Utbrändhet en form av stress symtom, men vad är det och hur utvecklas det för sjuksköterskor?

Transkript

1 Utbrändhet en form av stress symtom, men vad är det och hur utvecklas det för sjuksköterskor? Ann Rudman, Leg SSK, Dr Med Vet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Ann Rudman

2 AGENDA Presentation av studier om tidiga symtom på stress och utbrändhet hos sjuksköterskor och vad de kan få för konsekvenser för kompetensutveckling och trivsel på arbetet. Studier om att vara student och ny sjuksköterska: Stress, engagemang och lärande Lisa Congdon 2

3 Ett verkligt behov Global Health Workforce Alliance (GHWA) och Världshälsoorganisationen (WHO) tar upp och beskriver framtida utmaningar för att ge befolkningen i olika länder de nödvändiga hälso- och sjukvårdsresurserna (GHWA WHO, ). 3

4 Hälso- och sjukvårdsinspektionen (IVO) listar problem med brist på personal som ett av fyra huvudproblem som sätter patienter i riskzonen i den svenska sjukvården 2017 (IVO, 2018). Det är svårt att behålla och rekrytera personal med rätt kompetens inom både vården och omsorgen sid 5 Bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser sid 5 Vad har IVO sett 2017? De viktigaste iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2017, Inspektionen för vård och omsorg,ivo ) 4

5 Sjuksköterskor representerar den största gruppen av reglerade vårdgivare Det finns för närvarande en global brist på sjuksköterskor Personalomsättningen fortsätter att vara ett problem på alla nivåer inom hälsooch sjukvårds-organisationerna Crow, S. M., Smith, S. A., & Hartman, S. J. (2005). Attrition in nursing: perspectives from the national survey of college graduates. The Health Care Manager, 24(4), doi: [pii] Buchan, J., & Calman, L. (2004). The Global Shortage of Registered Nurses: An Overview of Issues and Actions. Geneva: ICN International Council of Nurses. WHO. (2013). WHO Nursing and Midwifery Progress Report World Health Organisation, 145. WHO. (2003). World Health Report WHO 2003:110. Geneva, Switzerland: World Health Organization. WHO. (2006). Working together for health. The world Health Report Policy briefs. Geneva, Switzerland: World Health Organization. Ann Rudman 21 november

6 Förstå professionell utveckling? När, var, vad och hur? FRÄMJA! Lärande, motivation och välbefinnande FÖRHINDRA! Långvarig negativ stress, ohälsa Ann Rudman 21/11/2018 6

7 Hur går vi vidare? Huvudstudier Epidemiologiska studier på nya yrkesverksamma Mätningar där vi följer yrkesverksamma över tid Lisa Congdon Kvalitativa studier Förväntningar på framtida arbetsliv; erfarenheter och utmaningar de första 90 dagarna Interventionsstudier Förebyggande av stress och sömnproblem Kvalitativa studier Processutvärderingar (Intervjuer) 7

8 The LANE study LUST-studien Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE

9 Bakgrund till projektet Socialstyrelsen, statens folkhälsoinstitut och AFA Försäkring noterade höga siffror gällande långtidssjukskrivningen bland sjuksköterskor på grund av psykisk ohälsa

10 Antal långtidssjukskrivna från år Högsta ökningen för anställda inom den offentliga sektorn, dvs läkare, sjuksköterskor, lärare Liknande trend av nedsatt arbetsförmåga p.g.a. mental ohälsa såsom stress, utbrändhet och depression finns i Europa och USA 10

11 Sjuksköterskors tillvaro? Ann Rudman 21 november

12 Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors : LUST I/LANE I (upprepade kartläggningar) Hälsa ett decennium efter karriärstart: LUST II/ANE II (långtidsuppföljning) Gustavsson, P., Hultell, D., & Rudman, A. (2013). Lärares och sjuksköterskors hälsoutveckling och karriärvägar de första åren efter utbildning. Rapport till AFA Försäkring. Retrieved from Stockholm:

13 Förväntat resultat Hälsoproblemens omfattning och förlopp Underlag för att pröva preventiva åtgärder under utbildning i introduktionsprogram Motverka avhopp Främja hälsa, arbetstillfredsställelse & livskvalitet 13

14 4316

15 År 0 UTBILDNING ARBETSLIV

16 Studenter från alla lärosäten i Sverige Blekinge Tekniska Högskola Göteborgs Universitet Hälsohögskolan i Jönköping Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan Kristianstad Karlstad Universitet Karolinska Institutet Linköpings Universitet Luleå Tekniska Universitet Lunds Universitet Mälardalens Högskola Malmö Högskola Mitthögskolan Sophiahemmets Sjuksköterskeskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Växjö Universitet Örebro Universitet Ersta Högskola Rödakorsets Högskola 16

17 Genomförda datainsamlingar * X2002 * * * * 10/ 14 * * * * X2004 * * * * * * * X2006 * * * * Ann Rudman 17

18 DEltagare EX2002 EX2004 EX2006 n n n Sampling frames ( ) (Antal of eligible students) Number in cohort Response rate % EX2002 EX2004 EX2006 total n n n Longterm follow up (2017/18) Response rate % Ann Rudman 21 november

19 ENKÄTER 1 ST / ÅR Ann Rudman 21/11/

20 Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Prevalens och förlopp av psykisk ohälsa (andra hälsoproblem) UTBILDNING ARBETSLIV Studievillkor Arbetsvillkor Studieengagemang Arbetslivsintroduktion Yrkesförberedelse Kompetens Karriärvägar Tillfredställelse och välbefinnande Ann Rudman 20

21 1.Utbrändhetssymtom en form av stress symtom, men vad är det? Ann Rudman 21 november

22 Rachel Yehuda och Ester Sternberg Ann Rudman 21 november

23 Vad är stress eller strain? Ett stimuli, intryck eller händelse som är: Utmanande, krävande Skrämmande Överväldigande Okontrollerbart Oförutsägbart Psykiskt, emotionellt eller fysiskt stimuli Vad det gör med oss är att skapa en stress reaktion (Fysisk och psykisk reaktion- stress respons) för att ta hand om den uppkomna överväldigande situationen Ann Rudman 21 november

24 Stress som påverkar hälsan Oförutsägbar ---- Förutsägbar Mycket intensiv ---- Mindre intensiv Långvarig ---- Kortvarig Ann Rudman 21/11/

25 Utbrändhet som en form av stressreaktion Hur hänger stress och engagemang ihop? I våra forskningsstudier mäts symtom på utbrändhet Utmattning + avstängdhet = Utbrändhet Stress Utmattning avstängdhet Ann Rudman 21 november

26 UTBRÄNDHET är en form av stressreaktion

27 0 21 Behöver mer vila Tappat intresset Ann Rudman Gustavsson, J.P., Hallsten, L., Rudman, A., Early career burnout among nurses: Modelling a hypothesized process using 21 an november item response approach. International journal of nursing studies 47,

28 NÅGRA RESULTAT Arbetslivet Name Surname 21/11/

29 Resultat arbetslivet Majoriteten känner sig kompetenta när de väl börjat arbeta 90 procent av nyfärdiga sjuksköterskor upplever att arbetet är meningsfullt Alla får inte en relevant introduktion på sin första arbetsplats För kort, för lite träning, brist på handledning Problem i övergången mellan utbildning och arbete Bristande förkunskaper, känslor av otillräcklighet, lågt stöd, bristande intresse för kunskap och utveckling Arbetsengagemanget är som högst första året i yrket sjuknade andel över tid Ann Rudman 29

30 Andel med utbrändhetssymptom (trend) % % 5 0 år1 år2 år3 år4 år5 Ann Rudman Rudman, A., Gustavsson, P., & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses' intentions to leave the profession during their 21 first november five years 2018 of practice in 30 Sweden. International Journal of Nursing Studies, 51(4), doi: /j.ijnurstu

31 Andel som ofta tänker på att lämna yrket (trend) % % 5 0 år1 år2 år3 år4 år5 Ann Rudman Rudman, A., Gustavsson, P., & Hultell, D. (2014). A prospective study of nurses' intentions to leave the profession during their first five years of practice in 31 Sweden. International Journal of Nursing Studies, 51(4), doi: /j.ijnurstu

32 Andel som ofta tänker på att lämna yrket (trend) Personer med utbrändhetssymptom Personer utan utbrändhetssymptom år1 år2 år3 år4 år5 Ann Rudman 32

33 Sömn och arbetspass Snabba returer "korta vilotider" påverkar (4 eller fler/månad): Sömnkvalitet Sover mindre än 5 h Känner sig inte utvilad Svårighet att somna Trött/sömnig under dagtid Svårighet att somna på grund av tankar på jobbet Svårighet att varva ned efter en stressig dag Sömnproblemsdiagnos Nattpass påverkar: Svårighet att somna på grund av tankar på jobbet Dahlgren, A., Tucker, P., Gustavsson, P., & Rudman, A. (2016). Quick returns and night work as predictors of sleep quality, fatigue, work-family balance and satisfaction with work hours. Chronobiology International, 33(6),

34 The organizational socialization of new human service professionals in Sweden: An intensive longitudinal study Ann Rudman RN, PhD Petter Gustavsson, Professor Anna Dahlgren, PhD Department of Clinical Neuroscience, Division of Psychology Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden

35 Onboarding = Introduktionsinsatser De förutsättningar som skapas och de insatser som görs för att introducera nyanställda till sina uppdrag, roller och arbetskamrater. = Introduktionsinsatser: avgränsning/beredskap; stödfunktioner; återkopplande insatser; sociala aktiviteter; Wanberg, C. R. (2012). The Oxford handbook of organizational socialization. New York, NY: Oxford University Press; US. 35

36 STRESS RENT BIOLOGISKT Stress förvärras av: Ny okänd miljö Osäkerheten som kommer av att vara oerfaren Lisa Congdon Sternberg, E. M. (2001). The Balance Within: The Science Connecting Health and Emotions. New York: W. H. Freeman and Company. Ann Rudman 21/11/

37 Organisationen Den nya professionella Lotsa en outsider till att bli en insider Ta ansvar Bidra till verksamhet Agera kompetent Vara effektiv Erövra en yrkes- roll kompetens identitet gemenskap genomtänkt strategi och ett strukturerat genomförande 37

38 Lisa Congdon 38

39 FRAMGÅNGSFAKTORER Introduktionsinsatser som utgår från att seniora rollmodeller tar ansvar för den nyanställdes utveckling och etablering Om den nyanställdes egna behov och unika förutsättningar står i centrum för introduktionsinsatserna Insatserna kommer i en logisk ordning som är vältajmad med individens utveckling och kan stämmas av mot tydliga lärandemål Ju högre nivåer av rollklarhet, handlingskraft och social integrering i arbetsgruppen som har etablerats efter 3 månader desto högre nivåer av positiva attityder till arbetsplatsen och till yrket efter 3 till 6 månader Ann Rudman 21 november

40 Att skapa en genuin förståelse för uppdraget (rollklarhet) Att erövra nödvändiga färdigheter och bli handlingskraftig (kompetens) Att bli accepterad av och integrerad i arbetsgruppen (social integrering). Rekrytering Handledning Mentorträffar Utbildningsdagar Begränsat uppdrag Proaktivitet Rollklarhet Handlingskraft Social integrering Nöjd/trivs Ansvar/delaktig Vilja att stanna Tilltro till färdigheter Säker yrkestillhörighet Eget välbefinnande Ann Rudman 21 november

41 Dagboksstudien Kartläggning, utveckling, utfall Nya sjuksköterskor under deras första 3 månader i yrket Medelåldern var 27 år 87% kvinnor Mobilenkäter skickades ut sista vecka under utbildning varje vecka under de första tre månaderna i yrket uppföljning cirka två veckor efter sista veckoenkäten 41

42 Utveckling över de första 12 veckorna ROLLKLARHET HANDLINGSKRAFT SOCIAL ACCEPTANS 4,5 4,5 4, ,5 3,5 3, ,5 2,5 2, Den veckovisa utvecklingen i de tre processvariablerna för nya sjuksköterskor över de första tre månaderna i yrket. 42

43 Är nivåer efter tolv veckor i yrket relaterade till positiva utfall? Rollklarhet Handlingskraft Social acceptans Nöjd/trivs Ansvar/delaktig Vilja att stanna Tilltro till färdigheter Yrkestillhörighet Eget välbefinnande Ann Rudman 21 november

44 Rollklarhet Social acceptans Handlingskraft Nöjd/trivs Ansvar/delaktig Vilja att stanna Tilltro till färdigheter Yrkestillhörighet Eget välbefinnande Ann Rudman 21 november

45 Rollklarhet Handlingskraft Social acceptans Lärandeklimat Arbetsbelastning Övertid Scheman - QR Ökad stress kunde ses som en direkt konsekvens av negativa förändringar av rollklarhet, handlingskraft och social integrering i arbetsgruppen. Ann Rudman 21 november

46 Organisationsstrategier för att stödja vitalitet och lärande vid första anställningen i yrken med höga känslomässiga krav: Nya Professionaella (NP)

47 Vilka strategier framstår som mest kritiska för att främja de nya medarbetarnas utveckling? Arbetsgivarens beredskap Reducerad arbetstid Förenklade uppgifter Delat ansvar Extra tid/en sak i taget Stödfunktioner Prioriteringshjälp Planeringshjälp Justering av arbetsuppgifter Skuggning Använt stödmaterial Utbildningsaktivitet Övningsuppgifter OST Organisatios Socialisations Taktiker Introduktionsinsatser= Arbetsgivarens beredskap; Stödfunktioner; Feedback /Återkopplande insatser; Sociala aktiviteter Feedback /Återkopplande insatser Hjälp att reflektera över yrkesroll Hjälp att se olika perspektiv av upplevelser Ge svar på frågor ang arbetsuppgifter Diskussion om arbetsuppgifter Ge feedback diskussion om att vara ny Sociala aktiviteter Arbetstid till att lära känna kollegor Arbetstid till att lära känna andra nya Sociala aktiviteter utanför arbetstid Reflektionstid med andra nya 47

48 Stort tack till alla studiedeltagare som både tagit sig tid att svara på enkäter och berättat om sin situation. Stort tack till AFA Försäkring för långsiktig satsning på projekten. Tack till alla medarbetare som engagerat och generöst bidragit till projekteten. 48

49 Forskargrupp Stress Hälsa Motivation Kompetens Lärande Petter Gustavsson, Prof Hälsopsykologi Anna Dahlgren, Researcher Elin Frögeli, Psychologist, PhD student Lotta Arborelius, Prof Pharmacology Anna Ehrenberg, Prof Nursing Lars Wallin, Prof Nursing Phil Tucker, Prof Psychology Brjann Ljótsson, Prof Psychology Maria Jirwe, Prof Nursing Aleksandra Sjöström-Bujacz, PostDoc 49

50 Lisa Congdon Här gärna av er! Hemsida: