Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 122/18 Val av justerare LS /18 Fastställelse av föredragningslist

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Regionstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 29 maj 2018, kl. 13:00 16: Gruppmöten Sammanträde Plats: Beslutande: Ersättare: Regionkontoret, Kungsängen plan 5, Storgatan 27, Uppsala Börje Wennberg (S), ordförande Jenny Lundström (MP), 1:e vice ordförande Stefan Olsson (M), 2:e vice ordförande Bertil Kinnunen (S) Vivianne Macdisi (S) Majlene Westerberg (S) Johnny Svahn (S) Ida Svensson (S) Annika Forssell (MP) Malena Ranch (MP) Sören Bergqvist (V) Måns Vilhelmsson (M) Allan Kruukka (M) Christina Sääf (M) Carl Nettelblad (L) Malin Sjöberg Högrell (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD) Simon Alm (SD) Tomas Andersson (S) Thomas Eriksson (S) Johan Sundman (S) Kerstin Ramdén (S) Lene Schill (MP) Sofia Rogozinska (V) Bengt-Ivar Fransson (M) Christina Nygårdh (M) Johan Örjes (C) Björn-Owe Björk (KD)

2 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 122/18 Val av justerare LS /18 Fastställelse av föredragningslista LS /18 Regiondirektörens rapport LS /18 Regionplan och budget LS Regional och hållbar utveckling 126/18 Miljöprogram LS /18 Mötes- och resepolicy för Region Uppsala LS /18 Fastställande av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Region Uppsala 129/18 Överenskommelse med Uppsala kommun avseende spårburen kollektivtrafik LS LS /18 Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby-Sala, väg 56 LS Uppsikt och ägarfrågor 131/18 Tertialrapport januari - april 2018 Region Uppsala LS /18 Årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Svensk luftambulans LS /18 Årsredovisning 2017 Samordningsförbundet Uppsala län LS /18 Årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling LS /18 Årsredovisningar 2017 för stiftelser förvaltade av regionstyrelsen LS /18 Återrapportering 2017 enligt program för uppföljning av privata utförare LS /18 Verksamhetsberättelse 2017 för Regionarkivet LS /18 Gallring av Journal III-databaser LS

3 Kallelse/föredragningslista Ekonomi 139/18 Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier inom Region Uppsala LS Fastighetsfrågor 140/18 Genomförande av produktionskök, restaurang, konferenslokaler och bibliotek vid Akademiska sjukhuset LS Hälso- och sjukvårdsfrågor 141/18 Insatser för kvinnors hälsa LS /18 Åtgärder för att förbättra det systematiska arbetet med orosanmälningar LS /18 Rekommendation rörande nationell nivåstrukturering av sarkom LS /18 Avtal om gemensam sjukvårdsregional satsning på klinisk och patientnära forskning och Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion LS Remissyttranden 145/18 Remissyttrande avseende Ökad styrning av myndigheternas lokalisering 146/18 Remissyttrande avseende Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvård 147/18 Remissyttrande avseende Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende LS LS LS /18 Remissyttrande avseende Fler filminspelningar till Sverige LS Motionssvar 149/18 Motionssvar avseende ett Geriatriskt Centrum LS /18 Motionssvar avseende Mobil mottagning för vård nära hemmet på små orter LS /18 Val av ny ledamot i läkemedelskommittén LS /18 Valärenden LS /18 Ärenden till regionfullmäktiges sammanträde den juni 2018 LS

4 Kallelse/föredragningslista /18 Anmälan av beslut enligt delegation LS /18 Skrivelser för kännedom LS

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Val av justerare Förslag till beslut Simon Alm (SD) utses att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: den xxx juni 2018 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Föredragningslista för sammanträdet fastställs. Ärendebeskrivning Förslag till föredragningslista för sammanträdet föreligger. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Regiondirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala godkänns enligt bilaga. 2. Tertialrapport januari april 2018 för Regionkontoret godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Regiondirektören redovisar aktuell och pågående verksamhet inom Region Uppsala. KOMPLETTERAS Bilagor Regiondirektörens rapport Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport maj 2018 Ledningsfrågor Specialdestinerade statsbidrag 2017 Intäkterna från specialdestinerade statsbidrag som hanteras av Regionkontoret uppgår till 143 mnkr för Av dessa är 14 mnkr extra medel som regeringen tillskjutit under året och finns därav inte med i budgeterade intäkter och kostnader för Centralt budgeterade kostnader på Regionkontoret uppgår till 109 mnkr vilket är något lägre än budgeterade intäkter då delar av dessa medel finns fördelat i ram hos förvaltningarna. Utfallet för de centralt budgeterade specialdestinerade statsbidragen uppgår till 111 mnkr. Ytterligare kommentarer och utfall per statsbidrag finns i bilaga. Ökad kännedom om förmåner för medarbetare i Region Uppsala För att stärka Region Uppsalas arbetsgivarvarumärke och som en del i arbetet med att uppnå oberoende av inhyrd personal behöver Region Uppsala öka kännedomen om förmåner för våra medarbetare. Första insatsen i detta är genomförd. En film och broschyr som tydliggör våra förmåner, inte minst i kollektivavtalen, är framtagna och kommer nu att spridas på olika sätt till medarbetare i förvaltningarna. Uppföljning av Handlingsplan från flyktingförläggning till fikarum Region Uppsala har förbundit sig att delta i arbetet med nyanländas etablering inom ramen för KISA-projektet och närmare bestämt svenska för akademiker medicin, (SFA-medicin). SFAmedicin kombinerar svenska, vårdsvenska och språkpraktik. Även andra insatser genomförs för att påskynda legitimationsprocessen för utlandsutbildade. Fokus under det gångna året har varit utveckling av språkpraktik inom SFA-medicin. Flera nyanlända har varit ute i verksamhet för att träna språk och stödmaterial har utvecklats för att stötta deltagare, kontaktperson och avdelning som tar emot. Prov- eller praktisk tjänstgöring är den kliniska praktik som krävs för validering inför legitimation. Tidigare Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har bidragit med sådana platser under året. Det har varit svårt att bereda plats och därmed har frågan diskuterats i koncernledningen. En ny typ av förfrågan har också tillkommit i samband med det nya kunskapsprovet, praktik inför kunskapsprov. Regiondirektören beslutade i Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 2 (5) november 2017 att samtliga hälso-sjukvårdsförvaltningar årligen ska bereda plats för språkpraktik, praktik inför kunskapsprov samt prov/praktisk tjänstgöring. Istället för att adhoc bereda dessa platser har Region Uppsala vänt på processen och arbetar med att på förhand bereda dessa platser för en effektivare hantering och ökad transparens. En fullständig rapport redovisas i regionstyrelsens personalutskott. Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling (Skandionkliniken) När Skandionkliniken startades var planen att producera fraktioner per år utfördes dock endast fraktioner. Att verksamheten inte kommit igång som tänkt har genererat stora underskott var resultatet -52,2 miljoner kronor och år 2016 var det -37,7 miljoner kronor. För 2018 är prognosen ett resultat på cirka -50 miljoner kronor. Ekonomidirektörerna i ägarlandstingen har tagit fram ett förslag till ny finansieringsmodell för ekonomi i balans till Detta förutsätter dock ett nytt samarbetsavtal vilket nu kommer att processas med övriga landsting/regioner. Förslaget innebär i korthet att Abonnemangsavgiften höjs från 50 % till 70 % av budgeterade kostnader. Fraktionspriset räknas upp med landstingsprisindex (LPIK exkl. läkemedel). Kommunförbundet tar fram fler behandlingsprotokoll. Mängdrabatt ska införas för de landsting/regioner vars kvot av fraktioner för året uppnåtts. Samabete ska inledas med Care-verksamheter för att få fler utländska patienter. Sommarjobbsungdomar Från och med 2017 har förvaltningarnas förmåga att ta emot sommarjobbsungdomar minskat jämfört med tidigare år. D.v.s arbetsplatser som har tillräckligt med arbetsuppgifter avsedda för målgruppen och anmält intresse att ta emot, har minskat i antal. Minskningen förklaras delvis av: tidsbrist skapar svårigheter att ge god handledning, tidigare arbetsuppgifter är numera digitaliserade, svårt att ge tillräckligt med arbetsuppgifter under semesterperioden. Region Uppsala, genom HR-ledningsgruppen, ska nu utreda om ramarna för konceptet Sommarjobbsungdomar i Region Uppsala behöver justeras efter den förändrade situationen. Säkerhetsdag för Region Uppsalas medarbetare En säkerhetsdag är genomförd för förvaltningar inom Region Uppsala. 300 personer, med samma ansvar för säkerhetsfrågor, deltog. Föreläsningar kring terrorhotens förändring från 70-talet och nu samt kriminalitet i Uppsala var bland annat ämnen som belystes. Resurser för civilt försvar, totalförsvarsplanering och risk- och sårbarhetsanalyser Via Socialstyrelsen tilldelas Region Uppsala 1,6 miljoner kronor under tre år för att delta i den nationella och regionala planeringen av totalförsvaret genom att kartlägga vilka samarbetsytor som krävs inom Regionen för att nå önskad förmågeförhöjning i hela traumavårdskedjan. Vidare för att kartlägga vilka delar av den egna hälso- och sjukvårdsverksamheten som mest berörs av de återupptagna civilförsvarplaneringen samt att

10 3 (5) regionen samverkar med länsstyrelsen, Försvarsmakten, Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter i planeringen av totalförsvaret. Via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tilldelas även Region Uppsala krno under tre år för att Utarbeta en säkerhetsskyddsanalys med tillhörande säkerhetsskyddsplan, utbildning och övning. En överenskommelse (som blir klar i slutet av juni 2018) mellan Sveriges kommuner och Landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tilldelas Region Uppsala 1,3 miljoner kronor för att utarbeta en risk- och sårbarhetsanalys och utöka arbetet med krisberedskap i regionen kopplat till totalförsvarsplanering och civilt försvar. Vård och hälsa Trycksårsarbetet intensifieras under 2018 En punktprevalensmätning av trycksår den 6 mars visade att 25 procent av patienterna på Akademiska hade trycksår den dagen. Ungefär hälften av trycksåren var hudrodnader. Drygt 22 procent av patienterna hade trycksår som uppstått på sjukhuset. Siffran är dock osäker eftersom till sjukhusförvärvade sår räknas de sår som inte är dokumenterade inom 24 timmar från patientens ankomst till sjukhuset. En handlingsplan har tagits fram. Alla medarbetare på sjukhuset måste delta i det trycksårsförebyggande arbetet som nu intensifieras. Arbetet med anslutningarna till ingång 100 är igång Den 31 oktober övertar sjukhuset den nya vård- och behandlingsbyggnad som benämns ingång 100. Parallellt med byggnationen av ingång 100 pågår arbetet med att förse huset med ett antal anslutningar som förbinder det till resten av sjukhuset. Dessa åtgärder genomförs dels för att ingång 100 ska kunna tas i bruk, men också för att säkerställa bra flöden genom centralblocket. Byggnationerna har nu börjat och hela anslutningsprojektet beräknas vara färdigt när ingång 100 tas i bruk under våren Tandvårdsjournal via 1177 enligt plan Arbetet med att invånare kan läsa delar av sin tandvårdsjournal via e-tjänster på 1177 Vårdguiden går enligt plan. Det tekniska delarna fungerar och tester genomförs av verksamheten. Folktandvården hade nyligen en föreläsning av en jurist inom medicinsk rätt för att klargöra vad som ska stå i en journal. Föreläsningen filmades och ska efter semestern visas och diskuteras på kliniker för att fånga upp frågor och bland annat klargöra regelverken kring båda journaler och elektronisk kommunikation med patienter. Planen är att under september månad kunna öppna upp för alla. Erfarenheter från andra delar av Region Uppsala har varit till stor hjälp i arbetet vårdguiden i egen regi Sedan december 2017 har sjukvårdsrådgivningen/1177 gått tillbaka i Region Uppsalas egen regi. I samband med övergången slutade ett antal sjuksköterskor, varför personalsituationen varit ansträngd och samtalens väntetider långa innebärande en medelväntetid om 27 minuter för mars månad. Under mars månad infördes en ny schemamodell som en förbättringsåtgärd.

11 4 (5) Väntetiderna från mars har förbättrats med nio minuter vilket innebär en medelväntetid om 19 minuter under april månad. I maj går verksamheten in i nationell samverkan inom 1177 telefonrådgivning med totalt 11 landsting/regioner vilket ger förutsättningar för bättre tillgänglighet. Tillgänglighet till länets sjukhus Tillgängligheten för Lasarettet i Enköping är fortsatt generellt god och har ökat jämfört med samma period föregående år. Andelen som väntat mindre än 90 dagar på sitt första besök uppgår till 95 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 98 %. Positivt är att väntande till återbesök som överskridit medicinskt måldatum minskar. Tabell: Tillgängligheten till Lasarettet i Enköping november 2017 april 2018, samt april April Mars Februari Januari December November 2017 Utfall fg År april :a besök 95% 94 % 93 % 96 % 95 % 97 % 91% Behandling/ operation 98% 97 % 97 % 99 % 99 % 98 % 94% Akademiska Sjukhuset har som helhet ett förbättrat vårdgarantiläge för nybesöken på 88 procent, vilket är 10 procentenheter bättre än samma period föregående år, även för Akademiska sjukhuset har tillgängligheten till läkarbesök förbättras för återbesök där andelen som väntar efter måldatum minskar. Beläggningsgraden har varit hög under hela första tertialet på Akademiska sjukhuset och vårdplatsbristen innebär att sjukhuset tvingats minska på planerade operationer och behandlingar. Vårdgarantin för operationer/behandlingar är något bättre än föregående månader men något sämre jämförbart med samma tid föregående år. Tabell: Tillgängligheten till Akademiska sjukhuset november 2017 april 2018 samt april 2017 April 2018 Mars 2018 Februari 2018 Januari 018 December 2017 November 2017 Utfall fg År april :a besök 88% 85 % 83 % 81 % 80 % 77 % 78% Behandling/ 79% 78 % 78 % 77 % 78 % 78 % 81% operation Psykiatri AS 91% 89 % 85 % 86 % 92 % 92 % 95%

12 Kultur Nya tillämpningsregler för mobilitetsstöd Nya tillämpningsregler för mobilitetsstödet för folkhögskolor är antagna av Kultur- och fritidsberedningen hos Sveriges Kommuner och Landsting. De nya tillämpningsreglerna kommer att delges regionerna inom kort och tillämpas från och med (5)

13 Specialdestinerade statsbidrag utfall 2017 Specialdestinerat statsbidrag Intäkt 2017 (Mnkr) Budget 2017 (Mnkr) Utfall 2017 (Mnkr) Kommentar Kortare väntetider i 14,6 14,6 14,6 1) cancervården Sjukskrivning och 42,3 28,7 28,1 2) Rehabilitering Psykisk hälsa 22,7 20,8 21,2 3) Utfall högre än budgeterat pga extra tillskjutna medel från regeringen under året. Förlossningsvård och kvinnors hälsa 28,5 17,0 25 4) Utfall högre än budgeterat pga extra tillskjutna medel från regeringen under året. Professionsmiljarden 34,5 28,2 21,8 5) Ytterligare utfall 2017 för insatser där medel är fördelat i ram uppgår till 22,3 Mnkr och innebär att erhållna medel avseende professionsmiljarden har nyttjats i sin helhet. Totalt 142,6 109,3 110,7 1) Kortare väntetider i cancervården Införande av standardiserade vårdförlopp: analcancer, akut lymfatisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, livmoderhalscancer, livmoderkroppscancer, njurcancer, peniscancer, skelett och mjukdelssarkom, sköldkörtelcancer och testikelcancer. Utfall ,6 2) Sjukskrivning och rehabilitering Kompetenssatning inom försäkringsmedicin, funktion för koordinering (Rehabiliteringskoordinatorer), insatser för psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik, integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i den elektroniska intygshanteringen. Rehabiliteringskoordinatorer 5 Rehabiliteringsgarantin 20,8 Intygshantering 0,8 Lönekostnader 1,4 Utbildningar mm 0,1 Utfall ,1 3) Psykisk hälsa Samordnad individuell plan (SIP) 1,3 Medel till ungdomsmottagningar 4,6 Lönekostnader 0,3 AS arbete för att uppfylla vårdgaranti för ba 8,7 HoH arbete för att uppfylla vårdgaranti för 1,8

14 Implementering VOSS 0,9 17,6 Extra medel 2017 psykisk hälsa* Medel till samtalsmottagningar AS 1 Processkartläggning/utredning av NPF 0,3 Tillfälliga medel psykolog 0,6 PRIO medel HoH 1,6 Övrigt 0,1 3,6 Utfall ,2 4) Förlossningsvård och kvinnors hälsa Bemanning 10,8 Paramedicin och kurator 0,5 Kvalitetshöjning och IT 1,4 Utbildning och förebyggande arbete inom ö 4,3 17 Extra medel 2017 förlossningsvård och kvinnors hälsa* Förstärkning ordinarie handlingsplan 6,3 Primärvårdsinsatser 1,7 8 Utfall ) Professionsmiljarden Insatser inom kompetensförsörjning Studielön 9,9 KIT Klinisk introduktionstjänst för läkare in 2 Insatser för utlandsutbildade, handlednings 0,5 Utbildning telefonrådgivning 0,3 Utbildning kliniska processer mm 0,3 Genomförande av Grund US 0,4 Utbildning i bemanning och hälsosamma sc 0,3 Avancerad specialistsjuksköterskeutbildnin 0,3 Seniora handledartjänster 0,1 14,1 Insatser inom E hälsa On line Ungdomsmottagning 0,1 Automatisk dataöverföring kvalitetsregister 0,5 Regional tjänsteplattform 0,5 Digital rehabiliteringsplan 0,1 Virtuell mottagning riskbruk alkohol 0,2 Kommunikationsplattform för personer me 0,1 Stöd och behandling 0,3 PHM 0,6 Digitala vårdmöten 1,7 Strukturerad vårddokumentation 0,4

15 NOVA 0,7 Ankomstregistrering 0,8 Webbtidbok 0,5 Värdebaserad vård 0,3 Övrigt 0,9 7,7 Utfall ,8 Ytterligare insatser HR området utfördelade i anslagsramar Specialistutbildning SSK Studielön 9,6 Kliniskt utvecklingsår förstärkt yrkesintrod 10,4 Utlandsutbildade utanför EU/EES 1,2 Sommarjobbare 1,3 Utfall ,5 * Under 2017 tillkom extra medel inom överenskommelserna psykisk hälsa och förlossningsvård och kvinnors hälsa på 3,6 respektive 10,8 mnkr. Dessa medel var inte kostnadsbudgeterade och ingår därav inte i beloppen för budgeterade kostnader i tabellen. Därav ett högre utfall än budgeterat för 2017

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Karin Lindblom Tfn E-post Regionstyrelsen Regionplan och budget Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta enligt följande: Regionplan och budget fastställs i enlighet med bilaga. Ärendebeskrivning Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för verksamheten, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Regionplan och budget innehåller anslag till nämnder och styrelser, vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål, indikatorer samt de uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under Planen utgår från politiska prioriteringar, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och länet samt lagstiftningen inom berörda områden. Region Uppsala strävar efter att ständigt förbättra och förnya verksamheterna utifrån medborgarnas behov och planen lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Regionplan och budget bygger på Region Uppsalas styrmodell som består av en vision och tre strategiska utvecklingsområden. Under varje strategiskt utvecklingsområde sorteras de strategiska målen in, totalt 18 till antalet. Under respektive strategiskt mål formuleras sedan uppdrag och indikatorer. Uppdragen anger vad som ska ske under året för att Region Uppsala ska närma sig de strategiska målen. De strategiska målen är långsiktiga men varje år sätts nya målvärden för indikatorerna. I styrmodellen är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar huruvida Region Uppsala närmar sig de strategiska målen. Bilagor Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

17 Regionplan och budget (2)

18 REGIONPLAN OCH BUDGET Beslutad av regionfullmäktige 2018-XX-XX

19 INNEHÅLL REGIONPLAN OCH BUDGET REGION UPPSALAS VISION...4 REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN...4 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...5 POLITISK HUVUDINRIKTNING...6 REGIONAL UTVECKLING SOM FRÄMJAR JOBB OCH EKONOMISK UTVECKLING...6 EKONOMI I BALANS GENOM HÅLLBARA EFFEKTIVISERINGAR...6 ÖKAD SAMVERKAN MED LÄNETS KOMMUNER...6 ARBETET MED UPPSALAPAKETET GÅR VIDARE...6 FRÄMJA EN GOD HÄLSA HOS BEFOLKNINGEN...7 FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD NÄRMARE MEDBORGARNA...7 DIGITALISERING SOM EFFEKTIVISERAR VÅRDEN...7 EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR VARDAGEN ATT FUNGERA...7 KULTUR BERIKAR...7 KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE...8 REGION UPPSALAS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING...9 STYRMODELL...10 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INTERN KONTROLL... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. REGION UPPSALAS FÖRVALTNINGSORGANISATION...11 UTMANINGAR OCH STRATEGIER FÖR PLANPERIODEN...12 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...13 HÅLLBAR UTVECKLING- AGENDA ANSVAR FÖR HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING...13 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...14 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...19 HÄLSOUTVECKLING...19 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...19 SÄKERHET OCH BEREDSKAP...20 SAMVERKAN...21 HAR EN AKTIV ARBETSGIVARPOLITIK OCH ETT TYDLIGT OCH LYHÖRT CHEFSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NYTÄNKANDE OCH SÄKERSTÄLLER EN LÅNGSIKTIGT GOD KOMPETENSFÖRSÖRJNING SAMT EN GOD ARBETSMILJÖ LEDANDE INOM DIGITALISERING OCH E-HÄLSA...27 DIGITALISERING OCH E-HÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...28 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...29 HAR EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SOM PLANERAS OCH GES UTIFRÅN BEHOV, ALLAS LIKA VÄRDE OCH MED INDIVIDENS DELAKTIGHET I FOKUS...29 BEDRIVER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SOM UTMÄRKS AV GOD TILLGÄNGLIGHET BEDRIVER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG PATIENTSÄKERHET...33 GER EFFEKTIV OCH NÄRA VÅRD...34 SYNLIGGÖR OCH STÄRKER PSYKIATRIN OCH ARBETET MED PSYKISK HÄLSA...35 ÄR LEDANDE INOM KUNSKAPSSTYRD VÅRD...37 FORSKNING, UTVECKLING, UTBILDNING OCH INNOVATION...38 LEVERERAR VÅRD OCH INNOVATIONER I VÄRLDSKLASS GENOM SAMARBETE MELLAN SJUKVÅRDEN, LÄNETS KOMMUNER, UPPSALAS TVÅ UNIVERSITET OCH NÄRINGSLIVET...38 HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING...40 SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA UTIFRÅN BEFOLKNINGENS BEHOV...40 SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN HÅLLBAR OCH MILJÖDRIVEN SAMHÄLLS- OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLING

20 HAR EN BIOLOGISKT RIK NATUR SOM ÄR EN TILLGÄNGLIG ARENA OCH MÖTESPLATS FÖR FYSISK AKTIVITET OCH SOCIAL GEMENSKAP...43 UTVECKLAR INFRASTRUKTUR SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT KLIMATNEUTRALT, TRAFIKSÄKERT OCH TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM SOM LEDER TILL ÖKAT BOSTADSBYGGANDE OCH BÄTTRE FOLKHÄLSA I LÄNETS SAMTLIGA KOMMUNER...44 KOLLEKTIVTRAFIK...46 FÖRDUBBLAR ANTALET RESOR TILL ÅR 2020 OCH KOLLEKTIVTRAFIKENS ANDEL AV DET MOTORISERADE RESANDET TILL 2030 JÄMFÖRT MED HAR EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM ÄR ETT NATURLIGT VAL FÖR RESOR TILL OCH FRÅN ARBETE, STUDIER OCH FRITIDSAKTIVITETER...47 KULTUR OCH BILDNING...50 UTVECKLAR KULTUR- OCH KUNSKAPSREGIONEN GENOM ETT KONST- OCH KULTURLIV SOM PRÄGLAS AV MOD, BILDNING OCH DELAKTIGHET...50 REGIONÖVERGRIPANDE MÅL...52 BEDRIVER VERKSAMHET SOM UTMÄRKS AV HÖG KVALITET BIDRAR TILL EN SOCIALT, EKONOMISKT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING...55 INDIKATORER...58 EN REGION FÖR ALLA...58 EN NYSKAPANDE REGION...64 EN VÄXANDE REGION...67 BUDGET 2019 OCH PLAN INVESTERINGSPLANER BESLUT

21 Regionplan och budget Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från politiska prioriteringar, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är regionfullmäktige som beslutar om innehållet i Regionplan och budget. Planen fungerar sedan som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och för utvecklingsarbetet. Region Uppsala strävar efter att ständigt förenkla, förnya och förbättra verksamheten utifrån medborgarnas behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förändringar. Regionplanens primära målgrupper är Region Uppsalas förtroendevalda men även de tjänstepersoner som ska genomföra besluten. Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper. Styrmodell Region Uppsalas styrmodell består av en vision och tre strategiska utvecklingsområden. Under varje strategiskt utvecklingsområde sorteras de strategiska målen in, totalt 18 till antalet. Under respektive strategiskt mål formuleras sedan uppdrag och indikatorer. 3 Fullmäktige antar Regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål, indikatorer samt de uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under Uppdragen anger vad som ska ske under året för att Region Uppsala ska närma sig de strategiska målen. Styrelsers och nämnders genomförande av uppdragen återrapporteras i enlighet med årligen fastlagda principer. De strategiska målen är långsiktiga men varje år sätts nya målvärden för indikatorerna. I styrmodellen är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar om Region Uppsala närmar sig de strategiska målen. Styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen återrapporteras i enlighet med årligen fastlagda principer. Indikatorerna ska, i den mån det är möjligt, redovisas könsuppdelat. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och ska följa upp att de genomför av regionfullmäktige beslutade åtaganden. Ansvar och befogenheter, ekonomi Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt Anslagsram för Region Uppsalas övergripande verksamheter går till regionstyrelsen som beslutar om fördelningen av anslagsramar inom Region Uppsalas övergripande verksamheter. Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive nämnd. Intern kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen. Det är regionfullmäktige som beslutar om regelverket.

22 Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse har ansvar för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden och ska varje år anta en plan för den interna kontrollen.. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. Varje år genomförs en riskanalys över de processer och rutiner som finns inom respektive enhet. De identifierade riskerna väsentlighetsbedöms. Resultatet av den genomförda risk- och väsentlighetsanalysen ligger sedan till grund för framtagandet av internkontrollplanen Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Vårt syfte är att skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla oss som lever och verkar här. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Region Uppsala är inkluderande och skapar goda möjligheter för en god hälsa och en trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö. Region Uppsala erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala. Region Uppsala bidrar till utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster genom arbete med e-hälsa och digitalisering. Vi bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Region Uppsala skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Vi utvecklar kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas vardag. 4

23 Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. Målen är långsiktiga och av väsentlig vikt för regionens arbete. En region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet. Har en hälso- och sjukvård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa utifrån befolkningens behov Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger effektiv och nära vård Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, länets kommuner, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom digitalisering och e-hälsa Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven samhälls- och näringslivsutveckling. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är ett naturligt val för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en biologiskt rik natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett klimatneutralt, trafiksäkert och tillgängligt transportsystem som leder till ökat bostadsbyggande och bättre folkhälsa i länets samtliga kommuner. Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har fullmäktige tidigare beslutat om finansiella mål för Region Uppsala. Årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än utvecklingen av skatter och generella statsbidrag Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. Självfinansieringsnivån för nya investeringar ska uppgå till minst 80 %. 5

24 Politisk huvudinriktning Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Vi erbjuder våra länsinvånare en hälso- och sjukvård i världsklass med korta köer och främjar en god hälsa hos befolkningen. Vi verkar för en hållbar regional utveckling där ekonomisk utveckling och nya jobb är ett resultat av ett strategiskt arbete för hållbar utveckling i såväl länets tätorter som landsbygd. Vi erbjuder en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik som får vardagen att fungera för länets invånare. Vi skapar kulturella upplevelser som berikar och skapar förståelse och samband. Allt detta genomsyras av ett aktivt hållbarhetsarbete som säkerställer framtida generationers resurser och förutsättningar. Regional utveckling som främjar jobb och ekonomisk utveckling Region Uppsala är regionalt utvecklingsansvarig aktör sedan Den regionala utvecklingsstrategin, med en vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft och tre strategiska utvecklingsområden, som baseras på de tre aspekterna av hållbar utveckling, bildar sedan 2017 utgångspunkt för Region Uppsalas styrmodell och verksamhetsplanering genom Regionplan och budget. Därigenom blir det regionala utvecklingsperspektivet helt integrerat i hela organisationens verksamhet. Ett arbete pågår med att ytterligare stärka det hållbara utvecklingsperspektivet i organisationen, med Agenda 2030 som ram och riktning för arbetet. Målet är att integrera Agenda 2030 i Regionplan och budget Vårt län har unika förutsättningar att erbjuda alla som bor här ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Regionen har en ung och växande befolkning. Utbildningsnivån och sysselsättningen är hög men det råder samtidigt brist på rätt kompetens, vilket hindrar utvecklingen. Integrationen av nyanlända är en utmaning. Övergången till arbetsmarknaden går för långsamt. Samtidigt är det för många gymnasieelever som inte avslutar sin utbildning eller som går ut med ofullständiga betyg. Under året ska vi med den uppbyggda regionala samverkansstrukturen som bas arbeta vidare med att stärka förutsättningarna för ekonomisk utveckling i hela länet. De satsningar som gjordes för att stärka och utveckla ALMI under 2018 kommer att konkretiseras under året. Under 2019 är det särskilt prioriterat att se över och utveckla innovationssamarbetet inom ramen för Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS. Ekonomi i balans genom hållbara effektiviseringar Region Uppsala står inför stora ekonomiska utmaningar. Nettokostnadsutvecklingen är hög samtidigt som den demografiska utvecklingen gör att vårdbehoven ökar. Problemen inom kompetensförsörjningen för såväl sjukhussom primärvård har också en negativ påverkan på ekonomin. Investeringskostnaderna för fastigheter ökar snabbt samtidigt som pensionskostnaderna stiger. Totalt sett innebär detta att omfattande effektiviseringar kommer behöva genomföras under planperioden. Dessa kommer omfatta en rad områden men viktigast är arbetet att göra sig oberoende av inhyrd personal. Vidare ska upphandlings- och inköpsverksamheterna ses över i syfte att öka den regionala samordningen och minska kostnaderna. Utifrån den nya fastighetsinvesteringsprocessen ska vi eftersträva ordning och reda i fastighetsinvesteringarna och en ökad kostnadskontroll och kostnadsmedvetenhet. Ökad samverkan med länets kommuner De flesta av Region Uppsalas verksamheter har på ett eller annat sätt en koppling till länets kommuner. Den samverkan som har skett inom HSVO (hälsa, stöd, vård och omsorg) ska utvecklas och stärkas. Samverkan ska under året fortsätta att gå från en förhandlingskultur till en samverkanskultur. Arbetet med Uppsalapaketet går vidare Överenskommelsen kring ansvar och finansiering av framtida spårvägsförbindelse på Ultunalänken och Kunskapsspåret som träffades 6

25 under 2018 kommer att konkretiseras och en gemensam projektorganisation kommer att byggas upp. Utgångspunkten är det beslut om finansiering och byggande av fyra spår mellan Uppsala och Stockholm som regeringen beslutar om i den nationella infrastrukturplanen i juni Främja en god hälsa hos befolkningen Det hälsofrämjande arbetet är avgörande för att öka den upplevda hälsan och motverka sjukdom så långt som möjligt. Inom alla områden som Region Uppsala ansvarar för finns goda möjligheter till hälsofrämjande insatser. Framtidens hälso- och sjukvård närmare medborgarna Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet, trygghet och förtroende samt bedrivas med hög patientsäkerhet och kvalitet. Hälso- och sjukvården i Region Uppsala håller hög kvalitet, men tillgängligheten till behandlingar och besök (inom specialist- och primärvården) är en utmaning. Det prioriterade insatsområdet är därför att korta köerna. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas. Patientens ställning ska stärkas och den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet främjas. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Jämfört med andra landsting och regioner har Region Uppsala en högre andel sjukhusvård än primärvård. Utifrån inriktningen i utredningen Effektiv och nära vård ska Region Uppsala under 2019 fortsätta att prioritera utvecklingen av den nära vården. Region Uppsala ska också vara ledande i en utveckling där hälso- och sjukvård i allt högre utsträckning kommer utföras i patientens egna hem. Under 2019 ska samverkan inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion utvecklas ytterligare. Tjänstemannastödet ska stärkas och arbetet ska leda till konkreta samordningsvinster. Ett särskilt prioriterat verksamhetsområde är barn- och ungdomars psykiska hälsa. Under 2019 ska barn- och ungdomspsykiatrin i hela länet stärkas. Samordningen med länets kommuner inom exempelvis skolhälsovården är avgörande. Digitalisering som effektiviserar vården Region Uppsala ska vara ledande och drivande i utvecklingen av framtidens moderna tekniska lösningar inom hälso- och sjukvården. Den e-hälsostrategi för Region Uppsala som antogs 2017 är ett viktigt verktyg i den utvecklingen. Utgångspunkten för strategin är att öka effektivitet och patientsäkerhet. Genomförandet av e-hälsostrategin har påbörjats och användningen av befintliga e-tjänster har ökat. Under 2019 ska verksamheterna få ytterligare stöd för att snabbt klara övergången till ett mer digitalt arbetssätt. Styrningen och samordningen ska förbättras och en större enhetlighet eftersträvas. En kollektivtrafik som får vardagen att fungera Syftet med kollektivtrafiken är att förenkla vardagen för länets invånare. Men den ska också bidra till att klimatmål nås och är en förutsättning för en fortsatt hållbar tillväxt. Den ska därför utformas och utvecklas i nära dialog med länsinvånarna och länets kommuner samt i dialog med andra aktörer, för att kunna svara mot behov och önskemål. Kollektivtrafiken ska vara ett naturligt val för alla resor under såväl arbets- som fritid. För att resandeutvecklingen ska fortsätta i samma takt kommer nya kapacitetsstarka tåg tas i trafik i slutet av Även Mälartågssystemet ska utvecklas, liksom att pendeltågstrafiken i samverkan med SL utvecklas så långt det är möjligt för att möta resandeökningen. Den regionbusstrategi som är under framtagande kommer vara styrande för trafiken. Målet är att kollektivtrafik ska erbjudas på fler ställen i länet genom samordning mellan regionbusstrafik och särskild persontrafik. Kultur berikar Region Uppsalas kulturverksamhet ska förebygga och motverka ohälsa, skapa trivsel och glädje, leda till aktivitet samt vara en byggsten för gemenskap och utveckling. Kulturen ska stödja både den regionala och lokalsamhällets 7

26 utveckling. Arbetet med att utreda ett övertagande av gamla Uppsala museum från staten ska fortsätta och dialogen med Riksantikvarieämbetet fördjupas. Länets folkhögskolor kommer utvecklas bland annat genom nya lokaler i Ultuna. Kompetenta och motiverade medarbetare Region Uppsala ska föra en aktiv arbetsgivarpolitik. Utifrån medarbetar- och chefspolicyn samt det arbetsgivarpolitiska programmet ska vi stärka och utveckla oss som en god och attraktiv arbetsgivare. Heltid är en rättighet för alla medarbetare i Region Uppsala som önskar och huvudinriktningen är alltid tillsvidareanställning. En bra kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att långsiktigt erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Vi behöver vidta åtgärder som påverkar vår förmåga att attrahera och rekrytera medarbetare samt behålla och utveckla de som redan är anställda. För att uppnå målen krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. För att förbättra introduktion i arbetet ska den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklas och stärkas med nya inslag. Region Uppsala ska medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar. 8

27 Region Uppsalas politiska organisation och styrning De förtroendevaldas roll är att besluta om Region Uppsalas övergripande mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. De specifika verksamhetsområden och uppgifter som regionstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala har framgår av Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala. Regionfullmäktige är Region Uppsalas högsta beslutande organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för Region Uppsala, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt kring styrelsernas och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Regionstyrelsen ska styra och samordna förvaltningen av Region Uppsalas angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers och nämnders verksamheter. Ansvaret avser såväl verksamhet som långsiktigt hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattas i sin tur av social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Styrelsen ansvarar för att det sker en årlig uppföljning av hur Region Uppsala utvecklas utifrån angivna åtaganden och indikatorer i den regionala utvecklingsstrategin. Regionstyrelsen ansvarar även för mellanregionala frågor för Region Uppsala såsom samverkansfrågor inom sjukvårdsregionen/samverkansnämnden, med Stockholmsområdet eller andra landsting/regioner, samt nationella och internationella nätverk. Andra ansvarsområden är långsiktiga strategiska insatser inom områden som innovation, näringslivsutveckling, digitalisering, digital infrastruktur samt forskning och utveckling. Ansvaret för hälso- och sjukvårdsområdet är uppdelat på två styrelser, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. För vissa frågor ansvarar styrelserna gemensamt och för vissa frågor ligger ansvaret på en enskild styrelse. I det fall oenighet uppkommer i en gränsöverskridande fråga ska frågan lyftas till regionstyrelsen. 9

28 Sjukhusstyrelsen ska styra och samordna sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vårdstyrelsen ska styra och samordna den verksamhet som bedrivs inom Nära vård och hälsa och Folktandvården. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Nämnden har också ansvar för genomförandet av delar av den regionala utvecklingsstrategin samt ansvarar för framtagandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur. Region Uppsalas arbete med samhällsutveckling och fysisk planering är andra ansvarsområden. Fastighets- och servicenämndens uppdrag är att handha frågor som rör Region Uppsalas ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområden. Resurscentrum och Fastighet och service lyder under denna nämnd. Kulturnämnden styr Region Uppsalas verksamhet inom kulturområdet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och Wiks slott och konferens. Kulturnämnden styr även arbetet inom förvaltningen Kultur och bildning. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har Region Uppsala en patientnämnd. Patientnämnden ska uppmärksamma berörda styrelser på patientsäkerhetsrisker och utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården. Gamla Uppsala buss AB (GUB) är ett aktiebolag som ägs av Region Uppsala. Bolagets huvudsakliga uppdrag är att kollektivtrafiken utvecklas och förbättras och därigenom bidrar till att kollektivtrafiken i sin helhet utvecklas i länet. GUB leds av en styrelse som utses av regionfullmäktige. Tillsammans med kommunerna har Region Uppsala även en gemensam nämnd för kunskapsstyrning. Nämnden ska skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Tillsammans med Region Västmanland och Landstinget Sörmland har Region Uppsala en gemensam nämnd för ambulansdirigering, som svarar för dirigering av ambulanser inom de berörda länen. Verksamheten bedrivs inom ramen för Sjukvårdens larmcentral, som består av en larmdirigeringsenhet hos respektive part. Region Uppsala deltar i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som från 2020 ska sköta all ambulansflygverksamhet i landet. En viktig del i samarbetet är att landstingen och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Sveriges sju landsting och regioner med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Region Uppsala ingår i direktionen för kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionalt forum är en del av en samverkansstruktur för Region Uppsala och länets åtta kommuner. Uppgiften är att finna lösningar på gemensamma frågor och utmaningar utifrån en tydlig plattform för samverkan. Tillsammans med landstingen i Dalarna och Sörmland, Region Västmanland och Region Örebro län ingår Region Uppsala i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälsooch sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Region Uppsala har samverkan med Region Västmanland i en gemensam kostnämnd, som svarar för produktion och leverans av patientmat till Akademiska sjukhuset. Enligt beslut av riksdag och regering är Sverige indelat i sex sjukvårdsregioner. Var och en av dessa regioner ska samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion är ett regionalt politiskt organ för Region Uppsala, Region Gävleborg, Region Västmanland, Region Örebro län, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland och Landstinget i Värmland. 10

29 Region Uppsalas förvaltningsorganisation Regiondirektören är Region Uppsalas högsta chef. Tillsammans med sin förvaltning, Regionkontoret, ska hen arbeta för att besluten som fattas av politikerna i Region Uppsalas styrelser och i regionfullmäktige verkställs. Besluten rör framför allt hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, regional utveckling och kultur. Medarbetarna på Regionkontoret ger också stöd till verksamheterna i övriga delar av Region Uppsala. Region Uppsalas koncernledning ska stödja regiondirektören och ansvariga chefer i arbetet med att genomföra Regionplan och budget samt Regional utvecklingsstrategi. Koncernledningen leds av regiondirektören och i grupperingen ingår alla förvaltningsdirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektör, direktör för ekonomi och hållbar utveckling, HR-direktör, forsknings- och innovationsdirektör, digitaliseringsdirektör, kommunikationschef, Gamla Uppsala Buss AB:s verkställande direktör samt regiondirektörens kanslichef och chefsstrateg. Region Uppsala är indelat i elva förvaltningar varav en förvaltning är Regionkontoret. Totalt finns det fyra förvaltningar inom området hälso- och sjukvård och tandvård, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Nära vård och hälsa och Folktandvården. Kultur och bildning är den förvaltning som arbetar med kultur och folkbildning. Förvaltningen under trafik- och samhällsutvecklingsnämnden ansvarar för den operativa administrationen av kollektivtrafiken i Uppsala län. Förvaltningen ansvarar även för framtagandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur Fastighet och service ansvarar för Region Uppsalas byggnader och ger också service till de olika verksamheterna. Resurscentrum ger ledningsstöd och administrativt stöd till Region Uppsalas verksamheter. Patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på erhållen vård eller behandling samt tillhandahåller stödpersoner till patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård samt patienter som hålls isolerade enligt smittskyddslagen. Gamla Uppsala buss AB (GUB) är ett aktiebolag som ägs av Region Uppsala. GUB:s trafikverksamhet omfattas exempelvis av stadsbusstrafik, färdtjänsttrafik och skoloch särskoleskjutsar. Varuförsörjningen som är ett samarbete mellan fem landsting och regioner och hanterar upphandling och inköp av förbrukningsmaterial till vården. Region Uppsala ska verka för att varuförsörjningsnämnden omfattar alla landsting och regioner i sjukvårdsregionen och att fler gemensamma upphandlingar genomförs. 11

30 Utmaningar och strategier för planperioden Fram till 2030 väntas befolkningen i Uppsala län att öka från dagens till invånare. Det skapar många nya möjligheter, inte minst till ökad sysselsättning och högre skatteinkomster, men det medför också utmaningar. Det gäller i såväl kollektivtrafik som i hälso- och sjukvården. bar och dels för att samla och samordna länets insatser för en hållbar regional utveckling. Utgångspunkt för arbetet är Agenda Ett förstärkt hållbarhetsarbete ska vara en del i arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi. Samtidigt som befolkningen växer blir länets invånare också allt äldre, vilket påverkar behovet av vård. Konsumtionen av hälso- och sjukvård väntas öka med 30 procent trots att antalet invånare enbart växer med 19 procent. Demografin är en stor utmaning för Region Uppsala, men också för länets kommuner. Även på kort sikt har Region Uppsala betydande ekonomiska utmaningar. Stora fastighetsinvesteringar ökar regionens hyreskostnader under kommande år. Dessutom stiger pensionskostnaderna. Samtidigt innebär övergången från högkonjunkturen till ett mer normalt konjunkturläge att tillväxten i skatteinkomster planar ut visserligen på en hög nivå. För att hantera dessa utmaningar arbetar Region Uppsala med i huvudsak tre strategier. Den första handlar om den regionala utvecklingsstrategin, som går ut på att främja en hållbar regional tillväxt och utveckling i länet som helhet. Region Uppsala har ansvar dels för att den egna verksamheten är långsiktigt håll Den andra handlar om att identifiera kortsiktiga effektiviseringar som både är bra för verksamheten och för ekonomin, inom ramen för projekten Ekonomi Det handlar till exempel om att göra Region Uppsala oberoende av hyrpersonal, se över ledningsadministration och arbeta mer strategiskt med inköp och upphandlingar. Den tredje strategin handlar om att långsiktigt skapa en effektiv och nära vård. Resultaten från utredningen Effektiv och nära vård 2030 visade på att nuvarande vårdutbud i Region Uppsala behöver struktureras om så att en helhetssyn skapas i systemet. Under 2019 kommer arbetet med att utveckla den nya vårdstrukturen att påbörjas. Ett exempel på utvecklingsarbete som redan påbörjats är uppbyggnaden av mobila närvårdsteam. Samtliga dessa tre strategier är beroende av ett förhållningssätt: samverkan. Mellan enskilda medarbetare, mellan förvaltningar, mellan Region Uppsala och länets kommuner samt inom sjukvårdsregionen. 12

31 Planeringsförutsättningar Hållbar utveckling Agenda 2030 Region Uppsala ska vara en kraft i förflyttningen mot ett hållbart samhälle. Genom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer behöver Region Uppsala säkerställa en hållbar utveckling i Uppsala län. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län anger riktning Den regionala utvecklingsstrategin ingår i en styr- och policystruktur i flera nivåer, från internationell nivå till lokal. FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030, EU:s utvecklingsstrategi EU 2020, samt den nationella strategin ger ett sammanhang för länets utvecklingsstrategi. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet blir därigenom en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet. Strategin är vägledande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande för kommunal och lokal nivå och inspirerande för näringsliv och ideell sektor. I strategin prioriteras långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är ömsesidigt beroende av varandra. Den regionala planeringen ska beakta konsekvenserna av olika beslut, inte bara för oss som lever i dag utan även för kommande generationer. Ansvar för hållbar regional utveckling Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala i uppdrag att samordna insatser för strategins genomförande. Uppdraget regleras av lag (2010:63) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt förordning (2017: 583) om regionalt tillväxtarbete. Förordningen fastslår att ansvarig aktör ska följa utvecklingen i länet och analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska vara en integrerad del i analyser, strategier, program, insatser och utvärderingar inom och av det regionala tillväxtarbetet. Enligt förordning ska den regionala utvecklingsstrategin uppdateras löpande. Strategin ska ses över åtminstone en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige. I Uppsala län har en ny strategi antagits med fyra års intervall. Nästa strategi bör i enlighet med denna tradition antas i slutet av år 2020, vilket betyder att processen för att ta fram en ny strategi behöver inledas under våren Det arbetet ansvarar Region Uppsala för. Den regionala utvecklingsstrategin ska utarbetas i samverkan med berörda kommuner, landsting samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Strategin ska förankras såväl lokalt som regionalt. Även näringslivet och det civila samhällets organisationer i länet ska erbjudas möjligheter till samverkan. Region Uppsala ska stärka och förtydliga organisationens roll och ansvar i arbetet för en hållbar regional utveckling. Under 2018 har en process inletts för att implementera ett hållbart utvecklingsperspektiv i styrning och ledning, verksamhet samt analys och uppföljning. Processen ska fördjupas och breddas under planperioden. Agenda 2030 och de globala målen fungerar som definition och ram för arbetet. 13

32 Med fördjupat hållbarhetsarbete förbättras verksamhet och planering genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. Den nationella Agenda 2030-delegationen har lämnat förslag till handlingsplan för agendans genomförande. Här lyfts regionerna som en viktig nivå och arena, för samordning av lokal, regional och statlig verksamhet, samt för att anpassa Agenda 2030 utifrån lokala och regionala behov och prioriteringar. Delegationen anser därför att den svenska regionala tillväxtpolitiken och EU:s strukturfonder behöver ligga i linje med Agenda 2030 och att Agenda 2030 ska utgöra målbild inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret. Processen för förstärkt hållbarhetsarbete inom organisationen ska synkroniseras med arbetet för framtagande av nästkommande regionala utvecklingsstrategi. Båda processerna ska ha Agenda 2030 som ram och utgångspunkt. Ekonomiska förutsättningar Konjunkturläget Under 2019 väntas den goda ekonomiska utvecklingen sakta in och istället ersättas med ett mer normalt konjunkturläge. Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras och att en högre andel pensionärer leder till lägre beskattningsbara inkomster. Detta innebär att skatteunderlagstillväxten för dämpas jämfört med tidigare år och framöver ser ökningstakten ut att vara svagare än tidigare. För regioner, landsting och kommuner innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än tidigare år samtidigt som befolkningen ökar och behoven av vård växer. Långsiktig ekonomi i balans Region Uppsala har vissa ekonomiska utmaningar kommande år. Lägre tillväxt av regionens skatteintäkter i kombination med stora kostnadsökningar för nya fastigheter och ökade pensionsåtaganden är huvudsakliga förklaringar. Därför behöver åtgärder vidtas och i Regionplan och budget får samtliga förvaltningar, i linje med tidigare regionplaner och budgetar, ett årligt krav på effektiviseringar av verksamheten på en procent. Men denna effektivisering är inte tillräcklig för att nå regionens resultatmål. Därutöver behöver ytterligare intäktsförstärkningar och kostnadsbesparingar realiseras på totalt cirka 600 miljoner kronor fram till Inför 2018 års budget påbörjades ett arbete med projektet Ekonomi 2020 vilket syftar till att minska kostnader och öka intäkter utifrån idéer till verksamhetsutveckling. Inom detta projekt har ett antal områden för effektivisering identifierats. Det handlar till exempel om att Region Uppsala bör göra sig oberoende av inhyrd personal, arbeta mer strategiskt med inköp och upphandling, digitalisering samt se över kostnadsutvecklingen när det gäller ledningsadministration. Åtgärderna för att minska kostnaderna behöver införlivas redan 2019 för att nå regionens resultatmål. Skatteintäkter För Region Uppsala beräknas den genomsnittliga skatteutvecklingen under planperioden bli 4,1 procent, vilket ligger under ökningstakten för de senaste planperioderna. Diagram 1: Skatteutveckling BNP förväntas växa något långsammare 2019 än tidigare år men den starka globala tillväxten väntas ge en fortsatt god exporttillväxt. Samtidigt bidrar en dämpad fastighetsmarknad till lägre investeringstillväxt och minskad ökningstakt i hushållens konsumtion. Det osäkra globala läget innebär att makroekonomiska störningar inte kan uteslutas under planperioden, vilket skulle påverka efterfrågan och därmed sysselsättning och skatteunderlag. Statsbidrag Statens bidrag till Region Uppsala består i huvudsak av generella statsbidrag (utjämning 14

33 och läkemedelsförmån) och specialdestinerade statsbidrag. Utjämning Region Uppsala kommer att erhålla miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag och välfärdsmedel. Det ger en genomsnittlig intäkt om 960 miljoner kronor årligen. Läkemedelsförmånen Kostnaderna för läkemedel inom läkemedelsförmånen har ökat de senaste åren och regeringen har aviserat en höjning av läkemedelsbidraget. Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten och SKL. Parterna enades i en viljeinriktning under 2017 att utformningen och upplägget för 2018 och 2019 ska ske på samma sätt som för 2017 och att en årlig förhandling kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget sker. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för åren Budgeten för utgår från Socialstyrelsens prognos och indikationer från SKL. Under planperioden görs en årlig uppräkning på 3 procent. Total intäkt för planperioden uppskattas till miljoner kronor. Specialdestinerade statsbidrag Inför 2018 har nya specialdestinerade statsbidrag tillkommit vilka sträcker sig fram till Ett av dessa är patientmiljarden som ska nyttjas för införandet av förstärkt vårdgaranti samt för insatser avseende patientkontrakt vilket ska leda till en mer tillgänglig och samordnad vård. Ett annat är statsbidraget för kompetensstärkning den så kallade utökade professionsmiljarden, för insatser inom områdena arbetsmiljö och kompetensförsörjning. För den ursprungliga satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvård finns överenskommelse fram till Nya statsbidrag som innebär en fortsatt och utökad satsning inom förlossningsvården finns dock för planperioden. Ett nytt statsbidrag finns även inom psykiatriområdet för att stärka första linjens psykiatri för både barn och vuxna. Inför 2019 försvinner statsbidragen professionsmiljarden, jämlik cancervård och en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Statsbidragen följer statens budgetår varför Region Uppsala får kunskap om bidragens innehåll, krav och ekonomiska omfattning efter att Regionplan och budget är beslutad. Patientavgifter Region Uppsala tar varje år in 127 miljoner kronor i patientavgifter. En översyn av nivån på avgifterna görs vart fjärde år, och nästa översyn inleds efter valet För 2019 uppgår patientavgifterna till 150 kronor för fysiska och digitala besök i primärvården. Tandvårdstaxa Region Uppsala utgår från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets prislista när det gäller tandvård. I Regionplan och budget beslutades att införa så kallade latituder i prislistan för tandvård. Detta innebär att Folktandvården utifrån Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets prislista infört differentierade priser. För specialisttandvård tillkommer ett påslag på 15 procent. Riks- och regionvårdsintäkter Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder bedöms vara stabil under den kommande treårsperioden. Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull samverkan och ett utvecklat partnerskap inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och med andra avtalsparter. Akademiska sjukhuset är beroende av en viss långsiktighet och stabilitet i planeringsförutsättningar och patientunderlag för att kunna säkerställa den framtida högspecialiserade vården. Att vårda avtal och att samverka är centralt inom såväl sjukvårdsregionen som i relation till andra viktiga kunder som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och Åland. Totalt beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla vård till part utanför Region Uppsala till ett värde motsvarande drygt 2,4 miljarder kronor under Under budget- och planperioden kommer pågående arbete och aktiviteter med nationell och regional nivåstrukturering att påverka sjukhusets uppdrag och den vård som erbjuds våra kunder. Under planperioden kommer även avtalet i sjukvårdsregionen att omförhandlas, då det nuvarande avtalet löper ut den sista december Intäkter kollektivtrafik Under de senaste åren har resandet ökat i Region Uppsalas samtliga trafikslag. Det totala 15

34 antalet påstigande under 2017 var 46,5 miljoner. Inom tågtrafiken ökar resandet mest och för att möta det högre antalet resenärer har Region Uppsala beställt nya tåg vilka beräknas tas i drift under Även stadsbusstrafiken i Uppsala har en fortsatt positiv resandeutveckling. Generell kompensation för kostnadsökningar Regionens kostnader ökar varje år när löner och andra kostnadsslag räknas upp. Landstingsprisindex exklusive läkemedelersättning (LPIK) är utgångspunkten för uppräkningen. LPIK (exklusive läkemedelsersättning) är 2,8 procent för Verksamheterna räknas upp med 2,5 procent och de resterande 0,3 procenten fördelas till verksamheter inom hälso- och sjukvård för lönestrukturjusteringar. Övriga resursförändringar som görs sker utifrån särskilda krav eller behov som finns i verksamheten och utifrån politiska satsningar. Demografi För hälso- och sjukvårdsverksamheternas rörliga kostnader sker en uppräkning i budget 2019 för ökade kostnader avseende demografiutvecklingen i länet. Reformer och satsningar I budgeten för 2019 finns reformer och satsningar på totalt motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Utvecklingen av primärvården som ett led i omställningen till nära vård är högst prioriterat och för 2019 uppgår satsningarna på primärvård till 55 miljoner kronor. Satsningarna beskrivs närmare under kapitlet hälsooch sjukvård. För att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården som helhet prioriteras fortsatt utveckling av standardiserade vårdprocesser, kompetensförsörjning till hälso- och sjukvården och fortsatt digitalisering, inklusive utveckling av vissa IT-system, till exempel Cosmic. Utvecklingen av trafikkostnader inom kollektivtrafiken bedöms vara fortsatt hög under planperioden och trafik- och samhällsutvecklingsnämnden kompenseras för ökade kostnader för trafikavtal med 22 miljoner kronor. Med start 2019 kommer nya tågset att införskaffas, vilket innebär en ökad kostnad på nio miljoner kronor och i slutet av 2019 flyttar Gamla Uppsala Buss in i en ny bussdepå i Fyrislund, vilket ökar kostnaderna med åtta miljoner kronor. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden kompenseras för dessa ökade kostnader i ram. Byggnationer för framtidens Akademiska innebär större kostnadsökningar Sjukhusstyrelsen kompenseras för Akademiska sjukhusets ökade hyreskostnader och ökade kostnader för utrustning i nybyggnationer på totalt 213 miljoner kronor. I budgeten för regionstyrelsens finansiella verksamhet finns en post på 14 miljoner kronor som är avsedd för oförutsedda händelser. Effektiviseringskrav Region Uppsala har en tradition av att lägga ut årliga effektiviseringskrav om en procent till samtliga verksamheter. För att regionen ska nå det finansiella resultatmålet är det en grundläggande förutsättning. Då det ekonomiska läget är betydligt mer bekymmersamt under perioden än tidigare, så räcker inte det generella effektiviseringskravet. Därför har ytterligare åtgärder för att minska kostnader och förstärka intäkter vilka identifierats inom ramen för projektet Ekonomi 2020 arbetats fram. För 2019 finns ett antal områden som är aktuella för besparingsåtgärder och effektivisering. Fokus är inköp och upphandling, att succesivt nå ett oberoende av inhyrd personal, effektivisering inom ledningsadministration samt justerat trafikutbud. Totalt sett uppgår besparingsåtgärderna till 127 miljoner kronor under För åren 2020 respektive 2021 finns behov av ytterligare kostnadsminskningar respektive intäktsförstärkningar. Därför har varje förvaltning fått i uppdrag att ta ansvar för att bedriva Ekonomi 2020-projekt inom sin verksamhet. Dessa projekt tar sikte på att frigöra resurser genom ökad digitalisering, samordnad och strategisk upphandling, utfasning av hyrpersonal, hållbara investeringar, minskade administrativa kostnader och intäktsförstärkningar. Men för att nå tillräckliga effektiviseringar kan det 16

35 komma att krävas omprioriteringar och sänkningar av ambitionsnivåer i vissa verksamheter framöver. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till 7,5 miljarder kronor 2017 och storleksmässigt motsvarar det 50 procent av Region Uppsalas kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter drygt 6,4 miljarder kronor. Ökningstakten av antalet årsarbetare har under de senaste åren varit hög. Inom lednings-, handläggar- och administratörsarbete är denna utveckling tydlig. Den kärva ekonomiska situationen tillåter inte en fortsatt ökning för dessa yrkesgrupper, utan snarare att antalet årsarbetare inom dessa kategorier måste minska till en nivå motsvarande år Minskningen sker successivt med start 2019 för att vara tillbaka på den lägre nivån vid slutet av planperioden. Behovet av inhyrd personal har ökat de senaste åren. När det gäller inhyrda läkare har det varit relativt stabilt de senaste åren, medan inhyrda sjuksköterskor har blivit fler. I förhållande till Region Uppsalas personalkostnader inklusive sociala avgifter inom hälso- och sjukvård utgör kostnaderna för inhyrd personal knappt 2,7 procent, vilket är en ökning med 0,9 procent eller 58 miljoner kronor sedan Region Uppsala står för den största procentuella ökningen av inhyrd personal mellan 2016 och 2017 jämfört med övriga landsting och regioner. Diagram 2: procentuell förändring av inhyrd personal 2017 jämfört med 2016 Ökningen av hyrpersonal är bekymmersam. En större andel inhyrd personal försämrar möjligheterna till kontinuitet och därmed kvaliteten i vården. Dessutom påverkar den arbetsmiljön negativt, och ökar Region Uppsalas kostnader. Det är därför av stor vikt att vända utvecklingen och successivt fasa ut användningen av hyrpersonal. Pensionskostnader Under planperioden kommer pensionskostnaderna att öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är miljoner kronor. Ökningen av kostnaden för den förmånsbestämda pensionen beror på ett lågt inkomstbasbelopp vilket innebär att fler anställda inom Region Uppsala tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och är berättigad till förmånsbestämd pension. Det lägre inkomstbasbeloppet tillsammans med ökade inflationsförväntningar medför att den finansiella delen i pensionskostnaden ökar. Diagram 3: Pensionskostnader och utveckling i % Läkemedelskostnader Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel kommer att vara fortsatt hög under planperioden. Det enskilt största terapiområdet vad gäller dessa ökningar kommer att vara onkologi och hematologi. Även en ökad användning av TNF-hämmare och nyare alternativ, samt behandling vid ADHD föreligger. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka då Region Uppsala i möjligaste mån bör erbjuda sina patienter en god och evidensbaserad behandling. Kostnadsökningen för Akademiska sjukhuset uppskattas till fem procent för Inom primärvården förväntas kostnaderna att öka med cirka sju procent under 2019 och med sex procent i snitt per år 2020 och Ökningen är kopplad till nya diabetesläkemedel och nya blodförtunnande läkemedel. 17

36 Ökade fastighetskostnader Från 2019 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna beror främst på byggnationer på Akademiska sjukhuset där en ny behandlingsbyggnad tas i bruk samt att en ny stadsbussdepå står klar under perioden. Diagram 4: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr Ack ökning av hyreskostnad Ack öknng av avkastningskrav FoS Ack total ökning Nettokostnad och finansieringen För 2019 förväntas skatter och statsbidrag öka med 5,3 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på 5,2 procent jämfört med budgeterad nettokostnad Denna nettokostnadsutveckling förutsätter dock att samtliga effektiviseringskrav, både generella och riktade, genomförs under planperioden. Diagram 5: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling Investeringar Fastighetsinvesteringar Lokalförsörjning är ett strategiskt viktigt område och utgör en betydande del av Region Uppsalas totalkostnader. För att få en effektiv användning av lokaler ska alla berörda förvaltningar ta fram lokalförsörjningsplaner. Syftet är att kunna hantera sina lokalbehov på lång sikt och ta ansvar för den egna verksamhetens lokalkostnadsutveckling. Planerna ska också utgöra ett underlag för Region Uppsalas fastighetsutvecklingsplan, där den långsiktiga utvecklingen av fastigheter redovisas. Under 2018 har regionstyrelsen fastlagt strategisk inriktning och principer för lokalförsörjningen vid Akademiska sjukhuset. Övriga vårdförvaltningar tar under 2019 fram egna strategiska lokalförsörjningsplaner, vilka ska samordnas med inriktningen i Akademiska sjukhusets lokalförsörjningsplan. Planerna ska även beakta den vårdstruktur som föreslås i den av fullmäktige beslutade rapporten Effektiv och nära vård 2030 vilken kommer att påverka det framtida lokalbehovet Region Uppsalas behov av fastighetsinvesteringar är stort under planperioden. Region Uppsala har inte råd att genomföra alla investeringar varken likviditetsmässigt eller driftkostnadsmässigt. Beslutad fastighetsinvesteringsplan för bygger på att färdigställa investeringar som är i genomförandeskede, färdigställa planerade investeringar inom Framtidens Akademiska (FAS) och anslutande projekt till följd av FAS. Fastighetsinvesteringsplanen för har fångat upp de fastighetsinvesteringsbehov, inom ramen för tillgängliga investeringsmedel, som Region Uppsala har för fastighetsinvesteringar för perioden Föreslagen investeringsram under planperioden uppgår till miljoner kronor. Likviditet De stora investeringar som Region Uppsala planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Region Uppsala kommer vid tillfällen att behöva ta upp kortfristiga lån. Det kan även bli aktuellt med låneupptagning under planperioden för att finansiera fastighetsinvesteringar. 18

37 Utrustnings- och immateriella investeringar Önskemålen kring utrustnings- och immateriella investeringar uppgår för planperioden till 1407 miljoner kronor. De stora volymerna beror främst på att Akademiska sjukhuset planerar för både ny- och ersättningsinvesteringar som en följd av fastighetsinvesteringarna. Demografiska förutsättningar Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med knappt 1,5 procent per år. Vid slutet av planperioden bedöms antalet länsinvånare uppgå till drygt Tabell 1: Befolkningsprognos Ålder Förändring 0 34 år ,1 % år ,0 % år ,5 % 81 år ,1 % Totalt ,8 % Befolkningsökningen ställer ökade krav på flera av de verksamheter som Region Uppsala bedriver. Exempelvis visar prognosen på att den stora gruppen år ökar med 3,5 procent under perioden Stora skillnader förekommer mellan länets olika delar. Ett flertal sjukdomar är starkt åldersrelaterade och drygt 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år. Detta ger att behovet av, och kostnaderna för, hälsooch sjukvård och tandvård kommer att öka. Vad gäller kollektivtrafiken är den stora resandegruppen åldersgruppen år. Ungdomar har inte lika bra tillgång till bil som äldre personer och åker oftare kollektivt till bland annat studier. Antalet individer i denna grupp kommer öka något under perioden. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara god. Liv & hälsa 2017 visar att tre av fyra länsinvånare upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns emellertid skillnader mellan länets kommuner och generellt varierar även hälsan utifrån exempelvis utbildningsnivå, kön och ålder. Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all sjukfrånvaro och den fortsätter att öka i hela landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får en psykisk diagnos. Den vanligaste diagnosen för kvinnor inom psykiska besvär är reaktion på svår stress. För män är den vanligaste diagnosen depressiv episod. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länets invånare läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Andelen med fetma har ökat stadigt sedan år 2000 och drabbar numera cirka 16 procent av den vuxna befolkningen. Fetma är lika vanligt bland både kvinnor och män. Stora skillnader förekommer mellan kommunerna. Andelen dagligrökare har minskat från elva procent till sex procent för vuxna över 18 år. Vad gäller yngre är det, enligt ungdomsenkäten Liv och hälsa ung, cirka sju procent av länets gymnasieelever i årkurs 2, som aldrig har rökt. Resultaten från enkäten visar också att en av tio har provat narkotika samt att flickor röker mer än pojkar. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen i länet som i Liv & hälsa 2017 uppgav att de druckit så mycket alkohol att de räknas som riskkonsumenter, uppgick 2017 till 13 procent, 16 procent bland männen och 12 procent bland kvinnorna i länet. Andra exempel på riskfaktorer är låg fysisk aktivitet och osunda kostvanor. Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar kontinuerligt den hälso- och sjukvård som bedrivs. I begreppet utveckling innefattas och samspelar många områden såsom förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder och organisatoriska förändringar. Den medicinska utvecklingen ger grund till förändrade behandlingsformer. Utredningar och behandlingar kan överföras från sluten till öppen vård. Hälso- och sjukvård kommer i allt högre utsträckning kunna utföras i patientens egna hem. 19

38 Utvecklingen ger också ökade möjligheter att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd. Läkemedel för avancerad terapi som framställs ur celler och vävnader kommer sannolikt att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. Health Technology Assessment (HTA) innebär systematisk granskning av det vetenskapliga underlaget för en viss teknik eller metod i hälso- och sjukvården, för att bedöma om den kan införas i vården. Granskningen sker med avseende på effektivitet och risker, etiska och organisatoriska aspekter samt kostnader. Cancervården är ett exempel på ett av flera områden som är i ständig utveckling och där systematik och kunskap behövs vid prioriteringar. En ökad grad av regional och nationell samverkan krävs. Här kommer Region Uppsala spela en betydande roll, både som utvecklare och utförare. Med ökade möjligheter till behandling kommer ökade kostnader. Stora kostnadsökningar genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny medicin och teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som kan motivera de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår med god hälsa. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Det är svårt att förutsäga vilka framsteg den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården behöver vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Även lagstiftning behöver anpassas till forskning och utveckling av nya metoder och läkemedel med koppling till vävnad, exempelvis användning av nya typer av stamceller. Säkerhet och beredskap Planering av civilt försvar I och med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet som regeringen fattade 2015 har planeringen för civil- och totalförsvaret återupptagits. Region Uppsala ska därför ha en väl förberedd och övad organisation för att säkerställa förmågan att bedriva hälso- och sjukvård och kollektivtrafikverksamhet under höjd beredskap och krig. Region Uppsala ska under 2019 fortsätta att ta fram en behovsanalys med tillhörande handlingsplan för Region Uppsalas samlade arbete gällande civilt försvar. Efter genomförd analys ska verksamheten ha insikt om vilka åtgärder och insatser som behöver genomföras. Denna planering kommer även att stärka den vardagliga krisberedskapen och inbegriper samtliga verksamheter inom Region Uppsala. Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) åläggs det Region Uppsala att vidta åtgärder för att skydda rikets säkerhet och förebygga terroristbrott. Detta ska regleras i en Säkerhetsskyddsplan för Region Uppsala. Region Uppsalas ansvar för vård och hälsa, kollektivtrafiken, regional utveckling och kulturell verksamhet påverkar ett stort geografiskt område och ett stort antal människors liv och hälsa. Syftet med säkerhetsskydd är att skydda mot brott som kan hota rikets säkerhet och skydda hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet samt skydda mot terrorism. Risk- och sårbarhetsanalys Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ska Region Uppsala minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Med andra ord ska Region Uppsala uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Region Uppsala ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Analysen ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen 20

39 är bland annat att få beslutsunderlag gällande kontinuitetsplanering, ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten, ge ett centralt verktyg för att hantera hot mot Region Uppsalas verksamheter och ge förutsättning för att bygga en förmåga att motstå störningar. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen ska det, för varje ny mandatperiod, fastställas en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Samverkan Region Uppsala och länets kommuner I uppdraget som regionalt utvecklingsansvarig aktör ska Region Uppsala dels axla det regionala tillväxtuppdrag som utgår från prioriteringarna i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Dels ansvara för ett breddat utvecklingsuppdrag som involverar hela Region Uppsala. En väl fungerande hälsooch sjukvård, ett rikt kulturutbud och god tillgänglighet med kollektivtrafik stärker länets attraktivitet och gör att invånarna kan leva ett gott liv. Genom Upplandsstiftelsen, som ägs av länets kommuner och Region Uppsala, främjar Region Uppsala även tillgång- till rekreationsoch naturområden för länets invånare. Under planperioden ska arbetet med att gå från förhandlingsstruktur till samverkansstruktur fortsätta. I samverkansstrukturen återfinns Regionalt forum som högsta organ, med ledande politiska företrädare för Region Uppsala och länets kommuner. Regionalt forum prioriterar strategiska frågor som har bäring på den regionala utvecklingen och där effekten blir större om parterna samverkar. Regionalt forum har en rådgivande roll mot Region Uppsala och länets kommuner och har inledningsvis prioriterat samverkan inom tre områden. Det gäller satsningar på infrastruktur, kollektivtrafik samt närvård. Regionalt forum fungerar även som politiskt samråd för kollektivtrafik och regional utveckling. Särskilda samråd finns för kulturområdet samt för området hälsa, stöd, vård och omsorg. Möten med Regionalt forum bereds av regiondirektören och länets kommundirektörer i den regionala ledningsgruppen (RLG). I ledningsgruppen ingår även länsrådet från länsstyrelsen. RLG har utformat särskilda samverkansuppdrag till ett tiotal grupperingar med förvaltningschefer från Region Uppsala och länets kommuner. Numera finns en samverkan byggd på tydliga uppdrag, syften, mål och förväntningar, för till exempel näringslivschefer, digitaliseringsansvariga, skolchefer, HR-chefer och ekonomichefer. Varje grupp ansvarar för utpekade delar av den regionala utvecklingsstrategin och återrapporterar regelbundet resultatet av sin samverkan till den regionala ledningsgruppen. Att utveckla samverkan är ett långsiktigt arbete som behöver organiseras, struktureras och formaliseras för att bli robust och hållbart över tid. Region Uppsala och länets kommuner driver arbetet gemensamt inom ramen för regionalt forum, nämnden för kunskapsstyrning och det politiska samrådet för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO). Till stöd för den regionala samverkan finns på tjänstemannanivå bland annat regional ledningsgrupp samt tjänstemannaledning för hälso-, stöd-, vård och omsorgsfrågor. För att stärka den regionala samverkan avseende hälsa, stöd, vård och omsorg finns ett gemensamt styrdokument. Styrdokumentet, Regional strategi för närvårdssamverkan , klargör utgångspunkterna för samverkan i Uppsala län. I strategin har gemensamma avsiktsförklaringar, mål och fokusområden fastställts och den utgör ett gemensamt underlag till Region Uppsalas och kommunernas arbetsprocesser med årliga verksamhetsplaner och budgetar. Strategin bidrar till ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma målgrupper och säkrar ett gott omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och omsorg från både Region Uppsala och kommunerna. Ett resultat av en utvecklad samverkan är en överenskommelse mellan Region Uppsala och länets kommuner om assistans och egenvård. Ett antal domar har resulterat i ändrad praxis, vilket inneburit att barn med behov av egenvård till exempel sondmatning eller andningshjälp inte beviljas assistans av Försäkringskassan. Denna praxis har inneburit en övervältring av kostnader på kommunerna och att barn blir kvar på sjukhus i onödan. I avvaktan på förändrad lagstiftning och statlig finansiering Region Uppsala och länets kommuner tecknat 21

40 en överenskommelse som syftar till att säkerställa behovet av hälso- och sjukvård som kan utföras som egenvård. Parterna delar på kostnaden för egenvård. Inom svensk kulturpolitik har den så kallade kultursamverkansmodellen vunnit genomslag och Region Uppsala ingår i modellen. Modellen innebär att samverkan med länets kommuner är en viktig del i kulturnämndens arbete med att sätta upp mål och komma till beslut om kommande och valda insatser på kulturområdet. Samverkan med kommunerna handlar om gemensamma kulturpolitiska målsättningar. Region Uppsala har en mångårig erfarenhet av att samverka med länets kommuner och andra kulturaktörer. Syftet med samverkan är att stärka dialogen och samla resurser på sätt som förbättrar möjligheterna för länets invånare att kunna ta del av professionell kultur. Viktiga forum är Politisk Kil och Tjänstemanna-Kilen. Politisk Kil samlar chefstjänstemän och förtroendevalda från kommuner och de regionala kulturaktörerna. För att ytterligare stärka dialogen med kommunerna har ett Samråd kultur inrättats, som är ett rådgivande organ under Regionalt forum. Samrådet är politiskt och sammankallas av kulturnämndens ordförande. Tjänstemanna-Kilen är främst ett chefsnätverk som samlar såväl kommunerna som institutionsföreträdare samt det civila samhället. En stor del av arbetet inom ramen för nätverket består i att bidra till processen kring de regionala kulturplanerna. Region Uppsala och länsstyrelsen i Uppsala län Ett samverkansorgan har skapats mellan Region Uppsala och länsstyrelsen, Länsoch regionrådet. Där hanteras frågor som rör regionens utveckling utifrån Region Uppsalas regionala utvecklingsansvar och länsstyrelsen uppdrag att främja utvecklingen i länet. I rådet ingår landshövdingen, regionstyrelsens ordförande och oppositionsråd, länsråd och regiondirektör. Övriga samverkansråd är Miljöoch klimatrådet, Rådet för social hållbarhet och Krissamverkansrådet. Region Uppsala och Uppsala universitet Det finns två forum för samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. För att hantera frågor rörande universitetsutbildningar förlagda inom Akademiska sjukhuset finns Universitetsjukvårdsnämnden. Övriga samverkansfrågor hanterar samrådsnämnden. Övrig samverkan Region Uppsala ingår i andra samverkansorgan som Mälardalsrådet, Stockholmsregionens Europaförening, Mälarens Vattenvårdsförbund och Östra Sveriges luftvårdsförbund samt äger Almi Företagspartner Uppsala AB till 49 procent. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Det övergripande målet med samverkan är att erbjuda invånarna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor och bidra till en god hälsa, samt till ett effektivt resursutnyttjande av sjukvårdsregionens hälso- och sjukvård. Inom ramen för samverkansnämnden finns flera gemensamma verksamheter, exempelvis nationella registercentrum och Regionala cancercentrum (RCC). Under 2018 har ett stort arbete genomförts för att anpassa den sjukvårdsregionala strukturen till den nationella samverkansstrukturen för kunskapsstyrning. Andra samverkansstrukturer är exempelvis varuförsörjningsnämnden, Skandionkliniken och Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg. Region Uppsala har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. Samverkan med Arbetsoch miljömedicin inom Region Örebro län ska förstärkas under planperioden. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Det Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion delar varje år ut anslag på cirka 15 miljoner kronor till forskningsprojekt 22

41 för att stärka den kliniska forskningen i sjukvårdsregionen och bidra till ökad forskningssamverkan inom kliniskt angelägna områden. För att ytterligare stödja den kliniska forskningen har Forum Uppsala-Örebro, Regionala Noden för Samordning av Kliniska Studier, inrättats inom forskningsrådet. Under 2018 påbörjade Socialstyrelsen uppdraget med den nationella nivåstruktureringen. Den samverkansstruktur som landsting och regioner utvecklat gemensamt låg till grund för arbetet. Systemet med rikssjukvård fasades därmed ut och nivåstruktureringen inom cancerområdet integrerades i den nya arbetsprocessen för nationell nivåstrukturering. Sjukvårdsregionerna har under 2018 förberett såväl uppbyggnaden av den gemensamma kunskapsstyrningsstrukturen samt den nationella och sjukvårdsregionala nivåstruktureringen. Det finns behov av att säkra och utveckla vård, utbildning och forskning långsiktigt. Under 2018 har därför ett utvecklingsarbete genomförts i förtroendefull samverkan med ingående landsting och regioner. Såväl koncentration av vård som utveckling av mer nära vård kommer att påverka strategierna framåt. Det kan exempelvis innebära att den tid patienterna vårdas på ett universitetssjukhus kortas. Vissa behandlingar kan koncentreras till sjukhus som inte är universitetssjukhus men där förutsättningarna för att få upp volymerna, och därmed kvaliteten, för vissa behandlingar är gynnsamma. Universitetssjukhusen kommer sannolikt att i allt högre utsträckning utföra nationellt nivåstrukturerad vård. En framgångsfaktor för ett fördjupat och utvecklat samarbete kan vara att gå från en köp-och säljlogik till att utveckla partnerskap med gemensamt ansvar för sjukvårdsregionens invånare. Under 2019 löper nuvarande samverkansavtal ut. Inför 2020 kommer ett nytt samverkansavtal finnas på plats. Övrig samverkan inom hälso- och sjukvården I det så kallade mellanlänsavtalet mellan Region Uppsala och Stockholms läns landsting regleras hur boende och pendlare i respektive län kan söka vård i grannlandstinget. Avtalet medför ökade möjligheter till vård i grannlandstinget utöver vad som anges i riksavtalet och i patientlagen. Ett samarbete pågår mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten utgår från universiteten och är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Akademiska sjukhuset är det största universitetssjukhuset i sjukvårdsregionen, vilket innebär att en stor del av den högspecialiserade sjukvården utförs här. Högspecialiserad hälsooch sjukvård levereras även till andra landsting och regioner i Sverige. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds dessutom patienter från hela världen specialistsjukvård. 23

42 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Indikatorer: Andelen kostnad för inhyrd personal i förhållande till personalkostnader i egen regi. Hållbart medarbetarengagemang. Arbetsgivarpolitiska förutsättningar Kompetensförsörjning Region Uppsala arbetar aktivt för att vara och uppfattas som en god och attraktiv arbetsgivare. Arbetet med att öka kännedomen om Region Uppsala som arbetsgivare samt att höja intresset för samtliga yrken i verksamheterna fortsätter under planperioden. Region Uppsala har en etablerad kompetensförsörjningsprocess. Den säkerställer att vi på ett strukturerat sätt bedriver ett effektivt kompetensförsörjningsarbete på kort och lång sikt, vilket är en förutsättning för att upprätthålla verksamheter av god kvalitet. För att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens är möjligheter till intern rörlighet och utveckling viktigt. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens behov. Kompetensbaserad rekrytering skapar förutsättningar för att anställa medarbetare med rätt kompetens och bidrar till att minska risken för diskriminering. Region Uppsalas systematiserade kompetensutveckling i likabehandling bidrar också till att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkningar. Region Uppsala ska skapa förutsättningar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom organisationen och vara en inkluderande arbetsgivare. Region Uppsala ska ta god hand om studenter och nyanställda medarbetare, genom en högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning och en strukturerad introduktion. Kliniska utbildningsavdelningar är viktiga komplement när studenter praktiskt övar teamarbete med olika yrkesgrupper. Verksamheternas ordinarie introduktion av medarbetare kompletteras av en strukturerad introduktion för specifika yrkesgrupper, så som kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor, en särskild introduktion för undersköterskor och en klinisk introduktion för utlandsutbildade. För att bidra till den framtida kompetensförsörjningen är det av betydelse att Region Uppsala skapar praktikplatser i verksamheterna för att stödja utlandsutbildade i legitimationsprocessen. En utbildningsstrategi ska utvecklas under Strategin ger grunden för ett strukturerat arbetssätt med intern kompetensutveckling av medarbetare samt omhändertagandet av studenter och utlandsutbildade. Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma utbildningssatsningar ska en mer flexibel lärandemiljö skapas, med en kombination av fysiska och digitala lösningar i undervisningen. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas. Region Uppsala ska vara representerade och medverka i planering av utbildning som är relevant för kompetensförsörjningen. Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR) och det regionala samarbetet med länets kommuner ska utvecklas inom kompetensförsörjningsområdet. Kompetensförsörjningsfrågorna är allt viktigare att hantera i samverkan med andra aktörer. Region Uppsala har därför fördjupat samverkan med HR-chefer i länets åtta kommuner. Arbetet kommer att fokusera på frågor av strategisk betydelse för Region Uppsala och länets kommuner som stora arbetsgivare. Oberoende av inhyrd personal Under planperioden kommer Region Uppsala att arbeta målmedvetet för att fasa ut beroendet av inhyrd personal. Arbetet sker med utgångspunkt i det projekt som initierats nationellt av 24

43 samtliga regioner/landsting i Sveriges kommuner och landsting (SKL) och där lärdomar dras av dem som lyckats bryta utvecklingen. Syftet är ytterst att långsiktigt säkerställa en bra kvalitet i verksamheterna genom en ökad kontinuitet och en bättre arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Därutöver bidrar ett oberoende av hyrpersonal också till att frigöra ekonomiska resurser. Utfasningen av hyrpersonal ska ske successivt, i enlighet med en handlingsplan som upprättas av regiondirektören. Under 2019 är målet att minska andelen kostnad för inhyrd personal till 2 procent av Region Uppsalas personalkostnader i egen regi, för att sedan minska ytterligare till 1,5 procent 2020 respektive 1 procent För att lyckas behöver en lång rad åtgärder vidtas. Det handlar exempelvis om hälsofrämjande arbetsplatser, kompetensutveckling, lönebildning, introduktion av nyanställda, anställdas inflytande över sin arbetssituation, tydliggörande av de förmåner man har som anställd, chefsutveckling, utvecklad arbetsorganisation, utveckling av vårdnära service, heltid som norm och trygga anställningar. På lång sikt kommer ett oberoende av hyrpersonal att öka kvaliteten i hälso- och sjukvården exempelvis innebär ökad bemanning av hyrpersonal att färre medarbetare tar ansvar för utveckling av verksamheten. På kort sikt kan utfasningen sannolikhet påverka viss produktion och tillgänglighet. Arbetsgivarfrågor och lönebildning Region Uppsala ska kännetecknas av trygga anställningsförhållanden och konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. För att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckling ska Region Uppsala stärka samverkanskulturen så att samverkan med de fackliga organisationerna blir en naturlig del i arbetsgivarens beslutsprocess. Medarbetarnas forum för delaktighet är arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Region Uppsala ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Arbetet sker på ett strukturerat sätt där lönebildningen är en del av budget- och kompetensförsörjningsprocessen. Region Uppsala tillämpar individuell och differentierad lönesättning. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen analyserar arbetsgivaren behovet av justeringar av lönebilden. Löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens önskade lönebild minskar. När lönerna ses över ska alla eventuella behov av justeringar tas i beaktande i syfte att undvika löneglidning. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella mål och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta i syfte att skapa förståelse för lönesättningen. En hälsofrämjande arbetsplats För att Region Uppsalas verksamheter ska uppnå sina mål är det viktigt att medarbetarna trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Arbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att sprida kunskap och medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa och trivsel på arbetsplatsen såväl som kvaliteten i utförda tjänster och patientsäkerheten. Förbättrings- och utvecklingsarbetet är en ständigt pågående process som ska utgå från arbetsplatsernas behov och bygga på nära samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga organisationer. Arbetsplatsträffar ska 25

44 utgöra ett naturligt forum för diskussioner om arbetsmiljö och likabehandling. Ett kommunikativt och coachande ledarskap och ett aktivt medarbetarskap Region Uppsalas chefer ska utöva ett coachande ledarskap för att bidra till en positiv kultur för samarbete, utveckling och effektivitet. Det coachande ledarskapet är viktigt för arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser eftersom det utvecklar medarbetare, grupper och organisationen. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala ska rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i chefspolicyn. I den långsiktiga chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag och som har personliga egenskaper som främjar dialog, delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande. Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras av jämställdhet och mångfald och vid tillsättning av nya chefer och ledare ska det särskilt beaktas. Chefer ska ha uppdrag med tydliga ansvarsområden och mandat samt goda organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer ska kunna leda verksamheten mot uppställda mål och i en organisation i utveckling och förändring. I uppdraget ingår att verka för ett aktivt medarbetarskap, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet samt främja ett gott bemötande. Medarbetare i Region Uppsala ska bidra till att utveckla verksamheten mot uppsatta mål genom att ha en helhetssyn, ha ett gott bemötande, vara delaktig och innovativ. Detta tydliggörs i medarbetarpolicyn. Uppdrag under 2019 till: Samtliga styrelser Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Chefer i Region Uppsala ska utbildas i förändringsledning. Region Uppsala ska bereda platser för praktik och anställningar med särskilt stöd. Regionstyrelsen Region Uppsala ska implementera det reviderade lokala samverkansavtalet. Region Uppsala ska implementera utbildningsstrategin. Region Uppsala ska öka samarbetet med berörda myndigheter i syfte att utveckla arbetet avseende praktik och anställningar med särskilt stöd. Regionstyrelsen ska bevaka att Region Uppsalas beroende av hyrpersonal minskar. Målet är att andelen kostnad för inhyrd personal i förhållande till personalkostnader i egen regi, i hälso- och sjukvården, uppgår till maximalt 2 procent under Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Region Uppsala ska bereda praktikplatser för utlandsutbildade i processen mot svensk legitimation och säkerställa en god introduktion för utlandsutbildad personal. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen ska bevaka att sjukhusens respektive förvaltningen för Nära vård och hälsas beroende av hyrpersonal minskar under året. 26

45 Ledande inom digitalisering och e-hälsa Indikatorer: Antal enheter som är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Antal inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Antal inkomna ärenden via 1177 Vårdguiden. Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e-tjänster: o ärendehantering via 1177 o webbtidbokning o videomöte o stöd och behandling via nätet o ankomstregistrering Region Uppsalas strategiska mål är att vara ledande inom digitalisering och e-hälsa i Sverige. Detta skapar unika möjligheter men också utmaningar då behov och krav behöver omsättas till lättanvända och säkra lösningar. I februari 2017 antog Region Uppsala en strategi för digital utveckling och e-hälsa och ett arbete med att börja omsätta strategi till verklighet tog fart genom att bland annat övergripande uppdrag för digital utveckling och e- hälsa definierades och beslutades. Under ska utvecklingsarbetet intensifieras och strategin ska vara vägledande för det arbetet. Infrastrukturella förutsättningar för ett patientsäkert och effektiv kommunikationsoch informationsutbyte, före, under och efter vård och behandling, där patientens behov står i centrum, ska utvecklas och säkerställas. Digitala alternativ till fysiska vårdbesök ska vara en standard för vården, vilket innebär att där det är möjligt, så som ett komplement till den vård som sker i det fysiska mötet. Digitala alternativ ger en möjlighet för individen/patienten att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och att vara mer delaktig i sin egen vård. Vad gäller styrningen av digitalisering, IT och systemförvaltning ska Region Uppsala ha en tydlig och samordnad organisation som främjar utveckling och förändring. Den ska möjliggöra ett infriande av politiska mål och uppdrag, förenkla kommunikationen mellan Region Uppsala och exempelvis dess medborgare, patienter och resenärer samt förbättra medar betarnas vardag och arbetet med verksamhetsutveckling. Organisationen för digitalisering, IT och systemförvaltning ska vara organiserad och finansierad så att det främjar hållbarhet och långsiktighet inom ramen för uppdraget. Organisationen ska ses över utifrån ovanstående kriterier och förändringarna ska implementeras under Region Uppsala ska ta del av, utvärdera och bidra till innovation och nytänkande. Nya tekniker ska omsättas till nya, smarta lösningar och e-tjänster som skapar nytta för invånare, patienter, brukare, personal och beslutsfattare. Region Uppsala behöver ta en aktiv roll i regionala och nationella initiativ och samarbeten och verka för enhetliga standarder för informationen och teknik i våra IT-system. Olika driftlösningar för IT-system ska optimeras för ett effektivare resursutnyttjande. Nivå på driftlösning ska väljas utifrån informationsinnehåll och i enlighet med verksamhetens behov. Digitala arbetssätt ställer höga krav på säkerhet och säkra lösningar. Den ökade digitaliseringen medför en ökad sårbarhet från digitala attacker i olika former. Region Uppsala behöver ha ett fortsatt fokus på sin förmåga att hantera den hotbild som är en del av det digitala samhället. I maj 2018 ersattes EU:s dataskyddsförordning (GDPR) den tidigare personuppgiftslagen. Lagstiftningens ökade krav vid hantering av personuppgifter påverkar Region Uppsala. Arbetet med utbildnings- och informationsinsatser fortgår liksom arbetet med anpassningar av IT-systemen. 27

46 Digitalisering och e-hälsa en del av hälso- och sjukvården Digitalisering är den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och utvecklingen av e-hälsa är en självklar del av den. Att ta till vara på digitaliseringens möjligheter är en förutsättning för att klara de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Att arbeta mer förebyggande, där individen tar ett större ansvar för sin egen hälsa och där hen blir mer delaktig i sin egen vård är en möjlighet Region Uppsala ska främja. Genom att erbjuda säkra och lättanvända digitala lösningar och e-tjänster kan tillgänglighet förbättras, kontakten med vården underlättas, individens förmåga till egenvård ökas och inflytande och delaktighet förstärkas. E-besök ska vara en självklar möjlighet som alternativ till det fysiska vårdbesöket. För att öka den digitala mognaden inom verksamheterna och stödja förändringsarbete och införande av nya arbetssätt, ska fortsatt stort fokus läggas på kompetensutveckling och införande i syfte att öka användningen av befintliga och nya e-tjänster och digitala lösningar. Uppdrag under 2019 till: Regionstyrelsen En strategi för den framtida informationsmiljön ska utarbetas. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Utvecklingen ska av patientens möjlighet till egenvård i hemmet, med hjälp av digitala hjälpmedel, erbjudas till fler patienter med kronisk sjukdom. Vårdstyrelsen Ett digitalt system som understödjer och förenklar patientens kontakt och kommunikation med vården ska utvecklas och pilottestas för att därefter succesivt kunna breddinföras. Systemet inkluderar automatiserad informationsinhämtning och stöd för triagering, för hänvisning till rätt vårdnivå. Digitalisering och e-hälsa ska möjliggöra och stimulera nya arbetssätt. Med hjälp av smarta digitala lösningar och e-tjänster som underlättar informations- och kommunikationsutbyte i hälso- och sjukvården och omsorgen, kan verksamheter och arbetsprocesser effektiviseras och mervärde genereras för både professionen och individen men också för uppdragsgivare och beslutsfattare. Former för samverkan och samarbetet med länets kommuner behöver fortsätta att utvecklas. Informations- och kommunikationsutbytet ska underlättas där strävan är ett fullt utvecklat integrerat journalsystem som främjar patienten/ brukarens resa genom vården och omsorgen och som innefattar primärvården, specialistsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården. 28

47 Hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Det finns ett behov av att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Region Uppsala ska bidra till invånarnas hälsa och livskvalitet. Både den akuta som den planerade vården ska ges på lika villkor, med god tillgänglighet, korta väntetider och hög patientsäkerhet. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Vården behöver hänga samman och uppfattas som meningsfull ur ett befolknings- och patientperspektiv. Det förutsätter ett förtroendefullt samarbete mellan huvudmännen kring gemensamma målgrupper som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser både från Region Uppsala och länets kommuner. Har en hälso- och sjukvård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Indikatorer: Delaktighet och involvering. Respekt och bemötande. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård Region Uppsala erbjuder, och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande, är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort mått av delaktighet i den egna vårdens utformande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast efter diagnos, få besked om fortsatt behandling och besök, tidplan för fortsatt vård samt råd kring vad hen själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få information om vart hen kan vända sig vid eventuella frågor. Att arbeta personcentrerat innebär att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna och så långt det är möjligt, deras anhöriga. Anhöriga är patientens nätverk, eller de relationer patienten väljer och behöver inte innebära juridiskt släktskap. Personcentrerad vård hjälper människor att identifiera förmåga, utveckla kunskap, kompetens och det självförtroende som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmåga, vilja och behov. Den personcentrerade vården tar också hänsyn till anhörigas resurser, förmågor, viljor och behov för att skapa bästa möjliga förutsättningar för patienten i samråd med anhöriga. Det ger bättre förutsättningar för att få behandlingsutfall och en livskvalitet som är bäst för patienten. Rehabilitering och sjukskrivning är en naturlig del av vård och behandling som inte alltid tillgodoses fullt ut. För att Region Uppsala ska ta tillvara patienternas arbetsförmåga och åstadkomma en kvalitetssäker, effektiv och jämställd rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess är det viktigt med tydlig ledning och styrning samt kontinuerligt stöd. Det förutsät- 29

48 ter att det finns försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och rehabiliteringskoordinatorer där så behövs. Den nuvarande modellen med rehabiliteringskoordinatorer ska under 2019 fortsätta att utvecklas till en permanent funktion inom primärvården. Syftet är att ta tillvara patienternas arbetsförmåga och kvalitetssäkra rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Ett successivt införande av rehabiliteringskoordinatorer på sjukskrivningsintensiva verksamhetsområden vid länets sjukhus fortsätter under Multimodal rehabilitering hjälper patienter med komplex smärtproblematik till ökad livskvalitet och arbetsförmåga genom en kvalitetssäkrad modell, förkortad MMR1. Under 2019 ska modellen utvecklas inom primärvården i Region Uppsala. För att säkerställa att MMR1 erbjuds jämlikt och till rätt patienter ska rutinerna för screening av smärtpatienter på samtliga vårdcentraler förbättras. Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset ska få ett utökat uppdrag i att ta fram och samordna MMR1- programmen tillsammans med primärvårdens behandlare. Statsbidraget En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess upphörde under Region Uppsala avsätter medel inom ovanstående områden under 2019, även vid avsaknad av statsbidrag. Utveckling av en digital rehabiliteringsplan är viktigt för att patienter ska äga sin rehabiliteringsprocess och möjliggöra en obruten rehabiliteringskedja. Regionkontoret ska i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna säkerställa att patientens digitala rehabiliteringsplan är läsbar för patienten och för alla involverade. Speciellt angeläget är det att evidensbaserad rehabilitering ges till patienter som tillhör de stora sjukdomsgrupperna samt till patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa. Den senare gruppen är extra viktig då den utgör merparten av alla sjukskrivna. Hälso- och sjukvården ska ta sitt ansvar i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom ett aktivt samarbete med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets kommuner. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvaliteten på vården och bemötandet som patienterna får. Hälso- och sjukvården ska också präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av var i länet patienten bor. Hälsoläget i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Dock skiljer sig utvecklingen påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Region Uppsala ska därför arbeta för att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas. För en jämlik hälsa är jämlik vård en grundsten. Region Uppsala ska arbeta systematiskt med jämställdhetsintegrering i samtliga verksamheter. Region Uppsala ska i och med detta arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Jämställdhetsintegreringen ska också, där så är möjligt, inbegripa andra faktorer, som etnisk tillhörighet, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, ålder, religion och funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård. Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att öka de närmaste åren och därmed också ojämlikheten 30

49 i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som påverkar om patienterna söker och får bästa möjliga sjukvård är exempelvis det bemötande patienten får samt huruvida patienten är kvinna eller man. Region Uppsala ska systematiskt arbeta för att stärka barnets rätt enligt Barnkonventionen samt för att genomföra av Region Uppsala upprättad handlingsplan. Hälsoundersökning av asylsökande respektive nyanlända är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom dessa grupper. En hälsoundersökning ska göras så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige, dock senast två månader efter ankomst. Asyl- och integrationshälsan Cosmos ansvarar för hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända, och även för personer som vistas i landet utan tillstånd. Centrum för hälsa och integration ansvarar bland annat för utbildning och information samt stöd, i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och tandvården för asylsökande och nyanlända. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor är en del i den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Det innebär både ett hälsofrämjande bemötande och arbetssätt samt sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Primärvårdens förutsättningar för att arbeta mer förbyggande och hälsofrämjande behöver stärkas. Därför räknas ersättningen till vårdcentraler, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar upp 2019 med en högre uppräkningsfaktor än övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet. I satsningen ingår även att det i varje kommun utses en vårdcentral som får ett utökat områdesansvar vilket innebär ett planerings- och samordningsansvar för det lokala strategiska folkhälsoarbetet. Genom medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) vill Region Uppsala förstärka hälso- och sjukvårdens och tandvårdens roll i länets hälsoinriktade arbete. Hälso- och sjukvården och tandvården ska arbeta strukturerat ur både ett styrnings- och ledningsperspektiv, patient-, befolknings- och medarbetarperspektiv. Hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen och en av flera förklaringar är olika levnadsvanor. För att de hälsoinriktade insatserna ska nå grupper i behov krävs ett systematiskt jämlikhetsfokus. Vilka som nås av vårdens insatser och hur insatserna kan anpassas för att motsvara olika gruppers förutsättningar är ett stort utvecklingsområde inom hälso- och sjukvården och tandvården. Det är programrådet för levnadsvanor tillsammans med övriga programråd och förvaltningar som har uppdraget att integrera de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor i hälso- och sjukvårdens kliniska processer. I arbetet ingår att säkerställa en sammanhållen vårdkedja samt ta fram kvalitetsindikatorer för ett systematiskt utvecklingsarbete. Kunskapsunderlaget som beskriver hur levnadsarbetet ska utföras, strukturerat och enhetligt i vår hälso- och sjukvård integreras systematiskt i övriga kliniska processers vårdöversikter. Det är en beskrivning av helheten från screening till effekter av åtgärder och dokumentation av levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. 31

50 Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samverkan med hälsooch sjukvårdsförvaltningarna utveckla arbetet med en sammanhållen plan över patientens samtliga vårdkontakter som en del av arbetet med patientkontrakt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska genomföra åtgärder i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga vårdpersonalen stödjer patienten i hens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska säkerställa fortsatt implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det innebär åtgärder av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska fortsätta arbetet med att utveckla sitt personcentrerade arbetssätt i dialog med patient- och brukarorganisationer. Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av god tillgänglighet Indikatorer: Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag. Andelen patienter som inom primärvården får en medicinsk bedömning inom 3 dagar på vårdcentral. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hen har behov av. God tillgänglighet och kontinuitet är viktiga faktorer för förtroendet för vården. Region Uppsala ska utmärkas av hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och korta väntetider både inom primärvård, specialistvård och tandvård. För att uppnå och bibehålla vårdgarantin krävs fortsatt systematiskt utvecklingsarbete med att korta väntetider genom samverkan såväl inom Region Uppsala samt mellan sjukvårdsregionerna. För att hantera den ökade polikliniseringen och patienternas rörlighet inom vården behöver också samverkan med Region Uppsalas privata vårdgivare stärkas. Primärvården, första linjens vård, är ofta patientens väg in i till vården. Samtidigt växer digitala kommunikationskanaler vilket innebär att vårdcentralerna måste vara flexibla i sin patientkommunikation med förändrade arbetssätt som följd. Under 2019 träder den förstärkta vårdgarantin inom primärvården i kraft. Det innebär att vårdgarantins mätpunkt kring läkarbesök inom sju dagar ersätts med medicinsk bedömning genomförd av legitimerad yrkesgrupp inom tre dagar. Den medicinska bedömningen behöver inte som tidigare vara ett fysiskt besök utan kan ske genom digitala hjälpmedel eller telefoni. Den förstärkta vårdgarantin medför därför förändrade arbetssätt som behöver utvärderas genom fortlöpande analysarbete. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför fortsätta att utvecklas, i syfte att nyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att tillgängligheten förbättras. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där Region Uppsala behöver säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. 32

51 Återbesök följs upp och rapporteras dels genom att mäta antalet patienter som väntar på återbesök inom medicinskt måldatum dels genom att mäta hur många patienter som väntar där måldatumet överskridits. Det är även av vikt att utveckla indikatorer för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan. För denna grupp patienter är personcentrerad vård, patientutbildning och delaktighet särskilt viktigt. I samarbetet med Regionalt cancercentrum ska Region Uppsala fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Vårdförloppen beskriver patientens vårdprocess avseende utredningar och behandlingar som görs från primärvård, specialiserad vård och akutsjukvård. Det standardiserade vårdförloppet ska individuellt planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Insatserna ska minska regionala skillnader, skapa en mer jämlik cancervård och korta väntetiderna. Sammanfattningsvis krävs insatser inom en rad samverkande områden för att skapa en god tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Produktionsstyrningen är viktig i syfte att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid och för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. Nyttjandet av hyrpersonal tar stora resurser, ger sämre kontinuitet och kvalitet varför arbetet med kompetensförsörjningen kommer att vara en viktig fråga under planperioden. En god kompetensförsörjning frigör ekonomiska resurser som i sin tur kan skapa en snabbare tillgång till och en bättre kvalitet inom hälsooch sjukvården. Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska nyttja vårdgarantienhetens tjänster i större utsträckning för att på så sätt korta väntetiden för patienterna. Vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samverkan med Nära vård och hälsa stödja omställningen för att uppfylla den förstärka vårdgarantin inom primärvården. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Indikatorer: Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen. Andelen vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Andelen sjukhusförvärvade trycksår (kategori 2 4). Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Säker hälso- och sjukvård En hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet innebär att vårdskador förhindras genom ett systematiskt riskförebyggande arbete. Region Uppsala arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten och har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. En strategi med tillhörande handlingsplan har tagits fram och målet är att vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhetsarbetet. Ansvar och engagemang för utveckling av patientsäkerhetsarbetet ligger på alla nivåer; region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. En viktig väg framåt är förändrade arbetssätt som stödjer utvecklingen inom hälso- och sjukvården, bland annat genom ett personcentrerat arbetssätt och teamarbete runt patienter. 33

52 Patientsäkerhet har en stark koppling till arbetsmiljön och den rådande kulturen, såsom värderingar, attityder och beteenden inom verksamheterna. Patientsäkerhetsarbetet bör därför integreras med arbetsmiljöarbetet. Genom ett målmedvetet arbete för att skapa en gynnsam patientsäkerhetskultur läggs grunden till en hög patientsäkerhet. I Region Uppsalas strategi och handlingsplan för patientsäkerhet framgår vårdgivarens ansvar för att bedriva ett systematiskt förebyggande arbete. Det innebär att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador samt utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. För att minimera antalet vårdskador i samtliga vårdprocesser kommer genomförande av handlingsplan samt uppföljning och analys av uppnådda resultat vara i fokus under planperioden. Fortsatta åtgärder behövs för att minska antalet utlokaliserade patienter, eftersom risken för vårdskador ökar betydligt när en patient vårdas på annan enhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Andra styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner och Stramas 10-punktsprogram som syftar till att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Utöver följsamhet till ovanstående dokument krävs ett effektivt vårdhygienarbete samt ökad användning av Infektions verktyget (IV) inom slutenvården. Användning av IV innebär att berörda enheter tar ut egna rapporter, analyserar resultat, validerar egna data, sätter mål och vidtar åtgärder samt följer upp resultat. För att säkerställa en läkemedelsanvändning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel, exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning och vid läkarbesök i öppenvård. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär att patienterna har en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. Särskilt viktigt är att förebygga och rätta till läkemedelsfel framförallt vid vårdens övergångar, att optimera läkemedelsbehandlingen samt se till att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning. Uppdrag under 2019 för: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Alla berörda verksamheter ska vidta förebyggande åtgärder i enlighet med Region Uppsalas strategi för patientsäkerhet, med syfte att minska antalet undvikbara vårdskador. Uppdrag för sjukhusstyrelsen Alla berörda ska verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner, med särskilt fokus på ökad användning av Infektionsverktyget. Ger effektiv och nära vård Indikatorer: Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Effektiv hälso- och sjukvård Uppsala är ett expansivt län med hög befolkningstillväxt. Antalet äldre kommer att öka dramatiskt samtidigt som kraven ökar. Den medicintekniska utvecklingen kräver finansiering. Den ojämlika hälsan är ytterligare en utmaning. Pressen på de offentligt finansierade välfärdssystemen kommer således öka, samtidigt som möjligheterna till resursförstärkning är begränsade. Som en följd kommer trycket på effektivisering att öka under de närmaste åren. Region Uppsala behöver därför få till stånd en långsiktig förändring så att bättre förutsättningar ges för att kunna ge en effektiv och sammanlänkande vård i framtiden. Mot denna bakgrund beslutade regionstyrelsen i april 2018 om en målbild och strategi för Effektiv och nära vård år

53 Utredningen konstaterade att dagens vårdssystem är fragmentiserat och att vården i högre utsträckning behöver utgå från behovet i befolkningen och fokusera på att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa hos invånarna i Region Uppsala. Den framtida hälso- och sjukvården i länet behöver utgå från en struktur där samtliga delar bidrar till helheten. För att kunna skapa ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem i framtiden som är nära invånarna krävs samordning och samarbete på alla nivåer i systemet. En omställning till en effektiv och nära vård 2030 handlar om att en del vård behöver koncentreras, medan andra vårdinsatser behöver förflyttas från byggnaden sjukhuset och ut i andra vårdformer. Närhet kan omfatta geografisk närhet, men kan också handla om relationell närhet och att vården är mer tillgänglig. I begreppet nära ingår även kontinuitet och att utforma vården tillsammans med patienten. Omställningen ska genomföras i nära samverkan med länets kommuner. Arbetet med att skapa hälsa innebär inte enbart att diagnostisera och behandla sjukdom, utan även om att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. En konsekvens av detta är att det förebyggande hälsouppdraget i samverkan med lokalsamhällets aktörer markeras tydligare i primärvårdsuppdraget. För att kunna uppnå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård behövs ett antal strategier som talar om hur vägen bör se ut för att kunna utveckla hälso- och sjukvårdssystemet i Region Uppsala mot den gemensamma målbilden. Strategierna handlar om att driva kvalitetsutveckling, påverka utbildning och utveckla kompetens, anpassa och stärka forskningen, utveckla ledning och styrning, stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur samt om att förnya vårdstrukturen. Vad som skapar värde i termer av effektivitet och närhet är därför viktigt att beakta ur både invånarens/patientens och verksamhetens perspektiv. Individen/patienten behöver information om vilka digitala möjligheter som erbjuds för att kunna vara delaktig och ta ett större ansvar för sin egen hälsa och vård. Inom ramen för en nära vård behöver primärvården stärkas som bas och öppenvården vara förstahandsvalet. Med en ökad resurstilldelning kan primärvården ta ett större ansvar för att åstadkomma en effektiv och nära vård. Uppdraget för primärvården som första linjens vård behöver utvecklas. I framtiden behöver primärvården även fortsättningsvis vara basen i den nära vården med ett brett och utvecklat hälsouppdrag där fokus ligger på ett helhetsansvar för individen och fokus på hälsa och inte enbart på att bota sjukdom. Uppdrag under 2019 för: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska tillsammans med vårdförvaltningarna utveckla och fördjupa samverkan utifrån mål och inriktning i länets strategi för närvårdssamverkan och utifrån En effektiv och nära vård Regionstyrelsen, fastighets- och servicenämnden, trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samarbete med berörda förvaltningar påbörja arbetet med att ställa om till en nära och effektiv vård som ett led i arbetet med att prioritera resurser till förmån för nära vård och primärvård. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Indikatorer: Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård. Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral. Andelen barn och unga som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar. 35

54 Idag är psykisk hälsa den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden. Ett av tio barn mellan 10 och 18 år har upplevt psykisk ohälsa och nästan dubbelt så många har upplevt psykosomatiska besvär. Det är också den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden inom OECD. I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året enligt OECD. Att synliggöra och stärka psykiatrin är av stor vikt. Antalet personer, i alla åldrar, som söker stöd från psykiatrin har ökat markant under senare år. Ökningen är märkbar inom alla Region Uppsalas verksamheter, på primärsåsom specialistnivå. Den 1 januari 2019 breddas vårdgarantin till att inkludera insatser av psykolog och kurator på primärvårdsnivå, till att patienten ska få en medicinsk bedömning inom tre dagar. För att barn- och ungdomspsykiatrin ska leva upp till den nationella målsättningen (30+30) dagar för barn och unga behövs ett fortsatt systematiskt och förstärkt utvecklingsarbetet såväl inom Region Uppsala som i samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Det ska vara lätt att hitta till vården och barn och unga ska erhålla vård på rätt nivå. En möjlighet kan vara En väg in, som kan ge information och råd för barn och unga med psykisk ohälsa, men även genomföra en kvalificerad bedömning. Många barn och unga upplever idag stress och nedstämdhet. Det är viktigt att de får ett tidigt stöd för att inte senare i livet utveckla en svårare psykisk ohälsa. Det finns behov av att utveckla verksamheter där barn och unga erbjuds ett samordnat stöd både för somatisk och psykiatrisk problematik och där det finns ett samarbete mellan primär- och specialistvården, när det finns behov av det. En sådan verksamhet bör även ha en väl fungerande samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Den 1 januari 2019 börjar den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård även att gälla för psykiatrin. Den nya lagen innebär omfattande förändringar för både Region Uppsala och länets kommuner. Inom Region Uppsala är det av stor vikt att det finns en sammanhållen kedja mellan psykiatrins öppenvård och slutenvård. Psykiatrin behöver också stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. När det gäller psykisk hälsa, missbruk och beroende, inklusive spelberoende, är det viktigt att arbeta både förebyggande och att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Samordning och utveckling av missbruks- och beroendevård sker i samverkan med länets kommuner, polisen och länsstyrelsen. Region Uppsala ska i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla insatser kring barn och unga med en psykisk ohälsa och missbruksproblem. För att möta den ökande sökandegraden till primär- och specialistvården och kraven på förnyelse behöver verksamheterna inkludera nya arbetssätt, inklusive användning av e-hälsa och digitala verktyg. Hälsa är en förutsättning för en framgångsrik etablerings- och integrationsprocess för asylsökande och nyanlända. Förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom är högre bland asylsökande jämfört med övriga befolkningen. Mottagningen Cosmos utvecklar sitt mottagande gällande psykisk ohälsa. Region Uppsala stödjer Röda korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade flyktingar. Uppdrag under 2019 för: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska säkerställa vårdkedjorna mellan Region Uppsalas verksamheter gällande patienter med psykisk sjukdom och psykisk ohälsa. Regionkontoret ska i samarbete med berörda förvaltningar, och i samverkan med länets kommuner, förstärka tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Regionkontoret ska i samarbete med berörda förvaltningar vidta åtgärder för att förbättra det suicidpreventiva arbetet. 36

55 Är ledande inom kunskapsstyrd vård Indikatorer: Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre. God strokesjukvård tid från ankomst till sjukhus, till start av trombolysbehandling vid stroke. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Hälso- och sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö, vilken har stor betydelse inte minst för ledning och styrning. I en kunskapsstyrd vård är utgångspunkten att bästa möjliga kunskap finns tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det innebär också att resultatet för patienten följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå. På så sätt pågår ett ständigt förbättringsarbete och ny kunskap kan snabbt omsättas vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt lärande. Sveriges landsting och regioner har antagit en gemensam vision för kunskapsstyrning som sätter resultaten för patienterna i fokus; Vår framgång räknas i liv och hälsa. Region Uppsala är en aktiv part i arbetet som görs nationellt och sjukvårdsregionalt inom kunskapsstyrningsområdet genom den nationella programområdesstrukturen. Samverkan sker i första hand kring kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. Stöd för utveckling och stöd för ledarskapet ges framförallt lokalt. Region Uppsala ska vara bland de ledande i utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård kräver att strategiska regionövergripande frågor hålls samman. Det är angeläget att förvaltningarna bidrar med kompetens inom den nationella och sjukvårdsregionala strukturen. Det är viktigt att i samverkan med övriga regioner och landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Det görs bland annat genom att sjukvårdsregionen tar ansvar för delar av det nationellt gemensamma arbetet. Samarbetet med nivåstrukturering inom sjukvårdsregionen ska fortsätta. Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Region Uppsala ska i nationell och sjukvårdsregional samverkan fortsätta att utveckla den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning och spegla den lokala strukturen i detta arbete. Förvaltningarna ska stärka kompetensen inom området palliativ vård för att säkra en god vård för patienter och närstående vid vård i livets slutskede. Vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samarbete med förvaltningen Nära vård och hälsa utveckla ett systematiskt förbättringsarbete med stöd av nationellt kliniskt kunskapsstöd och Primärvårdskvalitet. 37

56 Forskning, utveckling, utbildning och innovation Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, länets kommuner, Uppsalas två universitet och näringslivet Indikatorer: Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking. Region Uppsala ska förmedla och förstärka kopplingen mellan akademi och näringsliv. Det sker genom att man hittar vägar för att omsätta den forskning (inte medicinsk forskning) och innovation som sker inom akademin till konkreta möjligheter för näringslivet. Genom forsknings- och innovationssamarbeten med internationella partners stärker Region Uppsala kunskapsgenereringen och regionens internationella lyskraft. Innovation Akademiska ska vara navet inom Region Uppsala när det gäller innovationsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet. Innovation Akademiska stödjer vidare implementeringen av Region Uppsalas innovationsstrategi för hälso- och sjukvården i verksamheterna. Region Uppsala står bakom det positionspapper Sveriges kommuner och landsting (SKL) antagit gällande klinisk forskning. I dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande från landsting och regioner inom patientnära forskning och utveckling. Denna höjning av ambitionsnivån när det gäller klinisk forskning stämmer väl överens med Region Uppsalas forskningsstrategi. Med utgångspunkt i utvärderingen av den kliniska forskningens kvalitet och universitetssjukvården ska Region Uppsala kontinuerligt förändra och förbättra universitetssjukvården. Samtidigt ska möjligheterna att bedriva klinisk forskning även i den nära vården tas tillvara, i samband med regionens fokus på en omställning mot en effektiv och nära vård. Den pågående satsningen på Akademiskt primärvårdcentrum och Akademiska vårdcentraler är viktig för att förverkliga effektiv och nära vård. Det är väsentligt att kontinuerligt följa upp och säkerställa att tillräckliga resurser finns i dessa strukturer för att de effektivt ska kunna stödja utvecklingen av forskning, utveckling, innovation och utbildning inom det framväxande systemet för nära vård. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Bland annat ska Centrum för medicinteknik, Medtech Science and Innovation fortsätta att utvecklas. Genom forskning inom områden av stor betydelse för den högspecialiserade vården, ska centret bli navet för den medicintekniska forskningen där Region Uppsala är aktivt involverad. Avsikten är att via detta centrum även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. Under 2019 är forskningsverksamheten igång med flera projekt. I egenskap av vårdgivare tillfrågas Region Uppsala ofta om intresse finns för att delta i EU-projekt. Även interna projekt kan vara lämpliga att utveckla inom ramen för denna typ av verksamhet. Avsikten är att under 2019 fortsätta arbetet med att bygga upp och bredda EU-kompetensen inom Region Uppsala. EUkompetensen bidrar till en mer aktiv roll för Region Uppsala inom EIT Hälsa, som kan vara av nytta för invånarna inom områden som ett hälsosammare liv, aktivt åldrande och förbättringar i hälso- och sjukvården. 38

57 Ett betydande problem med ordnat införande av nya metoder och teknik inom hälso- och sjukvården är att nuvarande system för utvärderingar ofta tar alltför lång tid. Under de närmaste åren kommer ett mer organiserat samarbete att byggas upp med Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro (CAMTÖ) samt andra enheter inom Health Technology Assessment (HTA) för att bland annat bidra till snabbare processer för utvärdering. Utbildning utgör en central del av Region Uppsalas uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för klinisk utbildning för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser ska hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet och andra utbildande organisationer. Under senare år har den kliniska utbildningen av studenter speciellt inom sjuksköterskeprogrammen haft många utmaningar. Reduktion av antalet vårdplatser och brist på medarbetare med längre erfarenhet har inneburit försämrade förutsättningar för den kliniska utbildningen inom Akademiska sjukhuset men även inom andra förvaltningar. Ökat antal studenter har dessutom skapat en efterfrågan som varit svår att möta. Nya pedagogiska former samt öppnande av Kliniska utbildningsavdelning (KUA) i både Uppsala och Tierp ska ge bättre förutsättningar för att kunna erbjuda klinisk utbildning av hög kvalitet till samtliga berörda studenter. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt att erbjuda platser för AT-läkare, därefter STläkare, för att klara förväntat behov av specialister. Med start 2018 har satsningar genomförts för att öka antalet AT-tjänster från 30 till 40, samt för att stärka kapaciteten för utbildning av specialister i allmänmedicin. Stort fokus läggs nu på att nödvändiga förutsättningar finns för genomförande av AT- och STutbildningarna. När det gäller AT-utbildningen handlar det om att identifierade kvalitetsförbättringar genomförs enligt plan. Målet är att få bättre placering i SYLF:s AT-ranking. När det gäller ST-utbildningen i allmänmedicin fortsätter satsningen under För att satsningen ska lyckas krävs att samtliga verksamheter, oberoende av driftsform, aktivt bidrar till de kliniska placeringarna så att ST-läkarna får tillgång till lämpliga patienter och handledarresurser. För samtliga utbildningsbehov är utbildningsstrategin vägledande. Strategin säkerställer högkvalitativ, kostnadseffektiv utbildning på rätt nivå, oavsett om det gäller verksamhetsförlagd utbildning, AT/ST-utbildningar eller fortbildning av Region Uppsalas medarbetare. Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Åtgärder ska genomföras för att underlätta tillgången till nödvändiga kliniska placeringar för ST-läkare inom hälso- och sjukvårdens bristspecialiteter. Samtliga verksamheter, oberoende av driftsform, ska aktivt bidra till de kliniska placeringarna. Region Uppsala ska säkerställas att specialistsjukvården och primärvården har nödvändiga resurser att stödja förstärkningen av klinisk forskning utanför den sjukhusbaserade vården. 39

58 Hållbar regional tillväxt och utveckling Region Uppsalas uppdrag som regionalt utvecklingsansvarig aktör regleras av lag (2010:63) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. I denna förordning finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Med regionalt utvecklingsarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa utifrån befolkningens behov Indikatorer: Andelen utan ny karies i olika åldrar. Antal gemensamma hälsofrämjande projekt med kommunerna. Andel av befolkningen som uppfattar att vården ges på lika villkor. En bra start i livet Region Uppsala arbetar för att ge alla barn och unga en bra start i livet. Inkluderande mötesplatser, en skola av hög kvalitet och möjligheter till livslångt lärande, är avgörande inför framtiden och förutsättningar till egen försörjning. Högst prioritet är att minska avhoppen från gymnasieskolan, vilket fordrar samordnade insatser från tidig ålder. Säkra kompetensbehovet Region Uppsala ska verka för att säkra arbetsmarknadens framtida kompetensförsörjning genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv. Region Uppsala ska organisera och fastställa målsättningar för re-gionalt kompetensförsörjningsarbete i samverkan med bland annat kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter samt övriga berörda myndigheter i länet utifrån den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Region Uppsala ska även tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och på lång sikt, bland annat genom insatser för en bättre matchning av kompetens och arbetskraft, i Stockholm- Mälarregionen. God och jämlik hälsa Folkhälsan i Sverige är generellt god, men klyftorna mellan olika befolkningsgrupper och delar av områden i landet ökar. Samma utveckling ses i Uppsala län, med ökande klyftor mellan bostadsområden, kommuner och befolkningsgrupper. Hälsan påverkas av olika faktorer på olika nivåer. Det kan handla om allt från individuella faktorer till faktorer på samhällsnivå. För att mäta hälsoläget hos befolkningen i länet och skapa ett underlag för prioriteringar genomför Region Uppsala regelbundna undersökningar. Som en ytterligare del i arbetet för en god och jämlik hälsa ska Region Uppsala under 2019 etablera en regional plattform för bred samverkan där tydliga prioriteringar med ett långsiktigt fokus skapar förutsättningar för att nå en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Arbetet ska ske i samverkan med länets kommuner. En inkluderande och växande arbetsmarknad En hög sysselsättning är avgörande för länets utveckling och för dess invånare. Utbildning och arbete ökar delaktigheten och stärker ekonomin, samtidigt som det finns tydlig koppling mellan hälsa och arbete. Den starka arbetsmarknaden i länet och framväxten av nya jobb behöver komma alla till del. De traditionella könsmönstren kring utbildningsval och rekrytering ska brytas. Genom en inkluderande och växande arbetsmarknad, med goda arbetsmiljöer och trygga anställningar, ges utrymme för fler att bidra med sin kompetens efter egen förmåga och förutsättningar. I närtid behöver insatser koncentreras till stöd för nyanlända att snabbt komma i utbildning och arbete. 40

59 Jämställd regional utveckling Integreringen av jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv är en bra drivkraft för regionens olika aktörer som arbetar inom tillväxtuppdraget. Region Uppsala måste dock fortsätta utveckla processerna genom att koordinera utbildningar och dialoger inom området som leder till att fler får ny kunskap och förståelse för jämställdhet med ett intersektionellt perspektiv. Uppdrag under 2019 till: Regionstyrelsen Regionkontoret ska fortsätta utveckla en regional plattform för bred samverkan för att nå en god och jämlik hälsa med tydliga prioriteringar, långsiktiga mål och förslag till uppdrag. Regionkontoret ska fortsätta att utveckla ett webbaserat uppföljningssystem för god och jämlik hälsa och stödja kommunvisa analyser. Regionkontoret ska tillsammans med Tierps kommun och Uppsala Universitet starta en långsiktig satsning på barn och ungdomars hälsa genom att utveckla en metod baserat på ECHO-zon för fortsatt spridning i regionen. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven samhälls- och näringslivsutveckling Indikatorer: Antal företag som har fått stöd att starta. Antal företag som har fått stöd att växa. Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader utanför Sverige. Globalt attraktivt innovationsområde Region Uppsala har ett strategiskt ansvar att utveckla och stödja det regionala tillväxtarbetet till nytta för länets attraktionskraft och företagens konkurrenskraft. Region Uppsala ska tillsammans med länets kommuner och innovationssystemets aktörer bidra till att Uppsala län utvecklas till ett globalt attraktivt innovationsområde som lockar till sig investeringar, talanger och nya företag. Region Uppsala stödjer innovationsstödssystemets aktörer, bland annat Almi Företagspartner Uppsala AB, Uppsala Innovation Centre, Uppsala BIO, STUNS, Drivhuset, Coompanion, STUNS Energi och Connect Uppsala genom regionala utvecklingsanslag. För att främja länets utveckling i en hållbar riktning är omvärldsbevakning och internationell samverkan viktigt. Region Uppsala deltar i ett flertal europeiska och internationella nätverk och forum. Region Uppsala ska utifrån en handlingsplan för internationell lyskraft förstärka det internationella arbetet i syfte att säkerställa att dess mervärden knyts närmare Region Uppsalas olika verksamheter. Region Uppsala ska under 2019 bidra till ett livskraftigt näringsliv. Insatserna ska fokusera på befintliga företag som vill växa, etablering av nya företag samt företag som vill nå nya marknader. Utgångspunkt för statliga medel Den regionala utvecklingsstrategin, nationella miljökvalitetsmål, EU:s strukturfondsprogram samt Agenda 2030 ska vara utgångspunkt vid urvalet av insatser när Region Uppsala fattar beslut om statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Smart specialisering Smart specialisering är ett begrepp som initierades av EU-kommissionen. Det kan beskrivas som ett arbetssätt för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Ett område kan se ut på många olika sätt, till exempel en viss teknologi eller en del av en sektor. Kraftsamlingen förutsätter bland annat en nära samverkan mellan olika aktörer inom en region och mellan olika nivåer i samhället, inte minst mellan den regionala och nationella nivån. 41

60 Framtagandet av en regional strategi för smart specialisering var ett förhandskrav för behörighet till struktur och investeringsfonderna under programperioden och kommer med stor sannolikhet att vara det även i nästa programperiod. Länets utveckling Region Uppsala ska följa utvecklingen i länet och analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet. Arbetet med analyser, uppföljning och utvärdering ska ske löpande, systematiskt och långsiktigt. Uppföljningen och utvärderingen ska göras utifrån ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Statistik ska redovisas med kön som övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Life science Life science är tvärvetenskaplig verksamhet som ska leda till kunskap som ger förutsättningar att förbättra liv och hälsa. Detta ger i sin tur möjligheter till lösningar på de utmaningar som välfärdsområdet hälso- och sjukvård står inför. Region Uppsala tar en proaktiv roll inom life science i syfte att öka implementeringen av olika verktyg, processer och arbetssätt för att klara av framtida ökade behov och kostnader. Det finns en mångfald av pågående processer, exempelvis e-hälsa/e-tjänster, kliniska studier och Innovation Akademiska. Region Uppsala ska även stödja branschen life science och de kluster som driver och utvecklar strukturer, ett exempel är Region Uppsalas fortsatta arbete att utveckla en fungerande innovationsmiljö kring testbädden i Testa Center i samverkan med näringslivet, exempelvis GE Healthcare. Energisektorn Länet står inför en stor utmaning i att nå uppsatta nationella och regionala mål för en ren miljö och minskade utsläpp av växthusgaser. Ökad rörlighet, innovativa nya drivmedel, behovet av kretsloppsanpassade effektiva energisystem, ökade konsumtionstal, allt gör morgondagens miljöutmaning till en komplex fråga. Mycket görs redan i länet men för att nå de uppsatta målen krävs ett förstärkt regionalt koordineringsarbete och ett ökat gemensamt lärande. Länets näringsliv behöver ställa om till en energi- och resurseffektiv drift för att säkerställa sin konkurrenskraft på sikt. Energisektorn och green tech-branschen behöver stödjas i utvecklingen av nya system och lösningar för att möta upp efterfrågan på gröna produkter och tjänster. Gröna näringar Den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelskedjan har goda möjligheter att bidra till samhället genom sysselsättning, hållbar tillväxt och kollektiva nyttigheter. Det finns en samlad och långsiktig nationell strategi för livsmedelskedjan och strategin anger förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja mot slutåret Region Uppsala, Länsstyrelsen i Uppsala län, Sveriges lantbruksuniversitet och LRF Mälardalen mobiliserar gemensamt aktörer i länet och genomföra en regional handlingsplan. Hållbar besöksnäring För att utveckla en stark och hållbar besöksnäring krävs konkreta insatser inom produkt-, affärs- och kompetensutveckling. En framgångsfaktor är samverkan både inom länet och strategiska samarbeten utanför länets gränser. I och med närheten till Stockholm och Arlanda, finns potential att locka internationella besökare, där Uppsala stad bör ses som en viktig dragkraft för övriga länet. Region Uppsala ska bidra till att skapa förutsättningar för en växande besöksnäring, som ska stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft, samt främja produkt- och affärsutveckling på ett hållbart sätt. Hållbarhetsperspektivet är en framgångsfaktor där Region Uppsala, utifrån befintlig kunskap ska integrera ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer i all produkt- och destinationsutveckling. Region Uppsala ansvarar för samordning av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring, samt för att vara drivande i utvecklingsfrågor. Som resultat av utredningen Sveriges besöksnäring, väntas regeringen föreslå att riksdagen fattar beslut om ett nytt övergripande politiskt mål för hållbar turism och växande besöksnäring. Utredningen föreslår att regeringen utvecklar, antar och genomför en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. Utredningen föreslår även att utvecklingen av denna strategi sker i samverkan med 42

61 besöksnäringen, statliga myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhället. Tillgång till bredband Region Uppsala ska på statens uppdrag stödja utbyggnaden av bredband för att möta näringslivet och människornas behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster av hög kvalitet. Före 2020 ska minst 90 procent av arbetsställen och hushåll ha tillgång till bredband på minst 100 mbit/sek. Styrande för utbyggnaden är människors behov av bredband och digitala tjänster oavsett var i länet de bor eller verkar. För att nå dessa mål behöver Region Uppsala samverka med marknadsaktörerna, staten, kommunerna, och lokalt med utvecklingsgrupper, byalag och liknande. Uppdrag under 2019 till: Regionstyrelsen Region Uppsala ska konkretisera och kommunicera de områden för Uppsala län där det finns störst potential inom innovation och tillväxt genom smart specialisering. Region Uppsala ska öka den regionala samverkan för att attrahera och välkomna ny kompetens till Uppsala län. Region Uppsala ska fortsatt stödja utbyggnaden av bredband, i hela länet. Under 2019 inleds arbetet med att ta fram en ny/uppdaterad länsstrategi för besöksnäringen. Strategiarbetet ska baseras på kommande nationell strategi för besöksnäringen. Har en biologiskt rik natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Indikatorer: Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv. Uppmärkta leder och naturstigar. Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla. Naturskoleverksamhet i länets kommuner. Naturen bidrar på ett positivt sätt till människors psykiska och fysiska hälsa, trivsel och välbefinnande. Tillgång till rekreation och naturområden är en viktig förutsättning för att kunna vistas i naturen. Upplandsstiftelsen har ett regionalt ansvar för att främja naturvård och friluftsliv. Ansvaret inbegriper även att verka för att naturen ska vara tillgänglig för alla och fungera som mötesplats och arena för fysisk aktivitet och social gemenskap. Upplandsstiftelsen har ett utvidgat folkhälsouppdrag att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning Folkhälsa i natur för alla (FINA). Att som barn få uppleva positiva möten med naturen bidrar till ett ökat intresse för naturupplevelser som vuxen. Finns det en fungerande naturskoleverksamhet i alla länets kommuner ger det barn möjligheter till naturkontakt genom skola och förskola. En infrastruktur av besöksmål i naturen, vandrings- och kanotleder skapar förutsättningar för allmänhetens friluftsliv. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för hållbara ekosystem, vilka i sin tur levererar nödvändiga ekosystemtjänster. För att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet behövs långsiktigt fredande av biologiskt rika naturområden. Vidare är behoven av insatser stora för att trygga länets hotade växter och djur. Skogs- och kulturlandskapet hyser många hotade arter. I länets sjöar och vattendrag är det stora problem med övergödning och igenväxning vilket är en utveckling som behöver bromsas. Även kustmiljöerna är utsatta för flera hot. Upplandsstiftelsen arbetar tillsammans med övriga aktörer i länet för att genomföra förbättringar inom ovanstående områden. 43

62 Uppdrag under 2019 till: Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Upplandsstiftelsen har under haft ett utvidgat folkhälsouppdrag i vilket stiftelsen utvecklat modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning. Under 2019 omsätts projektet i en länsövergripande modell. Upplandsstiftelsen ska under 2019 att arbeta för att skydda och öka den biologiska mångfalden i marina kustområden i samverkan med Världsnaturfonden (WWF) och Birdlife Sverige. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett klimatneutralt, trafiksäkert och tillgängligt transportsystem som leder till ökat bostadsbyggande och bättre folkhälsa i länets samtliga kommuner Indikatorer: Investerade medel i transportinfrastruktur utifrån Länstransportplan för Uppsala län. Samverkan mellan infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsbyggande Behovet av en integrerad infrastruktur-, kollektivtrafik- och bebyggelseplanering är i starkt fokus. En förutsättning för att integrering ska ske är samarbete och samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner, som har ansvaret för den fysiska planeringen. Gemensamma planeringsförutsättningar och planeringsunderlag bidrar till att få en starkare koppling mellan planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelse. Beslut om fyrspår och utveckling av området mellan Uppsala resecentrum och Knivsta med ytterligare cirka bostäder för nära fler invånare ger möjlighet att skapa ett nytt samhälle, baserat på hållbara principer och innovativa lösningar som möter invånarnas och näringslivets behov. Region Uppsala har här ett viktigt ansvar både i tidig strategisk planering och i utbyggnaden av viktig samhällsservice, i samverkan med kommunerna. I egenskap av regionalt utvecklingsansvarig aktör åtar sig Region Uppsala ett brett samhällsutvecklande uppdrag. Erfarenheter, arbetssätt och resultat från arbetet i länets södra delar ska ligga till grund för utvecklingen av andra delar av länet. Region Uppsala ska under 2019 vidareutveckla och stärka regional fysisk planering där infrastruktur, bostadsförsörjning och kollektivtrafik samverkar. Ökad rörlighet på bostadsmarknaden Befolkningen ökar i länets kommuner och läget på bostadsmarknaden är totalt sett mycket ansträngt. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden, och tillgodose olika gruppers behov i livets alla skeden, behöver det byggas i olika storlekar och med blandade upplåtelseformer. En stor och viktig utmaning i närtid är att öka utbudet av hyresrätter. Detta är särskilt viktigt för att unga vuxna, nyanlända och lågoch medelinkomsttagare ska komma in på bostadsmarknaden. Tillgången till bostäder har även betydelse för att klara rekryteringen av internationell kompetens till företag och forskning. Kommundialoger och samverkansstrukturer Bra verksamhetslokaler, bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planering för bostadsbeståndet och bostadsförsörjningen är viktiga delar i kommunens strategiska arbete. Samtidigt är utvecklingen av goda boendemiljöer också beroende av en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik. En väl utvecklad samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala har en viktig roll i detta arbete, bland annat genom återkommande kommundialoger och upprättade samverkansstrukturer. 44

63 Länsplan för regional transportinfrastruktur Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanen tas fram på uppdrag av regeringen. Den konkretiserar hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet för att nå vision och mål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Genom beslutet om byggandet av fyra spår på Ostkustbanan längs hela sträckan Stockholm- Uppsala till 2033 skapas förutsättningar för byggande av minst fler bostäder i anslutning till nya stationer i Södra Uppsala och Knivsta kommuner. Ett särskilt projekt mellan Region Uppsala och Uppsala kommun pågår för utredning, planering och projektering av en kapacitetsstark spårvagnstrafik som del i fyrspåravtalet med staten. En utbyggnad av Arosstråket, järnväg för sträckan Enköping-Uppsala kommer att bidra till att utveckla en flerkärnig Stockholm- Mälarregion och ökar tillgängligheten mellan viktiga städer och till Arlanda flygplats. Region Uppsala ska verka för en storregional uppbackning av Arosstråket inom ramen för En bättre sits. Utvecklingen av tågtrafiken på Dalabanan hämmas av banans kapacitet och standard, exempelvis har banan enkelspår. Den gemensamma målbilden som tagits fram av de intressenter som verkar i stråket ska utgöra fokus för kommande planering. Region Uppsala ska, i samarbete med intressenterna, fortsätta att arbeta för en utveckling av Dalabanan. Regional cykelstrategi Under 2019 fortsätter utbyggnaden av gångoch cykelvägar utifrån den nya regionala cykelstrategin för Uppsala län. I strategin synliggörs vilka strategiska satsningar och insatser som krävs för att stärka Uppsala län som en cykelregion. Insatserna syftar till att främja cykelkulturen och ska leda till att Region Uppsala blir en plats där cykeln är det naturliga färdmedlet för såväl kortare resor som för resor där cykel och kollektivtrafik kombineras. Uppdrag under 2019 till: Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska planera för att fyra spår Uppsala-Arlanda-Stockholm och en kapacitetsstark kollektivtrafik, Ultunalänken, ska kunna färdigställas senast Region Uppsala ska fortsätta att verka för en utbyggnad av järnväg längs Arosstråket (Uppsala-Enköping). Region Uppsala ska fortsätta att arbeta för en utveckling av Dalabanan. 45

64 Kollektivtrafik Region Uppsala är regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för utveckling av länets regionala kollektivtrafik. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Uppsala fastställa ett trafikförsörjningsprogram. I detta program redovisas behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen. Då kollektivtrafik är ett viktigt verktyg för regional utveckling behöver trafikförsörjningsprogrammet vara nära kopplat till den regionala utvecklingsstrategin. De övergripande mål och strategier som redovisas i trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkten för all verksamhet inom Region Uppsala som rör den allmänna kollektivtrafiken. Innehållet i trafikförsörjningsprogrammet påverkar även delar av länstransportplanen. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Indikatorer: Resande totalt antal resor. Resande antal resor/invånare. Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet. Ökat hållbart resande Kollektivtrafiken är ett instrument för att uppnå en positiv samhällsutveckling och är därför ett viktigt verktyg i såväl stadsplanering som övrigt tillväxtarbete. En växande region leder till ett ökat resande i kollektivtrafiken men för att öka kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet krävs ett aktivt arbete med att utveckla och förbättra kollektivtrafiken och att påverka medborgarna att välja kollektivtrafiken för sitt resande. Resandeutvecklingen inom länets trafik har varit positiv de senaste åren, men det finns potential för att ännu fler resor i länet skulle kunna göras med buss och tåg. Arbetet med att påverka människor att ändra sina resvanor behöver intensifieras under de kommande åren för att kunna leva upp till de strategiska fördubblingsmålen. Region Uppsala kommer att fortsätta arbetet med årliga testresenärsaktiviteter men planerar också större informationskampanjer, resvaneundersökningar tillsammans med företag och kommuner, samt samverkansprojekt vid etablering av nya bostadsområden. Samverkan med andra aktörer, till exempel byggexploatörer och kommuner, blir allt viktigare för att få tjänster i reskedjan att samverka och därmed förenkla människors vardag. Uppdrag under 2019 till: Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska påbörja utredningen av en mobilitetstjänst, exempelvis lånecyklar vid stationerna, tillsammans med Uppsala kommun och andra berörda aktörer. 46

65 Har en kollektivtrafik som är ett naturligt val för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Indikatorer: Kundnöjdhet nöjdhet bland allmänheten. Kundnöjdhet nöjdhet bland resenärer. Kundnöjdhet nöjdhet med senaste resan. Upplevd trygghet allmänheten. Upplevd trygghet resenären. Varumärke/image: Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med UL? Trafikutveckling Tåg Resandeutvecklingen för Upptåget har varit kraftig under de senaste åren. Under planperioden kommer Upptågstrafiken att utvecklas, främst genom att nya fordon kommer att tas i drift. Genom en ny fordonsplattform skapas förutsättningar för såväl högre kapacitet som mer stabil drift i hela systemet. Ett program har etablerats med målet att utveckla det hållbara resandet på sträckan Uppsala Gävle. I arbetet ingår även att utveckla kundmiljöerna vid stationerna. Under planperioden ska pendeltågstrafiken utvecklas så långt det är möjligt för att möta den resandeökning som framför allt finns på sträckan Arlanda Uppsala. I Mälab-samarbetet arbetar länen runt Mälaren med gemensamma lösningar för tågtrafiken i området. Det handlar dels om att ta fram en gemensam trafikplan för hela den storregionala tågtrafiken i Mälardalen för perioden efter 2022 men också för att under perioden fram till dess utforma och säkerställa trafiken mellan Uppsala Knivsta Märsta Stockholm samt mellan Enköping Bålsta Stockholm. Under 2019 körs tågtrafiken enligt de trafikeringsprinciper som tidigare fastställts. Regionbuss Med grund i den nya strategin för regionbusstrafikens utveckling ska en plan för effektivisering och utveckling av regiontrafikens omfattning och utbud utarbetas under Resultatet blir styrande för trafiken från 2020 och framåt. Den lokala trafiken i Bålsta och Knivsta ska ses över, då båda dessa orter utvecklas starkt. Som ett led i effektiviseringsarbetet kan justeringar bli aktuellt under 2019 på sträckor där det finns bra alternativa resmöjligheter med kollektivtrafiken. Stadsbuss Uppsala Stadsbusstrafiken i Uppsala stad behöver utvecklas i takt med att staden växer och att fler börjar använda kollektivtrafiken. Grunden för denna utveckling är det linjenät som introducerades under Under perioden kommer elbussar att introduceras som ett led i att minska lokala utsläpp och buller. Dessutom kommer den nya stadsbussdepån att tas i bruk. Korta restider för busstrafiken i Uppsala är centralt eftersom det är ett av de mest betydelsefulla argumenten för att få bilister att välja kollektivtrafiken samtidigt som trafiken blir mer kostnadseffektiv. En förbättrad framkomlighet i Uppsala ger positiva effekter för både stadsbuss- och regionbusstrafik. Tillsammans med Uppsala kommun pågår ett arbete för att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafiken med ökad framkomlighet och ombyggda hållplatser. Arbetet bedrivs enligt en årligen reviderad handlingsplan. Mjuka linjens funktion och tillgänglighet har utretts under 2018 och eventuella förändringar ska genomföras under planperioden. 47

66 Stadsbuss Enköping Enköping växer och därför ska Region Uppsala tillsammans med Enköpings kommun ta fram ett förslag till ett nytt stadsbusslinjenät inom tätorten för att erbjuda attraktiva resmöjligheter. Spårvagn Avtalet om utbyggnad av järnvägen till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen innebär att Region Uppsala tillsammans med Uppsala kommun ska bygga ett nytt kapacitetsstarkt spårvagnssystem från Resecentrum till Bergsbrunna, via Gottsunda/Rosendal och Ulleråker/Ultuna. Förutom spåranläggningen behövs fordon och depå. Under perioden behöver all planering för detta utföras och själva genomförandet inledas för att det ska vara möjligt att ta hela anläggningen i drift senast år Enklare att resa För att leva upp till kundlöftet om en enklare vardag behöver tjänster utformas ur ett hela resan -perspektiv för att ta hänsyn till kundernas behov. Digitala tjänster är ett effektivt och enkelt sätt att förenkla för resenären vad gäller att planera sin resa, att välja och betala sin biljett och att genomföra resan. Arbetet omfattar exempelvis en förenklad biljettstruktur, molnbaserade biljetter och förenkling av länsöverskridande resor som till exempel med Movingo. Genom självservice ska resenären få snabbare service samtidigt som förvaltningens kostnader kan minskas. Digitala biljetter och tjänster ger en ökad tillgänglighet eftersom de kan nås på alla platser och när som helst på dygnet. Smarta mobiler erbjuder också möjligheter för bättre stöd till resenärer med funktionsnedsättning, exempelvis genom röststyrning och utveckling av tjänster som guidar resenären under resan. Genom digitala tjänster ges också möjlighet att utveckla hela-resan-perspektivet genom att exempelvis göra det möjligt att koppla en UL-biljett till lånecyklar vid stationerna. Utveckling av kundmiljöer Med kundmiljöer avses huvudsakligen hållplatser, terminaler och resecentra. I utvecklingen av dessa ligger fokus på ökad trygghet och tillgänglighet. Verksamheten med trygghetsvärdar på Uppsala resecentrum och i kollektivtrafiken ska utvecklas. Under 2019 ska Region Uppsala utreda om verksamheten ska byggas ut. I samverkan med Trafikverket och länets kommuner pågår också upprustning och tillgänglighetsanpassning av ett stort antal hållplatser. Detta är ett arbete som fortsätter under 2019 och som syftar till att förbättra förutsättningarna för att resa kollektivt och att öka den upplevda tryggheten och tillgängligheten i kundmiljön. I det arbetet ingår också aktiviteter som att förbättra belysningen och skapa fri sikt vid hållplatserna. Insatserna, både strategiskt och operativt, görs samlat för att skapa en jämlik, attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik för länets invånare. En attraktiv kollektivtrafik Att välja kollektivtrafik för sina resor är att göra ett bra val för att resa klimatsmart och hållbart. Den omfattande trafikutveckling som sker i tågtrafiken och med framtida spårtrafik i Uppsala stärker bilden av att Region Uppsala genom UL verkar för ett långsiktigt och hållbart resande i regionen. Introduktionen av elbussar i Uppsala under 2020 ska marknadsföras med tydliga budskap om de miljöfördelar det innebär, och för att visa att Region Uppsala och UL tar miljöansvar. Utvecklingen av kundmötet med hjälp av digitala tjänster är centralt för att stärka varumärket genom att erbjuda attraktiva tjänster som gör resandet enklare. 48

67 Uppdrag under 2019 till: Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska fastställa ett nytt Trafikförsörjningsprogram. Region Uppsala ska ta fram en trafikplan för upphandling av regionbusstrafiken. Region Uppsala ska tillsammans med Enköpings kommun besluta om ett nytt stadsbusslinjenät för Enköpings tätort. Under 2019 ska Region Uppsala i samverkan med Uppsala kommun aktivt bidra i planeringsarbetet för genomförandet av ett spårvagnssystem i Uppsala. Region Uppsala ska effektivisera och automatisera kundmötet genom digitalisering. Region Uppsala ska ha infört digitala biljetter som fungerar för resor till och från andra län. 49

68 Kultur och bildning Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Indikatorer: Antal genomförda kulturprogram i vården. Antal resande med Kulturbussar. En stark kulturregion Region Uppsala ska vara en stark kulturregion med internationell prägel. I arbetet med att uppfylla den målsättningen är samverkan en framgångsfaktor. Målsättningarna för hur Region Uppsala ska stödja och främja länets kulturliv under kommande år har beslutats av regionfullmäktige i dokumentet Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan Innehållet har tagits fram i samverkan med länets kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället. Minst ett framsynt och gemensamt Kulturting ska arrangeras under kulturplaneperioden. Genom kultursamverkansmodellen ska Region Uppsala uppfylla nationella kulturpolitiska mål. Region Uppsala stödjer och främjar den regionala konst- och kulturutvecklingen utifrån tre utgångspunkter och kulturstrategiska områden: konstarternas, människans och platsens utveckling. Kultur är viktigt som en social hållbarhetsfaktor som omfattar samtliga tre strategiska områden. Ett rikt konstliv Region Uppsalas konstpolitiska mål avser att fortsätta stödja de professionella kulturskaparnas och konstarternas möjligheter till utveckling och förnyelse. Särskilt görs under 2019 satsningar på ökat stöd till det fria kulturlivet genom exempelvis residensverksamhet och mentorskap inom dans, konst och litteratur. Konstnärliga residens brukar definieras som att de ger konstnärer och andra kreativa yrkespersoner tid, utrymme och resurser att arbeta, enskilt eller kollektivt, inom områden i deras verksamhet som medför ökad insikt eller fokus. De turnerande verksamheterna inom olika konstområden, exempelvis Konsert-, Scenkonst- och Litteraturkarusellerna samt Konstkuben kommer att utvecklas vidare för att göra konst och kultur tillgängligt i hela länet och stärka den kulturella infrastrukturen. Dansen stärks genom nätverk och föreställningar. En hög kulturell delaktighet Kulturpolitikens mål är en hög kulturell delaktighet för alla inom länet. Region Uppsala verkar för en inkluderande kulturpolitik och för allas rätt att delta i kulturlivet. Det innebär att alla som vill ska ha möjlighet att ta del av kulturupplevelser eller att uttrycka sig fritt genom eget skapande. Särskild vikt läggs på att stödja kultur för, av och med barn och unga. I samverkan med kommunerna ska länets kulturskolor utvecklas för att nå fler barn och unga. Region Uppsalas Kulturbussar för barn och unga som med skola och förskola besöker kulturella resmål i länet är fortsatt prioriterat. Ett strategiskt arbete läggs på området kultur och hälsa. Verksamheten Kultur i vården utvecklas under året med Sjukhusbiblioteket som ett nav. 50

69 Ytterligare ett prioriterat område är folkbildningen, som är en del av det livslånga lärandet. Studieförbunden ger socialt sammanhang och nyfikenhet till lärande. Länets två folkhögskolor Wiks folkhögskola och Nordens folkhögskola Biskops Arnö ger elever möjligheter att utvecklas genom allmän linje och estetiska utbildningar. Staten har tidigare år utökat antalet folkhögskoleplatser i landet. Under 2019 kommer Region Uppsala att medfinansiera de nya folkhögskoleplatserna vid Wiks folkhögskola En attraktiv livsmiljö Region Uppsala värnar och utvecklar de värdefulla kulturhistoriska platser och miljöer som finns i länet. Att utveckla platserna och knyta banden mellan historia och samtid innebär att främja en attraktiv livsmiljö för länets invånare i en växande region. Ett stort och viktigt konstnärligt gestaltningsarbete utförs under 2019 vid ny- och ombyggnationer av Region Uppsalas fastigheter vid Akademiska sjukhuset och i övriga länet. Kultur har en betydelse för regional utveckling och kan bidra till regionens tillväxt genom kulturella och kreativa näringar, turism och besöksutveckling. Under senare år har Upplandsmuseet genomfört nya arkeologiska utgrävningar på området vid Gamla Uppsala. Region Uppsala kommer under 2019 att ta ytterligare ett steg i riktning mot att Upplandsmuséet ges förbättrade möjligheter att tillgängliggöra den nya kunskapen för besökare och turister till området. Under planperioden ska Region Uppsalas eventuella övertagande av driften av Gamla Uppsala museum klargöras. Region Uppsala ska likaså arbeta vidare med att digitalisera och tillämpa ny teknik. Det är av vikt att människor och verksamheter ges stöd och möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, vilket ska ske med stöd av Regionbibliotekets insatser. Genom digitalisering möjliggörs i framtiden nya sätt att skapa och tillgängliggöra sig kultur i länet. Uppdrag under 2019 till: Kulturnämnden Konstnärlig residensverksamhet och mentorskapsprogram ska genomföras inom flera olika konstområden. Vikt ska läggas på att stödja kultur för barn och unga i samverkan med länets kommuner. Wiks folkhögskola ska utveckla allmän linje i de nya lokalerna på Ultuna och de estetiska linjerna genom att nyttja det nya scenrummet på Wik. 51

70 Regionövergripande mål Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet. Indikatorer: Kvalitetsindikatorer för primärvård. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården. Andelen patienter i livets slutskede där ett brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård ägt rum och dokumenterats. Kontinuitetsindex vid kronisk somatisk sjukdom. Gästnöjds-index vid Wiks slott och konferensanläggning. Registrering av kliniska studier på Akademiska sjukhuset. Andel godkända av alla avtalskontroller inom städtjänsten utförda enligt svensk standard INSTA 800. Driftsäkerhet på EPJ. Andel avgångar som ankommer till sluthållplats inom 5 minuter från tiden som anges i tidtabell. o Upptåget o Regionbuss o Stadsbuss Region Uppsalas samtliga verksamheter arbetar löpnade med att förbättra kvaliteten inom deras respektive områden. Nedan beskrivs en del av det arbete som sker under planperioden. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är ett komplext system med många aktörer och för att leda systemet behöver delarna samspela. I komplexa system bör stor frihet ges i valet av angreppssätt och genomförande. Samtidigt finns mycket att vinna på att kvalitetsutvecklingsarbetet samordnas och hänger samman eftersom många patienter har flera vårdkontakter samtidigt. Sammanhållande vårdprocesser, som utgår från patientens behov, över organisationsgränser och huvudmannagränser behöver därför utvecklas och få större genomslag i praktiken. Det kvalitetsutvecklingsarbete som bedrivs inom vårdsystemet behöver stärkas och samordnas. Resultatet för patienterna behöver ständigt återkopplas, analyseras och diskuteras för att sedan leda till ett förbättringsarbete med syftet att minska oönskade variationer. Det handlar om ett paradigmskifte för att nå visionen om ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Förändringen behöver utgå från patienternas perspektiv och befolkningens behov för att förbättra resultaten och öka värdet. I Region Uppsala finns en stark kunskapskultur, men kompetensen att omsätta kunskap och strukturer för systematiskt förbättringsarbete är inte lika framträdande. Vi behöver bli bättre på att bli bättre. Varje möte mellan vårdpersonal och patient utgår från bästa möjliga kunskap med målsättningen att förbättra resultaten för patienterna. God kvalitet innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, jämlik, personcentrerad, tillgänglig, säker och hälsoinriktad. Kvalitetsbegreppet omfattar därmed samtliga dessa perspektiv. Kunskapsstyrning handlar om att ha styr-, stöd- och ledningsprocesser som utvecklar, samordnar och sprider användning av bästa möjliga kunskap i syfte att förbättra resultaten för patienterna. 52

71 Alla som arbetar i hälso- och sjukvården har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete dels att utveckla det arbetet och det system man är verksam inom. Patientnämnden Patientnämndens arbete syftar ytterst till att bidra till att höja kvaliteten i Region Uppsalas hälso- och sjukvårdsverksamheter. Detta sker genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma Region Uppsala och länets kommuner på risk- och utvecklingsområden. Patientnämnden har även i uppdrag att utse stödpersoner för patienter inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt för patienter som hålls isolerade enligt smittskyddslagen. Den första januari 2018 tillkom en ny lag, Lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. I enlighet med den ska Region Uppsala från och med 2019 göra en analys av föregående års inkomna ärenden, och lämna in denna analys till Inspektionen för vård och omsorg. Kliniska studier Under många år var det en nedgång av antalet läkemedelsprövningar i Sverige och regeringen beslutade därför att stödja nationell samordning, rådgivning och stöd till den kliniska forskningens aktörer. Anledningen till denna prioritering är den stora betydelse som kliniska studier av läkemedel, medicintekniska produkter och behandlingsmetoder har för Sverige, dels för att säkerställa att svenska patienter får tillgång till de senaste produkterna och metoderna för sin behandling och dels för att stärka lifescienceindustrin. Region Uppsala har av samma skäl valt att stödja den kliniska forskningens aktörer genom att förbättra processer och underlätta förutsättningarna för att bedriva kliniska studier. På Akademiska sjukhuset beslutades att från och med januari 2017 införa obligatorisk registrering av samtliga kliniska studier. Syftet är att sjukhuset centralt får kännedom om varje studie och kan säkerställa att fors kare/ kliniker har tagit ansvar för att samla in alla erforderliga myndighetsgodkännanden och har studien finansierad innan studien får godkännande att starta. Detta ger också sjukhuset möjlighet att följa trender och statistik för att kunna identifiera eventuella barriärer mot att genomföra fler kliniska studier. Stöd till professionell kultur Region Uppsalas kulturverksamheter ska utmärkas av en professionell konstnärlig kvalitet. De stiftelser och organisationer som erhåller ekonomiskt stöd ska präglas av professionell kvalitet, tillgänglighet och långsiktighet. Begreppet kvalitet ska vara vägledande i bedömningarna vid alla bidragsgivningar men även i uppföljningar av regionala kulturverksamheter med statlig medfinansiering. Exempelvis ska redogörelser lämnas för hur genomförda insatser har främjat kvalitet och konstnärlig förnyelse när bidrag fördelas mot bakgrund av nationella kulturpolitiska mål. I bedömningarna av kulturstipendier och priser arbetas förslag fram av sakkunniga. Ytterligare en kvalitetsaspekt är att eftersträva transparens och förståelse i samverkan med kommuner, kulturverksamheter och civilsamhället. Wiks kulturhistoriska slottsmiljö Region Uppsala äger och driver Wiks slott och konferens, där slottet och kringgärdande byggnader härstammar från ett flertal olika historiska byggnadsepoker. På området finns även Wiks folkhögskola. Hela området runt Wiks slott är präglat av den kulturhistoriska miljön. Under kommande år ska området tas tillvara och vårdas på bästa sätt. Kultur och bildning påbörjade under 2018 en förstudie som ska utmynna i en strategisk kulturmiljöplan för delar av Wiks utomhusmiljö. Det finns en vårdplan för slottets och Stenhusets inomhusmiljöer. I den kulturhistoriska miljön bedrivs en modern konferensverksamhet. Verksamheten har påbörjat en förändringsprocess för att bättre kunna möta efterfrågan och nå nya målgrupper. Arbetet strävar mot att ha en god kvalitet i omhändertagandet av gäster, fräscha upp rum och ha tillgängliga miljöer. Slottet har också i högre grad öppnats upp för länsinvånarna och den kulturhistoriska miljön blir därmed tillgänglig för fler. 53

72 Kollektivtrafiken För att säkerställa en god kvalitet i kollektivtrafiken arbetar Region Uppsala med regelbunden uppföljning. Uppföljningen sker månadsvis tillsammans med trafikföretagen och baseras bland annat på punktlighet, inställd trafik och kundsynpunkter. Under 2019 kommer fokus att ligga på att systematisera analysen av kundsynpunkter och störningsinformation. Inköp och upphandling Region Uppsalas möjligheter att göra goda affärer påverkas av hur vi agerar som kund. Genom att samordna frågor om inköp och betrakta varje investering som en del i ett större sammanhang kan större ekonomiska effekter och bättre kvalitet uppnås utan att den totala kostnaden ökar. När Region Uppsala i större omfattning samlar sina köp ökar även möjligheten att följa upp och utveckla arbetet med leverantörerna och leveranserna. Att ändra affärernas sammansättning och omfattning ger i sin tur Region Uppsala en större tyngd på leverantörsmarknaden. Allt detta sammantaget gör Region Uppsala till en attraktivare kund och intressantare partner att samverka med för leverantörerna. Fastighet och service Region Uppsalas kärnverksamheter ska bedrivas med god kvalitet och på ett professionellt och effektivt sätt. Förvaltning av fastighetsbeståndet samt utförande av servicetjänster till kärnverksamheten är grunden för Fastighet och Service uppdrag. Att investera i regionens fastigheter i syfte att anpassa och uppgradera byggnaderna för att tillgodose kärnverksamheten med ändamålsenliga lokaler är en viktig uppgift som också tar stora resurser i anspråk för Region Uppsala. Under planperioden fortsätter arbetet med anpassningar i fastigheterna. För att uppnå effektiviseringar i linje med Ekonomi 2020 kommer Fastighet och service fortsätta lägga fokus på effektiv drift av fastigheterna. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för är att jämföra Region Uppsalas fastigheters driftnetto med andra fastigheter Driftnetto är ett mått som gör fastigheter jämförbara med varandra och jämförelsen kan stimulera till lägre driftkostnader och låg vakansgrad. Arbetet med tillgänglighetsåtgärder fortsätter även kommande period. Fokus ligger på att underlätta felanmälningar och återkoppling på utförda åtgärder samt att kvalitetssäkra transport och logistik med hjälp av digitala system. Under planperioden kommer konceptet med vårdnära service att implementeras vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Att Region Uppsala har en hög kvalitet på städningen av lokaler och i synnerhet lokaler där det bedrivs hälso- och sjukvård är en viktig del av vårt kvalitetsarbete. INSTA 800 är en nordisk standard som används för mätning och utvärdering av städkvalitet. Resurscentrum Under planperioden fortsätter Resurscentrum att fokusera på arbetet med ständiga förbättringar i syfte att minska tidsåtgången och kvaliteten för administrationen i kärnverksamheten. Arbetet med att identifiera och digitalisera (automatisera) repetitiva arbetsuppgifter är ett led i den fortsatta utvecklingen. Under 2019 utvecklas särskilt stödet till övriga förvaltningar när det gäller Robotics. Att ha en hög driftsäkerhet i de verksamhetskritiska systemen inom regionen är avgörande för såväl patientsäkerheten som effektiviteten i regionens vårdverksamhet. För att undvika oplanerade driftsstopp ägnas stora resurser åt test av produktförbättringar och felrättningar. Journalsystemet Cosmic är integrerat med ett stort antal andra system, vilket innebär stora risker för oplanerade driftsstopp som kan orsakas av de system som är integrerade med Cosmic. Därför behövs omfattande samexistenstester med såväl andra system som annan teknisk utrustning och utveckling av informationssäkerheten. 54

73 Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna (hälso- och sjukvårdsförvaltningarna är Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Nära vård och hälsa och Folktandvården) utveckla gemensamma vård och patientprocesser över hela vårdkedjan samt stärka kvalitets och utvecklingsarbetet. Patientnämnden Patientnämnden ska analysera synpunkter och klagomål som inkommit till förvaltningen under Kulturnämnden Wiks slott och konferens ska, genom internt och externt regionalt samarbete inom området besöks- och destinationsutveckling, genomföra en översyn av organisation i syfte att öka kvaliteten och servicen inom hela konferensverksamheten. I uppdraget ingår också att under året påbörja ett arbete men kompetensutveckling för all personal. Regionstyrelsen Regionkontoret ska i samverkan med övriga förvaltningar utveckla arbetet med inköps- och upphandlingssamordning inom regionen. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka regionens styrka på leverantörsmarknaden, minska antalet enskilda upphandlingar samt att skapa förutsättningar för effektivare leverantörsuppföljning. Fastighets- och servicenämnden Fastighet och service ska utveckla arbetet med att analysera driftnettot för Region Uppsalas egna fastigheter. Resurscentrum ska utveckla en process och ett arbetssätt för införandet av Robotics (automatiseringar). Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikatorer: Energianvändning per kvadratmeter. Andel ekologiska livsmedel. Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan. Andel material återvunnet avfall. Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken. Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer. Systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering Under 2018 har Region Uppsala infört ett systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering inom Regionkontoret. Processen fortsätter under 2019 med att integrera jämställdhetsarbetet i hela Region Uppsalas organisation. Arbetet omfattar även övergripande likabehandlingsarbete. Särskilda skyldigheter i fråga om barn I hälso- och sjukvårdslagens femte kapitel (6 ) och tandvårdslagen ( 3) står det När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Ingen annan grupp i samhället lyfts fram i lagarna som minderåriga och det finns goda skäl till barns särskilda rättsliga ställning. Barn och unga är 55

74 mer sårbara bland annat på grund av relativt bristande mognad och erfarenhet. Mycket kunskap finns om vad som gör att barn far illa som patient, anhörig och invånare men det finns brister i systematiken kring deras skydd. Förverkligandet av barnens rättigheter kräver att beslut som rör barn väger in kunskap om behov samt att barnens synpunkter inhämtas. Minskad miljöpåverkan Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår med ett nytt miljöprogram för mandatperioden med åtgärder inom de tre övergripande målen om en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Upphandling är ett viktigt verktyg för att nå ställda mål och en hållbar utveckling. Under 2019 utvecklas metoderna för arbetet med att ställa miljökrav och sociala krav på produkter och tjänster samt uppföljning av ställda krav. Energisparprogram för fastigheter Under planperioden är det fortsatt viktigt att vidmakthålla de anpassningar som har utförts i Region Uppsalas fastigheter. Arbetet med att energioptimera Region Uppsalas fastighetsbestånd fortgår under planperioden och är en viktig del i att uppnå Region Uppsalas miljömål. Fossilfri kollektivtrafik En handlingsplan är beslutad för hur den kollektivtrafik som Region Uppsala ansvarar för ska bli fossilfri år Handlingsplanen bygger på att i huvudsak ha biogas, biodiesel och el som drivmedel. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts. Givet att arbetet fortsätter konsekvent under kommande period ska målet uppnås för alla delar av trafiken, vars avtal löper till och förbi år Samtidigt som kollektivtrafikens utsläpp påverkar miljö och hälsa så är utsläppen per resenär betydligt mindre med kollektivtrafiken, i jämförelse med att resenärerna hade färdats med bil. En övergång till fossilfria, och på sikt även utsläppsfria, bränslen minskar påverkan på klimatet. Eftersom kollektivtrafiken också är yteffektiv i förhållande till biltrafik, är en övergång från bil till kollektivtrafik positivt för stadsmiljön och minskar utsläppen från transporter i länet. Under 2020 ska Region Uppsala tillsammans med Gamla Uppsala Buss introducera de första eldrivna bussarna i Uppsalas stadstrafik. Fortsatt utbyggnad av eldriften sker därefter och är en viktig åtgärd för att på sikt uppnå en utsläppsfri kollektivtrafik. Region Uppsalas miljöprogram beskriver de mest betydande miljöpåverkande aktiviteterna och innehåller mål och åtgärder för att minska denna påverkan. Programmet revideras vart fjärde år och under kommande period passeras det viktiga målåret 2020 som bland annat är det år då Region Uppsalas kollektivtrafik ska utföras utan fossila drivmedel. När fossilfrihetsmålet är nått fortsätter arbetet för en hållbar drivmedelanvändning med ett stärkt fokus på koldioxidutsläppen, som en del av utvecklingen mot en utsläppsfri kollektivtrafik. Tillgänglighet inom kollektivtrafiken Region Uppsala ska arbeta vidare med en plan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet ska utgå från tillgänglighetshandboken. Uppsala kommun och Region Uppsala arbetar tillsammans för tillgänglighetsanpassning av hållplatser och den närliggande omgivningen. Detta arbete pågår kontinuerligt med årligen reviderad handlingsplan. Åtgärder för ökad tillgänglighet i ett bredare perspektiv görs också, se avsnittet Utveckling av kundmiljöer för ökad trygghet och tillgänglighet. Serviceresor Verksamheten kring sjukresor ska fortsätta utvecklas för att så långt det är möjligt nyttja synergier med den allmänna kollektivtrafiken och att säkerställa att taxi används endast i de fall där det är medicinskt motiverat. För de av länets kommuner som så önskar ska Region Uppsala organisera färdtjänst och övriga serviceresor, inklusive skoltaxi, under perioden. På så sätt skapas möjlighet till synergier med sjukresor, skolbusstrafiken och övrig allmän kollektivtrafik. Under 2019 är målsättningen att skapa en naturlig samverkan mellan beställningscentralen för sjukresor och UL:s kundtjänst. I förlängningen av detta kan det senare under 56

75 planperioden bli aktuellt att även skapa tydligare samordning med beställningscentralen för färdtjänsten. Syftet i ett sådant scenario är i att skapa synergier som underlättar hela resan för invånarna i Uppsala län. Nya trafikavtal Vid årsskiftet 2019/2020 är det trafikstart för det nya avtalet för Lokal- och skolbusstrafik i Tierps, Östhammars, Uppsala och Knivsta kommun. I avtalet ingår även all skolbusstrafik i Enköpings kommun från och med höstterminen Under perioden ska nya avtal tecknas för taxitjänster i Uppsala län med trafikstart under 2019, för driften av Upptåget med trafikstart i december 2021 samt för regionbusstrafiken och busstrafiken i Enköpings och Håbo kommun med trafikstart i juni För trafik som inte utförs i egen regi ska tecknande av avtal föregås av upphandling. Nya trafikupphandlingar innebär nya och inte helt förutsägbara förutsättningar för trafikkostnaderna de kommande tio åren. En utgångspunkt för de nya trafikavtalen ska vara att de utformas för att möta krav på ekonomisk- och miljömässig hållbarhet, samt har en flexibilitet för utveckling av trafiken under avtalstiden. Uppdrag under 2019 till Regionstyrelsen Regionkontoret ska säkerställa att ärenden som behandlas av styrelser och nämnder beaktas, och vid behov analyseras, utifrån olika perspektiv så som social, ekonomisk, ekologisk hållbarhet samt jämställdhetsjämlikhets- och barnperspektiv. Vidare pilotförsök ska genomföras i samarbete med Uppsala Universitet för att utreda lämplig metod för att rena bort antibiotika och resistenta mikroorganismer från avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset. Fastighets- och servicenämnden I syfte att minimera Region Uppsalas miljöpåverkan ska det under 2019 genomföras åtgärder som gör att andelen material som återvinns från den totala avfallsmängden ökar. Riktlinjer ska utifrån ett biologiskt mångfaldsperspektiv utarbetas för de grönytor Region Uppsala förvaltar. Åtgärder ska vidtas för att fortsatt cykelanpassa Region Uppsalas arbetsplatser. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska utreda möjligheterna att kunna ha tankställen för flakad biogas i norra och södra länsdelarna. Region Uppsala ska påbörja genomförandet av samordning av alla särskilda persontransporter. Region Uppsala ska tillsammans med Gamla Uppsala Buss genomföra åtgärder för att kunna introducera de första eldrivna bussarna i Uppsalas stadstrafik under

76 Indikatorer I den Regionplan och budget som tas i regionfullmäktige i november 2018 kompletteras indikatorbilagan med siffror för delårsrapporten 2018 (T2 2018) samt med målvärden för Resultaten för helåret 2018 redovisas i samband med delårsrapporten För vissa indikatorer saknas historiska data, det anges då för de indikatorer det gäller. En region för alla Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet T Kvalitetsindikatorer för primärvård 20 % 60 % - Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom primärvården. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård 20 % 100 % - Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom sjukhusvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 93,1 % 92,8 % Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig bedömning. Andelen patienter i livets slutskede där ett brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård ägt rum och dokumenterats* - - Motivering: God palliativ vård inbegriper att patienten och närstående får veta detta vid ett samtal där en läkare är närvarande. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Kontinuitetsindex vid kronisk somatisk sjukdom (primärvården)* - - Motivering: Kontinuitet är en viktig kvalitet i primärvården och brister får en rad negativa effekter på patientens upplevelser men även på vårdkvalitet och kostnader. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Gästnöjdsindex vid Wiks slott och konferensanläggning* - 3,4 Motivering: Under 2019 ska Wiks slott och konferens lägga en plattform för ökad kvalitet och service för hela konferensverksamheten. Mäts sedan *Ny indikator, data för 2016 ej tillgänglig. 58

77 Andel avgångar som ankommer till sluthållplats inom 5 minuter från tiden som anges i tidtabell* Upptåget Regionbuss Stadsbuss T Motivering: När kollektivtrafiken är i tid bidrar det till att fler väljer kollektivtrafiken. *Ny indikator, historisk data ej tillgängligt. Driftsäkerhet på EPJ (akuta driftstörningar)* - - Motivering: Driftsäkerhet avser frånvaron av drift- och verksamhetsstörningar. Det åstadkoms genom organisatoriska, tekniska och administrativa skyddsåtgärder som undanröjer eller minimerar störningar och avbrott i verksamhetskritiska processer. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Andel godkända av alla avtalskontroller inom städtjänsten utförda enligt svensk standard INSTA 800* - - Motivering: INSTA 800 är en nordisk standard som används för mätning och utvärdering av städkvalitet. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Registrering av kliniska studier på Akademiska sjukhuset* - - Motivering: Syftet med denna indikator är att sjukhuset centralt får kännedom om alla studier som sker på Akademiska sjukhuset. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Har en hälso- och sjukvård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering* 78 % 77 % T Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa. 59

78 T Respekt och bemötande* 85 % 84 % Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* 27 % 33,2 % Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och depression samt psykisk ohälsa och långvarig smärta. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa Skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa utifrån befolkningens behov Andelen patienter utan ny karies vid 19 respektive 70 år T % resp. 75% 82% resp. 78% Motivering: Karies är den vanligaste munsjukdomen men kan effektivt förebyggas. Förekomst av ny karies ger en bild av hur levnadsvanor har påverkats och förebyggande åtgärder genomförts. Antal gemensamma hälsofrämjande projekt med kommunerna* *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Andel av befolkningen som uppfattar att vården ges på lika villkor* 54 % 61 % *Frågan ställs i Hälso- och sjukvårdsbarometern. Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av god tillgänglighet T Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 89 % 88 % Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2019 är ett delmål. 60

79 Andelen patienter som inom primärvården får medicinsk bedömning inom 3 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov)* T Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst tre dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 3 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* 71 % 78 % Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 78 % 80 % Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 94,9 % 95,5 % Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Denna indikator läggs vilande på grund av tekniska problem: Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* T ,9 % 3,1 % Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 61

80 Andelen vårdrelaterade infektioner* 9,5 % 9,4 % T Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till hygienrutiner samt klädregler* Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler och hygienrutiner leder till lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, och Nära vård och hälsa mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika 6,3 % 9,2 % Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. Andelen sjukhusförvärvade trycksår (kategori 2 4)* Motivering: Trycksår är en vanlig komplikation till sjukdom, vård och behandling och kan snabbt förvärras och orsaka stort lidande hos patienten. *Denna indikator gäller vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i SKL:s punktprevalensmätning. Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. 2,18 % 3,79 % Tid från akutmottagningens beslut om inläggning till start på inskrivning* - - Motivering: Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det viktigt att patienten så snart som möjligt får rätt omhändertagande och behandling. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Ger effektiv och nära vård Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar T ,2 7,6

81 Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre T ,7 % 8,7 % Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa T Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 74 % 94 % Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård 12,3 % 10,4 % Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 3,7 % 4,7 % Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen barn och unga som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar 95 % 41 % Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Antal genomförda kulturprogram i vården T Motivering: Avser att visa på delaktighet och tillgänglighet till kulturupplevelser för grupper som besöker eller vistas i vården i Region Uppsala. Antal resande med Kulturbussar Motivering: Indikatorn avser att visa på delaktighet och tillgänglighet vad gäller kultur för förskole-, och skolbarn samt skolungdomar i hela Uppsala län. 63

82 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index T Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. Andelen kostnader i procent för inhyrd personal i förhållande till personalkostnader i egen regi * 1,83 % 2,67 % Motivering: Syftet är att sänka kostnader och öka vårdkvalitén genom att öka andelen egen personal. *Denna indikator gäller hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, länets kommuner Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* T Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) ATranking 51 och och 67 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT-tjänstgöring. 64

83 Är ledande inom digitalisering och e-hälsa Antal enheter som är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster T Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. Antal inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen Antal inkomna ärenden via 1177 Vårdguiden Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e-tjänster*: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stöd och behandling via nätet ankomstregistrering Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. - - Är ledande inom kunskapsstyrd vård Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre (per antal listad patient) T ,68 % 0,59 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre (per antal listad patient) 7,2 % 6,9 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. 65

84 Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listad patient) T ,40 % resp. 5,60 % 0,28 % resp. 4,5 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. God strokesjukvård - tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* 48 min 42 min Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i mediantid i minuter. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven samhälls- och näringslivsutveckling. Antal företag som har fått stöd att starta* T Motivering: Region Uppsala kan påverka denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Antal företag som har fått stöd att växa* - - Motivering: Region Uppsala har stor påverkan på denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader utanför Sverige* - - Motivering: Denna indikator riktar sig främst till befintliga företag som vill växa men med fokus på internationella marknader. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. 66

85 En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med T Resande Totalt antal resor 45,2 miljoner 46,5 miljoner Resande Antal resor/invånare Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 24 % 29 % Motivering: Det är viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är ett naturligt val för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter T Kundnöjdhet Nöjdhet bland allmänheten Kundnöjdhet Nöjdhet bland resenärer Kundnöjdhet Nöjdhet med senaste resan 54 % 52 % 65 % 59 % 82 % 78 % Upplevd trygghet Allmänheten Upplevd trygghet Resenären 78 % 69 % 84 % 76 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken. Varumärke/image: Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med UL? 26 % 24 % 67

86 Har en biologiskt rik natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap T Av Upplandsstiftelsen långsiktigt fredade och förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha). 43 resp resp Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal 7 9 Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner 6 5 Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 32,8 % 76,7 % T Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,7 3,7 Energianvändning per kvadratmeter* *Fastigheter som ägs av Region Uppsala 68

87 Andel ekologiska livsmedel 51 % 52 % T Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till ,9 % 56 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso- och miljöeffekter i olika utsträckning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 2014 har utgångsvärdet 100 % och antalet ska minska med 20 % till år Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan (diklofenak* respektive kinoloner**)*** 3,2 och 0,63 2,6 och 0,63 *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID-preparat (Non-Steroide Anti-Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. ***Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND Andel material återvunnet avfall 30,7 % 32,1 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett klimatneutralt, trafiksäkert och tillgängligt transportsystem som leder till ökat bostadsbyggande och bättre folkhälsa i länets samtliga kommuner Investerade medel i transportinfrastruktur utifrån Länstransportplan för Uppsala län* T % 106 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till gällande länstransportplanens ram. 69

88 Budget 2019 och plan Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning enligt resultatmål Avvikelse mot resultatmål Styrelsers och nämnders anslagsramar * Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar * I anslagsramarna per styrelse/nämnd för år 2020 och 2021 är effektiviseringar och reformutrymme inlagda utifrån en procentuell schablonfördelning. Regionstyrelsens finansiella verksamhet Budget Budget Plan Plan Pensionskostnader Schablondebiterade pensioner Internränta Specialdestinerade statsbidrag Kostnad specialdestinerade statsbidrag Oförutsett Övrig finansiell verksamhet Summa regionstyrelsens finansiella verksamhet Generella statsbidrag och kommunal utjämning Budget Budget Plan Plan Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) Välfärdsmedel Läkemedel Summa utjämning och statsbidrag Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 96,9% 96,8% 96,1% 95,5% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregå 4,4% 5,2% 3,2% 3,4% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 100% 80% 80% 80% 70

89 Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Utnyttjad checkräkningskredit Kassaflöde från löpande verksam Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets slut* * Budget 2019 baseras på ett prognostiserat kassaflödet Prognosen innefattar ett upptagande av lån om 500 miljoner kronor under Investeringsplaner Investeringar Budget Budget Budget Plan Investeringar i fastigheter Investeringar i utrustning och immateriellt Investeringar i konst Summa investeringar i anläggningstillgångar Investeringsplan fastigheter Förutsättningar för investeringsplanen Föreslagen investeringsram för fastigheter under planperioden uppgår till miljoner kronor. Sammanställning av investeringsram under planperioden per styrelse/nämnd Summa Investeringar Styrelse/nämnd Budget 2019 Budget 2020 Budget Budget 2022 Budget 2023 Summa Sjukhusstyrelsen Summa Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Summa Vårdstyrelsen Summa Kulturnämnden Summa Fastighet- och servicenämnden Totalt Sammanställning av investeringsobjekt inom investeringsramen 71

90 Projektnamn FI/HI proj Summa Invest Ext hyra Skede Budget 2019 Budget 2020 Investeringar Budget Budget 2022 Budget 2023 Akademiska sjukhuset nya operationssalar för evakuering för B9/B12 operation HI behov Ombyggnad D1 till öppenvård behov Arytmilab B3 samt flytta PCI-lab från B9 till B2 HI förstudie Fastighetsinvsteringar i samband med nyinvestering i utrustning HI behov Ny Cyklotron HI förstudie Dialysavdelning HI program Produktionskök Akademiska sjukhusområdet HI program Utbyggnad neonatalavd samt tillskapande av fler förlossningsplatser HI behov Kvinna & Barn utredning, ombyggnation av F- blocket HI behov Rörpost/smågods transportör HI genomförande Behandlingsbyggnad B9 Centralblocket HI program Behandlingsbyggnad B12 Centralblocket HI program Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik och programändring läkarskeppet, IMA BIVA HI genomförande Nybyggnation ingång 100 (J huset) inklusive kulvert HI genomförande Ingång 100 medicintekninskutrustning anpassningar med mera HI genomförande Barnakuten arbmiljöåtgärder och väderskydd för ambulansintag HI behov Ombyggnation tre vårdsalar 95A till två isoleringssalar för benmärgstransplantation av barn HI behov Ambulansstation Gränby och helikopterdepå/hangar inklusive platta HI Ev extern inhyrning behov Oförutsett HI behov Summa Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Enpatientrum med toalett på vårdavdelningar HI behov Utökad verksamhet på sterilenheten HI behov Förbättra flöden på operation från preop till postop HI behov Utöka kyla till hus A HI behov Behov av administrativa lokaler för kirurgiskt centrum HI behov Större väntrum Radiologi HI behov Utbyte/uppgradering CT, byggnadspåverkande utrustning HI behov Summa Lasarettet i Enköping Förvaltning under trafik och samhällsutvecklingsnämnd Stadsbussdepå Fyrislund HI genomförande Summa förvaltning under trafik och samhällsutvecklingsnämnd

91 Projektnamn Nära vård ch hälsa FI/HI proj Summa Invest Ext hyra Skede Budget 2019 Budget 2020 Investeringar Budget Budget 2022 Budget 2023 Nära vård och hälsa Samariterhemmet HI Inhyrd behov Kungsgärdet nybyggnation HI Egen behov Almunge ny vårdcentral HI Egen genomförande Lasarettet i Enköping, Habilitering Bålsta o Enköping samlade HI Egen behov Summa Nära vård och hälsa Folktandvården Folktandvården Vretgränd HI behov Summa Folktandvården Gemensamt Nära vård och hälsa, Folktandvården Nybyggnation Östervåla - Folktandvården, Nära vård och hälsa, apotek HI Egen förstudie Tierp rivning och nybyggnation HI Egen behov Summa Nära vård och hälsa, Folktandvården Fastighet och service Fastighetsägarinitierade åtgärder B9 FI behov Fastighetsägarinitierade åtgärder B12 FI behov Nytt Energiprogram FI behov Stamrenovering inom Akademiska sjukhusområdet FI behov VS01 FI behov Kulvert B3 FI program Fastighetsägarinitierade åtgärder FI genomförande Sop och tvättsug FI genomförande Infrastrukturåtgärder FI behov Inre sjukhusvägen, J-huset FI behov Brandåtgärder FI behov Parkering inkl vägåterställning J-blocket FI behov Åtgärder inom inomhusproblematik FI behov Summa Fastighet och service Fastighet-och servicenämnden oförutsett Oförutsett FI/HI behov Summa oförutsett Summa Investeringar

92 Investeringsplan utrustning och immateriellt Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Sjukhusstyrelsen Nära vård och hälsa Folktandvården Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Kulturnämnden Fastighets- och service Resurscentrum Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsens övergripande verksamhet Summa totala investeringar Investeringsplan konst Investeringsplanen för konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel. Utifrån denna gäller följande investeringsram. Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Övrigt Summa totala investeringar

93 Beslut Regionfullmäktige föreslås besluta att: 1. fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen samt styrmodellen 2. fastställa indikatorerna 3. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet planeringsförutsättningar 4. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet hälso- och sjukvård 5. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet forskning, utveckling, utbildning och innovation. 6. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet hållbar regional tillväxt och utveckling 7. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kollektivtrafik 8. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kultur och bildning 9. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet regionövergripande mål 10. fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter 11. fastställa uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder 18. anslå tusen kronor till trafikoch samhällsutvecklingsnämnden 19. anslå tusen kronor för regionövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till regionstyrelsen 20. fastställa föreslagna investeringsramar för byggnader och mark planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella tillgångar planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret fastställa internräntan till 1,5 procent för fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,01 procent för fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 1,5 procent fastställa låneramen 2019 till miljoner kronor 27. fastställa skattesatsen för 2019 till 11,71 kronor per skattekrona samt 28. fastställa budget 2019 och plan anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen 13. anslå tusen kronor till vårdstyrelsen 14. anslå tusen kronor till kulturnämnden 15. anslå tusen kronor till fastighetsoch servicenämnden 16. anslå tusen kronor till patientnämnden 17. anslå tusen kronor till den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning 75

94 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Marta Fallgren Tfn E-post Regionstyrelsen Miljöprogram Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Miljöprogram för Region Uppsala fastställs enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsalas nuvarande miljöprogram gäller för perioden 2015 till och med Inför arbetet med att ta fram ett nytt program för åren utsåg regionstyrelsen , 51, en referensgrupp med representation från samtliga partier. Programmet omfattar Region Uppsalas interna miljöarbete. Som regionaltutvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala uppdrag att driva på och samordna arbete för en hållbar regional utveckling. En förutsättning för att bli trovärdiga med detta uppdrag är ett aktivt internt miljöarbete. Miljöprogrammet visar på hur Region Uppsala vill vara en ledande aktör i omställningen till ett hållbart samhälle och flera av miljöprogrammets åtgärder har också positiva effekter för den regionala utvecklingen. En remissversion beslutades i regionstyrelsen i december och en sammanfattning av remissvaren samt hur de bemöts bifogas som bilaga till ärendet. De svar som kom in var övervägande positiva till remissversionen av miljöprogrammet och mindre justeringar har genomförts efter några förändringsförslag. Programmet är en revidering av nuvarande miljöprogram med tre övergripande mål om minskad miljöpåverkan, hälsosam och giftfri miljö, samt hållbar och effektiv resursanvändning, med tillhörande målområden. Målansvariga tjänstemän har under hösten 2017 stämt av förslag till reviderade eller nya mål och åtgärder med den politiska referensgruppen. I programmet föreslås tydligare lyftas vikten av att Region Uppsala arbetar medförebyggande och systematiskt arbete, upphandling, samt finansiella placeringar, som strategiska arbetssätt för att uppnå uppsatta mål. Regionkontorets avdelning förekonomi och hållbar utveckling samlar miljökompetens, inköp och upphandling- samt ekonomifunktionerna vilket ska kunna ge grund för stärkt och mer samlat grepp i detta arbete. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

95 2 (2) Regionplan och budget innehåller indikatorer samt ett uppdrag per övergripande miljömål från förslaget på miljöprogram. Kostnader och finansiering Åtgärder utifrån programmet innebär under programperioden investeringar på totalt tkr, och ökade kostnader på totalt tkr. Åtgärderna beräknas även ge besparingar, utöver hälso- och miljömässiga vinster. De investeringar och kostnader som miljöprogrammet medför är inarbetade i budgetar och investeringsplaner vid Kollektivtrafikförvaltningen, Fastighet och service, Regionkontoret samt Upplandsstiftelsen. Konsekvenser Miljöprogrammet bedöms ha en positiv miljöpåverkan. Flertalet av åtgärderna har även en positiv hälsopåverkan. Miljöprogrammet bör därmed även innebära positiva effekter ur ett arbetsmiljö- och barnperspektiv. Beredning Miljöprogrammet har beretts tillsammans med målansvariga tjänstemän vid Regionkontoret, Kollektivtrafikförvaltningen, Fastighet och service, Akademiska sjukhuset samt Varuförsörjningen. Dialog har skett med Region Uppsalas miljöråd och ovan nämnda referensgrupp. I december 2017 fastställdes en remissversion av miljöprogrammet som skickats till interna och externa aktörer. Remissversionen har även ändrats i mindre utsträckning utifrån remissvaren. En sammanställning av de synpunkter som inkommit, samt hur de bemöts bifogas som bilaga. Bilagor Sammanfattning remissvar Miljöprogram Kopia till Regionfullmäktige

96 Miljöprogram Region Uppsala

97 2 (23) Vår del i omställningen till en hållbar utveckling Region Uppsalas verksamhet är till för att skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla som lever och verkar i Uppsala län. Region Uppsala har varit ISO certifierade sedan Detta dokument är Region Uppsalas sjunde miljöprogram och gäller för åren 2019 till och med 2022 och för Region Uppsalas samtliga förvaltningar, samt de verksamheter som arbetar på vårt uppdrag. Programmet omfattar Region Uppsalas egna verksamheters miljöarbete, men flera av miljöprogrammets åtgärder har positiva effekter för det regionala utvecklingsuppdraget. Region Uppsalas miljöarbete ur ett regionalt utvecklingsperspektiv redovisas i Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Genom programmets policy, mål och åtgärder, strategiska arbetssätt och identifierade framgångsfaktorer, visar vi här hur vår verksamhet ska bedrivas med hållbar och effektiv resursanvändning samt minskad miljöpåverkan. Med detta miljöprogram visar Region Uppsala hur vi ska vara en del i omställningen till ett hållbart samhälle, och i arbetet för att nå egna, regionala, nationella, europeiska och globala målsättningar. Miljöprogrammet...är del i strävan mot Region Uppsalas strategiska mål att bidra till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling....visar hur Region Uppsala vill ta sig an åtaganden för att uppnå den regionala utvecklingsstrategins (RUS) mål om minskade utsläpp av växthusgaser, samt mål om ökat resande i kollektivtrafiken och ökad andel kollektivresor jämfört andra motoriserade resor. Med miljöns påverkan på hälsa finns också en koppling till målet om att länets invånare ska ha landets högsta självskattade hälsa....utgår från Sveriges nationella miljökvalitetsmål och prioriterade mål i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Programmet ansluter, och är ett direkt bidrag, till de nationella målen om en minskad klimatpåverkan och om en giftfri miljö, och bidrar indirekt även till övriga....ska ses som bidrag till arbetet för att uppnå FN:s globala mål - Agenda Programmets mål och åtgärder kopplar till ett flertal av de globala målen.

98 3 (23) Region Uppsalas miljöpolicy 1 Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Region Uppsala till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Vår verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik, regional utveckling och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver Region Uppsala ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning. Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushållar med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 1 Miljöpolicyn fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Här korrigerad utifrån regionbildande och uppdraget om regional utveckling.

99 4 (23) Miljöprogrammets övergripande mål och målområden Region Uppsala har tre övergripande miljömål med tillhörande målområden: Olika mål och målområden hänger ofta ihop, och åtgärder inom ett område kan ha effekter inom ett eller flera andra mål och målområden. Inom målområdena redogörs kortfattat för påverkan på miljö, hälsa och ekonomi. Negativ miljöpåverkan har ofta tät koppling även till negativa hälsomässiga och ekonomiska effekter, i vårt län och/eller i världen i stort. Åtgärder inom ett område kan därmed ge upphov till positiva effekter även inom andra målområden, och samtidigt ge ökad hälsa och en mer långsiktigt hållbar ekonomi. Region Uppsalas målområden kopplar till de nationella miljökvalitetsmålen och Globala målen, i enlighet med tabellen nedan.

100 5 (23) Tabell 1: Koppling mellan Region Uppsalas miljömål, de nationella miljökvalitetsmålen, samt de globala målen i Agenda 2030 Region Uppsalas miljömål Region Uppsalas målområden Bidrar till följande nationella miljökvalitetsmål Bidrar till följande globala mål Minskad klimatpåverkan Hälsosam och giftfri miljö Hållbar och effektiv resursanvändning Transporter Energi Förbrukningsvaror Kemikalier Läkemedel Livsmedel och textilier Miljöanpassade fastigheter Avfall Biologisk mångfald Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, levande skogar, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård. Bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, grundvatten av god kvalitet. Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård. Giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv. Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, säker strålmiljö, god bebyggd miljö. Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, god bebyggd miljö. Levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv. Hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla, hållbara städer och samhällen, bekämpa klimatförändringen Hållbar energi för alla, hållbara städer och samhällen, bekämpa klimatförändringen Hållbar konsumtion och produktion, bekämpa klimatförändringen, Hav och marina resurser Hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar konsumtion och produktion, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald Hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar konsumtion och produktion, bekämpa klimatförändringen, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald Ingen hunger, hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar konsumtion och produktion, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald Hälsa och välbefinnande, hållbar energi för alla, hållbara städer och samhällen, bekämpa klimatförändringen, Rent vatten och sanitet, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion Hälsa och välbefinnande, hållbara städer och samhällen, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald

101 6 (23) Minskad klimatpåverkan Den nationella Miljömålsberedningen bedömer att historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring, vilket medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader, och sträva mot att begränsa den till 1,5 grader, krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Region Uppsalas verksamheter är beroende av transporter och energi, och inom hälso- och sjukvården krävs idag stora mängder förbrukningsvaror. Region Uppsala har en målsättning om att vara fossilbränslefritt till år Genom att sätta mål för våra transporter, energianvändning och förbrukningsvaror ska Region Uppsala ta sig an utmaningen att ställa om till nollutsläpp av växthusgaser. Transporter Miljöpåverkan från transporter är en av Region Uppsalas mest betydande miljöpåverkande aktiviteter. Vägtrafikens avgasutsläpp påverkar naturen genom utsläpp av försurande, gödande och ozonbildande ämnen. Förbränning av fossila bränslen som bensin och diesel ger upphov till utsläpp av koldioxid och bidrar därmed till klimatförändringar. Utöver konsekvenser på miljön påverkar klimatförändringarna också direkt och indirekt människors hälsa, vid exempelvis ökad risk för kraftiga oväder och spridning av sjukdomsbärande organismer. Buller från trafik kan orsaka ohälsa genom till exempel stress och sömnsvårigheter. Samtidigt som kollektivtrafikens utsläpp påverkar miljö och hälsa så är utsläppen per resenär betydligt mindre med kollektivtrafiken, i jämförelse med att resenärerna hade färdats med bil 2. En övergång till fossiloberoende fordon och fossilfria bränslen minskar påverkan på klimatet. Eftersom kollektivtrafiken också är yteffektiv i förhållande till biltrafik, är en övergång från bil till kollektivtrafik positivt för stadsmiljön och minskar utsläppen från transporter i länet. Sociala, ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga vinster kommer av en nära och tillgänglig behovsanpassad hälso- och sjukvård, samt exempelvis möjligheten att kunna ta cykel till arbetet. 2 Branschgemensamt miljöprogram, Svensk kollektivtrafik, november 2013 samt SOU 2003:067 Kollektivtrafik med människan i centrum

102 7 (23) År 2022 ska: Mål 100 procent av den allmänna kollektivtrafiken utföras med fossilfria bränslen 3 utsläppen av kväveoxider från kollektivtrafiken minskat med 15 procent, jämfört med 2018 utsläppen av partiklar från kollektivtrafiken minskat med 10 procent, jämfört med 2018 nettoutsläppen av koldioxid 4 från kollektivtrafiken minskat med 15 procent, jämfört med 2018 busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer, jämfört med 2018 utsläpp av koldioxid från sjukresor minskat med minst 10 procent, jämfört med 2018 koldioxidutsläppen från tjänsteresor 6 vara 15 procent lägre per anställd, jämfört med 2018 koldioxidutsläppen från resor till och från arbetet vara 4 procent lägre per anställd, jämfört med 2018 Åtgärder Målen uppnås genom att: färdigställa en ny stadsbussdepå, inklusive pipeline för biogas. säkerställa tillgången, till och leverans av, biogas. följa upp bränslebesparing/ energieffektivisering i aktuella befintliga avtal byta ut fordon enligt tecknade trafikavtal och kravställa i kommande trafikupphandlingar genomföra uppdrag för elektrifiering av linje i stadsbusstrafiken ta fram en handlingsplan för energieffektivitet inom Kollektivtrafikförvaltningen stimulera fler patienter och brukare att åka kollektivtrafik istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar 5. utveckla telemedicin och distansmöten så att patienten i ökad utsträckning kan få vård nära hemorten/i hemmet vid upphandling ställa krav på ökande andel fossilfria bränslen följa upp Region Uppsalas resepolicy 7 och mäta antalet Skype- och videokonferensmöten följa upp den interna klimatväxlingen på inrikes flygresor till Göteborg, Malmö och Umeå 8 genomföra projekt som uppmuntrar medarbetare att cykla, åka kollektivt eller samåka till arbetsplatsen genomföra arbete så att Region Uppsalas samtliga arbetsplatser, där så är möjligt, når minst nivå cykelutmärkt, i Uppsala kommuns kriterier för cykelvänlig arbetsplats 9. 3 Svensk Kollektivtrafik definierar fossilfritt drivmedel som biodrivmedel som är godkänt som biodrivmedel av tillsynsmyndigheten enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. El ursprungsmärkt med Bra miljöval. 4 Hänsyn tas till drivmedlens produktions-och distributionsled i enlighet med schabloner utifrån rapporteringssystemet Frida. 5 Detta genom en tillgänglig kollektivtrafik, fortsatt utredning av orsakerna av ökningen av särskilda färdsätt (bil och taxi), samt bland annat utveckling av projekt där det med kallelsen till vårdbesök finns färdbevis till kollektivtrafiken. 6 Med tjänsteresor avses tåg, flyg, fordon som är leasade eller köpta av Region Uppsala, egen bil i tjänsten och hyrbil 7 Region Uppsala resepolicy reglerar bland annat att distansmöten ska övervägas i möjligaste mån, samt att cykel, gång eller kollektivtrafik ska prioriteras vid kortare tjänsteresor och tåg vid längre tjänsteresor. 8 Intern klimatväxling har införts för flygresor tur och retur Göteborg Malmö och Umeå. Innebärande en höjning av flygpriset, inkluderat buss och taxi, med 30 %. 9 Regionkontoret i samarbete med Fastigheter och service arbetar fram strategi för att uppnå åtgärden. I förvaltningarnas mål och handlingsplan kan de ställa krav på cykelvänliga arbetsplatser. Se Uppsala kommuns kriterier för cykelvänlig arbetsplats 7 av 10 kriterier ska uppfyllas för att nå nivån.

103 8 (23) 100 procent av Region Uppsalas fordonsflotta 10 vara fossiloberoende 11 Region Uppsala köper eller leasar fordon som drivs av förnybara alternativ. Fordonen ska tankas och laddas med förnybara alternativ, vilket följs upp i förvaltningarnas mål och handlingsplaner De infrastruktursatsningar som behöver ske för att fasa över till biodrivmedel kommer att beredas inom ramen för Region Uppsalas ordinarie investeringsprocess. Övriga åtgärder för att uppnå målen om att fasa ut icke-fossila bränslen samt en ökad energieffektivitet inom kollektivtrafiken, ryms i Kollektivtrafikförvaltningens ordinarie investerings- och driftbudgetar. Ett flertal projekt har genomförts för att stimulera fler att cykla eller åka kollektivt till arbetet. Utvärderingar visar att exempelvis ökad cykling ger minskad sjukfrånvaro för de deltagande, vilket leder till minskade kostnader. Åtgärd för att nå nivå cykelutmärkt vid arbetsplatser beräknas innebära kostnader på 1 miljon kronor per år under programperioden. Vård och möten på distans möjliggör minskat resande, vilket ska kunna ge minskade kostnader med bibehållen eller höjd kvalitet. Energi En effektivare användning av energi bidrar till minskad belastning på klimatet och miljön samt till en tryggare och mer robust energiförsörjning. Utfasning av fossila bränslen kan ge positiva effekter på den lokala luftkvaliteten, vilket minskar problematiken kring astma och allergier. Partiklar och kväveoxider från fossila bränslen bidrar också till ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, lungcancer och KOL. Varje sparad kilowattimme (kwh) samt egen produktion av förnybar elenergi kan bidra till en minskad energiproduktion från fossila bränslen. Region Uppsala har gjort, och ämnar att fortsatt göra, stora satsningar på ökad energieffektivisering och förnybar energi. Region Uppsala bidrar också till solcellsforskningen genom att utveckla en testbädd för solcellsforskning i samarbete med Stuns Personbilar, lätta och tunga lastbilar, minibussar, blodbuss och ambulanser 11 Enligt Region Uppsala innefattar denna definition i dagsläget förnybara alternativ som vätgas, el, laddhybrid, biogas (fordonsgas), etanol (E85/ED95), RME och HVO. Ett fossiloberoende fordon är ett fordon som är typgodkänt för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 % är tillverkat av förnybar råvara. 12 STUNS Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle,

104 9 (23) År 2022 ska: Mål den totala använda energin (el, kyla och värme) för Region Uppsalas fastigheter vara minst 12,5 procent lägre per kvadratmeter 13 och år, jämfört med 2018 den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 3 procent av den totala mängden inköpt elenergi 15 inköp av energi vara ursprungsmärkt med Bra miljöval el samt koldioxidneutral fjärrvärme och fjärrkyla 17 Åtgärder Målen uppnås genom att: miljöbyggnadskrav och kriterier för energi ska gälla vid nybyggnation minst nivå silver och större ombyggnation minst nivå silver 14 genomföra energieffektiviseringsåtgärder utifrån energikartläggningar kontinuerligt följa upp och analysera energistatistik från samtliga energislag. arbeta kontinuerligt med energiledningssystem samt använda livscykelkostnadskalkyler (LCC) som beslutsunderlag vid investeringar av teknisk utrustning och system. ställa explicita energikrav vid upphandling av energianvändande utrustning. installera ca 1250 kwp 16 solceller, vilket motsvarar solcellsanläggningar på cirka m² takyta följa upp att certifikat upprätthålls, och att kraven efterlevs, vid upphandling av energi (värme, el och kyla) Åtgärder för ändrad produktion av energi 18 kräver investeringar på minst 25 miljoner kronor och för minskad energianvändning och intrimning i befintliga byggnader krävs investeringar på minst 18 miljoner kronor. Åtgärder för egenproduktion av förnybar energi (solceller) skapar ett investeringsbehov på minst 12,5 miljoner kronor. Externa finansieringsmöjligheter ska eftersökas under programperioden. När målen är uppnådda sparar Region Uppsala cirka 10 GWh på det befintliga fastighetsbeståndet, vilket skulle leda till en kostnadsreduktion på 8 miljoner kronor om året 19, minus avskrivningar och ränta Bruksarean (BRA) är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. 14 I enlighet med kriterierna för Miljöbyggnad. 15 År 2022 har Region Uppsala installerat solceller motsvarande ca m². 3 % motsvarar ca 1,8 GWh och en kostnadsreduktion med 1,5 miljoner kronor årligen (utifrån elpris hösten 2017). 16 Kilowattpeaks kwp indikerar hur mycket energi solcellerna genererar under optimala förhållanden, till exempel mitt på dagen en solig dag. 17 Kostnaden för certifikaten uppgår uppskattningsvis 1 MSEK årligen. Region Uppsala genom Fastigheter och service för löpande dialoger med energibolagen för att kontinuerligt få en så miljömässigt sund produkt som möjligt. 18 Exempel på åtgärder för ändrad produktion av energi kan vara installation av solceller, nyttjande av geoenergi och restvärme från spillvatten. 19 Beräknat med 2017 års energipriser 20 De ekonomiska konsekvenserna redovisas och bereds via investeringsplanen.

105 10 (23) Förbrukningsvaror Användningen av engångsprodukter ökar inom vården till följd av bland annat allt högre hygien- och effektivitetskrav. Engångsmaterial krävs i vissa fall för att antalet vårdrelaterade infektioner ska hållas på en låg nivå och för patienters och personals säkerhet. Det strategiska arbetet med att minska användningen av förbrukningsvaror utförs därför på ett sådant sätt att vården bedrivs med hög kvalitet. Merparten av produkterna är tillverkade av plast där råvaran har fossilt ursprung. Regioner/landsting använder i sin verksamhet stora volymer av förbrukningsvaror vilket ger en stor klimatpåverkan 21 samt bidrar till ökade avfallsmängder 22. En övergång, när möjligt, till flergångsartiklar sparar råvaror och energi, då färre material och produkter behöver produceras. En minskad förbrukning av fossilbaserad plast kan minska patienters exponering av miljöfarliga kemikalier och ökar graden av förnyelsebara material med minskad klimatpåverkan. År 2022 ska: Mål användningen av förbrukningsvaror på Region Uppsalas minskningslista 23 minskat med 10 procent, jämfört med 2018 minst fem förbrukningsvaror av fossilbaserad plast på Region Uppsalas minskningslista fasats ut eller bytts mot förbrukningsvara i förnybart- eller flergångsmaterial Åtgärder Målet uppnås genom att: uppdatera minskningslistan tillsammans med en referensgrupp (bestående av Varuförsörjningen, Vårdhygien m.fl.) och lägga till fler förbrukningsvaror av fossil plast identifiera förbrukningsvaror från fossilbaserad plast av engångskaraktär som kan fasas ut eller bytas mot vara i förnybart- eller flergångsmaterial i samarbete med övriga regioner/landsting i Varuförsörjningen 24, samt externa parter, ställa ännu skarpare krav i upphandling genomföra fördjupade utredningar av miljöpåverkan från förbrukningsvaror utreda de steriltekniska avdelningarnas kapacitet att hantera större mängder av flergångsartiklar skapa bättre förutsättningar för beställare och andra att välja varor med mindre klimatpåverkan utbilda medarbetare om klimatsmarta produkter som de kan beställa procent av Region Skånes klimatpåverkan: Region Skånes totala klimatpåverkan - Uppföljning, målanalys och klimatneutralitet år 2020, procent av Örebros klimatpåverkan: Miljöredovisning för programperioden , Örebro läns landsting, Se mer i målområde Avfall nedan. 23 Här listas förbrukningsvaror som verksamheter ska minska användningen av och anger ersättningsartiklar som är bättre ur klimatsynpunkt. Inför programperioden startar ett arbetet med att uppdatera artiklar på minskningslistan. 24 Varuförsörjningen (ett samarbete mellan fem regioner/landsting) sköter upphandling och inköp av förbrukningsvaror till Region Uppsala.

106 11 (23) De föreslagna åtgärderna beräknas ge merkostnader på ca kronor per år. Kostnaderna avser i huvudsak utredning och jämförelse av klimatpåverkan från förbrukningsvaror. Minskat svinn och minskad överanvändning av engångsprodukter kan ge ekonomiska besparingar i form av minskade inköpskostnader samt minskade kostnader för avfallshantering. Att fasa ut förbrukningsvaror av fossilbaserad plast kan innebära ökade kostnader, men med ökade volymer kan kostnaderna åter minska. Hälsosam och giftfri miljö Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader kan hamna i miljön, och tas upp av växter, djur och människor. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Inom hälso- och sjukvården används läkemedel och kemikalier. Genom att sätta miljömål för användningen av dessa, samt för våra inköp av livsmedel och textilier, arbetar Region Uppsala för en hälsosam och giftfri miljö. Kemikalier Kemikalier finns i kemiska produkter, som till exempel färg och laboratoriekemikalier, men allt fler farliga kemikalier finns som tillsatser även i vanliga varor, som textilier, leksaker och byggnadsmaterial. För många kemikalier saknas fortfarande kunskap om hur de påverkar människors hälsa och miljön, samt hur kemiska ämnen kan samverka och vilka effekter den sammanlagda exponeringen kan leda till. Miljöfarliga kemikalier är giftiga för mark- och vattenlevande organismer, svårnedbrytbara i reningsverken och kan lagras upp i växter och djur. De kan redan i låga halter ge oönskade effekter på ekosystem och människor. Påverkan från kemikalier kan ske direkt eller på längre sikt. De miljöfarliga kemikalier som förekommer inom Region Uppsala är nödvändiga för att verksamheterna ska kunna utföra sina uppdrag, som till exempel diagnostisering av sjukdomar. Spridning av miljöfarliga kemikalier till naturen förhindras genom att Uppsala vattens riktlinjer efterlevs och genom rutiner för säkert omhändertagande av kemiskt avfall. Vid upphandlingar ställs krav på vilka ämnen som inte bör förekomma.

107 12 (23) År 2022 ska: Mål 100 procent av Region Uppsalas särskilt farliga kemiska produkter 25 utretts med syfte att hitta hälso- och miljöanpassade alternativ, och utbyte genomförts där så är möjligt användningen av förbrukningsartiklar innehållande ftalater minskat med 5 procent 27, jämfört med 2018 andelen A- och B-klassade 28 byggmaterial per projekt vara minst 90 procent projekt för utfasning av leksaker/ lekmaterial innehållande farliga kemikalier genomförts Målen uppnås genom att: Åtgärder en projektplan för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter tas fram 26 fortsatt ställa miljökrav vid upphandling av kemikalier/kemiska produkter samt genomföra uppföljning av ställda krav aktivt deltat i nationellt samarbete kring kemikaliesubstitution fortsatt ställa miljökrav vid upphandling av förbrukningsartiklar samt följa upp ställda krav underlätta för verksamheterna att välja ftalatfria alternativ fortsatt ställa miljökrav vid alla byggprojekt samt följa upp ställda krav utbilda projektledare ta fram riktlinjer/broschyr för utrensning, inköp och gåvor. utbilda berörd personal kring barns hälsa och kemikalier rensa ut leksaker/lekmaterial i väntrum/avdelningar, samt upphandla/avropa säkra alternativ Åtgärderna beräknas ge merkostnader på cirka kronor. Kostnaderna avser i huvudsak inköp av nya leksaker/nytt lekmaterial. Därutöver kan en ökad uppföljning innebära ökade kostnader för laboratorieanalyser. Läkemedel Användningen av läkemedel är en naturlig och avgörande del i den moderna hälso- och sjukvården. Läkemedel innehåller verksamma substanser som är avsedda att vara biologiskt aktiva, och används i stor omfattning, vilket gör att de med stor sannolikhet även påverkar organismer i miljön. Eftersom läkemedel till stor del utsöndras ur kroppen utan att brytas ner kan läkemedlen nå vattenmiljön via avloppssystemet. Det finns en risk att djur och växter som lever hela sina liv i vattnet påverkas eftersom läkemedelssubstanserna är biologiskt aktiva ämnen som kan ge effekt även vid låga halter. De långsiktiga effekterna är dock inte studerade och själva förekomsten av läkemedel i till exempel grundvatten väcker farhågor om möjliga problem i framtiden. 25 Hit räknas kemiska produkter som uppfyller kriterierna för SVHC-ämnen ( Substances of very High Concern ), det vill säga cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska och miljöfarliga ämnen. 26 Handlingsplanen har följande delmål; Sammanställa ny avvecklingslista över Region Uppsalas särskilt farliga kemiska produkter, med hjälp av kemikaliedata-basen KLARA; Utarbeta riktlinjer/metodstöd för praktiskt avvecklingsarbete; Utbilda nyckelpersoner inom kemikalieintensiva verksamheter 27 Mätt i antal artiklar. 28 Enligt den klassificeringsdatabas som används inom Region Uppsala är A-klassade byggnadsmaterial det bästa miljöalternativet och B-klassade det näst bästa.

108 13 (23) Spridning av antibiotika till miljön riskerar att främja utveckling av resistenta mikroorganismer. Detta är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom infektionssjukdomar blir svårare att bota, och behandlingar som transplantationer och cytostatikabehandlingar kanske inte kommer kunna genomföras om vi har för hög antibiotikaresistens. 26 procent av utsläppen av antibiotika sker vid sjukhusen. Akademiska sjukhuset är det första sjukhuset i Sverige som testar lokal rening av läkemedelsrester. År 2022 ska: Mål utsläpp av läkemedel med hög risk för miljöpåverkan enligt handlingsplan 29 minskat Akademiska sjukhuset minskat sina halter av antibiotika 30 i avloppsvatten till reningsverk, med i genomsnitt 20 procent, jämfört med 2018 antibiotikaförsäljningen, mätt i antalet expedierade recept per 1000 invånare i länet, minskat årligen under programperioden utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser vara 10 procent lägre, jämfört med 2018 kasserade läkemedel sett som kilo avfall minska med 5 procent på Akademiska sjukhuset, jämfört med 2018 Målen uppnås genom att: Åtgärder en handlingsplan tas fram för att bedöma vilka som är de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna för Region Uppsala. informera förskrivare, samt i samråd med läkemedelskommittén diskutera prioriterade substanser och alternativ, utifrån handlingsplan genomföra vidare pilotförsök för att utreda möjligheten att rena bort antibiotika och resistenta mikroorganismer från avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset, i samarbete med Uppsala universitet utifrån resultat av pilotförsök implementera lämplig metod för att minska halterna av antibiotika i utgående vatten från Akademiska sjukhuset uppföljning och informationsinsatser till förskrivare tillsammans med STRAMA 31 fortsatt utreda och identifiera åtgärder som kan minska användningen av sövningsgaser installera reningsanläggningar för lustgas vid befintliga anläggningar och ge möjlighet för framtida rening av sövningsgaser vid nybyggnation tillsammans med läkemedelsförsörjningsprojektet inom FAS (Framtidens Akademiska sjukhus) se över lagerhållning och distribution av läkemedel på Akademiska sjukhuset Inom Region Uppsala kasseras läkemedel för uppskattningsvis ca miljoner kronor per år. En minskad mängd kasserade läkemedel skulle innebära en minskad risk för miljöpåverkan och lägre kostnader Ett pilotreningsverk för att rena bort antibiotika och resistenta mikroorganismer med ozon beräknas kosta runt 1,2 miljoner kronor för ombyggnad, rening och kemiska analyser. En permanent implementering för rening av läkemedelsrester i avloppsvatten beräknas kosta mellan 1 5 miljoner kronor, beroende på metod och prestanda. 29 Handlingsplanen tas fram med hänsyn till substansernas inneboende miljöfarlighet, förskrivna volymer samt uppmätta halter i reningsverk samt ytvatten inom Region Uppsalas geografiska område. 30 Enligt handlingsplan identifierade antibiotika med hög risk för miljöpåverkan. 31 STRAMA är Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens

109 14 (23) Livsmedel och textilier I ekologisk odling av livsmedel används inte kemiska bekämpningsmedel som kan läcka till sjöar och grundvatten. Den ekologiska odlingen gynnar också den biologiska mångfalden. I samband med upphandlingar av livsmedel och kostproduktion ställs krav som minst motsvarar våra svenska miljökrav och regler för djurskydd. Genom att ställa höga krav på djurskydd främjas även en djurhållning med låg användning av antibiotika, vilket minskar risken för utveckling av antibiotikaresistens. Odling av kaffe och bomull påverkar människor och natur i de länder där odlingen sker. På kaffeodlingar som är certifierade av Fairtrade eller motsvarande märkning, är de farligaste bekämpningsmedlen förbjudna. På ekologiska odlingar används inte kemiska bekämpningsmedel alls, vilket minskar bekämpningsmedlens skada på natur och människor vid kaffeodlingarna. Bekämpningsmedel från bomullsindustrin dödar uppskattningsvis människor varje år och cirka 3 miljoner människor förgiftas och drabbas av andra sjukdomssymptom. Med miljömärkta textilier ställs krav på odlingen samt beredningen av textilfibern till färdig produkt, vilket gagnar både människa och miljö. I samverkan Kost 32 arbetar Region Uppsala och Region Västmanland tillsammans för att under programperioden exempelvis hitta en leverantör av MSC-märkt fisk och för att, i första hand, varugrupperna kött, mejeri, frukt och grönt ska vara ekologiska. Arbete ska också ske för minskad klimatpåverkan från patientmaten 33, genom bland annat omställning från animaliska till gröna proteiner. Därtill sker inom ramen för Samverkan Kost exempelvis åtgärder för att hitta leverantörer för närodlade råvaror samt åtgärder för minskat matsvinn. 32 Samverkan Kost Region Uppsala och Region Västmanland. Patientmat till Akademiska sjukhuset tillagas inom ramen för samverkan. Samverkan styrs av kostnämnden, som beslutade om prioriteringar och målsättningar Klimatpåverkan ska vara mindre än 0,85 CO2e/kg per såld portion 2022, enligt beslutade prioriteringar och målsättningar.

110 15 (23) År 2022 ska: Mål andelen ekologiskt producerade 34 livsmedel vara minst 55 procent av det totala inköpsvärdet. andelen livsmedel som har producerats med etiska och socialt godtagbara förhållanden 35 vara minst 25 procent av det totala inköpsvärdet. minst 25 procent av de textilier som omfattas av textiltjänst vara miljömärkta eller uppfylla kriterier för detta 100 procent av babytextilier vara ekologiskt producerade Åtgärder Målen uppnås genom att: i upphandlingen av livsmedel ställs krav att en viss andel av livsmedlen ska vara ekologiskt producerade. inom ramen för Samverkan Kost arbeta för att hitta en leverantör av ekologisk kyckling det kaffe och té, samt de bananer som upphandlas är ekologiskt producerat och märkt med Fairtrade eller motsvarande märkning. krav ställs vid tvättupphandling att en andel av textilierna ska vara miljömärkta. 36 krav ställs vid tvättupphandling att textilierna ska vara märkta med EU Eco-label eller motsvarande Merkostnaden för inköp av ekologiskt producerade och miljömärkta textilier ryms inom existerande budget. Hållbar och effektiv resursanvändning Jordens resurser är begränsade, både sett till råvaror och ekosystemtjänster. För att säkerställa en hållbar utveckling krävs att dagens produktion och konsumtion av varor och tjänster håller sig inom gränserna av vad natur och samhällen klarar av. Region Uppsala är mitt i en stor om- och nybyggnation av våra fastigheter. Vår verksamhet producerar stora mängder avfall. Region Uppsala arbetar för en hållbar och effektiv resursanvändning genom att sätta mål om miljöanpassade fastigheter och förebyggande och hantering av avfall. I förvaltandet av våra grönytor och genom Upplandsstiftelsens verksamhet sätter vi mål för att gynna biologisk mångfald. 34 Ekologiska produkter har odlats och förädlats enligt EU-direktivet för ekologisk produktion. I Sverige är KRAV-märkning vanligast. 35 Varor, främst livsmedel, som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer genom rättvis handel. Den vanligaste märkningen är Fairtrade, men även Utz certified och Rainforest Alliance förekommer. 36 Andelen miljömärkta produkter beräknas genom värdet av miljömärkta produkter av totala värdet av textilstocken. Följande miljömärkta produkter kan ingå: EU Eco-label, Svanen, Bra miljöval Klass 1 och 2 och GOTS

111 16 (23) Miljöanpassade fastigheter Fastighet och service förvaltar cirka m 2 med ett mål om minimerad miljöbelastning. Under åren planeras omfattande ny- och ombyggnationer vars miljöbelastning måste minimeras eftersom detta kommer att påverka Region Uppsalas miljöprestanda under lång tid framöver. Region Uppsala säkrar miljöpåverkan från verksamhetens fastigheter genom att bland annat: Upprätta ett specifikt miljöprogram i samband med varje större byggprojekt. Följa upp och mäta de betydande miljöaspekterna vid såväl byggprojekt som av befintliga fastigheter. Använda branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader vilket baseras på livscykelanalysmetodik (LCA), vilket gör det möjligt att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Utvärdera och välja konstruktioner och byggnadssätt med låg klimatpåverkan. Kravställa, miljöutvärdera samt dokumentera samtliga byggmaterial och installationer som används vid ny- och ombyggnation. Arbeta fortlöpande med att minimera användningen av energi, avfall, vatten och säkerställa att vi beaktar den biologiska mångfalden vid fastighetsförvaltning. Arbeta kontinuerligt med att inventera och dokumentera miljöstatusen hos befintliga fastigheter 37, för att möjliggöra ständig förbättring. Uppförandet av en fastighet har en stor miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv. Därför behöver byggmaterial, konstruktioner och produktionssätt med låg miljöpåverkan väljas och byggavfall minimeras eller kunna återvinnas. En certifiering enligt Miljöbyggnad innebär att material och konstruktioner miljöutvärderas samt att inomhusmiljöaspekter beaktas. Miljöbyggnad ställer krav på låg energiförbrukning och att en hög andel av energitillförsel ska vara förnybar. Miljöcertifieringen ger ett kvitto på fastighetens miljöegenskaper och vilken påverkan fastigheten kan medföra i framtiden. Region Uppsala arbetar kontinuerligt med att välja konstruktioner och byggnadssätt med mindre klimatavtryck, till exempel genom användande av träkonstruktioner. Genom att erbjuda en god inne- och utemiljö i våra fastigheter främjar vi en god hälsa för våra medarbetare och patienter. Region Uppsalas miljökrav och ambitioner bör i möjligaste mån beaktas vid inhyrning av fastigheter, där verksamhet sker på uppdrag av Region Uppsala. 37 Med en fastighets miljöstatus utreds fastighetens status med avseende på inne- och utemiljö, byggmaterial, energi och naturresurser

112 17 (23) År 2022 ska: Mål nyproduktioner och större ombyggnationer av Region Uppsala fastigheter som sker under programperioden vara certifierade och verifierade enligt Miljöbyggnad 38 Målet uppnås genom att: Åtgärder miljökrav ställs vid upphandling av entreprenad för byggprojekt, konsulter och entreprenörer vid ny- respektive större ombyggnation kontinuerligt utvärdera och följa upp pågående byggprojekt så att gällande krav efterlevs användningen av byggmaterial, deras miljöpåverkan, samt var de byggs in i våra fastigheter, kontrolleras och dokumenteras Kostnaderna för att genomföra en certifiering och verifiering av ett ombyggnads- eller nybyggnadsprojekt varierar mycket, beroende på projektets storlek och komplexitet. Kostnaden ingår i respektive byggprojekt och motsvarar en mindre del av den totala kostnaden 39. Avfall De flesta produkter som vi använder i vår vardag blir förr eller senare avfall. För att ta hand om avfallet så bra som möjligt ur ett miljö- och klimatperspektiv har EU rangordnat hanteringen av avfall i en så kallad avfallstrappa. Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att förebygga uppkomsten av avfall för att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Inom Region Uppsala görs detta genom kravställandet vid upphandling och genom att verksamheterna minimerar sin resursförbrukning. Återanvändning innebär att produkter eller komponenter återanvänds för samma syfte som det de ursprungligen var avsedda för. Region Uppsala strävar efter att återanvända så mycket utrustning som möjligt både internt och genom biståndsverksamhet. Region Uppsala materialåtervinner ungefär en tredjedel av allt verksamhetsavfall som produceras. Genom att återvinna avfall minskar mängden jungfruligt material som bryts i naturen, och resurserna finns kvar till kommande generationer. Två tredjedelar av Region Uppsalas avfall går till energiåtervinning. Detta ger samhällsekonomiska vinster då den utvunna energin från förbränningen kan användas till el- och fjärrvärmeproduktion, men ger samtidigt utsläpp av tungmetaller, dioxiner och försurande ämnen. Mindre än en procent av Region Uppsalas avfall läggs på soptippen för så kallad deponering. Att deponera sitt avfall är ur miljösynpunkt det sämsta alternativet av omhändertagande. 38 Vid nybyggnation ska byggprojektet sträva efter att uppnå Miljöbyggnad guld (byggnadsnivå) och vid större ombyggnation sträva mot uppnå Miljöbyggnad, silver (byggnadsnivå). Styrande dokument från Fastighet och service ska gälla som lägsta nivå för respektive betyg på aspektnivå i Miljöbyggnad. 39 Kostnaden för certifiering och verifiering av Miljöbyggnad är uppskattningsvis tkr beroende på storlek på fastighet och dess komplexitet.

113 18 (23) År 2022 ska: Mål andelen materialåtervunnet avfall 40 ökat med minst 8 procent, jämfört med 2018 den totala mängden avfall per vårdtillfälle 41 vara lägre, jämfört med 2018 Åtgärder Målen uppnås genom att: öka kompetensen hos personal som är involverad i avfallsprocessen källsorteringsinventering vid Region Uppsalas sjukhus genomföra plockanalyser vid Region Uppsalas sjukhus utreda möjligheterna att materialåtervinna materialslag som inte innefattas av producentansvar utreda möjligheten att upphandla förpackningsmaterial som går att återvinna kartlägga och skapa ett effektivt avfallsflöde inom fortsatt fastighetsutveckling av Akademiska sjukhuset öka kompetensen hos personal som är involverad i avfallsprocessen förebygga uppkomsten av avfall vid upphandling utreda möjligheten att förebygga avfall inom olika delar av avfallsprocessen utreda möjligheterna till en ökad återanvändning utreda nyckeltal för avfallsminskning utveckla metoder för att minska matavfallssvinnet Resurser för att genomföra åtgärderna ryms inom existerande ramar. 40 Räknat på antal kilo materialåtervunnet avfall exkl matavfall. Med materialåtervunnet avfall avses de avfallsslag som återanvänds till nya produkter genom materialutnyttjande. Gäller verksamhetsanknutet avfall från de större sjukhusområdena Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Byggavfall källsorteras också, men styrs via egna mål inom Fastigheter och service. 41 Gäller verksamhetsanknutet avfall från de större sjukhusområdena Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Byggavfall källsorteras också, men styrs via egna mål inom Fastigheter och service. Med vårdtillfälle avses antal vårdtillfällen i slutenvården (avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde) samt antal öppenvårdsbesök exkl. telefonkontakter och hembesök.

114 19 (23) Biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Ur SÖ 1993:7, Artikel 2 i Riokonventionen om biologisk mångfald. Biologisk mångfald innebär en rikedom av arter i olika livsmiljöer. Vi är helt beroende av naturen och ekosystem som fungerar. Naturen ger oss en mängd råmaterial, inte minst som en källa till läkemedel. Till exempel kommer många läkemedel mot infektionssjukdomar eller cancer härifrån 42. Genom att bevara och återskapa miljöer där det finns en stor biologisk mångfald ger vi kommande generationer en slags försäkring eftersom vi inte kan veta vad som behövs i framtiden. En förutsättning för detta arbete är fortsatt utveckling av den omfattande samverkan som finns mellan Upplandsstiftelsen, myndigheter, kommuner, markägare, djurhållare, övrigt näringsliv och föreningsliv. Region Uppsalas egna grönytor i form av träd, buskar, gräsmattor, ängar och planteringar har betydelse för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, exempelvis grönytornas förmåga att rena luft och vatten, samt pollinering. 43 I städer är även trädens förmåga att sänka temperaturen viktig. Som en ekosystemtjänst räknas också naturens dokumenterat positiva effekt för hälsan ur en mängd perspektiv. 44 Undersökningar visar att naturupplevelser bland annat leder till minskad stress och ökar vår motivation till rörelse. Naturen är också en social arena där det skapas meningsfulla sammanhang som bidrar till en bättre livskvalitet. Genom samverkan mellan olika aktörer har naturen en stor potential för arbetet med folkhälso- och friluftspolitiska nationella mål. Iordningställda platser i naturen är betydelsefulla för grupper med specifika behov, till exempel för personer med olika funktionsnedsättningar. 42 Naturen är tillbaka, Läkemedelsvärlden 25 maj Miljö & Utveckling, En tredjedel av den frukt och de grönsaker vi stoppar i oss hade inte existerat utan pollinerare, 15 oktober Stockholms läns landsting/länsstyrelsen i Stockholm, Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen ett underlag för diskussion och planering Rapport 2013:3. s. 35 ff.

115 20 (23) År 2022 ska: Mål Upplandsstiftelsen genomfört insatser för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet Upplandsstiftelsen genomfört åtgärder för att stimulera allmänhetens friluftsliv i hela länet, tillgängliggjort natur och verkat för ett förebyggande folkhälsoarbete Fastighet och service tillgängliggjort fler gröna, läkande miljöer i anslutning till fastigheter, dess stråk och entréer Fastighet och service arbetat aktivt för den biologiska mångfalden och gynnandet av ekosystemtjänster både vid anläggning och skötsel av grönytor utredning skett av möjligheterna att reducera vattenförbrukningen utredning skett om möjligheten att öka tillvaratagande av dagvatten inom Region Uppsalas fastighetsbestånd 50 Åtgärder Målen uppnås genom att: ytterligare fyra naturområden med höga naturvärden och rekreationsvärden fredas långsiktigt 45 ytterligare 200 hektar biologiskt värdefulla ängs- och hagmarker ställs iordning 46 ytterligare sex stycken våtmarker återskapas för att gynna fiskar, fåglar, groddjur och andra arter ytterligare fem särskilt intressanta besöksmål, så kallade Smultronställen, vidareutvecklas för bland annat funktionsnedsatta så att det vid programperiodens slut finns anpassade Smultronställen i alla länets kommuner ytterligare 25 kilometer vandringsleder och naturstigar görs tillgängliga. Upplandsstiftelsen verkar för naturskoleverksamhet i alla länets kommuner Upplandsstiftelsen verkar för att fler kommuner utvecklar naturskoleverksamhet till äldre elever, till exempel gymnasielever Upplandsstiftelsen etablerar nätverk för arbete med folkhälsa i naturen i alla länets kommuner, samt plattformar för aktiviteter Wiks naturpark utvecklas ytterligare genom ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen, Region Uppsalas Kultur och bildning samt Uppsala kommun 47 riktlinjer för projekt och förvaltning av grönytor inom Region Uppsala fastslås som styrande dokument i förvaltningen Fastighet och service, och arbete i enlighet med riktlinjerna påbörjas 48 en så kallad fickpark 49 inom Akademiska sjukhusområdet/region Uppsala anlagts en utredning görs med beaktande av olika miljöer, så kallade biotoper, för att kunna optimera nyttjandet av våra grönytor. Resultatet från utredningen ska användas för att skapa Riktlinjer för grönytor för hela Region Uppsala ängsytor ha skapats vid Östhammars vårdcentral utreda olika alternativ för reduktion av vattenförbrukningen inom Region Uppsalas fastighetsbestånd utreda olika alternativ för tillvaratagande av dagvatten inom Region Uppsalas fastighetsbestånd 45 Med långsiktigt avses förvärv, intrångsersättning eller ett långsiktigt avtal, till skillnad mot till exempel muntliga överenskommelser utan ersättning. 46 Värdefulla ängs- och hagmarker ställs i ordning i samarbete med mark- och djurägare och organisationer som exempelvis Världsnaturfonden. En fortsatt skötsel av marken möjliggörs ofta genom EU:s miljöstöd. 47 Området ska lyftas fram som ett gott exempel på ett lättillgängligt naturområde med stor betydelse för både biologisk mångfald, friluftsliv, folkhälsa och kulturmiljö. 48 Riktlinjer ska fastslås under 2019 och arbete påbörjas senast I riktlinjerna beskrivs hur ekosystemtjänster gynnas med fokus på läkande miljöer, barns behov och biologisk mångfald 49 Fickpark är en liten park där du kan sitta i en grön, avkopplande miljö med något att uppleva året om som växer, vattenspel och/eller konst. En mångfald av växter på en liten yta kan ge rum för djurliv som fåglar och pollinerande insekter. 50 I arbetet bör Länsstyrelsen i Uppsala läns regional vattenförsörjningsplan beaktas.

116 21 (23) Åtgärder för att nå målen för Upplandsstiftelsen finansieras inom ramen för Upplandsstiftelsens budget. För anläggandet av en fickpark uppskattas kostnaden för projektering, anläggning samt garantiskötsel i 2 år att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, beräknat på en park av storleksordningen 800 m 2. Konsultkostnad för en inventering och förslag på åtgärder för en rikare, biologisk mångfald inom Region Uppsalas grönytor beräknas till cirka kronor. En anläggning och garantiskötsel i 2 år för nyskapade ängar beräknas till kronor. Åtgärderna kan ses som en samhällsekonomisk investering, inte minst för Region Uppsala eftersom flera insatser främjar en god folkhälsa. Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen Region Uppsala och Uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. Barnens och ungdomarnas möjligheter till naturupplevelser och rörelse prioriteras särskilt. För mer information, se Strategiska arbetssätt För att uppnå uppsatta mål och genomföra fastställda åtgärder krävs strategiska arbetssätt. Region Uppsala arbetar förebyggande och systematiskt genom ledningssystem med organisering och uppföljning. Under programperioden ska Region Uppsalas upphandlingar och inköp av varor och tjänster, samt finansiella placeringar, beakta och bidra till miljöprogrammets mål och intentioner. Förebyggande och systematiskt arbete Miljöledningssystem För att garantera systematik och effektivitet är Region Uppsala sedan 2005 miljöcertifierat enligt ISO 14001:2004. Certifieringen innebär bland annat krav på utformning och uppföljning av miljöprogrammet. Region Uppsala har härigenom också förbundit sig att följa miljölagstiftningen, uppnå satta miljömål, fatta beslut utifrån faktabaserade underlag, samt ständigt minska verksamhetens negativa påverkan på den yttre miljön. Alla Region Uppsalas förvaltningar ska bidra i arbetet med miljöprogrammet, genom att bryta ner programmet i egna handlingsplaner med detaljerade mål och åtgärder. Miljöorganisation För att effektivt kunna förankra beslut, förmedla nyheter, och inhämta förslag på förändringar i miljöarbetet, finns ett miljönätverk inom Region Uppsala. Det består av minst en miljösamordnare per förvaltning och drygt 400 miljöombud. Ansvaret för miljöarbetet följer linjeorganisationen, men miljönätverket stöttar cheferna. Vid Akademiska sjukhuset, Fastigheter och service samt vid Regionkontoret finns personal med strategisk kunskap och specialistkompetens inom miljö, som bistår alla förvaltningar i miljöfrågor. Uppföljning I Region Uppsalas årliga miljöredovisning följs miljöprogrammets miljömål upp. De mål som bryts ner på förvaltningsnivå följs även upp halvårsvis och redovisas i samband med övrig verksamhetsuppföljning. Analys sker utifrån om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att målen ska uppnås. Utöver detta granskar externa och interna miljörevisorer att organisationen har ett fungerande miljöarbete och hela tiden minskar sin miljöpåverkan. Samtliga enheter

117 revideras minst en gång vart tredje år. En egenkontroll av respektive chef sker via det årliga uppföljningsverktyget VerkSAM. Det är av största vikt att uppföljning sker även av våra upphandlade produkter och tjänster, samt våra finansiella placeringars miljöpåverkan. Upphandling med miljökrav och socialt ansvarstagande Region Uppsalas upphandlingar ska genomföras affärsmässigt, effektivt, etiskt och med beaktande av såväl miljömässiga som sociala hänsynstaganden. Upphandlingar där varorna eller tjänsterna påverkar viktiga miljöfrågor, eller har en tydlig koppling till socialt ansvar, prioriteras. Vid prioriterade upphandlingar ställs avancerade miljökrav som utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln. 22 (23) Region Uppsala är i många fall en stor kund, och kan genom upphandlingar påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning och bidra till en regional hållbar utveckling. När regioner/landsting samverkar blir effekten än mycket större. Region Uppsala stödjer och ingår det nationella samarbetet mellan regioner och landsting angående hållbarhetskrav i upphandling. I samarbetet ingår att ställa, och följa upp, sociala och miljömässiga krav i offentlig upphandling. De hållbarhetskrav som ställs i upphandlingar ska kunna följas upp, vilket kräver tydlighet i förfrågningsunderlag samt metoder, kompetens och resurser för uppföljningen. För att arbetet mot ökad hållbarhet genom upphandling ska ge full effekt är det av största vikt att de hållbara upphandlade alternativen avropas av verksamheten. Hållbara finansiella placeringar Region Uppsala ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande, med största möjliga hänsyn till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och minimerad risk för allmänhetens hälsa. I förvaltningen av Region Uppsalas pensionsmedel görs finansiella placeringar i räntebärande värdepapper och aktier. Investeringar ska undvikas i företag som, till en icke oväsentlig del, arbetar med att prospektera, exploatera, utvinna eller producera kol, olja och gas. Icke oväsentlig del innebär att denna andel inte ska överstiga 5 %, vilket är rådande branschpraxis. Region Uppsala ska i sitt arbete verka för att denna nivå sänks. Kapital ska inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor eller likabehandling av arbetskraft på grund av bakgrund. Möjligheten att tillämpa en positiv urvalsprocess, där placeringar väljs som aktivt främjar mänskliga rättigheter, förnyelsebar energi, miljö samt god affärsetik, ska övervägas. Region Uppsalas kapitalförvaltare ansvarar för att dessa etiska hänsynstaganden vid finansiella placeringar följs. Uppföljning av efterlevnaden ska genomföras årligen.

118 23 (23) Övergripande framgångsfaktorer Kunniga och engagerade medarbetare För att Region Uppsala ska nå miljömålen behöver medarbetarna ha engagemang och kunskap, om miljöfrågor och om verksamheternas möjlighet att minska sin miljöpåverkan. Alla anställda har därför tillgång till aktuella rutiner, utbildningsmaterial och annan information på Region Uppsalas intranät. Än mer kan göras för att väcka och ta vara på medarbetares engagemang. Miljönätverket med miljösamordnare och miljöombud sprider information och nyheter, och kan hämta in idéer och innovations- och förbättringsförslag. Kunskap och engagemang som föds på arbetet kan också appliceras hemma i vardagen. God samverkan med andra aktörer För ett framgångsrikt arbete krävs i många fall samarbete och samverkan. Det är därför avgörande att de som representerar Region Uppsala i olika samverkansforum bär med sig miljöprogrammets intentioner och målsättningar i dialog och förhandlingar. Region Uppsala har gemensamma nämnder med andra landsting/regioner, där kostnämnden och varuförsörjningsnämnden har bäring på delar av innehållet i detta program. Samverkan sker inom den bredare ramen av regional hållbar utveckling. Arbetet grundar sig därför utöver detta miljöprogram även i andra styrande dokument och program. Region Uppsala samverkar med ett flertal organisationer och inom olika samverkansorgan, lokalt liksom nationellt: Upplandsstiftelsen ansvarar för mål inom målområdet om biologisk mångfald. Stiftelsen är en ideell förening där Region Uppsala och länets kommuner är medlemmar. Upplandsstiftelsen samverkar i sin tur med olika aktörer i hela länet. Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset är ett kunskapscentrum och har en expertfunktion för Region Uppsala, Region Gävleborg och Landstinget Dalarna i arbetet med att utreda och förebygga ohälsa som kan orsakas av arbets- eller omgivningsmiljön. Region Uppsala samarbetar med andra landsting och regioner i frågor som rör till exempel kemikaliesubstitution, upphandling och miljöpåverkan av läkemedel. Samverkan sker i Uppsala läns miljö- och klimatråd. Region Uppsala är också medlem i Uppsala klimatprotokoll, Uppsala kemikalienätverk och samarbetsgruppen för kemikaliehanteringssystem. Region Uppsala är också medlem i Sveriges ekokommuner, Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund, Mälardalens vattenvårdsförbund, Biogas Öst med Biodriv Öst och Svealands kustvattenvårdsförbund. Ambitiösa målsättningar med bred politisk förankring Region Uppsala har, genom systematiskt arbete och engagemang, tydligt minskat sin miljöpåverkan genom åren. Genom ett ständigt driv och ambitiöst satta mål med bred politisk förankring, kan Region Uppsala ligga i framkant i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle.

119 Regionstyrelsen Dnr LS Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Marta Fallgren Tfn E-post Sammanställning remissvar som inkommit med anledning av remiss för Miljöprogram Bakgrund Under hösten 2017 och början av år 2018 har en politisk referensgrupp arbetat fram ett förslag på miljöprogram för Region Uppsalas interna miljöarbete som ska gälla under åren 2019 till och med Förslaget har skickats ut på remiss från december 2017 och till och med 1 mars år I detta dokument sammanställs de förslag som inkommit med remissvaren, samt hur de hanteras. De inkomna svaren på remissen har generellt ställt sig positiva till förslaget på Miljöprogram för Region Uppsala De förbättringsförslag som inkommit har bland annat handlat om att tydliggöra miljöprogrammet i förhållande till det regionala utvecklingsuppdraget och generella styrdokument. Remissvar har inkommit från följande instanser: Externt Barnombudet i Uppsala län Biogas Öst med Biodriv Öst Handelskammaren i Uppsala län Heby kommun Knivsta kommun Länsstyrelsen i Uppsala län Region Gävleborg Region Sörmland Region Västmanland Region Örebro län Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Upplandsstiftelsen Uppsala Universitet Internt Arbets- och miljömedicin Folktandvården Lasarettet i Enköping Sektionen för vårdhygien Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

120 2 (13) Inget att erinra Följande remissinstanser har ställt sig bakom förslaget utan kommentarer: Följande remissinstanser har aktivt avstått från att svara: Region Sörmland, Region Gävleborg, Folktandvården, Sektionen för Vårdhygien Generella kommentarer Generella kommentarer som inkommit är bland annat att programmet är välskrivet (Lasarettet i Enköping, Region Örebro län), ambitiöst (Arbets- och miljömedicin, Knivsta kommun, Heby kommun, Region Sörmland, SLU, Uppsala Universitet), överskådligt och tydligt (Barnombudet i Uppsala län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Region Örebro län), väl genomtänkt (Arbets- och miljömedicin), väl genomarbetat förslag som inspirerar (Biogas Öst med Biodriv Öst, SLU, Uppsala Universitet). Målen och indikatorerna bedöms relevanta för att bidra till en hållbar utveckling och möjliga att uppnå (Region Örebro län, Uppsala Universitet). Positivt med det systematiska miljöledningsarbete som bedrivs med mål och åtgärder (Länsstyrelsen i Uppsala län) Synpunkter Nedan sammanfattas de synpunkter som inkommit till programmet och hur dessa beaktas. Synpunkt Generella synpunkter Regionens Miljöprogram för det interna miljöarbetet kan inte friskrivas från det regionala utvecklingsansvaret med ett antal konkreta förslag på var det inarbetas. I inledningen beskrivs hur Miljöprogrammet förhåller sig till nationella och regionala mål, planer och program (sida 2). I det stycket bör hänvisning även finnas till de nationella friluftsmålen. Länsstyrelsen saknar därtill en beskrivning över hur Miljöprogrammet förhåller sig till andra regionala planer, exempelvis handlingsplan för livsmedelsförsörjning, länstransportplanen, cykelstrategin, den regionala klimat och energistrategin samt till Regionen Uppsalas kommande handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Under respektive målområde (de gråmarkerade tabellerna) finns ett genomgående redaktionellt fel. Det saknas ett antal ha för att det ska bli bra svenska (ha, ha ) T.ex. Utsläppen av kväveoxider från kollektivtrafiken ha minskat med 15 procent osv. I dokumentet finns enbart en vision, fossilbränslefriheten år Exempel på en annan skulle kunna vara att Region Uppsala kommer vara främst i Sverige med hållbara arbetsresor. Inkommit från Biogas Öst med Biodriv Öst Länsstyrelsen i Uppsala län Lasarettet i Enköping Arbets- och miljömedicin Förslag på hantering Inledningstext reviderad för att tydligare visa på koppling till regionala utvecklingsuppdraget. Ett tillägg har skett under avsnitt om upphandling. Texten omformuleras för att redovisa hur det interna miljöarbetet och det miljöarbete som finns ur ett regionalt utvecklingsperspektiv tydliggörs. Hänvisning görs i revidering till nationella friluftsmålen, i avsnitt om biologisk mångfald På detta sätt är bedömningen att det är enklare att läsa målet enskilt. I revidering omformulerat från vision till målsättning.

121 Synpunkt Det finns tydligt uppsatta mål och åtgärder för att uppnå målen, men det är inte lika tydligt vem som är ansvarig. Genomgående i miljöprogrammet finns måloch åtgärdstabeller, men där den sista (sid 19) tar upp Upplandsstiftelsen och Fastighet och service som ansvarig för åtgärder. Region Uppsala borde överväga att göra samtliga tabeller i formatet mål åtgärd ansvarig. Motsvarande mål åtgärd ansvarig-tabeller borde tas fram för Hållbara finansiella placeringar (sid. 22) och kunniga och engagerade medarbetare (sid. 23). Hållbara finansiella placeringar återfinns under Strategi-ska arbetssätt. För ytterligare bidrag till en hållbar utveckling kan hållbara finansiella placeringar bli ett eget målområde under miljömålet Minskad klimatpåverkan. I Region Västmanlands miljöprogram finns exempel på målformuleringar för hållbara finanser. Till det senare området (kunniga och engagerade medarbetare) är det viktigt att ha en plan för hur miljöprogrammet ska kommuniceras och göra medarbetarna delaktiga i förverkligandet. På flera ställen framgår Akademiska sjukhusets lokala miljöarbete (t.ex. sid 12), men regionen omfattar även Enköpings lasarett, Elisabethsjukhuset, vårdcentraler och Folktandvården bör också nämnas. Det finns en del nyckeltal, men kopplingen mot indikatorerna i miljömålen respektive FN:s utvecklingsmål kan utvecklas. Region Uppsala borde överväga att lägga upp uppföljningen av nyckeltalen årsvis gentemot de egna (regionala) miljömålen på Region Uppsalas hemsida för att utvecklingen ska bli mer tydlig över tid. Miljömålsportalen och Folkhälsostudion (Folkhälsomyndigheten) kan här utgöra inspiration I miljöprogrammet lyfts samverkan fram, ändå saknas samverkan med andra regioner i Sverige i dokumentet. Som ett exempel på hur Region Uppsala skulle kunna ta initiativet för att verka för ökat kollektivtrafikresande vore om man samverkade för att skapa en gemensam reskassa giltig för samtlig länstrafik i Sverige. Ett annat exempel vore hur Region Uppsala tillsammans med andra regioner kunde verka för bättre tågtrafik (snabbtåg såväl som natt-tåg) för att på ett effektivt sätt kunna konkurrera med inrikesflyget. Inkommit från Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Region Västmanland Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Förslag på hantering 3 (13) Detta löses genom att Region Uppsala upprättar ett internt dokument som fördelar ansvaret för åtgärderna på förvaltningarna och som fastställs i koncernledningen. (enligt principen de förtroendevalda fastställer vad vi gör och tjänstemännen hur vi gör det). I samband med senaste uppdateringen av finanspolicyn tydliggjordes miljökraven samt krav på uppföljning. En kommunikationsplan för miljöprogrammet som involverar såväl medarbetare som samverkan med relevanta aktörer i länet och nationellt arbetas fram under år Reningsprojekt och läkemedelsavfall är endast genomförbara på Akademiska sjukhuset i detta skede. Givetvis ska resultaten från åtgärderna implementeras på övriga vårdinrättningar om målen faller väl ut. Det är ett medvetet val att inte utveckla den detaljeringsnivån ytterligare I dagsläget läggs miljöredovisningen ut i sin helhet. En utredning internt om hur indikatorerna kan publiceras i olika nätverktyg för att underlätta såväl kommunicerbarhet som kvalitetssäkring kommer ske under år Miljöprogrammet ses över ur ett samverkansperspektiv.

122 Synpunkt Det står uttryckligen i missivet till remissen att man lyfter vikten av samverkan, men det saknas beskrivningar av hur denna samverkan ser ut i många fall i programmet. En tydligare koppling till RUS:en behövs för att man ska se hur samordningen av arbetet för en hållbar regional utveckling ska gå till. Den sammanställning som finns för de nationella miljömålen kan gärna kompletteras med RUS:ens mål och Agenda 2030-målen. Vi har samma nationella mål, samma miljömål och samma Agenda 2030 och globala hållbarhetsmål att arbeta mot. Kommunen är precis i uppstarten med att integrera Agenda 2030 i vår verksamhet så vi hade gärna sett en tydligare koppling till agendan i Region Uppsalas miljöprogram för att lättare kunna samverka i dessa frågor. För Handelskammaren förefaller det oklart hur förslaget till miljöprogram är tänkt att samspela med RUS och andra styrande dokument, liksom övriga hållbarhetsaspekter. Detta bör inarbetas i förslaget till miljöprogram. Det före-gående dokumentet (Miljöprogram ?) har en tydligare uppställning av miljömässiga, hälso- och ekono-miska effekter än det nu föreliggande förslaget. Vi föreslår att detta åter införs i det slutliga programmet. Programmet kan också i någon mening uppfattas som bakåtblickande, då det fokuserar väl mycket på minskning av miljöpåverkan av dagens verksamheter, men knappast berör de nya möjligheter som teknikutvecklingen medför. Inledning I miljöprogrammet står det att ett av målen är att länets invånare ska ha landets högsta självskattade hälsa (sid. 2), men det framgår inte hur detta mål (eller är det en vision) ska mätas. Ambitionen för Miljöprogrammet är att vara en del av strävan mot Region Uppsalas strategiska mål att bidra till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling (sida 2). Ambitionen skulle förtydligas och konkretiseras genom att tydliggöra kopplingen mellan Region Uppsalas miljömål och FN:s globala hållbarhetsmål (Agenda 2030). Tabell 1 anger på ett tydligt och lättöverskådligt sätt kopplingen mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Region Uppsalas miljömål. Miljökvalitetsmål 14 Storslagen fjällmiljö gäller inte i Uppsala län och kan utgå ur tabellen. För miljökvalitetsmål 10 menar Länsstyrelsen även har en koppling till Region Uppsalas målområde Biologisk mångfald. I tabell 1 saknas, under Säker strålmiljö, radionuklider som används inom sjukvården och under God bebyggd miljö, radon i fastigheterna (mark/byggnadsmaterial) Sida fem, rad tre. För att nå Parisavtalets mål. krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, utsläpp som behöver övergå till negativa nivåer under andra hälften av det här århundradet. Denna text skulle behöva förtydligas, kanske lite svårförståeligt för gemene man vad negativa nivåer innebär. Inkommit från Heby kommun Handelskammaren i Uppsala län Handelskammaren i Uppsala län Arbets- och miljömedicin Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län Arbets- och miljömedicin Lasarettet i Enköping Förslag på hantering 4 (13) Miljöprogrammet ses över ur ett samverkansperspektiv. Miljöprogrammet ses över ur ett samverkansperspektiv. Region Uppsala strävar efter där det är möjligt att använda nya produkter, metoder och material. Exempel i miljöprogrammet är till exempel bioplastprojektet, metodtest för rening av antibiotika samt delgivningen av data från nyinstallerade solcellsanläggningar i samarbete med STUNS energi. Indikatorn är från Liv och Hälsa och finns med i RUS målbilaga. En ny tabell med kopplingen mellan Region Uppsalas miljömål, de nationella miljökvalitetsmålen och de globala målen är framtagen som en start i att tydliggöra kopplingen. Komplettering av miljöprogrammet sker enligt förslagen. Komplettering av Miljöprogrammet sker enligt förslaget. Formuleringen struken vid revidering av program.

123 Synpunkt Minskad klimatpåverkan Transporter Miljömålen för kollektivtrafiken känns framåtsträvande och bra. Åtgärder inom kollektivtrafiken som föreslås i den regionala cykelstrategin saknas i sammanställningen över mål och åtgärder för transporter (sida 6). Region Uppsala bör verka för att resenärer gratis kan ta med cykel på tåg och buss. Att uppnå att fler anställda i ökad utsträckning går och cyklar till sin arbetsplats är angeläget. Uppföljningen sker ju redan med årlig reseenkät som skulle kunna användas för måluppföljningen på Region Uppsalas hemsida. Hur kan Region Uppsala med kommunerna i länet verka för bättre vinterväglag som tillåter arbetsresor med cykel året runt? För att minska biltrafiken till sjukhuset skulle elskyttel-bussar kunna köra på sjukhusområdet och till/från busshållplatser för att minska antalet sjukresor med taxi/färdtjänst för rörelsehindrade patienter/personal. Överväg att lägga till ett mål för minskat buller från kollektivtrafiken. Kommentar till åtgärden sjukresor vid upphandling ställa krav på ökande andel fossilfria bränslen. Exempelvis taximarknaden ligger långt framme och har möjlighet att snabbt svara upp till offensiva krav på fossilfrihet som även bidrar till regional utveckling. Följande krav har exempelvis ställts från politiken i Uppsala kommun inför kommande upphandling "Vid upphandling av särskilda kollektivtrafiken ska krav ställas på att fordonen använder lokalt producerad biogas eller andra lokala drivmedel som uppfyller gällande hållbarhetskriterier. Inkommit från Knivsta kommun Länsstyrelsen i Uppsala län Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Biogas Öst med Biodriv Öst Biogas Öst med Biodriv Öst Förslag på hantering 5 (13) Positivt med bekräftande feedback på föreslagna mål. Dessa åtgärder återfinns i den regionala handlingsplanen för att integrera och stärka miljöoch klimatperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Inom Region Uppsala är det gratis att ta med cykel på tåg och kostnaden för cykel på buss har halverats jämfört med tidigare. Med anledning av utformningen av dagens fordon görs dock bedömningen att ett väl utbyggt koncept för lån/ hyrcyklar är en attraktivare lösning. När det gäller kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik arbetar Region Uppsala även aktivt genom att som länsplane-upprättare prioritera objekt och uppmuntra kommunerna att ansöka om statlig medfinansiering för cykelparkeringar. I den regionala cykelstrategi som fastställdes i december år 2017 nämns bland annat samverkan för att i fler styrdokument få in trafikslaget cykel som prioriterat. Motsvarande uppdrag gällande bussar är ställt till kollektivtrafikförvaltningen. Region Uppsala ställer idag krav på att fordonen som används i upphandlad trafik ska klara de decibelnivåer som är uppsatta för fordonstillverkare i EU-lagstiftning. Att nå lägre än så kräver alltså stor påverkan på fordonstillverkare. Tröga processer som bedöms svåra att påverka från Region Uppsala Att ställa krav på lokalt producerade drivmedel är inte helt enkelt upphandlingsmässigt men Region Uppsala deltar i regional samverkansgrupp där bland annat taxiupphandlingar står på agendan. Region Uppsala följer samtalen noggrant med syfte att stå väl förberedda inför kommande upphandling.

124 Synpunkt Lägg till en åtgärd om att ta fram en regional drivmedelsstrategi med tillhörande handlingsplan som gäller för såväl kollektivtrafik, egna fordon och resor samt även bidrar till Uppsala läns omställning till fossilfria transporter i stort. En tydlig och genomtänkt drivmedels-strategi är en förutsättning för att kunna ta hänsyn till även andra viktiga samhällsmål som exempelvis regional utveckling och stärkt krisberedskap genom ökad försörjningstrygghet på drivmedel. Regionens målsättningar om minskad miljöpåverkan från transporter, särskilt inom kollektivtrafiken, har stor betydelse för universitetets miljöpåverkan då ett av universitetets mål är att det lokala resandet ska genomföras med kollektivtrafik eller cykel, istället för med bil. Universitetet ser därför mycket positivt på åtgärder för minskad miljöpåverkan från kollektivtrafiken, bl.a. utfasning av fossila bränslen. Att göra den egna fordonsflottan fossilfri till år 2022 sticker ut som ett modigt och inspirerande mål som definitivt bidrar till en hållbar utveckling. Under rubriken nämns positiva aspekter som vi ger bifall till, så som en nära och tillgänglig hälso- och sjukvård. Det nämns även att ett möjliggörande för att ta cykel till arbetet har sociala, ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga vinster. Här saknar vi däremot ett barnperspektiv. Om arbetsplatser ska vara cykelutmärkta så bör detta även gälla för skolor. Skolan är barnets arbetsplats (arbetsmiljölagen) dit hen ska transportera sig till och från varje dag. För att undvika att föräldrar ska behöva skjutsa sina barn till och från skolan med bil kan det vara en bra idé att göra det enklare och säkrare för barn att ta sig till och från skolan på cykel. Detta skulle göra förslaget mer täckande då ytterligare en aspekt av transport med bil förhindras. Det skulle även ha en positiv inverkan på luften kring skolgården där barnen vistas dagligen. Kan laddstationer för elbilar och elcyklar installeras på Region Uppsalas parkeringsplatser? Lägg till ett mål gällande upphandlade transporter likt Uppsala kommuns mål om Klimatneutrala upphandlade transporter år Det är inte bara Regionens kollektivtrafik, sjukresor eller tjänsteresor som bidrar till utsläpp i transportsektorn. Även transport av t ex förbrukningsvaror, livsmedel och andra transportintensiva verksamheter inom Regionen kan ha stor klimatpåverkan. Att även i dessa upphandlingar ställa krav på fossilfria drivmedel är av stor vikt. Så vitt vi känner till pågår redan att sådant arbete inom Regionen, och att då även lyfta fram detta genom ett tydligt mål samt åtgärder stärker regionens miljöprofil och roll som förebild ytterligare. Inkommit från Biogas Öst med Biodriv Öst Uppsala universitet Region Örebro län Barnombudet i Uppsala län Arbets- och miljömedicin Biogas Öst med Biodriv Öst Förslag på hantering Arbetet med en regional drivmedelsstrategi med tillhörande handlingsplan behandlas via Nämnden för Regional utveckling som ett separat ärende. 6 (13) Region Uppsala ser fram emot resenärer från Uppsala Universitet och samarbete för att få fler att åka kollektivt. Region Uppsala ser fram emot fortsatt samarbete kring målformuleringar och framför allt erfarenhetsutbyte kring genomförande av åtgärder. Skolor och skolgårdar är generellt ett kommunalt ansvar. Upplandsstiftelsen har dock kartlagt skolnära natur för pedagogiska syften tillsammans med flera kommuner. Laddstationer kan installeras, men det behöver först utredas, vilka målgrupper detta skulle vända sig till, vilka kostnader det innebär samt hur kostnaderna vid en eventuell installation ska fördelas. Det bör också hänga ihop med kommande drivmedelsstrategi för länet. På sid 22 i remissutgåvan står följande: Vid prioriterade upphandlingar ställs avancerade miljökrav som utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln. Vid prioriterade upphandlingar ställs krav på en fossiloberoende fordonsflotta. Detta gäller tex transport av förbrukningsvaror och tvätteritjänst. Region Uppsala väljer att styra detta via riktlinjen för hållbar upphandling som lutar sig mot befintliga mål.

125 Synpunkt Vi ställer oss osäkra till att samtliga arbetsplatser inom Region Uppsala kan nå minst nivå cykelutmärkt. Bedöms av LE som en alltför hög ambitionsnivå och inte något som vi kan satsa så mycket på. Bättre IT-lösningar för konferenssamtal måste installeras. Idag kan inte Skype på Region Uppsalas datorer för samtal utanför intranätet. Det framgår inte av handlingsplanen hur Region Uppsala resonerar kring flygresor, t.ex. hur Region Uppsala ska få dem fossilfria till år Kommentar ang. åtgärden Klimatväxling av flygresor. En kompletterande åtgärd kan även vara att utöka Klimatväxlingssystemet till att gälla fler områden än enbart flygresor för att premiera önskvärt beteende inom fler områden. Exempelvis gällande att tanka de egna fordonen rätt, minska användandet av egen bil i tjänst etc. Lägg till en not om att hänsyn ska tas till den sociala hållbarheten i drivmedlens och elfordonsbatteriernas produktion och distributionsled. Det är även viktigt att bedöma drivmedlens och fordonens hållbarhet i ett LCA perspektiv, och inte bara se till själva drivmedlets klimatpåverkan. Lägg till en åtgärd om att vid upphandlingar av elfordon ska följande krav ställas Leverantören ska ha rutiner för att säkerställa en hållbar återanvändning/återvinning av elbilsbatterierna samt kunna redovisa för beställaren hur man arbetar för att påverka batteriproduktionen i en hållbar riktning. Även om det i dagsläget inte går att ställa ett skallkrav på återanvändning och återvinning så kan den här typen av krav uppmuntra och visa på vikten av en hållbar hantering av elfordonsbatterier. Miljöprogrammets mål om minskad miljöpåverkan från tjänsteresor genom satsning på resfria mötesverktyg, intern klimatväxling och mer kollektivåkande, cykling etc. överensstämmer till stor del med åtgärder som diskuteras inom universitetet. Erfarenhet och resultat från införandet av intern klimatväxling är särskilt intressant för universitetet att få ta del av. Energi Länsstyrelsen vill framhålla betydelsen av det systematiska arbete med energieffektivisering som skett genom Region Uppsala bedrivit (tidigare inom ramen för Landstinget i Uppsala län) och som vidmakthålls via utvecklade målsättningar i föreslaget program. Länsstyrelsen tycker det är bra att det är den totala använda energin, och inte bara den köpta energin, som ska minska enligt målet på sida 8. Förtydliga vad som avses med Åtgärder för ändrad produktion av energi så att det tydligt framgår om det exempelvis inkluderar åtgärder för egenproduktion av förnybar energi (solceller) Inkommit från Lasarettet i Enköping Arbets- och miljömedicin SLU Biogas Öst med Biodriv Öst Biogas Öst med Biodriv Öst Biogas Öst med Biodriv Öst Uppsala Universitet Länsstyrelsen i Uppsala län Förslag på hantering 7 (13) Det är därför formuleringen om cykelutmärkta arbetsplatser är ( ) där så är möjligt. Det pågår kontinuerligt en utveckling inom området digitalisering Vi har för avsikt att mäta, följa upp antalet Skype och videokonferensmöten. Och för vidare synpunkten till Region Uppsalas IT-organisation. Region Uppsala har som ambition att minska flygresorna dock har inte Region Uppsala rådighet över fossilfrihet i samband med transferflyg, utöver de krav som ställs i resebyråupphandlingar. Klimatväxlingen på inrikes flygresor kommer att utvärderas kontinuerligt, i samband med detta kan eventuell utveckling ske. Det finns regioner som infört klimatväxling inom andra områden än flyg tex egen bil i tjänsten. Vi följer effekten av detta. Dessa krav tas med, liksom många andra krav som inte nämns på den detaljeringsnivån i miljöprogrammet. Bra förslag men en högre detaljeringsgrad för miljöprogrammet. Förs in i Region Uppsalas arbete med miljökrav vid upphandlingar. Effekterna av klimatväxling på inrikes flygresor kommer att kontinuerligt utvärderas. Resultat av detta får universitetet gärna ta del av. I den löpande texten under tabellen med mål och åtgärder, första meningen lägger vi till en fotnot med följande text: Exempel på åtgärder för ändrad produktion av energi kan vara installation av solceller, nyttjande av geoenergi och restvärme från spillvatten.

126 Synpunkt Sida åtta, stycket efter tabellen. Åtgärder för ändrad produktion av energi skapar ett investeringsbehov på 49 miljoner kronor. Förtydliga detta. Vad menas med ändrad produktion av energi? Det är positivt att en utfasning av fossila bränslen är ett av målen som ska uppnås till år Detta ska enligt regionens utredning ge positiva effekter på den lokala luftkvalitén och minska problematiken astma och allergier. LED-belysning och rörelsedetektorer tas inte upp som exempel på energibesparande åtgärder (sid. 8) Region Uppsala bör verka för att koldioxidneutral fjärrvärme och fjärrkyla kan upphandlas även i Enköping. Nu nämner man bara att det inte går (not 17, sid 8). Mer kan göras för att uppnå detta. Universitetet är hyresgäst i fastigheter som ägs och förvaltas av Region Uppsala. Universitetet har egna mål om hållbar lokalförsörjning och minskad energiförbrukning och är därför stöttande till regionens mål om miljöanpassade fastigheter och energieffektivisering i befintliga lokaler. Ökad egenproduktion av el samt tillhandahållande av Bra Miljöval el och koldioxidneutral fjärrvärme är också mål som minskar hyresgästernas miljöpåverkan. Förbrukningsvaror Tabell på sida nio. Ändra: Utreda steriltekniska avdelningen till utreda de steriltekniska avdelningarna. Vi har en här också. När det gäller målen kring produkter stödjer våra mål varandra vilket ger förutsättningar för ett gott samarbete inom Varuförsörjningen. Fokus på att byta förbrukningsvaror av fossil plast mot förnybar plast eller flergångsmaterial är ett nödvändigt arbete även ur ett sårbarhetsperspektiv, vilket skulle kunna läggas till i texten. Tillsammans med bland annat Region Uppsala arbetar universitetet i projektet Klimateffektiv plastupphandling, med syfte att minska klimatpåverkan från användning av plastprodukter i verksamheten. Inom ramen för det projektet ser universitetet stora möjligheter att få ta del av Region Uppsalas erfarenheter och arbete gällande att byta ut och minska användningen av bl.a. förbrukningsvaror i fossil plast. Region Västmanland söker fördjupat samarbete kring minskningslistan för förbrukningsvaror där vi ser möjligheter till synergieffekter. Inkommit från Lasarettet i Enköping Barnombudet i länet Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Lasarettet i Enköping Region Örebro län Uppsala Universitet Region Västmanland Förslag på hantering Se ovan. 8 (13) Även barnperspektivet är en viktig effekt. LED-belysning och rörelsedetektorer finns med som åtgärder, även om det inte nämns, såväl i tidigare miljöprogram som i det kommande. Meningen i fotnoten plockas ersätts med följande Region Uppsala genom Fastigheter och service för löpande dialoger med energibolagen för att kontinuerligt få en så miljömässigt sund produkt som möjligt. Informationen förmedlas till Fastigheter och Service Ändras till: Utreda de steriltekniska avdelningarnas kapacitet att hantera större mängd flergångsartiklar Region Uppsala ser fram emot fortsatt samarbete inom förbrukningsvaruområdet. Att utreda möjligheten att öka användningen av flergångsmaterial är även nödvändig ur ett sårbarhetsperspektiv. Region Uppsala ser fram emot fortsatt samarbete inom förbrukningsvaruområdet. Region Uppsala ser fram emot fortsatt samarbete inom förbrukningsvaruområdet.

127 Synpunkt Hälsosam och giftfri miljö Kemikalier Det är även positivt att Region Uppsala i sitt miljöprogram har som mål att till år 2022 genom ett projekt fasa ut leksaker och lekmaterial som innehåller farliga kemikalier. De åtgärder som ska tas för att målet ska uppnås är även dessa mycket positiva. Leksaker som innehåller farliga ämnen ska till exempel rensas ut från väntrum och avdelningar och ersättas med säkrare alternativ. Att fasa ut leksaker från hälso- och sjukvården har gjorts tidigare för att förhindra smittspridning. Förslaget nämner att det budgeterats för att köpa in nya leksaker/lekmaterial. Risken för smittspridning bör då tas i beaktning. Leksaker i till exempel väntrum fyller en viktig funktion som avledande, lugnande och förberedande. Men det är viktigt ur ett hälsoperspektiv att de ersätts med säkrare alternativ, så som programmet beskriver. Detta kan förslagsvis vara avtorkbara leksaker eller tittskärmar. För målområdet kemikalier har universitetet nyligen beslutat att ta fram en handlingsplan gällande utfasning av kemikalier i enlighet med PRIO-listan, SIN-listan och vattendirektivet. Universitetet ser här positivt på ett samarbete med Region Uppsala utifrån liknande målsättningar i miljöprogrammet. Läkemedel Sida 12, första stycket efter tabellen. Om användningen av sövningsgaser kan halveras skulle det ge en besparing på cirka 1 miljon kronor. Förtydliga denna mening (eller ta bort den?) Vad med rimligheten i att halvera? Är det lustgas som avses? Andra inhalationsmedel kan nog också betraktas som sövningsgaser. Det borde kunna gå att kvantifiera hur mycket utsläppen av läkemedel med hög risk för miljöpåverkan kan minskas till 2022 (sid. 12) Det gäller också målområdet läkemedel där universitetet uppskattar och ser möjligheter att utveckla det samarbete som redan idag finns mellan universitetet och Region Uppsala, t.ex. gällande hur antibiotikahalten i avloppsvattnet från Akademiska sjukhuset kan minskas. Överväg att flytta mål om utsläpp av klimatpåverkande medicinska gaser i tabellen på sida 12, till målområde Minskad klimatpåverkan då det är klimateffekterna som åtgärderna avser minska. Inkommit från Barnombudet Uppsala universitet Lasarettet i Enköping Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Länsstyrelsen i Uppsala län Förslag på hantering 9 (13) Miljöarbetet förankras alltid med sektionen för vårdhygien, för att förebygga smittspridning. Region Uppsala ser fram emot fortsatt gott samarbete inom kemikalieområdet. Meningen stryks. Handlingsplanen som ska tas fram kommer troligtvis att innehålla många olika substanser (om man jämför med den lista som SLL tagit fram tidigare) och det blir svårt att kvantifiera var och en för sig då det har olika förutsättningar för att minska. Kvantifieringen tas med som en aspekt i framtagandet av handlingsplanen. Region Uppsala ser fram emot fortsatt samarbete inom läkemedelsområdet. Region Uppsala är medvetna om att detta mål har en stark och tydlig klimatkoppling, men väljer att se gaserna som en del av läkemedelsområdet, varför det hamnar här.

128 Synpunkt Livsmedel och textilier Andelen livsmedel som producerats med etiska och socialt godtagbara förhållande verkar vara lågt satt till 25 procent. För att uppnå det målet räcker det sannolikt inte med att 100 procent av kaffe, te och bananer som köps in åt Region Uppsala är Fairtrade-märkt till Vilka ytterligare åtgärder krävs för att uppnå 25 procentsmålet? Lägg till ett mål för en procentuell andel närproducerade livsmedel likt t ex Stockholms Läns Landsting som har ett mål om 20 procent lokalproducerade livsmedel år Detta är ytterligare ett konkret exempel på hur Miljöprogrammet kan kopplas samman med att bidra till regional utveckling. Även om det inte går att ställa krav på just närproducerade livsmedel eller drivmedel i själva upphandlingarna, så finns det andra krav som kan ställas eller åtgärder som kan genomföras för att öka sannolikheten för lokala producenter att kunna leverera till Region Uppsala. I texten under sida 13 sista stycket framgår att Målsättningar finns också för minskad klimatpåverkan från patientmaten genom bland annat omställning från animaliska till gröna proteiner. Mål för den angivna målsättningen bör inkluderas i tabellen för målen på efterföljande sida (sida 14). Målet som anges i fotnot 32 på sida 13 (Klimatpåverkan mindre än 0,85 kg CO2 per portion) bör inkluderas i tabellen för målen på efterföljande sida (sida 14). Under Hälsosam och giftfri miljö saknas hur man säkerställer miljö/hälsovänliga flamskyddade textilier. Utredningen har som målbild att 100 procent av babytextilier ska vara ekologiskt producerade till år Målet ska uppnås genom att krav ställs vid tvättupphandling att textilierna ska vara märkta med EU Eco-label eller motsvarande. Vi uppskattar det här målet på grund av formuleringen som lägger fokus på textilier för yngre barn. Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Avfallsmålens formuleringar stämmer väl överens med Knivsta kommuns avfallsplan. Inkommit från Arbets- och miljömedicin Biogas Öst med Biodriv Öst Länsstyrelsen i Uppsala län Arbets- och miljömedicin Barnombudet i Uppsala län Knivsta kommun Förslag på hantering 10 (13) Strategin för miljöprogrammet generellt är att sätta mål som vi tror går att genomföra, men satt som minst 25 procent. Då fler fairtrade-produkter kommer in på marknaden kommer vi pröva detta. Förutom kaffe, the och bananer finns exempelvis mer färsk frukt, choklad, ris, honung och juice som är märkt med Fairtrade. Dock utgör kaffe, the och bananer en viktig del för att uppnå målet. Samverkan Kost Region Uppsala och Region Västmanland. Patientmat till Akademiska sjukhuset tillagas inom ramen för samverkan. Samverkan styrs av politisk kostnämnd, som beslutade om prioriteringar och målsättningar En av prioriteringarna som antogs var att aktivt arbeta för att hitta leverantörer som kan leverera närodlade råvaror. Omformuleras så att det inte står som en målsättning. Flamskyddsmedel hanteras genom en rutin i miljöledningssystemet i riktlinjerna för hållbar upphandling. Textilier ingår i den grupp av produkter som är prioriterade ur hälso- och miljösynpunkt och där avancerade miljökrav ställs så att man säkerställer att flamskyddsmedlen är miljö- och hälsoanpassade Positivt att det uppskattas! Positivt med bekräftande feedback på föreslagna mål.

129 Synpunkt Sida 17. Är målet om ökningen av materialåtervunnet avfall rimligt? (Kanske för regionen som helhet då men vi på LE klarar nog inste att öka vår andel så mycket mer än till dagens nivåer, så mycket har gjorts redan och vår källsortering funkar mycket bra). På sidan 17 står det att man ska utreda möjligheten att öka återanvändning av avfall. Här borde man kunna vara mer specifik avseende metoder som ska användas och hur resultaten av åtgärder ska följas upp. Lägg till ett specifikt mål för ökad andel matavfallsinsam-ling som går till biogasproduktion. Genom att även lägga till en åtgärd om att genomföra kommunikationsinsatser och skyltning vid t ex matavfallsinsamling på sjukhusen tydliggörs det kretslopp som Region Uppsalas verksamhet bidrar till genom insamling av matavfall som sedan blir till biogas i Regionens kollektivtrafik. Då tydliggörs på ett positivt sätt den cirkulära ekonomi som invånarna och Region Uppsala är en aktiv del av. Inom målområdet avfall finns också områden där Region Uppsala och universitetet brottas med liknande utmaningar, t.ex. materialåtervinning av materialslag som inte omfattas av producentansvar. Biologisk mångfald Det är positivt att programmet (på sida18) belyser sociala ekosystemtjänster, det tydliggör kopplingen mellan de sociala och ekologiska dimensionerna av hållbarhet. Vidare menar Länsstyrelsen att åtgärderna inom området är bra, och särskilt positivt är att det tydligt framgår att åtgärderna riktas till samtliga kommuner i länet. Länsstyrelsen saknar dock en beskrivning av den omfattande samverkan som finns etablerad inom området Biologisk mångfald och skulle därtill gärna se en målformulering kopplat till att fortsätta och utveckla samarbeten inom området. Inkommit från Lasarettet i Enköping Arbets- och miljömedicin Biogas Öst med Biodriv Öst Uppsala Universitet Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län Förslag på hantering 11 (13) Målen mellan program-perioderna skiljer sig väldigt mycket åt. Då nuvarande miljöprograms procentandel är framräknad utifrån totala mängden avfall. I kommande miljöprogram är procentandelen framräknad på endast kilo materialåtervunnet avfall. En ökning på åtta procent materialåtervunnet avfall är ekvivalent med en ökning på två procent enligt nuvarande miljöprogram (0,5% per år eller 13 ton). Att nå målet kommer bli en utmaning men inte omöjlig. Vi hoppas att arbetet med nya fraktioner ska hjälpa oss att uppnå målet. Befintligt Miljöprogram År 2018 ska andelen materialåtervunnet avfall vara minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Miljöprogram År 2022 ska andelen materialåtervunnet avfall ökat med minst 8 procent, jämfört med Vi har ett par idéer/aktiviteter för återanvändande av avfall men vi vet inte om samtliga är praktiskt genomförbara bland annat på grund av kommunal-lagen. För att inte måla in oss i ett hörn valde vi därför att formulera aktiviteten som ett utredningsmål. Vi har idag en väl fungerande insamling av matavfall både från produktionsköket men även från medtagen mat i personalkök och patientkök. Vid våra plockana-lyser har det visat sig att vi inte har så stor förbättringspotential för just matavfallsinsamlingen. Det är också lite av en kontroversiell fråga då vi helst vill att personalen äter upp sin medtag-na mat och att produktionsköket inte producerar mer mat än vad som konsumeras. På grund av ovanstående valde vi att inte ha med en aktivitet för en ökad matavfallsinsamling. Region Uppsala ser fram emot fortsatt samarbete inom avfalls-området. Framförallt inom materialslag som inte innefattas av ett befintligt retursystem. Denna synpunkt vidarebefordras till berörda tjänstepersoner. Samverkansperspektivet förstärks i den löpande texten.

130 Synpunkt Region Uppsala borde överväga att ge Upplandsstiftelsen i uppdrag att undersöka möjligheten att tillhandahålla grönytor för stadsodling som även skulle kunna användas för grön rehabilitering. Kommunen ställer sig positiv till Upplandsstiftelsens arbete med Smultronställen och Naturskolor. Önskvärt vore att koppla fler kulturmiljöer och naturmiljöer tillsammans för att skapa helhetsintryck hos de människor som vi vill locka ut i sådana sammanhang. Dessa miljöer ligger också helt i linje med det fortsatta arbetet med folkhälsa. Att tillgängliggöra bra bebyggd miljö och naturområden i samklang skapar på sikt ett hållbart samhälle. Kan olika handikapporganisationer och ideella organisationer göras delaktiga i utformningen av den biologiska mångfalden för att göra den tillgänglig även för personer med funktionshinder? (sid. 19) I tabellen står det Östhammars sjukhus i en cell. Ändra till Östhammars vårdcentral. Under biologisk mångfald talas om naturparker och fickparker vilket är glädjande, men finns det anledning att göra bullerdämpande åtgärder för att säkerställa syftet? Vidare är målet om att arbeta aktivt med grönytor och biologisk mångfald i anslutning till fastigheter intressant då liknande ambitioner och målsättningar har börjats diskuteras i universitetets arbete med långsiktig och hållbar lokalförsörjning. De två nedersta målen med respektive åtgärder på sida 19 handlar om vattenförbrukning respektive tillvaratagande av dagvatten inom Region Uppsalas fastighetsbestånd. Överväg att flytta dem till att istället stå i tabellen med mål för Miljöanpassade fastigheter på sida 14. Vi föreslår att lägga till ett mål om att använda återvunnen växtnäring i förvaltandet av Region Uppsalas grönytor. Detta är något som bl a diskuteras i Stockholm stad och av Avfall Sverige för att bidra till en cirkulär ekonomi samt skapa ökad avsättning för biogödseln som genereras vid biogasproduktion. Medel Genom offentlig upphandling är Region Uppsala en stor aktör på marknaden som inför sina inköp bör samverka med Upphandlingsmyndigheten för avtal i enlighet med hållbarhetsmålen. Inkommit från Arbets- och miljömedicin Knivsta kommun Arbets- och miljömedicin Lasarettet i Enköping Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Länsstyrelsen i Uppsala län Biogas Öst med Biodriv Öst Arbets- och miljömedicin Förslag på hantering 12 (13) Upplandsstiftelsen jobbar med natur och friluftsliv. Region Uppsala har begränsat med grönytor för stadsodling, detta är eventuellt möjligt på kommunal nivå. I Uppsala har ett samarbete inletts med kommunen om skyltning från Akademiska till Stadsparken. Önskemålet vidarebefordras till berörda tjänstepersoner. Redan idag jobbar Upplandsstiftelsen mycket med tillgänglighet i friluftsområden och projekt med personer med funktionshinder, bland annat har nyligen en fysioterapeut anställts vid Upplandsstiftelsen. Det ändras. Vid utformning av fickpark och dess läge ska detta beaktas. Region Uppsala samarbetar gärna med universitetet i dessa frågor. Dessa åtgärder kommer behandlas för att lyfta biologisk mångfalds-arbetet även inom egna fastigheter men kommer ligga kvar här. Region Uppsala förvaltar en begränsad fastighetsareal där spridning av biogödsel är svårt. Synpunkten beaktas i arbetet med livsmedelsprogrammet för länet. Region Uppsala använder till stor del Upphandlings-myndighetens riktlinjer som stöd vid formulering av hållbarhetskrav i upphandling. Dessutom medverkar vi i Upphandlingsmyndighetens expertgrupper vid framtagande av nya och uppdaterade riktlinjer.

131 Synpunkt Mål och handlingsplan för Upphandling skulle kunna göras tydligare. Dessa återfinns på flera ställen i miljöprogrammet och eftersom det är en mycket stor del av Region Uppsalas påverkan skulle det kunna vara behjälpligt om de samlades på ett ställe. Länsstyrelsen vill betona vikten av att Region Uppsalas miljöprogram förhåller sig till Uppsala läns Regionala åtgärdsprogram för miljömålen samt den reviderade regionala klimat- och energistrategin som båda kommer beslutas under Åtgärderna i Regionens miljöprogram skulle kunna ingå i åtgärdsprogrammet för miljömålen, under förutsättning att åtgärderna även definieras utifrån tidsplan för genomförande och uppföljning av åtgärdsprogrammet för miljömålen. Såväl klimat och energistrategin som åtgärdsprogrammet (inklusive uppföljning) förankras i länets miljö- och klimatråd. I programmet lyfts god samverkan med andra aktörer som en framgångsfaktor, vilket Länsstyrelsen menar är positivt. I den redogörelse som framgår på sida 23 i programmet saknas dock flera viktiga och befintliga samverkansformer och samverkansparter. Däribland länets regionala miljö- och klimatråd, samrådsgrupp för naturvård, Uppsala läns klimat och energirådgivnings-nätverk (ULKE), friluftsgruppen med flera. Samverkan och deltagande i regionala projekt, såsom framtagande av Uppsala läns Regionala åtgärdsprogram för miljömålen, innebär utveckling av samverkansformer för att nå ytterligare framgång i miljöarbetet. Såväl Länsstyrelsen som Region Uppsala har uppdrag kopplat till regional tillväxt som skulle gynnas av samverkan, dock ligger det utanför Miljöprogrammets avgränsning. Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund heter idag Östra Sveriges luftvårdsförbund efter att Gävleborgs och Södermanlands län blivit medlemmar i förbundet. (s. 23) Region Uppsala är medlem i luftvårdsförbundet. Komplettera gärna vårt namn genom att skriva Biogas Öst med BioDriv Öst. Inkommit från SLU Länsstyrelsen i Uppsala län Arbets- och miljömedicin Biogas Öst med Biodriv Öst Förslag på hantering 13 (13) Region Uppsala ser upphandling som ett viktigt verktyg för att uppnå flertalet av miljömålen i miljöprogrammet. Arbetet med att ställa hållbarhetskrav i upphandling styrs av rutiner i vårt miljöledningssystem och målsätts därför inte specifikt. Chefstjänstepersonerna inom Region Uppsala och Länsstyrelsen i Uppsala län har sedan årsskiftet påbörjat arbetet med att formalisera samverkan ytterligare, för att synkronisera arbetet och därmed uppnå ännu bättre resultat. Region Uppsala ser ödmjukt och positivt fram emot utvecklingen. I samverkansavsnitt tydliggörs att de forum/grupper som nämns endast ska ses som exempel. Uppsala läns miljö- och klimatråd läggs till bland nämnda exempel. Det ändras till Östra Sveriges luftvårdsförbund i texten. Kompletteringen genomförs.

132 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling Marta Fallgren Tfn E-post Regionstyrelsen Mötes- och resepolicy för Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsen förslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Mötes- och resepolicy för Region Uppsala antas enligt bilaga. 2. Mötes- och resepolicyn ersätter tidigare policy beslutad av regionfullmäktige , 94. Ärendebeskrivning I samband med beslut om revidering av resepolicyns tillämpningsföreskrifter fick regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag på reviderad resepolicy till regionstyrelsen under våren Förslaget på reviderad mötes- och resepolicy anger övergripande regler för hur anställda och förtroendevalda ska planera och genomföra möten och resor i tjänsten. Tillämpningsföreskrifterna konkretiserar regler för olika resesätt och presenteras på Region Uppsalas intranät med konkreta hänvisningar till olika verktyg och länkar till exempelvis aktuell resebyrå och Region Uppsalas konferenslokaler. Som en konsekvens av detta beslut byter tillämpningsföreskrifterna namn till Tillämpningsföreskrifter till mötes- och resepolicy för Region Uppsala. Kostnader och finansiering I förslaget på reviderad mötes- och resepolicy nämns att möten och resor ska genomföras så kostnadseffektivt som möjligt, med hänsyn taget till en säker arbetsmiljö, minsta möjliga miljöpåverkan och en förbättrad hälsa. I sak innebär inte förslaget några tillkommande åtgärder eller kostnader utöver vad som nämns i de tillämpningsföreskrifter för resepolicyn som beslutades av regionstyrelsen i november Beredning Förslaget på reviderad mötes- och resepolicy har förankrats med och bearbetats av HRenheten, kommunikationsenheten och säkerhets- och beredskapsenheten. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

133 2 (2) Förslaget på reviderad mötes- och resepolicy är framtagen utifrån Region Uppsalas ambition och innehållet i de nyligen reviderade tillämpningsföreskrifterna för resepolicyn. I beredningen för detta ärende har även ekonomienheten vid Regionkontoret samt ekonomienheten vid Resurscentrum Region Uppsala deltagit. Bilagor Mötes och resepolicy Beslut regionfullmäktige , 94 Kopia till Regionfullmäktige

134 Dnr LS Mötes- och resepolicy Alla möten och resor ska vara så kostnadseffektiva som möjligt med hänsyn taget till en trygg och säker arbetsmiljö, minsta möjliga miljöpåverkan och förbättrad hälsa. Region Uppsala ska vara ett föredöme genom att ta ansvar för samtliga medarbetare och framtida klimat. Varje förtroendevald och medarbetare ansvarar för att policyn efterlevs vid mötes- och reseplanering som sker inom tjänsten och betalas av Region Uppsala. Alla berörda ska förstå vikten av ett säkert och miljöanpassat resande och hur vi alla genom vårt handlande kan bidra till en säkrare och mer miljöanpassad trafik. Den mötesansvarige När möten planeras ska den mötesansvarige: Anordna digitala möten när mötesdeltagare inte är på gångavstånd till varandra. Den som inte har möjlighet att resa till mötet ska om möjligt erbjudas att delta via distansmöte. 1 Planera möten så att resande deltagare i första hand kan välja kollektivt resande med avseende på tid och plats. Visa hänsyn till mötesdeltagarnas familjeliv och andra sociala faktorer som resor i tjänsten kan innebära en påfrestning för. I första hand förlägga möten i Region Uppsalas egna lokaler. Mötesdeltagaren Vid tjänsteresor ska: Så kostnadseffektiv resa som möjligt bokas, sett till samtliga kostnader förknippade med resan såsom arbetstid, restid, logi och traktamenten. Alltid när så är möjligt: gång, cykel, tåg och buss väljas före bil och flyg. Tåg eller buss alltid väljas före flyg för resor under 55 mil. Körning med privatbil i tjänsten undvikas I första hand medelklasshotell med ett aktivt miljöarbete väljas. Chefen Samtliga chefer ansvarar för att medarbetare känner till och följer policyn och tillhörande riktlinjer. 1 Möten på distans gäller inte för möten med regionfullmäktige eller nämndsammanträden. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

135

136

137 Resepolicy för Landstinget i Uppsala län Beslutad av landstingsfullmäktige Till resepolicyn hör följande dokument som beslutats av landstingsstyrelsen , reviderade Bilaga 1: Tillämpning av resepolicy Bilaga 2: Regler och avtal för tjänsteresor Bilaga 3: Krav på personbilar som används i tjänsten Bilaga 4: Information om resor på Navet, landstingets intranät

138 Innehåll Resepolicy... 3 Bilaga 1: Tillämpning av resepolicy... 4 Bilaga 2: Regler och avtal för tjänsteresor... 6 Bilaga 3: Krav på personbilar som används i tjänsten... 8 Bilaga 4: Information om resor på Navet, landstingets intranät

139 Resepolicy Denna policy gäller alla resor som görs av anställda och förtroendevalda inom tjänsten och som betalas av Landstinget i Uppsala län. Övriga person- och varutransporter omfattas inte. Policyn fastställs av landstingsfullmäktige. Tillämpningsföreskrifter på grundval av resepolicyn fastställs av landstingsstyrelsen och beslut om ändringar av dessa fattas av styrelsen vid behov. En aktuell version av dessa dokument ska alltid finns tillgänglig på Navet landstingets intranät. Policyn syftar till att landstingets tjänsteresor ska bli så kostnadseffektiva som möjligt med hänsynstagande till en trygg och säker arbetsmiljö, minsta möjliga miljöpåverkan samt förbättrad hälsa. Den ska också visa landstingets hänsynstagande till den enskildes familjeliv eller andra sociala faktorer som ett frekvent resande innebär en påfrestning för. Vid beräkning av kostnadseffektiviteten ska hänsyn tas till helheten och samtliga kostnader förknippade med resan, till exempel arbetstid, restid, logi och traktamenten. Var och en har ansvar för att policyn efterlevs i det egna resandet i tjänsten. Det görs genom att: Bedöma om resan är nödvändig och istället för resa överväga alternativen telefon- eller videokonferens när så är möjligt. Planera resan så att billigast färdsätt väljs med hänsyn taget till kostnadseffektivitet, miljöpåverkan och riskerna i trafiken. Det innebär i normalfallet att cykel, tåg och buss väljs före bil och flyg. Det kan dock finnas motiv för att avvika från denna princip t.ex. för att undvika sen hemkomst på fredagskvällen, avresa på söndag/helgdag eller viktiga privata skäl för hemkomst före viss tidpunkt. Cykla eller gå så ofta som möjligt vid korta tjänsteresor. Sträva efter att alla berörda förstår vikten av ett säkert och miljöanpassat resande och hur var och en genom sitt handlande kan bidra till en säkrare och mer miljöanpassad trafik. Fortlöpande skärpa miljö- och säkerhetskraven på fordon som används i tjänsten. Alltid leva upp till lagstiftningen gällande trafik och trafiksäkerhet. Undvika körning med privatbil. Endast vid korta tjänsteresor där alternativ saknas kan privatbil vara ett alternativ. I första hand ska bra medelklasshotell som inte erbjuder köpkanaler med pornografiskt innehåll väljas. Likaledes ska i första hand hotell i denna kategori som har rabattavtal med landstinget eller resebyrån väljas. 3

140 Bilaga 1 Tillämpning av resepolicy 1. Överväg alternativ I första hand bör alternativ till att resa övervägas, till exempel telefonmöte, videokonferens eller liknande. Utökad användning av olika former av IT förväntas minska behovet av att resa. 2. Välj bästa färdsätt Om en resa ska genomföras bör inriktningen vara att billigaste färdsätt väljs med hänsyn taget till kostnadseffektivitet, miljöpåverkan och riskerna i trafiken. Det innebär i normalfallet att cykel, tåg eller buss bör väljas i första hand och personbil och flyg i andra hand. Det kan dock finnas motiv för att avvika från denna princip t.ex. för att undvika sen hemkomst på fredagskvällen, avresa på söndag/helgdag eller viktiga privata skäl för hemkomst före viss tidpunkt. Möten och konferenser bör förläggas så nära deltagarna som möjligt och mötestider anpassas till deltagarnas buss- och tågtider. Vid beräkning av kostnadseffektiviteten ska hänsyn tas till helheten och samtliga kostnader förknippade med resan, till exempel arbetstid, restid, logi och traktamenten. 3. Cykel Cykling ska uppmuntras för korta resor i tjänsten, till exempel genom att tjänstecyklar och hjälm tillhandahålls på arbetsplatsen. Cykelhjälm minskar skaderisken markant vid cykling och ska användas vid cykling i tjänsten. Vintertid bör cyklarna ha vinterdäck. 4. Buss och tåg Vid resa inom länet ska möjligheten att resa med Upplands lokaltrafik alltid beaktas. Av miljö- och trafiksäkerhetsskäl kan tåg i kombination med övernattning vara lämpligare val än flyg och bil. 5. Bilresor Egen bil skall enbart användas vid enstaka och kortare tjänsteresor när alternativ saknas. För att egen bil ska kunna användas i tjänsten bör den uppfylla vissa minimikrav avseende trafiksäkerhet och miljöpåverkan, se nedan krav på personbilar som används i tjänsten. Vid längre tjänsteresor som ska göras med personbil ska hyrbil eller förvaltningarnas bilpool användas i första hand. I andra hand ska vid sådana längre tjänsteresor extern hyrbil användas. Eftersom en hyrbil vanligen är relativt ny är den oftare ett säkrare och miljövänligare alternativ än egen bil. Vid längre resor är hyrbil dessutom billigare för arbetsgivaren. Bokning av externa hyrbilar görs genom det företag med vilket landstinget har avtal om hyrbilar. 4

141 Samordna och samåk Planera om möjligt för att samåka och att genomföra flera ärenden under samma resa. Samåkning kan stimuleras genom till exempel fasta sammanträdestider och system för bilbokning som uppmuntrar samåkning. Sparsam och säker körning Körsättet har stor påverkan på bränsleförbrukningen och avgasutsläpp. Med ett sparsamt körsätt kan man spara både pengar och miljö utan att förlora tid. Personal som kör mycket i tjänsten ska erbjudas utbildning i sparsam körning. Säker körning förutsätter att trafikreglerna följs. Ett förutseende och anpassat körsätt ökar säkerheten ytterligare. Samtal i mobiltelefon bör undvikas under körning. Om samtal är nödvändigt bör handsfreeutrustning användas. Rast eller vila på minst 15 minuter bör tas efter cirka två timmars körning. 6. Taxi Resa med taxi företas då allmänna kommunikationer saknas, då det avsevärt förkortar restiden, underlättar bagagetransport eller blir kostnadseffektivt genom samåkning. 7. Flyg Flygresor inom Sverige bör undvikas. Flyg får endast användas om tidsvinsten är betydande eller om annat alternativ saknas. Om särskilda skäl föreligger. t. ex. möten inkallade med kort varsel, tillfälliga problem med barntillsyn eller liknande, kan undantag göras. I dessa fall ska verksamhetsansvariga i förväg godkänna resa med flyg. Anledningen till flygresan ska anges på reseräkningen. Restiden beräknas enligt följande: En tjänsteresa anses påbörjad respektive avslutad vid tjänsteställe eller bostad samt motsvarande för platsen för tjänstens utövande. Vid resor understigande 50 mil ska tåg alltid väljas i första hand. Det inbegriper resmål som Göteborg, Sundsvall, Linköping, Norrköping, Borlänge, Växjö och Karlstad. 8. Chefer Varje chef har ansvar för att policy efterlevs av hans eller hennes medarbetare. Det innebär att chefen ska: säkerställa att alla medarbetare känner till innehållet i policyn med tillhörande styrdokument och följa upp att den efterlevs. Denna uppföljning ska göras regelbundet av chefen, minst en gång per år. 5

142 Bilaga 2 Regler och avtal för tjänsteresor Inledning Tjänsteresor i landstinget regleras främst av inkomstskattelagen och reseavtalen TRAKT 04 och BIA. Ansvar Var och en har ansvar för att det egna resande följer policyn och gällande avtal och regler. Resan ska vara godkänd i förväg av närmast överordnad chef. Beställning av enskilda tjänsteresor Huvudregeln är att beställningar av biljetter, hotellrum, flyg, tåg, anslutningstransporter, visum med mera ska göras genom den resebyrå som landstinget har avtal med. Resebyrån ska hjälpa varje resenär på ett sådant sätt att policyns krav efterföljs och lägsta prisalternativ alltid erbjuds i första hand. När det är miljömässigt och ekonomiskt motiverat kan man boka en resa direkt via de transportörer som landstinget har avtal med exempelvis SJ och SAS. Information om tjänsteresor finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Resor i tjänsten. Tåg Inom Sverige görs resan i 2:a klass, endast i undantagsfall i 1:a klass. Flyg Flygbiljetter är indelade i flera olika priskategorier med olika regler för ombokning, förköpskrav och avbokningskostnader. Fullpris gäller för biljett med full flexibilitet medan rabatterade biljetter har olika begränsningar. Resenären ska medverka till att restider om möjligt justeras så att rabatter kan utnyttjas. I de fall det är ekonomiskt försvarbart att förlänga vistelsen över en lördag/söndag betalar landstinget hotellkostnad för extra nätter. Vid utrikesresor görs resan i ekonomiklass. Anslutningstransporter Inom Sverige ska i första hand kollektiva anslutningstransporter från flygplats användas. Vissa sådan biljetter kan köpas hos resebyrån samtidigt som färdbiljett, till exempel tåg, eller flygbuss Uppsala Arlanda. Taxi Resa med taxi företas då allmänna kommunikationer saknas, då det avsevärt förkortar restiden, underlättar bagagetransport eller blir kostnadseffektivt genom samåkning. Information om hur en taxiresa beställs finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Resor i tjänsten / Beställning av taxi. Bilpool Biluthyrning eller förvaltningarnas egna bilpooler ska nyttjas före privat bil. Information om biluthyrning finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Resor i tjänsten / Hyrbil. 6

143 Hyrbil Hyrbil bokas via det företag med vilket landstinget har avtal om hyrbilar. Information om biluthyrning, se punkten ovan. Egen bil Körning med privatbil bör undvikas. Endast vid enstaka och kortare tjänsteresor där alternativ saknas kan privatbil vara ett alternativ. Hotell I första hand ska hotell med rabattavtal med landstinget eller resebyrån utnyttjas. Bra mellanklasshotell bör normalt väljas. Likaledes ska i första hand hotell som inte erbjuder köpkanaler med pornografiskt innehåll väljas. Försäkring Landstinget har tecknat en tjänstereseförsäkring för anställda och förtroendevalda. Den som reser utomlands ska dessutom kontakta försäkringskassan i god tid före avresa och begära att få de intyg som kan behövas. Reseräkning Traktaments- och reseersättning regleras i TRAKT 04 och i BIA. Reseräkning bör om möjligt lämnas in senast inom en månad efter det att resan/förrättningen avslutats. På reseräkningen ska tydligt framgå ändamål och skäl till resan. Färdväg och färdersättning ska beskrivas. Utlägg under tjänsteresan ska styrkas med kvitton för att ersättning ska erhållas. Reseräkningen attesteras av närmast högre chef med attestbefogenhet. Måltider betalda av arbetsgivaren eller annan ska tydligt framgå. Reseförskott och utländsk valuta Möjligheten till kontanta reseförskott bör minimeras. Hotell bör bokas via resebyrå som då ombesörjer att betalning sker via voucher. Efter beslut av förvaltningschef kan förskott betalas ut i undantagsfall. Förskott kan hämtas på respektive förvaltnings kassafunktion. Utländsk valuta ombesörjes av resenären själv. Landstinget ersätter eventuell växlingsavgift. Pass och visum Vid utlandsresa ombesörjer resenären själv giltigt pass. Resebyrån kan ombesörja viseringar. Visumavgift betalas av landstinget. Vaccinering/medicin Varje resenär ombesörjer själv vaccinationer inför utlandsresan. Landstinget betalar kostnad för vaccination. Kvitto måste uppvisas. Förmånsbeskattning Fribiljetter, bonus, rabatter, ersättningar och dylikt som lämnas i samband med tjänsteresan till exempel flygbolag och hotell ska användas vid andra tjänsteresor. Från och med har arbetsgivaren skyldighet att betala arbetsgivaravgifter, göra avdrag för preliminär skatt och lämna kontrolluppgifter för alla skattepliktiga rabatter eller förmåner som ges ut på grund av kundtrohet, till exempel förmåner inom flyg- och hotellbranschens bonussystem. Om en anställd vid landstinget utnyttjar bonus (kundtrohetsrabatt) för privat bruk ska inom en månad efter utnyttjande en skriftlig anmälan lämnas till den anställdes lönekontor. Rabatt- och årskort som används i privat bruk ska beskattas enligt gällande skatteregler. 7

144 Bilaga 3 Krav på personbilar som används i tjänsten Miljö och säkerhet De tjänstefordon* som används för resor inom landstinget skall som minimikrav uppfylla förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav som gäller för myndigheters bilar och bilresor. Vid valbar situation gällande val av miljöfordon gäller följande prioritering: 1. biogasdrivna eller etanoldrivna fordon, 2. övriga fordon som uppfyller definitionen av miljöfordon i ovan nämnda förordning. Egen bil Egen bil (privatbil) som används i tjänsten bör uppfylla samma säkerhets- och miljökrav som tjänstebilar. Som rekommenderad miniminivå för bilar som används i tjänsten gäller att bilen ska: Ha en tjänstevikt på minst 1000 kg och högst 1800 kg och inom detta intervall vara valda utifrån vad man behöver med hänsyn till antal passagerare och mängd last. Ha huvudstöd och trepunktsbälte på de platser som används. Ha bra skydd för passagerare vid frontal- och sidokollisioner, vilket anses vara uppfyllda om bilen uppfyller kraven på minst fyra stjärnor vid prövning enligt Euro NCAP (European New Car Assessment Programme). Vara så energisnåla som möjligt med hänsyn till storleksklass vilket innebär högst 8,6 liter bensin eller 7,7 liter diesel/100 km. Vara inregistrerade för högst 10 år sedan. Den egna bilförsäkringen gäller för egen bil i tjänsten, vilket innebär att bilägaren står för alla kostnader vid eventuell skada. *Med tjänstefordon avses alla fordon som leasas, köps eller hyrs för att användas inom landstingets verksamheter. 8

145 Bilaga 4 Information om resor på Navet, landstingets intranät Information om vilka avtal som är aktuella för resor finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Upphandling / Gällande avtal / Upphandlingsenhetens gällande avtal. Information om tjänsteresor finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Resor i tjänsten. Information om resebyrå finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Resor i tjänsten / Beställning av tjänsteresa via manuell bokning eller självbokning. Information om hur en taxiresa beställs finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Resor i tjänsten / Beställning av taxi. Information om biluthyrning finns på Navet: Kunskapsbanken / Service A-Ö / Resor i tjänsten / Hyrbil. 9

146 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Enheten för hållbar utveckling Katharina Staflund Tfn E-post Regionstyrelsen Fastställande av Länsplan för regional transportinfrastruktur för Region Uppsala Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Länsplan för regional transportinfrastruktur fastställs för Uppsala län enligt bilaga, under förutsättning att regeringen har fastställt de finansiella ramarna. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade den 23 januari 2018, 4/18, att godkänna förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län. Därefter skickades länsplanen den 24 januari till regeringen som xx maj beslutade att godkänna finansiella ramar för landets länsplaner. Kostnader och finansiering Den fastställda ramen för länsplanen är miljoner kronor. Medlen är statliga medel som tillförs Trafikverket i genomförandet av länsplanen. Regionfullmäktiges beslut medför inga direkta kostnader för Region Uppsala. Länets kommuner kan söka statlig medfinansiering via länstransportplanen och det arbetet kan också inbegripa åtgärder i kollektivtrafikanläggningar. Det kan i sin tur medföra behov av finansiering av åtgärder som ligger inom ramen för kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Konsekvenser Ett genomförande av länstransportplanen syftar bland annat till att möjliggöra för fler att välja gång, cykel och kollektivtrafik, att snabbare nå fler arbetsplatser samt att bidra till att nå klimatmålen. Beredning Förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län har beretts i Regionala utvecklingsnämnden den 21 december Regionstyrelsen beslutade den 23 januari 2018 att godkänna förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

147 2 (2) I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen. Synpunkter har även inhämtats från en rad externa aktörer. Bilagor Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län Protokollsutdrag från Regionstyrelsens sammanträde den 23 januari 2018 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län antagandeversion Protokollsutdrag från Regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 21 december 2017 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län antagandeversion Kopia till Regionfullmäktige

148 2017 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län antagandeversion Ola Kahlström Region Uppsala

149 2 (54) Innehållsförteckning LTP Innehåll Innehållsförteckning LTP Förord... 3 Sammanfattning Uppdraget Från vision till mål... 7 Mål för länstransportplanen... 7 Länstransportplanens kopplingar... 9 Kopplingen till regional utvecklingsstrategi Planeringsförutsättningar och nulägesbeskrivning Uppsala län i ett storregionalt perspektiv Planeringsförutsättningar för Uppsala län Transportprognoser Olycksstatistik för vägar i Uppsala län Slutsatser Brister Övergripande om brister i Uppsala län Brister i stråk Från brist till åtgärdsplanering Åtgärdsplan Inledning och planeringsförutsättningar Åtgärdsplanens koppling till regeringens fem fokusområden Avstämning Åtgärdsplan Namnsatta objekt Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Samfinansiering nationell plan Namnsatta brister Åtgärdsområden Övrigt

150 3 (54) 6. Genomförande Ansvarsrollerna Åtgärdsområden Referenser och underlagsmaterial Ordlista Förord Infrastruktur handlar om förbättrad tillgänglighet - att vi ska kunna nå viktiga målpunkter som till exempel bostad, arbete, studier, rekreation och att näringslivets behov av hållbara och effektiva transporter tillgodoses. Infrastruktur handlar också om digitalisering och nya lösningar som minskar samhällets totala transportbehov. Uppsala län är ett av landets allra snabbast växande län med en befolkning som år 2016 passerade invånare och där vi ökar med cirka en procent per år. Uppsala län är också en del av Stockholm-Mälarregionen. Här finns ett intensivt utbyte såväl inom länet som mellan de närliggande länen vilket allra tydligast visar sig i form av stora resandeströmmar i vår kollektivtrafik och på våra vägar. Arbetet med infrastruktur behöver ha ett starkt fokus på att stärka och utveckla ett hållbart, hälsofrämjande och säkert transportsystem. Kollektivtrafik, gång och cykel behöver öka sina andelar i ett hållbart transportsystem. Det innebär också ökad fysisk aktivitet vilket i sin tur bidrar till förbättrad hälsa. De hållbara trafikslagen är vanligare i vårt län än i övriga län vilket bland annat beror på en väl utbyggd kollektivtrafik. Resandet med kollektivtrafiken har ökat med ungefär 40 procent sedan 2006 och målet är att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ska fördubblas till En väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik är också en grundförutsättning för en funktionell och hållbar bostadsförsörjning. Klimatförändringen är vår tids största utmaning. Det är ont om tid och här finns behov av kraftfulla åtgärder på alla nivåer; lokalt, regionalt, nationellt och globalt. De ökande utsläppen från transportsektorn är en utmaning för all infrastrukturplanering. Det pågår en stark utveckling då det gäller förnybara bränslen vilket är mycket positivt men det kommer också krävas att en betydligt större andel av transportarbetet görs av kollektivtrafik och cykel samt att fyrstegsprincipen får fullt genomslag i all planering. Länstransportplanen är här ett mycket viktigt verktyg för att bidra till att nå ett klimatneutralt transportsystem. Jenny Lundström (MP) Ordförande i regionala utvecklingsnämnden 3

151 4 (54) Sammanfattning Länstransportplanen görs på uppdrag av staten och är en del av den långsiktiga ekonomiska planeringen för transportinfrastruktur, tillsammans med Trafikverkets nationella plan. Region Uppsala har uppdraget för Uppsala län och i sitt direktiv har regeringen givit Uppsala län en planeringsram på miljoner kronor för perioden , vilket är den största ramen utanför storstadslänen. Planen bygger på åtta mål som stammar från den regionala utvecklingsstrategin, nationella transportpolitiska mål samt de fokusområden som regeringen lyfter fram i sina direktiv samt sin proposition som godkändes av riksdagen i december Den storregionala systemanalysen inom ramen för En bättre sits är också en viktig utgångspunkt samt den regionala cykelstrategin som antas av Regionstyrelsen i december Fokus ligger på att stärka och utveckla ett hållbart transportsystem med ökande andelar transporter med kollektivtrafik, gång och cykel samt förbättrad tillgänglighet till viktiga målpunkter såväl inom som utom länet. Åtgärder som bidrar till ett ökat bostadsbyggande är också viktigt. I planen finns en utbyggnad och därmed slutförande av väg 288 Gimo Börstil, samt utbyggnad av väg 55 Uppsala Enköping för ökad trafiksäkerhet, förbättrade förutsättningar för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik samt framkomlighet. Medel avsätts också för att förstärka tillgängligheten till befintliga och nya stationer kopplat till fyrspårsutbyggnaden på Ostkustbanan Uppsala-länsgränsen (Myrbacken). Det är en del i Region Uppsalas, Uppsala och Knivsta kommuners åtagande i de intentionsavtal som slutits med staten gällande fyrspårsutbyggnaden och ett ökat bostadsbyggande kopplat till detta. Medlen medfinansierar åtgärder för tillgänglighet till berörda stationer med kollektivtrafik, gång och cykel för ett hållbart resande och för att bidra till förutsättningar för ökat bostadsbyggande. För att åtgärda utpekade brister där planeringen ännu inte påbörjats och som bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor avsätts 123 miljoner kronor. För mindre åtgärder som bedöms kosta under 25 miljoner kronor avsätts sammanlagt 530 miljoner kronor. Medlen skall användas för att koppla ihop gång- och cykelvägar med prioriterade bytespunkter för kollektivtrafiken. Sammantaget ska åtgärderna bidra till ett mer effektivt och attraktivt resande från dörr till dörr, så kallat hela-resan-perspektiv. Medlen ska också bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Medel avsätts också för förbättrad trafiksäkerhet och för statlig medfinansiering för kollektivtrafikåtgärder samt trafiksäkerhet och gång- och cykelåtgärder på det kommunala vägnätet. 10 miljoner kronor avsätts också till så kallade steg 1- och 2-åtgärder. Åtgärder som syftar till att förändra människors användning av transportsystemet. Det sammanfattas ofta med uttrycket mobility managment och kan omfatta åtgärder som till exempel syftar till att minska transportarbetet eller för att få fler att nyttja hållbara transportmedel, såsom kollektivtrafik. 4

152 5 (54) Slutligen avsätts 10 miljoner kronor till åtgärder som bidrar till regional utveckling enligt målen i den regionala utvecklingsstrategin men som inte direkt ryms inom kategorierna kollektivtrafik, gång- och cykel och trafiksäkerhet. 1. Uppdraget Den långsiktiga planeringen av statlig infrastruktur sker genom nationell plan för transportinfrastruktur och länsplaner för regional infrastruktur (i fortsättningen länstransportplan). I Uppsala län är det Region Uppsala som har uppdraget att upprätta och fastställa länstransportplanen. Uppdraget innebär att planera och prioritera investeringar i vägtransportsystemet i Uppsala län. Länstransportplanen innefattar utveckling och investeringar i det regionala statliga vägnätet, cykelvägnätet och kollektivtrafikanläggningar som hållplatser och perronger. Det handlar även om åtgärder som syftar till att förbättra kapaciteten och säkerheten i transportsystemet. Åtgärder i järnvägssystemet och insatser kopplade till sjöfart eller luftfart kan också innefattas. Däremot innefattar det inte drift och underhåll, eller vidmakthållande av transportsystemet som det uttrycks. I det regionala statliga vägnätet ingår samtliga statliga vägar i Uppsala län utom E4, E18, väg 56 och väg 70. Dessa ingår i det nationella stamvägnätet och därmed den nationella planen. Figur 1. Tidplan för framtagande av långsiktiga infrastrukturplaner Den 23 mars 2017 gav regeringen samtliga länsplaneupprättare, däribland Region Uppsala, i uppdrag att ta fram länstransportplaner för perioden Trafikverket fick samtidigt i uppdrag att upprätta en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling och vidmakthållande av transportsystemet för samma period. I direktiven från Regeringen anges de ekonomiska ramarna för åtgärdsplanerna. Sammanlagt uppgår dessa till 622,5 miljarder för nationell plan och länsplaner, varav 5

153 6 (54) 333,5 mdkr används till utveckling av transportsystemet. 125 mdkr används till vidmakthållande av statliga järnvägar 164 mdkr används till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar Direktiven innebär vidare att de ekonomiska ramarna för länstransportplanerna höjs något jämfört med nuvarande period Planeringsramen för Uppsala län är miljoner kronor för Slutligt besked fattas av regeringen våren Regeringen pekar i direktivet på att Region Uppsala vid prioritering av åtgärder inte bara ska väga in de transportpolitiska målen utan också förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Andra viktiga fokusområden regeringen lyfter fram är Sverige som ett fossilfritt välfärdsland, ett sammanhållet land, förbättrade förutsättningar för näringslivet samt digitalisering. Regeringens direktiv säger att den så kallade fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Fyrstegsprincipens process sker enligt nedan: 1. Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Till exempel påverkansåtgärder avseende attityd, ändra transportsätt, telefonmöte istället för resa. 2. Optimera Åtgärder som medför ett effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen. Till exempel samordning av transporter eller kollektivtrafikanpassning av en väg. 3. Bygg om Åtgärder som innebär begränsade ombyggnadsåtgärder. Till exempel ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg, bygga till en gång- och cykelväg längsmed befintlig väg. 4. Bygg nytt Åtgärder som innebär nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Till exempel byggande av väg i ny korridor. I länstransportplanen hanteras fyrstegsprincipen på två sätt. I kapitel 4 nedan redogörs för de brister i transportsystemet som har identifierats. Arbetet med att åtgärda bristerna påbörjas genom att göra så kallade åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är det första steget i planeringsprocessen och är uppbyggt för att vara ett verktyg för att tillämpa fyrstegsprincipen. De åtgärder som blir resultatet av en åtgärdsvalsstudie kan därmed vara allt från steg 1 till steg 4 enligt fyrstegsprincipen. I de fall fysiska åtgärder som kräver väg- eller järnvägsplan ska genomföras, det vill säga steg 3 och 4 enligt fyrstegsprincipen, tas de planerna fram i en sammanhållen process. Enligt direktivet ska det av länstransportplanen också framgå följande: om och i så fall hur mycket medel som går till samfinansiering av åtgärder i nationell plan, 6

154 7 (54) hur mycket medel som avsätts till statlig medfinansiering, hur medlen fördelas mellan trafikslagen samt hur mycket medel som man planerar lägga på cykelinfrastruktur. 2. Från vision till mål Länstransportplanen är ett medel för att uppnå såväl nationella som regionala mål och strategier och behöver kopplas till dessa. I detta kapitel redogörs först för mål och strategiska inriktningar för länstransportplanen. Därefter tydliggörs hur planen kopplas till nationella och regionala mål. Mål för länstransportplanen Förslaget till länstransportplan innehåller åtta mål fördelade i tre kategorier, ett hållbart transportsystem, ett tillgängligt och inkluderande transportsystem samt mål om ökat bostadsbyggande. Tre av målen är direkt överförda från den regionala utvecklingsstrategin och två från förslag till regional cykelstrategi för Uppsala län. Därtill återfinns mål om tillgänglighet som anpassar det nationella transportpolitiska funktionsmålet om tillgänglighet till Uppsala läns förutsättningar. Samt också mål om effektiva och hållbara godstransporter. 7

155 MÅL Ett hållbart transportsystem 1 bidra till att antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor fördubblas till år (Bas: år 2006) 8 (54) STRATEGISK INRIKTNING Arbeta för kortare restider med kollektivtrafik, särskilt längs de stora stråken. 2 bidra till att andelen kombinationsresor kollektivtrafik-cykel fördubblas till år 2030 jämfört med bidra till att cykeltrafikens färdmedelsandel ökar med tio procentenheter till år 2030 jämfört med bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år Till 2040 ska utsläppen vara minst 80 procent lägre än år 1990 i enlighet med miljömålsberedningens slutförslag. (Bas: 2,38 miljoner ton CO 2-ekvivalenter år 1990). Fram till år 2030 ska utsläppen för inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå. (Bas: 0,888 miljarder ton år 2010). Bytet mellan olika transportmedel i resan mellan start och mål upplevs snabb och effektiv ur ett hela-resanperspektiv. Underlätta kommunal, mellankommunal och regional infrastrukturplanering. Arbeta med ökad andel hållbara transporter, dvs gång, cykel och kollektivtrafik utifrån fyrstegsprincipen. Ett tillgängligt och inkluderande transportsystem 5 bidra till att den regionala och storregionala tillgängligheten ökar, och att upp till arbetsplatser nås med kollektivtrafik inom 60 minuter från länets prioriterade stråk, 6 bidra till att bibehålla det statliga vägnätets funktion och tillgängliggöra kollektivtrafikens bytespunkter. 7 bidra till effektiva och hållbara godstransporter till, från, genom och inom Uppsala län 8 bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande Ett ökat bostadsbyggande Förbättrad tillgänglighet, särskilt med kollektivtrafik, till viktiga målpunkter såväl inom som utanför länet bidrar till kortare restider. Samverkan sker mellan nationella, regionala och lokala aktörer för ett effektivt genomförande av investeringar i transportsystemet. Delta i framtagandet av en storregional godsstrategi inom ramen för En bättre sits-samarbetet. Förbättrad tillgänglighet, särskilt med kollektivtrafik, till viktiga målpunkter såväl inom som utanför länet bidrar till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. Figur 2. Mål och strategisk inriktning för länstransportplan

156 9 (54) Länstransportplanens kopplingar I detta kapitel förklaras länstransportplanens kopplingar till andra viktiga mål och styrande dokument. Sambanden sammanfattas i figuren nedan. Figur 3. Målstyrande dokument Nationell nivå Nationell transportpolitiska mål Riksdagen har fastställt nationella transportpolitiska mål. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det sker genom ett funktionsmål om transportsystemets tillgänglighet samt ett hänsynsmål om miljö, hälsa och säkerhet. Regeringens infrastrukturproposition Propositionen visar hur regeringen vill att utveckling och vidmakthållande av transportsystemet ska bidra till de övergripande mål regeringen har fastställt. Förutom de transportpolitiska målen preciseras fyra fokusområden: Ett fossilfritt välfärdsland Ett ökat bostadsbyggande Förbättrade förutsättningar för näringslivet Ett inkluderande samhälle. Digitalisering. Regeringens direktiv Direktiven ger det formella uppdraget att upprätta länstransportplaner. Direktiven ger också mer detaljerade instruktioner för vad som ska behandlas i länstransportplanen. Till exempel rörande ekonomiska planeringsramar och hur redovisning av medel för olika åtgärder ska ske. Regeringen tydliggör också att effekter på bostadsbyggandet skall bedömas för föreslagna åtgärder vid sidan av bland annat de transportpolitiska målen. 9

157 10 (54) Regional nivå Regional utvecklingsstrategi Länstransportplanen är ett medel för att uppnå visionen i den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län som antogs av regionfullmäktige den 15 februari Den regionala utvecklingsstrategin ger tillsammans med nu gällande länstransportplan och trafikförsörjningsprogram de regionala utgångspunkterna för förslag till mål och inriktning för länstransportplan En bättre sits storregional systemanalys En bättre sits är en politisk process i Stockholm Mälarregionen. Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Gotland, Södermanland, Östergötland, Närke, Västmanland och Uppsala län samarbetar i syfte att skapa samsyn kring det storregionala transportsystemet eftersom länen är så sammanlänkade med varandra funktionellt samt för att bli en mer kraftfull diskussionspart på den nationella nivån. Parterna har enats om storregionala mål och prioriterade funktioner för transportsystemet i Stockholm Mälarregionen i en gemensam systemanalys, som antogs hösten De högst prioriterade åtgärderna för Uppsala län är fyrspår Uppsala Arlanda/Märsta, Hjulstabron,, kapacitetsförstärkning Dalabanan samt Arosstråket (med bland annat ny järnväg Uppsala Enköping). Som en del i Stockholm Mälarregionen ska länstransportplanen för Uppsala län visa hur de tas om hand i länstransportplanen. Trafikförsörjningsprogram 2016 för Uppsala län Trafikförsörjningsprogrammet antogs av landstingsfullmäktige den 21 september Målen i trafikförsörjningsprogrammet bygger på tre nyttoperspektiv för samhället, medborgaren och resenären. Kollektivtrafiksystemet ska vara effektivt, jämlikt och attraktivt. Trafikförsörjningsprogrammet är kollektivtrafikmyndighetens övergripande styrdokument och anger mål och strategier för dess strategiska arbete. Eftersom investeringar i transportsystemet inom ramen för länstransportplanen påverkar kollektivtrafikens utvecklingsförutsättningar är det viktigt att mål och strategier överensstämmer. Regional cykelstrategi för Uppsala län Ett förslag på regional cykelstrategi för Uppsala län har varit på remiss under sommaren 2017 och antas av Regionstyrelsen 19 december Cykelstrategin anger mål, strategier och inriktning för arbetet med att skapa bättre förutsättningar för cykling i Uppsala län. I länstransportplanen fördelas ekonomiska medel som ett verktyg att nå målen. Medel fördelas till olika cykelfrämjande åtgärder utifrån prioriteringsprinciper som redogörs för i kap 8 åtgärdsplan. 10

158 11 (54) Kopplingen till regional utvecklingsstrategi Region Uppsalas viktigaste styrdokument är den regionala utvecklingsstrategin. Strategin pekar ut tre strategiska utvecklingsområden med ett antal mål inom respektive fokusområde. Alla tre områdena berör länstransportplanen för flera av målen. Sambandet illustreras i figur 4 samt förklaras kortfattat nedan. Planera för bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter minst bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. Investeringar i transportsystemet ska öka tillgängligheten till arbetsplatser, vilket är ett viktigt skäl till var människor väljer att bosätta sig. På så sätt kan åtgärder i länstransportplanen bidra till förutsättningar för ökat bostadsbyggande. På grund av den centrala betydelse transportsystemet kan ha för ett ökat bostadsbyggande finns ett särskilt mål om det. Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka Åtgärder i länstransportplanen ska bidra till att arbetsplatser kan nås inom 60 minuter med kollektivtrafik. Större funktionella arbetsmarknader rymmer fler branscher, vilket påverkar företagandet positivt. I Uppsala län ska det minst startas 13 nya företag per invånare år I enlighet med resonemanget ovan skapar en större funktionell marknad förutsättningar för fler branscher, vilket ger möjligheter för ett ökat nyföretagande. I Uppsala ska andelen sysselsatta i åldrarna år överstiga 80procent Länstransportplanens åtgärder ska enligt målen bidra till ökad tillgänglighet till arbetsplatser. Det ger möjligheter för bättre matchning på arbetsmarknaden och bidrar därmed till möjligheter för fler att finna rätt arbete. Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år Detta mål är ordagrant överfört till länstransportplanen. Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer Åtgärder i länstransportplanen ska enligt målen bidra till att fler väljer hållbara transportmedel, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Det innebär ökad fysisk rörlighet, vilket i sin tur bidrar till förbättrad hälsa. 11

159 12 (54) Bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år Till 2040 ska utsläppen vara minst 80 procent lägre än år 1990 i enlighet med miljömålsberedningens slutförslag. Fram till år 2030 ska utsläppen för inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå. Detta mål är ordagrant överfört till länstransportplanen. Figur 4. Kopplingen regional utvecklingsstrategi och länstransportplan 12

160 13 (54) 3. Planeringsförutsättningar och nulägesbeskrivning Uppsala län i ett storregionalt perspektiv Uppsala län är en del av Stockholm Mälarregionen. Utbytet är på alla sätt intensivt mellan länen. Inte minst arbetspendlingen ger stora resandeströmmar i vår kollektivtrafik och på våra vägar. Kartan nedan är hämtad från den regionala utvecklingsstrategin. Den visar viktiga städer, kopplingar och infrastruktur. Det är tydligt att Uppsala läns utbyte med Stockholmsregionen påverkar oss särskilt mycket. Texten nedan är ett citat från den regionala utvecklingsstrategin. Hur drar Uppsala län nytta av närheten till Stockholm och samtidigt utvecklar en egen särart som nordlig nod i huvudstadsregionen? Hur skapar vi sammanhållning mellan länsdelarna, mellan land och stad och får hela länet att utvecklas på ett hållbart sätt? Figur 5. Kartbilden är hämtad från den regionala utvecklingsstrategin och visar städer, stråk och samband som är viktiga för Uppsala län. 13

161 14 (54) Planeringsförutsättningar för Uppsala län Befolkningsutveckling Uppsala län är ett av landets snabbast växande län, nära integrerat med Stockholmsregionen och omkringliggande län. Uppsala län växer med över en procent per år och passerade invånare år Enligt prognoser för Östra Mellansverige bedöms planeringen i Uppsala län behöva ta höjd för att: Befolkningen ökar med mellan och invånare till år Omkring 70 procent av tillväxten förväntas ske i kommunhuvudorterna (varav merparten i Uppsala) och resterande 30 procent i de mindre orterna och på landsbygden. Antalet sysselsatta i dagbefolkningen ökar med mellan och För att möta befolkningsökningen behöver antalet bostäder öka med till till år Befolkning Sysselsättning dagbefolkning Förändring Förändring Basscenario Högscenario Figur 6. Utgår från Scenario Bas och Hög från WSP:s modellbaserade framskrivningar för Östra Mellansverige från år 2016, som aktualitetsprövats mot SCB:s senaste befolkningsprognos samt pendlingsregionens och länets trendmässiga utveckling. 14

162 15 (54) Transportarbete Som i riket i övrigt dominerar bilen som transportmedel i Uppsala län. Däremot är hållbara transportmedel, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång vanligare än i övriga län. Det gäller såväl kollektivtrafik som cykel som har höga andelar av transportarbetet utanför de tre storstadslänen. Det finns fler skäl till det. Bland annat har dels Uppsala stad en ganska stor andel av länets befolkning vilket slår igenom i statistiken, dels är kollektivtrafiken väl utbyggd jämfört med många andra län. Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Uppsala Färdmedelsandelar % 20% 40% 60% 80% 100% 120% Kollektivtrafik Cykel Gång Bil Figur 7. Jämfört med de flesta övriga län har Uppsala en relativt hög andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Källa: Trafikanalys 120% 100% 80% 60% 40% 20% Färdmedelsandelar i Uppsala län 0% Bil/MC Kollektivtrafik Cykel Gång Övrigt Figur 8. Andelen bil som färdmedel har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Källa:Kollektivtrafikbarometern. 15

163 16 (54) Figur 9. Kartan visar intensiteten av transporter i stråken. Uppgifterna är senast tillgängliga data, Fordonsflödena varierar från ca 1000 till ca fordon per årsmedelsdygn (ÅDT). Antal kollektivtrafikresenärer i stråken varierar för regionbuss mellan ca och påstigande resenärer per dag. För Tågtrafiken är sträckorna Uppsala-Gävle och Uppsala- Stockholm mest trafikerade med ca påstigande per dag.ungefär lika många reser också med SJ s trafik Stockholm-Uppsala. Transportarbetet är starkt koncentrerat till stråken i Uppsala län, inte minst till Ostkustbanan och E4 samt Mälarbanan och E18. Även Arosstråket, Östhammarsstråket och Dalastråket har relativt höga flöden av persontransporter. Kollektivtrafik Kollektivtrafikresandet har ökat med cirka 40 procent sedan Målet i den regionala utvecklingsstrategin är att antalet resenärer ska fördubblas till För att nå det målet krävs en genomsnittlig årlig ökning på omkring 10 procent. Sedan 2006, som är basåret för målet, har den årliga ökningen varit i snitt cirka 4 procent per år. Dock har ökningstakten ökat. 16

164 17 (54) 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0, Folkmängd Resande Figur 10: Befolkningsutvecklingen och utvecklingen av resandet med den avtalade kollektiv-trafiken i relation till varandra, år för Uppsala län. Index för år 2006 = 1. Källa: Regional trafikförsörjningsprogrammet för 2016 Uppsala län. 17

165 18 (54) Klimatpåverkande utsläpp Utsläpp från växthusgaser har minskat sedan Det beror i stor utsträckning på uppvärmning av lokaler och bostäder, samt utsläpp från industrin. Däremot har utsläppen från transportsektorn ökat. Det beror på ökade utsläpp i utrikes transporter till och från Sverige. Figur 11. Totala klimatpåverkande utsläpp har minskat sedan Transportsektorns andel har ökat. 18

166 19 (54) Utsläpp inrikes och utrikes transporter Utrikes transporter Inrikes transporter Figur 12. Det är framför allt utrikes transporter som bidrar till transportsektorns ökande utsläpp. Tusen ton koldioxidekvivalenter. Källa: Naturvårdsverket. Figur 13. Utsläppen av växthusgaser har sjunkit i Uppsala län, men utsläppen från transporter visar inte samma tendens. Målet i länstransportplanen innebär att utsläppen från inrikes transporter ska vara minst 70 procent lägre 2030 jämför med Av figurerna 12 och 13, som visar de totala utsläppen i riket respektive länet, framgår att det är en utmaning. De senaste åren har en minskning börjat framträda, men det är otydligt hur stark trenden är. I sammanhanget bör det dock nämnas att en stark teknikutveckling pågår där bland annat eldrift inom transportsektorn växer starkt. Det kan påverka utsläppsmålen starkt under kommande år och regionen bör bidra till utbyggnad av laddinfrastruktur. 19

167 20 (54) Tillgänglighet och bostadsbyggande Transportsystemets viktigaste funktion är att skapa tillgänglighet för individer, företag och organisationer. Inte minst är tillgängligheten till arbetsplatser viktig. Med investeringar i järnvägssystemet, till exempel fyra spår på Ostkustbanan, och förbättrad och utvecklad kollektivtrafik kan antalet arbetsplatser som kan nås från olika platser i Uppsala län öka väsentligt. Figur 14. Kartorna visar hur många arbetsplatser man når inom 60 minuter med kollektivtrafik år 2010 samt år 2030, givet olika investeringar i transportsystemet samt en utökad kollektivtrafikering. Källa: Stockholms läns landsting Att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser är också en möjlighet att öka bostadsbyggandet. Inte minst vid befintliga och nya tågstationer finns stor potential för ett ökat bostadsbyggande. Bostadsbyggandet har trendmässigt ökat under 2000-talet och även om det byggs många bostäder i länet i relation till befolkningen gör befolkningsprognoserna att det kommer att krävas en fortsatt ökning av bostadsbyggandet. 20

168 (54) Befolkningsökning och bostadsbyggande i Uppsala län Befolkningsökning Färdigställda lägenheter Figur 15. Antalet färdigställda bostäder ökar trendmässigt, men de senaste årens höga befolkningstillväxt utmanar till fortsatt ökat bostadsbyggande. Källa: SCB 21

169 22 (54) Gods Stockholm Mälarregionen är en stor såväl konsumtionsmarknad som producent av varor. Dessutom finns en omfattande transittrafik från och till norra Sverige. Transittrafiken går huvudsakligen genom de västra delarna av Stockholm Mälarregionen medan import och export av varor huvudsakligen sker från söder till och från Stockholmsregionen. Uppsala län har därför relativt låga flöden av godstransporter. En stark tillväxt sker dock inom logistikanläggningarna i och runt Arlanda och den kombiterminal som finns i Rosersberg. Denna kopplar i stor utsträckning till den växande hamnen i Gävle vilket genererar ökande godstransporter på såväl E4 som Ostkustbanan. Hargshamn har dessutom en ökande betydelse för bulktransporter till och från Stockholm Mälarregionen. Figur 16. Kartan visar flöden av gods. 22

170 (54) Transportprognoser I detta avsnitt redogörs för prognoser för person- och godstransporter. Trafikverket har gjort prognoser för utvecklingen av trafiken med fokus på året I tabellerna nedan redovisas prognosen fram till Prognosen baserar sig på antaganden om ekonomisk tillväxt, befolkningsutveckling, drivmedelspriser samt beslutad politik. Vidare grundar de sig i resvaneundersökningar och kända samband mellan bland annat individers inkomstutveckling och val av transportmedel. Prognoser är värdefulla för att visa utvecklingen givet olika typer av antaganden. De kan således ge indikation på om och ibland vad som behöver göras om prognoserna inte rör sig i riktning mot de mål som finns. Utvecklingen av transportarbetet beror i stor utsträckning på nationella och internationella externa faktorer såsom skatter och avgifter, livsstilsförändringar med mera. Även om utformningen av transportsystemet påverkar transportarbetet innebär investeringar i det endast en marginell del av det redan existerande transportsystemet 2. Prognosverktygen behöver utvecklas för att tydliggöra vilka effekter på transportsystemet som erhålls av en mer målstyrd planering. Persontransporter Trafikverket har gjort prognoser för utveckling av trafiken med fokus på året Under perioden år förväntas enligt den prognosen vägtrafiken öka med 1,2 procent årligen i Uppsala län. Det gäller den samlade vägtrafiken både när det gäller persontrafik och godstransporter. När det gäller alla de motoriserade trafikslagen för persontrafik så är dessa inte nedbrutna på de olika länen. För riket ser prognosen ut enligt diagrammet nedan. Tåg förväntas öka med nästan 60 procent till år Personbil med drygt 30 procent. Vilken effekt som vill uppnås kan styras med politiska mål och andra styrmedel så som skatter och avgifter. En sådan utveckling är inte med i denna prognosmodell utan utgår från de politiska besluten och styrmodeller som är fattade fram till 1 april år Transportarbete Persontrafik (Index 100 = År 2014) Statistik Tillväxt Basprognoser Personbil Tåg Buss Flyg 0 Figur 17. Transportarbetesförändring med index 100=År 2014 för persontransporter. Historiska data och prognostiserad tillväxt Källa Trafikverket. Källa historiska data: Statistik från Trafikanalys ( 1 Rapport- inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering Trafikverket 2018:180 2 Rapport- inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering Trafikverket 2018:180 23

171 (54) Godstransporter Trafikverkets har också gjort prognoser för godstransporter. Sjöfarten förväntas ha den starkaste tillväxten fram till 2040, medan järnvägen har en relativt långsammare tillväxt. Om en annan utveckling önskas kan man styra utveckling med till exempel skatter och avgifter. Prognosen tar hänsyn till politiska beslut och styrmedel fattade till och med 1 april Transportarbete Godstrafik (Index 100 = År 2012) Statistik Tillväxt Basprognoser Väg Järnväg Sjöfart Figur 18. Transportarbetesförändring med index 100=År Historiska data och prognostiserad tillväxt Källa Trafikverket. Källa historiska data: Statistik från Trafikanalys ( 24

172 25 (54) Olycksstatistik för vägar i Uppsala län Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Det bygger på polisrapporterade olyckor sedan år 2003 samt sjukhusrapporterade olyckor. Akademiska sjukhuset i Uppsala anslöts till systemet först , vilket gör att statistiken nedan enbart innehåller polisrapporterade olyckor. Det blir därför en underskattning av främst cykelolyckor och olyckor med mindre svårhetsgrad. Den nedre tabellen visar skador uppdelat på olika väghållare. Antal olyckor efter svårhetsgrad och år Dödsolyckor År (ej officiell Dödsolyckor statistik) Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Totalt Figur 19. Antal olyckor efter svårhetsgrad och väghållare Dödsolyckor (ej officiell Väghållartyp Dödsolyckor statistik) Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Statlig Kommunal Enskild Okänd Totalt Figur 20. Slutsatser I detta kapitel har en nulägesbild tecknats av Uppsala län i förhållande till de mål som finns redovisade i kapitel 2. Man kan konstatera att det är en utmaning att nå de mål om fördubblat kollektivtrafikresande som finns. Ur ett länstransportplaneperspektiv kommer det att krävas tydliga satsningar i infrastrukturen där störst effekter kan nås. I allmänhet är det i de starka stråken där det är lättast att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft 25

173 26 (54) gentemot bilen. Ett tydligt hela-resan-perspektiv kan påverka konkurrenskraften positivt och utifrån bristkapitlet nedan blir det tydligt att åtgärder kommer att krävas i såväl länstransportplan som i nationell plan men också av kommunerna. Transportsystemet står för en allt större andel av klimatpåverkande utsläpp men teknikutvecklingen är å ena sidan stark vilket kan påverka positivt. Samtidigt tar det å andra sidan med nuvarande takt lång tid att byta ut fordonsflottan vilket gör processen längre. Från Trafikverkets analyser är det också tydligt att det framför allt är med styrmedel man kan påverka utsläppen men det är oklart vad det kommer att krävas av transportsystemet om tydliga styrmedel införs. Utifrån Trafikverkets konstaterande blir slutsatsen också att steg 1- och 2-åtgärder blir allt viktigare för att få till stånd ett ändrat transportbeteende. Det är åtgärder som måste ske systematiskt och samlat och kräver samverkan mellan bland annat kommuner och regioner. Genomförandeprocessen av länstransportplanen blir på så sätt också ett allt viktigare verktyg. 26

174 27 (54) 4. Brister I detta kapitel redogörs för brister i transportsystemet i Uppsala län. Bristerna har rapporterats in från kommunerna i länet, kollektivtrafikförvaltningen UL och Trafikverket. Det har skett via en formell remiss som genomfördes under vintern 2016/2017. Brister i transportsystemet framkommer också i den kontinuerliga dialog som länets kommuner, Trafikverket och kollektivtrafikförvaltningen UL för med allmänhet, företag och organisationer. Sammanlagt har runt 200 brister identifierats. Remissinstanserna har prioriterat sina brister. Därefter har en regional prioritering skett. Prioriteringen har skett med grund i: De mål som redogörs för i kapitel 2. Remissversion av regional cykelstrategi för Uppsala län. Remissinstansernas prioritering. I dialog med tjänstepersonsrepresentanter från kommuner, Kollektivtrafiksförvaltningen UL, Trafikverket och Länsstyrelsen samt angränsande länsplaneupprättare. Figur 13 nedan visar att brister i cykelinfrastrukturen är den vanligast förekommande typen av brist. Det finns ett tydligt fokus på förbättrade förutsättningar för cykling, i stor utsträckning beroende av att länkar saknas på många platser. I många fall handlar det också om att bygga ut relativt långa gång- och cykelvägar som sammanbinder orter med varandra. TYP AV BRIST Väg; 38 Cykel; 62 Trafiksäkerh et; 37 Sjöfart; 2 Järnväg; 31 Kollektivtraf ik; 39 Figur 21. Antalet brister inom olika kategorier. I avsnitten nedan redogörs för övergripande brister i Uppsala län, brister i transportsystemet som finns utanför stråken och därefter brister redovisade per stråk. 27

175 28 (54) Övergripande om brister i Uppsala län För att utveckla transportsystemet i Uppsala län behöver framkomlighet, tillgänglighet och säkerhet förbättras för hållbara transporter, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Brister i järnvägssystemet är högt prioriterat i alla stråk med järnväg. Det är brister som framför allt hanteras i nationell plan och som rör regional och storregional tillgänglighet. Det betyder ett ökande behov att koppla ihop åtgärder som finansieras via nationell plan med länstransportplanens åtgärder. Hela-resan-perspektivet framkommer tydligt som en brist när kommunernas inrapporterade brister läggs samman. Från start till mål omfattar en resa ofta ett byte mellan olika transportslag, cykel till buss, bil till buss, buss till buss och så vidare. Helaresan innebär då att bytena ska ske så effektivt, snabbt och bekvämt som möjligt. Det handlar i stor utsträckning om hållplatsåtgärder, pendlarparkeringar och behov också av gång- och cykellänkar som kopplar till kollektivtrafiksystemet. Även trafiksäkerhetsbrister är frekvent förekommande men är mer sällan högt prioriterade. Framkomligheten i Uppsala stad lyfts fram som en brist av regional betydelse liksom tillgängligheten till viktiga målpunkter såväl inom som utom länet, och då framför allt till målpunkter i Stockholms län. Länstransportplanen revideras i allmänhet vart fjärde år. I den årliga genomförandeprocessen hanteras de brister som framkommit i det samråd som skett inom ramen för revideringen av länstransportplanen. I detta kapitel hanteras de högst prioriterade bristerna. En fullständig bristredovisning bifogades också remissversionen. Den redovisningen utgör utgångspunkten i den årliga genomförandeprocessen. Under genomförandet kan synen på olika brister förändras och det hanteras också i den årliga genomförandeprocessen. Till exempel kan den nationellt pågående hastighetsöversynen påverka synen på brister och därtill kopplade behov av åtgärder. Se vidare i kapitel 8 - genomförande. 28

176 29 (54) Brister i stråk En fullständig redogörelse för de inrapporterade bristerna finns i bilaga 1. I detta kapitel redogörs för de högst prioriterade bristerna i respektive stråk. För varje brist ges en kortare beskrivning, planeringsläge samt nästa steg. Eftersom länstransportplanen endast revideras vart fjärde år bör bristformuleringarna enligt nedan ses över utifrån eventuella nya omständigheter när nästa steg i planeringsprocessen tas. Figur 22. Stråk i Uppsala län. Observera att ett arbete pågår tillsammans med regionerna i Örebro län och Västmanland om lokalisering av Arosstråket. Region Uppsala har tagit ställning för sträckan Uppsala-Enköping. 29

177 30 (54) OSTKUSTSTRÅKET Delen Stockholm Arlanda Uppsala, ABC-stråket Fyrspår. Bristande kapacitet sträckan Uppsala C Arlanda/Skavstaby gör att fyrspår hela sträckan Stockholm Uppsala är den mest prioriterade bristen i Uppsala län. Bristen är utredd i en åtgärdsvalsstudie som färdigställdes under våren I den rekommenderas att utbyggnad till fyrspår på sträckan påbörjas under perioden Bristen hanteras framför allt i nationell plan. Läs mer om detta i kapitel 5 Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Nästa steg i hanteringen av brister: järnvägsplan Uppsala C. I det korta perspektivet berör bristerna bland annat för korta plattformar för vissa spår, för få genomgående spår och bristande kapacitet för vändande tåg. Dessa brister behöver utredas skyndsamt för ett genomförande inom en femårsperiod. Ett utbyggt fyrspår möjliggör en trafikering som ger än större kapacitetsbrister på Uppsala C när det står färdigt. Det innebär i sin tur att kapacitetsbristerna på Uppsala C behöver åtgärdas innan fyrspåret färdigställs. Se också under CX-stråket Uppsala norra infart. Bristen hanteras framför allt i nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister: funktionsutredning för åtgärder inom befintlig anläggning på kort sikt. Åtgärdsvalsstudie för åtgärder som krävs med en fyrspårsutbyggnad. Stationsläge Uppsala södra/bergsbrunna och Alsike Nya stationer är endast möjligt om kapaciteten på banan byggs ut till fyra spår. Avtal har tecknats mellan staten, Knivsta och Uppsala kommuner och Region Uppsala om utbyggnad till fyrspår. Avtalen ska ratifieras av parterna fram till februari Läs mer om detta i kapitel 5 Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Avtalen mellan parterna innebär en kraftig samhällsutbyggnad vilket också kommer att kräva lokala kopplingar med samtliga trafikslag. För gång- och cykeltrafik är sträckningen längs Ostkustbanan gen och möjligheterna att binda samman Uppsala, Bergsbrunna, Alsike, Knivsta och vidare söderut mot Märsta och Stockholm ska utredas. Nästa steg i hanteringen av brister : Funktionsutredning samt järnvägsplan för järnvägssträckan samt åtgärdsvalsstudie för gång- och cykeltrafik i stråket. Delen Uppsala Gävle Högst prioriterade brister i stråket rör främst järnvägen och stationernas funktion som bytespunkter. Nytt dubbelspår förbi Gamla Uppsala invigs sommaren Plankorsningar i Uppsala stad I Uppsala stad utgör järnvägen en barriär och plankorsningarna vid S:t Olofs- och S:t Persgatorna ger bristande framkomlighet som följd. Detta bidrar till spårspring som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Ett avtal finns mellan Trafikverket och Uppsala kommun om att bygga planskilda korsningar och finansieringen av dessa. Nästa steg i hanteringen av brister : Arbete med järnvägsplan pågår. 30

178 31 (54) Stationer sträckan Uppsala Gävle I stråket utgör Upptågstrafiken stommen för kollektivtrafiken. Stationerna på sträckan har otillräcklig standard med bland annat bristande tillgänglighet och funktion som bytespunkter. Det gör att ett hela-resan-perspektiv för kollektivtrafiken brister. I vissa fall är plattformarna för korta för att hantera längre tåg som ett sätt att öka kapaciteten längs sträckan, eftersom tågen är fulla i rusningstrafiken. Utvecklade bytespunkter vid stationerna och ökad kapacitet i tågtrafiken kan också bidra till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. När utredning av bristerna görs bör den omfatta också brister och utvecklingsmöjligheter i transportsystemet till och från stationerna. I syfte att säkerställa ett helhetstänkande i stråket. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister: Trafikverket ska genomföra en funktionsutredning där brister kopplade till perronger utreds. En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie eller funktionsutredning bör genomföras i anslutning till denna för att säkerställa ett transportslagsövergripande synsätt med åtgärder som stärker ett hela-resan-perspektiv. Uppsala norra infart För sträckan Uppsala Central till punkten där Dalabanan viker av från Ostkustbanan hotar kapacitetsbrist. Särskilt kopplat till den ökande trafik som möjliggörs av investeringar längs Ostkustbanan såväl norr om Gävle som söder om Uppsala. Sträckan är förberedd för ytterligare ett spår. Bristen hanteras via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : En funktionsutredning eller åtgärdsvalsstudie bör övervägas, antingen för bristen enskilt eller i samband med annat utredningsarbete som berör sträckan, till exempel Uppsala central. Arosstråket ((Arlanda) Uppsala Enköping (Västerås/Örebro/Oslo)) Brister i järnvägssystemet Transportsystemet brister idag i öst västlig riktning norr om Mälaren. Bristen hindrar utvecklingen till en funktionell och flerkärnig arbetsmarknad i norra delarna av Stockholm Mälarregionen. I den systemanalys som är framtagen inom ramen för En bättre sits formuleras mål där; regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm- Mälarregionen och där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling Sträckan Enköping Uppsala utgör i detta perspektiv en felande länk i det regionala, storregionala och nationella järnvägssystemet. Till bristerna hör långa pendlingstider Uppsala Enköping Västerås, bristande tillgänglighet till och från Arlanda och norra Storstockholm från de sydvästra delarna av Uppsala län och de västra delarna av Stockholm Mälarregionen. På nationell nivå brister tillgängligheten mellan norra Sverige och västra och sydvästra Sverige. 31

179 32 (54) Förutom brister i transportsystemet skapar en järnvägslänk på sträckan utvecklingsmöjligheter för en flerkärnig Stockholm Mälarregion och ökad robusthet för järnvägssystemet. En tydlig koppling finns till den funktion som stråket Stockholm-Oslo har för den storregionala och nationella tillgängligheten. Bristen hanteras framför allt via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : En systemvalsstudie har genomförts gemensamt av regionerna i Örebro, Västmanland och Uppsala. Med grund i de slutsatser som görs där bör en åtgärdsvalsstudie genomföras. Den berör såväl flera regionala som nationella aktörer. Den bör också kopplas till pågående åtgärdsvalsstudie för sträckan Stockholm Oslo. 55:anstråket (Uppsala-Enköping-(Strängnäs-Norrköping)) Delen Uppsala Enköping Bristerna längs stråket på sträckan Uppsala Enköping rör så väl trafiksäkerhets- som framkomlighetsproblem. Oskyddade trafikanter kan på många platser inte röra sig längs vägen till och från bland annat hållplatser på ett säkert sätt. I samband med vissa hållplatser är det svårt att korsa vägen. Kollektivtrafiken har framkomlighetsproblem längs sträckan med svårigheter att komma ut från hållplats. Det finns också framkomlighetsproblem i vissa korsningar. Sträckan är en av de mest olycksdrabbade vägsträckorna i landet. En åtgärdsvalsstudie för väg 55 Uppsala Katrineholm har slutförts våren För sträckan Uppsala Enköping föreslås att fysisk planering med vägplan görs. Det är viktigt att vägplanen också beaktar sträckan Örsundsbro Litslena för att säkerställa att eventuella brister särskilt när det gäller kollektivtrafik, cykel och gång hanteras. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : vägplan Delen Enköping Strängnäs Bristerna rör trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter samt bristande teknisk standard och trafiksäkerhet för Hjulstabron. Hjulstabron utgör framför allt en brist för Mälarsjöfartens möjligheter att utvecklas med bland annat möjlighet att trafikera med större båtar. I åtgärdsvalsstudie för väg 55 rekommenderas att fördjupade studier görs för sträckan Enköping Strängnäs i syfte att kunna formulera möjliga åtgärder. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister : fördjupade studier sträckan Strängnäs Enköping samt vägplan för Hjulstabron. Almungestråket (Uppsala Gunsta Almunge Knutby (Edsbro)) Långs stråket förbereds för omfattande utbyggnader av främst bostäder, särskilt i Gunsta närmast Uppsala men även längre österut i Marielund, Länna och Almunge. Bristerna är kopplade till bristande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter såsom möjligheter att ta sig till och från busshållplatser på ett säkert sätt samt att byta mellan trafikslag. Vissa framkomlighetsproblem finns också, särskilt i korsningar, och med kraftigt ökad befolkning riskerar dessa att förvärras. En åtgärdsvalsstudie för sträckan pågår och bedöms vara klar i slutet av Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Åtgärdsvalsstudien kommer att sammanfattas i ett åtgärdspaket. Åtgärdspaketet hanteras sedan i den årliga genomförandeprocessen. 32

180 33 (54) Dalastråket (Uppsala Morgongåva Heby (Sala/Borlänge/Mora)) Dalabanan Järnvägen är i akut behov av rälsbyten, vilka planeras att ske före Den tidigare risken för att en hastighetsreducering måste införas är inte längre aktuell. Icke desto mindre är rälsens status dålig och ett rälsbyte är alltjämt akut. Banan är enkelspårig vilket försvårar pendeltågstrafik med tillräcklig turtäthet för en attraktiv trafik och med ytterligare uppehåll i främst Vänge. Det betyder i sin tur behov av parallell stomtrafik med såväl tåg som buss. En utvecklad pendeltågstrafik med ytterligare uppehåll kan bidra till förstorad funktionell arbetsmarknad vilket inkluderar södra Dalarna och möjliggör för ett ökat bostadsbyggande i stationsnära lägen. Sträckan har också brister i form av bland annat snäva kurvradier vilket medför brister i form av för långa körtider för tågen. Ytterligare brister är osäkra plankorsningar i bland annat Morgongåva. Även stationerna i Morgongåva och Heby har brister i plattformar, plattformshöjder och kundmiljöer. I Uppsala är plankorsningen vid Börjegatan kapacitetshämmande för såväl den regionala busstrafiken som för stadstrafiken i Uppsala. Bristen hanteras framför allt via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : Genomför de åtgärder som är utredda i förstudie Uppsala Sala, samt ombyggnad av Sala C för ökad kapacitet, samtidig ingång etc. Region Uppsala har ett uppdrag att tillsammans med övriga regioner längs stråket och Uppsala och Heby kommuner ta fram en gemensam plan som beskriver arbetet med Dalabanan fram till Om steget därpå är en åtgärdsvalsstudie bör den i första hand vara transportslagsövergripande och också innefatta väg 72. Väg 72 Till bristerna längs vägen hör osäkra förhållanden för oskyddade trafikanter, bristande tillgänglighet och säkerhet att ta sig till och från busshållplatser i ett hela-resanperspektiv. Vägen har också bristande trafiksäkerhet för rådande hastigheter. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie bör göras. I första hand bör den vara transportslagsövergripande och innefatta också Dalabanan. Mälarstråket (Södertörn/Stockholm/Sundbyberg) Bålsta Enköping (Västerås) De högst prioriterade bristerna i stråket berör Mälarbanans kapacitet samt Bålsta station och resecentrum. Mälarbanan Det är viktigt att Mälarbanans fyra spår Tomteboda Kallhäll byggs ut enligt tidplan. Utbyggnaden ger förbättrad kapacitet och tillgänglighet med möjlighet till såväl fler tåg som tåg med kortare restid. Det stärker förutsättningarna för bostadsbyggande i stationsnära lägen såväl i Bålsta som i Enköping. Mälarbanan är även en del i stråket Stockholm-Oslo och bland annat kapacitetsbrister längs med banan spelar en roll för målsättningen att knyta ihop de båda huvudstäderna med konkurrenskraftig spårburen trafik. Bristen hanteras via nationell plan. 33

181 34 (54) Nästa steg i hanteringen av brister : Inom ramen för ABCU-samarbetet bör ställningstagande om stråkets utveckling på sikt göras. Det kan ske till exempel genom en gemensam målbild. Bålsta station Stationen och resecentrumet i Bålsta har idag bristande kapacitet med köbildning vid tågankomster, bristande tillgänglighet för funktionshindrade och bristande trygghet. Stationen möjliggör inte heller en utökad turtäthet med pendeltågstrafiken. En utbyggnad av stationen och dess resecentrum är en viktig pusselbit i förutsättningarna för den omfattande utbyggnad av bland annat bostäder som planeras i centrala Bålsta. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister : För bussterminalen pågår detaljplanearbete och nästa steg är därför byggförberedande handlingar. Ett arbete som pågår våren För tågstationen bör en åtgärdsvalsstudie/funktionsutredning genomföras. Väg 263 I framtagen åtgärdsvalsstudie har vägens funktion formulerats enligt följande; Vägen har en lokal funktion med viss regional betydelse. Den regionala kopplingen gäller tillgängligheten till Arlanda från Håbo och Enköping. Huvudvägen till Arlanda västerifrån går via E18 och väg 267, Rotebroleden, vilken är snabbare och säkrare och anpassad för genomfartstrafik. En åtgärdsvalsstudie har tydliggjort bristerna som både gäller trafiksäkerhetsbrister för gång- och cykeltrafikanter och trafiksäkerhetsbrister i korsningspunkter och sidoområden. Nästa steg i hanteringen av brister: Det åtgärdspaket som föreslås i åtgärdsvalsstudien hanteras i den årliga genomförandeprocessen. Norrtäljestråket Knivsta (Norrtälje/Kapellskär) Stråket har en regional och storregional funktion framför allt för godstrafiken och väg 77 genom Stockholms län uppvisar stora brister ur detta perspektiv såväl när det gäller trafiksäkerhet som framkomlighet. En utbyggnad av vägen i Stockholms län är finansierad i Stockholms län förslag till länstransportplan Inom Uppsala län har vägen en relativt hög standard och inga regionalt högt prioriterade brister finns. Nästa steg i hanteringen av brister : Eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. Riksväg 70-stråket (Enköping Fjärdhundra (Sala/Borlänge/Mora)) En utbyggnad av vägen till mötesfri landsväg förbereds. I samband med det har brister för oskyddade trafikanter och möjligheten att cykla längs stråket uppmärksammats. En lösning där befintliga lokala och enskilda vägar nyttjas för gång- och cykelväg har arbetats fram. Några felande länkar i arbetet återstår. En åtgärdsvalsstudie finns för sträckan Simtuna Kumla/Sala för utbyggnad till mötesfri landsväg. Vägen är en nationell stamväg och hanteras via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : Enköpings kommun och Trafikverket undersöker genomförbarheten i att åtgärda de felande länkarna för gång och cykel. Arbetet pågår våren För sträckan Simtuna Kumla/Sala är nästa steg vägplan. 34

182 35 (54) Roslagsstråket ((Gävle/Gävle hamn) Karlholmsbruk Forsmark Östhammar Hargshamn (Norrtälje)) Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. En åtgärdsvalsstudie slutfördes I den föreslås ett åtgärdspaket som omfattar trafiksäkerhetshöjande åtgärder samt att åtgärda felande länkar för möjligheterna för oskyddade trafikanter att röra sig längs vägen på vissa sträckor. Samt att åtgärda vissa hållplatser. En dialog med Region Gävleborg har nyligen inletts kring de brister väg 76 har inom Gävleborgs län. En möjlig åtgärd för att hantera bristerna är en ny dragning av väg 76 så att den inte passerar genom Gävle stad. En vägutredning pågår om väg 56 (Räta linjen) mellan Hedesunda och Gävle. Ett alternativ som presenteras är en ny dragning och en anslutning till en plats på E4 söder om Gävle, dit också väg 76 skulle kunna dras. Väg 56 är nationell stamväg och hanteras i nationell plan. I Trafikverkets förslag till nationell plan är objektet framskjutet till slutet av planperioden, vilket i sin tur påverkar tidplanen för väg 76. Bristen på väg 76 hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Åtgärdspaketet hanteras inom ramen för den årliga genomförandeprocessen för länstransportplanen. Vägplan för gång- och cykelväg Älvkarleby Skutskär pågår. För att hantera nämnda brister inom Gävleborgs län krävs en åtgärdsvalsstudie som bör initieras av Region Gävleborg. Räta linjen (Norrköping/Västerås) Heby Tärnsjö (Hedesunda/Valbo) Sträckan Heby Sala har trafiksäkerhetsbrister beroende på höga trafikflöden i kombination med hög andel tung trafik. För sträckan pågår arbete med vägplan. Sträckan Heby Tärnsjö har nyligen byggts ut till mötesfri landsväg. Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. Vägen är en nationell stamväg och hanteras via nationell plan. Region Västmanland delar inte Trafikverkets syn på brister utan menar att man förbiser oskyddade trafikanter längs sträckan. En uppfattning som Region Uppsala delar. I sitt förslag till länstransportplan avsätts därför 28 miljoner kronor för gång- och cykelväg på sträckan inom Västmanlands län. För sträckan Hedesunda-Gävle pågår arbete med vägutredning som beroende av sträckning kan få en koppling till väg 76. Se ovan under Roslagsstråket. Nästa steg i hanteringen av brister: Eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. En särskild dialog krävs mellan Region Västmanland, Trafikverket, Sala och Heby kommuner samt Region Uppsala om förutsättningarna för gång- och cykelväg längs hela sträckan Sala-Heby. Bruksstråket (Söderfors Tierp Gimo Hargshamn) Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. En åtgärdsvalsstudie gällande bristande säkerhet i korsningar har nyligen genomförts. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Föreslagna åtgärder i ovan nämnd åtgärdsvalsstudie samt eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. Östervålastråket (Uppsala Harbo Östervåla Räta linjen) Längs stråket finns brister i trafiksäkerheten samt ur ett hela-resanperspektiv. Nästa steg i hanteringen av brister : En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie ska genomföras. 35

183 36 (54) Östhammarsstråket (Uppsala Alunda Gimo Östhammar Öregrund Gräsö) Högst prioriterade brister i stråket rör den sista etappen av utbyggnaden av väg 288, delen Gimo Börstil och busstationen i Gimo. Denna del av Uppsala län saknar järnvägsförbindelse för persontransporter. Av den anledningen är restiden och konkurrenskraftiga restidskvoter 3 för kollektivtrafiken på väg 288 särskilt viktiga. Gimo Börstil Sträckan är, förutom närmast Uppsala, den enda längs väg 288 som hösten 2017 inte är utbyggd till mötesfri landsväg. Bristerna längs stråket rör oskyddade trafikanters möjlighet att röra sig längs stråket och till busshållplatser. Vägen har även trafiksäkerhetsbrister även för motorfordonstrafik. En åtgärdsvalsstudie genomfördes under Den rekommenderar åtgärder för att hantera ovan nämnda brister med en hastighetsstandard om 80 km/h.. Nästa steg i hanteringen av brister : Vägplan för sträckan Gimo-Börstil inklusive Gimo genomfart, Gimo busstn, GC-väg Gimo-Hökhuvud samt korsning väg 288/väg 76. Gimo busstation Busstationen upplevs otrygg, har bristande standard och ligger avsides från målpunkter men innebär också en omväg för busstrafiken i stråket Östhammar Uppsala. En åtgärdsvalsstudie färdigställs hösten Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : De åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien hanteras i den vägplan som refereras till i avsnittet Gimo-Börstil ovan. Från brist till åtgärdsplanering Efter att en brist uppmärksammats är nästa steg att utreda hur bristen/bristerna kan åtgärdas. Om det är givet vad som krävs för att åtgärda bristen, eller om en åtgärd kan genomföras inom den befintliga vägen eller järnvägen, följer oftast en enklare funktionsutredning innan man åtgärdar bristen. Om så inte är fallet är nästa steg en åtgärdsvalsstudie. Arbetsprocessen inom en åtgärdsvalsstudie är uppbyggd för att säkerställa att fyrstegsprincipen används, att relevanta aktörer deltar, och att en transportslagsövergripande ansats hålls. Det innebär i sin tur att rekommenderade åtgärder kan innefatta ett ganska brett spektrum och som involverar många parter. Det är således viktigt att det finns en tydlig fortsättning utifrån de åtgärder som rekommenderas. Se vidare under kapitel 8 genomförande. Stråkbaserade åtgärdsvalsstudier Transportsystemet är uppbyggt i tydliga stråk. Huvudvägarna i länet bildar ett 3 Se ordlista för förklaring av begreppet. 36

184 37 (54) mönster till vilka de mindre vägarna ansluter. I de största stråken finns också järnväg, Ostkustbanan, Mälarbanan och Dalabanan. I figur 23 nedan framgår att de flesta bor längs stråken. Därför är det naturligt att ett stråktänkande användas när åtgärdsvalsstudier genomförs. Det är Region Uppsalas inriktning att i möjligaste mån arbeta med stråkbaserade åtgärdsvalsstudier. Genom att använda sig av ett transportslagsövergripande synsätt kan då åtgärder koordineras och genomföras samlat. Även drift- och underhållsarbeten bör, om möjligt, koordineras med andra åtgärder. På så sätt kan också steg 1- och 2-åtgärder genomföras effektivt och med hög måluppfyllelse. Figur 23. Kartan visar befolkningstäthet. Ju rödare desto fler människor bor inom 2 km. Ju grönare desto färre människor bor inom 2 km. 37

185 38 (54) 5. Åtgärdsplan Inledning och planeringsförutsättningar Den ekonomiska ramen för länsplanen för har i regeringens direktiv räknats upp från miljoner kronor till miljoner kronor. Trafikverket har i uppdrag från regeringen att fördela medlen per år. För länstransportplanen i Uppsala län ser det ut enligt figur 24 nedan. Se vidare under rubrik avstämning Figur 24. Tabellen visar den preliminära årliga fördelningen i miljoner kronor av den totala planeringsramen om miljoner kronor (avrundning har skett). De vägar som omfattas av planen är alla statliga vägar som inte tillhör det nationella stamvägnätet, det vill säga E4, E18, vägarna 56 och 70. Drift och underhåll på det statliga vägnätet finansieras via den nationella planen. Objekt som ligger på det kommunala vägnätet kan få statlig medfinansiering från planen med upp till 50 procent. Här finns medel till kollektivtrafikåtgärder liksom till trafiksäkerhets-, miljö-, och cykelåtgärder. Kommunerna kan ansöka om medel från de åtgärdsområden som är avsedda för statlig medfinansiering. Det finns även ett antal objekt som samfinansieras mellan den regionala och den nationella planen. Åtgärdsplanens koppling till regeringens fem fokusområden Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer Inriktningen och målen med länstransportplanen innebär ett starkt fokus att få fler människor att välja hållbara transportmedel. Ca mkr av planens miljoner kronor läggs på att finansiera åtgärder för att förbättra för gång, cykel och kollektivtrafik samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. För att kunna arbeta effektivt mot klimatmålen krävs en kombination av styrmedel, regleringar och kloka investeringar i transportsystemet. I detta sammanhang kan påpekas att investeringsplanernas behöver förtydligas i förhållande till klimatmålen. En kritik som framförs är att planerna baseras på prognoser som endast tar hänsyn till historiska relationer när det gäller människors och företags val av transportmedel. Mer kvalificerade underlag skulle till exempel tydliggöra vilka brister transportsystemet skulle få baserat på de färdmedelsandelar med olika transportmedel som krävs för att nå klimatmålen. Brister som sedan kan hanteras i val av investeringar i nationell plan och länsplaner. 38

186 39 (54) Investeringar för ett ökat bostadsbyggande Enligt regeringens direktiv ska det framgå om och i så fall hur namnsatta objekt har effekter på bostadsbyggandet. I förslaget till åtgärdsplan finns tre namnsatta objekt men också medfinansiering för tillgänglighet till nya stationslägen i samband med fyrspårsutbyggnaden på Ostkustbanan, främst ett stationsläge i Uppsala södra/bergsbrunna och på sikt i Alsike, vilket har stora effekter på bostadsbyggandet. Se vidare under åtgärdsplan Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Investeringar i transportinfrastruktur har generellt en påverkan på bostadsbyggandet på så sätt att det kan ge bättre tillgänglighet till viktiga målpunkter, särskilt till arbetsplatser. Investeringar i spårinfrastruktur kopplat till nya stationslägen är den typ av investeringar som har tydligast påverkan på ökat bostadsbyggande. En utbyggnad av väg 288 Gimo Börstil samt väg 55 Enköping Uppsala bedöms öka tillgängligheten men inte på en sådan nivå att det går att kvantifiera enligt den mall Trafikverket har skickat ut. Förbättra förutsättningarna för näringslivet I de direktiv regeringen givit Trafikverket när det gäller detta handlar det främst om förutsättningar för godstransporter. Region Uppsala deltar som länsplaneupprättare i det storregionala samarbetet En bättre sits. Där pågår arbetet med framtagande av en storregional godsstrategi. Den bygger i sin tur på en tidigare gjord kartläggning av godstransporter i Stockholm-Mälarregionen. Utifrån en storregional strategi ska Uppsala län arbeta fram en kompletterande strategi för Uppsala län. I länstransportplanearbetet medfinansieras också en öppen lastterminal i Heby. Den möjliggör en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Förstärk sysselsättningen i hela landet Transportsystemets primära roll för förstärkt sysselsättning är genom att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser. Huvuddelen av såväl befolkning som transporter i Uppsala län är tydligt lokaliserade till stråk. I planen är inriktningen att arbeta för en ökad tillgänglighet med kollektivtrafik utifrån ett hela-resan-perspektiv i utpekade stråk. Ett hela-resanperspektiv innebär i detta sammanhanhang bland annat att förbättra och effektivisera bytespunkter i stråken så att även platser utanför stråken kopplas upp i ett effektivt transportsystem. Det kan handla om pendlarparkeringar för såväl bil som cykel, attraktiva bytespunkter med väderskydd och realtidsinformation, anslutande GC-vägar med mera. Men det kan också handla om åtgärder som leder till kortare restider för kollektivtrafiken i de starka stråken, vilket bidrar till att fler människor kan nå fler arbetsplatser också utan att vara beroende av bil. Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter Inom ramen för länstransportplanerna är digitaliseringens möjligheter kopplade dels till att påverka efterfrågan på transporter, dels till att effektivisera transportsystemet. Digitaliseringen kan till exempel göra det möjligt för fler människor att förlägga sitt arbete mer flexibelt såväl i tid som rum, vilket kan mildra den kapacitetsbegränsande rusningstrafiken. Genom bland annat transportinformatik kan nyttjandet av transportsystemet bidra till att hitta effektiva steg 1- och 2-åtgärder som kan leda till 39

187 40 (54) minskade behov att genomföra dyra steg 3- och 4-åtgärder. Med variabla hastigheter kan kapaciteten öka i transportsystemet, med realtidsinformation kan människor välja att resa vid annan tid eller annan sträcka med mera. Digitaliseringen är ett viktigt skäl till att Region Uppsala har avsatt medel till steg 1- och 2-åtgärder. Ett inkluderande samhälle. En stor del av medlen i länstransportplanen avsätts till åtgärder för att förbättra och öka möjligheterna att röra sig med hållbara transporter, det vill säga gång, cykel och kollektivtrafik. Det är samtidigt de transportmedel som är mest jämlika, det vill säga där flest olika grupper i samhället har möjlighet att nyttja transportsystemet. De kollektivtrafikstråk som är prioriterade för satsningar är samtidigt de stråk som prioriteras i kollektivtrafikmyndighetens trafikförsörjningsprogram för satsningar för funktionshindrades tillgänglighet till kollektivtrafiken. Avstämning Länsplaneupprättarna har i direktiven fått en planeringsram och en årlig medelsfördelning som redogjorts för ovan. Trafikverket har också fått i uppdrag att efter 2017 års utgång och innan regeringen fastställer de ekonomiska ramarna för länstransportplanerna göra en avstämning av upparbetade medel åren I genomförandet av länstransportplanerna varierar upparbetade ekonomiska medel mycket relativt den budget som finns i länsplanerna. Det innebär att i vissa planer har mer medel än planerat upparbetats och i andra gäller motsatsen. Uppsala län har under de aktuella åren haft stora objekt längs väg 288 igång så att mer medel än planerat använts. Det kommer således att ske en viss revidering nedåt av medlen i åtgärdsplanen under våren

188 41 (54) Åtgärdsplan Förslaget till åtgärdsplan följer en rullande planeringsprocess. Den är indelad i namnsatta objekt för byggstart under år samt år , namnsatta brister för de därpå följande åren år 7 12 samt, som tidigare, åtgärder som bedöms kosta mindre än 25 mkr. I tabellen nedan redovisas åtgärder och åtgärdsområden som tilldelas medel i planen. Dessa förklaras nedan. Plandelar Namnsatta objekt Total kostnad Varav i länsplanen Varav annan finansiering Väg 288 Gimo-Börstil Väg 55 Enköping-Litslena Väg 55 Örsundsbro Kvarnbolund GC-väg samt kollektivtrafikåtgärder Uppsala-Björklinge Delsumma Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Sam- och medfinansiering Delsumma Samfinansiering nationell plan Farledsfördjupning Hargshamn Delsumma Namnsatta brister Namnsatta brister Delsumma Åtgärdsområden Kollektivtrafik Varav statlig medfinansiering kollektivtrafik Gång- och cykelvägar Trafiksäkerhet och enskilda vägar Varav statlig medfinansiering trafiksäkerhet Delsumma Övrigt Steg 1- och 2-åtgärder ,5 2,5 5 Regional utveckling ,5 2,5 5 Delsumma Totalsumma Figur 25. Medel i miljoner kronor för olika objekt och åtgärder. 41

189 42 (54) Namnsatta objekt Väg 288 Gimo Börstil För ombyggnad av sista etappen av väg 288 Uppsala Östhammar till mötesfri landsväg med hastighetsstandard om 100 km/h avsätts 225 mkr. Ombyggnad av vägen bedöms i den åtgärdsvalsstudie som genomfördes kosta cirka 255 miljoner kronor. Extern finansiering motsvarande 30 miljoner kronor förutsätts således tillkomma. Region Uppsala för en diskussion med Östhammars kommun samt andra externa parter om en sådan finansiering. Nästa steg i planeringsarbetet är att Trafikverket upprättar en vägplan. Arbete med vägplan påbörjas under våren 2018 och beräknas ta ca 2 år. Innan vägplanen kan godkännas av Trafikverket behöver en avsiktsförklaring tas fram mellan ingående parter som sammanfattar intentionerna om en finansiering av åtgärden. Väg 55 Enköping Litslena samt Örsundsbro-Kvarnbolund En åtgärdsvalsstudie för väg 55 Uppsala Katrineholm har avslutats under våren I den föreslås att arbete med vägplan påbörjas för sträckorna Enköping Litslena och Kvarnbolund Örsundsbro. 101 miljoner kronor avsätts för delen Enköping-Litslena och 182 miljoner kronor för delen Örsbundsbro-Kvarnbolund, i enlighet med de kalkyler som upprättas av Trafikverket. Sträckan Uppsala-Enköping-Västerås är det starkaste kollektivtrafikstråket i Uppsala län som inte har spårburen kollektivtrafik. I det kommande vägplanearbetet ska förutsättningarna för kollektivtrafiken och dess konkurrenskraft gentemot bil särskilt uppmärksammas, liksom möjligheterna för oskyddade trafikanter att på ett säkert sätt färdas längs vägen samt till och från busshållplatser. Det är Region Uppsalas uppfattning att allmänna vägar ska vara möjliga att använda för samtliga trafikslag, särskilt oskyddade trafikanter. Det är också viktigt att kommande fysisk planering också inbegriper eventuella åtgärder för gång och cykel samt kollektivtrafik även längs sträckan Örsundsbro Litslena. En sträcka som tidigare byggts ut till mötesfri landsväg. Gång- och cykelväg samt kollektivtrafikåtgärder Uppsala Björklinge Objektet finns med i nuvarande länstransportplan där utbyggnad planeras ske under Den senaste bedömningen av kostnaden är 53 miljoner kronor. Åtgärden innehåller också upprustning av ett tjugotal busshållplatser. Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Region Uppsala har tillsammans med Uppsala kommun, Knivsta kommun och staten, genom samordnaren för större samlade exploateringar med hållbart byggande, slutit avtal om bostadsbyggande i delar av Uppsala kommun och Knivsta kommun. Om avtalen träder i kraft kommer järnvägen byggas ut till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen 42

190 43 (54) Stockholm/Uppsala. För att möta åtagandena i avtalen med staten och de ökade behov som uppstår i och med att avtalet förverkligas avsätts 413 miljoner kronor till ett fyrspårpaket i länstransportplanen. Medlen som avsätts i länsplanen ska medfinansiera åtgärder som gör det möjligt att angöra de nya områdena med kollektivtrafik, gång och cykel och bidra till att utveckla stationsläget i Bergsbrunna till en bytespunkt för kollektivtrafiken. Andra åtgärder som ingår i avtalen om fyrspåret gör det möjligt att nå Bergsbrunna från ett större omland, via en Ultunalänk över Fyrisån (se nedan). En ökad tillgänglighet till Bergsbrunna station skulle på längre sikt kunna avlasta Uppsala C, men samtidigt öka behovet av att bygga ut stationens kapacitet. Det är viktigt att detta behov beaktas inför den kommande järnvägsplanen. Om förberedande arbeten behöver göras för en senare utbyggnad kan en medfinansiering via länsplanen komma att prövas. Knivsta kommun förbinder sig att möjliggöra utbyggnaden av ca bostäder fram till I Alsike i ett stationsnära läge återfinns ca 6000 av dessa. Utbyggnaden av bostäder i Alsike kommer att påbörjas före Ett stationsuppehåll i Alsike möjliggörs först när fyrspårsutbyggnaden når Alsike, vilket är efter Den kraftiga utbyggnaden söderut i Uppsala kommun, som förbinder sig att möjliggöra en utbyggnad av bostäder till 2040, och på motsvarande sätt en utbyggnad norrut i Knivsta kommun betyder att det finns ett behov av att utreda två anslutningar till E4, dels till Alsike i början av 2020-talet, dels till Bergsbrunna i samband med exploatering av området, men också lokala kopplingar mellan Bergsbrunna och Alsike. I det arbetet behöver finansieringen av lösas. I första hand bör det ske genom värdeåterföring, det vill säga finansiering via exploateringsintäkter av bostäder och lokaler. Under vissa förutsättningar kan länstransportplanen också vara en möjlig delfinansiering för trafikplatser. I avtalet mellan Region Uppsala, Uppsala kommun och staten, ingår byggandet av Ultunalänken för kapacitetsstark kollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Södra staden. Avtalet förutsätter statlig medfinansiering via stadsmiljöavtalet. För att få ett komplett kollektivtrafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden, centrala Uppsala och Uppsala resecentrum kompletteras Ultunalänken med Kunskapspåret. Huvuddelen av den statliga medfinansieringen för denna del förutsätts komma från stadsmiljöavtal. Genom den direkta kopplingen till avtalet om utbyggnad av fyrspår och bostadsåtagandet bedöms denna del av trafiksystemet dock ha så stark regional koppling att kompletterande finansiering kan ske med medel från länsplanen. Utbyggnaden till fyrspår möjliggör en kraftigt ökad trafikering med bland annat förbättrad tillgänglighet till viktiga regionala målpunkter och arbetsplatser i Stockholmsregionen. Det skapar också ökad attraktivitet för stationsorterna norr om Uppsala. Region Uppsala investerar i nya tåg för att möta det ökande resandet från dessa 43

191 44 (54) orter, och det kommer även att behövas åtgärder till exempel i form av plattformsförlängningar för att möjliggöra en trafikering som har den kapacitet som kommer att krävas. I den mån dessa åtgärder inte inom rimlig tid ryms i nationell plan, kan frågan om samfinansiering från länsplanen komma att prövas. Trafikutvecklingen pekar på att trafikering med längre regionaltåg behövs från Samfinansiering nationell plan Farledsfördjupning Hargs Hamn 10 miljoner kronor avsätts för delfinansiering av farledsfördjupning till hamnen i Harg. Total kostnad för farledsfördjupningen exklusive investeringar i hamnanläggningen är ca 68 miljoner kronor enligt kostnadsberäkning våren En avsiktsförklaring mellan de finansierade parterna finns. Dessa är Trafikverket, Hargs hamn AB, SKB och Region Uppsala. Arbetet med ett genomförandeavtal pågår och en sådan skall vara färdig efter att beslut om nationell plan och länstransportplan är fattade. Planerad byggstart är 2019 Namnsatta brister För brister som bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor att åtgärda och där åtgärdsvalsstudier ännu inte finns avsätts 123 miljoner kronor. Medlen finns tillgängliga under de sista sex åren i planperioden. Under genomförandet av planen kommer åtgärdsvalsstudier att genomföras utifrån bland annat de brister som tas upp i länstransportplanen. Åtgärdsvalsstudierna ger sedan olika typer av åtgärder som finansieras via aktuella medel eller via åtgärdsområden. Att åtgärda bristerna enligt kapitel 4 tar stora resurser i anspråk och kommer att behöva hanteras även i kommande länstransportplaner. Åtgärdsområden Allmänt Medel till åtgärder som bedöms kosta mindre än 25 miljoner kronor redovisas under åtgärdsområden. Totalt avsätts 530 miljoner kronor. Det gäller medel för kollektivtrafikanläggningar, gång- och cykelfrämjande åtgärder samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Dessutom avsätts medel för åtgärder som bidrar till regional utveckling samt steg 1- och 2-åtgärder. Förutom vad som står under respektive rubrik bör medel som avsätts för åtgärdsområden också bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. 44

192 45 (54) Fördelningen mellan olika åtgärdsområden kan skilja sig från ett år till nästa, men ska över hela 12-årsperioden vara i överensstämmelse med den fördelning som beslutas om i denna länstransportplan. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att såväl kollektivtrafikåtgärder som gång- och cykelåtgärder i stor utsträckning också bidrar till ökad trafiksäkerhet. I sammanhanget bör det påpekas att regeringen avsatt 1 miljard kronor per år för statlig medfinansiering via stadsmiljöavtal. De medlen finansieras via den nationella planen. Det är viktigt att i den årliga genomförandeprocessen beakta detta i syfte att samordna åtgärder för ökad effektivitet och måluppfyllelse. Kollektivtrafik I kollektivtrafikpotten avsätts 210 miljoner kronor. Dessa medel ska användas för kollektivtrafikåtgärder utmed det statliga och det kommunala vägnätet. Femtio procent avsätts till åtgärder på det statliga vägnätet, och femtio procent för åtgärder på det kommunala vägnätet. Kollektivtrafikåtgärderna avser att förbättra kollektivtrafiken och förutsättningarna att öka det kollektiva resandet. Vilka åtgärder som ska genomföras beslutas årligen och fördelning av medel i potten kan variera från år till år. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten och länets kommuner ges möjlighet att söka statlig medfinansiering enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Det avser kollektivtrafikåtgärder utmed det kommunala vägnätet och söks via Region Uppsala. Medfinansieringen medges upp till 50 procent av investeringskostnaden, resterande del finansieras av kommunen/kollektivtrafikmyndigheten. Beslut om beviljade åtgärder fattas i samråd mellan Trafikverket och Region Uppsala. Åtgärderna på det statliga vägnätet, där Trafikverket är väghållaransvarig myndighet, bestäms i samråd mellan Region Uppsala och Trafikverket. Även åtgärder på enskilt vägnät kan komma i fråga. Kollektivtrafiknämnden antog hösten 2016 ett trafikförsörjningsprogram. Den utgör en grund för hur prioritering av åtgärder bör göras. I programmet redogörs för de 35 busslinjer som har flest resenärer samt kopplat till det de största hållplatserna och bytespunkterna. Det kopplar också till prioritering av tillgänglighetsåtgärder för personer med funktionsnedsättning. Åtgärder inom ramen för kollektivtrafik bör i första hand beröra dessa linjer, hållplatser och bytespunkter. 45

193 46 (54). Figur 27. Prioriterade stråk för tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning. Prioriteringsprinciper för åtgärder i kollektivtrafikanläggningar: Tillgänglighet o Åtgärder för ökad tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning o Tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter Kombinationsresor o Åtgärder som främjar hela resan o Förbättra befintliga bytespunkter, hållplatser och stationer o Gena och säkra gång- och cykelstråk till hållplatser, bytespunkter och stationer o Pendlarparkeringar vid strategiska bytespunkter och stationer o Låsbara cykelparkeringar vid strategiska bytespunkter och stationer Kundmiljö o Åtgärder för ökad trygghet o Åtgärder för ökad komfort o Väderskydd och bänkar o Informationssystem o Belysning Åtgärder som förbättrar framkomligheten och restidskvoten i stråken. 46

194 47 (54) Gång- och cykel 210 miljoner kronor avsätts för gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet. En ny regional cykelstrategi kommer att beslutas av Region Uppsala under hösten Den ger inriktningen för vilka åtgärder som bör finansieras via länstransportplanen. Ett regionalt cykelvägnät omfattas dels av länkar som binder ihop viktiga start- och målpunkter via kollektivtrafiknätet, dels fysiska gång- och cykellänkar som binder ihop tätorter i vissa fall. Region Uppsala anser att gång- och cykelvägar också bör kunna anläggas längs med järnvägar där det är lämpligt och kan bidra till ett ökat cyklande. De åtgärder som är en del av det regionala cykelvägnätet finansieras till 100 procent av länsplanen. Det kan även gälla åtgärder längs enskilt vägnät. Därutöver finns behov av GC-vägar längs statlig väg som är av mer lokal funktion. Förslaget innebär att länstransportplanen finansierar dessa med 40 procent och aktuell kommun med 60 procent. Avvägningen av procentsatsen består av att å ena sidan utgöra ett incitament till byggande av gång- och cykelvägar, och å andra sidan inte ta fokus och medel från länstransportplanens uppgift att bygga ut ett regionalt cykelvägnät som kan bidra till länsplanens övergripande målsättning om ökade andelar hållbara resor, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Eftersom behoven av gång- och cykelvägar sannolikt är större än de medel som avsätts i länstransportplanen kommer prioritering av gång- och cykelvägsobjekt att behöva göras. Det kommer att ske efter genomförda åtgärdsvalsstudier och följer de principer som redovisas i figurerna nedan. 47

195 48 (54) Prioriteringsprinciper för gång- och cykelvägar som är en del av det regionala cykelvägnätet: I första hand är cykelåtgärder med fokus på vardagsresor prioriterat: Öka förutsättningarna för arbets- och studiependling med cykel Koppla cykelnätet till kollektivtrafikens prioriterade bytespunkter Öka säker tillgänglighet till skola med cykel Öka förutsättningarna för att nå allmän service/fritidsaktiviteter med cykel Förbättra cykelparkeringar vid prioriterade bytespunkter Konkurrenskraft mot bilen (restidskvot, cykelandel) I andra hand stöds cykelåtgärder för rekreation och turism: Utveckla cykelinfrastrukturen för rekreation och turism med koppling till stråken i Uppsala län Felande länkar med potential för ökad tillgänglighet till turist- eller besöksmål längs stråken i Uppsala län Prioriteringsprinciper för gång- och cykelvägar som medfinansieras av kommuner: Trafiksäkerhetsbehov o Årsdygnstrafik o Hastighetsbegränsning o Vägbredd Efterfrågan befolkningsunderlag Målgrupp 1. Skolbarn 2. Arbetspendling 3. Fritid och rekreation Trafiksäkerhet och enskilda vägar Medel som avsätts för trafiksäkerhetsåtgärder ska användas dels till åtgärder längs statligt vägnät, dels till statlig medfinansiering på kommunalt vägnät för trafiksäkerhets- och miljöhöjande åtgärder. Medel kan också användas för åtgärder längs enskilt vägnät. 65 miljoner kronor avsätts för åtgärder på statligt och enskilt vägnät och 45 miljoner kronor för statlig medfinansiering till kommunalt vägnät. Längs det statliga vägnätet handlar det främst om sidoområdesåtgärder såsom att ta bort fasta hinder, eller anlägga sidoräcken, och korsningsåtgärder. 48

196 49 (54) För statlig medfinansiering på kommunalt vägnät handlar det om åtgärder som regleras av Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Det innebär åtgärder såsom gång- och cykelvägar, cykelparkeringar, andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder men också åtgärder för att hantera bullerstörning. Prioriteringsprinciper för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Åtgärder längs statligt vägnät Prioritering sker utifrån underlagsmaterial från Trafikverket, inventering av korsningar som bedöms ge störst effekt för ökad trafiksäkerhet. Åtgärder som ger säkra vägar för skolbarn. Åtgärder för statlig medfinansiering I första hand åtgärder som bidrar till utvecklingen av ett regionalt cykelnät. Åtgärder som bidrar till att stärka ett hela-resan-perspektiv med kollektivtrafik, gång och cykel. I andra hand åtgärder enligt Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Finansiering av GC-vägar Finansiering av GC-vägar sker genom två åtgärdsområden, gång- och cykel och trafiksäkerhet och enskilda vägar. Dessa sammanfattas nedan. Typ av gång- och cykelväg Längs statligt vägnät, del av det regionala cykelnätet Längs statligt vägnät, ej del av det regionala cykelnätet Längs kommunalt vägnät Finansiering 100% via länstransportplanen 40% via länstransportplan, 60% via aktuell kommun. Upp till 50% via länstransportplan, minst 50% via aktuell kommun Övrigt Regional utveckling Länstransportplanen har en viktig funktion att bidra till att uppfylla regionala utvecklingsmål. Åtgärder inom åtgärdsområdena bidrar till det. Däremot kan det uppkomma mindre men effektiva åtgärder som faller utanför kollektivtrafik, gång- och cykel samt trafiksäkerhet. Därför avsätts 10 miljoner kronor för denna typ av åtgärder. Det kan till exempel handla om att tillgängliggöra en turistanläggning, eller annan viktig målpunkt person- eller godstransporter. Det är positivt om åtgärder kan finansieras av flera parter i syfte att stärka effekterna för regional utveckling. 49

197 50 (54) Steg 1- och 2-åtgärder Prioriteringsprinciper för åtgärder för regional utveckling Åtgärder ska bidra till att uppfylla något eller några av de fokusområden som finns i regional utvecklingsstrategi och därtill kopplade mål. 10 miljoner kronor avsätts för att finansiera åtgärder i syfte att påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. Steg 1- och 2-åtgärder behöver genomföras på ett systematiskt sätt och omfatta till exempel resandet i ett stråk, eller resande med ett visst transportslag i ett större geografiskt område. Genom att utreda åtgärder i stråkbaserade åtgärdsvalsstudier och koordinera ett samlat genomförande ökar möjligheten att göra steg 1- och 2-åtgärder på ett bra sätt. Prioriteringsprinciper för steg 1- och 2-åtgärder Medel ska främst användas till åtgärder som kopplar till de stråkbaserade åtgärdsvalsstudier som genomförs i enlighet med kapitel 4 brister. 50

198 51 (54) 6. Genomförande Genomförandet av länstransportplanen är i många fall en fråga om samarbete. Därför är det av stor vikt att Region Uppsala i egenskap av länsplaneupprättare samt våra samarbetsparter har kunskap om varandras processer. Kommunerna upprättar delar av det underlag som sedan utgör grunden för länstransportplanens planering och prioritering. För att säkerställa att de objekt som planeras enligt länstransportplanens tidplan kan genomföras är det av största betydelse att den kommunala planberedskapen är god. Kommunerna har genom sina underlag till planupprättaren Region Uppsala prioriterat de objekt som de anser viktigast ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Därför är det viktigt att i åtagandet synkronisera de objekt som berörs av plan- och markfrågor och som behöver utredas följer länstransportplanens tidplan och Trafikverkets genomförande. Då vissa objekt även kräver insatser i den kommunalt ägda infrastrukturen eller personella insatser behöver kommunen planera och budgetera även för dessa tillskott. Genom nära samverkan kan den effekt som eftersträvas genom de gemensamma investeringar som görs i länet nås. För att få ett regionalt sammanhållet system för infrastrukturen är det angeläget att kommunerna medverkar till att de regionala och lokala transportnäten sammanfogas. Det betyder att för att få full utväxling av åtgärderna på det statliga vägnätet behövs i viss mån åtgärder på det kommunala vägnätet. Det kan exempelvis handla om att förkorta restiderna för regional kollektivtrafik genom nya linjedragningar som förutsätter att framkomligheten i tätorterna förbättras och på så sätt möjliggör en total restidsförkortning. Ansvarsrollerna Nedan redogörs för hur ansvarsrollerna är fördelade mellan Region Uppsala och Trafikverket när det gäller genomförandet av länsplanen. Region Uppsala Inom Region Uppsala är det både nämnder och olika förvaltningar som är inblandade för genomförandet av länstranportplanen. Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutar om inriktningen och innehållet i länsplanen. Det sker en gång per mandatperiod som följd av att regeringen lägger fram en infrastrukturproposition och den nationella planen samt länstransportplanerna revideras. När planen är fastställd av regionfullmäktige reglerar den insatserna och åtgärderna i den regionala infrastrukturen. Regionala utvecklingsnämnden, Region Uppsala Nämnden ska varje år i december fatta beslut om verksamhetsplan för kommande år med utblick på ytterligare tre år. Syftet med dessa årliga beslut är att Region Uppsala och Trafikverket skall kunna göra nya ställningstaganden om vilka åtgärder som ska göras i transportsystemet. I takt med att utredningsarbetet för olika brister framskrider ökar kunskapen om kostnader och dess effekter, vilket medför att nya prioriteringar kan göras. 51

199 52 (54) I samband med besluten ovan får Regionala utvecklingsnämnden en redovisning av hur årets medel i åtgärdsområdena är tänkt att användas. Nämnden har då möjlighet att ta ställning till de objekt/ åtgärder som ingår i redovisningen. Efter beslut i RUN kommuniceras beslutet till Trafikverket och länets kommuner. Figur 28: Processkarta för framtagande verksamhetsplan(vp) för LTP genomförande med utblick mot tre år Regionkontoret Tjänstepersonerna inom Regionkontoret har ansvaret för genomförande av länstransportplanen som politiken i sin tur beslutar om. De har en regelbunden dialog och samverkan med Kollektivtrafikförvaltningen UL, som har en särskild roll i genomförandet av kollektivtrafikåtgärder. Trafikverket Trafikverkets uppdrag är att genomföra länsplanen. Trafikverket är oftast den som genomför åtgärderna, många gånger i samarbete med kommuner då det kan vara komplexa frågor som flera myndigheter och sakägare råder över. Det är Trafikverket som fattar beslutet om att påbörja den fysiska planeringen och att byggstarta ett objekt. Det är också Trafikverket som fattar det formella beslutet om hur de årliga medlen i potterna för statlig medfinansiering skall användas. Prioriteringarna som Regionala utvecklingsnämnden årligen fattar beslut om behöver därför ske i dialog med Trafikverket. Forum för fysisk planering (FFFP) Forum för fysisk planering är ett samverkansforum mellan tjänstepersoner i länets kommuner, Trafikverket Region Öst, Länsstyrelsen Uppsala län och Region Uppsala. Forumet utgår från dialog samt informations- och kunskapsutbyte mellan parterna gällande strategiska frågor som rör fysisk planering, samhällsplanering, infrastruktur samt kollektivtrafik. Forumet är en central del i genomförandeprocessen för länstransportplanens olika delar, såsom statlig medfinansiering och arbetet med åtgärdsvalsstudier. Forumet ska bidra till att medel i länstransportplanen används i enlighet med dess mål och inriktning. Forumet ska också bidra till att åtgärder enligt länsplanen samordnas med kommunernas och kollektivtrafikförvaltningens åtgärder och investeringar i infrastruktur. 52

200 53 (54) Åtgärdsområden En stor del av resurserna i planen ligger som obundna medel i olika åtgärdsområden. Detta ger en ökad flexibilitet i genomförandet och ett större utrymme för kostnadseffektiva mindre åtgärder som kan fördelas till fler platser runtom i regionen. Avsättningen av medel i åtgärdsområden förutsätter att Trafikverket och Kollektivtrafikförvaltningen UL arbetar fram underlag till användning av de mindre kostnadskrävande åtgärderna. Beredning sker på tjänstemannanivå främst genom avstämning med berörda aktörer och godkännande av Regional utvecklingsstrategin. 7. Referenser och underlagsmaterial 1. Regional utvecklingsstrategi: 2. Nuvarande länstransportplan: 3. Nuvarande nationella plan samt arbetet med ny nationell plan : 4. Regeringens proposition och uppdrag att upprätta planer: 5. Trafikverkets underlagsmaterial till åtgärdsplaneringen: 6. Trafikförsörjningsprogram och andra underlagsmaterial från Kollektivtrafikförvaltningen UL: UL/Dokument-och-handlingar/ 7. Storregional systemanalys från En bättre sits: 53

201 54 (54) 8. Ordlista Åtgärdsvalsstudie Det första steget i planeringsprocessen. Åtgärdsvalsstudiens metodik är utformad i syfte att vara ett verktyg för att säkerställa att fyrstegsprincipen används. Figuren sammanfattar arbetsstegen i en åtgärdsvalsstudie. Resultaten kan innebära åtgärder som kräver fysisk planering enligt gällande lagstiftning. Men det kan också innebär en mängd olika typer av åtgärder beroende på hur bristerna i transportsystemet ser ut och vilka aktörer som är delaktiga och har en roll i att åtgärda bristerna. Förskottering: Byggandet av statlig infrastruktur kan tidigareläggas genom förskottering (lån) från kommuner, regioner eller enskilda. Medfinansiering: Tillkommande finansiering utöver medel från regional eller nationell plan, t.ex. när en kommun medfinansierar ett vägobjekt i den regionala planen Samfinansiering: Gemensam finansiering mellan två infrastrukturplaner, t.ex. när medel från den regionala planen för Uppsala län samfinansierar objekt i den nationella planen. Statlig medfinansiering : Finansiering ur nationell eller regional plan till ett antal olika typer av åtgärder som genomförs av annan än planupprättaren. Kan t.ex. sökas av kommuner och den regionala kollektivtrafikmyndigheten.. Restidskvot Ett mått på kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen. Restiden för kollektivtrafik delas med restiden för bil för en given sträcka. Är restiden densamma blir kvoten 1, är restiden för kollektivtrafik längre än med bil blir den större än 1. Ett schablontal är att kollektivtrafikens konkurrenskraft är tillräckligt god om kvoten är högst 1,5. Det vill säga om restiden med bil är 30 minuter är den 45 minuter med kollektivtrafik. 54

202 Regionstyrelsen Protokoll 4 (71) Sammanträdesdatum: /18 Dnr LS Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län Beslut Regionstyrelsens beslut Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län , antagandeversion, godkänns enligt bilaga. Bilaga 4/18 Ärendebeskrivning Region Uppsala har som länsplaneupprättare i mars 2017 fått regeringens uppdrag att ta fram en ny länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län. Regionala utvecklingsnämnden beslutade 16 juni 2017 att sända ett förslag på remiss. Remisstiden var till den 30 september. Utifrån bland annat inkomna synpunkter under remisstiden, tillkomna statliga uppdrag till regeringens samordnare för nya hållbara städer har ett förslag till antagandehandling arbetats fram. Regionala utvecklingsnämnden beslutade 21 december 2016 att godkänna förslaget. I förslaget tilldelas 225 mkr för att bygga ut väg 288 sträckan Gimo-Börstil till mötesfri landsväg med en hastighetsstandard på 100 km/h. Beräknad kostnad är 255 mkr vilket innebär att extern finansiering krävs. 281 mkr läggs på utbyggnad av väg 55 Enköping- Uppsala till mötesfri landsväg med en hastighetsstandard på 100 km/h. Sammanlagt 413 mkr läggs på tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Utöver det satsas 550 mkr på åtgärder kopplat till gång- och cykelvägar, kollektivtrafik och trafiksäkerhet samt så kallade steg 1- och 2 åtgärder. Förslaget till antagandehandling ska senast 31 januari 2018 skickas in till regeringen som under våren 2018 fastställer de ekonomiska ramarna för samtliga landets länsplaner. Regionfullmäktige fastställer så slutligen den nya länsplanen vid sitt sammanträde i juni Kostnader och finansiering Planeringsramen för länsplanen är miljoner kronor. Slutliga ramar fastställs av regeringen. Medlen är statliga medel som tillförs Trafikverket i genomförandet av länsplanen. Regionstyrelsens beslut medför inga direkta kostnader för Region Uppsala. Länets kommuner kan söka statlig medfinansiering via länstransportplanen och det arbetet kan också inbegripa åtgärder i kollektivtrafikanläggningar. Det kan i sin tur medföra behov av Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

203 Regionstyrelsen Protokoll 5 (71) Sammanträdesdatum: finansiering av åtgärder som ligger inom ramen för kollektivtrafikmyndighetens ansvar och budget. Konsekvenser Ett genomförande av länstransportplanen syftar bland annat till att möjliggöra för fler att välja gång, cykel och kollektivtrafik, att snabbare nå fler arbetsplatser samt att bidra till att nå klimatmålen Beredning I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen. Synpunkter har även inhämtats från en rad externa aktörer. Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden Yrkanden Regionstyrelsen ordförande Börje Wennberg (S) yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionstyrelsens ordförande finner att regionstyrelsen beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Enhetschefen, enheten för hållbar utveckling Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

204 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll 35 (35) Sammanträdesdatum: /17 Dnr RUN Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län antagandeversion Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till Länsplan för regionala transportinfrastruktur i Uppsala län antagandeversion enligt reviderad bilaga. Bilaga 104/17 Ärendebeskrivning Region Uppsala har som länsplaneupprättare i mars 2017 fått regeringens uppdrag att ta fram en ny länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län. Regionala utvecklingsnämnden beslutade 16 juni 2017 att sända ett förslag på remiss. Remisstiden var till 30 september. Utifrån bland annat inkomna synpunkter under remisstiden, tillkomna statliga uppdrag till regeringens samordnare för nya hållbara städer har ett förslag till antagandehandling arbetats fram. Förslaget till antagandehandling behandlas av Regionstyrelsen den 23 januari, varefter det skickas in till regeringen som under våren 2018 fastställer de ekonomiska ramarna för samtliga landets länsplaner. Regionfullmäktige fastställer så slutligen den nya länsplanen vid sitt sammanträde i juni Kostnader och finansiering Planeringsramen för länsplanen är miljoner kronor. Slutliga ramar fastställs av regeringen. Medlen är statliga medel som tillförs Trafikverket i genomförandet av länsplanen. Regionstyrelsens beslut medför inga direkta kostnader för Region Uppsala. Länets kommuner kan söka statlig medfinansiering via länstransportplanen och det arbetet kan också inbegripa åtgärder i kollektivtrafikanläggningar. Det kan i sin tur medföra behov av finansiering av åtgärder som ligger inom ramen för kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Konsekvenser Ett genomförande av länstransportplanen syftar bland annat till att möjliggöra för fler att välja gång, cykel och kollektivtrafik, att snabbare nå fler arbetsplatser samt att bidra till att nå klimatmålen. Beredning Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

205 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll 36 (35) Sammanträdesdatum: I beredningen av ärendet har synpunkter inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen. Synpunkter har även inhämtats från en rad externa aktörer, se bilaga 2 remissredogörelse. Ola Kahlström, infrastrukturstrateg, ger en muntlig föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag med komplettering att antagandehandlingen kompletteras på sida 4 och 44 med skrivningar om att insatser under åtgärdsområden bör bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande samt att avsnittet om gång och cykel kompletteras med en skrivning om att vi vill möjliggöra för byggande av cykelväg längs järnväg. Johan Örjes (C), Björn-Owe Björk (KD) och Ilona Szatmari Waldau (V) yrkar bifall. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

206 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Kollektivtrafikförvaltningen Johan Wadman Tfn E-post Regionstyrelsen Överenskommelse med Uppsala kommun avseende spårburen kollektivtrafik Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut 1. Överenskommelsen med Uppsala kommun avseende spårburen kollektivtrafik godkänns enligt bilaga. 2. En politisk referensgrupp tillsätts med följande representanter för Region Uppsala: x, x, x, x. Ärendebeskrivning Den 18 december 2017 tecknade den svenska staten, Uppsala kommun och Region Uppsala ett intentionsavtal innefattande ett antal åtaganden från parterna, varav ett åtagande avser färdigställande av kapacitetsstark kollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Gottsunda centrum. I samband med det tecknade Uppsala kommun och Region Uppsala ett förhandlingsprotokoll rörande principer för ansvarsfördelning för den kapacitetsstarka kollektivtrafiken. I avtalet mellan staten, Uppsala kommun och Region Uppsala åtar sig region Uppsala och Uppsala kommun att som teknisk lösning välja spårväg under förutsättningen att staten beviljar en medfinansiering med 50 procent av investeringarna för Ultunalänken. För att få ett komplett trafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden och centrala Uppsala har Uppsala kommun och Region Uppsala träffat en överenskommelse att komplettera Ultunalänken med Kunskapsspåret, vilken kopplar ihop Ultunalänken med Resecentrum via den västra sidan om Fyrisån. Parterna har också överenskommit om att skapa en gemensam projektorganisation för det förberedande arbetet. Genomförandet kommer att kräva en omfattande infrastrukturutbyggnad, och föregås av ett förberedande och strategiskt utredningsarbete. Utredningsarbetet måste inledas omgående efter att överenskommelsen mellan parterna har antagits. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

207 2 (2) Organisationens uppgift blir att tillsammans ta fram de beslutsunderlag som behövs för utformning av spårvägssystemet och finansiering av detta. Den föreslagna politiska referensgruppen ska följa arbetet och delta i beredningen av förslag till beslut i respektive organisations högsta beslutande organ. Utredningsarbetet tar utgångspunkt i att förbereda byggnation av spårväg där Region Uppsala är huvudman och där Uppsala kommun medfinansierar nettoinvesteringskostnaderna för infrastrukturen till 100 procent. Den gemensamma utredningens slutgiltiga förslag kring utformning av spårvägssystemet och finansiering av detta ska avtalas mellan parterna och beslutas av respektive organisations högsta beslutande instans innan avstämning med regeringen Kostnader och finansiering Kostnaderna för projektet i den här delen av projektet handlar om projektkostnader och fördelas mellan parterna enligt överenskommelsen. För 2018 uppskattas den delen kunna tas inom befintlig ram, och för 2019 och 2020 uppskattas kostnaden för Region Uppsala till 1,5 respektive 3 mnkr. Kostnaderna är beaktade i Regionplan och budget för Bilagor Överenskommelse Kopia till Uppsala kommun Kollektivtrafiknämnden

208 Överenskommelse avseende spårväg i Uppsala 1 Parter Mellan Uppsala kommun, org.nr , nedan benämnt Kommunen och Region Uppsala, org.nr , nedan benämnt Regionen, träffas följande överenskommelse för införande av spårväg i Uppsala kommun. 2 Bakgrund Under hösten 2017 har parterna, tillsammans med staten genom Samordnaren för större samlade exploateringar med hållbart byggande, förhandlat för att nå en överenskommelse om ett avtal avseende bostadsbyggande i Bergsbrunna med omgivningar, Södra staden och Nysala i Uppsala kommun. Staten, Kommunen och Regionen har tecknat ett intentionsavtal inne fatta nde ett antal åtaganden från parterna, varav ett åtagande avser färdigställande av kapacitetsstark kollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Gottsunda centrum, kallad Ultunalänken, i detta avtal benämnt Projektet. Kommunen och Regionen har som en del i detta pro jekt upprättat ett förhandlingsprotokoll där förutsättningarna för genomför andet av Projektet har angivits. Projektet är ett gemensamt åtagande för K ommunen och R egionen. För att få ett komplett trafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden och centrala Uppsala kompletteras Ultunalänken med Kunskapsspåret som kopplar ihop Ultunalänken med Resecentrum via den västra sidan om Fyrisån. Under förutsättningen att staten beviljar en medfinansiering med 50 procent av investeringarna för Ultunalänken, åt ar sig R egionen och K ommunen att som teknisk lösning välja spårväg. 3 Syftet med överenskommelsen Baserat på det förhandlingsprotokoll som Kommunen och Regionen undertecknat ska ansvaret förtydligas avseende organisation av projektet och dess genomföran de samt fördelning av kostnader för infrastruktur, drift - och underhåll för spåranläggningen, depå, fordon och trafikering. Parterna har vid detta datum kommit överens om att tillsätta en gemensam organis ation för att tillsammans ta fram beslutsunderlag kr ing hela utformningen av spårvägssystemet samt hur detta ska finansieras. Denna överenskommelse tydliggör ansvarsfördelningen och parternas ekonomiska åtaganden för Projektets utredningsorganisation se fig. 1.

209 Utredningsorganisationens arbete vad gäller förslag på spårvägen slutgiltiga sträckning, genomförandeorganisationens utformning samt en långsiktigt hållbar finansieringslösning för byggnation och drift av systemet ska färdigställas och beslutas av respekt ive parts högsta beslutande instans innan avstämningen med regeringen 2021 gällande trepartsavtalet som reglerar åtagandet att färdigställa Ultunalänken. 4 Utgångspunkter för utredningsarbetet Regionen är huvudman för spårvägen. Kommunen medfinansierar byggnationen av spårvägen till hela nettoinvesteringskostnaden, dvs investeringskostnaden minus övrig medfinansiering så som stadsmiljöavtalsmedel. Detta gäller under förutsättningen att staten beviljar en medfinansiering med 50 pro cent av investeringarna för Ultunalänken. 5 Utrednings organisation ens utformning Samarbete t i projektet är parterna s gemensamm ansvar och sker i en gemensam organisation enligt figur 1. Figur 1, Utredningsorganisationen.

210 Projektledaren ska svara för genomförandet och bereder ärendet till styrgruppen. Projektledaren ska också svara för verkställighet utifrån projektet s hel het med särskilt fokus på planering, resurser, tidplan och ekonomi. Projektets genomförande förankras i den politiska referens gruppen. Uppsala kommun ansvarar för sammankallandet av styrgruppen samt den politiska referensgruppen. Delprojekten drivs av den part som ansvarar för delprojektet. Delprojekten har att följa den för ansvarsområdet upprättade projektplanen. Projektplanen anger bland annat förutsättningar för uppdraget, tidplan, former för genomförande, ekonomiska ramar och tilldelade personella resurser. För varje projektplan finns en utsedd ytterst ansvarig projektledare. Denna överenskommelse ska följas av konkreta proj ektplaner för respektive delprojekt som parterna upprättar och beslutar. Projektplanerna beslutas i styrgruppen och förankras i den politiska referensgruppen. Alla åtgärder i projektet ska syfta till att få ett högkvalitativt resultat inom beslutad tidspla n genom ett effektivt arbete som präglas av öppenhet, transparens och sammanhållning. En viktig faktor är att de olika delprojekten är beroende av varandras arbete och resultat och ett väl fungerande gemensamt arbete ska säkerställas av den gemensamma pro jektled aren. Koordinering mellan parterna kring kommunikation av projektet prioriteras från start. Frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och som avser förhållande som avviker ifrån fattade beslut, bereds av p rojektledaren och behan dlas i s tyrgruppen. Styrgruppen gör bedömning om avvikelsen är av sådan art att det påkallar att den lyfts till respektive parts beslutande organ. I delprojekten finansierar respektive part sin egen personal. Externa kostnader eller för projektet nytillkomna kostnader finansieras enligt den f ördelningsmodell som framgår av utredningsorganisationen. För att kunna definiera den samlade kostnaden för genomförandet och hur denna kostnad ska fördelas, ska utredningsorganisationen ta fram specificerade underlag, tydliga kravspecifikationer avseende trafikering, fordon och infrastruktur samt säkerställa den statliga medfinansieringen. Den slutgiltiga fördelningen av kostnaderna för genomförandet av byggna tionen och driften av spårvägssystemet ska beslutas i en överenskommelse mellan Kommunen och Regionen när ett detaljerat underlag finns, dock senast Generellt om ansvar och finansiering Respektive part ansvarar enbart för de åtaganden och de ko stnader som uttryckligen framgår av detta avtal och delprojektplanerna. Parterna har ett gemensamt ansvar för att arbetet hålls samman, att tidplaner och budget hålls och inkluderar de olika delprojekten. Respektive part ansvarar för finansier ingen av sina delar i projektet. Detta gäller också kostnader som uppstått innan projektet har startat samt om det avbryts utan att fullföljas. Parterna ansvarar för att tillsätta och bekosta de övergripande resurserna för ledning av projektet i form av styrgrupp, proj ektledare med stab och delprojektgrupper enligt ovan.

211 Uppdraget sker inom ramen för ordinarie verksamhet i respektive organisation och inbegriper ingen särskild arvodering. 7 Tidsplan Utredningsorganisationens arbete påbörjas omgående vid avtalets undertecknande. En ansökan till Trafikverket avseende medfinansiering för stadsmiljöavtalet ska, om inga större hinder uppstår, lämnas in i oktober Projektledaren har som uppgift att un der hösten 2018 presentera detaljerade tidplaner för utredningsorganisationen, så att beslut kring genomförandet och driften av spårväg kan tas senast XX - XX XX - XX För Region Uppsala För Uppsala kommun Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Marlene Burwick Kommunstyrelsens ordförande

212 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Enheten för hållbar utveckling Cecilia Carlqvist Tfn E-post Regionstyrelsen Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby-Sala, väg 56 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby Sala, väg 56, godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning Väg 56 går mellan Norrköping och Gävle och är en del av det funktionellt prioriterade nationella vägnätet. Mellan Sala och Heby ska vägen byggas om till en mötesfri landsväg. Trafikverket har startat arbetet med en vägplan för denna sträcka. En behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby har genomförts. Utredningen visar att det är cirka 16 km mellan Sala tätorts centrum och Heby tätorts centrum. Trafikverket bedömning är att behovet inte är tillräckligt stort för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan Sala och Heby. Utifrån befolkningsstorleken och aktuell pendlingsstatistik mellan Sala och Heby bedöms inte en sådan investering kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det anses finnas goda möjligheter att resa kollektivt, både med tåg och buss. Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg på en kortare sträcka på cirka 1 2 km, för att öka tillgängligheten till en hållplats längs den nya vägen samt knyta ihop befintliga enskilda vägar och på så sätt skapa ett alternativt vägnät för oskyddade trafikanter. Region Västmanland anser att väg 56 i sitt nya utförande kommer att skapa barriäreffekter och försämrade förutsättningar att transportera sig med gång och cykel. Då Region Västmanland inte delar Trafikverkets uppfattning i behovsutredningen föreslås att denna sträcka delfinansieras av Västmanlands länstransportplan. Region Västmanland har avsatt 28 miljoner kronor för gång- och cykelvägen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

213 2 (3) Region Uppsala anser att gång- och cykelvägen inte kan upphöra vid länsgränsen (cirka 2 km från Heby tätort) och föreslår därför att medfinansiera densamma. Genom avsiktsförklaringen åtar sig Region Uppsala att bidra med finansiering via länstransportplanen för att få till stånd en gång- och cykelväg längs med väg 56/väg 72 från Heby mot Sala. Region Uppsala har konturering dialog med Heby kommun angående planering av gång- och cykelvägen. Vägen kommer att ansluta till kommunala gång- och cykelnätet. Heby kommun kommer att ansvara för skyltning av gång- och cykelvägen. Kostnader och finansiering Kostnaden för gång- och cykelvägen kommer att preciseras i vägplansarbetet. Innan vägplan skickas för godkännande till Borlänge kommer Region Uppsala få underteckna ett medfinansieringsavtal. Trafikverket finansierar en kortare cirka 1 2 km lång gång- och cykelväg mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck för att ordna tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser och för att knyta ihop de enskilda vägarna. Denna del är ett grundutförande enligt Trafikverket. Resterande cirka 10 km gång- och cykelväg kommer att finansieras av Region Västmanland, Region Uppsala och Sala kommun. Kostnaden för gång- och cykelvägen, inkl. kostnader för projektledning och projektering, är uppskattade till cirka 42 miljoner kronor i prisnivå ( ) enligt behovsutredning för gång- och cykelväg Sala Heby. Åtgärden ska finansieras av parterna enligt följande fördelning: Trafikverket 16 % via den nationella planen Region Västmanland 66 % via den regionala planen för Västmanland Region Uppsala 17 % via den regionala planen för Uppsala län Sala kommun 1 % Heby kommun 0 % Region Uppsala uppskattade kostnad är cirka 7,2 miljoner kronor. Heby kommun har i dialog med Region Uppsala framfört att de hellre ser en gång- och cykelväg mellan Morgongåva och Vittinge än mellan Sala och Heby. Kostnadsförändringar ska göras enligt vardera parts insats från början. Vägindex används för prisnivåomräkning. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. Konsekvenser Om Region Uppsala väljer att inte skriva på denna avsiktsförklaring kommer gång- och cykelvägen att sluta vid länsgränsen. Det kommer då att bli en felande länk i transportsystemet.

214 3 (3) Region Uppsala har inte fullständig bild över ekonomiska kalkylen för projektet eftersom vägplansprocessen inte klar. Det är svårt att veta om 7,2 miljoner kronor kommer att räcka för att färdigställa gång- och cykelvägen. Totalt har Region Uppsala 210 miljoner kronor avsatta för gång- och cykelåtgärder under perioden Beredning Ärendet är berett i regionala utvecklingsnämnden Bilagor Avsiktsförklaring Beslut regionala utvecklingsnämnden Kopia till Utvecklingschefen

215 1 (5) Ärendenummer Trafikverket TRV 2018/30709 Region Västmanland RV Region Uppsala LS Sala kommun 2018/497 Heby kommun KS 2017/104 Avsiktsförklaring gång- och cykelväg mellan Sala och Heby i objektet väg 56 Sala-Heby Denna avsiktsförklaring avser planläggningsprocessen och byggande för åtgärder och innefattar: Medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur Samfinansiering med olika statliga anslag/finanser Samverkan där respektive part äger sin anläggning och finansierar sin del Samverkan där annan part äger och finansierar sin anläggning och Trafikverket - bevakar genomförandet när anläggningen är i anslutning till statens anläggning, eller - får i uppdrag att genomföra åtgärden Mellan nedanstående parter träffas härmed följande avsiktsförklaring. 1 Parter Trafikverket, Region Öst, org.nr , Borlänge, nedan Trafikverket Region Västmanland org.nr , Regionhuset, Västerås, nedan Region Västmanland Region Uppsala, org.nr , Box 602, Uppsala, nedan Region Uppsala Sala kommun, org.nr , Box 304, Sala, nedan Sala kommun Heby kommun, org.nr , Tingsgatan 11, Heby, nedan Heby kommun Parterna har inlett diskussioner i syfte att de ska verka för att genomföra följande åtgärd: - gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby som en del objektet väg 56 Sala-Heby Avsikten är att genomförandet ska ske med samfinansiering och medfinansiering. TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0 Intill dess att avtal om medfinansiering träffats mellan parterna ska följande avsiktsförklaring gälla mellan parterna. 2 Syfte och bakgrund Avsiktsförklaringens syfte är att parterna ska nå en överenskommelse om ansvar och kostnader för genomförandet av aktuell åtgärd och om fördelning av det framtida väghållningsansvaret för infrastrukturen. Parternas avsikt är att träffa avtal om samfinansiering och medfinansiering enligt de huvudprinciper som framgår i denna avsiktsförklaring. Beskrivning av åtgärd och finansiärens nytta och motivering till finansiering Väg 56 går mellan Norrköping och Gävle och är en del av det nationella vägnätet. Den ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet som en nationellt och internationellt viktig väg. Mellan Sala och Heby ska vägen byggas om till en mötesfri landsväg. Trafikverket har startat arbetet med en vägplan för denna sträcka.

216 2 (5) En behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby, TRV 2017/14750, har genomförts. Utredningen är avgränsad till att omfatta sträckan mellan Fridhemsgatan i Sala och busshållplatsen Nybo som ligger ca 270 meter öster om korsningen väg 56/72 i Heby. Sträckan är ca 12 km lång. Det är ca 16 km mellan Sala tätorts centrum och Heby tätorts centrum och mellan mittpunkterna av Sala kommun och Heby kommun är det ca 35 km fågelvägen. Den samlade bedömningen i behovsutredningen är att behovet inte är tillräckligt stort för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan Sala och Heby i nuläget. Utifrån befolkningsstorleken och aktuell pendlingsstatistik mellan Sala och Heby bedöms inte en sådan investering kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det finns goda möjligheter att resa kollektivt, både med tåg och buss. Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg på en kortare sträcka på ca 1-2 km, som en förbindelse mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck, för att åstadkomma tillgänglighet till en hållplats längs den nya vägen samt för att knyta ihop befintliga enskilda vägar och på så sätt skapa ett alternativt vägnät för gående och cyklister. Region Västmanland, Region Uppsala, Sala kommun och Heby kommun önskar en bra och säker gång- och cykelförbindelse mellan Sala och Heby för att skapa bättre förutsättningar att gå och cykla även med ombyggd väg och har därför framfört önskemål om att en GC-väg längs väg 56 byggs i objektet. Hela resan perspektivet är viktigt och det är därför viktigt att denna nya gång- och cykelväg ansluter till det kommunala gång- och cykelnätet och även till hållplatslägena. Parterna är överens om att ca 1-2 km ligger inom Trafikverkets uppdrag att utföra. Då regionerna och kommunerna anser att det utifrån deras uppdrag och perspektiv finns ett behov av gång- och cykelväg längs hela sträckan har de beslutat att medfinansiera återstående dryga 10 km. Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är Behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby, Sala kommun och Heby kommun, Västmanlands och Uppsala län, , TRV 2017/ Arbetsplan Väg 56 Västerås Gävle delen Sala Heby, Sala kommun och Heby Kommun, Västmanlands och Uppsala Län, utställelsehandling Förstudie Väg 67 delen Sala Heby mötesfri landsväg, samrådshandling november TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v Tidigare avsiktsförklaring eller avtal avseende medfinansiering och samverkan för åtgärden Parterna har inte tidigare tecknat avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering av åtgärden. 4 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering Avsiktsförklaringen avser objektet Väg 56 Sala-Heby som ingår i förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur Avsiktsförklaringen avser fördelningen av ansvaret för de fysiska planeringsåtgärderna kopplade till de infrastrukturella vägrelaterade åtgärderna, gränsdragning för ägande, byggande, drift- och underhållsansvar och finansieringslösningar för dessa.

217 3 (5) Avsiktsförklaringen omfattar följande åtgärd: Åtgärder i den statliga infrastrukturen Gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby. Gång- och cykelvägen ska anslutas till det kommunala gång- och cykelnätet och även knytas till hållplatserna längs sträckan. Närmare lokalisering ska utredas i vägplanen som är under uppstart. Finansiering Här anges indikativ kostnad och kostnadsfördelning mellan parterna. Kostnaden för GC-vägen, inkl. kostnader för projektledning och projektering, är mycket grovt uppskattade till ca 42 miljoner kronor i prisnivå ( ) enligt behovsutredning för GC-väg Sala- Heby. För åtgärderna i den statliga infrastrukturen är avsikten att investeringen av åtgärderna finansieras av parterna enligt följande fördelning: Trafikverket 16 % via den nationella planen Region Uppsala 17 % via den regionala planen för Uppsala län Region Västmanland 67 % via den regionala planen för Västmanland (minus 4 miljoner kr från Sala kommun) Sala kommun 4 miljoner kronor (oavsett kostnadsförändringar) Heby kommun 0 % Åtgärder vid hållplatser längs väg 56 finansieras av den nationella planen. Utrustning vid hållplatserna såsom väderskydd och informationstavlor och stolpar står den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland för. Grundutförande och tillägg Trafikverket finansierar en kortare ca 1-2 km lång GC-väg mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck för att ordna tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser och för att knyta ihop de enskilda vägarna. Denna del är ett grundutförande. Resterande ca 10 km GC-väg, som övriga parter utom Trafikverket vill finansiera, byggs för att tillgodose lokala och regionala nyttor och bidra till den regionala utvecklingen. Denna del är ett tillägg till grundutförande. Kostnadsförändringar och prisnivåomräkning Kostnaderna baseras på mycket grova uppskattningar i tidigt skede och kommer att förändras längre fram i processen med planläggning och produktion. Kostnadsförändringar ska göras enligt vardera parts insats från början. Vägindex används för prisnivåomräkning. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v Principer för fördelning av ansvar Trafikverket ansvarar för vägplanen. Trafikverket fattar beslut utifrån reglerna för planering och byggande av vägar. Övriga parter ansvarar för att delta aktivt i vägplaneprocessen. Under förutsättning att den nya GC-vägen byggs invid och i omedelbar närhet till väg 56 kommer Trafikverket att äga, drifta och underhålla GC-vägen. Om det i samband med vägplanens utredning kommer fram omständigheter som motiverar ett annat väghållaransvar ska frågan tas upp till diskussion och prövning.

218 4 (5) 6 Principen för parternas samarbete och framtagande av medfinansierings- och samverkansavtal Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna. Parterna ska ta fram ett samfinansierings- och medfinansieringsavtal för objektet under förutsättning att det då bedöms aktuellt samt att dess genomförande ska ske med medfinansiering. 7 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Denna avsiktsförklaring ska inte anses utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. Om parterna inte träffat avtal om medfinansiering innan fastställelse av vägplan, dock senast , är inte denna avsiktsförklaring längre gällande mellan parterna. Vidare upphör avsiktsförklaring att gälla om: 1. regeringen inte godkänner åtgärden och finansieringen (gäller namngivna investeringar i nationell plan) 2. Regionstyrelsen i Region Uppsala inte godkänner avsiktsförklaringen senast Regionstyrelsen i Region Västmanland inte godkänner avsiktsförklaringen senast Kommunstyrelsens ledningsutskott i Sala kommun inte godkänner avsiktsförklaringen senast Kommunstyrelsen i Heby kommun inte godkänner avsiktsförklaringen senast Vidare är parterna medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i denna avsiktsförklaring är beroende av flera myndighetstillstånd och andra beslut bland annat i frågor beträffande åtgärdsplaner, detaljplaner, vägplaner m.m. Parterna är således införstådda med att ändringar i överenskommelsen, liksom ytterligare överläggningar, angående innehållet i densamma därför kan bli nödvändiga. Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0

219 5 (5) Avsiktsförklaringen har upprättats i fem (5) likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Einar Schuch, Regional Direktör Planering Trafikverket Region Öst Anders Åhlund, Regiondirektör Region Västmanland Ort och datum Ort och datum Börje Wennberg, ordförande i regionstyrelsen Region Uppsala Anders Almroth, Chef för Samhällsbyggnadskontoret Sala kommun Ort och datum TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0 Emma Burstedt, Kommunchef Heby kommun

220 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll 35 (35) Sammanträdesdatum: /18 Dnr RUN Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby Sala, väg 56 Beslut Regionala utvecklingsnämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta att godkänna avsiktsförklaring avseende gångoch cykelväg Heby Sala, väg 56, enligt bilaga. Bilaga 46/18 Ärendebeskrivning Väg 56 går mellan Norrköping och Gävle och är en del av det funktionellt prioriterade nationella vägnätet. Mellan Sala och Heby ska vägen byggas om till en mötesfri landsväg. Trafikverket har startat arbetet med en vägplan för denna sträcka. En behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby har genomförts. Utredningen visar att det är cirka 16 km mellan Sala tätorts centrum och Heby tätorts centrum. Trafikverket bedömning är att behovet inte är tillräckligt stort för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan Sala och Heby. Utifrån befolkningsstorleken och aktuell pendlingsstatistik mellan Sala och Heby bedöms inte en sådan investering kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det anses finnas goda möjligheter att resa kollektivt, både med tåg och buss. Behovsutredningen var avgränsad till att omfatta sträckan mellan Fridhemsgatan i Sala och busshållplatsen Nybo som ligger cirka 270 meter öster om korsningen väg 56/72 i Heby. Sträckan är cirka 12 km lång. Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg på en kortare sträcka på cirka 1 2 km, som en förbindelse mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck. Detta ska öka tillgängligheten till en hållplats längs den nya vägen samt knyta ihop befintliga enskilda vägar och på så sätt skapa ett alternativt vägnät för oskyddade trafikanter. Region Västmanland anser att väg 56 i sitt nya utförande kommer att skapa barriäreffekter och försämrade förutsättningar att transportera sig med gång och cykel. Då Region Västmanland inte delar Trafikverkets uppfattning i behovsutredningen föreslås att denna sträcka delfinansieras av Västmanlands Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

221 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll 36 (35) Sammanträdesdatum: länstransportplan. Region Västmanland har avsatt 28 miljoner kronor för gångoch cykelvägen Region Uppsala bedömer att gång- och cykelvägen är ett statligt ansvar eftersom vägen är nationell väg och därför bör investeringen inrymmas i nationell plan. Region Uppsala anser att gång- och cykelvägen inte kan upphöra vid länsgränsen (cirka 2 km från Heby tätort) och föreslår därför att medfinansiera densamma. Genom avsiktsförklaringen åtar sig Region Uppsala att bidra med finansiering via länstransportplanen för att få till stånd en gång- och cykelväg längs med väg 56/väg 72 från Heby mot Sala. Region Uppsala har konturering dialog med Heby kommun angående planering av gång- och cykelvägen. Vägen kommer att ansluta till kommunala gång- och cykelnätet. Heby kommun kommer att ansvara för skyltning av gång- och cykelvägen. Kostnader och finansiering Kostnaden för gång- och cykelvägen kommer att preciseras i vägplansarbetet. Innan vägplan skickas för godkännande till Borlänge kommer Region Uppsala få underteckna ett medfinansieringsavtal. Trafikverket finansierar en kortare cirka 1 2 km lång gång- och cykelväg mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck för att ordna tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser och för att knyta ihop de enskilda vägarna. Denna del är ett grundutförande enligt Trafikverket. Resterande cirka 10 km gång- och cykelväg kommer att finansieras av Region Västmanland, Region Uppsala och Sala kommun. Kostnaden för gång- och cykelvägen, inkl. kostnader för projektledning och projektering, är uppskattade till cirka 42 miljoner kronor i prisnivå ( ) enligt behovsutredning för gång- och cykelväg Sala Heby. Åtgärden ska finansieras av parterna enligt följande fördelning: Trafikverket 16 % via den nationella planen Region Västmanland 66 % via den regionala planen för Västmanland Region Uppsala 17 % via den regionala planen för Uppsala län Sala kommun 1 % Heby kommun 0 % Region Uppsala uppskattade kostnad är cirka 7,2 miljoner kronor. Heby kommun har i dialog med Region Uppsala framfört att de hellre ser en gång- och cykelväg mellan Morgongåva och Vittinge än mellan Sala och Heby. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

222 Regionala utvecklingsnämnden Protokoll 37 (35) Sammanträdesdatum: Kostnadsförändringar ska göras enligt vardera parts insats från början. Vägindex används för prisnivåomräkning. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. Konsekvenser Om Region Uppsala väljer att inte skriva på denna avsiktsförklaring kommer gång- och cykelvägen att sluta vid länsgränsen. Det kommer då att bli en felande länk i transportsystemet. Region Uppsala har inte fullständig bild över ekonomiska kalkylen för projektet eftersom vägplansprocessen inte är klar. Det är svårt att veta om 7,2 miljoner kronor kommer att räcka för att färdigställa gång- och cykelvägen. Totalt har Region Uppsala 210 miljoner kronor avsatta för gång- och cykelåtgärder under perioden Cecilia Carlqvist, utvecklingsstrateg, ger en muntligen föredragning av ärendet. Yrkande Regionala utvecklingsnämndens ordförande Jenny Lundström yrkar bifall till föreliggande förslag. Regionala utvecklingsnämndens ordförande finner att regionala utvecklingsnämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

223 Regionstyrelsen Protokoll 4 (43) Sammanträdesdatum: /18 Dnr LS Avsiktsförklaring avseende gång- och cykelväg Heby- Sala, väg 56 Ärendet utgår. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

224 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Enheten för ekonomi och hållbar utveckling Karin Johansson Tfn E-post Regionstyrelsen Tertialrapport januari - april 2018 Region Uppsala Förslag till beslut Regionfullmäktige föreslår regionstyrelsen besluta följande: Tertialrapport januari april 2018 godkänns enligt bilaga. Ärendebeskrivning KOMPLETTERAS. Bilagor Tertialrapport januari april 2018 Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

225 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Svensk Luftambulans Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Kommunalförbundets förbundsdirektion beviljas ansvarsfrihet för Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Svensk Luftambulans (SLA) har inkommit med årsredovisning för I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Förbundets revisorer tillstyrker att kommunalförbundets förbundsdirektion beviljas ansvarsfrihet för år Verksamheten inom Svensk Luftambulans har bedrivits i full skala vid samtliga tre baser under året. En upphandling av nya helikoptrar har påbörjats och beräknas slutföras under Verksamhetsåret redovisar ett underskott på tkr. Det egna kapitalet uppgick till tkr vid årets ingång. Enligt SLA:s finanspolicy ska det egna kapitalet begränsas till ett belopp som högst motsvarar 10 procent av balansomsättningen föregående år. SLA har ett eget kapital som närmar sig nivån där återbetalning till ägarna kan bli nödvändig. Bilagor Årsredovisning 2017 Revisionsberättelse Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263 Revisionsrapport Grundläggande granskning 2017 Svensk luftambulans Lars Dahlin mars 2018

264 Innehållsförteckning 1.1. Inledning Syfte och metod Bakgrund Verksamhet under Ekonomi Granskningsresultat Sammanfattande bedömning... 6 mars 2017 Svensk Luftambulans PwC

265 1.1. Inledning Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med säte i Karlstad. Kommunalförbundet har bytt namn från Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland- Dalarna till Svensk Luftambulans (SLA) den 4 april 2015 i och med Västra Götalandsregionens anslutning till förbundet, våren I februari 2016 anslöt sig även Landstinget i Uppsala län till förbundet. På uppdrag av revisorerna i kommunalförbundet har Kommunal Sektor inom PwC gjort en grundläggande granskning Syfte och metod Uppföljningens syfte är att ge svar på revisionsfrågan om det bedrivs en ändamålsenlig och effektiv verksamhet inom Svensk Luftambulans ansvarsområde. Följande kontrollmål ska besvaras: - Har de mål och riktlinjer som utvecklades inför 2017 hunnit omsättas i praktiken? - Har uppföljning gjorts av verksamheten? - Har uppföljning gjorts av ekonomi? - Finns en tillräcklig intern kontroll inom verksamheten? - Är förbundet hantering av delegationer ändamålsenlig? - Är förbundets ärendehantering ändamålsenlig? Vi har tagit del av budget och verksamhetsplan för 2017, delegationsordning, förbundsordningen, samverkansavtalet, direktionens protokoll och årsredovisningen Bakgrund Syftet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamhet och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Grundandet av ett kommunalförbund för helikopterverksamheten ska också ses som ett första steg för en nationell samordning av landets ambulanshelikoptrar. Ändamålet är att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt kunna tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom verksamhetsområdet. SLA ska också aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och forskning inom prehospital ambulanssjukvård såväl hos medlemmarna som nationellt. Mars 2017 Svensk Luftambulans 1 av 6 PwC

266 SLA har följande värdegrund: Säkerheten kommer alltid först Alla människor har lika värde och ska bemötas med empati och respekt. Värdegrunden innebär att SLA genomsyras av en humanistisk grundsyn där respekten för människors lika och okränkbara värden, jämlikhet och jämställdhet betonas. Alla patienter och anhöriga ska känna sig säkra och trygga samt bli väl bemötta av alla verksamhetens företrädare. Synen ska också prägla medarbetarnas förhållningssätt mot varandra. Alla insatser och synpunkter är viktiga i denna specialiserade verksamhet. Gott samarbete och goda relationer är också en förutsättning för ett väl utvecklat säkerhetsarbete. Alla i ledningen och alla anställda är ansvariga för att säkerheten genomsyrar hela organisationen. Utifrån den framtagna värdegrunden har en vision för förbundet arbetats fram SLA ska vara en förebild för den nationella ambulanshelikopterverksamheten SLA ska verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet SLA ska aktivt driva kompetensutveckling, kvalitetssäkring och forskning inom prehospital ambulanssjukvård. Visionen innebär att Svensk Luftambulans inte bara ska driva utvecklingen av ambulanshelikopterverksamheten åt medlemmarna utan också verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet. SLA ska också aktivt bidra till utvecklingen av den prehospitala vården nationellt. Detta ska ske i samverkan både mellan medlemmarna och övriga landsting och regioner. Verksamhetsidé för förbundet är att: Bedriva prehospital akutsjukvård och intensivvård av sjukhuskvalitet, av skadade och sjuka patienter på plats och under transport direkt till rätt vårdnivå. Utföra sekundärtransporter mellan vårdinrättningar såväl inom som utanför det egna landstinget/regionen. Verksamheten bedrivs med hög säkerhet och god kostnadseffektivitet. Verksamheten ska ha hög tillgänglighet och kort insatstid, för att snabbt kunna vara på plats och påbörja prehospital akutsjukvård och intensivvård. Man ska också göra en bedömning av patientens vårdbehov så att transport kan ske direkt till rätt vårdnivå. Mars 2017 Svensk Luftambulans 2 av 6 PwC

267 Säkerheten sätts ALLTID i första rummet. Vid behov av prioriteringar mellan olika uppdrag är det patientens behov som är styrande. Genom god samordning inom SLA och nära samverkan med medlemmarna ska verksamheten bedrivas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt Verksamhet under är det första året som Svensk Luftambulans har bedrivit ambulanshelikopterverksamhet på samtligt tre baser under hela året. Ny egen teknisk verkstad har också tagits i bruk vilket möjliggör att alla årliga tillsyner och löpande underhåll kan utföras i egen regi. Upphandlingen av ny större helikoptertyp har också påbörjats under 2017 och tilldelningsbeslut beräknas kunna tas under våren Leverans av den nya större helikoptertypen är beräknad till slutet av 2020 för att vara klar till att Region Uppsala nuvarande avtal löper ut Västra Götalandsregionens nuvarande helikopter behöver ersättas redan under 2018 och med anledning av de inte bedömer att de klara sig med den mindre helikoptertypen H 145, har en övergångslösning med upphandling av en extern leverantör under perioden Övriga medlemmar i förbundet har godkänt denna övergångslösning i och med att Västra Götalandsregionen förbundit sig att under övergångsperioden fortsätta stå för sina kostnader i förbundet. Direktionen fattade 2016 beslut angående principer kring ägandet av helikoptrarna. Inriktningen är att samtliga helikoptrar ska ägas av förbundet och att helikoptrarna i Värmland och Dalarna, som i dag ägs av respektive landsting ska överföras till förbundet. Eftersom det kvarstår en del frågor kring avdragsrätten för moms så har överföringen flyttats fram till I verksamhetsplanen har direktionen fastställt följande mål för 2017; MED-SLA:s organisation utökas till tre deltidstjänster MED-SLA deltar i, eller startar, minst en ny prehospital studie. Avsluta upphandling av ny helikopter till VGR och Region Uppsala. Sätta samman arbetsgrupp för implementering av ny helikopter Verka för att minst ett landsting/region till blir medlemmar i förbundet Att ha minst ett mötestillfälle där personal från alla baser får träffas och utbyta kunskaper och erfarenheter i form av stort APT eller CRM utbildning. Verkställa byggnation av långsiktig lösning för verkstadshangar Part 145 och huvudkontor SLA. Ta fram och effektuera ett samverkansavtal med kommunalförbundet Svensk Ambulansflyg. Under året har direktionen haft sju möten under Mars 2017 Svensk Luftambulans 3 av 6 PwC

268 1.3. Ekonomi Inför 2017 var den budgeterade kostnaden för förbundets verksamhet tkr. Utfallet för 2017 blev tkr sämre än budgeterat främst beroende på högre personalkostnader på grund av vakanser och sjukdom som medfört högre kostnader för övertid, fridagsköp och tjänsteköp av administrativa tjänster och tekniker Granskningsresultat Har de mål och riktlinjer som utvecklades inför 2017 hunnit omsättas i praktiken? - Verksamhetsplanen innehåller nya verksamhetsmål för 2017 och även finansiella mål finns för året. Utvärdering av samtliga mål sker i årsredovisningen och större delen av målen är uppfyllda för Några av de operativa målen är påbörjade men inte slutförda och några mål har blivit inaktuella under året. Har uppföljning gjorts av verksamheten? - I både delårsredovisning och årsredovisning finns uppföljning av målformuleringarna för verksamheten, löpande på direktionsmöte har också utvecklingen av verksamheten på respektive ort rapporterats samt arbetet med att ansluta nya medlemmar till förbundet. Har uppföljning gjorts av ekonomi? - Uppföljning av ekonomin har gjorts i samband med delårsredovisningarna i april och augusti. Finns en tillräcklig intern kontroll inom verksamheten? - Direktionen har en antagen intern kontrollplan och uppföljning av den sker i årsredovisningen för Efter vår granskning gör vi bedömningen att den interna kontrollen och säkerheten i redovisningen är tillräcklig. Är förbundet hantering av delegationer ändamålsenlig? - Förbundets delegeringsordning är senast reviderad den 6 mars Vår bedömning är att den är ändamålsenlig till sin omfattning och till sitt innehåll. Direktionen har beslutat att förbundsdirektör har rätt att vidaredelegera beslutanderätten i vissa ärenden. I delegationsordningen framgår att delegationsbesluten ska anmälas till direktionen genom att förteckning över beslut hålls tillgänglig vid direktionens nästkommande sammanträde. Delegaten enligt delegationskatalogen är ansvarig för att ett ärende blir anmält i direktionen. I vår granskning kan vi konstatera att endast något enstaka beslut återrapporterats till direktionen och vi rekommenderar därför direktionen Mars 2017 Svensk Luftambulans 4 av 6 PwC

269 att närmare förtydliga vilka ärenden som ska återrapporteras till direktionen och vilka ärenden som anses vara ren verkställighet. Är förbundets ärendehantering ändamålsenlig? - Beredning och beslutsunderlag utgör en viktig del i den demokratiska processen och i det politiska arbetet i förbundet. Det är därför viktigt att beredningsprocessen är transparant i den bemärkelsen att det tydligt ska kunna gå att utläsa hur ärenden initierats, vem eller vilka som svarar för de olika delarna i ett beslutsunderlag och av vem/vilka samt på vilket sätt ärendet beretts i olika led i organisationen. Enligt förbundsordningen 10 har ledamöter och tjänstgörande ersättare initiativrätt och därmed rätt att väcka ärenden i direktionen. I vår granskning kan vi konstatera att det under året förekommit tillfällen när ledamöter väckt ärenden i samband med direktionsmöten och där ordförande nekat att ta upp på dessa på sittande möte. Förbundet saknar riktlinjer för hur initiativrätten ska utnyttjas och därför är det av vikt att direktionen fastställer hur initiativrätten för ledamöter och ersättare ska tillämpas med anledning av att de uppenbarligen finns olika åsikter om tillämpningen. Direktionen bör också utreda om behovet finns av en arbetsordning för direktionens arbete för att tydliggöra formerna för direktionens arbete. Mars 2017 Svensk Luftambulans 5 av 6 PwC

270 1.5. Sammanfattande bedömning Vår grundläggande granskning visar att det finns verksamhetsmål som tydliggör hur och i vilken riktning kommunalförbundets verksamhet skall bedrivas. Verksamhetsplanens vision anger att Svensk Luftambulans inte bara ska driva utvecklingen av ambulanshelikopterverksamheten åt medlemmarna utan också verka för en ökad nationell samordning av denna verksamhet. De sammanfattande synpunkterna för 2017 är att vi inte har någon anledning till anmärkning mot huruvida förbundets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig. Efter genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer: - Direktionen bör fastställa hur ledamöters och ersättares initiativrätt ska utövas för att säkerställa en ändamålsenlig ärendeberedning Lars Dahlin Uppdragsledare Mars 2017 Svensk Luftambulans 6 av 6 PwC

271 Lars Dahlin mars 2018 Granskning av årsredovisning 2017 Svensk Luftambulans

272 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund Uttalande Revisionsfråga och metod Revisionskriterier Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Investeringsredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar Pågående tvister Tjänstemannaledningens uttalande Avslutning... 8 PwC

273 1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Förbundet lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 11:5). Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de åtta verksamhetsmål som direktionen har fastställt för Uppföljning av de finansiella målen återfinns också i årsredovisningen och dessa bedöms uppnådda i och med 2017 års resultat och ställning. Förbundet har för 2017 åtta stycken målformuleringar, vilka samtliga är genomförda eller påbörjade under Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som god. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Granskningen av de finansiella delarna i årsredovisningen har underlättats av att bokslutet varit väldokumenterat och att bilagor och underlag funnits i tillräcklig omfattning. Efter vår granskning gör vi bedömningen att den interna kontrollen och säkerheten i redovisningen är tillräcklig. PwC 1 av 8

274 2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner, kommunalförbund och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är direktionen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande Uttalande Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Svensk Luftambulans för räkenskapsåret Vi har i allt väsentligt utfört revisionen enligt SKYREV:s utkast till vägledning för redovisningsrevision. Denna vägledning kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i de finansiella rapporterna. Det sakkunniga biträdet väljer i samråd med de förtroendevalda revisorerna vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar det sakkunniga biträdet de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i direktionens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lag om kommunal redovisning. PwC 2 av 8

275 2.3. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (12.2) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål direktionen beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål direktionen beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning balansräkning kassaflödesanalys Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt förbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som direktionen beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med förbundets tjänstemän. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och PwC 3 av 8

276 landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades Direktionen fastställer årsredovisningen Rapportens innehåll har sakgranskats av förbundets tjänstemän Revisionskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 11 kap 21 KL ska godkännas av landstingsfullmäktige i respektive medlemskommun. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Direktionens beslut om god ekonomisk hushållning PwC 4 av 8

277 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur verksamheten utvecklas de närmaste åren. Under avsnittet Finansiell analys beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunala redovisningslagen 4:5 skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av förbundets ekonomiska ställning och en kort sådan återfinns under avsnittet Finansiell ställning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom verksamheten. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka förbundets ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro uppdelad på kön och ålder redovisas inte enligt KRL 4:1 a, detta med anledning av att antalet medarbetare är för få i respektive grupp. Den totala sjukfrånvaron för hela förbundet redovisas dock. I övrigt lämnar en kort personalekonomisk redovisning. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. Här redovisas verksamhetsstatistik för förbundet bland annat i form av genomförda uppdrag. PwC 5 av 8

278 Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar Balanskrav Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i förbundets bedömning av att balanskravet inte har uppfyllts. Förbundet hänvisar till stark finansiell ställning som synnerligt skäl att inte återställa årets underskott, och vi finner inget i vår granskning som motstrider detta. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Uppföljning av de tre finansiella mål återfinns i årsredovisningen och direktionen gör bedömningen att målen uppfylls och vi instämmer i den bedömningen. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god. Förbundet har för 2017 åtta stycken målformuleringar, vilka samtliga är genomförda eller påbörjade under Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. PwC 6 av 8

279 Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Utfall 2017 Utfall 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlembidrag Finansiella intäkter och kostnader Årets resultat är första året som förbundet bedriver helikopterverksamhet hela året på alla tre baserna, vilket medför en högre volym rent kostnadsmässigt jämfört med tidigare år års höga överskott förklaras till stor del av anslutningsavgiften för Region Uppsalas inträde i förbundet på tkr Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av förbundets materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Förbundet gör själva bedömningen att de materiella anläggningstillgångar som förbundet innehar utgör separata komponenter och att ytterligare uppdelning inte behöver göras. Vi instämmer i den bedömningen med utgångspunkt i att förbundet har ett omfattande service- och reservdelsutbytesprogram kopplat till helikoptrarna. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar förbundets finansiering och investeringar. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: PwC 7 av 8

280 Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt Pågående tvister Landstingets jurister har tillfrågats avseende väsentliga pågående tvister. Vi kan i vår granskning konstatera att pågående tvister har hanterats på ett korrekt sätt i årets bokslut Tjänstemannaledningens uttalande I överenstämmelse med SKYREVs utkast till vägledning har ett uttalande erhållits från förbundsdirektören, i samband med årsbokslutet. Vi anser att det erhållna uttalandet, som inte innehåller några avvikelser, är i överensstämmelse med SKYREVs utkast till vägledning Avslutning Granskningen av de finansiella delarna i årsredovisningen har underlättats av att bokslutet varit väldokumenterat och att bilagor och underlag funnits i tillräcklig omfattning. Efter vår granskning gör vi bedömningen att den interna kontrollen och säkerheten i redovisningen är tillräcklig Lars Dahlin Uppdragsledare PwC 8 av 8

281 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Årsredovisning 2017 Samordningsförbundet Uppsala län Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: 1. Årsredovisning 2017 för Samordningsförbundet i Uppsala län godkänns enligt bilaga. 2. Samordningsförbundet i Uppsala läns styrelse beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ärendebeskrivning Samordningsförbundet i Upsala län har fastställt årsredovisning för Samordningsförbundets revisorer har granskat verksamhet och årsredovisning för 2017 och tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Samordningsförbundets medlemmar ska ta ställning till om förbundets styrelse beviljasansvarsfrihet för verksamhetsåret Bilagor Missiv Samordningsförbundet Revisionsberättelse 2017 Granskningsrapport 2017 Årsredovisning 2017 Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

282 a (1) Regionfullmäktige i Uppsala län Kommunfullmäktige i Enköping Kommunfullmäktige i Heby Kommunfullmäktige i Håbo Kommunfullmäktige i Knivsta Kommunfullmäktige i Tierp Kommunfullmäktige i Uppsala Kommunfullmäktige i Älvkarleby Kommunfullmäktige i Östhammar Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ansvarsfrihet för styrelsen i Samordningsförbundet Uppsala län Samordningsförbundets revisorer har granskat förbundets verksamhet och årsredovisning för 2017 och tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Samordningsförbundets medlemmar ska ta ställning till om förbundets styrelse beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förbundet emotser protokollsutdrag från ert fullmäktige/motsvarande så snart ärendet har behandlats hos er. Protokollsutdrag skickas till: Samordningsförbundet Uppsala län Storgatan Uppsala alternativt via e-post till info@finsamuppsala.se Bilagor: - Revisionsberättelse Granskningsrapport Årsredovisning 2017 Hälsningar Åsa Fichtel Förbundschef Samordningsförbundet Uppsala län Telefon info@finsamuppsala.se Samordningsförbundet Uppsala län Storgatan Uppsala

283

284

285 Samordningsförbundet i Uppsala län Årlig granskning 2017

286 Innehåll 1 Granskning av Samordningsförbundet i Uppsala län Inledning Granskningens utgångspunkter Granskning av årsredovisning och årsbokslut Redovisning av samordningsförbundets arbete Mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Samverkan mellan samverkansparterna Långsiktig samverkan Övriga samverkansinsatser Finansiering av samordnade rehabiliteringsinsatser Beslut om användning av medel Uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Långsiktig samverkan Samordnade rehabiliteringsinsatser Internkontrollplan Budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Bedömning

287 Revisorerna i Samordningsförbundet i Uppsala län Vår granskning har genomförts som underlag för er ansvarsprövning av Samordningsförbundet i Uppsala län år Vi har i denna rapport sammanfattat iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen för förbundet. Det har inte framkommit några väsentliga noteringar som påverkar vår bedömning av att resultat och ställning ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning för året Granskningen har genomförts i enlighet med fastställd revisionsplan för Med vänlig hälsning Mikael Sjölander Anja Zetterberg Kopia: Förbundets styrelse och förbundschef 2

288 1 Granskning av Samordningsförbundet i Uppsala län 1.1 Inledning Samordningsförbundet i Uppsala län granskas av revisorer utsedda av förbundets medlemmar. Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna har upphandlat Ernst & Young AB (EY) som sakkunnigt biträde. 1.2 Granskningens utgångspunkter Denna rapport syftar till att kortfattat sammanfatta resultatet av granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen, samt att ge revisorerna ytterligare information och underlag inför ansvarsprövningen av förbundets styrelse. Enligt 7 i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbunden till uppgift att: 1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. Stödja samverkan mellan samverkansparterna 3. Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete 4. Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas 5. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna 6. Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att förbundets verksamhet ryms inom och stödjer punkterna i 7. Vid revisionen av samordningsförbunden skall bestämmelserna i 9 kap 4-18 i kommunallagen tillämpas. Det innebär bl.a. att revisorerna skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. 3

289 2 Granskning av årsredovisning och årsbokslut 2017 Granskningen av årsredovisningen har omfattat en genomgång av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag. Till resultat och balansräkning har ytterligare upplysningar lämnats i noter. Granskningen har omfattat en genomgång av underlag till väsentliga balans- och resultatposter. Bokslutsdokumentationen bedöms vara mycket god. Årets resultat i förbundet uppgår till -2,9 mkr (föregående år -0,8 mkr). Samlade medel från tidigare år uppgår till 9,6 mkr (föregående år 12,4 mkr). Resultatet ligger i linje med önskvärd inriktning att minska tidigare överskott, även om det inte skett i den omfattning som budgeterats. Budgeterade kostnader för insatser var tkr medan utfallet blev tkr. Samtliga balanskonton är avstämda och specifikationer med underlag finns till varje post. Vi har inte noterat några avvikelser från god redovisningssed i vår granskning. 4

290 3 Redovisning av samordningsförbundets arbete I detta kapitel beskrivs hur samordningsförbundet arbetat under 2017 för att uppfylla sina uppgifter enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Kapitlet följer samma ordning som lagens skrivning om samordningsförbunds uppgifter. Samordningsförbundets kansli består av en förbundschef, en verksamhetsutvecklare, en projektanställd processtödjare, en ekonom och en administratör. Processtödjaren påbörjade sin tjänst i april Mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Förbundets metod för långsiktig styrning Under året har förbundet hållit medlemsdialoger med samtliga medlemmar. Vid dessa tillfällen ges möjlighet för parterna att framföra förväntningar, informera om sina behov samt diskutera verksamhetens resultat. Förbundschef redogör även för rådande förutsättningar. Två medlemssamråd har även genomförts under perioden. Vid samråden ges information om föregående samt nuvarande år, samt om medelstilldelning. Önskemål kring prioriteringar från medlemmarna tas också emot. Sedan maj 2016 finns en strategisk utvecklingsgrupp, där strategiska utvecklingsfrågor diskuteras tillsammans med parterna. Gruppen ska fungera som stöd till förbundschef, samt ge medlemmarna ett regionalt perspektiv på lokala frågor. Samtliga parter är representerade. Budget och verksamhetsplan Förbundsstyrelsen fastställde budget och verksamhetsplan för år 2017 den 25 november Det övergripande målet för året var enligt verksamhetsplanen att maximera nyttan både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsperspektiv genom finansiellt samordnad rehabilitering, som syftar till att använda samhällets resurser effektivt. Det övergripande målet för förbundet har inte förändrats från föregående år. Målen för verksamhetsåret 2017 har förändrats och utvecklats jämfört med föregående år och var enligt verksamhetsplanen att: Att stödja parterna i deras arbete med långsiktig samverkan som har fokus på att åtgärda strukturhinder för att underlätta individens väg till arbete Att enskilda personer uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Att stödja vidareutveckling av samverkan mellan parterna Att fokusera på jämlikhet inom samverkan Att stödja parternas utväxling av medel (t ex utlysningar inom ESF) Att stödja parterna kring arbetsintegrerande sociala företag En riskanalys och internkontrollplan för förbundet har tagits fram för 2017 och internkontrollplanen har beslutats av styrelsen. I riskanalysen identifieras 6 processer/områden med tillhörande risker. Totalt identifieras 15 risker. För dessa framgår en bedömning av väsentlighet, sannolikhet och sammantaget riskvärde. För varje risk redovisas även hur denna hanteras/följs upp samt om den inkluderas i internkontrollplanen. Riskanalys för 2018 togs fram i oktober 2017, inför beslut i styrelsen om internkontrollplan Systematisk kvalitetsutveckling 5

291 Förbundet arbetar med systematisk kvalitetsutveckling för att säkra att arbetet bedrivs på ett kvalitetssäkrat och ändamålsenligt sätt. Reviderad förbundsordning Förbundsordningen som, förutom lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SFS 2003:1210) styr och reglerar förbundets arbete har reviderats och trädde i kraft 1 juli. Månadsvisa nyckeltal genom SUS Sedan ett år tillbaka följer förbundet samtliga insatser månadsvis för att följa progressen i insatserna. Progressen återkopplas till styrelse och till berörda insatser. Riskanalys och internkontrollplan Internkontroll är en del av verksamhetens systematiska kvalitets- och förbättringsarbete. Förbundsstyrelsen har för år 2017 antagit en internkontrollplan. Resultatet från aktiviteter inom denna ska redovisas till styrelsen vid delårs- och årsrapport. Redovisning sker i enlighet med inom internkontrollplanen beslutade processer/områden. Internkontrollplanen följer samma struktur som riskanalysen och redogör för relevanta processer, kontrollmoment, ansvarig funktion, frekvens samt metod för kontroll och när rapportering ska ske. Internkontrollplanen berör områdena ekonomi/budget, upphandling/avtal, beslutsfattande/delegation/attest, verksamhetsmål samt finansierade insatser. Enligt intervjuade har arbetet med intern kontroll integrerats i ordinarie uppföljning under året. Internkontrollplanen upplevs synliggöra och tydliggöra utvecklingsområden för förbundet. Mål Förbundet har beslutat om ett antal mål för Förbundet finansierar insatser på såväl strukturell som individuell nivå. Fokus för insatser som finansieras är långsiktig samverkan som hanteras inom ordinarie strukturer genom så kallade lokusgrupper. Förbundet finansierar delar av arbetet genom strategiska samverkanskoordinatorer och operativa tilläggsresurser. Uppföljningsbara mål med fokus att följa lokusgruppernas arbete har formulerats. Nedan redovisas de tillsammans med bedömd måluppfyllelse och kommentar. Mål: Att stödja parterna i deras arbete med långsiktig samverkan som har fokus på att åtgärda strukturhinder för att underlätta individens väg till arbete Resultatmål Resultat Status Att samverkanskoordinatorerna presenterar aktuella lotsärenden till lokusgrupperna löpande Att tilläggsresurserna når uppsatta resultatmål som lokusgrupperna satt upp Information har skett vid respektive lokusgruppsmöte och redovisats månadsvis till förbundet. Ingen av lokusgrupperna har uppnått angivna resultatmål för Uppfyllt Ej uppfyllt sina tilläggsresurser. Kommentar: Mäts genom att undersöka antalet lotsärenden hos varje samverkanskoordinator, varifrån de kommer, vilka typer av ärenden man uppfattat som problematiska och vilka ärenden lokusgruppen agerat på för att lösa utmaningen. Lokusgrupperna har i ansökan angett resultatmål för sina olika tilläggsresurser som bekostas av förbundet. Ingen av lokusgrupperna har uppnått angivna resultatmål för sina tilläggsresurser. Orsaker till ej uppnådda mål är t ex vakanser, för lågt antal deltagare eller att deltagare ej i angiven nivå gått vidare till arbete/studier. 6

292 Mål: Att enskilda personer uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Resultatmål Resultat Status Att minst lika många % av inskrivna deltagare (individer) i förbundets insatser går ut i arbete/studier som rikssnittet Av 164 identifierade och avregistrerade deltagare har 31 stycken gått till arbete/studier, vilket utgör 19 %. Ej uppfyllt Kommentar: Mäts via SUS. Under 2016 var det 33 % i riket års siffror har ej ännu tagits fram på nationell nivå. Om man även räknar med de deltagare som registrerats in som pinnar så är det sammanlagt 213 individer av 475 individer (45 %) som gått till arbete/studier (eller extratjänst). Mål: Att stödja vidareutveckling av samverkan mellan parterna Resultatmål Resultat Status Att minst 200 medarbetare under året får ökad kunskap om samverkan 183 medarbetare inom förbundets egna seminarier och ca 535 deltagare inom specifikt beviljade kompetenshöjande insatser hos parterna. Uppfyllt Kommentar: Detta har skett genom aktiviteter anordnade av förbundet (kansliet) eller finansiellt stöd till parterna, där antalet deltagare vid aktiviteter/seminarier räknas. Aktiviteterna inom förbundet har haft fokus på ökad samverkan i förhållande till arbetslivsinriktad rehabilitering och där det är tillämpligt även haft fokus på jämlikhet. Mål: Att fokusera på jämlikhet inom samverkan Resultatmål Resultat Status Minst 50 stycken medarbetare ska även fått ökad kunskap om jämlikhet 57 medarbetare har deltagit på seminarier och kompetenshöjande insatser kring jämlikhet. Uppfyllt Kommentar: Skett genom aktiviteter anordnade av förbundet (kansliet) eller finansiellt stöd till parterna, där antalet deltagare vid aktiviteter/seminarier räknats. Fokus har legat på att öka kunskapen kring jämställdhet, men där det är relevant även haft fokus på frågor som syftar till att öka kunskapen kring jämlikhet. Mål: Att stödja parternas utväxling av medel (t ex utlysningar inom ESF) Resultatmål Resultat Status Att beslut om externa medel till parterna ska ha tagits under året där stöd utgått från förbundet till medlemmarna för att underlätta godkända ansökningar Parterna har under perioden ej sökt medel från förbundet till berednings och processtöd. Ej uppfyllt Kommentar: Möjlighet till finansiering av berednings- och processtöd erbjuds parterna vid utlysningar från t ex ESF. Förbundets kansli deltar i Forum för inkluderande arbetsmarknad (FIA) för att bevaka utlysningarna och påminna parterna om möjligheten att söka med till berednings- och processtöd. En ansökning från parterna är inlämnad till ESF under våren. Bedömningen från Uppsala kommun efter dialog med förbundet var att inget stöd i själva ansökningsfasen var nödvändigt, varför egna resurser användes. 7

293 Mål: Att stödja parternas arbete kring arbetsintegrerande sociala företag Resultatmål Resultat Status Att parterna har sökt stöd som beviljats från förbundet för att möjliggöra genomförande av minst fyra aktiviteter med syfte att öka kunskapen hos medlemmarna kring arbetsintegrerande sociala företag (ASF) Parterna har endast sökt stöd för en aktivitet under perioden. Ej uppfyllt Kommentar: Mäts genom kontroll av i vilken utsträckning parterna sökt medel för att arrangera seminarier eller andra kunskapshöjande aktiviteter. Förbundets roll blir att visa att det finns stöd att tillgå om parterna själva bedömer att de vill genomföra aktiviteter, samt att stimulera att parterna söker stöd hos förbundet för sitt genomförande. Kansliet har bjudit in till ett kunskapshöjande seminarium kring ASF samt löpande gett information till lokusgrupperna om möjligheten att söka medel för aktiviteter. Kansliet har gjort studiebesök till Samordningsförbundet i Gävleborgs län som arbetar med ASF. Parter som ansökt om stöd under perioden är Östhammars kommun och Arbetsförmedlingen för en gemensam aktivitet. Övriga styrande dokument och uppföljning av dessa Förbundet har, utöver förbundsordning och verksamhetsplan, följande styrande dokument: Besluts- och attestordning, reviderad Riktlinjer för stöd till medlemmarna i arbetet med arbetsintegrerande sociala företag, reviderad Upphandlingspolicy, reviderad Riktlinjer för finansiering av samverkansinsatser, reviderad Riktlinjer för resor i tjänsten, reviderad Riktlinjer för ekonomiska ersättningar till styrelseledamöter och revisorer, reviderad Riktlinjer för medelsplacering, reviderad Beskrivning av allmän handling, beslutad Informationshanteringsplan, beslutad En ny förbundsordning har antagits under 2017 och trädde i kraft 1 juli. 3.2 Samverkan mellan samverkansparterna Flera av förbundets aktiviteter syftar till stärkt samverkan mellan förbundsmedlemmarna. Arbetet inriktas på att analysera behov samt utveckla insatser och samverkansformer Långsiktig samverkan Under har förbundet arbetat med modellen långsiktig samverkan, utifrån inriktningsbeslut som togs av styrelsen i juni Basen i den långsiktiga samverkan är lokala utvecklingsgrupper för samverkan (lokusgrupper). Grupperna består i stor utsträckning av socialchef eller arbetsmarknadschef från respektive kommun samt representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Landstinget i Uppsala län. Genom en långsiktig struktur för samordning ska rätt individ få rätt insats, i rätt tid och från rätt aktör. I alla kommuner finns även samverkanskoordinatorer. Syftet med samverkanskoordinatorns arbete är att underlätta samverkan mellan myndigheterna. Koordinatorn riktar sig främst till 8

294 handläggare och chefer inom de samverkande organisationerna, och ska fungera som ett beredningsstöd till lokusgruppen och som en länk mellan myndigheterna och medarbetarna. Till den lokala utvecklingsgruppen kan även olika former av tilläggsresurser kopplas, exempelvis arbetscoacher. Dessa resurser finansieras av förbundet och innehar olika uppdrag och innehåll beroende av lokusgruppernas önskemål och behov. Gemensamt för tilläggsresurserna är att de arbetar operativt och haft tydliga, till funktionen knutna resultatmål. Enligt årsredovisningen har modellen långsiktig samverkan inneburit ett tydligt fokus på strukturnivån och att mindre resurser riktats mot individnivån. Det visade sig ganska tidigt att parterna hade olika syn på modellens innehåll, vilket medförde att en stor del av tiden ägnades åt att, inom lokusgrupperna, diskutera hur arbetet skulle ledas, styras och genomföras. Brister i modellen var även ansvar och kvalitetssäkring av de operativa resurserna. Otydligheten kring tilläggsresursernas arbete samt fokuseringen på strukturnivån har enligt årsredovisningen påverkat såväl målresultaten för tilläggsresursernas uppdrag som andelen individer som gått vidare till arbete eller studier. Allt eftersom processen fortskred blev det allt tydligare för både förbundet och lokusgrupperna att arbetet på individnivå behövde fokuseras, förbättras och utvecklas för att generera ökade resultat. I mars år 2017 beslutade styrelsen om en ny inriktning inför år Under resterande del av år 2017 har lokusgrupperna avvecklat modellen långsiktig samverkan, samtidigt som de börjat planera för nya insatser med start Enligt årsredovisningen har att både avveckla och ta en ny inriktning sannolikt påverkat delar av resultaten exempelvis genom vakanta resurser under slutet av året. Under år 2017 i arbetet med den nya inriktningen hade förbundet som mål att alla lokusgrupper skulle ha diskuterat lokala behov och önskemål. Dessa diskussioner skulle leda fram till förankrade, flexibla och lokala ansökningar från parterna. För att säkerställa arbetet utökades förbundets resurser med en projektanställd processledare Övriga samverkansinsatser Kunskapsseminarier Under året har förbundet bjudit in medlemmarna till fem kunskapsseminarier, där tema varit genus och jämställdhet, Arbetsintegrerande sociala företag, Kunskapsbaserad praktik, Arbetslivet för personer med funktionsnedsättning och Individual Placement Support. Seminarierna har varit öppna för medarbetare hos medlemmarna. Studiebesök Förbundet har även arrangerat ett studiebesök i Lund kring Samsip genom finansiell samverkan, där alla parter gavs möjlighet att följa med kansliet. Nio personer deltog. AIM-day i samverkan med universitetet I samverkan med universitetet har förbundet deltagit på AIM-day, vilket är ett forum där forskare och praktiker möts och diskuterar gemensamma utmaningar. Verktyg för utvecklad samverkan Samverkanskoordinatorerna har tagit fram ett verktyg för parterna att utveckla sin samverkan. Detta verktyg kallas för Relation, dialog och lärande (RDL). Verktyget bygger på 9

295 workshops utifrån av verksamheterna valda teman. Ingen RDL har hunnit genomföras under perioden. Nätverk Projektledarna från förbundets projekt träffas i ett nätverk under ledning av verksamhetsutvecklaren för att underlätta erfarenhets- och informationsutbyte. Även samverkanskoordinatorerna träffas i ett nätverk under ledning av verksamhetsutvecklaren. Forum för inkluderande arbetsmarknad Förbundet ingår en gång i månaden i ett nätverk, Forum för inkluderande arbetsmarknad, FIA. Syftet är att samla länets resurser diskutera och möjliggöra gemensamma ansökningar till ESF. Ett annat syfte är att utbyta erfarenheter kring tillväxt och arbetsmarknad i länet. Nätverket leds av Region Uppsala. Förbundet erbjuder möjlighet till finansiellt processtöd om parterna väljer att göra ansökningar. Under perioden är inga ansökningar gjorda, då utlysningar inte varit aktuella för parterna att göra under inom ramen för samordningsförbundet. Däremot fortsätter arbetet med KISA (Kortare Integration, Snabbare i Arbete) i syfte att snabba på integrationsprocessen samt #jagmed, i syfte att fånga upp unga som har hoppat av eller riskerar att hoppa av gymnasiet. Förbundet fortsätter också att finansiellt stödja processledaren för det sistnämnda projektet. 3.3 Finansiering av samordnade rehabiliteringsinsatser Under året har förbundet helt finansierat sju individinriktade insatser; Begreppsdefiniering, GESAM, Kunskapsstöd vid vägval långa sjukfall, Processtöd Rehabkoordinatorer, Samordnad och utökad samhällsorientering i Uppsala län, Ungdomscoach Håbo och Ungdomssatsningen Knivsta. Begreppsdefiniering Tierp kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Uppsala utgör projektets samverkansparter. Målgrupp för projektet är medarbetare inom de olika organisationerna. Behovsgrupp är de individer som är i behov av samordnad rehabilitering. Målet är att utarbeta en rehabtrappa så att alla fyra parter har ett gemensamt verktyg i form av ett dokument att använda vid planering av arbetslivsinriktad rehabilitering tillsammans med individen. Målet är vidare att alla parter godkänner rehabtrappan, informerar om att den finns och att alla medarbetare får tillgång till den. Projektet inleddes och pågick till GESAM Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utgör projektets samverkansparter. Målgruppen är sjukskrivna som inte längre har rätt till sjukpenning, har nedsatt hälsa och inte bedöms kunna återgå i arbete hos sin arbetsgivare eller som är arbetslösa. Målgruppen avgränsas genom att deltagare boende i Knivsta och Uppsala kommuner alternativt skriver in sig på Arbetsförmedlingen i Uppsala, ingår i projektet. Projektet har ett antal effektmål, bland annat att kvinnor och män vid övergången från att vara sjukskriven till att vara arbetssökande ska acceptera och vilja förändra sin situation för att få ett arbete samt att tiden från att deltagaren skrivs in hos Arbetsförmedlingen tills deltagaren har påbörjat en aktivitet ska minska. Projektet har även ett antal insatsmål, däribland ett framtaget screeningverktyg för att identifiera personer med nedsatt hälsa som riskerar att inte längre ha rätt till sjukpenning samt framtagna motiverande insatser hos Försäkringskassan. Projektet inleddes och förväntas pågå till

296 Kunskapsstöd vid vägval långa sjukfall Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utgör projektets samverkansparter. Målgruppen är långtidssjukskrivna (mer än 365 dagar) och målet är att skapa ett forum för att förkorta sjukskrivningstiden och därigenom bidra till att sänka sjukpenningtalet. Projektet inleddes och förväntas pågå till Processtöd Rehabkoordinatorer Region Uppsala, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utgör projektets samverkansparter. Målgruppen är hälso- och sjukvårdens rehabiliteringskoordinatorer. Behovsgrupp är patienter som ska bibehålla eller återfå sin arbetsförmåga. Projektets mål är att Rehabiliteringskoordinatorerna ska vara nöjda med processtödets insatser och anse sig ha fått ökad kunskap i linje med sin uppdragsbeskrivning. Projektet inleddes och förväntas pågå till Samordnad och utökad samhällsorientering i Uppsala län Kommunerna Uppsala, Östhammar, Heby, Tierp, Älvkarleby, Knivsta samt Arbetsförmedlingen i Uppsala och Arbetsförmedlingen i Norra uppland utgör projektets samverkansparter. Målgruppen är personer mellan 18 och 64 år som är nya i Sverige och har en etableringsplan eller är anhöriginvandrare (som är medborgare i ett land utanför EESområdet eller utanför Schweiz och är folkbokförd i en kommun efter april 2013). Projektets mål är bland annat att skapa en samordnande verksamhet gällande anmälan, startdatum, frånvaro och andra insatser för ett ökat deltagande, kortare väntan och färre avbrott. Projektet inleddes och förväntas pågå till Ungdomscoach Håbo Samverkansparter är Håbo kommun och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är personer i åldern år som varken arbetar eller studerar och insatsens mål är att erbjuda målgruppen en handlingsplan. Projektet pågick mellan och Ungdomssatsningen Knivsta Samverkansparter är Knivsta kommun och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är ungdomar år, ungdomar som hoppat av skolan, ungdomar utan känd aktivitet, ungdomar som har eller är i behov av aktivitetsersättning. Insatsens mål är bland annat att samtliga ungdomar ska ha en upprättad plan för hur de individuella målen ska nås. Ungdomssatsningen ska arbeta med ca 40 ungdomar under tvåårsperioden. Antal ungdomar som har försörjningstal ska minska i antal i förhållande till befolkningsutvecklingen. Projektet pågår mellan och Beslut om användning av medel Förbundsstyrelsen fastställde budget för år 2017 den 25 november Styrelsen har inför verksamhetsåret 2017 fattat beslut om att fördela medel till olika former av samverkansinsatser. I budgeten finansieras insatser inom ramen för långsiktig samverkan, men även insatser riktade direkt mot individer i behov av samordnad rehabilitering. Det finns ingen beslutad fördelning av medel till strukturell samverkan respektive individinsatser. Förbrukade medel för samtliga samverkansinsatser uppgår under perioden till 81 procent av årets tillgängliga och budgeterade medel för insatser, målet är 100 procent. I de flesta fall har insatserna inte förbrukat hela sin budget, vilket har sin orsak i att verksamheterna har kommit igång senare och använt färre tjänster än vad som ansökts om. De flesta av lokusgrupperna inom ramen för långsiktig samverkan har inte förbrukat övriga kostnader i förväntad utsträckning utifrån beviljad budget. Fler insatser har dock nyttjat hela eller merparten av sin 11

297 budget. Under 2017 har 67 % av insatserna nyttjat över 85 % av sin budget jämfört med 50 % av insatserna föregående år. 3.5 Uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna I förbundets riktlinjer för finansiering av samverkansinsatser anges förbundets krav på uppföljning och utvärdering av finansierade insatser. Förbundets insatser ska följas upp genom SUS, genom tillhandahållna mallar för års- och delårsrapport samt genom andra angivna tillämpliga dokument. Insatserna ska rapportera resultat utifrån angivna mål. Tillfälliga kompetenshöjande insatser följs upp genom tillhandahållen återrapporteringsmall senast en månad efter att insatsen avslutats. Standardiserade mallar har upprättats för delårs- och årsrapportering av insatser finansierade av förbundet. Förutom information om samverkansparter, budget, innehåll, målgrupp och insatsperiod ska insatserna kommentera mål och utfall, bortfall, framgångsfaktorer och systemfel samt LOKUS-gruppens/styrgruppens analys. Syftet med rapporterna är informationsöverlämning till styrelsen, uppföljning och lärande. Det finns standardiserade mallar för uppföljning av långsiktig samverkan respektive insatser i projektform. Från och med 2016 ska samverkanskoordinatorerna löpande registrera avidentifierade individinsatser i SUS. Som ett komplement till inregistrerade uppgifter i SUS registreras avidentifierade individinsatser även i den så kallade LOTS-uppföljningen. Där ombeds huvudmannen, cirka två månader efter förslag till individuell aktivitet, beskriva hur denne upplevde förslaget. Strukturella aktiviteter ska redovisas i en aktivitetsdagbok. Där skall anges en beskrivning av aktiviteten, antal tillfällen den ägt rum samt antalet medarbetare. Inlämnade underlag sammanställs och registreras av förbundet i SUS. Såväl LOTS som aktivitetsdagboken utgör underlag till uppföljning av den långsiktiga samverkan. SUS upplevs fortsatt inte vara fullt anpassat för strukturinsatser, utan huvudsakligen utformat för registrering och uppföljning av individinriktade insatser. Under 2017 har 196 personer deltagit i av förbundet finansierade insatser. Av dessa är 195 registrerade med personuppgifter i uppföljningssystemet SUS och en person är registrerad som anonym. 164 av deltagarna har avslutats och därmed registrerats ut från SUS. Av de avslutade deltagarna har 31 personer (19 %, 18 kvinnor, 13 män) gått vidare till arbete eller studier. Av de 195 registrerade deltagarna är 57 % kvinnor och 43 % män. Det framgår att vid inräkning av de deltagare som registrerats in som pinnar 1 så är det sammanlagt 213 individer av 475 individer (45 %) som gått till arbete/studier (eller extratjänst). 2 1 När en deltagare registreras som pinne i SUS avser det en insats för ett större antal deltagare, där möjligheten att registrera samtliga individuellt inte ansetts lämplig. Deltagarna registreras istället som pinnar i SUS för att markera antal. 2 Dessa 475 individer består av de 164 deltagarna som registrerats individuellt i SUS samt ytterligare 311 individer som registrerats som pinnar utifrån insatser som lokusgruppen i Uppsala kommun genomfört. Insatsen beskrivs närmre på sidan

298 3.5.1 Långsiktig samverkan I verksamhetsplanen för år 2017 finns specifika mål gällande långsiktig samverkan, gällande redovisning av lotsärenden och resultat gällande individer som är inskrivna hos tilläggsresurserna. Samverkanskoordinatorerna har under perioden redovisat lotsärenden löpande vid respektive lokusgruppsmöte. I sina analyser har lokusgrupperna angett att de som ett led i ett kontinuerligt förbättringsarbete har fokuserat på en långsiktigt hållbar samverkan mellan de fyra parterna för målgruppen där alla aktörers ordinarie verksamheter ska involveras och användas. Viktiga analyser har genomförts bland annat där det som hamnar mellan aktörernas organisationsgränser har identifierats. Lokusgrupperna kommer att dra nytta av årets arbete som ligger till grund för fortsättningen i linje med samordningsförbundets inriktning Tilläggsresurserna har under perioden registrerat deltagare i SUS. Resultatet visar att tilläggsresurserna ej har nått angivna resultatmål för året. Orsaker till ej uppnådda mål är exempelvis vakanser, för lågt antal deltagare eller att deltagare ej i angiven nivå gått vidare till arbete/studier. Förbundet har månadsvis följt antalet lotsärenden och registrerade deltagare. Detta har möjliggjort både kontinuerlig återkoppling till lokusgrupperna samt löpande prognos av måluppfyllelsen. Sammantaget visar utfallet att angivna mål till viss del kan anses uppfyllda. Resultatet för långsiktig samverkan som modell ligger i linje med den diskussion som förts i styrelsen och lett fram till en för 2018 ny inriktning. Inom långsiktig samverkan i Lokusgruppen Uppsala har från och med inriktningen ändrats till att bland annat arbeta med extra tjänster. Under denna period har tilläggsresurserna träffat 311 individer och utav dessa har 182 personer fått extratjänstanställning inom Uppsala kommun. Utvärdering av långsiktig samverkan har skett i samarbete med Uppsala universitet. I utvärderingens slutrapport angavs ett antal förbättringsområden av vikt inför framtida samverkansprojekt. Dessa rörde medarbetare, arbete med utveckling av en ny verksamhet samt organisatoriska aspekter Samordnade rehabiliteringsinsatser Av årsredovisningen framgår att de avslutade projekten till stor del har uppfyllt sina respektive mål för angiven period. I inkomna års- och slutrapporter tydliggörs utfall för angiven period. Då projekten haft olika mål och metoder, analyseras inte effekten av samverkan på en aggregerad nivå för samtliga projekt. Däremot anknyter analysen till förbundets övergripande mål. De sammantagna resultaten från projekten som förbundet finansierar kan utifrån statistik över deltagare anses ligga i linje med förbundets mål. Av årsredovisningen framgår att inga utvärderingsrapporter gällande projekt har lämnats in under Utvärderingar pågår inom projektet GESAM och Samhällsorientering. Dessa kommer att lämnas in i samband med att projekten avslutas. Det förs statistik över deltagare som registrerats med personnummer i uppföljningssystemet SUS Internkontrollplan Uppföljningen av internkontrollplanen påvisar att aktuella mål delvis kommer uppfyllas. Flera av målen kräver att parterna är aktiva inom sin ordinarie verksamhet. Detta innebär att förbundet ej äger måluppfyllnad av flertalet mål t ex resultatmål för tilläggsresurser eller parternas önskan om att ansöka om externa medel. Uppföljning av internkontrollplan visar även att långsiktig samverkan inte uppnått vissa angivna resultatmål. I övrigt framgår inga brister i uppföljningen av internkontrollplan. 13

299 3.6 Budget och årsredovisning för den finansiella samordningen Beslut om budget och verksamhetsplan för år 2017 fattades av förbundsstyrelsen den 25 november 2016, vilket är inom den tid som lagen stadgar. 3.7 Bedömning Av det som framkommit vid vår granskning, bedömer vi att samordningsförbundet bedriver verksamhet i enlighet med lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser samt de mål som stadgas i verksamhetsplanen. Vi bedömer att förbundets årsredovisning ger en rättvisande bild av förbundets resultat för 2017 och ställning per Vi ser positivt på att målen periodiseras för året och att en bedömning av måluppfyllelse görs. Mål och måluppfyllelse redovisas genomgående på ett tydligt sätt i årsredovisningen. Det går med lätthet att följa syftet med samordningsförbundet, genom verksamhetsplanen via förbundets verksamhet till hur det redovisas i årsredovisningen. Ett övergripande mål och två resultatmål berör långsiktig samverkan. Vi ser positivt på att målformuleringarna utvecklats från föregående år. Vi rekommenderar att målen vidareutvecklas framgent och ser fram emot att ta del av den nya inriktning som beslutats för Vi ser positivt på att kansliet arbetar med en årlig riskanalys som underlag för internkontrollplan, där prioriterade risker följs upp under året och utgör underlag för utveckling och åtgärder. Resultatet av internkontrollen har tydliggjorts i årsredovisningen i enlighet med föregående års rekommendation, vilket vi bedömer positivt. Mål och resultat för respektive individinriktad insats redovisas översiktligt i årsredovisningen. En kortfattad analys görs även av resultaten, vilket är positivt. Återkoppling görs även till förbundets övergripande inriktning. 14

300

301

302

303

304

305

306

307

308

309

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326

327

328

329

330

331

332

333

334

335

336

337

338 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Årsredovisning 2017 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta enligt följande: Årsredovisning 2017 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling godkänns och direktionen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling har inkommit med årsredovisning och revisionsberättelse för verksamhetsåret Kommunalförbundet förslår medlemmarna att godkänna årsredovisningen för 2017 samt att bevilja ansvarsfrihet för verksamhetsåret Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Bilagor Missiv Revisionsberättelse Årsredovisning Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

339

340

341

342

343

344

345

346

347

348

349

350

351

352

353

354

355

356

357

358

359

360

361

362

363

364 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Regionstyrelsen Årsredovisningar 2017 för stiftelser förvaltade av regionstyrelsen Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Årsredovisningar 2017 för de stiftelser som förvaltas av regionstyrelsen fastställs. Ärendebeskrivning Resurscentrum Region Uppsala har lagt fram förslag på årsredovisningar 2017 avseende de stiftelser som förvaltas av regionstyrelsen. Region Uppsala har för närvarande 33 sådana stiftelser. Av dessa har 18 stiftelserett värde som överstiger 10 basbelopp och är därför bokföringsskyldiga. Förövriga 15 stiftelser gäller inte bokföringsskyldigheten. Dock ska räkenskaper föras och avslutas med en sammanställning varje år. Gösta Källströms stiftelse Åke Larshammars stiftelse Jarls och Linds stiftelse för forskning i hudsjukdomar Carin och Hjalmar Falks stiftelse Familjen Sundblads stiftelse Stiftelsen för cancerforskning vid Akademiska sjukhuset Bror och Marianne Ehmkes stiftelse för medicinsk forskning Stiftelsen för forskning rörande organiska hjärn-, nerv- och muskelsjukdomar Judit och Erik Snyggs stiftelse Birger Gjertz stiftelse vid Akademiska sjukhuset Stiftelsen för Akademiska sjukhusets semesterfond Stiftelsen för Landstingets i Uppsala län samfond VI M M Arvidssons stiftelse K G och Elisabeth Lennanders stiftelse Jonas Bjurzons stiftelse C E Grönbäcks stiftelse Stiftelsen för Landstingets i Uppsala län samfond I Stiftelsen för Landstingets i Uppsala län samfond II Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

365 2 (2) Stiftelsen för Landstingets i Uppsala län samfond III Stiftelsen för Landstingets i Uppsala län samfond IV Stiftelsen för Landstingets i Uppsala län samfond V Sigsten Lundebergs stiftelse Upplands organiserade lantarbetares stiftelse F O Törnlunds stiftelse Elsa och Signe Asplunds stiftelse Edith och Primus Wahlmarks stiftelse Ernst Westerlunds stiftelse Cecilia och Hedda Frödings stiftelse Karl och Mina Molins stiftelse Irma och Ove Eriksson stiftelse Helga Larssons stiftelse Birger Gjertz stiftelse vid Samariterhemmets sjukhus Manne och Edith Gustafssons stiftelse Årsredovisningarna undertecknas av regionstyrelsens ledamöter varefter dom överlämnas till stiftelsernas revisor. Bilagor Årsredovisningar Kopia till Resurscentrum Region Uppsala

366 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Avd. för ekonomi och hållbar utveckling Pär Westring Tfn Fyll i ditt telefonnummer E-post par.westring@regionuppsala.se Regionstyrelsen Återrapportering 2017 enligt program för uppföljning av privata utförare Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Fastighets- och servicenämndens, kollektivtrafiknämndens, sjukhusstyrelsens och vårdstyrelsens återrapportering enligt program för uppföljning av privata utförare läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog i november 2015 ett program för uppföljning av privata utförare för perioden Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart sina egna verksamheter utan även verksamheter som bedrivs i privat regi, i enlighet med de krav som anges i kommunallagen. I kommunallagen framgår också att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering av hur uppföljningsarbetet fortlöpt ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Återrapportering för 2017 har inkommit från vårdstyrelsen, fastighets- och servicenämnden samt kollektivtrafiknämnden. Sjukhusstyrelsen behandlar ärendet den KOMPLETTERAS. Vårdstyrelsens återrapportering beskriver formerna för löpande uppföljning utifrån en framarbetad uppföljningsmodell. Därutöver sker fördjupad uppföljning och utvärdering i enlighet med strukturerad modell och med avsatta årliga resurser. Under 2017 har en fördjupad uppföljning och utvärdering skett under vårdstyrelsen riktad mot kommunernas särskilda boenden, där läkarinsatsen är ett tilläggsuppdrag. Fastighetsoch servicenämnden och kollektivtrafiknämnden redogör för löpande uppföljningar av aktuella avtalsområden. Resultaten av uppföljningarna visar att avtalen i huvudsak fungerar väl vad avser kvalitet och ekonomi i leveranser. Komplettering avseende sjukhusstyrelsens uppföljning sker efter Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

367 2 (2) Beredning Återrapportering för 2017 har inkommit från vårdstyrelsen, fastighets- och servicenämnden samt kollektivtrafiknämnden. Sjukhusstyrelsen behandlar ärendet den 22/ Bilagor Beslut VS , 36 Beslut KTN , 35 Beslut FSN , 30 Beslut SHS KOMPLETTERAS Kopia till Regionfullmäktige

368 Kollektivtrafiknämnden Protokoll 22 (22) Sammanträdesdatum: /18 Dnr KT Återrapportering utifrån Program för uppföljning av privata utförare för 2017 Beslut Kollektivtrafiknämnden föreslår Regionstyrelsen föreslå Regionfullmäktige besluta att godkänna återrapporteringen avseende uppföljning av privata utförare inom Kollektivtrafiknämndens område. Bilaga 35/18 Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige antog i november 2015 ett program för uppföljning av privata utförare för perioden Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. I återrapporteringen redogörs för genomförda granskningar och utvärderingar, uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat, registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder samt planerade uppföljningar och utvärderingar Yrkande Bertil Kinnunen (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Nämnden beslutar i enlighet med yrkandet. Kopia till Regionstyrelsen Pär Westring, regionkontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

369 Uppföljning av privata utförare inom Kollektivtrafikförvaltningen UL Kollektivtrafikförvaltningen UL har för Region Uppsalas räkning ansvaret för upphandlade avtal med ett antal privata utförare. Uppföljning av avtalen sker av verksamhetsansvariga och controllers. Redovisning av genomförda granskningar Löpande uppföljningar har under 2018 genomförts inom följande avtalsområden: Tågtrafik Regionbusstrafik Stadsbusstrafik Förutom ren avtalsuppföljning sker också inom ramen för trafikavtalen uppföljning och samverkan med berörda trafikföretag genom gemensamma affärsmöten och styrgrupper. Uppföljningsarbetets resultat Resultaten av uppföljningarna visar att avtalen i huvudsak fungerar väl vad avser kvalitet och ekonomi i leveranser. Brister i leverans har snabbt åtgärdats och bedöms inte ha påverkat verksamheten eller allmänheten i nämnvärd omfattning. Registrerade avvikelser som uppkommit och eventuella vidtagna åtgärder. Avvikelser och kvalitetsbrister som exempelvis inställda turer leder i förekommande fall till viten. Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box Uppsala tfn fax org nr

370 2 (2) Redogörelse för planerade uppföljningar Uppföljningen planeras fortsätta på samma sätt under 2018.

371 Fastighets- och servicenämnden Protokoll 3 (23) Sammanträdesdatum: /18 Dnr FSN Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom fastighets- och servicenämndens ansvarsområde 2017 Beslut Fastighets- och servicenämndens beslut Regionstyrelsen föreslås besluta föreslå regionfullmäktige godkänna återrapporteringen avseende uppföljning av privata utförare inom fastighets- och servicenämndens område. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog i november 2015 ett program för uppföljning av privata utförare för perioden Uppdraget baserar sig på att Region Uppsala är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Region Uppsala är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi i enlighet med de krav som anges i kommunallagen. I kommunallagen framgår också att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Fastighet och service har för Region Uppsalas räkning ansvar för upphandlade avtal med ett antal privata utförare inom serviceområdet. Uppföljning av avtalen sker enligt nivå 1 löpande av förvaltningens servicecontrollers. Uppföljningsmöten genomförs enligt plan med lite olika täthet i de olika avtalen, allt ifrån varje vecka till varje kvartal. Tätare uppföljningar planeras in om det finns avvikelser som behöver hanteras omgående. Under 2017 har uppföljningar genomförts inom följande avtalsområden. Telefonistservice Telefoni Textilförsörjning Avfallshantering Lokalvård och vaktmästeri Parkeringstjänster Restauranger och caféer Patientkost Skyltleveranser Markservice Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

372 Fastighets- och servicenämnden Protokoll 4 (23) Sammanträdesdatum: Kostnader och finansiering Uppföljningen utförs av servicecontrollers inom Fastighet och service och ryms inom budgeterade ramar. Konsekvenser Resultatet av uppföljningarna visar att avtalen i huvudsak fungerar väl vad avser kvalitet och ekonomi i leveranser. Brister i leverans har snabbt åtgärdats och bedöms inte ha påverkat verksamheten eller allmänheten i nämnvärd omfattning. Servicecontroller följer månadsvis upp olika leverans- och kvalitetsparametrar i avtalen. Avvikelser hanteras direkt med leverantör enligt avtal. Avvikelser som anmälts i Medcontrol åtgärdas också löpande. De flesta avvikelserna finns inom lokalvård men förekommer i liten omfattning även på övriga avtalsområden. Några av avvikelserna har lett till handlingsplaner och i enstaka fall till viten. Uppföljningen planeras fortsätta på samma sätt under Yrkanden Fastighets- och servicenämndens ordförande Johan Edstav (MP) yrkar bifall till föreliggande förslag. Fastighets- och servicenämndens ordförande finner att nämnden beslutar enligt föreliggande förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

373