AmadeuS UTVÄRDERING AV PROJEKTET VA MED! FRÅN BÖRJAN KJELL KAMPE
|
|
- Anton Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AmadeuS UTVÄRDERING AV PROJEKTET VA MED! FRÅN BÖRJAN KJELL KAMPE JUNI 2012
2 Innehållsförteckning UTVÄRDERINGSUPPDRAGET... 2 SYFTE OCH FOKUS... 2 BESKRIVNING AV PROJEKTET... 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 PROJEKTORGANISATION OCH PROJEKTARBETE... 2 UTVÄRDERINGENS ARBETE... 4 PRESENTATION AV UTVÄRDERINGENS RESULTAT... 5 SYNPUNKTER SOM FRAMKOMMIT FRÅN REFERENSPERSONERNA... 5 DE OLIKA KAPITLEN... 6 STILLBILDSFILMERNA... 8 LÄRARHANDLEDNINGEN... 8 ANALYS OCH SLUTSATSER... 8 ÖVERGRIPANDE... 8 RELEVANS FÖR PROJEKTETS MÅLGRUPP... 9 STILLBILDSFILMERNA LÄRARHANDLEDNINGEN SAMARBETET MED GÄVLE HEMSIDAN ÖVRIGT REKOMMENDATIONER EN FRISTÅENDE PANEL SOM STÖD FÖR DET FORTSATTA ARBETET LÄRARHANDLEDNING OCH FORTBILDNING AV LÄRARE
3 suppdraget en täcker projektet från perioden till Syfte och fokus Uppdragets syfte har varit att utvärdera projektet Va Med! Från början och ta reda på om mål och önskat resultat har uppnåtts. Av särskilt intresse har varit att belysa det pedagogiska perspektivet i användandet av materialet för projektets målgrupp samt vad samarbetet med den kommunala sfi-anordnaren i Gävle tillfört. När beslut om förlängning av projektet kom har syftet i viss utsträckning ändrat riktning och blivit mer inriktat på att utgöra en delrapport som kan vara till gagn för det fortsatta arbetet. Beskrivning av projektet Bakgrund och syfte Projektet är en direkt fortsättning på Va Med! Steg 2 som i sin tur byggde vidare på projektet Va Med! Värdegrundsarbete och medborgarkunskap. Huvudsyftet med Va Med! Steg 2 var att anpassa och vidareutveckla det material som utarbetats i Va Med! så att det överensstämde med de nya direktiv för samhällsinformation för nyanlända som blivit resultatet av SOU 2010:16 Sverige för nyanlända - Värden, välfärdsstat, vardagsliv. Syftet med var att utveckla materialet vidare för att passa gruppen nyanlända invandrare med kort eller obefintlig utbildning. Projektorganisation och projektarbete Uppsala kommun har varit projektägare. Projektet har i princip haft en styrgrupp och ledningsgrupp med Tove Österling Wallner som projektledare. Efter de inledande diskussionerna om hur projektarbetet skulle läggas upp har sedan redaktionskommittén som bestått av Kersti Månsson och Thordis Richardsdottir från Linné komvux i Uppsala och Emma Dalin från Vuxenutbildningen i Gävle arbetat med materialet. 2
4 När projektet startade fanns endast finansiering för tiden fram till varför man var tvungen att begränsa arbetet till fyra (av de totalt åtta 1 ) kapitlen i Va Med! Steg 2. En första uppgift blev då att avgöra vilka kapitel projektet skulle välja att arbeta med. Valet föll på - Att komma till Sverige, (kap. 1) - Att försörja sig och utvecklas i Sverige, (kap. 3) - Att bilda familj och leva med barn i Sverige (kap 5) - Att vårda sin hälsa i Sverige (kap 7) - Redaktionskommittén har arbetat med att ta fram materialet. Utgångspunkten har varit häften i Va Med! Steg två. Ett första steg har varit att välja ut vilken information som ska finnas med. Kersti Månssons bilder har sedan blivit utgångspunkt för en berättelse. Utprovning har skett i ett par grupper vid SFI i Gävle och Uppsala. Tiden att utprova materialet har varit mycket kort och allt material har inte funnits tillgängligt utan det är huvudsakligen powerpointpresentationer med bild, ljud (HF) och texter som utprovarna kunnat arbeta med. När beslutet om förlängning kom kunde också arbetet i projektet inriktas mer på helheten och deadline för att färdigställa allt material blev inte längre lika viktig. I och med beslutet om förlängning kan också samtliga kapitel komma att bearbetas. De kapitel som då återstår är - Att bo i Sverige (kap 2) - Individens rättigheter och skyldigheter (kap 4) - Att påverka i Sverige (kap 4) - Att åldras i Sverige (kap 8) 1 Eg. nio. Utöver de åtta kapitlen finns också ett som beskriver Uppsala 3
5 ens arbete Eftersom är en direkt fortsättning på projektet Va Med! Steg 2 har också en av Va Med! Steg 2 legat till grund för den här utvärderingen. Tyngdpunkten i arbetet har därför kunnat läggas på direkta kontakter för att söka svar på den viktigaste frågan; Är det pedagogiska materialet effektivt i undervisningen av målgruppen (nyanlända invandrare med kort eller obefintlig utbildning). Kontrakt att utvärdera projektet undertecknades den 31 maj, men arbetet började förberedas redan den 29 maj då jag deltog i projektets slutkonferens i Uppsala där projektmaterialet presenterades och diskuterades. Jag har sedan gått igenom det bildmaterial och de texter som projektet producerat i form av powerpointpresentationer inkluderande ljudfiler. De ordinarie SFI-grupperna på Linné komvux upphörde 14 juni och därefter har det enbart funnits särskilda sommarkurser. De har ofta en större spännvidd i förkunskaper hos deltagarna och lärarna känner i början inte kursdeltagarna så bra vilket gör att grupperna inte är idealiska för utprovning av materialet. Detta plus sjukdom och semester hos två av nyckelpersonerna i projektet har bidragit till att det varit svårt att hitta grupper där utprovningen av materialet pågått. Färre grupper än planerat har därför kunna besökas; en ordinarie grupp i Gävle och en hälsospårsgrupp, vid två tillfällen, i Uppsala, då jag också talat med lärare och kursdeltagare Det har dock inte funnits tillgång till tolk varför samtalen med kursdeltagarna (nivå A och B) inte har kunnat bli djupintervjuer utan har fått begränsas till enklare samtal. Djupintervjuer med kursdeltagare har därför fått ersättas av iakttagelser i undervisningssituationen och diskussioner med lärarna. I kontakter med lärare och redaktionskommittén har huvudsakligen informella samtal använts. En första version av lärarhandledning färdigställdes i mitten juni och har ingått i det material som studerats. Av stillbildsfilmerna har jag sett den som presenterades vid slutkonferensen. Tidplan för projektet och utvärderingsarbetet Den 21 juni fick jag besked om att projektet fått förlängning till oktober I kontakt med projektledning och projektmedarbetarna beslöts att göra utvärde- 4
6 ringsarbetet än mer framåtsyftande för att fungera som stöd i det fortsatta arbetet. Själva projektarbetet påverkades ju också på så sätt att den deadline som tidigare gällt nu blev mindre betydelsefull; det blev inte lika viktigt att allt material fanns färdigställt till Efter beslutet om förlängning har därför utvärderingsarbetet inriktats på att se hur metoder och arbetssätt kan utvecklas. Jag valde då att prova tanken att låta några erfarna sfi-lärare och etablerade personer med ursprungsland och modersmål gemensamt med många deltagare lämna synpunkter på materialet. De synpunkter som efterfrågats har då i första hand syftat till att ge råd för det fortsatta arbetet. De mest framträdande delarna i utvärderingsarbetet har bestått i: - Deltagande i projektets slutkonferens - Studier av materialet - Besök i grupper och samtal med elever, en grupp i Gävle och en i Uppsala vid två tillfällen inklusive samtal med kursdeltagare och lärare - Relativt täta kontakter med redaktionskommittén och projektledning - konsultationer med några erfarna SFI-lärare i Malmö och Uppsala och etablerade personer med ursprungsland och modersmål gemensamt med många deltagare (arabiska och tigrinja) Presentation av utvärderingens resultat Antalet personer inom varje kategori är litet varför synpunkterna från referenpersoner inte presenteras uppdelat på kategorier som i tidigare utvärdering utan samlat. Har liknande synpunkter framkommit från flera håll har det förstås haft betydelse för analysen och slutsatser. Synpunkter som framkommit från referenspersonerna Övergripande - Grundidén fungerar bra. Materialet går hem hos kursdeltagarna. - Kursdeltagarna känner igen sig i en del situationer 5
7 - Att prata om bilderna, fungerar bra med lärarstöd redan på kurs A. Att diskutera bilderna fungerar bra för dem som har ett språk att uttrycka sig med men texterna är generellt alltför långa och svåra för kursdeltagare på kurs A och i början av B. Bilderna - Det är ett bra sätt att använda bilder som består av en fotograferad bakgrund och tecknade huvudpersoner. Det underlättar samtal om de sakfrågor som berörs. En del bilder är dock inte anpassade till det som beskrivs i texten. - Vissa bilder passar utmärkt att ha som samtalsbilder. Den skrivna texten kanske försvårar förståelsen. - (se vidare kommentarer till kapitlen) Texterna - Historierna är inte alltid trovärdiga (julaftonsfirande i svensk familj) och alla håller inte ihop som berättelse (Att försörja sig) - Deltagarna måste ha en för lästexter och ljudmaterial rimlig språklig grund (grammatik/strukturer och ordförråd). Om materialet främst ska ge information och diskussionsunderlag får själva förståelsen av det inte vara för svåråtkomlig och ta för lång tid. - Stundtals speglar materialet en medelklassvensks liv och värderingar. Att röka under fläkten! Att läsa sagor för barnen! Att ha barnen varannan vecka. Ljudfil text - Ljudfilen (hörförståelsen) är något längre och svårare än texten. Det kan bli förvirrande för kursdeltagare på A-nivå. Bättre att ljud och text är samma. - Bra att ljud och text är lite olika. Det ger underlag för övningar. - Eftersom de flesta ljudfiler är mer av uppläst text än naturligt tal/dialoger vore det bättre om de var likalydande. - De olika kapitlen Att komma till Sverige - Väldigt schabloniserat och ytligt. Beskriver flykten från en svensk utgångspunkt. Samtidigt väldigt speciell situation; muslimsk kvinna, ensam, bor i svensk småstad. Gör det svårt för många att identifiera sig med henne. - Ska man verkligen ge sig in i flyktorsaken? Jag tycker att det är olämpligt att läraren initierar sådana samtal 6
8 - Syftet med kapitlet kan starkt ifrågasättas - Varför tittar hon i en tidning om hon inte kan läsa? Är det svenska hon inte kan läsa? - Kvinnan i planet ser ut som en välutbildad kvinna som sitter och läser. Jämför bilden på Af som är bra. Där ser hon lite rädd och osäker ut och så känner hon sig nog. - Varför har hon sjal på sig inomhus? (på köksbilden) - Så fint kök har vi inte i Gavlebostäder - Bilden på torget har väckt mycket tankar! De känner igen sig! - Trivs man när man är ensam och inte förstår vad de säger? Känns det lugnt och tryggt i början? - Alla får väl inte etableringslotsar? Onödigt att beskriva för en grupp där många inte kommer i kontakt med företeelsen. - Så skulle hon aldrig sitta bredvid en man! (Om kvinnan/mirjam? På första raden i SFI-klassrummet som vilar huvudet i handen) - De borde sitta runt ett bord (SO-bilden) om de ska kunna diskutera - Att bli hembjuden på julafton känns väldigt konstruerat! Vore bättre med midsommarfest om en svensk högtid ska presenteras - Julmiddagen orealistisk; - vad finns det att äta som inte innehåller grisskött? - Hon skulle nog ha tackat nej till en inbjudan i verkligheten Att leva med barn i Sverige - Stort intresse att få inblick i svenskt familjeliv. - Kunde vara lite mer detaljer på bilderna, t.ex. mat på tallrikarna (lasagne) som kan ge ord och initiera samtal om matvanor o.d. - Det bästa kapitlet är barnkapitlet men jag skulle ju aldrig spä på med att pappan oroar sig för de fester barnen är på Att försörja sig - Ta bort utropet i HF att det är roligt att jobba! - Situationen är långt ifrån att spegla målgruppen. Alina och David lever inte i samma värld som majoriteten av våra deltagare. - Kapitlet hänger inte riktigt ihop; de ska träffas på Resecentrum för att gå ut och handla, men David åker till Stockholm (och då är ju Resecentrum en bra utgångspunkt). På sista bilden undrar David hur det gick hos doktorn, men talet om att Alina kände sig dålig var tre månader tidigare. (Hon kan förstås ha blivit sjuk igen eller kanske gravid? - men det blir lite konstigt.) 7
9 Stillbildsfilmerna - Stillbildsfilmerna är proffsiga och bra! Lärarhandledningen Ett första version av lärarhandledningen blev klar i mitten av juni. Den ska ses som ett första utkast. Den har inte kommenterats av några grupper Analys och slutsatser Övergripande Den övergripande bilden av materialet i sin helhet är i princip positivt. Den visar framför allt på en stor potential för arbetssättet och möjlighet att slutprodukten ska kunna bli bra. De synpunkter som kommit från referenspersonerna har ju i första hand syftat till att ge råd för det fortsatta arbetet. Det kan förklara att få synpunkter kommit på de delar som man bedömt fungerar väl redan idag (kapitlen Att leva med barn i Sverige och Att vårda sin hälsa i Sverige). Tekniken med tecknade huvudpersoner i en fotograferad omgivning Redan i en av Va med! Steg 2 kunde vi konstatera att tekniken med att ha tecknade huvudpersoner inlagda i fotograferad omgivning är en bildteknik som fungerar mycket bra i utbildningssyfte. Det gäller särskilt för projektets målgrupp, dvs. personer med kort eller ingen utbildning från sitt hemland. Det ger t.ex. möjlighet att lättare projicera egna erfarenheter på personen än om det är ett foto på en verklig person. När man går in på de enskilda texterna och bilderna så framkommer många synpunkter som bekräftar det som också framkommit i kontakt med redaktionskommittén: tiden har varit för knapp för att producera och sedan hinna utprova ett material där man först kunnat ha en grundläggande diskussion om syftet med varje modul och hur det ska sen ska uttryckas i bild och text för att bäst passa målgruppen. Bilderna Bilderna utgör ju projektets kärna och är grunden till att materialet har stor potential att bli mycket bra. De kan leda till berättelser och samtal förutsatt att de språkliga redskapen finns (se nedan om texter). Det finns dock enskilda 8
10 bilder och kopplingar mellan bild och text som behöver ses över (se nedan genomgång av kapitlen) Texterna Generellt kan sägas att texterna både ljudbandet och den skrivna texten är svåra för målgruppen. Grammatiska konstruktioner och ordförråd ligger på en nivå som gör att förklaring av text tar lång tid. Redan i första modulen möts deltagarna av konstruktioner som kan skapa problem på framför allt A- men även B-nivå; satsfogningar, preteritum, uttryck som det ligger långt borta, modala hjälpverb (hon kanske får gå i skolan), formen människorna. Om ambitionen är att göra en text som språkligt sett är så enkel som möjligt med målet att ha samtal omkring ämnen så går det att förenkla språket. Den språkliga nivån är också ganska ojämn och vissa texter framför allt i kapitlet om att försörja sig ligger på en högre språklig nivå. Frågan är också om ambitionen att ha en diskussion med kursdeltagare i kurs A över huvud taget är realistisk. Det torde med nödvändighet bli mer av enkla frågor och svar; att t.ex. verkligen diskutera synen på äktenskap andra samlevnadsformer, barnuppfostran, delad vårdnad är knappast möjligt. När det gäller flyktingar och orsak till flykten är det också fråga om det är lämpligt. Men med bilderna som underlag och enkla texter kan ändå informationen gå fram vilket är en nog så hög målsättning. Relevans för projektets målgrupp en har endast kunnat delta i grupper då delar av kapitlen Att komma till Sverige och Att leva med barn i Sverige behandlats, men det som grund och synpunkter som framkommit i övrigt framtår det som att när svenska förhållanden beskrivs med svenskar som exempel fungerar det bättre än när man försöker beskriva immigrationsprocessen ur invandrarens synvinkel. Det finns ett spontant intresse att få inblick i svenskt familjeliv och komma in i en familjs bostad (Att leva med barn i Sverige). Att tala om samlevnadsformer, barnuppfostran, skolan är tacksamt. Detaljerna i den fotograferade bostaden ger upphov till frågor, ordförrådet kan utökas med vardagliga föremål (tavla, fåtölj, soffa, kudde, blomkruka) på ett enkelt sätt. När immigrationsprocessen och levnadsvillkoren för invandrarna i Att komma till Sverige och Att försörja sig blir det inte lika lyckat. I utvärderingen av Va 9
11 Med! Steg 2 påpekades att vissa texter kunde uppfattas som väl präktiga och inte utgå från målgruppens egna upplevelser utan snarare beskrivna från en svensk officiell horisont så här är det tänkt. Det blir extra tydligt när man vänder sig till invandrare med kort eller ingen utbildning. Mirjams resa till Sverige verkar präglas av att ske under planerade former; hon packar väskan och tar flyget dagen därpå till Sverige som ligger långt borta och det tar lång tid. Men frågan är om den beskrivningen ligger nära verkligheten för personer i Mirjams situation. Förmodligen har väntan på tillstånd, skaffa pass och biljett, ta sig till flygplatsen - som antagligen ligger i ett annat land dit hon kanske tagit sig med stor svårighet och under svåra strapatser tagit lång tid. Resan sker ju ofta i många etapper. Sverige ligger onekligen långt borta, men själva flygresan upplevs nog som en kort kulmen i en långt utdragen process. En bild från en smått kaotisk vänthall på en flygplats eller en fullpackad buss med packning på taket skulle nog bättre beskriva Mirjams situation. Bilden på Mirjam i flygplanet ger mer intryck av en välutbildad kvinna som sitter och läser en tidning i något som i jämförelse med en full jumbojet där man sitter trångt och de flesta har för mycket handbagage snarast ger intryck av business class eller economy plus på svenskt inrikesflyg. En övergripande fråga som bör diskuteras är också om man ska ge sig in och skildra ett skeende som kan vara oerhört känsligt för många. När Mirjam blir bjuden på julmiddag - en i och för sig ganska orealistisk situation tänker hon på barnen och undrar hur de har det. Frågan är om det är i den situationen som de tankarna blir mest påträngande; hon har tidigare inte firat jul och är nu med på en ny, spännande upplevelse som förmodligen sysselsätter hennes tankar (liksom det skulle göra för en svensk som får vara med och fira Dewali i Indien eller norous i Irak). Däremot när hon läser läxan ensam hemma på kvällen, det är tyst och kallt och hon inte förstår vad folk säger, då torde tankarna om släkt och vänner tränga sig på snarare än att hon känner att hon trivs. Att känna att man trivs är nog en rätt ovanlig känsla i det stadiet av migrationsprocessen. I kapitlet Att Försörja sig börjar ljudbandet med att Alina glatt förkunnar: Vad det är roligt att jobba! Det låter som en idealbild hur man vill att det ska vara från svenska myndigheters sida. Det är nog inte målgruppens föreställningar om den typ av lönearbete /praktikjobb man har möjlighet att få. I texten står det 10
12 sedan Det är ett roligt arbete vilket blir en helt annat och rimligt påstående i Alinas konkreta situation. Kursdeltagarna kanske inte uppfattar skillnaden, men det är risk att en oerfaren lärare oreflekterat förmedlar och förstärker den generella åsikten att det är roligt att jobba. David söker arbete som datatekniker. Han har klarat sfi på ett år och ger intryck av att vara en välutbildad blond, västerlänning. Det blir för långt från den situation de allra flesta i projektets målgrupp befinner sig i för att det ska fungera som annat än bara en bakgrund till de ord man vill få med (praktik, fast arbete, heltid, deltid, anställningsintervju, jobba över, after work, etc.). Bilderna fungerar bra som grund för att förklara orden, men situationen är inte relevant för projektets målgrupp. Om man ska få till stånd en diskussion måste man försöka beskriva en situation som är relevant för målgruppen. Slutsats Varje modul behöver gås igenom kritiskt med utgångspunkt från syftet med varje modul, vad man vill förmedla och hur man bäst gör det till den målgrupp man vill nå. Stillbildsfilmerna Stillbildsfilmerna är en sammanfattning av de olika kapitlen. De har inte prioriterats i utvärderingsarbetet. Lärarhandledningen När en lärarhandledning görs bör man utgå ifrån dem som kommer att använda materialet. Det kan röra sig om alla som undervisar på SFI, med eller utan pedagogisk utbildning och erfarenhet, Samhällsinformatörer m.fl. Materialet i Va Med! Från början kräver mycket av läraren. Materialet är språkligt ganska avancerat för målgruppen och ger kanske med nödvändighet en bild av hur bestämmelser/lagar är tänkta att fungera. Verkligheten är oftast mer komplicerad och kursdeltagarnas erfarenhet kan vara en annan än den som beskrivs. Läraren/informatören måste då kunna bejaka kursdeltagarnas erfarenheter och i vetskap om att verkligheten är mer komplicerad. Det kräver mycket av läraren/informatören och lärarhandledningen. 11
13 Diskussion Tanken är ju att man i gruppen ska ha en diskussion om de SO-moment som behandlas. Ordet diskussion definieras inte men även med mycket lågt ställda krav på vad en diskussion ska bestå av i form av utbyte av idéer, tankar, utsagor så kan man ändå säga att det inte är möjligt att ha en diskussion på svenska med kursdeltagare på A-nivå. Lärarhandledningen ger idag enbart en kortfattad introduktion till materialet och vissa konkreta råd och exempel på hur materialet kan användas. Svåra frågor Materialet berör också frågor som kan vara mycket känsliga att ta upp. I kapitlet Att komma till Sverige är ju tanken att kursdeltagarna ska uppmuntras att tala om sina erfarenheter och anledningen till att de själva kommit till Sverige. Det är långt ifrån självklart att alla kursdeltagare är benägna att öppna sig för läraren och övriga kursdeltagare i gruppen. Man kan t.ex. ha behövt ljuga i asylprocessen. I lärarhandledningen tar man upp att det är viktigt med en viss fingertoppskänsla men man säger också att det är väsentligt att hitta en ingång till ämnet som varken är för utmanande eller för försiktig. Risken i båda fallen är att diskussionen uteblir och att entusiasmen avtar. Om den modulen alls ska finnas kvar i det slutliga materialet bör man i lärarhandledningen varna för att driva på för en diskussion. Det finns stor risk att man kommer in på områden som är alltför svåra. Det krävs också en språklig nivå som kursdeltagarna knappast har för att behandla sådana frågor. Användningsområde I handledningen sägs utan kommentar att materialet kan användas både inom Sfi och samhällsorientering för nyanlända. Samhällsorientering för nyanlända ska ju företrädesvis ske på modersmålet och då blir ju dels diskussionerna mycket specifika beroende på deltagarnas ursprungsland, dels sker ju diskussionen på deltagarnas modersmål och då kan ju den information som tas upp och diskuteras vara mer avancerad än det som kan uttryckas i där ju språket är inriktat på att vara lätt att förstå. 12
14 Det textmaterial som informationen där kan utgå ifrån kan då vara av lite annan karaktär och mer omfattande. Slutsats Lärarhandledningen behöver utvecklas och ge mer konkreta råd. Samarbetet med Gävle Samarbetet med Gävle påbörjades redan under Va med! Steg 2. en kunde då konstatera att det varit av stor betydelse för utvecklingen av projektet. Kontakten med projektledning och redaktionskommitté tyder på att det arbetet fortsatt och utvecklats vidare. I Gävle finns fler unga, nyanställda lärare än i Uppsala vilket också är en viktig faktor vid utprovning av materialet. Hemsidan Materialet har ännu inte kunnat läggas upp på hemsidan. Det beror på a problem med att få en fungerande server som kan täcka behovet för Va Medprojektets olika delar. Övrigt Teknik Tekniken som krävs för att arbeta med materialet tas upp i lärarhandledningen; bäst är om det finns en interaktiv whiteboard i klassrummet och en version powerpoint 2010 för att kunna spela och stoppa ljudbandet, men det går också med en vanlig projektor. Den modern tekniken är naturligtvis till oerhörd hjälp i undervisningen, men den medför också alltid vissa risker; Den nya tekniken - är dyr och finns därför oftast inte i alla klassrum om den finns alls - vilket kan komplicera planeringen, - kräver kunskap om hur den ska hanteras av lärarna vilket, om kunskapen saknas, kan medföra ett initialmotstånd mot att använda materialet. - tar tid från undervisningen när den inte fungerar exakt som den ska, 13
15 Rekommendationer En fristående panel som stöd för det fortsatta arbetet en rekommenderar att en referensgrupp utses som följer det fortsatta arbetet. Som exempel på personer som kan ingå i en sådan grupp kan nämnas erfarna SFI-lärare, SO-informatörer/personer med pedagogisk insikt som har sina rötter och sitt modersmål gemensamt med många kursdeltagare, kulturgeograf, socialantropolog, lingvist, arbetsmarknadssekreterare/jobbcoach. Referensgruppens uppgift blir att komma med synpunkter redan i planeringen av bilder och texter och sedan också komma med synpunkter vartefter arbetet fortskrider. Lärarhandledning och fortbildning av lärare Lärarhandledningen behöver utvecklas. Fortbildning dem som ska arbeta med materialet behöver också utvecklas och kunna erbjudas. 14
Elisabet Johansson Va Med! - Va Med! SO - Va Med! Från början.
Elisabet Johansson Va Med! - Va Med! SO - Va Med! Från början. Va Med! Värdegrundsarbete & Medborgarkunskap. Europeiska Flyktingfonden nov. 2008 okt. 2011 Va Med! SO Nationella 37 medel nov. 2011 okt.
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merTeckenspråk Online. Beställningsinformation Artikelnummer: Best.nr: (5 licenser)
Teckenspråk Online Teckenspråk Online ger elever möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk på distans. Eleverna ges möjlighet att själva välja var och när de vill träna. I kombination med webbmöten kan
Läs merAv: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning
Av: Annika Löthagen Holm Sluka svenska! Lärarhandledning SLUKA SVENSKA! Serien Sluka svenska! riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Innehållet fokuserar på
Läs merUtvärdering av utbildningen inom SpråkSam
Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merS L U T R A P P O R T
VaMed!Fr ånbör j an( 20013011223) Pr oj ekt ägar euppsal akommun,vår d& bi l dni ng Pr oj ekt per i od:20120201-20120631 Pr oj ekt l edar e/ uppgi f t sl ämnar e:toveöst er l i ngwal l ner, t ove. ost
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMiracles Someone Special Coldplay
Miracles Someone Special Coldplay Sofia Mitts-Björkblom, utbildare från Yrkesakademin i Österbotten Utbildade samhälls- och hälsokommunikatörer Yrkesakademin har inom ramen för En bra start i Österbotten
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merProjektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet
Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merBerätta tillsammans. Astrid Frylmark
Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever
Läs merFilmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen
Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och
Läs merEtt undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:
Läs merDet låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.
Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merPedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Läs merKällkritisk metod stora lathunden
Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt
Läs merAtt våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson
Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merEtt modernt läromedel där bok och webb hänger ihop
Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Bok-och-webb är ett ord som vi har hittat på själva. Men det är förstås inte bara ett ord. En bok-och-webb är ett nytt och modernt läromedel som drar
Läs merATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Läs merAKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman GRANNEN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merNy lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting
Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya
Läs merDistanskurs SFI. Välkommen! sfidistanslerum.weebly.com. Vem får läsa sfi på distans? När passar det att läsa distans? Dina lärare
Distanskurs SFI sfidistanslerum.weebly.com Vem får läsa sfi på distans? Välkommen! Välkommen till distansutbildningen vid Lerums vuxenutbildning. Denna kurs vänder sig till dig som inte har tid att gå
Läs merEnsam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar
Läs merVerktyg för Individanpassad SFI
Verktyg för Individanpassad SFI Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2011 TALARE Lunds kommun Eva Leijon Burlövs kommun Thérèse Stringer och författare Nacka kommun Viveca Schön Utbildningscentrum
Läs merNy förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända
Läs merDenna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.
NYA TEKNIKBOKEN Lärarhandledning I takt med att tekniken blivit allt mer komplicerad ställs högre krav på vårt tekniska kunnande i vardags- och arbetslivet. Många samhällsfrågor är också direkt knutna
Läs merLäsnyckel. Yasmins flykt. Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Yasmins flykt Författare: Miriam Hallahmy Översättning: Sara Hemmel Yasmins flykt är en gripande berättelse om den femtonåriga flickan Yasmine och hennes lillebror Ali. Tillsammans flyr syskonen
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merModersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen
Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merAEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)
AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)
Läs merAnställningsbar i tid
Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.
Läs merKommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018
Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018 Innehåll Inledning...
Läs merDe falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken
Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.
Läs merLäsnyckel. Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder. Innan du läser
Läsnyckel Stanna, Milo! Åsa Storck Illustratör: Andréa Räder Stanna, Milo! är den andra boken av tre om flyktingpojken Milo, som tillsammans med sin familj flyr till Sverige från sitt hemland. De två andra
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merAtt använda svenska 2
Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merFanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen
Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,
Läs merSkolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg
Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om
Läs merPlan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289
Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/289 Socialnämnden Plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289 Förslag
Läs merUppgift 3 B. Pedagogiskt inslag
Uppgift B. Pedagogiskt inslag Inledning Syftet med min mini-kurs var att lära ut hur man i Word 00 kan arbeta med bilder som man själv fotograferat och sen sparat i datorn. Moment som ingick var: Infoga
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Läs merLärarhandledning Vi berättar och beskriver
Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merCARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN
CARL-JOHAN MARKSTEDT LÄRARHANDLEDNING TILL NOVELLEN SPÅR I SNÖN AV JONAS KARLSSON 1 Jonas Karlsson är författare, dramatiker och skådespelare. Han har medverkat i en rad succéfilmer som Livet är en schlager,
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merÖvning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se
VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka
Läs merLäsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund
Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merKURS C Motsvarande i CEFR A2-/A2+ (Gemensam europeisk referensram för språk)
KURS C Motsvarande i CEFR A2-/A2+ (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Eleven ska förstå och använda enkla, vanligt förekommande texter i vardags-, samhälls- och arbetsliv, t.ex. korta
Läs merBLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?
BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merUtdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning
Pär Sahlin Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning Före läsning modellering Här nedan följer ett par uppgifter som fungerar att göra före eleverna börjar läsa. Övningarna hjälper eleverna att
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merMedborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27
Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...
Läs merUppföljning av utbildningen Svenska för företagare
Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro
Läs merYttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Läs merVERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!
VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merBarnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:
Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att
Läs merFriendsprogrammet år 1
Friendsprogrammet år 1 - Analysera, förebygg och främja Tack för att ni har valt att samarbeta med oss. Här finner ni information om era kommande insatser, vilka praktiska förberedelser som utbildaren
Läs merFredrik Harstad. pedagogisk utvecklingsledare på ABF Vuxenutbildning
Fredrik Harstad pedagogisk utvecklingsledare på ABF Vuxenutbildning Propositionen: http://www.regeringen.se/rattsdokument/propo sition/2015/03/prop.-20141585/ GRINT-rapporten: http://www.grkom.se/download/18.30a87acd14
Läs merRetorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merOm att planera för sitt boende på äldre dagar
Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt
Läs merKristianstads kommun Dnr :6995 Rektor Annika Persson
rin Skolinspektionen Beslut Kristianstads kommun 2017-12-07 kommun@kristianstad.se Dnr 400-2016:6995 Rektor Annika Persson Annika.persson@kristianstad.se Beslut efter kvalitetsgranskning av undervisningen
Läs merAtt använda svenska 4
Att använda svenska 4 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både
Läs merREMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01
REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)
Läs mer