Jeanette Carlsson Cornelia Gudmundsson

Transkript

1 Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor ur ett elevperspektiv The Pupil s Perspective on counseling in Independent High Schools Jeanette Carlsson Cornelia Gudmundsson Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Examinator: Urban Nilsson Handledare: Therese Vincenti- Malmgren

2 Sammanfattning De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studieoch yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie. Nyckelord: behov, elevperspektiv, fristående gymnasieskolor, förväntningar och studie- och yrkesvägledareprofessionen 1

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Frågeställning Begreppsförklaringar 5 2. TEORIBAKGRUND Fristående skolor Läroplanen för de frivilliga skolformerna - Lpf Den nya skollagen Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering Vägledningsteorier Karriärteorier Dilemman inom studie- och yrkesvägledning Inlärd hjälplöshet Tidigare forskning Studie- och yrkesvägledning på fristående grundskolor. Välfungerande eller bristfällig? Vägledare på fristående gymnasieskolor En udda fågel - om studie- och yrkesvägledare på fristående gymnasieskolor METOD Metodval Utformning av enkäten Urval Bortfall Genomförandet Validitet och Reliabilitet Forskningsetik RESULTAT Svar på enkätfrågorna Skillnader beroende på skola Skillnader beroende på kön ANALYS OCH DISKUSSION Metoddiskussion Diskussion om teoretisk bakgrund och resultatet av enkäterna Slutdiskussion KÄLLFÖRTECKNING 37 BILAGOR 2

4 1. INLEDNING I detta första kapitel kan Du som läsare ta del av bakgrunden till examensarbetets utformning. Därpå följer relevansen för oss inom vårt kommande yrke. Till slut skildras syftet med studien och de frågeställningar som är grunden för arbetet. 1.1 Bakgrund Vi lever i föränderlig värld där både utbildningar och arbeten ständigt förändras, detta ställer nya krav på både elever och oss blivande studie- och yrkesvägledare. Förr i tiden var yrkesvalet en engångsföreteelse. Idag har vi en tradition av ett livslångt lärande, vi utbildar oss och arbetsmarknaden förändras till följd av detta ökar behovet av studie- och yrkesvägledning. I budgetpropositionen för 2007 läser vi ett utdrag där regeringen betonar vikten av vägledning i en tid då arbets- och studiemöjligheter blir alltmer omfattande och komplexa har studie- och yrkesvägledaren en betydelsefull uppgift att vägleda eleverna rätt. En studie- och yrkesvägledare måste ha aktuell kunskap och hålla sig ajour med förändringar inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadens behov. Därför är det nödvändigt att vägledaren har en god utbildning och får en kontinuerlig kompetensutveckling. I övergången mellan grund och gymnasieskolan spelar studie- och yrkesvägledaren en viktig roll för att hjälpa eleverna så att övergången blir smidig (Proposition 2006/07:1, s.98). I Malmö har fristående gymnasieskolor ökat kraftigt i antal de senaste åren och är nu fler till antal än kommunala gymnasieskolor. Därmed är vi intresserade att placera vår undersökning inom Malmös fristående gymnasieskolor. Deltagande skolor kommer vi inte att namnge i vårt examensarbete. Genom att ha studerat tidigare forskning inom fristående gymnasieskolor har vi upptäckt bristen av anställda studie- och yrkesvägledare. Då Skolverket 2004 gjorde en utvärdering av antalet heltidsanställda studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasium, visade rapporten stor skillnad i antalet elever per heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare. Enligt rapporten var antalet elever på de fristående gymnasieskolorna 1164 per heltidsanställd studie- och yrkesvägledare. Antalet elever på kommunala gymnasieskolor var 479 per heltidsanställd studie- och yrkesvägledare (Skolverket 2005). Skillnaderna är stora och vi ställer oss undrande över om det blir några konsekvenser för eleverna på fristående gymnasium. Vi har upptäckt när vi läst tidigare examensarbete som handlar om 3

5 fristående skolor, att det inte forskats mycket inom vårt valda ämne. Författarna till tidigare examensarbete efterfrågar alla vidare forskning kring ämnet, vilket vi känner oss sporrade utav Yrkesrelevans Vår utbildning ger oss kunskap och verktyg för att möta elever i deras nutida och framtida studie- eller yrkesval. Enligt Skolverket är en kontinuerlig vägledning en förutsättning för att eleverna ska kunna göra välunderbyggda val (Skolverket 2005). Välunderbyggda val i studie- och yrkesvägledning är av stor vikt i vår kommande yrkesroll, dels för eleverna och dels ur ett samhällsperspektiv. I vår kommande profession är det angeläget att den kunskap och de verktyg vi har fått under den treåriga högskoleutbildningen också tillvaratas i realiteten. 1.2 Syfte Vårt syfte med examensarbetet är att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention är även att undersöka elever på fristående gymnasium, vilka tankar de har nu om studie- och yrkesvägledning. När vi studerat ovanstående rapporter från Skolverket (2005) inser vi att elever på fristående gymnasier är många till antal i förhållande till heltidsanställda studie- och yrkesvägledare. Vi vill ta reda på om bristen av studie- och yrkesvägledare påverkar eleverna i deras framtida studie- eller yrkesval. Vi vill också ta reda på vem eleverna vänder sig till när de står inför val, så som t ex individuella val och framtida studie- och yrkesval. En annan aspekt med undersökningen är att se studie- och yrkesvägledarprofessionen i verkligheten, används de samtalsfärdigheter som vi utrustats med under vår utbildning Frågeställning Utifrån vårt syfte ställer vi oss följande frågor Vilka förväntningar och behov har elever på fristående gymnasium på studieoch yrkesvägledning? Vilka tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning har dessa elever? Blir yrkesprofessionen, studie- och yrkesvägledare, synlig för elever på fristående gymnasium? 4

6 1.3 Begreppsförklaringar I examensarbetet används begreppen studie- och yrkesvägledning samt studie- och yrkesorientering vilka har samma betydelse i studien. Med dessa ord menas att elever får kunskap, stöd samt erfarenheter inför kommande studie- och yrkesval i skolvärlden. I arbetet skriver vi om studie- och yrkesvägledarnas verktyg, med detta menas de färdigheter och kunskaper som krävs för att vägleda och informera ungdomar inför kommande studie- och yrkesval. Med det personliga nätverket menar vi föräldrar/ syskon samt kompisar, alltså de personer som står en nära. 5

7 2. TEORIBAKGRUND Detta kapitel börjar med en kort presentation av fristående skolor som följs av Lpf 94, Den nya skollagen 2010 samt Allmänna råd och kommentarer för studie- och yrkesorientering. Vidare skriver vi om ett antal vägledningsteorier, vilka är ett urval av de verktyg som används inom professionen, samt relevant kurslitteratur för studiens syfte och frågeställning. Därpå följer några karriärteorier som är väsentliga för arbetet. Dilemman som kan förknippas med studie- och yrkesvägledning nämns därefter. I kapitlet tidigare forskning tas ett antal examensarbeten upp inom ramen för studieoch yrkesvägledare. 2.1 Fristående skolor Fristående skolor har en relativt ung historia, vid årsskiftet 1991/92 fanns det cirka 90 friskolor. Under 90-talet ökade antalet fristående skolor kraftigt på grund av att de fick rätt till kommunala bidrag. Om den fristående skolan är godkänd av Skolinspektionen gäller skolpengen för varje elev över kommungränserna. Fristående skolor är öppna för alla elever som väljer denna skolform. 2007/08 hade antalet fristående skolor ökat till 635. Skillnaden på fristående och kommunala skolor är ägandeskapet, fristående skolor drivs av en annan huvudman ( Läroplanen för de frivilliga skolformerna - Lpf 94 Lpf 94 är läroplanen för de frivilliga skolformerna, såsom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Målen för gymnasieskolan är att eleverna ska dels slutföra gymnasieutbildningen, och dels att eleverna ska rustas till kommande krav inom arbete och i samhälle, i det så kallade livslånga lärandet. Målet med läroplanen ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, är att skolan ska ge eleverna möjlighet att få kunskap och lärdom om sig själv för att kunna göra val inför vidare utbildning och yrke. Enligt Lpf 94 ska skolan sträva efter att eleven medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information och öka sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha (Lpf 94, s.14-15). Inom läroplanen för de frivilliga skolformerna ligger studie- och yrkesverksamheten, den verksamhet som menas, är 6

8 vägledning för elever inför olika val (individuella val) samt vägledning till det livslånga lärandet. Studie- och yrkesvägledare benämns inte som ett begrepp, i den mening person utan som en verksamhet. Denna sysselsättning vilar på rektorns eller motsvarandes ansvar (Lpf 94) Den nya skollagen 2010 Den nya skollagen är framtagen från förskolan till vuxenutbildningen, ledorden lyder kunskap, valfrihet och trygghet. Förslagen till den nya skollagen har utarbetats av Utbildningsdepartementet. De allmänna bestämmelserna om gymnasieskolan är i dags datum inte färdigarbetade och kan därmed inte refereras till (Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, Ds 2009:25) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering Skolverkets allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering har tagits fram bl.a. med anledning av brister som framkommit i Skolverkets utvärderingar från 2005 och 2007 (Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering, s.4). Enligt råden är det främst studie- och yrkesvägledare men även rektorer och lärare som ska bidra till insikten. Det är hela skolans ansvar att utifrån elevens behov ge insikt och erfarenheter om studie- och yrkesvägar för att kunna göra väl underbyggda val. Råden ovan är endast rekommendationer från Skolverket, om hur man bör och kan handla inom skolan. Följande allmänna råd är hämtade från rapporten: Det är viktigt att studie- och yrkesorienteringen innefattar vägledningssamtal där elevernas ges möjlighet att ringa in intresseområde och diskutera framtida studie- och yrkesval, bidrar till att elevernas studie- och yrkesval baseras på en balans mellan personliga intressen, preferenser och förutsättningar och saklig information om arbetslivets kvalifikationskrav och hur arbetsmarknaden ser ut inom olika yrkesområden, leder till att eleverna lär sig att kritiskt granska information och blir medvetna om vilket ansvar de har för sina studie- och yrkesval, organiseras så att informationsinsatserna når alla elever och att informationen är aktuell, tillförlitlig och tillgänglig när eleverna behöver den samt bedrivs så att personalen vid information och vägledning ser till de specifika behoven hos en elev med funktionsnedsättning och till elevens möjligheter till framtida studier och yrken (Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering, s.14). 7

9 2.2 Vägledningsteorier Studie- och yrkesvägledare utbildningen har sedan dess start 1971 varit under ständig process och förändring. Yrket har funnit i Sverige sedan 30-talet men då ofta i samband med andra etablerade yrken så som bl. a. yrkesvalslärare. Sedan 1983 har studie- och yrkesvägledarutbildningen varit treårig. Eftersom yrkesprofessionen är ung har det inte heller forskats mycket i ämnet (Lovén, 2000). Enligt Lovén (2000) finns det inga vägledningsteorier formade direkt för studie- och yrkesvägledning, utan de modeller som finns idag är lånade och utformade från andra teorier så som bl.a. socialpsykologiska teorier och inlärningsteorier. Vägledningsteorierna beskriver vad som sker i samtalet mellan studie- och yrkesvägledaren och eleven (Lovén, 2000). För en studie- och yrkesvägledare är vägledning det centrala i arbetet med eleverna. Hägg och Kuoppa (1997) förklarar vägledning som ett samlat begrepp för samtal mellan en vägledningssökande och en professionell person. Syftet med samtalet är att få den vägledningssökande se både möjligheter och svårigheter i den aktuella problemsituationen, så som t ex i olika valsituationer. Hägg och Kuoppa (1997) skiljer det professionella samtalet från det privata samtalet, för att åskådliggöra skillnaden i samtalen använder författarna sig av en samtalstrappa (Figur 1). Figur 1. Samtalstrappa. (fritt modifierad från Hägg och Kuoppa (1997)) Genom vår utbildning blir vi som studie- och yrkesvägledare professionella samtalsledarare. Under utbildningens gång har vi tagit lärdom av olika modeller och lärt oss att inga modeller är statiska. För att som läsare förstå vad hur ett vägledningssamtal 8

10 går till har vi valt att visa två modeller som studie- och yrkesvägledare kan använda. Den första modellen hämtar vi från Hägg och Kuoppa (1997), samtalet beskrivs i tre faser (Figur 2). Figur 2. Samtalsmodell med tre faser (fritt modifierad från Hägg och Kuoppa (1997)). Den andra modellen har skapats av Lindh (1998) i inspiration av Egan och Peavy vilka är upphovsmännen för vägledningens framväxt. Lindhs modell beskrivs i fem steg som bygger på varandra. Varje steg i modellen är knutet till olika färdigheter och kunskaper som professionella vägledare har (Figur 3). Figur 3. Vägledningsmodell enligt Lindh (1998) (fritt modifierad). 9

11 2.3 Karriärteorier Karriärteorier förklarar varför människor väljer som de gör och därigenom får olika arbeten/ yrken (Lovén, 2000). Nedan följer ett urval av karriärteorier som är relevanta för studiens syfte och frågeställning. Sjöstrand (1968) skriver i sin avhandling, om tidigare forskares teorier inom yrkesval, idag kallade karriärteorier. En av dem är Supers utvecklingsteori, han beskriver yrkesvalet som en avgörande utveckling i flera steg. Processen börjar i barndomen och utvecklas under livets gång. Han beskriver utvecklingsgången i olika faser, så som uppväxt (growth), utforskande (exploration), etablerande (establishment), upprätthållande (maintenance) och nedgång (decline). Det som påverkar individen är dels personliga förutsättningar (t.ex. betyg, intressen) samt viktiga personer i omgivningen (t.ex. föräldrar, lärare). Processen av yrkesval har sin starkaste fäste i tonåren upptill vuxen ålder. Självbilden är ett centralt begrepp i teorin, vi strävar efter att förverkliga vår självbild som är en kombination av psykologiska och socioekonomiska förhållanden. Tillfredsställelsen till yrkesvalet blir en blandning av ovanstående faktorer samt i en jämförelse med självbilden (Sjöstrand, 1968). En annan teori är Planned happenstance theory bearbetad av Krumboltz med flera. Författarna säger att det är ofta tillfälligheter som spelar en viktig roll i karriären. Grunden är att människan är födda med olika anlag och karaktärsdrag samt att vi påverkas av uppväxtmiljön. Oförutsägbara händelser i omgivningen inträffar under uppväxten, vilket ger både positiv och negativ effekt på vår inlärning. Teorin uppmanar oss att själv upptäcka och ta vara på chanser och tillfälligheter i livet (Mitchell, Levin & Krumboltz, 1999). Hodkinson och Sparkes (1997) har utvecklat en teori som utgår ifrån att vi inte kan göra några karriärbeslut utan att ta hänsyn till vår bakgrund. Under vår levnadstid samlar vi erfarenheter som både är positiva och negativa. Det som är meningsfullt bevarar vi och det som inte är av värde sorterar vi bort. Detta beskriver författarna som schemata, det vill säga vad vi vet om världen och hur vi upplever densamma, efter att ha sorterat de positiva och de negativ erfarenheterna. 10

12 2.4 Dilemman inom studie- och yrkesvägledning Lovén (2000) redogör för studie- och yrkesvägledningens svårigheter i sin avhandling, där beskrivs olika dilemman som Vägledning som engångsföreteelse eller process? Som tidigare nämnts i studiens inledning, se kapitel 1.1, var yrkesvalet tidigare en engångsföreteelse men i dagens samhälle, med det livslånga lärandet, måste ses i vidare perspektiv. Även skolans styrdokument framhäver att vägledning ska ske i en process, med hela skolans ansvar, för att medvetandegöra eleverna om studie- och yrkesval. Här menar Lovén (2000) att Detta innebär en förskjutning från en vägledning i brytpunkterna till en vägledning mellan brytpunkterna (s.26). Ytterligare ett dilemma som Lovén (2000) belyser är Vägledning eller information, han menar att vägledning ska ske på fler skiftande sätt för att nå fram till de vägledningssökande och inte bara genom information. Genom studier har Lovén (2000) kommit fram till att de professionella studie- och yrkesvägledarna har förmågan att hantera sökandes hela livssituation med gott resultat. Ännu en dimension i dilemman skriver Lovén (2000) är Rådgivning eller vägledning. Rådgivning har en tradition där vägledning var mer styrande efter samhällets behov. Idag ses vägledning som ett hjälpmedel till den sökande för att finna förmågan till självkännedom Inlärd hjälplöshet Enligt National Encyklopedin är inlärd hjälplöshet ett tillstånd karakteriserat av passivitet, nedstämdhet och oförmåga att se sammanhang ( I en av undersökningarna i Lovéns (2000) avhandling framkommer att studie- och yrkesvägledare, inför gymnasievalet, upplever elevernas oförmåga att ta till sig information så som broschyrer o dyl. En stor del av eleverna var totalt handlingsförlamade. Den oförmåga som eleverna upplevde och berättade om i efterhand hade sin förklaring. I skolan fanns det alltid någon att fråga som gav ett svar på hur de skulle handla. Att då, inför gymnasievalet ta till sig information samt ta egna beslut blev för mycket för dem, berättade eleverna. Lovén (2000) förklarar detta som en så kallad inlärd hjälplöshet hos eleverna. Dramatiken kring valet som är en brytpunkt samt en ny händelse där eleverna själva skulle ta ett eget beslut framstod som för besvärlig. Detta utmynnade i att eleverna inte gjorde någonting alls. 11

13 2.5 Tidigare forskning De studier som finns inom fristående gymnasium kommer kort redovisas löpande. Ett av examensarbetena belyser studie- och yrkesvägledningen på grundskolor, vilket har relevans till studiens frågeställning. Nästkommande examensarbete berör vägledare på fristående gymnasieskolor som även det har betydelse för denna studie. Studien undersöker hur studie- och yrkesvägledare är anställda, samt deras arbetsbelastning Studie- och yrkesvägledning på fristående grundskolor. Välfungerande eller bristfällig? Sahlström och Winbo (2006) skriver i sitt examensarbete om, hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående gymnasium. Författarna kommer fram till att dels att styrdokumenten för fristående skolor är otydliga, vilket tenderar kvalitén på studie- och yrkesvägledningen. Alla de undersökta skolorna hade någon form av studieoch yrkesvägledning, men professionen var av skiftande slag. Vidare tar Sahlström och Winbo (2006) upp Den nya skollagen som vid tillfället år 2006 inte ännu tagits i bruk Vägledare på fristående gymnasieskolor Andersson och Eriksson (2007) skriver om studie- och yrkesvägledarens upplevelse av arbetsmiljö på fristående gymnasium. Författarna kommer fram till att studie- och yrkesvägledaren ofta kombinerar sin profession med andra arbetsuppgifter. Vidare upplever de intervjuade sin arbetssituation som stressande då arbetsrollen är kluven utav arbetsuppgifter. Studie- och yrkesvägledarna upplever emellanåt hög arbetsbelastning och önskar klarare struktur- och arbetsbeskrivning En udda fågel - om studie- och yrkesvägledare på fristående gymnasieskolor Torbrand (2009) berör studie- och vägledarens arbetsuppgifter på fristående gymnasieskolor. Resultaten visar att huvuddelen av uppgifterna består i främst informationsdetaljer såsom urval och behörighetsfrågor, snarare än professionell studieoch yrkesvägledning inför framtida yrkesvägar och livsmål. Vidare har studie- och yrkesvägledarna ofta kombinerade tjänster, men trots detta stora beslutsutrymme. 12

14 3. METOD I följande avsnitt kommer vi att beskriva och motivera vårt val av metod. Vidare beskriver vi urvalet av respondenter samt hur vi gick till väga i vår undersökning. Sist i kapitlet kommer vi att diskutera trovärdigheten i vår undersökning. 3.1 Metodval Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter. Då vårt syfte är att undersöka elevers behov av studie- och yrkesvägledning blev valet av kvantitativ metod given, för att nå så många som möjligt. För att kunna se det ur ett vidare perspektiv tycker vi att metoden passar bäst för vår undersökning med hänvisning till Trost (2007). Han skriver att, studier där frekvenser ska anges, samt när resultaten önskas ses i procent ska en kvantitativ metod användas. I kvalitativ metod går forskaren på djupet i området, och eftersom vårt intresse var att få svar från så många som möjligt blev valet kvantitativ metod. Då vi vill se behovet av vägledning hos eleverna, utformade vi frågor som endast handlade om studie- och yrkesvägledning för att begränsa ämnet. För att göra det enkelt och tydligt för eleverna valde vi till stor del att använda oss av slutna svarsalternativ, vilket även Larsen (2009) hävdar är lämpligt, då enkelheten gör det lättare och den svarande blir mer välvillig att svara på enkäten. Som exempel har enkäten svarsalternativ som, inte alls, mindre än 5 gånger samt mer än 5 gånger (se bilaga 1, fråga 11). En annan fördel med denna metod är att bearbetningen av det insamlade materialet blir överskådligt för läsaren när det skildras i t ex diagram. För att få så ärliga svar som möjligt valde vi att respondenterna skulle vara anonyma, vilket vi får belägg för i Larsen (2009) som anser att svaren sannolikt blir trovärdigare då respondenten blir en i mängden i undersökningen. För att öppna upp en del frågor och på så vis inte styra eleverna fick en del frågor ha öppna svarsalternativ. I enkäten har alternativ som Vägledning för mig är samt svarsalternativ annat (skriv gärna vad/hur) (se bilaga 1, fråga 13). Kombinationen av de olika alternativen uppväger nackdelar mot fördelar vilket grundas i Larsen (2009). Larsen (2009) poängterar nackdelen med öppna svarsalternativ genom att bearbetningen av det insamlade materialet blir mer omfattande, vilket vi är medvetna om. Det krävdes bearbetning och 13

15 omarbetning av frågorna och hela tiden återgick vi till frågeställningen för att behålla fokus (Larsen, 2009) Utformning av enkäten Utgångspunkten i utformandet av enkäten var att skapa ett intresse och vilja av besvara frågorna. I ingressen presenterade vi oss och angav syftet till undersökningen. Där förklarades vad vägledning står för, samt att respondenterna lovades anonymitet. Enkäten inleds med sex stycken bakgrundsfrågor, följande tre frågor är åsiktsfrågor med fasta svarsalternativ med uppdelad skala från mycket till minst, samt ett neutralt alternativ (Larsen, 2009). Som komplement till svaret i en av frågorna fick respondenterna (Larsen, 2009), skriva med egna ord (Trost, 2007). Frågorna som följer handlar om framtiden och som avslutning på enkäten har respondenterna möjlighet att i öppna frågor ge egna svar utan styrning, vilket är positivt enligt Larsen (2009). Enkätfrågorna är uppbyggda i jag form för att respondenterna skulle kunna ta till sig frågorna på ett personligt plan. Enligt Trost (2007) och Larsen (2009) är det att föredra ett enkelt språkbruk, vilket vi hade i åtanke vid utformningen. Vi använde enkla begrepp såsom t ex plugga istället för studera eftersom det var unga elever vi vände oss till, och vi ville undvika missförstånd. I fem av frågorna i enkäten har respondenterna möjlighet att välja ett eller två svarsalternativ. Detta i ett led att skapa alternativ och vidga svarsalternativen. Ett exempel från fråga 6 lyder kompisars val, föräldrars åsikt, lärarnas undervisning, samtal med studie- och yrkesvägledaren och tillsist, annat (skriv gärna vem/vad) (se bilaga 1, fråga 6). 3.2 Urval Via rektor respektive studie- och yrkesvägledare fick vi hjälp med att välja ut lämpliga respondenter till vår studie. Urvalet blev de elever som var närvarande på de utsedda lektionerna. Önskemålet var årskurs tre elever på Samhällsprogrammet. Dessa elever var inte tillgängliga på en av skolorna den dagen vi fick tillträde för utdelandet av enkäterna. Då målet inte var homogena klasser utan, istället så många elever som möjligt för bästa utfall, det mest väsentliga för studiens fullbordande. Anledningen till att det istället blev årskurs två elever var dels ovanstående, samt dels att de också var representativa till syftet. Ytterligare motiv var att dessa elever var i mitten av sin utbildning och börjat fundera på tiden efter gymnasiet. Orsaken till bortvalet av årskurs 14

16 1 elever var att de nyligen påbörjat utbildningen och endast gått två månader på programmet. Studiens elever representerade sex olika program, 94 elever gick på Samhällsprogram med olika inriktningar. Resterande elever gick på; Naturvetenskapliga programmet, Teknik programmet, Elprogrammet och slutligen Estetprogrammet. I urvalsprocessen blev tillgängligheten av elever viktigare än programtillhörigheten, eftersom vi hade begränsad tillgång till skolorna då en veckas lov inföll i anslutning till vår insamling. 3.3 Bortfall För att minimera bortfallet var vi närvarande på skolorna då eleverna fyllde i enkäterna. Därav är bortfallet obefintligt, men det bortfall som finns i enstaka frågor, redovisas i resultat kapitlet. Då vi inte var intresserade av antalet elever i varje klass lades fokus på att få så många besvarade enkäter som möjligt. Uppgift saknas på eventuellt frånvarande elever i de besökta klasserna. 3.4 Genomförandet Som första steg tog vi kontakt via e-post med rektorer eller motsvarande, på fristående gymnasieskolor med samhällsprogrammet, (se bilaga 2). I det utsända brevet förberedde vi mottagarna på vårt ärende, och att vi inom snar framtid skulle höra av oss via telefon. Vi fick direkt tre negativa svar på det utsända brevet. Ett led i detta gjorde att vi beslutade oss för att vidga vårt sökområde. Vi sände ut ytterligare tre brev till fristående skolor med andra inriktningar än samhällsprogrammet. Svaren från dessa skolor var även de nekande. Därpå inledde vi vår telefonkontakt och fick två positiva svar. I den första skolan, Skola 1, fick vi via rektorn tillträde till två samhällsklasser. Denna gav oss 58 besvarande enkäter. På den andra skolan, Skola 2, fick vi med hjälp av studie- och yrkesvägledaren tillgång till ytterligare fyra klasser. Vid besöket på skolan blev det inte som utlovat, eftersom den tillfrågade läraren i tre av klasserna hade glömt bort att vi skulle komma. Eleverna hade ingen närvaroplikt dessa lektioner då det var en dag för självständigt arbete. Vi tog kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare igen som hänvisade oss till nya klasser. Resultatet av besvarade enkäter blev på Skola 2 91 stycken. Vi fick totalt 149 besvarade enkäter till vår undersökning. Vid varje tillfälle för enkätutdelning, presenterade vi oss och förklarade syftet med vår undersökning. Deltagarna lovades anonymitet (Larsen, 2009), samt att undersökningen var frivillig och 15

17 endast skulle användas till vårt examensarbete. För att undvika tolkningsproblem var vi på plats när enkäterna fylldes i. Vid telefon samtal uppger rektor på Skola 1, att antalet elever är 540, vidare berättar rektor att studie- och yrkesvägledaren är egen företagare och kommer en dag varannan vecka till skolan. Vid telefon samtal uppger rektor på Skola 2, att antalet elever är 835. Skolan har en heltidsanställd studieoch yrkesvägledare till förfogande. De besvarade enkäterna har sedan bearbetats i SPSS för att åskådliggöra tabeller och diagram. 3.5 Validitet och Reliabilitet Utifrån vårt syfte och frågeställning anser vi att validiteten i enkäterna stämmer väl. I Larsen (2009) läser vi att det är synnerligen viktigt att vi samlar in data som är relevanta för vår frågeställning (s.26). Vår undersökning handlar endast om studie- och yrkesvägledning och vi valde att förklara i ingressen på enkäten vad begreppet vägledningens innebörd för att på så sätt nå en högre validitet. Vår medvetna tanke med följden av frågor i enkäten så som tidigare erfarenheter, nu situation och framtid finner vi stöd i hög validitet enligt Trost (2007). Med reliabilitet menas tillförlitlighet och exakthet. Vi anser att våra frågor är relevanta, då handlingen är studie- och yrkesvägledning. Innehållet belyser ämnen såsom tidigare och nuvarande erfarenheter samt framtidstankar. Genom frågeställningen i examensarbetet får vi svar på detta. Vid genomgången av svaren i enkäterna framkommer ett engagemang från respondenterna. Larsen (2009) beskriver svårigheten med svarsalternativ som sällan, eller, ofta, inte är att föredra som svarskategorier. Vi är medvetna om att vi har dessa svarsalternativ på tre av frågorna i enkäten. Följande frågor; fråga 7, 8 och 9 har ovanstående begrepp, (se bilaga 1, fråga 7,8 och 9). Vi har noterat att vi endast har totalt tre bortfall, på dessa frågor. I enkätens fråga fem På grundskolan fick jag information om gymnasievalet genom: uppgår bortfallet på tio stycken. Instruktionen i frågan var att kryssa för ett eller två svarsalternativ, i bortfallen har eleverna misstolkat instruktionen och kryssat för fler än två alternativ. Reliabiliteten är hög då 139 elever har svarat korrekt på frågan. Fråga 11 följs av följdfrågor 11b och 11c, beroende på hur eleverna svarat på fråga 11 (se bilaga 1, fråga 11). Olyckligtvis kom följdfrågorna på olika sidor i enkäten, vilket vi anser har medfört att elever missuppfattat frågan. Svaren i fråga 11b och 11c har därmed låg reliabilitet. (Trost, 2007) skriver om precisionsaspekterna viktighet och framförallt den typografiska utformningen av enkäten, vilket kan förklara den låga 16

18 reliabiliteten i fråga 11b och 11c. I fråga 11 borde vi ha varit uppmärksamma på att hela fråga 11 skulle kommit på samma sida av enkäten. Enligt Trost (2007) ska enkätfrågor skrivas med vardagliga och enkla ord, för nå en hög reliabilitet. Enkätfrågorna är uppbyggda i jag form för att respondenterna skulle kunna ta till sig frågorna på ett personligt plan. Vi har också använt enkla begrepp såsom plugga istället för studera, detta för att respondenterna skulle känna välvillighet att svara. Genom att ha öppna svarsalternativ på en del av frågorna där eleven fick skriva egna åsikter, anser vi att vi har höjt reliabiliteten. 3.6 Forskningsetik Larsen (2009) diskuterar etiska principer i forskningsprocessen. Med detta menas att hänsyn tags till respondenterna under hela förloppet av examensarbetets gång. De etiska principerna menar Larsen (2009) bör reflekteras över vid, val av ämne, datainsamling samt vid användning och förmedling av forskningsresultat. Studiens frågeställning och ämnesvalet berör inga ömma punkter, utan är av neutral karaktär. Frågorna hanterar det personliga men inte det privata, och därmed undviks att någon tar illa vid sig. Inför varje enkätutdelning informerades respondenterna om frivillighet samt anonymitet. Förklaringar gavs om examensarbete syfte och ändamål samt att resultatet av enkäten bara skulle användas till ändamålet. Staden där forskningen utfördes har namngivits men, skolorna som deltagit har sin anonymitet genom, Skola 1 respektive Skola 2. Valet av ämne grundar sig i yrkesprofessionen och relevansen till vägledning. Målet med studien är att se resultat objektivt. Vi är medvetna om att resultaten tolkas utav blivande studie- och yrkesvägledare med liten erfarenhet av forskning. 17

19 4. RESULTAT I följande kapitel framförs resultaten av enkätundersökningen (se bilaga 1). I resultatdelen redovisas inte alla diagram, dessa kan ses i bilaga 3. Sammanslagning av frågor har gjorts. Dessa är följande, fråga 3 och 5 är tillsammans, vidare har fråga 11, 11b och 11c redovisas gemensamt. Resultaten visas i procent där det totala antalet elever är 149 (N) och 0,7 % är lika med ett bortfall/ person. I fråga 5, 6, 10, 11c och slutligen fråga 12 har eleverna fått välja ett eller två svarsalternativ. I fråga 6, 12 och 13 har respondenternas svar kategoriserats och namngivits. Genomgående är bortfallet i enkätfrågorna medräknade i den totala procentsumman då fördelen är att bortfallet kan ses i varje fråga. Bortfallen kan avläsas i tabellen nedan. Beskrivning av skillnader i skola, redovisas i diagram 15. Skillnader beroende på kön redovisas i kapitel 4.3. Tabell. Redovisning av enkätfrågornas bortfall. Bortfall (n) Bortfall (%) Fråga 2 & 9 1 0,7 Fråga Fråga ,7 Fråga Fråga 7 2 1,3 Fråga 10 & ,4 Fråga 11b & c 37 24,8 4.1 Svar på enkätfrågorna Könsfördelningen Av de 149 deltagande eleverna i enkätundersökningen på de besökta skolorna uppmättes en någorlunda jämn fördelning bland tjejer och killar. Könsfördelningen var 53 % tjejer och resterande representeras av killar. Programtillhörighet Av eleverna studerade flertalet vid Samhällsprogram med olika inriktningar, 63,1 %. Övriga deltagande representerade studerande vid följande program: Naturvetenskapliga programmet, Teknik programmet, Elprogrammet och Estetprogrammet. 18

20 Debuten av studie- och yrkesvägledare samt verksamhetsbeskrivning på grundskolan Diagram 3. Svarsfrekvens från fråga 3. Syv studie- och yrkesvägledare. Resultatet av elevernas första möte med en studie- och yrkesvägledare kan utläsas i diagram 3. Diagrammet visar att vägledningen ökar proportionerligt från årskurs sex till nio. I årskurs sex var det 2 % som träffade en studie- och yrkesvägledare. Vidare utläses 8,7 % i årskurs sju. I årskurs åtta hade 29,5 % mött en studie- och yrkesvägledare för första gången. Flest elever, 52,3 % fick sin debut av studie- och yrkesvägledning i årskurs nio. Av de tillfrågade hade 7,4 % av eleverna inte alls fått någon vägledning på grundskolan. I diagram 5 (se bilaga 3) kan utläsas genom vilka metoder eleverna i undersökningen fick sin information om gymnasievalet. Genom bearbetningen i SPSS har klassrumsinformation och enskild vägledning behandlats tillsammans. På grundskolan fick eleverna oftast information om gymnasievalet genom klassrumsinformation och enskilt vägledningssamtal, dessa uppgår till 29,5 %. De elever som endast hade fått 19

21 klassrumsinformation var 26,2% och elever som enbart hade fått enskilt vägledningssamtal var 16,1%. Ingen information alls om gymnasievalet fick 2 % av eleverna i studien. Bortfall i denna fråga uppgår till 6.7 % Elevernas önskan om vägledningens början Diagram 4. Svarsfrekvens från fråga 4. Fråga fyra undersökte när eleverna ansåg att vägledning på grundskolan ska börja. I diagram 4 ses att flest elever, 38,3 %, önskar att vägledning ska börja i årskurs åtta, tätt följt av årskurs sju med en önskan om vägledningens början dessa uppgår till 30,2 %. Elever som önskade ännu tidigare vägledning representeras av årskurs fyra och sex. I årskurs nio ansåg 16,8 % att vägledningen skulle ha börjat. I jämförelse med diagram 3, där fokus på vägledning placeras i årskurs nio, kan vi i diagram 4 konstatera att skillnader finns. 20

22 Avgörande faktorer för eleverna i studien inför valet till gymnasiet. Diagram 6. Svarsfrekvens från fråga 6. I den sjätte frågan hade respondenterna möjlighet att ge ett eller två svarsalternativ, för att vidga möjligheten till uppriktighet hos deltagarna (se bilaga 1). Nästintill hälften av eleverna, 49,7 % (se diagram 6), svarade enbart annat på fråga 6. Dessa svar var någorlunda jämnt fördelade genom följande kategorier; Min egen åsikt, Kvalité på skola såsom schema, lärare osv., Vidga perspektiv såsom ny stad och nya erfarenheter samt studiebesök på skola. Studie- och yrkesvägledarens betydelse i avgörandet till gymnasievalet var 6,7 %. Vidare hade lärarnas undervisning i skolan en påvekan på 12,8 % hos de svarande. 21

23 Tillfredsställelsen med gymnasievalet hos deltagande i enkätundersökningen Flertalet elever var mycket eller ganska nöjda med sitt gymnasieval, 85,9% tillsammans (se diagram 7, bilaga 3). Av alla 149 tillfrågade svarade endast 9 elever på den öppna frågan 7b (se bilaga 1) eftersom endast ett fåtal svarade missnöjd på fråga sju (se diagram 7, bilaga 3). Svaren handlade övervägande om dessa elevers missnöje. Endast ett svar hade annan karaktär. Eftersom detta svar var intressant ur studie- och yrkesvägledares perspektiv citeras svaret här. Jag svarade missnöjd på fråga 7 därför att Kände att jag var tvungen att välja för tidigt. Respondenternas framtidsfunderingar ur studiens frågeställnings perspektiv Diagram 9. Svarsfrekvens från fråga 9. I ovanstående diagram 9 synliggörs respondenternas tankar om framtidssysselsättningen. Majoriteten av de svarande eleverna, 70,5 %, tänker mycket 22

24 eller ganska ofta på tiden efter gymnasiet. Endast 14,1 % tänker aldrig på framtida studier eller arbete. Insikten om vad respondenterna med tanke på studier/ arbete ville sysselsätta sig med efter avslutad gymnasietid uppgick till nära hälften. De tillfrågade respondenterna som var mycket säkra uppgick till 11,4 %, vidare uppmättes, 35,6 %, som ganska säkra, i frågan på vad de vill göra efter avslutad gymnasietid (se fråga 8 bilaga 1 samt diagram 8 i bilaga 3). Betydelsefulla personer respondenterna vänder sig till med framtidstankar Diagram 10. Svarsfrekvens från fråga 10. Det påtagliga resultatet i fråga tio är att elever i största utsträckning vänder sig till kompisar och föräldrar/syskon när de funderar på framtida studier och arbeten. Dessa uppgick sammanlagt till 81,2 % (se diagram 10), alltså summan av svaren kompisar, 23

25 föräldrar/syskon samt kompisar och föräldrar/syskon. Studie- och yrkesvägledaren var det 0,7 % (en deltagande) som samtalade med.. Respondenternas erfarenhet av studie- och yrkesvägledare i årskurs två på gymnasiet Diagram 11. Svarsfrekvens från fråga 11. Över hälften av eleverna i undersökningen, 53,7 % (se diagram 11), hade under gymnasietiden inte alls träffat en studie- och yrkesvägledare. Under pågående gymnasietid hade 37,6% varit hos en studie- och yrkesvägledare mindre än fem gånger. Endast ett fåtal hade besökt studie- och yrkesvägledare mer än fem gånger. Sammanställning av fråga 11b och 11c Fråga 11b och 11c (se bilaga 1, och diagram 12 och 13 i bilaga 3) är följdfrågor av fråga 11 och därmed sammanställda. Beroende på hur eleverna svarade i frågan gavs instruktioner för vidare val, alternativ 11b eller 11c. Bortfallet i frågorna uppgår till 24,8 %, vilket kan härledas till en missuppfattning av instruktionen. De som 24

26 missuppfattat hade till största del svarat på både 11b och 11c. I diagram 10, kan utläsas hur eleverna som inte mött en studie- och yrkesvägledare under gymnasietiden svarade. Vidare svarade 24 % utav eleverna att, de inte tänkt på det. Den största anledningen till att elever uppsökt studie- och yrkesvägledare under gymnasietiden var behovet utav information vilket uppgick till 24,8 %, (se diagram 13 i bilaga3). Respondenternas kunskap om framtidssysselsättning Diagram 14. Svarsfrekvens på fråga 12. I fråga 12 (se bilaga 1) konstateras att svarsalternativ annat valdes i flest fall, vilket uppmättes till 18,8 % (se diagram 14). Detta alternativ var en öppen fråga, med möjlighet att svara med ett eller två svarsalternativ. Vid genomgång av dessa svar framkom att 11,2 % av eleverna skrivit Internet som svar. Resterande av dessa svar kunde inte kategoriseras. Från diagram 14 utläses att svarande som fått kunskap genom undervisning i skolan uppgick till 11,4 %. Vidare hade eleverna angivit 16,8 % till 25

27 mina föräldrar. De elever som hade angett två svarsalternativ med både undervisning i skolan samt mina föräldrar var 13,4 %. En sammanslagning av dessa svarsalternativ mättes till 41,6 %. Elever som endast vänt sig till studie- och yrkesvägledaren uppgår till 5,4 %. Bortfallet i frågan uppmättes till 5,4 %. Respondenternas tolkning av begreppet vägledning I den trettonde frågan (se bilaga1) hade eleverna möjlighet att själv tyda, vad vägledning är för dem. Utav alla svar hade 69,8 % av eleverna gett sin tolkning av vägledning. Dessa förklaringar har behandlats och delats upp i tre kategorier där varje grupp har efterföljande citat som karaktäriserar ämnet. Indelning ett, kallad Information har 30,8 % gett sin tolkning såsom, Att hjälpa en individ med ett svårt och livsavgörande val. Man ska inte göra valet åt personen, men ge personen tillräckligt med information så att man kan ta beslutet själv.. Den andra indelningen är, Hjälp och råd med 50,7 % svar i karaktären Vägledning för mig är att få hjälp från någon objektiv person att ta ett eget beslut om vad jag ska göra. Den tredje kategorin namnad Lära känna mig själv gav 18,3 % förklaringar, ett karaktäristiskt svar av dessa följer Vägledning för mig är att studievägledaren kan ge mig en stor inblick i vilka yrken som skulle passa just mig efter mina intressen och kursval. För frågeställning och syfte till studien lyftes ytterligare ett citat fram från en elev på Skola 1. Vägledning för mig är otroligt viktigt och givande men det känns som de inte finns någon som har tid att hjälpa en. Jag vet inte vad jag ska läsa vidare till men jag hade velat ha någon att prata med. Övriga kommentarer från respondenterna Slutligen i enkäten gavs respondenterna möjlighet till övriga kommentarer. Det finns inget att redovisa i frågan. 26

28 4.2 Skillnader beroende på skola Diagram 15. Svarsfrekvens betingat av skola. Genom bearbetningen i SPSS finns möjligheten att se skillnader beroende på skola. Med hänvisning till studiens frågeställning är det av vikt att redovisa svaren från respondenterna på respektive skola. Svaren från fråga 11 (se bilaga 1) jämfördes avseende vilken skola eleverna studerade vid, här framkom skillnader. Skola 1 visade övervägande, 86,2 %, att de inte alls mött en studie- och yrkesvägledare. Skolan erhåller studie- och yrkesvägledare, en dag varannan vecka. I Skola 2 hade över hälften, 52,7 %, av svarande varit hos studie- och yrkesvägledare mindre än 5 gången. Denna skola har en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare. 27

29 4.3 Skillnader beroende på kön Genom fortsatt bearbetning i SPSS studerades skillnader beroende på kön. Ur ett studie- och yrkesvägledare perspektiv vill vi lyfta fram dessa frågor. Skillnaderna är inte av vikt för studien, men viktigt för vår profession som blivande studie- och yrkesvägledare. För att förtydliga för läsaren skrivs frågorna ut. Den första frågan lyder: Jag brukar tänka på mina studier/arbete efter avslutad gymnasietid: (se bilaga 1, fråga 9). Resultatet visar skillnader i förhållande tjej och kille (se diagram 15). Tjejerna, 81 %, i studien tänker övervägande ganska ofta samt mycket ofta på studier/arbeten efter avslutad gymnasietid, i förhållande till killarna, 58,6 %. Den andra frågan följer Jag har fått kunskap om framtida studier och yrken genom: I svaren från fråga 12 (se bilaga 1) utmärker sig tjejerna, 22,8 %, att de vänder sig i störst utsträckning till sina föräldrar för vetskap om framtida studier eller yrken. Detta i jämförelse med killarna, där 10 % vänder sig till föräldrarna. Killarna, 18,6 % däremot hämtar främst vetskap om framtida studier eller yrken, i skolan. Då gentemot tjejerna, 5,1 %, som i studien inhämtar vetskap om framtida studier eller yrken, i skolan. 28

30 5. ANALYS OCH DISKUSSION I detta avsnitt följer vår analys och diskussion av resultatet i enkätundersökningen med elever på fristående gymnasium. Mot bakgrund av vad vi tidigare presenterat i vårt syfte, att undersöka elevers tidigare erfarenheter, deras behov av studie- och yrkesvägledning samt undersöka vår professions tydlighet. Vi fann många intressanta aspekter. I detta kapitel berörs de frågor som är av mest relevans till syfte och frågeställning till studien. 5.1 Metoddiskussion Att få fristående gymnasieskolor att delta i studien var inte så enkelt som vi från början hade hoppats på. Vi fick många nekande svar, vilket gjorde att vårt undersökningsområde, samhällselever årskurs tre, fick utvidgas. Slutresultat blev de skolor som var villiga och hade möjlighet att medverka. Vi ställer oss frågande till om det är de fristående skolorna som vi upptäckt inte alltid prioriterar studie- och yrkesvägledare i sin verksamhet. Vi finner belägg i detta från Skolverket som 2004 gjorde en utvärdering av antalet heltidsanställda studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasium. Rapporten visade stora skillnader i antalet elever per heltidsarbetande studie- och yrkesvägledare. Enligt rapporten var antalet elever på de fristående gymnasieskolorna 1164 per heltidsanställd studie- och yrkesvägledare (Skolverket 2005). Kan detta vara en av anledningarna att vi inte blev prioriterade när vi bad att få komma med vår undersökning? Vi anser att valet av den kvantitativa metoden gav svar på frågeställningarna i studien. Vi är medvetna om att denna metod inte går på djupet i frågorna, men vårt mål med studien var att se det med en bredare horisont och bra representativitet, genom många besvarade enkäter. Detta visade sig vara ett klokt beslut, då resultatet blev 149 besvarade enkäter. Önskan var att se vägledning på fristående skolor ur ett generellt perspektiv. Vi är medvetna om att studien begränsar sig till två skolor och därmed går det inte att se studieresultaten som gällande överlag på fristående skolor. Vi upplever också att eleverna gav sig tid att svara. Enkelheten med fasta svarsalternativ tror vi gjorde eleverna välvilliga till att svara på våra frågor. Många elever gav sin egen utsago i de frågor där möjligheten till ett öppet svarsalternativen fanns. Genom detta kan vi dra 29

31 slutsatsen att eleverna tog sig tid att säga sin åsikt och inte valde den enklaste vägen, att sätta ett kryss i de fasta svarsalternativen. Detta uppskattade vi, att eleverna tog sig tid att besvara frågorna, eftersom detta samtidigt visar på engagemang. Vi tycker resultatet ger större tyngd när deras åsikter lyfts fram. Vi har kommit fram till att den elfte frågan med följdfrågor blev missuppfattad av många elever. Frågan löd: Under gymnasietiden har jag träffat en studie- och yrkesvägledare. Olyckligtvis kom följdfrågorna på olika sidor i enkäten, vilket vi anser kan vara en anledning till bortfallet. Hade vi idag gjort om enkäten skulle frågorna placerats på samma sida. Om vi skulle gjort om undersökningen, finns det en del saker som borde gjorts annorlunda. En första reflektion är att vi borde tagit kontakt med skolorna tidigare, vilket kunde lett möjligheten att det fanns mer tid till oss. Resultatet hade också förhoppningsvis blivit fler skolor till antalet för undersökningen. En annan lärdom vi fick under enkätutdelningen var att vi själva skulle tagit kontakt med undervisande lärare, då det visade sig att en av dem hade glömt vårt besök. Vår intuition var från början att göra en så kallad provgrupp till enkäten. På grund av en veckas lov för eleverna under tidsperioden fanns ingen tidsmöjlighet att, både bearbeta enkäterna för provgruppen samt den reella studiens elever. Erfarenheterna vi fått i denna studie kommer att tas med i framtida arbeten. 5.2 Diskussion om teoretisk bakgrund och resultatet av enkäterna Över hälften av eleverna i denna studie fick studie- och yrkesvägledning första gången i årskurs nio. Enligt Skolverket (2005) ska vägledning ske i ständig kontinuitet. Då många av eleverna inte börjar med studie- och yrkesvägledning förrän i årskurs nio ställer vi oss frågande till om det överhuvudtaget hinner blir något process. Vidare var det ett antal elever som inte fick möjlighet till studie- och yrkesvägledning alls, vilket rimligen blir en nackdel för dessa elever i valbesluten. För att elever ska kunna göra välunderbyggda val måste vägledningen lyftas fram tydligare och bli mer synlig på grundskolan, vilket vi även finner stöd för hos Lovén (2000) som anser att vägledning 30

32 bör ske emellan brytpunkterna och inte i samband med dem. När eleverna i årskurs nio stod inför gymnasievalet var detta en av deras första brytpunkter inom skolan. Övervägande delen av eleverna i undersökningen önskade att vägledningen i grundskolan skulle börja i årskurs åtta, men nästan lika många ville istället att vägledningen startade ett år tidigare. Vi kan nu se i resultatet att verkligheten skiljer sig från elevernas egna önskemål i denna studie. Flertalet av eleverna svarade i fråga 3, (se bilaga 1) att de inte påbörjade valprocessen förrän i årskurs nio. Om elevernas önskemål följts, skulle processen startat tidigare. Denna nyvunna kunskap är naturligtvis viktig för blivande studie- och yrkesvägledare att ta med sig vid arbete på grundskolor. I vår utbildning läggs stor vikt vid samtalsmetodik där vi i professionen ska föra eleven framåt i väljandet utifrån självbilden. Genom enskilda vägledningssamtal synliggörs både möjligheter och eventuella hinder för eleven. Som professionella samtalsledare, vilket Hägg och Kuoppa (1997) lyfter fram, finns skillnaden i privata och professionella samtal. Ett vägledningssamtal innefattas inom det professionella. När eleverna i studien fick information om valet till gymnasiet skedde detta i flesta fall genom klassrumsinformation. Endast ett fåtal elever i studien fick enskilda vägledningssamtal inför kommande gymnasieval. Vår slutsats i denna fråga är att eleverna på grundskolan inte fick ta så stor del av de, för eleven viktiga, enskilda vägledningssamtalen som vi studie- och yrkesvägledare kan ge. Som blivande studie- och yrkesvägledare förvånas vi över att inte samtalsmodellerna används mer i praktiken, med hänvisning till studien. Genom enkäterna fick vi veta att det som avgjorde elevernas gymnasieval var bland annat att vidga sina perspektiv, såsom ny stad och nya erfarenheter samt studiebesök på skolan. Dessa elever, tolkar vi, vill ta tillvara på chanser och tillfälligheter i livet som Krumbolz m.fl. (1999) säger. Ett studiebesök och ett möte med en trevlig lärare kan vara avgörande inför valet av gymnasium. De elever som deltog i studien svarade till stor del, att de var nöjda med sitt gymnasieval, vilket är positivt trots ovanstående slutsatser lyckligtvis, tycker vi. 31

33 Enligt Sjöstrand (1968) som lyfter fram Super s teori om livets olika faser kan vi konstatera att studiens ungdomar befinner sig den utforskande (exploration) fasen. I denna del av livet har tankarna om yrkesvalet sitt starkaste fäste. Enligt resultatet kan vi se att ungdomarna funderar mycket på sitt framtida studie- och yrkesval (se bilaga 3, diagram 9). Ungdomstiden är en tid då unga är mottagliga och öppna samt troligen har skapat sig en uppfattning om dels vem de är och vilka yrken som skulle passa dem. Utifrån självbilden som Super s teori antyder kan vi relatera till de unga i studien. Med utgångspunkt i Lpf 94 ska skolan sträva efter att eleven medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information och öka sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha (Lpf 94, s.14-15). Här får även Lovén (2000) belägg när han anser att studie- och yrkesvägledning bör ske mellan brytpunkterna och inte i dem för att det ska bli en process och ett väl underbyggt val. I årskurs två på gymnasiet, befinner sig eleverna mellan två brytpunkter. Brytpunkten mellan grundskolan och gymnasiet samt brytpunkt mellan gymnasiet och yrkes/studieval. Studiens elever befinner sig mellan dessa brytpunkter och det är just i denna tid som vi anser att vår profession ska vara synlig. För bästa utrustning inför framtida val och självkännedom vill vi återigen lyfta fram de samtalsmodeller som vi blivande studieoch yrkesvägledare bör arbeta utifrån. När eleverna i studien svarade på vem de vände sig till med sina funderingar om framtida studier eller arbeten, svarade övervägande att det var föräldrar/syskon samt kompisar de resonerade med (se bilaga 3, diagram 10). Efter analys av vårt material är denna slutsats inte förvånande. På skola 1 hade eleverna tillgång till studie- och yrkesvägledare endast en dag varannan vecka. Vederbörande kan omöjligen vara synlig och tillgodose alla dessa 540 elever. Skola 2 har en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare och antalet elever uppgår till 835. Vi konstatera att på Skola 2 finns det ett stort antal elever till en studie- och yrkesvägledare. Detta fastlagda även Skolverket (2005) i sin rapport om antalet elever per heltidsanställd studie- och yrkesvägledare. Genom bearbetning av enkäterna har vi upptäckt en skillnad beroende på skola (se bilaga 3, diagram 14) där kan vi konstatera att de elever som studerar på Skola 1 har till stor del inte uppsökt en studie- och yrkesvägledare. Vår slutsats är att denne inte är tillgänglig. Osynligheten av studie- och yrkesvägledare är kanske en av anledningarna till att eleverna i studien främst vänder sig till sitt personliga nätverk med sina 32

34 funderingar om framtiden. Vidare, genom uppgifterna i diagram 14, kan vi från Skola 2 konstatera, att när det finns en närvarande studie- och yrkesvägledare synliggörs behovet. I diagrammet ser vi att en del elever uppsökt och har erfarenhet av studie- och yrkesvägledare på Skola 2. Enligt budgetpropositionen för 2007 och dess antydningar om vikten av studie- och yrkesvägledning, anser vi att det borde lagts energi på eleverna angående studie- och yrkesvägledning på fristående gymnasieskolor. Vidare citerar vi att en studie- och yrkesvägledare måste ha aktuell kunskap och hålla sig ajour med förändringar inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadens behov. Därför är det nödvändigt att vägledaren har en god utbildning och får en kontinuerlig kompetensutveckling (Proposition 2006/07:1, s.98). En av anledningarna tolkar vi är formulering i Lpf 94, studie- och yrkesvägledning är inte tvingande, utan vilar på rektors eller motsvarande ansvar. Studie- och yrkesvägledare benämns inte som ett begrepp, i den mening person utan som en verksamhet (Lpf 94). Det finns ingen tydlighet att det måste vara en utbildad studie- och yrkesvägledare för uppgiften. I verkligheten kan vi se bristen av studie- och yrkesvägledare, vilket vi drar slutsatsen om hur rektorer eller motsvarande tolkar lagen. Vidare har det i de examensarbetena vi studerat framkommer att studie- och yrkesvägledarna ofta har en kluven arbetsroll och då i samband med andra arbetsuppgifter (se kapitel 2.5). En hel del av de elever som svarat att de inte träffat en studie- och yrkesvägledare var en av anledningarna, att de inte tänkt på det. Återigen ses en otydlighet i studie- och yrkesvägledarrollen. Hade denne varit närvarande, både i kontakten med eleverna samt med lärarna, då skulle studie- och yrkesvägledningen synliggjorts som naturlig del i skolvärlden tror vi. Vem som bär ansvaret för detta kan vi inte besvara genom studien men tycker att detta skulle kunna vara en viktig fråga att ta sig an i framtida forskning. För att fortsätta i ovanstående resonemang har över hälften av eleverna i undersökningen aldrig träffat en studie- och yrkesvägledare under gymnasietiden. Inte långt efter kommer de elever som endast mött densamma mindre än fem gånger. Anledningen till dessa svar är för många elever till exempel att, de inte har tänkt på det. Med samtalsmodeller lyfts elevens självbild fram och en följd av detta stärks densamma. Kontinuerlig vägledning är en hjälp ur den inlärda hjälplösheten anser vi. Då självbilden stärks i vägledningsprocessen mognar eleven och kan göra väl underbyggda val i livet. 33

35 Detta är vår absoluta övertygelse, och förhoppning som blivande studie- och yrkesvägledare. Vi tycker att vi måste främst för eleverna, men även ur studie- och yrkesvägledarprofession bli mer synliga och tydlig. I folkmun talat vi måste lämna den grå kjolen. I enkäten gavs möjlighet för eleverna att beskriva vad vägledning är för dem. För att kunna analysera svaren valde vi att dela upp dem i olika kategorier, såsom Information, Hjälp och råd samt Lära känna mig själv. Lovén (2000) tar upp olika dilemman inom studie- och yrkesvägledning. Information kontra vägledning måste vägas mot varandra, han menar att vägledning ska ske på fler skiftande sätt för att nå fram till de vägledningssökande och inte bara genom information. Elever i studien gav intuitionen att vägledning för dem var information. Detta tar vi som blivande studie- och yrkesvägledare till oss som att vi framöver måste lyfta fram att vägledning är så mycket mer än bara information. Vidare gav elever förklaringen att vägledning för dem var Hjälp och råd, vilket kan tolkas som att traditionen att studie- och vägledaren förr var styrande sammantaget lever vidare. Idag ses vägledning som ett hjälpmedel till den sökande för att finna förmågan till självkännedom. In i vår blivande yrkesroll måste vi ta med oss insikten om hur elever ser på vägledning och försöka skapa förmåga hos dessa elever att ta sig ur den inlärda hjälplösheten. De glädjer oss att vissa elever i studien var införstådda med att vägledning innefattar dem själva. Dessa elever har kommit till insikt om vem de är, och vad som är bäst för dem i nuläget samt tankarna inför framtiden. En elev i undersökningen beskriver vägledning så här: otroligt viktigt och givande men det känns som de inte finns någon som har tid att hjälpa en. Jag vet inte vad jag ska läsa vidare till men jag hade velat ha någon att prata med. Här framkommer behovet av studie- och yrkesvägledning samt vikten av hur vägledningssamtalet hade varit för denna elev. Med hänvisning till diagram 15 och 16 (se bilaga 3) där skillnaden mellan tjejer och killar bearbetas kan vi konstatera att detta är en viktig utmaning för studie- och yrkesvägledare. Vi kan tolka resultaten från frågorna att samtalen behöver anpassas beroende på om det är en tjej eller en kille som är målet för vägledning. Denna kunskap har vi inte lyckats finna stöd för i tidigare forskning, vilket gör informationen extra intressant. 34

36 5.3 Slutdiskussion I slutdiskussionen kommer vi att svara på frågeställningarna i vår undersökning. Genom studien har vi tolkat att eleverna inte i första hand vänder sig till studie- och yrkesvägledare med sina tankar om framtida studier/ arbeten. Vad vi istället har kommit fram till är att eleverna vänder sig främst till det personliga nätverket. En slutsats som kan vara en av anledningarna är att studie- och yrkesvägledaren på Skola 1 endast tillbringade ett fåtal timmar i månaden på skolan. När studie- och yrkesvägledaren är näst intill osynlig kan det heller inte skapas några förväntningar hos eleverna. På Skola 2 fanns det en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare men till ett stort antal elever. Vi har utläst att nästan hälften av dessa elever hade haft kontakt med studie- och yrkesvägledaren. Eftersom studie- och yrkesvägledaren är synlig på skolan skapas även förväntningar hos eleverna att denne kan vara till en resurs i bl.a. valen. Reslutat av studien visar att eleverna tänker mycket på framtiden och i detta kan vi se ett behov hos eleverna. Hade studie- och yrkesvägledaren varit en självklar resurs på skolorna tror vi att eleverna tagit en naturlig kontakt med denne. För att det ska ske en utveckling ur ett studie- och yrkesvägledare perspektiv tror vi att förändringen måste ske på ett högre plan. Blir studie- och yrkesvägledningen en person istället för en verksamhet i läroplanen så blir professionen också starkare. I de allmänna råden tydliggörs både vägledningssamtal och att eleven själv ska upptäcka och ta till vara på kunskapen, dels i sig själva men även öppna sig för nya erfarenheter. Vår förhoppning är att den Nya Skollagen 2010 skapar plats för vägledning. Elevernas tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning i den meningen inför valet i årskurs nio har bearbetats i resultatet av studien. Av det har framkommit att över hälften utav dem fick vägledning första gången i nionde klass. För dessa elever kan det omöjligt skapas tid för process, vilket vi anser är av stor vikt och finner även belägg för detta hos Skolverket. Studien visar även att elever i sjunde och åttonde årskursen träffat studie- och yrkesvägledare. Desto tidigare studie- och yrkesvägledaren gör entré möjliggörs processens start. Eleverna själva ansåg att vägledningen skulle börja tidigare, vilket hade lett till ovanstående slutsats. Många av eleverna fick information om gymnasievalet genom klassrumsinformation. Detta behövs i kombination med de enskilda samtalen, anser vi. Som blivande studie- och yrkesvägledare vill vi komma in 35

37 med vår profession där samtalen ska stärka elevens självbild. Då får vi en verklighet, tror vi, med elever som gör väl underbyggda val. Den verklighet vi har sett på studiens medverkande skolor är nedstämmande ur ett studie- och yrkesvägledare perspektiv. Som blivande studie- och yrkesvägledare önskar vi att vår yrkesroll skulle värderas högre utifrån de färdigheter vi har. Vår dröm scenario är att studie- och yrkesvägledaren är en självklar medelpunkt ur ett elevperspektiv. Dels när det gäller att öka självkännedomen hos dem, samt att vi fick vara en av de personer som de självklart vände sig till med sina funderingar inför studie- och yrkesval. Visserligen behövs vi i brytpunkterna men, vikten av vägledning borde främst ligga emellan dem, så skapas också förutsättningarna. Det är ju där emellan brytpunkterna som processen formas. Eftersom studien inte infattar mer än två skolor anser vi dock att, resultaten behöver bekräftas i ännu större studie. Med tanke på framtida forskning skulle vi önska inkludera samtliga gymnasieskolor i Malmö, både kommunala och de fristående skolorna. Då det inte har forskats mycket om elevers erfarenheter och behov av studieoch yrkesvägledning på fristående skolor anser vi att vidare forskning borde prioriteras. Det är vår absoluta övertygelse att om vidare forskning sker synliggörs även behoven och vår profession lyfts fram. 36

38 6. KÄLLFÖRTECKNING Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt: några rekommendationer. Lund: Studentlitteratur Hodkinson Phil & Sparkes Andrew C (1997). Careership: a sociological theory of career decision making. British Journal of Sociology of Education, Vol. 18, No. 1. s Holland, John L. (1997). Making vocational choices: a theory of vocational personalities and work environments. 3. ed. Odessa, Fla.: Psychological Assessment Resources Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss. Lund : Univ. Sjöstrand, Per (1968). Karriärens utveckling: en socalpsykologisk analys av yrkesval. Göteborg: Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Mitchell Kathleen E & Levin Al S & Krumboltz John D (1999). Planned Happenstance: Constructing unexpected career opportunities. Journal of Counselling & Development, Vol. 77, s

39 Elektroniska källor Andersson, C & Eriksson, M. (2007). Vägledare på fristående gymnasieskolor. Examensarbete. Malmö högskola, Individ och Samhälle. Malmö. Hämtad november DXNI _.aspx. Hämtad Regeringen (2006). Utbildning och universitetsforskning. Hämtad Skolverket (2005). Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet. Hämtad Skolverket (2009). Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering. Hämtad Skolverket (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf Hämtad Sahlström, J & Winbo, C. (2006). Studie- och yrkesvägledning på fristående grundskolor. Välfungerande eller bristfällig? Examensarbete. Malmö högskola, Individ och Samhälle. Malmö. Hämtad november Torbrand, H. (2009). En udda fågel - om studie- och yrkesvägledare på fristående gymnasieskolor. Examensarbete. Malmö högskola, Individ och Samhälle. Malmö. Hämtad november Utbildningsdepartementet (2009). Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, Ds 2009:25. Hämtad

40 Bilaga 1 ENKÄTUNDERSÖKNING Vi är två blivande studie- och yrkesvägledare studerande på Malmö högskola, och skriver nu vårt examensarbete. Vi vill genom den här enkäten ta reda vad Ni ungdomar som pluggar på gymnasium har för erfarenheter och förväntningar på vägledning. Med vägledning menar vi, att Du har fått hjälp att handla på ett lämpligt sätt i dina studieval. Naturligtvis behandlas enkäterna anonymt och endast till vårt examensarbete. Tack för att Du ställer upp och hjälper oss! Hur stämmer följande påstående in på dig? 1. Jag är tjej kille 2. Jag pluggar nu på program i årskurs.. 3. Första gången jag fick vägledning av en studie- och yrkesvägledare var i: årskurs 6 årskurs 7 årskurs 8 årskurs 9 fick ingen vägledning av en studie- och yrkesvägledare 4. Jag tycker att vägledning i grundskolan ska börja i årskurs: 5. På grundskolan fick jag information om gymnasievalet genom: (kryssa för ett eller två alternativ som stämmer bäst) klassrumsinformation gruppvägledning (samtal med syv i mindre grupp) enskilt vägledningssamtal (eget samtal med syv) fick ingen information alls annat (skriv gärna vad/hur)... 1

41 Bilaga 1 6. Det som avgjorde mitt val av gymnasium var: (kryssa för ett eller två alternativ som stämmer bäst) kompisar val föräldrar åsikt lärarnas undervisning samtal med studie- och yrkesvägledaren annat (skriv gärna vem/vad).. 7. Jag är nöjd med mitt gymnasieval: (kryssa för ett svarsalternativ) mycket nöjd ganska nöjd varken eller missnöjd 7.b Jag svarade missnöjd på fråga 7 därför att Jag vet redan nu vad jag vill studera/ arbeta med efter gymnasiet: (kryssa för ett svarsalternativ) mycket säker ganska säker varken eller ganska osäker mycket osäker 2

42 Bilaga 1 9. Jag brukar tänka på mina studier/ arbete efter avslutad gymnasietid: (kryssa för ett svarsalternativ) mycket ofta ganska ofta varken eller ganska sällan aldrig 10. När jag funderar på framtida studier eller arbeten pratar jag med: (kryssa för ett eller två alternativ som stämmer bäst) kompisar föräldrar/ syskon lärare/mentor studie- och yrkesvägledare annan (skriv gärna vem) Under gymnasietiden har jag träffat en studie- och yrkesvägledare: inte alls (gå vidare till fråga 11b) mindre än 5 gånger mer än 5 gånger (gå vidare till fråga 11c, på nästa sida) (gå vidare till fråga 11c, på nästa sida) 11.b Jag har svarat inte alls på fråga 11 eftersom: (kryssa för ett svarsalternativ) studie- och yrkesvägledare var inte där. jag har inte tänkt på det jag tänker ta kontakt med en studie- och yrkesvägledare... 3

43 Bilaga 1 11.c Genom samtalet med studie- och yrkesvägledaren fick jag: (kryssa för ett eller två alternativ som stämmer bäst) lära känna mig själv bättre inblick om olika yrken/ utbildningar information annat (skriv gärna vad) Jag har fått kunskap om framtida studier eller yrken genom: (kryssa för ett eller två alternativ som stämmer bäst) undervisning i skolan mina föräldrar studiebesök på arbetsplats studie- och yrkesvägledaren annat. 13. Vägledning för mig är 14. Övriga kommentarer.. Tack för att Du svarade på våra frågor, svaren kommer vara till stor hjälp i vårt examensarbete! Lycka till med Dina studier! Cornelia & Jeanette 4

44 Bilaga 2 Malmö högskola Till Rektorn eller motsvarande på X gymnasieskola Hej Vi är två blivande studie- och yrkesvägledare studerande på Malmö högskola. Nu vänder vi oss till Dig, eftersom vi skriver examensarbete. Vårt examensarbete kommer att handla om elever och deras tankar kring studie- och yrkesvägledning. Er skola är utvald och vi skulle vilja genomföra en enkätundersökning med elever på samhällsprogrammet årskurs tre. Vår önskan är att komma till Er i vecka 43 för att dela ut enkäten till eleverna. Inom de närmaste dagarna kommer vi ringa till Er. Tack på förhand Cornelia Gudmundsson och Jeanette Carlsson

45 Bilaga 3 Studiens samtliga diagram Diagram 1. Svarsfrekvens från fråga 1. Diagram 2. Svarsfrekvens från fråga 2. 1

46 Bilaga 3 Diagram 3. Svarsfrekvens från fråga 3. Syv studie- och yrkesvägledare. Diagram 4. Svarsfrekvens från fråga 4. 2

47 Bilaga 3 Diagram 5. Svarsfrekvens från fråga 5. Diagram 6. Svarsfrekvens från fråga 6. 3

48 Bilaga 3 Diagram 7. Svarsfrekvens från fråga 7. Diagram 8. Svarsfrekvens från fråga 8. 4

49 Bilaga 3 Diagram 9. Svarsfrekvens från fråga 9. Diagram 10. Svarsfrekvens från fråga 10. 5

50 Bilaga 3 Diagram 11. Svarsfrekvens från fråga 11. Diagram 11. Svarsfrekvens från fråga 11b. 6

51 Bilaga 3 Diagram 12. Svarsfrekvens från fråga 11c. Diagram 13. Svarsfrekvens på fråga 12. 7

52 Bilaga 3 Skillnader beroende på skola Diagram 14. Svarsfrekvens betingat av skola. Skillnader beroende på kön Diagram 15. Svarsfrekvens betingat av kön. 8

53 Bilaga 3 Diagram 16. Svarsfrekvens betingat av kön. 9