Törst hos patienter som behandlas med hemodialys En systematisk litteraturstudie

Transkript

1 Törst hos patienter som behandlas med hemodialys En systematisk litteraturstudie Åsa Jonasson & Maria Petersson Examensarbete vårdvetenskap 15 hp Vårterminen 2010 Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

2 Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Examensarbete vårdvetenskap 15 hp TITEL: Törst hos patienter som behandlas med hemodialys. En systematisk litteraturstudie Författare: Åsa Jonasson & Maria Petersson SAMMANFATTNING: Bakgrund: Andelen njursjuka som är i behov av hemodialys ökar ständigt. I stort sett alla dessa patienter lider av törst. Att vara njursjuk och under dialysbehandling innebär stränga restriktioner i hur mycket vätska patienterna bör inta. Den kraftiga törsten kan leda till att patienterna intar så mycket vätska att dialysbehandlingen blir en fara. För att de inte ska riskera sin hälsa behöver patienten stöd i hanterandet av törst. Syfte: Syftet med studien var att belysa hanteringen av törst hos patienter som behandlas med hemodialys. Metod: En systematisk litteraturstudie av endast vetenskapliga artiklar användes som metod och sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. 10 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Törst hos hemodialyspatienter upplevs som ett lidande. Hur väl patienterna hanterar vätskerestriktioner och törst beror på bland annat graden av törst, motivationsgrad, sjukdomsstadiet och patientens ålder. Patienter med stor självdisciplin har lättare att hålla sig till de ordinerade vätskerestriktionerna och utstå törsten. Slutsats: I slutänden är det när patienter tar ett eget ansvar och utvecklar egna egenvårdsstrategier som de framgångsrikt kan utstå törsten som följer med hemodialysbehandlingens vätskerestriktioner. Utöver att ge sedvanlig information bör sjuksköterskor stödja hemodialyspatienter att hitta egna copingstrategier, speciellt barn och ungdomar.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Hemodialys... 1 Törst i samband med hemodialysbehandling... 2 Omvårdnadsteoretiskt perspektiv på törst i samband med hemodialys... 2 PROBLEMFORMULERING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 Inklusionskriterier... 3 Sökförfarande... 4 Kvalitetsgranskning... 4 Analys... 5 Etiska övervägande... 5 RESULTAT... 6 Törstupplevelsen hos hemodialyspatienter... 6 Motivationens roll i att hantera vätskerestriktioner... 6 Egenvårdsstrategier för att hantera törst... 7 Ålderns betydelse för hantering av törst... 8 DISKUSSION... 8 Resultatdiskussion... 8 Metoddiskussion SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING REFERENSER Bilaga 1: Granskningsmallar Bilaga 2: Artikelmatris

4 INLEDNING Andelen njursjuka som är i behov av dialysbehandling har under den senaste tioårsperioden mer än fördubblats (Nyberg & Jönsson, 2004). Prognosen pekar på att ökningen kommer att fortsätta. Kraven ökar därmed på sjukvården att det finns en fungerande organisation som kan överblicka och hantera patienttillströmningen. För att patienten själv till största del ska kunna ta ansvar för sin behandling krävs det att rätt stödåtgärder sätts in. För mycket vätskeintag får konsekvenser som andfåddhet, ödem och högt blodtryck. Dialyserna blir då mer påfrestande för patienten. Blodtrycksfall och kramp är ofta kopplat till att vätska dras från blodbanan vid hemodialys. Detta kallas för ultrafiltration. För att undvika det måste hemodialyspatienter följa stränga instruktioner gällande mängden vätska som får intas. För nästan samtliga patienter innebär detta vätskerestriktioner. En del patienter kommer med stor viktuppgång sedan förra dialysen och känner missmod över att ha misslyckats hålla nere vätskeintaget (Nyberg & Jönsson, 2004). Detta skulle i enlighet med Eriksson (2001) kunna vara en form av vårdlidande, dvs. ett lidande som uppstår i relation till sjukdomen och vården. En av författarna till föreliggande uppsats arbetar på en dialysavdelning och möter varje dag dialyspatienter och diskuterar deras viktuppgång pga för stort vätskeintag. Dessa patienter upplevs ofta av vårdpersonalen som nedstämda och ständigt törstiga. En del dricker mer än det som skrivs upp på vätskelistor, andra lyfter sig lite på vågen för att få den att visa lägre vikt. Vi upplever att patienterna är medvetna om vikten av vätskrestriktioner men klarar ofta inte att stå emot törsten, då den är enorm. Det är viktigt att vi som möter dessa patienter försöker förstå dem och hjälpa dem till egenansvar för sin hälsa och därmed minska deras lidande. BAKGRUND Hemodialys Njurarna renar blodet från slaggprodukter, upprätthåller natrium-kaliumbalansen och filtrerar ut överskottsvätska ur kroppen i form av urin. Vid njursvikt kan en eller båda funktionerna svikta. Vid hemodialysbehandling rekommenderas intag av ml vätska och den mängd som motsvarar patientens urinproduktion per dygn för att undvika komplikationer med övervätskning (Nyberg & Jönsson, 2004). När njurfunktionen understiger 5 % krävs aktiv 1

5 uremivård dvs. behandling med dialys eller njurtransplantation. En behandlingsform kallas för hemodialys och dess uppgift är att rena blodet från slaggprodukter och avlägsna överskott av vätska (Attman & Alvestrand, 2004). Törst i samband med hemodialysbehandling Det vanligaste symtomet hos hemodialyspatienter är törst (Virga G., Mastrosimone, S., Amici, G., Munaretto, G., Gastaldon, F., & Bonadonna. A. 1998). Törst beskrivs som ett starkt behov av att dricka (Nationalencyklopedin, 2010). Patienters beskrivning av törstkänslan är subjektiv och starkt beroende av patienters olika personligheter (Mistiaen, 2001). Ökad törst hos hemodialyspatienter kan bero på läkemedelsintag, dålig blodsockerkontroll vid diabetes eller hög ultrafiltration (Nyberg & Jönsson, 2004). För att kunna hjälpa patienten att hantera törsten är det därför viktigt att ta reda på orsaken till törsten (Mitchell, 2002). För att lindra törsten skriver Eckerdal (2005) att det är möjligt att blockera törstreceptorerna i munnen. Patienten kan få rådet att suga på en isbit, ta en sked vätska eller äta en halv vindruva för att minska törstkänslan. Omvårdnadsteoretiskt perspektiv på törst i samband med hemodialys Omvårdnaden innefattar stöd och hjälp i de reaktioner som kan uppkomma på grund av sjukdomen och behandlingen. Evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten innebär att integrera forskning inom omvårdnad med sjuksköterskans kliniska expertkunskap och ett holistiskt synsätt på patienten. Integreringen mellan patientens synpunkter och sjuksköterskans kliniska skicklighet och erfarenhet, leder till adekvata beslut och till att sjuksköterskan ska kunna erbjuda patienten stöd (Kihlgren, 2000). Vårdens syfte är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa och minska lidande (Eriksson, 1987). Omvårdnadens grundläggande ide är att förändra, upprätthålla, igångsätta eller stödja hälsoprocesserna. Hälsa innebär framförallt att vara i ständig rörelse mot en allt större helhet och integritet som innebär en strävan efter balans och harmoni. Sjuksköterskans grundmotiv bör vara att vilja den andra människan väl (Eriksson, 1987). Målet med omvårdnaden är att lindra patientens lidande och bidra till en känsla av välbefinnande. Lidande och välbefinnande är unikt för varje individ (Eriksson, 2001). Enligt Katie Erikssons teori finns det inom vården tre sorters lidande. Sjukdomslidandet är det lidande som upplevs i relation till sjukdom och livslidande står i relation till det egna unika livet att leva och att inte leva. Det tredje benämns som vårdlidande och upplevs i relation till 2

6 själva vårdsituationen (Eriksson, 2001). Hemodialysbehandling och dess vätskerestriktioner framkallar en stark känsla av törst. Därför kan denna behandling också anses förorsaka ett vårdlidande. PROBLEMFORMULERING Antalet hemodialyspatienter ökar i Sverige (Nyberg & Jönsson, 2004). Flertalet av dessa patienter kämpar med att efterfölja ordinerade vätskerestriktioner och inte överskrida en viss mängd vätska per dygn för att undvika komplikationer vid hemodialys. Trots att sjuksköterskan ska se patienten i ett helhetsperspektiv, inte bara göra insatser för sjukdomstillståndet och vilja andra människor väl (Eriksson, 1987), måste sjuksköterskan agera för att hemodialyspatienter följer ordinationer för vätskerestriktioner då patienten annars kan fara illa vid behandlingen (Nyberg & Jönsson, 2004). Hemodialyspatienter upplever oftast en stark törstkänsla pga. behandlingen, som i sin tur kan leda till ett vårdlidande för patienten. Det är därför viktigt att förstå patienters hantering av törst för att som sjuksköterska kunna erbjuda stöd som känns meningsfull för patienten. SYFTE Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa hantering av törst hos patienter som behandlas med hemodialys. METOD För att uppnå studiens syfte har en systematisk litteraturstudie genomförts. Målet med en systematisk litteraturstudie är att resultatet ska kunna överföras till klinisk verksamhet och att helst inkludera resultat från både kvalitativa och kvantitativa studier för att ge en bild av det som undersöks (Forsberg & Wengström, 2008). Inklusionskriterier Artiklar inkluderades som kunde besvara studiens syfte. De skulle vara skrivna på engelska eller svenska och publicerade 1995 eller senare. 3

7 Sökförfarande Vi använde fritextsökning för att hitta artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Dessa två databaser är de viktigaste källorna för att finna omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2004). Sökorden som användes var thirst, hemodialysis och coping. Coping valdes för att motsvara det svenska ordet hantering. I Cinahl sökte vi på limiter Peer Review. Sökorden kombinerades på olika sätt med sökoperatören AND. När antal artiklar understeg 250 träffar lästes samtliga titlar (se Tabell 1). Det var 26 titlar som bedömdes relevanta och därmed läste vi abstrakten. Det var sju artiklar som stämde mot vårt syfte. Efter manuell genomgång av dessa sju hittades ytterligare tre artiklar. Åtta av artiklarna fanns i fulltext i databaserna och två beställdes via universitetsbiblioteket vid Linnéuniversitetet. Sju artiklar hade kvantitativ forskningsansats och tre artiklar hade kvalitativ forskningsansats. Tabell 1. Sökförfarandet i PubMed & Cinahl Sökord Antal träffar i Pub Med Antal träffar i Cinahl 1.Thirst Hemodialysis Coping AND valda artiklar 16 1 vald artikel 5.1 AND AND AND 2 AND Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen av de tio artiklar vi använt oss av är inspirerad av granskningsmall från Willman & Stoltz (2006). Frågorna i kvalitetsgranskningsmallarna som är specifikt inriktade på grounded theory t ex togs bort (se Bilaga 1). Enligt dessa granskningmallar bedöms artiklarnas kvalitet som bra, medel eller dålig. Frågorna besvarades med ja, nej eller framgår inte. Enligt mallen för kvalitativa artiklar kan 9 poäng uppnås maximalt (8-9 = god kvalitet, 5-7 = medel kvalitet; under 5 poäng = låg kvalitet). Enligt mallen för kvantitativa artiklar 4

8 kunde maximalt 7 poäng uppnås (6-7 god kvalitet, 4-5 medel kvalitet; under 4 poäng låg kvalitet). Efter kvalitetsgranskningen bedömdes samtliga tio artiklar vara av medel eller god kvalitet och gick därmed vidare till analys. Analys Analysarbetet grundades i en kvalitativ innehållsanalys av artiklarnas resultatdel. Denna analysmetod innebär att förutsättningslöst tolka texter. Syftet med analysen är att få fram viktiga begrepp, som kan relateras till problemområdet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Först läste författarna artiklarna i sin helhet för att få en övergripande bild av vad de handlade om. Därefter läste författarna varje artikel ett flertal gånger var för sig för att finna meningsenheter som berörde samma ämne och som också besvarade syftet. Dessa olika meningsenheter markerades i olika färger och motsvarar den kvalitativa innehållsanalysens begrepp meningsenhet. Liknande material sorterades tillsammans. De båda författarnas analyser jämfördes och sammansattes. Fyra övergripande kategorier framkom i resultatet. Kategorierna användes som rubriker i resultatet dvs. Törstupplevelsen hos hemodialyspatienter, Motivationens roll i att hantera vätskerestriktioner, Egenvårdsstrategier för att hantera törst och Ålderns betydelse för hantering av törst. Etiska övervägande Enligt Forsberg & Wengström (2008) bör ett etiskt övervägande göras gällande artiklars redovisning av hur de följt riktlinjer för etisk forskning och om projektet har granskats av en etisk kommitté. Anonymitet och frivillighet framkom i samtliga artiklar, vilket efterlever god etisk sed. I en artikel framgick ingen information angående om en etisk granskning hade genomförts. Men med tanke på att det inte fanns några experiment som skulle ha kunnat skada deltagarna, valdes den artikeln ändå att inkluderas i detta arbete, eftersom resultatet svarade på syftet. Att i en litteraturöversikt utesluta resultat eller artiklar som inte stödjer forskarens egna åsikter är oetiskt. I analysarbetet finns det alltid en risk för bias. Med bias menas att förutfattade meningar påverkar resultatet (Forsberg & Wengström, 2008). Vi har i föreliggande översikt inkluderat samtliga artiklar som besvarat vårt syfte samt uppfyllt kraven för inklusionskriterier och kvalitet. 5

9 RESULTAT Törstupplevelsen hos hemodialyspatienter Patienters beskrivning av törst är subjektiv och det framkommer olika beskrivningar i resultatartiklarna. I en studie t.ex. beskrivs känslan av törst som att ha bomull i munnen och att saliven är tjock (Porcu, Fanton och Zampierin, 2007). Även om törsten upplevs individuellt framkommer en generell beskrivning av törstupplevelsen som ett lidande (Bots, C. P., Brand, Veerman, Valentijn-Benz, Bezemer, Valentijn, Vos, Bijlsma, ter Wee, Van Amerongen, & Nieuw Amerongen, 2005; Jacob & Locking-Cusolito, 2004). För att minska förekomsten av komplikationer under dialysbehandlingen, som kramp, illamående och blodtrycksfall, kan dialysatet, dvs. hemodialysvätskan, justeras till att innehålla lägre halt av natrium. Vid denna åtgärd av dialysatet minskar också patienternas upplevelse av törst vilket kan leda till en ökad känsla av välbefinnande. Nackdelen visar sig vara att patienterna istället upplever aptitlöshet med det låga natriuminnehållet i dialysatet (Dominic, Ramachansdran, Somiah, Mani, & Dominic, 1996). I undersökningar av upplevelsen av törst hos hemodialyspatienter visar det sig dock vara svårt att se samband mellan törstupplevelsen och andra symtom och faktorer. Denna svårighet blir tydlig när man jämför de studier där en törstskala används (Dominic et al., 1996; Jacob & Locking-Cusolito, 2004) med en studie där VAS-skalan används (Porcu et al., 2007). Dessa tre studier syftar till att få fram samband mellan törst och viktuppgång hos hemodialyspatienter mellan dialystillfällena. Törstskalan visar att ett samband finns (Dominic et al., 1996; Jacob & Locking-Cusolito, 2004) medan VAS-skalans resultat visar ingen skillnad i upplevelsen av törst mellan de som har respektive inte har en viktökning (Porcu et al., 2007). Motivationens roll i att hantera vätskerestriktioner Hur motiverad patienter känner sig spelar roll för hur de hanterar sitt vätskeintag. Welch (2001) kunde efter intervjuer med patienter beskriva tre stadier i patienters motivationsgrad och hanterande av sitt vätskeintag och upplevelsen av törst. Olika känslighet för törst och uppfattningar om sitt hälsotillstånd skiljer sig åt i de olika stadierna. I det första stadiet förekommer benödem och högt blodtryck men inte andfåddhet. Benödem och högt blodtryck visar sig inte ge tillräckligt med motivation för att utstå törsten genom att minska sitt 6

10 vätskeintag. Det visar sig att de inte är motiverade att begränsa sitt vätskeintag som rekommenderas till en liter per dag och har inga planer på att göra det i framtiden heller. De som befinner sig i det andra stadiet upplever andnöd som påminner om lungödem. Detta motiverar patienten något mer att begränsa sitt vätskeintag. Dock har de flesta patienter inte planer på att begränsa sitt vätskeintag förrän månaden därpå. I det tredje stadiet förstår patienten allvaret och har i vissa fall varit med om lungödem vilket är tillräcklig motivation för patienten att minimera sitt vätskeintag (Welch, 2001). De patienter som är under dialysbehandling längre visar en starkare tro på att kunna klara av vätskerestriktioner (Brady, Tucker, Alfina, Tarrant & Finlayson, 1997). I allmänhet är det patienter med starkt självförtroende som i högre grad klarar av att hålla vätskerestriktioner (Brady et al., 1997; Friend, Hatchett, Schneider & Wadhwa, 1997). Egenvårdsstrategier för att hantera törst Welch (2000) har gjort en kartläggning av patienters hantering och egenvårdsstrategier för att reducera törstkänsla och vätskeintag. Den strategi som framkommer vara mest effektiv är att ha dygnets vätskeranson i en kanna och hålla sig till den. Den näst mest effektiva strategin är att fördela sitt vätskeintag under dygnet. Den tredje mest effektiva strategin är att mäta vätskeintaget i efterhand. I studien framkommer det att de strategier som patienterna använder sig av inte är de som visar sig vara mest effektiva för att lindra törst. Till exempel är det bara ett fåtal som använder sig av strategin att ha dygnets vätskeranson i en kanna. I de olika studierna framkommer en mängd egenvårdsstrategier som hemodialyspatienter använder sig av (Bots et al., 2005; Jacob & Locking-Cusolito, 2004; Porcu et al., 2007; Waters, 2008). Patienter som använder salivstimulerande tabletter eller tuggummi upplever att detta hjälper dem att hantera sin törst (Porcu et al., 2007 Bots et al., 2005, Jacob & Locking- Cusolito, 2004). De vanligaste strategierna för att hantera törst är just att tugga tuggummi (Jacob & Locking-Cusolito, 2004; Bots et al., 2005; Porcu et al., 2007). I Porcu och medarbetarnas (2007) studie finns det ett flertal deltagare som är medvetna om att det är viktigt med val av mat, och att känna till vilka situationer som bör undvikas för att minimera törstupplevelsen. Kognitiv terapi och egenvårdskontrakt visar sig också vara effektivt för att utstå törsten (Porcu et al., 2007). Andra strategier är att suga på hårda karameller, använda isvatten eller isbitar, använda små glas, tänka på att mat innehåller vätska, endast dricka när man är törstig (Jacob & Locking-Cusolito, 2004) samt god munhygien och munvård (Jacob & Locking-Cusolito, 2004; Porcu et al., 2007). Patienter minskar också törstkänslan genom att ta 7

11 medicin samtidigt som måltidsdryck och undvika salt på maten (Porcu et al., 2007). Det är dock väldigt få deltagare i Jacob & Locking-Cusolito (2004) som uppger att de undviker salt och ingen av de patienter som har diabetes nämner blodsockerkontroller som en egenvårdsstrategi. Ålderns betydelse för hantering av törst Ålder spelar roll i hur hemodialyspatienter hanterar törst (Bots et al,. 2005; Christensen, Wiebe, Edwards, Michels, & Lawton, 1996; Waters, 2008). Äldre patienter har lättare att hantera vätskerestriktioner (Christensen et al., 1996). Det är hemodialyspatienter under 65 år och utan urinproduktion som lider mest av törstkänslan (Bots et al., 2005). Waters (2008) visar att barn som genomgår hemodialysbehandling upplever stark törst som de finner svårt att hantera. Att vara ständigt törstig pga. vätskerestriktioner är närmast omöjligt att utstå för dessa barn. Waters ger exempel på ungdomar som ordineras vätskerestriktioner men inte klarar av att hålla sig till dessa. Törsten driver barnen till att smussla undan dryck för att sedan smygdricka mängder som överskrider ordinationer. Det framkommer också berättelser om barn som dricker från kranar, ångstrykjärn, blomfat och toaletter. DISKUSSION Resultatdiskussion Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa törst hos patienter som behandlas med hemodialys. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier som var Törstupplevelsen hos hemodialyspatienter, Motivationens roll i att hantera vätskerestriktioner, Egenvårdsstrategier för att hantera törst och Ålderns betydelse för hantering av törst. Dialyspatienter måste hålla sig till stränga vätskerestriktioner. Men i vätskerestriktionens kölvatten finns den starka törsten som patienterna inte får släcka, då extra vätska kan innebära komplikationer vid dialysbehandling. Att vätskerestriktioner är svåra att följa har framkommit i tidigare studier (Mistiaen, 2001; Welch, 2002; Strömberg, Broström, Dahlström & Fridlund, 1999; Martje, Jaarsma, Moser, Veeger, van Gilst, van Veldhuisen, 2004) och bekräftas i flera av resultatartiklarna (Welch 2001; Jacob, 2004; Waters, 2008; Porcu, 2007). Det verkar finnas många patienter som varken förmår eller förstår att använda sig av strategier för att minska sitt vätskeintag (Bots et al., 2005; Jacob & Locking-Cusolito, 2004; Waters, 2008; Welch, 2000; Welch, 2001). 8

12 I resultatet framkommer att hantera törst på grund av vätskerestriktioner är inte bara ett stort problem för hemodialyspatienter, utan dess upplevelse beskrivs också som ett lidande (Bots et al., 2005; Jacob et al., 2004). Lidandet kan förändras till en positiv kraft förutsatt att patienten kan omformulera det och dela det med en annan människa, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. Genom att dela sina tankar, t.ex. om det som skrämmer mest, och få individen att inte fördöma sig själv, då de ej orkar hålla sig till ordinationer, kan ge styrka till förvandling. Sjuksköterskan kan stödja patienter genom att lägga märke till dess resurser, tro och attityder och hur de påverkas av sjukdom och behandling (Eriksson, 2001). I det här fallet gäller det att lyssna på patienters berättelser och att inte fördöma när de inte orkar hålla sig till ordinerade vätskerestriktioner. Detta kan vara ett sätt att stödja patienter att utstå törsten. Målet med omvårdnaden är att lindra patientens lidande (Eriksson, 2001). En lägre halt av natrium i dialysatet ger en skonsammare dialysbehandling, med minskad törst och ökat välbefinnande (Dominic et al., 1996). Det bör sjuksköterskan i sin profession veta. Då gäller det i sin tur att föra ett professionellt samtal med läkaren om det inte ordineras. Detta för att patienten inte ska behöva uppleva törst, illamående, kramp, och blodtrycksfall i samband med dialysen. Dessa symtom är vad Katie Eriksson (2001) skulle beskriva som ett vårdlidande, dvs. ett lidande som uppstår direkt i relation till vårdsituationen. Lidande beskrivs som något som hör samman med det mänskliga livet. Det uppstår i personliga upplevelser och lidande har att göra med hur den enskilde erfar sig själv och dess omvärld. Lidande och välbefinnande är unikt för varje individ. Lindra lidande och öka känslan av välbefinnande är målen vid omvårdnaden (Eriksson, 2001). Vid minskning av natrium i dialysatet minskar patientens vårdlidande genom att såväl upplevelse av törst som risk för andra symtom och komplikationer minskas. Hur motiverad patienterna känner sig påverkar dess hantering av vätskeintaget inför dialysbehandling (Welch, 2000; Welch, 2001). Graden av egenansvar beror mycket på i vilken del av sjukdomsförloppet patienten befinner sig. I det betraktande skedet alltså innan patienten hamnar i dialys är de inte motiverade att minska sitt vätskeintag, även att detta rekommenderas, och skjuter upp det så länge som möjligt (Welch, 2001). Problemet ligger i att det gynnar patienten att vara mer observant med vätskeintag redan i första stadiet. I Strömberg et als., (1999) studie om hjärtsviktspatienter med vätskerestriktioner, visar det sig att för dessa patienter betyder det mycket att vårdpersonal förmedlar kunskap, och att 9

13 patienterna har respekt för informationsgivandet (Strömberg et al., 1999). Enligt Health Beliefs Model ( Hälsouppfattningsmodellen ) följer patienter egenvårdsråd när de själva tror sjukdomen kan få allvarliga konsekvenser. Detta kan tolkas som att motivationen härstammar ur sjukdomsrädsla (Becker, Haefner, Kasl, Kihscht, Maiman, & Rosenstock, 1977). Man undrar hur rädda njursjuka patienter är i det som Welch (2001) benämner betraktande skedet? Man undrar också om patienter måste bli rädda för att följa egenvårdsråd? Det är viktigt att vårdpersonal känner till hur behandlingen påverkar patientens dagliga liv. Richard (2006) skriver om vikten av att ha ett bemötande med förståelse och professionalitet (Richard, 2006). Vårdpersonal kan stödja patienter genom att ge vänlig och professionell behandling och ge patienten klar och relevant information. Många gånger tycker vi sjuksköterskor att vi har informerat patienten i omgångar. En klassisk fråga är, Varför gör de inte som vi säger? Patienters icke-följsamhet till vätskerestriktioner verkar ha mindre att göra med mängd information och mer att göra med sjukdomsstadie, motivationsgrad, det svåra och ibland överväldigande konsekvenser av en behandling som är menad att göra gott; som törsten vid hemodialys. Med tanke på det som har framkommit i ovannämnda studier kan man undra om det inte är dags för sjuksköterskor att istället reflektera över eget bemötande och sättet vi informerar på. Metoddiskussion I denna studie har en systematisk litteraturstudie genomförts. Enligt Polit & Beck (2004) kan detta ge en översikt på hur omvårdnadsarbetet kan utvecklas. Att göra en systematisk litteraturstudie innebär att systematiskt söka genomförd empirisk forskning, kritiskt granska denna och sammanställa resultaten. Formuleringen av sökord utgör grunden för litteratursökningen (Forsberg & Wengström, 2008). Då vi ville undersöka hanteringen av törst hos patienter som behandlas med hemodialys använde vi sökorden thirst, hemodialysis och coping. Det vi märkte under analysen var att flera artiklar hade fokus på vätskerestriktioner. Det vi nu ser retrospektivt är att vi kanske har missat några artiklar pga att vi inte också sökte på fluid restrictions. Vi har därför genomfört en senare sökning med sökordet fluid restriction. Det som märktes i de flesta relevanta träffar var att vätskerestriktioner fanns i förgrunden och törst var endast en bakgrundsfaktor som nämndes i förbigående. Detta tillsammans med översiktens resultat har framkallat reflektioner att forskningens fokus har varit på den medicinska behandlingen och ej på det mänskliga lidande som törst utgör och i sin tur bidrar till ett vårdlidande. 10

14 En annan metodologisk svaghet i denna översikt var att artiklarna var skrivna på engelska vilket kan leda till feltolkningar vid översättning. En annan tolkningsaspekt är att forskaren i kvalitativa undersökningar är delaktig i samtalet och resultatet kan byggas på dennes tolkning av intervjuerna, t.ex. att läsa mellan raderna, kroppsspråk och hummande. I de kvalitativa artiklarna framkom det inte heller vilka frågor som ställdes. Dessa tolkningsproblem kan uppfattas som en brist och gör att kvaliten och trovärdigheten i översiktens resultat blir svår att bedöma. Då det var många överenstämmande resultat som framkom i ett flertal av resultatartiklarna kan det anses att översiktens resultat är till stor del överförbar till patienter under hemodialysbehandling i en svensk sjukvårdskontext. SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING Slutsatsen av litteraturstudien visar att patienternas ibland överväldigande upplevelse av stark törst i samband med hemodialysbehandling gör det svårt för patienter att efterleva sjukvårdens råd och instruktioner, och information från sjuksköterskor. Detta beror i många fall på att törst upplevs som ett lidande. Det visade sig att motivationsgrad, sjukdomsstadie, och ålder spelar roll i att hantera törsten och för förmågan till att använda sig av egenvårdsstrategier. Mer forskning behövs för att vidare utforska till vilken grad patienter upplever törst och dess hantering av den. I slutänden är det när patienter tar ett eget ansvar och utvecklar egna egenvårdsstrategier som de framgångsrikt kan utstå törsten som följer med hemodialysbehandlingens vätskerestriktioner. Utöver att endast ge sedvanlig information bör sjuksköterskor satsa på att stödja hemodialyspatienten utifrån ett helhetsperspektiv, t.ex. stödja genom att både ge information och i att hitta egna copingstrategier. Utifrån resultatet också rekommenderas också speciella insatser att stödja coping hos barn och ungdomar som verkar lida extremt mycket av svår törst i samband med hemodialysbehandling. Fortsatt forskning kring hur sjuksköterskan i sin profession skulle kunna stödja och uppmuntra patienten till egenansvar för att reducera vätskeintag och minska komplikationer som kan relateras till vätskeintag, får därför anses angelägen. 11

15 REFERENSER Attman, P-O. & Alvestrand, A. (2004). Kronisk njurinsufficiens. I M. Aurell (Red), Njurmedicin, andra upplagan, (s ). Stockholm: Liber. Becker, M., Haefner, D., Kasl, S., Kihscht, J., Maiman, L., & Rosenstock, I. (1977). Selected psychosocial models and correlates of individual health related behaviors. Medical Care.15, Bots, C. P., Brand, H.S., Veerman, E.C., Valentijn-Benz, M., Bezemer, P. D., Valentijn, P.F., Vos, P. F., Bijlsma, J.A., ter Wee, P.M., Van Amerongen, B.M., & Nieuw Amerongen, A. V. (2005). Chewing gum and a saliva substitute alleviate thirst and xerostomia in patients in haemodialysis. Nephrology Dialysis Transplantation, 20, Brady, B., Tucker, C.,, Alfino, P., Tarrant, D., Finlayson, G. (1997). An investigation of factors associated with fluid adherence among hemodialysis patients: A self-efficacy theory based approach. The Society of Behavioural Medicine, 19(4), Christensen, A., Wiebe, J., Sedwards, D., Michels, J., Lawton, W. (1996). Body consciousness, illness-related impairment, and patient adherence in hemodialysis. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 64(1), Friend, R., Hatchett, L., Schneider, M., Wadhwa, N. (1997). A comparison of attributions, health beliefs, and negative emotions as predictors of fluid adherence in renal dialysis patients: A prospective analysis. The Society of Behavioral Medicine, 19(4), Dominic, S., Ramachandran, S., Somiah, S., Mani, K., & Dominic, S. (1996). Quenching the thirst in dialysis patients. Nepron, 73(4), 597. Eckerdahl, G. (2005). Det finns inga hopplösa fall. (Hämtat 15 juni 2010) /filer/ Inga hopplosa fall.pdf Eriksson, K. (1987). Vårdandets ide. Stockholm: Liber. Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur. Jacob, S. & Locking-Cusolito, H. (2004). Thirst distress and interdialytic weight gain; How do they relate? CANNT Journal, 14(3), Kihlgren, M. (2000). Sjuksköterskan, ledande och ledare inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Lundman, B. & Hällgren - Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär., & B. Höglund- Nielsen. (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s ). Lund: Studentlitteratur. Mistiaen, P. (2001). Thirst, interdialytic weight gain, and thirst-interventions in hemodialysis patients: A literature review. Nephrology Nursing Journal, 28(6),

16 Mitchell, S. (2002). Estimated Dry weight (EDW): Aiming for accuracy. Nephrology Nursing Journal, 29(5), Nationalencyklopedin (2010). Ordbok. Online resource. Hämtad: Nyberg, G. & Jönsson, A. (2004). Njursjukvård. Lund: Studentlitteratur. Polit, D. F. & Beck, C. (2004). Nursing research: Principles and Methods. (7 ed.) Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Porcu, M., Fanton, E., & Zampierin, A. (2007). Thirst distress and interdialytic weight gain: a study on a sample of haemodialysis patients. Journal of Renal Care. 33(4), Richard, C. J. (2006). Self-Care Management in adults undergoing hemodialysis. Nephrology Nursing Journal, 33(4), Strömberg, A., Broström, A., Dahlström, U., & Fridlund, B. (1999). Factors influencing patient compliance with therapeutic regimens in chronic heart failure: A critical incident technique analysis. Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care, 28: Virga, G., Mastrosimone, S., Amici. G., Munaretto, G., Gastaldon, F., & Bonadonna. A. (1998). Symptoms in hemodialysis patients and their relationship with biochemical and demographic parameters. International Journal of Artificial Organs, 21(12), Waters, A.L. (2008). An ethnography of a children s renal unit: Experiences of children and young people with long-term renal illness. Journal of Clinical Nursing, 17, Welch, J.L. (2002). Development of the thirst distress scale. Nephrology Nursing Journal. 29(4), Welch, J.L. (2001). Hemodialysis patient beliefs by stage of fluid adherence. Nursing & Health, 24, Welch, J.L. & Davis, J (2000). Self-care strategies to reduce fluid intake and control thirst in hemodialysis patients. Nephrology Nursing Journal, (27)4, Willman, A., & Stoltz, P. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 13

17 BILAGA 1: Granskningsmallar Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvantitativa studier (inspirerad av Willman & Stoltz, 2006) Forskningsmetod Randomisering/Antal center/kontrollgrupp/er/intervention: Patientkarakteristiska Antal/Ålder/Kön: Studiens syfte: Är urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej Är urvalet reperesentativt? Ja Nej Är randomiseringsförfarandet beskrivet? Ja Nej Är bortfallsanaylsen/bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej Finns etiskt resonemang? Ja Nej Är instrumenten valida/reliabla? Ja Nej Är resultatet generaliserbart? Ja Nej Huvudfynd/Kommentarer: Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög Medel Låg

18 BILAGA 1: Granskningsmallar Granskningsmall för kvalitetsbedömning av kvalitativa studier (inspirerad av Willman & Stoltz, 2006) Patientkarakteristiska Antal/Ålder/Kön: Finns en tydlig avgränsning/problemformulering? Ja Nej Är kontexten presenterad? Ja Nej Finns etiskt resonemang? Ja Nej Är urvalet relevant? Ja Nej Är metod för urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja Nej Är metod för datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej Är metod för dataanalys tydligt beskriven? Ja Nej Är resultatet logiskt och begripligt? Ja Nej Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja Nej Huvudfynd/Kommentarer: Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög Medel Låg

19 BILAGA 2: Artikelmatris Författare År Tidsskrift Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet Bots, C.P., Brand, H.S., Veerman, E.C.I., Koevaar, J.C., Valentijn-Benz, M., Vos, P.F., Biljsma, J.A, Ter Wee, P.M., Van Amerongen, B.M., Nieuw Amerongen, A.V, 2005 Nephrology Dialysis Transplantation Brady, B.A., Tucker, C.M., Alfino, P. A., Tarrant, D.G., Finlayson, G.C 1997 The Society of Behavioural Medicine Christensen, A.J., Wiebe, J.S., Edwarda, D,.L., Michels, J.D., Lawton, W.J, 1996 Journal Of Consulting and Clinical Psychology Chewing gum and a saliva substitute alleviate thirst and xerostomia in patients on hemodialysis An investigation of factors associated with fluid adherence among hemodialysis patients: a selfefficacy theory based approach Body consciousness, illness-related impairment, and patient adherence in hemodialysis Undersöka effekten av tuggummi eller saliversättningsmedel på muntorrhet, törst och viktuppgång mellan dialyserna på hemodialyspatienter. Testa hypotesen att anpassning till vätskerestriktioner hos äldre hemodiallyspatienter skulle ha samband med förväntningar, yttre och inre faktorer. Show effects of private body consciousness, illness-related impairment and patient adherence in hemodialysis En randomiserad tvärsnittsstudie med olika mätmetoder genomfördes. Deskriptiv metod Mätningar gjordes med Private body consciousness (PBC) Patienter kan hantera sin törst genom att använda tuggummi eller saliversättningsmedel Patienter som hade haft dialysbehandling längre hade större självförtroende Äldre hemodialyspatienter anpassar sig lättare än yngre till vätskebegränsningen Medel Hög Hög

20 BILAGA 2: Artikelmatris Dominic, S.C.R., Ramachansdran,S., Somiah, S., Mani,K. and Dominic,S,S Nephron Friend, R., Hatchett, L., Schneider, M.S., Wadhwa, N.K The Society of Behavioral Medicine Jacob, S.J., Locking- Cusolito, H Cannt Journal Quenching the thirst in dialysis patients A comparison of attributions, health beliefs, and negative emotions as predictors of fluid adherence in renal dialysis patients: a prospective analysis Thirst distress and interdialytic weight gain: how do they relate Att undersöka om en minskning av serumnatrium från normalt till lågt natrium genom natriumprofiler har någon betydelse för upplevelser av törst, Viktuppgång mellan dialyserna samt andelen komplikationer under dialysebehandlingen Se hur egenskaper, hälsouppfattning och negativa känslor påverkar patienter att anpassa sig till vätskerestriktioner Beskriva sambandet mellan att inte må bra pga. törst och viktuppgång. Hur hanteras detta av patienten? En randomiserad crossoverstudie. Varken dialyspersonal eller patienter visste vilken metod som användes. Graden av törst och känsla av välbefinnande mättes med VAS-skalan Frågeformulär användes Törstskala och VASskala Patienterna törstade mindre när de gick hem från dialysen med lågt Na i blodet. Egenskaper visade ingen skillnad, hälsouppfattning visade skillnad men negativa känslor visade varken eller Stora variationer på vilka strategier som användes för att hantera törsten Hög Medel Hög

21 BILAGA 2: Artikelmatris Porcu, M., Fanton, E., Zampieron, A 2007 Journal of Renal Care Waters, A.L Clinical Nursing Welch, J.L., Davis J Nephrology Nursing Journal Welch, J.L Research in Nursing and Health Journal of renal care Thirst distress and interdialytic weight gain: a study on a sample of haemodialysis patients An ethnography of a children`s renal unit: experinces of children and young people with longtem renal illness Self-care strategies to reduce fluid intake and control thirst in hemodialysis patients Nursing & Health, Hemodialysis Patient Beliefs by stage of Fluid Adherence Beskriva törstkänsla hos hemodialyspatienter Belysa barns erfarenhet av långvarig njursjukdom och symtom, hur detta hanteras Att beskriva hur ofta hemodialyspatienter använder specifika egnvårdsstrategier för att reducera vätskeintag och eliminera törst och hur effektiva dessa strategier var och om de planerade att använda dessa i framtiden. Identifiera faktorer som skiljde sig mellan hemodialyspatienter som var övervätskade respektive undervätskade Törstskala, VAS-skala Ingen skillnad på törstkänsla på VASskalan på de som ökade mycket i förhållande till de som ökade lite i vikt mellan dialyserna. Observationer och intervjuer, barns teckningar. Intervjuerna var med barn, vårdare och anhöriga. En deskriptiv tvärsnittstudie En deskriptiv tvärsnittsstudie. Barn med dialys var törstiga Studien visar att patienterna inte använde sig av de strategier som var mest effektiva för att reducera vätskeintag och törst Olika skeden för känslighet av törst framkommer och hälsouppfattningen skiljer sig i de olika stadierna Medel Hög Hög Hög