Strategisk plan och budget

Transkript

1 Strategisk plan och budget

2 innehåll Strategisk plan och budget Regionstyrelsens ordförande har ordet...3 del 1 Strategisk plan 1. Styrningen av Gotlands kommun Den strategiska styrningen Gotlands vision och varumärkesplattform Omvärldsanalys Analys av resultat och måluppfyllelse Inriktning för mandat-/planeringsperioden...7 Gotlands kommuns styrkort , per perspektiv...8 Brukare/kunder...8 Ekonomi...8 Medarbetare och ledare...8 Processer...9 Samhälle Prioritering av resurser och beslut om uppdrag Planeringsförutsättningar för perioden Demografins påverkan på kommunens verksamheter Samhällsekonomi och skatter Utdebitering Kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter Skatteintäkter och generella bidrag Drift- och investeringsbudget samt finansiering Driftbudget Investeringar Finansiering Taxor och avgifter Kommunfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Kommunens styrkort för mandatperioden Fortsatt omfattande förändringsarbete nödvändigt för att långsiktigt lägga grunden till en stabil ekonomi Kvittering av budgetramar för del 2 Styrdokument per nämnd/förvaltning Politikerorganisationen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen...32 Byggnadsnämnden...34 Samhällsbyggnadsförvaltningen...34 Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden Överförmyndarnämnden...52 del 3 Ekonomisk översikt Resultatplan Finansieringsplan Balansplan Finansieringsbudget Ramberäkning Ramberäkning 2011 per nämnd/förvaltning Bilaga till ramberäkning Investeringsbudget Tidplan 2011 Inlämningstider till ledningskontoret Avstämningsmöten m m Organisation

3 Regionstyrelsens ordförande har ordet Ny mandatperiod Till den politiska styrningen hör också politiska val har varit ett år som innehållit en valrörelse som utmynnade i ett val av ny majoritet för Gotland. Under snart 20 år har majoriteten skiftat vilket ställer krav på politiken om långsiktighet och att vi undviker tvära kast. På så sätt kan jag också hänvisa till min företrädare Eva Nypelius som inför 2010 års budget skrev om en återhållsam budget i stor politisk enighet. I förberedelserna och beredningen av 2011 års budget har förutsättningarna egentligen varit desamma. En försiktig budget utifrån mycket begränsade ekonomiska förutsättningar och med små politiska skiljetecken. I många avseenden är vi noga med att påtala Gotland som ö och dess möjligheter och begränsningar. Men i ekonomiskt avseende är vi allra högsta grad en del av världsekonomin med dess möjligheter och hot. Vi har lärt oss att det inte finns någon garanterad tillväxt och att vårt beroende av beslut på nationell nivå är avgörande för Gotlands framtid. Om det finns en stor osäkerhet kring internationell och nationell tillväxt är anledningen så mycket större att vi vårdar de möjligheter vi själva förfogar över. En fortsatt positiv utveckling av befolkningstillväxten, som i sin tur bygger på en hållbar tillväxt i näringslivet, ger underlag för ökade skatteintäkter. Den stora utmaningen är att kunna förstärka den positiva bilden av Gotland och försäkra gotlänningarna en god kommunal service inom alla områden. Utmaningar 2011 Den stora utmaningen inom våra verksamheter är att få en balans i hälso- och sjukvårdens ekonomi. Långvariga underskott är förödande för varje verksamhet och skapar missmod hos många medarbetare samtidigt som det undergräver förtroendet för ett gott omhändertagande på alla plan. Vi behöver göra en kraftsamling och ha en styrmodell som fungerar också när verksamheten sätts på prov. Samtidigt är det viktigt att poängtera att vi i många avseenden ger en högkvalitativ vård med en hög tillgänglighet. På investeringssidan har vi att fullfölja planen kring VAutbyggnaden på ön. En viktig del för att utveckla hela Gotland men samtidigt skall det finansieras utan att kostnaden passerar det rimligas gräns. Självklart finns det andra stora utmaningar inom både drift som investeringar och där vi är beroende av inte bara omvärlden utan också våra egna insatser och kompetens på alla nivåer. Strategier I den nya majoritetens avsiktsförklaring slår vi fast att inte bara lösa det akuta utan också arbeta förebyggande. Detta gäller i första hand inom området hälsa men gäller också allt övrigt arbete som innebär att förhindra ökande kostnader i framtiden. När det dessutom innebär ett ökat välbefinnande för den enskilde då är det förebyggande något vi inte får vänta med. En annan del av vår strategi gäller vårt ansvar som öns största arbetsgivare. Vi har ett flertal policys och riktlinjer som är vägledande för att vi på ett bra sätt skall kunna ta vårt arbetsgivaransvar. Men det finns samtidigt mer att utveckla och gå vidare med. Viktiga delar i detta är kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Jag har tidigare poängterat hur viktigt det är med en hållbar tillväxt för att inte bara bevara det som är utan också för att kunna utveckla. Gotland har en hög arbetslöshet, och i synnerhet bland ungdomar, men som ändå har kunnat hållas tillbaka med hjälp av många små företag. De små företagen är en god grund att bygga vidare på och det finns en tjänstesektor som kan växa. Vi undviker därmed också i framtiden att vara lika utsatta som stora delar av Sverige som är hänvisade till några få större arbetsgivare. Vi har att slå vakt men också utveckla våra möjligheter till att aktivt stödja en utveckling och expansion av det gotländska näringslivet. Slutord Det är i 2011 års budget avsatt medel för hälsoförebyggande insatser, kompetensutveckling och investeringar för den nya måltidsorganisationen, överflyttning av hemsjukvården från Hälso- och sjukvårdsnämnden till Socialnämnden, bussiga kortet även i Visby, utveckling av Barn- Sam men också medel att behålla förenings- och anläggningsbidrag på oförändrad nivå inom Kultur- och fritidsnämnden. Detta är bara några exempel på att det också med en kärv ekonomisk ram finns en ekonomisk utveckling inom Region Gotland. Men självklart ställs det höga krav på ekonomisk styrning och uppföljning för att det allt kärvare ekonomiska läget skall kunna hanteras också 2012 och Åke Svensson Regionstyrelsens ordförande 3

4 d e l 1 s t r at e g i s k plan 1. Styrningen av Gotlands kommun 1.1 Den strategiska styrningen Gotlands kommuns styrprocess består av ett antal planerings- och uppföljningsaktiviteter. Aktiviteterna i planeringsdelen har inför 2011 års strategiska plan varit: Fortsatt implementering av Gotlands nya vision och varumärkesplattform Genomförande av omvärldsanalys Analys av resultat och måluppfyllelse Beslut om inriktning för mandat- och planeringsperioden Prioritering av resurser och beslut om uppdrag Uppföljning av målen sker i samband med delårsrapport 2 och årsredovisningen. Ekonomin följs löpande upp under året i månads- och delårsrapporter. Gotlands vision och varumärkesplattform Gotlands vision tar sikte på år Visionen är en målbild som ska vägleda beslut om Gotlands utveckling. Samtidigt som kommunfullmäktige i juni 2008 beslutade om visionen så antogs även Gotlands nya varumärkesplattform. balanserad styrning, som utgår från fem olika perspektiv; brukare/kunder, ekonomi, medarbetare & ledare, processer och samhälle. Nämnderna och enheterna upprättar egna styrkort och verksamhets-/åtgärdsplaner utifrån gemensam vision, mål och värderingar. Nytt styrkort för mandatperioden kommer att arbetas fram under första delen av Utgångsläget i dagsläget är det tidigare styrkortet fram tills det nya är framtaget. Prioritering av resurser och beslut om uppdrag Utifrån beslut om inriktning för mandat- och planeringsperioden fördelas och omfördelas resurser till nämnderna. I samband med detta kan beslut fattas om särskilda uppdrag till nämnderna. För den ekonomiska planeringen upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och en inriktning för de fyra åren efter budgetåret. Genomförande av omvärldsanalys Omvärldsanalysen, d v s en analys av hur kommunen påverkas av omvärlden och vilka trender som kommer att påverka organisationen under de närmaste åren är en viktig länk mellan visionen och den kommunala verksamheten. De slutsatser som kan dras av en omvärldsanalys är en viktig utgångspunkt för kommunens fortsatta planering. Analys av resultat och måluppfyllelse Analys görs av årets resultat och måluppfyllelse (kommunens alla styrkort). Utifrån analysen föreslås åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen kommande år. Uppföljning och analys sker i samband med kommunens delårsrapport och årsredovisning. Beslut om inriktning för mandat- och planeringsperioden Utifrån Gotlands vision, politiska prioriteringar, måluppfyllelse samt den genomförda omvärldsanalysen fastställs inriktningen för den kommande mandat- och planeringsperioden. Koncernens målstyrning sker enligt modellen 1.2 Gotlands vision och varumärkesplattform Vision Gotland 2025 Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 Vision Gotland Visionen kan sammanfattas med: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. I visionen har fem övergripande mål satts som ska vara uppnådda år 2025: Minst invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. 4

5 s t r at e g i s k plan d e l 1 Vision Gotland 2025 är även det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling utifrån tre samspelande dimensioner den ekonomiska, sociala och miljömässiga. Visionen ska utgöra basen för andra planer och program med bäring på utveckling av regionen. För att kunna uppfylla de övergripande målen redovisas ett antal målbilder och strategier. Varumärket Gotland Gotlands varumärke kan beskrivas som allt det som man associerar till när man hör ordet Gotland. Analys har visat att bilden av Gotland i omvärlden är alltför begränsad för att gynna Gotlands utveckling. Önskvärt vore en positionsförflyttning i riktning mot året runt. Den varumärkesplattform som antogs av kommunfullmäktige 2008 omfattar tre områden. Gotland som boendeö, näringslivs- och etableringsö samt besöksö. Plattformen slår fast att varumärkeslöftet som talar om vad man kan förvänta sig av Gotland är Gotland den magiska ön. De kärnvärden som ska genomsyra kommunikationen är kreativitet, närhet, livslust, livskraft och magiskt. Införande av visionen och varumärkesplattformen Lansering och förankring av Gotlands nya vision och varumärkesplattform i kommunens organisation startade för Gotlands kommuns del hösten 2008 genom workshops med samtliga nämnder och förvaltningsledningar, och har fortsatt inom respektive förvaltning. Första etappen har bestått av förankring och konkretisering med hjälp av den så kallade lärkartan samt integrering med styrkorten. Syftet är att stimulera hela organisationen till aktiviteter som bidrar till att nå Gotlands vision och stärka Gotlands varumärke. I och med detta är införandets första etapp avslutad. Vision Gotland 2025 och varumärkesplattformen för Gotland har inarbetats i styrsystemet. Styrkorten på nämnd- och enhetsnivå är anpassade efter det nya målet i samhällsperspektivet: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Nu börjar arbetet med att omsätta målen och framgångsfaktorerna i konkreta aktiviteter. 5

6 d e l 1 s t r at e g i s k plan 1.3 Omvärldsanalys Syftet med omvärldsanalyserna som årligen genomförs inom Gotlands kommun är att skapa ett komplement till kommunens övergripande vision. Ett av målen är att tydliggöra och analysera alternativa framtidsbilder för att skapa insikt och handlingsberedskap i den kommunala organisationen. Syftet med omvärldsanalysen är också att utveckla den kommunala demokratin och stödja ett lärande arbetssätt. I tidigare omvärldsanalyser under mandatperioden har utmaningar åren samt omvärldstrender identifierats. Följande utmaningar valdes ut som de viktigaste under den tidigare mandatperioden: Förbättra företagsklimatet Utveckla varumärket Gotland Stimulera unga människors framtidstro Skapa förutsättningar för tillväxt Öka förtroendet för kommunen (politiker/politiken och tjänstemän/verksamheten) genom ökat medborgarinflytande Skapa Gotlands framgångssaga och kommunicera den Inta tydligare position i regionfrågan De omvärldstrender som påverkar Gotland nu och i framtiden identifierades också. Klimatförändringar livsstil, vatten- & energiförsörjning, resande, resultat Balikonferensen Individualism valfrihet, kundinriktning, ökad andel miljömedvetna val, intresse för egna livskvaliteten, mat & hälsa Teknikutveckling kommunikation, medicin Demografi fler äldre, färre unga, rekryteringsutmaning Ökad geografisk rörlighet ökat resande, dubbelt boende Samtliga dessa utmaningar och omvärldstrender har varit i fokus under den nu avslutade mandatperioden och flertalet ingår i den av kommunfullmäktige antagna visionen och varumärkesplattformen. Fokus i omvärldsanalysen inför 2011 är hur Gotland påverkas av att bli en region. Övergången från kommun till region kommer sannolikt även att ha betydelse i arbetet med att ta fram ett nytt styrkort för mandatperioden. 1.4 Analys av resultat och måluppfyllelse Resultatet och måluppfyllelsen analyseras i samband med årsredovisningar och delårsrapporter. Så här sammanfattades resultat och måluppfyllelsen i 2010 års andra delårsrapport: Förbättrat utgångsläge genom ökade skatteintäkter Inför året beräknades skatteintäkter och generella bidrag uppgå till mkr, under året har nya prognoser visat att skatteintäkter och generella bidrag kommer att uppgå till mkr (+78 mkr). Nettokostnadsökningen i perioden efter justeringar är 2,8 procent. Prognosen för helåret är +43 mkr. Endast ett fåtal nämnder har avsatt en buffert på 1 procent av budget. Hög kvalitet och nöjda brukare men dyrare än i riket Uppföljningen av målen i delårsrapporten visar att kommunens verksamhet generellt har hög kvalitet. Såväl brukarna som medborgarna är överlag nöjda enligt de undersökningar som har genomförts. Flera brukarundersökningar kommer att genomföras under hösten vilket medför att aktuella mätetal kommer att redovisas i årsredovisningen. Verksamheten i flera fall dyrare än motsvarande kommungrupp vid en kostnadsjämförelse vilket kan tolkas som att verksamheten kan effektiviseras ytterligare. Gotland klarade lågkonjunkturen relativt bra Gotland klarade sig relativt bra under lågkonjunkturen i jämförelse med andra delar i landet. Den växande besöksnäringen och den, i förhållande till andra kommuner, stora offentliga sektorn var bidragande orsaker till detta. Besöksantalet till ön har varit högre än föregående år mycket tack vare de senaste årens satsningar på nya internationella marknader. Antalet folkbokförda ökade och flyttnettot var positivt första halvåret Antalet folkbokförda ökade med 24 personer under det första halvåret 2010 (till ett invånarantal på ). Födelsenettot var minus 26 medan flyttnettot var positivt med en ökning av 59 invånare. Den negativa befolkningstrenden ser ut att ha brutits, även om ökningen hittills i år är mycket blygsam. 6

7 s t r at e g i s k plan d e l 1 Färre anställda och sjunkande sjuktal Antalet tillsvidare- och visstidsanställda har minskat med 256 personer till sedan årsskiftet. Ett hundratal av dessa har bytt arbetsgivare som en följd av verksamhetsövergångar. Trenden med sjunkande sjukfrånvaro håller i sig. Sjuktalet låg efter årets första åtta månader på 4,5 procent jämfört med 4,7 procent för samma period Den senaste medarbetarenkäten visade att medarbetarna anser att arbetsmiljön överlag är god och att de trivs med sitt jobb. Förbättringsområden var kompetensförsörjning och kompetensutveckling. En ny medarbetarenkät har genomförts under hösten 2010 och resultatet presenteras i årsredovisningen. 1.5 Inriktning för mandat-/planeringsperioden Majoritetens prioriteringar Den nya majoritet som tillträtt under hösten 2010 har i sin avsiktsförklaring framhävt fokus bland annat på förebyggande hälsoinsatser, personalpolitiken, miljöfrågor och tillväxt. Målstyrning med balanserat styrkort I Gotlands kommun används balanserat styrkort som metod för att få koncernen att arbeta mot samma mål. Det balanserade styrkortet är en strukturerad metod för att styra mot och följa upp de mål som pekats ut som strategiskt viktiga för att nå den gemensamma visionen. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och i planen för ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen ska innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Inom ramen för kommunens balanserade styrkort får begreppet God ekonomisk hushållning anses innefatta en bedömning av målen för samtliga perspektiv det vill säga balansen mellan de olika perspektiven. Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Samtidigt ska brukarna/kunderna få tjänster av god kvalitet, känna sig delaktiga och bli respektfullt bemötta, och processerna ska vara samverkande och effektiva. Medarbetarna och ledarna ska känna att Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Slutligen ska Gotlands kommun bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Framgångsfaktorerna och styrtalen i ekonomiperspektivet motsvarar de finansiella målen. Kommunens styrkort På följande sidor redovisas det balanserade styrkort för kommunen som kommunfullmäktige antagit att gälla för mandatperioden Eftersom styrkortet för den nya mandatperioden inte kommer att vara klart förrän första delen av år 2011 är det nuvarande styrkortet gällande. Syftet är också att säkerställa att flera perspektiv på vad som skapar värde för kommunen tas med i bedömningen. I Gotlands kommuns styrkort finns perspektiven för brukare/kunder, ekonomi, medarbetare & ledare, processer samt samhälle. 7

8 d e l 1 s t r at e g i s k plan Gotlands kommuns styrkort , per perspektiv Fastställt av kommunfullmäktige Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomi 1. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov a) Behoven ska kartläggas b) Situationen ska förbättras för barn, ungdomar och unga vuxna i riskzonen (utifrån identifierade mål och faktorer) 2. Ge brukarna/kunderna möjlighet till inflytande Brukarna/kunderna ska vara nöjda med inflytandet 3. Erbjuda tjänster av god kvalitet Brukarna/kunderna ska vara nöjda med tjänsternas kvalitet* 4. Göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna * mäts genom enhetliga frågor i brukarundersökningar Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Medarbetare och ledare 1. Skapa en realistisk budget där resultatnivån långsiktigt uppgår till 2% av nettokostnaderna 2. Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar Tillgängligheten ska vara i nivå med uppsatta mål & handläggningstider a) Årets resultat +80 mkr i genomsnitt per år för mandatperioden b) Årets resultat för år 2009 enligt budget c) Nettokostnadsökning max 3,7% d) Strukturella besparingar genomförs inom ramen för Struktur 2007 med minst 120 mkr Respektive nämnd har en buffert motsvarande 1% av budgetramen 3. Egenfinansiera nyinvesteringar* Investeringar egenfinansierade till 100% 4. Amortera på låneskulden* Amortering av låneskulden* med 3% per år 5. Trygga framtida pensioner Avsättning sker för framtida pensioner 6. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning Förbättrad ekonomisk styrning och uppföljning * avser skattefinansierad verksamhet Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare Medarbetarna upplever att kommunen är en attraktiv arbetsgivare & kan rekommendera andra att arbeta på arbetsplatsen 2. Kommunen ska ha trygga anställningar a) Anställningarna upplevs som trygga b) Minskning av oönskade deltider med 25% 3. Arbetsmiljön ska vara god a) Arbetsmiljön upplevs som god b) Sjuktal max 5,0% 4. Ledarskapet ska vara tydligt & coachande Ledarskapet upplevs som tydligt & coachande 5. Mångfald och jämställdhet ska förbättras a) Integrerade mångfalds- & jämställdhetsplaner b) Eliminera osakliga löneskillnader p g a kön för lika eller likvärdigt arbete 6. Kompetensförsörjningen ska vara hållbar a) Medarbetar- och lönesamtal genomförs till 100% b) Alla har en individuell kompetensutvecklingsplan c) Förvaltningarna har planer för kompetensförsörjning 8

9 s t r at e g i s k plan d e l 1 Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Etablera och utveckla arbetet med processer Alla ska ha identifierat och kartlagt sina huvudprocesser 2. Effektiva processer a) Förbättrad produktivitet b) Bibehållen kvalitet c) Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner 3. Fungerande gränssnitt mellan förvaltningar Alla gränsöverskridande processer ska vara identifierade och kartlagda Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks * i nivå med riksgenomsnittet 1. Fler medborgare. Nöjda medborgare. Medborgarupplevelse*: region/kommun/inflytande. Fler folkbokförda. 2. Förutsättningar ska finnas för tillväxt och sysselsättning i privat sektor genom att ett positivt näringslivsklimat skapas. 3. En långsiktigt hållbar trafik till och från fastlandet. En infrastruktur som motsvarar Gotlands utvecklingsbehov. Andel sysselsatta (i privat & offentlig sektor)*. Företagsklimat*. Nyföretagande*. Ökad tillväxt. Ökad andel verksamhet i alternativ regi. Ökad skattekraft. Ökat antal resande. Fler destinationer. Bevarad turtäthet, kapacitet, tid och pris. 4. Höjd utbildningsnivå Utbildningsnivå*. Åk 9: Andel godkända *, förbättrade utbildningsresultat. Andel som går vidare till högskola* 5. Bibehållen inomregional balans Andelen boende på landsbygden skall bibehållas. 6. Tryggad bostadsförsörjning utifrån olika gruppers Bostadsplanering: uppnådda mål behov 7. Gotland ska vara ett socialt hållbart och tryggt samhälle Jämställdhetsindex*. Andel utrikes födda i sysselsättning*. Upplevelse av trygghet. 8. Gotland ska vara ett ekologiskt hållbart samhälle Gröna nyckeltal* 9. Gotland ska vara ett hälsofrämjande samhälle Folkhälsotal (inkl upplevd hälsa)* 10. Gotland är den naturliga mötesplatsen Fler gästnätter. Fler möten 9

10 d e l 1 s t r at e g i s k plan Styrningen utgår från Gotlands gemensamma vision och varumärkesplattform. Av verksamhetsidén framgår varför kommunen finns till. Strategierna anger vilka vägval som ska göras inom Gotlands kommun för att nå visionen. De grundläggande värderingarna ska vi alltid ha med oss i kontakter med andra människor och när vi utför vårt arbete delaktighet, omtanke och förtroende. För varje perspektiv finns ett övergripande mål. Visionen och de övergripande målen är gemensamma för alla nivåer i kommunen. Till varje mål kopplas ett antal framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna beskriver vad verksamheten måste vara bra på/lyckas med för att respektive mål ska nås. Framgångsfaktorerna ska vara få och väl valda. De utgör områden som verksamheten bedömt är avgörande att lägga kraft på för att nå målet. För att veta att man lyckats med sin framgångsfaktor förses varje framgångsfaktor med så kallade styrtal som beskriver vad som ska mätas och vad som ska uppnås (styrtalets målnivå). Det är viktigt att arbeta med framgångsfaktorer och styrtal så att dessa blir tydliga och mätbara. Målen, framgångsfaktorerna och styrtalen följs upp årsvis, eller i vissa fall oftare i samband med månads- och delårsrapporter. Framgångsfaktorerna och styrtalen bedöms utifrån måluppfyllelse med hjälp av signalerna grönt, gult eller rött, samt utveckling över tiden. Dessa signaler ska fungera som grund för ev åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 10

11 s t r at e g i s k plan d e l 1 Gotlands kommuns verksamhetsidé Verksamhetsidén talar om varför kommunen finns till: Ansvara för den sociala, ekonomiska och kulturella välfärden Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken Svara för en myndighetsutövning som skapar förtroende och rättssäkerhet Verka för ett hållbart samhälle genom att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen Gotlands kommuns grundläggande värderingar Kommunens gemensamma värdegrund sammanfattas med förtroende, omtanke och delaktighet. De ringar in ett förhållningssätt som ska visa sig i ord och handling oavsett var vi befinner oss i organisationen. Kommunens strategier för att nå visionen Strategierna är viktiga vägval för att vi ska nå visionen och ska genomsyra beslut och vägleda ställningstaganden för alla förvaltningar. Strategierna ska styra satsningar och prioriteringar under resterande mandatperiod. Fyra kommunövergripande strategier har fastställts som ska ta oss till visionen: 1. Vi arbetar i bred samverkan med andra för att förbättra företagsklimatet, öka befolkningen, tillväxten och stärka varumärket Gotland. 2. Vi får hela organisationen att dra åt samma håll. Koncernstyrningen ska stärkas. 3. Vi skapar möjligheter för en hållbar utveckling på hela Gotland. De tre hållbarhetsperspektiven ska genomsyra våra beslut. 4. Vi skapar goda relationer, är goda ambassadörer för Gotland och lyfter Gotland som plats att besöka, leva och verka på. I avvaktan på styrkortet för den nya mandatperioden gäller de nuvarande målen. Nedan beskrivs varje perspektiv kortfattat. Brukare/kunder Brukare/kund används som ett samlande begrepp för mottagarna av de tjänster och varor som kommunen producerar. Kvalitet används i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara mycket olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på hans/hennes behov och förväntningar. Kommunens övergripande mål för brukar-/kundperspektivet är: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Ekonomi Ekonomiperspektivet i en kommun motsvarar de resurser som finns i form av skatteintäkter, statsbidrag, avgifter och bidrag. Det huvudsakliga målet för kommunen är inte att skapa vinst men däremot måste befintliga resurser användas på rätt sätt, så kallad god ekonomisk hushållning. Ett visst överskott måste därför budgeteras och redovisas över tiden för att inte belasta kommande generationer med skulder och därmed, i förlängningen, sämre kommunal service. Kommunens övergripande mål för ekonomi perspektivet är: Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Mål per perspektiv Kommunens och alla verksamheters gemensamma mål för de fem perspektiven är: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Medarbetare och ledare: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik Processerna är samverkande och effektiva Samhälle: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks Medarbetare och ledare Värdegrunden i det personalpolitiska styrdokumentet Vår syn på ledar- och medarbetarskap i Gotlands kommun uttrycker övertygelsen om att alla människor kan och vill utvecklas, ta ansvar, göra ett gott arbete, lära sig och vara delaktiga. Kommunens övergripande mål för perspektivet medarbetare och ledare är: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. 11

12 d e l 1 s t r at e g i s k plan Processer Brukare och kunder i Gotlands kommun ska få tjänster och varor av god kvalitet och till överenskommen kvalitetsnivå. Medborgare ska känna tillit till att kommunen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. Att mäta produktivitet, prestation i förhållande till resursinsats, ger en viss indikation på kommunens effektivitet. Men produktivitetsmätningar behöver balanseras mot mätningar som speglar vad ett högt tempo får för effekter på kvaliteten på tjänster liksom på medarbetarnas hälsa och trivsel. Kommunens övergripande mål för processperspektivet är: Processerna är samverkande och effektiva. 1.6 Prioritering av resurser och beslut om uppdrag I samband med det årliga budgetarbetet fördelas och omfördelas resurser för att uppnå den framtida inriktningen samt ges särskilda uppdrag till nämnderna. Kommunfullmäktige beslutar i november varje år om ekonomiska ramar för nämnderna i form av dels en driftbudget, dels en investeringsbudget. För den ekonomiska planeringen upprättas en budget i balans för budgetåret och en flerårsplan för de följande två åren efter budgetåret. För investeringarna görs en investeringsbudget för budgetåret och en inriktning för de följande fyra åren efter budgetåret. Budgeten för de kommande åren redovisas i kommande avsnitt. Samhälle Samhällsperspektivet speglar dels kommunens roll för att bidra till medborgarnas livskvalitet, dels kommunens ansvar för den regionala utvecklingen. Målet är att skapa en hållbar utveckling där de tre dimensionerna - de ekonomiska, sociala och miljömässiga - måste samspela. I det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 illustreras hållbar utveckling genom de fem övergripande målen. De innebär kortfattat att befolkningen ökar, att det finns bostäder, arbeten, försörjningsmöjligheter och hållbar ekonomisk tillväxt. Gotland med sitt läge mitt i Östersjön ska vara den naturliga mötesplatsen. Vidare att befolkningen har en god hälsa och att vi värnar vår miljö. På vilket sätt vi kan nå målen redovisas sedan i de konkreta operativa programmen. Kommunens övergripande mål för samhällsperspektivet är: Gotlands kommun ska bidra till att de övergripande målen i Vision Gotland 2025 uppnås och att Gotlands varumärke stärks. 12

13 s t r at e g i s k plan d e l 1 2. Planeringsförutsättningar för perioden Demografins påverkan på kommunens verksamheter Indexerad befolkningsutveckling, fyra åldersklasser och totalt Gotland; index år 2010=1,0 Källa: SCB befolkningsstatistik och Prognos Demos (Nov 09 LA) Antalet invånare i åldersgruppen år beräknas öka med ca 20 procent under de närmaste fem åren. År 2022 är ökningen över 30 procent jämfört med år Först från och med år 2015 väntas ökningen av åldersgruppen äldre-äldre (80 år och äldre) ta fart. Den minskning av ungdomsgruppen, 0 19 år, som konstaterats under de senaste åren beräknas fortsätta till år 2015 då en svag ökning väntas inledas. För gruppen år, normalt förvärvsarbetande åldrar, kan vi de närmaste åren vänta oss en svag minskning och från och med 2014 en tilltagande minskning om nuvarande förutsättningar står sig. Den så kallade försörjningskvoten, antalet äldre dividerat med antalet i förvärvsarbetande åldrar, kan då snabbt komma att öka. Totalt beräknas antalet invånare i huvudsak oförändrat under perioden. Prognos för befolkningsförändringar Prognos för befolkningsförändringar jämfört med 2010 för olika åldersklasser redovisas i nedanstående tabell. Enligt Demos och SCB Av tabellen framgår att minskningen i åldersgrupperna 7 18 år de närmaste åren är betydande och uppgår till över 700 personer medan det i åldersgrupperna över 75 år endast sker mindre förändringar. Där kommer de större förändringarna först senare. År w Summa Diff

14 d e l 1 s t r at e g i s k plan Resursbehov för kommunala verksamheter fram till år 2025 Diagrammet nedan visar förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Underlaget utgörs av befolkningsprognos och räkenskapssammandrag från Gotlands kommun. I beräkningen har också som grund för prognosen hänsyn tagits till senast kända uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting, vilka hämtats från ekonomirapporten i maj Resursbehoven bygger därutöver på följande förutsättningar: Med totalt menas kostnader för egentlig verksamhet exklusive socialbidrag (affärsverksamhet etc. ingår inte). Hälso- och sjukvårdens utveckling utgår från befolkningsförändringen samt kostnadsvikter från skånedata för hälso- och sjukvård. Utveckling inom funktionshinderområdet förklaras av att vi fram till och med 2015 har antagit en extra volymtillväxt på 1 procent per år. I övrigt bygger behovsframskrivningen på befolkningsutvecklingen i relevanta åldersgrupper. Behovet av kommunal verksamhet Förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting maj Kommentarer till utvecklingen enligt diagrammet: Barnomsorgen och gymnasieskolan står för de största svängningarna de närmaste åren. Behovet inom barnomsorgen ökar med 9 procent fram till år Inom grundskolan minskar behoven fram till år 2014 för att därefter börja öka igen. Behovet inom gymnasieskolan minskar kraftigt fram till år 2017 för att därefter sakta börja öka. Resursbehov inom funktionshinderområdet ökar fram till år 2017 för att därefter avta. Behovet av äldreomsorg väntas öka under hela perioden med cirka 20 procent under åren och med ytterligare 20 procent åren Den senare ökningen beror på att antalet äldre-äldre ökar dramatiskt under åren Behovet av hälso- och sjukvård utgår från den demografiska förändringen samt kostnadsvikter från skånedata för hälso- och sjukvård. Det demografiska trycket är högre inom hälso- och sjukvården än inom de kommunala verksamheterna. Enligt beräkningarna från Sveriges kommuner och Landsting väntas det totala resursbehovet, utifrån demografiska faktorer, vara relativt oförändrat under hela prognosperioden. Resursbehovet för de olika verksamheterna varierar dock i hög grad utifrån de demografiska faktorerna. Utifrån de förändringar som kommer att ske framöver i demografins sammansättning kommer krav ställas på att omfördelning och prioritering av resurser sker inom och mellan nämnder och verksamheter. Detta kräver en ständigt pågående bevakning av förändringar i omvärlden och demografin. Det finns ett flertal omvärldsfaktorer som kommer att påverka inriktningen av behoven/verksamheterna, bland annat lagstiftningar, utjämningssystem, politiska prioriteringar samt eventuella förändringar i det kommunala uppdraget. 14

15 s t r at e g i s k plan d e l Samhällsekonomi och skatter Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för 2011 Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Men att återhämtningen sker på bred front. Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt den senaste tiden. Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt stark och bred återhämtning under Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits och det innebär en snabbare återhämtning. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren fortsätter sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka framför allt i tjänstesektorn. Sammantaget bedömer regeringen att antalet sysselsatta ökar med cirka personer mellan 2010 och 2014 till följd av återhämtningen i konjunkturen, regeringens politik och en växande arbetskraft. Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kan få effekt på konjunkturen. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. År 2009 redovisade sektorn ett resultat på 13 miljarder kronor. För 2010 beräknas resultatet förbättras ytterligare. Till stor del beror det på de tillfälliga statsbidragen. Kostnaderna bedöms också utvecklas svagt under Men det finansiella sparandet försämras återigen 2011 när större delen av de tillfälliga bidragen upphör. Målet om god ekonomisk hushållning förväntas nås under 2010, men inte under resten av prognosperioden. Statens budgetsaldo förbättras snabbt från ett kraftigt underskott Redan 2011 är statsbudgeten åter i balans och därefter ökar överskottet varje år till och med Statsskulden minskar redan från och med 2010, även som andel av BNP. Skulden beräknas minska till 21,1 procent av BNP, vilket är den lägsta skuldkvoten på 40 år. Utöver återhämtningen i konjunkturen bidrar även ett antagande om att staten säljer ut en del av sitt innehav av aktier i noterade och onoterade bolag. De antagna försäljningarna förväntas förbättra budgetsaldot med 25 miljarder kronor per år och minska statsskulden med 100 miljarder till och med Nyckeltal svensk ekonomi Procentuell förändring om inte annat anges BNP1 5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 2,9 Arbetade timmar1 2,6 1,9 1,1 1,4 1,5 1,3 Sysselsatta 2,1 1,0 1,1 1,2 1,3 1,2 Arbetskraften 0,2 1,1 0,7 0,5 0,5 0,4 Arbetslöshet2 8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 6,0 Programdeltagare2 2,6 3,8 3,3 2,7 2,4 2,1 Timlön (Nationalräkenskaperna) 3,0 0,9 2,4 3,1 3,4 3,6 KPI 0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 2,6 KPIX 1,5 1,8 0,6 0,9 1,6 1,9 Offentliga sektorns finansiella sparande3 1,2 1,3 0,4 1,0 2,0 2,9 1 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av BNP. Källa: Budgetpropositionen för

16 d e l 1 s t r at e g i s k plan Det kommunala skatteunderlaget Regeringens prognos Regeringen förutser en ökning av skatteunderlaget med 13,6 procent under perioden (tabell nedan). Prognosen är baserad på den konjunkturbedömning som vi redogör för här ovan. Regeringens kommentar är att den svagare ökningen 2011 (jämfört med regeringens prognos i 2010 års ekonomiska vårproposition) förklaras av den höjning av grundavdraget för personer över 65 år som aviseras i Budgetpropositionen för Avdragshöjningen beräknas medföra en årlig minskning av skatteintäkterna motsvarande 7,5 miljarder kronor. För att reformen ska vara neutral för kommuner och landsting föreslås att det generella statsbidraget till kommunsektorn ökas i motsvarande utsträckning, med 4,92 miljarder för kommunerna och 2,58 miljarder för landstingen. Regeringen har fastställt uppräkningsfaktorerna för 2010 och 2011 till 1,9 respektive 1,1 i enlighet med budgetpropositionens prognos. Skatteunderlagstillväxten justerad för regeländringar bedöms av regeringen uppgå till 2,6 procent och 2,5 procent 2010 respektive Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt ,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 BP11, okt ,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6 SKL, sep 2010* 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 ESV, aug 2010* 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 VP10, apr 2010* 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2 *Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2011 i Budgetpropositionen för 2011 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 1,4 procent. 16

17 s t r at e g i s k plan d e l Utdebitering Utdebiteringen för Gotlands kommun uppgår för år 2011 till 33,10 procent (= procent av skatteunderlaget). I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Gotlands kommun och riket för åren Den totala kommunala utdebiteringen 2011 varierar mellan kommunerna inom intervallet 28,89 34,17 procent (inklusive landstingsskatt). År 2011 har preliminärt 57 (av 290) kommuner högre total utdebitering än Gotland. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 89 mkr för Gotland. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen i Sverige 2011 är 31,55 procent. Utdebiteringen för Gotlands kommun är således 1,55 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Total kommunal utdebitering i riket och Gotlands kommun (exklusive avgift till församlingarna), % 17

18 d e l 1 s t r at e g i s k plan 2.4 Kommunalekonomisk utjämning Nuvarande version av system för kommunalekonomisk utjämning gäller från och med Systemet innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. I systemet ingår ett nytt system för inkomstutjämning, en reviderad kostnadsutjämning samt nya inslag i form av strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Syftet med utjämningen är liksom tidigare att åstadkomma likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Kommuner och landsting får ett inkomstutjämningsbidrag som beräknas utifrån skillnaden mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet. Kommuner och landsting vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en särskild inkomstutjämningsavgift till staten. För bidragsberättigade kommuner föreslås bidragen beräknas utifrån 95 procent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattesatsen. Vid fastställandet av skattesatserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls i huvudsak men med vissa ändringar, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas. I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad får ett kostnadsutjämningsbidrag. Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet. Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kostnadsutjämning samt den del av bidragsminskningen till följd av de föreslagna förändringarna som överstiger 0,56 procent av kommunens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag. Särskilda införandebidrag gäller för åren Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden till högst 0,08 procent av det uppräknade skatteunderlaget för kommuner respektive 0,04 procent för landsting. Vidare tillämpas regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen. Från och med 2008 infördes en ny delmodell i kostnadsutjämningen, för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader. Från och med 2008 avskaffades fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Denna avgift ska vara kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet och kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräknas och knytas till inkomstbasbeloppet. Den ökade kommunala intäkten regleras vid införandet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en minskning med mkr. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodoräknas respektive kommun. (Revidering avseende obebyggda tomter har skett 2010). Regeringen har utsett en kommitté med uppdrag att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Som motiv för tillsättandet anför regeringen att alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv behöver utredas. Vidare behöver man undersöka vilka behov som finns för att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Översynen kommer även att omfatta övriga delar av utjämningssystemet. Kommittén har även möjlighet att få utredningshjälp av den permanenta uppföljningsorganisation som inrättats vid Statskontoret. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april Regeringen har också tillsatt en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur kommuner och landsting kan ges stabilare planeringsförutsättningar med hänsyn till konjunkturvariationer. Den särskilda utredaren ska analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet och föreslå möjliga förändringar i nuvarande regelverk för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting tex avseende det kommunala balanskravet. Utredaren ska vidare lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september

19 s t r at e g i s k plan d e l Skatteintäkter Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2011, (taxeringsåret 2010) beräknas enligt prognosen (RSV oktober 2010) öka med 1,3 procent för riket. För Gotlands kommun ökar skatteunderlaget med 2,2 procent och beräknas uppgå till skattekronor. Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av november månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget. Statens utbetalning av kommunalskattemedel grundas på det senast kända skatteunderlaget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräknade ökningen av skatteunderlaget de efterföljande åren till prognosåret. Den prognostiserade utvecklingen följs sedan upp och när det slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slutreglering. Regeringen har i oktober 2010 fastställt uppräkningsfaktorer för 2010 och Faktorerna innebär att skatteunderlaget för 2009 räknas upp med 3,0 procent för att erhålla nivån för Enligt en gemensam prognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2010 ska skatteunderlaget för 2009 räknas upp med 3,4 procent för att erhålla nivån för år Enligt prognosen beräknas skatteunderlaget därefter öka 2012 och 2013 med 3,9 respektive 4,4 procent. Om skattekraften för Gotlands kommun antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genomsnittet för riket kan kommunens intäkter av det egna skatteunderlaget beräknas enligt tabellen: Intäkter av eget skatteunderlag , mkr Uppräknat skatteunderlag Beräknad förändring ( procent) 1,8 1,6 3,9 4,4 Fastställda uppräkningsfaktorer 1,9 1,1 - - Utdebitering ( procent) 33,10 33,10 33,10 33,10 Skatteintäkt exkl slutavräkning Slutavräkning (prognos) (Antal invånare på Gotland 1 november 2010 uppgår till ) 2.6 Skatteintäkter och generella bidrag , mkr Skatteintäkter och generella bidrag , mkr Egna skatteintäkter Befolkningsutveckling Slutavräkning 13 Summa Bidrag Kommun: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Reglering Summa Landsting: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Reglering Summa LSS Fastighetsavgift Totalt Befolkning och skatteintäkter Skatteintäkter och utjämningsbidrag påverkas i hög grad av antalet kommuninvånare. Om det gäller ett större antal personer där åldrarna varierar är det rimligt att anta att intäktsförändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 69 tkr per invånare för Gotland. Enligt Statistiska centralbyrån ökade antalet invånare på Gotland med 43 personer år 2010 (nov nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka 3 mkr. I skatteunderlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genomsnitt. Befolkningsutvecklingen för riket beräknas uppgå till cirka 0,7 procent per år de närmaste åren. Om Gotland ökade befolkningen i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med cirka 400 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland. 19

20 d e l 1 s t r at e g i s k plan Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på invånare uppnås. Detta skulle innebära ökade skatteintäkter med cirka 34 mkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 550 mkr år 2025 jämfört med Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i kommunens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt. Enligt SKL (Hälso- och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skattebaser och åldrande befolkning. Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekonomisk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe. Gotland är för närvarande en av dessa kommuner. I visionen finns också ett mål att öka bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2007 till ca 78 procent av genomsnittet för riket. Då BRP kan sägas vara ett mått på utvecklingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rimligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften. År 2009 uppgick skattekraften för Gotland till cirka 86 procent av medelskattekraften för riket. Om skatteintäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antaganden. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar summan av skatteintäkter och bidrag med cirka 60 mkr. (Förutsatt att nuvarande utjämningssystem och utdebitering inte ändras). Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP. År 2009 har 43 (av 290) kommuner lägre skattekraft än Gotland. Skattekraften för Gotland uppgår till 151 tkr. I riket varierar skattekraften mellan 130 tkr och 313 tkr. Jämfört med tidigare år har skillnaden mellan lägsta och högsta skattekraft ökat. Det finns också stora variationer mellan kommunerna i förändringen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Mellan 2008 och 2009 uppgår den största ökningen till 6,1 procent medan den största minskningen uppgår till -4,9 procent Ovanstående tyder på att klyftorna växer mellan kommunerna avseende ekonomiska förutsättningar. Utvecklingen beror i huvudsak på skillnader avseende demografi och lönenivåer mellan kommunerna. 20

21 s t r at e g i s k plan d e l 1 3. Drift- och investeringsbudget samt finansiering 3.1 Driftbudget Nämndernas budgetramar för år 2011 utgår ifrån 2010 års justerade budget, totalt mkr, minskad för så kalllade engångsanslag (tillfälliga ramökningar under 2010) och flerårseffekter av tidigare beslut (generella beting och resursfördelningsmodeller) med 17 mkr. Resursfördelningsmodellen för förskola, grundskola och gymnasieskola ger en besparing för barn- och utbildningsnämnden på 3,9 mkr och en besparing för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden på 14,2 mkr. Den tidigare beslutade besparingen inom kultur och fritidsnämnden på totalt 4 mkr kvarstår men ett ramtillskott har beviljats på 1 mkr för anläggningsstöd, föreningsbidrag och ytterligare 500 tkr som allmänt tillskott (se nedan). Kompensation sker för ökade lokalhyror och för indexuppräkning av externa avtal med 24,3 mkr. En central avsättning för övriga interna prisjusteringar har gjorts med totalt 22,8 mkr (14,7 mkr 2011 och 8,1 mkr 2010). Sammanlagt kompenseras nämnderna för ökade hyror och indexuppräkning av interna priser och externa avtal med 47,1 mkr. För uppräkning av personalkostnader till följd av löneökningar etc. under 2011 har 43 mkr avsatts. 42,4 mkr har fördelats ut till nämnderna och 0,6 mkr har lagts centralt tillsvidare. Fördelningsgrunden är ett antagande om löneökningar på i genomsnitt 1,5 procent för alla fackförbund utom Svenska kommunalarbetareförbundet som beräknas få löneökningar på i genomsnitt 2,3 procent. Besparingar riktade mot den administrativa verksamheten har lagts ut med sammanlagt 10,5 mkr. Under 2011 flyttas ett antal verksamheter mellan nämnderna. Ansvaret för hemsjukvård (29,1 mkr) och bostadsanpassning (9,2 mkr) läggs på socialnämnden. Ansvaret för ambulansalarmering läggs på hälso- och sjukvårdsnämnden (2,3 mkr). Ansvaret för förebyggande verksamhet inom räddningstjänsten (2,6 mkr) läggs under miljöoch hälsoskyddsnämnden och ansvaret för övrig räddningstjänst verksamhet (39,5 mkr) på tekniska nämnden. Ramtillskott budget 2011 Kommunstyrelsen/ledningskontoret: projektkostnader vid breddinförande av ärendehanteringssystem, 1,25 mkr Kommunstyrelsen/ledningskontoret: arbete med fördjupade översiktsplaner, pressekreterare och förstärkning av upphandlingsfunktion, under 2011, 1,5 mkr Kommunstyrelsen/ledningskontoret: arbete med Barnsam, 0,5 mkr Patientnämnden: utökad bemanning, 0,55 mkr Överförmyndarnämnden: utökad bemanning och anslag för ökade arvodeskostnader, 1,9 mkr Tekniska nämnden: införande av bussiga kortet i Visby, 0,5 mkr Kultur- och fritidsnämnden: anslag för anläggningsstöd och föreningsbidrag, 1 mkr Kultur- och fritidsnämnden: generellt ramtillskott, 0,5 mkr Barn- och utbildningsnämnden: införa barnomsorg på obekväm arbetstid, 1,4 mkr Barn- och utbildningsnämnden: anslag för ökad hyra för Garda skola efter ombyggnad, 0,75 mkr Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: ramtillskott till följd av ny gymnasiereform 2011, 1 mkr Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: ramtillskott till folkhögskolan 2011, 2,6 mkr Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: ramtillskott för bemanning av förvaltningsledning, 0,5 mkr Socialnämnden: ramtillskott för hemsjukvård, 1,1 mkr Socialnämnden: ramtillskott för bostadsanpassning 2011, 1 mkr Socialnämnden: ramtillskott för införande av nytt verksamhetssystem 1 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: generellt ramtillskott: 10 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: ramtillskott för ökad hyra efter ombyggnad av lokaler på Korpen för smärtteam och ungdomsmottagning, 0,7 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: förebyggande hälsoarbete 0,5 mkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: generellt ramtillskott 2011, 5 mkr Kommunfullmäktige har under hösten tagit ett antal beslut som påverkar ersättningen till de politiskt förtroendevalda. I 2011 års budget har 1 mkr tillskjutits som fördelats mellan nämnderna. Fullmäktige har beslutat att höja arvodena, utöka antalet ledamöter i byggnadsnämnden, ha ett extra fullmäktigesammanträde jämfört med 2010 och omfördela arbetet mellan kommunalråden och nämndsordförandena. För mer information om den beloppsmässiga fördelningen, se specifikationen till ramberäkningen. 21

22 d e l 1 s t r at e g i s k plan Besparingsbeting 2011 Inför 2011 har besparingar på 10,5 mkr lagts ut på nämnderna, de är i huvudsak riktade mot den administrativa verksamheten. En del har lagts ut som generell administrativ besparing och den andra delen har tydligt riktats mot de tjänster som köps internt av serviceförvaltningen. Genom att lägga ut besparingen på kunderna till serviceförvaltningen ges ett större inflytande att påverka tjänsteutbudet. Fördelningen av besparingsbetingen finns i specifikationen till ramberäkningen. 3.2 Investeringar Investeringarna i skattefinansierad verksamhet ska enligt uppställt mål egenfinansieras, alltså vara i nivå med avskrivningar, avsättningar och eventuella investeringsinkomster. Den totala investeringsbudgeten uppgår till 391 mkr varav de skattefinansierade investeringarna uppgår till 257 mkr. Investeringar i affärsdrivande verksamhet uppgår till 134 mkr. Investeringsinkomster beräknas till 48 mkr. Investeringsvolymen är mycket hög och bedöms vara fortsatt hög de kommande åren med om- och tillbyggnad av skolor och äldreboenden, investeringar i hamnar samt i vatten och avloppsverksamhet. Total investeringsbudget per nämnd/förvaltning 2011 (tkr) Kommunstyrelsen Ledningskontoret Kommunstyrelsen Serviceförvaltningen Samhällsbyggnad: Tekniska nämnden Tekniska nämnden bygg övriga nämnder Tekniska nämnden affärsdrivande Byggnadsnämnden 600 Stora investeringar Garda skola ska återuppbyggas efter branden och beräknas vara klar i maj Försäkringsbolaget kommer att stå för större delen av utgiften (dock samma typ av skola som byggdes 1994). Kommunens utgift kommer att bestå av självrisk, åldersavdrag, anpassning av kök och utgift för modernisering av bland annat uppvärmningssystem och ventilation. I investeringsbudgeten för 2011 finns 36 mkr upptaget för återuppbyggnad. Socialnämnden har en strukturplan för särskilda boenden som omfattar boenden i Burgsvik (slutfört), Slite (slutfört), Roma, Katthammarsvik och Hemse. Huvudinriktningen har varit att investeringar görs av andra aktörer än kommunen. I investeringsbudgeten för 2011 upptas 39 mkr. För hamnserviceterminal i Visby hamn upptas 36 mkr. Investeringen medför en ökning av kapitalkostnader som finansieras genom höjda avgifter. Hamnserviceterminalen avser en omlastningsterminal för mat- och serviceleveranser till gotlandstrafiken och innebär att hamnområdet moderniseras vad gäller logistik, säkerhet samt miljö. För hamnverksamheten föreslås en omstrukturering där godstrafiken på sikt flyttas från Visby till Slite och Klintehamn vilket kommer att medföra stora investeringar. I investeringarna i hamnverksamheterna ingår projektet Resecentrum som delvis beräknas finansieras med statliga medel. Stora investeringar har skett och kommer att ske i vattenoch avloppsverksamhet, cirka 50 mkr per år. För närvarande pågår utbyggnad av VA-ledningar i Gnisvärd samt ombyggnad av Fårösunds vattenverk. För VA-utbyggnad i Gnisvärd upptas 15 mkr. En sporthall ska byggas inom Visborgsområdet. I budget för 2011 upptas 5 mkr. Bygget beräknas vara klart 2013 och den totala utgiften beräknas uppgå till 92 mkr. Stora investeringsprojekt 2011(mkr) Miljö- och hälsoskyddsnämnden 380 Utgift 2011 Total utgift Räddningstjänsten Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa Garda skola SÄBO Hemse vårdcentrum Visby hamn, rörlig landgång färjeläge ,5 Hamnserviceterminal Vatten- och avloppsverksamhet 50 50/år Sporthall 5 92 Investeringar per nämnd och större projekt redovisas i Del 3 Ekonomisk översikt, Investeringsbudget och plan Perioden får ses som en plan, varje enskilt år kommer att beredas så att nämndernas äskanden ställs i relation till ekonomiskt utrymme och uppsatta mål. 22

23 s t r at e g i s k plan d e l Finansiering Finansiering av verksamheten De ekonomiska budgetförutsättningarna för 2011 har försämrats genom att konjunkturstödet från staten tagits bort och skatteintäkterna inte ökat i motsvarande grad. I jämförelse med beräknat utfall 2010 minskar de prognostiserade skatte- och statsbidragsintäkterna med 19 mkr (skattesatsen oförändrad). I planen för beräknas motsvarande intäkter förändras i jämförelse med 2011 med 91 mkr respektive 227 mkr. De egna skatteintäkterna beräknas 2011 uppgå till mkr, en förändring med 44 mkr (inklusive slutavräkning) jämfört med beräknat utfall för För 2011 och 2012 beräknas de egna skatteintäkterna öka med 98 mkr respektive 217 mkr jämfört med Årets resultat enligt budget för 2011 uppgår till 11 mkr. Det är en låg resultatreserv som inte är tillräcklig för att klara målet om en långsiktig resultatnivå på 2 procent av nettokostnaderna vilket innebär cirka 80 mkr. Den budgeterade utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag bygger på prognoser som kan ändras både i positiv och i negativ riktning. En omständighet som oroar och som påverkar skatteutfallet är befolkningsutvecklingen. Under 2007 och 2008 minskade befolkningen med netto 165 respektive 118 personer ökade befolkningen med 216 personer. År 2010 ökar befolkningen med ca 40 personer enligt preliminär uppgift per 1 november. Finansiering av investeringar Finansiering av investeringar kan ske genom det finansiella utrymme som skapas genom avskrivningar och avsättningar samt vissa inkomster, alltså utan att ta upp långfristiga lån. Detta utrymme uppgår till ca 290 mkr varav ca 50 mkr avser inkomster. Investeringsbudgeten för 2011 uppgår totalt till 391 mkr varav 257 mkr avser skattefinansierad verksamhet och 134 mkr affärsdrivande verksamhet. Investeringsbudgeten för skattefinansierad verksamhet är på en mycket hög nivå men ryms ändå inom ramen för avskrivningar, avsättningar och inkomster. Inkomsterna för skattefinansierad investeringsverksamhet beräknas till ca 30 mkr. 3.4 Taxor och avgifter Taxor och avgifter allmänt I 2011 års budget svarar externa taxor och avgifter för cirka 10 procent av finansieringen av kommunens driftbudget. I jämförelse med skatteintäkter och utjämningsbidrag är avgifternas finansieringsandel relativt liten. Avgifterna har dock stor betydelse för finansieringen av enskilda kommunala verksamheter. För affärsdrivande verksamheter bör målet vara att avgifterna i så hög grad som möjligt ger full kostnadstäckning. Avgifterna har även stor betydelse inom exempelvis det sociala området även om kravet på täckningsgrad av fördelningspolitiska skäl inte kan sättas så högt. Vid sidan om finansieringsaspekten är avgifterna ett styrmedel för att påverka efterfrågan av kommunala tjänster. Detta kan ske genom att avgifterna höjs eller sänks. På detta sätt kan också information fås om hur kommuninvånarna och övriga konsumenter värderar olika kommunala tjänster i förhållande till avgiften. Dock har kommunens möjlighet att påverka taxorna inom förskolan och äldreomsorgen starkt begränsats genom införande av maxtaxor liksom olika slag av högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården. Interna priser Inom kommunen finns ett antal resultatenheter som finansieras via interna priser. Dessa finns framförallt inom serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen administrerar kommunens internhyror. Serviceförvaltningen som bildades 1 april 2009 är i princip helt finansierade av interna intäkter utifrån tecknade överenskommelser med beställare/ kunder. I fullmäktiges beslut reserverades 22,8 mkr centralt i 2011 års budget för senare justering av nämndernas ramar till följd av interna prishöjningar. I den potten ligger både kvalitetshöjningar på en del tjänster och besparingar på andra tjänster. Under budgetåret kommer serviceförvaltningen tillsammans med ledningskontoret att starta upp ett arbete med att utveckla de interna prismodellerna. Finansiering av investeringar i affärsdrivande verksamhet kan ske genom upplåning då de ökade driftkostnaderna och kapitalkostnaderna tas ut via avgifter, detta belastar alltså inte de skattefinansierade verksamheterna. 23

24 d e l 1 s t r at e g i s k plan Externa taxor och avgifter Hamnar Tekniska nämnden är huvudman för hamnen i Visby (linjehamn) samt för övriga hamnar. I avtalet om statsbidrag ingår villkor att Visby hamn ska drivas och särredovisas skilda från övriga kommunala hamnar. Enligt avtalet med staten får avgifterna inte sättas högre än att de täcker kostnaderna. Hamntaxorna har justerats för kommande linjetrafikperiod i och med det nya avtalet med Destination Gotland och Rikstrafiken som gäller Avtalet är delvis incitamentbaserat. Vatten- och avloppshantering (VA) Kostnaderna för VA-verksamheten har ökat på grund av de stora investeringar som pågår och som planeras för de kommande åren. VA-taxan höjdes med 10 procent 2007, 15 procent 2008 och 10 procent höjs de fasta brukningsavgifterna med 12 procent och de rörliga med 6 procent. Taxan beräknas behöva justeras upp med 3 4 procent årligen för att täcka de kostnader som investeringarna medför. Taxan ses för närvarande över för att också justeras efter nya vattentjänstlagen. Avfallshantering Renhållningstaxan justerades inför introduktionen av Kompost och brännbart. Det är för närvarande för tidigt att bedöma hur intäkter och kostnader balanserar varandra. Under har intäkterna hittills minskat efter införandet. Ytterligare höjning av taxan kan komma att bli aktuell. Avtal om insamling av returmaterial är under förhandling. Tillräckliga ersättningsnivåer är nödvändiga för att täcka aktuella kostnaderna för insamlingen. Sedan 2006 sköter en extern entreprenör insamlingen av hushållssopor. 24

25 s t r at e g i s k plan d e l 1 4. Kommunfullmäktiges direktiv och rekommendationer till nämnderna Gotlands kommuns verksamhetsidé är att: Ansvara för den sociala, ekonomiska och kulturella välfärden. Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som kännetecken. Svara för en myndighetsutövning som skapar förtroende och rättssäkerhet. Verka för ett hållbart samhälle genom att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen. För att klara detta är det av största betydelse att kommunen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling. Gotlands kommun tillämpar principerna för målstyrning. För att planera, styra och följa upp verksamheten ur fler perspektiv än ekonomi använder kommunen balanserad styrning som metod. Kommunfullmäktige beslutar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden och skall regelbundet följa upp framgångsfaktorer och styrtal. 4.1 Kommunens styrkort för mandatperioden Kommunfullmäktige kommer under första delen av 2011 att fastställa ett nytt styrkort för mandatperioden Fram tills det nya styrkortet är fastslaget gäller det nuvarande. Kommunfullmäktige fastställde i juni 2008 den nya visionen för Gotland år 2025: Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats, präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust. De övergripande målen i visionen som ska uppnås år 2025 för hela Gotland är: Minst invånare bor på Gotland. Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjöregionen. Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. Gotland är en världsledande öregion i miljö- och klimatfrågor. Gotlands kommuns gemensamma mål för de fem perspektiven i det balanserade styrkortet, och som gäller för samtliga verksamheter under mandatperioden, är: Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv Medarbetare och ledare: Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik Processerna är samverkande och effektiva Samhälle: Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Brukare/kunder Nämnderna uppmärksammas på att utvecklingen av systematiska brukarundersökningar ska fortsätta för att fånga brukarnas/kundernas behov och upplevelse av om brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. För att kunna jämföra med andra kommuner och internt inom kommunen med hjälp av ett nöjd-kund-index ska tre enhetliga frågor användas i alla brukarundersökningar. Vidare uppmanas nämnderna ta fram mål för och följa upp brukarnas/kundernas tillgänglighet till tjänsterna samt, de nämnder som har myndighetsuppdrag, fastställa och följa upp mål avseende handläggningstider i form av servicegarantier. Ekonomi Balanskravet och finansiella mål Balans skall föreligga mellan tillgängliga ekonomiska resurser och den verksamhet som bedrivs. Det finansiella målet och framgångsfaktorerna enligt kommunens styrkort utgör således grundläggande restriktioner för driftoch investeringsverksamheten. Utifrån dessa mål och restriktioner har nämnderna tilldelats ekonomiska ramar inom vilka verksamheterna skall bedrivas. 25

26 d e l 1 s t r at e g i s k plan Nämnderna ska verka för god ekonomisk hushållning genom att införa buffertar inom sina budgetramar. Bufferten, för oförutsedda kostnadsökningar eller intäktsminskningar, kan successivt byggas upp med inriktning och planering för att bufferten bör uppgå till 1 procent av nettobudgetramen i 2011 års budget. Vid befarad negativ avvikelse skall nämnderna agera snabbt och vidta åtgärder. Detta är synnerligen angeläget för att återställa balansen. Investeringar och finansiellt igångsättningstillstånd Kommunen skall ha ett positivt finansiellt flöde och skall samtidigt sträva efter att minimera den långfristiga upplåningen. Styrning av de finansiella flödena ska bl a ske genom att nämnd före igångsättande av investering skall inhämta finansiellt igångsättningstillstånd. För byggnads- och anläggningsprojekt överstigande 1 mkr skall finansiellt igångsättningstillstånd inhämtas hos kommunstyrelsen. Konflikt mellan verksamhetens mål och resurser Vid konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna är de ekonomiska resurserna överordnade verksamhetsmålen. Ekonomin är således den restriktion som sätter gränser för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. Nämnderna skall löpande revidera mål och servicenivåer för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Nämnd har ansvar för att rapportera om den ej kan uppfylla de mål och åtaganden som kommunfullmäktige beslutat om och därvid också föreslå åtgärder. Medarbetare och ledare Alla nämnder skall löpande bedriva förändrings- och utvecklingsarbete inom personalområdet. Arbetet styrs dels av lagar och avtal, dels av politiska styrdokument. Alla nämnder skall arbeta för att uppnå det övergripande målet Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Framgångsfaktorerna för att uppnå målet är: 1. Förbättra Gotlands kommuns anseende som arbetsgivare 2. Kommunen ska ha trygga anställningar 3. Arbetsmiljön ska vara god 4. Ledarskapet ska vara tydligt och coachande 5. Mångfald och jämställdhet ska förbättras 6. Kompetensförsörjningen ska vara hållbar Nämnderna rekommenderas att i samarbete med ledningskontoret aktivt arbeta med att skapa effektiva arbetsplatser där medarbetarna trivs och upplever arbetsglädje, se över bemanningssituationen och marknadsföra de kommunala yrkena. Ett led i detta är att ta fram och genomföra handlingsplaner utifrån medarbetarenkäterna. Alla nämnder uppmanas att fullfölja systemet med ledaroch medarbetarkontrakt samt medarbetarsamtal/lönesamtal och kompetensplaner. Ledarnas åtagande har förtydligats. I ledarkontrakten framgår tydligare åtagande, ansvar och konsekvenser för uppdraget att leda verksamhet och personal samt ta ansvar för ekonomin. Processer Nämnderna uppmärksammas på att huvudprocesserna ska kartläggas och utvecklas samt att de gränsöverskridande processerna ska prioriteras. Nämnderna ska aktivt arbeta med att effektivisera processerna. Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner. Åtgärder ska vidtas för att förbättra produktiviteten. Ännu större fokus ska finnas på att ta fram och redovisa mått som beskriver verksamhetens produktivitet och kvalitet. Nämnderna ska även redovisa hur kostnader samt mått förändras över tiden och i jämförelse med andra kommuner, landsting och nationella mål. Samhälle Nämnderna uppmanas att vidta erforderliga åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att uppnå målet Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. Nämnderna uppmanas även att förverkliga beslutade program och genomföra åtgärder som leder till ökad befolkning och tillväxt, samt aktivt implementera i verksamheten övergripande program antagna av kommunfullmäktige. Nämnderna uppmanas att bidra till att skapa en utvecklad och mer samordnad företagsservice genom arbetet med Raka Spåret. Syftet är att göra ständiga förbättringar inom fyra områden: handläggningstider, tillgänglighet, bemötande samt kommunikation och information. Vidare uppmanas nämnderna att vidta åtgärder utifrån medborgarnas upplevelser enligt medborgarundersökningen, bland annat avseende former för förbättrad dialog och inflytande. 26

27 s t r at e g i s k plan d e l Fortsatt omfattande förändringsarbete nödvändigt för att långsiktigt lägga grunden till en stabil ekonomi Den långsammare ökningstakten av skatteunderlaget, bl a beroende på konjunkturella förändringar, får till följd att de framtida intäktsökningarna får svårare att balansera mot framtida kostnadsökningar. I kommunens Strategiska plan och budget görs en nedrevidering av skatte- och bidragsintäkter för hela perioden förutom år 1. Trots en bedömd ljusning beträffande ekonomin under 2011 kommer återhämtningen att ske långsammare och därmed även utvecklingen av skatteunderlaget. 4.3 Kvittering av budgetramar för 2011 Kommunstyrelsens ordförande skall tillsammans med regiondirektören formellt överlämna 2011 års budgetramar till varje nämnd (ordförande och förvaltningschef). För 2011 är de samlade besparingarna drygt 20 mkr som fördelats på nämnderna. Tillsammans med regeringens tillskott för 2011 av engångsanslag med 18 mkr bedöms utsikterna att klara ekonomin i balans som relativt goda under förutsättning att besparingarna infrias. Dock är budgeten inte i nivå med målet i ekonomiperspektivet. För 2012 och 2013 föreligger stora underskott enligt de plankalkyler som upprättats. Stora effektiviseringar och besparingar måste göras för att få balans mellan intäkter och kostnader. Ledningskontoret följer den samhällsekonomiska utvecklingen som i Sverige ser ut att stagnera de kommande åren. Det finns tecken som tyder på att arbetslösheten ska minska till den nivå som var innan 2008 och finanskrisen inom en fyra-årsperiod vilket skulle ge kommunen en snabbare utveckling av skatteunderlaget. Osäkerheten är dock stor och planeringen framåt måste nödvändigtvis utgå från dagens prognoser. Kommunfullmäktiges direktiv till nämnderna: Nämnderna skall fortsätta arbetet med att se över arbetsprocesser och bemanning för att säkra att rationaliseringseffekter och därmed ålagda besparingsbeting kan effektueras. Nämnderna skall utnyttja serviceförvaltningens tjänster för effektivisering av egna arbetsprocesser och för undvikande av suboptimering. Nämnd/förvaltningsledning skall samordnat för hela förvaltningen beakta potentialen i pensionsavgångar och naturlig rörlighet i rationaliseringsarbetet Nyanställning och återbesättning av tjänster skall ske med mycket stor restriktivitet 27

28 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Politikerorganisationen Kommunfullmäktige Ordförande: Björn Jansson (S) Kommunstyrelsen Ordförande: Åke Svensson (S) Revision Ordförande: Mikael Carlsson (C) Valnämnd Ordförande: Claes-Göran Nilsson (S) Patientnämnd Ordförande: Magnus Jonsson (S) Överförmyndarnämnd Ordförande: Birgitta Eriksson (S) Verksamhet Kommunfullmäktige är en folkvald församling och dess möten är offentliga. Ledamöterna väljs i allmänna val vart fjärde år. I Gotlands kommun har kommunfullmäktige 71 ledamöter. Kommunfullmäktige fattar beslut i frågor som är av stor vikt för kommunen och dess invånare. Kommunfullmäktige beslutar om skatt, taxor och andra avgifter, bestämmer kommunens budget, större investeringar, samt planer och mål för verksamheten. Kommunfullmäktige avgör också hur kommunens nämndorganisation med mera ska se ut och utser ledamöter i nämnderna. Ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska vara förberedda av den nämnd som svarar för den verksamhet frågan gäller. Kommunstyrelsen ska alltid yttra sig över förslagen till kommunfullmäktige. Ledamöterna kan genom motion väcka ärenden i kommunfullmäktige. De kan också ställa frågor om aktuella händelser genom interpellation och enkel fråga. Medborgarförslag är sedan halvårsskiftet 2004 infört i kommunen som ett enkelt sätt för folkbokförda gotlänningar att väcka ärenden i kommunfullmäktige. Medborgarförslagen kan av kommunfullmäktige delegeras till kommunstyrelsen och nämnderna. Under mandatperioden har: Centerpartiet 15 ledamöter Moderata samlingspartiet 15 ledamöter Folkpartiet liberalerna 4 ledamöter Arbetarpartiet Socialdemokraterna 24 ledamöter Vänsterpartiet 6 ledamöter Miljöpartiet de gröna 7 ledamöter Från och med 1 januari 2011 har kommunfullmäktige bestämt att Gotlands kommun ska benämnas Region Gotland. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Ramtillskott Driftbudgetram Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och följer övriga nämnders verksamhet. Styrelsen ska bereda eller yttra sig i alla ärenden som behandlas i fullmäktige. Styrelsen handhar den ekonomiska förvaltningen och medelsförvaltningen samt verkställer fullmäktiges beslut om det inte uppdragits åt annat organ. Kommunstyrelsen ska initiera, leda och samordna kommunens planeringsverksamhet inklusive den översiktliga fysiska planeringen. Kommunstyrelsen och dess utskott fullgör kommunens centrala uppgift för den personaladministrativa verksamheten, tillika kommunens löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen utgör även arbetslöshetsnämnd. Kommunstyrelsen svarar även för kommunens uppgifter som följer av lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Revisorernas uppdrag finns beskrivet i kommunallagen. All verksamhet inom kommunen ska granskas. Revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om nämndernas interna kontroll är tillräcklig. I revisionsberättelsen redovisas resultatet av revisorernas sammanvägda bedömning och ansvarsfrihet för styrelser och nämnder tillstyrks eller avstyrks. De förtroendevalda revisorerna är ingen nämnd eller styrelse, utan var och en har rätt att ha en egen uppfattning i ansvarsfrågan. För perioden har revisorerna upphandlat revisionskonsulter genom Komrev inom PwC. 28

29 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Valnämnden är lokal valmyndighet och enligt lag skyldig att organisera och genomföra riksdags- och kommunalvalen, eventuella folkomröstningar samt val till EU-parlamentet. Nämndens uppgifter består i att ansvara för all förtidsröstning liksom röstningen på valdagen. I arbetet ingår dessutom bland annat att utse röstmottagare, se till att det finns röstnings- och vallokaler, sortera och lämna ut valmaterial till 39 valdistrikt och alla förröstningslokaler. Valnämnden sköter sina uppgifter under överinseende av länsstyrelsen, som är regional valmyndighet. Patientnämnden är en lagstyrd verksamhet sedan Patientnämnden har som uppgift att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter, inom den hälso- och sjukvård och tandvård som bedrivs av kommunen eller enligt avtal med kommunen, samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Detta uppfylls genom att hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara sina intressen i hälso- och sjukvården, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet samt rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Patientnämnden ska göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn samt är skyldig att informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Patientnämnden ska även på begäran utse stödperson till den som tvångsvårdas inom psykiatrin. Överförmyndarnämnden. Enligt lag skall det i varje kommun finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Gotlands kommun har sedan 1 januari, 2007 en överförmyndarnämnd. Överförmyndarnämnden ska efter ansökan eller anmälan utreda behov av god man, förvaltare eller förmyndare för personer som av olika anledningar inte kan förvalta sin egendom, föra sin talan och tillvarata sina rättigheter. Överförmyndarnämnden ansvarar därefter för tillsynen över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Utöver detta ska överförmyndarnämnden ta emot uppgifter från kronofogden när barn där registreras för skulder. Nämnden utövar också viss kontroll över samtliga föräldrar som har barn under 18 år. Kontrollen gäller i första hand de barn som äger tillgångar över 8 basbelopp. Nämnden utser också god man för så kallade ensamkommande barn, som anländer till Gotland efter anvisning av Migrationsverket. I 2011 års budget har överförmyndarnämnden fått ett ramtillskott på tkr för ökade arvodeskostnader och för att kunna utöka bemanningen. Patientnämnden och överförmyndarnämnden har egna styrkort vilka redovisas på sidorna 51 och 52. I 2011 års budget har patientnämnden fått ett ramtillskott på kronor för att kunna utöka bemanningen. 29

30 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Kommunstyrelsen Ledningskontoret Ordförande: Åke Svensson (S) Förvaltningschef: Bo Dahllöf Verksamhetsidé Med utgångspunkt från en helhetssyn på aktuella samhällsfrågor ansvarar ledningskontoret för att på uppdrag av regiondirektören stödja regionstyrelsen att leda, styra och samordna Region Gotlands uppdrag. Centrala åtaganden är att sakkunnigt bereda ärenden och strategiskt planera, stödja genomförande, följa upp och analysera Region Gotlands verksamhet och utveckling. Ledningskontoret strävar efter att skapa ett förtroendefullt, delaktigt och öppet klimat, samt ett gott samspel i alla relationer präglat av omtanke. Strategiska frågor Ledningskontorets övergripande inriktning är att på uppdrag av regiondirektören stödja regionstyrelsen i sitt ansvar för Region Gotlands verksamhet och utveckling. Utifrån detta är kontoret organiserat bl.a. med en avdelning för regional utveckling, där fokus ligger på befolkningsutveckling och tillväxtskapande åtgärder. En annan avdelning är organiserad för koncernstyrning och där ligger fokus på ledning, styrning och samordning av koncernen Region Gotland. För innevarande år och kommande år i planperioden är det av största vikt att hela kontoret samordnar åtgärder för en ekonomi i balans, befolkningsökning och tillväxtskapande insatser. Det handlar mycket om att gå från planering till handling. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Den omställning och de besparingar som kontoret genomfört under senare år har medfört nedjusteringar av vissa utvecklingsanslag samt även inneburit viss personalbrist inom vissa områden. Utifrån de utmaningar som ligger framför oss måste kontoret fortsätta söka omfördelningar/omprioriteringar för att kunna anpassa organisationen till det kompetensbehov som krävs. I budgeten för 2011 har kontoret erhållit 1,7 mkr, genom omprioritering från serviceförvaltningen, för förstärkt beställarkompetens inom IT-området. Vidare har kontoret erhållit 1,5 mkr för fördjupade översiktsplaner, pressekreterare samt för förstärkning av upphandlingsfunktion. Kostnaden beräknas dock till 1,9 mkr för dessa poster vilket innebär ett behov av omprioritering inom kontorets budget om 0,4 mkr. Utöver detta har kontoret belagts med en besparing om drygt 0,7 mkr där huvuddelen bör hänföras till tjänsteköp från serviceförvaltningen. För övrigt kan nämnas att det från anslaget för näringsliv har omprioriterats 1,0 mkr för finansiering av Kompetensplattform Gotland. Större investeringar Investeringsramen är i huvudsak hänförlig till kommunöver gripande IT-investeringar, såsom PC som tjänst, nationell IT-strategi, samt reinvesteringar inom området. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning* 581 Personalkostnadsuppräkning 755 Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar Generell besparing 711 Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. 30

31 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Säkra och möjliggöra att koncernens styrkort följs och får avsedd effekt Åtgärder, kopplade till koncernstyrkortets brukar/kundperspektiv, är åtgärdade enligt plan 2. Verkställa och återrapportera KS beslut Upplevelse av offensivt arbetssätt samt löpande återrapportering (7,5) 3. Leverera beslutsunderlag av hög kvalitet i rätt tid Beslutsunderlag är av hög kvalitet, ändamålsenliga och levereras i rätt tid (7,5) 4. Ha rätt kompetens tillgänglig Upplevelse av kompetens och tillgänglighet (7,5) Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Säkra och möjliggöra att koncernens styrkort följs och får avsedd effekt Åtgärder, kopplade till koncernstyrkortets ekonomiperspektiv, är åtgärdade enligt plan 2. Ha en budget och bokslut i balans En realistisk budget är integrerad i ekonomisystemet senast sista januari resp. budgetår. Årets resultat 0 3. Ha en fungerande ekonomisk styrning och uppföljning In- och utbetalningar minst kommunstandard, 95% i IoF och fullt ut i IFS. Hög prognossäkerhet 4. Skapa en buffert motsvarande 1 % av budgetram Buffert uppgående till 1 procent av budgetram finns senast 2010 s t yrko r t: ko m m u n s t yrelsen/ledningsko n to r e t Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Säkra och möjliggöra att koncernens styrkort följs och får avsedd effekt 2. Åtgärda förbättringsplan som upprättas utifrån medarbetarenkät Åtgärder, kopplade till koncernstyrkortets medarbetar/ ledarperspektiv, är åtgärdade enligt plan Samtliga förbättringsåtgärder är genomförda 3. Ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid Alla medarbetare/ledare har ett medarbetarkontrakt inklusive kompetensutvecklingsplan Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Säkra och möjliggöra att koncernens styrkort följs och får avsedd effekt Åtgärder kopplade till koncernstyrkortets processperspektiv är åtgärdade enligt plan 2. Fungerande styrning av ledningskontoret Upplevelse av ett optimalt fungerande ledningskontor (7,5) Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Säkra och möjliggöra att koncernens styrkort följs och får avsedd effekt 2. Ha ett gott bemötande, ge tillräcklig information och vara tillängliga genom att: en första kontakt fås samma dag ge möjlighet att få träffa/tala med en handläggare inom en dag ge återkoppling inom en arbetsvecka 3. Vara goda ambassadörer för Gotland den magiska ön Åtgärder kopplade till koncernstyrkortets samhällsperspektiv är åtgärdade enligt plan Upplevelse av att ledningskontorets medarbetare har ett gott bemötande, ger tillräcklig information och är tillgängliga (7,5) Ökad befolkningstillväxt Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi & vad är målnivån? 31

32 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Kommunstyrelsen Serviceförvaltningen Ordförande: Åke Svensson (s) Förvaltningschef: Annica Winberg Verksamhetsidé Serviceförvaltningen svarar för intern service till kommunens förvaltningar. Vi erbjuder konkurrenskraftiga tjänster inom IT och telefoni, ledningsstöd, måltidsförsörjning och logistik. Servicen bidrar till att förvaltningarna kan öka fokus på kärnverksamheten. Strategiska frågor Efter de första årens organisationsförändringar och arbete med kundperspektivet kommer planperioden framför allt att inriktas på anpassning av tjänsteutbudet och effektivisering av verksamheterna. Följande förändringar kan ses i efterfrågan: Ökad efterfrågan på upphandlingstjänster Ökad efterfrågan på informationstjänster Önskemål om ökad kvalitet på maten Ökad efterfrågan på myndighetsnämnderna Ökad miljöanpassning Ökad efterfrågan på tilläggstjänster Kontorsservice på Visborg, så kallad facility management För att effektivisera verksamheten och öka kundstyrningen har följande strategier tagits fram: Drift- och investeringsram 2011, tkr Serviceförvaltningen är en renodlad resultatenhet, fullt ut intäktsfinansierad, och driftsramen är därmed noll. Investeringsram Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Serviceförvaltningen omsätter ca 400 miljoner kronor och verksamheten är till fullo intäktsfinansierad. Priserna på serviceförvaltningens tjänster kommer att justeras med hänsyn till nya satsningar inom framför allt IT-/ televerksamheten, nya lokaler på Visborg, måltidsverksamheten samt myndighetsnämnderna. Kommunstyrelsen har beslutat att verksamhetens kunder, d v s kommunens förvaltningar, ska bli kompenserade för prisökningarna. Större investeringar Inom måltidsverksamheten planeras omfattande satsningar på lokalerna, såväl tillagnings- som serveringskök och matsalar. I budget 2011 avsätts åtta miljoner kronor. Insatserna beräknas pågå under en femårsperiod och beräknas totalt till 82 miljoner kronor. Införa lean-konceptet i hela förvaltningen Jämföra kostnader med liknande verksamheter i andra kommuner och inom näringslivet Använda affärsplaner som styrdokument Konkurrensutsätta En affärsplan är en kommunikation av och en handlingsplan för en affärsidé. Affärsidén ska genomsyra allt arbete inom förvaltningen och vara känd av alla intressenter. En affärsidé har fokus på vad man gör, för vem man gör det och varför man ska bli vald av kunden. 32

33 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får 1. Fungerande kunddialoger 80 % kundnöjdhet tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och 2. Tydliga överenskommelser 100 % skriftliga överenskommelser blir respektfullt bemötta 3. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering Årlig egenkontroll Ekonomi Ekonomin är uthållig 1. Kvalitetssäkrade kalkyler Positivt resultat och i balans ur ett generationsperspektiv 2. God ekonomisk hushållning Avstämning av prognossäkerhet 3. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering Årlig uppföljning av kalkyler och dess relevans Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Tydligt och tillgängligt ledarskap Andel nöjda medarbetare bättre än kommungenomsnittet 2. Kreativ och attraktiv arbetsplats 3. Gemensam förvaltningskultur Ledarenkät kring kulturfrågor och värdegrund s t yrko r t: KO M M U N S T YRELASEN/SER V I C E F Ö R VA LT N I N G E N Processer Processerna är samverkande 1. Processorienterat synsätt 100 % av nya tjänster ska vara processkartlagda och effektiva 2. Systematiskt förbättringsarbete 1-3. Processindex enligt modell 3. Mätbarhet och jämförbarhet Kostnads- och kvalitetsjämförelse Samhälle Gotlands kommun ska 1. Starka bärare av varumärket Godkänt resultat i medarbetarenkäten bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks Gotland 2. Grön produktion Uppnådda mål i miljöprogram 3. Fungerande kontaktyta för medborgarna Godkänt resultat i egna brukarundersökningar Framgångsfaktorer: Vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: Vad mäter vi och vad är målnivån? 33

34 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden Förvaltningsövergripande strategiska frågor Samordna och söka synergieffekter av sammanslagningen till samhällsbyggnadsförvaltning. Utveckla ledningsfunktionen med inriktning på planering, styrning. Utveckla processtänkande i förvaltningens nya struktur. Kundinriktning - utveckla metoder för kommunikation med kunder/intressenter samt mätmetoder och nyckeltal Prioritera frågor för hållbar miljö, energiomställning och energibesparande åtgärder Arbeta inom ramen för Raka Spåret samt visionsarbetet och varumärket Gotland Samordna processer för planering och samhällsutvecklingen. Fortsatt utveckling av tjänstegarantier Vid sammanslagningen till Samhällsbyggnadsförvaltningen gavs ett besparingsuppdrag med 6 mkr. Detta kompletterades med ytterligare en besparing med 1,0 mkr av budgetberedningen. Förvaltningen står inför utmaningen att genomföra besparingsåtgärder inom områdena administration, myndighetsutövning, fastighetsförvaltning, hamnverksamhet och infrastrukturen såsom gator, vägar och parkskötsel och samtidigt förbättra tjänsternas kvalitet. Byggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Ordförande: Bo Björkman (s) Förvaltningschef: Bertil Klintbom Verksamhetsidé Byggnadsnämnden ansvarar för planering av markanvändning, bygglovhantering och tillsyn över byggande samt teknisk mätning och kartframställning. Privatpersoners, konsulters och företagares behov och önskemål i plan- och byggfrågor hanteras professionellt och serviceinriktat. Medborgarhänsyn och kraven på att verka för ett långsiktigt hållbart samhälle avvägs mot den enskildes intresse. Strategiska frågor Anpassning av rutinerna i plan- och bygglovsprocesserna till förändringar i nya PBL som träder i kraft under maj 2011 Genomföra intentionerna i antagen översiktsplan och säkerställa god planberedskap. Medverka till utveckling av infrastrukturen över hela Gotland genom ett öppet förhållningssätt inför nya lösningar rörande boendemiljö, byggnadsteknik, arkitektur och exploateringsformer. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 576 Indexuppräkning* 136 Personalkostnadsuppräkning 320 Ramtillskott 270 Omdisponering/ramjusteringar 0 Generell besparing 123 Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Verksamhetsvolymen är i huvudsak för en oförändrad under Besparingar genomförs som en del av pågående omstrukturering. Större investeringar Investeringsbudgeten uppgår till 600 tkr. Investeringarna avser uppdatering av karteringsdata och utrustning för digital karthantering. 34

35 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Tillgänglighet Vi är nåbara och har rimliga handläggningstider 2. Tydlig information om ärendeprocessen och välmotiverade beslut som är lätta att förstå a) Allmänna ärenden: 80% får kontakt med handläggare inom 24 timmar b) Specifika ärenden: 80% får kontakt med handläggare inom 3 arbetsdagar c) 2009 finns servicegarantier för 5 tjänster (införs mellan 1/1 och 1/3). d) 2009 finns synpunkts- och klagomålshantering för servicegarantierna a) Andelen kunder som uppfattar att de får en tydlig information skall vara minst 90% b) Andelen kunder som uppfattar att de får beslut som är välmotiverade och lätta att förstå ska vara minst 90% 3. Kunnigt och respektfullt bemötande Andelen kunder som uppfattar att bemötandet är kunnigt och respektfullt ska vara minst 90% Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Bokslut i balans Resultat i förhållande till budget + 1% 2. Väl fungerande uppföljning och styrning Träffsäkerhet i prognos + 2% 3. Täckning för kostnader vid planläggning Intäkter som motsvarar utgifter Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Erbjuda goda möjligheter till kompetensutveckling a) 100% av medarbetarna får kompetensutveckling enligt individuell kompetensplan b) Bibehållet positivt resultat i medarbetarenkät 2. En arbetsplats som välkomnar de nya och slår vakt om de erfarna Inte sämre resultat än genomsnittet i den kommungemensamma medarbetarenkäten 3. Engagerade ledare och medarbetare a) Inte sämre resultat än genomsnittet i den kommungemensamma medarbetarenkäten b) Andelen medarbetare och ledare som har fått återkoppling om sitt engagemang skall vara 100% s t yrko r t: Byg g n a d s n ä m n d e n/samhällsbyg g n a d s f ö r va lt n i n g e n Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Effektiva och rättsäkra processer Leveranser enligt servicegarantin, se brukarperspektivet 2. Kontinuerligt förbättrings och utvecklingsarbete a) Processer som förändrats är dokumenterade och förankrade i verksamheten. b) De viktigaste processerna följs årligen upp och jämförs mot tidigare år och/eller med andra utförare 3. Förbättra samarbete över gränssnitt med fokus på samsyn, kvalitet och snabbhet 4. Anpassa byggnadsnämndens arbetsprocess till förändring i efterfrågan av stadsarkitektkontorets tjänster Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks Interna gränssnitt och gränssnitt i förhållande till konsulter, länsstyrelsen, MHK och TF ska kommuniceras och utvecklas a) Byggnadsnämndens arbetsprocess skall leva upp till servicegarantins utfästelser, se brukarperspektivet. b) Andelen förtroendevalda som upplever att det finns tid och förutsättningar för uppdraget i byggnadsnämnden ska vara minst 90% 1. Kunskap och förståelse för medborgarnas behov Dialog med medborgarna enligt kommunikationsplan 2. Strategisk planering av Gotlands bebyggelse med hänsyn till miljö, klimatpåverkan och hållbar utveckling Kontoret har tillgång till en aktuell översiktsplan med tydlig styrning 3. Satsning på utåtriktad information Informationsmaterial finns framtaget enligt kommunikationsplan 4. God och kvalitativ planberedskap En fördjupad översiktsplan och ett planprogram/bebyggelsestrategi antas per år 5. Verka för att Gotland förknippas med attraktiv arkitektur, friska hus och goda boendemiljöer a) Årligt utdelande av Goda hus pris b) Antalet artiklar om Gotländsk arkitektur och boendemiljö ökar Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 35

36 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 Ordförande: Tommy Gardell (s) Förvaltningschef: Bertil Klintbom Verksamhetsidé Med medborgare och näringsliv i centrum förvaltar och utvecklar tekniska nämnden infrastruktur av god kvalitet, med hög leveranssäkerhet och med siktet mot ett hållbart samhälle inom områdena fastigheter, vatten, avlopp, avfall, busstrafik, samhällsbetalda resor, hamnar och offentlig miljö. Räddningstjänstens kunder skall känna trygghet, säkerhet och tillförlitlighet under alla förhållanden i samhället. Strategiska frågor Nya och tillkommande åtagande och uppdrag föregås alltid av beslut om finansiering. Säkra kompetensväxling - medarbetarutveckling arbetsmiljöarbete. Prioritera frågor för hållbar miljö, energiomställning och energibesparande åtgärder. Arbeta för alternativa finansieringslösningar. Medarbetarna inom räddningstjänsten utvecklar, tar ansvar och är delaktiga i verksamheten genom att:»» Analysera och medvetandegöra hot och risker.»» Förebygga olyckors uppkomst.»» Begränsa konsekvenserna vid inträffade olyckor Drift- och investeringsram 2011, tkr (inklusive räddningstjänsten) Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning* 311 Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott 540 Omdisponering/ramjusteringar Generell besparing 815 Driftbudgetram Investeringsram varav egen verksamhet varav affärsdrivande verksamhet varav räddningstjänsten varav pågående byggnation * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. 1 Överföring av Räddningstjänsten från kommunstyrelsen till tekniska nämnden gäller under förutsättning att beslut om nya reglementen fattas under Driftbudget planerade förändringar och budgetram De affärsmässiga verksamheterna är alla under förändring och utveckling som innebär stora investeringsbehov. För att möta nedbantade kostnadsramar ökar kraven på effektiviseringsarbetet. Levererade vattenvolymer visar en minskning varför anpassning av taxor och avtal måste ske för att möta ökade investeringsutgifter och därmed behålla resultat i balans. För att genomföra program för kompetensväxling och möjliggöra anpassning av infrastrukturen och tillväxtskapande åtgärder har begärts 7,8 mkr. Detta har inte kunnat tillgodoses inom tilldelade ramar. Uppgifter som kommer att ges speciell uppmärksamhet under 2011 är översyn av styrprinciper för lokalanvändning och utredning av framtida nyttjande av F-huset på Säveskolan. Översyn och fortsatt omprövning, effektivisering och rationalisering av samtliga verksamheters uppdrag måste göras för att lösa det ålagda besparingsbetinget. Nivån på avgifter och taxor följs upp löpande. Exempelvis medför VA-planens nuvarande investeringsnivå ett behov av en årlig taxehöjning med 3 4 procent. Större investeringar Investeringsramen för TN uppgår till 284,9 mkr. inkl. återföring av medel för pågående byggnation. Av dessa planeras 134,3 mkr ske inom de affärsmässiga verksamheterna hamnar, VA-verksamhet, kommersiella fastigheter och resecentrum. Förberedelser och förprojektering av ny sporthall kommer att påbörjas under Ett projekt med beräknad omslutning uppgående till ca. 92 mkr. Inom hamnverksamheten dominerar projektet Visby, hamnserviceterminal, start för kapacitetshöjande åtgärder i Klintehamns hamn och förstudier av kryssningskaj i Visby. Utbyggnaden av VA fortsätter enligt VA-planen med utbyggnaden av nätet på norra Gotland, Gnisvärd och södra Gotland. Inom lokalförvaltningen utförs investeringar främst vad gäller återuppbyggnaden av Garda skola (36 mkr) samt SÄBO Hemse Vårdcentrum (39,0 mkr). Miljö- energioptimering och ventilationskontroll är fortsatt starkt prioriterade områden. Under 2011 har anvisats 7 mkr för anskaffning av räddningsfordon och utrustning.

37 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får 1. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov Behoven ska kartläggas och analyseras tjänster av god kvalitet, 2. Andel nöjda kunder skall vara minst 85% utifrån Årlig mätning av hur stor andel av kunderna som är nöjda känner sig delaktiga och parametrarna tillgänglighet, bemötande, dialog/inflytande utifrån parametrarna tillgänglighet, bemötande, dialog/ blir respektfullt bemötta och kvalitet. inflytande och kvalitet. Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Skapa en realistisk budget a) Årligt resultat för tekniska förvaltningens driftbudget ca +2 mkr b) Hålla tilldelad investeringsbudget 2. Tekniska nämnden ska verka för en god ekonomiska hushållning genom att införa en buffert inom sina budgetramar Tekniska nämnden har en buffert motsvarande 1% av budgetramen och för resultatenheter 1% av kostnaderna 3. Väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning Varje avdelning ska lämna månatliga bokslutsprognoser. Negativa avvikelser ska kommenteras och åtgärdsplaneras 4. Uppdrag och åtgärder startas inte utan ekonomisk täckning Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Gott anseende som arbetsgivare * Genomsnitt 4.0 på en skala 1-5, mäts i medarbetarenkät. Uppföljning av verksamhets- och projektplaner gentemot finansieringsbeslut a) Medarbetare upplever att Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare* b) Medarbetare rekommenderar andra att arbeta på arbetsplatsen 2. Färre oönskade deltider Minskning av oönskade deltider med 25% 3. God arbetsmiljö a) Arbetsmiljön upplevs som god* b) Sjuktal max 5% 4. Coachande och tydliga ledare som ger medarbetarna möjlighet till inflytande a) Ledarskapet upplevs som tydligt och coachande* b) Medarbetar- och lönesamtal genomförs till 100% c) APT genomförs minst 10 ggr/år 5. Delaktiga och ansvarstagande medarbetare Medarbetare deltar obligatoriskt på arbetsplatsträffarna. Träffarna upplevs som meningsfulla* 6. Mångfald och jämställdhet a) Upprätta planer för ökad mångfald och jämställdhet. b) Eliminera osakliga löneskillnader pga kön för lika eller likvärdigt arbete 7. Ledar- och medarbetarutveckling Alla har individuell kompetensutvecklingsplan 8. Kompetensförsörjning Förvaltningen har planer för kompetensförsörjning på kort och lång sikt Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Etablerade och utvecklade processer Verksamheterna ska implementera sina processer så att de är kända och efterlevs av samtliga berörda medarbetare 2. Effektiva processer a) Regelbundna revisioner av förvaltningens processer, bl a med fokus på förbättrad produktivitet och bibehållen kvalitet b) Kostnaderna för olika verksamheter ska inte överstiga nivån för jämförbara kommuner 3. Fungerande gränssnitt mellan tekniska Alla gränsöverskridande processer ska vara identifierade och kartlagda förvaltningen och andra förvaltningar och inom tekniska förvaltningen Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Tekniska nämndens ansvar i samhällsbyggnadsfrågor är klartgjort gentemot kommunstyrelse och byggnadsnämnd 2. Hållbart samhällsbyggande med arbetssätt som gynnar miljö och klimat 3. Tryggad VA-försörjning i takt med Gotlands utvecklingsbehov Klargörande av ansvarsfrågorna Uppföljning av att fastställda kriterier för hållbart samhällsbyggande efterlevs och att planerna följs Uppföljning av fastställd VA-utbyggnadsplan 4. Trygg och attraktiv offentlig miljö Verksamhetsplaner ska omfatta åtgärder för att bidra till en trygg, säker och attraktiv offentlig miljö 5. Ökad anslutningsgrad till och nyttjande av kommunal Ökat antal abonnenter sophämtning 6. Goda lösningar för kollektivt resande Tydliggöra resandebehov och skapa alternativa transportlösningar 7. Säkrad hamnkapacitet för en utökning av linjer och fler Uppföljning av nya linjer, anlöp, gods- och kryssningstrafik anlöp styrkort: Tekniska nämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 37

38 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Ordförande: Harriet Lihnell (Mp) Förvaltningschef: Bertil Klintbom Verksamhetsidé Genom tillsyn, rådgivning och information se till att lagstiftningen inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde efterlevs så att en långsiktigt god livsmiljö för människor och djur säkerställs. Strategiska frågor Följande miljömål ska prioriteras: Prioritering av miljömålen: grundvatten av god kvalitet, god bebyggd miljö, giftfri miljö, ingen övergödning, begränsad klimatpåverkan. Anpassning till nya EU-direktiv och förändringar i lagstiftningen Utveckla ett flexibelt arbetssätt med maximal kostnadseffektivitet i förhållande till miljönyttan. Prioriterade uppgifter Vattenfrågorna och då i synnerhet säkerställandet av den framtida vattenförsörjningen utgör ett av förvaltningens högprioriterade arbetsfält och förväntas göra det de närmaste fem åren. Nya vattenskyddsföreskrifter kommer att tas fram och det kommer att påverka nämndens arbete. Det av nämnden beslutade avloppsinventeringsprojektet kommer påtagligt att ge tydliga avtryck i nämndens och förvaltningens arbete. Det finns ca enskilda avloppsanläggningar och en uppskattning antyder att ca procent av dessa påverkar vattenkvaliteten på Gotland negativt och därmed behöver åtgärdas. Inriktning tillsyn/åtgärder/projekt Åtgärder enligt styrkort och verksamhetsplan Inventeringsprojekt och förbättring av enskilda avlopp Riktad tillsyn mot större verksamheter inom lantbruket Tillsyn över vattenverk Tillsyn inomhusmiljö med tonvikt på skolor Fokus på egenkontroll (eventuellt övergripande temaarbete) Riktad tillsyn i syfte att minska energianvändning samt övergång till förnyelsebara drivmedel. Nya klassningar av livsmedelsanläggningar Utökad tillsyn av u-anläggningar inom lantbruket Utveckling av projektarbetsformen sprintar Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan 930 Indexuppräkning* 57 Personalkostnadsuppräkning 145 Ramtillskott 25 Omdisponering/ramjusteringar Generell besparing 69 Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott För att bibehålla en god verksamhetskvalitet och kunna möta nya förväntade arbetsuppgifter krävs omfattande prioriteringar och fortsatt arbete för att effektivisera förvaltningens interna och externa processer. Fördelningen av finansiering från skattemedel respektive avgifter för olika verksamhetstyper skiljer sig åt. Taxefinansieringsgraden bedöms successivt behöva höjas för att minska behovet av medeltillskott de närmaste åren. Större investeringar Förvaltningens investeringar utgörs av kostnader för uppdatering av data samt inköp av mätinstrument och förbättringar av arbetsmiljön. För 2011 har 380 tkr anvisats. 38

39 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Sprida information om MHK:s ansvars- och kompetensområde. 2. Kommunicera med, respektera och göra brukaren delaktig i hela handläggningskedjan. 3. Göra brukarna/kunderna nöjda med tillgängligheten till tjänsterna. Andelen brukare som är nöjda med informationen är minst 80%. Andelen brukare som känner sig delaktiga och respektfullt bemötta är minst 80%. Andelen brukare som är nöjda med tillgänglighet och handläggningstider är minst 80%. 4. Inhämta och förstå brukarnas/kundernas behov. Träffar med näringen för samråd vid två tillfällen per kalenderår. Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Väl fungerande ekonomistyrning. a) Balanserat resultat. b) Budgetbuffert 1% under mandatperioden. 2. Kontinuerligt arbete med uppföljning och prognoser. Prognossäkerhet. 3. Medarbetare har översiktlig kunskap om MHK:s ekonomiska villkor. Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik Andelen medarbetare som känner sig översiktligt insatta i de ekonomiska villkoren skall vara minst 80%. 1. Tydligt ledarskap. Andelen medarbetare som uppfattar ledarskapet som tydligt skall vara minst 80%. 2. Skapa ett arbetsklimat som präglas av sammanhållning, öppenhet och trivsel. 3. Erbjuda goda möjligheter till vidareutveckling och kompetenshöjning. 4. Öka möjligheten för medarbetarna att påverka och ha inflytande på verksamhetens utformning och utveckling. 5. Driva löneutveckling som leder till att medarbetarnas löner är likvärdiga med motsvarande tjänster på fastlandet. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Arbetets värde och trivsel samt arbetsmiljö skall vara minst 80%. Andelen nöjda medarbetare under avsnittet Kompetensutveckling skall vara minst 80%. Andelen nöjda medarbetare under avsnitten Påverkan och inflytande skall vara minst 80%. MHK:s medarbetare har likvärdiga löner med motsvarande tjänster på fastlandet (kommuner med mer än invånare). styrkort: Miljö- och hälsoskyddsnämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Genomföra aktiviteterna i åtgärdsplanen. Minst 75% av aktiviteterna i åtgärdsplanen skall vara genomförda. 2. Effektiva och rättssäkra verksamhetsprocesser är processen för tillsyn, tillståndsgivning och rådgivning tydliggjord inklusive tillhörande administrativa processer. Roll- och ansvarsfördelningen är tydlig. 3. Utveckla samarbetet över ämnesgränserna. Under mandatperioden skall minst ett ämnesgruppsövergripande temaarbete/projekt genomföras per år. Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Skapa en långsiktigt hållbar livsmiljö på Gotland ska de prioriterade regionala delmålen för miljö vara uppnådda. De lokala målen för livsmedel och hälsoskydd skall likaledes uppnås. 2. Delta i ekokommun Gotlands miljö- och klimatarbete. Gröna nyckeltal. 3. Tillgång till rent vatten överallt. Uppnå miljömålet grundvatten av god kvalitet till Kreativt förhållningssätt till nya hållbara lösningar. Minst 3 förslag till nya hållbara lösningar skall behandlas varje år. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 39

40 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Ordförande: Janica Sörestedt (s) Förvaltningschef: Lars Danielsson Verksamhetsidé Kultur- och fritidsnämndens verksamhet ska stärka livskvalitet, folkhälsa och kulturell identitet hos människor på Gotland. Verksamheten ska bidra till regional utveckling, hållbar tillväxt, utveckla mötesplats Gotland, främja demokrati, jämställdhet och mångfald. Barns och ungdomars behov och delaktighet beaktas särskilt. Vi tillhandahåller: Kompetens och rådgivning Initiativ, information och kontakter Anläggningar, lokaler och utrustning Ekonomiskt stöd Badhus Bibliotek Öppen ungdomsverksamhet och fritidsgårdar Konsumentvägledning, budget- och skuldrådgivning Kulturverksamhet Strategiska frågor Såväl det gotländska samhället som omvärlden genomgår stora och snabba förändringar vilket ställer stora krav på anpassningsförmåga i hela tjänsteutbudet som avser region, landsting och kommun. Nedanstående dokument är vägledande i denna anpassning: Vision Gotland 2025 och varumärket Gotland. Politiska program avseende biblioteks-, fritids-, kultur- och ungdomsverksamhet samt regional kulturplan Kultur- och fritidsnämndens styrkort. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning* 887 Personalkostnadsuppräkning 890 Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar 0 Generell besparing 225 Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott I driftbudgeten för 2011 ingår vissa fortsatta besparingar i organisationen. Besparingarna ska så långt som möjligt inte drabba barn och ungdomar. Större investeringar De större investeringarna för 2011 fördelas enligt följande: fler omklädningsrum till Hemsebadet tkr, inledande kostnader till en ny sporthall tkr, samt tkr till övriga behov inom hela förvaltningen. Det samlade investeringsbehovet uppgår till flera miljoner för att uppnå och bibehålla acceptabel standard på bland annat idrottsanläggningarna. Bland enskilda större strategiska frågeställningar kan nämnas: Medverka till förverkligande av planer kring sporthall och inomhusbad, kulturhus för scenisk konst inklusive gemensam organisation för teater, dans och musik Scenkonst Gotland. 40

41 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. 1. Att vi lyssnar på och för dialog med brukare (barn och vuxna) och med potentiella brukare samt turister. a) Andelen brukare (90%) känner sig hörda. b) Utveckla former för regelbundna dialoger med brukare inom respektive verksamhetsområde. 2. Ökad kunskap om barns och ungdomars behov. Utveckla ett system för analys och återkoppling av brukarenkäter och vaneundersökningar. 3. God tillgänglighet och flexibilitet. Lista åtgärder som syftar till ökad tillgänglighet. Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. 1. God tillgång för verksamhetsansvariga till ekonomisk information. 2. Utvecklad samsyn och engagemang för att skapa ekonomiska handlings- utrymmen och utvecklingsmöjligheter. 3. Effektivt resurs utnyttjande med budget och verksamhet i balans. Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Andelen verksamhetsansvariga (100%) anser att ekonomisystemet är ett stöd i det dagliga ledarskapsarbetet. Mer inträngande budget- och uppföljningsprocesser som engagerar all personal och ger ledningsgruppen underlag för omprövning. Optimerat resursutnyttjande genom ökad samverkan med andra, inom och utom förvaltningen. 1. Tydligt, öppet, tillgängligt och lyhört ledarskap. Andel medarbetare (80%) som anser att ledarskapet är tydligt, tillgängligt, öppet och lyhört. 2. Skapa resurser för strukturerad kompetensutveckling. Andel medarbetare (100%) som har skriftlig, individuell kompetensutvecklingsplan. 3. Löner och anställningsformer som är i nivå med likvärdiga verksamheter inom och utanför Gotland och där även genusperspektiv och deltidsproblematik beaktas. Skapa förutsättningar för ökat löneutrymme i förvaltningen 4. Generationsväxlingen Kompetensförsörjningsplan för generationsväxling. styrkort: kkultur- och fritidsnämnden/kultur- och fritidsförvaltningen Processer Processerna är samverkande och effektiva. 1. Förståelse för och kunskap om processer och individens plats i dessa. Ta del av processkartläggningsverktyget 2c8. 2. Gott samarbete med samverkanspartners med tydliga samverkanspunkter, tydliga krav och förväntningar på varandra. Utveckla en uppföljning inkl. återkoppling av samverkan med de viktigaste samverkansparterna och gemensamma processerna. 3. Öka integrering av avdelningarnas verksamheter. Se över avdelningarnas interna samarbete. Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. 1.Dialog med alla (medborgare, föreningar, näringsliv, fria utövare) Utifrån de kultur-, fritids- och ungdomspolitiska programmen samt biblioteksplanen inbjuda till rutiniserade dialogmöten mm. 2. Systematisk omvärldsanalys. Framtagen metod för förvaltningens omvärldsbevakning analys på och utanför Gotland. 3. Medverka till att skapa finansiering till en arenahall inkl bad och till ett kulturhus. Plan för finansiering av en arenahall inkl bad och till ett kulturhus. 4. Bevara och utveckla mötesplatser runt om på Gotland. Definiera strategiska mötesplatser dokumentera behov av insatser. 5. Utveckla och koordinera nationella och internationella Upprätta nulägesanalys och utvecklingsplan. kontakter och samarbeten inom våra verksamhetsområden. 6. Utveckla system för hur miljöfrågor hanteras vid större Upprätta nulägesanalys och en uppföljningsplan. investeringar och förändringar. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 41

42 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Ordförande: Brittis Benzler (v) Förvaltningschef: Peter Molin Verksamhetsidé Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att barn, ungdomar och vuxenstuderande på Gotland ges en nationellt likvärdig utbildnings- och omsorgsverksamhet som vilar på demokratiska värderingar. Som huvudman, utifrån en tilldelad ekonomisk ram, fördelar Barn- och utbildningsnämnden resurser och skapar förutsättningar som möjliggör att de nationella kraven följs och de nationella och lokala målen nås inom den kommunala förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan, särskolan och kulturskolan. Uppdraget till verksamheterna är att ge kunskaper och färdigheter i livslångt lärande, samt i dialog med hemmen, främja barns och ungdomars utveckling till trygga, harmoniska och ansvarskännande människor och samhällsmedborgare. Barn och elever med särskilda behov har rätt till särskilt stöd. Verksamheten skall genomsyras av en hälsofrämjande skola och att Gotland är en ekokommun. Strategiska frågor Fortsatt fokus på Gotland som en framgångsrik skolkommun genom»» Tillämpning av kriterierna för framgångsrika skolor i SOU 2004:116»» Ökat resultat och måluppfyllelse»» En hälsofrämjande förskola/fritidshem/skola»» Förändringsarbetet inom Skola Gotland 2008/ Visby området med omnejd»» Internationellt utbyte och samarbete»» Implementering av nya reformer»» Informations- och kommunikationsteknik Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning* Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar 0 Generell besparing Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Budgetåret 2011 kommer att präglas av fortsatt stor återhållsamhet med anpassning till de ekonomiska ramarna. Ett stort omställnings- och utvecklingsarbete inom föroch grundskola kommer att krävas då det under året kommer att införas nya reformer på nationell nivå, som till exempel nya läroplaner och ny skollag. Detta medför ett omfattande behov av personalutbildning. I början av året kommer Skolinspektionen att redovisa sina synpunkter på BUNs verksamhet mot bakgrund av de genomförda inspektionerna i gotländska skolor under Skolinspektionens synpunkter tillsammans med det pågående arbetet, att utveckla verksamheten mot en framgångsrik skolkommun kommer säkert att leda till ett behov av flertalet förbättringsinsatser. Under året kommer troligen den kommunala IT strategin att antas. Det är av stor vikt att en sådan kommer tillstånd och att skolan inom denna ges förutsättningar att använda IT som en integrerad del i lärandet och inte att elevernas behov likställs med det som finns för administrativt stöd i kommunen. Under året fortsätter elevminskningen i grundskolan medan vi fortsatt ser en liten ökning av antalet barn i förskola (ca 50 st) och måhända ett ökat behov inom ramen för skolbarnsomsorgen. Vid årsskiftet upphör möjligheten att söka vårdnadsbidrag. En nyhet under 2011 blir möjligheten att söka barnomsorg på obekväm arbetstid. Skola Gotland 2008 (översynen som tidigare genomfördes för att se över skolorganisationen) kommer att fortsätta under våren. I denna del avser det främst organisationen vid Visbyskolorna med närområden. Den nyuppförda Garda skola planeras vara klar för invigning till höstterminen. Det kommer att pågå ett arbete med att identifiera överytor i lokaler, så att vi kan banta lokalkostnader och skapa resurser där ett vi har ett ökande behov, t ex förskolelokaler. Större investeringar Investeringsbudgeten för 2011 omfattar 10,8 mkr vilket innebär att inga större investeringsprojekt kan genomföras under året. För verksamhetsanpassningar av lokaler har upptagits 3 mkr och för anpassning av utemiljö 1 mkr. För anpassning av administrativa lokaler i Fårösundskolan har 750 tkr anslagits. 42

43 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Kriterierna för framgångsrika skolor i SOU 2004:116 och läroplanens mål skall styra verksamheten. 2. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande* möts av professionella medarbetare. 3. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande* är delaktiga och har inflytande på verksamheten samt har god kännedom om skolans uppdrag, mål, resultat och värdegrund 4. Varje barn och elev möts utifrån sina förutsättningar och behov. Enkäter till elever, vuxenstuderande* och föräldrar a) Informationen om skolans uppdrag, värdegrund och mål vidareutvecklas. b) Slutbetygen i grundskolan skolår 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena Arbetet skall beskrivas i kvalitetsredovisningen 5. Kulturskolan skall utvecklas Utvecklingsplanen skall implementeras och vidareutvecklas. Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. God hushållning med resurser på alla nivåer. Det innebär att alla beslut baseras på kunskap om de ekonomiska konsekvenserna, långsiktig ekonomisk planering med beredskap till förändringar, bra ekonomisk styrning och uppföljning samt ett transparent resursfördelningssystem. Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Tydligt ledarskap på alla nivåer med delaktighet och inflytande för personalen 2. God arbetsmiljö, bra arbetsvillkor och jämställda arbetsplatser 3. Välutbildade och kompetenta medarbetare med kontinuerlig kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov Ekonomi i balans, minst +/- 0 i resultat Avvikelser skall rapporteras 1% i buffert inom nämndens ekonomiska ram Samtliga chefer förstår resursfördelningssystemet Minst resultatet 3,8 avseende områdena Ledarskap och Inflytande och delaktighet i medarbetarenkäten a) Minst resultatet 3,8 avseende området Arbetsmiljö i medarbetarenkäten. b) Minska andelen oönskade deltidsanställningar. c) Nollvision kring kränkande särbehandling och sexuella trakasserier a) Samtliga medarbetare skall ha en individuell kompetensutvecklingsplan. b) Förvaltningens kompetensplan uppdateras årligen 4. Individuella och resultatbaserade löner Lönesättningen skall vara differentierad och individuell. Individuell lönesättning utifrån resultatet i förhållande till uppsatta mål styrkort: Barn- och utbildningsnämnden/barn- och utbildningsförvaltningen Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Stark resultatorientering med uppföljning och utvärdering av läroplan och lokala mål. 2. Ledare och medarbetare agerar efter och tillämpar skolans värdegrund 3. Arbetssätt i skolor och förskolor som möjliggör tidig upptäckt av barns och elevers behov, både vad gäller särskilt stöd och utmaningar 4. Arbetsro och trygghet, ordning och reda samt en hälsofrämjande skola. Nolltolerans mot mobbning 5. Fungerande överlämningar och samverkan med andra skolformer och förvaltningar. Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Attraktiva skolor och förskolor med gott anseende som erbjuder utbildning med hög kvalitet i ett nationellt perspektiv 2. Informationen och marknadsföringen av den gotländska skolan/förskolan skall stärkas Förskola: Arbetet med barnens språk- och matematikutveckling skall redovisas. Grundskola/Gymnasieskola*: Arbetet med elevernas kunskapsutveckling skall redovisas. Arbete skall redovisas i årsredovisningen Förskola: Varje barns utveckling skall följas upp och kommuniceras med föräldrarna. Grundskola: Varje elevs behov skall dokumenteras i IUP. Gymnasieskola: Varje elevs behov skall dokumenteras vid utvecklingssamtal.* För barn och elever i behov av särskilt stöd skall åtgärdsprogram utarbetas. Enkäter till elever, vuxenstuderande och föräldrar a) Utveckla rutiner för överlämningar b) Utveckla samverkan med andra förvaltningar a) De gotländska skolorna är högre placerade än föregående år. 1. Resultatet skall överstiga medelvärdet för de tre föregående åren för godkänt i kärnämnena resp alla ämnen år 9 andelen elever i gymnasieskolan som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år, uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier och uppnår ev branschkrav*. b) Slutbetygen i grundskolan år 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena a) Informationen om skolans uppdrag, värdegrund och mål vidareutvecklas. b) En marknadsföringsplan skall utarbetas. 3. Former för ökad samverkan mellan arbetslivet och BUFs olika verksamheter skall utvecklas Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? * Avser verksamhet som övergått till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden från och med Nytt styrkort kommer att tas fram under

44 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Ordförande: Per Edman (v) Förvaltningschef: Jan Holmquist Verksamhetsidé Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedriver en nationellt likvärdig utbildning av hög kvalitet för ungdomar och vuxna som grund för fortsatt utbildning eller yrkesverksamhet. Utbildningen ger goda kunskaper och färdigheter, stärker elevens självkänsla och tilltro till sin egen förmåga och utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningsutbudet är brett, erbjuds i form av skolförlagd eller arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingsutbildning, distansundervisning och syftar till att möta enskildas, näringslivets och regionens behov av utbildning och kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Strategiska frågor Planera och implementera den nya gymnasieskolan, GY Fastställa det gymnasiala utbildningsutbudet på Gotland och inom vissa utbildningsområden undersöka möjligheterna till samverkan med andra kommuner. Planera och implementera fem introduktionsprogram för högre måluppfyllelse.utveckla samarbetet mellan vuxenutbildningen, gymnasieskolan och folkhögskolan för att nå bättre kvalitet, behålla bredd i utbildningsutbudet och nå ökad kostnadseffektivitet. Utreda Lövsta landsbygdscentrums verksamhet som mötesplats och arena för landsbygdsutveckling/kompetensutveckling. Utreda anpassning av organisation och lokaler utifrån ändamålsenlighet och effektivitet med utgångspunkt från nya verksamhetsförutsättningar och förändrad demografi. Planera, starta och utveckla nya yrkesutbildningar för vuxna, inklusive yrkeshögskoleutbildningar, som motsvarar näringslivets och regionens behov. Utveckla samarbete skola - arbetsliv med särskilt fokus på lärlingar. Förbättra elevernas studieresultat i nivå med styrtalen. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och styrning och ledning. Utveckla arbetet kring likvärdig bedömning och betygssättning. Utarbeta och implementera en IT-strategi för förvaltningens verksamheter. Bedriva verksamheten med målsättningen en budget i balans. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Generell besparing 722 Justering resursfördelningsmodell 9800 Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Ramtillskott för 2011 fördelas: Ny gymnasiereform tkr (2011) Bemanning förvaltning 500 tkr (ramökning) Folkhögskola tkr, (2011) Besparingar: Generell besparing Besparingar tjänster från SF 282 tkr 440 tkr Förändringarna innebär en förstärkning av GVN:s budget för 2011 på tkr. Större investeringar Investeringar för GVF är under året av löpande art och några större enskilda investeringar kommer inte att genomföras under I dagsläget är det svårt att uppskatta skolformen gymnasiet och dess verkliga investeringsbehov under året som är kopplat till konsekvenser av den nya gymnasiereformen. Ett antal nya utbildningar kommer att startas och hur investeringsbehoven för dessa kommer att se ut är svåra att uppskatta. 44

45 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Regionens utbildningar matchar den enskildes, näringslivets och samhällets behov 2. Engagerade och kompetenta medarbetare med höga förväntningar på eleven. En stimulerande studie- och lärmiljö. 3. En god skoldemokrati eleverna har inflytande på sin utbildning 4. Ärlig/uppriktig/rättvisande och tydlig information om våra utbildningar Minst 90 % av de som söker en gymnasieutbildning får sitt 1:a handsval. Minst 90 % av de vuxenstuderande får, enligt tillämplig förordning, önskad utbildning. Andel ungdomar som vid 24 års ålder påbörjat, eller avslutat, eftergymnasiala studier. Andel vuxna som är i arbete efter avslutad vuxenutbildning Andel elever som upplever att de möter lärare med höga förväntningar respektive upplever en stimulerande lärmiljö. Andel elever som upplever att de har inflytande (inflytandeindex). Alla lärare på alla skolor skall genomföra kursutvärderingar Andel avhopp och orsakerna till dessa. Andel elever som fullföljer gymnasiestudier inom 4 år. Andel elever som avbrutit sina studier. Genomsnittlig närvaro på skolenhet och program/linje 5. Ökad flexibilitet inom vuxenutbildningen Andel/antal distansstuderande. Ökad mottaglighet för vuxenutbildningar i gymnasieskolan Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. En budget i balans 0-resultat samt ev. buffert 2. Väl fungerande uppföljning och styrning Träffsäkerhet i prognoserna och årligt balanserat resultat 3. Resurstilldelning utifrån flöden och nya kostnader (ekonomisk täckning för politiska beslut) 4. God ekonomisk hushållning Budget i balans på samtliga enheter 5. Kostnadseffektiva processer se Processer Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Bidra till ett rakt, öppet, tydligt och empatiskt ledarskap i alla led Medarbetarupplevelser enligt kommungemensam målnivå 2. Uppmärksamma goda arbetsinsatser Vid varje nämndsammanträde finns en punkt som uppmärksammar goda arbetsinsatser. Alla nämndledamöter skall någon gång/ år besöka minst en av verksamheterna och återrapportera till nämnden 3. Ledare som möjliggör stor delaktighet för att utveckla verksamheten och är rustade för omställningsarbete 4. Höga förväntningar på medarbetare och ledare frihet under ansvar. Ledare med befogenheter som gör det möjligt att ta ansvar. Ge utrymme för individuella initiativ. 5. Ge möjlighet till målinriktad, individuell och relevant kompetensutveckling Processer Processerna är samverkande och effektiva Medarbetarupplevelser enligt kommungemensam målnivå vad gäller delaktighet. Ledarnas och medarbetarnas upplevelse av om man känner sig rustad för omställningsarbete lyfts i medarbetarsamtal på alla nivåer Ledarnas och medarbetarnas upplevelser lyfts i medarbetarsamtal på alla nivåer. Medarbetarsamtalet stäms av med medarbetarenkäten Alla har relevanta och aktuella kompetensutvecklingsplaner Frågor relaterade till kompetensutveckling skall uppgå till kommunnivån 1. Uppföljning av resultat och måluppfyllelse 80% skall vara bättre än jämförbara mätetal i riket. 10 % av mätetalen skall tillhöra 10% bästa i riket. Egna mätetal som är bättre än de tre senaste årens genomsnittliga resultat. Andel gymnasieelever som fullföljer studierna inom 4 år. Genomsnittlig betygspoäng. Andel elever med minst godkänt i alla kurser. Effektivitet 2. Initiera, följa upp och ge förutsättningar för samarbete inom GVF och samarbete med grundskolan, näringslivet och samhället 3. Tydlig rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän på alla nivåer 4. Utveckla ett processinriktat arbetssätt Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Utbildningar som utformas i samarbete med arbetslivet och motsvarar regionens behov 2. Genom höjd utbildningsnivå och hälsofrämjande insatser inom utbildningarna bidra till god hälsa 3. Göra Gotland till en naturlig mötesplats för utbildning och därmed utbildning i sig till en tillväxtfaktor Minst en utbildning varje år ska samordnas över verksamhetsgränserna. En minskad andel elever som gör omval i åk. 1 Minst 90 procent av rektorer och nämndledamöter skall vara nöjda med rollfördelningen Minst två samverkansmöten per år med branschföreträdare. 100% av yrkesutbildningarna skall ske i samverkan med branschen. 90% av dem som genomgått en yrkesutbildning inom vuxenutbildningen skall ha en anställning inom yrkesområdet inom 1 år Minst två YH-ansökningar skall lämnas in årligen. styrkort: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden/gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi & vad är målnivån? 45

46 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Socialnämnden Socialförvaltningen Ordförande: Hanna Westerén (s) Förvaltningschef: Lena Lager Verksamhetsidé Nämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att utifrån givna mål och resurser fullgöra kommunens uppgifter enligt gällande lagstiftning som omfattar Socialtjänstlag, delar av Hälso- och sjukvårdslagen samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt tvångslagstiftningen Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM). Nämnden har också att handha kommunens uppgifter inom arbetsmarknadspolitiken och är ansvarig för kommunens flyktingmottagning. Nämnden skall svara för en rättssäker myndighetsutövning som skapar förtroende hos medborgarna. Beviljade insatser ska tillgodoses och genomsyras av god kvalité och vara flexibla så att brukarens/klientens individuella behov tillgodoses. Strategiska frågor Följande faktorer kommer att påverka nämndens verksamhetsområden under de närmaste åren. Strukturplanen inom äldreomsorgen med ny/ombyggnation av särskilda boenden fortsätter med Hemse vårdcentrum 2011 och avslutas med nybyggnation i Katthammarsvik Den tidigare beslutade konkurrensutsättningen fullföljs under 2011 då LOV kommer att införas för daglig verksamhet. Förändringen med övergång till många externa utförare ställer nya krav på organisation, arbetssätt, resursfördelning och kvalitets- och verksamhetsuppföljning. För åren 2011 och 2012 finns statliga medel avsatt för uppbyggnaden av en regional plattform för kunskapsutveckling. FoU arbete och stödformer för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är ett långsiktigt arbete som kräver beslut om stabil finansiering även efter En ny lag om etableringsinsatser för nyanlända invandrare träder i kraft den 1 december 2010 och innebär förändrade ansvarsområden för arbetsförmedling, länsstyrelse, försäkringskassa och kommun. Kommunens ansvar minskar och begränsas till boende och svenskundervisning. Socialtjänstens yttersta ansvar kan medföra ökade kostnader som fortsättningsvis inte kompenseras med statlig ersättning. För barn och unga föreslås också ändrad lagstiftning och här är det aktuellt med en ny lag Lagen om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Lagen var planerad att träda i kraft den 1 juli 2011 men är senarelagd. Förändringen innebär kostnader för kommunerna och något förslag på finansiering finns ännu inte. Det återstår också flera lagtekniska frågor att lösa. Så i nuläget saknas uppgift om när lagen kommer att träda i kraft. Socialnämnden övertar ansvaret för en sammanhållen hemsjukvård och bostadsanpassning från och med Med en huvudman för verksamheten kan resurser samordnas och teamarbete utvecklas för att skapa en större trygghet för den som behöver vård och omsorg i sitt hem. Byte av verksamhetssystem och införande av e-legitimationer innebär stora förändringar för administrationen och berör både verksamheter i intern och extern regi. Ett ökat utanförskap ställer stora krav på samordning med andra myndigheter för att ge personer med komplexa behov möjlighet till egen försörjning genom olika insatser såsom rehabilitering, arbete och sysselsättning. Ett annat område är att stärka rollen som attraktiv arbetsgivare så att kommunen långsiktigt har möjlighet att rekrytera och bibehålla kompetent personal så att basfunktionerna inom den sociala sektorn säkerställs. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning* Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar Generell besparing Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Hemsjukvården och bostadsanpassning har tillkommit från och med den 1 januari Tillnyktringsenheten blir kvar i Socialförvaltningen tillsvidare. Större investeringar För nybyggnation av nytt äldreboende i Katthammarsvik finns 45 mkr avsatt i planen med byggstart under För det sociala arbetskooperativet Suderviljan i Klintehamn blir det ny-/ombyggnation av lokaler inkl växthus. Byggstart är planerad till hösten

47 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Biståndsbeslut och verkställighet präglas av professionalism och rättssäkerhet. 2. Brukare/anhöriga känner sig respekterade, trygga, har inflytande och får sina individuella behov tillgodosedda. 3. Beviljade insatser ska vara flexibla och vara utförda inom rimlig tid. Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Positivt driftresultat med god ekonomisk hushållning Årets resultat > 0 2. Väl fungerande ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Nära och tydligt ledarskap där medarbetarna har inflytande genom ökat medansvar och medskapande Brukare/anhörigas upplevelser mäts årsvis. Minst 90 % skall vara nöjda. Årsvis mätning av att beviljade insatser utförs. Minst 95% skall vara utfört inom given tidsram (ej vid frivilligt avstående) Utvärderingsresultatet av samtliga verksamheter i jämförelse med andra jämförbara kommuner utifrån nyckeltal ska vara bättre än genomsnittet. Årsvis mätning av ledar- och medarbetarskap, samt utvärdering av verksamhetschefer i relation till mål och roll. 2. God arbetsmiljö. a) Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i varje delårsrapport b) Minskat sjuktal 3. Långsiktig personal- och kompetensförsörjning. a) Löne- och medarbetarsamtal varje år. b) Andel personal med kompetensplan är 100% och genomförd plan 80% 4. Mångfald och jämställdhet. Andelen män i kvinnodominerade yrken ska öka och vice versa. s t yrko r t: Socialnämnden/Socialför va lt n i n g e n Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Tydligt ansvar och mandat Tydliga och fungerande rutiner 2. Brukarna i centrum även vid gränsöverskridande samverkan Avvikelserapportering kring de som hamnar mellan stolarna 3. Tydliga ansvarsgränser och fungerande samverkan a) Verkställighet utförd inom given tidsram b) Årlig redovisning av intern samverkan samt förbättringsområden 4. Kvalitetsgarantier Kontrollprogram för rättelse av brister Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Tillgänglighet och god servicenivå över hela Gotland för alla. 2. Förebyggande och tidiga insatser. 3. Samverkan med andra verksamheter och ideella organisationer. 4. Bostadsförsörjning och planering utifrån våra gruppers behov. 5. Medborgarna har kunskap om och känner trygghet i sociala frågor. 6. Ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. 7. Många har arbete och egen försörjning. 8. Mångfald och integration. a) Goda resultat i medborgarenkäten b) Externa och interna granskningar Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 47

48 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ordförande: Stefaan de Maecker (mp) Förvaltningschef: Ann-Christin Kullberg Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsobefrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till hela Gotlands befolkning och besökande. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och be handling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ska ges företräde. Verksamheten präglas av god kvalitet, bygger på respekt för patientens själv bestämmande och integritet, tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet, och är lätt tillgänglig. Rätt patient ska få rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt till rätt kostnad. Strategiska frågor Fortsatt omstrukturering av all verksamhet i syfte att tillgodose rätt vård på rätt nivå inom den ekonomiska ramen. En organisation som bättre stödjer patienternas behov på vägen genom vården. Att möta den ökande efterfrågan på hälso- och sjukvårdens tjänster. Följa SOSFS 2 005:12 anvisningar om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Hålla vårdgarantin till minst 90 procent. Ett gott ledarskap Följa den nationella utvecklingen inom IT-området inom hälso- och sjukvården. Anpassa den gotländska hälso- och sjukvården efter den ökade nationella styrningen. Ökat fokus på förebyggande hälsovård. Driftbudget planerade förändringar, besparingar och ramtillskott Äskandet i den strategiska planen, utöver befintlig budgetram, uppgick till tkr. Detta för att ge kostnadstäckning för ökade kostnader som uppkommer under För att anpassa hälso- och sjukvården till givna ekonomiska ramar fortsätter arbetet med att se över uppdrag, bemanning och effektivitet inom hela organisationen. En helt ny organisation som bättre stödjer patientens väg genom vården startar den första januari Ett viktigt område att arbeta med ur flera aspekter är patientsäkerhetsarbetet i syfte att minska vårdrelaterade skador och infektioner vilka innebär både mänskligt lidande och kostnader inom vården. Inom flertalet områden har under hösten 2010 definierats konkreta åtgärder för att minska kostnaderna på kort och på lång sikt. Dessa kommer att effektueras i slutet av 2010 och under Arbetet med att definiera hälso- och sjukvårdens uppdrag kopplat till ekonomi ska påbörjas. Arbete pågår även med att förbättra ordning och reda i förvaltningens olika processer. Under 2011 tillskapas en enhet inom förvaltningen som har till uppgift att samordna bemanning och rekrytering. Större investeringar Större investeringar 2011 är genomlysnings- och angiografiutrustning (utbyte) inklusive ombyggnation av röntgenavdelningen. Nuvarande utrustning är från 1994 och reservdelar kan inte garanteras från leverantör. Ytterligare investering är 3 ultraljudsutrustningar till röntgenkliniken och 2 ultraljudsutrustningar till kvinnoklinken. Denna investering är utslagen på både 2011 och För införande av gemensamt journal- och patientadministrativt system (TakeCare) i primärvården satsas 4 mkr. Drift- och investeringsram 2011, tkr Justerad driftbudget Justering enligt flerårsplan Indexuppräkning* Personalkostnadsuppräkning Ramtillskott Omdisponering/ramjusteringar Generell besparing Driftbudgetram Investeringsram * Kompensation för uppräkning av interna priser för tjänster ifrån serviceförvaltningen 2011 sker senare. 48

49 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. 1. Patientfokuserad hälso- och sjukvård a) Patienter ska uppleva att bemötandet är respektfullt och professionellt. Förbättringsutrymmet ska vara högst 5%. b) Patienter är delaktiga i planeringen av sin egen vård. Förbättringsutrymmet ska vara högst 15%. c) Patienterna ska känna sig informerade om sitt hälsotillstånd och metoder för undersökning och behandling. Förbättringsutrymmet ska vara högst 15% 2. God Tillgänglighet a) Verksamhetens patienter upplever att sjukvården och tandvården är tillgänglig. Förbättringsutrymmet ska vara högst 15%. b) Alla patienter erbjuds vård enligt vårdgarantins gränser (0, 7, 90, 90) c) Andelen som väljer vård i annat landsting ska minska mot föregående år. 3. Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård 2010 ska genusperspektivet beskrivas inom stroke- höftoch hjärtsjukvård. Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. Rätt kostnad för rätt insats a) Minst nollresultat mot budget. b) HSFs kostnader motsvarar kostnaderna för jämförbar verksamhet i andra landsting. 2. Medveten ekonomisk styrning, uppföljning och utvärdering 3. Professionellt stöd i det ekonomiska arbetet i verksamheten 4. Nämnden, verksamhetschefer och medarbetare ska ha god kunskap om den aktuella ekonomiska situationen. Ekonomisk redovisning skall följa fastställda riktlinjer och planer. Alla verksamhetschefer är nöjda med stödet. Ekonomiskt redovisning skall ingå kontinuerligt i nämnd, ledningsgrupper, samverkansgrupper och apt. 5. Följsamhet till framtagna regler och riktlinjer. Samtliga chefer och medarbetare ska följa framtagna regler och riktlinjer. styrkort del 1: Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Nära, tydligt och coachande ledarskap (enligt Gotlands Kommuns policy för chefsutbildning) a) Medarbetarna upplever att cheferna är kompetenta, i sin ledarroll. Minst 4.0 på en skala 1 5. b) Alla chefer har genomfört Gotlands Kommuns coachutbildning. 2. Tydlig politisk ledning Årligen utvärdera samarbetet mellan nämnd och förvaltning. 3. Delaktiga och motiverade medarbetare a) Medarbetare som upplever delaktighet skall minst vara 4.0 på en skala 1 5. b) 95% ska ange att de haft medarbetarsamtal samt lönesamtal. c) Alla medarbetare känner till sina egna verksamhets-, förvaltnings-, och Gotlands kommuns mål. 4. Alla lönenivåer ska kunna motiveras utifrån kommunens lönekriterier Sakliga löneskillnader 5. God arbetsmiljö a) Alla verksamheter har uppdaterade handlingsplaner för arbetsmiljöåtgärder b) Resultatet av arbetsmiljöarbetet skall vara bättre än föregående år. Minst 4,0 på en skala 1 5 i medarbetarenkäten. c) Sjuktalen ska ligga under rikssnittet inom hälso- och sjukvård och minska jämfört med föregående år. d) Övertid och mertid ska minska jämfört med föregående år. 6. Planerad kompetensutveckling Kompetensutvecklingsinsatserna från den individuella kompetensutvecklingsplanen har genomförts. 7. Trygg anställning a) Anställningarna upplevs som trygga, minst 4,0 på en skala 1 5 i medarbetarenkäten. b) Minskning av oönskade deltider med 25% jämfört med föregående år. 49

50 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsättning från föregående sida Processer Processerna är samverkande och effektiva 1. Identifierade och prioriterade processer a) Under 2010 ska minst en huvudprocess (samt eventuellt en stödprocess) identifieras. b) Minst en av dessa ska vara gränsöverskridande över förvaltningen. c) Alla processavvikelser av större betydelse skall leda till en plan för förbättringsarbeten. d) Samtliga vårdprogram uppdateras vartannat år. e) Årligen inventera, utveckla och uppdatera vårdöverenskommelser. 2. Nya evidensbaserade medicinska behandlingar och utredningsmetoder följs, redovisas och prioriteras öppet Kostnadskrävande nya medicinska behandlingar och undersökningar värderas av arbetsgrupp/ specialistgrupp och beslutas av HSN/FLG. Hälsovinstmätningar skall om möjligt läggas till värderingen. 3. Patientsäker hälso- och sjukvård a) Antalet vårdskador skall minska b) Genomföra nationella patientsäkerhetssatsningen inom alla sex områden. c) Resultat av genomförda händelseanalyser skall redovisas i förvaltningen. 4.Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård (rätt vård på rätt nivå) Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks a) Vid årlig uppföljning av öppna jämförelser skall resultaten förbättras jämfört mot föregående år. Prioritering sker i FLG. b) Andel utförda riskrapporter ska årligen öka i förhållande till tillbud och skaderapporter. 1. God hälso- och sjukvård. a) På Gotland finns en långsiktigt planerad, offentligt finansierad hälso- och sjukvård b) Andelen medborgare som upplever att tillgängligheten är hög och att de har tillgång till och förtroende för vården. Ska vara minst värde 4 av 5 på enkäten. 2. Samverkan med andra aktörer i arbetet med förebyggande folkhälsoarbete 3. Riskanalys och åtgärdsplan skall finnas för sjukvårdens specifika miljöområden. Under 2010 tas initiativ till samverkan med berörda förvaltningar inom områden där Gotland ligger under riksgenomsnittet. a) Minskade inköp av läkemedel som har stor miljöpåverkan där alternativ finns. b) Minska kassationen av läkemedel jämfört med föregående år. styrkort del 2: Hälso- och sjukvårdsnämnden/hälso- och sjukvårdsförvaltningen Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi & vad är målnivån? 50

51 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g d e l 2 Patientnämnden Ordförande: Magnus Jonsson (s) Verksamhetsidé Patientnämnden skall främja patientsäkerheten och arbeta för god kontakt mellan vårdtagare och vårdgivare samt bidra till kvalitetsutveckling genom återkoppling till vården. Patientnämnden skall utse stödpersoner till patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Strategier Patientnämnden skall arbeta för: att utöka sysselsättningsgraden på nämndens kansli, för att nämnden skall kunna uppfylla sin verksamhetsidé och nämndens reglemente. Effektiv information till patienter, vårdgivare och allmänhet. Brukare/kunder Brukarna/kunderna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta 1. Pan skall verka för att utöka expeditionstiderna vid kansliet för att öka tillgängligheten och korta handläggningstiderna Kansliet har öppet fyra timmar per dag. 2. Pan skall verka för att patienterna bemöts på ett professionellt och rättssäkert sätt. Utredningen av patientens ärende har påbörjats inom fem arbetsdagar. 3. Vid socialstyrelsens tillsyn framkommer inga anmärkningar. Ekonomi Ekonomin är uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv 1. PAN erhåller medel för att uppfylla målen för verksamheten. Systematiska arbetsmetoder för prioritering och kontroll av tilldelad budget. s t yrko r t: Pat i e n t n ä m n d e n Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik. Processer 1. Pan har inte några anställda utan köper tjänsten att bemanna PANs kansli från Ledningsstöd. PAN hänvisar till Ledningsstöds styrkort. Processerna är samverkande och effektiva. 1. PAN skall kontinuerligt förbättra de processer som kansliet har att utföra. 2. PAN skall identifiera och kartlägga nämndens processer som inte rör handläggning för att tydliggöra roller och ansvar. Samhälle Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks. 1. PAN skall verka för att medborgarna känner sig trygga genom god återkoppling till sjukvården. 2. PAN skall verka för bättre bemötande inom hälso- och sjukvården. Under mandatperioden skall befintliga processer riskanalyseras. Under mandatperioden är processerna reviderade och tillhörande rutiner framtagna. PAN ger återkoppling till hälso- och sjukvården inom tre veckor från att klagomål behandlats av PANs kansli. PAN har tagit initiativ till utbildning i bemötande för hälso- och sjukvårdens personal. 3. PAN skall tydligt informera om sin verksamhet. PAN:s informationsmaterial har reviderats och distribuerats till berörda enheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 51

52 d e l 2 s t yrdokument per nämnd/för va lt n i n g Överförmyndarnämnden Ordförande: Birgitta Eriksson (s) Överförmyndare: Barbro Forslund Verksamhetsidé Överförmyndarnämnden ansvarar för tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Tillsynen ska garantera rätten åt personer som inte kan ta hand om sig själva, förvalta sin egendom eller på annat sätt tillvarata sina rättigheter. Strategier Samverkan, utbildning, kvalitetssäkring. Brukare/kunder Brukarna/kunderna får 1. Åtaganden skall vara tydliga och utgå ifrån huvudmannens Andelen nöjda huvudmän ska vara minst 90 % tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta behov 2. Det finns rutiner för klagomålshantering Ekonomi Ekonomin är uthållig 1. Ekonomi kopplad till verksamheten Årligt balanserat resultat och i balans ur ett generationsperspektiv 2. Arvodeskostnaderna skall hållas inom ram Årlig utvärdering av prognossäkerhet 3. Medel avsätts för utbildning Återkoppling Medarbetare och ledare Gotlands kommun är en attraktiv arbetsgivare och för en god personalpolitik 1. Gode män/förvaltare är välutbildade och har god kompetens för sitt uppdrag Alla gode män ska ha genomgått utbildning Processer Processerna är samverkande 1. God omvärldsbevakning lära av andra En omvärldsanalys är genomförd och effektiva 2. Gränssnitt mellan olika instanser tydliggörs Processernas gränssnitt mot socialtjänsten är kommunicerade Samhälle 3. Mål för handläggningstiderna följs Handläggningstiderna uppnår uppsatta mål Gotlands kommun ska bidra till att visionsmålen uppnås och att Gotlands varumärke stärks 1. Gott rykte Överförmyndarverksamheten har deltagit i samverkan mellan olika instanser 2. Medborgarna har god kunskap om överförmyndarverksamheten Informationsinsatser till medborgarna har genomförts Framgångsfaktorer: vad måste vi lyckas med för att nå målen? Styrtal: vad mäter vi och vad är målnivån? 52

53 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 Resultatplan Resultatplan , mkr (löpande priser) Bokslut 2009 Prognos* 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Bidragsinkomster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Besparingskrav Årets resultat I det följande kommenteras de poster som redovisas i resultatplanen 1. Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar: Verksamhetens nettokostnader justerade för interna poster mellan huvudprogrammet Finansiering och nämnderna. Posten finansförvaltningen omfattar intäkter och kostnader i finansieringsbudgeten under rubriken övriga intäkter och kostnader. Se sid 56 Finansieringsbudget Nämnderna** Kapitalkostnader Finansförvaltningen Prisökningsreserv Personalkostnadsreserv Centralt reserverade poster*** Summa Avskrivningar: Planenliga avskrivningar beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden. 3. Skatteintäkter: Egna kommunalskatteintäkter. Se sidan 19 och Bidragsinkomster: Omfattar inkomstutjämning, kostnadsutjämning, sysselsättningsstöd, LSS-utjämningsbidrag, strukturbidrag och reglering samt fastighetsavgift. Se sidan 19 och Finansiella intäkter och kostnader: Här redovisas ränteintäkter på utlånade medel och aktieutdelning samt räntekostnader för kommunens upplåning samt ränta på avsättning till pensioner. 7. Årets resultat: Årets resultat är liktydigt med förändringen av eget kapital. * Enligt Delårsrapport (januari augusti). ** Total budgetram för nämndernas verksamheter 2011 uppgår till mkr. *** Enligt Ramberäkning Centralt reserverade medel 4,5 mkr (netto). 53

54 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t Finansieringsplan Finansieringsplan , mkr (löpande priser) Bokslut 2009 Prognos* 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Den löpande verksamheten Resultat Avskrivningar Avsättningar för pensioner Realisationsvinster Realisationsförluster Övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital exkl likvida medel Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Investeringsutgifter Inköp av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Övriga investeringsinkomster Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansiering Förändring av långfristiga fordringar Långfristig upplåning Amortering Förutbetalda intäkter Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde * Enligt Delårsrapport (januari augusti) 54

55 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 Balansplan Balansplan , mkr (löpande priser) Bokslut 2009 Prognos * 2010 Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar till pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet, % ** Soliditet, % *** * Enligt Delårsrapport (januari-augusti) ** Exkl pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 *** Inkl pensionsförpliktelser intjänade före år (2 376 mkr 2009, mkr 2010, mkr 2011, mkr 2012, mkr 2013). 55

56 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t Finansieringsbudget 2011 (mkr) Konto Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2011 Övriga intäkter 3213 Återvunna fordringar 0,1 0,0 0,0 382 Realisationsvinster (fastighetsfsg) 41,6 10,0 28, Avkastningskrav resultatenheter 25,5 20,0 16, Minskad kompensation kapitalkostnader 0,0 4,5 4,3 Summa 67,2 34,5 48,3 Kostnader Interndeb arbetsgivaravgift 645,3 665,0 648, Utbet arbetsgivaravgifter 606,3 665,0 628, Interndebitering individuell del 129,6 125,0 130, Pensionsutbetalning individuell del 88,0 95,0 94, Löneskatt individuell del 21,3 23,0 23, Löneskatt utbet pensioner 20,8 20,5 22, Löneskatt pensionsavsättning 7,0 6,5 4, Pensionsförsäkr. Alt KAP-KL 2,3 3,0 4, Förändring pensionsavsättning 16,7 21,0 18, Förändr garantipensionskuld 4,3 0,0 0, Pensionsutbetalningar 5,2 0,0 0, Pensionsutbetalningar intj före ,4 74,0 88, Förvaltningsavgift pensioner (SPP) 4,4 0,0 0, Förvaltningsavgift KPA 0,8 1,5 1, Ekologiska livsmedel 0,8 1,0 1, Förändring semesterlöneskuld 0,0 15,0 10, Kundförluster 0,0 1,0 1, Förändring premiereserv LÖF 1,5 3,0 2,0 796 Intern ränta Geab, AB GotlandsHem 0,8 1,0 1,0 782 Realisationsförlust 0,7 0,0 0, Personalkostnadsreserv 0,0 1,2 0, Reserv oförutsett 0,0 0,0 Övrigt 14,2 1,0 Summa 80,0 140,7 121,1 Skatter 801 Kommunalskatt 2 936, , , Skatteavräkning, prognos 104,3 15,0 13,0 Övrigt 3,6 Summa 2 836, , ,0 Generella statsbidrag 8210 Inkomstutjämning 822,0 800,0 782,0 822 Strukturbidrag 156,3 157,0 158,0 823 Införandebidrag 4,0 0,0 0,0 56

57 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 Konto Bokslut 2009 Budget 2010 Budget Regleringsbidrag 0,0 41,0 104,0 826 Bidrag LSS-utjämning 18,9 24,0 21,0 834 Regleringsavgift 21,3 0,0 0,0 835 Kostnadsutjämning 111,7 122,0 157,0 828 Fastighetsavgift 92,7 95,0 100,0 Konjunkturstöd 0,0 80,0 0,0 Övrigt 2,9 0 0 Summa 963, , ,0 Finansiella intäkter 8411 Utdelning på aktier och andelar 15,4 10,0 9, Ränta utlämnade lån 0,1 0,1 0, Ränta på utlåning 0,1 0,2 0, Ränta likvida medel 0,6 1,0 1, Ränta pensionsmedelsförvaltning 2,2 2,0 2,0 843 Räntebidrag 0,1 0,0 0,0 845 Ränta på kundfordringar 0,5 0,3 0, Avgift borgensåtagande 1,2 2,0 3,0 Övrigt 0,3 0,0 0,0 Summa 20,5 15,6 15,6 Finansiella kostnader 8424 Kreditivränta 1,7 1,5 1, Ränta långfristiga lån 13,4 22,0 25, Ränta beräknad upplåning 0,0 1,0 1, Ränta kortfristiga lån 0,0 1,0 1, Ränta avräkningskonto 0,3 1,3 1, Ränta långfristiga lån, affärsdrivande 8,4 0,0 0, Ränta årets pensionsavsättningar 16,3 6,0 13, Ränta lån pensionsinlösen 3,4 4,0 3,5 857 Avgifter banktjänster 0,1 0,4 0,4 Övrigt -0,3 0,0 0,0 Summa 40,5 34,2 44,2 Totalt 3 771, ,6 Nämnderna 3 777, ,4 Fördelade kapitalkostnader 300,0 311,0 Avskrivningar 200,0 205,0 Prisökningsreserv 0,0 16,4 Centralt reserverade poster* 94,0 4,5 Årets resultat 1,0 11,0 *Enligt Ramberäkning

58 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t Ramberäkning 2011 Specifikation över förändringar som påverkar nämndernas ramar Kommunfullmäktige med justering kommunstyrelsen Obs! Fr o m denna ramberäkning redovisas ökade ramar/nettokostnader med minus och minskade ramar/nettokostnader med plus. D v s påverkan på kommunens resultat. Nämndernas ramar Ej fördelade poster upptagna under finansförvaltningen 2010 som påverkar nämnderna: besparing samhällsbyggnadsförvaltningen (avkastningskrav)** besparing missbruksvård 1 mkr (genomförs ej) omställningsbuffert hälso- och sjukvården (engångsanslag 2010) avkastningskrav tekniska förvaltningen* 500 avkastningskrav serviceförvaltningen (avser overheadkostnader) avkastningskrav serviceförvaltningen (besparing städavtal)* 679 ökade lokalkostnader serviceförvaltningen* Netto * Inarbetas i internhyror och internpriser resp avvecklas inför 2011 ** Fördelas per nämnd 2011 Integrerad budget 2010 inkl gemensamt JUSTERINGAR AV BUDGET 2010 Justering för kapitalkostnader (inv tom ) Justerad budget Justeringar och beting enligt flerårsplan Politikerorg, engångsanslag Val 2010 enligt plan KS/LK: minskade projektkostnader ÄDIT enligt plan KS/LK, upphandlare konkurrens projekt engångsanslag KS/LK: projektledn samhällsbyggn.förv & kul&fri engångsanslag KS/LK: projekt upphandling arenahall & badhus engångsanslag KS/LK: kompetenssatsning måltidsverksamheten engångsanslag KS/LK, MERIT avveckling av Tjelvar 100 * KS/LK, Ramförändring till följd av flytt till Visborg 409 TN: Ramförändring till följd av flytt till Visborg 571 TN: Besparing vid bildandet av samhällsbyggnadsförvaltning KS/RT: Besparing vid bildandet av samhällsbyggnadsförvaltning 300 BN: Ramförändring till följd av flytt till Visborg 876 BN: Besparing vid bildandet av samhällsbyggnadsförvaltning 300 MHN: Ramförändring till följd av flytt till Visborg 70 MHN: Besparing vid bildandet av samhällsbyggnadsförvaltning KFN: översyn organisation, roller och uppdrag KFN: besparing föreningsbidrag BUN, resursfördelningsmodell ** BUN, generella statsbidrag allmän förskola 3 åringar enligt plan BUN, MERIT färre tjänster it-support 308 BUN, MERIT avveckling av Tjelvar 616 * BUN: centrala kompetensinsatser engångsanslag BUN: ramförändring till följd av flytt till Visborg 22 58

59 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 GVN, resursfördelningsmodell ** GVN, MERIT färre tjänster it-support 92 GVN, MERIT avveckling av Tjelvar 184 * GVN: centrala kompetensinsatser engångsanslag SON: äldreboenden Slite, Burgsvik & Roma SON: nytt boende psykiatrisk tvångsvård helårseffekt SON: ramförändring till följd av flytt till Visborg 39 HSN, resursfördelningsmodell HSN, MERIT färre tjänster it-support 500 HSN: Ramförändring till följd av flytt till Visborg 926 KS (finans): avveckling samhällsbyggnadsförvaltningens avkastningskrav Besparing processer 4 mkr (missbruksvård, hemsjukvård) *** KS (finans): omställningsbuffert hälso- och sjukvård engångsanslag Netto * Besparingen i Tjelvar stryks se nedan ** Justerade våren 2010 se nedan *** Besparingen på hemsjukvård och missbruksvård genomförs inte (5 mkr totalt) Indexuppräkning interna priser & externa avtal Externa avtal LK 494 Externa avtal BN 62 Externa avtal KFN 425 Externa avtal BUN Externa avtal GVN Externa avtal SON Externa avtal HSN Indexuppräkning internhyror exkl ökad lokalkostnad vid flytt till Visborg Serviceförvaltningen* Kvalitetshöjning måltidsverksamhet Kompetenssatsning måltidsverksamheten (2011) 300 Indexuppräkning interna priser SF exkl beslut kring måltidsverksamhet Interna prisökningar för it-tjänster Hyra Visborg 2011 (SF) Generell adm besparing SF 287 Netto SF Summa interna prisjusteringar och externa avtal *Fördelas per nämnd senare (total komp till nämderna inkl ofördelat från år 2010 och omdisponeringar: tkr) Administrativa besparingar KS/LK: Generell adm besparing 106 KS/LK: Besparing på köp av tjänster från SF 605 TN: Generell adm besparing 548 TN: Besparing på köp av tjänster från SF 267 BN: Generell adm besparing 83 BN: Besparing på köp av tjänster från SF 40 MHN: Generell adm besparing 46 MHN: Besparing på köp av tjänster från SF 23 KFN: Generell adm besparing 115 KFN: Besparing på köp av tjänster från SF 110 BUN: Generell adm besparing BUN: Besparing på köp av tjänster från SF GVN: Generell adm besparing

60 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t GVN: Besparing på köp av tjänster från SF 440 SON: Generell adm besparing SON: Besparing på köp av tjänster från SF 825 HSN: Generell adm besparing 1181 HSN: Besparing på köp av tjänster från SF 1485 Summa besparingar Justeringar av resursfördelningsmodell: - BUN GVN Summa besparingar och justeringar Ramtillskott a) Våren KS/LK, projektkostnader ÄDIT HSN, utökad ram b) Hösten KS/LK: 2 tjänster och arbete med FÖP (2011) KS/LK: Barnsam 500 PAN: utökad bemanning 550 ÖFN: utökad bemanning och ökade arvodeskostnader Förändrade arvoden och politiska uppdrag * TN: bussiga kortet i Visby 500 KFN: anläggningsstöd, föreningsbidrag KFN: ramtillskott 500 BUN: införa barnomsorg på obekväm arbetstid BUN: hyreskompensation Garda skola (halvår 2011) 750 GVN: ramtillskott pga ny gymnasiereform (2011) GVN: ramtillskott folkhögskolan (2011) GVN: ramtillskott bemanning förvaltningsledning 500 SON: hemsjukvård SON: bostadsanpassning (2011) SON: nytt verksamhetssystem HSN: ökade hyreskostnader pga ombyggnad för ungdomsmottagning och smärtteam på Korpen 710 HSN: förebyggande hälsoarbete 500 HSN: ramtillskott (2011) Summa ramtillskott Besparing hemsjukvård och missbruksvård stryks KS (Finansförvaltning) Besparing Tjelvar med 900 tkr stryks KS/LK 100 BUN 616 GVN 184 Summa ramtillskott inkl borttagen besparing *Fördelning per nämnd: KS/Politikerorg 1 285, Tekniska nämnden 40, Byggnadsnämnden 220, Miljö- och hälsoskyddsnämnden 25, Kultur- och fritidsnämnden 30, Barn- och utbildningsnämnden +180, Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 40, Socialnämnden +275, Hälso- och sjukvårdsnämnden

61 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 Personalkostnadsuppräkning 2011 Ofördelat avseende personalkostnader Justering för avsättning personalkostnader (beräknat i snitt 1,7%) Summa Omdisponeringar Anslaget för ambulansalarmering, tkr från RT till HSN RT HSN Anslag för hemsjukvård tkr från HSN till SON HSN SON Anslag för bostadsanpassning tkr från TN till SON TN SON Anslag för förbyggande brandverksamhet RT MHN Anslag övrig räddningstjänst RT TN Anslag för IT strateger SF LK Netto 0 RAM BUDGET Ramjusteringar åren (jmf med budget 2011) BUN, resursfördelningsmodell* GVN, resursfördelningsmodell* HSN, resursfördelningsmodell Summa * Består av: - fler barn och ökad vistelsetid förskola, BUN färre elever grundskola, BUN färre elever gymnasieskola, GVN färre elever friskolor, GVN KS/LK: 2 tjänster och arbete med FÖP engångsanslag 2011 KS/LK: kompetenssatsning måltidsverksamheten engångsanslag 2011 BUN: hyreskompensation Garda skola helårseffekt 2012 GVN: ramtillskott pga ny gymnasiereform engångsanslag 2011 GVN: ramtillskott folkhögskolan engångsanslag 2011 SON: bostadsanpassning engångsanslag 2011 HSN: ramtillskott engångsanslag

62 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t Ramberäkning 2011 per nämnd/förvaltning Kommunfullmäktige med justering i kommunstyrelsen tkr* Just budget 2010 Just& beting enl plan Indexuppräkn** Besparingar Ramtillskott Löner 2011 Omdisponering Budget 2011 Plan 2012 Plan 2013 se bilaga se spec se bilaga se spec se spec se spec jmf 11 jmf 11 Kommunstyrelsen Politikerorganisationen Ledningskontoret Serviceförvaltningen Tekniska nämnden Räddningstjänsten*** Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa nämnder/ förvaltningar Gemensamt/ finansförv Totalt inkl gemensamt * Fr o m denna ramberäkning redovisas ökade ramar/nettokostnader med minus och minskade ramar/nettokostnader med plus. ** Kompensation sker för externa avtal samt för ökade internpriser och lokalkostnader. Ingen generell kompensation för övriga prisökningar. ***Anslaget 2011 och framåt är uppdelat mellan tekniska nämnden och miljöoch hälsoskyddsnämnden, se specifikation. 62

63 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 Bilaga till ramberäkning 2011: justeringar av budget 2010 samt indexuppräkning Justeringar budget 2010 Budget 2010 Kap.kostn just Ev övriga justeringar Just budget 2010 KS Politikerorg LK SF TN RT BN MHN KFN BUN GVN SON HSN Summa Gem/finans * Totalt * Samt finansförv ( ). Netto tkr. Indexupp räkning, tkr Lokalkostn* Internpriser SF** Externa avtal S:a indexuppräkning KS Politikerorg 0 0 LK SF 0 0 TN RT BN MHN KFN BUN GVN SON HSN Summa Gemensamt Totalt * Exkl effekt av flytt till Visborg ** Inklusive de poster som beslutats

64 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t Investeringsbudget (2011 budget, plan) tkr totalt KS/Ledningskontoret IT-investeringar Nationell IT-strategi sjukvården* Windows PC som tjänst SF IT portal och e-tjänster IT-infrastruktur reinvestering Rakel Projektmedel F-huset PA-system Maskiner,inventarier, övrigt Möbler etc till rådhusets fullmäktigesal Maskiner och inventarier Exploateringsverksamhet Summa KS/lk KS/Räddningstjänsten Fordon Övningsplats Utrustning Summa KS/rt KS/Serviceförvaltningen IT-Tele Byggnad, maskiner, inventarier, övrigt Måltidsförsörjning anpassn, ombyggn, utrust Logistik: transporter, hjälpmedel mm Gemensamt utrustning och inventarier Summa KS/sf Tekniska nämnden Anslagsfinansierad verksamhet Gemensam verksamhet IT/utrustning Särskilda uppdrag toaletter, kultur Bygg och projektverksamhet Väghållning Visborg infrastruktur, park, exploatering Parker, bad och rastplatser Övriga hamnar ej affärsdrivande övriga Ronehamn ny spont Katthammarsvik pir/kaj Exploateringsverksamhet Kollektivtrafik busstationen anpassning m m Sporthall

65 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 Tekniska nämnden forts totalt Fastighetsförvaltning Skolgårdar yttre miljö Avveckling elberoende Inlösen paviljonger Reinvesteringar allmänt Ombyggnad hissar nya krav Ventilation Energibesp, belysning, verksamhanpassn Fastighetsservice Teknisk service Summa Affärsdrivande verksamhet* Linjehamnar Visby hamn rörlig landgång färjeläge Visby hamn reparation sponter Visby hamn väderskydd passagerargång Summa Hamnar affärsdrivande Hamnserviceterminal Visby hamn förbättringsåtgärder Visby ombyggn hamnkontor Visby hamn utveckling Slottshamnen Klintehamn fördjupn inseglingsränna Klintehamn ny kaj Klintehamn nytt hamnkontor Klintehamn ny kajplan Klintehamn muddring hamnbassäng Klintehamn rep av kaj, ny spont Slite roro-ramp Summa Va-projekt, Vall Vattenförsörjning och avloppshant VA Gnisvärd Avfallshantering Kommersiella fastigheter Summa affärsdrivande Summa tn Tekniska nämnden pågående byggnation SÄBO Hemse, Vårdcentrum* Garda skola* Summa Summa tn inkl byggnation

66 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t totalt Byggnadsnämnden IT-investeringar Slutförande höjdsystemet RH Uppgradering kart- o GIS-system pågår Flygfotografering uppgr primärkartor Uppdatering GPS utrustn, totalstation Utbyte av mätbuss Teknisk utrustn, digital hant, kart- o planpr Summa bn Miljö- och hälsoskyddsnämnden Maskiner och inventarier Summa mhn Kultur- och fritidsnämnden Investeringspott Fler omklädningsrum Hemsebadet Ny allvädersbeläggning Gutavallen Ny bil till vaktmästeriet prioritet Belysning på Gutavallen Större omklädningsrum Visby Ishall** Styrketräningssal anslutning Visby ishall** Byggnation sittplatsläktare Visby ishall** Summa kfn Barn- och utbildningsnämnden Byggnader Romaskolan Romaskolan, utrustning Förskolan Björkdungen Förskolan Björkdungen, utrustning Väskinde skola Väskinde skola, utrustning Förskolan Sandlådan, se på alt lösningar Förskolan Sandlådan, utrustning Förskola Garda, utrustning Garda skola, utrustning Fole skola, utrustning Förskolan Holken Förskolan Kabyssen Fårösundsskolan, adm lokaler Södervärnsskolan, utrustning Övriga bygginvest/verkssamhetsanp Skolgårdar Förskolans utelek Kemi- och NO-salar Övergripande förstudier, Gotland Övergripande förprojekteringar,gotland Summa

67 e ko n o m i s k ö v e r s i k t d e l 3 Barn- och utbildningsnämnden forts totalt IT-investeringar IT Strategi - ledn/adm IT Strategi - underhåll nät IT Strategi - morderna/digitala klassrum IT Strategi - kringutrustning IT Strategi - reinv elevnäts PC Summa Maskiner och inventarier Möbler och utrustning Utrustning pga förändrad verksamhet Underv utr grund - & särskola Instrument, Kulturskolan Säkerhet/handikapp o allergi Summa Summa bun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Byggnader Lövsta fastighetsunderhåll Lövsta reningsverk IT-investeringar IT reinv elevnäts PC IT Kringutrustning, övrigt Maskiner och inventarier Möbler och utrustning Säkerhet/handikapp o allergi Lövsta Folkhögskolan Gymnasieskolor Fysiksalar Lastbilslyft Lastbil Summa gvn Socialnämnden Byggnader Östersol (ersättn särskilt boende Ö-garn) Projektledning särskilda boende Utrustning i nya /ombyggda lokaler Hemse Katthammarsvik Växthus och byggnad Suderviljan Summa IT- investeringar Nytt verksamhetssystem - Projektledare 1 tj Utbildare 1 tj Engångskostnad programlicens Konsulter för installation och utbildn Summa

68 d e l 3 e ko n o m i s k ö v e r s i k t Socialnämnden forts totalt Maskiner och inventarier Trygghetslarm Arbetsmiljöåtg och anpassningar Utrustning ÄO Utrustning OOF Utrustning IOF Gemensamt Summa Summa son Hälso- och sjukvårdsnämnden Byggnader Tandvård Korpen bygg, utrustning Barn- och ungdomspsykiatrin Slite vårdcentral Akuten (ortoped m m) Hab/rehabilitering ombyggnad Lokalförsörjningsplan/anpassning ny org Mindre ombyggnader/lokalanpassningar Summa IT-investeringar Nationell IT-strategi projektkostn hsf TakeCare i primärvården IT-system: patientinformationssystem Summa Maskiner och inventarier Röntgen angiograf Röntgen & kvinnokliniken ultraljudsutrustning Övrig medicinteknisk utrustning Övrig utrustning Summa Summa hsn Investeringsbudget totalt varav affärdrivande varav skattefinansierat * prioriterad investering samt affärsdrivande ** bör ske i partnerskap med berörda. Specifikation 2011 skattefinansierat affärs drivande avgår inkomster Garda, vägar avgår inkomster netto netto

69 Tidplan 2011 Inlämningstider till ledningskontoret Frågor styrkort Årsredovisning KSau Kompletteringsbudget investeringar KSau Månadsrapport februari KSau Nämndernas budgetmaterial KSau , 06 Delårsrapport 1, mars KSau , 06 Månadsrapport april KS Månadsrapport maj KS Ev komplettering budgetmaterial KSau , 07 Delårsrapport 2, augusti KSau , 07 Månadsrapport september KSau Material Strategisk plan och budget KSau LK gör egen avstämning till KSau Detaljbudget Avstämningsmöten m m Budgetkvittering 2011 jan feb Koncernmöte, årsredovisning och ekonomiska förutsättningar Dialogtillfällen , 16 Koncernmöte ekonomiseminarium Budgetberedning vår , 06 Koncernmöte budget, delårsrapport Budgetavstämning höst , 07 Koncernmöte budget, delårsrapport Omvärldsseminarium

70 e g n a anteckningar

71 Organisation 2011 Kommunens revisorer Kommunfullmäktige C M FP S V Mp Kommunstyrelsen kommunala nämnder kommunala förvaltningar Kommunstyrelsen Ledningskontoret Serviceförvaltningen Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Valnämnden Överförmyndarnämnden Patientnämnden Kommunala bolag och stiftelser AB GotlandsHem, 100% Gotlands Energi AB, 25% Gotlands Industrihus AB, 100% Gotlands Stuveri AB, 29% Stiftelsen Gotlandsmusiken, 100% Almi Företagspartner, 49%

72 Region Gotland 2011 Folkmängd (1 november 2010) invånare Kommunal utdebitering...33,10 kr Driftsbudget, nettokostnad mkr Investeringsbudget mkr Ledningskontoret Visborgsallén 19, Visby Telefon växel: E-post: Hemsida: