FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄSTRA ARENDAL OCH TORSVIKEN. Översiktlig studie av väg- och järnvägsanslutningar
|
|
- Gerd Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄSTRA ARENDAL OCH TORSVIKEN Översiktlig studie av väg- och järnvägsanslutningar till ny hamn på Risholmen
2 Beställare: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Ansvarig: Sirpa Antti-Hilli Konsult: Ramböll Sverige AB, Göteborg Uppdragsledare: Bo Asplind Handläggare järnväg: Göran Sewring Handläggare väg och trafik: Bo Asplind Handläggare miljö: Camilla Wenke Handläggare risker: Per Stein Konsultens uppdragsnummer: ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 FÖP Ytterhamnsområdet...4 FÖP Västra Arendal och Torsviken...5 Tidigare väg- och järnvägsförslag...5 Syftet med studien FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 Väg- och järnvägsnät...7 Verksamheter inom området...12 Natur och friluftsliv...15 Säkerhet och risker...17 Tekniska system BORTVALDA ALTERNATIV Vägar...22 Järnvägar STUDERADE VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR NOLLALTERNATIV...25 STUDERADE VÄG ANSLUTNINGAR...26 Alternativ A1, Arendals Allé...26 Alternativ A2, Arendals Allé/Terminalvägen...28 Alternativ B2, Arendals Kaj Syd...30 Alternativ C1, Sörred Hjärtholmsvägen Öst...32 Alternativ C2, Sörred Hjärtholmsvägen Väst...36 Alternativ C3, Sörred Terminalvägen...38 Alternativ D1, Syrhåla Hamneviks vägen Hjärtholmsvägen...40 Alternativ D2, Syrhåla Hamneviks vägen Terminalvägen...42 Alternativ D3, Syrhåla Krossvägen...44 STUDERADE JÄRNVÄGS ANSLUTNINGAR...46 Alternativ A1, Arendals Allé...46 Alternativ B1, Arendals Kaj Nord...48 Alternativ B2, Arendals Kaj Syd...50 Alternativ E1, Hjärtholmsvägen Nord...52 Alternativ E2, Hjärtholmsvägen Syd...54 Alternativ E3, Terminalvägen...56 Alternativ F, Krossvägen...58 Samlokalisering...60 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 3
4 1 BAKGRUND FÖP Ytterhamnsområdet Kommunfullmäktige i Göteborg antog i april 2006 Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet år och ett gediget underlagsmaterial hade tagits fram. Några för hamnområdets framtida användning avgörande frågor hade dock inte kunnat lösas i planarbetet. I planen pekades bland annat på möjligheten att på sikt utveckla en ny hamn på Stora Risholmen. Länsstyrelsen och kommunen var inte överens om och på vilket sätt som riksintressena skulle kunna tillgodoses inom områdena Torsviken, Risholmen och västra Arendal. I sitt granskningsyttrande från oktober 2005 över den utställda fördjupade översiktsplanen framhöll länsstyrelsen bland annat att som Natura 2000-område, och hamnens försörjningsleder samt även mellan Området runt västra Arendal, Stora Risholmen och Torsviken undantogs därför från antagandet och lades som Utredningsområden för senare ställningstaganden i ett särskilt utredningsskede. Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet, antagandehandling april ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
5 FÖP Västra Arendal och Torsviken Planeringen av de undantagna delarna i FÖP för Ytterhamnsområdet återupptogs år 2009 då Byggnadsnämnden gav Stadsbyggnadskontoret i uppgift att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för områdena Västra Arendal och Torsviken. Syftet med fördjupningen är främst att möjliggöra en framtida utbyggnad av en hamn på Stora Risholmen med tillhörande väg- och järnvägsanslutningar samtidigt som Torsvikens natur- och friluftsvärden säkerställs. Tidigare väg- och järnvägsförslag och järnvägssträckningar till Stora Risholmen. Några av dessa sträckningar redovisades i planen medan övriga valdes bort. Inom ramen för det återupptagna planarbetet kommer vissa av de tidigare alternativen samt alternativa sträckningar söder om Arendal att studeras. På nedanstående kartor redovisas samtliga tidigare studerade väg- respektive järnvägssträckningar. Tidigare studerade vägalternativ. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 5
6 Tidigare studerade järnvägsalternativ. Syftet med studien Denna studie utgör underlag för fördjupningen av översiktsplanen för områdena Västra Arendal och Torsviken. Syftet med studien är att: Kartlägga alternativa väg- och järnvägssträckningar till Risholmen. Översiktligt utreda dessa alternativ med samma detaljeringsgrad och upplägg. Om kunskap saknas för att bedöma konsekvenserna av studerade alternativ ska detta framgå. 6 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Väg- och järnvägsnät Övergripande vägnät Väg 155 (Torslandavägen) är den övergripande transportleden till Ytterhamnsområdet. På delen Vädermotet Syrhålamotet har vägen sex körfält, varav ett utgör huvudentré till hamnområdet. På sikt kommer även Hisingsleden att förbindas med Ytterhamnsmotet via den planerade Halvors länk. Vidare pågår den enskilda vägen Nordatlanten, som båda leder fram till Arendalsområdet. Från det planerade Sörredsmotet kommer en ny vägförbindelse att anläggas som ersättning för Arendalsvägen vars anslutning till väg 155 kommer att stängas. Sörredsmotet kommer i första hand att fungera som anslutning att utgöra en alternativ vägförbindelse till hamnområdet, vilket gör vägsystemet mindre sårbart. Övergripande vägnät. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 7
8 Syrhålamotet utgör anslutning till Volvos Torslandafabrik norr om väg 155 och Arendalsområdet. Vägen används bland annat av långa fordon som inte får köra på allmänna vägar utan dispens. Väg 155, och den nya vägen som förbinder Ytterhamnsmotet med Oljevägen utgör riksintresse för kommunikationer. 8 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
9 Lokalt gatunät samlande funktion. Hjärtholmsvägen utgör förbindelse till Risholmen och är till större del en enskild väg. Den är ursprungligen en underhållsväg för de råoljeledningar vägen och oljeledningarna är av skiftande kvalitet. Hamneviksvägen och Arendalsvägen förbinder Arendalsområdet med väg 155. Hamneviksvägen är en enskild väg som tillsammans med Nordatlanten används bland annat för Volvos specialtransporter till hamnen. Arendalsvägen kommer att ersättas av en ny väg som ansluter till Sörredsmotet då detta byggs ut. Arendals Allé - denna gata. Arendals Allé kantas delvis av träd och har en trevligare och mer påkostad utformning än övriga gator inom området. Utmed gatans södra sida Terminalvägen och bildar tillsammans med Arendals Allé, Arendalsvägen och Hjärtholms- en gång- och cykelbana. Lokalt gatunät. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 9
10 Järnvägsnät Det övergripande järnvägsnätet består av Hamnbanan, som sträcker sig från Marieholmsbron i öster till Älvsborgsbangården i väster. Hamnbanan är nan till dubbelspår för att tillgodose behovet av ökade godstransporter till Göteborgs hamn. Skandiabangården och Älvsborgsbangården är nyligen ombyggda och borgshamnen. Ett problem är att spåren på Älvsborgsbangården bara tillåter För fullt utnyttjande av den nya standarden krävs att bangårdar som betjänar hamnen klarar av att ta emot dessa tåg. I annat fall får tågen tas emot och byggas ihop i delar. ter till Hamnbanan strax öster om Skandiabangården. Detta innebär att tåg till dessa spår inte kan hanteras rationellt på denna bangård utan istället har sin nod på Kvillebangården. Arkens bangård, som ligger söder om Älvsborgsbangården och ägs av Göteborgs hamn, kommer eventuellt att omvandlas till kombiterminal. Järnvägsnät. 10 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
11 - och Arendals Allé. Oljevägen har relativt få korsningar och hög kapacitet medan Arendals Allé har många korsningar och utfarter, vilket tidvis medför köer förekommer. ken till hamnarna. malt cirka lastbilar och åtta tåg per dygn. - platser i Arendal och på Risholmen bedöms kunna medföra en ökning med vardagsmedeldygn. (Flödet på Arendals allé är hämtat från FÖP Ytterhamnsområdet.) ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 11
12 hamnar och övriga verksamheter, vilket kan medföra en total ökning av tra- Verksamheter inom området Göteborgs hamn är Nordens största hamn och är av stor betydelse för näringslivet i Sverige och övriga Norden. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Ytterhamnsområdet som omfattar området från Älvsborgsbron till Torshamnen väster om Arendal. Göteborgs hamn utgör riksintresse för kommunikationer. Sedan år 2010 är hamnverksamheten uppdelad i ett kommunalt hamnbolag, en så kallad Port Authority, samt tre terminalbolag som drivs av externa operatörer. Det kommunala hamnbolaget Göteborgs Hamn ansvarar för hamnens långsiktiga utveckling, vilket bland annat innefattar nödvändig infrastruktur. Göteborgs Hamn har presenterat sina lång- och kortsiktiga utvecklings- Enligt generalplanen är Göteborgs Hamn lokaliserad som innebär begränsad tillgänglighet till naturliga expansionsytor. Utbyggnadsmöjligheterna för ytterhamnarna är starkt begränsade på grund av närheten till naturskyddsområden, Rya skog i öster och Torsviken i väster, och närheten till bostäder i Torslanda och på södra Älvstranden. Enligt generalplanen förväntas en stor ökning inom alla segment av hamnverksamheten utom vad gäller bilar. i olika bolag har inneburit att behovet och utbyggnadstakten av nya hamndelar förväntas ta längre tid än vad som redovisas i generalplanen. Utveck- som möjligt, vilket bland annat inneburit att den tidigare planerade använd- hamnområden bedöms räcke till minst år Planeringen av nya områden måste påbörjas nu. - ningarna går parallellt med Hjärtholmsvägen. Färdiga oljeprodukter pumpas är klassade som så kallade Sevesoanläggningar. Preem ligger inom Arendalsområdet medan ST1 ligger i den östra delen av hamnområdet. 12 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
13 Ytterhamnsområdet. Generalplan 2030 för Göteborgs Hamn. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 13
14 Volvos kontor i Arendal. Volvo Arendal Volvo Group Real Estate, som är ett dotterbolag till Volvo AB, äger stora kontorsverksamhet med cirka arbetsplatser, dels logistikverksamhet delen av området. Delar av logistikverksamheten är beroende av närheten till järnväg och hamn. Hamneviksvägen, som ägs av Volvo, används för interna transporter mellan Volvos anläggningar i Torslanda och Arendal. som medför att tillgängligheten till Arendalsområdet är dålig. Detta gäller Volvo har för avsikt att utveckla verksamheterna inom Arendal, främst Hela Arendalsområdet ligger inom riksintresset för Göteborgs hamn. Karta som visar markanvändningen i Arendal utifrån verksamheternas art. (Stadsbyggnadskontoret 2010) 14 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
15 Natur och friluftsliv Torsviken Natura 2000 Torsviken är ett utpekat Natura 2000-område enligt EU:s nätverk för särskilt 1, (exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sådant sätt att det inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden). Torsviken har, som Natura 2000-område, också tillstånd kan krävas för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område. 1 De arter som föranlett att Torsviken har tagits upp som ett Natura Länsstyrelsen har upprättat en bevarandeplan för Torsviken. 3 Avsikten med bevarandeplaner är att föreslå skyddsåtgärder för att behålla områdenas livsmiljöer och arter i långsiktigt livskraftiga bestånd. Bevarandeplanernas innehåll och rekommendationer ska beaktas då åtgärder planeras inom eller i anslutning till ett Natura 2000-område. Del av Natura 2000 med Södkärrsdammen till vänster och Torsviken till höger. 1) ÖP Göteborg, del 2 s 53 tering och ändring av verkets förteckning 3) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE Torsviken, Länstyrelsen Västra Götaland Natura 2000 Torsviken. Torsviken Krossvägen Väg 155 Hamne viksv. Sörredsmotet Syrhålamotet Preem Raffinaderi Torslanda Väg 155 Hal Hjärtholmsvägen Terminalvägen Arendal Hjärtholmsvägen Arendals Allé Arendalsv. Oljevägen Nynäs- Raffinaderi Nordatlanten Skandiahamnen Torshamnen Risholmen Aspholmen Älvsborgshamnen ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 15
16 I bevarandeplanen anges syftet med Natura 2000-området Torsviken att de i Fågeldirektivet utpekade arterna ska bevaras långsiktigt. Målet för bevarandearbetet är att värna ett område som är av stor regional betydelse som viktig rastplats för en mångfald arter, inte bara de ovan nämnda. Tillgången till föda är avgörande för områdets värde som fågellokal och alla åtgärder som försämrar födotillgången hotar möjligheten att upprätthålla god bevarandestatus. Sådana åtgärder kan vara ytterligare utfyllnad och anläggningsarbeten, försämrad vattenomsättning, förorenande dagvattenutsläpp, igenväxning av stränderna och eventuella olyckor. En bedömning av områdets bevarandestatus och insatsbehov har gjorts av Länsstyrelsen år Enligt denna bedömning uppfyller området fortfa- att bedöma vilka åtgärder som krävs för att vidmakthålla statusen. Friluftsliv I översiktsplanen för Göteborg redovisas Torsvikenområdet som ett rekreationsområde med allmänt intresse för friluftslivet. Flera olika och delvis konkurrerande friluftsintressen gör anspråk på området. I den sydvästra delen - och utmed stränderna runt Torsviken och bassängerna idkas fågelskådning. om aktiviteterna utförs samtidigt. dec Intressen för friluftsliv och rekreation. 16 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
17 Säkerhet och risker - produkter. Utanför området lagras butangas i två kultankar vid Oljevägen nära Arendal. Den stora mängden brandfarliga vätskor som hanteras inom Preems område innebär risker för olyckor på grund av utsläpp, brand eller explosion. Preem har i sin generalplan från år 2001 redovisat generella skyddszoner för sina verksamheter. Skyddszonerna rymmer även planerad verksamhet fram till år Ingen persontät verksamhet ska förläggas i skyddszonerna i syfte att und- råolja och färdiga petroleumprodukter utgör en risk för omgivningen ifall de skulle skadas, med omfattande brand som följd. Om avkörning eller kollision med godstransport inträffar kan i värsta fall påkörning av råolje- eller produktledningar inträffa längs Hjärtholmsvägen och Oljevägen, som båda räcken av varierande kvalitet. Råoljeledningar utmed Hjärtholmsvägen Generella skyddszoner för Preem ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 17
18 Transporter av farligt gods 5 är transport av allt farligt gods tillåten på följande vägar i Arendal Torsvikenområdet: Väg 155 mellan Vädermotet och Lilla Varholmens färjeläge, Oljevägen, Arendalsvägen, Tankgatan (stängd i samband med ombyggnad av väg 155), Nord atlanten och Sörredsvägen. Även Hamnbanan är transportled för farligt gods. Cirka 5% av den totala godsmängden till och från Göteborgs hamn utgörs av farligt gods. Principiella riktlinjer för förhållandet mellan farligt gods och användningen 6 Enligt dessa riktlinjer ska ett område på 30 meter på ömse sidor om vägar och järnvägar för farligt gods hållas bebyggelsefritt. Tät och stabil kontorsbebyggelse medges ända fram till 30 meter från järnväg och 50 meter från vägkant. I den fortsatta planeringen kommer även Länsstyrelsens policy för riskhantering att beaktas. Mängden transporter av farligt gods till en ny hamn vid Risholmen bedöms bli lika stor som till hamnen i övrigt, vilket innebär cirka fem procent av den totala transportmängden. Detta motsvarar maximalt cirka 130 lastbilar per dygn. Göteborgs kommun. Beslut , trädde i kraft 1 jnauari ) Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn Transporter av farligt gods. län. Marknivåer i Göteborgs höjdsystem (Stadsbyggnadskontoret). 18 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
19 Göteborgs stad har beslutat att ny bebyggelse i detta område ska klara en vattennivå på +12,5 meter samt att samhällsnyttiga funktioner ska ligga på minst +13,5 meter enligt Göteborgs tidigare lokala höjdsystem. Havets medelnivå är +10,0 meter. Större delen av Arendalsområdet ligger över dessa nivåer medan området runt Torsviken och delar av Risholmen ligger på lägre höjd. I översiktsplanen för Göteborg redovisas följande deponier inom Arendalsoch Torsvikenområdet: Flatholmen (riskklass 3) öster om Hjärtholmsvägen. Arendal Rågskär (riskklass 3) i nordvästra delen av Arendalsområdet Torsviken miljöfarligt avfall (riskklass 1) norr om Torsviken. dalsudden och Södra bassängen. Enligt stadens riktlinjer för hantering av förorenade områden får markanvändningen inte hindra eller försvåra underhåll och nyinvesteringar av skyddsåtgärder. Den före detta deponin för förorenade massor norr om Torsviken är ett sådant område, vilket innebär att området inte är tillgängligt för till exempel ny väg eller järnväg. Förorenade områden enligt material från kommunens databaser. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 19
20 Tekniska system (Preem) och vid Syrhåla (Göteborgs hamn). Vid Syrhåla används ett av de två södra bergrummen för efterrötning av avvattnat slam (Gryaab). Bergrummen ligger under den naturliga grundvattenytan (+10 meter), vilket innebär att grundvatten hela tiden skapar ett vattentryck mot bergrummen. Det omgivande vattentrycket gör att oljan inte kan spridas genom sprickor i berget. Om det sker förändringar i grundvattennivån kan det medföra läckage från bergrummen. I samband med planarbete för verksamheter vid Tankgatan har utredningar tagits fram som visar på den hänsyn som behöver tas för bergrum och andra anordningar i berg, som till exempel dagvattentunnlar. För ytor inom ett avstånd på mellan meter från de underjordiska anläggningarna bedöms ett förbud mot grundvattenuttag nödvändigt för att anläggningarna ska vara fortsatt täta. Hårdgjorda ytor tenderar att minska grundvattenbildningen och tillkomst och utformning av dessa inom bergrummens närområde får betydelse. rummen och dagvattentunnlars funktion. 20 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
21 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 21
22 3 BORTVALDA ALTERNATIV Samtliga väg- och järnvägsalternativ som studerades i samband med FÖP Ytterhamnsområdet har analyserats mot bakgrund av nuvarande planeringsförutsättningar. Några av alternativen har valts bort i ett tidigt skede av studien. Dessa alternativ redovisas nedan. Vägar Alternativ II III Alternativen följer Synnerödsvägen respektive Arendalsspåret genom industriområdet. Alternativen har valts bort dels på grund av att de medför låg vägstandard (Alt IIc), dels för att nya stora byggnader har tillkommit i den planerade vägsträckningen (Alt IId, IIe och III). Alternativ IV Alternativet innebär en meter lång tunnel genom Ardalsberget och under Preems råoljecisterner. Av säkerhetsskäl behöver två separata tunnlar anläggas. Vid anslutningen till Hjärtholmsvägen korsar vägsträckningen Alternativet har valts bort av kostnadsskäl då det på grund av den långa tunneln skulle bli betydligt dyrare än övriga studerade alternativ. En tunnel innebär också att konsekvenserna vid en olycka med farligt gods kan bli mycket stora. Alternativ V väg 155 vid Almhult. Alternativet har valts bort på grund av det medför en lång väganslutning till Risholmen utan koppling till övriga delar av hamnen eller Arendals- hamn och kolonistugor. Järnvägar Alternativ IV Alternativet utgår från Volvospåret vid Syrhålamotet och följer Hamneviksvägen och Hjärtholmsvägen till Risholmen. Alternativet har valts bort på grund av att det medför en komplicerad,sannolikt omöjlig, korsning med väg 155 i anslutning till Syrhålamotet. Dessutom är terrängen utmed Hamneviksvägen kuperad, vilket kräver djupa bergskärningar då järnvägens maxlutning är en procent. Slutligen medför korsningen med Hjärtholmsvägen och råoljeledningarna stora och dyrbara ombyggnader av både väg och ledningar. 22 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
23 Tidigare studerade vägalternativ. Tidigare studerade järnvägsalternativ. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 23
24 24 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
25 4 STUDERADE VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR En ny väganslutning till Risholmen kan utgå från någon av de närliggande spåret, Älvsborgsbangården eller Volvospåret. Nedan redovisas alternativa väg- och järnvägsanslutningar till Risholmen. lokalisering av väg och järnväg är möjlig på några sträckor. Farligt gods kan förekomma i samtliga alternativ. Effektbedömningarna grundas på kända förutsättningar och översiktliga studier av anläggningarnas utformning. Bedömda anläggningskostnader omfattar kostnader för väg- respektive järnvägsanläggningar inklusive broar. Kostnader för eventuella skyddsåtgärder, utöver räcken, samt kostnader för inlösen av fastigheter har inte bedömts. Innan slutligt val av alternativ kan göras krävs fördjupade studier med hänsyn till bland annat Natura 2000, risker och bergrum. NOLLALTERNATIV och att ingen ny hamn byggs på Risholmen. Om en ny hamn inte byggs kommer sannolikt någon annan verksam- kommer att vara lastbilar. Nollalternativet utreds inte vidare i denna studie, eftersom det inte går att kombinera med en ny hamn på Risholmen. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 25
26 STUDERADE VÄG ANSLUTNINGAR Alternativ A1, Arendals Allé Beskrivning Anslutning från Ytterhamnsmotet via Oljevägen. behöver ses över. Delen väster om Terminalvägen breddas. Bro och bank över Risholmsviken (inom Natura 2000). Vägen passerar över bergrummen på Risholmen. Arendals Allé, vy mot väster. Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Gen förbindelse till Risholmen via Ytterhamnsmotet och Oljevägen. Gemensam anslutning via Oljevägen till samtliga hamnar. Alternativ Hög belastning på Arendals Allé med försämrad framkomlighet och säkerhet som följd. Risker Transporter av farligt gods nära stora kontorshus. Produkt- och råoljeledningar utmed Oljevägen. Råoljeledningar utmed södra delen av Hjärtholmsvägen. Miljö Ny bro och vägbank över Risholmsviken genom Natura 2000 kan påverka vattengenomströmningen och störa fågellivet inom området. störningar. Ombyggnad av korsningar kan medföra intrång på angränsande fastigheter. Verksamheter söder om Arendals Allé påverkas negativt av ökad tung Slutsats: Mindre lämpligt alternativ på grund av försämrad framkomlighet och säkerhet på Arendals allé samt transporter av farligt gods nära stora kontorshus. Bro och vägbank över Risholmsviken kan påverka Natura Byggnadsteknik Vägen passerar över bergrum på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Inlösen- och intrångskostnader tillkommer och kan bli stora på grund av skyddsavstånd för farligt gods. 26 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
27 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 27
28 Alternativ A2, Arendals Allé/Terminalvägen Beskrivning Anslutning från Ytterhamnsmotet via Oljevägen. behöver ses över. Ny väg över Arendalsudden. Bro och bank över Risholmsviken (utanför Natura 2000). Terminalvägen söder om Arendals Allé. Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Gen förbindelse till Risholmen via Ytterhamnsmotet och Oljevägen. Gemensam anslutning via Oljevägen till samtliga hamnar. Alternativ Hög belastning på Arendals Allé med försämrad framkomlighet och säkerhet som följd. Avstånd från Ytterhamnsmotet 5,2 km. Risker Transporter av farligt gods nära stora kontorshus. Produkt- och råoljeledningar utmed Oljevägen. Miljö Ny bro och vägbank över Risholmsviken utanför Natura 2000 men ändrad vattengenomströmning kan störa fågellivet inom området. störningar. Intrång i parkmiljö på Arendalsudden. Ombyggnad av korsningar kan medföra intrång på angränsande fastigheter. Verksamheter söder om Arendals Allé påverkas negativt av ökad tung Slutsats: Mindre lämpligt alternativ på grund av försämrad framkomlighet och säkerhet på Arendals allé samt transporter av farligt gods nära stora kontorshus. Byggnadsteknik En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Inlösen- och intrångskostnader tillkommer och kan bli stora på grund av skyddsavstånd för farligt gods. 28 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
29 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 29
30 Alternativ B2, Arendals Kaj Syd Alternativet förutsätter att en ny hamn (Arendal 3) anläggs mellan Älvsborgshamnen och Risholmen enligt Generalplan Beskrivning Anslutning från Ytterhamnsmotet via Oljevägen. söder om Volvos kontor och över Arendalsudden. Bro och bank över Risholmsviken (utanför Natura 2000). Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Gen förbindelse till Risholmen via Ytterhamnsmotet och Oljevägen. Gemensam anslutning via Oljevägen till samtliga hamnar. Alternativ Avstånd från Ytterhamnsmotet Risholmen 5,0 km. Risker Produkt- och råoljeledningar utmed Oljevägen. Transporter av farligt gods nära Hotell Arken. Miljö Ny bro och vägbank över Risholmsviken utanför Natura 2000 men ändrad vattengenomströmning kan störa fågellivet inom området. Intrång i parkmiljö på Arendalsudden. Stort intrång i nuvarande och planerad hamnverksamhet (Arendal 1 och 2). Kaj för stora kryssningsfartyg försvinner och behöver ersättas med en ny kaj utanför Älvsborgsbron. Volvos småbåtshamn försvinner och behöver eventuellt ersättas. På lång sikt kan hela området söder om Arendals Allé omvandlas till hamnområde. Slutsats: Alternativet bedöms mindre lämpligt då det förutsätter att en ny hamn anläggs mellan Älvsborgshamnen och Risholmen, vilket i nuläget inte är aktuellt. Byggnadsteknik En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Stora kostnader tillkommer för utbyggnad av nya hamnanläggningar 30 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
31 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 31
32 Alternativ C1, Sörred Hjärtholmsvägen Öst Hjärtholmsvägen söder om Preem. Vägen breddas mot söder (till vänster i bilden) så att en separat serviceväg kan behållas utmed oljeledningarna. Beskrivning Anslutning från Sörredsmotet. Ny väg från Sörredsmotet till Arendalsvägen samt ny korsning med Hjärtholmsvägen. serviceväg anläggas för råoljeledningarna. Skyddsräcke av typen högkapacitetsräcke anläggs mellan vägarna. Breddningen kommer att medföra utfyllnad i Södra Arendalsviken (inom Natura 2000). Vägen passerar över bergrummen på Risholmen. Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Lång väg mellan Risholmen och övriga delar av hamnen. Avstånd från Ytterhamnsmotet 6,9 km. Risker Vägen går parallellt med råoljeledningar. Hjärtholmsvägen utmed Södra Arendalsviken, vy mot norr. Vägen breddas mot öster (till höger i bilden) så att en separat serviceväg kan behållas utmed oljeledningarna. Slutsats: Tänkbart alternativ men fördjupade utredningar krävs avseende konsekvenser för Natura 2000, risker och bergrum. Miljö Utfyllnad för vägen i Södra Arendalsviken inom Natura 2000 kan påverka fågellivet i området. Friluftslivet i Torsviken (främst fågelskådning) kan påverkas av buller Intrång på fastigheter (ej byggnader) söder om Hjärtholmsvägen mellan Arendalsvägen och Terminalvägen. Byggnadsteknik Vägen passerar över bergrum på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. Ekonomi 32 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
33 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 33
34 Hjärtholmsvägen, möjlig sektion i bergskärning. Alternativ med separat inspektionsväg och påkörningsskydd mellan väg och råoljeledning. Hjärtholmsvägen, möjlig sektion i bergskärning. Alternativ med vägren för inspektion samt påkörningsskydd mellan väg och råoljeledning. 34 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
35 Hjärtholmsvägen, möjlig sektion utmed Arendalsviken. Alternativ med separat inspektionsväg och påkörningsskydd emellan väg och råoljeledningar. Hjärtholmsvägen, möjlig sektion utmed Arendalsviken. Alternativ med vägren för inspektion samt påkörningsskydd mellan väg och råoljeledningar. ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 35
36 Alternativ C2, Sörred Hjärtholmsvägen Väst Beskrivning Anslutning från Sörredsmotet. Ny väg från Sörredsmotet till Arendalsvägen samt ny korsning med Hjärtholmsvägen. Hjärtholmsvägen, delen Arendalsvägen Terminalvägen, breddas mot söder och en separat serviceväg behålls för råoljeledningarna. Skyddsräcke av typen högkapacitetsräcke anläggs mellan vägarna. Del av Terminalvägen utnyttjas och en bro byggs över Arendalsviken, Hjärtholmsvägen och råoljeledningarna. Ny väg väster om råoljeledningarna. Skyddsräcke eller skyddsvall anläggs mellan vägen och ledningarna. En bullervall anläggs väster om vägen som skydd för Torsviken. Vägen passerar delvis över bergrummen på Risholmen. Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Lång väg mellan Risholmen och övriga delar av hamnen. Avstånd från Ytterhamnsmotet 6,9 km. Risker Vägen går delvis parallellt med råoljeledningar. Miljö Friluftslivet i Torsviken (främst fågelskådning) kan påverkas av buller Intrång på fastigheter (ej byggnader) söder om Hjärtholmsvägen mellan Arendalsvägen och Terminalvägen. Slutsats: Tänkbart alternativ men fördjupade utredningar krävs avseende konsekvenser för Natura 2000, risker och bergrum. Byggnadsteknik Vägen passerar delvis över bergrum på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. Ekonomi 36 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
37 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 37
38 Alternativ C3, Sörred Terminalvägen Beskrivning Anslutning från Sörredsmotet. Ny väg från Sörredsmotet till Arendalsvägen samt ny korsning med Hjärtholmsvägen. Hjärtholmsvägen, delen Arendalsvägen Terminalvägen, breddas mot söder och en separat serviceväg behålls för råoljeledningarna. Skyddsräcke av typen högkapacitetsräcke anläggs mellan vägarna. Terminalvägen används och förlängs söderut över Arendalsudden. Bro och bank över Risolmsviken (utanför Natura 2000). Terminalvägen, vy mot norr från Arendals Allé. Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Ökad belastning på Terminalvägen med försämrad framkomlighet och säkerhet som följd. Lång väg mellan Risholmen och övriga delar av hamnen. Risker Vägen går delvis parallellt med råoljeledningar. Transporter av farligt gods nära kontorslokaler utmed Terminalvägen. Miljö Ny bro och vägbank över Risholmsviken utanför Natura 2000 men ändrad vattengenomströmning kan störa fågellivet inom området. Intrång i parkmiljö på Arendalsudden. Intrång på fastigheter (ej byggnader) söder om Hjärtholmsvägen mellan Arendalsvägen och Terminalvägen. Verksamheter utmed Terminalvägen kan påverkas negativt av ökad tung Arendals Allé påverkas. Slutsats: Tänkbart alternativ men fördjupade utredningar krävs avseende risker och ( Terminalvägen). Byggnadsteknik En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Inlösen- och intrångskostnader tillkommer på grund av skyddsavstånd för farligt gods. 38 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
39 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 39
40 Alternativ D1, Syrhåla Hamneviks vägen Hjärtholmsvägen Beskrivning Anslutning från Syrhålamotet. Hamneviksvägen, som ägs av Volvo, används fram till Terminalvägen. Del av Terminalvägen utnyttjas och en bro byggs över Arendalsviken, Hjärtholmsvägen och råoljeledningarna. Ny väg väster om råoljeledningarna. Skyddsräcke eller skyddsvall anläggs mellan vägen och ledningarna. En bullervall anläggs väster om vägen som skydd för Torsviken. Vägen passerar delvis över bergrummen på Risholmen. Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Dålig koppling mellan Risholmen och övriga delar av hamnen. Risker Vägen går delvis parallellt med råoljeledningar. Miljö Friluftslivet i Torsviken (främst fågelskådning) kan påverkas av buller Risholmen. Slutsats: Alternativet förutsätter att huvudmannaskapet för Hamneviksvägen ändras. Fördjupade utredningar krävs avseende Natura 2000, risker och bergrum. Byggnadsteknik Vägen passerar delvis över bergrum på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. Ekonomi 40 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
41 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 41
42 Alternativ D2, Syrhåla Hamneviksvägen Terminalvägen Beskrivning Anslutning från Syrhålamotet. Hamneviksvägen, som ägs av Volvo, används fram till Terminalvägen. Terminalvägen används och förlängs söderut över Arendalsudden. Bro och bank över Risholmsviken (utanför Natura 2000). Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Ökad belastning på Terminalvägen med försämrad framkomlighet och säkerhet som följd. Dålig koppling mellan Risholmen och övriga delar av hamnen. Avstånd från Ytterhamnsmotet 6,9 km. Risker Transporter av farligt gods nära kontorslokaler utmed Terminalvägen. Miljö Ny bro och vägbank över Risholmsviken utanför Natura 2000 men ändrad vattengenomströmning kan störa fågellivet inom området. Intrång i parkmiljö på Arendalsudden. Risholmen. Verksamheter utmed Terminalvägen kan påverkas negativt av ökad tung Arendals Allé påverkas. Slutsats: Alternativet förutsätter att huvudmannaskapet för Hamneviksvägen ändras. Fördjupad utredning krävs avseende risker (Terminalvägen). Byggnadsteknik En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Inlösen- och intrångskostnader tillkommer på grund av skyddsavstånd för farligt gods. 42 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
43 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 43
44 Alternativ D3, Syrhåla Krossvägen Beskrivning Anslutning från Syrhålamotet. Ny väg från Syrhålamotet till Risholmen via Ardalsberget och Flatholmen. Vägen passerar mellan Torsviken och Södskärsdammen. En bullervall anläggs väster om vägen som skydd för Torsviken. Vägen passerar nära bergrummen vid Syrhåla och Risholmen. Landremsa mellan Södskärsdammen och Torsviken där Alternativ Syrhåla Krossvägen passerar, vy mot söder. Tillgänglighet (koppling till övergripande vägnät) Ingen koppling mellan Risholmen och övriga delar av hamnen. Risker Vägen går delvis parallellt med råoljeledningar. Miljö Vägen passerar på en smal landremsa mellan Torsviken och Södskärsdammen, som båda är Natura Friluftslivet i Torsviken (främst fågelskådning) kan påverkas av buller Ny mark tas i anspråk på Ardalsberget. Slutsats: Mindre lämpligt alternativ på grund av med bergrum vid Syrhåla. Byggnadsteknik Vägen passerar över bergrum vid Syrhåla och på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. Vid Syrhåla krävs en lång och djup bergschakt i närheten av bergrummen, vilket medför risk för grundvattensänkning och vibrationer. Ekonomi Anläggningskostnad miljoner. Kostnader kan tillkomma för åtgärder i anslutning till bergrummen. 44 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
45 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 45
46 STUDERADE JÄRNVÄGS- ANSLUTNINGAR Alternativ A1, Arendals Allé Beskrivning Nytt spår utmed södra sidan av Arendals Allé. intrång på angränsande fastigheter och verksamheter. Byggnader eller delar av byggnader måste rivas. Bro och bank över Risholmsviken (Natura 2000). Spåret passerar över bergrummen på Risholmen. Arendals Allé, vy mot öster. Byggnaden till höger måste rivas för att järnvägen ska få plats. Tillgänglighet (koppling till övergripande järnvägsnät) Gen förbindelse till Risholmen via Hamnbanan och Arendalsspåret. Liten omväg runt Risholmsviken. Avstånd Hamnbanan (vxl Skandiabangården) Risholmen 5,3 kilometer. Risker Råoljeledningar utmed södra delen av Hjärtholmsvägen. Transporter av farligt gods nära stora kontorshus. Miljö Ny bro och järnvägsbank över Risholmsviken genom Natura 2000 kan påverka vattengenomströmningen och störa fågellivet inom området. ningar. Nuvarande vägområde behöver breddas med cirka 15 meter, vilket medför stora intrång på angränsande fastigheter. Några byggnader måste rivas. söder om Arendals Allé. Slutsats: Mindre lämpligt alternativ på grund av intrång och barriäreffekter utmed Arendals allé. Bro över Risholmsviken kan påverka Natura Byggnadsteknik Järnvägen passerar över bergrum på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Anläggningskostnad miljoner. 46 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
47 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 47
48 Alternativ B1, Arendals Kaj Nord Alternativet förutsätter att en ny hamn (Arendal 3) anläggs mellan Älvsborgshamnen och Risholmen enligt generalplan Beskrivning Volvos kontor och över Arendalsudden. Bro och bank över Risholmsviken (utanför Natura 2000). Tillgänglighet (koppling till övergripande järnvägsnät) Gen förbindelse till Risholmen via Hamnbanan och Arendalsspåret. Risker Transporter av farligt gods nära Hotell Arken och Volvos kontorshus. Miljö Ny bro och järnvägsbank över Risholmsviken utanför Natura 2000 men ändrad vattengenomströmning kan störa fågellivet inom området. Intrång i parkmiljö på Arendalsudden. Stort intrång i nuvarande och planerad hamnverksamhet (Arendal 1 och 2). Kaj för stora kryssningsfartyg försvinner och behöver ersättas med en ny kaj utanför Älvsborgsbron. Volvos småbåtshamn försvinner och behöver eventuellt ersättas. På lång sikt kan hela området söder om Arendals Allé omvandlas till hamnområde. Slutsats: Alternativet bedöms mindre lämpligt då det förutsätter att en ny hamn anläggs mellan Älvsborgshamnen och Risholmen, vilket i nuläget inte är aktuellt. Byggnadsteknik En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Stora kostnader tillkommer för utbyggnad av nya hamnanläggningar 48 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
49 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 49
50 Alternativ B2, Arendals Kaj Syd Alternativet förutsätter att en ny hamn (Arendal 3) anläggs mellan Älvsborgshamnen och Risholmen enligt generalplan Beskrivning Volvos kontor och över Arendalsudden. Bro och bank över Risholmsviken (utanför Natura 2000). Tillgänglighet (koppling till övergripande järnvägsnät) Gen förbindelse till Risholmen via Hamnbanan och Älvsborgsbangården. Direkt anslutning till Skandiabangården. Risker Transporter av farligt gods nära Hotell Arken och Volvos kontorshus. Miljö Ny bro och järnvägsbank över Risholmsviken utanför Natura 2000 men ändrad vattengenomströmning kan störa fågellivet inom området. Intrång i parkmiljö på Arendalsudden. Stort intrång i nuvarande och planerad hamnverksamhet (Arendal 1 och 2). Kaj för stora kryssningsfartyg försvinner och behöver ersättas med en ny kaj utanför Älvsborgsbron. Volvos småbåtshamn försvinner och behöver eventuellt ersättas. På lång sikt kan hela området söder om Arendals Allé omvandlas till hamnområde. Slutsats: Alternativet bedöms mindre lämpligt då det förutsätter att en ny hamn anläggs mellan Älvsborgshamnen och Risholmen, vilket i nuläget inte är aktuellt. Byggnadsteknik En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Stora kostnader tillkommer för utbyggnad av nya hamnanläggningar 50 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
51 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 51
52 Alternativ E1, Hjärtholmsvägen Nord Beskrivning Korsningen med Terminalvägen signalregleras. Nytt spår utmed östra sidan av Hjärtholmsvägen, vilket innebär utfyllnader i Södra Arendalsviken inom Natura Spåret passerar under bron för Hamneviksvägen, vilket kan medföra att spåret måste läggas i ett vattentätt tråg under bron. Spåret passerar över bergrummen på Risholmen. Hjärtholmsvägen, vy mot norr. I Alternativ Hjärtholmsvägen Nord och Syd kommer järnvägen att byggas på utfyllnad i Södra Arendalsviken. Tillgänglighet (koppling till övergripande järnvägsnät) Omväg runt Arendalsområdet. Avstånd Hamnbanan (vxl Skandiabangården) Risholmen 6,6 km. Risker Järnvägen går delvis parallellt med råoljeledningar. Transporter av farligt gods inom Arendalsområdet. Miljö Utfyllnad för järnvägen i Södra Arendalsviken inom Natura 2000 kan påverka fågellivet i området. Långa godståg och luftledningen kan utgöra barriärer för fågellivet mellan de tre Natura 2000-områdena. Friluftslivet i Torsviken (främst fågelskådning) kan påverkas av buller punkter inom Arendalsområdet, bland annat i korsningen med Arendals Allé. Slutsats: Tänkbart alternativ men fördjupade utredningar krävs avseende konsekvenser för Natura 2000, risker och bergrum. Byggnadsteknik Järnvägen passerar över bergrum på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. Ekonomi Anläggningskostnad miljoner. 52 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
53 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 53
54 Alternativ E2, Hjärtholmsvägen Syd Beskrivning bro och bank över Södra Arendalsviken (Natura 2000). Korsningarna med Godsgatan och Terminalvägen signalregleras. Nytt spår utmed östra sidan av Hjärtholmsvägen, vilket innebär utfyllnader i Södra Arendalsviken inom Natura Spåret passerar över bergrummen på Risholmen. vy mot väster. Tillgänglighet (koppling till övergripande järnvägsnät) Omväg genom Arendalsområdet. Avstånd Hamnbanan (vxl Skandiabangården) Risholmen 6,1 km. Risker Järnvägen går delvis parallellt med råoljeledningar. Transporter av farligt gods inom Arendalsområdet. Miljö Utfyllnad för järnvägen i Södra Arendalsviken inom Natura 2000 kan påverka fågellivet i området. Långa godståg och luftledningen kan utgöra barriärer för fågellivet mellan de tre Natura 2000-områdena. Friluftslivet i Torsviken (främst fågelskådning) kan påverkas av buller Förlängningen av Arendalsspåret medför intrång på privata fastigheter punkter inom Arendalsområdet, bland annat i korsningen med Arendals Allé. Slutsats: Tänkbart alternativ men fördjupade utredningar krävs avseende konsekvenser för Natura 2000, risker och bergrum. Byggnadsteknik Järnvägen passerar över bergrum på Risholmen, vilket kan kräva särskild hänsyn i byggskedet. Ekonomi Anläggningskostnad miljoner. 54 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
55 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 55
56 Alternativ E3, Terminalvägen Beskrivning utmed östra sidan av Terminalvägen. Korsningarna med Godsgatan och Arendals Allé signalregleras. intrång på angränsande fastigheter och verksamheter. En byggnad söder om Arendals Allé behöver rivas. Spåret går över Arendalsudden. Bro och bank över Risholmsviken (utanför Natura 2000). Terminalvägen, vy mot söder. I Alternativ Terminalvägen kommer järnvägen att gå till vänster om vägen. Tillgänglighet (koppling till övergripande järnvägsnät) Omväg genom Arendalsområdet. Avstånd Hamnbanan (vxl Skandiabangården) Risholmen 5,6 km. Risker Transporter av farligt gods inom Arendalsområdet. Miljö Ny bro och vägbank över Risholmsviken utanför Natura 2000 men ändrad vattengenomströmning kan störa fågellivet inom området. Intrång i parkmiljö på Arendalsudden. Nuvarande vägområde behöver breddas med cirka 15 meter, vilket verksamheter. En byggnad söder om Arendals Allé måste rivas. Även byggnader eller delar av byggnader närmast Terminalvägen norr om Arendals Allé kan behöva rivas. öster om Terminalvägen. Slutsats: Tänkbart alternativ, men fördjupad utredning krävs avseende risker och påverkan vägen). Byggnadsteknik En lång bro kan krävas över Risholmsviken för att vattengenomströmningen till Natura 2000 ska säkras. Ekonomi Inlösen- och intrångskostnader tillkommer på grund av skyddsavstånd för farligt gods. 56 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
57 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 57
58 Alternativ F, Krossvägen Beskrivning Nytt spår norr om Syrhålamotet som går på broar över Fördelarvägen, Bulyckevägen och Torslandavägen. Spåret gör intrång på fastigheter Söder om Torslandavägen följer spåret Krossvägen och rundar bergrummen vid Syrhåla, vilket medför utfyllnad i Torsviken. Spåret går vidare till Risholmen via Flatholmen. Spåret passerar nära bergrummen vid Syrhåla och Risholmen. Område mellan Södskärsdammen och Torsviken, där alternativ Krossvägen går på bank över nordöstra hörnet av Torsviken, vy mot söder. Tillgänglighet (koppling till övergripande järnvägsnät) Lång omväg via Volvospåret. Risker Järnvägen går delvis parallellt med råoljeledningar. Miljö Utfyllnad för järnvägen i Torsviken inom Natura 2000 kan påverka fågellivet i området. Långa godståg och luftledningen kan utgöra barriärer för fågellivet mellan de tre Natura 2000-områdena. Friluftslivet i Torsviken (främst fågelskådning) kan påverkas av buller Intrång på fastigheter och verksamheter norr om Syrhålamotet. Slutsats: Mindre lämpligt alternativ på grund av påverkan på Natura 2000, lång omväg samt hög anläggningskostnad. Byggnadsteknik Långa broar krävs för passage av Syrhålamotet och Torslandavägen. Järnvägen passerar nära avfallsdeponi och bergrum vid Syrhåla och på Risholmen, vilket kan medföra behov av särskilda åtgärder. Ekonomi 58 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
59 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN 59
60 Samlokalisering Några av de redovisade alternativen innebär att väg och järnväg till Risholmen kan dras parallellt utmed hela eller delar av sträckningen. Detta gäller de östra alternativen utmed Arendals Allé och Arendals Kaj samt de norra alternativen utmed Hjärtholmsvägen, Terminalvägen och Ardalsberget. Fördelarna med att lokalisera väg och järnväg till en gemensam sträckning är främst att intrång och störningar koncentreras till ett stråk och att eventuella skyddsåtgärder kan samordnas. Nackdelarna är främst att barriäreffekter och intrång blir stora utmed den gemensamma sträckningen, vilket kan medföra att de negativa konsekvenserna sammantaget blir större än vid separata sträckningar. är i detta fall cirka 20 meter. Därtill kommer eventuella skyddsavstånd till angränsande verksamheter. Tänkbara sträckor för samlokalisering av väg och järnväg är dels utmed dels nya sträckningar enligt Alternativ Arendals Kaj och Alternativ Krossvägen. Flera av dessa bedöms dock som mindre lämpliga. Möjlig sektion med järnväg utmed Arendals Allé. Möjlig sektion med järnväg utmed Terminalvägen. 60 ÖVERSIKTLIG STUDIE AV VÄG- OCH JÄRNVÄGSANSLUTNINGAR TILL NY HAMN PÅ RISHOLMEN
61
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄSTRA ARENDAL OCH TORSVIKEN. Riskutredning för väg- och järnvägsanslutningar till ny hamn på Risholmen
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄSTRA ARENDAL OCH TORSVIKEN Riskutredning för väg- och järnvägsanslutningar till ny hamn på Risholmen 2014-03-25 Beställare: Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret Ansvarig:
Fördjupad översiktsplan för Torsviken och Västra Arendal, inom stadsdelarna Arendal, Syrhåla och Torslanda i Göteborg
RAPPORT 1 (12) Handläggare Perry Ohlsson Tel +46 10 505 84 38 Mobil +46 70 184 74 38 Fax +46 10 505 30 09 perry.ohlsson@afconsult.com Datum 2015-01-26 Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403
VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg
Publikation 2004:63 VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg En utredning om utbyggnad av väg genom eller förbi Tullinge Underlag för dig som vill bidra med synpunkter på ovanstående vägutredning April
Information inför upphandling av entreprenad. Projekt Hamnbanan, delsträcka Eriksberg-Pölsebo
Information inför upphandling av entreprenad Projekt Hamnbanan, delsträcka Eriksberg-Pölsebo 1(4) 2018-01-15 1 Bakgrund och syfte Göteborgs Hamn, som utgörs av Skandiahamnen, Älvsborgshamnen och Oljehamnen.
PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31
Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET Foton 1998 Arendal Torshamnen Arken Älvsborgshamnen Ytterhamnsområdet Torshamnen Arendalshamnen Älvsborgshamnen Skandiahamnen Skarvikshamnen Ryahamnen Älvsborgs
Utbyggnad av Arendal 2
Göteborg 2012-09-11 1(12) 1. Bakgrund Göteborgsregionen är Sveriges viktigaste industri- och transportcentrum med Göteborgs hamn som navet. Hamnen är lokaliserad i ett läge som har begränsade geografiska
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Steninge slottspark Trafikstudie
Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON
Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1
Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning
5. A LT E R AT I V Beskrivning av Kista korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Tomteboda Solna E18 Spårområde Hagalund Kallhäll Jakobsberg Frösunda Kista Barkarby Spånga E4 Solna Sundbyberg
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG
TRAFIKUTREDNING NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE I ROSERSBERG 2012-10- INNEHÅLL Bakgrund och Syfte 3 Förutsättningar 3 Effekter av planerat verksamhetsområde 3 Framkomlighet 3 Alternativ 1 - anslutning till Skansvägen
Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
MARIESJÖTERMINALEN
MARIESJÖTERMINALEN 2018-10-08 UPPDRAGSLEDARE: GÖRAN SEWRING KONTAKTPERSONER SKÖVDE KOMMUN: JAN BREMER, CHRISTIAN JOHANSSON OMSLAGSBILD: MARIESJÖTERMINALEN. SAMTLIGA FOTON: GÖRAN SEWRING INNEHÅLL 1 INLEDNING...
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Trafikutredning Storvreta
Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering
Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren
Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Banverket har tillsammans med kommunen under flera år utrett utbyggnaden genom Varberg. Den första banutredningen var klar redan 1992.
Historik Regering och riksdag har beslutat att Västkustbanan skall byggas ut till dubbelspår. Stora delar är redan utbyggda och på vissa håll pågår byggnadsarbeten. Det huvudsakliga motivet för utbyggnaden
PM ÄLTAVÄGEN - VÄG OCH TRAFIK
NACKA KOMMUN Förstudie Älta Centrum UPPDRAGSNUMMER 3730116000 MEDVERKANDE: JOHAN INGELSHED YLVA ALMQVIST Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Befintliga Ältavägen och planerad bebyggelse 1 3 Korsningspunkter
VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
PM risk "Dallashuset"
Uppdragsnamn Kv Lagern, Dallashuset Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Fabege 109963 2017-02-01 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Rosie Kvål RKL 2017-02-01 LSS/EMM 2017-02-01 PM risk "Dallashuset"
Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1
Dnr: 642/2017 Upprättad 20 oktober 2017 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Ändring av detaljplan (akt 1283K-15703) genom upphävande för fastigheten Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1 Helsingborgs stad
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Eknäs 1:5, 1:7
1(7) 2016-09-28 Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Eknäs 1:5, 1:7 Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet markerat. Begäran om planbesked Begäran om planbesked har
PM Trafikutredning Snurrom verksamheter
PM Trafikutredning Snurrom verksamheter Bakgrund och syfte Planering pågår för nya verksamheter i anslutning till Norra vägen och E22 i norra delen av staden. Trafikutredningen ska undersöka hur området
PM Trafikutredning McDonald s
PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun
SPN-468/2007 214 1(10) BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program för Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde inom Norsholm i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 17 augusti
Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län
Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:
Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000. Påverkan av olika alternativ
PM Järnvägssträckning genom Tullgarn N2000 Påverkan av olika alternativ TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Järnvägssträckning
Förslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 15. maj 2014 SIDA 1/5 REF HIDA/KRSA PROJEKTNR A030660 Förslag till skyddsåtgärd för farligt
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
S A M R Å D S H A N D L I N G
Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING
VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING Utökat samråd Maj 2005 UTREDNING FÖR VÄG 68 SAMT JÄRNVÄG FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN INLEDNING Om uppdraget Tyréns AB utreder på uppdrag av Stora Enso Fors AB
E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl Halvors länk. Samrådsmöte
E6.20 Hisingsleden, södra delen inkl Halvors länk. Samrådsmöte 2014-08-27 Dagordning Presentation Inledning Presentation av projektet Miljöfrågor i projektet Fortsatt arbete Marklösenfrågor Övriga frågor
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Del av Gamla stan 2:26 (Hollendergatan/Lönnerbladsgatan) Falköpings stad
PLANBESKRIVNING Detaljplan för Del av Gamla stan 2:26 (Hollendergatan/Lönnerbladsgatan) Falköpings stad Antagandehandling Stadsbyggnadsavdelningen 2013-02-27 HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
RAPPORT. Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER ÄLMHULTS KOMMUN
repo001.docx 2015-10-05 RAPPORT ÄLMHULTS KOMMUN Fysisk planering intill transportleder för farligt gods i Älmhult UPPDRAGSNUMMER 13004559 Riskutredning av transporter med farligt gods på väg och järnväg
Sammanfattning PLANBESKRIVNING 1(5)
PLANBESKRIVNING 1(5) Detaljplan Hamn och industri vid Getterövägen - Getakärr 9:6, 9:1 och del av Getterön 2:1 - Varbergs kommun Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för Varbergs hamn
UPPDRAGSLEDARE. Gunilla Wembe UPPRÄTTAD AV. Lars-Erik Jelcander. Sweco Rail AB
14 UPPDRAG Strukturplan Hamnstaden, Ystad UPPDRAGSNUMMER 11002512 UPPDRAGSLEDARE Gunilla Wembe UPPRÄTTAD AV Lars-Erik Jelcander Sweco Rail AB DATUM 3 JÄRNVÄGSSPÅR TILL NYA YTTRE HAMNEN I YSTAD 1. Inledning
DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum
Trafikutredning Nacka kommun Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum trafikutredning. Bilaga till program för detaljplan Utgåva 1 Stockholm 2008 06 27 KFKS 2007/12 214 Projekt 9214 Nacka kommun
TEKNISKT PM Gata och VA
2018-05-16 TEKNISKT PM Gata och VA Förprojektering till detaljplan för VÄGGA 2:408 Handläggare: Lars Björk 1 (6) 1.1 Uppdrag Sotenäsbostäder AB upprättar en detaljplan för del av fastigheten Vägga 2:408.
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING
RAPPORT HERRGÅRDSGÄRDET TRAFIKUTREDNING 2018-06-01 UPPDRAG 286841, Herrgårdsgärdet Tenhult - trafik- och bullerutredning Titel på rapport: Herrgårdsgärdet Trafikutredning Status: Slutrapport Datum: 2018-06-01
54:5, KOMMINISTERGÅRDEN
Antagandehandling Dnr: MK BN 2017/00795 Detaljplan för Stranden 54:5 Komministergården i Mora kommun, Dalarnas län GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 januari 2018 Hur granskningen har bedrivits Planområdet var tidigare
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av
Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen
Trafikutredning. Tillfart Sydväst. Utredning av kompletterande vägförbindelse
Trafikutredning Tillfart Sydväst Utredning av kompletterande vägförbindelse till Mariestad Norra 2010-11-19 Medverkande Beställare: Mariestads kommun, kommunledningskontoret Konsult: WSP Samhällsbyggnad,
Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum
Nacka kommun Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum Stockholm 2010-02-03 Ny förbindelse Kvarnholmen Nacka Centrum Datum 2010-02-03 Uppdragsnummer 612008307 Utgåva/Status Version 2 Carl Chytraeus Eva-Lena
SJÖSTADSHÖJDEN. Gata
SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.
FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år
Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007
Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup
Ramböll Sverige AB. PM för ny väglänk mellan Annero och Östra leden--- Skövde kommun. Trafikanalys Skövde. Koncept. Göteborg
Ramböll Sverige AB PM för ny väglänk mellan Annero och Östra leden--- Skövde kommun Koncept Göteborg 2009-04-07 Skövde kommun PM för ny väglänk mellan Annero och Östra leden. Datum 2009-04-07 Uppdragsnummer
PM TRAFIK 1(13) STADSBYGGNADSKONTORET, GÖTEBORGS STAD DETALJPLAN FÖR HALVORSÄNG OCH VIKAN. Göteborg Henriette Rudhag David Hermansson
1(13) STADSBYGGNADSKONTORET, GÖTEBORGS STAD DETALJPLAN FÖR HALVORSÄNG OCH VIKAN PM Göteborg Henriette Rudhag David Hermansson COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:
Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ
Datum 2009-05-26 Dnr SN 66/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Järnvägsstationen
Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår
LUDVIKA KOMMUN 2011-03-03 1 (5) Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår i Ludvika. Bakgrund En detaljplan med syftet att möjliggöra för ABB att bygga ut industrin
Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN
Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund
Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1
Dnr TPN 2013/34 Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: 2013-06-17 Laga kraft: 2013-07-10 Dnr TPN 2013/34 Innehåll INLEDNING...
Region Väst Erik Lööv, distriktschef
1 Region Väst Erik Lööv, distriktschef 2 Göteborg 2030 3 Region Väst växer så det knakar 4 Region Väst växer så det knakar Region Väst Affärsmöjligheter Göteborg Halmstad Väg 161 Väg 49 Falköping Karlstad
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget
Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget ÅF-Infrastructure AB, SE- 169 99 Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,
VÄGFÖRSLAG 3 PLAN PROFIL. Väg 226 Tumba - Flemingsberg, via Riksten. Flemingsbergsleden. Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan
rgs- gsbe en oväg Häls in Flemn lede Södertörnsleden VÄGFÖRSLAG 3 Flemingsberg stn Tpl Hälsovägen Tpl Högskolan Flemingsbergsleden PLAN +40 +40 +30 +30 +20 +20 +10 +10 5/500 6/000 6/500 7/000 7/500 PROFIL
Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping
Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie
3 Vägprojektet en översikt
3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet
Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?
Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades
Mölndals stads yttrande över förnyad remiss angående översyn och revidering av vissa riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län
2017-09-14 Vår beteckning PU 114/13 Er beteckning Dnr: 500-10188-16 natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se vastragotaland@lansstyrelsen.se Mölndals stads yttrande över förnyad remiss angående översyn och
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Kalkyl PM. E18 delen Trafikplats Skutberget-Bergvik. Objekt nr: Skede: vägutredning
1(6) Kalkyl PM E18 delen Trafikplats Skutberget-Bergvik Objekt nr: 85 729 730 Skede: vägutredning 2008-10-0 2(6) 1. Bakgrund E18 ingår i det nationella stamvägnätet samt utgör en del av den Nordiska triangeln,
PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad
PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,
Förutsättningar. Trafik. Väg och trafik. ÅDT* 1997 (Varav tung trafik) väg 1194: 4,0 m 370 (~10) väg 1195 Karö: 4,0/5,5 m 1170 (~30)
Förutsättningar Trafik Väg och trafik Skyltad hastighet på de berörda vägarna är 70 km/tim. Trafiken beräknas öka med cirka 1 % per år fram till år 2020. Bro över Karösundet Bron är byggd 1966 och har
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägutredning väg 19 Kristianstad-Broby, delen Kristianstad-Bjärlöv Kristianstad kommun, Skåne län Förslagshandling 2010-09-24, kompletterad 2010-10-13 Projektnummer: 88 1065
S A M R Å D S H A N D L I N G
Dnr TPN 2012/37 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av del av stadsplan för Hallsberg (Vingenområdet) i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN 2012/37
Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck
Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden
Kompletterande PM till riskutredning Bensinstationslägen
Normal z:\uppdrag\1132 greby 14 mfl\-1\11321 pm 1183.docx Kompletterande till riskutredning Bensinstationslägen : Reviderad: - Uppdragsansvarig: - Brandingenjör Kungsgatan 48 B 411 15 Göteborg Telefon
TRAFIKUTREDNING KV RENEN, SKELLEFTEÅ
RAPPORT TRAFIKUTREDNING KV RENEN, SKELLEFTEÅ 29 JUNI 2012 Uppdrag: Titel på rapport: Status: Datum: 2012-06-29 Medverkande 241808, Detaljplan kv Renen, Skellefteå TRAFIKUTREDNING KV RENEN Status Revideringar
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Trafikutredning för detaljplan Eskilshem 4:1 del av, Kapellbacken
Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (7) Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Johan Örn, 016-710 54 79 Trafikutredning för detaljplan Eskilshem 4:1 del av, Kapellbacken I samband med exploatering öst om
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173
Ändring av detaljplan 474 avseende vårdändamål inom Svenstorp 1:173 Ale kommun, Västra Götalands län GRANSKNINGSHANDLING Standardförfarande 2018-09-28 Handlingar Ändring av detaljplan 474 (denna handling),
Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka
Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN