Sammanträdesdatum Ibrahim Khalifa Ordförande

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum Sammanträdets plats och tid: Hotell Anstalten, Wenngarn, Sigtuna Tisdagen den 29 september kl Majoriteten träffas kl (M), (KD) och (C) träffas kl Lokaler för förmöten meddelas på plats. För mer information, vänligen kontakta nämndsekreteraren, tfn: Ibrahim Khalifa Ordförande Justering plats och tid: Justerare: (enligt turordning) Rune Öhlund (SD) Kommunhuset, Märsta Torsdagen den 1 oktober Föredragningslista 1. Upprop 2. Justering av protokoll 3. Fastställande av föredragningslista UAN/2015:2 4. Allmänhetens frågestund UAN/2015:3 5. Information UAN/2015:93 6. Delår 2 UAN/2015:97 7. Särskild satsning på lärmiljöer UAN/2015: Förslag på revidering av modell för strukturtillägg UAN/2015: Meddelanden UAN/2015:4 10. Delegeringsbeslut UAN/2015:5

2 Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Fastställande av föredragningslista Dnr: UAN/2015:2 Förslag till beslut Föredragningslistan fastställs.

3 Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Allmänhetens frågestund Dnr: UAN/2015:3

4 Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Information Dnr: UAN/2015:93 Ärendebeskrivning 1. Information om antagningen till gymnasiet 2. Återrapportering av sommarskolan 3. Redovisning av Sommarjobbsförmedling 2015

5

6 DELÅRSRAPPORT JAN-AUG 2015 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN

7 Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2 (23)

8 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 5 Ekonomiskt utfall... 6 Driftsredovisning... 6 Investeringsredovisning... 6 Analys av det ekonomiska utfallet för delåret... 6 Analys av det prognostiserade utfallet för helåret... 8 Investeringar... 8 Personalekonomisk redovisning Anställda Sjukfrånvaro Redovisning av mål och resultat Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Demokratisk hållbarhet Övrigt Bilagor Bilaga 1: Utveckling av försörjningsstöd samt prognos 2015 Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 3 (23)

9 Inledning Ordförande: Ibrahim Khalifa (S) Förvaltningschef: Marie-Louise Khan-Tamakloe Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 4 (23)

10 Sammanfattande analys Det ekonomiska utfallet för augusti visar en nettokostnad om 197,7 mnkr. Det motsvarar 66 procent av budgeten, vilket är lägre än periodens riktmärke på 67 procent. Förvaltningens totala årsprognos uppvisar ett överskott uppgående till 3,4 mnkr. Försörjningsstödsutbetalningarna är under året lägre än budgeterat och förvaltningen bedömer att överskottet på helårsbasis blir 3,0 mnkr. Jobbcenters kostnader förväntas att bli 1,8 mnkr lägre än budgeterat på grund av lägre kostnader för arbetsmarknadsanställningar och personal. Det personalekonomiska läget är stabilt. Såväl antalet anställda som ålders- och könsstrukturen bland medarbetarna ligger på en stabil nivå mellan åren. En ökad flyktingström bedöms medföra ett ökat behov av lärare i svenska som andraspråk och svenska för invandrare. Sjukfrånvaron i förvaltningen har ökat något, men ligger trots det kvar på en låg nivå. Sjukfrånvaron följs kontinuerligt och åtgärder vidtas vid behov. Förvaltningens verksamhet har bidragit till målsättningen att minska utanförskapet och stärka möjligheten till arbete. En stor del av de personer som har deltagit i kommunens arbetsmarknadsinsatser eller utbildning har gått vidare till arbete eller studier. Antalet hushåll med försörjningsstöd är lägre än motsvarande period förra året. För ungdomar har dock andelen som gått till arbete eller studier efter avslutad insats sjunkit. Det beror på att Arbetsförmedlingen i sitt ordinarie uppdrag måste använda upphandlade aktörer och därmed inte längre kunde anvisa ungdomar till kommunens insatser. En större del av ungdomsverksamheten har därför skett mot Försäkringskassan, det vill säga för ungdomar som står längre från arbetsmarknaden. Bedömningen är att resultaten för ungdomar åter kommer att stiga under hösten när en ny överenskommelse om samarbete träffats med Arbetsförmedlingen. Ungdomsarbetslösheten är dock fortsatt lägre i Sigtuna kommun än i Stockholms län. Arbetet med de strategiska insatserna fortlöper. Insatserna har arbetats fram i förvaltningens chefskollektiv tillsammans med konsultföretaget Kairos Future. Varje insatsområde drivs av verksamhetsövergripande chefsgrupper i syfte att öka processtyrningen i förvaltningen, samt att förbättra samordningen med externa aktörer. En digital plattform för validering har tagits fram och ett kompetenscenter är under uppbyggnad. Antalet anställda i sociala företag har ökat något. I och med den stora ökningen av nyanlända till landet förväntas även Sigtuna kommun få ta emot fler nyanlända. Det kommer att ställa ökade krav på bostäder, utbildningsplatser och andra insatser för att förkorta tiden till arbete. De preliminära resultaten för gymnasieskolan visar att andelen elever som erhållit yrkes- eller gymnasieexamen når samma nivå som föregående år, medan andelen som fått högskolebehörighet har ökat. Meritvärdet sjunker något. Förvaltningens strategiska arbete med att höja måluppfyllelsen när det gäller att öka utbildningsnivån i kommunen fortgår. Arbetet med stödjande insatser öppna för Sigtuna kommuns alla ungdomar fortsätter att utvecklas, till exempel en ny lärplattform. Andra strategiska insatser är till exempel att höja lärarnas specialpedagogiska kompetens och förmåga att stärka motivationen hos elever, stärka det pedagogiska ledarskapet i klassrummet samt att förbättra lärmiljön. Arbetet med att öka invånarnas delaktighet och egenmakt fortgår. Andelen elever i gymnasieskolan som anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt ökar, medan motsvarande andel inom vuxenutbildningen är oförändrad. Införandet av ett nytt webbaserat elevuppföljningssystem medger en ökad delaktighet från vårdnadshavarnas sida. Nya resultatmått för att mäta måluppfyllelsen när det gäller tillgänglighet och inflytande i förvaltningens verksamheter kommer att utarbetas under hösten. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 5 (23)

11 Ekonomiskt utfall Driftsredovisning Budget 2015 Utfall augusti 2015 Verksamhet Kost Int Netto Kost Int Netto Netto % Netto Nämnd och central administration Gymnasieverksamhet -varav särgymnasium IKE gymnasieverksamhet -varav särgymnasium Centrum för vuxenutveckling -varav vuxenutbildning -varav jobbcenter summa exkl. Jobblyftet Avvikelse Utfall Prognos Avvikelse prognos Jobblyftet Summa *Riktvärde för perioden motsvarar 67 % Investeringsredovisning Budget 2015 Utfall augusti 2015 Prognos -varav försörjningsstöd Avvikelse Utfall Avvikelse Verksamhet Kost Int Netto Kost Int Netto Netto % Netto prognos Inventarier och säkerhetsanpassningar IT Summa *Riktvärde för perioden motsvarar 67 % Analys av det ekonomiska utfallet för delåret Driftsbudgeten exklusive Jobblyftet omfattar kostnader på 363,0 mnkr och intäkter på 69,0 mnkr. Nettobudgeten är således 294,0 mnkr. Utfallet per augusti visar på en nettokostnad uppgående till 187,6 mnkr. Det motsvarar 64 procent av årsbudgeten, vilket är något lägre än periodens riktmärke om 67 procent. När Jobblyftet inkluderas blir de budgeterade kostnaderna 380,5 mnkr och intäkterna 79,0 mnkr. Nettobudgeten är således 301,5 mnkr. Utfallet per augusti visar en nettokostnad om 197,7 mnkr, vilket Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 6 (23)

12 motsvarar 66 procent av årsbudgeten. Central administration Utfallet för nettokostnaderna om 6,3 mnkr motsvarar 38 procent av budget mot riktvärdet på 67 procent. Detta beror främst på att potten för oförutsedda kostnader om 3,0 mnkr ännu inte har nyttjats. Gymnasieverksamheten Gymnasieverksamhetens utfall för perioden visar inte några påtagliga avvikelser mot budgeten. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolans nettoresultat ligger över riktvärdet för perioden på grund av högre personalkostnader vilket i sin tur beror på fler elever. IKE Kostnaderna och intäkterna för IKE ligger på 64 procent mot riktvärdet på 67 procent. Främsta orsaken är att samtliga kostnader från andra huvudmän ännu inte har kommit in. IKE särgymnasium Gymnasiesärskolan uppvisar en högre nettointäkt än budgeterat vilket beror på att alltfler särskoleelever från Sigtuna kommun söker sig till den egna kommunala gymnasiesärskolan och dels på att fler elever från andra kommuner söker sig till Arlandagymnasiets särskola. Centrum för vuxenutbildning Nettokostnaderna inom Centrum för vuxenutbildning ligger på 67 procent, vilket är lika med riktvärdet. Vuxenutbildning Nettokostnaderna inom Vuxenutbildningen ligger över riktvärdet. Orsakerna till underskottet är framförallt personalrelaterade. Jobbcenter Nettokostnaderna ligger på 61 procent mot riktvärdet på 67 procent. Främsta orsaken är lägre personalkostnader för sommarjobben och färre arbetsmarknadsanställningar. Försörjningsstöd Utfallet för utbetalda försörjningsstöd om 22,0 mnkr motsvarar 60 procent av budget mot riktvärdet 67 procent. Det utbetalda försörjningsstödet hittills i år har ett snitt på 2,8 mnkr per månad. Föregående år låg snittet på utbetalningarna under motsvarande period på 3,6 mnkr. Jobblyftet Jobblyftets nettokostnader för perioden ligger på 10,2 mnkr, vilket motsvarar ett underskott om 2,7 mnkr. Underskottet beror huvudsakligen på uteblivna och släpande intäkter. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 7 (23)

13 Analys av det prognostiserade utfallet för helåret Central administration Inom central administration ligger anslag för oförutsett om 3 mnkr. Nämnden har tidigare tagit beslut om att reservera 2 mnkr från potten för oförutsett för att finansiera sommarjobbsgarantin. Av dessa avsatta medel kommer 1,3 mnkr att tas i anspråk. Det innebär att nämnd och central administration totalt prognostiserar ett överskott om 0,7 mnkr. Gymnasieverksamheten Gymnasieverksamheten totalt prognostiserar ett överskott om 0,2 mnkr. Arlandagymnasiet Prognosen pekar på ett överskott uppgående till 1,2 mnkr beroende på effektiviseringar och rekryteringsglapp vilket ger lägre personalkostnader. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan prognostiserar ett underskott för helåret uppgående till 1,0 mnkr på grund av högre personalkostnader vilket i sin tur beror på fler elever. Interkommunala ersättningar IKE För IKE prognostiseras ett överskott uppgående till 0,6 mnkr vilket avser gymnasiesärskolan. Vid den senaste avstämningen gick 923 av kommunens 1643 gymnasieelever (56 procent) i en skola med en annan huvudman än Sigtuna kommun. Trenden fortsätter att allt fler av Sigtuna kommuns elever väljer att studera på högskoleförberedande program medan antalet elever på yrkesprogrammen minskar. Centrum för vuxenutveckling Centrum för vuxenutveckling prognostiserar totalt ett överskott uppgående till 4,4 mnkr jämfört med budget. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen prognostiserar ett underskott om 0,4 mnkr för helåret. Orsakerna är framförallt personalrelaterade. Jobbcenter Lönekostnaderna för Jobbcenter prognostiseras att bli 1,8 mnkr lägre än budgeterat på grund av lägre kostnader för arbetsmarknadsanställningar och personal. Överskottet täcker upp större delen av underskottet på Jobblyftet. Försörjningsstöd Det utbetalda försörjningsstödet under årets åtta första månader slutade på 22,0 mnkr vilket är 2,7 mnkr lägre än budget. Förvaltningen prognostiserar att utbetalda försörjningsstöd för helåret slutar på 34,0 mnkr vilket innebär en positiv budgetavvikelse uppgående till 3,0 mnkr. Jobblyftet Jobblyftets nettokostnader förväntas bli 10,0 mnkr jämfört med budgeterade 7,5 mnkr, vilket innebär ett prognostiserat underskott om 2,5 mnkr. Orsaken är till största delen utebliven extern finansiering av projektet. Underskottet täcks delvis genom ett prognostiserat överskott om 1,8 mnkr som arbetats upp inom Jobbcenter. Överskottet avser medel för såväl arbetsmarknadsanställningar som personalkostnader. Det bör även uppmärksammas att de 197 personer som inte behövt försörjningsstöd inneburit en utebliven kostnad på ett år uppgående till cirka 19 mnkr. Investeringar Investeringar Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 8 (23)

14 På grund av ändrade investeringsregler i Sigtuna kommun uppgår medel för övriga inventarier under 2015 till endast 400 tkr. Istället har en överflyttning av investeringsmedel till driftkostnader skett där utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i rambudgeten kompenserats med 730 tkr. Budgeten avser primärt utrustning till verksamheterna. Investeringar har skett under sommarmånaderna i samband med omflyttningen i Kunskapens Hus. Utfallet per augusti ligger på 74 procent jämfört med riktvärdet 67 procent. Förvaltningen prognostiserar att nyttja hela budgeten. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 9 (23)

15 Personalekonomisk redovisning Anställda Anställda årsarbetare efter kön och ålder Anställda årsarbetare efter anställningsform och kön Analys av personalförsörjning Såväl antalet anställda som ålders- och könsstrukturen bland medarbetarna ligger på en stabil nivå mellan åren. Förvaltningen har liksom hela Sigtuna kommun en större andel anställda kvinnor (66 procent) än män (34 procent). Andelen tillsvidareanställda har ökat något jämfört med föregående år och kvinnor är tillsvidareanställda i något högre grad än män även om andelen män med tillsvidareanställning ökar. En ökad flyktingström bedöms medföra ett ökat behov av lärare som undervisar i exempel svenska som andraspråk och svenska för invandrare. Idag råder brist på sådan kompetens i hela landet. Behovet finns såväl inom gymnasieskolan som inom vuxenutbildningen. En annan viktig men svårrekryterad yrkeskategori är specialpedagoger. På längre sikt, 5-10 år, kommer det att finnas ett stort behov av behöriga och legitimerade yrkeslärare. Ytterligare en utmaning som Sigtuna delar med resten av landet är att attrahera socialsekreterare till ekonomiskt bistånd. Förvaltningen arbetar med en långsiktig strategi för att möta detta behov som bland annat inkluderar ett utökat samarbete med högskolor och universitet. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 10 (23)

16 Sjukfrånvaro Korttidssjukfrånvaro: < 14 dagar Långtidssjukfrånvaro: > 60 dagar Övrig sjukfrånvaro: dagar Sjukfrånvaro uppdelat på korttids- långtids och övrig sjukfrånvaro (som andel av sammanlagd ordinarie arbetstid) Totala sjukfrånvaron (som andel av sammanlagd ordinarie arbetstid) efter kön Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 11 (23)

17 Total sjukfrånvaro (andel av sammanlagd ordinarie arbetstid) månad för månad Analys av sjukfrånvaron Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har i jämförelse med den genomsnittliga nivån i Sigtuna kommun en förhållandevis låg sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron till och med juli 2015 ligger något över samma period Såväl korttids- som långtidssjukfrånvaron har ökat något. Prognosen är att sjukfrånvaron under året kommer att vara på ungefär samma nivå som föregående år. Dock finns indikationer på ett mindre antal redan kända kommande sjukskrivningar under året, vilket kan komma att höja sjukfrånvaron. Då fallen är kända pågår där så är möjligt proaktiva insatser för att anpassa och underlätta för berörda medarbetare och om möjligt korta frånvarotiden. Strategiska insatser Förvaltningen gör genom ledningsgrupperna månadsvisa uppföljningar av sjukfrånvaron på såväl verksamhets- som enhetsnivå. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med såväl prevention som rehabilitering och har ett väl fungerande samarbete med företagshälsovården. Rehabiliteringsplaner upprättas och följs upp enligt rutin. Särskilda uppföljningar görs där en ökning av sjukfrånvaron noteras. Den uppgång som noteras kan kopplas till kända längre sjukskrivningar. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 12 (23)

18 Redovisning av mål och resultat Ekonomisk hållbarhet Mål och indikatorer Utanförskapet ska minska och möjligheten till arbete stärkas Analys och slutsats Antalet vuxna i arbetsmarknadsinsatser till och med augusti 2015 är något lägre än samma period år I den ordinarie verksamheten var det 55 procent av de vuxna som gick vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. Antalet ungdomar med arbetsmarknadsinsats har varit lägre under första hälften av 2015 än motsvarande period förra året. I och med att projektet Ung satsning övergick till ordinarie verksamhet upphörde Arbetsförmedlingens möjlighet att genom projektfinansiering anvisa ungdomar som omfattas av ungdomsgarantin till kommunens insatser. Arbetsförmedlingen måste i stället hänvisa dem till kompletterande aktörer, regelverket har därmed påverkat andelen ungdomar som går till jobb eller studier. Andelen har under 2015 minskat från 70 procent i april till 37 procent i augusti då förvaltningens arbete till större del skett mot Försäkringskassa, det vill säga de ungdomar som står längre från arbetsmarknaden. Kommunen har tillsammans med Arbetsförmedlingen tecknat en avsiktsförklaring om samarbete och ansökt om medel från Delegationen för unga till arbete (Dua) för att täcka kostnader för detta. Under hösten ska en överenskommelse skrivas om hur parterna gemensamt ska arbeta mot målet att ingen ung ska vara arbetslös längre än 90 dagar. I och med det nya samarbetet väntas antalet ungdomar som anvisas från Arbetsförmedlingen öka igen under hösten. När bidraget beviljats får kommunen möjlighet att nyttja regeringens satsning på utbildningskontrakt. Sigtuna kommuns sommarjobbsgaranti innebär att samtliga gymnasieungdomar i årskurs 1-3 som sökte sommarjobb 2015 erbjöds arbete. Totalt arbetade 679 ungdomar. 199 arbetade i privata företag, 469 i kommuner och föreningar samt 11 ungdomar som deltog i entreprenörsskolan Roligaste sommarjobbet. Arbetsmarknadssatsningen Jobblyftet avslutas under september. Av dem som avslutat sina ettåriga anställningar inom Jobblyftet var det till och med augusti 40 procent som gått vidare till arbete eller studier. Målet med Jobblyftet var att 25 procent av de anställda med arbetshinder och 60 procent av de anställda utan arbetshinder skulle få anställning eller gå vidare till arbete och studier. I gruppen med arbetshinder har hittills 29 procent gått vidare till arbete eller studier och målet för gruppen har uppnåtts. I gruppen anställda utan arbetshinder bedöms målet inte komma att uppnås, då det i augusti var 42 procent av dessa personer som gått vidare till jobb eller studier. Under anställningens gång har det visat sig att även personer i den gruppen kan ha arbetshinder, främst socialmedicinska och psykisk ohälsa. En analys av Jobblyftet kommer att presenteras under hösten. Totalt arbetar idag 22 personer i arbetsintegrerade sociala företag. Utöver dessa arbetsprövar sju personer i de sociala företagen med anställning som mål. I slutet av året bedöms ytterligare sex personer vara anställda, vilket ger en prognos på 28 personer anställda i arbetsintegrerade sociala företag. Målet att 30 personer ska vara anställda kommer därmed troligen inte att uppnås fullt ut under Vuxenutbildning är ett viktigt sätt att förbättra matchningen mellan arbetskraftsbehovet och arbetsut- Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 13 (23)

19 budet. Knappt tre fjärdedelar av de vuxenstuderande som gått en yrkesutbildning har gått vidare till jobb, vilket är ungefär samma andel som föregående år. Från och med våren 2014 fick 197 hushåll med försörjningsstöd en ettårig anställning genom Jobblyftet. Antalet hushåll med försörjningsstöd har därefter legat kvar på den lägre nivån. Orsakerna till detta bedöms vara den gynnsamma situationen på arbetsmarknaden i kombination med ett omfattande utvecklingsarbete på försörjningsstödsenheten, med exempelvis tätare uppföljning av individerna. En uppskattning av kostnaden per invånare 2015 kan göras genom att dela prognosen på 34 mnkr med Sigtuna kommuns befolkning vid halvårsskiftet ( inv.). Det ger cirka 766 kronor/invånare. Enligt Socialstyrelsen statistik (som dock inte är helt jämförbar) var kommunens kostnad 941 kronor/invånare under I riket var motsvarande siffra kronor/invånare. Indikatorn för långvarigt ekonomiskt bistånd har tagits fram i samarbete med Tieto och mäter andelen hushåll som har varit aktuella månader under de senaste 12 månaderna. Andelen per augusti 2015 är 22 procent, vilket är samma nivå som samma tid föregående år. Enligt uppgifter från Kolada (som dock inte är helt jämförbara) var andelen i riket år 2014 ungefär 25 procent och i Stockholms län 32 procent. Ett strategiskt arbete pågår på försörjningsstöd för att minska gruppen sjukskrivna som saknar ersättning från Försäkringskassan. Ett tätare samarbete mellan försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser utvecklas och förtroendeläkare kommer att anlitas. Sammantaget förväntas detta leda till att antalet långvarigt sjukskrivna med försörjningsstöd kommer att minska. Utifrån ett barnperspektiv är det viktigt att följa elevernas upplevelse av trygghet och studiero. Andelen elever på Arlandagymnasiet som känner sig trygga har minskat med fyra procentenheter sedan förra året och ligger under länets 91 procent. De åtgärder som har satts in för att öka tryggheten är bland annat ökad vuxennärvaro i gemensamma utrymmen, ett intensifierat arbete med likabehandlingsplan och förebyggande arbete mot mobbning. Dessa har inte lett till önskade resultat och skolan kommer därför att vidta mer omfattande åtgärder för att öka tryggheten, framförallt genom att höja beteendevetenskapliga kompetensen bland elevstödjande personal. Andelen elever som anser att det är arbetsro på lektionerna har ökat något jämfört med föregående år, och ligger nu något över länssnittet. Det är dock även fortsättningsvis ett prioriterat område. Upplevd trygghet och arbetsro bidrar till ökad måluppfyllelse. Utbildning på minst gymnasial nivå har allt större betydelse för möjligheterna att få ett arbete. Andelen av alla ungdomar år som arbetar eller studerar har tidigare legat stabilt kring procent, men har nu enligt preliminära siffror sjunkit något. Mätningarna av andelen av alla ungdomar år som arbetar eller studerar håller på att anpassas till nya riktlinjer och systemstöd i samband med införandet av det kommunala aktivitetsansvaret. Andelen gymnasieelever på yrkesprogram som går direkt till jobb kommer att mätas under hösten och rapporteras i samband med bokslut. Detta är första gången den uppföljningen genomförs och undersökningen kommer även att visa andelen elever som går till yrke inom utbildad sektor, respektive annan sektor. Strategiska insatser Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 14 (23)

20 Samordning för fler i arbete Som ett led i arbetet med att fånga upp ungdomar som riskerar att hoppa av sina gymnasiestudier alternativt aldrig påbörjar studier har verksamheterna tagit fram gemensamma insatser, i första hand för de ungdomar som går på yrkesintroduktion och i yrkesprogram. Inför terminsstarten hösten 2015 anordnas även ett gemensamt Drop-in-tillfälle för att vägleda dessa ungdomar. Ett behov som har identifierats är att skapa En väg in för nyanlända i kommunen. För att möjliggöra detta samlas representanter från flera delar av kommunens verksamheter för att arbeta fram ett samordnat mottagande av nyanlända med syfte att ge bättre service och introduktion. Förvaltningen arbetar systematiskt för att förbättra introduktionsutvecklingsprogrammet. Idag erbjuds flera olika typer av individanpassade insatser, till exempel praktik, språkträning, jobbmatchning, med mera. Ytterligare insatser kommer att utvecklas och sammantaget bedöms detta bidra till att förkorta tiden så att målet arbete inom 24 månader nås av ännu fler. Resultaten redovisas i bokslutet för Sigtuna kommun arbetar för att bilda samordningsförbund tillsammans med Sollentuna kommun, Stockholms läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Processen har på grund av landstingets ekonomiska läge dragit ut på tiden. Arbetet fortsätter, men tills landstinget fattat sitt budgetbeslut för 2016 råder det fortfarande oklarhet gällande landstingets finansieringsdel. Validering för synliggörande av kompetenser och lärande Validering synliggör invånarnas kompetenser och kvalitetssäkrar aktörernas insatser och är därför ett angeläget utvecklingsområde för förvaltningen. Ett Kompetenscenter, där validering av både informella och formella yrkeskompetenser kommer att samordnas, är under uppbyggnad. En modell för validering av informella kompetenser har testats inom ramen för Jobblyftet. För att förenkla arbetet har en digital plattform för validering tagits fram. Modellen kommer att börja användas i ordinarie verksamhet under hösten Sammanhållen studie- och yrkesvägledning underlättar val En sammanhållen studie- och yrkesvägledning är en del i arbetet med utvecklingen av ett Kompetenscenter. Ansvarig chefsgrupp har fått i uppdrag att utforma ett förslag på en sammanhållen studie- och yrkesvägledning över hela studiegången och arbetet kommer att intensifieras när Kompetenscenters nya lokaler tas i bruk. Enklare övergång från skola till arbete för ungdomar För att öka möjligheterna för fler ungdomar att gå från studier till arbete har förvaltningen utökat samarbetet mellan verksamheterna. Genom riktade insatser i årskurs 3 på gymnasiet informeras elever om hur arbetsmarknaden ser ut och coachas i att söka arbete. Ett Lean-projekt pågår i syfte att samordna praktikplatser inom förvaltningen för att höja kvaliteten i insatserna och förenkla vägen mot jobb och praktikplats till rätt person i rätt tid. Nya arbetstillfällen genom sociala företag Under hösten genomförs utbildningsinsatser riktade mot cafépersonal och andra som kommer att beröras av arbetet med sociala företag. Att omsorgsfullt förbereda verksamheternas personal är en förutsättning för att lyckas få bärkraft över tid med arbetsintegrerade sociala företag. Ett idéburet offentligt partnerskapsavtal har tecknats med Coompanion Roslagen. Coompanion har varit representerade i Sigtuna kommun en gång i veckan, oftast i Näringslivets hus men även på M29. Coompanion har erbjudit rådgivning, utbildning och stöd till enskilda personer och grupper som vill starta företag inom den sociala ekonomin. De har hittills främst arbetat med kommunala verksamheter som ska omvandlas till arbetsintegrerade sociala företag. Förvaltningen har sedan tidigare ett idéburet offentligt partnerskapsavtal med det sociala företaget M29, som enligt avtalet ska bistå nya företag med stödinsatser. Barns utsatthet minskar För att minska barns utsatthet har Sigtuna kommun en nollvision för vräkning av barnfamiljer. Sigtu- Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 15 (23)

21 nahem, socialförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har arbetat med en leanpilot för att regelbundet kunna identifiera familjer som riskerar vräkning och ta ett samlat ansvar för hållbara lösningar. Det har resulterat i att de inblandade aktörerna har hittat en struktur för arbetet, som fortsatt bedrivs metodiskt utifrån lean-modellen. Elevhälsan och individ- och familjeomsorgen har utvecklat ett förvaltningsövergripande samarbete för helhetssyn och stärkt arbetet kring unga som riskerar att fara illa. Indikatorer Utfall T Utfall 2014 Prognos 2015 Utfall kvinnor T Utfall män T Utfall riket T Andel vuxna som går till jobb eller studier efter avslutad insats. Andel ungdomar som går till jobb eller studier efter avslutad insats. 55% 57% 58% 37% 70% 43% Andel gymnasieelever på yrkesprogram som går direkt till jobb. Andel studerande på yrkesprogram i vuxenutbildningen som går direkt till jobb. Antal anställda i sociala företag. Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd 74% 76% 77% % 19% 17% Ekologisk hållbarhet Mål och indikatorer Social hållbarhet Mål och indikatorer Utbildningsnivån i Sigtuna kommun ska höjas Analys och slutsats På en övergripande kommunnivå fortsätter utbildningsnivån i åldrarna att öka med cirka 0,5 procentenhet per år. I slutet av 2014 hade 81,4 procent av befolkningen i Sigtuna kommun minst gymnasial utbildning. Sigtuna kommun ligger dock fortfarande lågt i länet med en 23:e plats av länets 26 kommuner. Variationen inom länet är stor, från 75,1 procent som lägst till 94,3 procent som högst. Sigtuna kommun ligger även under rikssnittet 85,7 procent. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 16 (23)

22 Den demografiska utvecklingen har visat sig vara svår att prognostisera. I samband med antagningen hösten 2015 noteras dock att det totala antalet ungdomar från Sigtuna kommun som söker till gymnasieskolan endast var 15 personer färre än vid samma tid föregående läsår. Arlandagymnasiet har under hela den demografiska nedgången fyllts, vilket bedöms ske även hösten Även gymnasiesärskolan fortsätter öka, och har nu 45 elever, en ökning med 8 jämfört med föregående läsår. Andelen elever på Arlandagymnasiet som rekommenderar sin skola minskar. Orsakerna till denna nedgång utvärderas och åtgärder införs i gymnasieskolans arbetsplan och systematiska kvalitetsarbete. En av de åtgärder som vidtagits för att vända utvecklingen är att stärka elevernas engagemang i idrott och föreningar. En annan viktig insats är att vidareutveckla den formativa bedömningen. Motivation är en viktig faktor och gymnasieskolan satsar på att tillvarata individens egen inneboende drivkraft och nyfikenhet bland såväl medarbetare som elever. Trots vikande siffror i skolrekommendation, 66 procent för 2015, ökar antalet förstahandssökande till Arlandagymnasiet med 17 procent. En orsak till detta kan vara att fler elever rekommenderar sitt program, snarare än sin skola. Andelen elever som anser att de kan rekommendera sitt gymnasieprogram till andra ligger på 75 procent vilket kan jämföras med 73 procent av samtliga gymnasieskolor belägna i Sigtuna kommun och 79 procent i länet. Preliminära siffror tyder på att andelen elever med yrkes- eller gymnasieexamen når samma nivå som föregående år, medan andelen som fått högskolebehörighet har ökat. De preliminära resultaten tyder på att meritvärdet sjunker något. En god arbetsmarknad för elever på yrkesprogram kan ha minskat studiemotivationen. På de högskoleförberedande programmen har fler elever nått examen, men betygsnivån har samtidigt sjunkit. Det kan bero på att skolan har gjort ett omfattande arbete med kompletteringar och prövningar av tidigare F-betyg (underkänt). Vidare har ett antal elever gått sommarskola efter examen, vilket bedöms något kunna påverka de slutliga resultat som publiceras av Skolverket i december i positiv riktning. Under hösten kom resultaten från KSLs enkätundersökning bland vuxenstuderande. Resultatet visar att det 2015 är färre än tidigare i gruppen vuxenstuderande (inklusive Sfi) som anser att de kan rekommendera sin skola till andra. Orsakerna till detta ska undersökas i samråd med de studerande och lämpliga åtgärder ska vidtas. Under 2015 ska en indikator som mäter andelen vuxenstuderande som når målen utvecklas. En pilotstudie har genomförts för att testa indikatorn och ett första stickprov bland de vuxenstuderande visar att 63 procent nått målen i sin studieplan. Utvecklingen av indikatorn fortsätter och när ytterligare underlag samlats in kommer en analys att ske och eventuella åtgärder planeras. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 17 (23)

23 Vuxenutbildningen har ett stort antal studerande med totalt elever hittills under året, varav hälften inom Sfi. Det går att se ett ökat inflöde från introduktionsprogrammet till vuxenutbildningen. Prognosen som gjordes vid årsskiftet inför 2015 om drygt vuxenstuderande, varav drygt Sfi - studerande ser ut att uppfyllas. Fler förväntas även börja studera till hösten jämfört med våren. Strategiska insatser Utvecklad pedagogik för ökad måluppfyllelse Det är numera nästan alltid uppskattat av lärarna att andra lärare eller rektorn deltar i undervisningen, och sedan samtalar med läraren om olika aspekter av undervisningen. Förvaltningen har beviljats medel ur kompetensutvecklingsfonden för att verksamheterna gemensamt ska stärka och utveckla det pedagogiska ledarskapet i klassrummet och den specialpedagogiska kompetensen i syfte att nå en ökad måluppfyllelse för elever och studerande. Arbetet sker i två spår, ett spår med klassrumsobservationer och ett spår för ökad kompetens i specialpedagogik. Coacher har utbildats och arbetet med co-coaching har genomförts i klassrumsmiljö. Under höstterminen breddas detta arbete så att fler lärare kan få sådant stöd. En utbildningsomgång i specialpedagogik har genomförts där deltagare från samtliga förvaltningens undervisningsverksamheter deltog. Årets fokusområde för verksamheterna är arbetet med att stärka motivationen bland eleverna och hur varje enskild medarbetare kan bidra till ökad motivation. Flera aktiviteter genomförs under hösten för att stärka personalens kompetens inom detta område, till exempel är motivation en del av varje medarbetarsamtal och föreläsningar ges. Tillgång till utbildningsmaterial och utökat individuellt stöd möjliggör för alla att nå målen Olika former av individuellt stöd finns inom båda verksamheterna i form av sommarskolor, elevhälsa, läxhjälp och studiehjälp. För att stärka och utveckla det individuella stödet till eleverna ska specialpedagogiskt och särskilt stöd samt övriga stödjande aktiviteter samordnas mellan verksamheterna. Förvaltningen arbetar för att kommunens alla invånare ska kunna ta del av allt pedagogiskt material i lärplattformarna. Skolverksamheterna använder sedan hösten 2015 onlineprogramvaran Office 365 och avsikten är att lärare ska göra publika undervisningshemsidor som alla invånare sedan kan ta del av. En god lärmiljö bidrar till bättre resultat Under sommaren och en bit in på hösten sker en ombyggnation i Kunskapens hus. Gymnasiesärskolans individuella program har flyttat in i nya lokaler i samband med skolstart och ett kompetenscenter ska inrättas. Ett arbete med att utveckla en god lärandemiljö baserat på forskning är planerat att starta till hösten när lokalförändringarna är genomförda. Då är även de grundläggande förutsättningarna för arbetet med lärmiljöer kända. En förvaltningsövergripande grupp kommer att tillsättas som kommer att ta in influenser från andra skolor och utbildningsmiljöer och därefter ta fram en prioriteringslista över vilka projekt som ska genomföras. Långsiktig samplanering med tydlig prioritering är centralt för att skapa lärmiljöer som anpassas efter framtidens skola. I förvaltningens IKT-råd arbetas även en långsiktig plan fram för utvecklingen av IKT i undervisningen. Indikatorer Utfall T Utfall 2014 Prognos 2015 Utfall kvinnor T Utfall män T Utfall riket T Andel gymnasieelever som rekommenderar den kommunala gymnasieskolan. 66% 77% Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 18 (23)

24 Indikatorer Utfall T Utfall 2014 Prognos 2015 Utfall kvinnor T Utfall män T Utfall riket T Andel studerande i vuxenutbildningen som rekommenderar sin skola. Andel gymnasieelever som erhåller yrkes- eller gymnasieexamen. Andel vuxenstuderande som når målen i sin studieplan Andel gymnasieelever med högskolebehörighet. 81% 86% 84% 84% 63% 65% 85% 79% Indikatorn Andel vuxenstuderande som når målen i sin studieplan utvecklas under Utfallet i augusti baseras på en stickprovsundersökning som omfattade 30 studerande. Indikatorn Andel gymnasieelever med högskolebehörighet avser hur stor andel som fått högskolebehörighet av de elever som läser mot högskolebehörighet, dvs samtliga elever på högskoleförberedande program samt de elever på yrkesprogram som valt en inriktning som ska ge grundläggande högskolebehörighet Demokratisk hållbarhet Mål och indikatorer Invånarnas delaktighet och egenmakt ska öka Analys och slutsats Andelen av Arlandagymnasiets elever som upplever att deras synpunkter tas tillvara har ökat från förra årets 57 procent till 60 procent i år och ligger 10 procentenheter över länssnittet. Det pågående arbetet med att utveckla elevföreningar och demokratiska arbetsmodeller i kurser och programråd förväntas ge en ökad upplevelse av delaktighet och egenmakt. Det sker en nystart av elevkår på gymnasieskolan och under hösten genomförs ett demokrati- och delaktighetsprojekt tillsammans med kommunens Hållbarhetsenhet. I och med införandet av en ny webbaserad elevuppföljningsplattform går det att se ett ökat antal besök från gymnasielevers vårdnadshavare, vilket ökar möjligheterna till insyn och delaktighet. Andelen vuxenstuderande som anser att deras synpunkter tas tillvara är oförändrat från föregående år. Även inom vuxenutbildningen pågår ett arbete för att öka delaktighet och inflytande, till exempel i det nya kompetenscenter som kommer att tas i full drift i nya lokaler under året. Förvaltningen fortsätter arbetet med att under året ta fram indikatorer som mäter invånarnas upplevelser av tillgänglighet, inflytande och möjligheten att påverka utformningen i sin handlings- eller studieplan. Arbetet sker kommunövergripande och intresse för att delta i arbetet finns både centralt i kommunen och inom förvaltningarna. Strategiska insatser Utveckla användandet av ny teknik Ny teknik är ett viktigt redskap i att utveckla tillgänglighet, delaktighet och information till invånarna. Förvaltningens IKT-råd har i uppdrag att ta fram en förvaltningsövergripande strategi och arbetar utifrån en helhetssyn på system och utvecklingsbehov. I IKT-rådet lyfts fortbildningsbehov och förvaltningens samlade kompetens nyttjas för att sprida kunskap och skapa en lärande organisation. Verksamhetens behov ska genom en långsiktig planering styra teknikutvecklingen. Effektivare handläggningsmodell för försörjningsstöd För att underlätta för invånarna att så enkelt och snabbt som möjligt komma i egen försörjning behöver verksamheten hela tiden undersöka möjliga förbättringar och förenklingar, till exempel i ansökningsförfarandet. Syftet är att stärka invånarnas egenmakt och delaktighet i samhället. Försörjningsstöd har genom bättre och tidigare information gjort det enklare för invånaren att göra rätt i ansökningsprocessen, Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 19 (23)

25 vilket bidragit till att hela handläggningstiden förkortats. Arbetet med en Lean-pilot som omfattar invånarens väg från bidragsberoende till egen försörjning har inletts under våren. Både försörjningsstödsenheten och Jobbcenter deltar i utvecklingsarbetet. Syftet är att öka kvalitén i insatserna och korta vägen till egen försörjning. Under hösten ska förvaltningen se över möjligheterna att utveckla en löneliknande modell för försörjningsstödstagare i heltidsaktivitet. Indikatorer Utfall T Utfall 2014 Prognos 2015 Utfall kvinnor T Utfall män T Utfall riket T Andel gymnasieelever som anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt. Andel vuxenstuderande som anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt. 60% 57% 75% 75% Andel invånare som anser att förvaltningen har god tillgänglighet. Andel invånare som är nöjda med inflytandet i verksamheterna. Andel invånare som kunnat påverka utformning av sin handlings- eller studieplan. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 20 (23)

26 Övrigt Arbetslöshet och sysselsättning I augusti 2015 låg arbetslösheten i Sigtuna kommun på 6,7 procent i åldersgruppen år jämfört med länets 6,4 procent. Arbetslösheten i Sigtuna låg perioden augusti 2014-februari 2015 under den i Stockholms län. Sedan i våras har utvecklingen vänt och arbetslösheten är något högre i Sigtuna. Trenden är dock likartad i länet och riket även om det kan skilja sig månad för månad. Arbetsförmedlingens prognos är att arbetslösheten i Stockholms län kommer att sjunka till 5,7 procent i slutet av Bäst bedöms utvecklingen bli för byggverksamhet och delar av den privata tjänstenäringen. Inom offentlig tjänstesektor, särskilt vård och omsorg, är bristen på arbetskraft i länet mycket stor. Arbetslösheten för ungdomar år låg i augusti på 8,2 procent i Sigtuna kommun. Sigtunas ungdomsarbetslöshet är lägre än i länet (8,7 procent) och riket (13,3 procent). Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 21 (23)

27 Enligt Arbetsförmedlingens juniprognos kommer tillväxten och sysselsättningen att öka under 2015 (2,5 procent) och 2016 (3,0 procent). Jobbtillväxten sker främst i storstadsregionerna. Sysselsättningen ökar samtidigt som arbetskraftsutbudet ökar starkt, främst genom nettoinvandringen i åldrarna år. Nästan hela sysselsättningsökningen sker bland utrikes födda och mest för ungdomarna. Även om arbetslösheten i åldersgruppen år förväntas minska bedöms tudelningen på arbetsmarknaden samtidigt öka och individer med svagare position (till exempel nyanlända) kommer att utgöra en större andel av de arbetslösa. De bedöms snart utgöra tre av fyra inskrivna arbetssökande. Gapet mellan kvalifikationskraven på de lediga jobben och kompetensen bland de arbetslösa förväntas öka under de kommande åren, vilket leder till ökade matchningssvårigheter. För att öka möjligheten till inkludering blir det därför viktigt att fortsätta satsningen på utvecklingen av sociala företag, validering och introduktionsutvecklingsprogrammet. Migration I sin juliprognos uppskattade Migrationsverket att det totala antalet asylsökande skulle bli färre än tidigare väntat och skrev ned prognosen till (tidigare ) för 2015 och till (tidigare ) år Prognosen över antalet ensamkommande barn höjdes samtidigt från tidigare till för år Därefter har dock antalet asylsökande ökat kraftigt. Detta får konsekvenser för kommunerna som måste ordna boendeplatser. Migrationsverket har beslutat att se över modellen för anvisning av ensamkommande barn i syfte att få en jämnare fördelning mellan kommunerna. Ett lagförslag om att alla kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen är ute på remiss. Regeringen planerar att till hösten lämna ett förslag om en ny placeringsform, stödboende, för ensamkommande flyktingbarn. Den är tänkt att komplettera befintliga boendeformer. Den fortsatt höga migrationen leder även till fortsatt högt trycket på Sfi och svenska som andraspråk i en situation då det råder brist på lärare. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 flera åtgärder för att underlätta etablering av nyanlända. Bland annat satsas på resurser till förstärkt validering av de nyanländas kompetenser samt till svenska för invandrare, bland annat till kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare och Sfilärare. Schablonersättningen till kommunerna höjs och ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande flyktingbarn ses över. Schablonersättningen för asylsökande barns skolgång, som bland annat kan användas till introduktion i gymnasieskolan, höjs med 50 procent. Den statliga schabloner- Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 22 (23)

28 sättningen till kommunerna för nyanlända höjs till kr (från kr)för personer upp till 65 år och för äldre nyanlända till kr (från kr). Samtidigt tar den prestationsbaserade ersättningen till kommunerna bort. Arbetsmarknadsinsatser och utbildning Regeringen föreslår i höstbudgeten flera nya arbetsmarknadsåtgärder som innebär utökade möjligheter för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin att studera. Det ska bli möjligt att deltidstudera i sex månader inom ramen för skolväsendet och folkhögskolan för att slutföra en ofullständig utbildning eller komplettera med relevanta kortare kurser som kan öka chansen att få jobb. Studietiden för svenska för invandrare utökas från sex till tolv månader inom jobb- och utvecklingsgarantin. Ett utbildningskontrakt med syfte att fler ungdomar ska fullfölja en gymnasieutbildning införs. Det ska ge möjlighet för arbetslösa ungdomar mellan år att studera på heltid eller kombinera studier med arbete eller praktik. Regeringen aviserar att satsningen på yrkesvux ska permanentas. Sammantaget kan dessa insatser leda till att efterfrågan på vuxenutbildningen kommer att stiga. Regeringen aviserar även ökade investeringar i Komvux och yrkesvux, motsvarande platser i Komvux och yrkesvux Rätten att läsa inom komvux på gymnasial nivå är idag begränsad till att endast omfatta personer med examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan, som inte uppnått grundläggande behörighet för högskolestudier. Regeringen planerar att år 2017 utvidga rätten till studier på komvux på gymnasial nivå, till en rätt att läsa in grundläggande och särskild behörighet till högskolestudier samt behörighet till yrkeshögskola. Detta kommer sannolikt att leda till ökad efterfrågan och krav på tillgång till vuxenutbildning. Nya former av subventionerade anställningar aviseras. Det gäller traineejobb, som riktar sig till arbetslösa ungdomar mellan år (främst till dem som har fullföljt gymnasieutbildning) och innebär en subventionerad anställning i kombination med yrkesutbildning. Avsikten är att införa extratjänster i välfärden för deltagare i sysselsättningsfasen. Regeringen föreslår i höstens budgetproposition ett paket med investeringar för att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Det innehåller bland annat en förlängning till 2019 av satsningen på att fler verksamma yrkeslärare ska få behörighet, genom att minska sin tjänstgöringsgrad under studietiden. Stödet till huvudmännen i samband med detta stärks. Skolverkets uppdrag att kompetensutveckla studie- och yrkesvägledare förlängs. Anordnarbidraget för lärlingsutbildning ska göras om så att kraven på att ha utbildade handledare skärps. Regeringen aviserade i den ekonomiska vårpropositionen ett Lärarlönelyft med syfte att premiera utveckling och skicklighet i yrket. En modell för detta lärarlönelyft har nu tagits fram i dialog med bland andra SKL och lärarnas fackliga organisationer. Socialförsäkring och försörjningsstöd Den 7 september höjdes den högsta dagpenningen en person kan få i arbetslöshetsersättning eller i aktivitetsstöd från 680 kronor till 910 kronor de första 100 dagarna och därefter till 760 kr. Underhållsstödsbeloppet höjs med 300 kronor per månad och barn från oktober. Detta kan leda till något minskade behov av försörjningsstöd för vissa hushåll. Delårsrapport jan-aug 2015 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 23 (23)

29 BILAGA 1 (1) Utveckling av försörjningsstöd samt prognos för 2015 I diagrammet nedan visas utvecklingen av försörjningsstödsutbetalningarna i Sigtuna kommun under åren I diagrammet lämnas även en prognos för 2015 (senast reviderad per augusti 2015). SIG2000, v4.0, En uppskattning av kostnaden per invånare 2015 kan göras genom att dela prognosen på 34 mnkr med Sigtuna kommuns befolkning vid halvårsskiftet ( inv.). Det ger cirka 766 kronor/invånare. Enligt Socialstyrelsens statistik (som dock inte är helt jämförbar) var kommunens kostnad 941 kronor/invånare under I riket var motsvarande siffra kronor/invånare. UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Södergatan 20, Märsta Märsta Telefon vx Fax utbildningocharbetsmarknad@sigtuna.se

30

31

32

33

34

35 Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum (1) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Meddelanden Dnr: UAN/2015:4 Förslag till beslut 1. Meddelandena läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Reviderad läsårsdata 2015/2016, Barn- och ungdomsnämnden, BUN/2015: Läsårsdata 2016/2017, Barn- och ungdomsnämnden, BUN/2015: Informations och prognosbrev, Länsstyrelserna/Migrationsverket/ Arbetsförmedlingen. 4. Utredning av anmälan 2015/51655 till Skolinspektionen, UAN/2015: Delårsrapport , Kommunfullmäktige, KS/2015: Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan och gymnasieskolan Sigtunaskolan humanistiska läroverket i Sigtuna kommun, Skolinspektionen. 7. Öppet brev till utbildningsnämnden, förvaltningschef Marie-Louise Khan- Tamaklou och verksamhetschef Madeleine Peyron, UAN/2015: Ansökan om godkännande som huvudman för gymnasiesärskola vid Move & Walk gymnasiesärskola Solna i Solna kommun, Skolinspektionen, UAN/2015:53.

36 Utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningen Vilhelmina Ranevad Granfalk Datum (2) TJÄNSTESKRIVELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delegeringsbeslut Dnr: UAN/2015:5 Förslag till beslut De redovisade delegeringsbesluten läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Delegat Kambiz Asadollahi och andra delegater på enheten Diarienr, löpnr eller datum Ärende Beslut tagna på delegation av försörjningsstödsgruppen. Andreas K Johansson beslut om bidrag till fristående gymnasieskola för en enskild elev till yrkesintroduktion Andreas K Johansson Ändrad befattning från lärare till förstelärare och därmed även lön. Andreas K Johansson Beslut angående ansökan om inackorderingsbidrag för LAH Anna-Karin Lundström Förlängning av studier för eleven DN Anna-Karin Lundström Förlängning av studier för eleven JS Anna-Karin Lundström Anställning tillsvidare av leg lärare matematik Anna-Karin Lundström Förlängning av studier för eleven PW Anna-Karin Lundström Kursen Besöksnäringen (TURBEÖ0) ges inom programfördjupningen på Handels- och administrationsprogrammet Anna-Karin Lundström Förlängning av studier för eleven RK Anna-Karin Lundström Beslut om antagning av elev till EK14