Retroaktiv lagstiftning är förbjuden enligt Regeringsformen 2 kap 10 och Europakonventionens
|
|
- Hugo Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljö- och Energidepartementet STOCKHOLM 1. Sammanfattning En sammanfattande beteckning på föreliggande lagförslag kan inte bli annat än : det är katastrofalt! Det är rättsosäkert och det är en utrivningslag, som om den genomförs kommer att utplåna den småskaliga vattenkraften. Det finns flera olika skäl till dessa negativa omdömen, vilka kommer att utvecklas nedan. Lagförslaget skall därför helt förkastas i sitt nuvarande utförande. 2. Energiöverenskommelsen Enligt energiöverenskommelsen skulle det införas bestämmelser i syfte att förenkla tillståndsprövningen för småskalig vattenkraft. I lagförslaget finns det endast EN sak som kan kallas förenkling och det är borttagandet av krav på miljökonsekvensbeskrivning vid ansökan om nytt tillstånd. I övrigt finns inga förenklingar, snarare tvärtom. Lagtexten innebär istället att myndigheter ges obegränsade möjligheter att tvinga fram utrivning av ett mycket stort antal småskaliga vattenkraftverk. Lagförslaget levererar således inte det som de politiska partierna enades om vid energiöverenskommelsen. 3. Retroaktiv lagstiftning Den föreslagna lagstiftningen tvingar samtliga innehavare av giltiga vattendomar att söka nya tillstånd enligt miljöbalken. Detta innebär det att man avser att tillämpa retroaktiv lagstiftning. Retroaktiv lagstiftning är förbjuden enligt Regeringsformen 2 kap 10 och Europakonventionens artikel 7. Detta gäller ifråga om statliga skatter och avgifter plus att det gäller samtliga kommunala beslut som är till nackdel för kommuninnevånarna. I övrigt är frågan om retroaktivitet oreglerad även om retroaktiva lagar ses med viss motvilja. Förbud mot retroaktivitet nämns ibland som en av förutsättningarna för rättssäkerhet. Grundläggande för rättssäkerheten är förutsebarheten och i en demokrati bör lagen utgöra grunden för förutsebarheten. För förvaltningsbeslut gäller att den enskilde måste kunna förlita sig på att beslutet står sig och kunna inrätta sig därefter. Det finns två typer av förvaltningsbeslut, gynnande respektive betungande beslut. De gynnande ska inte kunna återkallas annat än om det föreligger säkerhetsrisker, man har lämnat felaktiga uppgifter eller det finns ett återkallelseförbehåll i beslutet. De betungande besluten däremot kan återkallas och modifieras antingen så att de innebär lättnader eller skärpningar. Gunnar Olofsson 1
2 4. Äganderätten Lagförslaget innebär ett kraftigt angrepp på den grundlagsskyddade äganderätten. Detta eftersom det föreslås att gamla av staten en gång givna - tillstånd skall förkastas och innehavaren tvingas söka ett nytt tillstånd. Denna tillståndsprocess är förenad med mycket höga kostnader (600 tkr i första instans finns omnämnt i olika utredningar), vilka staten nu vill övervältra på den enskilde. Vattendomar har historiskt ansetts vara juridiskt hårda papper, t.o.m. lika hårda som lagfarter på fastigheter. Vad skulle hända om samtliga lagfarter förklarades ogiltiga och nuvarande innehavare skulle på nytt tvingas söka? De skulle tvingas att bevisa att de är rättmätiga ägare till fastigheten på nytt, vilket sannolikt inte skulle klaras av alla. Ingen skulle komma på en sådan tanke i det avseendet är äganderätten mer eller mindre oantastbar. Man kan ju ställa frågan : vad innebär äganderätten idag? Med alla av myndigheter införda begränsningar, hamnar vi till slut i den situationen att du får äga egendom, men du får inte använda/bruka det du äger! En absurd situation som starkt påminner om forna öststaters syn på äganderätt. Detta ställer frågan på sin spets : skall vi ha kvar äganderätten? Myndigheterna skyller på EU och hävdar att EU kräver att Sverige skall implementera Vattendirektivet på rätt sätt. I själva verket råder det ingen tvekan om att de Svenska myndigheterna kraftigt har överimplementerat (eller t.o.m. avsiktligt feltolkat) vattendirektivet. Om däremot myndigheternas påstående stämmer, inställer sig ytterligare en fråga : skall EU, d.v.s. i praktiken främmande stater, få avgöra hur vi i Sverige behandlar den grundlagsskyddade äganderätten? Är det så att det Svenska samhällets krav på den småskaliga vattenkraften över tid har ändrats och synen är så negativ att uppfattningen är att alla anläggningar skall rivas? Ja då får vi anpassa oss efter detta scenario - men ett sådant beslut skall genom direkt lagstiftning fattas av Sveriges Riksdag och inte, som nu föreslås, p.g.a. myndigheters egenkonstruerade regler och bestämmelser. Om staten fattar beslut om ovanstående ändring, så finns expropriationslagen att utnyttja direkt. Ren anständighet kräver detta i en rättsstat. 5. Vattenförvaltningsorganisationen Hela Vattenförvaltningsorganisationen (HaV, Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna, Kammarkollegiet etc.) genomsyras av en önskan att riva ut så många småskaliga vattenkraftverk som möjligt. Genom lagförslaget ges dessa myndigheter i praktiken obegränsade möjligheter att förverkliga detta på bekostnad av både rättssäkerhet och äganderätt. Gunnar Olofsson 2
3 Man kan med fog hävda att vattenförvaltningsorganisationen har havererat rejält. För att få ordning på detta krävs att den görs om från grunden. Ett flagrant exempel på detta är hur ärenden hanteras i miljödomstolar : en sökande möter representanter från HaV, Kammarkollegiet, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen (ibland t.o.m. flera). Samtliga myndigheter har talerätt och uppger sig bevaka statens intressen. Statens myndigheter litar uppenbarligen inte på att statens dömande makt Miljödomstolen skall klara av att tolka lagen. Till råga på allt tvingas sökanden betala samtliga myndigheters kostnader! Om miljödomstolen beviljar ett tillstånd ja då överklagar en eller flera myndigheter. Således misstro mellan myndigheter och domstol, vilket i slutändan drabbar den enskilde. Kan ett byråkratiskt haveri beskrivas tydligare? Vattenförvaltningsorganisationen måste omformas, det är inte rimligt att lagstiftningen medger talerätt i domstol för ett så stort antal myndigheter som är fallet idag. Det är tillräckligt med en part/myndighet som bevakar statens intresse. 6. Biologisk mångfald Lagförslaget fokuserar enbart på begreppet biologisk mångfald, vilket är ETT särintresse bland många andra. Man frågar sig - var finns den tvärsektoriella syn som man förväntar sig att ansvariga myndigheter skall utnyttja sig av? Det har istället blivit så att lagförslaget innebär en utökad metod för miljömyndigheter (och miljöorgansiationer) att bedriva politisk samhällsomdaning med hjälp av miljöjuridik! Vad anbelangar denna utveckling, har Professor Lars Trägårdh i en intervju uttalat följande beträffande politikens juridifiering : Om vi börjar förlita oss på konventioner och juridik, då sätter vi det ovanför den alldagliga demokratin, som handlar om kompromisser och legitimitet, diskussioner och debatter. Detta är potentiellt en fara i den mån som juridiken kommer för långt före den demokratiska opinionen. Vattendirektivet tolkas - och tillämpas av myndigheter i dagsläget ur ett strikt juridiskt perspektiv med beaktande enbart av begreppet biologisk mångfald. Domstolar har nytolkat befintliga lagar på sitt eget sätt och därmed har övriga myndigheter ansett att det utvecklats s.k. praxis i frågan helt utan politiskt inflytande. Lars Trägårdhs beskrivning ovan gäller generellt, men torde vara mycket träffande vad avser just den fråga som aktuellt lagförslag behandlar. Det är Sveriges Riksdags valda ombud som skall besluta om hur samhället skall danas - och inte myndigheter! Gunnar Olofsson 3
4 7. Lagförslaget och myndigheternas förordningar & anvisningar Det nu föreliggande lagförslaget har ett antal besvärande saker som innebär katastrofala konsekvenser för småskalig vattenkraft. 7.1 Hänvisning i lagtext till myndigheters anvisningar & förordningar I lagtexten har införts bestämmelser att myndigheters anvisningar och förordningar skall vara tvingande för domstolarna att följa. Ett exempel är att miljökvalitetsnormerna, MKN, föreslås få legal status genom hänvisning i lagtexten. Det är emellertid myndigheter som sätter MKN för respektive vattenförekomst och fastställande av dessa normer är föremål för mycket subjektivt tyckande, s.k. expertbedömningar. HaV har för detta ändamål tagit fram ett stort antal anvisningar, t.ex. HVMFS 2013:19. I denna har sådana krav uppställts att det blir omöjligt att uppfylla dem och samtidigt fortsätta med verksamheten. Det finns flera liknande myndighetsföreskrifter som föreslås kopplade till lagen, t.ex. Fondrapporten, Vattenkraftens reglernytta (ER 2016:11), BMT Bästa Möjliga Teknik etc. Detta är direkt katastrofalt, eftersom det innebär att anvisningar och förordningarna tas fram av myndigheten utan politisk avvägning. Fältet lämnas fritt för att myndighetens åsikter blir till lag. Om detta blir verklighet, innebär det att en mycket stor andel av de småskaliga vattenkraftverken kommer att rivas ut, troligen alla! 7.2 Borttagen begränsningsregel Tidigare lagstiftning hade en begränsningsregel vilken stipulerade att myndigheter ej fick ålägga en verksamhetsutövare så stora begränsningar att verksamheten avsevärt försvårades. Denna begränsning föreslås nu borttagen och domstol skall kunna döma till utrivning av anläggningen. Det är ej acceptabelt att verksamhetsutövaren utan ersättning skall finna sig i detta. Det handlar om ett domutslag/utfärdande, vilket innebär att verksamheten skall upphöra således ett näringsförbud. Om en sådan regel skall finnas - och en domstol kan döma till utrivning - då krävs att staten löser in anläggningen med tillämpning av expropriationslagens bestämmelser. Detta är det gängse tillvägagångssättet när det allmänna vill ta privat egendom i bruk. 7.3 Tillstånds giltighetstid I lagförslaget föreslås att alla tillstånd skall omprövas vart 20:e år, för att därigenom hållas moderna. Denna tidsrymd är alldeles för kort med tanke på hur kapitalkrävande investeringar det är fråga om. Ingen vågar investera stora belopp inom vattenkraftbranschen med vetskapen att det skall omprövas om 20 år och det är inte säkert att verksamheten får förnyat tillstånd. Om tidsbegränsade tillstånd skall införas måste avsevärt längre tid anslås förslagsvis 50 år. Gunnar Olofsson 4
5 7.4 Fondlösningen Att den storskaliga vattenkraften skall finansiera uppbyggandet av en fond låter väldigt bra vid en första anblick. Men de kommer inte att göra detta utan att få något i gengäld. Som det nu är tänkt innebär det att de kraftverk som har kapacitet att reglera nätfrekvensen (d.v.s. endast stora kraftverk, drygt 200 st) kommer att klassas som KMV (Kraftigt Modifierade Vatten) enligt undantagsbestämmelserna. De stora köper sig således fria - med statens goda minne. Att sedan småskaliga verksamhetsutövare skall kunna söka pengar ur denna fond upp till 85 % av kostnader för åtgärder, kan inte betecknas som annat än bestickning. I och med att man tilldelas pengar skall man vara nöjd! För verksamhetsutövaren är dock problemet större än enbart ekonomisk ersättning för processer och miljöåtgärder : man blir faktiskt fråntagen brukanderätten till sin egendom! Fondlösningen innebär att en finansierande mellanhand anlitas, vilket på sikt innebär problem. - Vad händer om pengarna inte räcker de föreslagna 10 miljarderna kommer med stor sannolikhet inte att räcka? - Vad händer om någon, eller flera, av de finansierande kraftbolagen väljer att stiga av? - m.m. Således att antal frågor som hänger i luften. Eftersom det är staten som i slutänden ställer kraven (genom lagstiftning), hör det till ren anständighet att även staten står som garant för samtliga kostnader och ersättningar. 7.5 Nytta, samhällsnytta, reglernytta och Kraftigt Modifierade Vatten KMV Myndigheterna har omtolkat vattendirektivets ordval "nytta" till "samhällsnytta" och sedan vidare till "reglernytta", för att därmed genom KMV-klassning av storskaliga vattenkraftverk medge undantag för dessa. Genom denna tolkningsmanöver konstateras i rapporten Vattenkraftens reglernytta (ER 2016:11) att 1700 småskaliga vattenkraftverk inte kan klassas som KMV och således per automatik kommer att bli föremål för utrivning enligt lagförslaget. En mycket märklig tolkning av direktivet och direkt felaktig. EU har aldrig haft avsikten att befintlig infrastruktur skall raseras, vilket bekräftats av EU s företrädare vid upprepade tillfällen. Lagförslaget gör således en åtskillnad i behandlingen av storskaliga respektive småskaliga vattenkraftverk. Effekten av detta blir ungefär som forna tiders utdelning av adelsprivilegier. Ett anmärkningsvärt avsteg från den likabehandlingsprincip som under en lång följd av år varit bruklig inom svensk rättstillämpning. Gunnar Olofsson 5
6 Således har myndigheterna kraftigt övertolkat direktivet, vilket visas av följande : direkt citat från undantagsbestämmelserna i Vattendirektivet 2000/60/EG : 3. Medlemsstaterna får definiera en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad när a) de förändringar i förekomstens hydromorfologiska egenskaper som vore nödvändiga för att uppnå en god ekologisk status skulle få en betydande negativ inverkan på i) miljön i stort, ii) sjöfart, inklusive hamnanläggningar, eller rekreation, iii) verksamheter för vilka vatten lagras, t.ex. dricksvattenförsörjning, kraftproduktion eller bevattning, iv) vattenreglering, skydd mot översvämning, markdränering, eller v) andra, lika viktiga, hållbara mänskliga utvecklingsverksamheter b) de nyttiga mål som skall uppnås genom de konstgjorda eller förändrade egenskaperna hos vattenförekomsten på grund av teknisk genomförbarhet eller oproportionerligt höga kostnader inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett bättre alternativ för miljön. En sådan definition samt skälen för den skall särskilt omnämnas i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som krävs enligt artikel 13 samt ses över vart sjätte år. Som framgår ovan använder EU ordet nytta och inte samhällsnytta. All utsläppsfri elproduktion är att anse som nyttig. Genom denna omtolkning har myndigheterna skaffat sig ett verktyg för utrivning av större delen av den småskaliga vattenkraften. Företrädare för Vattenmyndigheten har dessutom offentligt medgett att om ett vattenkraftverk inte blir KMV-klassat ja då kan det inte finnas kvar => utrivning! Detta om något visar hur tokigt hela systemet har utformats. 7.6 Omprövning - Nyprövning Att villkoren i ett tillstånd kan ändras hade förutsetts redan i den gamla Vattenlagen och myndigheter hade möjlighet till detta genom att begära omprövning. Problemet för myndigheterna var dock att det alltid är den som begär omprövning som måste betala, d.v.s. myndigheten. Detta innebar en starkt hämmande faktor att peta i givna tillstånd, vilket med all säkerhet var avsikten när vattenlagen infördes. Man hade byggt in en tröghet i systemet, vilket är nödvändigt med tanke på hur kapitalkrävande vattenkraftbyggnationer är. Utan denna spärr hade ingen vågat investera. Det man i lagförslaget nu kallar omprövning är endast kosmetiskt. I praktiken handlar det om nyprövning, eftersom det är nuvarande innehavaren av tillståndet som skall begära omprövning och därmed tvingas betala. Eftersom kostnadsansvaret tas bort från myndigheten, innebär det att verksamhetsutövaren/tillståndshavaren kommer att bli utsatt för Gunnar Olofsson 6
7 aktuell handläggares godtycke. Myndighetens agerande får enbart ekonomiska konsekvenser för tillståndshavaren stora sådana dessutom. Vidare finns ingen garanti för att verksamheten kan fortsätta efter omprövningen. Tvärtom finns det en uppenbar och mycket stor risk att resultatet istället blir ett domutslag med beslut om utrivning av anläggningen. 7.7 Likabehandlingsprincipen Som beskrivits ovan gör lagförslaget åtskillnad i behandlingen av storskaliga respektive småskaliga vattenkraftverk. Det är ett anmärkningsvärt avsteg från den likabehandlingsprincip som är bruklig inom svensk rättstillämpning. En nyligen avkunnad dom i ett fastighetstaxeringsärende (Förvaltningsrätten Dom Mål nr , , ) fastslog att skillnaden i fastighetsskatt mellan vindkraft och vattenkraft var otillbörlig. Bl.a. ställdes frågan : Gynnar åtgärden vissa företag eller viss produktion? Liknande resonemang torde kunna föras beträffande de nu föreslagna skillnaderna mellan storskalig frekvensreglerande vattenkraft och motsvarande småskalig vattenkraft. 8. Konsekvenser I promemorian diskuteras översiktligt vilka konsekvenser lagförslaget får och beträffande kostnader uttrycker man sig på följande sätt (s. 157) : "Det går därför inte att uttala sig om vad den totala kostnaden kommer att bli." Det är häpnadsväckande hur denna viktiga och för den enskilde omstörtande fråga hanteras. Att ens vilja sjösätta något utan att ha en aning om vilka kostnader som kommer att orsakas är oansvarigt. Men troligen anses det som mindre viktigt, eftersom det är enskilda som får betala. Nonchalans gentemot enskilt ägande är bara förnamnet på detta tillvägagångssätt! För den enskilde kommer det att bli oerhörda och katastrofala konsekvenser : lagförslaget ger nämligen myndigheter rätt att besluta om utrivning av verksamheten - en ren konfiskation. Ett sådant tillvägagångssätt kan aldrig vara förenligt med principerna för en rättsstat. Gunnar Olofsson Adress : Reaskäl Mellomgård Svenljunga mail : olofsson.reaskal@telia.com telefon : 0325 / ; 070 / Gunnar Olofsson 7
Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg
Hur kombineras vattendirektivet med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Magnus Fröberg 2016-01-27 Disposition Vattendirektivets syfte Fastställande av miljömål Undantag Weserdomen Sveriges implementering
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016
vattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Vägen hit Tillkännagivande
Remissvar avseende: Dnr M2017/01639/R Promemoria, Vattenmiljö och vattenkraft
Kisaströms Kraft AB 1 (5) Fabriksvägen 5 522 91 TIDAHOLM 2017-09-30 Org. nr: 559053-9382 Mats Haglund Telefon: 073-08 78 344 E-mail: mats.haglund3@gmail.com Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM
Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018
Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften Lunchseminarium 28 september 2018 Vattenkraft och vattenmiljö (prop. 2017/18:243) genomföra
Vattenkraft och lagstiftning
Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst
vattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Ramdirektivet för vatten
Fonden för åtgärder inom vattenkraften
Fonden för åtgärder inom vattenkraften Vattendagarna 2018 2018-11-21 Claes Hedenström, vd Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB 5 år - men vi är inte i mål ännu! Remiss Departements-PM Lag i kraft Vattenverksamhetsutredningen
Nya bestämmelser på vattenrättens område, nya uppdrag?
Nya bestämmelser på vattenrättens område, nya uppdrag? Renare marks vårmöte 2019 20 mars 2019 NYA REGLER, NYA UPPDRAG? 3 Nya bestämmelser på vattenrättens område Den 1 januari 2019 infördes ett flertal
Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Sida 1 (6) Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) Miljöbalken (1998:808) 2 kap. 7 Kraven i 2-5 och 6 första stycket gäller i den utsträckning
Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se
Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en
Promemoria, Vattenmiljö och vattenkraft. Remissvar avseende: Dnr M2017/01639/R Promemoria, Vattenmiljö och vattenkraft
Lars Hillström Bäreberg Bredöl 307 465 91 Nossebro Telefon: 0706 63 27 29 E-mail: bredolskvarn.sag@gmail.com Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar avseende: Dnr M2017/01639/R Lars Hillström
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen
Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport till Miljömålsberedningen
Sammanfattning av Ulf Bjällås och Magnus Fröbergs rapport 2013-03-29 till Miljömålsberedningen Är målen i EU-direktiven som rör vatten genomförda på ett juridiskt korrekt sätt i svensk rätt och kan genomförandet
Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten
Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten 2014-01-16 Vattenverksamhet i 11 kap miljöbalken uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning
Promemoria vattenmiljö och vattenkraft
1(5) YTTRANDE 2017-09-28 Dnr 4.1.17-11523/17 Divisionen för främjande och förvaltning Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Promemoria vattenmiljö och vattenkraft
Grundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.
Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen
Kammarkollegiet. Grundat 1539
Kammarkollegiet Grundat 1539 Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar
M2013/2436/Nm Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler (SOU 2013:69)
Gunvor Axelsson, ordförande 0708 727216 gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se Datum 2013 12 22 1 (5) Miljödepartementet 103 30 STOCKHOLM M2013/2436/Nm Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande Ny tid
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:923 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att
Vattenmiljö och vattenkraft Ändringar i förslaget
Vattenmiljö och vattenkraft Ändringar i förslaget 2017-10-03 Författningsförslagets syften Förtydliga det svenska genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten Bemöta och tillgodose kommissionens formella
Hur svårt kan det vara?
Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken
Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Datum 2017-10-02 Dnr 1.1.4-2663-2017 Ert datum 2017-06-29 Ert dnr M2017/01639 Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin
Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? 2017-09-28 Arvid Sundelin Disposition Vad är en miljökvalitetsnorm? Ramdirektivet för vatten Genomförandet i Sverige Weserdomen Näckådomen Kommande lagstiftning
Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning. Monica Bergsten
Hur Svensk vattenlagstiftning förhåller sig till EU-lagstiftning Monica Bergsten EU-lagstiftning - generellt Förordning = en bindande rättsakt som alla EU-länder ska tillämpa i sin helhet; Direktiv = sätter
"Vattenmiljö och vattenkraft" leder till en massiv utrivning av småskalig vattenkraft
2017-12- 11 "Vattenmiljö och vattenkraft" leder till en massiv utrivning av småskalig vattenkraft Regeringens förslag till författningsändringar om vattenmiljö och vattenkraft leder till att det mesta
Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012
Kammarkollegiets roll Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara
Inledning och sammanfattning
PM Sida 1 av 5 Bilaga 3 2017-04-11 - Fiskeutredningsgruppen (FUG) en nationell resurs för prövning och tillsyn Inledning och sammanfattning Detta dokument är avsett att ge en orientering om fiskeutredningsgruppens
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060103 DOM 2018-04-18 Stockholm Mål nr M 8110-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-08-22 i mål nr M 2021-17, se bilaga
Miljö- och energidepartementet Datum: Stockholm
Miljö- och energidepartementet Datum: 20170929 103 33 Stockholm m.registrator@regerinskansliet.se Remissvar avseende: Dnr M2017/01639/R, 2017-06-29 Promemoria, Vattenmiljö och vattenkraft Alsteråns Kraftverksförening,
Stockholm den 20 december 2013
R-2013/2087 Stockholm den 20 december 2013 Till Miljödepartementet M2013/2436/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 oktober 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens
Stockholm den 27 september 2017
R-2017/1138 Stockholm den 27 september 2017 Till Miljö- och energidepartementet Dnr M2017/01639/R Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 juni 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian
SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 537-34925-2014 537-5346-2014 537-5058-14 537-7197-14 537-9859-2014 Vårt Dnr: 2015_010 2015-04-30 Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Vattenmyndigheten
Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete
SVENSK ENERGI Lennart Sandebjer Cecilia Kellberg YTTRANDE 1 (4) Datum 2015-10-12 039/2015 Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM M2015/1539/S Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll
Miljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?
Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer
Omprövning av tillstånd och tillståndstider
Omprövning av tillstånd och tillståndstider Vilken befattning har du? Handläggare/jurist 9 56,2 Chef 5 31,2 Annan befattning: 2 12,5 Annan befattning: Miljösakkunnig i MPD Miljöskyddsspecialist Har ni
Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt
Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Anslag 1:11 Villkor 13 25 000 000 kr ska användas till förstärkt arbete med vägledning, tillsyn, prövning och
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
7 första stycket, 9 a första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2016 ref. 7 En kommun har, sedan tiden för en tidsbegränsad insats enligt LSS har löpt ut, fortsatt att utföra insatsen. Detta har inte medfört att det har förelegat en rätt till insatsen som gällt
Suswater. Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden
Suswater Working Paper (Short version) Challenges of Implementing the EU Water Framework in relation to Sustainable Hydropower in Sweden - Reflections around current political processes Andreas Lindström,
Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk under 1,5
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina
Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten
Tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Joakim Kruse Skellefteå den 18 maj 2011 Vattenförvaltningens MKN Miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att
Tällberg Gun Åhrling-Rundström
Tällberg 2016-12-07 Gun Åhrling-Rundström Energiöverenskommelsen Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leverenssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser Vattenkraften
BESLUT Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2015-08-27 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9246-14 1 KLAGANDE 1. 2. Ombud för 1 och 2: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens
Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?
Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt
Miljökvalitetsnormer för vatten
Miljökvalitetsnormer för vatten Uppsala den 7 april 2016 Joakim Kruse och Annika Israelsson Disposition Miljökvalitetsnormer för vatten (Joakim) Rättslig grund, normtyper Försämringsförbudet Tillämpningsfrågor
DOM Meddelad i Falun
Föredraganden Kristin Nyström DOM 2017-10-13 Meddelad i Falun Mål nr 5599-16 1 KLAGANDE Per-Åke Persson, 19830116-7212 Odd-Fellowgatan 4 A Lgh 1101 780 50 Vansbro God man: Lars Gyllenvåg Österby 2 780
Synpunkter på promemoria om miljö och vattenkraft
2017-08-31 DNR 2017:250 Andreas Hedrén Sjömiljöansvarig 0470-412 52 Kommunstyrelsen Synpunkter på promemoria om miljö och vattenkraft Sammanfattning Tekniska förvaltningen tillstyrker förslaget om en nationell
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den
6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)
2018 ref. 16 Skatteförfarandelagens regler om rätt till ersättning för kostnader har inte ansetts tillämpliga i ett mål om återkallelse av ett godkännande som skattebefriad förbrukare enligt energiskattelagen.
En moderniserad rättsprövning, m.m.
Konstitutionsutskottets betänkande En moderniserad rättsprövning, m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2005/06:56 En moderniserad rättsprövning, m.m. I propositionen föreslår
Regelförenkling för småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:558 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Regelförenkling för småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Stockholm den 31 oktober 2014
R-2014/1013 Stockholm den 31 oktober 2014 Till Miljödepartementet M2014/1451/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens
YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)
YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om införande av miljöbalken; SFS 1998:811 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser
Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer
1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer
Föreskrifter om miljökvalitetsnormer 22 FS 2015:xx Utkom från trycket den xx december 2015 Länsstyrelsen i X läns (Vattenmyndigheten i Y vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster
Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten?
Hur påverkas tillståndsprövning av verksamheter enligt 9 och 11 kap MB av miljökvalitetsnormer för vatten? Karin Wall Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten Västerhavet Varför? Vatten är
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-11-07 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1546-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolen, dom den 29 november 2012
DOM Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om invasiva främmande arter Utfärdad den 22 november 2018 Publicerad den 30 november 2018 Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13
Weserdomen EU-domstolens dom i mål C 461/13 Bakgrund till målet Genom planfastställelsebeslut godkände vatten- och sjöfartsförvaltningen för nordvästra Tyskland tre projekt som avsåg utbyggnaden av floden
Lag (1998:811) om införande av miljöbalken
Lag (1998:811) om införande av miljöbalken Svensk författningssamling 1998:811 t.o.m. SFS 2011:337 FS nr: 1998:811 Departement/myndighet: Miljö- och energidepartementet Utfärdad: 1998-06-11 Ändrad: t.o.m.
Stockholm den 4 april 2018 R-2018/0461. Till Miljö- och energidepartementet. M2018/00560/Ee
R-2018/0461 Stockholm den 4 april 2018 Till Miljö- och energidepartementet M2018/00560/Ee Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 mars 2018 beretts tillfälle att avge yttrande över Statens energimyndighets
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003
R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter
Myndighetsperspektivet
Myndighetsperspektivet Sulfidjord lösningar för framtiden Umeå 2017-04-26 Karin Bark, Sofia Linder Vilka är vi? Sofia Linder Miljöinspektör, Miljö- och byggnadsförvaltningen, Luleå kommun Karin Bark Konsult
Sammanfattning. Bilaga
Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget
Vattenverksamhetsutredningen
Vattenverksamhetsutredningen Delbetänkande 2013:69 Slutbetänkande 2014:35 Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Ny definition av tillståndsplikten för vattenverksamhet Tillståndsplikten för
Mål C-298/00 P. Republiken Italien. Europeiska gemenskapernas kommission
Mål C-298/00 P Republiken Italien m o t Europeiska gemenskapernas kommission "Överklagande Statligt stöd Godstransporter på väg Inverkan på handeln mellan medlemsstaterna och snedvridning av konkurrensen
PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alvik Östra Stockholms stad Underlag till program Alvik Östra
2018-03-06, s 1 (7) PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Stockholms stad Underlag till program Upprättad av: Ebba Sundberg Granskad av: Christer Södereng 2018-03-06, s 2 (7) Innehållsförteckning
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag
Principer för miljökvalitetsnormer och undantag 2016-2021 Ekologisk Vad är god status vattenstatus? Bedöms enligt HaV:s föreskrifter 2013:19 Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Olika kvalitetsfaktorer
Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 april 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Brottsdatalag (SOU 2017:29).
R-2017/0744 Stockholm den 10 juli 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/03283/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 april 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Brottsdatalag
Fabriksvägen TIDAHOLM Org. nr: Johan Hillström, ordförande Telefon:
Fabriksvägen 5 522 91 TIDAHOLM Org. nr: 802504-2196 Johan Hillström, ordförande Telefon: 070-3164050 E-mail: hillstrom.bredol@gmail.com Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar avseende:
M2016/01062/R
Promemoria 2016-04-13 M2016/01062/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Ulrika Gunnesby Telefon 08-405 22 46 E-post ulrika.gunnesby@regeringskansliet.se Ändring i
Juridiska fakultetsnämnden begränsar sitt remissvar till att avse några väsentliga delar av utredningens förslag.
1 (5) YTTRANDE 2009-06-16 Dnr SU 80-0641-09 Emelie Nilsson Kanslichef Juridiska fakultetskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Miljöprocessen (SOU 2009:10) Stockholms universitet har anmodats
DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm
Avdelning 06. DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr 5562-15 KLAGANDE Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro MOTPART AA Ombud: Johan Rosengren Hidros Denmark ApS Warfvinges väg 35 112
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-04-08 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Severin Blomstrand samt justitierådet Kristina Ståhl. Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland
Yttrande över promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
1(10) Remiss 2017-09-26 Dnr: 101-4061-2017 m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Er beteckning: Dnr M2017/01639/R
Upphävande av förordnande avseende del av fastigheten Lannekulla 20:1, Kungsbacka kommun
BESLUT 1 (4) Se sändlista Upphävande av förordnande avseende del av fastigheten Lannekulla 20:1, Kungsbacka kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar att upphäva tidigare meddelat förordnande enligt 113 byggnadslagen
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Zound Industries International AB, 556757-4610 Torsgatan 2 111 23 Stockholm
Förslag till ändringar i departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft avseende genomförandet av Weserdomen och Energiöverenskommelsen
Förslag till ändringar i departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft avseende genomförandet av Weserdomen och Energiöverenskommelsen Innehållsförteckning Förord... 5 Författningsförslag... 7 Förslag
Normer eller mål i svenskt vattenarbete. - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande?
Normer eller mål i svenskt vattenarbete - betydelse för åtgärdsprogrammens genomförande? Uppsala den 27 januari 2010 Joakim Kruse, Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Miljökvalitetsnormer
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och
Erfarenheter prövning av vattenverksamheter. Ett myndighetsperspektiv. Karolina Ardesjö Lundén Juni 2014
Erfarenheter prövning av vattenverksamheter Ett myndighetsperspektiv Karolina Ardesjö Lundén Juni 2014 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och
DOM Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN DOM 2015-12-22 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 7389-15 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Luleå; migrationsdomstolens dom den 4 september 2015 i mål
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:16 Målnummer: UM8366-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-10-08 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Dublinförordningen ska tolkas så att ett återkallande av
Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt
Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt Offentlig förvaltning Den verksamhet som utövas av förvaltningsmyndigheterna Men vilka är förvaltningsmyndigheterna? Statliga myndigheter (ca 450 st) Kommunala
Remiss: Promemoria om nya bestämmelser om Tullverkets säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter
Effektiv handel Datum Dnr 2013-12-16 STY-2013-779 Handläggare, tel Ert datum Er referens Per Holgersson, 08-456 65 39 2013-10-18 Fi 2011/2850 Finansdepartementet Remiss: Promemoria om nya bestämmelser
Registrering av livsmedelsanläggningar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Registrering av livsmedelsanläggningar Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här hittar du central och detaljerad fakta om registrering av livsmedelsanläggningar med till exempel frågor inför
Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft
Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning
UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf