiden av akuta tillstånd innan operation. Förläggning av operationerna sker till dagtid då inte det medicinska tillståndet kräver annat. Medelvårdtiderna ska förkortas både för akuta och planerade tillstånd. Målet är att idag förekommande överbeläggningar ska tas bort. Vårdplatserna ska differentieras och beakta patientens autonomitet och fas av sjukdomstillstånd. Därav följer att akutvårdsplatserna ska kompletteras av andra vårdnivåer såsom patienthotell och vårdplatser för färdigbehandlade patienter. Även en hög grad av flexibilitet där vårdplatser kan samutnyttjas över medicinska och organisatoriska gränser är nödvändig. Översyn av beläggningstal och bemanning av vårdplatserna ska ske. Dyra lösningar både vad gäller öppethållande av vårdplatser och bemanning ska elimineras. Därutöver arbetar NU-sjukvården aktivt med bland annat att: Begränsa sortimentet Avtalsvård och uppföljning av avtalstrohet Minska behovet av lokalytor. Södra Älvsborgs Sjukhus: Sjukhusets åtgärdsplan som beslutats och godkänts av utförarstyrelsen är så utformad och riktar sig mot utvalda och noggrant utvärderade områden för reduktioner och inbesparingar. Av planens beräknade effekter om 150 mnkr är 127 mnkr uttryckta som riktade åtgärder medan 23 mnkr kan sägas vara generella. När det gäller efterlevnad och tillämpning av upphandlingsavtal och inköp mäter sjukhuset avtalstroheten ur ett kostnadsperspektiv avseende externa fakturor, exklusive kommun och landsting. Skaraborgs Sjukhus: Framtagna åtgärdsplaner omfattar bland annat det av regionfullmäktige beslutade uppdraget kring inköp av varor och tjänster samt kapacitetsplanering för att effektivisera vårdprocesserna och därmed minska behovet av köpt vård. Inom SkaS pågår även projektet Material i Vården (MIV) som innebär en genomgång av samtliga förråd, inköpsstrukturer mm för att få en effektiv materialadministration. Den förändring av ersättningsutrymmet som gjordes för SkaS hanterades uppdelat på olika behovsområden. Men till detta finns på samtliga enheter ett effektiviseringskrav baserat på förbättringsarbete. De särkostnadskalkyler för nya och förändrade uppdrag som togs fram har följts upp vid uppföljningsmöten. Fortfarande finns områden som inte är fullt ut finansierade som kommer att följas under nästkommande år. Sammantaget gjordes för 2012 en fördelning av ersättningsutrymmet och omfördelning av befintligt budgetutrymme så långt som uppdraget medgivit. Åtgärdsplan motsvarande 100 mnkr (helårseffekt) togs fram inför budgetår Åtgärdsplanen är framtagen för att minska sjukhusets totala kostnad till budgeterad nivå. Åtgärdsplanen omfattar därmed även att hantera det regionala effektiviseringskrav på 0,7 procent för 2012 som inarbetats i budgeten. Utfallet av åtgärderna har redovisats löpande under Kungälvs sjukhus: har den näst högsta leverantörstroheten bland regionens sjukhus och eftersträvar att bli bättre. Följsamheten mot nya upphandlade inköpsavtal är god. Med Marknadsplatsen förbättras möjligheterna att beräkna ekonomiska effekter av verksamhetens inköp. Inköp är en del av sjukhusets åtgärdsplan för att klara effektiviseringskravet.

82 7(11) Alingsås lasarett: Effektiviseringskravet hanteras i sjukhusets verksamhetsplan och ingår även i åtgärdsplanen som tagits fram under året. Det innebär att specifika åtgärder tagits fram och genomförts. På Alingsås lasarett pågår ett arbete med ständiga förbättringar i fokus. Sjukhuset har infört förbättringsarbete enligt Leanfilosofin. Under verksamhetsåret 2012 har detta fortsatt att vara i fokus. Förbättringsarbetet innebär bland annat att utrymme ska skapas för att nå verksamhet i ekonomisk balans, bidra till förbättrad kvalitet och skapa utrymme för utveckling. Sjukhuset arbetar med uppföljning och följsamhet till gällande avtal och sortimentsstyrning. Genom detta har sjukhuset ett pågående arbete med att se över och effektivisera inköp av varor och tjänster. Frölunda Specialistsjukhus: Sjukhuset har klarat regionens effektiviseringskrav utan negativ påverkan på produktionen samtidigt som sjukhuset ökat sin produktivitet. Effektiviseringskravet har klarats genom lägre kostnader för administration, ännu bättre resursutnyttjande, fortsatt utvecklat processarbete och ökad kostnadsmedvetenhet. Som ett led i ökad kostnadsmedvetenhet har avvaktan gjorts vad gäller tillsättningar av administrativa tjänster och återhållsamhet har rått gällande anlitande av vikarier och bemanningsföretag vid sjukdom och vakanser. Angereds Närsjukhus: Då ANS är under uppbyggnad slår effektiviseringskravet fel då det bidrar till att uppbyggnadstakten bromsas. Då finansieringen av sjukhuset i stort erhålls från Hälso- och sjukvårdsnämnd Nordöstra Göteborg (HSN 12) så innebär avdraget att viss utökning av verksamheten inte kan fullföljas men det innebär samtidigt att kravet då inte hanteras som en generell osthyvel ut i organisationen. Primärvårdsstyrelsen: Effektiviseringskravet för VG Primärvård ligger inbakat i ersättningsmodellen. De värden som varje enhet får för de parametrar som genererar intäkter ger de ekonomiska förutsättningarna. Varje verksamhet har uppdraget att anpassa sin verksamhet så att man når det långsiktiga målet "en ekonomi som medger utveckling". Styrelsen för beställd primärvård: Regionbidraget i överenskommelserna för år 2012 har i enlighet med dessa fördelats ut på de olika verksamheterna och i nästa steg på enheterna. Avsikten med detta upplägg är att verksamheterna själva ska hantera effektiviseringskravet genom att i första hand efterleva och använda sig av de upphandlingsavtal och inköp som Västra Götalandsregionen genomfört. I dagens system är det tyvärr inte möjligt att mäta effekten av köptrogenheten likväl som vi inte kan mäta hur köptrogna verksamheterna är mot gällande avtal och inköp. För att få fram dessa siffror krävs ett oerhört manuellt arbete som inte är möjligt att lägga ner. Folktandvården Västra Götaland: har sedan tidigare en hög avtalstrohet till gällande upphandlingsavtal och har sedan tidigare genomfört förändringar i inköpsprocessen i syfte att sänka kostnaderna kopplat till tidigare års effektiviseringskrav. Denna åtgärd kunde därför inte återigen uppfylla kravet på effektiviseringskrav i verksamheten. Folktandvårdens arbetssätt för att säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting har därför varit fortsatt arbete med bemanningsmål i verksamheten. Flera faktorer pekar på möjliga förändringar i arbetsorganisation som leder till en personalstruktur som är bättre anpassad till verksamhetens behov. Måltalet inom allmäntandvården anger andelen tandhygienister i förhållanden till antalet tandläkare, där målet år 2015 är satt till en tandhygienist en tandläkare. Utvecklingen möjliggörs av en ökad andel friskare patienter vilket innebär kortare vårdtider och att en större andel av vården i allt högre grad kan utföras av båda yrkeskategorierna. Andelen tandhygienister har utvecklats från 0,51 år 2010 till 0,60 år Förändringen kommer fram till och med 2015 vara organisationens huvudsakliga verktyg för att möta eventuellt kommande effektiviseringskrav. Parallellt pågår inom specialisttandvården arbetet med bemanningsstruktur inom varje specialitet. Bemanningsråden inom varje specialitet slutför under 2013 arbetet med en regiongemensam syn på bemanningen inom varje specialitet. Arbetet ska genomlysa möjliga förändringar i bemanningsstrukturen för att hitta möjligheter till en optimal och kostnadseffektiv verksamhet. Även detta arbete kommer att bidra till att möta eventuellt kommande effektiviseringskrav.

83 8(11) Styrelsen för Habilitering & Hälsa har informerats om att effektiviseringskravet på 0,7 procent måste ske inom varje nämndområde. Styrelsen har ställt sig positiv till ett sådant arbetssätt. Effektiviseringskravet har genomförts inom varje verksamhetsområde. Förvaltningen har tagit fram en rutin för inköp, beställning och fakturahantering för att få en ökad följsamhet till avtal. Regionservice: Åtgärdsplaner utarbetas områdesvis. Effekthemtagning inom materialförsörjning och servicepaket sker utifrån utvärdering av vidtagna åtgärder. Naturbruksstyrelsen: Verksamheten ser fortsatt över sina kostnader och strävar efter att utöka samarbetet mellan enheterna där sådana möjligheter finns. Till exempel arbetar vissa personalgrupper på flera enheter. Marknadsplatsen har införts och används i den mån det är möjligt. En upphandling av de största grupperna av jordbruksförnödenheter är påbörjad. Vi efterfrågar ytterligare anpassningar av avtal och utbud för att möjliggöra ytterligare besparingar. Kultur i Väst har under 2012 infört ett nytt verksamhetsstöd som kommer effektivisera verksamheten. Kultur i Väst jobbar aktivt med att effektivisera inköpen och tillse att verksamheten följer upphandlade avtal. Västarvet: har under de senaste årens besparingar inte tillämpat generella sparbeting utan bland annat gjort en översyn av de flesta avtal i samarbete med upphandlingsenheten inom Regionservice. Göteborgs botaniska trädgård: Eftersom uppräkningen av anslaget endast är 1,5 % innebär det att effektiviseringskravet för Botaniska blir 1,1 % i stället för 0,7 % som anges i planeringsdirektivet. Botaniska tillämpar redan gällande upphandlingsavtal och besparingar den vägen är osannolika. Botaniska har sett över övriga kostnader. Den största utgiften är personalkostnaden för att kunna upprätthålla en acceptabel skötselnivå i trädgård, park och växthus. Under tidigare års minskning av antalet säsongsanställda har redan ett stort arbete genomförts för att effektivisera och samordna. Bedömningen är idag att det finns små möjligheter till ytterligare effektivisering utan besparingar endast kan göras genom permanent nedläggning av delar av trädgården. Göteborgs folkhögskola: Genom en minskning av hyreskostnader med 12 % under 2012 uppfyller Göteborgs folkhögskola effektiviseringskravet. Billströmska folkhögskolan: Marknadsplatsen används alltmer frekvent och ju större sortiment och ju bättre funktion ju mer effektivt. Skolan har också sedan augusti en extern hyresgäst i sina lokaler, samt använder så långt det går att få dubbelrum till studerande. Vara folkhögskola: Vi ska se över våra inköpsrutiner och utbilda berörd personal i inköpsavtal. Vi har utbildat alla arbetslag i ekonomi och inköpsrutiner. För varje år blir vi mer köptrogna VGR:s ramavtal. Fristad folkhögskola: Effektiviseringskravet uppfylles genom stram ekonomihantering. Inför varje inköp ställdes frågan: Behöver vi detta? De små anslagshöjningarna har medfört att vi har varit mer restriktiva gällande användning av vikarier. Att vi inte nådde upp till vårt mål på 46 % ekologiska livsmedel berodde på att regionens leverantörer inte kunde leverera önskade beställningar. Vi kom upp till 43 %. Dalslands folkhögskola: effektiviseringskravet hanteras inte som ett generellt sparbeting. Agnesbergs folkhögskola följer gällande upphandlingsavtal. I samtliga fall där det är praktiskt möjligt. Hälsan och stressmedicin: För att öka tillgänglighet och servicenivå för verksamheterna pågår fortsatt effektivisering och samordning av rutiner och verksamhet inom Hälsan och Stressmedicin. Detta medför att inköp av varor och tjänster kan samordnas och effektiviseras. Film i Väst: Styrelsen och ledningen för Film i Väst eftersträvar att verksamheten effektiviseras i den mån det är möjligt utan negativ påverkan på produktion eller kvalitet. Film i Väst arbetar ständigt på att minska sina kostnader. Gällande upphandlingsavtal används i den mån de är relevanta för verksamheten.

84 9(11) GöteborgsOperan AB: uppdaterade 2011 sin befintliga inköpshandbok samt fattade beslut om en inköpspolicy. Upphandlingar och inköp har prioriterats under 2012 bl a genom att en ny funktion som inköpscontroller har inrättats. Arbetet med att strukturera inköpsområdet samt följa upp avtalstrohet kommer att fortsätta under Göteborgs Symfoniker AB: Vi bedömer det som omöjligt att effektivisera verksamheten med bibehållen kvalitet. Eventuella besparingar måste därför föregås av politiska beslut om förändrat uppdrag. Hälso- och sjukvård Regionstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en översyn av resursfördelningsmodellen inom hälso- och sjukvården, inklusive fördelningen av folkhälso- och barntandvårdsresurser, där bl.a. större hänsyn tas till socioekonomiska faktorer. En uppdragshandling ska presenteras senast vid årsskiftet I oktober 2011 fastställde ägarutskottet en uppdragshandling. En politisk styrgrupp tillsattes med representanter från varje parti i regionstyrelsen. Ägarutskottet godkände i juni en tids och aktivitetsplan för fortsatt arbete. Arbetet pågår under en politisk styrgrupp och förslag beräknas presenteras för Ägarutskottet under hösten Regionstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till hur subventionering av glasögon till barn och ungdomar upp till 16 år ska tillämpas. Beslut taget i HSU/regionstyrelsen och uppdraget är därmed slutfört. Regionstyrelsen ges i uppdrag att snarast utreda hur justering av patientavgifterna kan ske. Beslut om justerade patientavgifter antaget i Regionfullmäktige och uppdraget är slutfört. Regionstyrelsen ges i uppdrag att under 2012 utreda hur utökad vård i hemmet kan organiseras. Ingår som en del i arbetet med handlingsplanen för omhändertagande av sjuka äldre. Inriktningen i handlingsplanen godkändes av HSU Regionstyrelsen ska samordna beställningen av högspecialiserad vård. Beslut fattas av respektive hälso- och sjukvårdsnämnd. Uppdraget slutfört, beställningarna ingår i vårdöverenskommelserna för Regionstyrelsen ges i uppdrag att återkomma med förslag till hur avsatta medel för kompetensutvecklingsinsatser ska användas i verksamheten. Personalutskottet har lämnat förslag till Regionstyrelsen för hur avsatta medel ska användas och aktiviteter har genomförts samt pågår. Fördelning av resurser till övriga verksamhetsområden Regionstyrelsen ska göra eventuella justeringar av regionbidrag som följd av förändrad politisk organisation. Regionstyrelsen ges även i uppdrag att i samband med fastställande av detaljbudgeten återkomma med förslag till hur organisationsförändringen inom Västra Götalandsregionens primärvård ska ske. Primärvårdens nya organisation innebär fem primärvårdsstyrelser upphör och två nya bildas. Regionbidraget till de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna reducerades i budget med 15 mnkr. Därefter har 15 mnkr omdisponerats från moderförvaltningen till de tolv lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna genom en teknisk justering i detaljbudgeten, då effektiviseringen ska ske hos primärvården. Moderförvaltningen får tillbaka de 15 mnkr genom koncernbidrag från primärvårdsförvaltningarna. Regiondirektören har beslutat om en primärvårdsförvaltning.

85 10(11) UPPDRAG I PLANERINGSDIREKTIVET Regiondirektören ges i uppdrag att ta fram underlag som visar hur hälso- och sjukvårdsnämnderna mellan sig ska kompenseras avseende ramminskningen för nämnderna i budget 2012 avseende den gemensamma prislistan för primärvårdens behov av medicinsk diagnostik. De förändringar som den nya prislistan innebär får olika stor effekt mot regionens sjukhus och står inte helt i samklang med fördelningen av nämndernas minskade ramar. Motivet till detta uppdrag föll bort i och med att det fattades beslut om finansiering från moderförvaltningen under UPPDRAG I INRIKTNINGSDOKUMENTET Regiondirektören ges i uppdrag att tillse att serviceverksamheten kan fullfölja pågående eller nya projekt med servicepaket och materialförsörjning inom regionens utförarverksamheter i syfte att realisera ovanstående koncernbidrag. Återkommande rapportering av resultatet ska ske till regionstyrelsen. Utvärderingen av pilotprojekten var klar vid årsskiftet 2012/2013. Tjänsteutlåtandet kommer att behandlas på regionstyrelsen 26/ Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en översyn av inomregionala lokaliseringar för att bland annat ge underlag för bedömningen om tidigare beslut om inomregional balans skall förtydligas eller alternativt justeras. I februari 2012 fastställde ägarutskottet en uppdragshandling med direktiv för ett fortsatt utredningsarbete. Ärendet är behandlat av ägarutskottet, regionstyrelsen och slutligen regionfullmäktige Hälso- och sjukvårdsutskottet ges i uppdrag att fördela avsatta medel till ST-block inom primärvården. Fördelning av medel har skett under 2012 och uppdraget är slutfört. Ägarutskottet ges i uppdrag att göra en översyn av Kompetenscentrum om våld i nära relationen och Kunskapscentrum för jämställd vård. Översynen ska belysa resultatet av varje centers verksamhet samt ev. förslag till hur resultaten ska kunna integreras i ordinarie verksamhet. Översynen genomförs i dialog mellan angivna centra och berörda presidier under 2012 och våren Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård delrapport behandlad av HSU februari Hälso- och sjukvårdsutskottet ges i uppdrag att utarbeta en plan för uppföljning av arbetet med jämlik och jämställd vård. Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård fastställd av HSU februari Hälso- och sjukvårdsutskottet ge i uppdrag att återkomma med förslag till hur reformen subventionerade glasögon till barn upp till 16 år ska implementeras. Uppdraget slutfört och regelverk tillämpas under Hälso- och sjukvårdsutskottet ges i uppdrag att återkomma med förslag till justerade patientavgifter utanför VG Primärvård i enlighet med förslaget i budget Beslut om patientavgifter fastställt av regionfullmäktige och uppdraget är därmed slutfört. Hälso- och sjukvårdsutskottet ges i uppdrag att återkomma med förslag till hur en organisering av utökad vård i hemmet kan genomföras.

86 11(11) Ingår som en del i arbetet med handlingsplanen för omhändertagande av sjuka äldre. Personalutskottet ges i uppdrag att återkomma med förslag till kompetensutveckling till undersköterskor och betald specialistutbildning till sjuksköterskor inom bristyrken ska implementeras i organisationen Personalutskottet har lämnat förslag till Regionstyrelsen för hur avsatta medel ska användas och aktiviteter har genomförts samt pågår. Regionstyrelsen ges i uppdrag att noga följa arbetet med implementering av IT-strategin i organisationen Styrmodellsforum är etablerade och uppstartade (IS/IT-ledning koncern, Branschledning Hälso- o sjukvård, regional utveckling kultur och miljö samt regiongemensam bas). De gamla styrmodellsforumen IT-Råd samt REGSAM är avvecklade. Bemanning av objekt pågår, etablering av Trafikbranschen i IS/IT-styrmodell återstår. Systemförvaltningsorganisationer återstår att överföra. Verifiering att styrmodellen efterlevs pågår löpande. Ekonomimodell (inklusive finansieringsmodell) och ekonomiadministrativa rutiner är beslutade. Del av ekonomiska medel för IS/IT identifierade för överföring till bransch i enlighet med styrmodell. Fortsatt identifiering av ekonomiska medel pågår, externa kostnader i förvaltningarna. Steg 1 av en samlad IS/IT-organisation klar den 1/ med sammanslagning av VGR-IT (från regionservice) och IT-strategiska enheten, ITSE, till Nya VGR-IT. Arbetet pågår med att samla IS/IT-utförarresurser från övriga förvaltningar till den gemensamma IS/IT-organisationen. Det återstår att anpassa IS/IT-organisationen till IS/IT-styrmodell och i enlighet med sourcingstrategi. ÄU fattade beslut om sourcingstrategin februari Objektförvaltningsmodellen pm3 har integrerats som en del i VGRs styrmodell för IS/IT. Objektarkitektur har beslutats. Cirka 200 IT-komponenter (system/applikationer) av cirka har identifierats och knutits till objekt. Objektägare och objektledare har utsetts. Införandet av den nya styrmodellen är i ett tidigt skede när genomförandeprojektet avslutades vid årsskiftet 2012/2013. Detta innebär att den nya styrmodellens framgång inte är säkerställd.

87 Ärende 18

88 Sida 1(5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare Bengt Säterskog E-post Ägarutskottet Strategi för de regiongemensamma ledningsfunktionernas geografiska placering Ärendet Regionfullmäktige beslöt den oktober 2012, 175: Regionfullmäktige fastställer förslag till riktlinjer för lokalisering av regionens administrativa funktioner. Sammanläggningsdelegerades beslut om inomregional balans 5, febr 1998 upphävs. Regionstyrelsen ges i uppdrag att inrätta en lokalstrategisk funktion för samordning av regionens behov av och tillgång till administrativa lokaler. En årlig uppföljning av de administrativa funktionernas lokalisering ska ske. Regionstyrelsen ges i uppdrag att lokalisera regiongemensamma ledningsfunktioner till Vänersborg, Göteborg och Skövde. Servicenämnden ges i uppdrag att lokalisera administrativ verksamhet till Mariestad. Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, beslöt regionstyrelsen den 9 oktober 2012, 182, bland annat följande: Regiondirektören ges i uppdrag att ta fram förslag till strategi för olika regiongemensamma ledningsfunktioners geografiska spridning mellan Vänersborg, Skövde och Göteborg. Uppdraget omfattar också huvudort för regionövergripande politiska organ. Med begreppet regiongemensam ledningsfunktion menas den administrativa enhet som biträder förvaltningschefen i dennes beredande POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

89 Sida 2(5) Datum och/eller verkställande ansvar gentemot en nämnd eller styrelse som verkar över hela Västra Götaland. Såsom regiongemensam ledningsfunktion räknas inte de fyra hälso- och sjukvårdskanslier som ingår i hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Föreliggande förslag till fördelning av ledningsfunktioner avser inte att enskilda medlemmar i ledningskanslier ska ha sin anställningsort i Skövde, Vänersborg eller Göteborg. Förslaget avser funktioner som till sin dominerande del (dvs chefens stationeringsort och flertalet befattningar) ska finnas på någon av de angivna orterna. Målet är att varje funktion ska ha personalen stationerad på samma ort. För regionkansliets högsta tjänstemän gäller Vänersborg eller Göteborg som stationeringsort. Förändringarna vad gäller tjänstemännens stationeringsorter kommer årligen att rapporteras till ägarutskottet. Beredning Förslaget har tagits fram i dialog med beredningsgruppen för översyn av den politiska organisationen. Överväganden Förslag till fördelning av adress/hemvist/huvudort för regiongemensamma ledningsfunktioner mellan Vänersborg, Skövde och Göteborg Skövde Göteborg Regionstyrelsen/Regionkansliet: LK/HSA X X LK/Ekonomi X LK/HR-avd X X LK/Adm avd X LK/Kommunikation X X Ledningskansli/-funktion (LK) Vänersborg Politiskt organ, hemvist Vänersborg HSA-verksamheter: PKMC Smittskydd (ledning) X X IS/IT-organisationen: Nya VGR IT (ledning) X Folkhälsokommittén X Göteborg Rättighetskommittén X Göteborg Revisorskollegiet X Vänersborg

90 Sida 3(5) Datum Fastighetsnämnden X Vänersborg Servicenämnden X X Vänersborg Nämnden för Hälsan & Stressmedicin X Göteborg Beställare: Regionutvecklingsnämnd X Göteborg Kulturnämnd X Göteborg Miljönämnd X Göteborg Kollektivtrafiknämnd X Göteborg Utförare: Västtrafik AB X X Skövde Västsvenska Turistrådet AB X Göteborg Västarvet X Vänerborg Naturbruksgymnasierna X Skövde Folkhögskoleförvaltningen X Vara, Färgelanda, Grebbestad, Tjörn, Göteborg Borås Kultur i Väst X Göteborg Tandvårdsstyrelsen X Göteborg Primärvårdsstyrelsen X X Göteborg Styrelsen för beställd primärvård X X Göteborg Habilitering & Hälsa X X Skövde Regionkansliets ledningsfunktioner Regionkansliet består i dec 2012 av fem avdelningar med ca 200 anställda samt av VGR IT. Kansliets uppdrag är att bistå regionstyrelsen, dess utskott, beredningar, arbetsgrupper m m och regionfullmäktige samt ger service till verksamheterna. Regionkansliet har det samlade ledningsansvaret och omfattas av beslutet om lokalisering av administrativa funktioner. Avdelningarna är organiserade efter processer och/eller i enheter, funktioner eller områden. Följande tabell visar funktionernas geografiska lokalisering. (Med LK menas Ledningskansli) Regionstyrelsen/regionkansliet: Vänersborg Skövde Göteborg LK/Regiondirektören Stab LK/HSA Kanslienhet Stab Vårdmodeller och tillgänglighet

91 Sida 4(5) Datum LK/Ekonomi Verksamhetsutveckling Analys Läkemedel Kunskapsstyrning Planering Uppföljning Controlling Investeringar Finansiering Redovisning LK/HR-strategiska Kanslienhet Kompetensförsörjning Avtal & förhandling Chefsförsörjning Controlling Hälsa-arbetsmiljö LK/Adm avd LK/Kommunikation Kansli Juridik HR Ekonomi Residensets adm service Nyhetsförmedling Strat kommunikationsstöd Nyhetsförmedling Strat kommunikationsstöd Rekrytering till ledningsfunktioner Nyrekrytering och återbesättande av tjänster inom ledningskanslier/funktioner ska ske till de orter där funktionen har sin huvudsakliga lokalisering. Avvikelser från denna princip ska prövas och beslutas av regiondirektören. Enskilda arbetsplatser på flera än en ort ska enbart erbjudas regionkansliets direktörskrets. Årlig uppföljning De riktlinjer som beslutats innehåller krav på tydlig beslutsordning, konsekvent genomförande, uppföljning och återrapportering. Den inventering av administrativa funktioner som genomfördes våren 2012 innefattar också uppgifter om antalet anställda. Inventeringens nulägesbild föreslås vara utgångspunkt för en regelbunden uppföljning och rapportering till ägarutskottet. Enligt beslut ska en lokalstrategisk funktion inrättas. En av funktionens uppgifter är att på regiondirektörens uppdrag verka för strategins genomförande, att följa upp och att rapportera hur den genomförs.

92 Sida 5(5) Datum Samlokalisering Enligt de riktlinjer som regionfullmäktige fastställde i oktober 2012 ska regionens administrativa funktioner samordnas och koncentreras till färre utbudspunkter inom varje tätort. Regionens Hus ska kännetecknas av följande kvaliteter: Goda mötesplatser Underlätta intern och extern samverkan med viktiga parter Goda kommunikationer Goda möjligheter att rekrytera och bibehålla personal, dvs attraktivitet Effektiv/kostnadseffektiv administration Tydlighet gentemot det omgivande samhället I Vänersborg koncentreras regionkansliets administrativa funktioner till residenset fr o m I Göteborg pågår en motsvarande samlokalisering till Regionens Hus Lillhagsparken, i syfte att öka lokalutnyttjandet och stärka samarbetet. På längre sikt planeras en samlokalisering till en ny byggnad i anslutning till det så kallade Vita huset. I Skövde förhyr Västra Götalandsregionen, Västtrafik AB och stiftelsen Skaraborgsinstitutet nio centrala lokaler för administrativa ändamål. Skövde kommun har föreslagit att en gemensam arbetsgrupp bör tillsättas för att undersöka möjligheten att tillgodose regionens behov av administrativa lokaler och därtill knyta andra delregionala funktioner/samarbetsparter till en byggnad i anslutning till resecentrum. Regionkansliets bedömning är att en sådan arbetsgrupp bör tillsättas. Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta Regionstyrelsen fastställer fördelningen av de politiska organens geografiska hemvist enligt redovisat förslag. Regiondirektören får i uppdrag att lokalisera ledningsfunktioner enligt redovisat förslag. Nyrekrytering och återbesättande av tjänster inom ledningskanslier/funktioner ska ske till de orter där funktionen har sin huvudsakliga lokalisering. Avvikelser från denna princip ska prövas och beslutas av regiondirektören. Regiondirektören får i uppdrag att genomföra en översyn av Västra Götalandsregionens behov av administrativa lokaler i Skövde. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

93 Ärende 19

94

95

96 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare Valter Lindström Telefon E-post Regionstyrelsen Översyn av informationssäkerheten i Västra Götalandsregionen Ärendet I samband med förvaltningarnas årliga redovisning av säkerhetsläget har nedanstående risker redovisats de senaste fyra åren: IT-kommunikation, IT-system, gemensamma servrar och IT-infrastruktur Telefoniavbrott Störning i elförsörjning Vattenbrist eller förorenat vatten Journalsystem som kan stängas av efter krav från DI eller SoS Samverkan kritisk för e-handel, e-remiss, Pascal, Hamlet m.fl. Mediakontakter press, TV radio Osv Ett förhållande som väcker frågor: Vad ligger bakom svaren? Varför har det inte blivit bättre under fyra år? Finns det systematiska brister? Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra situation? Regiondirektören fick i uppdrag att utifrån redovisade problem med IT-säkerheten göra en översyn av området informationssäkerhet och återkomma med åtgärdsförslag till regionstyrelsen, se beslut i RS ( ). Beredning Representanter för femton förvaltningar (hälso- och sjukvård, skola, service och fastighet) har intervjuats. Syftet med intervjuerna var att försöka identifiera och beskriva bakomliggande orsaker till att förvaltningarna återkommande redovisar problem med IT-säkerheten. Rapporten beskriver ett antal aspekter och upplevda brister som är orsaken till varför IT-säkerheten återkommer som den största risken i årsredovisningen. Beställare och leverantör har otillräckliga kunskaper om varandras förutsättningar, vilket tidigare beskrivits i IS/IT-översynen. Insikt om det verksamhetens ansvar som kravställare av säkerhet behöver förstärkas. VGR IT och inköpsprocessen kan inte leverera produkter med rätt säkerhet om inte kraven är formulerade och är en del av underlaget för beställning/upphandling. VGR IT behöver förstärka sin förmåga att översätta funktionella säkerhetskrav till IT-säkerhetslösningar som uppfyller verksamhetens behov. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

97 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS Kraven på styrning av informationssäkerheten och tydlighet i säkerhetskraven kommer att öka när andelen nationella IS/IT-tjänster utvecklas. Säkerhetskraven på nationella IS/IT-tjänster är höga och i en förlängning en fråga om patientsäkerhet och patientintegritet. Ett avbrott i driften eller ett läckage av data på nationell nivå kommer att drabba hela vård- och omsorgssektorn och påverka medborgarens förtroende för vården negativt. Förslag till beslut: Förslag till Regionstyrelsens beslut att: Fastställa föreslagen handlingsplan, se bilaga 3 Ge Regiondirektören i uppdrag att ta fram finansieringsförslag samt genomföra föreslagen handlingsplan, se bilaga 3. Ställa sig bakom MSB:s strategi för stärkt informationssäkerhet inom vård och omsorg, se bilaga 4. Regionkansliet Ann-Sofie Lodin regiondirektör Valter Lindström säkerhetsdirektör Bilaga 1. Rapport översyn av informationssäkerheten i Västra Götalandsregionen 2. Respondenter 3. Frågeställningar 4. MSB:s Strategi för stärkt informationssäkerhet inom vård och omsorg

98 sid 1 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Rapport Översyn av informationssäkerheten i Västra Götalandsregionen RS

99 sid 2 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Sammanfattning Under fyra år har förvaltningar i Västra Götalandsregionen (VGR) vid den årliga redovisningen påtalat riskerna med IT-säkerheten. Detta väcker frågor: Vad ligger bakom svaren? Varför är IT-säkerhetsriskerna så högt placerade? Varför har det inte blivit bättre under fyra år? Finns det systematiska brister? Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra situationen? Regiondirektören fick i uppdrag att utifrån redovisade problem med IT-säkerheten göra en översyn av området informationssäkerhet och återkomma till Regionstyrelsen med åtgärdsförslag. Detta redovisas i denna rapport. Representanter från 15 förvaltningar fått lämna sina svar som har kompletterats med kunskap om inträffade incidenter och genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. Några sammanfattande slutsatser: Det finns brister i kedjan mellan kraven från ägaren (lagstiftning, politiska beslut) och implementeringen av rutiner och tekniska skyddsåtgärder i VGR:s verksamheter. Bristen på ett strukturerat informationssäkerhetsarbete i förvaltningarna är sannolikt en bakomliggande faktor till att IT-säkerheten upplevs som ett problem. Informationssäkerhetskraven har varit underordnade vid beställning av IS/IT Vi får vad vi beställer. Det finns exempel på IS/IT-lösningar som införs utan driftsättningsrutin samt verksamhetsrutiner som förändras utan att risk- och sårbarhetsanalys genomförs som en del i beslutsunderlaget. Sannolikt en effekt av långt drivna krav på effektivitet, centralisering av servicefunktioner, osv. Det finns ett behov av att IS/IT-lösningar anpassas efter olika verksamheters behov. Alla passar inte in i samma kostym. Det finns ett behov av att stärka ägarstyrningen av informationssäkerheten i syfte att uppnå ett mer enhetligt och strukturerat informationssäkerhetsarbete inom VGR. Då kan vi, tillsammans med andra landsting, bli bra kravställare av säkerhet på utveckling och drift av regionala och nationella IS/IT-lösningar. Ur ett VGR-perspektiv är det en förtroendefråga mellan VGR och medborgaren att vi kan upprätthålla effektiva verksamhetsprocesser, men också att vi kan skydda den information som vi av medborgare/patient har fått att förvalta. Medicintekniska informationssystem integreras alltmer i vår IS/IT-miljö och gränserna mellan informationsteknologi (IT) och medicinteknik suddas ut. Idag saknas en strategi och ett regelverk för hantering av säkerheten i MIS inom ramen för arbetet med informationssäkerhet.

100 sid 3 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Förslag till beslut: Förslag till Regionstyrelsens beslut att: Fastställa föreslagen handlingsplan, se bilaga 3 Ge Regiondirektören i uppdrag att ta fram finansieringsförslag samt genomföra föreslagen handlingsplan, se bilaga 3. Ställa sig bakom MSB:s strategi för stärkt informationssäkerhet inom vård och omsorg, se bilaga 4.

101 sid 4 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Rapport översyn av informationssäkerheten i Västra Götalandsregionen, RS Bakgrund I samband med den årliga säkerhetsredovisningen har förvaltningarna i Västra Götalandsregionen (VGR) under de senaste fyra åren redovisat följande risker: IT-kommunikation, IT-system, gemensamma servrar och IT-infrastruktur Telefoniavbrott Störning i elförsörjning Vattenbrist eller förorenat vatten Journalsystem som kan stängas av efter krav från DI eller SoS Samverkan kritisk för e-handel, e-remiss, Pascal, Hamlet m.fl. Mediakontakter press, TV radio Osv... Regiondirektören fick i uppdrag att utifrån redovisade problem med IT-säkerheten göra en översyn av området informationssäkerhet och återkomma till Regionstyrelsen med åtgärdsförslag, se beslut i RS ( ). Syfte/Mål Syftet/målet med översynen är att försöka identifiera och beskriva bakomliggande orsaker till att förvaltningarna återkommande redovisar problem med IT-säkerheten samt att få svar på frågorna: Varför är IT-säkerhetsriskerna så högt placerade? Varför har det inte blivit bättre under fyra år? Finns det systematiska brister? Vilka åtgärder kan vidtas för att förbättra situation? Genomförande Under hösten 2012 har representanter från femton förvaltningar (hälso- och sjukvård, skola, service och fastighet) kontaktats (bilaga1) och utifrån framtagen mall, via mail eller intervjuer, svarat på frågor Frågorna (bilaga 2) har utformats utifrån den modell som fastställts i VGR:s riktlinjer för informationssäkerhet, med fokus på aktiviteter som ansvarsmässigt ligger på verksamhets-/beställarsidan. Modellen i sin helhet innehåller ett antal säkerhetsaktiviteter som ska genomföras inom ramen för utveckling och drift av IS/IT-lösningar. Behov av IT-stöd Beslutsfas IT-stöd Projektfas Upphandling och utvecklingsfas Driftsättningsfas Daglig drift Avvecklingsfas Riskanalys Inkl. klassificering Formulera Säkerhetskrav Utvärdering Driftsättnings analys Kontinuitetsplan för verksamhet och IT leverantör Utvärdera Kontrollera Arkivering PDCA

102 sid 5 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Resultat Rapporten beskriver ett antal aspekter och upplevda brister, som är orsaken till varför IT-säkerheten återkommer som den största risken i årsredovisningen. Beställarkompetens Ägarstyrning Regionstyrelsen har som ägare och vårdgivare, se SOSFS 2008:14, ett ansvar för informationssäkerheten i VGR. Vårdgivaransvaret innebär att säkerställa att det finns förutsättningar för personalen att upprätthålla kraven på tillgänglighet, riktighet, sekretess och spårbarhet på patientuppgifter. I VGR består ägarstyrningen av ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som omfattar policy, riktlinjer, anvisningar och instruktioner. En årlig uppföljning av informationssäkerheten sker inom ramen för den årliga redovisningen av säkerhetsläget. Det pågår en översyn av SOSFS 2008:14, som förväntas innebära en skärpning av kraven på innehåll i ledningssystem för informationssäkerhet, LIS. Våren 2011 genomförde Socialstyrelsen en granskning av informationssäkerheten i VGR. Tillsynen omfattade vårdgivarens ledning och styrning samt hur informationssäkerhetskraven applicerats på ett journalsystem. Ett antal brister påpekades när det gäller rutiner i verksamheten och tekniska skyddsåtgärder. Däremot fick regelverket (LIS) godkänt av Socialstyrelsen. Ovanstående exempel är en indikator på att det finns brister i kedjan mellan kraven från ägaren (lagstiftning, politiska beslut) och implementeringen av rutiner och tekniska skyddsåtgärder i VGR:s verksamheter. Verksamhetsstyrning Verksamhetsstyrningen tar sin utgångspunkt från kvalitén på ägarstyrningen och ledningens engagemang. Flera respondenter har utryckt att regelverket är komplext och svårt att tränga igenom och kräver specialistkunskap, men även att det finns ett behov av engagemang från den egna ledningen. För att uppnå informationssäkerhet krävs en kedja av aktiviteter. Inledningsvis ska informationen klassificeras, en riskanalys genomföras, legala krav identifieras och detta tillsammans bilda underlag för funktionella säkerhetskrav. Dessa ligger sedan till grund för tekniska säkerhetslösningar. Flera förvaltningar uppger att de inte har kunskap och resurser för att bygga upp beställarkompetens inom alla områden som kräver det (säkerhet, IT, byggnation, service osv.). Det finns en outtalad förväntan i verksamheterna att VGR IT och regionala projekt ska förstå och med automatik uppfylla kraven på informationssäkerhet (lagstiftnings- regelverk- och verksamhetskrav). Vi kan konstatera att vid flera förvaltningar finns brister inom verksamhetsstyrningen. Brister som kan bero på okunskap, avsaknad av resurser, dåligt samarbete ointresse mm. Vid mindre förvaltningar är det tydligt, att det framförallt är brist på resurser som gör att informationssäkerhetsarbetet blir åsidosatt. En följd av otydliga säkerhetskrav från verksamheterna kan vara orsaken, till att VGR IT får svårt att realisera bra tekniska säkerhetslösningar. I de fall säkerhetskrav har lämnats till VGR IT, är upplevelsen att det saknas process och rutin för hantering av kraven. Bristen på ett strukturerat informationssäkerhetsarbete i förvaltningarna är sannolikt en bakomliggande faktor till att IT-säkerheten upplevs som ett problem. Informationssäkerhetskraven har varit underordnade vid beställning av IS/IT Vi får vad vi beställer.

103 sid 6 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Säkerhet i leveranser från regionala projekt. Det finns exempel på regionala IS/IT-lösningar som inte uppfyller lagstiftningens krav. Bristerna drabbar den enskilda förvaltningen, som har svårt att hantera situationen. Problematiken har ställts på sin spets i samband med inspektioner och revisioner av Datainspektionen och Socialstyrelsen. Det enskilda sjukhuset har ålagts att åtgärda säkerhetsproblem (kryptering, spärr osv.), som egentligen redan borde hanterats på regional nivå. Flera verksamheter upplever att det är ofärdiga IS/IT-produkter som driftsätts och ifrågasätter om nödvändiga kvalitetskontroller (test och driftsättningsanalyser) genomförts. Flera förvaltningar kompenserar, vad de upplever som en dålig leverans, med att avsätta egna resurser för att åtgärda problemen. Det finns exempel på IS/IT-lösningar som införs utan driftsättningsrutin samt verksamhetsrutiner som förändras utan att risk- och sårbarhetsanalys genomförs som en del i beslutsunderlaget. Sannolikt en effekt av långt drivna krav på effektivitet, centralisering av servicefunktioner, osv. Informationssäkerhet i leveranser från nationella projekt. Utveckling av nationella IS/IT-tjänster har ett stort mervärde för sektorn vård och omsorg i Sverige. Denna utveckling kan bidra till att informationsflödet blir sömlöst mellan olika vårdformer och vårdgivare. Det är viktigt att inse, att denna utveckling även skapar nya hot och risker, som måste bedömas och hanteras. Idag saknas en tydlig kravställare på nationell nivå. Utveckling och drift av nationella IS/IT-tjänster ställer höga krav på informationssäkerhet, eftersom en incident kan påverka många vårdgivare samtidigt och hota både patientsäkerheten och patientintegriteten. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) bedriver ett arbete, vars mål är att få till stånd en gemensam syn och struktur på informationssäkerhetsarbetet inom vård- och omsorgssektorn. Inledningsvis ligger fokus på ett regelverk för informationssäkerhet på nationell nivå. En representant från VGR ingår i arbetsgruppen. I närtid har incidenter inträffat som förstärker ovanstående: Pascal ett nationellt verktyg för ordination av läkemedel som används för att ordinera dosdispenserade läkemedel. Detta driftsattes under sommaren 2012 och dess brister skapade ett stort merarbete i flera landsting i Sverige. Ett annat exempel som inte påverkade hälso- och sjukvården, är Tieto-händelsen vintern Omkring 50 myndigheter var under flera dagar påverkade när IS/IT-driften slogs ut. Det har kommit signaler att kunderna prioriterades utifrån ekonomiska faktorer: vilket avtal är dyrast att bryta. Något att tänka på vid avtalsskrivning med tredjepartsleverantörer av IS/ITlösningar Det finns ett behov av att stärka ägarstyrningen av informationssäkerheten i syfte att uppnå ett mer enhetligt och strukturerat informationssäkerhetsarbete inom VGR. Då kan vi, tillsammans med andra landsting, bli bra kravställare av säkerhet på utveckling och drift av regionala och nationella IS/ITlösningar. Nyinstallationer av och rättningar i IS/IT-system Problemen som beskrivs nedan, är sannolikt utryck för svårigheter att hantera en komplex teknisk verklighet. Men också en brist på samverkan, dialog och kunskap mellan VGR IT och förvaltningarna. Några intervjuade framförde önskemål om en framförhållning på 6 månader, för att få tid att planera och förbereda ett mottagande i verksamheten. Respondenterna upplever att:

104 sid 7 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Tidplaner inte hålls. Det är allt för vanligt att planerade uppgraderingar med kort varsel skjuts på framtiden och ställer till besvär med planering i verksamheten. Systemuppgraderingar kan upplevas vara en försämring för verksamheten och därför avstår man. Efter ett servicefönster är det ofta strul. Funktioner som inte är uppstartade osv. Vissa verksamheter har tvingats skapa egna rutiner för att checka av efter att VGR IT avslutat sitt arbete. Vissa verksamheter upplever att de saknar en tydlig kontaktyta mot VGR och utrycker: Vi accepterar brister i systemet bara vi har någon att prata med. Servicegrad Över tiden har tillgängligheten till IS/IT-systemen ökat. Avbrott händer alltmer sällan, men när det inträffar drabbas så många fler verksamheter. (En konsekvens av att servrar och IS/IT-system flyttats till ett fåtal driftpunkter.) Vid större IT-incidenter uppger majoriteten att samverkan mellan VGR IT och verksamheten fungera bra. Däremot finns det problem för enskilda användare, med support, leverans av dator, behörigheter för bl.a. stafettläkare. Med andra ord småstrul. Flera intervjuade påtalar vikten av återkopplingen vid avbrott och incidenter. Bristen på information om incidenten skapar frustration, som kan ta sig olika utryck. Flera respondenter upplever att VGR IT har svårt att se verksamhetskomplikationer av ett IT-problem. En förvaltning uppger att de har hanterat problemet genom att bygga upp egen kompetens (bli duktiga på egna system), som kompletterar VGR IT (driftkompetens). Genom att finansiera det själva kan förvaltningen prioritera och styra över resurserna vid kritiska händelser. Förvaltningen har även satsat på utbildning och strävat efter att ha VGR IT nära verksamheten och dess frågeställningar. Vid Lex Maria anmälan från vården kräver Socialstyrelsen att en händelseanalys genomförs. Är IS/IT en komponent i händelsen måste analysen kompletteras ur ett tekniskt perspektiv. Det finns en uppfattning bland de intervjuade, att VGR IT behöver bli bättre och bygga upp kompetens som kan samverka med verksamheten i analysarbetet. Utan analys och åtgärd är risken stor att samma avvikelse inträffar igen. Mindre förvaltningar upplever att de prioriteras bort, i förhållande till de stora verksamheterna. Införandet av förvaltningsmodellen PM3 och branscher ökar sannolikt förutsättningarna, för mindre verksamheter att lyfta fram sina behov. Vår bedömning är att svarstider och servicegraden från ServiceCenter har förbättrats, men att detta ännu inte fått genomslag hos respondenterna. Teknik - Standardplattform Skol- och kulturområdet upplever att de låses in i en standard, med säkerhetskrav som ligger högt över deras behov. Problematiken med en standard i VGR, kan sannolikt hanteras genom att skapa branschstandards, innehållande säkerhetskrav som tar sin utgångspunkt ifrån resp. områdes krav och behov. Denna förändring kan ge ett funktionellt mervärde i flera av VGR:s verksamheter. Det finns ett behov av att IS/IT-lösningar anpassas efter olika verksamheter behov. Alla passar inte in i samma kostym. Teknik - Det saknas IS/IT-verktyg för att kunna göra rätt Vi går mot mer mobila enheter och en flora av tjänster på Internet, som innebär att en användare, av okunskap eller medvetet, kan riskera integriteten genom att exponera känslig information.

105 sid 8 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström I brist på säkra och funktionella IS/IT-verktyg hittar personalen egna lösningar, vilket kan innebära ökade risker och ev. brott mot gällande lagstiftning. Det finns exempel på hur känslig information, oskyddad skickats över Internet, lagrats på olika typer av tjänster på nätet, skickats med e-post osv. Ur ett VGR-perspektiv är det en förtroendefråga mellan VGR och medborgaren att vi kan upprätthålla effektiva verksamhetsprocesser, men också att vi kan skydda den information som vi av medborgare/patient har fått att förvalta. Teknik Telefoni Telefonväxlarna har blivit föråldrade och ersätts med IP-telefoni. Kombinationen av projekt IPtelefoni samtidigt med bytet av mobiloperatör, har skapat oro i förvaltningarna. Mobiltelefoni är en funktion som ska kunna ersätta bortfall av vanlig telefoni. I flera fall upptäcktes brister i täckning och talkvalitet på mobiltelefonin. Bristen på täckning hos nuvarande leverantör har inneburit att vissa funktioner inom VGR har tvingats byta till annan leverantör av mobiltelefoni. En lärdom kan vara att inte bedriva flera större teknikförändringar inom samma funktionsområde samtidigt. Teknik - Medicintekniska informationssystem (MIS) Medicintekniska produkter har alltmer fått en direkt avgörande betydelse för diagnostik och behandling och en allt större betydelse inom vården. I vissa fall har produkterna en livsuppehållande funktion. En tydlig trend är, att allt fler medicintekniska produkter integreras i IS/IT-lösningar. Det finns exempel på incidenter som skapat störningar i medicintekniska informationssystem i samband med uppgradering av IS/IT-system (persondatorer, servrar osv.). Problematiken försvåras av att medicintekniska informationssystem pga. garantiåtagande, föreskrifter osv oftast hanteras, servas och uppgraderas av en utomstående leverantör,. Samverkan mellan leverantörer av medicintekniska informationssystem och VGR IT kan struktureras och förbättras genom ett regelverk. Medicintekniska informationssystem integreras alltmer i vår IS/IT-miljö och gränserna mellan informationsteknologi (IT) och medicinteknik suddas ut. Idag saknas en strategi och ett regelverk för hantering av säkerheten i MIS inom ramen för arbetet med informationssäkerhet.

106 sid 9 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Bilaga 1 Respondenter Alingsås lasarett Angereds närsjukhus Folktandvården Frölunda specialistsjukhus Habilitering & Hälsa Kungälvs sjukhus Naturbruksgymnasierna NU-sjukvården Primärvård Regionservice Skaraborgs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Södra Älvsborgs Sjukhus Västarvet Västfastigheter Lill Walestrand och Lena Bernhardsson Gun-Britt Westberg och Ulrika Josefsson Bent Petersen och Mikael Johansson Lis Nilsson och Catharina Wolf Else-Marie Ljungberg och Nilu Thunell Jussi Taipale och Birgitta Skedung Martin Andersson Mattias Hagelberg, John Norlin, Maria Berntsson, Lillemor Berggren och Henrik Thuneberg Bengt Hansson och Anders Karlsson, Anette Norström och Jan Rosander Lena Brodén, Christel Karlsson och Cecilia Andersson, Stefan Håkansson och Eva Sundström Christoffer Eskilsson Jan- Ola Höglund och Stefan Fransson, Gunilla Eliasson Stellan Eriksson och Per Ståhle

107 sid 10 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Bilaga 2 Frågeställningar Frågeställningarna har utformats utifrån den modell som fastställts i VGR:s riktlinjer för informationssäkerhet med fokus på de aktiviteter som ansvarsmässigt ligger på verksamhets/beställarsidan. Modellen i sin helhet innehåller ett antal säkerhetsaktiviteter som ska genomföras inom ramen för utveckling och drift av IS/ITlösningar. Hur har svaret (på årliga uppföljningen) tagits fram? Vilka funktioner har deltagit? Vad grundar sig svaren på? Incidentrapporter riskanalyser hörsägen. Vilket är det största problemet: Gradera Tillgänglighet, Riktighet, Spårbarhet, Insynsskydd 1-4 alt 1-10 Har en informationsklassning genomförts? Vem är ansvarig för informationssäkerheten i förvaltningen? Och vad ingår i ansvaret är IT säkerheten separerad? Hur stor del av tjänsten är avsatt för det uppdraget? Beskriv hur arbetet går till. Vad gör ni för att säkerställa IT-säkerheten hos er? (Informationsklassning) Hur har ni formulerat era krav? Till vem har ni lämnat dem? Hur har kraven uppfyllts? Har ni avstått från något på grund av kostnaden? Har ni vidtagit administrativa åtgärder för att uppväga ev. brister? Beskriv processen i verksamheten vid uppgradering eller införande av system? Finns det förbättringsåtgärder? Om ja vilka? Har ni kontinuitetsplanering som gör att verksamheten fungerar trots IT-avbrott? Har systemägaren eller motsvarande beslutat om den längsta acceptabla tid som informationssystemet bedöms kunna vara ur funktion innan verksamheten äventyras? Har ni problem med IT-system/komponenter? (Komponenter är dator, nät etc som behövs för att systemet ska fungera) Om ja vilka? Kan du ge exempel på något större och/eller frekvent förekommande problem? Om ja har du fått någon förklaring till vad som är orsaken? Hur upplever du att samarbetet med VGR IT fungerar vid större incidenter? Ser du brister i regelverket som kan påverka säkerheten Om ja, föreslå förbättringar Något övrigt som du önskar ta upp?

108 sid 11 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Bilaga 3 Övergripande handlingsplan för informationssäkerhet VGR Mål Aktiviteter Ansvarig Stödja nationellt informationssäkerhetsarbete inom vård och omsorgssektorn MSB har ett samordningsansvar och strategi för detta Informera RS om MSB:s strategi för informationssäkerhet inom sektorn vård och omsorg Delta i det nationella projektet som drivs av MSB Kostnad: resekostnader för deltagande i nationellt projekt Säkdir Förstärka ägarstyrningen Revidera befintligt ledningssystem för informationssäkerhet Förankring i nämnder och styrelser Genomför ledningens och vårdgivarens genomgång, varje kvartal och vid större händelser Utforma regelverk, medicintekniskt vs informationssäkerhet Utforma regelverk, SCADA vs informationssäkerhet Säkdir RD Säkdir Säkdir Förstärka verksamhetsstyrningen Anpassa objekten till lagoch säkerhetskrav Kostnad: 100 kkr (punkt 3 och 4) Utred och föreslå hur en funktion för operativt informationssäkerhetsarbete kan inrättas som stöd för verksamheter i VGR Utforma verktyg och stöd för verksamheternas informationssäkerhetsarbete inklusive utbildningsmtrl för medarbetarna Genomför en högskoleutbildning riktad till förvaltningens informationssäkerhetsansvariga, som ett stöd för införande av ledningssystem i den egna verksamheten Kostnad: ca 400 kkr ( punkt 3) Inventera och kartlägg brister och behov. Prioritera och upprätta handlingsplaner Fatta beslut om åtgärd Kostnad: Okänt Säkdir/IT dir Branschledning/Objekt ägare

109 sid 12 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Mål Aktiviteter inom VGR IT Ansvarig Öka säkerhetskulturen inom VGR IT Säkerhetsfrågorna är en stående punkt på ledningsgruppsmöten Utforma en IT-säkerhetsstrategi Upprätta en kravlista på säkerhetsteknik inför upphandlingar Genomföra interaktiv utb. i informationssäkerhet Kostnad: okänt IT dir Öka motståndskraften mot intrång /virusangrepp osv. Kontinuerlig och systematisk kontroll av sårbarheter och risker Införa skyddsteknik för sårbarheter Säkerställa rätt behörigheter Säkerställ att endast verifierade enheter kan koppla upp sig mot VGR-net Funktionslager i nätet (hälso- o sjukvård, administration, osv.) Inför skyddsteknik för datakommunikationen Process för hantering av externa leverantörer Loggning och återläsning Kontinuerlig omvärldsanalys Kostnad: okänt IT dir

110 sid 13 Datum Diarienummer RS Handläggare Valter lindström Mål Aktiviteter inom VGR IT Ansvarig Införa säkerhetsteknik i syfte att underlätta för verksamheten Säker plattform för mobila enheter Inför loggnings och spärr tjänst (ansluta sig till nationell tjänst) SSO Osv. Kostnad: okänt IT dir Kvalitetssäkra IS/ITsystem vid utveckling och driftsättning Säker utveckling av IS/IT tjänster Checklista för säkerhetskrav vid utveckling IS/IT Test av funktionalitet inför driftsättning av IS/IT tjänster Strukturerade driftsättning av IS/IT tjänster Checklista för driftsättning Säkerställa att riskanalys genomförs inför driftsättning i verksamhet Kostnad: okänt IT dir

111 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (2) Datum Diarienr ROS-ISÄK Fia Ewald fia.ewald@msb.se Strategi för stärkt informationssäkerhet inom vård och omsorg Inledning Vård och omsorg är en samhällsviktig verksamhet som är i hög grad beroende av information för att fungera. Med tiden har vårdens informationshantering blivit alltmer omfångsrik och komplex där olika aktörers informationssystem blivit integrerade sinsemellan och med de nationella tjänster som successivt byggts ut. Strukturellt har det under de senaste decennierna skett stora förändringar såsom att: huvudmannaskapet för äldrevården har övergått till kommunerna, specialiseringen har ökat, allt mer vård sker i privat regi, ett accelererande beroende av informationshantering och it-lösningar, att it-tjänster levereras från både offentliga och privata leverantörer samt allt fler krav på informationssäkerhet ställs. Sammantaget ger det en bild med ett stort antal aktörer som samverkar kring vårdens informationshantering. I allt snabbare takt växer en ny nationell infrastruktur fram som också innebär en starkt ökad koncentration av information och it-lösningar. Den ökade integrationen och koncentrationen av it-lösningar ger en ny riskbild som inte enbart kan hanteras av den enskilda organisationen. För att få en samordnad informationssäkerhet för vård och omsorg räcker det inte med att enbart sjukvårdshuvudmännen ansluter sig till ett gemensamt regelverk utan även att övriga aktörer måste omfattas av regelverket. Trots att vårdens informationshantering är en av samhällets viktigaste resurser och dessutom innehåller mycket känslig information finns inte en sammanhållen kravställning för att skydda informationen och de resurser som används för att hantera den. MSB-51.1

112 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 (2) Datum Diarienr Färdriktning Syftet med denna strategi är att skapa förutsättningar för att vård och omsorg ska kunna bedrivas med rätt nivå av informationssäkerhet för att kunna tillgodose medborgare, patienter och samhällets behov av insyn, delaktighet, patientsäkerhet och personlig integritet. Strategin ska ge stöd för att hantera de nya risker som inte enbart kan åtgärdas av de enskilda sjukvårdshuvudmännen. Det systematiska och gemensamma informationssäkerhetsarbetet ska också göra att samhällsviktiga aktörer inom vård och omsorg kan genomföra sina uppdrag i normalläge och i krisläge. Informationssäkerheten är dessutom en förutsättning för att it-lösningar ska kunna utnyttjas med full nyttoeffekt utan att det skapar oacceptabla risker. Strategiska mål Individen känner tillit till att all informationshantering inom vård- och omsorgsektorn sker på ett sådant sätt att personlig integritet förenas med patientsäkerhet oavsett vårdgivare. Det är tydligt att sjukvårdshuvudmännen är ytterst ansvariga för att informationssäkerhet skapas och upprätthålls inom vård och omsorg. Centrala aktörer som myndigheter med tillsynsansvar för sektorn, Datainspektionen och MSB är samordnade i sina krav på vård och omsorg gällande informationssäkerhet. Vårdens informationshantering sker med stöd av de säkerhetsåtgärder som beslutas utifrån risk- och sårbarhetsanalys samt informationsklassning. Säkerhetskultur och gemensamt regelverk finns som förutsättning för valfrihet för patienten och för att alla vårdgivare kan delta på samma villkor. Informationshanteringen i samhällsviktiga funktioner inom vård och omsorg kan upprätthållas även i krisläge. Detta förutsätter utvecklade metoder för kontinuitetsplanering. Processer finns inom vård och omsorg för att skapa en nationell informationssäkerhetsrelaterad lägesbild. Informationssäkerhet i enlighet med informationens krav på skyddsnivå kan säkerställas även då information förmedlas mellan vårdgivare och individer eller vid vårdformer där patienten vårdas utanför vårdgivarens lokaler.

113 Ärende 20

114

115

116

117

118 Sida 1(9) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsutskottet Ärende 5 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Claes-Håkan Björklund Nationell satsning för ökad patientsäkerhet år 2013 Ärendet Genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har landstingen möjlighet att ta del av prestationsbaserade stimulansmedel som år 2013 uppgår till 525 mkr. Ärendet omfattar de åtgärder som krävs för att Västra Götalandsregionen skall kunna ta del av medlen som fördelas mellan de landsting som uppfyller kraven Beredning Överenskommelsen redovisas i sin helhet som bilaga. Överenskommelsen överensstämmer med intentionerna i den nya lagen om patientsäkerhet och tillsyn som trädde i kraft den 1 januari Satsningens målsättning Utgångspunkt för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara skador, s.k. vårdskador. Målet är att gradvis minska antalet vårdskador. Vidare är strävan att vården ska präglas av en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan. Den ska också kännetecknas av ett förebyggande arbete. Ett led i att utveckla och förbättra patientsäkerheten är att kunna göra jämförelser av insatser och resultat, såväl regionalt som internationellt. Detta är också att en viktig del av satsningen. Omfattning Satsningen omfattar all vård som finansieras av landstingen, oavsett vem som utför vården. Grundläggande krav För att kunna få möjlighet att ta del av medlen för 2011 skall vårdgivarna i landstinget ha uppfyllt följande fyra grundläggande krav: Patientsäkerhetsberättelse enligt patientsäkerhetslagen skall vara upprättad av alla vårdgivare i landstinget. Regionstyrelsen fattade beslut att uppdra åt utförarförvaltningar och regiondirektör att årligen upprätta patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetslagen kräver att alla vårdgivare skall upprätta patientsäkerhetsberättelse. Regionkansliet, tillsammans med beställarorganisationen, får i uppdrag att informera alla vårdgivare med offentlig finansiering om skyldigheten att upprätta patientsäkerhetsberättelse samt att följa upp att så skett. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Regionens Hus Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA:

119 !Infoga logotyp här Sida 2(9) Datum Diarienummer RS Landstinget skall ha deltagit i den nationella patientenkät för primärvården som SKL genomför under 2013 Beslut har tidigare fattats om deltagande. Planering av genomförande pågår. Patientsäkerhetskultur: landstinget skall ha utarbetat en eller flera uppdaterade handlingsplaner som skall innehålla mål för patientsäkerhetskulturen och visa på patientnyttan I handlingsplan för God Vård beslutade regionstyrelsen om handlingsplaner samt vidare att ny mätning av patientsäkerhetskultur skall genomföras Medel för att stimulera arbetet med handlingsplaner och genomförande av enkät föreslås tas ur erhållna stimulansmedel. Strukturerad journalgranskning: landstinget ska under året ha arbetat systematiskt med strukturerad journalgranskning på alla sjukhus Kraven på journalgranskning har skärpts från föregående år på så sätt att det krävs fler granskade journaler för de större sjukhusen. Vidare krävs att strukturerad journalgranskning har inletts på kliniknivå. Sjukhusen föreslås få ta del av stimulansmedel i proportion till kraven på antalet granskade journaler. För att sjukhusen skall erhålla ersättning krävs dels granskningar på sjukhusnivå, dels att journalgranskning på kliniknivå har inletts. Nationell patientöversikt (NPÖ):landstinget ska ha anslutit sig till och också i fortsättningen kunna visa på en bred användning av NPÖ i sin verksamhet.. Införandet av NPÖ har på regional nivå drivits i samverkan mellan Hälso- och Sjukvårdsavdelningen, IT-strategiska enheten och VGR-IT inom programområdet Rosetta. När detta projekt nu avslutas har samtliga sjukhus anslutits som producenter av information. Såväl sjukhus som vårdcentraler och andra öppenvårdsenheter har möjlighet att ta del av information i NPÖ. I och med detta bedöms regionen uppfylla kraven som ställs för stimulansmedel. Fortsatt arbete med NPÖ kommer att drivas inom ordinarie IS/IT-organisation i samverkan med ehälsoenheten inom hälso- och sjukvårdsavdelningen.

120 !Infoga logotyp här Sida 3(9) Datum Diarienummer RS Basala hygienrutiner och klädregler kronor fördelas mellan de landsting som mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 80 % av alla avdelningar på alla sjukhus inom slutenvården genom SKL:s punktprevalensmätning 2013 samt vad avser följsamheten uppnår ett resultat som motsvarar minst det genomsnittliga värdet av den punktprevalensmätning för basala hygienrutiner och klädregler som ingick i överenskommelsen 2012 (70 procent). Vid samtliga sjukhus finns idag rutiner för att genomföra mätningar enligt kraven. Vid mätningen 2012 uppnådde Västra Götalandsregionen ett samlat resultat om 71 %. Ersättning från stimulansmedlen föreslås till de sjukhus som uppnår de nationella kraven på täckningsgrad och resultat. Antibiotikaanvändning kronor fördelas mellan de landsting som under 2012 verkar för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården. minskar sin antibiotikaförskrivning under perioden 1 oktober september 2013 jämfört med föregående 12-månadersperiod. Påvisar att minst 50 % av vårdenheterna försett sina respektive förskrivare med en översikt av deras personliga förskrivning. Arbetet med att uppfylla detta mål leds av den Regionala Strama-gruppen men avgörande insatser krävs även av samtliga utförare, särskilt inom VGPV års krav bedöms, till skillnad från tidigare år, vara möjliga att uppnå för Västra Götalandsregionen förutsatt att åtgärder vidtas hos alla vårdgivare inom VGPV-systemet. För att stimulera till de specifika åtgärder som måste vidtas föreslås Västra Götalandsregionen besluta att, oavsett om regionen i sin helhet klarar kraven, utbetala stimulansmedel till de VGPV- enheter som har : Redovisat hur arbetet för att förbättra följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer bedrivs Utsett kontaktläkare för STRAMA Prenumererat på antibiotika-sida från Apoteket Service AB. Redovisat att reflektion om förskrivning av antibiotika per förskrivare har skett på anvisat sätt under perioden januari-augusti 2013 dokumentation ska lämnas i anvisad form.

121 !Infoga logotyp här Sida 4(9) Datum Diarienummer RS Uppföljning av följsamhet till ovanstående krav görs av Hälso- och Sjukvårdsdirektören genom Vårdvalsenheten och den Regionala Strama-gruppen. Läkemedelsanvändning fördelas mellan de landsting där 75 % av alla avdelningar inom slutenvård har dokumenterade rutiner för utskrivningsinformation i form av en läkemedelsberättelse, inklusive en aktuell läkemedelslista, till patienten, och utifrån dessa rutiner påbörjat ett förbättringsarbete. Denna aktivitet har inte tidigare varit kopplad till stimulansmedel och går längre än Socialstyrelsens föreskrift som ställer motsvarande krav enbart för patienter över 75 år och med minst 5 läkemedel. Läkemedelskommittén bereder nu en regional medicinsk riktlinje avseende bl.a. läkemedelsberättelse vid utskrivning. Denna riktlinje beräknas träda i kraft under våren. Sjukhusen måste sedan vidta åtgärder för att påbörja ett förbättringsarbete baserat på denna riktlinje. Sjukhus som kan redovisa införda rutiner och påbörjat förbättringsarbete över hela sjukhuset föreslås få del av stimulansmedel i förhållande till sin storlek. Uppföljning av åtgärderna görs av Hälso- och Sjukvårdsdirektören genom patientsäkerhetsenhet och läkemedelsenhet. Minskad trycksårsförekomst fördelas mellan de landsting som vid minst 80 procent av slutenvårdsavdelningarna mäter förekomst av trycksår samt bedriver ett förbättringsarbete. Dessa åtgärder ingår i handlingsprogrammet God Vård. Ersättning till sjukhusen föreslås utgå i proportion till antalet patienter som ingått i rapporteringsunderlaget. För att få ersättning skall sjukhusen dels ha deltagit i mätningen, dels kunna redovisa att handlingsplaner uppdaterats och förbättringsarbete pågår inom ramen för lokal och regional handlingsplan. Överbeläggningar kronor fördelas mellan de landsting som kontinuerligt mäter antalet överbeläggningar enligt fastställda definitioner på alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus och rapporterar in data till den nationella databasen.

122 !Infoga logotyp här Sida 5(9) Datum Diarienummer RS Denna registrering pågår nu kontinuerligt. Den regionala IT-lösningen för uppföljning är i förvaltning men ytterligare förbättringar behöver göras framför allt för att möjliggöra validering av data på sjukhusen. Delar av stimulansmedlen föreslås avsättas föt att utveckla IT-stödet, ytterligare delar fördelas mellan sjukhusen i förhållande till storlek att användas för utvecklingsarbete för att minska överbeläggningarna. Sjukhusen skall kunna redovisa bedrivet utvecklingsarbete. Infektionsverktyget fördelas mellan de landsting som tagit väsentliga steg med att införa it-stödet Infektionsverktyget på samtliga sjukhus. Regionstyrelsen har i handlingsprogrammet God Vård fattat ett principbeslut att införa denna typ av system. Infektionsverktyget är idag i pilotdrift vid två kliniker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att fullfölja regionstyrelsens beslut och för att regionen skall erhålla stimulansmedel krävs nu att IS/IT-organisationen nu fattar beslut om införande. För att finansiera ett breddinförande föreslås att de stimulansmedel som regionen erhåller inom detta område anslås för detta Fördelning av stimulansmedel Vårdskador förorsakar stora kostnader såväl i samhället som för varje utförare av sjukvård. Satsningar som medför färre vårdskador är alltid lönsamma. Det är viktigt att arbetet med att förebygga vårdskador inte begränsas till de områden som omfattas av de nationella stimulansmedlen. En rad ytterligare åtgärder för ökad patientsäkerhet är beslutade inom ramen för handlingsprogrammet God Vård. En utgångspunkt för fördelningen av medlen skall vara att kostnader förenade med att uppfylla villkoren skall täckas såväl hos utförare som hos ägare. Storleken på de medel som fördelas måste också vara av den storleksordningen att de utgör en reell stimulans för att arbeta med ökad patientsäkerhet. Erfarenheter från tidigare år visar att denna modell dels har inneburit ett effektivt incitament för utförarna att genomföra de aktiviteter som förutsätts för att erhålla stimulansmedel dels har möjliggjort satsningar för ökad patientsäkerhet inom andra områden. Medel utbetalas till utförarförvaltning respektive privat vårdgivare med offentlig finansiering under förutsättning att regionen som helhet kvalificerar sig för stimulansmedel inom respektive område och uppfyller samtliga grundkrav. Medel avseende antibiotikaanvändning utbetalas dock även om regionen som helhet inte kvalificerat sig för stimulansmedel inom detta område. En sammanställning av förslaget till medelsutnyttjande redovisas i bilaga 1.

123 !Infoga logotyp här Sida 6(9) Datum Diarienummer RS Fördelningsprinciper Inom varje område sker fördelning utgående från utförarnas storlek (definierat som total kostnad vid bokslut 2012) om inte annat anges. Patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetskultur mäts med en validerad enkät som administreras av Indikator AB. För mätning av patientsäkerhetskultur föreslås ersättning med 400 kronor för varje besvarad enkät under förutsättning att förvaltningen/vårdgivaren även uppdaterat sin handlingsplan.. Ersättningen täcker kostnader för administration av enkäten och redovisning av resultat samt ger därutöver ett utrymme för att stödja arbetet med att följa upp resultatet på den egna enheten och uppdatera handlingsplaner. Ersättning utgår för mätningar gjorda och redovisade under perioden 1 januari 2012 till 30 september Strukturerad journalgranskning fördelas mellan sjukhusen i proportion till krav på antal journalgranskningar, detta innebär följande fördelning: SU SkaS NU SÄS AL KS 2,0 mkr 1,5 mkr 1,5 mkr 1,5 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler fördelas till de sjukhus som mätt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler på 80 % av alla avdelningar och vid denna mätning uppnått minst resultatet 70 procent följsamhet. Mätningen skall ske med SKL:s punktprevalensmätning våren Antibiotikaanvändning Till de VGPV-enheter (vårdcentraler) som uppfyller samtliga fyra krav som angetts ovan utbetalas kronor i fast ersättning samt ytterligare 5 kronor per listningspoäng. Om samtliga enheter uppfyller kraven beräknas detta innebära c:a 9 miljoner kronor. Läkemedelsanvändning kronor fördelas mellan de sjukhus som kan redovisa rutiner för utskrivningsinformation enligt de nationella kraven samt ett utifrån dessa rutiner påbörjat förbättringsarbete.

124 !Infoga logotyp här Sida 7(9) Datum Diarienummer RS Trycksår Sjukhusen ersätts med kronor för varje patient som ingår i rapporteringsunderlaget vid rapportering till SKL:s punktprevalensmätning av trycksårsförekomst våren 2013 förutsatt att även handlingsplaner är uppdaterade och förbättringsarbete redovisats. Rapportering av överbeläggningar fördelas mellan de sjukhus som deltagit i rapportering av överbeläggningar enligt anvisningar från SKL och Socialstyrelsen. Regional användning av av överskjutande stimulansmedel Bakgrund till de aktiviteter på regional nivå som föreslås finansieras via stimulansmedlen har givits ovan. Därutöver föreslås att medel avsätts för ytterligare två områden: Forskningsaktiviteten inom patientsäkerhetsområden är låg i regionen. Frågan om bidrag till patientsäkerhetsforskning har beretts av FOU-delegationen. Forskningsmedel omfattande 5 mkr föreslås tas från stimulansmedlen. Inom regionkansliet har arbete med att skapa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete påbörjats. Arbetet kommer att fortsätta i projektform och en uppdragshandling har tagits fram. Detta arbete föreslås finansieras med 2,5 mkr ur stimulansmedlen. Överskjutande medel föreslås användas för regionala aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet med följande fördelning: Regionalt Patientsäkerhetsenhet STRAMA, utbildning och information Infektionsverktyget, breddinförande Beläggningsrapportering Enkät patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetsforskning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Regionala utbildningar Summa regionalt

125 !Infoga logotyp här Sida 8(9) Datum Diarienummer RS Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Godkänna redovisade förslag till åtgärder för att Västra Götalandsregionen ska kunna ta del av nationella stimulansmedel för ökad patientsäkerhet. 2. Fastställa föreslagen fördelning av stimulansmedel. Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås för egen del besluta: Uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att samordna, stödja och följa upp utförarnas åtgärder för att uppfylla villkoren för att få del av de nationella stimulansmedlen för ökad patientsäkerhet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare

126 !Infoga logotyp här Sida 9(9) Datum Diarienummer RS Bilaga 1 Underlag hantering av stimulansmedel 2013 Fördelning Regionalt Patientsäkerhetsenhet STRAMA, utbildning och information Infektionsverktyget, breddinförande Beläggningsrapportering Enkät patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetsforskning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Regionala utbildningar Summa regionalt Förvaltningar/utförare Strukturerad journalgranskning Enkät patientsäkerhetskultur Basala hygienrutiner Trycksår Antibiotikamål Överbeläggningar Läkemedelsberättelse Summa förvaltningar/utförare Totalsumma fördelning Statsbidrag BHK Antibiotikamål Läkemedelsberättelse Trycksår Överbeläggningsrapportering Infektionsverktyget Summa statsbidrag

127 Ärende 21

128 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK RS Kansli Handläggare Elisabet Ericson Regionstyrelsen Regional patientsäkerhetsberättelse för 2012 Ärendet Regionstyrelsen har 14 december 2010, 310, gett regiondirektören i uppdrag att senast den 1 mars varje år upprätta en samlad regional patientsäkerhetsberättelse. Beredning Regionchefläkaren har sammanställt en patientsäkerhetsberättelse för år Den finns även publicerad på Förslag till beslut Regionstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

129 Patientsäkerhetsberättelse för Västra Götalandsregionen Avseende år Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare

130 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Uppföljning genom egenkontroll 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 9 Riskanalys 9 Händelseanalys 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Hantering av klagomål och synpunkter 12 Sammanställning och analys 13 Samverkan med patienter och närstående 13 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits 14 Redovisning av resultat och analys 21 Övergripande mål och strategier för kommande år 34 2

131 Sammanfattning Patientsäkerhet är ett sammanfattande namn på alla de aktiviteter som vidtas för att skydda våra patienter från vårdskador. Vårdskador är alla typer av skador som hade kunnat undvikas om sjukvården vidtagit adekvata åtgärder. Detta arbete tar sig naturligtvis olika former i en stor och komplex organisation som Västra Götalandsregionen och för att få en komplett bild av regionens patientsäkerhetsarbete finns mycket information att hämta ur de patientsäkerhetsberättelser som upprättats av de förvaltningar inom regionen som utför sjukvård och tandvård. I föreliggande regionövergripande handling beskrivs regional styrning och regionala stödaktiviteter samt uppföljning. För att försöka ge en samlad bild av arbetet i regionen har också exempel på lokalt arbete redovisats. Övergripande mål och strategi för patientsäkerhetsarbetet har fastställts av Regionfullmäktige i budget, mer detaljerade riktlinjer har beslutats av Regionstyrelsen. Regionens arbete har i väsentlig grad bedrivits inom ramen för den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. En förutsättning för allt utvecklingsarbete är att man kan mäta resultatet av insatta åtgärder. Det är därför av central betydelse att utveckla bättre metoder för att på olika sätt mäta vårdskador, men också att mäta hur väl vårdens processer följer evidensbaserade riktlinjer för säker vård. Sedan flera år mäts vårdrelaterade infektioner på våra sjukhus, från och med i 2011 mäts även förekomst av trycksår och följsamhet till hygienrutiner inom ramen för nationell punktprevalensmätningar. En säkrare metod att mäta vårdrelaterade infektioner har utvecklats (Infektionsverktyget) och är nu på väg att introduceras inom regionen. Ett systematiskt arbetssätt krävs för att ständigt öka säkerheten i verksamheten med utgångspunkt både från inträffade skador eller tillbud och från påvisade risker. Det viktigaste redskapet i detta arbete är regionens avvikelsehanteringssystem som förutom att stödja inrapportering av skador och tillbud även innehåller standardiserade verktyg för orsaksutredning, redovisning av åtgärder samt uppföljning. Vid allvarliga skador och tillbud används en särskild metod för händelseanalys. Systematiskt arbete krävs både i vården och i ledningen. Under året har arbetet med att utveckla regionens ledningssystem fortsatt. En förutsättning för en säker vård är att medarbetare på alla nivåer är medvetna riskerna för skador i vården och deltar i arbetet att minska riskerna såväl i det enskilda patientmötet som i arbetet med att utveckla vården. Utan en god patientsäkerhetskultur finns inte förutsättningar för att undvika vårdskador. På basen av genomförda mätningar har nu handlingsplaner upprättats för förbättring av patientsäkerhetskulturen. Centrum för Verksamhetsutveckling (CVU) har under 2012 arbetat med att sprida metoden Tänk om i 4 steg vars syfte är att involvera patient och närstående i att utveckla vården. Med fokus på att öka patientmedverkan lyfts patienten som en outnyttjad resurs fram i all verksamhetsutveckling. 3

132 Övergripande mål och strategier I budgeten för 2012 har regionfullmäktige formulerat övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet på följande sätt: För bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete med att säkerställa vårdenskvalitet och patientsäkerhet. Det är ett arbete som ska bedrivas metodiskt och med patientens bästa i fokus. Medborgarna ska känna förtroende för att vården gör allt den kan för att en patient inte ska bli sjuk eller skadad i sin kontakt med vården. Därför ska vårdrelaterade skador och infektioner minimeras. Ett förhållningsätt som bygger på nolltolerans ska genomsyra allt vårdarbete. Alla nivåer i sjukvården ska använda ledningssystem som systematiskt arbetar med mål, åtgärder, ansvar, uppföljning och utvärdering. Arbetet ska vara långsiktigt och patientorienterat och präglat av ett förebyggande arbetssätt, faktabaserade beslut och samverkan. Västra Götalandsregionens gemensamma vårdprogram ska ingå som en del av ledningssystemet. IT ska användas som ett verktyg för att skapa en säker hälso- och sjukvård. Arbetet med en gemensam sjukvårdsjournal för varje patient är av stor betydelse för att skapa en större trygghet för patienten och ge en bättre helhetsbild för vårdpersonalen. I handlingsprogrammet för God Vård har den övergripande strategin konkretiserats av Regionstyrelsen. I handlingsprogrammet beskrivs ett mätbart mål inom området patientsäkerhet nämligen att antalet vårdrelaterade infektioner i sluten somatisk vård skall vara under 8 procent. Vidare anges följande åtgärder som skall vidtas under : Införa ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som uppfylller Socialstyrelsens krav i SOSFS 2011:9 Genomföra regiongemensamma patientsäkerhetsutbildningar och seminarier inom patientsäkerhetsområdet. Införa ett regiongemensamt system (Infektionsverktyget) för uppföljning av vårdrelaterade infektioner/antibiotikaanvändning vid samtliga sjukhus. Skapa förutsättningar för en bred användning av NPÖ ( Nationell Patientöversikt) genom att väsentliga delar av patienters vårdinformation görs tillgängliga via NPÖ och att funktioner för att ta del av uppgifter från NPÖ införs på samtliga sjukhus och vårdcentraler. Ett regionalt IT-stöd för enhetlig och sammanhållen remiss- och svarshantering utvecklas och införs. Stödet skall, utgående från remissregelverket, vara ett effektivt arbetsredskap för både remittent och remissmottagare samt garantera full spårbarhet och effektiv bevakning genom hela remissflödet. Samtliga sjukhus skall arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning enligt GTT (Global Trigger Tool)-modellen. Minst 20 slumpvis utvalda journaler skall granskas varje månad vid alla sjukhus. På basen av utförda mät- ningar ( ) av 4

133 säkerhetskulturen skall handlingsplaner för bättre patientsäkerhetskultur upprättas, nya mätningar skall göras Förekomst av tryckskador skall mätas årligen genom SKL:s punktprevalensmätning och handlingsplaner för minskad förekomst av tryckskador skall upprättas och förbättringsarbete påbörjas. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler skall mätas med SKL:s punktprevalensmätning minst två gånger årligen vid varje sjukhus och samtliga utförare skall ha upprättat handlingsplaner för ökad följsamhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde ( 310 ) om följande fördelning av det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet enligt patientsäkerhetslagen: Regionstyrelse och utförarstyrelser ansvarar (inom respektive beslutsräckvidd) för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 1 Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. 2 Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas. 4 Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet 9 Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. 10 Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 5

134 Respektive utförarstyrelse ansvarar för vårdgivarens skyldigheter avseende följande: 3 Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med utredningen ska vara att 1. så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som har påverkat det, samt 2. ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Motsvarande utredningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 7 för händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en sådan allvarlig skada som avses i 6. 5 Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Motsvarande anmälningsskyldighet har den som bedriver verksamhet som avses i 7 kap. 2. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat. Vårdgivaren ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialstyrelsen ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 första stycket. 6 Om någon har drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av annan allvarlig skada än vårdskada till följd av säkerhetsbrister i verksamheten vid en sjukvårdsinrättning eller enhet som avses i 7 kap. 7, ska vårdgivaren eller enheten snarast efter det att händelsen har inträffat anmäla detta till Socialstyrelsen. Vårdgivaren eller enheten ska samtidigt med anmälan eller snarast därefter till Socialstyrelsen ge in den utredning av händelsen som föreskrivs i 3 andra stycket. 7 En vårdgivare ska snarast anmäla till Socialstyrelsen om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten. 8 Vårdgivaren ska snarast informera en patient som har drabbats av en vård- skada om 6

135 1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada, 2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen, 3. möjligheten att anmäla klagomål till Socialstyrelsen enligt 7 kap. 10, 4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt 5. patientnämndernas verksamhet. Informationen ska lämnas till en närstående till patienten, om patienten begär det eller inte själv kan ta del av informationen. Uppgift om den information som har lämnats ska antecknas i patientjournalen Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning på förvaltningsnivå redovisas under rubriken Egenkontroll. Uppföljning av övergripande mål och strategier uttryckta i Regionfullmäktiges budgetbeslut görs av regionstyrelsen och redovisas i regionens årsredovisning. Uppföljning av Handlingsprogrammet för God vård görs av Regionkansliet och redovisas årligen till Regionstyrelsen. En bred uppföljning av verksamhetens kvalitet, inklusive patientsäkerhetsmått, görs i regionens verksamhetsanalys som publiceras årligen De mål och åtgärder som berör patientsäkerhet redovisas även i denna berättelse. Uppföljning genom egenkontroll Målgruppsundersökningar Samtliga sjukhus med slutenvård genomför regelbundet sammanställningar från Nationella Patientenkätundersökningar. Vid SÄS 1 har en förenklad patientenkät ("Enkel Patientenkät") utvecklats som kontinuerligt mäter patienternas nöjdhet. Enkätundersökningar görs också av specifika patientgrupper, t ex inom förlossningsvården (SU). Även vid närsjukhusen har patientenkäter börjat införas (FSS). Att ta reda på patienters och närståendes intryck av vården och hur den kan förbättras är numera ett centralt inslag i uppföljning och ut- 1 Följande förkortningar för förvaltningarna används: PV=Primärvården, SU=Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU=Norra Älvsborg- och Uddevallasjukvården, SÄS=Södra Älvsborgs sjukhus, SkaS=Skaraborgs sjukhus, KSH=Kungälvs sjukhus, ALS=Alingsås sjukhus, ANS=Angereds närsjukhus, FSS=Frölunda specialistsjukhus, HH=Hälsa- och habilitering, FTV=Folktandvården, HA= Hälsan och Arbetslivet 7

136 veckling av sjukvårdsprocesserna. En fortsatt utveckling kommer att ske genom ett mer omfattande inslag av undersökningar riktade till specifika patientgrupper och inom alla vårdformer. Punktprevalensmätningar (PPM) PPM av vårdrelaterade infektioner (VRI), trycksår och följsamhet till basala hygien- och klädrutiner (BHK) genomförs vid alla sjukhus med slutenvård. På flera sjukhus görs månatliga mätningar av BHK och VRI. Då VRI sannolikt är starkt kopplat till hygien- och klädrutiner vore det önskvärt med återkommande följsamhetsmätningar flera gånger årligen, med återföring av resultaten, för att understryka vikten av och stimulera till ökad följsamhet. Utveckling av trycksår är i de flesta fall undvikbart och en känd vårdskada hos framför allt äldre. Kontinuerlig mätning av denna vårdskada är därför önskvärd. VRI är i stor utsträckning också undvikbara varför även denna vårdskada kontinuerligt bör mätas. Båda dessa variabler har förutsättningar att kunna utvecklas till patientsäkerhetsindikatorer att användas för uppföljning och utveckling av sjukvårdsprocesserna. Överbeläggningar och utlokaliseringar Alla sjukhus med slutenvård deltar i den nationella registreringen av överbeläggningar och utlokaliseringar. Journalgranskning Alla sjukhus med slutenvård genomför strukturerad journalgranskning inom ramen för SKLs nationella stimulansprogram. Ett av närsjukhusen (ANS) som inte har slutenvård har utvecklat ett eget system för journalgranskning som genomförs kvartalsvis inom alla verksamheter. Även inom Folktandvården genomförs årliga systematiska journalgranskningar. Attitydundersökningar Patientsäkerhetskulturmätningar genomförs vartannat år vid samtliga sjukhus med slutenvård. Mätningar gjordes 2011, och nästa mätning planeras till Vid SÄS pågår sedan 2012 en patient- och personalsäkerhetsundersökning inom ramen för ett vetenskapligt projekt vid Göteborgs Universitet. Projektet har resultaterat i bl a handlingsplaner på verksamhetsnivå. Revisionsrapporter Revisionsrapporter ligger till grund för regelbunden egenkontroll inom certifierade verksamheter såsom laboratoriemedicin (SU). Några sjukhus deltar i projekt som utgår och stöds från Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF, avseende förlossningsskador (SkaS), protesrelaterade infektioner (FSS, SkaS) och säker bukkirurgi (SkaS). Jämförelser med egna och andras resultat Samtliga förvaltningar är anslutna till relevanta Nationella Kvalitetsregister (NKR) som möjliggör såväl uppföljning av verksamheterna över tid (ex vid KSH följs flera indikatorer ur NKR upp 3 gånger per år) och för att finna goda 8

137 exempel för verksamhetsutveckling i Öppna Jämförelser (ÖJ). I några förvaltningar (ex SU och SkaS) används också s k balanserade styrkort och kontinuerlig återföring av resultaten till verksamheterna. Innehållet i NKR och ÖJ kan dock inte användas som direkta indikatorer på patientsäkerhet även om ett förbättrat utfall av kvalitetsindikatorer anses vara kopplat till en stärkt patientsäkerhet. Andra exempel på egenkontroller Exempel på annan egenkontroll som genomförs i vissa förvaltningar är kontinuerlig mätning av caliciläget under säsong (NU), förekomst av VRI och antibiotikaordination i slutenvård med infektionsverktyget SAI (ex SU, SÄS), kontinuerlig registrering av trycksår, fall och undernäring i Senior Alert (SkaS), telefonuppföljning av sårläkning och smärta efter dagkirurgi (KSH), antibiotikaförskrivning och fallolyckor (ALS). Samverkan för att förebygga vårdskador Överföring av patient mellan enheter/verksamheter eller olika vårdgivare innebär risker om inte adekvat information överförs. En av de vanligaste identifierade orsakerna till risk för skada eller skada är brister i kommunikation vid överlämning och eller samverkan. Sjukhus och primärvård deltar i samordnad vårdplanering mellan sjukhus, kommun och primärvård, och man använder det webbaserade systemet KLARA som är baserat på den regiongemensamma rutinen för samordnad vårdplanering. Regionalt och nationellt har gruppen mest sjuka äldre identifierats vara i behov av särskilda insatser för samordning av insatser från kommun, primärvård och sjukhus. Under 2012 har en gemensam handlingsplan för denna patientgrupp utarbetats i samverkan mellan region, kommuner och privata vårdaktörer. Ett förnyat avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har slutits och började gälla 1 april Riskanalys Samtliga sjukhusförvaltningar har rutiner för att genomföra riskanalyser vid större förändringar i verksamheterna. Vid en förvaltning (SU) finns särskilda rutiner för riskanalys vid införande av ny medicinteknisk utrustning. Flera förvaltningar har rutiner för att identifiera upprepade avvikelser (SU, NU) och processförändringar där ökad risk kan föreligga (KSH) vilket leder till att särskilda riskanalyser görs. Socialstyrelsens handbok för riskanalys och händelseanalys utgör grunden för riskanalyserna i majoriteten av förvaltningarna. Vid ett sjukhus (ANS) har man ett webbaserat stöd för riskanalys. Särskilda metoder anpassade till labo- 9

138 ratoriemedicin används också (SU). Samtliga sjukhus har ett system för riskanalysteam med specialutbildade analysledare. Teamen utgår ofta från verksamheterna men stöd kan fås från förvaltningarnas centrala patientsäkerhetsenheter om verksamhetsteam saknas. Varje riskanalys leder till upprättande av en handlingsplan. Exempelvis har planer upprättats för införande av rutiner vid ny medicinteknisk utrustning (SkaS), säker kirurgi (SkaS), fallriskprevention (SkaS), minskning av felordinationer vid läkemedel (FSS), rutiner för uppdukning av operationsinstrument med minskning av kontaminationsrisk (FSS), rökstopp inför operation (ex SU, FSS) och stärkning av dysplasiprocessen (ANS). Uppföljning av genomförd handlingsplan sker strukturerat vid några enheter (NU, SÄS, SkaS, KSH) men är ett utvecklingsområde i flertalet förvaltningar. Resultaten av riskanalyser återförs bl a genom publicering på hemsidan (ex SU, SÄS). Händelseanalys De flesta förvaltningarna använder den metod som anges i Socialstyrelsens Handbok för riskanlys och händelseanalys. Det är önskvärt att denna metod används i så stor omfattning som möjligt så att de resultat som framkommer kan användas för aggregerade analyser och för jämförelser. Särskilt viktigt är det att samma begrepp och termer används såväl vid analysen som i den slutliga rapporten. Handboken utgör en referens som bör användas i detta hänseende. För att bl a öka användningen av handbokens metod och begrepp startade under 2012 ett arbete med att implementera ett nationellt IT-stöd för händelseanalys (Nitha) i VGR. De flesta förvaltningarna har särskilda team för händelseanalys. I en förvaltning (SU) finns team som inte är kopplade till någon särskild verksamhet och som utgör en resurs för de verksamheter som inte har egna team. Även analysledaren är i de flesta förvaltningarna knuten till en viss verksamhet. Analysledaren är oftast en verksamhetsutvecklare utbildad i händelseanalysmetoden. På sikt är det eftersträvansvärt är att händelseanalyser leds av en från verksamheten oberoende specialutbildad analysledare. Även analysteamet bör bestå av en fast kärna av medlemmar som representerar professionerna och som inte är direkt knutna till den verksamhet som berörs. Det är viktigt att analysen görs på ett så objektivt sätt som möjligt särskilt när det gäller att inhämta väsentlig information från berörd personal, ledning och från patienten och närstående. Bildandet av team har kommit långt i de flesta förvaltningarna vilket borgar för en hög kvalitet i analyserna vilket stöds av det faktum att Socialstyrelsen sällan har funnit anledning att göra tillägg utöver förvaltningarnas egna analyser. Händelseanalyserna leder till upprättande av handlingsplaner för genomförande av de identifierade åtgärderna. Ett urval av områden med handlingsprogram presenteras i respektive förvaltnings patientsäkerhetsberättelse. Några förvaltningar har specificerat hur och när uppföljningen sker, och vem som har ansvaret (SÄS, ALS). Rutiner för uppföljning av handlingsplaner efter både händelseanalyser och riskanalyser är ett område som behöver utvecklas vidare. Många förvaltningar publicerar i lärande- och upplysningssyfte resultaten av händelseanalyserna på sina hemsidor (ex SU, NU, SÄS, KSH, ALS). Där publiceras också i vissa förvaltningar de lex Maria-anmälningar som görs (ex 10

139 SU, NU, KSH). Publicering av lex Maria-anmälningar och resultaten av händelseanalyser utgör ett viktigt verktyg för upplysning till allmänheten, patienter och närstående om hur man arbetar med att minska förekomsten av allvarliga vårdskador och risker, och ökar därigenom förtroendet för hälso- och sjukvården och benägenheten hos patienter och närstående att aktivt delta i patientsäkerhetsarbetet. För personalen medför publiceringen såväl en möjlighet till återkoppling och förankring som ett kraftfullt lärandemoment. Publicering bör därför utökas. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet MedControl Pro (MCP) används idag av alla förvaltningar som ett IT-stöd för personalens rapportering och ledningens handläggning av utredningen vid avvikelser som berör patientsäkerheten. Systemet medger därför en snabb och enkel möjlighet för personalen att rapportera sina iakttagelser, och ger därigenom också goda förutsättningar för personalen att uppfylla sin rapporteringsskyldighet. Systemet ger en återkoppling till den som rapporterat när en utredning är klar och om dess slutsatser. Genom MCP ges ett stöd i utredningsprocessen där ärendeansvarig som utses av verksamhetschefen gör en närmare bedömning av avvikelserapporten och kriterierna för att identifiera avvikelsens allvarlighetsgrad. I MCP finns en matris som ger ett stöd i denna bedömning och som resulterar i en klassificering av allvarlighet från 1-3, där 3 utgör allvarliga skador som bör bli föremål för en s k lex Maria-bedömning. Beroende på hur allvarlig avvikelsen är görs utredningar inom verksamheten eller genom chefläkaren, med bl a händelseanalyser och riskanalyser (se ovan). Sammanställningar av avvikelser kan göras manuellt eller med stöd av ett utdataverktyg (Cognos) som är kopplat till MCP och där relevant statistik kan tas ut. Statistiken kan utformas efter verksamheternas och förvaltningarnas egna önskemål och det finns även standardrapporter. En del förvaltningar gör regelbundna sådana sammanställningar en till flera gånger årligen. Sammanställningarna återförs genom skriftliga rapporter, bl a på webbplatser och anslagstavlor, och dialoger i verksamheterna (arbetsplatsräffar och personalmöten), och till ledningen (verksamhets-, områdes- och sjukhusledning). Enskilda ärenden återförs till berörd personal. Återföring är av central betydelse för att uppnå en god förankring och en hög delaktighet hos både medarbetare och ledning och för ett framgångsrikt patientsäkerhets- och utvecklingsarbete. Återföring bör alltid ske tillsammans med en dialog om hur resultaten skall tolkas och verksamheten kan utvecklas. För att säkerställa att personalen känner till sin skyldighet att rapportera avvikelser och hur detta bör göras rent praktiskt ingår sådan information i den introduktion som ges till nyanställda. Ingen förvaltning uppger att de har någon systematisk återkommande information till befintlig personal. För att bidra till en utveckling av patientsäkerhetskulturen och befrämja personalens benägenhet att rapportera avvikelser bör information om avvikelserapportering ges återkommande. Detta kan med fördel kombineras med en återkoppling av gjorda analyser och sammanställningar. 11

140 I två förvaltningar (SÄS, SkaS) pågår projekt i några verksamheter där vårdskador och avvikelser uppmärksammas genom aktiv delaktighet från medarbetarna och där iakttagelserna ventileras i dialog vid tätt återkommande möten med personalgrupper och på särskilda anslagstavlor. Särskilt dialogen torde konsolidera en god patientsäkerhetskultur där medarbetarna känner sig trygga med vad som skall rapporteras och hur utredningarna genomförs. De sammanställningar som görs av avvikelser och andra rapporter utgör underlag för projekt som syftar till att förbättra verksamheten och stärka patientsäkerheten. Det finns flera goda exempel på sådana projekt under Hantering av klagomål och synpunkter Patienter och närstående kan göras delaktiga i patientsäkerhetsarbetet på olika sätt. Det finns goda exempel i flera förvaltningar på hur detta kan ske, exempelvis genom systematiska dialoger som hålls med patienter och närstående (PV, KSH, ALS, FSS) efter genomgången vårdepisod (ALS), och att de alltid inbjuds att delta när utredningar påbörjas (PV). Vissa verksamheter har avsedda funktioner för att ta hand om klagomål och synpunkter (SU, NU) och det finns kontaktpunkter via hemsidor, samt broschyrmaterial och brevlådor på varje vårdenhet. I princip kan klagomål och synpunkter tas emot av vem som helst inom en verksamhet och som för dem vidare till vederbörlig befattningshavare. Alla klagomål läggs numera systematiskt in som avvikelser i MCP i de flesta förvaltningarna och handläggs sedan på samma sätt som avvikelser som rapporterats primärt av personal. Även klagomål som kommer via Socialstyrelsen eller Patientnämnden handläggs på samma sätt. Detta skapar goda förutsättningar för att allvarliga avvikelser upptäcks och utreds. I en förvaltning (SÄS) görs s k värdeflödeskartläggning för en effektivare handläggning av patientnämndsärenden. För möjligheterna att identifiera allvarliga avvikelser är såväl personalens som patientens och närståendes ögon av likvärdig betydelse. Genom att avvikelser läggs in och hanteras i MCP ökar möjligheterna till att åtgärder som är nödvändiga och av betydelse för att minska risken för vårdskador kan identifieras och vidtas. Sammanställning av klagomål görs i ökad omfattning på samma sätt som av personalrapporterade avvikelser. Sammanställning kan göras på verksamhetsnivå av patientvägledare (NU) och på sjukhusnivå av chefläkaren (SÄS). Återföring av klagomål och synpunkter görs till patient och närstående i det enskilda ärendet. I en verksamhet (medicin NU) sker återkoppling inom 10 dagar från det att klagomålet kommit in. Återkoppling sker mestadels i anslutning till arbetsplatsträffar. Resultaten av sammanställningarna kan också presenteras i en s k kvalitetsbarometer (SU). Återföring av systematiska sammanställningar av klagomål och synpunkter är ett område som bör utvecklas vidare, för att stimulera till att värdefulla synpunkter kommer vården till känna och tas med i förbättringsarbetet. Ett tydligt stöd från ledningen är av kritisk betydelse för att handläggningen av klagomål skall bli effektiv och bidra till förbättringar på ett systematiskt sätt. Exempel finns där sjukhusledningen i sina riktlinjer ger stöd för en sådan handläggning (NU). 12

141 Sammanställning och analys Den systematiska sammanställnigen av avvikelser, inkluderande klagomål, utfall av egenkontroll och resultaten av händelse- och riskanalyser är nödvändig för ett hållbart patientsäkerhetsarbete. Sammanställningen görs i flera förvaltningar genom en utdata-applikation (Cognos) som är kopplad till bl a MedControl Pro. I flera förvaltningar finns en väl utvecklad organisation för sammanställning, analys av trender och återföring av sammanställningarna på alla nivåer i organisationen (ex SÄS och SkaS). Samverkan med patienter och närstående Centrum för Verksamhetsutveckling (CVU) i Västra Götalandsregionen har utvecklat metoden Tänk om i 4 steg i syfte att involvera patient och närstående i att utveckla vården. 4 Steg är ett stöd för att uppnå regionens kvalitetsmål för patientmedverkan i God vård. 4 Steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling är en metod som gör det möjligt att ta tillvara patienternas och personalens erfarenheter i syfte att öka patienttillfredsställelse och patientsäkerhet. Metoden riktar sig till chefer, verksamhetsutvecklare och andra engagerade medarbetare och fokuserar på patientens känslomässiga upplevelser av mötet med vården i vårdprocessens olika delar. 4 Steg är ett verktyg att använda i verksamhetens ordinarie förbättringsarbete. Metoden handlar i första hand om kommunikation, bemötande, service och miljö, inte om medicinsk behandling. Handboken är testad inom kirurgisk planerad vård, akutvård och planerad öppenvård. I samarbete med SKL har en nationell Handbok - Patient och personal utvecklar vården tagits fram. Handbokens upplägg med tillhörande stödmaterial är självinstruerande och kan inspirera till förbättringsarbete. Under 2012 har Centrum för Verksamhetsutveckling i Västra Götalandsregionen arbetat med att sprida metoden. Med fokus på att öka patientmedverkan lyfts patienten som en outnyttjad resurs fram i all verksamhetsutveckling. De verksamheter som visat särskilt intresse för detta arbete är primärvården, ett sjukhus som planerar utbyggnad och cancervården genom RCC. Det pågår också ett arbete med att säkerställa patientens delaktighet i förbättringsarbeten kopplat till utbildning och konferenser. I samarbete med SKL har Centrum för Verksamhetsutveckling deltagit i genomförande av sex nationella konferenser om patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet. Ett flertal verksamheter involverar i dag patienter och närstående i sitt pågående förbättringsarbete 13

142 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Nätverket för säker vård För att samordna patientsäkerhetsarbetet äger regelbundna möten rum tillsammans med chefläkarna vid regionens förvaltningar. Regionchefläkaren leder mötena och informerar om, stödjer, samt samordnar insatser inom den nationella satsningen för patientsäkerhet kopplat till prestationsersättning. Inom nätverket sker också erfarenhets- och informationsutbyte med målsättningen att skapa ett gemensamt förhållningssätt inom ramen för regionstyrelsens handlingsprogram och övrigt beslutade riktlinjer för patientsäkerhet. Strukturerad journalgranskning Tjugo journaler slumpvis utvalda journaler per månad vid varje sjukhus har granskats. Som ett stöd i detta arbete anordnades under 2012 två utbildningstillfällen under våren och ett uppföljningstillfälle i oktober månad. Granskningen ger underlag för utvecklingsarbete inom patientsäkerhetsområdet samt ger sjukhusledningarna möjlighet att följa antalet upptäckta skador över tid. Resultat av granskningarna ger också underlag för nationell uppföljning av skador i hälso- och sjukvård. Patientsäkerhetskultur Under 2012 har handlingsplaner avseende patientsäkerhetskultur upprättats för regionen som helhet samt i alla förvaltningar. Handlingsplanerna innehåller mål samt beskrivning av påbörjat förbättringsarbete. Utgångspunkten har varit analysen av resultat från patientsäkerhetskulturmätningen som genomfördes Utvecklingsledare på regionens patientsäkerhetsenhet sammankallar regelbundet ett regionalt nätverk med utsedda kontaktpersoner för patientsäkerhetskultur. Syftet med gruppen är att samordna insatser som innefattas i den nationella patientsäkerhetssatsningen samt informations- och erfarenhetsutbyte. Förvaltningsvisa handlingsplaner togs fram under våren och en regional handlingsplan skrevs med de lokala handlingsplanerna som utgångspunkt. Aktiviteterna i handlingsplanerna följdes upp i september 2012 och den visade att det pågår ett mycket aktivt arbete med att utveckla patientsäkerhetskulturen i samtliga förvaltningar inom Västra götalandsregionen. Några exempel på genomförda aktiviteter på förvaltningsnivå är införandet av patientsäkerhetsronder, SBAR, genomförda seminarier kring händelse och riskanalys, att rutinmässig sätta patientsäkerhet på agendan på APT och på ledningsgruppsmöten, utbildningsinsatser för personal, samt patientinvolvering i förbättringsarbete rörande patientsäkerhet samt i risk & händelseanalyser. 14

143 Aktivitetsplan på regional nivå Utvecklingsledare på patientsäkerhetenheten är kontaktperson för regionen i frågor rörande patientsäkerhetskultur i kontakterna med Sveriges Kommuner och landsting och ansvarar för informationsspridning i organisationen. Kontinuerliga möten i den regionala nätverksgruppen för patientsäkerhetskultur, med av sjukhusen utsedda kontaktpersoner för patientsäkerhetskultur. Fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen, där patientsäkerhetsenheten är en resurs. Utveckla regionens webbsida om patientsäkerhetskultur på för att belysa området samt för att göra information kring patientsäkerhetskultur tillgänglig. Verka för att sprida goda exempel på lyckade interventioner inom regionen. Påbörja ett regionövergripande samverkansarbete kring de prioriterade förbättringsområdena benägenhet att rapportera avvikelser samt överlämningar och överföringar av patienter och information. Påbörja förberedelser inför nästa mätning av patientsäkerhetskulturen våren Utvecklingsledare på patientsäkerhetsenheten är kontaktperson för regionen gentemot företaget Indikator och bistår förvaltningarna med information inför nästa mätning av patientsäkerhetskulturen. Patientsäkerhetsenheten utför regional uppföljning av aktiviteterna i handlingsplanerna för de offentliga förvaltningarna under september 2012 samt i samband med nästa mätning av patientsäkerhetskulturen. Patientsäkerhetsenheten utför regional uppföljning av de privata vårdgivarnas handlingsplaner vid årsskiftet samt i samband med nästa mätning. Trycksår Under 2012 har handlingsplaner avseende trycksårsförekomst upprättats för regionen som helhet samt i alla förvaltningar. Handlingsplanerna innehåller mål samt beskrivning av påbörjat förbättringsarbete. Utgångspunkten har varit analysen av resultat från punktprevalensmätningen våren Utvecklingsledare på regionens patientsäkerhetsenhet sammankallar med regelbundenhet ett regionalt nätverk för trycksår bestående av förvaltningarnas utsedda kontaktpersoner. Aktiviteterna i handlingsplanerna följdes upp i september 2012 och den visade att det pågår ett mycket aktivt arbete med att öka andelen riskbedömningar för trycksår, sätta in tidiga preventiva åtgärder för riskpatienter, förbättra dokumentationsrutinerna kring trycksår och trycksårsprevention, utbildningsinsatser för personal, framtagande/spridning av informationsmaterial mm. Den internationella trycksårsdagen den 16 november uppmärksammades i hela regionen, på alla intranät och flera sjukhus anordnade aktiviteter i anslutning till dagen. 15

144 Aktivitetsplan på regional nivå Utvecklingsledare på patientsäkerhetenheten är regionens kontaktperson för frågor rörande trycksår i kontakterna med Sveriges Kommuner och landsting och ansvarar för informationsspridning i organisationen. Fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen där patientsäkerhetsenheten utgör en resurs. Verka för att sprida goda exempel inom regionen för dokumentation av trycksår. Kontinuerliga möten i den regionala nätverksgruppen för trycksår, med av sjukhusen utsedda kontaktpersoner för trycksår. Regional informationskampanj i samband med den internationella trycksårsdagen, Stop pressure ulcer day den 16 november. Anordna en regional utbildningsdag kring trycksår och trycksårsprevention. Utveckla regionens sida om trycksår på för att visa att trycksår är ett prioriterat förbättringsområde samt för att göra informationen kring trycksår tillgänglig. Ta fram en regional patientinformation om trycksår och trycksårsförebyggande åtgärder. Mäta PPM trycksår årligen (på våren) i Västra Götalandsregionen. Patientsäkerhetsenheten utför regional uppföljning av aktiviteterna i sjukhusens handlingsplaner september 2012 samt hösten Strama arbete mot antibiotikaresistens Ny organisation för Regionens Strama-arbete. Den nybildade Regionala Stramagruppen inledde sitt arbete, med att i samarbete med de sedan tidigare etablerade lokala Stramagrupperna, utarbeta en ny struktur för Strama-arbetet i regionen. Regionala Strama har förutom en övergripande och samordnade funktion övertagit huvudansvaret för arbetet mot primärvården. De lokala Stramagrupperna kommer framför allt att verka mot slutenvården och resurser har och kommer framgent att tillskjutas från förvaltningarna för att skapa så kallade Sjukhusstramagrupper på flertalet av regionens större sjukhus. För de mindre sjukhusen kommer Regionala Strama påta sig detta uppdrag. Avsikten är att Sjukhusstramagrupperna ska vara operativa i samarbete med verksamheterna och sjukhusens läkemedelsansvariga. De kommer att vara en påtaglig resurs vid breddinförandet av infektionsverktyget. Antibiotikaresistensövervakning I Stramas uppdrag ligger att övervaka antibiotikaresistensutvecklingen. Således har en grupp med representanter för samtliga mikrobiologiska laboratorier i regionen påbörjat ett arbete med att generera antibiotikaresistensdata kopplat till den empiriska, dvs initiala behandlingsval vid våra vanligaste infektioner. Data kommer därmed att uthämtas likvärdigt vilket genererar en omfattande, heltäckande resistensdatabas för såväl öppen som sluten vård i regionen. Det skapar möjlighet att snabbare upptäcka övergripande förändringar samt möjlighet till närmare jämförelser mellan t ex sjukhusen utifrån lokal antibiotika användning. 16

145 Informationskampanj: Stoppa invasionen av resistenta bakterier En stor del av året har Regionala Strama tillsammans med regionens informationsavdelning ägnat åt att ta fram informationsmaterial och genomföra en kampanj riktad till patienter och vårdpersonal för att minska onödig antibiotikaanvändning framför allt vid övre luftvägsinfektioner. Kampanjens huvudbudskap var att onödig användning av antibiotika skapar selektion av resistenta bakterier framför allt tarmbakterier, vilket utgör en risk för patienten. Materialet lanserades under en kampanjvecka i oktober med aktiviteter i fyra delar av regionen och har dessutom distribuerats till samtliga vårdcentraler med vårdavtal. Även sjukhusen har fått tillgång till materialet. I samband med dessa aktiviter lanserades även en applikation för I-phone och smartphone med Västra Götalands rekommendationer, den så kallade REK-listan för behandling av infektioner i öppen vård. Appen vid namn StramaVGR, har utarbetats i samarbete med terapigrupp Infektion. Under kampanjveckan genomfördes större informationsträffar för vårdpersonal samt frukostseminarier med lokala media. De sistnämnda resulterade i stor medial uppmärksamhet med flera inslag i lokalradio, lokal-tv samt ca 16 tidningsartiklar i lokalmedia och som sedan även lett till uppföljande inslag och artiklar. Utfallet av mediainslagen har granskats och motsvarade mycket väl de uppsatta målen. Kampanjveckan efterföljdes av en annonskampanj i dagspress, sociala medier och på vissa nätsajter riktad till främst kvinnor, år. Utvärderingen visar på jämförelsevis god kunskap om antibiotika och antibiotikaresistens hos denna målgrupp dock utan större påverkan av själva annonskampanjen utifrån den utvärdering med webbenkät som utförts av mediabyrån. En påtagligt ökad aktivitet på den specifika webbsidan som framtagits för den lokala delen av 1177.se sågs under kampanjperioden, som mest dryga 380 besökare/dag. I samarbete med handelshögskolan pågår även en enkätstudie för att utvärdera om vårdpersonalens kunskap förändrats med anledning av kampanjaktiviteterna. Minskad antibiotikaförskrivning sedan september 2012 Regionala strama har haft som målsättning att under föra ut kunskap om aktuella behandlingsriktlinjer vid övre luftvägsinfektioner. Ett 70-tal vårdcentraler har fått besök av Regionala Stramas allmänläkare med information på APT för all personal om dessa behandlingsriktlinjer. Utbildningsinsatser har även utförts för regionens telefonrådgivningen vid 1177, för ST-läkare inom allmänmedicin, vid fortbildning för distriktsjuksköterskor respektive allmänläkare mfl personalgrupper. Utbildningsinsatserna och kampanjarbetet har sannolikt bidragit till att man sedan september ser en klar minskning av den totala förskrivningen av antibiotika i regionen jämfört den för samma period föregående år. Under perioden oktober-december var denna skillnad 15 recept/1000 invånare och år vilket var den största minskningen i landet under tidsperioden. Sammantaget expedierades i medeltal 389 recept/1000 invånare i Västra Götalandsregionen under Störst minskning har skett för luftvägsantibiotika. 17

146 Infektionsverktyget. Västra Götalandsregionen har som ett av två landsting utgjort pilotprojekt för den nationella satsningen Infektionsverktyget som skall möjliggöra kontinuerlig registrering av bl.a. vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling genom automatiserad insamling av information. Pilotinstallationen har under 2012 varit i skarp drift. Efter utvärderingar har omfattande förbättringar av rapporteringsfunktionerna genomförts och pilotprojektet var vid årsskiftet på väg att avslutas. Grunden är därmed lagd för ett breddinförande av verktyget som kommer att kunna vara ett kraftfullt instrument för att mäta effekterna av förbättringsarbete både avseende vårdrelaterade infektioner och rationell antibiotikaförskrivning. Överbeläggningar Överbeläggningar och utlokaliseringar (när patienter vårdas på enhet som saknar specifik kompetens och uppdrag att vårda patientens tillstånd) innebär på flera sätt ökad risk för vårdskador. Arbetet för att minska överbeläggningar har under året bedrivits inom två områden : Mätning av överbeläggningar och åtgärder för att minska överbeläggningar. För att mäta överbeläggningar och utlokaliseringar på ett enhetligt sätt i hela regionen har ett IT-system utvecklats som hämtar data om vårdade patienter ur sjukhusens olika installationer av det patientadministrativa systemet. Mätningen baseras på nationella definitioner av överbeläggning och utlokalisering. Data från systemet kvalitetsgranskas på respektive sjukhus och har kunnat redovisas från och med september månad 2012 ( se resultatavsnittet). Efter överläggningar med regionledningen har varje förvaltning upprättat handlingsplaner för att minska överbeläggningarna. Handlingsplanerna innefattar följande åtgärder: Förändringar i antalet fastställda vårdplatser (både ökningar och minskningar) Förändringar i fördelning av vårdplatser mellan verksamhetsområden Slutenvård ersätts med dagvård Effektivare processer t.ex. genom tydlig planering inom ramen för konceptet personcentrerad vård Snabbspår för specifika diagnoser Dialog med kommuner (in- och utflöde) Minska vårdskador t.ex. vårdrelaterade infektioner Produktions- och kapacitetsplanering Beredskap att öppna vårdplatser vid hög belastning Tydligare ansvarsfördelning inom sjukhusen 18

147 Vårdgivarövergripande riskanalyser Patientsäkerhetsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen VGR genomför på anmodan av Socialstyrelsen och som framkommer av myndighetens beslut regionövergripande riskanalyser av processer som är likartade för flera förvaltningar eller processer som är förvaltningsöverskridande. Ett exempel den regionövergripande riskanalys som företogs avseende vårdrelaterade infektioner vid neonatalverksamhet. Genom systematiska och fortlöpande analyser och sammanställningen av alla lex Maria-anmälningar och beslut från Socialstyrelsen som rör den hälso- och sjukvård som VGR bedriver kan riskområden identifieras som leder till egna initiativ till regionövergripande riskanalyser. Sammanställningen har pågått under 2012 och rutiner för sådana analyser håller nu på att utarbetas. Införande av det nationella IT-stödet för händelseanalys (Nitha) Nitha är en helt webbaserad applikation tillgänglig över Sjunet utvecklat av CeHis på uppdrag av SKL. Nitha förvaltas av landstinget i Östergötlands län med en styrgrupp som är sammansatt av representanter från olika landsting i Sverige. Nitha utgör ett stöd vid händelseanalys och baseras på metoden i Socialstyrelsens handbok för riskanalys och händelseanalys. Syftet är att underlätta att händelseanalyser görs med hög kvalitet och på ett likartat sätt. Nitha resulterar dels i en rapport som utgör underlag för beslut om åtgärder och handlingsplan, dels i ett kunskapsunderlag som överförs till en nationell kunskapsdatabank. Kunskapsdatabanken skall kunna användas för aggregerade analyser av bakomliggande orsaker och åtgärder på vårdgivar- och nationell nivå, såväl för det löpande patientsäkerhetsarbetet som för forskning om patientsäkerhet. Alltfler landsting och kommuner ansluter sig till Nitha. VGR beslutade 2012 att ge förvaltningarna möjlighet att ansluta sig till Nitha, vilket samtliga förvaltningar ställde sig positiva till. Under hösten 2012 har s k lokala administratörer och superanvändare utbildats för samtliga förvaltningar (utom de minsta ANS, HH och HS som samverkar med KSH och PV). Superanvändarna utbildar nu användare i sina egna förvaltningar. Under våren 2013 kommer Nitha att implementeras i den första förvaltningen och förhoppningen är att alla förvaltningar skall vara med i slutet av Målet är att i första hand alla händelseanalyser som görs i lex Maria-ärenden görs med Nitha och att en överföring av resultaten från samtliga analyser överförs till kunskapsbanken. Genom VGRs höga anmälningsfrekvens (250 anmälningar under 2012) och att händelseanalyser görs för alla lex Maria-anmälningar finns goda förutsättningar för att innehållet i kunskapsbanken och därmed kunskapsunderlaget kommer att växa snabbt, till gagn för patientsäkerhetsarbetet regionalt och nationellt. Vårdgivarövergripande sammanställningar av händelseanalyser och åtgärder Genom den systematiska och kontinuerliga sammanställningen av lex Mariaanmälningar och beslut från Socialstyrelsen (från både lex Maria-anmälningar och klagomål från enskilda) som görs vid Västra Götalandsregionens Patientsäkerhetsenhet kan viktig kunskap erhållas om de brister som är vanligast fö- 19

148 rekommande i flera av verksamheterna. Genom sitt stora befolkningsunderlag som Västra Götalands län erbjuder (1/6 av Sveriges befolkning) med tillhörande egen vårdproduktion kan information från en stor volym av ärenden erhållas som utgör ett kraftfullt underlag för analys och slutsatser. Sammanställningarna möjliggör djupare analyser av olika aspekter i de bakomliggande orsakerna och därigenom kan regiongemensamma insatser göras som fokuserar på sådana områden och aspekter. Under 2012 har ett stort material insamlats och som är under analys. Analyserna bör kunna ge ett underlag för några riktade gemensamma projekt med start under Insamling och sammanställning av data fortsätter under

149 Resultat Händelseanalyser, riskanalyser, avvikelserapporter och lex Mariaanmälningar Nedan visas förvaltningarna arbete så som framgår ur deras egna patientsäkerhetsberättelser och ur avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro (gäller antalet avvikelserapporter). Händelseanalyser 2 Riskanalyser Avvikelserapporter 3 Lex Maria anmälningar Förvaltning PV 59 47? SU NU SÄS SkaS KSH ALS ANS FSS HH FTV HA N 5 0 N 1 N N N 0 Hela VGR Uppgifter som rör händelseanalyser, riskanalyser och lex Maria-anmälningat har hämtats ur respektive förvaltnings patientsäkerhetsberättelse 3 Uppgifter hämtade ur MedControl Pro: antal patientavvikelser utifrån registreringsdatum, upptäcktes på/inträffade på och vårdskada inträffat eller kunnat inträffa 4 Uppgift om antalet gjorda riskanalyser på systemnivå för 2011 är osäkert och anges därför inte här 5 N=uppgift saknas 21

150 Övergripande för hela VGR ses en ökning av aktiviteten inom samtliga parametrar för 2012 jämfört med 2011, vilket talar för att patientsäkerhetsarbetet stärkts ytterligare under det gångna året. Den organisatoriska omstrukturering som skett av primärvärden, som gått från att ha varit fem skilda förvaltningar 2011 till en sammanhållen förvaltning 2012, kan förklara den lilla minskning av antalet händelseanalyser som ses för primärvård 2012, även om antalet avvikelserapporter och lex Mariaanmälningar visar en ökning. Sannolikt har omorganisationen haft betydelse för att inga riskanalyser på organisatorisk/systemisk nivå genomfördes inom primärvården under Antalet avvikelserapporter speglar i första hand benägenheten att rapportera avvikelser som kan hänföras till risk för eller inträffad vårdskada, och inte det verkliga antalet inträffade avvikelser eftersom det kan finnas en betydande underrapportering. Även om stora förbättringar skett de senaste åren behöver benägenheten och förutsättningarna för att en rapportering skall komma till stånd ytterligare stärkas hos hälso- och sjukvårdspersonalen, så att de rapporterade avvikelserna återspeglar den verkliga förekomsten av avvikelser på ett representativt sätt. Några förvaltningar visar en stagnation eller liten minskning av aktiviteterna under 2012 jämfört med Om detta är en tillfällighet eller markerar att gränsen börjar nås för hur omfattande patientsäkerhetsarbetet bör vara, så som det återspeglas i parametrarna, återstår att se för Siffrorna manar dock till att en översyn av arbetet görs och en diskussion förs om orsakerna till stagnationen så att patientsäkerhetsarbetet bedrivs på ett sådant sätt att säkerheten för patienterna kan garanteras. Nedan visas några diagram som jämför utfallet i parametrarna för 2011 och

151 23

152 Lex Maria-anmälningar under 2012 Enligt förvaltningarnas egna patientsäkerhetsberättelser har 250 LManmälningar gjorts under Fördelningen per förvaltning och förändringar mellan 2011 och 2012 framkommer nedan. Av de 250 anmälningarna fanns 207 (83%) registrerade i avvikelsehanteringssystemet vid en utsökning i slutet av januari Enligt MCP fördelade sig anmälningarna avseende suicid och annan orsak på följande sätt mellan förvaltningarna och verksamhetstyper. För att möjliggöra fortlöpande regionövergripande analyser av gemensamma riskområden och trender där omgående åtgärder kan behöva vidtas är målet att samtliga LM-anmälningar registreras i MCP i direkt anslutning till att anmälan görs till tillsynsmyndigheten. Som framgår i figurerna utgör LM-anmälningar p g a suicid nästan 30 % av samtliga anmälningar och där de flesta suicidanmälningarna görs av psykiatrin följd av primärvården. 24

153 Suicid är den alltigenom dominerande orsaken till anmälningar från psykiatrin (96 %). En analys kommer att göras under början av 2013 hur stor andel av självmorden som hade bakomliggande bidragande orsaker som var undvikbara och där utgången skulle kunna rubriceras som en vårdskada. En inte oväntat stor andel (ca 46 %) av anmälningarna av annan orsak än suicid görs inom somatisk sjukhusvård av de opererande verksamheterna (inkl AnOpIVA) men en stor andel görs också av de medicinska specialiteterna. Sannolikt finns det ett utrymme för en ökning av antalet anmälningar från de opererande specialiteterna som enligt Socialstyrelsens vårdskademätning 2007 stod för mer än 60 % av vårdskadorna inom somatisk slutenvård. Även inom psykiatrin torde det finnas ett utrymme för en ökning av anmälningar som har annan orsak än suicid. Med hänsyn till det författningsmässiga kravet att alla suicid, oavsett grad av undvikbarhet, skall anmälas enligt lex Maria kan resursmässiga begränsningar bidra till den mycket låga andelen anmälningar av annan orsak från psykiatrin. Den aviserade förändringen 2013 av föreskriften där detta krav kommer att tas bort kan leda till att resurser frigörs för utredningar av andra allvarliga avvikelser, utöver av sådana självmord som klassas som vårdskador. För de lex Maria-anmälningar som gjorts under 2012 beräknas resultaten av alla internutredningar och händelseanalyser vara tillgängliga för analys under hösten 2013, dels genom att dessa läggs in i MedControl Pro, dels genom beslut från tillsynsmyndigheten. En preliminär sammanställning av de riskområden som berörs i lex Maria-anmälningarna som gjorts under 2012 visar att många avvikelser sker framför allt vid hantering av läkemedel och i anslutning till operation/invasiva åtgärder. 25

154 En fördjupad analys av typ av avvikelser och bakomliggande orsaker kommer att göras under 2013 för att identifiera behov av regionövergripande åtgärder inom dessa områden. Inkomna beslut från Socialstyrelsen 2012 rörande lex Maria och klagomål från enskilda Vid Patientsäkerhetsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Västra Götalandsregionen, görs fr om januari 2012 systematiska och fortlöpande sammanställningar av beslut som rör lex Maria-anmälningar och klagomål från enskilda. Syftet är att genom dessa sammanställningar få viktig kunskap rörande främst vårdskadepanorama, riskområden och orsaksområden som kan utgöra underlag för strategiska beslut om vilka områden inom patientsäkerhetsarbetet som bör genomföras regionövergripande och förvaltningsöverskridande. En sammanställning och analys av beslut som inkommit under det första halvåret bekräftar att, utöver lex Maria-beslut (51), mycket kunskap finns att hämta ur klagomål från enskilda (patienter och närstående; 537 beslut). I drygt en fjärdedel av klagomålsbesluten fanns avvikelser där bakomliggande bidragande orsaker kunde identifieras. Det framkom en stor spridning mellan olika verksamhetstyper avseende andelen klagomål som baserades på avvikelser (d v s händelser som medförde eller kunde medföra vårdskada), se nedanstående diagram som visar andelen (%) beslut med systembrister av samtliga beslut inom respektive verksamhetstyp. 26

155 Analysen omfattar inte brister i yrkesutövningen. Om brister i yrkesutövningen tas med innehåller ca en tredjedel av klagomålsbesluten någon form av patientsäkerhetsrisk, i verksamheten eller yrkesutövningen. Då patientsäkerhetsarbetet i första hand skall bedrivas med ett systemfokus görs analyser främst av de beslut som innehåller systembrister. En stor andel av klagomålen (ca 2/3) har annan orsak än brister i patientsäkerheten. Det är uppenbart att patienten och/eller närstående upplever att sjukvården brustit i sina skyldigheter, även om den medicinska handläggningen kan ha varit felfri. Det finnas därför anledning att närmare analysera orsakerna till klagomål, särskilt inom verksamheter som har en relativt låg andel klagomål med patientsäkerhetsbrister. Här kan faktorer som bemötande, information och tillgänglighet ligga bakom och som bör föranleda förändringar i arbetssätt och attityd. Även om orsakerna inte har direkta patientsäkerhetsmässiga implikationer kan sådana finnas indirekt. Dessutom medför händelserna ett lidande för både patient/närstående och berörd personal, och en användning av resurser som istället skulle kunna läggas på att identifiera och analysera brister i patientsäkerheten. Det finns därför en grund (utöver de sammanställningar som kommer från patientnämnden) för riktade satsningar i syfte att minska anledningen till klagomål, oavsett orsak. En genomgång av samtliga beslut där systembrister framkom (185 beslut) visade 54 fall av vårdskador med katastrofal eller betydande konsekvenser för patienten. Bland dessa fanns 20 dödsfall av vilka 10 framkom efter lex Mariaanmälningar och 10 efter klagomål. Besluten ger ett underlag för närmare analys av riskområden och bakomliggande bidragande orsaker till mycket allvarliga vårdskador. En utökad sammanställning av samtliga beslut för hela 2012 kommer att göras under 2013 för närmare analys. Det stora antalet klagomål där mycket allvarliga avvikelser framkommer och som inte lett till lex Mariaanmälningar visar att det finns ett utrymme för att i än högre grad än som sker idag uppmärksamma allvarliga avvikelser och rapportera dessa i avvikelsehanteringssystemet så att dessa kan leda till internutredningar och lex Mariaanmälningar i syfte att vinna ökad kunskap om patientsäkerhetsläget som underlag för viktiga beslut om vilka inriktningar patientsäkerhetsarbetet bör ha. 27

156 Klagomålen visar också hur viktiga dessa är för kunskapsunderlaget och att dessa därför bör registreras som avvikelser och hanteras som sådana i avvikelsehanteringsprocessen, något som görs i allt större omfattning i VGRs förvaltningar. De så kallade tillbuden, d v s händelser som kunde lett till vårdskada, ses i högre utsträckning i klagomål (37 % av klagomålsbeslut med avvikelser) än i lex Maria-ärenden (24 % av lex Maria-beslut med avvikelser), vilket ytterligare bekräftar betydelsen av klagomål och synpunkter från patienter och närstående. Målet bör vara att samtliga klagomål (oavsett hur de kommit till vårdgivarens kännedom) registreras som avvikelser och utreds på samma kriterier som personalrapporterade avvikelser. För tillbud kan, utöver vanliga händelseanalyser som syftar till att identifiera brister, analyser göras som identifierar framgångsfaktorer och som bidrog till att en vårdskada inte uppstod. Kunskap om sådana framgångsfaktorer kan bidra till en ökad förståelse för hur våra processer skall utformas så att kvaliteten och patientsäkerheten optimeras. I lex Maria-utredningarna, såsom det framkommer av besluten från Socialstyrelsen, kunde i genomsnitt 2,6 bidragande bakomliggande brister/orsaker identifieras per beslut. Detta var något högre än 1,9 per beslut i klagomålsutredningar. En preliminär analys visar inte på några påtagliga skillnader i vilka orsaksområden som identifieras mellan lex Maria-utredningar och klagomålsutredningar. De 4 vanligaste orsaksområdena framkommer av nedanstående diagram (andelen, %, av besluten med avvikelser anges). Materialet ger underlag för fördjupade analyser av innehållet under respektive orsaksområde för att identifiera aspekter där särskilda regionövergripande åtgärder kan vara av betydelse för att stärka patientsäkerheten. Ett särskilt fokus bör läggas på rutiner och riktlinjer som bör beakta ändamålsenligheten med de rutiner som framställs, deras tillgänglighet och aktualitet. Det är sannolikt så att antalet rutiner och riktlinjer inte med nödvändighet behöver öka, utan snarare bör de gallras och omformuleras så att de blir mer användbara. Regionövergripande riskanalys av neonatalvården En regionövergripande riskanalys avseende vårdrelaterade infektioner vid neonatalverksamhet har genomförts under En handlingsplan håller på att upprättas som bör fastställas under våren Regionövergripande riktlinjer för trakeostomivård Under 2012 har patientsäkerheten för patienter som vårdas med s k trakeostomi och trakealkanyl förbättrats genom fastställande av regionövergripande riktlinjer för hur dessa patienter skall vårdas. En plan för uppföljning av hur dessa riktlinjer har implementerats och tillämpas kommer upprättas och genomföras under

157 Trycksår Målen i den regionala handlingsplanen för 2012/2013 har formulerats på grundval av resultatet i 2012 års punktprevalensmätning som genomfördes i samtliga sjukhusförvaltningar under vecka 10. Resultatmål: Andelen trycksår/tryckskada grad % för Västra Götalandsregionen. Processmål: En procentuell höjning med 100 % av andel dokumenterade riskbedömningar på patienter > 70 år inom 24 timmar. Andel patienter i Västra Götalandsregionen med trycksår/tryckskada grad 1-4 Analys Andelen trycksår för Västra Götaland har ökat från 15 % år 2011 till 18 % år 2012, jfr riket 17 %. Resultatet är inte tillfredställande. Möjliga förklaringar till det försämrade resultatet kan dock vara att det saknas en systematik i såväl riskbedömning, åtgärder och uppföljning av trycksår på en mer övergripande nivå. Lokalt har mycket gjorts, men det ger inte utslag i det övergripande resultatet. Systematik saknas även för dokumentation av trycksår och trycksårsförebyggande åtgärder i patientjournalen. Det förändrade urvalet av patienter påverkar också utfallet. Handlingsplaner har nu tagits fram såväl lokalt som regionövergripande och det pågår för närvarande aktivt utvecklingsarbete inom trycksår på regionens samtliga sjukhus. 29

158 Patienter > 70 år som riskbedömts avseende trycksår inom 24 timmar Riket VGR Frölunda Specialistsjukhus SÄS Skaraborgs Sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset NU sjukvården Kungälv Alingsås 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Nej Ej svar Analys Riskbedömning var dokumenterad inom 24 timmar för 12 % av patienterna >70 år. Resultatet är inte tillfredställande. Dock måste man beakta att det görs betydligt fler riskbedömningar än så, men inte inom 24 timmar. En annan förklaring är bristande dokumentationsrutiner, eller att informationen förs in i journalen då de 24 timmarna har passerat. För att förbättra resultatet i kommande punktprevalensmätningar måste man dels göra fler tidiga riskbedömningar, men man måste också arbeta med att förbättra dokumentationsrutinerna kring trycksår. Ett sådant arbete pågår förnärvarande. 30

159 Vårdrelaterade infektioner Ovanstående figur visar utvecklingen av antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård mätta vid en dag två gånger per år. Utvecklingen som till en början visade en sjunkande tendens har nu planat ut. Bilden överensstämmer med den som redovisas för riket som helhet. Orsakerna till att minskningen avstannat kan vara flera och hänföras både till bristande rutiner och förändrad patientsammansättning på våra avdelningar. En rimlig slutsats är att vi nu inte kan förvänta oss att enbart ökad följsamhet till allmänna hygienregler kan ge ytterligare minskning utan riktade insatser mot de olika typerna av vårdrelaterade infektioner måste vidtas. 31

160 Basala hygienrutiner och klädregler Ovanstående figur visar följsamheten till basala hygienregler och klädregler inom sluten vård. Resultaten varierar och de sjukhus som ligger lägst har påbörjat aktiviteter för att öka följsamheten 32

161 Överbeläggningar Antal per 100 disponibla vårdplatser Sverige Västra Götalandsregionen Överbeläggningar somatisk vård 2012 Alingsås Lasarett Kungälvs sjukhus NU sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus September Oktober November December Överbeläggningar psykiatrisk vård 2012 Antal per 100 disponibla vårdplatser Sverige Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus NU sjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset Skaraborgs sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus September Oktober November December Ovanstående figurer visar överbeläggningar inom somatisk vård (kroppssjukvård) och psykiatrisk vård från det att samordnade mätningar startade i september Kvalitetsäkring av data pågår fortfarande, data måste därför behandlas som preliminära. Man kan dock konstatera att antalet överbeläggningar inom Västra Götalandsregionen verkar vara märkbart högre än riksgenomsnittet, i alla fall för den somatiska vården. Indikatorn för överbeläggningar baseras på disponibla vårdplatser och vårdade patienter kl dagligen. Antal överbeläggningar räknas fram på vårdavdelningsnivå och adderas till 33

162 sjukhusnivå. Negativa tal räknas som noll, dvs. en överbeläggning kan aldrig kompenseras av en ledig plats på annan vårdavdelning. Den redovisade siffran för varje månad är ett medelvärde för alla dagarna den aktuella månaden och uttrycks som antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. Övergripande mål och strategier för kommande år I budgeten för 2013 har regionfullmäktige formulerat övergripande mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet på följande sätt: För bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete med att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerhet. Det är ett arbete som ska bedrivas metodiskt och utifrån ett patientperspektiv. Det är en förutsättning för att invånarna ska ha ett högt förtroende för vården. Antalet vårdskador, bland annat vårdrelaterade infektioner och skador som följd av över- eller felförskrivning av läkemedel, ska minimeras. Alla nivåer i sjukvården ska använda ledningssystem för att arbeta systematiskt med mål, åtgärder, ansvar, uppföljning och utvärdering. Arbetet ska vara långsiktigt och patientorienterat och präglat av ett förebyggande arbetssätt, faktabaserade beslut och samverkan. Västra Götalandsregionens gemensamma vårdprogram ska ingå som en del av ledningssystemet. IT ska användas som ett verktyg för att skapa en säker hälso- och sjukvård. Arbetet med en gemensam sjukvårdsjournal för varje patient är av stor betydelse för att skapa en större trygghet för patienten och ge en bättre helhetsbild för vårdpersonalen. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården ska minska. Förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer ska minska.. Mål och strategier har ytterligare konkretiseras i form av ett handlingsprogram för God vård som redovisats i inledningen av denna patientsäkerhetsberättelse. En viktig del av det strategiska arbetet för ökad patientsäkerhet är att skapa och vidmakthålla ett fungerande ledningssystem. Socialstyrelsen har i SOSFS 2011:9 fastställt krav på vårdgivares ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Regiondirektören har fattat beslut om fortsatt arbete med att utveckla ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete på regional nivå. Patientsäkerhetsberättelsen upprättad av patientsäkerhetsenheten 1 mars 2013 Claes-Håkan Björklund Regional chefläkare 34

163 Ärende 22

164

165

166 Beslutad HSU Ärende 7 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Dnr RS Plan för genomförande av handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Ärendets bakgrund Vid sitt sammanträde den 19 juni 2012 behandlade hälso- och sjukvårdsutskottet handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland - Regional handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre. Samtidigt beslutades också att: - Översända handlingsplanen för synpunkter till de fem vårdsamverkansgrupperna. - Uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till utskottet med förslag till genomförandeplan. Synpunkter inhämtades från vårdsamverkansgrupperna under sommaren/hösten 2012 och arbetades i tillämpliga delar in i handlingsplanen som sedan utkom i en reviderad version. Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade därefter på sitt sammanträde den 10 oktober 2012 att ställa sig bakom den föreslagna inriktningen i handlingsplanen. Handlingsplanen Det övergripande målet med handlingsplanen är att den enskilde ska uppleva trygghet och säkerhet, kontinuitet och samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan eller vilka behov han eller hon har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen, det vill säga äldreomsorg, hemsjukvård, primärvård och länssjukvård ska samverka runt den äldre. Den viktigaste uppgiften är att skjuta upp tidpunkten för att bli mest sjuk äldre men när, eller om, detta inträffar ska vi erbjuda en god hälso- och sjukvård i linje med vår vision om Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Med denna målbild beskrivs i handlingsplanen tre viktiga processer i en sammanhållen vård och omsorg: Före som handlar om proaktivt arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom samt riskidentifiera och vidta åtgärder. Under innefattar dels den nära vården (kommun, primärvård, specialiserad öppenvård), dels slutenvård på sjukhus. Efter handlar om uppföljning, registrering, utvärdering och återföring av resultat på individ- respektive systemnivå. Handlingsplanen har en nära koppling till den statliga överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Genomförandeplanen Under hösten 2012 påbörjades arbetet med en genomförandeplan för de i handlingsplanen beskrivna insatsområdena. Arbetet leds av en projektledare och sker i samverkan med de delregionala vårdsamverkansgrupperingarna och ledningskraftsteamen. De organisationer som ingår i samverkan har sedan att tillsammans och var för sig i den egna linjen följa och stödja detta arbete samt ta ansvar för genomförande och uppföljning av planen. Aktiviteterna i genomförandeplanen samt ansvar för genomförandet av dem framgår av matrisen på följande sidor. I matrisens första kolumn (Målområde) finns handlingsplanens insatsområden, deras mål och indikatorer beskrivna. I nästa kolumn finns sedan aktiviteterna som behövs för att uppnå målen. Ansvar för genomförandet specificeras i tredje kolumnen. Avslutningsvis finns en kolumn där uppdrag och verksamheter med en nära koppling till handlingsplanen redovisas.

167 Organisation Arbetet med handlingsplanen och dess genomförande har en nära koppling till ett flertal arbeten som pågår i Västra Götaland, inom såväl VGR som kommunerna. För en sammanhållen vård mellan kommunerna och VGR finns på den politiska nivån Politiska samrådet VGR- Västkom (SRO). På tjänstemannanivå behandlas frågorna i Ledningsgrupp för samverkan VGR/ VGK (LiSA) och i Länssamverkansgrupp VGR/VGK inom äldreområdet som är under etaberling. Inom VGR har bildats en avstämningsgrupp med representanter från olika områden/ enheter inom HSA samt HSNK - Avstämningsgrupp avseende sjuka äldre (Agsäl). Parallellt måste avstämning och kommunikation med vårdsamverkansgrupperingarna ske kontinuerligt. Det är de ingående parterna i dessa grupper som i mångt och mycket har att genomföra aktiviteterna i planen. Arbetet har också koppling och beroenden till flera av de regiongemensamma uppdragen i arbetet med hälso- och sjukvårdens utveckling. Samverkan med kommunerna Denna genomförandeplan har tagits fram på uppdrag av HSU. Samtidigt förutsätter genomförandet en nära samverkan med kommunerna och den kommunala vård och omsorgen. Som framgått ovan finns arenor för denna samverkan och handlingsplanen är känd i länet. Det bör således finnas goda förutsättningar att genomföra även de aktiviteter som kräver en samverkan med kommunerna. Ekonomi Handlingsplanens utgångspunkt och förslagen som lämnas riktas mot den enskilde individen som ska erbjudas en god vård och omsorg. Utgångspunkten är en sammanhållen vård och omsorg där den enskilde får ett professionellt och effektivt omhändertagande utan att organisatoriska gränser lägger hinder i vägen. Mot denna bakgrund har de eventuella resursbehov och hemtagningsvinster, för att anpassa berörda organisationer till insatserna, ännu inte varit möjliga att bedöma. I takt med att planen genomförs måste detta uppmärksammas och ekonomiskt värderas. För att ha en beredskap för detta och för att driva på utvecklingen föreslås att 10 mnkr reserveras i HSU:s budget för Särskilt angeläget bedömer projektledningen att insatserna som avser riskidentifiering, förbättrad vårdplanering och prehospital vård är och behöver snarast komma igång för att minska undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Som beskrivits ovan har handlingsplanen en nära koppling till överenskommelsen mellan Staten-SKL om sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre och ska bidra till att uppnå målen i överenskommelsen. Till en del av dessa mål finns prestationsersättningar. Även om det inte är dess primära syfte, är förhoppningen förstås att handlingsplanen ska bidra till att länet får del av dessa prestationsersättningar. Detta är då en möjlig finansieringskälla för utvecklingsinsatser. Då hälso- och sjukvårdsutskottet tar en ekonomisk risk enligt ovan bör således sådana medel komma hälso- och sjukvårdsutskottet tillgodo. Därtill finns i budgeten avsatt särskilda medel för att utveckla den nära vården vilket också ligger i linje med handlingsplanens intentioner. Tidplan Handlingsplanen för sjuka äldre omfattar tidsperioden Många av aktiviteterna i är av sådan karaktär att de inte har ett slutdatum utan snarare måste genomsyra det dagliga arbetet framöver. Månatlig uppföljning kommer under 2013 att ske avseende indikatorerna i överenskommelsen om mest sjuka äldre. Löpande uppföljning av arbetet kommer också att ske i den ovan nämnda Agsäl-gruppen. Djupare uppföljning och analys kommer att redovisas årligen till HSU under 2013 och Under 2014 måste också en utvärdering ske inför det fortsatta arbetet. 2

168 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta: 1. Insatserna i den regionala handlingsplanen Det Goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland fullföljs i enlighet med föreliggande genomförandeplan. 2. I genomförandet ska regionen samverka med den kommunala verksamheten i tillämpliga delar. Hälso- och sjukvårdsutskottets beslut för egen del: mnkr reserveras i hälso- och sjukvårdsutskottets budget för 2013 i syfte att stödja genomförandet av handlingsplanen. 2. Uppföljning och återrapportering till hälso- och sjukvårdsutskottet sker kvartalsvis. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att omgående påbörja genomförandet och samordningen i enlighet med redovisat förslag. 4. Krav- och kvalitetsboken för VG- primärvård och vårdöverenskommelser uppdateras för att stödja införandet av föreslagna insatser. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Johansson Chef område Vårdmodeller och Tillgänglighet 3

169 Genomförande av Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Process FÖRE: Hälsofrämjande, riskidentifierande och förebyggande verksamhet MÅLOMRÅDE MÅL OCH INDIKATOR AKTIVITET ANSVAR ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/VERKSAMHET 1:1 Tillgänglig och samordnad information. Mål: En väg in. Alltid kommit rätt Indikator: Patientenkät 1177 utvecklas och breddas. Medarbetarportal skapas. SVR informeras, uppdaterar råden utifrån handlingsplanen Infokampanj målgruppen Medarbetarutbildning Hälso och sjukvårdsavdelningen (HSA) utser idégrupp för att ta fram en uppdragshandling. Samordnas med kommunernas informationsstrategier och planer. Beställaren i överenskommelser 1:2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet på vårdcentral Mål: Alla VC har en funktion som erbjuder 65+ att ha koll över sin hälsa över tid Införa funktion, som erbjuder 65 + att ha kontroll över sin hälsa på alla vårdcentraler. Fast vårdkontakt skall erbjudas. Ägare Beställare KoK-bok Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Uppdrag koncernledningen (KLG H&S). Indikator: Antal VC som infört funktionen och antal personer med fast vårdkontakt i förhållande till antalet 65+. Nätverket för Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer (HFS) Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

170 MÅLOMRÅDE Mål och Indikator AKTIVITET ANSVAR Genomförande ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/VERKSAMHET 1:3 Riskidentifiering, proaktiv vårdplanering och hälsostyrning i samverkan Mål: 65+ med risk är identifierade och har en proaktiv vårdplan och fast vårdkontakt och får en aktiv hälsostyrning. Indikator: Undvikbar slutenvård, återinskrivning inom 30 dagar. Antal genomförda riskidentifieringar Vårdcentraler och sjukhus identifierar personer med risk för ohälsa, upprättar proaktiv/aktiv vårdplan i samverkan och arbetar gemensamt med aktiv hälsostyrning. Primärvården involveras i de hälsostyrningsaktiviteter som redan pågår. Möjlighet till vårdplanering i enskilds hem samt uppföljande hembesök skapas. Senior Alert, Tryggve eller motsvarande rutin används. Primärvårdsutförare och sjukhus. Delregional vårdsamverkan initierar, stödjer och följer upp arbetet inom vårdcentraler, sjukhus och kommun. Aktiv hälsostyrning. Analysarbete Undvikbar slutenvård, En mer sammanhållen vård för vårdtunga patienter. Riskidentifiering på akutintag, SU Införande av handlingsplan för äldre och läkemedel Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

171 Process Under 1: Sammanhållen nära vård och omsorg MÅLOMRÅDE MÅL OCH INDIKATOR AKTIVITET ANSVAR GENOMFÖRANDE ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/AKTIVITETER 2:1 Övergripande och samordnad individuell vårdplan.. Mål: Alla med identifierad behov har en individuell vårdplan. Indikator: Antal genomförda vårdplaneringar och upprättade vårdplaner. Struktur, innehåll och rutin för en övergripande och samordnad vårdplan skapas och införs. Patientversion i pappersform tas fram och införs i verksamheterna Medarbetarutbildning HSA:Uppdragshandling tas fram. Vårdsamverkan/utvecklingsledare/ Linjen ansvarar för införandet Uppdatering av SVPL alt NPÖ för att möjliggöra gemensam vårdplanering Ansvar länsövergripande utveckling Klara SVPL Nationell Patient Översikt (NPÖ) En mer sammanhållen vård för vårdtunga patienter TRYGGVE In-och utskrivningsklar patient PRIMUS-projektet (Primärvårdspatienter Ut från Sjukhus) Handlingsplan Läkemedel och äldre Riktlinjer demens- och palliativ vård 2:2 Sammanhållen nära vård, rehabilitering och omsorg Mål: 24 timmars-verksamhet i samverkan kommun, primärvård och öppen specialiserad vård. Indikator: Undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar Införa rutiner för snabbt insatt vårdplanering och insatser i hemmet dygnets alla timmar. Skapa mobila hemsjukvårdsteam alt hembesöks-verksamhet och effektiv prehospital vård samt direktinläggning vid behov. Vårdsamverkansgrupperna och resp. linjeorganisation Projekt med försöksmedel från SKL: In-och utskrivningsklar, TRYGGVE Handlingsplan Läkemedel och äldre Riktlinjer demens- och palliativ vård Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

172 Målområde MÅL och INDIKATOR Aktivitet Ansvar GENOMFÖRANDE ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/Aktiviteter 2:3 God och säker läkemedelsbehandling Mål: Minskning av utfallet för nedanstående tre indikatorer Indikator: * Olämpliga läkemedel för dem som fyllt 75 år och äldre. * Läkemedel mot psykos för dem som är 65 år och äldre och har dos-disp. * Användning av antiinflammatoriska läkemedel för dem som fyllt 75 år och äldre Riktlinjer och Handlingsplan för äldre och läkemedel samt riktlinjer öppenvårdsdos implementeras. Struktur för regelbundna Läkemedelsgenomgångar tas fram och införs. Rutiner för läkemedelsansvarig läkare. Medarbetarutbildning Samarbetsavtal med Center för ehälsa i Samverkan avseende införandet av den nationella ordinationsdatabasen, NOD. Vårdcentraler, sjukhus och motsvarande enheter med läkemedelsansvar i samverkan med kommunerna. Beställaren: Följa läkemedelsindikatorerna i SPEAR samt vid årlig uppföljning fokusera på läkemedelsgenomgångar. Handlingsplan Läkemedel och äldre, Terapigrupp SoS: Indikatorer för god läkemedelsterapi för äldre SKL finansierade försöksprojekt: Tryggve-Lär ut 2:4 God vård vid demenssjukdom Mål: Alla personer som insjuknat i demenssjukdom får utredning, diagnos och med registrering i Swedem. Indikator: Antal personer med demenssjukdom som erhållit utredning och registrering i SweDem. Antal utförda BPSD-registrer. Nat riktlinjer implementeras och enheterna ansluts till och registrerar i SweDem och BPSDregistren. Standardiserat arbetssätt vid BPSD symptom införs. Tvärprofessionell teamarbete, personcentrerad vård och anhörigstöd utvecklas. Medarbetarutbildning Vårdcentralerna ansvarar för utredning diagnos och registrering. HSA-Kommuner: Länsövergripande fortbildning och stöd för inplementering Samverkan och resp linje avseende teamarbete mm..beställare: uppfölning av demensvård vid vårdenheterna. Ägare-Beställare: KOK-boken Regionuppdrag Demensriktlinjer Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

173 Målområde MÅL och INDIKATOR Aktivitet Ansvar GENOMFÖRANDE ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/Aktiviteter 2:5 God nutrition förebygger sjukdom och skada: Preventivt arbetssätt: fall, trycksår och undernäring. Mål: Rutiner för riskidentifiering och registrering är införda. Rutiner för riskidentifiering tas fram och införs i regionens och kommunernas verksamheter. Åtgärderna i Senior Alert tillämpas och registreras där detta lämpar sig. Utförare i resp linje inom kommun och region. Vårdsamverkansgrupperna skapar samverkansmöjligheter. Ägare-Beställare KoK-bok SVPL-Klara Indikator: Genomförda riskidentifieringar och registrering i SENIOR ALERT Tillgång till dietist för utredningar skapas. 2:6 God mun- och tandhälsa. Preventivt arbetssätt. Mål: * 90 % av de som bor på SÄBO har blivit riskbedömda och med registrering i SENIOR ALERT. Indikator: Utförda Bedömningar ROAG med registrering i SENIOR ALERT Utveckla former för samverkan med tandvården inom resp organisation. Införa rutiner för registrering i SENIOR ALERT Vårsamverkansgrupperna och resp linjeorganisation. Beställare- överenskommelse. KOK-Bok Beställare: upphandlad verksamhet avseende munhälsobedömningar och uppsökande tandvård Tandhälsan SOS-riktlinjer mm Uppsökande Nödvändig Tandvård. Tandvårdsförvaltningen och Mariestads Kommun: projekt bättre tandhälsa för äldre Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

174 Målområde Mål och Indikator Aktivitet Ansvar Genomförande ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/VERKSAMHET 2:7 God och samordnad rehabilitering Mål: Sammanhållen vård, rehabilitering och omsorg Indikator: Andel SVPL där rehabiliteringsbehovet är bedömt Antal utskrivna FAR. Säkerställa samverkan och tillgänglighet för den enskilde och aktuella vårdgivare i vårdkedjan. Individuell vårdplan inkl rehab. Rutiner för FAR-bedömningar Utbildning av personal, vårdtagare och anhöriga Vårdsamverkan, resp linjeorg. KOK-boken ägaren och beställaren Beställare: Uppföljning i SPEAR Vårdval Rehabilitering Aktiv hälsostyrning En mer sammanhållen vård för vårdtunga patienter 2:8 Specialistsjukvård i hemmet Mål: Sammanhållen vård och omsorg Indikator: Undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar Utveckla och implementera verksamhet i samverkan sjukhus, primärvård och kommun. Fast vårdkontakt för samordning. Avancerad Sjukvård i hemmet. Utförare/linjen inom kommun och region. Vårdsamverkansgrupperna skapar samverkansmöjligheter. HSU, Regionstyrelse Utförarstyrelser Beställare överenskommelse Ny vårdnivå-pilotprojekt kring samverkande sjukvård i hemmet. NU-sjukvården Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

175 MÅLOMRÅDE AKTIVITET ANSVAR GENOMFÖRANDE ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/VERKSAMHET 2:9 God vård i livets slutskede och ett värdigt slut Mål: se indikatorer nedan Indikator: 70 % av dödsfallen skall vara registrerade i Svenska palliativregistret. Nat riktlinjer, kunskapsstöd och nationellt och regionalt vårdprogram införs i aktuella verksamheter. Utifrån den kunskap som Registrering i palliativregistret erbjuder införa strukturerad vård i livets slutskede på alla aktuella enheter. Vårdsamverkan och linjeorganisationerna. Nationella riktlinjer och vårdprogram Länsgemensamt uppdrag avseende kunskapsstöd 5 % ig förbättring av de fyra indikatorerna i registret: Brytpunktsamtal Val av vårdform, Skattning och åtgärd mot smärta och andra symtom, Ensamhet i dödsögonblicket Efterlevandesamtal. Medarbetarutbildning Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

176 Process Under 2: Sammanhållen vård och omsorg vid Sjukhusvård MÅLOMRÅDE AKTIVITET ANSVAR GENOMFÖRANDE ÖVERLAPPANDE UPPDRAG/VERKSAMHET 3:1 Direktinläggning på sjukhus Mål: Direktinläggning möjlig på regionens samtliga länssjukvårdsenheter Indikator: Antal och andel direktinläggningar Kriterier för behov av sjukhusets resurser och direktinläggning tas fram. Direktkontakt läkare-läkare möjliggörs Rutiner för direktinläggning formaliseras. Rutiner för särskild triagering av äldre på akutintag tas fram Utförare/linjen inom kommun och region. Vårdsamverkansgrupperna skapar samverkansmöjligheter. Beställare överenskommelse Snabbare och bättre omhändertagande jour-akutmott. En mer sammanhållen vård för vårdtunga patienter. Aktiv hälsostyrning Prehospital vård, Nu sjukvården 3:2 Sjukhusvistelse, SVPL, utskrivning och uppföljning Mål: Sammanhållen vård och omsorg Indikator: Undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar SVPL-utveckling. Rutiner för Läkar-läkarkontakt tas fram. Rutiner tas fram för Utskrivning och kommunikation av pat då SVPL inte är aktuellt. Skriftlig patientinformation Uppföljning inom 48 timmar efter sjukhusvistelsen Medarbetarutbildning Utförarstyrelser-ledningar Beställare- överenskommelse Vårdsamverkan Resp linje SVPL-utveckling-kravspec och beställning Lanstingsgemensamt utvecklingsarbete för en mer sammanhållen vård om vårdtunga patienter Aktiv Hälsostyrning Trygg hemgång SKL finansierade försöksprojekt: In-och utskrivningsklar,tryggve Genomförandeplan, Det Goda livet för sjuka äldre i VG

177 Ärende 23

178

179

180

181

182

183

184 Ärende 10 Datum Diarienummer RS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Lars-Göran Moberg Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen Ärendet Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 30 maj 2012 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio lokalsjukhusen. I en tidigare rapport Närsjukvård närsjukvårdscentrum beskrevs fyra nivåer av närsjukvård beroende på lokala förutsättningar. Nivå 1 innebär en fokusering på primärvårdsuppdraget och samverkan med kommunal verksamhet. I nivå 2 adderas specialistmottagningar. Till nivå 3 läggs dagkirurgi och slutenvård. Nivå 4 innebär att sjukhuset, utöver övriga uppdrag, tar emot regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. En rapport har nu färdigställts med anledning av uppdraget. Rapporten beskriver vilka sjukhus som kan grupperas på respektive nivå. Rapporten är en första del av det pågående uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Ett antal aktiviteter tar vid när beslut har fattats. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta 1. Godkänna genomförd utredning om utveckling av närsjukvårdscentrum i Västra Götaland. 2. Utredningens beskrivning av fyra nivåer av närsjukvård ska utgöra grund för beställning, planering och utveckling av verksamheten vid sjukhusen enligt följande: Nivå 2 Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil, Dalslands sjukhus Bäckefors, Skaraborgs sjukhus Mariestad Nivå 3 Skaraborgs sjukhus Falköping, Angereds Närsjukhus Nivå 4 Skaraborgs sjukhus Lidköping, Södra Älvsborgs sjukhus Skene, Alingsås Lasarett, Frölunda Specialistsjukhus.

185 3. Uppdra till hälso- och sjukvårdsnämnderna, styrelserna för sjukhusen, och styrelsen för beställd primärvård att i kommande vårdöverenskommelser fullfölja utredningens intentioner samt att intentionerna i tillämpliga delar ska inarbetas i kommande Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård. 4. Utredningen ska utgöra en av utgångspunkterna för de regiongemensamma uppdragen i pågående arbete med hälso- och sjukvårdens utveckling. 5. Västra Götalandsregionens lokala företrädare inom hälso- och sjukvården ska i genomförandet av utredningens intentioner samverka med den kommunala verksamheten. 6. Uppdra till hälso- och sjukvårdsutskottet att följa genomförandet av arbetet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Johansson Chef Område Vårdmodeller och Tillgänglighet

186 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade den 30 maj 2012 att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio lokalsjukhusen Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil, Dalslands sjukhus Bäckefors, Skaraborgs Sjukhus Mariestad, Skaraborgs Sjukhus Falköping, Skaraborgs Sjukhus Lidköping, SÄS Skene, Alingsås Lasarett, Angereds Närsjukhus och Frölunda Specialistsjukhus. Denna rapport är också en första del av uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Syftet är att bidra till att tillgodose befolkningens behov av såväl nära vård som av god tillgänglighet till planerad vård. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten och klara cirka 80 procent av invånarnas sjukvårdskontakter. För att förbättra tillgängligheten och korta köerna måste den planerade vården få tillräckligt utrymme. Det innebär att vissa planerade ingrepp kan komma att koncentreras till färre sjukhus för att nå hög kvalitet och kostnadseffektivitet. I en tidigare rapport Närsjukvård närsjukvårdscentrum (dnr (RS ) beskrivs fyra nivåer av närsjukvård beroende på lokala förutsättningar. Nivå 1 innebär en fokusering på primärvårdsuppdraget och samverkan med kommunal verksamhet. I nivå 2 adderas specialistmottagningar. Till nivå 3 läggs dagkirurgi och slutenvård. Nivå 4 innebär att sjukhuset, utöver övriga uppdrag, tar emot regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. Denna rapport beskriver vilka sjukhus som kan grupperas på respektive nivå. Detta innebär att några sjukhus, utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvården, också kan bli föremål för regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården där det finns

187 2 bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus eller där det finns ett värde av att samla ingrepp för att säkra den medicinska kvaliteten. De sjukhus som inte kan ta emot regiongemensamma uppdrag inom planerad vård, tillförsäkras en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Utifrån nivåindelningen, nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar delas sjukhusen in i följande nivåer: Nivå 2: Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil, Dalslands sjukhus Bäckefors, Skaraborgs Sjukhus Mariestad Nivå 3: Skaraborgs Sjukhus Falköping, Angereds Närsjukhus Nivå 4: Skaraborgs Sjukhus Lidköping, SÄS Skene, Alingsås Lasarett, Frölunda Specialistsjukhus För att säkerställa att sjukhusen kan vara en del av navet för lokal samverkan bör placering av primärvårdens jourverksamhet vid närsjukvårdscentrum utredas och övervägas i samband med Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård för Denna rapport ska ligga till grund för såväl lokala vårdöverenskommelser mellan beställare och utförare som för vidare diskussioner mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Bakgrund Sverige har en framstående hälso- och sjukvård som visar goda resultat och de flesta patienter är nöjda med den vård de får. Teknikutvecklingen och nya medicinska behandlingar har skapat förbättringar för patienterna. Utvecklingen inom vården och omsorgen bygger i ökande grad på kunskapsstyrning och nationella riktlinjer. I oktober 2012 tog regionstyrelsen beslut om idéskissen Framtidens hälso- och sjukvård 2025 med visionen Det goda livet med Sveriges bästa hälso- och sjukvård. Idéskissen visar bland annat vägen till En stärkt närsjukvård Lokalsjukhusens framtida roll En säkrad vårdplatstillgång Ett förbättrat omhändertagande I Framtidens hälso- och sjukvård konstateras att den demografiska utvecklingen med ett ökat antal äldre kommer att ställa krav på ökad sjukvårdsproduktion. Förändringen av sjukvårdsbehovet fram till 2025 beror dock inte bara på demografin utan också på den medicintekniska utvecklingen och andra faktorer, till exempel bättre förebyggande insatser, som i sin tur kan innebära både ökande och minskande behov. För att möta ökade behov måste Västra Götalandsregionen kontinuerligt arbeta med förbättringsarbete. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Den nära vården bör klara cirka 80 procent av medborgarnas sjukvårdskontakter. Detta sker genom bred samverkan över specialitets- och organisationsgränser. För att förbättra tillgängligheten och korta köerna måste den planerade

188 3 vården få tillräckligt utrymme. Det innebär att vissa elektiva ingrepp kan komma att koncentreras till färre sjukhus i syfte att nå hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Sjukvården behöver organiseras och struktureras med stor flexibilitet för att kunna möta nya utmaningar. Ett regiongemensamt arbete behövs för att öka kvalitet och effektivitet där hänsyn tas till vård- och resursbehovet i regionens alla delar och där det finns en kunskap om olika specialiteters utveckling. En viktig del av Framtidens hälso- och sjukvård har varit att peka på den roll som lokalsjukhusen kan spela i förstärkningen av närsjukvården. Hur dessa sjukhus fungerar idag och hur en framtida nivåindelning av dessa kan se ut är beskrivet i delrapporten Närsjukvård Närsjukvårdscentrum som redovisades för hälso- och sjukvårdsutskottet (RS ) (Bilaga 1). Uppdrag Utifrån delrapporten Närsjukvård Närsjukvårdscentrum gav hälso- och sjukvårdsutskottet den 30 maj 2012 hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio sjukhus som beskrivits i delrapporten. Regionstyrelsen beslutade vidare den 9 oktober 2012 att ge regiondirektören i uppdrag att fortsätta arbetet kring hälso- och sjukvårdens utveckling. I det fortsatta arbetet samlas uppdrag och insatsområden från Framtidens hälso- och sjukvård med andra regiongemensamma utvecklingsaktiviteter. Uppdraget från hälso- och sjukvårdsutskottet att utreda de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum har inkluderats i detta arbete och samfasats med uppdraget om Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Syfte Syftet är att bidra till att tillgodose befolkningens behov av såväl nära vård som av god tillgänglighet till planerad vård. De lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum i anslutning till de tio sjukhus beskrivna i delrapporten Närsjukvård - närsjukvårdscentrum behöver då utredas. I första hand skall det anges vilka sjukhus som kan grupperas på respektive nivå enligt den indelning som är gjord. Detta innebär att några sjukhus, utöver att vara en del av navet för lokal samverkan, också ska bli föremål för regiongemensamma uppdrag inom opererande verksamheter där det finns bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus. För att säkerställa att sjukhusen kan vara en del av navet för lokal samverkan kan placering av primärvårdens jourverksamhet vid närsjukvårdscentrum övervägas i samband med Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård för Arbetssätt Arbetet har avrapporterats till koncernledningen för hälso- och sjukvård som är styrgrupp för arbetet. Arbetsgruppen har bestått av representanter från ägare, beställare och utförare.

189 Madeleine Andersson, Jan Carlström, Bengt Ekelund, Hans Ekman, Åsa Elofsson, Hans Holmberg, Annika Larsson, Rose Marie Nyborg, Håkan Sundberg och Kerstin von Sydow har ingått i gruppen. 4

190 5 Närsjukvårdens roll De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Den nära vården bör klara cirka 80 procent av medborgarnas sjukvårdskontakter. Närsjukvård är inget enhetligt begrepp, men kan vara de tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen och ofta förekommande för individen. Den ska också vara samhällsekonomiskt gynnsam och kompetensmässig möjlig att driva lokalt. Närsjukvård är ett lokalt vårdsystem som inkluderar egenvård, kommunal vård och omsorg, primärvård och specialistsjukvård; detta skapar tillsammans en helhet och trygghet hos befolkningen. Den kräver inte ett fullvärdigt utrustat sjukhus. Närsjukvårdens uppdrag omfattar vanligen hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. En väl fungerade närsjukvård måste tillgodoses i hela regionen, men ser olika ut och är olika bemannad och dimensionerad beroende på lokala förutsättningar. Viktigt för att närsjukvården ska upplevas som en sammanhållen vård och omsorg är bred samverkan över specialitets- och organisationsgränser inklusive samverkan mellan kommun och region. De vanligaste områdena för sådan samverkan är Mest sjuka äldre Barn och vuxna med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Palliativ vård Lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen Lokalsjukhus finns i alla delar av Västra Götaland. I Fyrbodal finns tre mindre sjukhus; Sjukhuset i Strömstad, Sjukhuset i Lysekil och Dalslands sjukhus Bäckefors. I Skaraborg finns Skaraborgs Sjukhus Mariestad, Skaraborgs Sjukhus Falköping och Skaraborgs Sjukhus Lidköping. I södra Älvsborg finns SÄS Skene och Alingsås Lasarett. I Göteborgsområdet finns slutligen Angereds Närsjukhus och Frölunda Specialistsjukhus. Benämningen lokalsjukhus beskriver en byggnad. Förr hade dessa sjukhus likartade uppdrag. Sjukhusen fick, med undantag av Angereds Närsjukhus, sina uppdrag definierade i Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi 2004 (RSK ). Denna strategi är genomförd och någon enhetlig definition av vad ett lokalsjukhus är finns inte idag. Vid en genomgång av hur dessa sjukhus fungerar i dag är det uppenbart att de ser olika ut (bilaga 2). Utifrån de lokala förutsättningarna kan man inte heller beskriva en entydig framtida roll för dem. I delrapporten Närsjukvård närsjukvårdscentrum beskrivs på ett övergripande och regiongemensamt sätt tanken på närsjukvårdscentrum i anslutning till lokalsjukhusen. Denna beskrivning möjliggör på samma gång en enhetlig regional bild och ger möjlighet till geografiska variationer utifrån lokala förutsättningar (bilaga 1). Ett närsjukvårdscentrum i anslutning till ett lokalsjukhus kan vara en del av navet för lokal samverkan, där närsjukvården blir den plattform som byggs upp av lokala aktörer som hälso-

191 6 och sjukvårdsnämnd, primärvård, specialistsjukvård och kommun för att nå målet att 80 procent av invånarnas vårdbehov ska tillgodoses i den nära vården. Närsjukvård bedrivs i alla delar av Västra Götaland och i anslutning till samtliga sjukhus. I denna rapport görs avgränsning till de tio sjukhus som definieras i delrapporten Närsjukvård närsjukvårdscentrum. Capio Lundby Närsjukhus kan också ses som ett lokalsjukhus; innehållet i verksamheten är sen tidigare beslutad i det avtal som Västra Götalandsregionen har med Capio Lundby om driften vid sjukhuset, och berörs inte i denna rapport. Nivågruppering av tio lokalsjukhus beskrivna i rapporten Närsjukvård - Närsjukvårdscentrum En viktig del i det fortsatta arbetet är att beskriva ett tänkt innehåll i närsjukvårdscentrum i anslutning till lokalsjukhusen. Detta tydliggör uppdragen för dessa sjukhus. Det är också en förutsättning för att kunna identifiera vilka sjukhus som, utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet, ska bli föremål för riktade regiongemensamma uppdrag inom planerad vård där det finns bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus eller där det finns ett värde av att samla ingrepp för att säkra den medicinska kvaliteten. Riktade uppdrag kan inte ges till alla sjukhus då de förutsätter att man kan säkerställa tillräckliga volymer på varje enskilt sjukhus så att vården kan bedrivas med hög kvalitet och effektivitet. De sjukhus som inte kan bli föremål för regiongemensamma uppdrag inom planerad vård tillförsäkras en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Detta skapar en helhet och trygghet hos befolkningen. För de sjukhus som kategoriseras som nivå 4 kan arbetet fortsätta med att identifiera regiongemensamma uppdrag. Som framgår av nedanstående faktaruta innebär nivåindelningen att man i trappstegsform adderar allt mer specialiserade funktioner till lokalsjukhusen. Nivå 1 innebär en fokusering på primärvårdsuppdraget och samverkan med kommunal verksamhet. I nivå 2 adderas specialistmottagningar. Till nivå 3 läggs dagkirurgi och slutenvård. Nivå 4 innebär att sjukhuset, utöver övriga uppdrag, tar emot regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården.

192 7 Faktaruta Närsjukvård Närsjukvårdscentrum Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Vårdcentraler Vårdcentraler Vårdcentraler Vårdcentraler Jourcentraler Jourcentraler Jourcentraler Jourcentraler Annan primärvård Annan primärvård Annan primärvård Annan primärvård Samverkan med kommunal verksamhet Samverkan med kommunal verksamhet Samverkan med kommunal verksamhet Samverkan med kommunal verksamhet Anpassad laboratorie- och radiologisk verksamhet Anpassad laboratorieoch radiologisk verksamhet Anpassad laboratorieoch radiologisk verksamhet Specialistmottagningar Specialistmottagningar Dagkirurgi Slutenvård Anpassad laboratorieoch radiologisk verksamhet Specialistmottagningar Dagkirurgi Slutenvård Regiongemensamma uppdrag inom planerad vård Nivå 1 och 2 Basen i närsjukvården utgörs av vårdnivån primärvård, bland annat vårdcentraler, mödrahälsovård, barnhälsovård, rehabilitering samt kommunal vård och omsorg. Målsättningen är att primärvård ska bedrivas i nära samverkan med den specialiserade vården vid regionens närsjukvårdscentrum. Förutsättningarna för vårdcentralerna regleras i Lagen om valfrihetssystem (LOV) och i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. LOV innebär att vårdgivarna avgör var vårdcentralen lokaliseras. För att ge invånarna vård på lika villkor är det viktigt att sjukhusens specialistmottagningar samverkar med alla vårdcentraler i närområdet. I Västra Götalandsregionen pågår för närvarande en utredning avseende vårdval inom rehabilitering (sjukgymnastik och arbetsterapi) vilket kan påverka förutsättningarna för närsjukvårdscentrum. I Framtidens hälso- och sjukvård betonas vikten av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det förebyggande arbetet bör beaktas i hela vårdkedjan. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok från och med 2015 finns möjlighet att utreda och överväga förändringar av nuvarande åtagande om jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till närsjukvårdscentrum. En sådan lokalisering kan skapa mervärde för patienten om det samtidigt finns tillgång till röntgendiagnostik. I uppdraget för ett närsjukvårdscentrum ingår öppna specialistmottagningar. Dessa mottagningar är en resurs för alla vårdcentraler i närområdet. För att säkerställa hög kompetens och kontinuitet bör dessa mottagningar - om man inte kan säkerställa tillräcklig kvalitet lokalt - knytas till något av de större sjukhusen, eller upphandlas externt. I första hand

193 8 ska det röra sig om hälso- och sjukvård som är vanligt förekommande i befolkningen samt samhällsekonomisk och kompetensmässigt möjligt att driva lokalt. För att skapa en gränslös vård behöver Västra Götalandsregion tillsammans med kommunerna lokalt identifiera kommunala verksamheter som kan förläggas i anslutning till närsjukvårdscentrum utifrån de tidigare beskrivna områdena för samverkan. Det kan exempelvis handla om dagcenter, rehabiliteringsverksamhet, korttidsboende och eventuellt särskilda boenden. Vårdutbudet kan också kompletteras med andra välfärdstjänster, till exempel socialtjänst, apotek, försäkringskassa och arbetsförmedling. På så sätt utnyttjas befintliga lokaler på bästa sätt eftersom regionens vårdutbud inte alltid fyller dessa lokaler fullt ut. Nivå tre I nära anslutning till den öppna specialistvården förekommer uppdrag inom till exempel dagkirurgi eller slutenvård kopplad till kirurgisk eller annan verksamhet. Beroende på arten av specialiserad verksamhet måste man överväga behovet av röntgen, anestesi och annan stödjande verksamhet. Nivå fyra Ytterligare en nivå för lokalsjukhusens verksamhet är att Västra Götalandsregionen använder dessa för riktade regiongemensamma uppdrag inom opererande verksamheter där det finns bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus eller där det finns ett värde av att samla ingreppen för att höja kvaliteten och effektiviteten. Nivåindelning lokalsjukhus Utifrån nivåindelningen, nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar föreslås följande gruppering av beskrivna lokalsjukhus. Sjukhuset i Strömstad: närsjukvårdscentrum nivå 2 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Sjukhuset i Strömstad som ett närsjukvårdscentrum nivå 2. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. Sjukhuset i Lysekil: närsjukvårdscentrum nivå 2 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Sjukhuset i Lysekil som ett närsjukvårdscentrum nivå 2. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen

194 9 god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra utbudspunkter till detta närsjukvårdscentrum. Dalslands sjukhus Bäckefors: närsjukvårdscentrum nivå 2 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Dalslands sjukhus Bäckefors som ett närsjukvårdscentrum nivå 2. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. Skaraborgs Sjukhus Mariestad: närsjukvårdscentrum nivå 2 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Skaraborgs Sjukhus Mariestad som ett närsjukvårdscentrum nivå 2. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. Skaraborgs Sjukhus Falköping: närsjukvårdscentrum nivå 3 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Skaraborgs Sjukhus Falköping som ett närsjukvårdscentrum nivå 3. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. På Skaraborgs Sjukhus Falköping bedrivs specialiserad akutpsykiatri. Denna verksamhet ligger utanför uppdraget för denna utredning.

195 10 Angereds Närsjukhus: närsjukvårdscentrum nivå 3 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Angereds Närsjukhus som ett närsjukvårdscentrum nivå 3. Sjukhuset tillförsäkras därmed en fortsatt framtid som en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. I övrigt sker en utveckling av sjukhuset enligt de beslut som regionstyrelsen fattade den 13 december 2011 (RS ). Skaraborgs Sjukhus Lidköping: närsjukvårdscentrum nivå 4 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Skaraborgs Sjukhus Lidköping som ett närsjukvårdscentrum nivå 4. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet kommer sjukhuset att ta emot riktade regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. Förslag till dessa uppdrag kommer att redovisas i det fortsatta arbetet inom uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. SÄS Skene: närsjukvårdscentrum nivå 4 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras SÄS Skene som ett närsjukvårdscentrum nivå 4. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet kommer sjukhuset att ta emot riktade regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. Förslag till dessa uppdrag kommer att redovisas i det fortsatta arbetet inom uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum.

196 11 Alingsås Lasarett: närsjukvårdscentrum nivå 4 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Alingsås Lasarett som ett närsjukvårdscentrum nivå 4. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet kommer sjukhuset att ta emot riktade regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. Förslag till dessa uppdrag kommer att redovisas i det fortsatta arbetet inom uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. Frölunda Specialistsjukhus: närsjukvårdscentrum nivå 4 Utifrån nuvarande verksamhet och lokala förutsättningar kategoriseras Frölunda Specialistsjukhus som ett närsjukvårdscentrum nivå 4. Genom detta garanteras befolkningen god tillgång till sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt vård och omsorg nära där de bor eller vistas. Utöver att vara en del av navet för lokal samverkan i närsjukvårdsarbetet kommer sjukhuset att ta emot riktade regiongemensamma uppdrag inom den planerade vården. Förslag till dessa uppdrag kommer att redovisas i det fortsatta arbetet inom uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården. Inför en ny Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård från och med 2015 bör man utreda och överväga förändringar av primärvårdens jourverksamhet i syfte att styra jourverksamhet till detta närsjukvårdscentrum. Nästa steg Detta dokument ska ligga till grund för såväl lokala vårdöverenskommelser mellan beställare och utförare som för vidare diskussioner mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. För att möta invånarnas behov av hälso- och sjukvård på lång sikt behöver hälso- och sjukvården organiseras och struktureras med stor flexibilitet så att vårdutbudet kan anpassas till förändringar som i nuläget inte kan identifieras. Det fortsatta uppdraget Regional samverkan för produktionsplanering och kapacitetsutnyttjande för att säkerställa den planerade vården ska bedrivas med utgångspunkt från målbilden i Framtidens hälso- och sjukvård och den nivåindelning som är gjord mellan olika sjukhus i denna rapport. En viktig del av arbetet är att säkerställa tillräckliga volymer och utrymme för den planerade vården så att denna kan bedrivas med hög kvalitet fri från produktionsstörningar. Det innebär att viss planerad vård kan komma att koncentreras till färre sjukhus i syfte att nå högre kvalitet och kostnadseffektivitet.

197 12 Uppdraget ska beskriva hur befintlig kapacitet på sjukhusen kan tillvaratas på ett optimalt sätt genom samordnad produktions- och kapacitetsplanering. Förslag till regiongemensamma uppdrag ska tas fram och utvärderas. Ett eventuellt vårdval inom delar av den planerade specialistsjukvården och upphandling av köpt vård ska belysas. Utvecklingen av fler sjukhus med uppdrag inom den planerade vården måste ske i harmoni med övriga sjukhus i Västra Götalandsregionen. Både regionövergripande krav på tillräcklig kapacitet för planerad vård och sjukhusens behov av tillräckliga volymer för att tillgodose forsknings-, utbildnings- och undervisningsmöjligheter behöver kartläggas och analyseras. Högproducerande enheter kan kräva en välutvecklad intermediär vård samt jourlinjer för till exempel internmedicin. Ansvaret för sjukhusens jouruppdrag i hela regionen behöver säkras även om en stor andel av produktionen sker inom enheter, i eller utanför regionens regi som normalt inte ingår i jourarbete.

198 Bilaga 1 Delrapport Närsjukvård Närsjukvårdscentrum Bakgrund Inom ramen för uppdraget Framtidens hälso och sjukvård har Hälso- och sjukvårdsutskottet gett hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utarbeta en idéskiss för framtidens hälso- och sjukvård i Västra Götaland. Denna idéskiss ska bland annat utgå från de grundläggande principer som finns i den 2004 fastställda utvecklingsstrategin. Idéskissen ska bland annat visa vägen till: Lokalsjukhusens framtida roll och organisationsform Inom projektet framtidens hälso- och sjukvård har frågan beretts i två arbetsgrupper. En dragning gjordes vid Hälso- och sjukvårdsutskottet Projektet fick därvid i uppdrag att återkomma med en delrapport om Närsjukvård lokalsjukhus till nästkommande HSU. Delrapport Det finns ingen vedertagen definition av begreppet närsjukvård. Studier visar att man med närhet ofta menar hög tillgänglighet för den vård som patienten för tillfället har behov av, oavsett om detta är kommunal vård, primär vård eller specialiserad vård. Närhet innefattar också geografisk närhet. Närsjukvård kan också beskrivas som ett funktionellt begrepp som avser gränsöverskridande vårdsamverkan. Ett lokalt vårdsystem, där primärvård, specialistsjukvård och kommunal vård och omsorg tillsammans ansvarar för helheten och bidrar till att skapa trygghet i befolkningen. Den nära vården bör kunna klara av ca 80 % av invånarnas sjukvårdskontakter. Ett förslag till definition av närsjukvården är: Tar sig an tillstånd som är vanligt förekommande i befolkningen Ofta återkommande för individen Samhällsekonomiskt rimligt och kompetensmässig möjligt att driva lokalt. Begreppet närsjukvård innebär ofta att invånarna i ett avgränsat geografiskt område ska kunna få sitt vanliga behov av hälso- och sjukvård samt sociala omvårdnad nära där de bor eller vistas. En del vård kräver koncentration för att upprätthålla ekonomiskt rimliga volymer och kompetens men vård som med fördel kan decentraliseras ska inte flyttas långt från invånaren. Närsjukvården kräver ej den fullt utrustade sjukhusvårdens resurser men ska skapa en lokalt fungerande första linjens sjukvård som kan minska sjukhusberoendet. Den ska ge invånarna en kontaktpunkt i vården och snabb rätt vård när så behövs.

199 Närsjukvårdens uppdrag omfattar vanligen hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser. För att kunna ge samordnande insatser är kommunal medverkan i primärvårdens och sjukhusens insatser en förutsättning. Genom samverkan skapas en grund för ökad kvalitet och patientsäkerhet samt möjligheter till en bättre ekonomisk hushållning. Närsjukvården skulle med dessa definitioner kunna se olika ut och variera efter lokala behov och resurser. Lokala sjukhus Inte heller för lokala sjukhus finns någon enhetlig definition. I närsjukvården kan lokalsjukhus eller närsjukhus bli en del av navet för en lokal samverkan på primärkommunal nivå, där närsjukvården blir den samverkansplattform som byggs upp av lokala aktörer som hälso- och sjukvårdsnämnd, primärvård, specialistsjukvård och kommun. Vård och omsorg utgår från patienten med ökad delaktighet och med ökad möjlighet till vård i patientens hemmiljö. Närsjukvård i lokala sjukhus/närsjukvårdscentrum i Västra Götalandsregionen I delar av regionen har migration, utflyttning, inneburit svårigheter att upprätthålla kompetens och tillräckliga patient volymer för att kunna fortsätta att erbjuda invånarna ett utbud man tidigare varit van vid. Utan ett attraktivt vårdutbud blir det emellertid ännu svårare att locka och behålla människor lokalt. I dessa delar av regionen är det dessutom långt till andra vårdgivare och sjukhusen fyller en viktig trygghetsfunktion. Benämningen sjukhus/lokalsjukhus beskriver en byggnad. Förr hade dessa sjukhus likartade uppdrag, numera är de skräddarsydda enligt lokala behov. I byggnaden kan intern verksamhet och externa aktörer tillsammans och i nära lokalisation till varandras verksamheter utgöra ett närsjukvårdscentrum. En ökande verksamhet utanför sjukhusen, prehospitalt, innebär också. att mer sjukvård kan bedrivas i våra ambulanser samt en ny samverkan mellan ambulanssjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården som kompenserar för de längre avstånden till akutmottagningarna i delar av regionen. Lokalsjukhus/närsjukvårdscentrum finns emellertid i alla delar av regionen inklusive Göteborg där Angereds Närsjukhus och Frölunda Specialistsjukhus finns. I Fyrbodal finns tre mindre sjukhus, Strömstad, Lysekil och Bäckefors. I Skaraborg finns Mariestad, Falköping och Lidköping i södra Älvsborg slutligen Skene och Alingsås lasarett. Vid en genomgång av hur dessa sjukhus fungerar i dag blir det uppenbart att de alla ser olika ut. Dessa sjukhus, med undantag av Angereds Närsjukhus har fått sina uppdrag definierade i Utvecklingsstrategin från 2004 (RSK ). I mycket stor utsträckning ser sjukhusen också idag ut som det var tänkt i utvecklingsstrategin. En översiktlig genomgång av vårdutbudet gjord januari 2012 bifogas denna rapport.(bilaga 1) Utifrån utvecklingsstrategin och de faktiska förutsättningarna för de 10 sjukhus vi talar om kan man inte beskriva en entydig roll för dessa enheter. Istället bör man försöka beskriva ett innehåll på olika nivåer. En basal nivå som kan finnas i anslutning till alla sjukhus är att se som primärvård vars innehåll beskrivs i Krav- och kvalitetsboken. Olika kompletterande

200 vårduppdrag kan sen läggas på utöver detta. Vårduppdragen utgår från de vårdöverenskommelser och avtal som sluts med regionens egna utförare eller med andra vårdgivare. Innehållet i dessa kan inte i detalj beskrivas men kan exemplifieras på följande sätt. Basalnivå Den basala närsjukvårdsnivån utgörs av primärvården knuten till en vårdcentral. Förutsättningar för vårdcentralen regleras i Lagen om Valfrihet (LOV) och Krav- och kvalitetsboken. I vårdcentralens uppdrag kan också ingå annan öppen specialistverksamhet. Vid ett närbeläget närsjukvårdscentrum kan närsjukvårdsuppdrag utföras t.ex i en jourcentral som är öppen kvällar och helger. Här bör finnas möjlighet för basal lab. verksamhet. Här finns också rimligen delar av den primärvård som för närvarande ligger utan för vårdvalsenheterna såsom rehabilitering med arbetsterapi och sjukgymnastik, mödra- och barnhälsovård. Nivå 2 Även i lokalsjukhusens regionala uppdrag ingår ofta öppna specialistmottagningar. För att säkerställa hög kompetens och kontinuitet bör dessa mottagningar knytas till något av de större sjukhusen. I första hand kan det röra sig om allmän invärtesmedicin och angränsande specialiteter, t.ex. diabetesvård, hjärtsjukvård och lungsjukvård samt allmänkirurgi och barnoch ungdoms psykiatri. Men flertalet av de specialiteter som rör många invånare är möjliga. Här kan t.ex. finnas ögonmottagning, ÖNH-mottagning, hudmottagning och ortopedimottagning För att fullgöra uppdraget att utgöra en plattform för gränslös samverkan behöver regionen tillsammans med kommunerna lokalt identifiera olika typer av kommunal verksamhet som skulle kunna förläggas på de lokala sjukhusen. Det kan exempelvis handla om dagcenter, rehabiliteringsverksamhet, korttidsboende och eventuellt särskilda boenden. Detta utbud kan också kompletteras med andra välfärdstjänster, t.ex. socialtjänst, apotek, försäkringskassa och arbetsförmedling. Nivå 3 I bilaga 1 framgår att det i nära anslutning till den öppna specialistvården ofta förekommer uppdrag inom t.ex. dagkirurgi eller sluten 5-dygnsvård kopplad till kirurgisk eller annan verksamhet. Ett annat specialfall är dialys. Detta är för dessa patienter en flera gånger i veckan återkommande behandling som för många dessutom är livslång. Beroende på arten av specialiserad verksamhet måste man överväga om det finns behov av röntgen, anestesi och annan mer avancerad stödjande verksamhet. Nivå 4 En tredje möjlig nivå för lokalsjukhusens verksamhet är att regionen utnyttjar dessa för riktade regiongemensamma uppdrag inom opererande verksamheter där det finns bristande produktionskapacitet på övriga sjukhus eller där det finns ett värde av att samla ingrepp på ett

201 funktionellt elektivt sjukhus för att säkerställa frihet från produktionsstörningar på grund av undanträngande akutverksamhet. Faktaruta Närsjukvård - Närsjukvårdscentrum Nivå Vårdcentraler Specialistmottagningar Dagkirurgi Regiongemensamma Jourcentraler Slutenvård (primärvård- 5-dygns vård uppdrag Annan Primärvård kommunal verksamhet) Samverkan med kommunal verksamhet Anpassad laboratorie och radiologisk verksamhet Uppdrag angående enheternas respektive innehåll Mycket av det som återfinns inom en tänkt basalnivå på lokala sjukhus och som motsvarar primärvårdsuppdraget täcks i Västra Götalandsregionen av de krav som ställs på primärvården i vårdvalets Krav och Kvalitets bok. Övriga insatser inom sjukhusen bestäms i de överenskommelser, VÖK, som skrivs mellan hälso- och sjukvårdsnämnder och utförarstyrelser. Om regionen vill lägga ytterligare uppdrag på de lokala sjukhusen har detta utgått från ägardirektiv som fasats in i VÖK- arbetet. Förslag till beslut: Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslås godkänna delrapporten Närsjukvård närsjukvårdscentrum som grund för det fortsatta arbetet med Framtidens hälso- och sjukvård

202 1 Bilaga 2 Justerad Verksamheter vid de tio lokalsjukhusen i Västra Götalandsregionen Sjukhuset i Strömstad Verksamheter inom NU-sjukvården Barn- och ungdomsmottagning Barn- och ungdomspsykiatri Dialysmottagning Gynekologimottagning Kirurgmottagning Lab/blodcentral Medicinmottagning Ortopedimottagning Röntgen Vuxenpsykiatri Ögonmottagning (sjuksköterska) Öron-näsa-hals-mottagning Verksamheter i annan regi Audionom Barnmorskemottagning Gryning vård (ensamkommande flyktingbarn) Jourcentral natt Ljusbehandling Sjukgymnastik Vårdcentral inkl kvälls-/helgöppen mottagning Ögonmottagning (läkare) Sjukhuset i Lysekil Verksamheter inom NU-sjukvården Barn- och ungdomsmottagning Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Kirurgmottagning Lab/blodcentral Medicinmottagning Ortopedimottagning Röntgen Öron-näsa-hals-mottagning Ögonmottagning Verksamheter i annan regi Arbetsterapi Audionom (hörselskador) Barnhabilitering

203 2 Barnmorskemottagning Familjerådgivning Gynekologimottagning Jourcentral natt Ljusbehandling Operationsenhet Psykiatrisk mottagning Sjukgymnastik Ungdomsmottagning Vårdcentral inkl kvälls- och helgöppen mottagning Skärgårdshemmet (vård- och omsorgsboende) Dalslands sjukhus Bäckefors Verksamheter inom NU-sjukvården Barn- och ungdomsmottagning Barn- och ungdomspsykiatri Gynekologimottagning Kirurgimottagning Ljusbehandling Lab/blodcentral Medicinmottagning Ortopedimottagning Röntgen Vuxenpsykiatri Ögonmottagning (sjuksköterska) Öron-näsa-halsmottagning Verksamheter i annan regi Arbetsterapi Audionom Habilitering Hudmottagning Sjukgymnastik Vårdcentral med kvälls-/helgöppen mottagning Jourcentral, natt Skaraborgs Sjukhus Falköping Verksamheter inom Skaraborgs Sjukhus Arbetsterapi Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Behandlingsenhet (endoskopi) Dagkirurgiskt centrum Endoskopimottagning Fotmottagning Medicinmottagning Kirurgi- och urologimottagning Röntgen

204 3 Sjukgymnastik Vuxenpsykiatrisk akutmottagning Vuxenpsykiatrisk mottagning Äldrepsykiatrisk mottagning Ögonmottagning Öron-näsa-hals-mottagning Allmänpsykiatri 2 avdelningar varav en med akutmottagning Beroendevård Medicinavdelningar 2 st Psykosvård 2 avdelningar Rättspyskiatri Äldrepsykiatri Medicinjour i beredskap Avslut under 2013 Psykiatrijour Verksamheter i annan regi Dialysenhet Folktandvård Specialisttandvård Jourcentral Primärvård Vårdcentral Skaraborgs Sjukhus Mariestad Verksamheter inom Skaraborgs Sjukhus Arbetsterapi Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Kirurgi- och urologimottagning Medicinmottagning Röntgen Sjukgymnastik Vuxenpsykiatrisk mottagning Ögonmottagning Öron-näsa-hals-mottagning Medicinavdelning Verksamheter i annan regi Arbetsterapi Familjehälsan (BVC,MVC) Folktandvård Jourcentral Sjukgymnastik, Vårdcentral Äldreboende

205 4 Skaraborgs Sjukhus Lidköping Verksamheter inom Skaraborgs Sjukhus Akutmottagning AK-mottagning Arbetsterapi Bad- och ljusenhet Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning BB-vård i hemmet Bröstmottagning Diabetesmottagning Dietistmottagning Endoskopimottagning Gynekologimottagning Hematologimottagning Hjärtsviktsmottagning IBD-mottagning Kirurgimottagning KOL-mottagning Kolorektalmottagning Kranskärlsmottagning Logopedmottagning Medicinmottagning Onkologimottagning Ortopedimottagning Röntgen Sjukgymnastik Smärtmottagning Specialistmödravård Stomimottagning Sömnapnémottagning Urologimottagning Vuxenpsykiatrisk mottagning Ögonmottagning Öron-näsa-halsmottagning Barn- och ungdomsmedicinsk dagsjukvårdsavdelning Intensivvårdsavdelning IVA Kirurgi- och urologiavdelning Medicinavdelning 3 st Operationsavdelning Ortopediavdelning Närsjukvårdsteam Palliativt team Medicinjour dygnet runt Kirurgjour till kl 21.00

206 5 Verksamheter i annan regi Mammografi Blodcentral/Lab Hospice Habilitering & Hälsa Ortopedservice SÄS Skene Verksamheter inom SÄS Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Barn- och ungdomspsykiatri Diabetesmottagning Gastroskopi- och koloskopimottagning Hudmottagning Infektionsmottagning Kardiologimottgning Kirurg-/ortopedimottagning Lab Medicinmottagning Mottagning för oplanerade besök inom medicin vardagar klockan Reumatologimottagning Röntgen Urologimottagning Ögonmottagning Dialysavdelning Kirurgi-/ortopediavd (5-dygnsvård) Medicinavdelning (7-dygnsvård) Operation, postop Ortopedi, en del urologi och andra kirurgiska ingrepp. Planerad kirurgi; slutenvård och dagkirurgi för hela SÄS upptagningsområde Verksamheter i annan regi Folktandvård Gynekologimottagning Jourcentral Samrehab Vårdcentral Alingsås Lasarett Verksamheter inom Alingsås Lasarett Akut- och jourmottagning AK- och trombosmottagning Cytostatikamottagning Diabetesmottagning Gastroenterologimottagning Geriatrik- och osteoporosmottagning Gynekologisk mottagning

207 6 Hematologimottagning Hjärtmottagning Hörcentral Kirurgimottagning Logopedmottagning Medicinmottagning Ortopedimottagning Palliativa teamet Reumatologmottagning Röntgen Urologimottagning Öron-näsa-halsmottagning Ögonmottagning Intagningsvårdavdelning 80+ Operation, anestesi, IVA Kirurgi- och ortopediavdelning Medicinavdelning - allmän internmedicin med specialitet hjärtsjukdomar Medicinavdelning allmän internmedicin Ortopediavdelning - med specialitet proteskirurgi av höfter och knän. Strokevårds- och rehabiliteringsavdelning Medicin-, kirurgi- och ortopedijour Jourmottagning Verksamheter i annan regi Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Barnmorskemottagning Rehabilitering Sjukvårdsrådgivning Vårdcentral Jourcentral Frölunda Specialistsjukhus Verksamheter inom Frölunda Specialistsjukhus Gynekologimottagning Hudmottagning Kirurgimottagning Medicinmottagning Neurologimottagning Ortopedimottagning Röntgen Sjukgymnastik Ögonmottagning Öron-näsa-halsmottagning Operationsavdelning Vårdavdelning femdygnsvård

208 7 Angereds Närsjukhus Verksamheter inom Angereds Närsjukhus Barn- och ungdomsspecialistcentrum Angered Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i Gamlestaden Gynekologimottagning Neurologimottagning Röntgenmottagning Smärtcentrum Ungdomsmottagning Vuxenspecialistcentrum: lungmottagning, kardiologimottagning, diabetesmottagning, neurologimottagning, neurologopedimottagning, mobil KOL-vård Psykiatriteam Rehabiliteringsverksamhet 2014 Psykiatrisk mottagning TB-vård 2015 Dagkirurgi Dagsjukvårdsenhet Kirurgimottagning Ortopedimottagning Öron-näsa-halsmottagning Verksamheter i annan regi Vårdcentral

209 Ärende 24

210 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK RS Kansli Handläggare Elisabet Ericson Regionstyrelsen Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet Ärendet Kommittén för rättighetsfrågor har 16 november 2012, 71, föreslagit att kommittén får i uppdrag att följa upp implementeringen av Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande. Kommittén har påbörjat uppföljning av styrdokument. Ansvaret för uppföljning av programmet för ungas inflytande och delaktighet har, enligt kommittén, inte haft någon tydlig hemvist och ingen uppföljning av dess implementering har hittills skett. Beredning Regionkansliet konstaterar att programmet som togs fram av Styrgruppen för Ungdomar och demokrati antogs av regionfullmäktige 21 september 2010, 134. Regionstyrelsen har 14 december 2010, 322, i samband med valärenden inför kommande mandatperiod, beslutat att Styrgruppen för ungdomar och demokrati ska upphöra och att styrgruppens arbete tas över av den nya rättighetskommittén. Förslag till beslut Rättighetskommittén ansvarar för att följa upp implementeringen samt ev. framtida revidering av Västra Götalandsregionens strategiska program för ungas inflytande och delaktighet. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

211

212

213

214

215

216

217

218 Ärende 25

219 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RS kansli Handläggare Frida Bjurström Regionstyrelsen Yttrande över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ärendet Miljödepartementet har bjudit in Västra Götalandsregionen att lämna synpunkter på rubricerad utredning senast 23 april Beredning Beredningen för hållbar utveckling har 5 mars 2013, 13, behandlat ett förslag till yttrande. Förslag till beslut Regionstyrelsen avger yttrande enligt beredningen för hållbar utvecklings förslag. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: (växel) E-POST: regionkansliet@vgregion.se

220 Sida 1(4) Förslag till yttrande Datum Diarienummer RS Miljödepartementet Yttrande över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ärendet Västra Götalandsregionen har från Miljödepartementet fått möjlighet att yttra sig över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Yttrandet har beretts av beredningen för hållbar utveckling, ett politiskt organ mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Våra synpunkter Positivt i förslaget: Västra Götalandsregionen har tilltro till utredarnas förslag att styrmedel får önskad effekt men anser att många ligger för långt fram i tiden. Det är också mycket viktigt att det blir tydliga och långsiktiga styrmedel så att näringslivet och andra aktörer vet vad som gäller så att man verkligen ställer om i rätt riktning. Särskilda överenskommelser med basindustrin för hur de kan minska sina utsläpp är viktigt, något som borde göras så snart som möjligt. I Västra Götaland finns exempelvis redan ett samarbete med den petrokemiska industrin runt Stenungsund med målet att bli fossilfria Samtycker med utredarna om att det är viktigt att förändra planeringen till mer regionala, målstyrda planer mot ex 2030 och arbeta med exempelvis backcasting. Förslag till förändringar: Omställningen kommer att vara i behov av ett ambitiöst, engagerat och tydligt politiskt ledarskap där åtgärder som minskar klimatpåverkan genomsyrar flera politikområden och ger långsiktiga spelregler som gynnar klimatsmarta val hos alla samhällets aktörer. Generellt anser Västra Götalandsregionen att många av förslagen skjuts för långt på framtiden. Det är nödvändigt att genomföra ambitiösa utsläppsminskningar av redan kända åtgärder inom de närmsta åren och hur det ska ske bör få ett större genomslag i färdplanen. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

221 Sida 2(4) Datum Diarienummer RS Några viktiga förslag som bör tillföras: Inför ekonomiskt stöd till kommuner och regioner som stimulerar till en aktiv klimatomställningen för åtgärder som kan genomföras redan nu. Det har tidigare visat sig ge bra resultat och underlättar att omställningen görs i snabbare takt, vilket är nödvändigt. Stöd kan ges till demoanläggningar, brett genomförande av viktiga åtgärder, innovativ upphandling mm. Stödet till metangasreducering bör införas omgående. Statsbidrag bör utgå till investeringar i spårvagnar och tåg. Låt klimatomställningen bli en viktig drivkraft för näringslivsutveckling i flera branschområden omgående. I utredningen finns en stark teknikoptimism, vilket är positivt men kommer inte vara tillräckligt för att uppnå klimatmålen, dessutom är det osäkert vilket genomslag det kan få. En klimatsmart näringslivsutveckling är angeläget i många fler branschområden än de som nämns i underlaget och man bör från nationell nivå underlätta för de aktörer som vill gå före. Ett viktigt branschområde i Västsverige är skogs- och jordbruksnäringen, vars verksamheter kan bidra till många positiva affärsmöjligheter i klimatomställningen. För att stimulera denna utveckling bör man säkerställa att en viss andel av strukturfonderna och andra finansiella möjligheter öronmärks till klimatomställning. Ett särskilt uppdrag bör ges till en region att, med stöd av nationella myndigheter och instrument, vidareutvecklar ett innovativt klimatarbete. I Västra Götaland ser vi klimatomställningen som en viktig drivkraft för näringslivsutveckling i ett utvecklings- och tillväxt perspektiv och detta synsätt anser vi bör fördjupas i underlaget. Utnyttja offentlig upphandling som en tydligare omställningsfaktor Den offentliga sektorn bör gå före och efterfråga klimatsmarta lösningar för att stimulera utvecklingen av de bästa alternativen. Vid översynen av den offentliga upphandlingen är det viktigt att underlätta processen och ge utrymme för klimatsmarta val. Likaså en fortsatt utveckling för mer innovativ upphandling för att stimulera till ny teknik, cirkulära affärsmodeller m fl lösningar som ger en resurseffektiv och klimatsmart konsumtion. Fördjupa medborgarperspektivet och åtgärder som gynnar en klimatsmart livsstil. Det är förvånande att medborgarperspektivet är så osynligt i underlaget. Lika viktigt som en teknikomställning är att skapa ett attraktivt och resurseffektivt samhälle där människor vinner på att göra klimatsmarta val och uppmuntra denna utveckling på olika sätt. Avsnittet om hållbar konsumtion och produktion är ytligt och behöver en rejäl fördjupning för att omställningen ska lyckas. I exempelvis Naturvårdsverkets rapport 6524 Hur kan vi leva hållbart 2030 från

222 Sida 3(4) Datum Diarienummer RS november 2012 lyfts flera faktorer fram om hur denna omställning kan ske som utredningen bör ta fasta på. Tydliggör roller i län med både Länsstyrelse och regionuppdrag. I län med både Länsstyrelse och självstyrelseorgan är det angeläget att den nationella nivån ser över de uppdrag som ges för att undvika dubbelarbete och istället skapa synergieffekter. Redan 2009 hade Västra Götalandsregionen ett omfattande förankringsarbete för att ta fram Klimatstrategi för Västra Götaland. När Länsstyrelsen får ett liknande uppdrag med färdplan 2050 skapas förvirring bland många aktörer varför samma sak görs om igen fast med en annan aktör. I underlag till färdplan 2050 lyfts samhällsplanering fram som en av de viktigaste regionala frågorna, detta beror sannolikt på att Länsstyrelsen, som skickat in underlagen, ansvarar för samhällsplaneringen. I Västra Götalandsregionens process får näringslivsfrågorna en stor tyngd. Båda är självklart viktiga och flertalet prioriteringar är desamma i de båda processerna eftersom vi samarbetat med många liknande aktörer. Om Västra Götalandsregionen klimatarbete Redan 2009 antogs Klimatstrategi för Västra Götaland med målet att bli oberoende av fossil energi Strategin har antagits av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen och ambitionen att bli fossiloberoende 2030 har undertecknats av närmare 70 olika aktörer med i stort sett alla kommuner, universitet/högskolor, stiften och ett antal stora företag. Dessa aktörer arbetar i sin egen organisation med konkreta åtgärder som minskar klimatpåverkan och arbetet följs upp varje år. När många aktörer är intresserade av samma fråga samarbetar vi i överenskommelser för att nå resultat på ett effektivt sätt ex inom energieffektivt byggande, solenergi, klimatsmarta inköp, vindkraft osv. Västra Götalandsregionen och kommunerna samarbetar aktivt i planeringen av transportinfrastrukturen för att göra det västsvenska transportsystemet mer framkomligt och miljöanpassat. Ambitionen är att transportsystemet ska vara både hållbart och tillgängligt och därför ökas exempelvis anslagen till kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogramet har en hög ambitionsnivå för ökat resande och alltmer fossiloberoende fordon. Just nu är Tillväxt och utvecklingsstrategi för Västra Götaland på remiss. I denna strategi lyfts ambitionen att bli fossiloberoende till 2030 som en mycket angelägen målsättning. För att bidra till denna ambitionsnivå har tre handlingsprogram tagits fram inom transporter, energi och livsmedel och regionen har avsatt 300 miljoner kr under för utvecklingsprojekt som kan växlas upp av olika aktörer i Västsverige.

223 Sida 4(4) Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Gert-Inge Andersson Ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

224

225

226 Missiv Datum Diarienummer RS Handläggare Birgitta Nilsson Till Beredningen för hållbar utveckling Yttrande över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ärendet Västra Götalandsregionen har från Miljödepartementet fått möjlighet att yttra sig över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp En sammanfattning av rapporten bifogas. Beredning Bifogat förslag till yttrande har utarbetats av miljösekretariatet för behandling av beredningen för hållbar utveckling inför beslut av regionstyrelsen. Förslag till ställningstagande Beredningen för hållbar utveckling föreslår regionstyrelsen avge yttrande i enlighet med bifogat förslag. Miljösekretariatet Peter Holmberg Birgitta Nilsson POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

227 Sida 1(4) Datum Diarienummer RS Förslag till yttrande till BHU Till Miljödepartementet Yttrande över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Ärendet Västra Götalandsregionen har från Miljödepartementet fått möjlighet att yttra sig över Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Yttrandet har beretts av beredningen för hållbar utveckling, ett politiskt organ mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Våra synpunkter Positivt i förslaget: Västra Götalandsregionen har tilltro till utredarnas förslag att styrmedel får önskad effekt men anser att många ligger för långt fram i tiden. Det är också mycket viktigt att det blir tydliga och långsiktiga styrmedel så att näringslivet och andra aktörer vet vad som gäller så att man verkligen ställer om i rätt riktning. Särskilda överenskommelser med basindustrin för hur de kan minska sina utsläpp är viktigt, något som borde göras så snart som möjligt. I Västra Götaland finns exempelvis redan ett samarbete med den petrokemiska industrin runt Stenungsund med målet att bli fossilfria Samtycker med utredarna om att det är viktigt att förändra planeringen till mer regionala, målstyrda planer mot ex 2030 och arbeta med exempelvis backcasting. Förslag till förändringar: Omställningen kommer att vara i behov av ett ambitiöst, engagerat och tydligt politiskt ledarskap där åtgärder som minskar klimatpåverkan POSTADRESS: Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

228 Sida 2(4) Datum Dnr RS genomsyrar flera politikområden och ger långsiktiga spelregler som gynnar klimatsmarta val hos alla samhällets aktörer. Generellt anser Västra Götalandsregionen att många av förslagen skjuts för långt på framtiden. Det är nödvändigt att genomföra ambitiösa utsläppsminskningar av redan kända åtgärder inom de närmsta åren och hur det ska ske bör få ett större genomslag i färdplanen. Några viktiga förslag som bör tillföras: Inför ekonomiskt stöd till kommuner och regioner som stimulerar till en aktiv klimatomställningen för åtgärder som kan genomföras redan nu. Det har tidigare visat sig ge bra resultat och underlättar att omställningen görs i snabbare takt, vilket är nödvändigt. Stöd kan ges till demoanläggningar, brett genomförande av viktiga åtgärder, innovativ upphandling mm. Stödet till metangasreducering bör införas omgående. Låt klimatomställningen bli en viktig drivkraft för näringslivsutveckling i flera branschområden omgående. I utredningen finns en stark teknikoptimism, vilket är positivt men kommer inte vara tillräckligt för att uppnå klimatmålen, dessutom är det osäkert vilket genomslag det kan få. En klimatsmart näringslivsutveckling är angeläget i många fler branschområden än de som nämns i underlaget och man bör från nationell nivå underlätta för de aktörer som vill gå före. För att stimulera denna utveckling bör man säkerställa att en viss andel av strukturfonderna och andra finansiella möjligheter öronmärks till klimatomställning. Ett särskilt uppdrag bör ges till en region att, med stöd av nationella myndigheter och instrument, vidareutvecklar ett innovativt klimatarbete. I Västra Götaland ser vi klimatomställningen som en viktig drivkraft för näringslivsutveckling i ett utvecklings- och tillväxt perspektiv och detta synsätt anser vi bör fördjupas i underlaget. Utnyttja offentlig upphandling som en tydligare omställningsfaktor Den offentliga sektorn bör gå före och efterfråga klimatsmarta lösningar för att stimulera utvecklingen av de bästa alternativen. Vid översynen av den offentliga upphandlingen är det viktigt att underlätta processen och ge utrymme för klimatsmarta val. Likaså en fortsatt utveckling för mer innovativ upphandling för att stimulera till ny teknik, cirkulära affärsmodeller m fl lösningar som ger en resurseffektiv och klimatsmart konsumtion.

229 Sida 3(4) Datum Dnr RS Fördjupa medborgarperspektivet och åtgärder som gynnar en klimatsmart livsstil. Det är förvånande att medborgarperspektivet är så osynligt i underlaget. Lika viktigt som en teknikomställning är att skapa ett attraktivt och resurseffektivt samhälle där människor vinner på att göra klimatsmarta val och uppmuntra denna utveckling på olika sätt. Avsnittet om hållbar konsumtion och produktion är ytligt och behöver en rejäl fördjupning för att omställningen ska lyckas. I exempelvis Naturvårdsverkets rapport 6524 Hur kan vi leva hållbart 2030 från november 2012 lyfts flera faktorer fram om hur denna omställning kan ske som utredningen bör ta fasta på. Tydliggör roller i län med både Länsstyrelse och regionuppdrag. I län med både Länsstyrelse och självstyrelseorgan är det angeläget att den nationella nivån ser över de uppdrag som ges för att undvika dubbelarbete och istället skapa synergieffekter. Redan 2009 hade Västra Götalandsregionen ett omfattande förankringsarbete för att ta fram Klimatstrategi för Västra Götaland. När Länsstyrelsen får ett liknande uppdrag med färdplan 2050 skapas förvirring bland många aktörer varför samma sak görs om igen fast med en annan aktör. I underlag till färdplan 2050 lyfts samhällsplanering fram som en av de viktigaste regionala frågorna, detta beror sannolikt på att Länsstyrelsen, som skickat in underlagen, ansvarar för samhällsplaneringen. I Västra Götalandsregionens process får näringslivsfrågorna en stor tyngd. Båda är självklart viktiga och flertalet prioriteringar är desamma i de båda processerna eftersom vi samarbetat med många liknande aktörer. Om Västra Götalandsregionen klimatarbete Redan 2009 antogs Klimatstrategi för Västra Götaland med målet att bli oberoende av fossil energi Strategin har antagits av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen och ambitionen att bli fossiloberoende 2030 har undertecknats av närmare 70 olika aktörer med i stort sett alla kommuner, universitet/högskolor, stiften och ett antal stora företag. Dessa aktörer arbetar i sin egen organisation med konkreta åtgärder som minskar klimatpåverkan och arbetet följs upp varje år. När många aktörer är intresserade av samma fråga samarbetar vi i överenskommelser för att nå resultat på ett effektivt sätt ex inom energieffektivt byggande, solenergi, klimatsmarta inköp, vindkraft osv. Just nu är Tillväxt och utvecklingsstrategi för Västra Götaland på remiss. I denna strategi lyfts ambitionen att bli fossiloberoende till

230 Sida 4(4) Datum Dnr RS som en mycket angelägen målsättning. För att bidra till denna ambitionsnivå har tre handlingsprogram tagits fram inom transporter, energi och livsmedel och regionen har avsatt 300 miljoner kr under för utvecklingsprojekt som kan växlas upp av olika aktörer i Västsverige. REGIONSTYRELSEN Gert-Inge Andersson Ann-Sofi Lodin Bilaga/Expedieras till/kopia till Expedieras till/kopia till

231

232

233

234

235

236

237

238

239