FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET

Transkript

1 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET Foton 1998 Arendal Torshamnen Arken Älvsborgshamnen Ytterhamnsområdet Torshamnen Arendalshamnen Älvsborgshamnen Skandiahamnen Skarvikshamnen Ryahamnen Älvsborgs fästning Skandiahamnen Älvsborgshamnen Skarvikshamnen Rya skog Shell raff Ryaverket Älvsborgsbron Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för Ytterhamnsområdet Stadsbyggnadskontoret ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 april

2 Materialet består av flera delar: Denna handling, som inkluderar en MKB. Utställningsutlåtande dat Delutredningar, bilagor: A Konsekvensbeskrivning, analys av planstrukturer och förslag till inriktning, SWECO FFNS, nov B Beskrivning och analys av landskapsbilder, Älvsborgshamnen-Arendal, SWECO FFNS, nov C Beskrivning och analys av landskapsbilder, Stora Risholmen-Hjärtholmen, SWECO FFNS, nov D Kulturhistorisk miljökonsekvensbeskrivning, Nya Älvsborgs Fästning, Bohusläns museum, rapport 1999:28. E F Beskrivning av naturmiljön och bedömning av konsekvenser för naturvärden, Naturcentrum AB, Marin Bottenundersökning, Hydrogis AB, mars G Utbyggnadsordning av väg och järnväg, VBB VIAK, nov H Bedömning av alternativa vägsträckningar kopplade till en hamnutbyggnad vid St Risholmen, SWECO FFNS, J Bedömning av utbyggnadsvarianter för RoRohamn vid Älvsborg/Arendal, SWECO FFNS, nov K Samhällsekonomisk bedömning av utredningsalternativ för RoRo-verksamhet, SWECO VBB, L Torslandavägen, landskapsanalys av vägens närområde, SWECO FFNS, maj M Spårreservat-Västra Hisingen-Idéstudie, SWE- CO VBB, juni N Bedömning av alternativa sträckningar för ny väg till Risholmen, Naturcentrum, O Naturvårdsutlåtande, Bedömning av mindre område vid Arendal, Naturcentrum, P Effekter av en vägdragning över Ardalsberget, Naturcentrum AB Kartor Karta 1:1 Användning av mark- och vattenområden. Karta 1:2 Specificerad användning av markoch vattenområden. Karta 2 Detaljplanelagda och strandskyddade områden. Karta 3 Utdrag ur ÖP99, riksintressen och andra intressen enligt miljöbalkens kapitel 3 och 4. Karta 4 Skyddsområden. Utlåtande LS granskningsyttrande dat Arbetsgrupp Hans Linderstad, Stadsbyggnadskont. ÖP-avd. Kenneth Fondén, Stadsbyggnadskont. Distr. Norr Bo Fors, Räddningstjänsten Leif Ivarsson, Räddningstjänsten Ann-Marie Ramnerö, Miljöförvaltningen Jan Inganäs, Göteborgs Hamn AB Bo Aldebrink, Vägverket Region Väst Lars Ekström, Vägverket Region Väst Niels Sylwan, SWECO VBB Trafikplanering Jesper Adolfsson, SWECO FFNS Samhällspl. Ingemar Lind, SWECO FFNS Samhällspl. Beställare Göteborgs kommun, Byggnadsnämnden Kartmaterial och foton Utdrag ur Göteborgs primärkartverk, SBK Göteborgs kommun Flygbilder, GHAB Godkänd från sekretessynpunkt för spridning, Lantmäteriverket Antagen av Kommunfullmäktige 20 april

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD Sammanfattning Bakgrund Förslag till förändringar Miljökonsekvensbeskrivning Fortsatt arbete Bakgrund till denna FÖP Behov av en utbyggnad av sjöfart i Göteborgs hamn En stark hamntradition Lönsamheten viktig för Göteborg Mål och bestämmelser Syfte Avgränsning Önskemål om förändringar Förslag till förändringar Strategi Verksamhetsområden Allmän utbyggnad av infrastrukturen Landskapsbilden Övrigt Samhällsekonomisk bedömning Motiv till planens utformning Motiveringar till ställningstagande Överväganden kring riksintressen och andra värden Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Utgångspunkter Syftet med denna MKB Nulägesbeskrivning Utbyggnadsförslag och konsekvenser Miljömedicinska aspekter på utbyggnadsförslagen Risker och säkerhet Sammanfattande konsekvenser av ändrad markanvändning Alternativ till hamnutbyggnad Utvärdering Fortsatt arbete Utredning och planering på kommunal nivå Utredning och planering på statlig nivå Miljöutredning LÄNSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE... KARTOR OCH KARTFÖRKLARINGAR... 3

4 FÖRORD Inom Göteborgs Ytterhamnsområde som kännetecknas av hamnen och de storskaliga industriverksamheterna har uttryckts starka önskemål om att utöka och/eller förändra verksamheterna på kortare och längre sikt. Vidare att öka tillgängligheten till dessa i form av en utbyggd infrastruktur. Även kommunen har uttryckt önskemål att möjliggöra för fler företag att bedriva verksamheter knutna till de stora industrierna och hamnverksamheterna. Intentionen är att genomföra dessa förändringar inom ramen för god samhällsekonomi och även i övrigt mot en hållbar utveckling. Med utgångspunkt från detta presenteras i denna fördjupade översiktsplan (FÖP) förslag till önskad utbyggnad inom Göteborgs Ytterhamnsområde. I FÖP:en redovisas på en översiktlig nivå, men mer detaljerat än i den kommuntäckande översiktsplanen, de för området framtagna planförslagen samt viktiga strukturella förhållanden. Det görs också en beskrivning av vilka konsekvenser en utbyggnad förväntas medföra, med tyngdpunkt på miljön. Göteborg är ett av vårt lands viktigaste industri- och transportcentra där Göteborgs hamn utgör navet. Vår förhoppning är att den fördjupade översiktsplanen ska ge en så tydlig bild av såväl uttryckta utbyggnadsbehov som de konsekvenser de förväntas medföra att dessa kan vägas mot varandra i ett större perspektiv. En utbyggnad av ytterhamnsområdet är av stor vikt för såväl utvecklingen i regionen som för det nationella och internationella samarbetet. Lena Jacobsson Hans Linderstad 4

5 1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund Göteborg är ett av vårt lands viktigaste industrioch transportcentra där Göteborgs hamn utgör navet. Inom Göteborgs Ytterhamnsområde har uttryckts starka önskemål från flera verksamhetsutövare att utöka och/eller förändra verksamheterna och tillgängligheten till dessa. Vidare har kommunen önskemål att möjliggöra för fler företag att bedriva verksamheter knutna till de stora industrierna och hamnverksamheterna. Göteborgs Hamn är idag Nordens största hamn och av väsentlig betydelse för näringslivet. Den är enda hamn i Norden som får driva direkttrafik på USA. Göteborg har en stark hamntradition. Exploateringen av Ytterhamnsområdet påbörjades på talet genom utbyggnad av Ryahamnen. På talet och fram till 1970-talet skedde omfattande utbyggnader av hamnar och raffinaderier m.m. Utbyggnad av hamnområdena med nya kajer har sedan dess skett kontinuerligt samtidigt som infrastrukturen förbättrats. Området är planerat för storskalig verksamhet och har i kommunens senaste översiktsplan, ÖP99, (fig 2.2) redovisats som område för i huvudsak arbetsplatser. Göteborgs Hamn AB har för vidareutveckling av hamnen framfört behov av förändringar och utvidgning av verksamheterna och i vissa fall verksamhetsområdena. Framför allt är det en växande container- och RoRo-verksamhet som efterfrågar större terminalområden och fler kajplatser. Göteborgs Ytterhamnsområde omfattar förutom Göteborgs hamn även raffinaderierna (Shell, PREEM och Nynäs) samt Arendalsområdet med bl.a. flera underleverantörer till Volvo. Flera av de större företagen har genom sina generalplaner visat hur de planerar för framtida förändringar. Det finns också behov av förändringar av infrastrukturen med tanke på den framtida trafikeringen. Planering för utbyggnader av vägar, trafikplatser och järnväg sker därför i anslutning till denna plan. Det övergripande målet för trafikpolitiken är att säkerställa en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Dessutom finns det fem delmål rörande: Tillgänglighet, Kvalitet, Säkerhet, Miljö och Positiv regional utveckling samt ytterligare ett delmål, Ett jämnställt transportsystem. Samtliga dessa delmål berörs mer eller mindre i denna planläggning. Inom planområdet finns natur- och kulturvärden av stor vikt. Bland dessa kan nämnas Älvsborgs fästning med angänsande öar som är av kulturhistoriskt riksintresse samt Torsviken som är ett Natura område ingående i det europeiska nätverket. Denna fördjupade översiktplan (FÖP) för Ytterhamnsområdet, har tagits fram för att på en översiktlig nivå men mer detaljerat än i den kommuntäckande översiktsplanen, klara ut viktiga strukturella förhållanden. En avvägning görs mellan olika intressen på lokal, regional samt nationell nivå. Utbyggnadsalternativ av kaj/terminalområden beskrivs. Syftet är att tydliggöra och avväga de olika intressena i området i form av önskade förändringar och bevarande så att denna FÖP kan utgöra underlag (program) för kommande detaljplaneläggning samt vara vägledande i prövningen av tillståndsärenden. 1.2 Förslag till förändringar Strategin är att med beaktande av bevarandevärdena och säkerhetsaspekterna i området långsiktigt utveckla Göteborgs hamn, raffinaderierna, industriverksamheterna och infrastrukturen mot en hållbar utveckling, på samhällsekonomiska grunder. På kort sikt är strategin att på affärsmässiga grunder utveckla området inom ramen för en hållbar utveckling, miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Hamnytor, infrastruktur etc. ska anpassas till en ökad godsvolym så att pågående verksamheter kan bedrivas vidare och utvecklas. Tack vare Göteborgs hamns stora betydelse för Sverige, regionen och Göteborg har riksintresset Göteborgs hamn, av kommunen efter avvägande enligt MB 3:6 och 3:10, prioriterats framför riksintressena Älvsborgs fästning och Natura området vid Torsviken, dock med målet att i enlighet med MB 2 kap visa hänsyn till och beakta bevarandevärdena i så stor utsträckning som möjligt. FÖP:en visar vilka hamnutbyggnader som behöver ske för att en planerad fördubbling av hamntrafiken 5

6 ska kunna ske. På kort sikt byggs kajplatser vid Älvsborgshamnen/Arendalshamnen. På längre sikt byggs hamn vid Stora Risholmen. Vidare visar planen att viss utbyggnad av mindre verksamheter ska kunna ske i anslutning till Arendals industriområde på Ardalsberget samt söder och norr om Oljevägsmotet/Torslandavägen. Torslandavägen, väg 155, föreslås förbättras och uppgraderas till att bli huvudväg till Ytterhamnsområdet. Vädermotet tillsammans med Oljevägsmotet föreslås byggas om. Det ombyggda Oljevägsmotet blir huvudentré och kallas Ytterhamnsmotet. Från Ytterhamnsmotet och söder ut mot Skandiahamnen föreslås anläggas en planskild korsning med Hamnbanan mm. Utmed Torslandavägen föreslås utbyggnad med ytterligare två planskilda trafikplatser, Syrhålamotet (utbyggnad genomförd under år ) och Sörredsmotet. Detta för att möjliggöra säkrare trafikleder och förbättrad framkomlighet till Arendalsområdet och Volvo Torslandafabriken. I samband med utbyggnad av dessa planskilda korsningar planeras befintliga korsningar i plan till Torslandavägen att tas bort. Inom Torslandavägens vägområde föreslås ett reservat för en eventuell framtida spårbunden kollektivtrafik. Göteborgs näringsliv är starkt beroende av en väl fungerande hamn och en kapacitetsstark infrastruktur. En utvidgning av hamnverksamheten med ytterligare hamnområden och tillhörande förstärkning av infrastrukturen ger nödvändiga förutsättningar för att Göteborgs hamn ska kunna utvecklas och stärka sin position som Nordens centralhamn och Göteborg som Nordens logistikcentrum. Enligt den samhällsekonomiska bedömningen som genomförts med anledning av den planerade utbyggnaden av hamnverksamheten är en utskeppning via Göteborgs hamn samhällsekonomiskt mycket lönsam. Ju fortare detta kan ske, desto större blir den samhällsekonomiska lönsamheten. Om hamnen inte kan utvidgas och utvecklas riskerar man att ett antal fartygslinjer lämnar Göteborg, vilket i sig indirekt ger negativa återverkningar på den svenska industrins konkurrenskraft. 1.3 Miljökonsekvensbeskrivning De framlagda förslagen i denna FÖP analyseras med avseende på bl.a. tillgänglighet, risker och konsekvenser på miljön. I planen prövas även användningen av mark- och vattenområdena mellan befintliga verksamheter och dess behov av areell expansion i förhållande till rådande bevarandeintressen. Utbyggnadsförslagen påverkar i olika grad de miljö-, natur- och kulvärden som finns inom området. Bl.a. så påverkas Riksintresset Älvsborgs fästning med anslutande Lilla och Stora Aspholmen. Det finns önskemål och krav om att med förordnande förstärka skyddet av naturen, exempelvis NATURA 2000-området i Torsviken. Långsiktigt förväntas en hamnutbyggnad i stort påverka miljön i positiv riktning till följd av att relativt sett större mängder gods kommer att transporteras med fartyg. Lokalt sker en negativ påverkan genom exempelvis ett ianspråktagande (övertäckning) av Lilla Aspholmen som ingående i det kulturhistoriska riksintresset, Älvsborgs fästning. Utvecklingen av Ytterhamnsområdet ger således förutsättningar för sjöfartstrafiken att utvecklas, vilket bedöms ligga i linje med EU:s målsättning att omfördela lastbilstransporterna till andra mindre miljöbelastande transportslag. Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är enligt miljöbalken (MB) att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda natur- och kulturlandskapet. Därutöver finns femton nationella miljökvalitetsmål. I det fördjupade översiktsplanearbetet har de övergripande målen och bestämmelserna i miljöbalkens 3 kapitel, Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden, varit vägledande för utformningen av planen. 1.4 Fortsatt arbete Efter att FÖP:en ställts ut, enligt PBL 4 kap 6, sammanställer kommunen inkomna synpunkter i ett utlåtande och redovisar sina förslag till justeringar, innan planen antas av kommunfullmäktige. För genomförandet av intentionerna i denna FÖP krävs bl.a. formella detaljplaner, tillståndsprövningar enligt miljöbalken samt i vissa fall, tillstånd för vattenverksamhet. 6

7 I samband med FÖP-arbetet pågår även flera utrednings- och detaljplanearbeten inom och i anslutning till Ytterhamnsområdet. Bland annat pågår studier på statlig nivå angående väg 155 (Torslandavägen) och en ny Hamnbana. En översiktlig planeringsfråga som kvarstår att lösa rör Torsvikenområdet som har utpekats och beslutats av regeringen som ett så kallat NATURA 2000-område. En viktig del i detta planeringsarbete är en analys av de lokala miljökonsekvenserna. Efter utställningsförfarandet av FÖP:en kvarstår att genom fördjupade studier pröva valet av vägsträckning till Stora Risholmen vilket i sig påverkar NATURA-2000 området. Detta genom att noggrant väga den påverkan som väg och järnväg medför på de olika riksintressena. I detta sammanhang bör även prövas i vilken mån en påverkan kan kompenseras på annan plats eller om extraodinära åtgärder bör vidtas för att begränsa påverkan på berört riksintresse. I översiktplanen redovisas förändring av markanvändningen, främst i anslutning till trafikmoten utmed Torslandavägen och i de västra delarna av översiktsplaneområdet vid Älvsborgshamnen, Arendal och Stora Risholmen. En förändring av dessa områden kräver fördjupade studier som underlag för detaljplaneläggning. Med tanke på bl.a. förhållandet till Aspholmarna är det önskvärt med ett skyndsamt beslut om att föra ärendet vidare. Skandiahamnen och området norr därom är inte detaljplanelagt. Större förändringar av markanvändningen inom detta område bör föregås av detaljplaneläggning. 7

8 2 Bakgrund till denna FÖP 2.1 Behov av en utbyggnad av sjöfart i Göteborgs hamn Inom Göteborgs Ytterhamnsområde som kännetecknas av hamnen och de storskaliga industriverksamheterna har uttryckts starka önskemål från flera verksamhetsutövare att utöka och/eller förändra verksamheterna och tillgängligheten till dessa. Vidare har kommunen önskemål att möjliggöra för fler företag att bedriva verksamheter knutna till de stora industrierna och hamnverksamheterna. Göteborgs hamn är idag Nordens största hamn och av väsentlig betydelse för näringslivet. En dominerande del av världshandelns varuflöde transporteras till sjöss och Sverige, som är starkt beroende av sin utrikeshandel och till stor del omflutet av vatten är för sitt välstånd beroende av en väl fungerande sjöfart. Göteborgs hamn har en central roll för att skapa förutsättningar för näringslivet och därmed positiva effekter på Västsveriges sysselsättning. Göteborgs hamn är en viktig kugge för att utveckla och säkerställa Göteborgs roll som nationellt logistiskt centrum. Via Göteborgs hamn hanterades år 2001, ton gods (Sika/SCB 7) att jämföra med Brofjorden (Scanraff) ton. I januari 2003 godkändes Göteborgs hamn av USA som en av 21 hamnar i världen och den enda i Norden som får driva direkttrafik på USA. Med en relativt liten hemmamarknad och ett läge i ytterkanten av EU är det av största vikt att ha en rationell, kapacitetsstark och konkurrenskraftig hamn med frekventa fartygslinjer. Av Skandinaviens utrikeshandel sker idag 30 % via sjöfart. Göteborgs hamn är tillsammans med Århus de enda nordiska hamnarna som har frek- venta transoceana fartygslinjer. Förutsättningarna för Ytterhamnsområdet förändras och utvecklas ständigt, både direkt och indirekt genom infrastrukturella kopplingar till andra verksamheter, på andra platser inom och utanför Sverige. 2.2 En stark hamntradition Fram till för ca 150 år sedan gick så gott som all internationell handel, och merparten av den nationella, med fartyg. Göteborgs hamn grundades på och talet inne i det som idag är Stora Hamnkanalen. Under 1800-talet anlades flera kajer utmed Göta älvs södra strand och i början av 1900-talet påbörjades en överflyttning till den norra älvstranden byggdes Ryahamnen ut som den första hamnen inom det nuvarande Ytterhamnsområdet. Därefter skedde en utbyggnad av bl.a. Skandiahamnen och Älvsborgshamnen under talet. Älvsborgsbron som är en mycket viktig länk för att trafikförsörja verksamhetsområdena på sydvästra Hisingen öppnades för trafik Arendals varvsområde invigdes 1963 och den sista sjösättningen, av isbrytaren Oden, skedde Storskalig verksamhet från 1950-talet Inom och i anslutning till Ytterhamnsområdet, på den sydvästra delen av Hisingen utmed den norra älvstranden, har sedan 1950-talet planerats och anlagts områden för storindustriverksamhet. Idag utnyttjas området i huvudsak för hamnverksamhet (Göteborgs Hamn AB), bilindustri (Volvo/Danafjord) och raffinaderieverksamhet m m. Älvsborgshamnen Skandiahamnen Fig 2:1 8 Älvsborgs fästning

9 2.3 Lönsamheten viktig för Göteborg Göteborgs näringsliv är starkt beroende av en väl fungerande hamn och en kapacitetsstark infrastruktur. Enligt den samhällsekonomiska bedömningen som genomförts med anledning av den planerade utbyggnaden av hamnverksamheten (bilaga K) är en utskeppning via Göteborgs hamn samhällsekonomiskt mycket lönsam. Ju mer gods som kan flyttas över från andra transportmedel och ju fortare detta kan ske, desto större blir den samhällsekonomiska lönsamheten. Om hamnen inte kan utvidgas och utvecklas riskerar man att ett antal fartygslinjer lämnar Göteborg. Antalet arbetstillfällen i området kan samtidig komma att minska. För att svara upp mot den ökade godshanteringen inom Göteborgs hamn har Sjöfartsverket, Göteborgs kommun och Göteborgs Hamn AB nyligen genomfört Farledsprojekt i syfte att säkert, effektivt och miljömedvetet kunna hantera fartygstrafiken till Göteborgs hamn. Ett annat projekt är elektrifieringen av Hamnbanan som genomfördes under år 2004 i syfte att rationalisera och effektivisera transporterna samt att minska miljöbelastningen. 2.4 Mål och bestämmelser Närings- och trafikpolitiska mål Riksdagen fattade år 1998 (prop. 1997/98:56) beslut om det övergripande målet för trafikpolitiken; att säkerställa en samhällseffektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Dessutom beslutades om fem delmål rörande: Tillgänglighet, Kvalitet, Säkerhet, Miljö och Positiv regional utveckling. Till dessa mål har därefter, år 2001, tillförts målet Ett jämställt transportsystem. Samtliga delmål berörs mer eller mindre i denna planläggning. Miljömål Långsiktigt förväntas en hamnutbyggnad påverka miljön i positiv riktning genom att man därigenom bland annat kan transportera större mängder gods med fartyg än med andra transportmedel. Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är enligt miljöbalken (MB) att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda natur- och kulturlandskapet. Därutöver finns femton nationella miljökvalitetsmål. I MB 3 kap regleras de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden. Enligt 1 skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. I PBL:s 1 kap 1 anges bl.a. att Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. I det fördjupade översiktsplanearbetet har de övergripande målen och bestämmelserna varit vägledande för utformningen av planen. 2.5 Syfte Denna fördjupade översiktsplan (FÖP) för Ytterhamnsområdet, har tagits fram för att på en översiktlig nivå men mer detaljerat än i den kommuntäckande översiktsplanen, klara ut viktiga strukturella förhållanden. En avvägning görs mellan olika allmänna intressen på lokal, regional samt nationell nivå. Utbyggnadsalternativ av kaj/terminalområden beskrivs. Trafiksystemet analyseras med avseende på bl.a. tillgänglighet, risker och konsekvenser på miljön. I planen prövas även användningen av mark- och vattenområdena mellan befintliga verksamheter och dess behov av areell expansion i förhållande till rådande bevarandeintressen. Syftet är att tydliggöra de olika intressena i området i form av önskade förändringar och bevarande, så att denna FÖP kan utgöra underlag (program) för kommande detaljplaneläggning samt vara vägledande i prövningen av tillståndsärenden. Bakgrundsfakta till de föreslagna förändringarna i denna FÖP beskrivs utförligt i de till planen hörande bilagorna (se innehållsförteckningen). 2.6 Avgränsning Med Ytterhamnsområdet avses i denna FÖP markoch vattenområden som är belägna mellan Torsviken i väster till Älvsborgsbron i öster, en sträcka på ca 6,5 km. I norr avgränsas området i huvudsak av Torslandavägen, väg 155, med tillägg för områ- 9

10 Fig. 2:2 Ett utsnitt av karta 1 för översiktsplan 1999 (ÖP99), Göteborgs Stadsbyggnadskontor det vid Halvors äng som avgränsas i norr av Hisingsleden. (Planavgränsningen redovisas på karta 1.1.) För Göteborgs kommun har tidigare upprättats en översiktsplan, ÖP99, som uppföljning av ÖP93. I planen som antogs av kommunfullmäktige i dec 2001 betecknas Ytterhamnsområdet som utredningsområde med idag huvudsakligen arbetsplatser. Av översiktsplanen framgår föreslagen markanvändning på kort och lång sikt (se fig 2:2.). På karta 2 redovisas även vilka områden som i ÖP99 utpekats som riksintressen. 2.7 Önskemål om förändringar Verksamheternas egna planer För att klargöra framtida behov av mark- och vattenområden, forma arbetsmiljömässiga verksamhetsområden samt säkerställa god tillgänglighet för befintliga och framtida verksamheter, har ett antal företag upprättat egna generalplaner för delar av planområdet. De företag inom FÖP-området som med generalplan redovisat framtida fysiska tankar för verksamheterna är: 10

11 Danafjord AB (Volvo), 1995 och Göteborgs Hamn AB (GHAB), PREEM, GHAB, järnvägsgeneralplan Samtliga ovan angivna företag bedriver verksamheter som är klassade som riksintressen. Generalplanerna återspeglar deras önskan om utveckling. Göteborgs Hamn Göteborgs Hamn AB (GHAB) som till övervägande del är etablerat inom Ytterhamnsområdet av bl.a. strukturella skäl (större fartyg, fungerande infrastruktur etc.) prognostiserar och planerar för väsentligt ökade godsmängder. Man har därför uttryckt ett stort behov av att bygga ut kaj- och terminalområden för att kunna ta emot och hantera dessa samt för att kunna stärka hamnen som godstrafiknod. GHAB har i sin generalplan (dat. maj 1999, fig. 2.5), samt i underliggande analys med bedömning av godsutvecklingen fram till ca år 2020, redovisat att transporterna av gods över hamnen förväntas fördubblas inom år. (Befintliga förhållanden har dokumenterats i en basrapport dat. feb ) Godsvolymökningen gäller främst containrar, RoRo-gods och bilar. Oljevolymerna bedöms komma att ligga kvar på nuvarande nivå. Denna utökning av godsvolymer är av intresse för regionen och riket i helhet. I GHAB:s studier (bilaga A) beskrivs och analyseras mer ingående tre strukturer med utbyggnadsmöjligheter på kort sikt fram till ca. år 2010 respektive på lång sikt ca. år Figurerna 2.3 samt 2.4 visar de alternativ som prövats inom GHAB:s generalplanearbete. Av figurerna framgår de alternativa funktionsmässiga dispositioner som studerats. Ur dessa alternativ har fördjupade studier genomförts i tre av alternativen. De fördjupade studierna är dokumenterade i GHAB:s rapport Konsekvensbeskrivning, analys av planstrukturer och förslag till inriktning dat nov För att tillgodose det framtida utbyggnadsbehovet har GHAB valt en kombination av flera strukturer, vilket innebär att Skandiahamnen vidareutvecklas för containerverksamhet. RoRo-verksamheten kommer på kort sikt att utvidgas i direkt anslutning till Arendal och Älvsborgshamnen och på lång sikt genom utbyggnad av en ny hamn vid Stora Risholmen. Bilhamnsverksamheten flyttas på sikt från Skandiahamnen till den nya hamnen vid Stora Risholmen. Därvid frigörs i Skandiahamnen erforderliga terminalytor för containerverksamhetens utveckling. Funktionsmässigt krävs bl.a. för rationell hantering av containergods ett sammanhängande terminalområde. RoRo-verksamheten däremot kan delas upp på flera terminaldelar med i huvudsak bibehållen effektivitet. Motiven för valet av utbyggnadsområden är bl.a. möjligheten till en successiv utbyggnad av hamnverksamheten i takt med behovet, vilket innebär effektivt nyttjande av gjorda investeringar. Vidare att de kompletterande utbyggnadsområdena erbjuder flexibilitet mellan och inom hamnterminalerna. Med föreslagen utbyggnad kan de stora investeringarna som krävs för utbyggnad vid Stora Risholmen skjutas framåt i tiden. GHAB:s generalplan bygger i korthet på att: transporter och speciellt fartygstransporter ökar kraftigt i en allt mer globaliserad ekonomi och med en alltmer miljömedveten befolkning hamnen är konkurrenskraftig beträffande effektivitet, frekvens och prisbild konkurrensen hamnar emellan ökar vilket kräver kontinuerliga förbättringar. Noteras kan att Oslos hamn planeras minska, vilket ger ökad Norgetrafik för Göteborgs hamn det behövs betydande ökning av transportvolymerna för att frekvent oceantrafik ska upprätthållas det finns ett tillräckligt underlag inom Norden för en fördubbling av trafiken över Göteborgs hamn. För att klara de prognostiserade mängderna av RoRo-gods fram till år 2020 bedöms ett behov av totalt 14 kajplatser jämte terminalytor. För närvarande finns 8 kajplatser, fördelade på 6 st i Älvsborgshamnen och 2 st i Arendal. Totalt erfordras alltså ytterligare 6 kajplatser med tillhörande terminalytor. Genom generalplanen initierar GHAB också behovet av förändringar och utbyggnader av såväl den angränsande lokala infrastrukturen, i form av vägar och järnväg, som behovet av förbättringar inom det övergripande väg- och järnvägsnätet. GHAB har därför upprättat en Järnvägsgeneralplan, år 2003, där det konstateras att med kvalificerad tidsstyrning av tågtrafiken och godshanteringen, 11

12 Torshamnen St. Risholmen Arendalshamnen Älvsborgshamnen Skandiahamnen Skarvikshamnen Ryahamnen Fig 2:3 Planskisser och underlag till GHAB:s generalplan, alternativ

13 Torshamnen St. Risholmen Arendalshamnen Älvsborgshamnen Skandiahamnen Skarvikshamnen Ryahamnen Fig 2:4 Planskisser och underlag till GHAB:s generalplan, alternativ

14 Ev. framtida järnväg till Torslanda Containeruppställning "Torshamnsmotet" Bulyckemotet Torslandavägen Sörredsvägen Rödjanmotet Indu stris pår M = MUDDER Ro = RoRo O = OLJA G = GAS F = FÄRJA B = BILAR C = CONTAINER PPX = POSTPANAMAX = PLANGRÄNS = FÖRESLAGEN VÄG = FÖRESLAGEN JÄRNVÄG = FÖRESLAGEN GC-VÄG = KOMBITERMINAL = UTBYGGNADSOMRÅDE till ca 2010 respektive 2020 Alternativa sträckningar Arendalsvägen "Ytterhamnsmotet" Hisingsleden Torslandavägen Vädermotet LUNDBYTUNNELN Bräckemotet Central ID-funktion med väntparkeringar Volvospåret Arendal Oljevägen Nordatlanten Oljevägen Ivarsbergsmotet Torshamnen O M B Hjärtholmen Arendal/Älvsborgsh. St Risholmen Ro 2020 Ro Ro 2010 Port 6 Knippelholmen Älvsborgshamnen Ro Port 5 O Port 4 St Aspholmen Älvsborgs fästning Teckenförklaring Ledningsstråk Väg Järnväg Enskild väg C Port 3 Skandiahamnen PPX Natur Park Raffinaderi Renings-/ kraftvärmeverk Port 2 Skarvikshamnen O-G GÖTEBORGS HAMN - GENERALPLAN 2020 Hamnverksamhet Övrig industri Kontor Transport o logistik Utvecklingsområde Ryahamnen (F) O-G Huvudalternativ 0 m 500 m FFNS Samhällsplanering maj 1999 Fig 2:5 GHAB:s generalplan, maj 1999, huvudalternativ samt viss spårutbyggnad, kan ca 50 % av den förväntade godsökningen fram till ca. år 2015 transporteras till och från hamnen med järnväg. Danafjord AB / Volvo Volvo har genom sitt fastighetsbolag Danafjord Fastigheter AB upprättat dels Generalplan 2000 för Arendalsområdet (en uppdatering av 1995 års generalplan) som redovisar en utveckling av området från ett varvsområde till en industripark av hög internationell klass, dels en generalplan för Volvo Personvagnars anläggning i Torslanda (gränsande till FÖP-området och hamnverksamheten). Torslandafabriken ligger i direkt anslutning till Torslandavägen. Genom den privata Hamneviksvägen som korsar Torslandavägen har Torslandafabriken och Arendalsområdet en direkt vägkoppling mellan monteringsfabriken och vissa underleverantörer av bilkomponenter. En stor del av planen är redan genomförd. Logistiken och det lägesbundna sambandet mellan Torslandafabriken, Arendalsområdet och hamnen är en av förutsättningarna för att verksamheterna ska kunna bedrivas rationellt och med en utvecklingsmöjlighet i hård internationell konkurrens. En annan förutsättning är den kreativa miljön som Volvo skapat i Arendals industripark, vilken är en viktig trivselfaktor och resurs för verksamma inom Volvosfären och övriga inom Ytterhamnsområdet. Enligt Volvos bedömningar kommer verksamheterna i Arendalsområdet inom de närmaste åren att omfatta drygt arbetstillfällen. Produktionen av personbilar bedöms samtidigt att öka från ca till ca bilar per år. Raffinaderier och oljehamnar De tre raffinaderierna Preem, Nynäs, Shell samt oljehamnarna Skarvikshamnen och Ryahamnen påverkar i stor utsträckning markanvändningen till följd av bl.a. erforderliga skyddsområden runt verksamheterna och de till verksamheterna hörande rörledningsstråken, s k pipelines. PREEM raffinaderi Raffinaderiet, beläget i västra delen av Ytterhamnsområdet och direkt norr om Arendal, har genom sin generalplan 2001 markerat ett behov av utökad verksamhet i södra och västra delarna av raffinaderiområdet. Till viss del påverkas angränsande fastigheter söder om raffinaderiområdet. Den föreslagna förändringen prövas bl.a. genom ändring av gällande detaljplan. Man har vidare studerat framtida utbyggnadsområden inom befintlig fastighet samt behovet av skyddsområden, som i vissa fall går utanför den egna fastigheten. Tillförsel av råolja för processen sker via Torshamnen i väster. Utskeppning av raffinerade produkter sker bl.a. via Skarvikshamnen i östra delen av Ytterhamnsområdet. Foto

15 Lilla Aspholmen Fig 2:6 Shell raffinaderi Stora Aspholmen Shell är beläget i östra delen av Ytterhamnsområdet. Området gränsar direkt till Torslandavägen i norr och öster samt Oljevägen och Hamnbanan i söder. I väster gränsar raffinaderiet till industrijärnvägsspåret till Volvo, det s.k. Volvospåret. Råoljetillförsel sker via Torshamnen och utskeppning av raffinerade produkter via Skarvikshamnen. Utskeppning av gas sker via Ryahamnen. Övriga verksamheter Centralt inom Ytterhamnsområdet runt Ardalsberget ligger bl.a. Ny raffinaderi, AGA CRYO AB, Göteborg Energi:s anläggning samt en speedwaybana. Norra Arendals industriområde innehåller ett stort antal småindustrier. Flera av dessa har önskemål om att kunna utvidga sin verksamhet. Framtida verksamheter Förutom skisserade utbyggnadsplaner finns det från kommunen ett uttalat behov av att tillskapa markområden inom Ytterhamnsområdet för tillkommande verksamheter, bl.a. knutna till de befintliga verksamheterna. Nya Älvsborgs fästning För att utveckla Torsvikenområdet och göra det mer besöksvänligt har ett antal intresseorganisationer (Fören. Torsvikens Naturreservat, GOF, VGOF, BOF, SOF, Naturskyddsfören i Gbg och Björlanda-Torslanda Hembygdsfören.) presenterat förslag till visioner för att skapa ett stadsnära naturområde, klassat som speciellt skyddsvärt av EU, kopplat till bland annat undervisning och forskning. Vidare föreslår organisationerna att området regleras som naturreservat. Genom regeringsbeslut har Torsviken förklarats som ett särskilt skyddsområde (SPA-område) ingående i NATURA 2000-nätverket. I en överenskommelse mellan Sveriges Ornitologisk Förening, Göteborgs kommun och GHAB har, år 2003, en gemensam grundsyn formulerats för Torsvikens utveckling. En bevarandeplan för Torsviken kommer att upprättas genom länsstyrelsen. Infrastruktur Foto 1998 Beträffande trafikförhållandena i området är strategin att förbättra tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten för väg- och järnvägstrafiken så att miljömässiga, samhällsekonomiska och företagsekonomiska vinster görs. Vägverket har inlett planeringsarbete genom förstudie och avsatt medel för trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Torslandavägen. Naturområden Shell raffinaderi Skandiahamnen Skarvikshamnen Shell raff. Fig 2:7 Foto

16 Förslag till förändringar 3.1 Strategi Strategin är att med beaktande av bevarandevärdena och säkerhetsaspekterna i området långsiktigt utveckla Göteborgs hamn, raffinaderierna, industriverksamheterna och infrastrukturen mot en hållbar utveckling, på samhällsekonomiska grunder. På kort sikt är strategin att på affärsmässiga grunder utveckla området inom ramen för en hållbar utveckling, miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Hamnytor, infrastruktur etc. ska anpassas till en ökad godsvolym så att pågående verksamheter kan bedrivas vidare och utvecklas. Göteborgs hamn har stor betydelse för Sverige, regionen och Göteborg. Hamnen är av riksintresse och har av kommunen, efter avvägande enligt MB 3:6 och 3:10, prioriterats framför riksintressena Älvsborgs fästning och Natura 2000-området vid Torsviken, dock med målet att i enlighet med MB 2 kap visa hänsyn till och beakta bevarandevärdena i så stor utsträckning som möjligt. Förslaget innebär en utvidgning av hamnområdena Älvsborgshamnen/Arendal på kort sikt samt förändring av vattenområdet och farleden i anslutning till Arendal. Denna utbyggnad kan möjliggöra en utflyttning av RoRo-godshantering från centrala Göteborg. Vid Stora Risholmen föreslås en utvidgning av hamnen på lång sikt. Utbyggnad av hamn vid Stora Risholmen innefattar, förutom själva hamnanläggningen, även omfattande utbyggnader av väg, järnväg och övrig infrastruktur för att förbättra tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten i området. Alternativa väg- och järnvägssträckningar redovisas i planen. 3.2 Verksamhetsområden Älvsborgshamnen/Arendal och Lilla Aspholmen Hamnverksamheten byggs ut vid Älvsborgshamnen/Arendal och Lilla Aspholmen. Förslaget innebär bl.a. en utvidgning av hamnområdet för RoRo-verksamhet, dels vid Älvsborgshamnen/Arendal, dels över Lilla Aspholmen och bergspartiet söder om Arken. Del av riksintresseområdet med Älvsborgs fästning tas i anspråk för hamnutbyggnad. En utbyggnad av kajer vid Aspholmen underlättar en utflyttning av Stenas lastfärjor från stadens centrala delar. I dagsläget finns dock ingen plats för Stena, men målet är att flytta ut all godstrafik. Två utbyggnadsvarianter för Lilla Aspholmen med två nya kajplatser mm har skisserats samt en variant enl länsstyrelsens förslag med en ny kajplats vid Arendals västra del. LS förslag bedöms inte genomförbart i syfte att stärka hamnen. Förslaget kommenteras under punkt 3.9 Övervägande kring riksintressen och andra värden som redovisas i FÖP:en Variant 1 innebär att höjdpartiet av Lilla Aspholmen lämnas orört (fig 3.1). Med denna variant kan på lång sikt holmen återställas, om hamnverksamheten förändras. Eftersom det kulturhistoriska sambandet, i form av försvarslinje, inte går förlorat utan enbart övertäcks rekommenderas denna variant till utförande. Då kajplatserna ligger delvis inom befintlig farled berörs i variant 1 i viss mån också den angränsande farleden till Arendal. Farleden till Arendal behöver därför förskjutas Arendal Lilla Aspholmen Älvsborgshamnen Fig 3:1 Variant 1: Del av Lilla Aspholmen exploateras, tre kajplatser, varav två tillkommande. Lilla Aspholmen övertäcks, höjdpartiet bibehålls. Farleden breddas. Arendal (Lilla Aspholmen) Älvsborgshamnen Fig 3:2 Variant 2: Lilla Aspholmen exploateras i sin helhet, tre kajplatser, varav två tillkommande. 16

17 Arendal Älvsborgshamnen Fig 3:3 Fotomontage av det förordade planförslaget för Lilla Aspholmen, variant 1 något västerut. Variant 1 bedöms av GHAB täcka behovet FOTOMONTAGE av kajplatser, Variant men inte 2behovet av närbelägna terminalytor. Variant 2 innebär (rekommenderats i tidigare utställning) att hela Lilla Aspholmen exploateras som hamnterminalområde (fig 3.2). Varianten bedöms täcka behovet av såväl kajplatser som terminalytor på kort sikt och förordas av GHAB. Den påverkan på kulturvärdet som utbyggnaden innebär är GHAB berett att kompensera genom en permanent utställning ang. sambandet Göteborg, fästningen och hamnen. Stora Risholmen På lång sikt utvecklas en hamn vid Stora Risholmen. Förslaget innebär en hamnutbyggnad för RoRoverksamhet vid Stora Risholmen. För väganslutning finns, efter utställning år 2004, tre alternativa sträckningar mellan Stora Risholmen och Syrhålamotet resp. Sörredsmotet. Två alternativa järnvägssträckningar redovisas med koppling till befintlig järnväg i Arendal. Förslaget innebär, förutom utbyggnaden av själva hamnanläggningen, omfattande utbyggnad av väg- och järnväg liksom övrig infrastruktur. Vägen och järnvägen förutsätts lokaliserad i enlighet med de formulerade huvudkriterierna i överenskommelsen (dat juni 2003) mellan SOF, Göteborgs kommun och GHAB angående Torsvikens utveckling. Enligt överenskommelsen inryms två alternativa tillfartsvägar (se karta 1.2 ). Mellan de två vattenområdena Torsviken och Södskärsbassängen anges en korridor för framtida väg, med norr-/syd-gående sträckning, som ska utgöra en tillfartsväg till den framtida RoRo-hamnen på Stora Risholmen från huvudvägnätet. Alternativt kan tillfartsvägen lokaliseras söder om Södskärsbassängen och parallellt med nuvarande Hjärtholmsvägen för att ansluta till det framtida Sörredsmotet. Fördjupade studier krävs inför valet av vägsträckning. Med utgångspunkt från överenskommelsen bedöms NATURA 2000-området vid Torsviken kunna förenas med väg- och järnvägsutbyggnad till Stora Risholmen. Bevarandeområdet enligt överenskommelsen har markerats i planen. Större delen av landtungan mellan Torsviken och Arendalsviken har angetts som utredningsområde. En insatsväg för räddningsfordon planeras ha sin sträckning söder om Torsviken och vidare västerut mot Gösta Fraenckels väg. Järnvägen har samma sträckning i båda alternativen. Under utställningsskedet, juni-okt 2004, har en vägoch järnvägssträckning aktualiserats inom västra delen av Arendalsområdet. För valet av sträckningar erfordras detaljerade studier. Med anledning härav redovisas den nordvästra delen av FÖP-området inkl. del av Arendal som utredningsområde. Torshamnen Hjärtholmen Torsviken St. Risholmen Fig 3:4 17

18 Hamneviksvägen, som har sin sträckning inom PREEM:s område, är en privat transportväg mellan Volvo/Torslandafabriken och Arendal som ger Volvo möjlighet att framföra transporter med specialfordon. Vägen är ansluten till det, under år 2004, utbyggda Syrhålamotet. I en separat rapport (bilaga N) redovisas vägalternativens konflikt med naturvärdena. Arendalsvägen, Tankgatan och Halvors äng Nya verksamhetsområden inom Ytterhamnsområdet vid Arendalsvägen, Tankgatan och Halvors äng. Söder om Arendalsvägen och på nordvästra sidan av Ardalsberget illustreras två områden betecknade Huvudsakligen arbetsplatser. Området väster och öster om den nuvarande Tankgatan har i enlighet med ÖP99 redovisats som utbyggnadsområden för huvudsakligen arbetsplatser på kort och lång sikt. Inom området väster om Tankgatan är en speedwaybana anlagd. En analys av alternativa placeringar av banan har påbörjats. Övrig mark nyttjas för närvarande till olika former av upplag. Tankgatan som kommer att kopplas direkt till ett framtida Ytterhamnsmot förutsätts flyttas i samband med utbyggnad av planskild korsning med Hamnbanan. Vid utbyggnad av Ytterhamnsmotet är avsikten att Hamnens ID-kontroll byggs ut väster om Tankgatan samt att en fordonskontrollplats anläggs öster om Tankgatan. Inom området öster om Tankgatan är reservat redovisat för framtida infrastruktur, järnväg och väg, med koppling till området Halvors äng norr om Torslandavägen. Området öster om Tankgatan bör under en övergångstid kunna nyttjas för verksamheter som kan anpassas till illustrerad infrastruktur. Halvors äng har i enlighet med ÖP99 betecknats som område Huvudsakligen arbetsplatser, på lång sikt. Inom området har även illustrerats ett område för kombiterminal samt möjlighet att till Ytterhamnsområdet ansluta en ny Hamnbana. Från kombiterminalen till hamnområdet har även illustrerats en möjlig lokalväg som kan nyttjas för specialfordon. En utredning angående placering av kombiterminal i Göteborgsområdet har påbörjats. 3.3 Allmän utbyggnad av infrastrukturen Infrastrukturen i form av vägar och järnväg förändras genom förbättrad tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet. Shell Skarvikshamnen Ytterhamnsområdet raffinaderi trafikförsörjs i huvudsak via Torslandavägen (länsväg 155) och Hisingsleden. Utmed Torslandavägen planeras för planskilda Skandiahamnen trafikplatser (från öster räknat Vädermotet/ Ytterhamnsmotet, Sörredsmotet och Syrhålamotet.) Utmed Hisingsleden bibehålls Ivarsbergsmotet. Lokalvägnätet föreslås förändras genom att vägnätet förstärks och knyts samman mellan trafikplatserna/moten. Huvudman för gator och kommunaltekniska anläggningar utanför kvartersmark är kommunen. För länsvägar, t.ex. Torslandavägen, är det Vägverket. Banverket är huvudman för Hamnbanan och Skandiabangårdarna (övre och nedre). Vägverket Region Väst har tagit fram ett förslag till Vägar av riksintresse, inom Halland, Västra Götaland och Värmland, nuvarande och föreslagna. Utöver Torslandavägen, väg 155, som ingår i grupp C av vägar av riksintresse, pekas Tankgatan ut som förslag på en kompletterande väg av riksintresse. Motivet är att gatan har förbindelse med Göteborgs Ytterhamn. Ytterhamnsmotet Ytterhamnsmotet blir ny entré till Ytterhamnsområdet i samband med ombyggnad av Oljevägsmotet, Vädermotet och planskild korsning med Hamnbanan. Skandiahamnen Halvorsäng Ytterhamnsmotet föreslås byggas ut som huvudentré för Ytterhamnsområdet. I anslutning till Ytter- Ytterhamnsmotet Fig 3:5 Fotomontage över exempel på en utformning av Ytterhamnsmotet sedd norrifrån 18

19 hamnsmotet kommer området att vara viktigt för ev. framtida utbyggnad av Hamnbanan i ny sträckning över Hisingen. Samma område är också viktigt vid en ev. utbyggnad av snabbspårväg/järnväg till Torslanda/Amhult väster om planområdet. Stor vikt läggs vid gestaltning av entréområdet. I direkt anslutning till den nya huvudentrén Ytterhamnsmotet, föreslås entréfunktioner såsom en aviseringsstation med servicefaciliteter för åkare och andra besökare samt en fordonskontrollplats. Vidare kan annan hamnanknuten verksamhet bli aktuell inom området. I anslutning till Ytterhamnsmotet bör en yta för tillfällig uppställning av fordon med farligt gods prövas. En planskild korsning med Hamnbanan, kopplad till Tankgatan i ny sträckning, bör med hänsyn till den ökade järnvägstrafiken på Hamnbanan stå klar före Den nya planskilda korsningen ska ersätta den nuvarande plankorsningen mellan Syrhålamotet Sörredsmotet Torsviken Bräckemotet Ytterhamnsmotet Hisingsleden Vädermotet Entré Arendal Älvsborgshamnen Skarvikshamnen Ivarsbergsmotet Ryahamnen Stora Risholmen Skandiahamnen Fig 3:6 Syrhålamotet Sörredsmotet Torsviken Hjärtholmsvägen Ytterhamnsmotet Entré Vädermotet Bräckemotet Arendal Skarvikshamnen Ivarsbergsmotet Älvsborgshamnen Ryahamnen Risholmen Skandiahamnen Fig 3:7 19

20 Hamnbanan och Oljevägen. Tankgatans nya sträckning påverkar också utformningen av Ytterhamnsmotet. På grund av det korta avståndet mellan Ytterhamnsmotet och Vädermotet påverkas även Vädermotet. Det bedöms som mycket angeläget att fördjupade studier av området kring Ytterhamnsmotet, Vädermotet och planskild korsning med Hamnbanan prioriteras. Sörredsmotet Sörredsmotet anläggs och ersätter befintliga plankorsningar på Torslandavägen. Trafikplatsen utgör tillfart till Arendal och Volvo/ Torslanda. En ny Arendalsväg anläggs och på sikt en planskild korsning med Arendalsspåret. Ett framtida Sörredsmot kommer att ersätta plankorsningarna vid Arendalsvägen, Kärrlyckegatan respektive Sörredsvägen. Den föreslagna lokaliseringen av trafikplatsen är i enlighet med gällande detaljplan. Genom planskildheten kommer tillgängligheten till norra Arendalsområdet och till Volvo/ Torslandaverken att förbättras. Vid utbyggnad av trafikplatserna utmed Torslandavägen är det också av största vikt att lokalvägnätet mellan trafikplatserna byggs ut. Syrhålamotet Syrhålamotet anläggs utmed Torslandavägen, väster om nuvarande Hamneviksvägen. Trafikplatsen Syrhålamotet har byggts ut under år Till motet kopplas Volvos Torslandafabrik. Trafikplatsen utgör alternativ vägkoppling vid utbyggnad av ny väg till planerad hamn på Stora Risholmen. Hamnbanan Järnvägsstrukturen i Ytterhamnsområdet bibehålls men anpassas till en eventuell ny Hamnbanesträckning. Planering sker för en betydande ökning av transporter med järnväg. Område för kombiterminal samt anslutning till en ev. Hamnbana i ny sträckning redovisas vid Halvors äng. Hamnbanan elektrifierades år Järnvägsreservat för en ev. ändrad sträckning av en ny Hamnbana via Säve föreslås ansluta till Ytterhamnsområdet vid Ytterhamnsmotet. Nuvarande spårstruktur inom Ytterhamnsområdet, inkl. Volvospåret, bygger på en trafikmatning österifrån. Lokaliseringen av ett järnvägsreservat utmed Hisingsleden och med koppling till befintliga Fig 3:8 Ny entré till Ytterhamnsområdet med Hamnbanan i befintligt läge. Kan senare kompletteras på sätt som visas i fig 3.9 Fig 3:9 Hamnbanan i nytt läge ger möjlighet till kombiterminal på Halvors äng och järnväg till Torslanda. 20

21 Skandia övre Oljeterminalen Bilterminalen Containerterminalen/ Skandiahamnen Skandia nedre Älvsborgs bangård Arendalsspåret RoRo-terminalen/ Älvsborgshamnen Fig 3:10 Nuvarande spårstruktur inom Ytterhamnsområdet spåranläggningar inom hamnområdet och Volvo från öster är därför att föredra. En järnvägssträckning genom Preems raffinaderiområde, som tidigare diskuterats, kan av säkerhetsskäl inte accepteras. I GHAB:s generalplan för Ytterhamnsområdet redovisas alternativa lokaliseringslägen för en kombiterminal med skilda förutsättningar och egenskaper. Viktigt i detta sammanhang är att skilja på terminalverksamhet direkt knuten till sjöfarten och kombiterminalverksamhet som en omlastningsplats för landtransporter. Hamnens kombiterminal placeras vid Älvsborgsbangården. Inom ramen för GHAB:s järnvägsgeneralplan illustreras en allmän kombiterminal inom Halvors äng, norr om Torslandavägen. Av kapacitetsskäl på järnvägsnätet inom Ytterhamnsområdet kan denna kombiterminal inte trafikeras förrän en ny Hamnbana anlagts, eller en spårutbyggnad till dubbelspår utmed nuvarande bana skett. Vid utbyggnad av befintlig Hamnbana erfordras detaljstudier av spåravsnittet söder om Shell raffinaderi. Av den prognostiserade godsvolymökningen, en fördubbling över Göteborgs hamn på år, är GHAB:s vision att ca 50 % av det tillkommande godset ska transporteras till och från hamnområdet med järnväg. Detta innebär att andelen järnvägstransporterat containergods kommer att öka från dagens ca. 25 % till ca. 40 % på sikt. Den stora godsvolymökningen på järnväg kommer att ställa krav på utbyggnad av vissa bangårdsområden och industrispår inom hamnområdet samt krav på kvalificerad tidsstyrning och planering av tågtrafiken och godshanteringen. Vidare erfordras följande järnvägsutbyggnad utanför planområdet: Hamnbanans koppling till stomjärnvägsnätet (Triangelspåret vid Marieholm), att Kvillebangården behålls som bangård samt att studier genomförs för att finna en ersättningslänk till stomjärnvägsnätet vid en ev. skada på Marieholmsbron. Under år 2005 har en förstudie påbörjats avseende kapacitetsförstärkning av Hamnbanan Övriga industrispår, Arendalsspåret och Volvospåret, förutsätts kunna ligga kvar och trafiken på dessa kunna öka i begränsad omfattning. Fig 3:11 Spårreservat 21

22 Kollektivtrafik Kollektivtrafikstrukturen behålls. Reservat redovisas för spårbunden persontrafik till Amhult. Expressbussar föreslås även fortsättningsvis trafikera Torslandavägen och efter ut- och ombyggnaden av trafikplatserna angöra vid Sörredsmotet och Ytterhamnsmotet. Den lokala kollektivtrafikens sträckning har inte utretts i detalj. Möjligheter att i väst östlig riktning trafikera Oljevägen samt i nord sydlig riktning Nya Arendalsvägen och Nya Tankgatan kommer på sikt att finnas. Reservat för spårbunden kollektivtrafik mellan Sannegården och Amhult i Torslanda, väster om planområdet, illustreras inom och i direkt anslutning till Torslandavägen och föreslagna trafikplatser. I separat rapport (bilaga M) redovisas studerade sträckningar. Angående spårområdets läge i trafikplatserna erfordras fördjupade studier. Spårets sträckning utmed Shell raffinaderi föreslås lokaliseras norr om raffinaderiet. Spårreservatet bör alternativt kunna utnyttjas som trafikseparerat område för stombusstrafik. Gång- och cykelstråk Befintliga gång- och cykelstråk (GC) behålls i princip. Trafiksäkra separerade gång- och cykelvägar är till stora delar utbyggda inom och i anslutning till planområdet, bl.a. utmed Torslandavägen. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk i väst östlig riktning, från Arendal och västerut med kopplingar till Amhult, planeras på sikt. Vidare föreslås ett nord sydligt GC-stråk mellan Oljevägen och Oljevägsmotet (Ytterhamnsmotet) samt mellan Arendal och Sörredsvägen (Sörredsmotet). Shell raffinaderi Skarvikshamnen Vid genomförande av föreslagen utvidgning av hamnområdet norr om Älvsborgshamnen, över den allmänna gatan Nordatlanten, kommer sträckningen av den befintliga GC-vägen att flyttas till ett nytt läge omedelbart norr om Oljevägen. 3.4 Landskapsbilden Arendal och Lilla Aspholmen Grönstrukturen kompletteras i Arendal och förändras vid Lilla Aspholmen genom att grönområdet och bergsparti tas bort. Ytterhamnsområdet kännetecknas av ett till stora delar av människan format landskap. Den nuvarande upplevelsen av landskapet med storskalig industri och vegetationsklädda höjdpartier i de inre delarna av området samt relativt flacka bergspartier i de yttre delarna kommer inte att förändras nämnvärt. Detta med undantag för föreslagen förändring vid Stora Risholmen samt vid Lilla Aspholmen, där upplevelsen av kustlandskapet förändras när fartyg ligger inne vid kaj. En etablering av RoRo-hamn vid Stora Risholmen innebär en omfattande utbyggnad av kajytor m.m. Jämfört med annan hamnverksamhet som kräver kranar etc. innebär utbyggnaden dock en mindre påverkan på landskapsbilden och för området i sin helhet. Som underlag för ett framtida ställningstagande har en analys av landskapsbilderna genomförts. Dessa beskrivs i separata rapporter (bilaga B och C). Hamnverksamhetens visuella påverkan på landskapsbilden har illustrerats i fotomontage där fartyg angjort planerad kaj vid Lilla Aspholmen (fig. 3:3, 4:7, 4:8 samt 4:9). Utvidgning vid Arendal/Älvsborgshamnen med kaj- och terminalområden för RoRo-verksamhet innebär att tillgängligheten till strandzonen samt den känslomässiga och historiska kopplingen mellan fästningen, Aspholmarna och fastlandet, kommer Skandiahamnen Rya nabbe Ryahamnen Rya skog Färjenäs Fig 3:12 22 Fig 3:13

23 att brytas. Avgränsningen av grönområdet runt Arken har skett med hänsyn till pågående verksamhet. Bergspartiet söder om Arken har efter utställning av planförslaget, maj-okt 2004, ändrats till del av hamnområdet vid Älvsborgshamnen, vilket innebär att tanken i ÖP 93 med grönzonskoppling mellan Ardalsberget till Aspholmarna och Älvsborg inte förverkligas. Ryahamnsområdet Ett grönstråk längs älven vid Ryahamnen kan öppnas för allmänheten när nuvarande verksamheter avvecklas. Någon utvidgning av oljeproduktterminalerna med nya land- eller vattenområden bedöms ej vara aktuell. I det långa tidsperspektivet, till ca. år 2020, bedöms oljeverksamheterna komma att lämna Ryahamnen som verksamhetsfält, möjligen med undantag av gashanteringen vid Rya Nabbe, och istället koncentrera verksamheten till Skarvikshamnen. Ett promenadstråk mellan Färjenäs och Rya Skog bör kunna tillskapas på lång sikt. 3.5 Övrigt Vindkraftverk Vindkraftverkens lokalisering inom hamnområdet anpassas till utvecklingen av hamnverksamheten. Hamnutbyggnaden vid Stora Risholmen medför att befintliga vindkraftverk kommer att påverkas. I det här fallet ska det nu föreliggande planförslaget ses mer som ett principiellt förslag än som ett i detalj avgränsat hamnområde. Framtida placering av vindkraftverken kommer att prövas inom ramen för kommande detaljplaneläggning. Vindkraftverken på Hjärtholmen bedöms ej påverkas av planerad hamnutbyggnad. Teknisk försörjning Nuvarande struktur för teknisk försörjning bibehålls och utvidgas. Planerade anläggningar bedöms kunna anslutas till den nuvarande tekniska försörjningen. Förutom ordinära kommunaltekniska anläggningar såsom vatten och avlopp finns även fjärrvärme-, olje- och gasledningar inom området. (Skyddsområden för dessa ledningar redovisas på karta 4.) I Ryahamnen planeras för ett nytt naturgaseldat kraftvärmeverk Skyddsområden Skyddsområden anpassas till föreslagen markanvändning. Vid upprättande av dispositionsplanen för Arendal år 1971 upprättades en översiktskarta rörande brandskydd. Vid jämförelse mellan planerna 1971 och i dagsläget kan man konstatera att utbyggnaden av vissa vägavsnitt och industriområden skett på annat sätt än vad som då planerades. Med anpassning till pågående och föreslagen markanvändning och utifrån den riskfyllda verksamheten i området redovisas översiktligt olika grader av skyddsområden (se karta 4). I Ryahamnen planeras för en brandövningsplats, i huvudsak inomhus. 3.6 Samhällsekonomisk bedömning Varje kajplats som byggs ut motsvarar en samhällsekonomisk vinst på ca 3 Mdkr. Göteborg och svenskt näringsliv är starkt beroende av en väl fungerande hamn och en kapacitetsstark infrastruktur. En utvidgning av hamnverksamheten med ytterligare hamnområden och tillhörande förstärkning av infrastrukturen ger nödvändiga förutsättningar för Göteborgs hamn att kunna utvecklas och stärka sin position som Nordens centralhamn, men också för Göteborg som helhet att kunna stärkas som Nordens logistikcentrum. Volymmässigt finns det endast utrymme för en transkontinental hamn i Skandinavien med tillräckligt frekvent trafik för att kunna konkurrera med andra europeiska hamnar. Om hamnen inte kan utvidgas och utvecklas riskerar man att ett antal av fartygslinjerna lämnar Göteborg. En konkurrenskraftig hamn ger konkurrensfördelar för Sveriges och speciellt för Väst-Sveriges näringsliv. 23

24 En samhällsekonomisk bedömning har genomförts i syfte att klarlägga de samhällsekonomiska konsekvenserna och nyttan av en utbyggnad av kaj- och terminalområden (bilaga K). Vi kan konstatera att enligt bedömningen ger en kajplats en samhällsekonomisk vinst på i storleksordningen 3 Mdkr. Resultatet pekar således på att utskeppning via Göteborgs hamn är samhällsekonomiskt mycket lönsamt. Ju mer gods som kan flyttas över från andra transportmedel, och ju fortare detta kan ske, desto större blir den samhällsekonomiska lönsamheten. För utbyggnad av hamnens RoRo-verksamhet har tre utbyggnadsalternativ studerats med avseende på kostnader, nyttor och tider för utbyggnad. Slutsatsen av bedömningen visar att den samhällsekonomiska nyttan av att bygga ut RoRo-verksamheten i Göteborg ligger på i storleksordningen 6 15 Mdkr under 60 år vid en hamnutbyggnad vid Lilla Aspholmen och Stora Risholmen. Strategin baseras därför på att riksintresset Hamn i det slutliga ställningstagandet till markanvändning långsiktigt kan kombineras med riksintresset Älvsborgs fästning. 3.7 Motiv till planens utformning Markanvändningen i planen motiveras med hänvisning till PBL 2 kap, hushållning med mark- och vattenområden ( områdets lämplighet med hänsyn till beskaffenhet, läge etc. samt med beaktande av natur och kulturvärden) och MB 3 kap av följande: Behov av utvidgade hamnanknutna verksamhetsområden. Dessa anpassas till befintliga anläggningar, infrastrukturen och den direkta sjöfartsverksamheten. Trafikstrukturen renodlas för att ge ökad tydlighet, säkerhet och kapacitet för vägtrafik till såväl hamn som övriga verksamhetsområden utmed Torslandavägen. Spårreservatets lokalisering längs Torslandavägen motiveras av att detta ger möjlighet till etappvis förstärkning av kollektivtrafiken och god koppling till trafikplatserna. Framtida utvidgning vid Stora Risholmen sker huvudsakligen på befintliga utfyllnadsområden med närhet till farleden. Beaktande av NATURA 2000-området och tillhörande skötselområden vid Torsviken i enlighet med överenskommelsen och regeringsbeslut. Ett antal vägalternativ till Stora Risholmen har prövats och tre alternativ kvarstår. De bortgallrade alternativen har större nackdelar av olika slag än de alternativ som återstår. Efter utställningen av FÖP:en maj-okt 2004 har ett väg- och järnvägsalternativ tillkommit. Halvors äng har utpekats som arbetsplatsområde då det ligger väl till i förhållande till större trafikleder och järnväg. Området kan inrymma en kombiterminal och alternativ Hamnbanesträckning. Behov av skyddsområden för befintliga och kommande verksamheter samt kring ledningsstråk. 3.8 Motiveringar till ställningstagande I samrådsredogörelsen och i utställningsutlåtandet förs ett utförligt resonemang om de ställningstaganden som görs i planen. Här finns en sammanfattning av dessa som frågor och svar: Varför behöver Göteborgs hamn utökas? Transportvolymerna blir allt större till följd av förbättrad ekonomi och en allt mer globaliserad produktion. Hamnens utveckling har stor betydelse för hela Skandinaviens näringsliv, inte minst för Göteborgsregionens arbetsmarknad. Som den största hamnen i Norden och den enda svenska med direkt transocean trafik kan Göteborgs hamn medverka till att kostnadseffektiva och mindre miljöbelastande transporter kan ske. Detta har till följd att förutsättningarna för ett väl fungerande näringsliv ökar. Att trafikvolymerna ökar så kraftigt över Hamnen är ett uttryck för detta. Göteborgs Hamn omsätter nu runt 36 miljoner ton gods årligen. Utvidgningen vid Lilla Aspholmen medför ett sammanhängande hamnområde. Området ligger väl till i förhållande till farleden och kan enkelt och yteffektivt knytas till befintligt väg- och järnvägssystem. 24

25 ekonomiska analysen medför tidigareläggning av den stora investeringen klara minus. I planen är inte St. Risholmen ett alternativ utan ger på sikt ytterligare kajplatser. Kan de ökade transportvolymerna tillgodoses i någon annan hamn i Sverige? Nej. Det krävs ett logistiskt bra läge och en koncentration av den nordiska hamnverksamheten för att kunna erbjuda rationell hantering och frekvent och direkt oceantrafik och ingen nordisk hamn har idag det läge och den kapacitet som Göteborgs hamn. Göteborgs Hamn har tillsammans med staten byggt ut farlederna för att klara större djupgående och ökad trafik vilket förbättrar sjösäkerheten. Hamnen är vidare den enda nordiska hamn som fått rätt till direkttransporter till USA, där förtullning sker i Göteborg. Hamnarna i Sverige är många och godsflödena i genomsnitt måttliga. Utan en koncentration av hamnverksamhet kan ingen hamn svara mot kraven från industri och handel vad gäller snabbhet, turtäthet och säkerhet i sjöfarten. Den koncentrationen som behövs finns i dag i Göteborg. Det går tillräckligt stora godsflöden över Göteborgs Hamn för att den, som enda nordiska hamn, skall kunna erbjuda storhamnsresurser. Finns det alternativa expansionsområden? GHAB har i sitt generalplanearbete arbetat med ett stort antal alternativ i vattenområdena. Ett efter ett har avfärdats. Därefter har fördjupade studier genomförts av tre alternativ. Av dessa alternativ har GHAB valt ett förslag till inriktning för utbyggnad av hamnen, där en utbyggnad på kort sikt skall ske vid Älvsborgshamnen/Arendal och på lång sikt vid St Risholmen. Lösningarna vid St. Risholmen har, som framgår nedan, betydande invändningar från natursynpunkt och konflikter med NATURA 2000 område. Vidare medför en utbyggnad vid St. Risholmen stora investeringar, vilka är önskvärda att kunna skjuta på. Som framgår av den samhälls- Finns det någon lösning där Lilla Aspholmen inte berörs? En sådan som tidigare prövats handlar om att bygga ute på vattenområdet mellan Arendal och Aspholmarna. I figur 2.3 och 2:4 i planen redovisas sådana idéer. Redan tidigt förkastades dock dessa alternativ. Dels är kostnaderna mycket höga (kräver stora utfyllnader och befintliga kajinvesteringar kan inte nyttjas) och dels krävs bl.a. fördjupningar av inloppen stora sprängningsarbeten som påverkar mjukbottnarna. Ett alternativ där hamnytorna expanderar på Arendal och Danafjords område har värderats. Danafjord pekar på att Arendalsområdet är omsorgsfullt planerat som en viktig industri- och logistikpark med stark koppling till Volvos utvecklings- och produktionsverksamhet. Upp mot personer kommer att vara sysselsatta i Danafjords del på Arendalsområdet. En hamnutbyggnad här skulle kräva att ett antal kontor och Volvos museum måste rivas. Danafjord kan därför inte acceptera att GHAB disponerar kajutrymmen. Skall Arendalskajen nyttjas krävs vidare att den förlängs ca meter vilket påverkar ett fd tippområde och kräver muddring inom grundområden. I den samhällsekonomiska analysen har räknats fram att detta alternativ kräver rivning och återuppbyggnad av byggnader, vilket medför kostnader i storleksordningen 500 miljoner. Vår bedömning är att det av struktur, miljö och kostnadsskäl inte är möjligt att lösa hamnutbyggnaden på Volvos område. Finns det alternativ med färre kajplatser vid Lilla Aspholmen? Vi kan konstatera att det inte finns något alternativ som ger möjlighet till två nya kajplatser och som inte påverkar Lilla Aspholmen. De enda alternativ som återstår är då att antingen lägga hela expansionen till Risholmen och/eller bygga ut med enbart en kajplats. Att enbart anlägga en kajplats medför uppskattningsvis en samhällsekonomisk förlust på storleksordningen 3 miljarder kronor. Själva Lilla Aspholmen kan då lämnas kvar men blir omsluten av kajytor. Vi föreslår inte detta alternativ. 25

26 Finns det en lösning där inte Lilla Aspholmen inte tas i anspråk? Älvsborg som kulturminne har fått radikalt förändrade förutsättningar sedan 1960-talets hamnutbyggnad. Genom en utbyggnad på Lilla Aspholmen försvinner ytterligare lämningar, i form av del av försvarslinjen och omgivningen kopplad till Älvsborgs fästning. Det som påverkas är främst det historiska sammanhanget, i vilket Lilla Aspholmen ska ses. Genom landskapsstudier har vi analyserat hur intrycket från Älvsborgs fästning påverkas och funnit att det från denna frekventerade punkt inte påverkas. Stora Aspholmen ligger som en barriär och Lilla Aspholmen syns inte. Från fartyg uppfattas heller inte den historiska farledsspärren i vilken Lilla Aspholmen ingick i. Detta b.l.a på grund av utfyllnader och kajanläggningar i området. Då återstår således det alternativ där Lilla Aspholmen påverkas i olika omfattning, genom att de delar av holmen som kommer att ligga under kajnivån övertäcks och holmens hjässa sprängs bort alternativt sparas. Är fördelarna med en utbyggd hamn större än nackdelarna ur kultur- och natursynpunkt? I översiktsplanen vägs olika riksintressen mot varandra i enlighet med PBL 2 kap 1 och MB 3kap 10. Mark och vattenområden skall användas för det ändamål för vilket områdena är mest lämpade. Varje kajplats ger en samhällsnytta på ca 3 miljarder. Riksintressen för kultur- och naturvärdena måste påvisas ha mycket starka värden och lida allvarlig skada i jämförelse med riksintresset Hamnen för att inte en utbyggnad ska motiveras. Vår slutsats är att så inte kunnat påvisas. Kan man på något sätt kompensera intrånget? För att ge det historiska sammanhanget en tydligare bild, föreslås att Göteborgs Hamn låter utarbeta utställningar som på lämpligt sätt visar den historiska försvarslinjen. Den ena utställningen placeras på Älvsborgs fästning, den andra t.ex. vid Oskar II fort i Älvsborg. Ska bergknallen söder om Arken tas bort för att ge rationellare hamnytor? Genom att en bergknalle sprängs bort kan ca kvm rationell terminalyta tillskapas. Området är redan delvis avstängt från allmänheten genom en nyanlagd transportväg. Kullen är idag bevuxen av mindre träd, varför en bortsprängning ökar utsikten mot vattenytorna från Arken. Samtidigt närmar sig hamnverksamheten påtagligt mot konferensanläggningen. Men ägaren till Arken (Higab) accepterar en hamnutbyggnad, varför detta lagts in i planen. Ska det bli fyra kajplatser på Stora Risholmen? Ja, på sikt. För att åstadkomma den ovan motiverade hamnutvecklingen behövs ytterligare kajer och Stora Risholmen är enda återstående alternativ. Hur ska tillfarten till Stora Risholmen utformas? Det finns starka konflikter mellan trafiklösningar och naturintressena. Vissa vägalternativ svarar inte heller mot önskad säkerhet kring Preems raffinaderi. Ett ytterligare alternativ över Arendals industriområde behöver studeras. Därför sker ett fortsatt utredningsarbete som ska resultera i en fördjupad översiktsplan för Torsvikenområdet inklusive väg- och järnvägslösningar. Medför förslaget att miljökvalitetsnormerna överskrids? Den föreslagna hamnutbyggnaden medför fram till 2010 en 20 % ökning av antalet lastbilar Men dessa sprids ut på vägnätet, främst de större lederna. Vissa av dessa kommer att gå i de ur miljökvalitetsnormssynpunkt sämsta lägena, t.ex. genom Tingstadstunneln och Gårda. Vi har analyserat hur trafiken från hamnen sprids ut på lederna. I kritiska snitt såsom Tingstadstunneln svarar hamntrafiken för en mycket liten andel av trafiken. En naturlig fråga i sammanhanget är, om trafiken i Tingstadstunneln t.ex skulle minska om man inte byggde ut hamnen. Vi har funnit att båttrafiken ersätter en mängd lastbilsrörelser totalt. En del av denna skulle då gå igenom tunneln, Gårda och vidare söder ut. Det är därför faktiskt troligt att trafiken förbi Gårda och genom Tingstadstunneln istället skulle öka relativt sett, om hamnen inte byggdes ut. Medför hamnutbyggnaden en riktning mot miljömålen? Argumenten för en utbyggnad ligger främst i att transportsystemet blir effektivare med de fördelar för det skandinaviska näringslivet detta innebär och att överflyttning av godsvolymer från landsvägs- till fartygstransporter innebär miljöfördelarna. Att miljövinsterna inte blir stora beror bl a på att fartygens miljöprestanda inte utvecklas lika snabbt som 26

27 lastbilssidan. Detta innebär också att det finns en potential i en utveckling mot renare fartyg. Lokalt innebär hamnutbyggnaden miljönackdelar. Men detta bör ställas mot ett jämförelsealternativ, där transporterna sker på annat sätt. Det är för oss rimligt att anta att sjötransporter trots allt är att föredra än att köra godset via lastbilar till kontinenten. Det finns inget annat alternativ där miljömålen totalt klaras på ett bättre sätt. Är den föreslagna markanvändningen den som tillgodoser långsiktig hållbarhet bäst? Frågan ska bedömas med utgångspunkt från begreppet långsiktigt hållbart. Det alternativ som uppfyller detta bäst, ska väljas. Miljöbalken 3 kap. 10 säger att om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning av marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.. Vi har i analysen valt att betrakta frågan ur de tre hållbarhetsaspekterna ekonomi, miljö och socialt. Där det sociala är målet, miljön är ramen och ekonomin är medlet. Ekonomin kan sägas utgöra det medel som möjliggör de övergripande målsättningarna. Att en utbyggnad kan förenas med långsiktig hållbar ekonomi är bl.a. redogjort för i den samhällsekonomiska analysen. Även företagsekonomiskt är en utbyggnad försvarbar. Miljön utgör den ram inom all förändring ska prövas. I detta fall kan också kulturaspekterna inrymmas inom denna aspekt. Kan då en utbyggnad förenas med långsiktig hållbarhet ur miljö/kultursynpunkt? Genom att vi föreslår att Lilla Aspholmen inte förstörs utan finns kvar - om än under en hamnyta - och där öns topp orörd sticker upp över hamnytan, finns det en framtida möjlighet återställa ön. På så sätt kan detta förenas med långsiktig hållbarhet. Den sociala aspekten, som brukar utgöra det övergripande målet, är i detta fall främst en fråga om sysselsättning, möjligheten att kunna försörja sig. Här finns två delfrågor. Dels medför utbyggnaden av kajerna en bättre konkurrenskraft för det västsvenska näringslivet och därmed större möjlighet till företagens överlevnad. Dels medför alternativet utbyggnad av kaj på Volvo/Danafjords område en försämrad kreativ arbetsmiljö för utvecklingsavdelningarna. Detta kan antas medföra sämre möjligheter för Volvo att klara den internationellt hårda konkurrensen inom fordonsindustrin och en risk för sysselsättningen. Vidare innebär en ny kajplats vid Arendal miljömässiga nackdelar i de grundavattenområden samt trafikeringsmässiga nackdelar med fartygen. Sammantaget innebär denna analys att den Föreslagna lösningen med en skyddad Lilla Aspholmen är det alternativ, som kommunen anser sammantaget bäst uppfyller hållbarhetskriterierna. 3.9 Överväganden kring riksintressen och andra värden På karta 3 med tillhörande kartförklaringsbilaga redovisas de riksintressen och andra värden av större vikt som finns inom planområdet. Dessa värden kommer genom den nu föreslagna markanvändningen att påverkas på olika sätt och omfattning. Nedan kommenteras de överväganden av påverkan på värdena som gjorts inom ramen för FÖP-arbetet. 1. Yrkesfiske: Grundområden ner till 6 meters djup är av riksintresse. Bedömning: För hamnverksamheten krävs djup större än 6 meter samt farleder som kan erbjuda tillräckligt stor sjösäkerhet. I planarbetet har ingått att föreslå, kajplatslägen där tillräckligt hög sjösäkerhet kan erhållas samtidigt som ingrepp i grunda vattenområden skall undvikas eller begränsas och befintlig infrastruktur/pågående markanvändning skall kunna nyttjas i så stor utsträckning som möjligt. De grundområden som kommer att ianspråktagas är belägna öster om Lilla Aspholmen och öster om Stora Risholmen. Delar av dessa grunda vattenområden innehåller ålgräs. 2. Övriga områden med stora naturvärden. NATURA 2000, Torsviken EU:s fågeldirektiv, avsnörd havsvik. Avgränsning enligt regeringens beslut och överenskommelse mellan SOF, Kommunen och GHAB. Bedömning: Området föreslås efter utställningsförfarandet, år 2004, redovisas som utredningsområde. Planläggning kommer att ske i särskild ordning i enlighet med EU-beslutet angående avgränsning av NATURA-2000-området samt utifrån en av länsstyrelsen framtagen bevarandeplan för Torsvikenområdet. 27

28 3. Friluftsliv. Naturreservat och strandskydd gäller för vissa strandområden. Strandskydd redovisas på karta 2 Bedömning: Pågående markanvändning, delar av området Älvsborgs fästning/stora och Lilla Aspholmen omfattas av strandskydd liksom Knippelholmarna (belägna mellan Aspholmarna och Stora Risholmen). Användningen av Lilla Aspholmen föreslås ändras från rekreationsområde till område för huvudsakligen arbetsplatser (utbyggnad av hamnverksamhet). Knippelholmarna bedöms ej påverkas i den mening att strandskyddet behöver justeras. Med planförslaget förutsätts däremot strandskyddsområdet runt Lilla Aspholmen justeras i samband med kommande detaljplaneläggning. 4. Kulturvärden Nya Älvsborg välbevarad fästning i inloppet till Göteborg anlagd år Fästningen är ett statligt byggnadsminne. Bedömning: Fästningen och Aspholmarna utgör riksintresse betecknat KO6. Uttrycket för riksintresset är: En bastionerad femhörning ut mot segelleden med ett rektangulärt hornverk mot Hisingslandet efter den ursprungliga planen av Johan Wärnschiöld, kompletterad med raveliner av Erik Dahlberg 1674 samt tillbyggnader inom fästningen från 1700-talet. Den fria sikten, siluetten av de yttre murarna och olika borggårdsbyggnader, exempelvis kommendanthus och sjukstuga samt fästningsmuren, logement och bombfria valv. De närbelägna Aspholmarna med begravningsplats på Stora Aspholmen. En kulturhistorisk miljökonsekvensbeskrivning har genomförts av Bohusläns museum, rapport 1999:28. Miljökonsekvenserna är baserad på förslag till alternativa planstrukturer i generalplan för Göteborgs hamn. I slutsatsen av miljökonsekvensbeskrivningen påpekas att förslaget till utbyggnad över Lilla Aspholmen resp. St Risholmen (enligt generalplanens alt 1:1 samt 3:1, vilket överensstämmer med det utbyggnadsförslag som föreslås i utställningshandlingen) utgör de två klart sämsta alternativen ur kulturmiljösynpunkt. I beskrivningen framhålls bl. a. det viktiga med riksintresset, att den historiskt sett, funktionella och mentala landskapsgräns som utgörs av Nya Älvsborg, Stora Aspholmen, Lilla Aspholmen och Hisingen, lämnas orört. I en separat PM Bedömning av utbyggnadsvarianter för RoRo-hamn vid Älvsborg/Arendal inom Göteborgs Ytterhamnsområde, upprättad av SWECO FFNS Samhällsplanering, dat , har en planmässig sammanvägd bedömning av utbyggnadsvarianter för hamnen genomförts med bl a beaktande av bestämmelserna i PBL 2 kap (beaktande av allmänna intressen) och MB 1kap ( att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö). I promemorian redovisas också resultatet av en samhällsekonomisk bedömning, dels vid utbyggnad av hamn på kort sikt på Lilla Aspholmen och anslutande vattenområden, exkl. bevarandevärdet och dels på lång sikt på St Risholmen. En utbyggnad på Lilla Aspholmen först och därefter på St Risholmen är det samhällsekonomiskt mest lönsamma alternativet som utvärderats. De i riksintresset ingående holmarna är, i detaljplan från år 1985, skyddade genom att användningen av Nya Älvsborg och Stora Aspholmen är betecknad med Q (Q-betecknat område skall utgöra reservat för befintlig, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse). Huvuddelen av Lilla Aspholmen är betecknad Ra (Ra-betecknat område får användas endast som fritidsområde). Resterande del av Lilla Aspholmen är betecknad J (J-betecknat område får användas endast för industriellt ändamål). Nya Älvsborg, Stora och Lilla Aspholmen samt den strandnära zonen väster om Älvsborgshamnen omfattas av strandskydd enligt MB. Avgränsningen av strandskyddet förutsätts omprövas i samband med ändring av gällande detaljplan. Motiv och skäl för utbyggnad inom del av riksintresset/lilla Aspholmen mm är: att en sammankoppling av hamnarna (Älvsborgshamnen och Arendalshamnen) medför möjlighet till en organisk och verkningsfull utbyggnad av befintlig RoRo-verksamhet under nyttjande av redan existerande infrastruktur som lokalt ger logistiska, organisatoriska, säkerhetsmässiga och ekonomiska fördelar för hamnverksamheten. Dessa förhållanden kan även indirekt ge sjötransporter, som mindre miljöbelastande transportsätt, konkurrensmässiga fördelar vilket kan leda till relativt sett mindre utsläpp. att Älvsborgshamnen och Arendalshamnen funktionsmässigt kan erhålla en gemensam anslutningspunkt till Hamnbanan och övrig infrastruktur. att Arendal som attraktivt verksamhetsom- 28

29 20 råde med sitt strategiska läge i direkt anslutning till angränsande industrier, kan bibehållas och utvecklas vidare med korta avstånd till effektiva och frekventa sjötransporter och därigenom relativt små emissioner. att den negativa påverkan på den historiska försvarslinjen visuellt sker i en omfattning som bör kunna accepteras. Detta p.g.a. att förändringen av Hisingens södra strandlinje och den tidigare vattenvägen norr om Lilla Aspholmen redan är bruten genom utbyggnaden av bl.a. Älvsborgshamnen. Vidare att den visuella påverkan från fästningen och från fartyg är marginell, vilket belyses i analysen av landskapsbilder. att möjlig utbyggnad på del av Lilla Aspholmen redan lagts fast i gällande detaljplan. Sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedöms att nackdelarna för riksintresset Älvsborgs fästning, med att del av den historiska försvarslinjen samt att Lilla Aspholmen och angränsande vattenområden från biotop- och rekreationssynpunkt kommer att övertäckas respektive förloras, övervägs av fördelarna för riksintresset Göteborgs hamn och den samhällsekonomiska nytta som en utbyggnad i detta läge medför. Fördjupade studier, som tidigare i planeringen aktualiserats, bör genomföras i nästa planeringsskede i syfte att kompensera de förluster av bl.a. natur- och kulturvärden som blir en följd av hamnutbyggnaden. Kompensationen kan exempelvis ske genom att i utställningsform åskådliggöra det historiska sambandet mellan staden Göteborg, hamnen och fästningen. En delfråga, som diskuterats i planarbetet, är om Lilla Aspholmen bör exploateras i sin helhet eller om holmens höjdparti ska undantas. Kommunens slutsats är den, att ett bevarande av höjdpartiet Area ca m 2 FÖRESLAGEN HAMNUTBYGGNAD Area ca m 2 Arendal Lilla Aspholmen Älvsborgshamnen Stora Aspholmen Fig 3:9 Utbyggnad av en kajplats vid Arendal bedöms innebära stora nackdelar för hamnverksamheten med avseende på knappheten av terminalytorna mm. Dock bedöms denna knapphet av terminalytor inte överväga det kulturhistorska värdet vid ett borttagande av holmens höjdparti. Under planarbetets gång har från länsstyrelsen framförts önskemål om att utreda ett alternativ där befintlig kaj vid Arendal nyttjas i kombination med utbyggnad på St Risholmen. Detta alternativ har studerats och dokumenterats i promemorian Bedömningen av utbyggnadsvarianter för Ro-Rohamn vid Älvsborg/Arendal, dat Alternativet enl. LS förslag innebär att totalt 5 kajplatser tillkommer, jämfört med 6 kajplatser i det rekommenderade utbyggnadsalternativet. Detta ger alltså en brist i antalet kajplatser och det förväntade kajplatsbehovet kan därvid inte tillgodoses. Arendalskajen ( utrustningskajen ) som är den kaj som länsstyrelsen föreslår skall nyttjas, är 407 meter. Med aktuella fartygsstorlekar på ca 200 meter och erforderligt utrymme för ramp och förtöjningsanordningar krävs att varje kajplats har ett mått av meter. Utmed den befintliga kajen ryms således inte två kajplatser. Två kajplatser kräver en förlängning av kajen med m vilket kommer att försämra de kreativa miljön och utvecklingen av området samt framtvinga en avveckling av Volvo:s närbelägna marina samt påverkar grunda vattenområden mm. En tolkning av LS förslag och med hänsynstagande till rådande förhållande redovisas i fig 3.9. Volvo Danafjord som fastighetsägare av kajen vid Arendal motsätter sig på det bestämdaste ett ianspråktagande av kajen och erforderligt terminalområde för hamnverksamheten. Inom ramen för Göteborgs Hamn AB:s generalplan, dat maj 1999, har även andra utbyggnadsalternativ studerats och förkastats. Dessa strukturskisser redovisas i FÖP:en under kap 2.7 Önskemål om förändringar. I det fördjupade översiktsplaneförslaget, (FÖP, utställningshandl. dat. maj 2004) föreslås Lilla Aspholmen och angränsande vattenområde att exploateras på kort sikt. Fördelarna för hamnverksamheten bedöms av kommunen, utifrån MB 1:a och 3:e kap, överväga nackdelarna av att del av det historiska riksintresset går förlorat, genom att försvarslinjen delvis tas bort samt att Lilla Aspholmen och angränsande vattenområden från biotopoch rekreationssynpunkt kommer att förloras. GHAB har förklarat sig villigt att som kompensation medverka till att, genom permanent utställning 29

30 eller på annat sätt, belysa den historiska utvecklingen runt fästningen och Göteborgs hamn. 5. Industriell produktion och Totalförsvar. Riksintresse för industriell produktion, bilindustrin, raffinaderierna och oljelager. Bedömning: Områden inom vilket bl a Volvo, Shell och PREEM verkar har i enlighet med ÖP99 redovisats som industriellt riksintresse. Motiven för riksintressena kan ej redovisas av militära sekretesskäl. En utbyggnad av hamnanläggning vid St Risholmen bör förgås av en bedömning av riskerna att påverka PREEMS befintliga bergrumslager. NATURA 2000-området vid Torsviken gränsar i öster till PREEM. En utbyggnad av väg/järnväg till en ny hamn vid St Risholmen kan beröra Volvo (Arendal) och/eller PREEM/Natura 2000-området. Redovisat utredningsområde i FÖP:en inrymmer alternativa väg- och järnvägssträckningar. Vid val av vägsträckning kommer säkerhetsfrågan vara en viktig faktor. Utredningsområdet kommer att planeras i särskild ordning i enligt med EU-beslutet angående avgränsning av NATURA-2000-området samt den bevarandeplan som kommer att tas fram av länsstyrelsen. Se även ovan under kommentarer till punkt 2, Övriga områden med stora naturvärden. 6. Energiproduktion På holmarna vid Torsviken har etablerats tolv vindkraftverk. Bedömning: Vindkraftverkens lokalisering kommer så långt möjligt att anpassas till den framtida hamnverksamheten. 7. Energiproduktion och energidistribution Naturgas ingår i Göteborgs fjärrvärmeproduktion. Ledning mot Kungälv/Stenungsund är anlagd utmed Hisingsleden. Bedömning: I FÖP:en redovisad markanvändning förändrar inte rådande förhållande i anslutning till ledningen. Ledningssträckning redovisas på karta 3 8. Energiproduktion och energidistribution Biogasanläggning har byggts vid Ryaverket. Gasen kommer att distribueras via naturgasnätet. Bedömning: I FÖP:en redovisad markanvändning förändrar inte rådande förhållande för anläggningen eller naturgasnätet. Befintliga energianläggningar inryms på verksamhetsområdena vilka redovisas på karta 1:1 9. Energiproduktion och energidistribution Shell och PREEM raffinaderier levererar spillvärme till Göteborgs fjärrvärmenät. Energi utvinns ur Ryaverkets avloppsvatten och används i fjärrvärmesystemet. Bedömning: I FÖP:en redovisad markanvändning förändrar inte rådande förhållande för anläggningar tillhörande energiproduktionen eller energidistributionen. Befintliga energianläggningar inryms på verksamhetsområden vilka redovisas på karta 1:1 10. Kommunikationer Hamnbanan elektrifieras. På sikt finns behov av att bygga ut kapaciteten på banan med dubbelspår eller att i ett nytt läge bygga dubbelspårighet. Bedömning: Elektrifieringen av Hamnbanan är utförd under år Ett förstudiearbete pågår angående en kapacitetsförstärkning av Hamnbanan, med Banverket som huvudman. Förstudien skall enligt planerna vara avslutad till andra kvartalet Alternativa sträckningar för Hamnbanan kommer också att belysas i studien. I FÖP:en redovisas en alternativ anslutningspunkt för järnvägen i den nordöstra delen av planområdet vid Halvorsäng till vilket alla diskuterade alternativ kan ansluta. 11. Kommunikationer Göteborgs hamn och farlederna har utpekats som riksintresse. Muddertipplatser är av stor betydelse för hamnens funktion. Bedömning: Farlederna till Göteborgs hamn har under åren förbättrats med avseende på sjösäkerhet. Farlederna redovisas i ÖP 99 karta 1. Mudderdeponeringsplats finns söder om Torsviken, med miljötillstånd fram till år Utredning pågår inom Göteborgs Hamn AB:s regi avseende framtida deponeringsplats. Såväl nuvarande som framtida deponeringsplats ligger inom i FÖP:en redovisat utredningsområde runt Torsviken. 12.Kommunikationer Kombiterminaler. Ett möjligt läge bedöms vara vid Ytterhamnarna. Bedömning: I FÖP:en har redovisats ett möjligt läge för kombiterminal inom nordöstra delen av planområdet, vid Halvorsäng. Detta läge skall prövas mot andra lägen inom Göteborg genom en separat utredning. I samband med bl.a. den nu aktuella förstudien rörande Hamnbanan kommer lokaliseringsfrågan av en kombiterminal att aktualiseras. 30

31 13.Kommunikationer Torslandavägen (länsväg 155 till Syrhålamotet i väster) och Tankgatan är av riksintresse. Bedömning: En förstudie pågår genom Vägverket, angående väg 155, i syfte att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten på vägen. Förslag på utbyggnad av trafikmot och reservat för separat kollektivtrafikfält kommer bl.a att redovisas. 14.Avloppshantering Ryaverket. Verket ligger inom planområdet med utbyggnadsmöjlighet. Slam som restprodukt vid verket transporteras till bl.a. bergrummet norr om Torsviken. Bedömning: Ryaverket är säkrat i gällande detaljplan. I FÖP:en redovisad markanvändning förändrar inte rådande förhållande för avloppshanteringen. Upplaget för tillfällig förvaring av avfall längs Tankgatan upphör på sikt. Översikt över behandlingen av riksintressena i FÖP:en Angivna nr i kolumnen hänförs till kap 3.9 i FÖP:en. Påverkas Påverkas ej Anmärkning 1. Yrkesfiske X Vattenområde med ålgräs exploateras. 2. Övriga områden med stora naturvärden X Natura 2000-området vid Torsviken ligger inom redovisat utredningsområde. Markanvändningen kommer att prövas i en separat fördjupad översiktsplan. 3. Friluftsliv X Rekreationsområde vid Lilla Aspholmen föreslås ändras till område för huvudsakligen arbetsplatser. 4. Kulturvärden X Del av det riksintressanta kulturvärdet Älvsborgs fästning, KO6, med angränsande holmar påverkas. Mark och vattenområdet Lilla Aspholmen föreslås användas för utbyggnad av kaj- och terminalområde. 5. Industriell produktion och Totalförsvar X Utbyggnad av hamnverksamheten prioriteras. 6. Energiproduktion X Befintliga vindkraftverk kommer så långt möjligt att anpassas till den framtida hamnverksamheten Energiproduktion och energidistribution 10. Kommunikationer, Hamnbanan X X Befintliga anläggningar påverkas ej. FÖP:en är anpassad till alla diskuterade hamnbanealternativ. Banan förutsätts ansluta till Ytterhamnsområdet i dess östra del. 11. Kommunikationer Göteborgs hamn och farlederna 12. Kommunikationer Kombiterminaler 13. Kommunikationer Torslandavägen, Lv 155 X X X Farlederna har byggts ut under åren Illustrerat läge för kombiterminal, vid Halvorsäng, i nordöstra delen av Ytterhamnsområdet, kommer att prövas mot andra lägen i Göteborg i särskild utredning. Utbyggnad av Torslandavägen för förbättrad framkomlighet och trafiksäkerhet prövas genom en pågående vägutredning. 14. Avloppshantering X Befintliga anläggningar påverkas ej. Upplag vid Tankgatan för tillfällig förvaring/förädling av avloppsslam förutsätts upphöra på sikt. 31

32 4 Miljökonsekvensbeskrivning, MKB 4.1 Utgångspunkter Betydelsen av en väl fungerande sjöfart Det internationella sammanhanget För att förstå förutsättningarna, villkoren och den historiska utvecklingen för svensk sjöfart och sjöfarten i svenskt närområde, är det nödvändigt att sätta detta i ett internationellt sammanhang. Dessa förhållanden beskrivs närmare i Sjöfartsverkets sektorsrapport Sjöfartssektorns betydelse för transportpolitiken dat. november 2003 (rapporten är tillgänglig på Sjöfartsverkets hemsida Svaret på frågeställningen; Varför utbyggnad av sjöfarten? kan man till viss del finna i den internationella handelsutvecklingen och de politiska förändringar som skett under de senaste decennierna, med bl.a bildandet av EU och den alltjämt pågående utvidgningen. Stor potential med utökad sjöfart Fram till för ca 150 år sedan gick så gott som all internationell handel, och merparten av den nationella, med fartyg. Järnväg, landsväg och flyg har sedan dess tagit över ca. tio procent av godstransporterna, räknat efter vikt. Landtrafiken har dock medfört samhällsmässiga problem genom dess påverkan på den fysiska miljön (buller, landskapspåverkan) och genom olika föroreningar (luft). Den ökande trafiken medverkar till allt större framkomlighetsproblem, vilket kräver stora investeringar för att bygga bort. Det finns därför goda skäl till en satsning på sjöfarten. Visserligen är sjöfarten idag behäftad med viss föroreningsproblematik, men det finns stora möjligheter att på sikt kunna begränsa sjöfartens negativa miljöpåverkan. Det finns en stor potential för att utveckla sjöfarten i kombination med andra trafikslag genom rationell hantering och med frekventa transporter. Väl fungerande hamnar har därför en nyckelroll. Förändrade förutsättningar Under åren som gått har verksamheterna förändrats och i vissa fall utvidgats. Samtidigt har samhället ställt ökade krav på säkerhet, reducering av utsläpp, liksom önskemål om förbättrad arbetsmiljö och god tillgänglighet med enskilda och allmänna transportmedel. Gällande förorenade utsläpp till såväl luft som vatten har det skett avsevärda förbättringar. För en del verksamheter krävs numera en tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken, MB. Vissa verksamhetsutövare har inlett denna process. Uppfyllande av miljömålen Övergripande mål Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är enligt miljöbalken (MB) att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda naturoch kulturlandskapet. Begreppet hållbar utveckling har inom EU, genom Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1 maj 1999, blivit grundläggande för unionen. Inriktningen är bl.a. att ställa sysselsättningen och medborgarnas rättigheter i centrum samt åstadkomma en balanserad och hållbar utveckling. Hållbar utveckling enligt Brundtlandkommissionen innebär i korthet att alla nu levande människor ska kunna tillgodose sina behov utan att det drabbar kommande generationer. Uttryckt på ett annat sätt handlar det om att skapa förutsättningar för en långsiktig ekonomisk utveckling med god miljö och social välfärd. Det övergripande målet har varit vägledande vid utformningen av denna FÖP. Delmål Till detta övergripande mål har följande femton nationella miljökvalitetsmål beslutats och förts in i MB: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Flertalet av dessa femton mål berörs vid större förändringar av storindustriverksamhet och större utbyggnad av infrastrukturprojekt. 32

33 4.2 Syftet med denna MKB Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att tydliggöra de intressen som finns i området, beskriva konsekvenserna och de konflikter mellan intressena som uppkommer vid förändringar. Vidare att genom prövning mot målen i plan och bygglagen, PBL 2 kap, samt miljöbalken, MB 2 4 kap, väga de olika intressena mot varandra i de fall de inte är förenliga. Därefter ska en prioritering ske av det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktigt god hushållning. I PBL 2 kap 1 anges att Mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Föreslagen utveckling av verksamheterna i Ytterhamnsområdet påverkar i olika grad områdets natur- och kulturvärden, jämte friluftsliv och landskapsbild. Eftersom verksamheterna i Ytterhamnsområdet är starkt knutna till en fungerande infrastruktur beskrivs på en översiktlig nivå även konsekvenserna för väg-, järnvägs- och fartygstrafiken, som blir en följd av planerade förändringar inom området. Noteras kan i detta sammanhang att sjöfarten och hamnverksamheten till stor del påverkas av den internationella utvecklingen och genom direktiv och rekommendationer från EU. MKB utgör således en viktig del i beslutsunderlaget för FÖP:en och underlag för ställningstagande till behov av ev. kompensationsåtgärder. Avgränsning Ytterhamnsområdet, beläget vid mynningen av Göta älv, utgör den västra porten till Göteborg. Området inrymmer förutom Göteborgs hamn, storindustrier som Volvo och raffinaderierna också kulturhistoriskt värdefulla områden såsom Älvsborgs fästning och naturområden såsom Torsviken (ett NATURA 2000-område) och Rya Skog. Den geografiska avgränsningen av bedömningen överensstämmer i huvudsak med den föreslagna planavgränsningen för det fördjupade översiktsplaneområdet, FÖP (karta 1:1). MKB:en är vidare avgränsad till de frågor som bedömts som relevanta att analysera utifrån kommunens lokalkännedom och synpunkter framförda under samrådsskedet för FÖP:en. Beträffande detaljerade uppgifter hänvisas till resp. företags tillståndsansökan för bedrivande av verksamheten. 4.3 Nulägesbeskrivning Mark Markförhållandena inom FÖP-området har till stora delar förändrats genom utfyllnader i dalgångar och vattenområden (se fig 4.1, utdrag ur del av geologiska kartan från 1931). Av markkartan kan även utläsas omfattningen av bergspartier och lerområden. Förutom stora mark- och vattenarbeten som genomförts på talet har det även gjorts omfattande markarbeten under mark- och vattenytan genom utsprängning av bergrum för oljelagring. Av den ursprungliga miljön finns i huvudsak bara de vegetationsbeklädda bergsryggarna kvar. Rådande förhållanden framgår av SGU:s jordartskarta (fig 4.2). Vatten Vattenområdet i Göteborgs hamnområde präglas av Göta älv. Vattnet består av en blandning av salt havsvatten och sött vatten från älven. I normala fall är vattnet skiktat vid älvmynningen och en bit in i Göteborgs hamnområde, med det söta utgående älvvattnet över den ingående salta bottenströmmen. Älvvattnets utbredning i mynningsområdet bestäms av jordrotationen och rådande vindförhållanden. Med älvvattnet följer sediment och föroreningar som avsätts i mynningsområdet. Vattenkvalitet och föroreningsinnehåll i sedimenten påverkas av förhållandena inom hela älvens tillrinningsområde. För att hamnverksamheten ska kunna fungera krävs bl.a. att återkommande underhållsmuddring sker. Muddringen medför en tidsmässigt begränsad uppgrumling av vattnet i direkt anslutning till muddringsarbetet. Viss grumling sker även till följd av fartygstrafiken. I de fall muddermassorna är så förorenade att de måste deponeras, sker detta inom avskiljt område. Mindre förorenade massor tippas inom särskilda områden i havsbandet, s.k. havstippar. Dagvattnet från markområdena i Ytterhamnsområdet samlas ihop i ett anlagt dagvattennät och leds ut i älvmynningen. Terminalytorna i hamnområdena och andra hårdgjorda verksamhetsytor inom de större industrierna avvattnas delvis via kontrollbassänger, alternativt oljeavskiljande brunnar. Spillvattnet leds till kommunens avloppsnät och vidare till Ryaverket. Göta älvs mynning är recipient för utsläpp från Ryaverket. 33

34 Fig. 4:1 Älvsborg/Arendal Den tjocka svarta linjen illustrerar den nutida vattenlinjen. (Del av geologisk karta, Generalstabens Litografiska Anstalt 1931.) Fig. 4:2 Älvsborg/Arendal (Del av jordartskartan, SGU.) Luft 34 Luftomsättningen i Ytterhamnsområdet är till följd av läget vid havet god. Detta är en lokal fördel med hänsyn till utsläppen från den omfattande trafiken, raffinaderierna etc. Inom ramen för GHAB:s pågående arbete med tillståndsansökan för verksamheten enligt miljöbalken har en beräkning av luftens kvalitet genomförts för perioden Enligt denna utredning överskrider de beräknade halterna av kvävedioxid (NO 2 ) i terminalområdena knappt den nivå som gäller för MKN (miljökvalitetsnormerna). Normen anses dock inte gälla arbetsplatser. För de jämförelsepunkter som valts intill bostads- och rekreationsområden visar beräkningarna att MKN innehålls. Beträffande detaljerade uppgifter rörande hamnverksamheten hänvisas till GHAB:s tillståndansökan i sin helhet. I ansökan beskrivs bl.a. verksamhetens miljöpåverkan och konsekvenser samt GHAB:s planerade förändringar för att minska förorenande utsläpp. De mer trafikerade delarna av centrala Göteborg belastas vid vissa tider av stora utsläpp från trafiken, se fig 4:3. Viss påverkan från Ytterhamnsområdet kan ske vid västlig vindriktning och ogynnsamma klimatförhållanden samt till följd av att stora mängder person- och godstrafik transporteras från väster till öster, via E6/E20, och inom centrala delar av Göteborg. Detta samtidigt som övrig trafik är omfattande. Ytterhamnsområdets bidrag vid dimensionerande tidpunkter är mycket litet. Omfattningen och förhållandena kring trafiklederna klarläggs för närvarande genom ett planeringsarbete i form av upprättande av en åtgärdsplan. Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett förslag till åtgärdsplan så att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxider klaras år Ett åtgärdsprogram benämnt Frisk luft på väg har av länsstyrelsen lämnats till regeringen i maj Förslaget går i korthet ut på att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft, dämpa trafikökningen, främja ny teknik samt anpassa lagstiftningen. Länsstyrelsens bedömning i det framtagna åtgärdsprogrammet är att de föreslagna åtgärderna i programmet leder till sådana förbättringar att syftet med miljöbalkens och förordningens krav uppfylls. Regeringen beslutade i dec 2004 fastställa åtgärdsprogrammet och de åtgärder som regeringen bedömer behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid skall kunna uppfyllas i Göteborgsregionen. Regeringen gav också Länsstyrelsen i uppdrag att upprätta förslag till kompletterande åtgärdsprogram som skall vara klart senast i dec 2005.

35 Fig. 4:3 Beräknade kvävedioxidhalter år Överskridandet av miljökvalitetsnormen år 2005/ 2006 markeras av de röda områdena. (Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad.) Landskap Ytterhamnsområdet präglas i dag av ett industrilandskap, format av människan, och däremellan naturlandskapet med dess vegetationsklädda höjdryggar. Utbyggnaden av de storskaliga och många mindre verksamheterna har förutom att naturmarken exploaterats även medfört att områdena inhägnats av säkerhetsskäl. Detta har framför allt begränsat allmänhetens tillgänglighet till kustlandskapet. Möjlighet för allmänheten att nå det direkta kustområdet från Hisingssidan finns för närvarande vid Arendal i västra delen av planområdet samt utanför planområdet. I samband med GHAB:s generalplanearbete genomfördes en Beskrivning och analys av landskapsbilder från inloppet till Göteborg. I studien redogörs för de förändringar av landsskapsbilden som kan uppstå vid en utbyggnad av RoRohamn mellan Älvsborgs- och Arendalshamnen. Studien visar på att förtöjda fartyg utgör ett relativt stort, men tillfälligt ingrepp i landskapsbilden. Natur-, kultur- och friluftsområden Ytterhamnen innehåller områden av intresse för natur-, kultur- och friluftsliv. Vissa av dessa områden, såsom Nya Älvsborg med angränsande holmar och Torsviken, är av riksintresse. För Nya Älvsborg har en kulturhistorisk miljökonsekvensbeskrivning genomförts 1999 av Bohusläns museum (fig 4.5). Beskrivningen är kopplad till GHAB:s generalplanearbete inom Ytterhamnsområdet och genomförd med anledning av planerna på en hamnutbyggnad över Lilla Aspholmen. Beskrivningen är dokumenterad i rapport 1999:28 (bilaga D). Länsstyrelsens motivering för riksintresset är följande Fästning på en ö i inloppet till Göteborg, anlagd 1653 som en del i Göteborgs försvar och ett uttryck för stormaktstidens befästningskonst och expansiva politik. Torsviken har genom beslut av regeringen förklarats som ett NATURA 2000-område. Länsstyrelsen har maj 2005 upprättat ett utkast till bevarandeplan för Torsviken i syfte att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de tre fågelarter salskrake, sångsvan och brushane. En gemensam grundsyn kring Torsvikens utveckling har formulerats i en överenskommelse mellan Göteborgs kommun, Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) 35

36 och GHAB. Den gemensamma grundsynen bygger på följande tre huvudkriterier samt en avgränsning enligt fig 4.4. De ur ekologisk synvinkel, och ur fågelskyddsperspektiv, viktigaste områdena måste finnas med, annars fyller inte direktivet sitt syfte En princip är att stödja en utveckling av både NATURA 2000-område och hamn De områden där av miljöhänsyn åtgärder kan komma att krävas med kort varsel ligger utanför SPA-området, men inom område för skötselplan. Fig 4:4 Avgränsning enligt ö.k. mellan kommunen, SOF och GHAB. Gränsen stämmer också med regeringens senaste beslut. I en separat utredning Bedömningar av alternativa sträckningar för ny väg till Risholmen (bilaga N) redovisas konfliktområden med naturvärden som uppkommer vid olika vägdragningar. Med valda vägalternativ rör det sig främst om områden i anslutning till Södskärsbassängen. I det fortsatta arbetet kommer detaljstudier att visa på åtgärder som kan genomföras för att begränsa påverkan på naturvärdena. Förslag till eventuella kompensationsåtgärder förutsätts att presenteras i detta sammanhang. En naturvärdesbedömning av planerat verksamhetsområde sydost om Arendalsvägen har genomförts (bilaga O). Området bedöms inte ha så höga naturvärden att det föreligger konflikt med naturvårdsintresset. Området gränsar till en värdefull bergshäll med hällristningar. Fig 4:5 Lilla Aspholmen, Stora Aspholmen samt fästningsholmen med omgivande vattenområden. (Kulturhistorisk miljökonsekvensbeskrivning, Nya Älvsborgs fästning, Bohusläns museum.) 36

37 Trafikförhållanden Ytterhamnsområdet, med de storskaliga industrierna och hamnarna som trafiknoder, är ett relativt trafikintensivt område med omfattande fartygs-, lastbils- och järnvägstrafik. Transporterna på land fördelas mellan fordonstrafiken ca. 75% och järnvägstrafiken 25%. Järnvägstrafiken sker via Hamnbanan, till vilken hamnens industrispår och bangård, liksom Volvo- och Arendalsspåren, är anslutna. Industri- och hamnverksamheterna bygger på en väl utbyggd infrastruktur. Farlederna till Göteborgs ytterhamnar har under år 2004 avslutats. Utbyggnaden innebär att fartygen på ett säkert, effektivt och miljömedvetet sätt skall kunna trafikera Göteborgs hamn. Utbyggnaden har föregåtts av en prövning enligt miljöbalken. Vidare sker en utbyggnad av kajanläggningarna i Skandiahamnen vilken beräknas vara klar år Vägar Vägtrafikförhållandena till framför allt hamnarna är för närvarande något komplicerade. Detta till följd av att om- och tillbyggnader skett i samband med Lundbytunneln. Trafikbelastningen på vägnätet år 2000 redovisas på fig 4.6. Planerad och pågående utbyggnad av bostäder inom Eriksberg och Sannegården, i de västra delarna av Norra Älvstranden, är andra förhållanden som påverkar det överordnade trafiknätet och speciellt förhållandena i Ivarsbergsmotet. Förhållandena i dessa områden, som ligger utanför men i direkt anslutning till översiktsplaneområdet, påverkar trafikföringen och tillgängligheten till området. Med anledning härav illustreras i översiktsplaneförslaget tänkbara lösningar för att förbättra tillgängligheten till Ytterhamnsområdet. Järnväg Järnvägstrafiken till hamnområdena och storindustrierna planeras för en ökning. I ett första skede har Hamnbanan elektrifierats under år I ett andra skede kan det eventuellt bli aktuellt att komplettera Hamnbanan med ytterligare ett spår. I kommunens översiktsplan ÖP99 redovisas en alternativ spårsträckning över Hisingen. En alternativ spårsträckning till Ytterhamnsområdet, med i huvudsak bibehållen spårstruktur inom ytterhamnsområdet, är möjlig att ansluta i östra delen av planområdet vid Shell raffinaderi/halvorsäng. För att uppnå en fullgod järnvägskapacitet pågår planering inom Banverket för att bygga bort svaga länkar kopplade till Hamnbanan. Följande tre svaga länkar har identifierats: Kapaciteten på Hamnbanan tillsammans med avgasutsläpp. Elektrifiering av banan har genomförts under år 2004 vilket bidrar till ökad kapacitet och minskade utsläpp. Fig 4:6 Bilar per årsmedelvardagsdygn år 2000, SWECO VBB. 37

38 Bristande spårkapacitet på stomjärnvägarna till Göteborg. Åtgärdas med utbyggnad av Norge Vänernbanan och Västra stambanan samt Triangelspåret vid Marieholm. Lagringskapacitet på Skandia- och Älvsborgsbangårdarna inom Ytterhamnsområdet. Alternativa åtgärder studeras för närvarande. För att studera hur en utökad järnvägstrafik inom Ytterhamnsområdet kan klaras har GHAB upprättat en järnvägsgeneralplan, år I järnvägsgeneralplanen redovisas befintliga spåranläggningar samt Hamnens planer på utveckling av järnvägstrafiken och planerad spårutbyggnad. Banverket har påbörjat en förstudie med avseende på en kapacitetsförstärkning av Hamnbanan. GC-vägar Ett från fordonstrafiken separerat gång- och cykelnät är anlagt norr om hamnområdena utmed Oljevägen och Nordatlanten ut till Arendal samt utmed Torslandavägen. GC-stråket utmed Torslandavägen är sammanhängande mellan Torslanda i väster och Biskopsgården i öster. GC-vägen utmed Nordatlanten slutar inom Arendalsområdet. Inom ramen för pågående detaljplanearbete prövas om en GC-väg utmed parallellvägen Oljevägen kan ersätta GC-vägen utmed Nordatlanten. Kollektivtrafik Kollektivtrafikförsörjningen av området sker med busstrafik. Bussar i linjetrafik trafikerar Torslandavägen och i begränsad omfattning Arendalsvägen/ Nordatlanten/Oljevägen. I en separat utredning genomförd år 2003 (bilaga M) studeras alternativa reservat för spårbunden trafik till Amhult/Torslanda. Ett spårresevat i huvudsak inom Torslandavägens vägområde föreslås. Skyddsområden Inom Ytterhamnsområdet är ett stort antal företag lokaliserade som har koppling till de petrokemiska industrierna. Runt dessa verksamheter och det rörledningsstråk som finns inom området är ett antal skyddsområden utpekade, av varierande storlek och klass beroende av de enskilda verksamheternas art. (Skyddsområdena redovisas på karta 4.) 4.4 Utbyggnadsförslag och konsekvenser Som framgår av bakgrundsbeskrivningen är det i huvudsak hamnverksamheten som gör anspråk på utvidgade mark- och vattenområden inom Ytterhamnsområdet. Beträffande vägar och järnväg finns det flera verksamheter som är beroende av förbättrad infrastruktur. Nedan beskrivs kortfattat de olika delområden och intressen som gör anspråk på mark- och vattenområden samt konsekvenserna av föreslagna förändringar. Den föreslagna utbyggnaden bedöms i stort medverka till att miljöbelastningen minskar, medan den lokalt blir större till följd av att naturmark, vattenområden och delar av kulturvärden exploateras. I den kulturhistoriska miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga D) beskrivs vilka konsekvenserna blir vid olika utbyggnader av hamnverksamheten. Nollalternativet Nollalternativet innebär i det här fallet att verksamheternas fysiska yttre avgränsning är oförändrad jämfört med dagsläget. Effekter: Någon större förändring i markanvändningen sker ej. Däremot kan verksamheternas produktion öka inom givna tillstånd och trafiken öka inom det befintliga väg- och järnvägsnätet och på farlederna. I det fall en hamnutbyggnad vid Lilla Aspholmen och/eller Stora Risholmen ej bedöms möjlig kommer relativt sett godsomsättningen i Göteborgs hamn på sikt att minska, vilket i sin tur kan komma att påverka miljön i Göteborgsregionen, lokalt inom delar av Hisingen i positiv riktning medan områden utmed E6 Gårda, som redan är hårt belastade, kan få ökad påverkan till följd av att godset transporteras genom Göteborg. Detta innebär att hamnens betydelse som transportnod minskar och därmed också Göteborgs möjlighet att vara Nordens logistiska centrum. Regionalt påverkas på sikt även arbetsmarknaden generellt genom att hamnens betydelse som transportnod minskar i betydelse. Kultur- och naturvärdena vid Aspholmen respektive Torsviken är oförändrade. 38

39 Verksamhetsområden Utbyggnad av RoRo-hamn sker på kort sikt mellan Älvsborgshamnen och Arendal, över Lilla Aspholmen och tidigare hamnområde för fritidsbåtar. Vattenområde med ålgräsäng exploateras. Befintliga vägar och järnväg nyttjas. Mindre kompletteringar av infrastrukturen erfordras. Effekter: Utvidgningen av hamnområdet vid Älvsborgshamnen/Arendal medför att Lilla Aspholmen (del av det kulturhistoriskt riksintressanta området KO6, Älvsborgs fästning med de angränsande Aspholmarna) ianspråktas för hamnverksamhet och del av det kulturhistoriska värdet förloras. Befintligt vattenområde, tidigare fritidsbåtshamn, fylls ut och befintligt bergsparti, söder om Arken, exploateras. Tillsammans bildar dessa områden ett framtida terminalområde för RoRo-gods. Två utbyggnadsvarianter över Lilla Aspholmen har skisserats: variant 1 innebär att höjdpartiet av Lilla Aspholmen lämnas orört, variant 2 innebär att hela Lilla Aspholmen exploateras som hamnterminalområde, dvs hjässan på holmen sprängs bort. Då kajplatserna ligger delvis inom befintlig farled berörs i variant 1 i viss mån också den angränsande farleden till Arendal. Farleden till Arendal behöver därför förskjutas något västerut. Två kajplatser anläggs och de skilda hamndelarna Älvsborgshamnen/Arendal kopplas samman vilket innebär ett rationellt nyttjande av redan befintlig infrastruktur (farled, väg och järnväg) samt Foto 1998 Arendal Nya fartyg Älvsborgshamnen FOTOMONTAGE Fig 4:7 Fotomontage: Påverkan på landskapsbilden från Rivö fjord av ny kaj, utfyllnad och förtöjda lastfartyg. Foto 1998 Nya fartyg Älvsborgs fästning FOTOMONTAGE Fig 4:8 Fotomontage: Påverkan på landskapsbilden, från Långedrag, av förtöjda lastfartyg. Foto 1998 Nya fartyg Älvsborgshamnen FOTOMONTAGE Fig 4:9 Fotomontage: Påverkan på landskapsbilden, från Älvsborgs fästning, av förtöjda lastfartyg. 39

40 förutsättningar för miljövänligare hantering av godsflödet. En relativt liten utbyggnad av infrastrukturen erfordras inom området för att uppnå goda kommunikationsförhållanden (se vidare bilaga J). En utbyggnad av kajer vid Aspholmen underlättar dessutom en utflyttning av Stenas lastfärjor från stadens centrala delar. Till viss del kommer naturvärdena vid Lilla Aspholmen att exploateras, liksom ålgräsängen och bergspartiet belägna nordost om Lilla Aspholmen. Lilla Aspholmen har i gällande detaljplan redovisats som rekreationsområde och tillgängligheten har förutsatts ske via en gångbro (som inte byggts ut) med koppling till fastlandet väster om Älvsborgshamnen. Konsekvenser: I den kulturhistoriska miljökonsekvensbeskrivningen rörande Älvsborgs fästning från 1999, upprättad av Bohusläns museum (bilaga D), anges följande: Lilla Aspholmen inkorporeras i hamnområdet och försvinner helt. Ökad trafik till och från färje- och RoRo-hamnen innebär att riksintresset blir delvis kringskuret. De historiska och landskapsmässiga sammanhangen försvinner. Riksintressemiljön minskar avsevärt vilket begränsar fästningen till ett solitärt monument. Förändringen betecknas som mycket stor. En utbyggnad innebär från kulturhistorisk synpunkt att Älvsborgs fästning tillsammans med Stora Aspholmen blir kulturhistoriska solitärer i inloppet till Göteborg p.g.a. att hamnverksamheten blir något mer dominerande. Vidare innebär utbyggnaden att vattenområdet blir mindre och delar av fartygsspärrarna i vattnet försvinner. De faktiska konsekvenserna för kulturmiljön blir alltså att de historiska sambanden bryts och att enskilda kulturhistoriska spår förstörs. En del av riksintresset utplånas. Tillgängligheten till strandzonen samt den känslomässiga och historiska kopplingen mellan bergspartierna vid konferensanläggningen Arken och Aspholmarna kommer att brytas. På grund av topografin och vegetationen kan man visuellt inte uppfatta Lilla Aspholmen från Älvsborgs fästning. Från fartyg kan man möjligen uppfatta Lilla Aspholmens hjässa vilken föreslås bevaras. I övrigt hänvisas till bilaga B, analys av landskapsbilder. Befintlig ålgräsäng ( kvm), belägen öster om Lilla Aspholmen, kommer liksom häckningsplatser för sjöfåglar, i första hand ejder, att försvinna. En ny inventering genomfördes år 2004 vid vilken det konstaterades att ålgräsängen minskat avsevärt. En normal ålgräsvegetation kan producera 4-30 gram kommersiellt användbar fisk per kvadratmeter. Bedömning: I Miljöbalken 3 kap 10, Avvägning mellan riksintressen anges följande: Om ett område enligt 5 8 är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Kommunen har med utgångspunkt från de genomförda utredningarna (bilagorna B, F, och J), som behandlar de fysiska förutsättningarna och konsekvenserna av föreslagna förändringar samt bilaga K, som är en samhällsekonomisk bedömning av utredningsalternativen för RoRoverksamhet, kommit fram till att redovisa det aktuella området är för hamnändamål. Detta innebär att kommunen anser det förenligt med målet långsiktig hållbarhet att för hamnändamål använda, Lilla Aspholmen ( vilken utgör del av det kulturhistoriska riksintresset Älvsborgs fästning, med de angränsande Aspholmarna ) dock med den begränsningen att holmens hjässa skall bevaras. Motivet för valet att prioritera hamnverksamheten före det kulturhistoriska värdet är följande: Det kulturhistoriska värdet i riksintresset KO6, Älvsborgs fästning och Aspholmarna, ligger i själva fästningen, omslutande vattenområden och i den tidigare försvarslinjen med fartygsspärrar i vattenlinjen. Försvarslinjen på norra sidan av farleden är synlig mellan Aspholmarna och Nya Älvsborg. Avsikten med försvarslinjen var att försvara Göteborg och den dåvarande hamnen. Genom utbyggnaden av hamn- och varvsverksamheten inom Ytterhamnsområdet på talet, förändrades kustlinjen avsevärt och delar av det visuella sambandet av försvarslinjen mot Hisingssidan försvann. Exploateringen av Lilla Aspholmen samt bergs- och vattenområdet innanför bedöms av kommunen i detta sammanhang som ett acceptabelt intrång. Noteras kan att i enlighet med gällande detaljplan från år 1985 kan del av Lilla Aspholmen exploateras. Den påverkan som en utbyggnad medför på det kulturhistoriska riksintresset Älvsborgs fästning bör till viss del kunna kompenseras. Göteborgs Hamn har förklarat sig villig att utforma en informativ utställning rörande de historiska sambanden på besöksplatserna Älvsborgs fästning och Oskar II:s fort. 40

41 Småbåtshamnen söder om Arken är avvecklad och båtplatsinnehavarna har accepterat föreslagna ersättningslösningar. En utbyggnad av RoRo-hamn föreslås på lång sikt ske vid Stora Risholmen inom Göteborgs hamnområde, liksom utbyggnad av väg och järnväg till denna hamndel. Norr om Stora Risholmen ligger Torsviken som utpekats som ett NATURA 2000-område. Utbyggnad av väg och järnväg berör, beroende av sträckningar, naturvärden och/eller säkerhetszoner kopplade till Preem raffinaderi. En överenskommelse mellan kommunen, Sveriges Ornitologiska Förening SOF och Göteborgs Hamn AB har slutits angående en utveckling av området kring Torsviken och hamnen. Torsvikenområdet föreslås i FÖP:en som utredningsområde. Effekter: På lång sikt utvecklas en hamn vid Stora Risholmen. Väg- och järnvägsalternativen berör i olika omfattning NATURA 2000-området i Torsviken, skyddsområde för PREEM-raffinaderier, befintligt ledningsstråk och Arendalsområdet. En hamnutbyggnad vid Stora Risholmen medför även omfattande utbyggnad av vägar, järnväg och övrig infrastruktur. Dessa förutsätts, vid en dragning utmed Hjärtholmsvägen, att lokaliseras i enlighet med de formulerade huvudkriterierna i överenskommelsen angående Torsvikens utveckling. Med utgångspunkt från överenskommelsen bedöms NATURA 2000-området vid Torsviken kunna förenas med väg- och järnvägsutbyggnad till Stora Risholmen. I en separat rapport, bilaga N, redovisas vägalternativens konflikt med naturvärdena. Ny alternativ väg- och järnvägssträckning illustreras, efter utställningen maj-okt 2004, inom föreslaget utredningsområde över Arendal. Hamnutbyggnaden innebär omfattande arbete inom vatten- och markområden genom muddring, sprängning och utfyllnader för kajer, terminalytor, väg och järnväg, vilket kommer att påverka bottenförhållanden och den redan med sprängsten utfyllda strandzonen. Befintliga vindkraftverk kommer som en följd av hamnutbyggnaden att behöva lokaliseras om för att anpassas till en utveckling av hamnverksamheten. Konsekvenser: En utbyggnad av kajplatser, terminalytor, kommunikationsytor etc. innebär att fågellivet påverkas genom att områden med möjliga vattennära häckningsplatser exploateras. Fysiskt innebär utbyggnaden att hamn anläggs inom område som till viss del redan förändrats av människan. I norra delen av Stora Risholmen finns en biotop med engelsk fetknopp vilken bedöms kunna bevaras även vid en hamnutbyggnad. Sker ingen hamnutbyggnad kan oexploaterade områden planerade för väg och järnväg bevaras. Landskapsbilden kommer vid utbyggnad att förändras, främst när fartyg är förtöjda. Vägdragningen påverkar också det helhetsintryck som området ger, värdet för friluftslivet minskar och möjligheten att utveckla området i naturvårdsinriktning inskränks. Överenskommelse om bevarande av vilda fåglar Förslag till avgränsning av fågelskyddsområde vid Torsviken (två vattenområden) har fattats av regeringen för bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet). Efter överklagande av regeringsbeslutet har en överenskommelse slutits, dat , mellan Göteborgs kommun, Sveriges Ornitologiska Fören. (SOF) och GHAB. I överenskommelsen har formulerats en gemensam grundsyn för Torsvikens utveckling. Den gemensamma grundsynen bygger på följande tre huvudkriterier (utdrag) samt en avgränsning av NATURA 2000-område enligt fig 4.4. De ur ekologisk synvinkel och ur fågelperspektiv, viktigaste områdena måste finnas med, annars fyller inte direktivet sitt syfte... En princip är att stödja en utveckling av både NATURA 2000-område och hamn... De områden där av miljöhänsyn åtgärder kan komma att krävas med kort varsel, ligger utanför SPA-området, men inom område för skötselplan. Överenskommelsen innebär att skötsel- och bevarandeplaner upprättas för området. I detta arbete deltar intressenterna gemensamt. Arbetet bör, enligt överenskommelsen, inledas omgående. En ny avgränsning i enlighet med överenskommelsen har beslutats av regeringen. 41

42 Bedömning: En bedömning av naturvärden och konfliktområden med dessa värden har kartlagts i en separat utredning (bilaga N och P). Det slutliga väg- och järnvägsvalet sker i samband med ett fortsatt fördjupat översiktsplanearbete för Torsviken mm. Tillkommande verksamhetsområde föreslås vid Halvorsäng, Tankgatan och vid Ardalsområdet sydost om Arendalsvägen. Effekter: Exploateringen av områdena vid Tankgatan och Halvorsäng innebär att relativt lättillgängliga markområden renodlas som verksamhetsområden. Detta från att ha varit ängs- respektive impedimentmark utmed och mellan trafikanläggningar. På sikt måste befintlig speedwaybana flyttas. Inom området väster om Tankgatan är större VAledningar med ledningsrätt anlagda. Exploateringen av del av Ardalsområdet innebär att den relativt småkuperade naturmarken exploateras. Söder om Arendalsvägen och på nordvästra sidan av Ardalsberget, som till viss del ligger inom vegetationsklädd småbruten bergsterräng, krävs relativt omfattande terrasseringsarbeten. Det östliga området gränsar till område med hällristningar. Bedömning av naturvärdena redovisas i bilaga N. Konsekvenser: En utvidgning av hamnanknutna verksamhetsområden bedöms stärka Göteborgs hamn och till hamnen Arendal Arken anknuten verksamhet, vilket i sin tur ger möjligheter att stärka den mindre miljöbelastande sjöfarten. Halvorsäng består av ängsmark utan särskilda värden. Området vid Tankgatan är till största delen redan ianspråktaget för upplag, speedwaybana m.m. Området vid Ardalsberget har inte påvisats ha särskilda värden. Hällristningarna påverkas ej. Infrastrukturella förändringar Förändringar av trafikstruktur föreslås ske inom översiktsplaneområdet genom att fyra planskilda trafikplatser på Torslandavägen byggs om respektive nyanläggs. De fyra trafikplatserna/moten är från öster: Vädermotet/Oljevägsmotet. Ombyggnad av moten bör ske samordnat med anledning av det korta avståndet mellan moten. Oljevägsmotet föreslås namnändras till Ytterhamnsmotet. I planen redovisas även reservat för Hamnbanan väster om Tankgatan samt vid Halvorsäng. Reservat för en eventuell utbyggnad av spårbunden trafik till Torslanda redovisas utmed Torslandavägen. Nybyggnad av Sörredsmotet vid nuvarande Sörredsvägen/Torslandavägen. Syrhålamotet Effekter: Trafikmatningen till hamnen koncentreras till Torslandavägen och de trafikplatser som föreslås. Ivarsbergsmotet inriktas mer mot Norra Älvstranden. Trafikföringen renodlas och förenklas, främst till Ytterhamnsområdet. Med det föreslagna reservatet för Hamnbanan har lämpligt läge för en framtida kopplingspunkt av Hamnbanan till Ytterhamnsområdet fastslagts vid Tankgatan/ Oljevägen. Älvsborgshamnen Ardalsberget Konsekvenser: Ombyggnad av Torslandavägen, trafikmoten och korsningarna i plan, påverkar lokalt tillgängligheten och framkomligheten i positiv riktning. Detta reducerar i sin tur utsläppen från fordonen samt påverkar transporttiderna för godset och därmed också transportkostnaderna. Fig 4:10 42

43 Utvidgning av område för hamnverksamhet föreslås norr om Älvsborgshamnen och Skandiahamnen, omfattande nuvarande Nordatlanten m.m. samt förändrad sträckning av befintlig separerad GC-väg. Effekter: Utvidgningen av hamnområdet innebär att den externa gatan, Nordatlanten, överförs till kvartersmark. De allmänna trafikförhållandena påverkas i ringa omfattning eftersom tillgängligheten är säkerställd genom parallellvägen Oljevägen. Befintlig separerad GC-väg ersätts med ny separerad GCväg utmed Oljevägen. Den planerade förändringen prövas för närvarande i ett detaljplanearbete. Skyddsområden runt vissa verksamhetsområden och ledningsstråk har anpassats till planerade förhållanden. Effekter: Skyddsområdena kommer efter att dessa i detaljplaneläggningen lagts fast, att begränsa nyttjandet av vissa markområden i syfte att upprätthålla en hög säkerhetsnivå i området. Konsekvenser: Möjligheter finns att inom skyddsområden upprätthålla grönzoner, dock med begränsning till områdets funktion ur säkerhetssynpunkt. Konsekvenser: En utvidgning av hamnområdet genom att Nordatlanten införlivas i det direkta hamnområdet innebär möjligheter att på ett rationellt och ett från miljösynpunkt bra sätt hantera stora godsvolymer med kopplingar till angränsande verksamhetsområden. Allmänhetens tillgänglighet till den direkta strandzonen påverkas inte i detta skede, men kan ske om området i framtiden inhägnas. Möjlighet till strandnära kontakt finns vid Arendalsområdet, kvartersmark. Planskilda korsningar med Hamnbanan anläggs på kort sikt vid Tankgatan/Skagerack som ersättning för bef. plankorsning med Oljevägen samt på lång sikt vid Nordatlanten/Oljevägen/Arendals allé. Effekter: Utbyggd planskild korsning med Hamnbanan som ersättning för befintlig korsning med Oljevägen erfordras redan år 2008 p.g.a. planerad ökad järnvägstrafik. Konsekvenser: Utbyggnaden av planskilda korsningar mellan väg och järnväg i de två angivna punkterna innebär att ett nytt landmärke tillskapas samt att trafikföringen, tillgängligheten till verksamhetsområdena och trafiksäkerheten förbättras. Utbyggnad av planskilda korsningar ökar trafiksäkerheten. Beskrivning av förändringar i mark- och vattenanvändningen i anslutning till det fördjupade översiktsplaneområdet Fördjupning av inseglingslederna till Göteborgs hamn, Skandiahamnen och vid kajplatser (genomförandet pågår som ett separat projekt). Förbättringen av farlederna har föregåtts av en prövning enligt miljöbalken under år Effekter: Utbyggnaden av farlederna görs för att skapa goda förutsättningar för att säkert, effektivt och miljömedvetet kunna hantera fartygstrafiken till Göteborgs hamn. Efter projektets färdigställande kan containerfartyg med 13 meters djupgående angöra Skandiahamnen. Konsekvenser: Effekterna för miljön har beskrivits i till farledsprojektet hörande miljökonsekvensbeskrivning. 43

44 4.5 Miljömedicinska aspekter på utbyggnadsförslagen Ytterhamnsområdet består till största delen av industrier. Ett begränsat antal bostäder, företrädesvis i östra delen av området, finns kvar sedan tiden innan området planerades för verksamheter. I detta avsnitt beskrivs de miljömedicinska hälsoeffekterna med fokusering på effekter till följd av de i översiktsplaneringen framlagda förslagen. För de befintliga större verksamheterna har tillåtlighetsprövning genomförts eller pågår enligt miljöbalken. De aspekter som tas upp under detta avsnitt är: Bullerstörningar Vibrationer Ljus Luftkvalitet Barriäreffekter Bullerstörningar I samband med industriverksamhet uppkommer bullerstörningar i olika former, dels från verksamheterna, dels i samband med transporter. Tillståndsprövning av Göteborgs Hamn AB:s verksamhet i Ytterhamnsområdet pågår för närvarande. Den översiktliga bullerberäkning som genomförts (Ingemanssons , rapport A) visar att huvuddelen av verksamhetsområdet har eller kommer att få bullernivåer överstigande 55 dba. I huvudsak är det området med bostadsbebyggelse utmed södra älvstranden, samt vid konferensanläggningen Arken i Arendal, som kan komma att påverkas av buller, främst från hamnverksamheten. Bullerberäkningarna visar att Naturvårdsverkets riktlinjer för acceptabel bullernivå beräknas innehållas under dag- och kvällstid. Under nattperioden mellan kl och beräknas riktlinjerna överskridas i några mätpunkter på södra älvstranden. Fig 4:11 Beräknade isolinjer för ljudnivån i Arendal. (Generalplan: PREEM Raffinaderi AB, 2001) 44

45 Fig 4:12 Bullerutredning år Fig 4:13 Förväntat resultat av bullerutredning ca år

46 Det dominerande bullret i omgivningen kommer från verksamheterna i Skandiahamnen och Älvsborgshamnen. Lastnings- och lossningsverksamhet, inklusive buller från fartygens maskineri och ventilation, är det mest bulleralstrande. Buller från godstransporter med lastbil, järnväg och båtar ger förhållandevis låga ljudbidrag i omgivningen. Det lågfrekventa bullret alstras av fartygens maskinerier. Framtida ljudnivåer vid en fördubbling av godsmängden i Älvsborgs- och Skandiahamnen beräknas vara relativt oförändrade. Undantaget är Arendalsområdet, där utvidgad RoRo-verksamhet kommer att öka bullernivån väsentligt. På lång sikt föreslås en utbyggnad av RoRohamn vid St Risholmen. Nordväst om St Risholmen ligger Skeppstadsholmen, vilken i huvudsak är bebyggd med fritidshus. Området mellan St Risholmen och Skeppstadsholmen består i huvudsak av öppet vattenområde. Slutsatsen av den genomförda bullerberäkning visar att det kan finnas risk för bullerstörningar inom Skeppstadholmen vid jämförelse med Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. En noggrann bullerutredning för Skeppstadsområdet bör därför utföras inför planerad byggnation. Bullernivåerna från PREEM raffinaderi har schematiskt redovisats i PREEM generalplan Enligt naturvårdsverkets allmänna råd för externt industribuller får nattvärdet vid bostäder, rekreationsytor etc. inte överskrida en ekvivalent nivå på 45 dba eller momentanvärdet 55 dba. På fig 4.11 redovisas de i generalplanen beräknade isolinjerna för ljudnivån i området. Noteras kan att PREEM vid upphandling av ny utrustning ställer som eget krav att ljudnivån ska begränsas till max 80 dba. Befintlig utrustning kan i några fall medföra en ljudnivå på 120 dba på en meters avstånd. Shell raffinaderi, processområdet, ligger på ett avstånd av ca 600 meter från närmaste bostadsområde. Bullernivåerna från Shell raffinaderi låg år 1999 på en nivå av 47,5 db (mellan kl och 04.00) och överskred under denna tidsperiod tilllåten ljudnivå med 2,5 db vid bostäder på Blidvädersgatan i Göteborg. Övrig tid på dygnet underskreds den tillåtna högsta ljudnivån. Enligt miljöredovisningen från år 2001 har åtgärder vidtagits för att minska bullernivåerna från raffinaderiet. Som framgår av de redovisade bullernivåkartorna (fig 4.12 och 4.13.) beräknas bullernivåerna att öka med i snitt 2 dba om inget görs åt fordon och godshantering i hamnen. Lågfrekvent buller kan påverka sömnen. Noteras kan i detta sammanhang att bullret från raffinaderierna inte har någon avgörande betydelse för omgivningsbullret och att nivåerna från trafiken redan är så höga på det angränsande vägnätet runt Ytterhamnsområdet att en framtida trafikhöjning i hamnen endast bedöms påverka nivåerna marginellt. Vibrationer Störningar från vibrationer varierar i hög grad med både fysiologiska och psykologiska faktorer. Kombinationen buller och vibration ger förstärkt effekt. Störningar från vibrationer yttrar sig som sömnsvårigheter, insomnings- och koncentrationsproblem eller allmän trötthet. Vid nivåer på 1,5 2 mm/s kan personer som sover lätt vakna. Ytterhamnsområdets belägenhet och dess avskildhet från bostadsbebyggelse gör att vibrationsstörningar inte bedöms att påverka områden som planerats för bostadsändamål. Kvarvarande bostadsbebyggelse som ligger på lerområden inom eller i direkt anslutning till verksamhetsområdet kan påverkas av vibrationer till följd av tunga transporter. Påverkan på konferensanläggningen Arken blir ringa eftersom den ligger på ett bergsparti. Avståndet till i plan reglerad bostadsbebyggelse vid Bräcke är ca 200 meter utanför planområdet. Någon vibrationsmätning har inte utförts inom ramen för det fördjupade översiktsplanearbetet. Ljus Verksamheten inom hamnarna och raffinaderierna pågår i princip hela dygnet. Anläggningarna är oftast upplysta, liksom fartygen som angör hamnen. I huvudsak är belysningen riktad mot arbets- och terminalytor. Den visuella avgränsningen i form av bergsryggar och vegetation förhindrar direkta ljusstörningar mellan verksamheter och bostäder. Däremot syns de upplysta verksamhetsområdena och fartygen från södra Älvstrandssidan. Belysningen av områdena och fartygen är ett uttryck för pågående verksamhet i en urban miljö. Noteras kan att platsen för den föreslagna utbyggnaden av kajer ligger längre bort från södra älvstranden än Älvsborgs- och Skandiahamnen. Någon direkt ljusstörning för bostadsbebyggelsen utmed södra älvstranden bedöms inte föreligga på grund av avståndet mellan verksamhetsområdena/farleden och bostäderna. 46

47 Luftkvalitet Inom Göteborg bedöms föroreningar med kvävedioxider vara det största problemet för att klara miljökvalitetsnormerna för tätorter. Normer för kolmonoxid och partiklar PM 10 gäller från år Kraven för dessa ämnen bedöms att klaras i Göteborg. Miljökvalitetsnormer rörande kvävedioxider ska uppfyllas vid årsskiftet 2005/2006. Som framgår av fig 4.3 kan halterna av kvävedioxid komma att överskrida normen år 2005/2006. De områden där kvävedioxidnormen kan komma att överskridas är företrädesvis belägna utmed de större trafiklederna. Utökade lastbilstransporter, utan att hamnen är start eller målpunkt, bedöms medföra att utsläppen från den genomgående trafiken ökar något på det redan hårt belastade vägavsnittet utmed E6 vid Gårda. Noteras kan att även om trafiken till och från Ytterhamnsområdet är omfattande, är den ringa jämfört med övrig trafik i Göteborgsområdet. Andelen tung trafik vid Ytterhamnsområdet ligger på storleksordningen 15%. För att begränsa utsläppen har GHAB som målsättning att hälften av den tillkommande godsökningen ska fraktas till och från hamnområdet med järnväg. Barriäreffekter Planerad utbyggnad av hamnverksamheten bidrar till en barriär mot vattenområdet. Detta som en naturlig följd av verksamheternas art och de säkerhetsaspekter som föreligger. Det enda strandavsnittet av allmän karaktär som nu finns kvar vid Älvsborgshamnen mellan Älvsborgsbron i öster och Arendal i väster införlivas enligt planen för verksamheter. Möjligheter att nå vattenområdet kommer dock att finnas inom det privata Arendalsområdet. 4.6 Risker och säkerhet Skyddsområden Verksamheterna inom Ytterhamnsområdet kräver i vissa fall skyddsområden runt om och i anslutning till fastigheterna. Vidare krävs skyddsområden utmed de petrokemiska rörstråken. Riskanalyser rörande de enskilda verksamhetsområdena har i många fall genomförts för respektive företag i samband med tillståndsgivning för verksamheterna. Beträffande säkerhetsavstånd för flygtrafik till bl.a. Säve flygplats hänvisas till kommunens översiktsplan, ÖP99. Farligt gods Risk- och säkerhetsfrågor kopplade till infrastrukturen har utretts inom ramen för kommunens översiktsplanearbete. Den pågående utbyggnaden av farlederna till Göteborgs hamn har till syfte att bl.a. höja sjösäkerheten. Av den fördjupade översiktsplanen, med avseende på Transporter med farligt gods, framgår kommunens bedömning av olycksrisker etc. samt kommunens ställningstagande till de fysiska ramarna i planeringssammanhang. För de oskyddade gång- och cykeltrafikanterna har inom planområdet anlagts trafikseparerade GC-vägar utmed huvudstråken. I samband med anläggandet av planskilda korsningar etc. förutsätts GC-huvudstråken utformas med beaktande på god framkomlighet för dessa trafikantgrupper. Säkerhet Ökad säkerhet och minskad sannolikhet för transportolyckor genom förbättrad infrastruktur. Risker knutna till transporter ökar som en följd av ökad transportvolym och transportlängd för godset samt är beroende av standard på vägar och järnvägar, korsningar etc. För att begränsa riskerna byggs allt säkrare vägar, järnvägar och fordon samtidigt som kunskapskraven ökar på förarna. Totalt sett medför dessa åtgärder en ökad säkerhet och minskad sannolikhet för att en olycka ska inträffa vid transporterandet av gods. Mot detta verkar den ökade hastigheten som gör att mindre misstag kan medföra relativt stora skador. Den beräkningsmässiga sannolikheten för att en omfattande olycka ska inträffa bedöms dock vara mycket liten. I jämförelse mellan transporter på väg och järnväg bedöms järnvägstransporter generellt sett vara säkrare än fordonstransporter på väg. Någon bedömning i det specifika fallet rörande skillnaderna mellan riskerna att transportera godset på väg eller järnväg från Ytterhamnsområdet till de östra delarna av Göteborg har inte genomförts inom ramen för detta planarbete. Med beaktande av dels säkerhetshöjande åtgärder, dels föreslagna ramar kring transportlederna i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för sektorn Transporter av farligt gods, bedöms utökade transporter på det allmänna vägnätet och Hamnbanan vara möjliga. Under remisskedet har det påtalats behov av att inom planområdet, om möjligt, anvisa ett område 47

48 för uppställning av lastbilar med farligt gods. Inom hamnområdena finns områden för omhändertagande av farligt godstransporter som har direkt koppling till hamnen. För uppställning av lastbilar med farligt gods som inte har hamnen som målpunkt, och som ej är ID- och säkerhetskontrollerade av hamnen, bör en extern uppställningsplats iordningställas. Inom ramen för kommande detaljplanearbete bör därför prövas om en uppställningsplats kan anordnas inom exempelvis Halvorsäng som gränsar till Hisingsleden, väg 155 och Torslandavägen. Ökad kontroll och säkerhet av gods som transporteras via Göteborgs hamn. Kraven på kontroll och ökad säkerhet av gods har på senare år skärpts avsevärt. Som en följd härav pågår inom GHAB ett arbete med att höja det så kallade sjöfartsskyddet. Inom EU pågår också ett arbete med att förbättra sjöfartsskyddet genom utarbetande av en förordning som anknyter till SOLAS - konventionen (Safety of Life at Sea) och ISPS-koden. ISPSkoden innebär att hamnarna ska utreda potentiella terroristhot, ta fram en säkerhetsplan etc. GHAB har påbörjat detta arbete genom att ta fram en Port Facility Security Assessment. På nationell nivå har näringsdepartementet arbetat fram förslag på lagändring för att genomföra det nya sjöfartsskyddet. Näringsdepartementets förslag är för närvarande utsänt på remiss. Internationellt bedrivs skyddsfrågan även inom Internationella Sjöfartsorganisationen, IMO, som utfärdat nya regler som skärper säkerheten på fartyg och i hamnar med internationell trafik över hela världen. De skärpta reglerna innebär bl.a. att en skyddsutredning ska genomföras, en skyddsplan ska utarbetas och en skyddschef ska utses. I kommande detaljplanearbeten kommer konsekvenserna av sjöfartsskyddet på markanvändningen att belysas. Värdering av konsekvenser De skisserade förändringarna med utökad verksamhet inom Ytterhamnsområdet medför helt logistiskt att sannolikheten för att en olycka ska inträffa ökar. Samtidigt pågår ett kvalitetsarbete inom företagen och inom kommun och stat i syfte att göra verksamheterna och infrastrukturen säkrare. Detta sker genom kvalitetssäkringsarbete. Dessa förhållanden gör att risken som är en produkt av sannolikheten för och konsekvenserna av att en allvarlig olycka ska inträffa minskar. Detta utesluter dock inte att en olycka verkligen inträffar. 4.7 Sammanfattande konsekvenser av ändrad markanvändning Utveckling av hamnverksamhet och infrastruktur En utvidgning av hamnverksamheten med ytterligare hamnområden och tillhörande förstärkning av infrastrukturen ger nödvändiga förutsättningar för att Göteborgs hamn ska kunna utvecklas och stärka sin position som Nordens centralhamn och Göteborg som Nordens logistikcentrum. Utvecklingen av Ytterhamnsområdet ger förutsättningar för sjöfartstrafiken att utvecklas, vilket bedöms ligga i linje med EU:s målsättning att omfördela lastbilstransporterna till andra mindre miljöbelastande transportslag. Kulturmiljö Föreslagen utvidgning av områden för hamnverksamhet i anslutning till Älvsborgshamnen/ Arendalshamnen påverkar i första hand Älvsborgs fästning med angränsande Lilla och Stora Aspholmen, som är av kulturhistoriskt riksintresse. Riksintresset Älvsborgs fästning påverkas genom att hamnområdet kommer att få en något utökad dominans. Detta till följd av att Lilla Aspholmen exploateras samt att den historiska försvarslinjen mot Hisingen till viss del försvinner. Kommunen bedömer utifrån bestämmelserna i miljöbalken 3 kap 10 att exploateringen av Lilla Aspholmen är den långsiktigt sett bästa lösningen för de oförenliga ändamålen som bevarande kontra en exploatering innebär. Skulle det på mycket lång sikt finnas skäl och behov av att tydliggöra Lilla Aspholmen efter att området nyttjats för hamnändamål kan holmen grävas fram eftersom den kommer att övertäckas och ligga under hamnplaneytan. GHAB har i och med detta ingrepp tagit på sig ansvaret att åskådliggöra det historiska sambandet mellan Göteborg och Älvsborgs fästning genom en permanent skärmutställning för allmänheten. Det fortsatta planeringsarbetet kommer att klarlägga i vilken form kompensationsåtgärder ska vidtas som tydliggör det historiska sambandet vid 48

49 Älvsborgs fästning och som går förlorat vid utbyggnad av hamnanläggningen i anslutning till Älvsborgs-/Arendalshamnen. Naturmiljö Torsviken har höga kvaliteter som fågellokal tack vare isfrihet och god tillgång till föda, varför det föreslagits som NATURA 2000-område. Syftet med Natura 2000-området är att de i EU:s Fågeldirektiv utpekade arterna brushane, salskrake och sångsvan ska bevaras långsiktigt och att en gynnsam bevarandestatus skall upprätthållas i området. Gränsdragningen för NATURA 2000-området har diskuterats och en gemensam grundsyn formats genom att överenskommelse skett mellan Sveriges Ornitologiska Förening, SOF, kommunen och GHAB. Denna överenskommelse vidgar NATURA 2000-området jämfört med tidigare av regeringen föreslagna gränser samt innehåller också ett accepterande från parterna av framtida skisserade alternativa vägförbindelser och järnväg till Stora Risholmen och Torshamnen. I FÖP:en redovisas två av de utredda vägalternativen. Båda innebär konflikter. Vägalternativens direkta och indirekta påverkan på Torsvikenområdet kommer att ligga till grund för slutligt val av sträckning. I samband med utställningen av FÖP:en maj-okt 2004 har aktualiserats ett ytterligare väg- och järnvägsalternativ över Arendal. Alternativet har illustrerats inom det föreslagna utredningsområdet omfattande Torsviken och delar av Arendal. Utbyggnad av hamnområde norr och öster om Lilla Aspholmen innebär att ett område med ålgräs och häckningsplatser för sjöfågel kommer att försvinna, liksom bergspartiet söder om Arken. Föreslagna verksamhetsområden för mindre och medelstora företag inom bl.a. Ardalsberget och östra delen av planområdet vid Halvorsäng och Tankgatan medför att småbruten bergsterräng respektive ängs- och hagmarksområden kommer att exploateras. De föreslagna förändringarna inom mark- och vattenområdena innebär relativt sett mindre förändringar inom det storindustriella Ytterhamnsområdet. Någon nämnvärd påverkan på den biologiska mångfalden bedöms inte uppkomma, eftersom områden liknande de som avses att exploateras finns inom närområdet. Friluftsliv Utbyggnad av Göteborgs hamn mellan Älvsborgshamnen och Arendalshamnen innebär att den nu nedlagda småbåtshamnen vid Arendal försvinner. Utbyggnaden kommer också att hindra allmänhetens möjlighet att få direktkontakt med strandområdet. Möjligheter att nå vattenområdet finns dock längre västerut inom Arendalsområdet. Landskapsbild Ytterhamnsområdet präglas i dag av industrilandskapet som formats av människan och däremellan av naturlandskapet med dess vegetationsbeklädda höjdryggar. En landskapsbildstudie genomfördes i samband med GHAB:s generalplanearbete. Studien omfattar de två delområdena vid Älvsborgshamnen/Arendal (Älvsborgs fästning) respektive Stora Risholmen/Torshamnen. Båda hamnområdena är planerade för RoRo-verksamhet och erfordrar inte kranar. Studien visar på att förtöjda fartyg innebär relativt stort, men tillfälligt, ingrepp i landskapsbilden. Buller Buller inom Ytterhamnsområdet kommer främst från följande källor: hamnarna, trafiken och raffinaderierna. Från hamntrafiken är det främst containerhantering och ljud från inneliggande fartyg som bullrar. Trafikbuller över riktvärdena uppkommer längs de större trafiklederna. Från raffinaderierna är det främst fläktljud som medför buller. Åtgärder håller på att genomföras för att minska fläktbullret. Buller från hamnarna påverkar främst områdena utmed södra älvstranden. En fördubbling av godshanteringen i hamnen bedöms medföra att bullerstörningarna ökar med ca 2 dba om inget görs åt fordon och hanteringen av godset i hamnen. Ökat trafikbuller till följd av ökad godshantering bedöms bli marginell. Bullervärdena för utomhusmiljöer överskrids redan idag främst i delarna närmast Älvsborgsbron och hör samman med trafiken. Den tunga trafikens andel på bron understiger 10 %. Det ökade trafikbullret till följd av ökad godshantering bedöms bli marginellt. Bullernivåerna från raffinaderierna bedöms inte ha någon avgörande betydelse för omgivningsbullret p.g.a. att nivåerna redan är så höga på det angränsande vägnätet. 49

50 Luft Ökad godshantering inom Göteborgs hamn ger lokalt ökade föroreningar från arbets- och transportfordon. Till viss del kommer dessa föroreningar relativt sett att minska till följd av bl. a. förbättrade motorer. Sjöfarten bedöms ha en stor potentiell miljömässig utveckling. Göteborgs hamn, som omlastningsplats, kan bidra till denna utveckling genom att förbättra förhållandena i hamnen vilket i sin tur ger förutsättningar för ökande transporter med fartyg och därmed globalt en minskad miljöbelastning. Beträffande föroreningar från fartygstrafiken kan noteras att EU dels har tagit fram en strategi i syfte att minska utsläppen från havsgående fartyg år 2002, dels utfärdat rekommendationer om skyddsåtgärder och begränsningar av utsläpp av växthusgaser från fartyg. Målsättningen med strategin är att minska utsläppen från fartyg av SO 2, NOx, primära partiklar, VOC, CO 2 och utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Ett arbete pågår inom EU för att samordna medlemsstaternas hållning inom den internationella sjöfartsorganisationen, IMO. Detta för att anta strängare åtgärder för att minska fartygens utsläpp. Ikraftträdandet av bilaga VI till Marpolkonventionen med bestämmelser om förebyggande av luftförorening från fartyg är en grundläggande del av strategin. Miljökvalitetsnormer rörande bl.a. kvävedioxider måste klaras årsskiftet I anslutning till vissa större trafikleder beräknas kvävedioxidnormen komma att överskridas utan åtgärder. För att begränsa utsläppen har Göteborgs Hamn AB i sin vision formulerat målsättningen att hälften av den tillkommande godsökningen ska fraktas till respektive från hamnområdet med järnväg. Hamnbanan har under år 2004 elektrifierats vilket medverkar till en reduktion av bl.a. kväveutsläppen. Vidare har det genom länsstyrelsen, på uppdrag av regeringen och i samarbete med Göteborgs stad och Göteborgs Regionen, upprättats en åtgärdsplan/program för att klara dagens miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsens bedömning i det nu framtagna åtgärdsprogrammet är att de föreslagna åtgärderna i programmet leder till sådana förbättringar att syftet med miljöbalkens och förordningens krav uppfylls. Noteras kan att det även finns miljökvalitetsnormer för en rad andra ämnen. Vibrationer Ytterhamnsområdets belägenhet och dess avskildhet från bostadsbebyggelse gör att vibrationsstörningar ej bedöms påverka områden som planerats för bostäder. Risk och säkerhetsfrågor Den pågående verksamheten i Ytterhamnsområdet är till vissa delar mycket brandfarlig och risk för explosioner föreligger i vissa fall. I syfte att begränsa riskerna för tredje person, har utifrån den pågående verksamheten i planen översiktligt redovisats skyddsområden med olika nyttjandegrader. Transporter med farligt gods innebär alltid risker. Risk- och säkerhetsfrågor kopplade till infrastrukturen har utretts inom ramen för kommunens översiktsplanearbete. Av den fördjupade översiktsplanen Transporter av farligt gods framgår kommunens bedömning av olycksrisker etc. samt kommunens ställningstagande till de fysiska ramarna i planeringssammanhang. De åtgärder som vidtas på olika håll av berörda parter bedöms medföra att sannolikheten för och konsekvenserna av att en olycka ska inträffa minskar. Detta utesluter dock inte att en olycka verkligen kan inträffa. Kraven på kontroll och ökad säkerhet av godset har på senare år skärpts avsevärt och som följd av detta pågår flera arbeten såväl nationellt som internationellt med att förbättra sjöfartsskyddet, bl.a. inom GHAB, EU (SOLAS-konventionen: Safety of Life at Sea och ISPS-koden), näringsdepartementet och Internationella Sjöfartsorganisationen, IMO. Påverkan under byggtiden Vid byggande av kaj- och terminalområden uppkommer tillfälliga störningar, framför allt inom vattenområdena. Byggande i vatten kommer att regleras genom vattendomar med föreskrifter om och villkor för hur arbetet får bedrivas. Sammanfattande slutsats De förändringar och den möjlighet till utveckling av Göteborgs hamn och verksamhetsområdena som FÖP:en ger uttryck för påverkar mjuka parametrar som exempelvis kultur- och naturvärden, landskapsbild m.m. Att värdera mjuka parametrar mot utvecklingen och förändring av de stor- 50

51 industriella verksamhetsområdena och Göteborgs hamn, är i princip omöjligt att göra i ekonomiska termer. En prioritering måste därför göras mellan bevarande, respektive utveckling av området, i enlighet med MB 3 kap 10. I det fördjupade översiktsplanearbetet har, med utgångspunkt från kända värden och intressen, den storindustriella verksamheten prioriterats framför natur- och kulturvärdena. Natur och kulturvärdena har beaktats och utgjort en väsentlig förutsättningen för utformningen av FÖP:en. I det här fallet bedöms denna prioritering ligga i linje med en hållbar utveckling p.g.a. att omfattande storindustriell verksamhet pågår i området och att en utbyggnad och förändring av området ger bättre förutsättningar än alternativen för en långsiktig ekonomisk utveckling med god miljö och social välfärd. 4.8 Alternativ till hamnutbyggnad Vid bedömning av alternativ till markexpansion inom Ytterhamnsområdet eller lokalisering på annan plats bör man ta i beaktande vilka typer av verksamheter som bedrivs inom området och hur omgivningsberoende dessa är. Det vill säga vad som styrt företagsetableringen till just Ytterhamnsområdet, vad som är gemensamt för företagen där samt områdets nuvarande funktion. Inom översiktsplaneområdet och dess direkta närhet finns areal- och omsättningsmässigt tre stora företag etablerade utöver hamnverksamheten: PREEM och Shell raffinaderi samt Volvo personvagnar. De produkter som tillverkas inom dessa företag varierar avsevärt liksom personaltätheten. Gemensamt behov för företagen är en väl fungerande infrastruktur där hamnarna som trafiknod är en väsentlig del för godstransporterna. Utöver dessa tre stora företag finns det ett stort antal små och medelstora företag som bildar ett nätverk och till stor del är mer eller mindre kopplade till varandra och de stora företagen för utbyte av tjänster och produkter. I de generalplaner som utarbetats av företagen inom Ytterhamnsområdet är det främst inom hamnverksamheten som behov lyfts fram av utökade mark- och vattenområden i någon större omfattning. En väsentlig orsak till detta är ökade godsvolymer till följd av ökad världshandel, ökad containerisering m.m. Volymökningstakten för containergods ligger på ca 7 % per år och är prognostiserad till mellan 7 och 8 % per år för de närmaste 20 åren. Även RoRo-godset ökar i motsvarande omfattning. De alternativ som finns till en areellt utökad hamnverksamhet i Göteborgs hamn, är ändrade godsflöden antingen som landtransporter eller som en kombination av land- och sjötransporter. Ett annat alternativ är en ökad genomströmningshastighet av godset inom hamnområdet. Det senare är ett alternativ som GHAB hela tiden arbetar med för att förbättra konkurrenssituationen mot andra trafikslag och för att på affärsmässiga grunder om möjligt skjuta fram tiden för utbyggnad av nya kajer, terminalområden och ny hamndel. Även omdisponering av godsslagen inom de olika hamndelarna studeras utifrån tekniska och administrativa förhållanden. I den samhällsekonomiska bedömningen som gjorts har antagits att i det fall en utbyggnad ej kan ske inom Göteborgs Ytterhamnsområde, måste godset i stället skeppas ut via någon annan hamn eller transporteras med lastbil eller järnväg. Resultat av den samhällsekonomiska bedömningen pekar på att utskeppning via Göteborgs hamn är samhällsekonomiskt mycket lönsamt. Det utökade arealbehovet för hantering av containergodset förutses klaras inom Skandiahamnen genom bl.a. omdisponering av godsslagen. Vidare genom införande av nya hanterings- och lagringssystem samt genom viss anlöpsstyrning. 4.9 Utvärdering Alternativens överensstämmelse med närings- och trafikpolitiska mål Regeringen betonade i propositionen Transportpolitik för en hållbar utveckling (1997/98:56), att transporterna syftar till att uppnå överordnade välfärdsmål och att transportsystemet måste ses som en helhet. De transportpolitiska målen består av ett övergripande mål och fem delmål. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktig hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Delmålen är följande: Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet En säker trafik En god miljö En positiv regional utveckling Ett jämställt transportsystem 51

52 Det pågående FÖP-arbetet bedöms gå i den riktning som utpekas i propositionen (1997/98:56), dvs. att transportsystemets tillgänglighet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses inom ramen för högt ställda krav på trafiksäkerhet, att transportsystemet bidrar till regional balans och att en god miljö och hushållning med naturresurser främjas. I den samhällsekonomiska bedömningen rörande en hamnutbyggnad görs bedömningen att en utbyggnad av hamnverksamheten innebär en samhällsekonomisk stor nytta. Noteras ska dock att den samhällsekonomiska bedömningen är upplagd så att de mjuka värdena (kultur och natur) inte åsatts ett ekonomiskt värde, detta med anledning av att det i princip inte går att värdesätta intrånget i t.ex. en del av ett kulturhistoriskt riksintresse. Alternativens överensstämmelse med de miljöpolitiska målen De miljöpolitiska målen grundas på Svenska miljömål, miljömål för ett hållbart Sverige, prop. 1997/98:145. I propositionen anges att det övergripande målet för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. I arbetet med de nationella miljömålen kommer riksdagen att genom förordningar fastställa nationella miljökvalitetsmål. Av de miljökvalitetsmål som berörs av hamnutbyggnaden kommer flertalet att påverkas i positiv riktning. För närvarande (dec 2003) har regeringen lagt fast miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid och kvävedioxider, svaveldioxid, bly, bensen och partiklar (PM 10) i utomhusluft samt för fisk- och musselvatten. Med den föreslagna markanvändningen inom FÖP-området bedöms gällande miljökvalitetsnormer att kunna innehållas. Den omfattande och ökande fordonstrafiken inom Göteborgs centrala större trafikleder bedöms medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids om inte åtgärder vidtas. Med anledning av detta har ett åtgärdsprogram upprättats. För att bidra med förbättringar har GHAB som vision uttalat att 50 % av den förväntade godsökningen fram till år 2020 via Göteborgs hamn ska transporteras till respektive från hamnen med järnväg. GHAB:s järnvägsgeneralplan (2003) visar att med kvalificerad styrning och vissa förändringar och utbyggnader av spår kan visionen uppnås. Den till planförslagen redovisade markanvändningen samt de föreslagna miljöförbättrande åtgärderna gällande störningar och utsläpp kopplade till enskilda verksamheter, jämte det allmänna miljömedvetandet, gör att planförslagen bedöms bidra i riktning mot att de stora miljöproblemen i Sverige begränsas. I en avvägning mellan att å ena sidan bevara mark- och vattenområdet vid Lilla Aspholmen som del av det kulturhistoriska riksintresset KO6, med Älvsborgs fästning, och att å andra sidan ta denna del i anspråk för hamnverksamhet i Göteborgs hamn som också är av riksintresse anser kommunen hamnverksamheten mer långsiktig, dock med målet att i enlighet med MB 2 kap visa hänsyn till och beakta bevarandevärdena i så stor utsträckning som möjligt. Bedömningen grundas på att stärka Göteborg som Sveriges logistikcentrum och Göteborgs hamns funktion som Nordens centralhamn. Som stöd för denna uppfattning ligger bl.a. den samhällsekonomiska bedömningen. Noteras kan att Lilla Aspholmen och vattenområdet runt holmen i huvudsak kan återställas om och när den planerade hamnverksamheten upphör. Torsvikenområdet som NATURA 2000-område prövas som ett separat ärende. För området kommer länsstyrelsen att upprätta en bevarandeplan för att skydda vissa fågelarter. En överenskommelse mellan Sveriges Ornitologiska Förening och kommunen har slutits i vilken det formulerats en gemensam grundsyn kring området. Torsvikenområdet har i den nu föreliggande FÖP:en föreslagits ingå ett utredningsområde, detta i avsikt att med ytterligare fördjupade väg- och järnvägsstudier finna en markanvändning som kan accepteras av både bevarande- och exploateringsintressena. Bedömning om betydande miljöpåverkan Begreppet betydande miljöpåverkan är en bedömning som görs av länsstyrelsen. Bedömningen sker utifrån MB 6 kap 4. I denna prövning bedöms i vilken omfattning verksamheten kan antas komma att påverka miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Bedöms projektet av länsstyrelsen medföra betydande miljöpåverkan ska verksamhetsutövaren genomföra ett s.k. utökat samråd, med en större krets berörda, innan det slutliga MKB-dokumentet tas fram. Inom Ytterhamnsområdet har som tidigare nämnts ett antal verksamheter etablerats som bedöms att medföra betydande miljöpåverkan. För vissa av dessa verksamheter har prövning genomförts eller pågår enligt miljöbalken. 52

53 Inom ramen för det fördjupade översiktsplaneförslaget avvägs mot varandra stående riksintressen enligt 3 kap 6 och 7 (Natur- och kulturvård, friluftsliv respektive industri, energi, infrastruktur). Miljöuppföljning Miljöuppföljning med avseende på de verksamheter som bedrivs inom Ytterhamnsområdet sker genom de enskilda företagens miljö- och kvalitetsprogram. Vissa av verksamheterna är tillståndspliktiga och prövas mot reglerna i miljöbalken samt dess förordningar. Miljöuppföljning rörande trafikeringen kopplat till bl.a. verksamheterna inom Ytterhamnsområdet ombesörjs av Vägverket respektive Trafikkontoret som huvudmän för väghållningen. Inom Göteborgs kommun pågår genom bl.a. Trafikkontoret ett planeringsarbete i syfte att minska bilismens omgivningspåverkan. Bakgrunden är att vissa gator och vägar är kraftigt trafikbelastade vilket bl.a. påverkar framkomligheten lokalt samt medför omfattande utsläpp som påverkar luftkvaliteten och klimatet på jorden i stort. Trafiken bedöms dessutom komma att öka enligt prognoserna. Parallellt med detta arbete pågår även ett arbete med en åtgärdsplan för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxider till årsskiftet 2005/ Detta arbete genomförs av länsstyrelsen på uppdrag av regeringen och i samarbete med Göteborgs stad och Göteborgsregionens kommunalförbund. Ett förslag till åtgärdsplan har utarbetats och varit föremål för samråd. Beslut i ärendet har fattats av regeringen om tillsättande av en särskild utredare som skall analysera åtgärdsprogrammets förutsättningar att uppfylla miljökvalitetsnormer på olika områden mm. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober Vidare har regeringen i dec 2004 fastställt ett åtgärdsprogram och utpekat de åtgärder som behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall kunna uppfyllas i Göteborgsregionen. Regeringen har även uppdragit åt länsstyrelsen att upprätta ett förslag till kompletterande åtgärdsprogram för att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid skall kunna uppfyllas i regionen. Förslaget skall vara klart senast i dec Under år 2005 har även inletts en förstudie angående kapacitetshöjande åtgärder på Hamnbanan. I denna förstudie ingår även att se över robustheten i kopplingen av Hamnbanan till det övriga stomjärnvägsnätet. Verksamheternas art i Ytterhamnsområdet genererar omfattande trafik som till viss del berör trafikförhållandena i Göteborgs centrala del. I syfte att reducera trafikrörelserna i centrala Göteborg och minska oönskade konsekvenser till följd av trafiken, pågår en separat studie för att finna annat läge för en eller flera kombiterminaler i anslutning till större trafikled och järnväg inom Göteborgsområdet. Studien leds av Stadsbyggnadskontoret tillsammans med Vägverket och Banverket. Robusthet I begreppet robust ligger ekologiska, sociala, tekniska och ekonomiska aspekter. I den översiktliga planeringen prövas dessa aspekter utifrån ett helhetsperspektiv. Robustheten prövas i det här fallet med utgångspunkt från en organisk samhällsutbyggnad, där pågående markanvändning är en förutsättning i planarbetet. Även om en separat robusthetsutredning inte gjorts inom ramen för FÖP-arbetet har frågor rörande robusthet varit en indirekt aspekt som legat till grund för den nu föreliggande FÖP:en. Som exempel på detta kan nämnas bedömningen och redovisningen av skyddsområden runt de riskfyllda verksamheterna i Ytterhamnsområdet samt ett parallellt generalplanearbete rörande järnvägstrafiken kopplat till hamnverksamheten. 53

54 5 Fortsatt arbete 5.1 Utredning och planering på kommunal nivå För genomförandet av intentionerna i denna fördjupade översiktsplan krävs bl.a. formella detaljplaner och tillståndsprövningar enligt miljöbalken samt, i vissa fall, vattendom. Nedan beskrivs kortfattat handläggningen av pågående FÖP-arbete och förslag till fördjupad planering. FÖP:en kommer efter att komplettering av planhandlingarna nu genomförts, enligt upprättat utställningsutlåtande baserat på inkomna synpunkter rörande utställningsförslaget dat maj 2004, att ställas ut igen enligt PBL 4 kap 6. Därefter ska kommunen ånyo sammanställa inkomna synpunkter och i ett utlåtande redovisa sina förslag med anledning av dessa innan planen antas av kommunfullmäktige. Utställning av FÖP:en genomfördes under majokt Med anledning av inkomna synpunkter under utställningstiden har planförslaget kompletterats med två nya avsnitt 3.8 Motiveringar till ställningstagande och 3.9 Överväganden kring riksintressen och andra värden som redovisas i FÖP:en. Vidare har ett nytt väg- och järnvägsalternativ till Stora Risholmen illustrerats inom föreslaget utredningsområde i nordöstra delen av planområdet. Textjusteringar har också genomförts som en följd av fattade beslut som berör planförslaget. I övrigt hänvisas till upprättat utställningsutlåtande. Följande detaljplanearbete pågår inom Ytterhamnsområdet: Ändring av Nordatlanten från allmän plats/gata till kvartersmark, hamnändamål. Följande utrednings- och detaljplanearbete initieras inom Ytterhamnsområdet i samband med FÖParbetet: Tankgateområdet väster om Shell raffinaderi. Utbyggnad av planskild korsning med Hamnbanan krävs senast år 2008 om den prognostiserade järnvägstrafiken faller in. Den befintliga plankorsningen Hamnbana/Oljevägen kommer då att ersättas med en planskild korsning. Ett direkt samband föreligger mellan den planskilda korsningen och det framtida Ytterhamnsmotet. Dessutom föreligger ett direkt samband mellan Ytterhamnsmotet och det befintliga Vädermotet. Fördjupade vägnätsstudier och detaljplan erfordras. Spårreservat för persontrafik mellan Sannegården och Amhult, Torslanda. Fördjupade studier erfordras som underlag för ett framtida spårreservat inom eller i anslutning till vägområdet för väg 155, Torslandavägen. Arendal-Älvsborgshamnen. För utbyggnad av RoRo-hamnen över Lilla Aspholmen krävs ändring av gällande detaljplan samt att den planerade utbyggnaden prövas inom ramen för en vattendom. En formell prövning mellan riksintressena Älvsborgs fästning, KO6, och Göteborgs hamn kommer att ske inom ramen för detaljplanen. RoRo-hamn vid Stora Risholmen. För utbyggnad av RoRo-hamnen vid Stora Risholmen krävs detaljplan samt vattendom. Vidare krävs en prövning av väg- och järnvägssträckning mellan Risholmen och överordnat väg- och järnvägsnät i förhållande till NATURA området vid Torsviken och ev. i förhållande till skyddsområden vid PREEM-raffinaderi. Halvorsäng. För utbyggnad erfordras fördjupade studier och detaljplaneläggning. Ardalsberget. För ny småindustrimark krävs detaljplaneläggning. Detaljplanearbete i Ryahamnen, Färjenäs. Utbildningsanläggning för Räddningstjänsten. Förslaget till fördjupad översiktsplan innehåller ett antal förslag som vid genomförande kommer att kräva investeringar. Ett antagande av planen ska inte ses som ett ekonomiskt godkännande av respektive förslag. Berörda nämnder/styrelser, och i förekommande fall kommunstyrelsen/kommunfullmäktige, ska ges möjlighet att bestämma genomförandetakten, göra prioriteringar samt ta ställning till de ekonomiska konsekvenser som respektive förslag medför. De ekonomiska konsekvenserna av varje förslag ska presenteras för berörd nämnd innan beslut om genomförande fattas. 54

55 5.2 Utredning och planering på statlig nivå Följande statliga utredningsarbete pågår respektive initieras inom Ytterhamnsområdet i samband med FÖP-arbetet: Torsviken. En bevarandeplan tas fram av länsstyrelsen. Planeringsarbetet har inletts under år Väg 155, Torslandavägen. Detaljstudier pågår som underlag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Vidare pågår även förstudie av framtida tänkbara trafikplatslägen utmed väg 155, Torslandavägen. Ett förstudiearbete har inletts under år Väg 155, Torslandavägen. För utbyggnad av de föreslagna trafikplatserna Ytterhamnsmotet och Sörredsmotet erfordras arbetsplan alternativt detaljplan. Ombyggnad av Vädermotet bör kunna ske utan detaljplaneändring. Ny Hamnbana, där Banverket är huvudman. Inom ramen för en förstudie,rörande kapacitetsförstärning, studeras i samarbete med kommunen en alternativ sträckning. dessa områden kräver fördjupade studier som underlag för detaljplaneläggning. Skandiahamnen och området norr därom är inte detaljplanelagt. Större förändringar av markanvändningen inom detta område bör dock föregås av detaljplaneläggning. Med tanke på bl.a. förhållandet till Aspholmarna är det önskvärt med ett mycket snabbt beslut om att föra ärendet vidare. 5.3 Miljöutredning Det fysiska planeringsarbetet på översiktlig planeringsnivå går ut på att lyfta fram och lösa övergripande, ofta tekniska, problem samtidigt som de mjuka parametrarna (ex. bevarandevärden, sociala och estetiska aspekter) som oftast inte är mätbara ska beaktas. Efter att helheten i planeringen lagts fast ska detaljerna lösas genom detaljplaneläggning. En viktig del i detaljplaneläggningen är en analys av miljökonsekvenserna. En översiktlig planeringsfråga som kvarstår att lösa rör Torsvikenområdet som har beslutats av regeringen som ett så kallat NATURA område. Som ett led i detta arbete har som tidigare nämnts en överenskommelse träffats mellan Sveriges Ornitologiska Förening och kommunen angående en gemensam grundsyn som bygger på tre huvudkriterier. Arbetet med avgränsningen av området och upprättande av en bevarandeplan pågår. I översiktplanen redovisas förändring av markanvändningen, främst i anslutning till trafikmoten utmed Torslandavägen och i de västra delarna av översiktsplaneområdet vid Älvsborgshamnen, Arendal och Stora Risholmen. En förändring av 55

56

57 Samhällsbyggnadsenheten Rolf Bondeson Arkitekt GRANSKINGSYTTRANDE $bd Öpa INKOM Åtgärd\, Sma kontoret Kännedom 0 N 200, Kopia n v Utd Ea 4 Diarienummer Sida (5) Stadsbyggnadskontoret Översiktsplaneavdelningen GÖTEBORG Fördjupad översiktsplan för Ytterhamnsområdet, Göteborgs kommun Utställningshandlingar 31 maj 2005 Denna fördjupade översiktsplan innebär bl. a. att en del av den gamla och riksintressanta fästningsmiljön Nya Älvsborg tas i anspråk för hamnverksamhet. Kulturminnet ställs i planen mot hamnverksamheten och får vika för denna. Även hamnen utgör emellertid ett riksintresse av långsiktig karaktär och är samtidigt i hög grad ett starkt samhällsintresse. Länsstyrelsen finner i sammanhanget anledning att framhålla att kommunen enligt kulturminneslagen allmänt har ett betydande delansvar för stadens uttryck för sin historia. En kvarstående fråga som med hittillsvarande erfarenheter finns anledning att ställa är därför om hamnen vid nästa utbyggnadstillfälle är beredd att föreslå utbyggnad även över Stora Aspholmen. Granskningsyttrandet lämnas med stöd av 4 kap 9 plan- och bygglagen och utgör statens samlade uppfattning om planen vad gäller Länsstyrelsens ingripandegrunder enligt 12 kap PBL. Av ett sådant yttrande skall framgå om planen inte tillgodoser riksintressen eller på annat sätt inte fyller kraven i frågor där Länsstyrelsen har skyldighet att pröva efterkommande detaljplaner. Förutom riksintressen berör detta hälsa och säkerhet, mellankommunala frågor eller miljökvalitetsnormer. i ett senare planeringsskede. Yttrandet utgör enligt plan- och bygglagen en del av översiktsplanen och skall därför fogas till själva planen när den antagits i likhet med kommunfullmäktiges beslut om antagande. Sammanfattande ställningstagande Med den utformning planen nu fått i utställningsskedet godtar Länsstyrelsen kommunens avvägning av riksintressena till den del de inte berör utredningsområdena. De två industrikvarteren mellan Preem och det södra järnvägsalternativet binder emellertid upp läget för det ena tillfartsalternativet för Hjärtholmen -- Risholmen och borde därför även dessa ha ingått i utredningsområdet. I denna del godtar Länsstyrelsen således inte planen. När det gäller Älvsborgs fästningsmiljö och Lilla Aspholmen bedömer Länsstyrelsen i likhet med kommunen, att det är ett tillgodoseende av Göteborgs hamns intresse som på lämpligaste sätt långsiktigt främjar hushållningen med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Därför kommer Länsstyrelsen inte att överpröva detaljplaner som stämmer överens med den fördjupade översiktsplanen i denna del. Pla glsamhällsbyggnad\afmän\plan allmän\kommuner\\göteborg\öpföp\f 1282 ytterhamnen\ gr.yttr- f 1282 föp ytterhamnarna.doc Postadress: Besöksadress: TelefonlFax: Webbadress: E-post: (växel) samby@o.ist.se 45

58 GRANSKNINGS- Diarienummer Sida LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE (5) VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Gbg F 1282 nens utförande lämnar två alternativ, vilka båda påtagligt skadar Älvsborgs fästningsmiljö. Kommunen får avgöra i kommande detaljplanering vilket utförande som utgör en i sammanhanget lämplig lösning. Genom arbetet med översiktsplanen har mycket kunskap tillförts om hamnens funktion i vid mening. Fokus har dock legat på hamnens påverkan på Älvsborgs fästning men också på Torsviken, som under planarbetets gång anmälts som Natura 2000område. Trafikfrågorna har lösts i många detaljer, men vissa viktiga delar av huvudtrafikmatningen kvarstår att hantera. Övriga riksintressen har inte tillgodosetts, men har i vissa delar betecknats som utredningsområden. De ingår därför i praktiken inte i planen. Flera allvarliga konflikter kvarstår inom dessa. Gällande miljökvalitetsnormer enligt 5 kap MB har iakttagits och Länsstyrelsen bedömer i likhet med kommunen att de inte kommer att överträdas till följd av planen. Länsstyrelsen bedömer vidare att frågor som berör mark- och vattenområden och som angår angränsande kommuner kan samordnas på ett lämpligt sätt. Bebyggelse enligt planen bedöms slutligen inte bli olämplig med hänsyn till boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. Dock kvarstår flera konflikter med riskanknytning genom de nämnda utredningsområdena. Hur riksintressen behandlats i planen Översiktsplanen berör flera riksintressen som står i konflikt med varandra. Av dessa konflikter har genom översiktsplanen egentligen endast en enda lösts, nämligen konflikten mellan å ena sidan utbyggnad av nya kajer med upplagsytor i Arendal och å andra sidan Älvsborgs fästning såsom riksintresse för kulturmiljövården. Därvid anges hamnområde över Lilla Aspholmen - en fysisk del av fästningsmiljön. Enligt Länsstyrelsens mening skadas därvid riksintresset påtagligt genom att en del av fästningsmiljön antingen sprängs sönder eller täcks av massor. Efter detta blir det knappast möjligt att efter plangenomförandet förstå hur fästningen har fungerat i hamninloppet. I översiktsplanen anges att kommunen bedömer att Göteborgs hamn är det mest långsiktiga riksintresset enligt 3 kap 10 miljöbalken. Vid bedömningen har då tagits hänsyn även till närbelägna Volvo/Danafjord AB:s intresse att i Arendal fortsatt kunna driva Volvos utvecklingsverksamhet i oförändrad miljö. Volvo är inte formellt utpekat såsom riksintresse för industrianläggningar, men skulle troligen kunna ges denna status vid en helhetsbedömning för Sverige av det berörda centrala verket. Lösningen av två andra stora konflikter har emellertid skjutits på framtiden genom att stora områden av planen i ett sent skede angetts som utredningsområden. Härigenom blir planens värde för framtiden begränsat, även om själva planarbetet har tillfört en betydande mängd värdefull kunskap. Konflikter kvarstår således mellan Torsviken som Natura 2000-område och hamnens försörjningsleder samt även mel 46

59 GRANSKNINGS- Diarienummer Sida LÄNSSTYRELSEN YTTRANDE (5) VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Gbg F 1282 lan utbyggnad av oljeraffinaderiet Preem och hamnens försörjningsleder. Såsom planen är redovisad binder den upp läget för det ena tillfartsalternativet för en utbyggd hamn till att gå tätt inpå Preems södra gräns. Detta är inte godtagbart med hänsyn till Preems verksamhet och utbyggnadsmöjligheter. De två industrikvarteren söder därom borde därför även dessa ha ingå i utredningsområdet och markanvändningen där i förekommande fall kunna bli föremål för prövning i ett senare skede. Berörda riksintressen är således tillgodosedda i planen endast vad avser Göteborgs hamn på bekostnad av Lilla Aspholmen såsom en väsentlig del av Älvsborgs fästning. I planen med sin miljökonsekvensbeskrivning finns argument för detta. Dessa visar att det i dagens läge dels skulle innebära en alltför stor momentan investering att utvidga hamnen till föreslagna Hjärtholmen- Risholmen, dels att en utbyggnad riskerar komma i konflikt med Torsviken såsom Natura 2000-område. Konflikten med Natura 2000-området och Volvo/Danaf ord AB jämte svårigheter med långsiktigt investeringskapital i hamnen förklarar således till stor del att Lilla Aspholmen exploateras, trots att detta innebär påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården Nya Älvsborg. Från kulturhistorisk synpunkt är det enligt Länsstyrelsens mening dock inte avgörande vilket av planens utförandealternativ för Lilla Aspholmen som väljs bortsprängning eller övertäckning utan sprängning. Länsstyrelsen ser därför ingen anledning att från statens sida kräva att ett visst alternativ skall utföras. Tankeväckande är emellertid att det f. d. Arendalsvarvet endast existerade under en påtagligt kort tid på platsen. Kanske hamnen inom en viss framtid på liknande sätt skulle komma att ha annorlunda förutsättningar mot idag eller komma att använda sina upplagsytor på ett oförutsett sätt. Då kan måhända uppkomma önskemål att återställa Älvsborgs fästningsmiljö till tidigare utseende. Alternativet i planen med övertäckning utan sprängning fyller därmed en angelägen funktion inför kommande ställningstaganden i detaljplan. När Lilla Aspholmen tas i anspråk för hamnverksamhet försvinner den sista möjligheten för allmänheten att mellan Älvsborgsbron och Torsviken nå Göta älv. Ett väsentligt grönstråk går förlorat som tidigare bestämts i Öp 99 samt i gällande detaljplan. Även detta får ses mot de avvägningar mellan Torsviken och Volvo/Danafjord AB:s utvecklingsområden som gjorts både genom lagstiftning och i andra sammanhang än inom översiktsplanens ram. Grundområden med ålgräs väster om Lilla Aspholmen ianspråktas som hamnområde. Riksintresset för yrkesfisket har fått vika för hamnutbyggnaden, såsom mera långsiktig. Flera andra frågor som inte innebär konflikter med riksintressen har naturligtvis lösts eller delvis lösts i planen. Bl a visas en tydligare koppling mellan hamnen och Torslandavägen, liksom en mängd lösningar på andra trafikfrågor och på bangården med kombiterminal vid Älvsborgs bangård. Det saknas en översikt över hur riksintressena behandlats i planen. I något fall är förekommande riksintressen inte nämnda, se Vägverkets yttrande

60 GRANSKNINGS- Diarienummer Sida LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN YTTRANDE (5) Slutligen måste ändå frågan ställas om hamnen vid nästa utbyggnadstillfälle är beredd att föreslå en utbyggnad även över Stora Aspholmen med samma argument som nu och liksom tidigare. Miljökvalitetsnormer Planen innehåller en tillfredsställande argumentation att ett genomförande av planen inte kommer att medföra att gällande miljökvalitetsnormer överträds på grund av hamnens verksamhet. Om så ändå skulle bli fallet bedömer Länsstyrelsen för sin del att det skulle finnas välgrundad anledning att i första hand begränsa annan trafik än hamnens biltransporter. Beredning, deltagande Yttranden över planen har till Länsstyrelsen inkommit från Vägverket och Försvarsmakten. Banverkets synpunkter har efterlysts. Kopior av yttrandena överlämnas till kommunen för kännedom. Detta granskningsyttrande har beslutats av länsöverdirektör Göran Bengtsson efter föredragning av arkitekt Rolf Bondeson, samhällsbyggnadsenheten. I den slutliga handläggningen har även Sten Hedelin, samhällsbyggnadsenheten; Rolf Hammarling, samordningsenheten; Jan-Gunnar Lindgren, kulturmiljöenheten; Jan Olofsson, miljöskyddsenheten; Gert Gustafsson, enheten för skydd och säkerhet; samt Katarina van Berlekom, naturvårdsenheten, deltagit. Göran Bengtsson Rolf Bondeson 48

61 GRANSKNINGS- Diarienummer Sida LÄNSSTYREI.SFN YTTRANDE (5) VÄSTRA GÖTALÄNDS LÄN Gbg F 1282 Bilagor: Yttranden från Vägverket Försvarsmakten Kopia till: Banverket Västra Banregionen Kommunstyrelsen i: Boverket Öckerö kommun Jernhusen AB, Region Väst Länsstyrelsen/ Göteborgs stadsmuseum Enheten för civil beredskap Sjöfartsverket, Västkustens Sjötrafikom- Kulturmiljöenheten råde Sjöfartsverket Vänerns Sjötrafikom- Miljöskyddsenheten råde Naturvårdsenheten Svenska Kraftnät Vattenvårdsenheten Försvarsmakten, Avveckl.org. Älvsborgs Rättsenheten Amfibieregemente, Box 5155, V Samordningsenheten FRÖLUNDA Socialenheten Vattenfall Naturgas AB Samhällsbyggnadsenheten enligt Vattenfall Västnät AB expeditionslista Vägverket Region Väst, Kundbehov o samhälle 277 Utställningsutlåtande 2 jan06.doc

62 KARTFÖRKLARINGAR Förklaring till karta 2: D D1 R R R1 R2 R3 R4 R5 R6 Detaljplaner Områden med detaljplan Riktlinjer och rekommendationer Områden med endast generella rekommendationer Områden med bestående fritidsbebyggelse Områden av intresse för tätortsbebyggelse på kort sikt Områden av intresse för tätortsbebyggelse på längre sikt Områden med stora friluftsvärden Områden med stora naturvärden Områden med stora kulturvärden R12 Områden för avfallsupplag F F1 F8 F9 Förordnanden och reservat Naturreservat Byggnadsminnen, begravningsplatser m.m. Byggnadsförbud vid väg Förklaring till karta 3 Användningsområde Kommentar angående användning 1 Yrkesfiske Grundområden ner till 6 meters djup är av riksintresse 2 Övriga områden med stora naturvärden Natura 2000, Torsviken, EU:s Fågeldirektiv, avsnörd havsvik. Avgränsning enligt överenskommelse mellan SOF, Kommunen och GHAB. 3 Friluftsliv Naturreservat och strandskydd gäller för vissa strandområden. 4 Kulturvärden Nya Älvsborg välbevarad fästning i inloppet till Göteborg anlagd På Stora Asphol men finns en begravningsplats. Fästningen är statligt byggnadsminne. 5 Industriell Produktion och Totalförsvar Riksintressen för industriell produktion, bilindustrin, raffinaderierna och oljelager. 6 Energiproduktion På holmarna vid Torsviken har etablerats tolv vindkraftverk. 7 Energiproduktion och energidistribution Naturgas ingår i Göteborgs fjärrvärmeproduktion. Ledning mot Kungälv/Stenungsund är anlagd utmed Hisingsleden. 8 Energiproduktion och energidistribution Biogasanläggning har byggts vid Ryaverket. Gasen kommer att distribueras via naturgasnätet. 9 Energiproduktion och energidistribution Shell och Preem raffinaderier levererar spillvärme till Göteborgs fjärrvärmenät. Energi utvinns ur Ryaverkets avloppsvatten och används i fjärrvärmesystemet. 10 Kommunikationer Hamnbanan elektrifieras. På sikt finns behov av att bygga ut banan till dubbelspår enligt Banverkets pågående utredning. 11 Kommunikationer Göteborgs hamn och farlederna har utpekats som riksintresse. Muddertipplatser är av stor betydelse för hamnens funktion. 12 Kommunikationer Kombiterminaler. Ett lämpligt läge bedöms vara vid Ytterhamnarna. 13 Kommunikationer Torslandavägen (länsväg 155, till Syrhåla-mo tet i väster) och Tankgatan är av riksintresse 14 Avloppshantering Ryaverket. Slam som restprodukt vid verket transporteras bort till bl.a. bergrummet vid Torsviken.

63

64 ILLUSTRATION Specificerad användning av mark- och vattenområden Nuvarande markanvändning ANTAGANDEHANDLING Förändring på lång sikt Förändring på kort sikt Huvudsakligen arbetsplatser Särskilt stora värden Huvudsakligen arbetsplatser Deponi Vägar, gator och mot Petrokemisk verksamhet Vägar och gator Järnväg Farled Grönområden Kraftvärmeverk Vägar, gator och mot Utfyllnadsområde Järnväg Friområde Brandövningsplats Järnväg Vatten Rörstråk Grönområde Kollektivtrafik Farled av riksintresse Parker, idrotts- och friluftsomr. Hamnverksamhet Kontor, industri, lager, hamn, mm Kontor, industri, lager, hamn, mm KT Kombiterminal Gränser Grönområde Plangräns lede n Industriverksamhet mm Natur-, kultur- och friluftsliv Hisi ngs Utredningsområde Syrhålamotet Natura 2000 Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Preem Raffinaderier "Sörredsmotet" Torsviken KT Norra Arendal Natura 2000 AGA Nynäs Ardalsberget Raffinaderier Vädermotet "Ytterhamnsmotet" Shell Raffinaderier Ivarsbergsmotet Arendal Mudder Arken KT Rya Skog 5 Älvsborgshamnen Stora Risholmen Lilla Aspholmen Skarvikshamnen Ryahamnen Älvsborgsbron Skandiahamnen Hjärtholmen Stora Aspholmen Nya Älvsborgs Fästning Torshamnen 5 Torshamnsleden Böttöleden ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG FÖRDJUPAD FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET Karta 1:2 FFNS Samhällsplanering, Göteborg 20 april P/3600/ /gis/Arbetsytor_ m

65 Detaljplanelagda och strandskyddade områden ANTAGANDEHANDLING Detaljplanelagt område Områden med endast generella rekommendationer enl. ÖP99 R R2 Skydds- och bedömningszoner kring leder, ledningar mm enl. ÖP99 Strandskydd enl. ÖP99 Syrhålamotet F9 Byggnadsförbud vid väg enl. ÖP99 F9 R2 R12 R D1 "Sörredsmotet R2 Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket R D1 R5 Torsviken R D1 R R5 R R4 R3 Norra Arendal Vädermotet F9 R6 "Ytterhamnsmotet" R R2 R Ardalsberget Ivarsbergsmotet Arendal R1 R12 R Arken Älvsborgshamnen RStora Risholmen R4 Lilla Aspholmen F1 F1 D1 Rya Skog Skarvikshamnen Ryahamnen Älvsborgsbron Skandiahamnen Hjärtholmen R5 Stora Aspholmen F8 Nya Älvsborgs Fästning F8 Torshamnen R ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG FÖRDJUPAD FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET FFNS Samhällsplanering, Göteborg 20 april 2006 P/3600/ /gis/Arbetsytor_2005 Karta m

66 5 Riksintressen och andra intressen enl. miljöbalkens kap. 3 och 4 Syrhålamotet Riksintresse, industri Mudderdeponi Riksintresse, hamn Kustskärgårdslinje, enl ÖP99 Riksintresse, kulturvärden Riksintresse, järnväg Riksintresse, väg Riksintresse, naturgasledning Natura enligt överenskommelse ANTAGANDEHANDLING 1 osv Se separat förteckning i planbeskrivningen Riksintresse, farled 13 5 Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket "Sörredsmotet 9 Torsviken Norra Arendal 2 12 Vädermotet "Ytterhamnsmotet" Ardalsberget Arendal 9 Ivarsbergsmotet 8 Arken Älvsborgshamnen Stora Risholmen Lilla Aspholmen Hjärtholmen Skarvikshamnen Ryahamnen 11 3 Älvsborgsbron Skandiahamnen 6 Stora Aspholmen Torshamnen Rya Skog 4 Nya Älvsborgs Fästning 1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG FÖRDJUPAD FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET Karta 3 FFNS Samhällsplanering, Göteborg 20 april P/3600/ /gis/Arbetsytor_ m

67 Skyddsområden i Ytterhamnen, se även planbeskrivningen A Inom dessa områden får riskfylld verksamhet lokaliseras. Erforderliga skyddsåtgärder prövas i särskild ordning. B Inom dessa områden avses främst mindre företag med ej riskfylld verksamhet placeras. Denna typ av område kan ingå som del i skyddsområde. C Området skall hållas helt fritt från alla anordningar som kan försvåra räddningsinsatser. Upplag får ej anordnas som kan bidra till brandspridning. För skyddsområde runt riskfylld verksamhet skall en bredd av 100 m eftersträvas. Dessutom skall, ett sammanlagt skyddsområde av 175 m utanför grönmarkerat område, också eftersträvas. Det senare skyddsområdet kan vara sammansatt av olika skyddsområde typ B, D och E. D E ANTAGANDEHANDLING Inom dessa områden kan gator, leder och järnvägar placeras Inom dessa områden kan oljeledningar läggas, dock med vissa restriktioner beträffande gasmätarbyggnader etc. Skyddsavstånd mellan oljeledningar och gata bör normalt uppgå till 15m, dock kan i undantagsfall 5m accepteras. Därvid måste dock gatan förses med tillfredsställande vägräcken. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG FÖRDJUPAD FÖR YTTERHAMNSOMRÅDET Karta 4 FFNS Samhällsplanering, Göteborg 20 april P/3600/ /gis/Arbetsytor_ m

68 FÖP:en antogs av kommunfullmäktige den 20 april Som underlag för FÖP:en ligger den kommuntäckande översiktsplanen ÖP 99 och ett antal delutredningar som utgör bilagor till den fördjupade översiktsplanen. Planen består av en beskrivningsdel med föreslagna förändringar i användningen av mark och vatten jämte ett antal kartor som redovisar den fysiska avgränsningen. I den till planen hörande MKB:en tydliggörs de intressen som finns inom området samt de konflikter som uppkommer vid förändringar. FÖP:en har efter utställningen kompletterats med länsstyrelsens granskningsyttrande dat Göteborgs Stadsbyggnadskontor, sbk@stadsbyggnad.goteborg.se Box 2554, Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Telefon Fax