Bilaga 124/18 a. Regiondirektörens rapport maj Dnr LS Regionstyrelsen

Transkript

1 Bilaga 124/18 a Dnr LS Regionstyrelsen Regiondirektörens rapport maj 2018 Ledningsfrågor Specialdestinerade statsbidrag 2017 Intäkterna från specialdestinerade statsbidrag som hanteras av Regionkontoret uppgår till 143 mnkr för Av dessa är 14 mnkr extra medel som regeringen tillskjutit under året och finns därav inte med i budgeterade intäkter och kostnader för Centralt budgeterade kostnader på Regionkontoret uppgår till 109 mnkr vilket är något lägre än budgeterade intäkter då delar av dessa medel finns fördelat i ram hos förvaltningarna. Utfallet för de centralt budgeterade specialdestinerade statsbidragen uppgår till 111 mnkr. Ytterligare kommentarer och utfall per statsbidrag finns i bilaga. Ökad kännedom om förmåner för medarbetare i Region Uppsala För att stärka Region Uppsalas arbetsgivarvarumärke och som en del i arbetet med att uppnå oberoende av inhyrd personal behöver Region Uppsala öka kännedomen om förmåner för våra medarbetare. Första insatsen i detta är genomförd. En film och broschyr som tydliggör våra förmåner, inte minst i kollektivavtalen, är framtagna och kommer nu att spridas på olika sätt till medarbetare i förvaltningarna. Uppföljning av Handlingsplan från flyktingförläggning till fikarum Region Uppsala har förbundit sig att delta i arbetet med nyanländas etablering inom ramen för KISA-projektet och närmare bestämt svenska för akademiker medicin, (SFA-medicin). SFAmedicin kombinerar svenska, vårdsvenska och språkpraktik. Även andra insatser genomförs för att påskynda legitimationsprocessen för utlandsutbildade. Fokus under det gångna året har varit utveckling av språkpraktik inom SFA-medicin. Flera nyanlända har varit ute i verksamhet för att träna språk och stödmaterial har utvecklats för att stötta deltagare, kontaktperson och avdelning som tar emot. Prov- eller praktisk tjänstgöring är den kliniska praktik som krävs för validering inför legitimation. Tidigare Primärvården, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har bidragit med sådana platser under året. Det har varit svårt att bereda plats och därmed har frågan diskuterats i koncernledningen. En ny typ av förfrågan har också tillkommit i samband med det nya kunskapsprovet, praktik inför kunskapsprov. Regiondirektören beslutade i Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga 124/18 a 2 (5) november 2017 att samtliga hälso-sjukvårdsförvaltningar årligen ska bereda plats för språkpraktik, praktik inför kunskapsprov samt prov/praktisk tjänstgöring. Istället för att adhoc bereda dessa platser har Region Uppsala vänt på processen och arbetar med att på förhand bereda dessa platser för en effektivare hantering och ökad transparens. En fullständig rapport redovisas i regionstyrelsens personalutskott. Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling (Skandionkliniken) När Skandionkliniken startades var planen att producera fraktioner per år utfördes dock endast fraktioner. Att verksamheten inte kommit igång som tänkt har genererat stora underskott var resultatet -52,2 miljoner kronor och år 2016 var det -37,7 miljoner kronor. För 2018 är prognosen ett resultat på cirka -50 miljoner kronor. Ekonomidirektörerna i ägarlandstingen har tagit fram ett förslag till ny finansieringsmodell för ekonomi i balans till Detta förutsätter dock ett nytt samarbetsavtal vilket nu kommer att processas med övriga landsting/regioner. Förslaget innebär i korthet att Abonnemangsavgiften höjs från 50 % till 70 % av budgeterade kostnader. Fraktionspriset räknas upp med landstingsprisindex (LPIK exkl. läkemedel). Kommunförbundet tar fram fler behandlingsprotokoll. Mängdrabatt ska införas för de landsting/regioner vars kvot av fraktioner för året uppnåtts. Samabete ska inledas med Care-verksamheter för att få fler utländska patienter. Sommarjobbsungdomar Från och med 2017 har förvaltningarnas förmåga att ta emot sommarjobbsungdomar minskat jämfört med tidigare år. D.v.s arbetsplatser som har tillräckligt med arbetsuppgifter avsedda för målgruppen och anmält intresse att ta emot, har minskat i antal. Minskningen förklaras delvis av: tidsbrist skapar svårigheter att ge god handledning, tidigare arbetsuppgifter är numera digitaliserade, svårt att ge tillräckligt med arbetsuppgifter under semesterperioden. Region Uppsala, genom HR-ledningsgruppen, ska nu utreda om ramarna för konceptet Sommarjobbsungdomar i Region Uppsala behöver justeras efter den förändrade situationen. Säkerhetsdag för Region Uppsalas medarbetare En säkerhetsdag är genomförd för förvaltningar inom Region Uppsala. 300 personer, med samma ansvar för säkerhetsfrågor, deltog. Föreläsningar kring terrorhotens förändring från 70-talet och nu samt kriminalitet i Uppsala var bland annat ämnen som belystes. Resurser för civilt försvar, totalförsvarsplanering och risk- och sårbarhetsanalyser Via Socialstyrelsen tilldelas Region Uppsala 1,6 miljoner kronor under tre år för att delta i den nationella och regionala planeringen av totalförsvaret genom att kartlägga vilka samarbetsytor som krävs inom Regionen för att nå önskad förmågeförhöjning i hela traumavårdskedjan. Vidare för att kartlägga vilka delar av den egna hälso- och sjukvårdsverksamheten som mest berörs av de återupptagna civilförsvarplaneringen samt att

3 Bilaga 124/18 a 3 (5) regionen samverkar med länsstyrelsen, Försvarsmakten, Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter i planeringen av totalförsvaret. Via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tilldelas även Region Uppsala krno under tre år för att Utarbeta en säkerhetsskyddsanalys med tillhörande säkerhetsskyddsplan, utbildning och övning. En överenskommelse (som blir klar i slutet av juni 2018) mellan Sveriges kommuner och Landsting och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tilldelas Region Uppsala 1,3 miljoner kronor för att utarbeta en risk- och sårbarhetsanalys och utöka arbetet med krisberedskap i regionen kopplat till totalförsvarsplanering och civilt försvar. Vård och hälsa Trycksårsarbetet intensifieras under 2018 En punktprevalensmätning av trycksår den 6 mars visade att 25 procent av patienterna på Akademiska hade trycksår den dagen. Ungefär hälften av trycksåren var hudrodnader. Drygt 22 procent av patienterna hade trycksår som uppstått på sjukhuset. Siffran är dock osäker eftersom till sjukhusförvärvade sår räknas de sår som inte är dokumenterade inom 24 timmar från patientens ankomst till sjukhuset. En handlingsplan har tagits fram. Alla medarbetare på sjukhuset måste delta i det trycksårsförebyggande arbetet som nu intensifieras. Arbetet med anslutningarna till ingång 100 är igång Den 31 oktober övertar sjukhuset den nya vård- och behandlingsbyggnad som benämns ingång 100. Parallellt med byggnationen av ingång 100 pågår arbetet med att förse huset med ett antal anslutningar som förbinder det till resten av sjukhuset. Dessa åtgärder genomförs dels för att ingång 100 ska kunna tas i bruk, men också för att säkerställa bra flöden genom centralblocket. Byggnationerna har nu börjat och hela anslutningsprojektet beräknas vara färdigt när ingång 100 tas i bruk under våren Tandvårdsjournal via 1177 enligt plan Arbetet med att invånare kan läsa delar av sin tandvårdsjournal via e-tjänster på 1177 Vårdguiden går enligt plan. Det tekniska delarna fungerar och tester genomförs av verksamheten. Folktandvården hade nyligen en föreläsning av en jurist inom medicinsk rätt för att klargöra vad som ska stå i en journal. Föreläsningen filmades och ska efter semestern visas och diskuteras på kliniker för att fånga upp frågor och bland annat klargöra regelverken kring båda journaler och elektronisk kommunikation med patienter. Planen är att under september månad kunna öppna upp för alla. Erfarenheter från andra delar av Region Uppsala har varit till stor hjälp i arbetet vårdguiden i egen regi Sedan december 2017 har sjukvårdsrådgivningen/1177 gått tillbaka i Region Uppsalas egen regi. I samband med övergången slutade ett antal sjuksköterskor, varför personalsituationen varit ansträngd och samtalens väntetider långa innebärande en medelväntetid om 27 minuter för mars månad. Under mars månad infördes en ny schemamodell som en förbättringsåtgärd.

4 Bilaga 124/18 a 4 (5) Väntetiderna från mars har förbättrats med nio minuter vilket innebär en medelväntetid om 19 minuter under april månad. I maj går verksamheten in i nationell samverkan inom 1177 telefonrådgivning med totalt 11 landsting/regioner vilket ger förutsättningar för bättre tillgänglighet. Tillgänglighet till länets sjukhus Tillgängligheten för Lasarettet i Enköping är fortsatt generellt god och har ökat jämfört med samma period föregående år. Andelen som väntat mindre än 90 dagar på sitt första besök uppgår till 95 % och motsvarande siffra för behandling/operation är 98 %. Positivt är att väntande till återbesök som överskridit medicinskt måldatum minskar. Tabell: Tillgängligheten till Lasarettet i Enköping november 2017 april 2018, samt april April Mars Februari Januari December November 2017 Utfall fg År april :a besök 95% 94 % 93 % 96 % 95 % 97 % 91% Behandling/ operation 98% 97 % 97 % 99 % 99 % 98 % 94% Akademiska Sjukhuset har som helhet ett förbättrat vårdgarantiläge för nybesöken på 88 procent, vilket är 10 procentenheter bättre än samma period föregående år, även för Akademiska sjukhuset har tillgängligheten till läkarbesök förbättras för återbesök där andelen som väntar efter måldatum minskar. Beläggningsgraden har varit hög under hela första tertialet på Akademiska sjukhuset och vårdplatsbristen innebär att sjukhuset tvingats minska på planerade operationer och behandlingar. Vårdgarantin för operationer/behandlingar är något bättre än föregående månader men något sämre jämförbart med samma tid föregående år. Tabell: Tillgängligheten till Akademiska sjukhuset november 2017 april 2018 samt april 2017 April 2018 Mars 2018 Februari 2018 Januari 018 December 2017 November 2017 Utfall fg År april :a besök 88% 85 % 83 % 81 % 80 % 77 % 78% Behandling/ 79% 78 % 78 % 77 % 78 % 78 % 81% operation Psykiatri AS 91% 89 % 85 % 86 % 92 % 92 % 95%

5 Bilaga 124/18 a 5 (5) Kultur Nya tillämpningsregler för mobilitetsstöd Nya tillämpningsregler för mobilitetsstödet för folkhögskolor är antagna av Kultur- och fritidsberedningen hos Sveriges Kommuner och Landsting. De nya tillämpningsreglerna kommer att delges regionerna inom kort och tillämpas från och med 2019.

6 Bilaga 124/18 a Specialdestinerade statsbidrag utfall 2017 Specialdestinerat statsbidrag Intäkt 2017 (Mnkr) Budget 2017 (Mnkr) Utfall 2017 (Mnkr) Kommentar Kortare väntetider i 14,6 14,6 14,6 1) cancervården Sjukskrivning och 42,3 28,7 28,1 2) Rehabilitering Psykisk hälsa 22,7 20,8 21,2 3) Utfall högre än budgeterat pga extra tillskjutna medel från regeringen under året. Förlossningsvård och kvinnors hälsa 28,5 17,0 25 4) Utfall högre än budgeterat pga extra tillskjutna medel från regeringen under året. Professionsmiljarden 34,5 28,2 21,8 5) Ytterligare utfall 2017 för insatser där medel är fördelat i ram uppgår till 22,3 Mnkr och innebär att erhållna medel avseende professionsmiljarden har nyttjats i sin helhet. Totalt 142,6 109,3 110,7 1) Kortare väntetider i cancervården Införande av standardiserade vårdförlopp: analcancer, akut lymfatisk leukemi, kronisk lymfatisk leukemi, livmoderhalscancer, livmoderkroppscancer, njurcancer, peniscancer, skelett och mjukdelssarkom, sköldkörtelcancer och testikelcancer. Utfall ,6 2) Sjukskrivning och rehabilitering Kompetenssatning inom försäkringsmedicin, funktion för koordinering (Rehabiliteringskoordinatorer), insatser för psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik, integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i den elektroniska intygshanteringen. Rehabiliteringskoordinatorer 5 Rehabiliteringsgarantin 20,8 Intygshantering 0,8 Lönekostnader 1,4 Utbildningar mm 0,1 Utfall ,1 3) Psykisk hälsa Samordnad individuell plan (SIP) 1,3 Medel till ungdomsmottagningar 4,6 Lönekostnader 0,3 AS arbete för att uppfylla vårdgaranti för ba 8,7 HoH arbete för att uppfylla vårdgaranti för 1,8

7 Bilaga 124/18 a Implementering VOSS 0,9 17,6 Extra medel 2017 psykisk hälsa* Medel till samtalsmottagningar AS 1 Processkartläggning/utredning av NPF 0,3 Tillfälliga medel psykolog 0,6 PRIO medel HoH 1,6 Övrigt 0,1 3,6 Utfall ,2 4) Förlossningsvård och kvinnors hälsa Bemanning 10,8 Paramedicin och kurator 0,5 Kvalitetshöjning och IT 1,4 Utbildning och förebyggande arbete inom ö 4,3 17 Extra medel 2017 förlossningsvård och kvinnors hälsa* Förstärkning ordinarie handlingsplan 6,3 Primärvårdsinsatser 1,7 8 Utfall ) Professionsmiljarden Insatser inom kompetensförsörjning Studielön 9,9 KIT Klinisk introduktionstjänst för läkare in 2 Insatser för utlandsutbildade, handlednings 0,5 Utbildning telefonrådgivning 0,3 Utbildning kliniska processer mm 0,3 Genomförande av Grund US 0,4 Utbildning i bemanning och hälsosamma sc 0,3 Avancerad specialistsjuksköterskeutbildnin 0,3 Seniora handledartjänster 0,1 14,1 Insatser inom E hälsa On line Ungdomsmottagning 0,1 Automatisk dataöverföring kvalitetsregister 0,5 Regional tjänsteplattform 0,5 Digital rehabiliteringsplan 0,1 Virtuell mottagning riskbruk alkohol 0,2 Kommunikationsplattform för personer me 0,1 Stöd och behandling 0,3 PHM 0,6 Digitala vårdmöten 1,7 Strukturerad vårddokumentation 0,4

8 Bilaga 124/18 a NOVA 0,7 Ankomstregistrering 0,8 Webbtidbok 0,5 Värdebaserad vård 0,3 Övrigt 0,9 7,7 Utfall ,8 Ytterligare insatser HR området utfördelade i anslagsramar Specialistutbildning SSK Studielön 9,6 Kliniskt utvecklingsår förstärkt yrkesintrod 10,4 Utlandsutbildade utanför EU/EES 1,2 Sommarjobbare 1,3 Utfall ,5 * Under 2017 tillkom extra medel inom överenskommelserna psykisk hälsa och förlossningsvård och kvinnors hälsa på 3,6 respektive 10,8 mnkr. Dessa medel var inte kostnadsbudgeterade och ingår därav inte i beloppen för budgeterade kostnader i tabellen. Därav ett högre utfall än budgeterat för 2017

9 Bilaga 124/18 b Tertialrapport Regionkontoret SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Regionkontoret visar för perioden ett resultat på 0,2 miljoner kronor vilket är en avvikelse mot budget på +4,2 miljoner kronor. Intäkterna uppgår till 306 miljoner kronor vilket är en avvikelse på +50,7 miljon kronor mot periodens budget och beror på tillkommande intäkter avseende riktade statsbidrag som inte budgeterats på Regionkontoret. Kostnaderna avviker mot budget med 46,5 miljoner kronor och förklaras till största del av kostnader avseende riktade statsbidrag. Årets resultat förväntas bli ett överskott på ca 8 miljoner kronor vilket innebär en förändrad prognos jämfört med föregående period. Det genomsnittliga antalet årsarbetare vid Regionkontoret har minskat med 15 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Minskning förklaras till största del med att de AT- och ST-läkare som tidigare varit anställda vid Regionkontoret nu har sin anställning i Primärvården då de tog över hantering av AT- och ST-läkare från och med 1 januari BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Medarbetare

10 Bilaga 124/18 b Ekonomi Regionkontoret visar för perioden ett resultat på 0,2 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse mot budget på +4,2 miljoner kronor. Intäkterna uppgår till 306 miljoner kronor vilket är en avvikelse på +50,7 miljon kronor mot periodens budget och beror på tillkommande intäkter avseende riktade statsbidrag som inte budgeterats på Regionkontoret. Totala personalkostnader för perioden uppgår till 67,9 miljoner kronor vilket är 8,8 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras dels av vakanser som ännu inte tillsatts inom flera av Regionkontorets avdelningar men även med att utbildningstillfällen ligger senare under året vilket förklarar de lägre övriga personalkostnaderna. Övriga kostnader för perioden uppgår till 237,9 miljoner kronor vilket är 55,3 miljoner kronor högre än periodens budget. Kostnaderna är lägre än budgeterat för perioden när det gäller främst reparation- och underhållskostnader och avskrivningar för perioden som är lägre än budgeterat på grund av lägre investeringstakt än beräknat. Den stora ökningen av övriga kostnader hänförs till lämnade bidrag avseende riktade statsbidrag samt att kostnaderna för smittskyddsläkemedel har ökat under året. Årets resultat förväntas bli ett överskott på ca 8 miljoner kronor vilket innebär än förändrad prognos jämfört med föregående period. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat. Utfallet för externa projekt är för perioden 11,7 miljoner kronor. Utfallet motsvarande period föregående år var 29 miljoner kronor. Skillnaden mellan perioderna avser till största del en större intäkt avseende vävnadsprojekt som erhölls Medarbetare Det genomsnittliga antalet årsarbetare vid Regionkontoret har minskat med 15 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Minskning förklaras till största del med att de AT- och ST-läkare som tidigare varit anställda vid Regionkontoret nu har sin anställning i Primärvården då de tog över budget och hantering av AT- och ST-läkare från och med 1 januari Antalet läkare som bytt förvaltning gällande sin anställning uppgår till ett genomsnittligt antal årsarbetare på ca 30 stycken men då överflyttningen skett succesivt i början av 2018 visar utfallet av årsarbetare en lägre minskning. Årsprognos bedöms vara inom budget. Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med samma period föregående år och beror på ökning av korttidsfrånvaro. Under första kvartalet 2018 har antalet sjuka i influensa varit märkbart högre jämfört med föregående år vilket till största del förklara ökningen.

11 Bilaga 124/18 b 3 (3) BILAGOR Årsprognos 2. Årsutfall för externa projekt 3. Investeringsverksamhet 4. Internkontroll Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Ja

12 Bilaga 125/18 a REGIONPLAN OCH BUDGET Beslutad av regionfullmäktige 2018-XX-XX

13 Bilaga 125/18 a INNEHÅLL REGIONPLAN OCH BUDGET STYRMODELL...3 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI...3 INTERN KONTROLL...3 REGION UPPSALAS VISION...4 REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN...4 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...5 POLITISK HUVUDINRIKTNING...6 REGIONAL UTVECKLING SOM FRÄMJAR JOBB OCH EKONOMISK UTVECKLING...6 EKONOMI I BALANS GENOM HÅLLBARA EFFEKTIVISERINGAR...6 ÖKAD SAMVERKAN MED LÄNETS KOMMUNER...6 ARBETET MED UPPSALAPAKETET GÅR VIDARE...6 FRÄMJA EN GOD HÄLSA HOS BEFOLKNINGEN...7 FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD NÄRMARE MEDBORGARNA...7 DIGITALISERING SOM EFFEKTIVISERAR VÅRDEN...7 EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR VARDAGEN ATT FUNGERA...7 KULTUR BERIKAR...7 KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE...8 REGION UPPSALAS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING...9 REGION UPPSALAS FÖRVALTNINGSORGANISATION...11 UTMANINGAR OCH STRATEGIER FÖR PLANPERIODEN...12 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...13 HÅLLBAR UTVECKLING AGENDA ANSVAR FÖR HÅLLBAR REGIONAL UTVECKLING...13 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...14 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...19 HÄLSOUTVECKLING...19 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...20 SÄKERHET OCH BEREDSKAP...20 SAMVERKAN...21 HAR EN AKTIV ARBETSGIVARPOLITIK OCH ETT TYDLIGT OCH LYHÖRT CHEFSKAP SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NYTÄNKANDE OCH SÄKERSTÄLLER EN LÅNGSIKTIGT GOD KOMPETENSFÖRSÖRJNING SAMT EN GOD ARBETSMILJÖ LEDANDE INOM DIGITALISERING OCH E-HÄLSA...27 DIGITALISERING OCH E-HÄLSA EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...28 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...29 HAR EN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SOM PLANERAS OCH GES UTIFRÅN BEHOV, ALLAS LIKA VÄRDE OCH MED INDIVIDENS DELAKTIGHET I FOKUS...29 BEDRIVER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SOM UTMÄRKS AV GOD TILLGÄNGLIGHET...32 BEDRIVER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG PATIENTSÄKERHET...33 GER EFFEKTIV OCH NÄRA VÅRD...34 SYNLIGGÖR OCH STÄRKER PSYKIATRIN OCH ARBETET MED PSYKISK HÄLSA...35 ÄR LEDANDE INOM KUNSKAPSSTYRD VÅRD...37 FORSKNING, UTVECKLING, UTBILDNING OCH INNOVATION...38 LEVERERAR VÅRD OCH INNOVATIONER I VÄRLDSKLASS GENOM SAMARBETE MELLAN SJUKVÅRDEN, LÄNETS KOMMUNER, UPPSALAS TVÅ UNIVERSITET OCH NÄRINGSLIVET...38 HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING...40 SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD OCH JÄMLIK HÄLSA UTIFRÅN BEFOLKNINGENS BEHOV...40 SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN HÅLLBAR OCH MILJÖDRIVEN SAMHÄLLS- OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLING

14 Bilaga 125/18 a HAR EN BIOLOGISKT RIK NATUR SOM ÄR EN TILLGÄNGLIG ARENA OCH MÖTESPLATS FÖR FYSISK AKTIVITET OCH SOCIAL GEMENSKAP...43 UTVECKLAR INFRASTRUKTUR SOM SKAPAR FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT KLIMAT- NEUTRALT, TRAFIKSÄKERT OCH TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM SOM LEDER TILL ÖKAT BOSTADSBYGGANDE OCH BÄTTRE FOLKHÄLSA I LÄNETS SAMTLIGA KOMMUNER...44 KOLLEKTIVTRAFIK...46 FÖRDUBBLAR ANTALET RESOR TILL ÅR 2020 OCH KOLLEKTIVTRAFIKENS ANDEL AV DET MOTORISERADE RESANDET TILL 2030 JÄMFÖRT MED HAR EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM ÄR ETT NATURLIGT VAL FÖR RESOR TILL OCH FRÅN ARBETE, STUDIER OCH FRITIDSAKTIVITETER...47 KULTUR OCH BILDNING...50 UTVECKLAR KULTUR- OCH KUNSKAPSREGIONEN GENOM ETT KONST- OCH KULTURLIV SOM PRÄGLAS AV MOD, BILDNING OCH DELAKTIGHET...50 REGIONÖVERGRIPANDE MÅL...52 BEDRIVER VERKSAMHET SOM UTMÄRKS AV HÖG KVALITET BIDRAR TILL EN SOCIALT, EKONOMISKT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING...55 INDIKATORER...58 EN REGION FÖR ALLA...58 EN NYSKAPANDE REGION...64 EN VÄXANDE REGION...67 BUDGET 2019 OCH PLAN INVESTERINGSPLANER BESLUT

15 Bilaga 125/18 a Regionplan och budget Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från politiska prioriteringar, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är regionfullmäktige som beslutar om innehållet i Regionplan och budget. Planen fungerar sedan som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och för utvecklingsarbetet. Region Uppsala strävar efter att ständigt förenkla, förnya och förbättra verksamheten utifrån medborgarnas behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förändringar. Regionplanens primära målgrupper är Region Uppsalas förtroendevalda men även de tjänstepersoner som ska genomföra besluten. Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper. Styrmodell Region Uppsalas styrmodell består av en vision och tre strategiska utvecklingsområden. Under varje strategiskt utvecklingsområde sorteras de strategiska målen in, totalt 18 till antalet. Under respektive strategiskt mål formuleras sedan uppdrag och indikatorer. 3 Fullmäktige antar Regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål, indikatorer samt de uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under Uppdragen anger vad som ska ske under året för att Region Uppsala ska närma sig de strategiska målen. Styrelsers och nämnders genomförande av uppdragen återrapporteras i enlighet med årligen fastlagda principer. De strategiska målen är långsiktiga men varje år sätts nya målvärden för indikatorerna. I styrmodellen är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar om Region Uppsala närmar sig de strategiska målen. Styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen återrapporteras i enlighet med årligen fastlagda principer. Indikatorerna ska, i den mån det är möjligt, redovisas könsuppdelat. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och ska följa upp att de genomför av regionfullmäktige beslutade åtaganden. Ansvar och befogenheter, ekonomi Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt Anslagsram för Region Uppsalas övergripande verksamheter går till regionstyrelsen som beslutar om fördelningen av anslagsramar inom Region Uppsalas övergripande verksamheter. Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive nämnd. Intern kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen. Det är regionfullmäktige som beslutar om regelverket.

16 Bilaga 125/18 a Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse har ansvar för den interna kontrollen inom sina respektive verksamhetsområden och ska varje år anta en plan för den interna kontrollen.. Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. Varje år genomförs en riskanalys över de processer och rutiner som finns inom respektive enhet. De identifierade riskerna väsentlighetsbedöms. Resultatet av den genomförda risk- och väsentlighetsanalysen ligger sedan till grund för framtagandet av internkontrollplanen Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Vårt syfte är att skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla oss som lever och verkar här. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Region Uppsala är inkluderande och skapar goda möjligheter för en god hälsa och en trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö. Region Uppsala erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala. Region Uppsala bidrar till utvecklingen av morgondagens välfärdstjänster genom arbete med e-hälsa och digitalisering. Vi bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Region Uppsala skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Vi utvecklar kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas vardag. 4

17 Bilaga 125/18 a Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. Målen är långsiktiga och av väsentlig vikt för regionens arbete. En region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet. Har en hälso- och sjukvård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa utifrån befolkningens behov Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av god tillgänglighet. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Ger effektiv och nära vård Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och kreativitet. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, länets kommuner, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom digitalisering och e-hälsa Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven samhälls- och näringslivsutveckling. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på hållbarhet. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är ett naturligt val för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en biologiskt rik natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett klimatneutralt, trafiksäkert och tillgängligt transportsystem som leder till ökat bostadsbyggande och bättre folkhälsa i länets samtliga kommuner. Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har fullmäktige tidigare beslutat om finansiella mål för Region Uppsala. Årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än utvecklingen av skatter och generella statsbidrag Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. Självfinansieringsnivån för nya investeringar ska uppgå till minst 80 %. 5

18 Bilaga 125/18 a Politisk huvudinriktning Region Uppsala finns till för människorna i Uppsala län. Vi erbjuder våra länsinvånare en hälso- och sjukvård i världsklass med korta köer och främjar en god hälsa hos befolkningen. Vi verkar för en hållbar regional utveckling där ekonomisk utveckling och nya jobb är ett resultat av ett strategiskt arbete för hållbar utveckling i såväl länets tätorter som landsbygd. Vi erbjuder en konkurrenskraftig och effektiv kollektivtrafik som får vardagen att fungera för länets invånare. Vi skapar kulturella upplevelser som berikar och skapar förståelse och samband. Allt detta genomsyras av ett aktivt hållbarhetsarbete som säkerställer framtida generationers resurser och förutsättningar. Regional utveckling som främjar jobb och ekonomisk utveckling Region Uppsala är regionalt utvecklingsansvarig aktör sedan Den regionala utvecklingsstrategin, med en vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft och tre strategiska utvecklingsområden, som baseras på de tre aspekterna av hållbar utveckling, bildar sedan 2017 utgångspunkt för Region Uppsalas styrmodell och verksamhetsplanering genom Regionplan och budget. Därigenom blir det regionala utvecklingsperspektivet helt integrerat i hela organisationens verksamhet. Ett arbete pågår med att ytterligare stärka det hållbara utvecklingsperspektivet i organisationen, med Agenda 2030 som ram och riktning för arbetet. Målet är att integrera Agenda 2030 i Regionplan och budget Vårt län har unika förutsättningar att erbjuda alla som bor här ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Regionen har en ung och växande befolkning. Utbildningsnivån och sysselsättningen är hög men det råder samtidigt brist på rätt kompetens, vilket hindrar utvecklingen. Integrationen av nyanlända är en utmaning. Övergången till arbetsmarknaden går för långsamt. Samtidigt är det för många gymnasieelever som inte avslutar sin utbildning eller som går ut med ofullständiga betyg. Under året ska vi med den uppbyggda regionala samverkansstrukturen som bas arbeta vidare med att stärka förutsättningarna för ekonomisk utveckling i hela länet. De satsningar som gjordes för att stärka och utveckla ALMI under 2018 kommer att konkretiseras under året. Under 2019 är det särskilt prioriterat att se över och utveckla innovationssamarbetet inom ramen för Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS. Ekonomi i balans genom hållbara effektiviseringar Region Uppsala står inför stora ekonomiska utmaningar. Nettokostnadsutvecklingen är hög samtidigt som den demografiska utvecklingen gör att vårdbehoven ökar. Problemen inom kompetensförsörjningen för såväl sjukhussom primärvård har också en negativ påverkan på ekonomin. Investeringskostnaderna för fastigheter ökar snabbt samtidigt som pensionskostnaderna stiger. Totalt sett innebär detta att omfattande effektiviseringar kommer behöva genomföras under planperioden. Dessa kommer omfatta en rad områden men viktigast är arbetet att göra sig oberoende av inhyrd personal. Vidare ska upphandlings- och inköpsverksamheterna ses över i syfte att öka den regionala samordningen och minska kostnaderna. Utifrån den nya fastighetsinvesteringsprocessen ska vi eftersträva ordning och reda i fastighetsinvesteringarna och en ökad kostnadskontroll och kostnadsmedvetenhet. Ökad samverkan med länets kommuner De flesta av Region Uppsalas verksamheter har på ett eller annat sätt en koppling till länets kommuner. Den samverkan som har skett inom HSVO (hälsa, stöd, vård och omsorg) ska utvecklas och stärkas. Samverkan ska under året fortsätta att gå från en förhandlingskultur till en samverkanskultur. Arbetet med Uppsalapaketet går vidare Överenskommelsen kring ansvar och finansiering av framtida spårvägsförbindelse på Ultunalänken och Kunskapsspåret som träffades 6

19 Bilaga 125/18 a under 2018 kommer att konkretiseras och en gemensam projektorganisation kommer att byggas upp. Utgångspunkten är det beslut om finansiering och byggande av fyra spår mellan Uppsala och Stockholm som regeringen beslutar om i den nationella infrastrukturplanen i juni Främja en god hälsa hos befolkningen Det hälsofrämjande arbetet är avgörande för att öka den upplevda hälsan och motverka sjukdom så långt som möjligt. Inom alla områden som Region Uppsala ansvarar för finns goda möjligheter till hälsofrämjande insatser. Framtidens hälso- och sjukvård närmare medborgarna Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet, trygghet och förtroende samt bedrivas med hög patientsäkerhet och kvalitet. Hälso- och sjukvården i Region Uppsala håller hög kvalitet, men tillgängligheten till behandlingar och besök (inom specialist- och primärvården) är en utmaning. Det prioriterade insatsområdet är därför att korta köerna. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas. Patientens ställning ska stärkas och den enskildes integritet, självbestämmande och delaktighet främjas. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Jämfört med andra landsting och regioner har Region Uppsala en högre andel sjukhusvård än primärvård. Utifrån inriktningen i utredningen Effektiv och nära vård ska Region Uppsala under 2019 fortsätta att prioritera utvecklingen av den nära vården. Region Uppsala ska också vara ledande i en utveckling där hälso- och sjukvård i allt högre utsträckning kommer utföras i patientens egna hem. Under 2019 ska samverkan inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion utvecklas ytterligare. Tjänstemannastödet ska stärkas och arbetet ska leda till konkreta samordningsvinster. Ett särskilt prioriterat verksamhetsområde är barn- och ungdomars psykiska hälsa. Under 2019 ska barn- och ungdomspsykiatrin i hela länet stärkas. Samordningen med länets kommuner inom exempelvis skolhälsovården är avgörande. Digitalisering som effektiviserar vården Region Uppsala ska vara ledande och drivande i utvecklingen av framtidens moderna tekniska lösningar inom hälso- och sjukvården. Den e-hälsostrategi för Region Uppsala som antogs 2017 är ett viktigt verktyg i den utvecklingen. Utgångspunkten för strategin är att öka effektivitet och patientsäkerhet. Genomförandet av e-hälsostrategin har påbörjats och användningen av befintliga e-tjänster har ökat. Under 2019 ska verksamheterna få ytterligare stöd för att snabbt klara övergången till ett mer digitalt arbetssätt. Styrningen och samordningen ska förbättras och en större enhetlighet eftersträvas. En kollektivtrafik som får vardagen att fungera Syftet med kollektivtrafiken är att förenkla vardagen för länets invånare. Men den ska också bidra till att klimatmål nås och är en förutsättning för en fortsatt hållbar tillväxt. Den ska därför utformas och utvecklas i nära dialog med länsinvånarna och länets kommuner samt i dialog med andra aktörer, för att kunna svara mot behov och önskemål. Kollektivtrafiken ska vara ett naturligt val för alla resor under såväl arbets- som fritid. För att resandeutvecklingen ska fortsätta i samma takt kommer nya kapacitetsstarka tåg tas i trafik i slutet av Även Mälartågssystemet ska utvecklas, liksom att pendeltågstrafiken i samverkan med SL utvecklas så långt det är möjligt för att möta resandeökningen. Den regionbusstrategi som är under framtagande kommer vara styrande för trafiken. Målet är att kollektivtrafik ska erbjudas på fler ställen i länet genom samordning mellan regionbusstrafik och särskild persontrafik. Kultur berikar Region Uppsalas kulturverksamhet ska förebygga och motverka ohälsa, skapa trivsel och glädje, leda till aktivitet samt vara en byggsten för gemenskap och utveckling. Kulturen ska stödja både den regionala och lokalsamhällets 7

20 Bilaga 125/18 a utveckling. Arbetet med att utreda ett övertagande av gamla Uppsala museum från staten ska fortsätta och dialogen med Riksantikvarieämbetet fördjupas. Länets folkhögskolor kommer utvecklas bland annat genom nya lokaler i Ultuna. Kompetenta och motiverade medarbetare Region Uppsala ska föra en aktiv arbetsgivarpolitik. Utifrån medarbetar- och chefspolicyn samt det arbetsgivarpolitiska programmet ska vi stärka och utveckla oss som en god och attraktiv arbetsgivare. Heltid är en rättighet för alla medarbetare i Region Uppsala som önskar och huvudinriktningen är alltid tillsvidareanställning. En bra kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för vår förmåga att långsiktigt erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Vi behöver vidta åtgärder som påverkar vår förmåga att attrahera och rekrytera medarbetare samt behålla och utveckla de som redan är anställda. För att uppnå målen krävs samsyn och samarbete inom och mellan Region Uppsalas förvaltningar, samt kontinuitet och långsiktighet. För att förbättra introduktion i arbetet ska den verksamhetsförlagda utbildningen utvecklas och stärkas med nya inslag. Region Uppsala ska medverka till att kapaciteten för utbildning av i huvudsak vårdpersonal ökar. 8

21 Bilaga 125/18 a Region Uppsalas politiska organisation och styrning De förtroendevaldas roll är att besluta om Region Uppsalas övergripande mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. De specifika verksamhetsområden och uppgifter som regionstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala har framgår av Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala. Regionfullmäktige är Region Uppsalas högsta beslutande organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för Region Uppsala, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor samt kring styrelsernas och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Regionstyrelsen ska styra och samordna förvaltningen av Region Uppsalas angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers och nämnders verksamheter. Ansvaret avser såväl verksamhet som långsiktigt hållbar utveckling. Hållbar utveckling omfattas i sin tur av social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Styrelsen ansvarar för att det sker en årlig uppföljning av hur Region Uppsala utvecklas utifrån angivna åtaganden och indikatorer i den regionala utvecklingsstrategin. Regionstyrelsen ansvarar även för mellanregionala frågor för Region Uppsala såsom samverkansfrågor inom sjukvårdsregionen/samverkansnämnden, med Stockholmsområdet eller andra landsting/regioner, samt nationella och internationella nätverk. Andra ansvarsområden är långsiktiga strategiska insatser inom områden som innovation, näringslivsutveckling, digitalisering, digital infrastruktur samt forskning och utveckling. Ansvaret för hälso- och sjukvårdsområdet är uppdelat på två styrelser, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. För vissa frågor ansvarar styrelserna gemensamt och för vissa frågor ligger ansvaret på en enskild styrelse. I det fall oenighet uppkommer i en gränsöverskridande fråga ska frågan lyftas till regionstyrelsen. 9

22 Bilaga 125/18 a Sjukhusstyrelsen ska styra och samordna sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vårdstyrelsen ska styra och samordna den verksamhet som bedrivs inom Nära vård och hälsa och Folktandvården. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Nämnden har också ansvar för genomförandet av delar av den regionala utvecklingsstrategin samt ansvarar för framtagandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur. Region Uppsalas arbete med samhällsutveckling och fysisk planering är andra ansvarsområden. Fastighets- och servicenämndens uppdrag är att handha frågor som rör Region Uppsalas ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområden. Resurscentrum och Fastighet och service lyder under denna nämnd. Kulturnämnden styr Region Uppsalas verksamhet inom kulturområdet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola och Wiks slott och konferens. Kulturnämnden styr även arbetet inom förvaltningen Kultur och bildning. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har Region Uppsala en patientnämnd. Patientnämnden ska uppmärksamma berörda styrelser på patientsäkerhetsrisker och utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården. Gamla Uppsala buss AB (GUB) är ett aktiebolag som ägs av Region Uppsala. Bolagets huvudsakliga uppdrag är att kollektivtrafiken utvecklas och förbättras och därigenom bidrar till att kollektivtrafiken i sin helhet utvecklas i länet. GUB leds av en styrelse som utses av regionfullmäktige. Tillsammans med kommunerna har Region Uppsala även en gemensam nämnd för kunskapsstyrning. Nämnden ska skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Tillsammans med Region Västmanland och Landstinget Sörmland har Region Uppsala en gemensam nämnd för ambulansdirigering, som svarar för dirigering av ambulanser inom de berörda länen. Verksamheten bedrivs inom ramen för Sjukvårdens larmcentral, som består av en larmdirigeringsenhet hos respektive part. Region Uppsala deltar i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som från 2020 ska sköta all ambulansflygverksamhet i landet. En viktig del i samarbetet är att landstingen och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Sveriges sju landsting och regioner med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Region Uppsala ingår i direktionen för kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionalt forum är en del av en samverkansstruktur för Region Uppsala och länets åtta kommuner. Uppgiften är att finna lösningar på gemensamma frågor och utmaningar utifrån en tydlig plattform för samverkan. Tillsammans med landstingen i Dalarna och Sörmland, Region Västmanland och Region Örebro län ingår Region Uppsala i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälsooch sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Region Uppsala har samverkan med Region Västmanland i en gemensam kostnämnd, som svarar för produktion och leverans av patientmat till Akademiska sjukhuset. Enligt beslut av riksdag och regering är Sverige indelat i sex sjukvårdsregioner. Var och en av dessa regioner ska samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkansnämnden för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion är ett regionalt politiskt organ för Region Uppsala, Region Gävleborg, Region Västmanland, Region Örebro län, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland och Landstinget i Värmland. 10

23 Bilaga 125/18 a Region Uppsalas förvaltningsorganisation Regiondirektören är Region Uppsalas högsta chef. Tillsammans med sin förvaltning, Regionkontoret, ska hen arbeta för att besluten som fattas av politikerna i Region Uppsalas styrelser och i regionfullmäktige verkställs. Besluten rör framför allt hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, regional utveckling och kultur. Medarbetarna på Regionkontoret ger också stöd till verksamheterna i övriga delar av Region Uppsala. Region Uppsalas koncernledning ska stödja regiondirektören och ansvariga chefer i arbetet med att genomföra Regionplan och budget samt Regional utvecklingsstrategi. Koncernledningen leds av regiondirektören och i grupperingen ingår alla förvaltningsdirektörer, hälso- och sjukvårdsdirektör, direktör för ekonomi och hållbar utveckling, HR-direktör, forsknings- och innovationsdirektör, digitaliseringsdirektör, kommunikationschef, Gamla Uppsala Buss AB:s verkställande direktör samt regiondirektörens kanslichef och chefsstrateg. Region Uppsala är indelat i elva förvaltningar varav en förvaltning är Regionkontoret. Totalt finns det fyra förvaltningar inom området hälso- och sjukvård och tandvård, Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Nära vård och hälsa och Folktandvården. Kultur och bildning är den förvaltning som arbetar med kultur och folkbildning. Förvaltningen under trafik- och samhällsutvecklingsnämnden ansvarar för den operativa administrationen av kollektivtrafiken i Uppsala län. Förvaltningen ansvarar även för framtagandet av länsplanen för regional transportinfrastruktur Fastighet och service ansvarar för Region Uppsalas byggnader och ger också service till de olika verksamheterna. Resurscentrum ger ledningsstöd och administrativt stöd till Region Uppsalas verksamheter. Patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på erhållen vård eller behandling samt tillhandahåller stödpersoner till patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk vård samt patienter som hålls isolerade enligt smittskyddslagen. Gamla Uppsala buss AB (GUB) är ett aktiebolag som ägs av Region Uppsala. GUB:s trafikverksamhet omfattas exempelvis av stadsbusstrafik, färdtjänsttrafik och skoloch särskoleskjutsar. Varuförsörjningen som är ett samarbete mellan fem landsting och regioner och hanterar upphandling och inköp av förbrukningsmaterial till vården. Region Uppsala ska verka för att varuförsörjningsnämnden omfattar alla landsting och regioner i sjukvårdsregionen och att fler gemensamma upphandlingar genomförs. 11

24 Bilaga 125/18 a Utmaningar och strategier för planperioden Fram till 2030 väntas befolkningen i Uppsala län att öka från dagens till invånare. Det skapar många nya möjligheter, inte minst till ökad sysselsättning och högre skatteinkomster, men det medför också utmaningar. Det gäller i såväl kollektivtrafik som i hälso- och sjukvården. bar och dels för att samla och samordna länets insatser för en hållbar regional utveckling. Utgångspunkt för arbetet är Agenda Ett förstärkt hållbarhetsarbete ska vara en del i arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi. Samtidigt som befolkningen växer blir länets invånare också allt äldre, vilket påverkar behovet av vård. Konsumtionen av hälso- och sjukvård väntas öka med 30 procent trots att antalet invånare enbart växer med 19 procent. Demografin är en stor utmaning för Region Uppsala, men också för länets kommuner. Även på kort sikt har Region Uppsala betydande ekonomiska utmaningar. Stora fastighetsinvesteringar ökar regionens hyreskostnader under kommande år. Dessutom stiger pensionskostnaderna. Samtidigt innebär övergången från högkonjunkturen till ett mer normalt konjunkturläge att tillväxten i skatteinkomster planar ut visserligen på en hög nivå. För att hantera dessa utmaningar arbetar Region Uppsala med i huvudsak tre strategier. Den första handlar om den regionala utvecklingsstrategin, som går ut på att främja en hållbar regional tillväxt och utveckling i länet som helhet. Region Uppsala har ansvar dels för att den egna verksamheten är långsiktigt håll Den andra handlar om att identifiera kortsiktiga effektiviseringar som både är bra för verksamheten och för ekonomin, inom ramen för projekten Ekonomi Det handlar till exempel om att göra Region Uppsala oberoende av hyrpersonal, se över ledningsadministration och arbeta mer strategiskt med inköp och upphandlingar. Den tredje strategin handlar om att långsiktigt skapa en effektiv och nära vård. Resultaten från utredningen Effektiv och nära vård 2030 visade på att nuvarande vårdutbud i Region Uppsala behöver struktureras om så att en helhetssyn skapas i systemet. Under 2019 kommer arbetet med att utveckla den nya vårdstrukturen att påbörjas. Ett exempel på utvecklingsarbete som redan påbörjats är uppbyggnaden av mobila närvårdsteam. Samtliga dessa tre strategier är beroende av ett förhållningssätt: samverkan. Mellan enskilda medarbetare, mellan förvaltningar, mellan Region Uppsala och länets kommuner samt inom sjukvårdsregionen. 12

25 Bilaga 125/18 a Planeringsförutsättningar Hållbar utveckling Agenda 2030 Region Uppsala ska vara en kraft i förflyttningen mot ett hållbart samhälle. Genom vår egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer behöver Region Uppsala säkerställa en hållbar utveckling i Uppsala län. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län anger riktning Den regionala utvecklingsstrategin ingår i en styr- och policystruktur i flera nivåer, från internationell nivå till lokal. FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030, EU:s utvecklingsstrategi EU 2020, samt den nationella strategin ger ett sammanhang för länets utvecklingsstrategi. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet blir därigenom en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet. Strategin är vägledande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande för kommunal och lokal nivå och inspirerande för näringsliv och ideell sektor. I strategin prioriteras långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är ömsesidigt beroende av varandra. Den regionala planeringen ska beakta konsekvenserna av olika beslut, inte bara för oss som lever i dag utan även för kommande generationer. Ansvar för hållbar regional utveckling Som regionalt utvecklingsansvarig aktör har Region Uppsala i uppdrag att samordna insatser för strategins genomförande. Uppdraget regleras av lag (2010:63) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt förordning (2017: 583) om regionalt tillväxtarbete. Förordningen fastslår att ansvarig aktör ska följa utvecklingen i länet och analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska vara en integrerad del i analyser, strategier, program, insatser och utvärderingar inom och av det regionala tillväxtarbetet. Enligt förordning ska den regionala utvecklingsstrategin uppdateras löpande. Strategin ska ses över åtminstone en gång mellan varje val till region- och kommunfullmäktige. I Uppsala län har en ny strategi antagits med fyra års intervall. Nästa strategi bör i enlighet med denna tradition antas i slutet av år 2020, vilket betyder att processen för att ta fram en ny strategi behöver inledas under våren Det arbetet ansvarar Region Uppsala för. Den regionala utvecklingsstrategin ska utarbetas i samverkan med berörda kommuner, landsting samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Strategin ska förankras såväl lokalt som regionalt. Även näringslivet och det civila samhällets organisationer i länet ska erbjudas möjligheter till samverkan. Region Uppsala ska stärka och förtydliga organisationens roll och ansvar i arbetet för en hållbar regional utveckling. Under 2018 har en process inletts för att implementera ett hållbart utvecklingsperspektiv i styrning och ledning, verksamhet samt analys och uppföljning. Processen ska fördjupas och breddas under planperioden. Agenda 2030 och de globala målen fungerar som definition och ram för arbetet. 13

26 Bilaga 125/18 a Med fördjupat hållbarhetsarbete förbättras verksamhet och planering genom en hög grad av tvärfunktionell samverkan och kommunikation. Den nationella Agenda 2030-delegationen har lämnat förslag till handlingsplan för agendans genomförande. Här lyfts regionerna som en viktig nivå och arena, för samordning av lokal, regional och statlig verksamhet, samt för att anpassa Agenda 2030 utifrån lokala och regionala behov och prioriteringar. Delegationen anser därför att den svenska regionala tillväxtpolitiken och EU:s strukturfonder behöver ligga i linje med Agenda 2030 och att Agenda 2030 ska utgöra målbild inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret. Processen för förstärkt hållbarhetsarbete inom organisationen ska synkroniseras med arbetet för framtagande av nästkommande regionala utvecklingsstrategi. Båda processerna ska ha Agenda 2030 som ram och utgångspunkt. Ekonomiska förutsättningar Konjunkturläget Under 2019 väntas den goda ekonomiska utvecklingen sakta in och istället ersättas med ett mer normalt konjunkturläge. Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras och att en högre andel pensionärer leder till lägre beskattningsbara inkomster. Detta innebär att skatteunderlagstillväxten för dämpas jämfört med tidigare år och framöver ser ökningstakten ut att vara svagare än tidigare. För regioner, landsting och kommuner innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än tidigare år samtidigt som befolkningen ökar och behoven av vård växer. Långsiktig ekonomi i balans Region Uppsala har vissa ekonomiska utmaningar kommande år. Lägre tillväxt av regionens skatteintäkter i kombination med stora kostnadsökningar för nya fastigheter och ökade pensionsåtaganden är huvudsakliga förklaringar. Därför behöver åtgärder vidtas och i Regionplan och budget får samtliga förvaltningar, i linje med tidigare regionplaner och budgetar, ett årligt krav på effektiviseringar av verksamheten på en procent. Men denna effektivisering är inte tillräcklig för att nå regionens resultatmål. Därutöver behöver ytterligare intäktsförstärkningar och kostnadsbesparingar realiseras på totalt cirka 600 miljoner kronor fram till Inför 2018 års budget påbörjades ett arbete med projektet Ekonomi 2020 vilket syftar till att minska kostnader och öka intäkter utifrån idéer till verksamhetsutveckling. Inom detta projekt har ett antal områden för effektivisering identifierats. Det handlar till exempel om att Region Uppsala bör göra sig oberoende av inhyrd personal, arbeta mer strategiskt med inköp och upphandling, digitalisering samt se över kostnadsutvecklingen när det gäller ledningsadministration. Åtgärderna för att minska kostnaderna behöver införlivas redan 2019 för att nå regionens resultatmål. Skatteintäkter För Region Uppsala beräknas den genomsnittliga skatteutvecklingen under planperioden bli 4,1 procent, vilket ligger under ökningstakten för de senaste planperioderna. Diagram 1: Skatteutveckling BNP förväntas växa något långsammare 2019 än tidigare år men den starka globala tillväxten väntas ge en fortsatt god exporttillväxt. Samtidigt bidrar en dämpad fastighetsmarknad till lägre investeringstillväxt och minskad ökningstakt i hushållens konsumtion. Det osäkra globala läget innebär att makroekonomiska störningar inte kan uteslutas under planperioden, vilket skulle påverka efterfrågan och därmed sysselsättning och skatteunderlag. Statsbidrag Statens bidrag till Region Uppsala består i huvudsak av generella statsbidrag (utjämning 14

27 Bilaga 125/18 a och läkemedelsförmån) och specialdestinerade statsbidrag. Utjämning Region Uppsala kommer att erhålla miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag och välfärdsmedel. Det ger en genomsnittlig intäkt om 960 miljoner kronor årligen. Läkemedelsförmånen Kostnaderna för läkemedel inom läkemedelsförmånen har ökat de senaste åren och regeringen har aviserat en höjning av läkemedelsbidraget. Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten och SKL. Parterna enades i en viljeinriktning under 2017 att utformningen och upplägget för 2018 och 2019 ska ske på samma sätt som för 2017 och att en årlig förhandling kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget sker. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för åren Budgeten för utgår från Socialstyrelsens prognos och indikationer från SKL. Under planperioden görs en årlig uppräkning på 3 procent. Total intäkt för planperioden uppskattas till miljoner kronor. Specialdestinerade statsbidrag Inför 2018 har nya specialdestinerade statsbidrag tillkommit vilka sträcker sig fram till Ett av dessa är patientmiljarden som ska nyttjas för införandet av förstärkt vårdgaranti samt för insatser avseende patientkontrakt vilket ska leda till en mer tillgänglig och samordnad vård. Ett annat är statsbidraget för kompetensstärkning den så kallade utökade professionsmiljarden, för insatser inom områdena arbetsmiljö och kompetensförsörjning. För den ursprungliga satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvård finns överenskommelse fram till Nya statsbidrag som innebär en fortsatt och utökad satsning inom förlossningsvården finns dock för planperioden. Ett nytt statsbidrag finns även inom psykiatriområdet för att stärka första linjens psykiatri för både barn och vuxna. Inför 2019 försvinner statsbidragen professionsmiljarden, jämlik cancervård och en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Statsbidragen följer statens budgetår varför Region Uppsala får kunskap om bidragens innehåll, krav och ekonomiska omfattning efter att Regionplan och budget är beslutad. Patientavgifter Region Uppsala tar varje år in 127 miljoner kronor i patientavgifter. En översyn av nivån på avgifterna görs vart fjärde år, och nästa översyn inleds efter valet För 2019 uppgår patientavgifterna till 150 kronor för fysiska och digitala besök i primärvården. Tandvårdstaxa Region Uppsala utgår från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets prislista när det gäller tandvård. I Regionplan och budget beslutades att införa så kallade latituder i prislistan för tandvård. Detta innebär att Folktandvården utifrån Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets prislista infört differentierade priser. För specialisttandvård tillkommer ett påslag på 15 procent. Riks- och regionvårdsintäkter Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder bedöms vara stabil under den kommande treårsperioden. Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull samverkan och ett utvecklat partnerskap inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och med andra avtalsparter. Akademiska sjukhuset är beroende av en viss långsiktighet och stabilitet i planeringsförutsättningar och patientunderlag för att kunna säkerställa den framtida högspecialiserade vården. Att vårda avtal och att samverka är centralt inom såväl sjukvårdsregionen som i relation till andra viktiga kunder som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och Åland. Totalt beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla vård till part utanför Region Uppsala till ett värde motsvarande drygt 2,4 miljarder kronor under Under budget- och planperioden kommer pågående arbete och aktiviteter med nationell och regional nivåstrukturering att påverka sjukhusets uppdrag och den vård som erbjuds våra kunder. Under planperioden kommer även avtalet i sjukvårdsregionen att omförhandlas, då det nuvarande avtalet löper ut den sista december Intäkter kollektivtrafik Under de senaste åren har resandet ökat i Region Uppsalas samtliga trafikslag. Det totala 15

28 Bilaga 125/18 a antalet påstigande under 2017 var 46,5 miljoner. Inom tågtrafiken ökar resandet mest och för att möta det högre antalet resenärer har Region Uppsala beställt nya tåg vilka beräknas tas i drift under Även stadsbusstrafiken i Uppsala har en fortsatt positiv resandeutveckling. Generell kompensation för kostnadsökningar Regionens kostnader ökar varje år när löner och andra kostnadsslag räknas upp. Landstingsprisindex exklusive läkemedelersättning (LPIK) är utgångspunkten för uppräkningen. LPIK (exklusive läkemedelsersättning) är 2,8 procent för Verksamheterna räknas upp med 2,5 procent och de resterande 0,3 procenten fördelas till verksamheter inom hälso- och sjukvård för lönestrukturjusteringar. Övriga resursförändringar som görs sker utifrån särskilda krav eller behov som finns i verksamheten och utifrån politiska satsningar. Demografi För hälso- och sjukvårdsverksamheternas rörliga kostnader sker en uppräkning i budget 2019 för ökade kostnader avseende demografiutvecklingen i länet. Reformer och satsningar I budgeten för 2019 finns reformer och satsningar på totalt motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Utvecklingen av primärvården som ett led i omställningen till nära vård är högst prioriterat och för 2019 uppgår satsningarna på primärvård till 55 miljoner kronor. Satsningarna beskrivs närmare under kapitlet hälsooch sjukvård. För att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården som helhet prioriteras fortsatt utveckling av standardiserade vårdprocesser, kompetensförsörjning till hälso- och sjukvården och fortsatt digitalisering, inklusive utveckling av vissa IT-system, till exempel Cosmic. Utvecklingen av trafikkostnader inom kollektivtrafiken bedöms vara fortsatt hög under planperioden och trafik- och samhällsutvecklingsnämnden kompenseras för ökade kostnader för trafikavtal med 22 miljoner kronor. Medlen ovan har fördelats till styrelser och nämnder i enlighet med följande: sjukhusstyrelsen erhåller 35 miljoner kronor, vårdstyrelsen 55 miljoner kronor, trafik- och samhällsutvecklingsnämnden 25 miljoner kronor, fastighet- och servicenämnden 19 miljoner kronor och kulturnämnden erhåller 1,5 miljoner kronor. Regionstyrelsen erhåller satsningar på 7 miljoner kronor men har även minskade kostnader på motsvarande 58 miljoner kronor för insatser som har finansierats med statsbidrag. Dessa statsbidrag upphörde vid årsskiftet Med start 2019 kommer nya tågset att införskaffas, vilket innebär en ökad kostnad på nio miljoner kronor och i slutet av 2019 flyttar Gamla Uppsala Buss in i en ny bussdepå i Fyrislund, vilket ökar kostnaderna med åtta miljoner kronor. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden kompenseras för dessa ökade kostnader i ram. Byggnationer för framtidens Akademiska innebär större kostnadsökningar Sjukhusstyrelsen kompenseras för Akademiska sjukhusets ökade hyreskostnader och ökade kostnader för utrustning i nybyggnationer på totalt 213 miljoner kronor. I budgeten för regionstyrelsens finansiella verksamhet finns en post på 14 miljoner kronor som är avsedd för oförutsedda händelser. Effektiviseringskrav Region Uppsala har en tradition av att lägga ut årliga effektiviseringskrav om en procent till samtliga verksamheter. För att regionen ska nå det finansiella resultatmålet är det en grundläggande förutsättning. Då det ekonomiska läget är betydligt mer bekymmersamt under perioden än tidigare, så räcker inte det generella effektiviseringskravet. Därför har ytterligare åtgärder för att minska kostnader och förstärka intäkter vilka identifierats inom ramen för projektet Ekonomi 2020 arbetats fram. För 2019 finns ett antal områden som är aktuella för besparingsåtgärder och effektivisering. Fokus är inköp och upphandling, att succesivt nå ett oberoende av inhyrd personal, effektivisering inom ledningsadministration samt justerat trafikutbud. 16

29 Bilaga 125/18 a Totalt sett uppgår besparingsåtgärderna till 127 miljoner kronor under I budget har besparingsåtgärderna inom de aktuella områdena fördelats mellan styrelser och nämnder. Sjukhusstyrelsen har besparingsåtgärder på 50 miljoner kronor, vårdstyrelsen på 10 miljoner kronor, trafik- och samhällsutvecklingsnämnden på 14 miljoner kronor, fastighet- och servicenämnden på 29 miljoner kronor och regionstyrelsen på 24 miljoner kronor. För åren 2020 respektive 2021 finns behov av ytterligare kostnadsminskningar respektive intäktsförstärkningar. Därför har varje förvaltning fått i uppdrag att ta ansvar för att bedriva Ekonomi 2020-projekt inom sin verksamhet. Dessa projekt tar sikte på att frigöra resurser genom ökad digitalisering, samordnad och strategisk upphandling, utfasning av hyrpersonal, hållbara investeringar, minskade administrativa kostnader och intäktsförstärkningar. Men för att nå tillräckliga effektiviseringar kan det komma att krävas omprioriteringar och sänkningar av ambitionsnivåer i vissa verksamheter framöver. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgick till 7,5 miljarder kronor 2017 och storleksmässigt motsvarar det 50 procent av Region Uppsalas kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter drygt 6,4 miljarder kronor. Ökningstakten av antalet årsarbetare har under de senaste åren varit hög. Inom lednings-, handläggar- och administratörsarbete är denna utveckling tydlig. Den kärva ekonomiska situationen tillåter inte en fortsatt ökning för dessa yrkesgrupper, utan snarare att antalet årsarbetare inom dessa kategorier måste minska till en nivå motsvarande år Minskningen sker successivt med start 2019 för att vara tillbaka på den lägre nivån vid slutet av planperioden. Behovet av inhyrd personal har ökat de senaste åren. När det gäller inhyrda läkare har det varit relativt stabilt de senaste åren, medan inhyrda sjuksköterskor har blivit fler. I förhållande till Region Uppsalas personalkostnader inklusive sociala avgifter inom hälso- och sjukvård utgör kostnaderna för inhyrd personal knappt 2,7 procent, vilket är en ökning med 0,9 procent eller 58 miljoner kronor sedan Region Uppsala står för den största procentuella ökningen av inhyrd personal mellan 2016 och 2017 jämfört med övriga landsting och regioner. Diagram 2: procentuell förändring av inhyrd personal 2017 jämfört med 2016 Ökningen av hyrpersonal är bekymmersam. En större andel inhyrd personal försämrar möjligheterna till kontinuitet och därmed kvaliteten i vården. Dessutom påverkar den arbetsmiljön negativt, och ökar Region Uppsalas kostnader. Det är därför av stor vikt att vända utvecklingen och successivt fasa ut användningen av hyrpersonal. Pensionskostnader Under planperioden kommer pensionskostnaderna att öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är miljoner kronor. Ökningen av kostnaden för den förmånsbestämda pensionen beror på ett lågt inkomstbasbelopp vilket innebär att fler anställda inom Region Uppsala tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och är berättigad till förmånsbestämd pension. Det lägre inkomstbasbeloppet tillsammans med ökade inflationsförväntningar medför att den finansiella delen i pensionskostnaden ökar. Diagram 3: Pensionskostnader och utveckling i % 17

30 Bilaga 125/18 a Läkemedelskostnader Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel kommer att vara fortsatt hög under planperioden. Det enskilt största terapiområdet vad gäller dessa ökningar kommer att vara onkologi och hematologi. Även en ökad användning av TNF-hämmare och nyare alternativ, samt behandling vid ADHD föreligger. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka då Region Uppsala i möjligaste mån bör erbjuda sina patienter en god och evidensbaserad behandling. Kostnadsökningen för Akademiska sjukhuset uppskattas till fem procent för Inom primärvården förväntas kostnaderna att öka med cirka sju procent under 2019 och med sex procent i snitt per år 2020 och Ökningen är kopplad till nya diabetesläkemedel och nya blodförtunnande läkemedel. Ökade fastighetskostnader Från 2019 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna beror främst på byggnationer på Akademiska sjukhuset där en ny behandlingsbyggnad tas i bruk samt att en ny stadsbussdepå står klar under perioden. Diagram 4: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr Ack ökning av hyreskostnad Ack öknng av avkastningskrav FoS Ack total ökning Nettokostnad och finansieringen För 2019 förväntas skatter och statsbidrag öka med 5,3 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på 5,2 procent jämfört med budgeterad nettokostnad Denna nettokostnadsutveckling förutsätter dock att samtliga effektiviseringskrav, både generella och riktade, genomförs under planperioden. Diagram 5: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling Investeringar Fastighetsinvesteringar Lokalförsörjning är ett strategiskt viktigt område och utgör en betydande del av Region Uppsalas totalkostnader. För att få en effektiv användning av lokaler ska alla berörda förvaltningar ta fram lokalförsörjningsplaner. Syftet är att kunna hantera sina lokalbehov på lång sikt och ta ansvar för den egna verksamhetens lokalkostnadsutveckling. Planerna ska också utgöra ett underlag för Region Uppsalas fastighetsutvecklingsplan, där den långsiktiga utvecklingen av fastigheter redovisas. Under 2018 har regionstyrelsen fastlagt strategisk inriktning och principer för lokalförsörjningen vid Akademiska sjukhuset. Övriga vårdförvaltningar tar under 2019 fram egna strategiska lokalförsörjningsplaner, vilka ska samordnas med inriktningen i Akademiska sjukhusets lokalförsörjningsplan. Planerna ska även beakta den vårdstruktur som föreslås i den av fullmäktige beslutade rapporten Effektiv och nära vård 2030 vilken kommer att påverka det framtida lokalbehovet Region Uppsalas behov av fastighetsinvesteringar är stort under planperioden. Region Uppsala har inte råd att genomföra alla investeringar varken likviditetsmässigt eller driftkostnadsmässigt. Beslutad fastighetsinvesteringsplan för bygger på att färdigställa investeringar som är i genomförandeskede, färdigställa planerade investeringar inom Framtidens Akademiska (FAS) och anslutande projekt till följd av FAS. Fastighetsinvesteringsplanen för har 18

31 Bilaga 125/18 a fångat upp de fastighetsinvesteringsbehov, inom ramen för tillgängliga investeringsmedel, som Region Uppsala har för fastighetsinvesteringar för perioden Föreslagen investeringsram under planperioden uppgår till miljoner kronor. Likviditet De stora investeringar som Region Uppsala planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. Region Uppsala kommer vid tillfällen att behöva ta upp kortfristiga lån. Det kan även bli aktuellt med låneupptagning under planperioden för att finansiera fastighetsinvesteringar. Utrustnings- och immateriella investeringar Önskemålen kring utrustnings- och immateriella investeringar uppgår för planperioden till 1407 miljoner kronor. De stora volymerna beror främst på att Akademiska sjukhuset planerar för både ny- och ersättningsinvesteringar som en följd av fastighetsinvesteringarna. Demografiska förutsättningar Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med knappt 1,5 procent per år. Vid slutet av planperioden bedöms antalet länsinvånare uppgå till drygt Tabell 1: Befolkningsprognos Ålder Förändring 0 34 år ,1 % år ,0 % år ,5 % 81 år ,1 % Totalt ,8 % Befolkningsökningen ställer ökade krav på flera av de verksamheter som Region Uppsala bedriver. Exempelvis visar prognosen på att den stora gruppen år ökar med 3,5 procent under perioden Stora skillnader förekommer mellan länets olika delar. Ett flertal sjukdomar är starkt åldersrelaterade och drygt 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år. Detta ger att behovet av, och kostnaderna för, hälsooch sjukvård och tandvård kommer att öka. Vad gäller kollektivtrafiken är den stora resandegruppen åldersgruppen år. Ungdomar har inte lika bra tillgång till bil som äldre personer och åker oftare kollektivt till bland annat studier. Antalet individer i denna grupp kommer öka något under perioden. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara god. Liv & hälsa 2017 visar att tre av fyra länsinvånare upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Det finns emellertid skillnader mellan länets kommuner och generellt varierar även hälsan utifrån exempelvis utbildningsnivå, kön och ålder. Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all sjukfrånvaro och den fortsätter att öka i hela landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får en psykisk diagnos. Den vanligaste diagnosen för kvinnor inom psykiska besvär är reaktion på svår stress. För män är den vanligaste diagnosen depressiv episod. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länets invånare läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Andelen med fetma har ökat stadigt sedan år 2000 och drabbar numera cirka 16 procent av den vuxna befolkningen. Fetma är lika vanligt bland både kvinnor och män. Stora skillnader förekommer mellan kommunerna. Andelen dagligrökare har minskat från elva procent till sex procent för vuxna över 18 år. Vad gäller yngre är det, enligt ungdomsenkäten Liv och hälsa ung, cirka sju procent av länets gymnasieelever i årkurs 2, som aldrig har rökt. Resultaten från enkäten visar också att en av tio har provat narkotika samt att flickor röker mer än pojkar. Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen i länet som i Liv & hälsa 2017 uppgav att de druckit så mycket alkohol att de räknas som riskkonsumenter, uppgick 2017 till 13 procent, 16 procent bland männen och 12 procent bland kvinnorna i länet. Andra exempel på riskfaktorer är låg fysisk aktivitet och osunda kostvanor. 19

32 Bilaga 125/18 a Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar kontinuerligt den hälso- och sjukvård som bedrivs. I begreppet utveckling innefattas och samspelar många områden såsom förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder och organisatoriska förändringar. Den medicinska utvecklingen ger grund till förändrade behandlingsformer. Utredningar och behandlingar kan överföras från sluten till öppen vård. Hälso- och sjukvård kommer i allt högre utsträckning kunna utföras i patientens egna hem. Utvecklingen ger också ökade möjligheter att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd. Läkemedel för avancerad terapi som framställs ur celler och vävnader kommer sannolikt att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. Health Technology Assessment (HTA) innebär systematisk granskning av det vetenskapliga underlaget för en viss teknik eller metod i hälso- och sjukvården, för att bedöma om den kan införas i vården. Granskningen sker med avseende på effektivitet och risker, etiska och organisatoriska aspekter samt kostnader. Cancervården är ett exempel på ett av flera områden som är i ständig utveckling och där systematik och kunskap behövs vid prioriteringar. En ökad grad av regional och nationell samverkan krävs. Här kommer Region Uppsala spela en betydande roll, både som utvecklare och utförare. Med ökade möjligheter till behandling kommer ökade kostnader. Stora kostnadsökningar genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny medicin och teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som kan motivera de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår med god hälsa. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. Region Uppsalas arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Det är svårt att förutsäga vilka framsteg den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården behöver vara beredd på att arbeta med införande av nya metoder parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Även lagstiftning behöver anpassas till forskning och utveckling av nya metoder och läkemedel med koppling till vävnad, exempelvis användning av nya typer av stamceller. Säkerhet och beredskap Planering av civilt försvar I och med det försvarspolitiska inriktningsbeslutet som regeringen fattade 2015 har planeringen för civil- och totalförsvaret återupptagits. Region Uppsala ska därför ha en väl förberedd och övad organisation för att säkerställa förmågan att bedriva hälso- och sjukvård och kollektivtrafikverksamhet under höjd beredskap och krig. Region Uppsala ska under 2019 fortsätta att ta fram en behovsanalys med tillhörande handlingsplan för Region Uppsalas samlade arbete gällande civilt försvar. Efter genomförd analys ska verksamheten ha insikt om vilka åtgärder och insatser som behöver genomföras. Denna planering kommer även att stärka den vardagliga krisberedskapen och inbegriper samtliga verksamheter inom Region Uppsala. Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) åläggs det Region Uppsala att vidta åtgärder för att skydda rikets säkerhet och förebygga terroristbrott. Detta ska regleras i en Säkerhetsskyddsplan för Region Uppsala. Region Uppsalas ansvar för vård och hälsa, kollektivtrafiken, regional utveckling och kulturell verksamhet påverkar ett stort geografiskt område och ett stort antal människors liv och hälsa. Syftet med säkerhetsskydd är att skydda mot brott som kan hota rikets säkerhet och skydda hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet samt skydda mot terrorism. 20

33 Bilaga 125/18 a Risk- och sårbarhetsanalys Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, ska Region Uppsala minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Med andra ord ska Region Uppsala uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Region Uppsala ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i regionen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Analysen ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är bland annat att få beslutsunderlag gällande kontinuitetsplanering, ge ett underlag för information om samhällets risker till allmänheten, ge ett centralt verktyg för att hantera hot mot Region Uppsalas verksamheter och ge förutsättning för att bygga en förmåga att motstå störningar. Utifrån risk- och sårbarhetsanalysen ska det, för varje ny mandatperiod, fastställas en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Samverkan Region Uppsala och länets kommuner I uppdraget som regionalt utvecklingsansvarig aktör ska Region Uppsala dels axla det regionala tillväxtuppdrag som utgår från prioriteringarna i den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Dels ansvara för ett breddat utvecklingsuppdrag som involverar hela Region Uppsala. En väl fungerande hälsooch sjukvård, ett rikt kulturutbud och god tillgänglighet med kollektivtrafik stärker länets attraktivitet och gör att invånarna kan leva ett gott liv. Genom Upplandsstiftelsen, som ägs av länets kommuner och Region Uppsala, främjar Region Uppsala även tillgång- till rekreationsoch naturområden för länets invånare. Under planperioden ska arbetet med att gå från förhandlingsstruktur till samverkansstruktur fortsätta. I samverkansstrukturen återfinns Regionalt forum som högsta organ, med ledande politiska företrädare för Region Uppsala och länets kommuner. Regionalt forum prioriterar strategiska frågor som har bäring på den regionala utvecklingen och där effekten blir större om parterna samverkar. Regionalt forum har en rådgivande roll mot Region Uppsala och länets kommuner och har inledningsvis prioriterat samverkan inom tre områden. Det gäller satsningar på infrastruktur, kollektivtrafik samt närvård. Regionalt forum fungerar även som politiskt samråd för kollektivtrafik och regional utveckling. Särskilda samråd finns för kulturområdet samt för området hälsa, stöd, vård och omsorg. Möten med Regionalt forum bereds av regiondirektören och länets kommundirektörer i den regionala ledningsgruppen (RLG). I ledningsgruppen ingår även länsrådet från länsstyrelsen. RLG har utformat särskilda samverkansuppdrag till ett tiotal grupperingar med förvaltningschefer från Region Uppsala och länets kommuner. Numera finns en samverkan byggd på tydliga uppdrag, syften, mål och förväntningar, för till exempel näringslivschefer, digitaliseringsansvariga, skolchefer, HR-chefer och ekonomichefer. Varje grupp ansvarar för utpekade delar av den regionala utvecklingsstrategin och återrapporterar regelbundet resultatet av sin samverkan till den regionala ledningsgruppen. Att utveckla samverkan är ett långsiktigt arbete som behöver organiseras, struktureras och formaliseras för att bli robust och hållbart över tid. Region Uppsala och länets kommuner driver arbetet gemensamt inom ramen för regionalt forum, nämnden för kunskapsstyrning och det politiska samrådet för hälsa, stöd, vård och omsorg (HSVO). Till stöd för den regionala samverkan finns på tjänstemannanivå bland annat regional ledningsgrupp samt tjänstemannaledning för hälso-, stöd-, vård och omsorgsfrågor. För att stärka den regionala samverkan avseende hälsa, stöd, vård och omsorg finns ett gemensamt styrdokument. Styrdokumentet, Regional strategi för närvårdssamverkan , klargör utgångspunkterna för samverkan i Uppsala län. I strategin har gemensamma avsiktsförklaringar, mål och fokusområden fastställts och den utgör ett gemensamt underlag till Region Uppsalas och kommunernas arbetsprocesser med årliga verksamhetsplaner och budgetar. Strategin bidrar till ett förtroendefullt samarbete kring gemensamma målgrupper och säkrar ett gott omhändertagande för de 21

34 Bilaga 125/18 a personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och omsorg från både Region Uppsala och kommunerna. Ett resultat av en utvecklad samverkan är en överenskommelse mellan Region Uppsala och länets kommuner om assistans och egenvård. Ett antal domar har resulterat i ändrad praxis, vilket inneburit att barn med behov av egenvård till exempel sondmatning eller andningshjälp inte beviljas assistans av Försäkringskassan. Denna praxis har inneburit en övervältring av kostnader på kommunerna och att barn blir kvar på sjukhus i onödan. I avvaktan på förändrad lagstiftning och statlig finansiering Region Uppsala och länets kommuner tecknat en överenskommelse som syftar till att säkerställa behovet av hälso- och sjukvård som kan utföras som egenvård. Parterna delar på kostnaden för egenvård. Inom svensk kulturpolitik har den så kallade kultursamverkansmodellen vunnit genomslag och Region Uppsala ingår i modellen. Modellen innebär att samverkan med länets kommuner är en viktig del i kulturnämndens arbete med att sätta upp mål och komma till beslut om kommande och valda insatser på kulturområdet. Samverkan med kommunerna handlar om gemensamma kulturpolitiska målsättningar. Region Uppsala har en mångårig erfarenhet av att samverka med länets kommuner och andra kulturaktörer. Syftet med samverkan är att stärka dialogen och samla resurser på sätt som förbättrar möjligheterna för länets invånare att kunna ta del av professionell kultur. Viktiga forum är Politisk Kil och Tjänstemanna-Kilen. Politisk Kil samlar chefstjänstemän och förtroendevalda från kommuner och de regionala kulturaktörerna. För att ytterligare stärka dialogen med kommunerna har ett Samråd kultur inrättats, som är ett rådgivande organ under Regionalt forum. Samrådet är politiskt och sammankallas av kulturnämndens ordförande. Tjänstemanna-Kilen är främst ett chefsnätverk som samlar såväl kommunerna som institutionsföreträdare samt det civila samhället. En stor del av arbetet inom ramen för nätverket består i att bidra till processen kring de regionala kulturplanerna. Region Uppsala och länsstyrelsen i Uppsala län Ett samverkansorgan har skapats mellan Region Uppsala och länsstyrelsen, Länsoch regionrådet. Där hanteras frågor som rör regionens utveckling utifrån Region Uppsalas regionala utvecklingsansvar och länsstyrelsen uppdrag att främja utvecklingen i länet. I rådet ingår landshövdingen, regionstyrelsens ordförande och oppositionsråd, länsråd och regiondirektör. Övriga samverkansråd är Miljöoch klimatrådet, Rådet för social hållbarhet och Krissamverkansrådet. Region Uppsala och Uppsala universitet Det finns två forum för samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala universitet. För att hantera frågor rörande universitetsutbildningar förlagda inom Akademiska sjukhuset finns Universitetsjukvårdsnämnden. Övriga samverkansfrågor hanterar samrådsnämnden. Övrig samverkan Region Uppsala ingår i andra samverkansorgan som Mälardalsrådet, Stockholmsregionens Europaförening, Mälarens Vattenvårdsförbund och Östra Sveriges luftvårdsförbund samt äger Almi Företagspartner Uppsala AB till 49 procent. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Det övergripande målet med samverkan är att erbjuda invånarna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor och bidra till en god hälsa, samt till ett effektivt resursutnyttjande av sjukvårdsregionens hälso- och sjukvård. Inom ramen för samverkansnämnden finns flera gemensamma verksamheter, exempelvis nationella registercentrum och Regionala cancercentrum (RCC). Under 2018 har ett stort arbete genomförts för att anpassa den sjukvårdsregionala strukturen till den nationella samverkansstrukturen för kunskapsstyrning. Andra samverkansstrukturer är exempelvis varuförsörjningsnämnden, Skandionkliniken och Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg. 22

35 Bilaga 125/18 a Region Uppsala har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till en god arbets- och miljörelaterad hälsa. Samverkan med Arbetsoch miljömedicin inom Region Örebro län ska förstärkas under planperioden. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Det Regionala forskningsrådet i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion delar varje år ut anslag på cirka 15 miljoner kronor till forskningsprojekt för att stärka den kliniska forskningen i sjukvårdsregionen och bidra till ökad forskningssamverkan inom kliniskt angelägna områden. För att ytterligare stödja den kliniska forskningen har Forum Uppsala-Örebro, Regionala Noden för Samordning av Kliniska Studier, inrättats inom forskningsrådet. Under 2018 påbörjade Socialstyrelsen uppdraget med den nationella nivåstruktureringen. Den samverkansstruktur som landsting och regioner utvecklat gemensamt låg till grund för arbetet. Systemet med rikssjukvård fasades därmed ut och nivåstruktureringen inom cancerområdet integrerades i den nya arbetsprocessen för nationell nivåstrukturering. Sjukvårdsregionerna har under 2018 förberett såväl uppbyggnaden av den gemensamma kunskapsstyrningsstrukturen samt den nationella och sjukvårdsregionala nivåstruktureringen. Det finns behov av att säkra och utveckla vård, utbildning och forskning långsiktigt. Under 2018 har därför ett utvecklingsarbete genomförts i förtroendefull samverkan med ingående landsting och regioner. Såväl koncentration av vård som utveckling av mer nära vård kommer att påverka strategierna framåt. Det kan exempelvis innebära att den tid patienterna vårdas på ett universitetssjukhus kortas. Vissa behandlingar kan koncentreras till sjukhus som inte är universitetssjukhus men där förutsättningarna för att få upp volymerna, och därmed kvaliteten, för vissa behandlingar är gynnsamma. Universitetssjukhusen kommer sannolikt att i allt högre utsträckning utföra nationellt nivåstrukturerad vård. En framgångsfaktor för ett fördjupat och utvecklat samarbete kan vara att gå från en köp-och säljlogik till att utveckla partnerskap med gemensamt ansvar för sjukvårdsregionens invånare. Under 2019 löper nuvarande samverkansavtal ut. Inför 2020 kommer ett nytt samverkansavtal finnas på plats. Övrig samverkan inom hälso- och sjukvården I det så kallade mellanlänsavtalet mellan Region Uppsala och Stockholms läns landsting regleras hur boende och pendlare i respektive län kan söka vård i grannlandstinget. Avtalet medför ökade möjligheter till vård i grannlandstinget utöver vad som anges i riksavtalet och i patientlagen. Ett samarbete pågår mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten utgår från universiteten och är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Akademiska sjukhuset är det största universitetssjukhuset i sjukvårdsregionen, vilket innebär att en stor del av den högspecialiserade sjukvården utförs här. Högspecialiserad hälsooch sjukvård levereras även till andra landsting och regioner i Sverige. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds dessutom patienter från hela världen specialistsjukvård. 23

36 Bilaga 125/18 a Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Indikatorer: Andelen kostnad för inhyrd personal i förhållande till personalkostnader i egen regi. Hållbart medarbetarengagemang. Arbetsgivarpolitiska förutsättningar Kompetensförsörjning Region Uppsala arbetar aktivt för att vara och uppfattas som en god och attraktiv arbetsgivare. Arbetet med att öka kännedomen om Region Uppsala som arbetsgivare samt att höja intresset för samtliga yrken i verksamheterna fortsätter under planperioden. Region Uppsala har en etablerad kompetensförsörjningsprocess. Den säkerställer att vi på ett strukturerat sätt bedriver ett effektivt kompetensförsörjningsarbete på kort och lång sikt, vilket är en förutsättning för att upprätthålla verksamheter av god kvalitet. För att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens är möjligheter till intern rörlighet och utveckling viktigt. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens behov. Kompetensbaserad rekrytering skapar förutsättningar för att anställa medarbetare med rätt kompetens och bidrar till att minska risken för diskriminering. Region Uppsalas systematiserade kompetensutveckling i likabehandling bidrar också till att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkningar. Region Uppsala ska skapa förutsättningar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom organisationen och vara en inkluderande arbetsgivare. Region Uppsala ska ta god hand om studenter och nyanställda medarbetare, genom en högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning och en strukturerad introduktion. Kliniska utbildningsavdelningar är viktiga komplement när studenter praktiskt övar teamarbete med olika yrkesgrupper. Verksamheternas ordinarie introduktion av medarbetare kompletteras av en strukturerad introduktion för specifika yrkesgrupper, så som kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor, en särskild introduktion för undersköterskor och en klinisk introduktion för utlandsutbildade. För att bidra till den framtida kompetensförsörjningen är det av betydelse att Region Uppsala skapar praktikplatser i verksamheterna för att stödja utlandsutbildade i legitimationsprocessen. En utbildningsstrategi ska utvecklas under Strategin ger grunden för ett strukturerat arbetssätt med intern kompetensutveckling av medarbetare samt omhändertagandet av studenter och utlandsutbildade. Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma utbildningssatsningar ska en mer flexibel lärandemiljö skapas, med en kombination av fysiska och digitala lösningar i undervisningen. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas. Region Uppsala ska vara representerade och medverka i planering av utbildning som är relevant för kompetensförsörjningen. Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR) och det regionala samarbetet med länets kommuner ska utvecklas inom kompetensförsörjningsområdet. Kompetensförsörjningsfrågorna är allt viktigare att hantera i samverkan med andra aktörer. Region Uppsala har därför fördjupat samverkan med HR-chefer i länets åtta kommuner. Arbetet kommer att fokusera på frågor av strategisk betydelse för Region Uppsala och länets kommuner som stora arbetsgivare. Oberoende av inhyrd personal Under planperioden kommer Region Uppsala att arbeta målmedvetet för att fasa ut beroendet av inhyrd personal. Arbetet sker med utgångspunkt i det projekt som initierats nationellt av 24

37 Bilaga 125/18 a samtliga regioner/landsting i Sveriges kommuner och landsting (SKL) och där lärdomar dras av dem som lyckats bryta utvecklingen. Syftet är ytterst att långsiktigt säkerställa en bra kvalitet i verksamheterna genom en ökad kontinuitet och en bättre arbetsmiljö i hälso- och sjukvården. Därutöver bidrar ett oberoende av hyrpersonal också till att frigöra ekonomiska resurser. Utfasningen av hyrpersonal ska ske successivt, i enlighet med en handlingsplan som upprättas av regiondirektören. Under 2019 är målet att minska andelen kostnad för inhyrd personal till 2 procent av Region Uppsalas personalkostnader i egen regi, för att sedan minska ytterligare till 1,5 procent 2020 respektive 1 procent För att lyckas behöver en lång rad åtgärder vidtas. Det handlar exempelvis om hälsofrämjande arbetsplatser, kompetensutveckling, lönebildning, introduktion av nyanställda, anställdas inflytande över sin arbetssituation, tydliggörande av de förmåner man har som anställd, chefsutveckling, utvecklad arbetsorganisation, utveckling av vårdnära service, heltid som norm och trygga anställningar. På lång sikt kommer ett oberoende av hyrpersonal att öka kvaliteten i hälso- och sjukvården exempelvis innebär ökad bemanning av hyrpersonal att färre medarbetare tar ansvar för utveckling av verksamheten. På kort sikt kan utfasningen sannolikhet påverka viss produktion och tillgänglighet. Arbetsgivarfrågor och lönebildning Region Uppsala ska kännetecknas av trygga anställningsförhållanden och konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och heltid ska vara norm. För att säkerställa verksamhetens kvalitet och utveckling ska Region Uppsala stärka samverkanskulturen så att samverkan med de fackliga organisationerna blir en naturlig del i arbetsgivarens beslutsprocess. Medarbetarnas forum för delaktighet är arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal. Region Uppsala ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Arbetet sker på ett strukturerat sätt där lönebildningen är en del av budget- och kompetensförsörjningsprocessen. Region Uppsala tillämpar individuell och differentierad lönesättning. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet samt bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen analyserar arbetsgivaren behovet av justeringar av lönebilden. Löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens önskade lönebild minskar. När lönerna ses över ska alla eventuella behov av justeringar tas i beaktande i syfte att undvika löneglidning. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella mål och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta i syfte att skapa förståelse för lönesättningen. En hälsofrämjande arbetsplats För att Region Uppsalas verksamheter ska uppnå sina mål är det viktigt att medarbetarna trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Arbetet ska skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att sprida kunskap och medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa och trivsel på arbetsplatsen såväl som kvaliteten i utförda tjänster och patientsäkerheten. Förbättrings- och utvecklingsarbetet är en ständigt pågående process som ska utgå från arbetsplatsernas behov och bygga på nära samverkan mellan chefer, medarbetare och fackliga organisationer. Arbetsplatsträffar ska 25

38 Bilaga 125/18 a utgöra ett naturligt forum för diskussioner om arbetsmiljö och likabehandling. Ett kommunikativt och coachande ledarskap och ett aktivt medarbetarskap Region Uppsalas chefer ska utöva ett coachande ledarskap för att bidra till en positiv kultur för samarbete, utveckling och effektivitet. Det coachande ledarskapet är viktigt för arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser eftersom det utvecklar medarbetare, grupper och organisationen. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala ska rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i chefspolicyn. I den långsiktiga chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag och som har personliga egenskaper som främjar dialog, delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande. Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras av jämställdhet och mångfald och vid tillsättning av nya chefer och ledare ska det särskilt beaktas. Chefer ska ha uppdrag med tydliga ansvarsområden och mandat samt goda organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer ska kunna leda verksamheten mot uppställda mål och i en organisation i utveckling och förändring. I uppdraget ingår att verka för ett aktivt medarbetarskap, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet och god kvalitet samt främja ett gott bemötande. Medarbetare i Region Uppsala ska bidra till att utveckla verksamheten mot uppsatta mål genom att ha en helhetssyn, ha ett gott bemötande, vara delaktig och innovativ. Detta tydliggörs i medarbetarpolicyn. Uppdrag under 2019 till: Samtliga styrelser Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar åtgärder mot diskriminering och trakasserier samt fortsätta arbetet för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Chefer i Region Uppsala ska utbildas i förändringsledning. Region Uppsala ska bereda platser för praktik och anställningar med särskilt stöd. Regionstyrelsen Region Uppsala ska implementera det reviderade lokala samverkansavtalet. Region Uppsala ska implementera utbildningsstrategin. Region Uppsala ska öka samarbetet med berörda myndigheter i syfte att utveckla arbetet avseende praktik och anställningar med särskilt stöd. Regionstyrelsen ska bevaka att Region Uppsalas beroende av hyrpersonal minskar. Målet är att andelen kostnad för inhyrd personal i förhållande till personalkostnader i egen regi, i hälso- och sjukvården, uppgår till maximalt 2 procent under Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Region Uppsala ska bereda praktikplatser för utlandsutbildade i processen mot svensk legitimation och säkerställa en god introduktion för utlandsutbildad personal. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen ska bevaka att sjukhusens respektive förvaltningen för Nära vård och hälsas beroende av hyrpersonal minskar under året. 26

39 Bilaga 125/18 a Ledande inom digitalisering och e-hälsa Indikatorer: Antal enheter som är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Antal inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Antal inkomna ärenden via 1177 Vårdguiden. Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e-tjänster: o ärendehantering via 1177 o webbtidbokning o videomöte o stöd och behandling via nätet o ankomstregistrering Region Uppsalas strategiska mål är att vara ledande inom digitalisering och e-hälsa i Sverige. Detta skapar unika möjligheter men också utmaningar då behov och krav behöver omsättas till lättanvända och säkra lösningar. I februari 2017 antog Region Uppsala en strategi för digital utveckling och e-hälsa och ett arbete med att börja omsätta strategi till verklighet tog fart genom att bland annat övergripande uppdrag för digital utveckling och e- hälsa definierades och beslutades. Under ska utvecklingsarbetet intensifieras och strategin ska vara vägledande för det arbetet. Infrastrukturella förutsättningar för ett patientsäkert och effektiv kommunikationsoch informationsutbyte, före, under och efter vård och behandling, där patientens behov står i centrum, ska utvecklas och säkerställas. Digitala alternativ till fysiska vårdbesök ska vara en standard för vården, vilket innebär att där det är möjligt, så som ett komplement till den vård som sker i det fysiska mötet. Digitala alternativ ger en möjlighet för individen/patienten att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och att vara mer delaktig i sin egen vård. Vad gäller styrningen av digitalisering, IT och systemförvaltning ska Region Uppsala ha en tydlig och samordnad organisation som främjar utveckling och förändring. Den ska möjliggöra ett infriande av politiska mål och uppdrag, förenkla kommunikationen mellan Region Uppsala och exempelvis dess medborgare, patienter och resenärer samt förbättra medar betarnas vardag och arbetet med verksamhetsutveckling. Organisationen för digitalisering, IT och systemförvaltning ska vara organiserad och finansierad så att det främjar hållbarhet och långsiktighet inom ramen för uppdraget. Organisationen ska ses över utifrån ovanstående kriterier och förändringarna ska implementeras under Region Uppsala ska ta del av, utvärdera och bidra till innovation och nytänkande. Nya tekniker ska omsättas till nya, smarta lösningar och e-tjänster som skapar nytta för invånare, patienter, brukare, personal och beslutsfattare. Region Uppsala behöver ta en aktiv roll i regionala och nationella initiativ och samarbeten och verka för enhetliga standarder för informationen och teknik i våra IT-system. Olika driftlösningar för IT-system ska optimeras för ett effektivare resursutnyttjande. Nivå på driftlösning ska väljas utifrån informationsinnehåll och i enlighet med verksamhetens behov. Digitala arbetssätt ställer höga krav på säkerhet och säkra lösningar. Den ökade digitaliseringen medför en ökad sårbarhet från digitala attacker i olika former. Region Uppsala behöver ha ett fortsatt fokus på sin förmåga att hantera den hotbild som är en del av det digitala samhället. I maj 2018 ersattes EU:s dataskyddsförordning (GDPR) den tidigare personuppgiftslagen. Lagstiftningens ökade krav vid hantering av personuppgifter påverkar Region Uppsala. Arbetet med utbildnings- och informationsinsatser fortgår liksom arbetet med anpassningar av IT-systemen. 27

40 Bilaga 125/18 a Digitalisering och e-hälsa en del av hälso- och sjukvården Digitalisering är den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället och utvecklingen av e-hälsa är en självklar del av den. Att ta till vara på digitaliseringens möjligheter är en förutsättning för att klara de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Att arbeta mer förebyggande, där individen tar ett större ansvar för sin egen hälsa och där hen blir mer delaktig i sin egen vård är en möjlighet Region Uppsala ska främja. Genom att erbjuda säkra och lättanvända digitala lösningar och e-tjänster kan tillgänglighet förbättras, kontakten med vården underlättas, individens förmåga till egenvård ökas och inflytande och delaktighet förstärkas. E-besök ska vara en självklar möjlighet som alternativ till det fysiska vårdbesöket. För att öka den digitala mognaden inom verksamheterna och stödja förändringsarbete och införande av nya arbetssätt, ska fortsatt stort fokus läggas på kompetensutveckling och införande i syfte att öka användningen av befintliga och nya e-tjänster och digitala lösningar. Uppdrag under 2019 till: Regionstyrelsen En strategi för den framtida informationsmiljön ska utarbetas. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Utvecklingen ska av patientens möjlighet till egenvård i hemmet, med hjälp av digitala hjälpmedel, erbjudas till fler patienter med kronisk sjukdom. Vårdstyrelsen Ett digitalt system som understödjer och förenklar patientens kontakt och kommunikation med vården ska utvecklas och pilottestas för att därefter succesivt kunna breddinföras. Systemet inkluderar automatiserad informationsinhämtning och stöd för triagering, för hänvisning till rätt vårdnivå. Digitalisering och e-hälsa ska möjliggöra och stimulera nya arbetssätt. Med hjälp av smarta digitala lösningar och e-tjänster som underlättar informations- och kommunikationsutbyte i hälso- och sjukvården och omsorgen, kan verksamheter och arbetsprocesser effektiviseras och mervärde genereras för både professionen och individen men också för uppdragsgivare och beslutsfattare. Former för samverkan och samarbetet med länets kommuner behöver fortsätta att utvecklas. Informations- och kommunikationsutbytet ska underlättas där strävan är ett fullt utvecklat integrerat journalsystem som främjar patienten/ brukarens resa genom vården och omsorgen och som innefattar primärvården, specialistsjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården. 28

41 Bilaga 125/18 a Hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Det finns ett behov av att stärka och tydliggöra patientens ställning och att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Region Uppsala ska bidra till invånarnas hälsa och livskvalitet. Både den akuta som den planerade vården ska ges på lika villkor, med god tillgänglighet, korta väntetider och hög patientsäkerhet. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar ges för vården av patienter med kroniska sjukdomar och för äldre med komplexa behov. Vården behöver hänga samman och uppfattas som meningsfull ur ett befolknings- och patientperspektiv. Det förutsätter ett förtroendefullt samarbete mellan huvudmännen kring gemensamma målgrupper som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser både från Region Uppsala och länets kommuner. Har en hälso- och sjukvård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Indikatorer: Delaktighet och involvering. Respekt och bemötande. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård Region Uppsala erbjuder, och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande, är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort mått av delaktighet i den egna vårdens utformande. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast efter diagnos, få besked om fortsatt behandling och besök, tidplan för fortsatt vård samt råd kring vad hen själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få information om vart hen kan vända sig vid eventuella frågor. Att arbeta personcentrerat innebär att vårdteamet arbetar i partnerskap med patienterna och så långt det är möjligt, deras anhöriga. Anhöriga är patientens nätverk, eller de relationer patienten väljer och behöver inte innebära juridiskt släktskap. Personcentrerad vård hjälper människor att identifiera förmåga, utveckla kunskap, kompetens och det självförtroende som behövs för att kunna fatta välgrundade beslut om sin egen hälsa och vård. Den personcentrerade vården är sammanhållen och utgår ifrån varje persons förmåga, vilja och behov. Den personcentrerade vården tar också hänsyn till anhörigas resurser, förmågor, viljor och behov för att skapa bästa möjliga förutsättningar för patienten i samråd med anhöriga. Det ger bättre förutsättningar för att få behandlingsutfall och en livskvalitet som är bäst för patienten. Rehabilitering och sjukskrivning är en naturlig del av vård och behandling som inte alltid tillgodoses fullt ut. För att Region Uppsala ska ta tillvara patienternas arbetsförmåga och åstadkomma en kvalitetssäker, effektiv och jämställd rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess är det viktigt med tydlig ledning och styrning samt kontinuerligt stöd. Det förutsät- 29

42 Bilaga 125/18 a ter att det finns försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och rehabiliteringskoordinatorer där så behövs. Den nuvarande modellen med rehabiliteringskoordinatorer ska under 2019 fortsätta att utvecklas till en permanent funktion inom primärvården. Syftet är att ta tillvara patienternas arbetsförmåga och kvalitetssäkra rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Ett successivt införande av rehabiliteringskoordinatorer på sjukskrivningsintensiva verksamhetsområden vid länets sjukhus fortsätter under Multimodal rehabilitering hjälper patienter med komplex smärtproblematik till ökad livskvalitet och arbetsförmåga genom en kvalitetssäkrad modell, förkortad MMR1. Under 2019 ska modellen utvecklas inom primärvården i Region Uppsala. För att säkerställa att MMR1 erbjuds jämlikt och till rätt patienter ska rutinerna för screening av smärtpatienter på samtliga vårdcentraler förbättras. Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset ska få ett utökat uppdrag i att ta fram och samordna MMR1- programmen tillsammans med primärvårdens behandlare. Statsbidraget En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess upphörde under Region Uppsala avsätter medel inom ovanstående områden under 2019, även vid avsaknad av statsbidrag. Utveckling av en digital rehabiliteringsplan är viktigt för att patienter ska äga sin rehabiliteringsprocess och möjliggöra en obruten rehabiliteringskedja. Regionkontoret ska i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna säkerställa att patientens digitala rehabiliteringsplan är läsbar för patienten och för alla involverade. Speciellt angeläget är det att evidensbaserad rehabilitering ges till patienter som tillhör de stora sjukdomsgrupperna samt till patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa. Den senare gruppen är extra viktig då den utgör merparten av alla sjukskrivna. Hälso- och sjukvården ska ta sitt ansvar i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen genom ett aktivt samarbete med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets kommuner. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvaliteten på vården och bemötandet som patienterna får. Hälso- och sjukvården ska också präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av var i länet patienten bor. Hälsoläget i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Dock skiljer sig utvecklingen påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. Region Uppsala ska därför arbeta för att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas. För en jämlik hälsa är jämlik vård en grundsten. Region Uppsala ska arbeta systematiskt med jämställdhetsintegrering i samtliga verksamheter. Region Uppsala ska i och med detta arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Jämställdhetsintegreringen ska också, där så är möjligt, inbegripa andra faktorer, som etnisk tillhörighet, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, ålder, religion och funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård. Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att öka de närmaste åren och därmed också ojämlikheten 30

43 Bilaga 125/18 a i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som påverkar om patienterna söker och får bästa möjliga sjukvård är exempelvis det bemötande patienten får samt huruvida patienten är kvinna eller man. Region Uppsala ska systematiskt arbeta för att stärka barnets rätt enligt Barnkonventionen samt för att genomföra av Region Uppsala upprättad handlingsplan. Hälsoundersökning av asylsökande respektive nyanlända är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom dessa grupper. En hälsoundersökning ska göras så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige, dock senast två månader efter ankomst. Asyl- och integrationshälsan Cosmos ansvarar för hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända, och även för personer som vistas i landet utan tillstånd. Centrum för hälsa och integration ansvarar bland annat för utbildning och information samt stöd, i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och tandvården för asylsökande och nyanlända. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Socialstyrelsens riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor är en del i den hälsoinriktade hälso- och sjukvården. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Det innebär både ett hälsofrämjande bemötande och arbetssätt samt sjukdomsförebyggande metoder enligt de nationella riktlinjerna. Primärvårdens förutsättningar för att arbeta mer förbyggande och hälsofrämjande behöver stärkas. Därför räknas ersättningen till vårdcentraler, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar upp 2019 med en högre uppräkningsfaktor än övrig hälso- och sjukvårdsverksamhet. I satsningen ingår även att det i varje kommun utses en vårdcentral som får ett utökat områdesansvar vilket innebär ett planerings- och samordningsansvar för det lokala strategiska folkhälsoarbetet. Genom medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) vill Region Uppsala förstärka hälso- och sjukvårdens och tandvårdens roll i länets hälsoinriktade arbete. Hälso- och sjukvården och tandvården ska arbeta strukturerat ur både ett styrnings- och ledningsperspektiv, patient-, befolknings- och medarbetarperspektiv. Hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen och en av flera förklaringar är olika levnadsvanor. För att de hälsoinriktade insatserna ska nå grupper i behov krävs ett systematiskt jämlikhetsfokus. Vilka som nås av vårdens insatser och hur insatserna kan anpassas för att motsvara olika gruppers förutsättningar är ett stort utvecklingsområde inom hälso- och sjukvården och tandvården. Det är programrådet för levnadsvanor tillsammans med övriga programråd och förvaltningar som har uppdraget att integrera de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor i hälso- och sjukvårdens kliniska processer. I arbetet ingår att säkerställa en sammanhållen vårdkedja samt ta fram kvalitetsindikatorer för ett systematiskt utvecklingsarbete. Kunskapsunderlaget som beskriver hur levnadsarbetet ska utföras, strukturerat och enhetligt i vår hälso- och sjukvård integreras systematiskt i övriga kliniska processers vårdöversikter. Det är en beskrivning av helheten från screening till effekter av åtgärder och dokumentation av levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. 31

44 Bilaga 125/18 a Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samverkan med hälsooch sjukvårdsförvaltningarna utveckla arbetet med en sammanhållen plan över patientens samtliga vårdkontakter som en del av arbetet med patientkontrakt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska genomföra åtgärder i syfte att utveckla ett hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga vårdpersonalen stödjer patienten i hens egen kontroll över hälsa, sjukdom och liv. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska säkerställa fortsatt implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det innebär åtgärder av tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska fortsätta arbetet med att utveckla sitt personcentrerade arbetssätt i dialog med patient- och brukarorganisationer. Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av god tillgänglighet Indikatorer: Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag. Andelen patienter som inom primärvården får en medicinsk bedömning inom 3 dagar på vårdcentral. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hen har behov av. God tillgänglighet och kontinuitet är viktiga faktorer för förtroendet för vården. Region Uppsala ska utmärkas av hälso- och sjukvård med god tillgänglighet och korta väntetider både inom primärvård, specialistvård och tandvård. För att uppnå och bibehålla vårdgarantin krävs fortsatt systematiskt utvecklingsarbete med att korta väntetider genom samverkan såväl inom Region Uppsala samt mellan sjukvårdsregionerna. För att hantera den ökade polikliniseringen och patienternas rörlighet inom vården behöver också samverkan med Region Uppsalas privata vårdgivare stärkas. Primärvården, första linjens vård, är ofta patientens väg in i till vården. Samtidigt växer digitala kommunikationskanaler vilket innebär att vårdcentralerna måste vara flexibla i sin patientkommunikation med förändrade arbetssätt som följd. Under 2019 träder den förstärkta vårdgarantin inom primärvården i kraft. Det innebär att vårdgarantins mätpunkt kring läkarbesök inom sju dagar ersätts med medicinsk bedömning genomförd av legitimerad yrkesgrupp inom tre dagar. Den medicinska bedömningen behöver inte som tidigare vara ett fysiskt besök utan kan ske genom digitala hjälpmedel eller telefoni. Den förstärkta vårdgarantin medför därför förändrade arbetssätt som behöver utvärderas genom fortlöpande analysarbete. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför fortsätta att utvecklas, i syfte att nyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att tillgängligheten förbättras. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där Region Uppsala behöver säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. 32

45 Bilaga 125/18 a Återbesök följs upp och rapporteras dels genom att mäta antalet patienter som väntar på återbesök inom medicinskt måldatum dels genom att mäta hur många patienter som väntar där måldatumet överskridits. Det är även av vikt att utveckla indikatorer för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan. För denna grupp patienter är personcentrerad vård, patientutbildning och delaktighet särskilt viktigt. I samarbetet med Regionalt cancercentrum ska Region Uppsala fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Vårdförloppen beskriver patientens vårdprocess avseende utredningar och behandlingar som görs från primärvård, specialiserad vård och akutsjukvård. Det standardiserade vårdförloppet ska individuellt planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Insatserna ska minska regionala skillnader, skapa en mer jämlik cancervård och korta väntetiderna. Sammanfattningsvis krävs insatser inom en rad samverkande områden för att skapa en god tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Produktionsstyrningen är viktig i syfte att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid och för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. Nyttjandet av hyrpersonal tar stora resurser, ger sämre kontinuitet och kvalitet varför arbetet med kompetensförsörjningen kommer att vara en viktig fråga under planperioden. En god kompetensförsörjning frigör ekonomiska resurser som i sin tur kan skapa en snabbare tillgång till och en bättre kvalitet inom hälsooch sjukvården. Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska identifiera och genomföra riktade åtgärder inom de områden där respektive förvaltning har problem med att nå vårdgarantin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska nyttja vårdgarantienhetens tjänster i större utsträckning för att på så sätt korta väntetiden för patienterna. Vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samverkan med Nära vård och hälsa stödja omställningen för att uppfylla den förstärka vårdgarantin inom primärvården. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Indikatorer: Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen. Andelen vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till hygienrutiner och klädregler. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Andelen sjukhusförvärvade trycksår (kategori 2 4). Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Säker hälso- och sjukvård En hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet innebär att vårdskador förhindras genom ett systematiskt riskförebyggande arbete. Region Uppsala arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten och har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. En strategi med tillhörande handlingsplan har tagits fram och målet är att vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhetsarbetet. Ansvar och engagemang för utveckling av patientsäkerhetsarbetet ligger på alla nivåer; region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. En viktig väg framåt är förändrade arbetssätt som stödjer utvecklingen inom hälso- och sjukvården, bland annat genom ett personcentrerat arbetssätt och teamarbete runt patienter. 33

46 Bilaga 125/18 a Patientsäkerhet har en stark koppling till arbetsmiljön och den rådande kulturen, såsom värderingar, attityder och beteenden inom verksamheterna. Patientsäkerhetsarbetet bör därför integreras med arbetsmiljöarbetet. Genom ett målmedvetet arbete för att skapa en gynnsam patientsäkerhetskultur läggs grunden till en hög patientsäkerhet. I Region Uppsalas strategi och handlingsplan för patientsäkerhet framgår vårdgivarens ansvar för att bedriva ett systematiskt förebyggande arbete. Det innebär att vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador samt utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. För att minimera antalet vårdskador i samtliga vårdprocesser kommer genomförande av handlingsplan samt uppföljning och analys av uppnådda resultat vara i fokus under planperioden. Fortsatta åtgärder behövs för att minska antalet utlokaliserade patienter, eftersom risken för vårdskador ökar betydligt när en patient vårdas på annan enhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Andra styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner och Stramas 10-punktsprogram som syftar till att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Utöver följsamhet till ovanstående dokument krävs ett effektivt vårdhygienarbete samt ökad användning av Infektions verktyget (IV) inom slutenvården. Användning av IV innebär att berörda enheter tar ut egna rapporter, analyserar resultat, validerar egna data, sätter mål och vidtar åtgärder samt följer upp resultat. För att säkerställa en läkemedelsanvändning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel, exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning och vid läkarbesök i öppenvård. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär att patienterna har en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. Särskilt viktigt är att förebygga och rätta till läkemedelsfel framförallt vid vårdens övergångar, att optimera läkemedelsbehandlingen samt se till att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning. Uppdrag under 2019 för: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Alla berörda verksamheter ska vidta förebyggande åtgärder i enlighet med Region Uppsalas strategi för patientsäkerhet, med syfte att minska antalet undvikbara vårdskador. Uppdrag för sjukhusstyrelsen Alla berörda ska verksamheter vidta systematiska förebyggande åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner, med särskilt fokus på ökad användning av Infektionsverktyget. Ger effektiv och nära vård Indikatorer: Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Effektiv hälso- och sjukvård Uppsala är ett expansivt län med hög befolkningstillväxt. Antalet äldre kommer att öka dramatiskt samtidigt som kraven ökar. Den medicintekniska utvecklingen kräver finansiering. Den ojämlika hälsan är ytterligare en utmaning. Pressen på de offentligt finansierade välfärdssystemen kommer således öka, samtidigt som möjligheterna till resursförstärkning är begränsade. Som en följd kommer trycket på effektivisering att öka under de närmaste åren. Region Uppsala behöver därför få till stånd en långsiktig förändring så att bättre förutsättningar ges för att kunna ge en effektiv och sammanlänkande vård i framtiden. Mot denna bakgrund beslutade regionstyrelsen i april 2018 om en målbild och strategi för Effektiv och nära vård år

47 Bilaga 125/18 a Utredningen konstaterade att dagens vårdssystem är fragmentiserat och att vården i högre utsträckning behöver utgå från behovet i befolkningen och fokusera på att uppnå en bättre och mer jämlik hälsa hos invånarna i Region Uppsala. Den framtida hälso- och sjukvården i länet behöver utgå från en struktur där samtliga delar bidrar till helheten. För att kunna skapa ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem i framtiden som är nära invånarna krävs samordning och samarbete på alla nivåer i systemet. En omställning till en effektiv och nära vård 2030 handlar om att en del vård behöver koncentreras, medan andra vårdinsatser behöver förflyttas från byggnaden sjukhuset och ut i andra vårdformer. Närhet kan omfatta geografisk närhet, men kan också handla om relationell närhet och att vården är mer tillgänglig. I begreppet nära ingår även kontinuitet och att utforma vården tillsammans med patienten. Omställningen ska genomföras i nära samverkan med länets kommuner. Arbetet med att skapa hälsa innebär inte enbart att diagnostisera och behandla sjukdom, utan även om att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Den nära vården är den självklara arenan för merparten av det primärpreventiva arbetet. En konsekvens av detta är att det förebyggande hälsouppdraget i samverkan med lokalsamhällets aktörer markeras tydligare i primärvårdsuppdraget. För att kunna uppnå målbilden för framtidens hälso- och sjukvård behövs ett antal strategier som talar om hur vägen bör se ut för att kunna utveckla hälso- och sjukvårdssystemet i Region Uppsala mot den gemensamma målbilden. Strategierna handlar om att driva kvalitetsutveckling, påverka utbildning och utveckla kompetens, anpassa och stärka forskningen, utveckla ledning och styrning, stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur samt om att förnya vårdstrukturen. Vad som skapar värde i termer av effektivitet och närhet är därför viktigt att beakta ur både invånarens/patientens och verksamhetens perspektiv. Individen/patienten behöver information om vilka digitala möjligheter som erbjuds för att kunna vara delaktig och ta ett större ansvar för sin egen hälsa och vård. Inom ramen för en nära vård behöver primärvården stärkas som bas och öppenvården vara förstahandsvalet. Med en ökad resurstilldelning kan primärvården ta ett större ansvar för att åstadkomma en effektiv och nära vård. Uppdraget för primärvården som första linjens vård behöver utvecklas. I framtiden behöver primärvården även fortsättningsvis vara basen i den nära vården med ett brett och utvecklat hälsouppdrag där fokus ligger på ett helhetsansvar för individen och fokus på hälsa och inte enbart på att bota sjukdom. Uppdrag under 2019 för: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska tillsammans med vårdförvaltningarna utveckla och fördjupa samverkan utifrån mål och inriktning i länets strategi för närvårdssamverkan och utifrån En effektiv och nära vård Regionstyrelsen, fastighets- och servicenämnden, trafik- och samhällsutvecklingsnämnden, sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samarbete med berörda förvaltningar påbörja arbetet med att ställa om till en nära och effektiv vård som ett led i arbetet med att prioritera resurser till förmån för nära vård och primärvård. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa Indikatorer: Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård. Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral. Andelen barn och unga som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar. 35

48 Bilaga 125/18 a Idag är psykisk hälsa den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden. Ett av tio barn mellan 10 och 18 år har upplevt psykisk ohälsa och nästan dubbelt så många har upplevt psykosomatiska besvär. Det är också den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden inom OECD. I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året enligt OECD. Att synliggöra och stärka psykiatrin är av stor vikt. Antalet personer, i alla åldrar, som söker stöd från psykiatrin har ökat markant under senare år. Ökningen är märkbar inom alla Region Uppsalas verksamheter, på primärsåsom specialistnivå. Den 1 januari 2019 breddas vårdgarantin till att inkludera insatser av psykolog och kurator på primärvårdsnivå, till att patienten ska få en medicinsk bedömning inom tre dagar. För att barn- och ungdomspsykiatrin ska leva upp till den nationella målsättningen (30+30) dagar för barn och unga behövs ett fortsatt systematiskt och förstärkt utvecklingsarbetet såväl inom Region Uppsala som i samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Det ska vara lätt att hitta till vården och barn och unga ska erhålla vård på rätt nivå. En möjlighet kan vara En väg in, som kan ge information och råd för barn och unga med psykisk ohälsa, men även genomföra en kvalificerad bedömning. Många barn och unga upplever idag stress och nedstämdhet. Det är viktigt att de får ett tidigt stöd för att inte senare i livet utveckla en svårare psykisk ohälsa. Det finns behov av att utveckla verksamheter där barn och unga erbjuds ett samordnat stöd både för somatisk och psykiatrisk problematik och där det finns ett samarbete mellan primär- och specialistvården, när det finns behov av det. En sådan verksamhet bör även ha en väl fungerande samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Den 1 januari 2019 börjar den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård även att gälla för psykiatrin. Den nya lagen innebär omfattande förändringar för både Region Uppsala och länets kommuner. Inom Region Uppsala är det av stor vikt att det finns en sammanhållen kedja mellan psykiatrins öppenvård och slutenvård. Psykiatrin behöver också stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. När det gäller psykisk hälsa, missbruk och beroende, inklusive spelberoende, är det viktigt att arbeta både förebyggande och att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Samordning och utveckling av missbruks- och beroendevård sker i samverkan med länets kommuner, polisen och länsstyrelsen. Region Uppsala ska i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla insatser kring barn och unga med en psykisk ohälsa och missbruksproblem. För att möta den ökande sökandegraden till primär- och specialistvården och kraven på förnyelse behöver verksamheterna inkludera nya arbetssätt, inklusive användning av e-hälsa och digitala verktyg. Hälsa är en förutsättning för en framgångsrik etablerings- och integrationsprocess för asylsökande och nyanlända. Förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom är högre bland asylsökande jämfört med övriga befolkningen. Mottagningen Cosmos utvecklar sitt mottagande gällande psykisk ohälsa. Region Uppsala stödjer Röda korsets behandlingscenter för krigs- och tortyrskadade flyktingar. Uppdrag under 2019 för: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska säkerställa vårdkedjorna mellan Region Uppsalas verksamheter gällande patienter med psykisk sjukdom och psykisk ohälsa. Regionkontoret ska i samarbete med berörda förvaltningar, och i samverkan med länets kommuner, förstärka tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa. Regionkontoret ska i samarbete med berörda förvaltningar vidta åtgärder för att förbättra det suicidpreventiva arbetet. 36

49 Bilaga 125/18 a Är ledande inom kunskapsstyrd vård Indikatorer: Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre. Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre. God strokesjukvård tid från ankomst till sjukhus, till start av trombolysbehandling vid stroke. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Hälso- och sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö, vilken har stor betydelse inte minst för ledning och styrning. I en kunskapsstyrd vård är utgångspunkten att bästa möjliga kunskap finns tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det innebär också att resultatet för patienten följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå. På så sätt pågår ett ständigt förbättringsarbete och ny kunskap kan snabbt omsättas vilket skapar förutsättningar för ett kontinuerligt lärande. Sveriges landsting och regioner har antagit en gemensam vision för kunskapsstyrning som sätter resultaten för patienterna i fokus; Vår framgång räknas i liv och hälsa. Region Uppsala är en aktiv part i arbetet som görs nationellt och sjukvårdsregionalt inom kunskapsstyrningsområdet genom den nationella programområdesstrukturen. Samverkan sker i första hand kring kunskapsstöd och stöd till uppföljning, öppna jämförelser och analys. Stöd för utveckling och stöd för ledarskapet ges framförallt lokalt. Region Uppsala ska vara bland de ledande i utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård kräver att strategiska regionövergripande frågor hålls samman. Det är angeläget att förvaltningarna bidrar med kompetens inom den nationella och sjukvårdsregionala strukturen. Det är viktigt att i samverkan med övriga regioner och landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Det görs bland annat genom att sjukvårdsregionen tar ansvar för delar av det nationellt gemensamma arbetet. Samarbetet med nivåstrukturering inom sjukvårdsregionen ska fortsätta. Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Region Uppsala ska i nationell och sjukvårdsregional samverkan fortsätta att utveckla den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning och spegla den lokala strukturen i detta arbete. Förvaltningarna ska stärka kompetensen inom området palliativ vård för att säkra en god vård för patienter och närstående vid vård i livets slutskede. Vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samarbete med förvaltningen Nära vård och hälsa utveckla ett systematiskt förbättringsarbete med stöd av nationellt kliniskt kunskapsstöd och Primärvårdskvalitet. 37

50 Bilaga 125/18 a Forskning, utveckling, utbildning och innovation Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, länets kommuner, Uppsalas två universitet och näringslivet Indikatorer: Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking. Region Uppsala ska förmedla och förstärka kopplingen mellan akademi och näringsliv. Det sker genom att man hittar vägar för att omsätta den forskning (inte medicinsk forskning) och innovation som sker inom akademin till konkreta möjligheter för näringslivet. Genom forsknings- och innovationssamarbeten med internationella partners stärker Region Uppsala kunskapsgenereringen och regionens internationella lyskraft. Innovation Akademiska ska vara navet inom Region Uppsala när det gäller innovationsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet. Innovation Akademiska stödjer vidare implementeringen av Region Uppsalas innovationsstrategi för hälso- och sjukvården i verksamheterna. Region Uppsala står bakom det positionspapper Sveriges kommuner och landsting (SKL) antagit gällande klinisk forskning. I dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande från landsting och regioner inom patientnära forskning och utveckling. Denna höjning av ambitionsnivån när det gäller klinisk forskning stämmer väl överens med Region Uppsalas forskningsstrategi. Med utgångspunkt i utvärderingen av den kliniska forskningens kvalitet och universitetssjukvården ska Region Uppsala kontinuerligt förändra och förbättra universitetssjukvården. Samtidigt ska möjligheterna att bedriva klinisk forskning även i den nära vården tas tillvara, i samband med regionens fokus på en omställning mot en effektiv och nära vård. Den pågående satsningen på Akademiskt primärvårdcentrum och Akademiska vårdcentraler är viktig för att förverkliga effektiv och nära vård. Det är väsentligt att kontinuerligt följa upp och säkerställa att tillräckliga resurser finns i dessa strukturer för att de effektivt ska kunna stödja utvecklingen av forskning, utveckling, innovation och utbildning inom det framväxande systemet för nära vård. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Bland annat ska Centrum för medicinteknik, Medtech Science and Innovation fortsätta att utvecklas. Genom forskning inom områden av stor betydelse för den högspecialiserade vården, ska centret bli navet för den medicintekniska forskningen där Region Uppsala är aktivt involverad. Avsikten är att via detta centrum även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. Under 2019 är forskningsverksamheten igång med flera projekt. I egenskap av vårdgivare tillfrågas Region Uppsala ofta om intresse finns för att delta i EU-projekt. Även interna projekt kan vara lämpliga att utveckla inom ramen för denna typ av verksamhet. Avsikten är att under 2019 fortsätta arbetet med att bygga upp och bredda EU-kompetensen inom Region Uppsala. EUkompetensen bidrar till en mer aktiv roll för Region Uppsala inom EIT Hälsa, som kan vara av nytta för invånarna inom områden som ett hälsosammare liv, aktivt åldrande och förbättringar i hälso- och sjukvården. 38

51 Bilaga 125/18 a Ett betydande problem med ordnat införande av nya metoder och teknik inom hälso- och sjukvården är att nuvarande system för utvärderingar ofta tar alltför lång tid. Under de närmaste åren kommer ett mer organiserat samarbete att byggas upp med Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro (CAMTÖ) samt andra enheter inom Health Technology Assessment (HTA) för att bland annat bidra till snabbare processer för utvärdering. Utbildning utgör en central del av Region Uppsalas uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för klinisk utbildning för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser ska hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet och andra utbildande organisationer. Under senare år har den kliniska utbildningen av studenter speciellt inom sjuksköterskeprogrammen haft många utmaningar. Reduktion av antalet vårdplatser och brist på medarbetare med längre erfarenhet har inneburit försämrade förutsättningar för den kliniska utbildningen inom Akademiska sjukhuset men även inom andra förvaltningar. Ökat antal studenter har dessutom skapat en efterfrågan som varit svår att möta. Nya pedagogiska former samt öppnande av Kliniska utbildningsavdelning (KUA) i både Uppsala och Tierp ska ge bättre förutsättningar för att kunna erbjuda klinisk utbildning av hög kvalitet till samtliga berörda studenter. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt att erbjuda platser för AT-läkare, därefter STläkare, för att klara förväntat behov av specialister. Med start 2018 har satsningar genomförts för att öka antalet AT-tjänster från 30 till 40, samt för att stärka kapaciteten för utbildning av specialister i allmänmedicin. Stort fokus läggs nu på att nödvändiga förutsättningar finns för genomförande av AT- och STutbildningarna. När det gäller AT-utbildningen handlar det om att identifierade kvalitetsförbättringar genomförs enligt plan. Målet är att få bättre placering i SYLF:s AT-ranking. När det gäller ST-utbildningen i allmänmedicin fortsätter satsningen under För att satsningen ska lyckas krävs att samtliga verksamheter, oberoende av driftsform, aktivt bidrar till de kliniska placeringarna så att ST-läkarna får tillgång till lämpliga patienter och handledarresurser. För samtliga utbildningsbehov är utbildningsstrategin vägledande. Strategin säkerställer högkvalitativ, kostnadseffektiv utbildning på rätt nivå, oavsett om det gäller verksamhetsförlagd utbildning, AT/ST-utbildningar eller fortbildning av Region Uppsalas medarbetare. Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Åtgärder ska genomföras för att underlätta tillgången till nödvändiga kliniska placeringar för ST-läkare inom hälso- och sjukvårdens bristspecialiteter. Samtliga verksamheter, oberoende av driftsform, ska aktivt bidra till de kliniska placeringarna. Region Uppsala ska säkerställas att specialistsjukvården och primärvården har nödvändiga resurser att stödja förstärkningen av klinisk forskning utanför den sjukhusbaserade vården. 39

52 Bilaga 125/18 a Hållbar regional tillväxt och utveckling Region Uppsalas uppdrag som regionalt utvecklingsansvarig aktör regleras av lag (2010:63) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. I denna förordning finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Med regionalt utvecklingsarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa utifrån befolkningens behov Indikatorer: Andelen utan ny karies i olika åldrar. Antal gemensamma hälsofrämjande projekt med kommunerna. Andel av befolkningen som uppfattar att vården ges på lika villkor. En bra start i livet Region Uppsala arbetar för att ge alla barn och unga en bra start i livet. Inkluderande mötesplatser, en skola av hög kvalitet och möjligheter till livslångt lärande, är avgörande inför framtiden och förutsättningar till egen försörjning. Högst prioritet är att minska avhoppen från gymnasieskolan, vilket fordrar samordnade insatser från tidig ålder. Säkra kompetensbehovet Region Uppsala ska verka för att säkra arbetsmarknadens framtida kompetensförsörjning genom att stödja samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv. Region Uppsala ska organisera och fastställa målsättningar för re-gionalt kompetensförsörjningsarbete i samverkan med bland annat kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter samt övriga berörda myndigheter i länet utifrån den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Region Uppsala ska även tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och på lång sikt, bland annat genom insatser för en bättre matchning av kompetens och arbetskraft, i Stockholm- Mälarregionen. God och jämlik hälsa Folkhälsan i Sverige är generellt god, men klyftorna mellan olika befolkningsgrupper och delar av områden i landet ökar. Samma utveckling ses i Uppsala län, med ökande klyftor mellan bostadsområden, kommuner och befolkningsgrupper. Hälsan påverkas av olika faktorer på olika nivåer. Det kan handla om allt från individuella faktorer till faktorer på samhällsnivå. För att mäta hälsoläget hos befolkningen i länet och skapa ett underlag för prioriteringar genomför Region Uppsala regelbundna undersökningar. Som en ytterligare del i arbetet för en god och jämlik hälsa ska Region Uppsala under 2019 etablera en regional plattform för bred samverkan där tydliga prioriteringar med ett långsiktigt fokus skapar förutsättningar för att nå en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Arbetet ska ske i samverkan med länets kommuner. En inkluderande och växande arbetsmarknad En hög sysselsättning är avgörande för länets utveckling och för dess invånare. Utbildning och arbete ökar delaktigheten och stärker ekonomin, samtidigt som det finns tydlig koppling mellan hälsa och arbete. Den starka arbetsmarknaden i länet och framväxten av nya jobb behöver komma alla till del. De traditionella könsmönstren kring utbildningsval och rekrytering ska brytas. Genom en inkluderande och växande arbetsmarknad, med goda arbetsmiljöer och trygga anställningar, ges utrymme för fler att bidra med sin kompetens efter egen förmåga och förutsättningar. I närtid behöver insatser koncentreras till stöd för nyanlända att snabbt komma i utbildning och arbete. 40

53 Bilaga 125/18 a Jämställd regional utveckling Integreringen av jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv är en bra drivkraft för regionens olika aktörer som arbetar inom tillväxtuppdraget. Region Uppsala måste dock fortsätta utveckla processerna genom att koordinera utbildningar och dialoger inom området som leder till att fler får ny kunskap och förståelse för jämställdhet med ett intersektionellt perspektiv. Uppdrag under 2019 till: Regionstyrelsen Regionkontoret ska fortsätta utveckla en regional plattform för bred samverkan för att nå en god och jämlik hälsa med tydliga prioriteringar, långsiktiga mål och förslag till uppdrag. Regionkontoret ska fortsätta att utveckla ett webbaserat uppföljningssystem för god och jämlik hälsa och stödja kommunvisa analyser. Regionkontoret ska tillsammans med Tierps kommun och Uppsala Universitet starta en långsiktig satsning på barn och ungdomars hälsa genom att utveckla en metod baserat på ECHO-zon för fortsatt spridning i regionen. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven samhälls- och näringslivsutveckling Indikatorer: Antal företag som har fått stöd att starta. Antal företag som har fått stöd att växa. Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader utanför Sverige. Globalt attraktivt innovationsområde Region Uppsala har ett strategiskt ansvar att utveckla och stödja det regionala tillväxtarbetet till nytta för länets attraktionskraft och företagens konkurrenskraft. Region Uppsala ska tillsammans med länets kommuner och innovationssystemets aktörer bidra till att Uppsala län utvecklas till ett globalt attraktivt innovationsområde som lockar till sig investeringar, talanger och nya företag. Region Uppsala stödjer innovationsstödssystemets aktörer, bland annat Almi Företagspartner Uppsala AB, Uppsala Innovation Centre, Uppsala BIO, STUNS, Drivhuset, Coompanion, STUNS Energi och Connect Uppsala genom regionala utvecklingsanslag. För att främja länets utveckling i en hållbar riktning är omvärldsbevakning och internationell samverkan viktigt. Region Uppsala deltar i ett flertal europeiska och internationella nätverk och forum. Region Uppsala ska utifrån en handlingsplan för internationell lyskraft förstärka det internationella arbetet i syfte att säkerställa att dess mervärden knyts närmare Region Uppsalas olika verksamheter. Region Uppsala ska under 2019 bidra till ett livskraftigt näringsliv. Insatserna ska fokusera på befintliga företag som vill växa, etablering av nya företag samt företag som vill nå nya marknader. Utgångspunkt för statliga medel Den regionala utvecklingsstrategin, nationella miljökvalitetsmål, EU:s strukturfondsprogram samt Agenda 2030 ska vara utgångspunkt vid urvalet av insatser när Region Uppsala fattar beslut om statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Smart specialisering Smart specialisering är ett begrepp som initierades av EU-kommissionen. Det kan beskrivas som ett arbetssätt för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Ett område kan se ut på många olika sätt, till exempel en viss teknologi eller en del av en sektor. Kraftsamlingen förutsätter bland annat en nära samverkan mellan olika aktörer inom en region och mellan olika nivåer i samhället, inte minst mellan den regionala och nationella nivån. 41

54 Bilaga 125/18 a Framtagandet av en regional strategi för smart specialisering var ett förhandskrav för behörighet till struktur och investeringsfonderna under programperioden och kommer med stor sannolikhet att vara det även i nästa programperiod. Länets utveckling Region Uppsala ska följa utvecklingen i länet och analysera, följa upp och utvärdera det regionala tillväxtarbetet. Arbetet med analyser, uppföljning och utvärdering ska ske löpande, systematiskt och långsiktigt. Uppföljningen och utvärderingen ska göras utifrån ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Statistik ska redovisas med kön som övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Life science Life science är tvärvetenskaplig verksamhet som ska leda till kunskap som ger förutsättningar att förbättra liv och hälsa. Detta ger i sin tur möjligheter till lösningar på de utmaningar som välfärdsområdet hälso- och sjukvård står inför. Region Uppsala tar en proaktiv roll inom life science i syfte att öka implementeringen av olika verktyg, processer och arbetssätt för att klara av framtida ökade behov och kostnader. Det finns en mångfald av pågående processer, exempelvis e-hälsa/e-tjänster, kliniska studier och Innovation Akademiska. Region Uppsala ska även stödja branschen life science och de kluster som driver och utvecklar strukturer, ett exempel är Region Uppsalas fortsatta arbete att utveckla en fungerande innovationsmiljö kring testbädden i Testa Center i samverkan med näringslivet, exempelvis GE Healthcare. Energisektorn Länet står inför en stor utmaning i att nå uppsatta nationella och regionala mål för en ren miljö och minskade utsläpp av växthusgaser. Ökad rörlighet, innovativa nya drivmedel, behovet av kretsloppsanpassade effektiva energisystem, ökade konsumtionstal, allt gör morgondagens miljöutmaning till en komplex fråga. Mycket görs redan i länet men för att nå de uppsatta målen krävs ett förstärkt regionalt koordineringsarbete och ett ökat gemensamt lärande. Länets näringsliv behöver ställa om till en energi- och resurseffektiv drift för att säkerställa sin konkurrenskraft på sikt. Energisektorn och green tech-branschen behöver stödjas i utvecklingen av nya system och lösningar för att möta upp efterfrågan på gröna produkter och tjänster. Gröna näringar Den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelskedjan har goda möjligheter att bidra till samhället genom sysselsättning, hållbar tillväxt och kollektiva nyttigheter. Det finns en samlad och långsiktig nationell strategi för livsmedelskedjan och strategin anger förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja mot slutåret Region Uppsala, Länsstyrelsen i Uppsala län, Sveriges lantbruksuniversitet och LRF Mälardalen mobiliserar gemensamt aktörer i länet och genomföra en regional handlingsplan. Hållbar besöksnäring För att utveckla en stark och hållbar besöksnäring krävs konkreta insatser inom produkt-, affärs- och kompetensutveckling. En framgångsfaktor är samverkan både inom länet och strategiska samarbeten utanför länets gränser. I och med närheten till Stockholm och Arlanda, finns potential att locka internationella besökare, där Uppsala stad bör ses som en viktig dragkraft för övriga länet. Region Uppsala ska bidra till att skapa förutsättningar för en växande besöksnäring, som ska stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft, samt främja produkt- och affärsutveckling på ett hållbart sätt. Hållbarhetsperspektivet är en framgångsfaktor där Region Uppsala, utifrån befintlig kunskap ska integrera ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer i all produkt- och destinationsutveckling. Region Uppsala ansvarar för samordning av länsövergripande frågor som rör turism och besöksnäring, samt för att vara drivande i utvecklingsfrågor. Som resultat av utredningen Sveriges besöksnäring, väntas regeringen föreslå att riksdagen fattar beslut om ett nytt övergripande politiskt mål för hållbar turism och växande besöksnäring. Utredningen föreslår att regeringen utvecklar, antar och genomför en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. Utredningen föreslår även att utvecklingen av denna strategi sker i samverkan med 42

55 Bilaga 125/18 a besöksnäringen, statliga myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhället. Tillgång till bredband Region Uppsala ska på statens uppdrag stödja utbyggnaden av bredband för att möta näringslivet och människornas behov av snabbt bredband och stabila mobila tjänster av hög kvalitet. Före 2020 ska minst 90 procent av arbetsställen och hushåll ha tillgång till bredband på minst 100 mbit/sek. Styrande för utbyggnaden är människors behov av bredband och digitala tjänster oavsett var i länet de bor eller verkar. För att nå dessa mål behöver Region Uppsala samverka med marknadsaktörerna, staten, kommunerna, och lokalt med utvecklingsgrupper, byalag och liknande. Uppdrag under 2019 till: Regionstyrelsen Region Uppsala ska konkretisera och kommunicera de områden för Uppsala län där det finns störst potential inom innovation och tillväxt genom smart specialisering. Region Uppsala ska öka den regionala samverkan för att attrahera och välkomna ny kompetens till Uppsala län. Region Uppsala ska fortsatt stödja utbyggnaden av bredband, i hela länet. Under 2019 inleds arbetet med att ta fram en ny/uppdaterad länsstrategi för besöksnäringen. Strategiarbetet ska baseras på kommande nationell strategi för besöksnäringen. Har en biologiskt rik natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Indikatorer: Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv. Uppmärkta leder och naturstigar. Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla. Naturskoleverksamhet i länets kommuner. Naturen bidrar på ett positivt sätt till människors psykiska och fysiska hälsa, trivsel och välbefinnande. Tillgång till rekreation och naturområden är en viktig förutsättning för att kunna vistas i naturen. Upplandsstiftelsen har ett regionalt ansvar för att främja naturvård och friluftsliv. Ansvaret inbegriper även att verka för att naturen ska vara tillgänglig för alla och fungera som mötesplats och arena för fysisk aktivitet och social gemenskap. Upplandsstiftelsen har ett utvidgat folkhälsouppdrag att utveckla modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning Folkhälsa i natur för alla (FINA). Att som barn få uppleva positiva möten med naturen bidrar till ett ökat intresse för naturupplevelser som vuxen. Finns det en fungerande naturskoleverksamhet i alla länets kommuner ger det barn möjligheter till naturkontakt genom skola och förskola. En infrastruktur av besöksmål i naturen, vandrings- och kanotleder skapar förutsättningar för allmänhetens friluftsliv. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för hållbara ekosystem, vilka i sin tur levererar nödvändiga ekosystemtjänster. För att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet behövs långsiktigt fredande av biologiskt rika naturområden. Vidare är behoven av insatser stora för att trygga länets hotade växter och djur. Skogs- och kulturlandskapet hyser många hotade arter. I länets sjöar och vattendrag är det stora problem med övergödning och igenväxning vilket är en utveckling som behöver bromsas. Även kustmiljöerna är utsatta för flera hot. Upplandsstiftelsen arbetar tillsammans med övriga aktörer i länet för att genomföra förbättringar inom ovanstående områden. 43

56 Bilaga 125/18 a Uppdrag under 2019 till: Regionstyrelsen Upplandsstiftelsen har under haft ett utvidgat folkhälsouppdrag i vilket stiftelsen utvecklat modeller för ökad fysisk aktivitet och vistelse i natur för personer med funktionsnedsättning. Under 2019 omsätts projektet i en länsövergripande modell. Upplandsstiftelsen ska under 2019 att arbeta för att skydda och öka den biologiska mångfalden i marina kustområden i samverkan med Världsnaturfonden (WWF) och Birdlife Sverige. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett klimatneutralt, trafiksäkert och tillgängligt transportsystem som leder till ökat bostadsbyggande och bättre folkhälsa i länets samtliga kommuner Indikatorer: Investerade medel i transportinfrastruktur utifrån Länstransportplan för Uppsala län. Samverkan mellan infrastruktur, kollektivtrafik och bostadsbyggande Behovet av en integrerad infrastruktur-, kollektivtrafik- och bebyggelseplanering är i starkt fokus. En förutsättning för att integrering ska ske är samarbete och samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner, som har ansvaret för den fysiska planeringen. Gemensamma planeringsförutsättningar och planeringsunderlag bidrar till att få en starkare koppling mellan planering av infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelse. Beslut om fyrspår och utveckling av området mellan Uppsala resecentrum och Knivsta med ytterligare cirka bostäder för nära fler invånare ger möjlighet att skapa ett nytt samhälle, baserat på hållbara principer och innovativa lösningar som möter invånarnas och näringslivets behov. Region Uppsala har här ett viktigt ansvar både i tidig strategisk planering och i utbyggnaden av viktig samhällsservice, i samverkan med kommunerna. I egenskap av regionalt utvecklingsansvarig aktör åtar sig Region Uppsala ett brett samhällsutvecklande uppdrag. Erfarenheter, arbetssätt och resultat från arbetet i länets södra delar ska ligga till grund för utvecklingen av andra delar av länet. Region Uppsala ska under 2019 vidareutveckla och stärka regional fysisk planering där infrastruktur, bostadsförsörjning och kollektivtrafik samverkar. Ökad rörlighet på bostadsmarknaden Befolkningen ökar i länets kommuner och läget på bostadsmarknaden är totalt sett mycket ansträngt. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden, och tillgodose olika gruppers behov i livets alla skeden, behöver det byggas i olika storlekar och med blandade upplåtelseformer. En stor och viktig utmaning i närtid är att öka utbudet av hyresrätter. Detta är särskilt viktigt för att unga vuxna, nyanlända och lågoch medelinkomsttagare ska komma in på bostadsmarknaden. Tillgången till bostäder har även betydelse för att klara rekryteringen av internationell kompetens till företag och forskning. Kommundialoger och samverkansstrukturer Bra verksamhetslokaler, bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planering för bostadsbeståndet och bostadsförsörjningen är viktiga delar i kommunens strategiska arbete. Samtidigt är utvecklingen av goda boendemiljöer också beroende av en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik. En väl utvecklad samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala har en viktig roll i detta arbete, bland annat genom återkommande kommundialoger och upprättade samverkansstrukturer. 44

57 Bilaga 125/18 a Länsplan för regional transportinfrastruktur Region Uppsala ansvarar för upprättande och fastställande av länsplan för regional transportinfrastruktur. Länsplanen tas fram på uppdrag av regeringen. Den konkretiserar hur Region Uppsala i dialog med länets kommuner vill utveckla det regionala transportsystemet för att nå vision och mål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Genom beslutet om byggandet av fyra spår på Ostkustbanan längs hela sträckan Stockholm- Uppsala till 2033 skapas förutsättningar för byggande av minst fler bostäder i anslutning till nya stationer i Södra Uppsala och Knivsta kommuner. Ett särskilt projekt mellan Region Uppsala och Uppsala kommun pågår för utredning, planering och projektering av en kapacitetsstark spårvagnstrafik som del i fyrspåravtalet med staten. En utbyggnad av Arosstråket, järnväg för sträckan Enköping-Uppsala kommer att bidra till att utveckla en flerkärnig Stockholm- Mälarregion och ökar tillgängligheten mellan viktiga städer och till Arlanda flygplats. Region Uppsala ska verka för en storregional uppbackning av Arosstråket inom ramen för En bättre sits. Utvecklingen av tågtrafiken på Dalabanan hämmas av banans kapacitet och standard, exempelvis har banan enkelspår. Den gemensamma målbilden som tagits fram av de intressenter som verkar i stråket ska utgöra fokus för kommande planering. Region Uppsala ska, i samarbete med intressenterna, fortsätta att arbeta för en utveckling av Dalabanan. Regional cykelstrategi Under 2019 fortsätter utbyggnaden av gångoch cykelvägar utifrån den nya regionala cykelstrategin för Uppsala län. I strategin synliggörs vilka strategiska satsningar och insatser som krävs för att stärka Uppsala län som en cykelregion. Insatserna syftar till att främja cykelkulturen och ska leda till att Region Uppsala blir en plats där cykeln är det naturliga färdmedlet för såväl kortare resor som för resor där cykel och kollektivtrafik kombineras. Uppdrag under 2019 till: Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska planera för att fyra spår Uppsala-Arlanda-Stockholm och en kapacitetsstark kollektivtrafik, Ultunalänken, ska kunna färdigställas senast Region Uppsala ska fortsätta att verka för en utbyggnad av järnväg längs Arosstråket (Uppsala-Enköping). Region Uppsala ska fortsätta att arbeta för en utveckling av Dalabanan. 45

58 Bilaga 125/18 a Kollektivtrafik Region Uppsala är regional kollektivtrafikmyndighet med ansvar för utveckling av länets regionala kollektivtrafik. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska Region Uppsala fastställa ett trafikförsörjningsprogram. I detta program redovisas behovet av regional kollektivtrafik i länet samt mål för kollektivtrafikförsörjningen. Då kollektivtrafik är ett viktigt verktyg för regional utveckling behöver trafikförsörjningsprogrammet vara nära kopplat till den regionala utvecklingsstrategin. De övergripande mål och strategier som redovisas i trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkten för all verksamhet inom Region Uppsala som rör den allmänna kollektivtrafiken. Innehållet i trafikförsörjningsprogrammet påverkar även delar av länstransportplanen. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Indikatorer: Resande totalt antal resor. Resande antal resor/invånare. Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet. Ökat hållbart resande Kollektivtrafiken är ett instrument för att uppnå en positiv samhällsutveckling och är därför ett viktigt verktyg i såväl stadsplanering som övrigt tillväxtarbete. En växande region leder till ett ökat resande i kollektivtrafiken men för att öka kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet krävs ett aktivt arbete med att utveckla och förbättra kollektivtrafiken och att påverka medborgarna att välja kollektivtrafiken för sitt resande. Resandeutvecklingen inom länets trafik har varit positiv de senaste åren, men det finns potential för att ännu fler resor i länet skulle kunna göras med buss och tåg. Arbetet med att påverka människor att ändra sina resvanor behöver intensifieras under de kommande åren för att kunna leva upp till de strategiska fördubblingsmålen. Region Uppsala kommer att fortsätta arbetet med årliga testresenärsaktiviteter men planerar också större informationskampanjer, resvaneundersökningar tillsammans med företag och kommuner, samt samverkansprojekt vid etablering av nya bostadsområden. Samverkan med andra aktörer, till exempel byggexploatörer och kommuner, blir allt viktigare för att få tjänster i reskedjan att samverka och därmed förenkla människors vardag. Uppdrag under 2019 till: Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska påbörja utredningen av en mobilitetstjänst, exempelvis lånecyklar vid stationerna, tillsammans med Uppsala kommun och andra berörda aktörer. 46

59 Bilaga 125/18 a Har en kollektivtrafik som är ett naturligt val för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Indikatorer: Kundnöjdhet nöjdhet bland allmänheten. Kundnöjdhet nöjdhet bland resenärer. Kundnöjdhet nöjdhet med senaste resan. Upplevd trygghet allmänheten. Upplevd trygghet resenären. Varumärke/image: Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med UL? Trafikutveckling Tåg Resandeutvecklingen för Upptåget har varit kraftig under de senaste åren. Under planperioden kommer Upptågstrafiken att utvecklas, främst genom att nya fordon kommer att tas i drift. Genom en ny fordonsplattform skapas förutsättningar för såväl högre kapacitet som mer stabil drift i hela systemet. Ett program har etablerats med målet att utveckla det hållbara resandet på sträckan Uppsala Gävle. I arbetet ingår även att utveckla kundmiljöerna vid stationerna. Under planperioden ska pendeltågstrafiken utvecklas så långt det är möjligt för att möta den resandeökning som framför allt finns på sträckan Arlanda Uppsala. I Mälab-samarbetet arbetar länen runt Mälaren med gemensamma lösningar för tågtrafiken i området. Det handlar dels om att ta fram en gemensam trafikplan för hela den storregionala tågtrafiken i Mälardalen för perioden efter 2022 men också för att under perioden fram till dess utforma och säkerställa trafiken mellan Uppsala Knivsta Märsta Stockholm samt mellan Enköping Bålsta Stockholm. Under 2019 körs tågtrafiken enligt de trafikeringsprinciper som tidigare fastställts. Regionbuss Med grund i den nya strategin för regionbusstrafikens utveckling ska en plan för effektivisering och utveckling av regiontrafikens omfattning och utbud utarbetas under Resultatet blir styrande för trafiken från 2020 och framåt. Den lokala trafiken i Bålsta och Knivsta ska ses över, då båda dessa orter utvecklas starkt. Som ett led i effektiviseringsarbetet kan justeringar bli aktuellt under 2019 på sträckor där det finns bra alternativa resmöjligheter med kollektivtrafiken. Stadsbuss Uppsala Stadsbusstrafiken i Uppsala stad behöver utvecklas i takt med att staden växer och att fler börjar använda kollektivtrafiken. Grunden för denna utveckling är det linjenät som introducerades under Under perioden kommer elbussar att introduceras som ett led i att minska lokala utsläpp och buller. Dessutom kommer den nya stadsbussdepån att tas i bruk. Korta restider för busstrafiken i Uppsala är centralt eftersom det är ett av de mest betydelsefulla argumenten för att få bilister att välja kollektivtrafiken samtidigt som trafiken blir mer kostnadseffektiv. En förbättrad framkomlighet i Uppsala ger positiva effekter för både stadsbuss- och regionbusstrafik. Tillsammans med Uppsala kommun pågår ett arbete för att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafiken med ökad framkomlighet och ombyggda hållplatser. Arbetet bedrivs enligt en årligen reviderad handlingsplan. Mjuka linjens funktion och tillgänglighet har utretts under 2018 och eventuella förändringar ska genomföras under planperioden. 47

60 Bilaga 125/18 a Stadsbuss Enköping Enköping växer och därför ska Region Uppsala tillsammans med Enköpings kommun ta fram ett förslag till ett nytt stadsbusslinjenät inom tätorten för att erbjuda attraktiva resmöjligheter. Spårvagn Avtalet om utbyggnad av järnvägen till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen innebär att Region Uppsala tillsammans med Uppsala kommun ska bygga ett nytt kapacitetsstarkt spårvagnssystem från Resecentrum till Bergsbrunna, via Gottsunda/Rosendal och Ulleråker/Ultuna. Förutom spåranläggningen behövs fordon och depå. Under perioden behöver all planering för detta utföras och själva genomförandet inledas för att det ska vara möjligt att ta hela anläggningen i drift senast år Enklare att resa För att leva upp till kundlöftet om en enklare vardag behöver tjänster utformas ur ett hela resan -perspektiv för att ta hänsyn till kundernas behov. Digitala tjänster är ett effektivt och enkelt sätt att förenkla för resenären vad gäller att planera sin resa, att välja och betala sin biljett och att genomföra resan. Arbetet omfattar exempelvis en förenklad biljettstruktur, molnbaserade biljetter och förenkling av länsöverskridande resor som till exempel med Movingo. Genom självservice ska resenären få snabbare service samtidigt som förvaltningens kostnader kan minskas. Digitala biljetter och tjänster ger en ökad tillgänglighet eftersom de kan nås på alla platser och när som helst på dygnet. Smarta mobiler erbjuder också möjligheter för bättre stöd till resenärer med funktionsnedsättning, exempelvis genom röststyrning och utveckling av tjänster som guidar resenären under resan. Genom digitala tjänster ges också möjlighet att utveckla hela-resan-perspektivet genom att exempelvis göra det möjligt att koppla en UL-biljett till lånecyklar vid stationerna. Utveckling av kundmiljöer Med kundmiljöer avses huvudsakligen hållplatser, terminaler och resecentra. I utvecklingen av dessa ligger fokus på ökad trygghet och tillgänglighet. Verksamheten med trygghetsvärdar på Uppsala resecentrum och i kollektivtrafiken ska utvecklas. Under 2019 ska Region Uppsala utreda om verksamheten ska byggas ut. I samverkan med Trafikverket och länets kommuner pågår också upprustning och tillgänglighetsanpassning av ett stort antal hållplatser. Detta är ett arbete som fortsätter under 2019 och som syftar till att förbättra förutsättningarna för att resa kollektivt och att öka den upplevda tryggheten och tillgängligheten i kundmiljön. I det arbetet ingår också aktiviteter som att förbättra belysningen och skapa fri sikt vid hållplatserna. Insatserna, både strategiskt och operativt, görs samlat för att skapa en jämlik, attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik för länets invånare. En attraktiv kollektivtrafik Att välja kollektivtrafik för sina resor är att göra ett bra val för att resa klimatsmart och hållbart. Den omfattande trafikutveckling som sker i tågtrafiken och med framtida spårtrafik i Uppsala stärker bilden av att Region Uppsala genom UL verkar för ett långsiktigt och hållbart resande i regionen. Introduktionen av elbussar i Uppsala under 2020 ska marknadsföras med tydliga budskap om de miljöfördelar det innebär, och för att visa att Region Uppsala och UL tar miljöansvar. Utvecklingen av kundmötet med hjälp av digitala tjänster är centralt för att stärka varumärket genom att erbjuda attraktiva tjänster som gör resandet enklare. 48

61 Bilaga 125/18 a Uppdrag under 2019 till: Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska fastställa ett nytt Trafikförsörjningsprogram. Region Uppsala ska ta fram en trafikplan för upphandling av regionbusstrafiken. Region Uppsala ska tillsammans med Enköpings kommun besluta om ett nytt stadsbusslinjenät för Enköpings tätort. Under 2019 ska Region Uppsala i samverkan med Uppsala kommun aktivt bidra i planeringsarbetet för genomförandet av ett spårvagnssystem i Uppsala. Region Uppsala ska effektivisera och automatisera kundmötet genom digitalisering. Region Uppsala ska ha infört digitala biljetter som fungerar för resor till och från andra län. 49

62 Bilaga 125/18 a Kultur och bildning Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Indikatorer: Antal genomförda kulturprogram i vården. Antal resande med Kulturbussar. En stark kulturregion Region Uppsala ska vara en stark kulturregion med internationell prägel. I arbetet med att uppfylla den målsättningen är samverkan en framgångsfaktor. Målsättningarna för hur Region Uppsala ska stödja och främja länets kulturliv under kommande år har beslutats av regionfullmäktige i dokumentet Kultur i en nyskapande kunskapsregion: Region Uppsalas kulturplan Innehållet har tagits fram i samverkan med länets kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället. Minst ett framsynt och gemensamt Kulturting ska arrangeras under kulturplaneperioden. Genom kultursamverkansmodellen ska Region Uppsala uppfylla nationella kulturpolitiska mål. Region Uppsala stödjer och främjar den regionala konst- och kulturutvecklingen utifrån tre utgångspunkter och kulturstrategiska områden: konstarternas, människans och platsens utveckling. Kultur är viktigt som en social hållbarhetsfaktor som omfattar samtliga tre strategiska områden. Ett rikt konstliv Region Uppsalas konstpolitiska mål avser att fortsätta stödja de professionella kulturskaparnas och konstarternas möjligheter till utveckling och förnyelse. Särskilt görs under 2019 satsningar på ökat stöd till det fria kulturlivet genom exempelvis residensverksamhet och mentorskap inom dans, konst och litteratur. Konstnärliga residens brukar definieras som att de ger konstnärer och andra kreativa yrkespersoner tid, utrymme och resurser att arbeta, enskilt eller kollektivt, inom områden i deras verksamhet som medför ökad insikt eller fokus. De turnerande verksamheterna inom olika konstområden, exempelvis Konsert-, Scenkonst- och Litteraturkarusellerna samt Konstkuben kommer att utvecklas vidare för att göra konst och kultur tillgängligt i hela länet och stärka den kulturella infrastrukturen. Dansen stärks genom nätverk och föreställningar. En hög kulturell delaktighet Kulturpolitikens mål är en hög kulturell delaktighet för alla inom länet. Region Uppsala verkar för en inkluderande kulturpolitik och för allas rätt att delta i kulturlivet. Det innebär att alla som vill ska ha möjlighet att ta del av kulturupplevelser eller att uttrycka sig fritt genom eget skapande. Särskild vikt läggs på att stödja kultur för, av och med barn och unga. I samverkan med kommunerna ska länets kulturskolor utvecklas för att nå fler barn och unga. Region Uppsalas Kulturbussar för barn och unga som med skola och förskola besöker kulturella resmål i länet är fortsatt prioriterat. Ett strategiskt arbete läggs på området kultur och hälsa. Verksamheten Kultur i vården utvecklas under året med Sjukhusbiblioteket som ett nav. 50

63 Bilaga 125/18 a Ytterligare ett prioriterat område är folkbildningen, som är en del av det livslånga lärandet. Studieförbunden ger socialt sammanhang och nyfikenhet till lärande. Länets två folkhögskolor Wiks folkhögskola och Nordens folkhögskola Biskops Arnö ger elever möjligheter att utvecklas genom allmän linje och estetiska utbildningar. Staten har tidigare år utökat antalet folkhögskoleplatser i landet. Under 2019 kommer Region Uppsala att medfinansiera de nya folkhögskoleplatserna vid Wiks folkhögskola En attraktiv livsmiljö Region Uppsala värnar och utvecklar de värdefulla kulturhistoriska platser och miljöer som finns i länet. Att utveckla platserna och knyta banden mellan historia och samtid innebär att främja en attraktiv livsmiljö för länets invånare i en växande region. Ett stort och viktigt konstnärligt gestaltningsarbete utförs under 2019 vid ny- och ombyggnationer av Region Uppsalas fastigheter vid Akademiska sjukhuset och i övriga länet. Kultur har en betydelse för regional utveckling och kan bidra till regionens tillväxt genom kulturella och kreativa näringar, turism och besöksutveckling. Under senare år har Upplandsmuseet genomfört nya arkeologiska utgrävningar på området vid Gamla Uppsala. Region Uppsala kommer under 2019 att ta ytterligare ett steg i riktning mot att Upplandsmuséet ges förbättrade möjligheter att tillgängliggöra den nya kunskapen för besökare och turister till området. Under planperioden ska Region Uppsalas eventuella övertagande av driften av Gamla Uppsala museum klargöras. Region Uppsala ska likaså arbeta vidare med att digitalisera och tillämpa ny teknik. Det är av vikt att människor och verksamheter ges stöd och möjlighet att utveckla sin digitala kompetens, vilket ska ske med stöd av Regionbibliotekets insatser. Genom digitalisering möjliggörs i framtiden nya sätt att skapa och tillgängliggöra sig kultur i länet. Uppdrag under 2019 till: Kulturnämnden Konstnärlig residensverksamhet och mentorskapsprogram ska genomföras inom flera olika konstområden. Vikt ska läggas på att stödja kultur för barn och unga i samverkan med länets kommuner. Wiks folkhögskola ska utveckla allmän linje i de nya lokalerna på Ultuna och de estetiska linjerna genom att nyttja det nya scenrummet på Wik. 51

64 Bilaga 125/18 a Regionövergripande mål Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet. Indikatorer: Kvalitetsindikatorer för primärvård. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården. Andelen patienter i livets slutskede där ett brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård ägt rum och dokumenterats. Kontinuitetsindex vid kronisk somatisk sjukdom. Gästnöjds-index vid Wiks slott och konferensanläggning. Registrering av kliniska studier på Akademiska sjukhuset. Andel godkända av alla avtalskontroller inom städtjänsten utförda enligt svensk standard INSTA 800. Driftsäkerhet på EPJ. Andel avgångar som ankommer till sluthållplats inom 5 minuter från tiden som anges i tidtabell. o Upptåget o Regionbuss o Stadsbuss Region Uppsalas samtliga verksamheter arbetar löpnade med att förbättra kvaliteten inom deras respektive områden. Nedan beskrivs en del av det arbete som sker under planperioden. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är ett komplext system med många aktörer och för att leda systemet behöver delarna samspela. I komplexa system bör stor frihet ges i valet av angreppssätt och genomförande. Samtidigt finns mycket att vinna på att kvalitetsutvecklingsarbetet samordnas och hänger samman eftersom många patienter har flera vårdkontakter samtidigt. Sammanhållande vårdprocesser, som utgår från patientens behov, över organisationsgränser och huvudmannagränser behöver därför utvecklas och få större genomslag i praktiken. Det kvalitetsutvecklingsarbete som bedrivs inom vårdsystemet behöver stärkas och samordnas. Resultatet för patienterna behöver ständigt återkopplas, analyseras och diskuteras för att sedan leda till ett förbättringsarbete med syftet att minska oönskade variationer. Det handlar om ett paradigmskifte för att nå visionen om ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Förändringen behöver utgå från patienternas perspektiv och befolkningens behov för att förbättra resultaten och öka värdet. I Region Uppsala finns en stark kunskapskultur, men kompetensen att omsätta kunskap och strukturer för systematiskt förbättringsarbete är inte lika framträdande. Vi behöver bli bättre på att bli bättre. Varje möte mellan vårdpersonal och patient utgår från bästa möjliga kunskap med målsättningen att förbättra resultaten för patienterna. God kvalitet innebär att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, jämlik, personcentrerad, tillgänglig, säker och hälsoinriktad. Kvalitetsbegreppet omfattar därmed samtliga dessa perspektiv. Kunskapsstyrning handlar om att ha styr-, stöd- och ledningsprocesser som utvecklar, samordnar och sprider användning av bästa möjliga kunskap i syfte att förbättra resultaten för patienterna. 52

65 Bilaga 125/18 a Alla som arbetar i hälso- och sjukvården har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete dels att utveckla det arbetet och det system man är verksam inom. Patientnämnden Patientnämndens arbete syftar ytterst till att bidra till att höja kvaliteten i Region Uppsalas hälso- och sjukvårdsverksamheter. Detta sker genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma Region Uppsala och länets kommuner på risk- och utvecklingsområden. Patientnämnden har även i uppdrag att utse stödpersoner för patienter inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt för patienter som hålls isolerade enligt smittskyddslagen. Den första januari 2018 tillkom en ny lag, Lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. I enlighet med den ska Region Uppsala från och med 2019 göra en analys av föregående års inkomna ärenden, och lämna in denna analys till Inspektionen för vård och omsorg. Kliniska studier Under många år var det en nedgång av antalet läkemedelsprövningar i Sverige och regeringen beslutade därför att stödja nationell samordning, rådgivning och stöd till den kliniska forskningens aktörer. Anledningen till denna prioritering är den stora betydelse som kliniska studier av läkemedel, medicintekniska produkter och behandlingsmetoder har för Sverige, dels för att säkerställa att svenska patienter får tillgång till de senaste produkterna och metoderna för sin behandling och dels för att stärka lifescienceindustrin. Region Uppsala har av samma skäl valt att stödja den kliniska forskningens aktörer genom att förbättra processer och underlätta förutsättningarna för att bedriva kliniska studier. På Akademiska sjukhuset beslutades att från och med januari 2017 införa obligatorisk registrering av samtliga kliniska studier. Syftet är att sjukhuset centralt får kännedom om varje studie och kan säkerställa att fors kare/ kliniker har tagit ansvar för att samla in alla erforderliga myndighetsgodkännanden och har studien finansierad innan studien får godkännande att starta. Detta ger också sjukhuset möjlighet att följa trender och statistik för att kunna identifiera eventuella barriärer mot att genomföra fler kliniska studier. Stöd till professionell kultur Region Uppsalas kulturverksamheter ska utmärkas av en professionell konstnärlig kvalitet. De stiftelser och organisationer som erhåller ekonomiskt stöd ska präglas av professionell kvalitet, tillgänglighet och långsiktighet. Begreppet kvalitet ska vara vägledande i bedömningarna vid alla bidragsgivningar men även i uppföljningar av regionala kulturverksamheter med statlig medfinansiering. Exempelvis ska redogörelser lämnas för hur genomförda insatser har främjat kvalitet och konstnärlig förnyelse när bidrag fördelas mot bakgrund av nationella kulturpolitiska mål. I bedömningarna av kulturstipendier och priser arbetas förslag fram av sakkunniga. Ytterligare en kvalitetsaspekt är att eftersträva transparens och förståelse i samverkan med kommuner, kulturverksamheter och civilsamhället. Wiks kulturhistoriska slottsmiljö Region Uppsala äger och driver Wiks slott och konferens, där slottet och kringgärdande byggnader härstammar från ett flertal olika historiska byggnadsepoker. På området finns även Wiks folkhögskola. Hela området runt Wiks slott är präglat av den kulturhistoriska miljön. Under kommande år ska området tas tillvara och vårdas på bästa sätt. Kultur och bildning påbörjade under 2018 en förstudie som ska utmynna i en strategisk kulturmiljöplan för delar av Wiks utomhusmiljö. Det finns en vårdplan för slottets och Stenhusets inomhusmiljöer. I den kulturhistoriska miljön bedrivs en modern konferensverksamhet. Verksamheten har påbörjat en förändringsprocess för att bättre kunna möta efterfrågan och nå nya målgrupper. Arbetet strävar mot att ha en god kvalitet i omhändertagandet av gäster, fräscha upp rum och ha tillgängliga miljöer. Slottet har också i högre grad öppnats upp för länsinvånarna och den kulturhistoriska miljön blir därmed tillgänglig för fler. 53

66 Bilaga 125/18 a Kollektivtrafiken För att säkerställa en god kvalitet i kollektivtrafiken arbetar Region Uppsala med regelbunden uppföljning. Uppföljningen sker månadsvis tillsammans med trafikföretagen och baseras bland annat på punktlighet, inställd trafik och kundsynpunkter. Under 2019 kommer fokus att ligga på att systematisera analysen av kundsynpunkter och störningsinformation. Inköp och upphandling Region Uppsalas möjligheter att göra goda affärer påverkas av hur vi agerar som kund. Genom att samordna frågor om inköp och betrakta varje investering som en del i ett större sammanhang kan större ekonomiska effekter och bättre kvalitet uppnås utan att den totala kostnaden ökar. När Region Uppsala i större omfattning samlar sina köp ökar även möjligheten att följa upp och utveckla arbetet med leverantörerna och leveranserna. Att ändra affärernas sammansättning och omfattning ger i sin tur Region Uppsala en större tyngd på leverantörsmarknaden. Allt detta sammantaget gör Region Uppsala till en attraktivare kund och intressantare partner att samverka med för leverantörerna. Fastighet och service Region Uppsalas kärnverksamheter ska bedrivas med god kvalitet och på ett professionellt och effektivt sätt. Förvaltning av fastighetsbeståndet samt utförande av servicetjänster till kärnverksamheten är grunden för Fastighet och Service uppdrag. Att investera i regionens fastigheter i syfte att anpassa och uppgradera byggnaderna för att tillgodose kärnverksamheten med ändamålsenliga lokaler är en viktig uppgift som också tar stora resurser i anspråk för Region Uppsala. Under planperioden fortsätter arbetet med anpassningar i fastigheterna. För att uppnå effektiviseringar i linje med Ekonomi 2020 kommer Fastighet och service fortsätta lägga fokus på effektiv drift av fastigheterna. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för är att jämföra Region Uppsalas fastigheters driftnetto med andra fastigheter Driftnetto är ett mått som gör fastigheter jämförbara med varandra och jämförelsen kan stimulera till lägre driftkostnader och låg vakansgrad. Arbetet med tillgänglighetsåtgärder fortsätter även kommande period. Fokus ligger på att underlätta felanmälningar och återkoppling på utförda åtgärder samt att kvalitetssäkra transport och logistik med hjälp av digitala system. Under planperioden kommer konceptet med vårdnära service att implementeras vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Att Region Uppsala har en hög kvalitet på städningen av lokaler och i synnerhet lokaler där det bedrivs hälso- och sjukvård är en viktig del av vårt kvalitetsarbete. INSTA 800 är en nordisk standard som används för mätning och utvärdering av städkvalitet. Resurscentrum Under planperioden fortsätter Resurscentrum att fokusera på arbetet med ständiga förbättringar i syfte att minska tidsåtgången och kvaliteten för administrationen i kärnverksamheten. Arbetet med att identifiera och digitalisera (automatisera) repetitiva arbetsuppgifter är ett led i den fortsatta utvecklingen. Under 2019 utvecklas särskilt stödet till övriga förvaltningar när det gäller Robotics. Att ha en hög driftsäkerhet i de verksamhetskritiska systemen inom regionen är avgörande för såväl patientsäkerheten som effektiviteten i regionens vårdverksamhet. För att undvika oplanerade driftsstopp ägnas stora resurser åt test av produktförbättringar och felrättningar. Journalsystemet Cosmic är integrerat med ett stort antal andra system, vilket innebär stora risker för oplanerade driftsstopp som kan orsakas av de system som är integrerade med Cosmic. Därför behövs omfattande samexistenstester med såväl andra system som annan teknisk utrustning och utveckling av informationssäkerheten. 54

67 Bilaga 125/18 a Uppdrag under 2019 till: Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen Regionkontoret ska i samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningarna (hälso- och sjukvårdsförvaltningarna är Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Nära vård och hälsa och Folktandvården) utveckla gemensamma vård och patientprocesser över hela vårdkedjan samt stärka kvalitets och utvecklingsarbetet. Patientnämnden Patientnämnden ska analysera synpunkter och klagomål som inkommit till förvaltningen under Kulturnämnden Wiks slott och konferens ska, genom internt och externt regionalt samarbete inom området besöks- och destinationsutveckling, genomföra en översyn av organisation i syfte att öka kvaliteten och servicen inom hela konferensverksamheten. I uppdraget ingår också att under året påbörja ett arbete men kompetensutveckling för all personal. Regionstyrelsen Regionkontoret ska i samverkan med övriga förvaltningar utveckla arbetet med inköps- och upphandlingssamordning inom regionen. Syftet med utvecklingsarbetet är att öka regionens styrka på leverantörsmarknaden, minska antalet enskilda upphandlingar samt att skapa förutsättningar för effektivare leverantörsuppföljning. Fastighets- och servicenämnden Fastighet och service ska utveckla arbetet med att analysera driftnettot för Region Uppsalas egna fastigheter. Resurscentrum ska utveckla en process och ett arbetssätt för införandet av Robotics (automatiseringar). Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikatorer: Energianvändning per kvadratmeter. Andel ekologiska livsmedel. Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan. Andel material återvunnet avfall. Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken. Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer. Systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering Under 2018 har Region Uppsala infört ett systematiskt ledningsarbete för jämställdhetsintegrering inom Regionkontoret. Processen fortsätter under 2019 med att integrera jämställdhetsarbetet i hela Region Uppsalas organisation. Arbetet omfattar även övergripande likabehandlingsarbete. Särskilda skyldigheter i fråga om barn I hälso- och sjukvårdslagens femte kapitel (6 ) och tandvårdslagen ( 3) står det När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Ingen annan grupp i samhället lyfts fram i lagarna som minderåriga och det finns goda skäl till barns särskilda rättsliga ställning. Barn och unga är 55

68 Bilaga 125/18 a mer sårbara bland annat på grund av relativt bristande mognad och erfarenhet. Mycket kunskap finns om vad som gör att barn far illa som patient, anhörig och invånare men det finns brister i systematiken kring deras skydd. Förverkligandet av barnens rättigheter kräver att beslut som rör barn väger in kunskap om behov samt att barnens synpunkter inhämtas. Minskad miljöpåverkan Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortgår med ett nytt miljöprogram för mandatperioden med åtgärder inom de tre övergripande målen om en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Upphandling är ett viktigt verktyg för att nå ställda mål och en hållbar utveckling. Under 2019 utvecklas metoderna för arbetet med att ställa miljökrav och sociala krav på produkter och tjänster samt uppföljning av ställda krav. Energisparprogram för fastigheter Under planperioden är det fortsatt viktigt att vidmakthålla de anpassningar som har utförts i Region Uppsalas fastigheter. Arbetet med att energioptimera Region Uppsalas fastighetsbestånd fortgår under planperioden och är en viktig del i att uppnå Region Uppsalas miljömål. Fossilfri kollektivtrafik En handlingsplan är beslutad för hur den kollektivtrafik som Region Uppsala ansvarar för ska bli fossilfri år Handlingsplanen bygger på att i huvudsak ha biogas, biodiesel och el som drivmedel. Under de senaste åren har stora framsteg gjorts. Givet att arbetet fortsätter konsekvent under kommande period ska målet uppnås för alla delar av trafiken, vars avtal löper till och förbi år Samtidigt som kollektivtrafikens utsläpp påverkar miljö och hälsa så är utsläppen per resenär betydligt mindre med kollektivtrafiken, i jämförelse med att resenärerna hade färdats med bil. En övergång till fossilfria, och på sikt även utsläppsfria, bränslen minskar påverkan på klimatet. Eftersom kollektivtrafiken också är yteffektiv i förhållande till biltrafik, är en övergång från bil till kollektivtrafik positivt för stadsmiljön och minskar utsläppen från transporter i länet. Under 2020 ska Region Uppsala tillsammans med Gamla Uppsala Buss introducera de första eldrivna bussarna i Uppsalas stadstrafik. Fortsatt utbyggnad av eldriften sker därefter och är en viktig åtgärd för att på sikt uppnå en utsläppsfri kollektivtrafik. Region Uppsalas miljöprogram beskriver de mest betydande miljöpåverkande aktiviteterna och innehåller mål och åtgärder för att minska denna påverkan. Programmet revideras vart fjärde år och under kommande period passeras det viktiga målåret 2020 som bland annat är det år då Region Uppsalas kollektivtrafik ska utföras utan fossila drivmedel. När fossilfrihetsmålet är nått fortsätter arbetet för en hållbar drivmedelanvändning med ett stärkt fokus på koldioxidutsläppen, som en del av utvecklingen mot en utsläppsfri kollektivtrafik. Tillgänglighet inom kollektivtrafiken Region Uppsala ska arbeta vidare med en plan för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet ska utgå från tillgänglighetshandboken. Uppsala kommun och Region Uppsala arbetar tillsammans för tillgänglighetsanpassning av hållplatser och den närliggande omgivningen. Detta arbete pågår kontinuerligt med årligen reviderad handlingsplan. Åtgärder för ökad tillgänglighet i ett bredare perspektiv görs också, se avsnittet Utveckling av kundmiljöer för ökad trygghet och tillgänglighet. Serviceresor Verksamheten kring sjukresor ska fortsätta utvecklas för att så långt det är möjligt nyttja synergier med den allmänna kollektivtrafiken och att säkerställa att taxi används endast i de fall där det är medicinskt motiverat. För de av länets kommuner som så önskar ska Region Uppsala organisera färdtjänst och övriga serviceresor, inklusive skoltaxi, under perioden. På så sätt skapas möjlighet till synergier med sjukresor, skolbusstrafiken och övrig allmän kollektivtrafik. Under 2019 är målsättningen att skapa en naturlig samverkan mellan beställningscentralen för sjukresor och UL:s kundtjänst. I förlängningen av detta kan det senare under 56

69 Bilaga 125/18 a planperioden bli aktuellt att även skapa tydligare samordning med beställningscentralen för färdtjänsten. Syftet i ett sådant scenario är i att skapa synergier som underlättar hela resan för invånarna i Uppsala län. Nya trafikavtal Vid årsskiftet 2019/2020 är det trafikstart för det nya avtalet för Lokal- och skolbusstrafik i Tierps, Östhammars, Uppsala och Knivsta kommun. I avtalet ingår även all skolbusstrafik i Enköpings kommun från och med höstterminen Under perioden ska nya avtal tecknas för taxitjänster i Uppsala län med trafikstart under 2019, för driften av Upptåget med trafikstart i december 2021 samt för regionbusstrafiken och busstrafiken i Enköpings och Håbo kommun med trafikstart i juni För trafik som inte utförs i egen regi ska tecknande av avtal föregås av upphandling. Nya trafikupphandlingar innebär nya och inte helt förutsägbara förutsättningar för trafikkostnaderna de kommande tio åren. En utgångspunkt för de nya trafikavtalen ska vara att de utformas för att möta krav på ekonomisk- och miljömässig hållbarhet, samt har en flexibilitet för utveckling av trafiken under avtalstiden. Uppdrag under 2019 till Regionstyrelsen Regionkontoret ska säkerställa att ärenden som behandlas av styrelser och nämnder beaktas, och vid behov analyseras, utifrån olika perspektiv så som social, ekonomisk, ekologisk hållbarhet samt jämställdhetsjämlikhets- och barnperspektiv. Vidare pilotförsök ska genomföras i samarbete med Uppsala Universitet för att utreda lämplig metod för att rena bort antibiotika och resistenta mikroorganismer från avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset. Fastighets- och servicenämnden I syfte att minimera Region Uppsalas miljöpåverkan ska det under 2019 genomföras åtgärder som gör att andelen material som återvinns från den totala avfallsmängden ökar. Riktlinjer ska utifrån ett biologiskt mångfaldsperspektiv utarbetas för de grönytor Region Uppsala förvaltar. Åtgärder ska vidtas för att fortsatt cykelanpassa Region Uppsalas arbetsplatser. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Region Uppsala ska utreda möjligheterna att kunna ha tankställen för flakad biogas i norra och södra länsdelarna. Region Uppsala ska påbörja genomförandet av samordning av alla särskilda persontransporter. Region Uppsala ska tillsammans med Gamla Uppsala Buss genomföra åtgärder för att kunna introducera de första eldrivna bussarna i Uppsalas stadstrafik under

70 Bilaga 125/18 a Indikatorer I den Regionplan och budget som tas i regionfullmäktige i november 2018 kompletteras indikatorbilagan med siffror för delårsrapporten 2018 (T2 2018) samt med målvärden för Resultaten för helåret 2018 redovisas i samband med delårsrapporten För vissa indikatorer saknas historiska data, det anges då för de indikatorer det gäller. En region för alla Bedriver verksamhet som utmärks av hög kvalitet T Kvalitetsindikatorer för primärvård 20 % 60 % - Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom primärvården. Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård 20 % 100 % - Motivering: Detta index omfattar 5 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter inom sjukhusvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 93,1 % 92,8 % Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig bedömning. Andelen patienter i livets slutskede där ett brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård ägt rum och dokumenterats* - - Motivering: God palliativ vård inbegriper att patienten och närstående får veta detta vid ett samtal där en läkare är närvarande. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Kontinuitetsindex vid kronisk somatisk sjukdom (primärvården)* - - Motivering: Kontinuitet är en viktig kvalitet i primärvården och brister får en rad negativa effekter på patientens upplevelser men även på vårdkvalitet och kostnader. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Gästnöjdsindex vid Wiks slott och konferensanläggning* - 3,4 Motivering: Under 2019 ska Wiks slott och konferens lägga en plattform för ökad kvalitet och service för hela konferensverksamheten. Mäts sedan *Ny indikator, data för 2016 ej tillgänglig. 58

71 Bilaga 125/18 a Andel avgångar som ankommer till sluthållplats inom 5 minuter från tiden som anges i tidtabell* Upptåget Regionbuss Stadsbuss T Motivering: När kollektivtrafiken är i tid bidrar det till att fler väljer kollektivtrafiken. *Ny indikator, historisk data ej tillgängligt. Driftsäkerhet på EPJ (akuta driftstörningar)* - - Motivering: Driftsäkerhet avser frånvaron av drift- och verksamhetsstörningar. Det åstadkoms genom organisatoriska, tekniska och administrativa skyddsåtgärder som undanröjer eller minimerar störningar och avbrott i verksamhetskritiska processer. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Andel godkända av alla avtalskontroller inom städtjänsten utförda enligt svensk standard INSTA 800* - - Motivering: INSTA 800 är en nordisk standard som används för mätning och utvärdering av städkvalitet. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Registrering av kliniska studier på Akademiska sjukhuset* - - Motivering: Syftet med denna indikator är att sjukhuset centralt får kännedom om alla studier som sker på Akademiska sjukhuset. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Har en hälso- och sjukvård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering* 78 % 77 % T Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa. 59

72 Bilaga 125/18 a T Respekt och bemötande* 85 % 84 % Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* 27 % 33,2 % Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och depression samt psykisk ohälsa och långvarig smärta. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Nära vård och hälsa Skapar förutsättningar för en god och jämlik hälsa utifrån befolkningens behov Andelen patienter utan ny karies vid 19 respektive 70 år T % resp. 75% 82% resp. 78% Motivering: Karies är den vanligaste munsjukdomen men kan effektivt förebyggas. Förekomst av ny karies ger en bild av hur levnadsvanor har påverkats och förebyggande åtgärder genomförts. Antal gemensamma hälsofrämjande projekt med kommunerna* *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Andel av befolkningen som uppfattar att vården ges på lika villkor* 54 % 61 % *Frågan ställs i Hälso- och sjukvårdsbarometern. Bedriver hälso- och sjukvård som utmärks av god tillgänglighet T Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 89 % 88 % Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2019 är ett delmål. 60

73 Bilaga 125/18 a Andelen patienter som inom primärvården får medicinsk bedömning inom 3 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov)* T Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst tre dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 3 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* 71 % 78 % Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 78 % 80 % Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 94,9 % 95,5 % Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet Denna indikator läggs vilande på grund av tekniska problem: Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* T ,9 % 3,1 % Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 61

74 Bilaga 125/18 a Andelen vårdrelaterade infektioner* 9,5 % 9,4 % T Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till hygienrutiner samt klädregler* Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler och hygienrutiner leder till lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, och Nära vård och hälsa mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika 6,3 % 9,2 % Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. Andelen sjukhusförvärvade trycksår (kategori 2 4)* Motivering: Trycksår är en vanlig komplikation till sjukdom, vård och behandling och kan snabbt förvärras och orsaka stort lidande hos patienten. *Denna indikator gäller vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i SKL:s punktprevalensmätning. Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. 2,18 % 3,79 % Tid från akutmottagningens beslut om inläggning till start på inskrivning* - - Motivering: Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det viktigt att patienten så snart som möjligt får rätt omhändertagande och behandling. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig för tillfället. Ger effektiv och nära vård Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar T ,2 7,6

75 Bilaga 125/18 a Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre T ,7 % 8,7 % Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa T Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 74 % 94 % Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2019 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård 12,3 % 10,4 % Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 3,7 % 4,7 % Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen barn och unga som fått ett första besök på specialistnivå inom 30 dagar 95 % 41 % Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Antal genomförda kulturprogram i vården T Motivering: Avser att visa på delaktighet och tillgänglighet till kulturupplevelser för grupper som besöker eller vistas i vården i Region Uppsala. Antal resande med Kulturbussar Motivering: Indikatorn avser att visa på delaktighet och tillgänglighet vad gäller kultur för förskole-, och skolbarn samt skolungdomar i hela Uppsala län. 63

76 Bilaga 125/18 a Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index T Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. Andelen kostnader i procent för inhyrd personal i förhållande till personalkostnader i egen regi * 1,83 % 2,67 % Motivering: Syftet är att sänka kostnader och öka vårdkvalitén genom att öka andelen egen personal. *Denna indikator gäller hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, länets kommuner Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* T Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) ATranking 51 och och 67 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT-tjänstgöring. 64

77 Bilaga 125/18 a Är ledande inom digitalisering och e-hälsa Antal enheter som är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster T Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. Antal inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen Antal inkomna ärenden via 1177 Vårdguiden Motivering: Mäter sammantaget den faktiska användningen Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e-tjänster*: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stöd och behandling via nätet ankomstregistrering Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. - - Är ledande inom kunskapsstyrd vård Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre (per antal listad patient) T ,68 % 0,59 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter 65 år och äldre (per antal listad patient) 7,2 % 6,9 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. 65

78 Bilaga 125/18 a Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listad patient) T ,40 % resp. 5,60 % 0,28 % resp. 4,5 % Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. God strokesjukvård - tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* 48 min 42 min Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts i mediantid i minuter. Skapar förutsättningar för en hållbar och miljödriven samhälls- och näringslivsutveckling. Antal företag som har fått stöd att starta* T Motivering: Region Uppsala kan påverka denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Antal företag som har fått stöd att växa* - - Motivering: Region Uppsala har stor påverkan på denna indikator med verksamhetsmedel och utvecklingsprojekt. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader utanför Sverige* - - Motivering: Denna indikator riktar sig främst till befintliga företag som vill växa men med fokus på internationella marknader. *Ny indikator, historisk data ej tillgänglig. 66

79 Bilaga 125/18 a En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med T Resande Totalt antal resor 45,2 miljoner 46,5 miljoner Resande Antal resor/invånare Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 24 % 29 % Motivering: Det är viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är ett naturligt val för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter T Kundnöjdhet Nöjdhet bland allmänheten Kundnöjdhet Nöjdhet bland resenärer Kundnöjdhet Nöjdhet med senaste resan 54 % 52 % 65 % 59 % 82 % 78 % Upplevd trygghet Allmänheten Upplevd trygghet Resenären 78 % 69 % 84 % 76 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken. Varumärke/image: Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med UL? 26 % 24 % 67

80 Bilaga 125/18 a Har en biologiskt rik natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap T Av Upplandsstiftelsen långsiktigt fredade och förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal respektive areal (ha). 43 resp resp Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal 7 9 Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner 6 5 Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 32,8 % 76,7 % T Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,7 3,7 Energianvändning per kvadratmeter* *Fastigheter som ägs av Region Uppsala 68

81 Bilaga 125/18 a Andel ekologiska livsmedel 51 % 52 % T Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till ,9 % 56 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso- och miljöeffekter i olika utsträckning. Det som mäts är antalet ftalatinnehållande förbrukningsartiklar. Basåret 2014 har utgångsvärdet 100 % och antalet ska minska med 20 % till år Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan (diklofenak* respektive kinoloner**)*** 3,2 och 0,63 2,6 och 0,63 *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID-preparat (Non-Steroide Anti-Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. ***Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND Andel material återvunnet avfall 30,7 % 32,1 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett klimatneutralt, trafiksäkert och tillgängligt transportsystem som leder till ökat bostadsbyggande och bättre folkhälsa i länets samtliga kommuner Investerade medel i transportinfrastruktur utifrån Länstransportplan för Uppsala län* T % 106 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till gällande länstransportplanens ram. 69

82 Bilaga 125/18 a Budget 2019 och plan Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning enligt resultatmål Avvikelse mot resultatmål Styrelsers och nämnders anslagsramar * Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar * I anslagsramarna per styrelse/nämnd för år 2020 och 2021 är effektiviseringar och reformutrymme inlagda utifrån en procentuell schablonfördelning. Regionstyrelsens finansiella verksamhet Budget Budget Plan Plan Pensionskostnader Schablondebiterade pensioner Internränta Specialdestinerade statsbidrag Kostnad specialdestinerade statsbidrag Oförutsett Övrig finansiell verksamhet Summa regionstyrelsens finansiella verksamhet Generella statsbidrag och kommunal utjämning Budget Budget Plan Plan Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) Välfärdsmedel Läkemedel Summa utjämning och statsbidrag Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 96,9% 96,8% 96,1% 95,5% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregå 4,4% 5,2% 3,2% 3,4% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 100% 80% 80% 80% 70

83 Bilaga 125/18 a Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Utnyttjad checkräkningskredit Kassaflöde från löpande verksam Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets slut* * Budget 2019 baseras på ett prognostiserat kassaflödet Prognosen innefattar ett upptagande av lån om 500 miljoner kronor under Investeringsplaner Investeringar Budget Budget Budget Plan Investeringar i fastigheter Investeringar i utrustning och immateriellt Investeringar i konst Summa investeringar i anläggningstillgångar Investeringsplan fastigheter Förutsättningar för investeringsplanen Föreslagen investeringsram för fastigheter under planperioden uppgår till miljoner kronor. Sammanställning av investeringsram under planperioden per styrelse/nämnd Summa Investeringar Styrelse/nämnd Budget 2019 Budget 2020 Budget Budget 2022 Budget 2023 Summa Sjukhusstyrelsen Summa Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Summa Vårdstyrelsen Summa Kulturnämnden Summa Fastighet- och servicenämnden Totalt

84 Bilaga 125/18 a Sammanställning av investeringsobjekt inom investeringsramen Projektnamn FI/HI proj Summa Invest Ext hyra Skede Budget 2019 Budget 2020 Investeringar Budget Budget 2022 Budget 2023 Akademiska sjukhuset nya operationssalar för evakuering för B9/B12 operation HI behov Ombyggnad D1 till öppenvård behov Arytmilab B3 samt flytta PCI-lab från B9 till B2 HI förstudie Fastighetsinvsteringar i samband med nyinvestering i utrustning HI behov Ny Cyklotron HI förstudie Dialysavdelning HI program Produktionskök Akademiska sjukhusområdet HI program Utbyggnad neonatalavd samt tillskapande av fler förlossningsplatser HI behov Kvinna & Barn inklusive neonatal, utredning ombyggnation av F-blocket HI behov Rörpost/smågods transportör HI genomförande Anpassningar B9 och B12 till ing 100 HI genomförande 0 Behandlingsbyggnad B9 Centralblocket HI program Behandlingsbyggnad B12 Centralblocket HI program Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik och programändring läkarskeppet, IMA BIVA HI genomförande Nybyggnation ingång 100 (J huset) inklusive kulvert HI genomförande Ingång 100 medicintekninskutrustning anpassningar med mera HI genomförande Barnakuten arbmiljöåtgärder och väderskydd för ambulansintag HI behov Ombyggnation tre vårdsalar 95A till två isoleringssalar för benmärgstransplantation av barn HI behov Ambulansstation Gränby och helikopterdepå/hangar inklusive platta HI Ev extern inhyrning behov Oförutsett HI behov Summa Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Enpatientrum med toalett på vårdavdelningar HI behov Utökad verksamhet på sterilenheten HI behov Förbättra flöden på operation från preop till postop HI behov Utöka kyla till hus A HI behov Behov av administrativa lokaler för kirurgiskt centrum HI behov Större väntrum Radiologi HI behov Utbyte/uppgradering CT, byggnadspåverkande utrustning HI behov Summa Lasarettet i Enköping Förvaltning under trafik och samhällsutvecklingsnämnd Stadsbussdepå Fyrislund HI genomförande Summa förvaltning under trafik och samhällsutvecklingsnämnd

85 Bilaga 125/18 a Projektnamn Nära vård ch hälsa FI/HI proj Summa Invest Ext hyra Skede Budget 2019 Budget 2020 Investeringar Budget Budget 2022 Budget 2023 Nära vård och hälsa Samariterhemmet HI Inhyrd behov Kungsgärdet nybyggnation HI Egen behov Almunge ny vårdcentral HI Egen genomförande Lasarettet i Enköping, Habilitering Bålsta o Enköping samlade HI Egen behov Summa Nära vård och hälsa Folktandvården Folktandvården Vretgränd HI behov Summa Folktandvården Gemensamt Nära vård och hälsa, Folktandvården Nybyggnation Östervåla - Folktandvården, Nära vård och hälsa, apotek HI Egen förstudie Tierp rivning och nybyggnation HI Egen behov Summa Nära vård och hälsa, Folktandvården Fastighet och service Fastighetsägarinitierade åtgärder B9 FI behov Fastighetsägarinitierade åtgärder B12 FI behov Nytt Energiprogram FI behov Stamrenovering inom Akademiska sjukhusområdet FI behov VS01 FI behov Kulvert B3 FI program Fastighetsägarinitierade åtgärder FI genomförande Sop och tvättsug FI genomförande Infrastrukturåtgärder FI behov Inre sjukhusvägen, J-huset FI behov Brandåtgärder FI behov Parkering inkl vägåterställning J-blocket FI behov Åtgärder inom inomhusproblematik FI behov Summa Fastighet och service Fastighet-och servicenämnden oförutsett Oförutsett FI/HI behov Summa oförutsett Summa Investeringar

86 Bilaga 125/18 a Investeringsplan utrustning och immateriellt Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Sjukhusstyrelsen Nära vård och hälsa Folktandvården Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Kulturnämnden Fastighets- och service Resurscentrum Fastighets- och servicenämnden Regionstyrelsens övergripande verksamhet Summa totala investeringar Investeringsplan konst Investeringsplanen för konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel. Utifrån denna gäller följande investeringsram. Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Övrigt Summa totala investeringar

87 Bilaga 125/18 a Beslut Regionfullmäktige föreslås besluta att: 1. fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen samt styrmodellen 2. fastställa indikatorerna 3. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet planeringsförutsättningar 4. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet hälso- och sjukvård 5. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet forskning, utveckling, utbildning och innovation. 6. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet hållbar regional tillväxt och utveckling 7. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kollektivtrafik 8. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet kultur och bildning 9. fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet regionövergripande mål 10. fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter 11. fastställa uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder 18. anslå tusen kronor till trafikoch samhällsutvecklingsnämnden 19. anslå tusen kronor för regionövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till regionstyrelsen 20. fastställa föreslagna investeringsramar för byggnader och mark planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella tillgångar planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret fastställa internräntan till 1,5 procent för fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,01 procent för fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 1,5 procent fastställa låneramen 2019 till miljoner kronor 27. fastställa skattesatsen för 2019 till 11,71 kronor per skattekrona samt 28. fastställa budget 2019 och plan anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen 13. anslå tusen kronor till vårdstyrelsen 14. anslå tusen kronor till kulturnämnden 15. anslå tusen kronor till fastighetsoch servicenämnden 16. anslå tusen kronor till patientnämnden 17. anslå tusen kronor till den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning 75

88 Bilaga 125/18 b Regionstyrelsen Vänsterpartiets förslag till budget 2019 och plan Personalsatsningar avgörande! Befolkningen ökar, andelen äldre blir allt större, vårdköerna är långa och växer och tillflödet i form av nya remisser fortsätter att stiga. Samtidigt står regioner och landsting inför en besvärlig ekonomisk situation med en kostnadsökning som ligger över ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Pensionskostnaderna ökar dramatiskt om ett par år, samtidigt som investeringar i nya och förbättrade lokaler också ger kraftigt ökade hyreskostnader. Den stora utmaningen är dock bristen på vårdpersonal, vilket leder till inställda operationer och stängda vårdplatser, växande vårdköer, minskade riks- och regionintäkter samtidigt som arbetsbelastningen är hög vilket i sin tur leder till ökade sjukskrivningstal. Kvaliteten på vården hänger tätt samman med hur personalens situation ser ut. I dag är stora delar av vården sårbara på grund av personalbrist och en låg grundbemanning. En bidragande orsak till vårdköerna är att brist på framför allt specialistsköterskor håller vårdplatser stängda. Sårbarheten märks också i hur personalen mår. Sjuktalen ökar. Många slutar eller går ner i tid. Vänsterpartiet vill att regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. För det krävs att den politiska ledningen tar kraftfulla initiativ till förändringar, i samarbete med de fackliga organisationerna men framförallt med en hög nivå delaktighet för de anställda. Det behövs ökade personalresurser, men också ett mer systematiskt arbete för en god arbetsmiljö och ett förbättrat ledarskap. Det som gjorts i den riktningen har inte varit tillräckligt och inte heller finns tillräckliga satsningar i budgetförslaget. Anställningar ska i första hand vara tillsvidareanställningar på heltid. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Rätt till heltid innebär också att det ska vara praktiskt möjligt att arbeta heltid med en rimlig arbetsbelastning och tid för återhämtning. Anställda i kvinnodominerade yrken, som sjuksköterskor och undersköterskor, ska inte behöva betala för en underfinansierad vård genom sämre privatekonomi och lägre pension, som deltidsarbete leder till. Nya arbetstidsmodeller har börjat införas där fler kan få kortare arbetstid och bättre ersättning för obekväma arbetstider. För Vänsterpartiet är det självklart att villkoren inom arbetstidsmodellerna ska vara lika för alla personalkategorier. Vänsterpartiet vill också se försök med sex-timmars arbetsdag inom olika verksamheter. 1

89 Bilaga 125/18 b Grundbemanningen behöver höjas. Med fler händer i vården minskar arbetsbelastningen samtidigt som verksamheten blir mindre sårbar för tillfälliga störningar. Semesterplaneringen underlättas också. Vänsterpartiet anser att vårdnära service och måltidsvärdar är bra satsningar som kan frigöra vårdtid för vårdpersonalen. Vänsterpartiet vill ge sjuksköterskor som vidareutbildar sig full studielön under tiden, gärna enligt den modell som Vårdförbundet förespråkar. Dessutom ska den nya kompetensen ge ett tydligt avtryck i lönekuvertet från dag ett. Utöver det ska all personal ha rätt till regelbundna utbildningsinsatser för att bibehålla och utveckla sin yrkeskompetens. Även om lönen inte alltid är avgörande för att behålla och rekrytera vårdpersonal behövs en lönesatsning på kvinnodominerade yrkesgrupper, främst sjuksköterskor och undersköterskor. Vänsterpartiet satsar 50 miljoner på höjda löner vilket tillsammans med de ca 20 miljoner som ligger i Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag ger en total satsning på 70 miljoner. Tack vare Vänsterpartiet har regionen fått 72 mkr under 2018 för att använda till förbättrade villkor för vårdpersonal. Sedan tidigare finns också 34 mkr från den s.k. professionsmiljarden. Tyvärr har merparten av dessa inte använts till långsiktiga lösningar. För Vänsterpartiet är det uppenbart att personalsatsningar behövs och måste vara av långsiktig karaktär. Vårdbehoven i fokus! Specialistvård förstabesök, Uppsala Dec 14 Apr 15 Sep 15 Dec 15 Apr 16 Sep 16 Dec 16 Apr 17 Sep 17 Dec 17 Apr 18 Patientvald väntan Antal köande Andel i procent som fick träffa en specialistläkare inom 90 dagar

90 Bilaga 125/18 b Operation/åtgärd Uppsala Dec 14 Apr 15 Sep 15 Dec 15 Apr 16 Sep 16 Dec 16 Apr 17 Sep 17 Dec 17 Apr 18 Patientvald väntan Antal köande Andel i procent som fick träffa en specialistläkare inom 90 dagar Köerna har inte blivit kortare och tillgängligheten har inte ökat. Så måste man summera mandatperioden så långt. I december 2017 uppmättes den längsta kön hittills för operation eller behandling med 4901patienter i kö. Tillgängligheten till specialistbesök och för operation/behandling kan tyckas ha förbättrats men till största delen handlar det om att betydligt fler listas som patientvald väntan och dessa räknas inte in i tillgänglighetsmätningen. Dock står de kvar i vårdkön och det troliga är att dessa patienter inte kunnat erbjudas vård inom vårdgarantin men då valt att fortsätta vänta och inte söka eller få hjälp att söka vård i annat landsting. Länsinvånarna har rätt att kräva att vården ges i rätt tid och på rätt nivå enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det måste vara utgångspunkten för både planering och ekonomi. Det är helt klart att framför allt Akademiska sjukhuset behöver förstärkningar för att leverera mer vård som täcker behoven. Befolkningen i Uppsala län har ökat med dryga 13 procent från invånare 31 december 2008, till mars (Källa: SCB) Andelen äldre än 81 år har ökat kraftigt och förväntas öka ytterligare. Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen lyckats fått igenom 4,7 miljarder kronor till vården under 2018 och satsningen ökar sedan till 5,4 miljarder år Det betyder att Region Uppsala får stora tillskott; bland annat 72 mkr för förbättrade arbetsvillkor för vårdanställda och 32,6 mkr till förlossnings- och neonatalvården. Vänsterpartiet kommer att aktivt bevaka att framförhandlade resurser används till rätt ändamål. Trots stora resursförstärkningar från staten så kommer det ekonomiska läget ändå att vara bekymmersamt kommande år. Det största hotet är givetvis en borgerlig regering efter valet i september. Då kommer många av satsningarna att försvinna och välfärden, inklusive vården, kommer att få känna av stora nerdragningar. På sikt är en förändring av vårdens struktur nödvändig med mer närvård och fler mobila team, en vårdstruktur som tar hand om patienterna tidigare och närmare. Kostnaden för att bygga upp den nya strukturen kan inte tas rakt av från den specialiserade vården eftersom det under lång tid kommer att finnas vårdköer att beta av. Det innebär att en strukturomvandling initialt innebär merkostnader. 3

91 Bilaga 125/18 b Vänsterpartiet utgår i sitt budgetförslag från vårdbehoven och föreslår satsningar som leder till mer vård och en förbättrad personalsituation. Vänsterpartiet tar ansvar för en vård i tid och mer vård och föreslår en skattehöjning på 20 öre för Effektiviseringar för att använda pengarna rätt Regionens verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva hög effektivitet. Det handlar om att göra rätt saker i rätt tid på rätt nivå och med rätt kompetens. Under förutsättning att uppdraget och den ekonomiska ersättningen för uppdraget är i balans, kan det vara bra att tydliggöra ett realistiskt effektiviseringskrav. För hälso- och sjukvården ska effektiviseringar bidra till en ökad vårdproduktion för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna, inte till att i första hand klara regionens totala ekonomi. I Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag handlar effektiviseringskravet på en procent om rena sparkrav för fjärde året, dessutom en rad andra sparkrav som är utlagda i budgetramarna. Vänsterpartiet anser att de föreslagna effektiviseringsmålen under planperioden inom hälso- och sjukvården ska hanteras av ansvarig styrelse så att frigjorda resurser, 81 miljoner, används till ökad vårdproduktion på rätt vårdnivå och för att klara personalförsörjningen. Vänsterpartiet säger nej till effektiviseringskravet för kulturnämnden. Kultur är svårt att genomföra effektivare. Risken är att effektiviseringskravet leder till minskat stöd till konstnärer och studieförbund eller att viktiga verksamheter läggs ner. Hälso- och sjukvården mer vård och på rätt nivå Utifrån de förutsättningar de fått har Akademiska sjukhuset genomfört effektiviseringar och besparingar på ett mer systematiskt sätt och med inställningen att vården inte ska påverkas negativt. Ändå är många vårdplatser stängda och överbeläggningarna fortsätter. Sjukhuset har under många år tvingats hämta in tidigare underskott och genomföra effektiviseringskrav samtidigt som uppräkningar inte motsvarar kostnadsökningar och befolkningsutveckling. För 2018 är prognosen efter april minus 120 miljoner för Akademiska sjukhuset. För att klara en ekonomi i balans måste fokus nu läggas på personalsituationen. Bemanningen behöver både öka och ses över för en robustare organisation och minskad arbetsbelastning. Det behövs ett långsiktigt arbete, inklusive en långsiktig finansiering, som syftar till att bemanna och öppna upp stängda vårdplatser så att fler kan få nödvändig vård i tid. Vänsterpartiet föreslår ett tillskott på 100 miljoner till Akademiska. Vidare föreslår Vänsterpartiet att de resurser som frigörs av effektiviseringar ska användas aktivt för mer personal och mer vård, istället för att inkasseras av regionen centralt för att förbättra det ekonomiska resultatet. För sjukhusstyrelsen skulle det innebära 58 miljoner att fördela främst till Akademiska. Neonatalvården och förlossningsvården behöver förstärkas. Fler barnsjuksköterskor och barnmorskor behöver anställas och neonatalens lokaler rustas upp eller bytas mot nya. Lasarettet i Enköping är innovativt och bedriver en effektiv verksamhet. Lasarettets kapacitet skulle kunna användas ännu bättre för att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Det finns fler områden där lasarettet kan ta ett större ansvar för att t ex avlasta Akademiska sjukhuset. Till detta ändamål föreslår vi ett tillskott på 10 miljoner kronor för mer elektiv vård. 4

92 Bilaga 125/18 b För övrig hälso- och sjukvård instämmer Vänsterpartiet i många av de inriktningar som finns i föreslagen plan och budget. Vi välkomnar inriktningen mot en närmare vård som läggs fram i utredningen Effektiv och nära vård 2030, och vi föreslår satsningar för att stärka vården utanför sjukhusen. Samtidigt med tanke på kösituationen och den starka befolkningstillväxten i länet behöver även Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping mer resurser för att klara sitt uppdrag under lång tid framöver. En omställning till mer nära vård och mer närvård kommer att ta tid. Vi menar också att satsningar på den nära vården måste vara riktade och inte så generella som satsningen inför 2018 där den samlade primärvården fick drygt 40 miljoner utan egentligen någon motprestation. Vi har haft en stark ökning av både antalet vårdcentraler och antal besök på vårdcentraler och därmed också en stark kostnadsutveckling, men klarar ändå inte tillgängligheten. Det kan starkt ifrågasättas om det är mer av primärvård i den formen vi behöver. I underliggande budgetmaterial kan utläsas att kapiteringsersättningen ska utökas med 15 miljoner kronor utöver generell uppräkning. Vänsterpartiet vill istället använda dessa pengar till att stärka distriktssköterskemottagningarna i länet, särskilt på mindre orter där primärvården annars inte finns. Vänsterpartiet vill satsa på distriktssköterskemottagningarna, se till att de hålls bemannade och eventuellt utöka antalet orter med mottagningar. Distriktssköterskorna står för en trygghet och kontinuitet för många äldre och/eller multisjuka. Fler orter kan komma att behöva distriktssköterskemottagning, kanske inte varje dag i veckan men med regelbundenhet. Ett sätt att genomföra det kan vara med mobila verksamheter och/eller ökat samarbete och samlokalisering med kommunerna. Genom digitalisering kan också arbetsinnehållet utvecklas och fler kan få merparten av sin vård tillgodosedd i närheten. För Vänsterpartiet är det den rätta vägen mot det som i utredningen Effektiv och nära vård 2030 beskrivs som närmottagningar. Närvårdskonceptet bör genom samarbete med länets kommuner, innebära att mer görs nära patienterna och att patientströmmen in till specialistvården kan begränsas. Det innebär i sin tur att andra patienter får ökad tillgång till specialistvården och köerna kan kortas, det vill säga att för samma pengar kan ett större vårdbehov tillgodoses. Den psykiska ohälsan har blivit den nya folksjukdomen, inte minst bland unga kvinnor. Det behövs insatser på flera områden för att motverka psykisk ohälsa men också för att ta hand om de som drabbas. Vänsterpartiet vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa och särskilda statsbidrag finns för det arbetet men det kan behövas ytterligare förstärkningar. Genom att återföra frigjorda resurser från effektiviseringskravet, förstärks vårdstyrelsens budget med 23 miljoner vilket blir resurser för att utveckla närvården och stärka arbetet mot den psykiska ohälsan. Det är bara sjukhusstyrelsens och vårdstyrelsens budgetar som får en uppräkning för demografiska förändringar. Med en ökad befolkning och fler som får vård kommer även kostnaden för sjukresor att öka. Vänsterpartiet föreslår därför att även sjukreseverksamheten ska erhålla demografisk uppräkning på 1,1 procent. 5

93 Bilaga 125/18 b Jämställd och jämlik vård Folkhälsan har allmänt sett förbättrats på många områden, men skillnader i hälsotillståndet mellan grupper har tenderat att öka, beroende på främst inkomst och utbildningsnivå. Hälsan har helt enkelt blivit mer ojämlik. Samtidigt vet vi att vård inte alltid ges på lika villkor. Vi vet att socioekonomiskt svaga grupper har en sämre hälsa och inte alltid får den vård som andra får ta del av. Skillnader finns även vad gäller kön. Kvinnor och män kan få olika behandlingar till synes utan medicinska skäl. I vårt län får hälsoklyftorna en tydlig geografiskt prägel då invånarna i de i norra länet i genomsnitt har märkbart sämre hälsa än de som bor i mellersta och södra länsdelarna. Därför är det angeläget med insatser för att stärka vården på landsbygden, t ex vår satsning på distriktssköterskemottagningar, för att säkerställa en jämlik vård i hela länet. Samma mönster återfinns inom städerna då invånarna i socialt utsatta områden i Uppsala och Enköping också visar tecken på sämre hälsa. Här finns det också behov av riktade insatser för att främja en jämlik hälsa, t ex med förstärkningar i första linjens psykiatri. Det är viktigt att regionen ständigt strävar efter att synliggöra och analysera skillnader i vård. Det är lättast när det gäller kvinnor och män eftersom vi kan se könstillhörighet i olika register. Dock är inte all statistik könsuppdelad och Vänsterpartiet vill ha mer av könsuppdelad statistik. Socioekonomiska skillnader är svårare att följa men kan göras bland annat genom Liv och Hälsa. I båda fallen krävs att det finns ett aktivt analysarbete för att förstå varför skillnader uppstår och vilka åtgärder som kan vidtas. Arbetet med folkhälsofrågor är avgörande för att Regionen ska kunna bidra till att uppnå jämlikhet inom hälsa och vi vill se fler steg mot en hälsofrämjande inriktning inom vården. Nya forskningsresultat visar på betydande hälsovinster, och minskade kostnader, genom de hälsoundersökningar/-samtal som erbjuds 40-, 50- och 60-åringar i Västerbotten. Vänsterpartiet vill att liknande verksamhet snarast startar inom Region Uppsala. Patientavgifter i vilket syfte? Vänsterpartiet föreslår att distriktssköterskebesök åter blir avgiftsfria. Distriktssköterskemottagningarna är av väsentlig betydelse för äldre och kroniskt sjuka. Det samordnade högkostnadsskyddet som införts i landstinget var fel konstruerat. Endast enstaka personer, vad Vänsterpartiet erfarit, har uppnått det samordnade högkostnadsskyddet. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av taket för det samordnade högkostnadsskyddet med 400 kr till 2200 kr. Det gör det möjligt för fler att faktiskt uppnå taket och därmed minska kostnaderna för de med störst vårdbehov, vilket var syftet. Vänsterpartiet vill se en översyn av syftet och strukturen av samtliga patientavgifter. Kollektivtrafiken enkelt och billigt för miljön och klimatets skull Vänsterpartiet ser inget av de nödvändiga och stora satsningar som måste göras inom kollektivtrafiken för att klara fördubblingsmålen. Förändringen med ett enhetligt länskort som genomfördes 1 april 2014 innebar en kraftig sänkning av priset för de dyraste periodkorten, 6

94 Bilaga 125/18 b från 1580 resp 1260 kr till 790 kr, en sänkning som helt bekostades av en höjning för de Uppsalabor som tidigare använt stadskortet, från 525 kr till 790. Vänsterpartiet konstaterar att biljettpriserna för kollektivtrafiken har ökat långt mer än konsumentprisindex. Tittar man bara på Uppsalas del är det en ökning motsvarande 51 procent mellan 2013 och Se diagrammet Kostnad för månadskort i Uppsala tätort april Om kostnaden följt konsumentprisindex. Faktisk prisutveckling. 1 Diagrammet visar kostnadsutvecklingen för att dagspendla med månadskort inom Uppsala kommun, samt hur den skulle ha sett ut om kostnaden för månadskortet följt konsumentprisindex. En översyn som tidigare presenterats i Kollektivtrafiknämnden visar att det kollektiva resandet 2015 minskat med 10 procent till och från Storvreta vilket visar att de nya zonerna och priserna har haft en negativ effekt. Det behövs en uppföljning för att se om trenden fortsätter och att även titta på de andra kransorterna. Med detta i åtanke håller Vänsterpartiet fast vid sitt tidigare förslag att återinföra ett stadskort eller snarare ett periodkort för en utökad zon 1 som omfattar kransorterna runt Uppsala. Skälen för förslaget är i huvudsak två; sociala och miljömässiga. En stad i Uppsalas storlek har ett inre liv och utbyte av aktiviteter som många har svårt att delta i eftersom det ändå kräver flera resor med kollektivtrafiken. Skola, arbete, vänner, fritidsaktiviteter, med mera, finns inte bara i närområdet. Avstånden i Uppsala är trots allt betydande och det är viktigt att alla känner att de har tillgång till hela staden på rimliga villkor. Staden växer och många söker boende i stadens närhet, i kringliggande orter, på grund av bostadsbrist. Dessa orter har idag två zoners taxa för enkelresor vilket gör att många tycker det är mer prisvärt att ta bilen in till centrum både för dagliga resor men också för handel och nöjen. Vänsterpartiet anser att det är i en utökad zon 1 med närliggande tätorter som de största miljövinsterna finns att hämta genom att fler övergår till kollektivresande istället för bil. Genom en utvidgad zon halveras priset för enkelresor och genom att införa ett periodkort för zon 1 för 550 kr kommer fler att kunna ha det kollektiva resande som förstahandsalternativ. Förslaget på ett periodkort för zon 1 för 550 kr innebär ca 25 mkr i intäktsbortfall som kompenseras i Vänsterpartiets budget. Dock kommer biljettintäkterna att öka om resandet ökar. 7

95 Bilaga 125/18 b Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsätter med sin högprispolitik för kollektivtrafiken och vägrar inse biljettprisets betydelse i konkurrensen med bilen. För miljön och klimatets skull måste det vara enkelt och billigt att åka kollektivt, och därför föreslår vi en sänkning av periodkortet till 750 kr från dagens 840 kr. Sänkningen beräknas ge ett intäktsbortfall på 27 miljoner som Vänsterpartiet kompenserar för i budgetförslaget. Även denna summa beaktar inte en förmodad resandeökning och därmed nya intäkter. Vänsterpartiet säger ja till lägre biljettpriser! Det ska vara enkelt och billigt att åka kollektivt! Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget löser inte problemen Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag innehåller inte tillräckliga satsningar och det är också oklart hur de nya tillskotten, och besparingarna, ska realiseras. Det saknas satsningar för att klara vårdköerna och förbättra personalsituationen. Vänsterpartiet kan bara konstatera att för Socialdemokraterna och Miljöpartiet står inte vårdbehovet i centrum utan det viktigaste är att Akademiska och regionen håller budget. En budget som inte är anpassad för att ge vård i rimlig tid. Det saknas också satsningar på kollektivtrafiken som på allvar bidrar till ett ökat resande för att klara miljö- och klimatmålen. Till skillnad mot Vänsterpartiet ser Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte till största möjliga miljöeffekt utan fortsätter med höga biljettpriser samtidigt som det ska sparas 13 miljoner på regionbusstrafiken utöver effektiviseringskravet på en procent (=10,7 mkr). Den nödvändiga vården måste finansieras Det finns kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning men det finns också hälsooch sjukvårdslagens krav på en god hälso- och sjukvård till länets invånare och krav på vård i rimlig tid, vårdgarantin. För Vänsterpartiet är hälso- och sjukvårdslagens krav viktigast och ska vara utgångspunkten för planering och finansiering av vården. Det räcker inte med att upprätthålla dagens vårdnivå för att klara vårdbehoven inom vårdgarantins gränser. Samtidigt är det nödvändigt att förnya vårdlokaler för den moderna vården och de ökande pensionskostnaderna är en realitet. Totalt behöver hälso- och sjukvården i landet få en större andel av statens kaka genom ett större statligt stöd. Hälso- och sjukvården behöver omstruktureras för rätt vård på rätt nivå, vilket initialt är en merkostnad, som på sikt kan avlasta den specialiserade vården. Vårdköerna finns dock där och måste kortas dramatiskt. Vänsterpartiet ser de stora fastighetsinvesteringarna som nödvändiga för en modern vård. De kraftigt ökade hyreskostnaderna som tidigt varit kända ska inte drabba verksamheterna genom ökade sparkrav. Vänsterpartiet förutsätter att en stor del av Akademiska sjukhuset ökade hyreskostnader kommer att betalas justerad prislista för riks- och regionvården. Nuvarande regionavtal ska omförhandlas inför Vänsterpartiet vill att förstudier för vårdcentrum i Tierp och en om- och utbyggd neonatalvård läggs in i investeringsplanen för

96 Bilaga 125/18 b Vår tidigare bedömning att 20 öre skattehöjning är nödvändig kvarstår och ger därmed möjlighet för nödvändiga satsningar för mer vård, bättre personalpolitik och konkreta miljösatsningar. Vänsterpartiets budgetförslag i sammanfattning Nej till effektiviseringskrav på kulturen ger 1 mkr mer för kultursatsningar. Satsning på kultur i vården med 2 miljoner. En lönesatsning på kvinnodominerade vårdyrken med 50 miljoner kronor. I S och Mp:s budget ligger 20 miljoner ytterligare för lönejusteringar. Frigjorda resurser genom effektiviseringar inom hälso- och sjukvården på 81 mkr ska återföras för att klara vårdbehoven och klara vårdgarantin. Akademiska sjukhuset behöver en rimlig andel av effektiviseringspengarna för ökad personalbemanning och fler öppna vårdplatser. Ett tillskott på 100 miljoner kronor till Akademiska sjukhuset. Ett tillskott till lasarettet i Enköping på 10 miljoner kronor för mer elektiv vård. I stället för att öka kapiteringsersättningen med ytterligare 15 mkr avsätts de pengarna för fler distriktssköterskemottagningar och en omställning mot närmottagningar En utökad stadszon med kransorterna och ett eget periodkort för 550 kr. För det tillskjuter Vänsterpartiet ca 25 mkr till kollektivtrafiknämnden. Sänkning av priset för periodkort i kollektivtrafiken från 840 till 750 kronor. En skattehöjning med 20 öre ger möjlighet till Vänsterpartiets satsningar utan att äventyra ekonomin. I budgethandlingen framgår inte vad som ingår i besparingsbetinget på 127 miljoner men i underliggande material kan bland annat utläsas ett sparkrav på 13 miljoner genom reducerad regionbusstrafik. Vänsterpartiet säger nej till det och lägger istället 13 miljoner mindre till regionstyrelsen som får återkomma med andra förslag. 9

97 Bilaga 125/18 b Ekonomisk tabell relativt S o MP-budget, mkr Resultat enligt S- o MP-budget Effektivisering 1% HoS/år Tillskott Akademiska Tillskott lasarettet Enköping Lönesatsning vårdpersonal Demografisk uppräkning sjukresor Sänkning periodkort till 750 kr Utökad zon 1 o periodkort 550 kr Full uppräkning och kultur i vården Skattehöjning 2019 med 20 öre Resultat V-budget Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning enligt resultatmål Avvikelse mot resultatmål Besparingsbeting Styrelsers och nämnders anslagsramar * Styrelsers och nämnders anslagsramar * Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

98 Bilaga 125/18 c Moderaterna i Region Uppsala Förslag till regionplan och budget Regionfullmäktige juni 2018

99 Bilaga 125/18 c 2 Innehåll Regionens framtid... 3 Ordning i ekonomin... 4 En ny modern primärvård... 7 Ingen ska falla mellan stolarna... 7 Ge barn och unga bästa möjliga förutsättningar... 7 En förbättrad mödrahälsovård... 8 En effektivare sjukhusvård... 9 Akademiska sjukhuset... 9 Lasarettet i Enköping En ny medarbetarpolitik Ny teknik utvecklar vården Digitalisering Företag är en förutsättning för valfrihet och nytänkande Tillgänglig tandvård i Uppsala län God tandhälsa för alla En tillgänglig och trygg kollektivtrafik Ett friare kulturliv Kultur i vården Tillgängliggör kulturarvet Jobb och företagande i hela länet Regional utveckling Företagande, forskning och innovationer En infrastruktur att lita på En god miljö

100 Bilaga 125/18 c 3 Regionens framtid Region Uppsala är i grunden en välskött organisation, men har uppenbara och minst sagt akuta problem. Vårdköerna växer. Anställda säger upp sig. Verksamheterna går med underskott. Skattehöjningar har genomförts men inte lett till att någon verksamhet utvecklats. Tvärtom har istället den samlade vårdproduktionen gått ned. Ekonomin är kraftigt ansträngd. Regionen har inte planerat för hur vi ska finansiera de kommande kostnadsökningarna för de nya fastigheterna och pensionerna, trots att det har varit känt i flera år att dessa ska komma. Regionen saknar i dagsläget en hållbar finansiering för perioden Det saknas 600 miljoner kr, men även en fungerande plan för effektivisering av verksamheterna saknas. Om den nuvarande kursen inte läggs om väntar ofelbart nedskärningar eller ytterligare en skattehöjning. Detta vill vi undvika. Att ständigt tillföra nya resurser utan att ställa tydliga krav på effektivitet är inte en fungerande metod. Det finns en förståelse och en vilja bland länets invånare att betala för välfärden. Men när pengar tas ut av befolkningen utan att de får det bättre hamnar vi i en legitimitetkris. Samhällskontraktet är hotat. Moderaternas budgetförslag bygger därför på den grundläggande tanken att alla stenar måste vändas på för att hitta lösningar som kan ge oss en modern effektiv vård där vi vet att varje skattekrona används på rätt sätt. Att vårdköer växer och att medarbetare säger upp sig är sjukvårdens mest akuta problem som måste lösas direkt. I vårt budgetförslag är därför en ny medarbetarpolitik en av de mest centrala delarna. I längden behöver också vården i länet genomgå en större omstrukturering för att höja kvaliteten för patienterna och effektivisera verksamheten. Utredningen Effektiv och nära vård 2030 visar hur detta ska kunna göras. Moderaterna ställer sig bakom intentionerna bakom denna utredning. Den högspecialiserade vården kommer med största sannolikhet att omstruktureras även nationellt. Det finns idag en bred politisk uppslutning i riksdagen för att en större andel högspecialicerad vård ska koncentreras till färre platser i landet. Detta kommer att betyda att Akademiska sjukhuset får ett annat uppdrag i vissa delar. Vård kommer att både flyttas till och från Akademiska sjukhuset. Regionen kommer därför att redan nu behöva förbereda sig för en sådan förändring. I och med att omfattande förändringar av sjukvården således kommer att genomföras menar vi att det är centralt att regionen på nytt tar fram en övergripande strategisk plan. Det är inte möjligt att göra investeringar i en sjukvårdsorganisation och ett nytt fastighetsbestånd utan en klar och tydlig strategi. Att regionen idag saknar en sådan plan är anmärkningsvärt. En övergripande strategisk plan ska måste särskilt uppmärksamma regionens långsiktiga ekonomi, som idag inte är hållbar, Akademiska sjukhusets ställning i sjukvårdsregionen samt hur samarbete med andra regioner/landsting om stora investeringar kan förbättäras. 3

101 Bilaga 125/18 c 4 Ordning i ekonomin Regionens ekonomi är kraftigt ansträngd. Den budget som Socialdemokraterna och Miljöpartiet lägger tillsammans är tyvärr inte realistisk. Av underlaget framgår att det kommer att saknas 600 miljoner kr under åren 2019 till Det finns idag ingen plan för hur regionen ska kunna spara in dessa pengar. Till detta kommer att Akademiska sjukhuset har aviserat att det återigen kommer att gå med underskott. Enligt den senaste tertialrapporten är prognosen minus 120 miljoner, men mer sannolikt är att underskottet blir omkring 200 miljoner i enlighet med hur det var förra året. Orealistiskt är också bedömningen av utvecklingen av statsbidragen. Enligt budgeten ska dessa öka med 12 procent på bara ett år. Beräkningarna är gjorda på grundval av den rödgröna regeringens vallöften, inte på en mer seriös bedömning där man kan räkna med regeringsskifte och där en helt annan statsbudget läggs fram under hösten. Det finns en sparplan för 2019 som är tänkt ska ge 127 miljoner kr. Det sägs att pengarna ska kunna hämtas hem på förstärka inköpsrutiner, minskad mängd administrativ personal, minskat utbud av regionbusstrafiken och minskade kostnader för inhyrd personal. Med tanke på att regionen förra året drog över sin budget för inhyrd personal med flera hundra procent, och hade den största ökningen i landet, får denna besparingsplan sägas vara minst sagt osäker. Regionens svaga ekonomi är en följd av att åtgärder för att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen inte har satts in i tid. Inte heller har någon form av reform av sjukvården sjösatts under mandatperioden med syfte att effektivisera verksamheterna. De stigande kostnader som regionen har för sina fastighetsinvesteringar och pensioner har varit kända i flera år. Förberedelser för den puckel av kostnader som regionen har att ta sig över borde ha varit på plats för länge sedan. Till detta kommer nu också skenande kostnader för inhyrd personal. Förra årets kraftiga ökning borde ha gjort att regionen satt in kraftfulla åtgärder för att dämpa dessa kostnader, men även detta har uteblivit. I dagsläget är denna kostnadspost helt utom kontroll. Sammantaget gör detta att vi i Moderaterna menar att regionen kommer att behöva genomföra en åtgärdsplan för att få en ekonomi i balans som är mycket kraftfullare än den som Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu lägger fram. I annat fall väntar nedskärningar eller skattehöjning. Vi menar att en sådan plan måste göras i två steg. I ett första skede måste regionen hitta ett sätt att finansiera det gap på 600 miljoner kr som ligger framför oss de närmsta tre åren. Verksamheterna måste effektiviseras med större kraft än nu. I ett andra skede måste regionen snarast påbörja det större arbetet med att reformera sjukvården i stort. I vårt budgetalternativ ger vi våra förslag på hur en sådan större reform ska kunna göras. Sjukvården måste reformeras på alla plan. En större reform kommer att ge ett ekonomiskt utrymme när nya arbetssätt ersätter gamla. Vi moderater ser att vårdens behov av resurser växer. Men vi ser också att dagens sjukvårdssystem är ineffektivt. Det är därför som vi i första hand menar att nya resurser måste frigöras genom att verksamheten blir effektivare. Vi tror också detta är möjligt. Förutsättningarna för att lösa vårdens kris är goda. Vårdkvaliteten är alltjämt mycket hög. Regionens medarbetare är kunniga, motiverade och lojala. Uppsala län har en arbetande befolkning som betalar skatt. 4

102 Bilaga 125/18 c 5 Det som saknas är en sjukvårdsorganisation som tar vara på medarbetarnas förmåga och som klarar av att hushålla med länsbornas pengar på ett ansvarsfullt sätt. Det moderata budgetalternativet syftar till att ändra på detta. Vi vill bereda marken för den kreativitet och arbetsvilja som finns hos regionens medarbetare. Så tror att vi vården kommer att kunna reformeras. Och det är så vi tror att skattebetalarnas förtroende för verksamheten kan upprätthållas i ett läge där vi tyvärr har hamnat i en situation där vi kommer att behöva vända på varenda krona för att få ekonomin att går ihop. Moderaternas regionplan och budget för skiljer sig från huvudförslaget på följande punkter när det gäller konkreta poster. Eftersom vården behöver mer resurser måste den effektiviseras i en snabbare takt än idag. Vi räknar därför upp anslaget till nämnderna med 2 procent för 2020 och Med de förslag som vi lägger kommer verksamheterna att kunna effektiviseras mer än idag, men det är rimligt att tro att vinsterna av detta kommer först längre fram. Resurser måste flyttas från sjukhusvården till primärvården. Detta måste synas i budgeten redan nu. Därför flyttar vi den s.k. demografiuppräkningen från sjukhusstyrelsen till vårdstyrelsen. Detta drabbar inte någon förvaltning under sjukhusstyrelsen negativt eftersom vi talar om att resurser i form av medarbetare ska flyttas över. Förslaget innebär ingen besparing utan är en omdisponering av regionens sjukvårdsresurser. De ökade kostnaderna för kollektivtrafiken menar vi ska finansieras med ökade biljettintäkter. I jämförelse med huvudförslaget avsätter vi därför 22 miljoner kr mindre till kollektivtrafiknämnden. Nya biljettpriser blir: 865 för månadskort, 24 kr för biljett med reskassa och 31 kr för enkelbiljett. I likhet med tidigare år föreslår vi att AT-utbildningen och ST-utbildningen i primärvården utökas till det dubbla jämfört med huvudförslaget. Kostnaden för detta blir 15 miljoner kr mer till sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen och finansieras inom ramen för regionens effektiviseringar. Gamla Uppsala Buss AB har ett stort eget kapital som det är oklart om företaget behöver för egen del. Om en större del av dessa pengar ska föras över till regionen ska det vara med ett klart syfte hur pengarna ska användas. I huvudförslaget sägs att 60 miljoner kr ska tas i utdelning för 2019, men det finns inget syfte med detta annat än att förbättra siffrorna. Det är inte en seriös hantering av pengarna som Moderaterna därför inte stället sig bakom förslaget. Avseende konstinvesteringarna menar Moderaterna att det är rimligt att investeringsnivån inte följer principen om att minst en procent av investeringskostnaderna ska gå till konst när investeringsvolymerna är stora. Rimligt är därför att begränsa denna utgift för Däremot motsätter vi oss den kraftiga nedbanting av konstbudgeten som föreslås för 2020 och Ifråga om fastighetsinvesteringsplanen accepterar vi huvudförslaget i stort men menar att regionen inte bör gå vidare med förslaget att bygga ett nytt kök plus konferensanläggning och bibliotek på Akademiska. Kostsamarbetet med Region Västmanland bör fortsätta. Istället menar vi att regionen bör prioritera en renovering av eller ny byggnad för Tierps vårdcentrum. Att vänta ända tills nästa mandatperiod med detta, såsom föreslås av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, är inte rimligt på grund av det dåliga skick dagens fastigheter är. 5

103 Bilaga 125/18 c 6 Därtill menar vi att Akademiska sjukhuset bör bygga de extra förlossningssalar inom de närmsta åren. Inte heller detta bör vänta tills nästa mandatperiod, på det sätt som Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår. Investeringarna i Tierps vårdcentrum och förlossningssalarna finansieras genom att förslaget om konferensavdelning och produktionskök på Akademiska sjukhuset inte genomförs. 6

104 Bilaga 125/18 c 7 En ny modern primärvård Vården måste bli mer tillgänglig för patienten. Vården ska finnas när patienten behöver den och på det sätt som är bäst utifrån patientens enskilda behov. Alla människor ska ha stort inflytande över sin egen vård och utifrån sina egna förutsättningar vara involverade i de beslut som rör den egna vården. För att mer vård ska finnas nära patienten vill vi att den nära vården ska få en större andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten. Primärvården får idag 18 procent av den samlade hälso- och sjukvårdsbudgeten, tillsammans med Alliansen har vi föreslagit att det ska vara 25 procent senast år Det är rimligt att mer vård bedrivs utanför sjukhusen eftersom den i många avseenden håller en högre kvalitet, är mer kostnadseffektiv och innebär ett tryggare omhändertagande. Vi vill utveckla fler närvårdcentrum i Uppsala län. Vi vill också öka flexibiliteten i det nuvarande systemet. Vården ska alltid vara tillgänglig och bemannas med rätt kompetens. Fler ska få vård i hemmet och många vill söka vård digitalt. Det innebär att resurserna till primärvården och den nära vården måste öka, men också styras om. Vården ska vara nära i hela länet. De flesta är friska och behöver vården sällan. För dem ska normen för första vårdkontakt vara digital. De som behöver vården mest ska ha en direkt vårdkontakt och få mer vård i hemmet. Moderaternas förslag: Utveckla närvårdscentrum i Östhammar, Enköping och Tierp. Öka flexibiliteten i nuvarande primärvårdssystem. Ingen ska falla mellan stolarna Ett av våra viktigaste löften till länets invånare är en tryggare vård för våra mest sjuka äldre och för de med störst vårdbehov. Äldre och multisjuka får ofta insatser både från hälso- och sjukvård och från kommunal omsorg. Det är viktigt att denna patientgrupp och deras anhöriga upplever ett tryggt omhändertagande och att de inte faller mellan stolarna hos olika huvudmän. Mobila team som kan ge vård i hemmet är en viktig reform som vi vill utveckla. Den nära vården kan också förstärkas genom fler närvårdsavdelningar och direktinläggningar istället för otrygg väntan på akutmottagningar. Alla människor har rätt att utifrån sina förutsättningar vara delaktiga i sin vård. Att kunna välja och ha inflytande över vilka som kommer in i hemmet och hjälper till med städning, mat, hygien och hälso- och sjukvårdsinsatser tycker vi är en självklarhet. Vi vill därför införa ett nytt vårdval för äldre och multisjuka i Uppsala län där patienter kan få omsorg och primärvård av samma utförare. Både privata, enskilda och offentliga aktörer ska kunna etablera sig i vårdvalet. Moderaternas förslag: Inför ett kombinerat vårdval med omsorg och primärvård för äldre och de mest sjuka. Öka tryggheten i vården genom ekonomiska incitament för kontinuitet hos vårdgivarna. Utveckla vård i hemmet genom fler mobila team och gör de mer tillgängliga på kvällar och helger. Återinför hemläkarjouren. Säkerställ att det finns närvårdsavdelningar utifrån varje kommuns behov. Öka möjligheterna för kvinnors företagande genom att exempelvis utreda vårdval för distriktsjuksköterska. Ge barn och unga bästa möjliga förutsättningar Ett område som behöver utvecklas är barn och unga som mår dåligt. Flera undersökningar har de senaste åren visat att många barn och ungdomar mår dåligt och behöver stöd i sin psykiska hälsa. 7

105 Bilaga 125/18 c 8 Samtidigt har de tidiga insatserna inte utvecklats. Det finns stor utvecklingspotential när det gäller hur Region Uppsala samverkar med länets kommuner samt vilket stöd som erbjuds för de barn och unga som behöver. Barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län har under mandatperioden havererat och flera specialistmottagningar har stängts. Vi vill se om någon annan aktör än Region Uppsala kan driva dessa samt avlasta verksamheten med fler digitala lösningar. Det måste vara ett prioriterat mål för regionen att återigen har fungerande BUP-mottagningar i Tierp, Östhammar och Enköping. I linje med detta måste första linjens insatser utvecklas i samarbete med länets kommuner. Moderaternas förslag: Vissa vårdcentraler ska ta ett särskilt ansvar för tidiga insatser och barn och ungas hälsa. Digitala vårdmöten ska kunna erbjudas som en tidig insats. BUP-mottagningarna i Tierp, Östhammar och Enköping bör öppnas igen. Region Uppsala ska tillsammans med länets kommuner utveckla insatserna och fördjupa samverkan kring barn och unga. En förbättrad mödrahälsovård Sverige är ett av bra land att bli förälder i. Barnmorskor och andra medarbetare som möter blivande familjer under graviditet, förlossning och den första tiden med det nyfödda barnet gör ett fantastiskt arbete. Trots detta finns utmaningar men med stor utvecklingspotential. En underdimensionerad förlossningsvård, brister i vårdkedjan och bristfällig kunskap gällande förlossningsskador gör tyvärr att många familjer känner en stor oro i samband med familjebildning. Detta vill vi ändra på. Modernisera mödrahälsovårdprogrammet. Lägg mer fokus på den blivande mammans enskilda behov och önskemål och ersätt vissa delar med digitala lösningar. Lägg mer tyngd på efterkontroller och förebyggande arbete. Moderaternas förslag: Ingen ska känna sig rädd eller otrygg i kontakt med mödra- eller förlossningsvård. Stärk vårdkedjan graviditet-förlossning-eftervård. Rutinultraljud bör kunna genomföras på vissa barnmorskemottagningar. Utveckla mer kunskap gällande förlossningsskador och stärk kunskapsöverföring och samarbete mellan förlossning och barnmorskemottagningar. 8

106 Bilaga 125/18 c 9 En effektivare sjukhusvård Region Uppsala har två sjukhus, ett litet och ett mycket stort. Detta gör att vårt läns struktur för sjukhusen skiljer sig åt i jämförelse med hur det ser ut i andra län. Akademiska sjukhuset är den stora vårdproducenten som också rymmer Uppsala universitets undervisning och forskning. Lasarettet i Enköping är ett sjukhus med bassjukvård för södra länsdelen. De två sjukhusens uppdrag skiljer sig därför mycket åt. Båda behövs men bör utvecklas olika. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset fungerar i många avseenden mycket bra. Den vård som ges håller hög kvalitet och patienterna är nöjda. Efterfrågan på vård ökar från sjukvårdsregionen och landet i övrigt. Allt detta vittnar om att Akademiska har potential att behålla sin ställning som ett av Sveriges ledande universitetssjukhus. Men detta går bara att göra om sjukhuset fortsätter att arbeta med de stora problem som alltjämt finns kvar. Ett av dessa är Akademiska sjukhusets breda och omfattande uppdrag. Sjukhuset är både länssjukhus och ett högspecialiserat sjukhus som tar emot svåra patientfall från hela landet. Därmed har Akademiska fått ett tudelat uppdrag där de två uppdragen inte nödvändigtvis drar åt samma håll. Det faktum att Akademiska är ett universitetssjukhus som ska kunna ta emot patienter från hela landet har gjort att Region Uppsala gjort mycket stora investeringar i nya fastigheter, och kommer att göra ännu fler. Det är Region Uppsala och dess skattebetalare som finansierar investeringarna och tanken är att dessa i nästa steg ska betala sig genom att Akademiska säljer vård till främst sjukvårdsregionen i Mellansverige men även till övriga landet. Dessvärre sker inte denna försäljning av vård på en fri marknad utan försäljningen är beroende av avtal som har förhandlats fram på politisk väg. Det har alltid varit och är fortfarande oklart om Region Uppsalas försäljning av vård går ihop ekonomiskt. Däremot är det tydligt vilka det är som får stå för den finansiella risken. Det är skattebetalarna i Uppsala län. Denna obalans mellan Region Uppsala och de så kallade köparlandstingen/-regionerna måste på sikt upphöra. Vidare menar Moderaterna att Akademiska sjukhuset måste intensifiera sitt arbete med att reformera sig självt till ett mer modernt sjukhus. Sjukhuset har ett antal problem som det har levt med länge och som ännu inte har lösts. I första hand gäller detta väntetiderna. Andelen patienter som får vård inom de lagstadgade tre månaderna har länge varit svår för Akademiska att nå, men under innevarande mandatperiod har trenden varit nedåtgående. Ett annat svårt problem är stängda vårdplatser, överbeläggningar och utlokaliseringar (patienter som läggs in på fel klinik på grund av platsbrist). En orsak till den pressade situationen som också är en följd av densamma är den svåra bristen på sjuksköterskor. Därtill har sjukhuset haft svårt att rekrytera sjuksköterskor med specialistutbildning som exempelvis operationssjuksköterskor. Detta har gjort att operationsverksamheten inte har kunnat bedrivas fullt ut, med följden att kötiderna har växt och att regionen har förlorat intäkter från andra landsting/regioner. Arbetssituationen på Akademiska präglas därför av att den på många delar av sjukhuset är mycket pressad. Samtidigt genomförs ständigt olika förbättringsprojekt för att lösa dessa problem. Tyvärr måste det sägas att även om dessa projekt är lovvärda vart och ett för sig har resultaten i stort låtit vänta på sig. 9

107 Bilaga 125/18 c 10 Sjukhuset måste också lära sig mer om moderna organisationsformer avseende logistik, arbetsfördelning och ekonomistyrning. Fokus bör ligga på att skapa effektiva patientflöden. Många andra organisationer i samhället, såväl myndigheter som företag, har genomgått framgångsrika förbättringsprojekt. Akademiska sjukhuset bör ta del av dessa erfarenheter. Region Uppsala har tidigare prövat att ha vårdlotsar. Den nuvarande politiska ledningen har emellertid inte visat något intresse att ta vara på de erfarenheter som detta projekt gav. Vi menar därför att vårdlotsarna bör återkomma. Ett återkommande bekymmer för regionen har varit att få Akademiska sjukhusets intäkter och utgifter att gå ihop. Närmast regelmässigt har sjukhuset dragit över sitt anslag. Detta är ett stort bekymmer eftersom följden ofta blir återkommande sparkrav. Vi tror inte att lösningen på detta problem är att hårt arbetande medarbetare ska arbeta ännu hårdare utan att problemet ligger i sjukvårdssystemets ineffektivitet. Vi tror att ett systematiskt arbete med ständiga förbättringar är ett smartare sätt att begränsa kostnaderna. Moderaternas förslag: Ta fram en övergripande plan för hur Akademiska sjukhusets samtliga arbetsmetoder kan förbättras. Erbjud Akademiska sjukhusets anställda utbildning i modern logistik. Reformera arbetet på vårdavdelningarna med fördelning av arbetsuppgifter och vårdnära service. Revidera de existerande vårdvalen inom specialistvården för att se hur de kan utvecklas och utökas. Inför vårdlotsar. Lasarettet i Enköping Lasarettet har med sitt nuvarande uppdrag och lilla storlek visat sig vara en effektiv enhet. Det har genom sitt utvecklingsarbete med förbättrad produktionsplanering visat att det är möjligt att leva upp till vårdgarantins krav. Samtidigt är inte lasarettets fulla kapacitet utnyttjat när det gäller operationsverksamhet och vårdlokaler. Lasarettet har också på eget initiativ utvecklat sin metod med lasarettansluten hemsjukvård. Projektet ser mycket lovande ut och bör fortsätta. Moderaterna i region Uppsala menar att mer sjukvård bör utföras utanför Akademiska sjukhuset. Lasarettet i Enköping har ledig kapacitet och har dessutom visat prov på att kunna införa nya effektiva former för vård. Vi moderater vill därför se över hur lasarettets uppdrag kan utökas. Idag utför medarbetare från Akademiska operationer på lasarettet i ett sätt att öka operationsverksamheten på Akademiska. Det finns därför förslag på att operationsverksamheten på lasarettet och Akademiska ska slås samman till samma organisation. Vi är emot detta eftersom viljan att reformera och utveckla lasarettet sannolikt är ett resultat av självständigheten. Moderaternas förslag: Lasarettets uppdrag som utförare av planerad vård och som närsjukhus för södra länsdelen ska utvecklas. Lasarettets operationsverksamhet bör inte bli en del av Akademiska sjukhuset. 10

108 Bilaga 125/18 c 11 En ny medarbetarpolitik En av de främsta förklaringarna till varför Region Uppsala har problem med växande vårdköer är att det saknas medarbetare. Bristerna är stora på många områden men mest akut är det ifråga om allmänspecialister och sjuksköterskor. När det saknas medarbetare stannar verksamheten av. Resultatet blir köer. Bristerna är nu så stora att regionen inte längre kan upprätthålla vårdproduktionen på samma nivå som tidigare. Den rödgröna politiska ledningen har därtill förvärrat bristen genom sin mycket konfrontativa arbetsgivarpolitik. Vi menar därför att regionen måste tänka om helt när det gäller sin syn på medarbetarna. De kan inte längre bara betraktas som rader i ett schema utan måste ses som sjukvårdens viktigaste resurs. Regionens egen revision har granskat verksamhetens övergripande personal- och kompetensförsörjning och konstaterat att styrning och uppföljning på området behöver vidareutvecklas. Idag saknas systematisk uppföljning och utvärdering. Region Uppsala säkerställer alltså inte att genomförda insatser gällande rekrytering och kompetensförsörjning har avsedda effekter. Moderaterna ser att spridda skurar av tillfälliga panikåtgärder vidtas, men att den långsiktiga visionen och strategin saknas. Steg ett bör vara att ta reda på varför medarbetare som slutar väljer andra arbetsgivare. Idag finns ingen övergripande information eller statistik som svarar på detta. Det finns inte heller något övergripande mål gällande sjukfrånvaron. Moderaterna anser att mål behövs för att situationen ska kunna förbättras. Inte heller personalomsättningen mäts och utvärderas på ett tillfredsställande sätt. Eftersom bristen på medarbetare är det som orsakat de största flaskhalsarna i vårdproduktionen menar vi att regionen även måste ta reda på hur intäkterna för såld vård till andra län påverkas. Vad kostar det att återanställa erfarna sjuksköterskor som har lämnat regionen? Om detta ger ökade intäkter betalar sig en sådan satsning självt. Vidare menar vi att arbetsvillkoren för dem som arbetar i välfärdens kärna måste förbättras. De som jobbar inom vården har valt sitt arbete för att de vill göra skillnad och hjälpa andra människor. Över detta känner många med all rätt en stor stolthet. Vi tror inte att högre löner som enskild åtgärd kan lösa problemen utan vill se bredare och mer långsiktiga insatser för att regionen ska bli en bättre arbetsgivare som fler väljer att arbeta för. Vi menar att allt från arbetsförhållanden till anställningsvillkor måste förbättras och tror inte att medarbetarna kräver några orimligheter. Vi tror bara att de efterfrågar bättre möjligheter att kunna utföra de arbetsuppgifter som de är anställda och utbildade för att göra. Vi anser även att Region Uppsala i grunden måste förändra sin syn på sig själv som en institution för utbildning. Idag har regionen ansvar för vidareutbildning av läkare, men övriga yrkeskategorier förväntas ta ansvar för sin egen fortsatta utbildning trots att regionen har en skriande brist på vidareutbildade medarbetare. Utvärderingarna av AT-utbildningen har inte heller visat att regionen tar sin uppgift på allvar och dessutom utbildar regionen ovanligt få AT-läkare i förhållande till vad som sker i landet i övrigt. För att Region Uppsalas vidareutbildningar ska vara de främsta i landet måste denna situationen förändras. Sjuksköterskornas vidareutbildning sker i samarbete med universitetet, men regionen ansvarar för deras anställning under utbildningstiden. Sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig i tjänsten. Moderaternas förslag: 11

109 Bilaga 125/18 c 12 Återanställ erfarna sjuksköterskor för att öppna vårdplatser. Individuell lönesättning ska inte bara gälla i teorin utan i praktiken. Ett tydligt karriärsystem för kliniskt verksamma sjuksköterskor ska utvecklas. Inför en oberoende granskning av hyrkostnaderna och de avtal som Region Uppsala använder för att hyra in personal. Inför en extern granskning genomförs gällande sjukhusets förmåga som arbetsgivare. Inför en neutral part ska hålla avslutningssamtal vi behöver få en samlad bild gällande varför medarbetarna väljer att lämna Region Uppsala. Följ upp och utvärdera rekryterings-och vidareutbildningsinsatser. Förnya och förstärk Region Uppsalas arbetsgivarvarumärke gärna med en tydlig koppling till e-hälsa. Utöka antalet AT- och ST-tjänster i regionen samt göra dessa de mest attraktiva i landet. Erbjud sjuksköterskor specialistutbildning i tjänsten. Tillämpa reformen om Rätt till heltid fullt ut. Mät sjukfrånvaron och ta fram övergripande mål för sjukfrånvaro och frisktal. Säkerställ att medicinskt utbildad personal från andra länder tillvaratas och introduceras i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer och aktivt mentorskap. Verksamheter som deltar i introduktionen ska ersättas ekonomiskt. Se över möjligheterna att införa nya yrkeskategorier som exempelvis vårdbiträden, samt fullfölja införandet av vårdnära service. 12

110 Bilaga 125/18 c 13 Ny teknik utvecklar vården Digitalisering Större delen av samhället har redan genomgått den förvandling som digitaliseringen medförde. Idag handlar vi mat på nätet, gör våra bankaffärer eller köper konsertbiljetter. Så är det inte med sjukvården. Här har digitaliseringen bara börjat och det går alltjämt långsamt. Fortfarande skickas kallelser till sjukhusen med brev och det går inte att boka tid själv på nätet. Saker som är självklara i alla andra sammanhang är inte det inom vården. Detta vill vi ändra på. Vi vill att vården ska vara digital på samma sätt som all annan verksamhet i samhället. Vi vet att människor vill använda sina telefoner och läsplattor för att kommunicera med vården och då ska vi möjliggöra detta. Region Uppsala ska vara innovativt och ta till sig de tekniska nymodigheter som kommer med digitaliseringen. Det övergripande syftet med digitalisering är givetvis inte att ersätta nödvändig vårdverksamhet men däremot att komplettera den. Allt fler vänder sig idag till privata vårdgivare som erbjuder läkarbesök genom videosamtal eller meddelanden i telefon och på dator. En sådan samhällsservice lämpar sig utmärkt för bland annat uppföljning av en behandling eller för den som har frågor inför ett sjukhusbesök. Många läkare som arbetar med sådana tjänster vittnar om att möten med en patient genom videosamtal i vissa hänseenden till och med upplevs mer personliga än det traditionella sättet. I de fall där läkaren behöver klämma och känna krävs naturligtvis ett fysiskt besök hos läkaren men i läkarbesök där patientens syfte är rådgivning eller liknande förstärks närvaron av att mötesformen är beroende av att personerna ser på varandra. Idag växer också nya företag fram som kan tillhandahålla digitala vårdtjänster. Vi menar att regionens uppgift inte kan vara att försöka konkurrera ut dem, eller stänga ute dem från våra verksamheter. Istället ska vi dra nytta av dessa och tillgodogöra oss nya arbetssätt och använda förfinade metoder med inspiration från näringslivet. Vi behöver ständigt nya, smarta lösningar för att förbättra servicen åt länets invånare men också för att kunna göra det mer effektivt och därmed begränsa kostnaderna. Region Uppsala ser med stor hoppfullhet på de möjligheter som nya tekniska lösningar erbjuder. Sådant vi bara kunnat fantisera om tidigare. Detta ska tas på allvar och inte nonchaleras bort, vi kan alltid göra vården bättre och mer tillgänglig. Vårdformen sätter också patienten i fokus på ett nytt sätt då hon görs mer delaktig i behandlingen. Moderaterns förslag: Första kontakten med vården ska som norm vara digital. Digitala vårdmöten ska ersättas på samma sätt som fysiska vårdmöten. Digitala vårdmöten ska vara öppna för olika former av teknik som Skype, Facetime eller chattprogram. Regionen ska upphandla tjänster av de företag som redan har etablerade digitala plattformar. Regionen ska utveckla tjänster där människor med kroniska sjukdomar ska kunna ha sin kontinuerliga kontakt på digital väg. Tidsbokning ska kunna göras av patienterna via nätet. Kallelser ska kunna skickas som SMS eller . 13

111 Bilaga 125/18 c 14 Företag är en förutsättning för valfrihet och nytänkande För Moderaterna är det självklart att kvalitet alltid måste sättas före driftsform. Att företag och andra aktörer vill vara aktiva inom sjukvården är positivt. Oavsett driftsform ska all verksamhet följas upp och kvaliteten säkerställas. Samma höga kvalitetskrav ska gälla alla aktörer. De privata företag som regionen idag samarbetar med håller som regel hög kvalitet. Ibland högre än den verksamhet som regionen tillhandahåller inom den egna regin. Mångfald bland utförare och olika typer av samarbeten tillför sjukvården nya idéer på hur den kan organiseras och utvecklas, och ger på så vis regionens egna verksamheter något att jämföra sig med. Därtill förbättrar en mångfald av utförare arbetsmarknaden för vårdens medarbetare som får mer än en arbetsgivare att välja mellan. Förekomsten av privata företag och andra driftsformer är även en förutsättning för att patienternas valfrihet. Den nuvarande politiska ledningen har inte visat något intresse för att utveckla samarbetet med de privata företagen utan har tvärtom avslutat vårdval och upphandlingar, trots att leverantörerna har uppvisat god kvalitet och inga klagomål från patienter har inkommit. Vi menar att Region Uppsala aktivt bör arbeta för att hitta möjligheter där verksamheter kan upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling eller enligt lagen om valfrihetssystem. Erfarenheter från vår egen region och från andra regioner/landsting har visat att samarbeten med privata företag har varit framgångsrika, men att det krävs av regionen/landstinget självt att hitta lämpliga verksamheter att upphandla. När det gäller våra egna system för vårdval är vårdvalet i primärvården i behov av att reformeras, vilket bör göras även om inga förändringar i primärvården i övrigt kommer till stånd. Vårdvalen inom specialistvården har inte utvecklats så som regionen hade hoppats. Det är inte ett skäl att avveckla dem. Istället bör regionen utreda varför de inte lyckats att revidera dem. Vi menar att regionen aktivt ska arbeta för att involvera företag i sin verksamhetsutveckling. När regionen ska reformera sin verksamhet ska det vara en självklarhet att företag involveras där det är lämpligt. Moderaternas förslag: Revidera och utveckla existerande vårdvalssystem. Regionen ska utarbeta en strategi för hur fler verksamheter ska kunna upphandlas. Regionen ska motsätta sig det vinsttak som den så kallade Reepalu-utredningen föreskriver. Fokus måste flyttas från driftform till kvalitet. 14

112 Bilaga 125/18 c 15 Tillgänglig tandvård i Uppsala län Vuxnas tandvård finansieras i huvudsak av den enskilde och det går att välja vilken tandläkare man vill besöka. Varken valfriheten eller självfinansieringen på detta område är ifrågasatt. Moderaterna sätter alltid kvalitet framför driftsform. Vi gillar också kostnadseffektiva lösningar som är bra för både verksamhet och patienter. Folktandvården i Uppsala län har länge legat i framkant i landet vad gäller prissättning och arbetssätt. Vi vill bland annat framhålla friskvårdsavtalet som har blivit en succé. Uppsala län har tidigare haft en god tillgänglighet till Folktandvården och det har varit lätt att få en tid. Dessvärre har köerna för många vuxna ökat dramatiskt senaste åren. För den som inte har ett akut behov kan väntan bli lång. Detta gäller även specialisttandvården. Nyckeln inom detta område, som inom flera andra verksamheter, är att kunna rekrytera och behålla medarbetare. Tillgängligheten måste öka och köerna minska. Alla har rätt till en god tandhälsa och tandvård på lika villkor. Barns tandvård är avgiftsfri, vilket är en del av att säkerställa tandvård på lika villkor för hela befolkning. De senaste åren har fler unga vuxna kommit att omfattas av fri tandvård. Detta har riksdagen beslutat utan att ge full kostnadstäckning för. Det tycker vi moderater är olyckligt. Vi hade hellre satsat de pengarna på äldres tandvård eftersom vi tror att behoven är större hos den patientgruppen. Ett annat problem som uppmärksammas för lite är den andel av företrädelsevis medelålders personer som av olika skäl slutar gå regelbundet till tandvården. Om vi hittar sätt att få dessa människor att fortsätta gå till tandvården skulle mycket lidande längre upp i åldrarna kunna undvikas. God tandhälsa för alla Jämlik tandhälsa sträcker sig långt bortom människors tänder. Dålig tandstatus kan leda till undernäring och ökad risk för sjukdom. Den uppsökande och mobila tandvården för äldre och funktionshindrade ska därför värnas och utvecklas. Den behöver också en sammanhållen organisation för hela länet för att vara långsiktigt hållbar och kunna skötas av olika aktörer. Eftersom målgruppen är skör och har omfattande behov ställs stora krav på kvalitet och kunskap hos dem som möter målgruppen. Fler sköra patienter med långvarigt och omfattande vårdbehov behöver få en munhälsobedömning. Dialogen med länets kommuner avseende tandvårdsstöd behöver därför fördjupas. Munhälsa har också stor betydelse inom den palliativa vården och påverkar kvaliteten i livets slutskede. Region Uppsala behöver bli bättre på att följa Socialstyrelsens riktlinjer för munhälsa i livets slutskede. Moderaternas förslag: Korta Folktandvårdens köer och säkerställ god tillgänglighet. Se över Folktandvårdens taxor. Säkerställ en långsiktigt hållbar uppsökande och mobil tandvård i hela länet samt möjliggör för fler aktörer att jobba med den patientgruppen. Fördjupa dialog och samverkan med länets kommuner när det gällande tandhälsan hos sköra äldre som fortfarande bor hemma. Region Uppsala ska tillsammans med lämplig utbildningsinstitution säkerställa utbildning till tandhygienist. Säkerställ att Region Uppsala följer Socialstyrelsens riktlinjer avseende mun- och tandhälsa i livets slutskede. Undersök behov och möjligheter att bedriva narkostandvård även utanför Akademiska sjukhuset. 15

113 Bilaga 125/18 c 16 En tillgänglig och trygg kollektivtrafik Att regionen växer och att samhällsutvecklingen gör att arbetsmarknadsregionerna blir större ställer mer krav på en tillgänglig och miljöanpassad pendling. Det ska vara praktiskt att välja bort bilen. Regionen bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och tidseffektiv för pendlarna. En nyckel i detta sammanhang är att vi kan utöka tågtrafiken mot Stockholm, vilket kommer att ske tack vare utbyggnaden av spårkapaciteten mellan Sigtuna och Uppsala. Viktigt för resenärerna är även att biljettsystemet är enkelt att förstå samt att bussar och tåg håller hög komfort. Regionen ska ha kapacitet att inkludera nya trafikslag beroende på vad teknikutvecklingen leder till. Förarlösa bilar och bussar är en del av framtiden och regionen bör inte låsa sig vid att dagens teknik är den enda möjliga. Enligt avtalet med staten och Uppsala kommun, om utbygganden av järnvägen, ska regionen medverka i att bygga upp en spårväg i södra Uppsala. Moderaterna står bakom avtalet men menar att de avtalsslutande parterna bör överväga att hålla det öppet vilket trafikslag som är det mest lämpliga tills vi vet i vilken takt Uppsala kommer att bygga ut södra delarna av staden. Eftersom utbyggnaden av kollektivtrafiken är kostsam är det nödvändigt att årligen revidera biljettpriserna. Skattesubventionen av biljettpriserna bör inte överstiga 50 procent. Ett nytt stort problem i kollektivtrafiken är tryggheten. Stenkastningar mot bussar var förut något som skedde mycket sällan. Idag har situationen försämrats. Moderaterna ser mycket allvarligt på problemet. Säkerheten för busschaufförer och passagerare är central. Inga busslinjer ska behöva dras in på grund av våldsamheter. När säkerheten är hotad ska väktare följa med bussarna. Moderaternas förslag: Regionen ska planera för utökad pendeltågstrafik när järnvägen är utbyggd och det finns nya stationer i Bergsbrunna och Alsike. Regionen ska fullfölja sin del i avtalet med Uppsala kommun och staten om att tillhandahålla kapacitetsstark kollektivtrafik i södra Uppsala. Biljettpriserna ska revideras årligen. Skattesubventionen ska inte överstiga mer än 50 procent. Regionen ska arbeta för att bygga ut Aroslänken (järnväg mellan Västerås, Enköping, Uppsala och Arlanda). Kollektivtrafiken ska vara trygg för busschaufförer och passagerare. När säkerheten är hotad ska väktare följa med bussarna. 16

114 Bilaga 125/18 c 17 Ett friare kulturliv Ett nyskapande och fritt kulturliv är en av grunderna för ett öppet samhälle. Moderaterna ser människor och gemenskaper som kulturbärare. Att förstå sin egen kultur, sin historia och att ha kunskap om samhällets dominerande kulturella uttryck berikar livet och är en förutsättning för att kunna förstå andra. Politiken ska inte styra kulturen men skapa förutsättningar för ett levande kulturliv samt upprätthålla den kulturella infrastrukturen. Kulturen är en viktig traditionsbärare och det offentliga har ett särskilt ansvar för kulturella uttryck som inte klarar sig på en marknad. Moderaterna vill dessutom öka förutsättningarna för enskilda att stötta kulturen genom ekonomiska bidrag såsom sponsring och gåvor. Uppsala län ska erbjuda en attraktiv livsmiljö där invånarna känner kulturell delaktighet. Region Uppsala ansvarar för länsövergripande konst- och folkbildningsfrågor genom egen verksamhet, stipendier och bidrag. Moderaterna vill se attraktiva och kvalitativa besöksmål där kultur, natur och besöksnäring samverkar. För att nå dit behöver regionens åtagande vara begränsat och stödja verksamheter som det civila samhället och näringslivet inte själva kan bära. Kultur i vården En viktig del av Region Uppsalas kulturverksamhet är kultur i vården som syftar till att främja patienters och brukares delaktighet i kulturlivet. Kultur bidrar till en god vårdmiljö. Regionen ska tillvarata de egna verksamheternas möjligheter att skapa välbefinnande genom tilltalande och rofyllda miljöer. Ett exempel är Akademiska sjukhusets Läkpark, en park för barn med läkande kraft. Idag har Region Uppsala ett enprocentsmål som innebär att en procent av investeringskostnaderna vid byggprojekt avsätts för konstinvesteringar. Moderaterna tycker att den inriktningen är bra men att kvalitet, inte bara kvantitet, ska stå i fokus. Det kvantitativa enprocentmålet bör därför ses över eftersom fastighetsinvesteringarna för närvarande är mycket stora. Moderaternas uppfattning är att samtliga investeringsvolymer måste ses över under rådande omständigheter. Tillgängliggör kulturarvet Regionen behöver arbeta mer strategiskt med vårt kulturarv. Moderaterna vill därför att Region Uppsala tar fram en kulturarvsplan. Uppsala län har viktiga kulturarv såsom Wiks slott, Biskops Arnö, Gamla Uppsala samt våra vallonbruk. Moderaterna vill levandegöra länets kulturhistoria genom att kommunicera det och göra det tillgängligt för alla. Ett område med stor utvecklingspotential är Gamla Uppsala som skulle kunna utvecklas till ett mycket attraktivt internationellt besökscentrum där kulturarvet tillgängliggörs för en större allmänhet. Moderaternas förslag: Ta fram en kulturarvsplan som stärker arbetet med kulturarv och kulturmiljö. Öka och förbättra möjligheterna för enskilda att lämna ekonomiska bidrag till kulturverksamheten genom exempelvis crowdfunding ( gräsrotsfinansiering ). Inleda ett arbete för att utveckla området Gamla Uppsala och möjliggöra ett kvalitativt övertagande av Gamla Uppsala museum. Enprocentsmålet ska begränsas med ett tak för hur stora konstinvesteringarna ska kunna bli under ett år. Bidragen till studieförbunden ska ses över för att bli mer ändamålsenliga. Stärk den regionala biblioteksverksamhetens arbete med tillgänglighet, delaktighet och inkludering. 17

115 Bilaga 125/18 c 18 Jobb och företagande i hela länet Regional utveckling Region Uppsala har ett viktigt ansvar när det gäller regional utveckling och samverkan för effektiv infrastruktur, kompetensförsörjning, besöksnäring samt företagande och innovationskraft. Välfärdens utveckling är beroende av ett attraktivt län med växande näringsliv där fler bor och arbetar. Vi moderater är övertygade om att tillväxt och utveckling främjas av att länets invånare får stor möjlighet att ta ansvar för sina egna liv och bidra till samhället utifrån egen förmåga. Människor vill utbilda sig, jobba, starta och driva företag. Politikens uppgift blir i det perspektivet att se till att underlätta för länets invånare genom att undanröja hinder för dem som tar initiativ. Uppsala län växer kraftigt och arbetslösheten i länet är låg. Trots detta finns orter där arbetslösheten är hög och människor känner ett utanförskap. Det är viktigt att tillväxten kommer alla till del och att det är möjligt att bo och arbeta i hela länet. Moderaterna vill att hela länet ska leva och att alla ska känna trygghet i sin vardag. Företagande, forskning och innovationer Region Uppsala, och särskilt Akademiska sjukhuset, är en viktig aktör när det gäller länets företagsklimat, forskning och utveckling. Genom att tillgängliggöra kunskap som finns inom hälsooch sjukvården, öka verksamheternas transparens och samverkan med olika aktörer kan näringslivet stärkas och forskning i högre grad utvecklas till innovationer i form av produkter och tjänster som skapar tillväxt och välstånd. Vi tror dessutom att en kontinuerlig dialog med företag och enskilda aktörer bidrar till näringslivs- och välfärdsutveckling. Regionen förmedlar också bidrag från företagsfrämjande organisationer. Det är viktigt att Region Uppsala förmedlar dessa medel med bästa möjliga resultat. Även när det gäller vårdens kvalitetsutveckling tror vi på dialog och samverkan med alla aktiva aktörer liksom med patient och brukarorganisationer. Vi tycker därför att dialog och synpunkter regelbundet ska inhämtas från privata och enskilda aktörer och utförare. Särskilt viktigt är det inför större förändringar. Region Uppsala är en viktig samarbetspartner för Uppsala universitet när det gäller klinisk forskning. Här har samarbetet försämrats och regionen och universitetet får inte längre toppbetyg i utvärderingar. Detta måste ändras snarast. En infrastruktur att lita på Uppsala län ska ha en väl utbyggd och fungerande infrastruktur i hela länet. Detta gäller vägar, järnvägar och kollektivtrafik, men även bredband. Regionen ansvarar inte för detta enskilt utan det är ett arbete som sker tillsammans med stat, kommuner och andra aktörer. Region Uppsala har tillsammans med Uppsala kommun och Knivsta kommun tecknat ett avtal med staten som innebär att staten ska fullfölja sitt löfte om att färdigställa fyra järnvägsspår mellan Myrbacken i Sigtuna och Uppsala. I detta arbete stöder Region Uppsala kommunerna och planerar för kollektivtrafik för de nya bostadsområden som växer fram. En infrastruktur av bättre kapacitet mellan Uppsala och Stockholm är av avgörande betydelse för hela länets utveckling och påverkar pendlingen i hela regionen. För Östhammars kommun är väg 288 den enda förbindelsen med Uppsala. Medel för att bygga färdigt vägen finns nu avsatta i den statliga länstransportplanen. Det är viktigt att denna utbyggnad kommer till så snart som möjligt. 18

116 Bilaga 125/18 c 19 Moderaternas förslag: Ta fram en tillväxtstrategi för Region Uppsala. Genomför en översyn av stöden till de företagsfrämjande organisationerna. Undersök möjligheterna att inrätta en innovationsfond samt stötta arbetet med en innovationsplattform som kan stärka innovationsarbetet inom hälso- och sjukvård. Öka externa aktörers tillgång till hälso- och sjukvårdens data och prover. Regionen ska förbättra sitt samarbete med Uppsala universitet om klinisk forskning. Säkerställa god samverkan mellan de organisationer som får stöd och samtliga kommuner. Säkerställa god samverkan med fokus på näringslivsutveckling i hela länet. Stärk samordning och planering av infrastruktur tillsammans med länets kommuner. Främja innovationsvänlig upphandling och ökad dialog med näringslivet kring upphandlingar för att bidra till utveckling. Väg 288 ska byggas ut snarast möjligt. 19

117 Bilaga 125/18 c 20 En god miljö Region Uppsala har i många år arbetat systematiskt för att minska sin miljöpåverkan. Regionfullmäktige antar ett miljöprogram inför varje mandatperiod där miljöarbetet för perioden konkretiseras. Miljöprogrammet innehåller regionens miljöpolicy och miljömål, samt en beskrivning av hur vi arbetar för att uppnå dem. För att miljöfrågorna ska komma högre upp på agendan i regionen borde miljöprogrammet integreras i regionplan- och budget. Läkemedel innehåller verksamma ämnen som är avsedda att vara biologiskt aktiva, vilket leder till en hög risk för miljöpåverkan. För att kunna klara en längre förvaring är läkemedel ofta väldigt stabila substanser. De passerar kroppen utan att helt brytas ner och hamnar i stor utsträckning i avloppsvattnet. Reningsverken klarar bara av att rena en del av läkemedelsresterna. Moderaterna ser mycket positivt på det utvecklingsarbete som sker på Akademiska sjukhuset med att rena avloppsvattnet redan i toaletterna. Den ökande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten mot folkhälsan och kan komma att förändra sjukvården. En utbredd antibiotikaresistens försvårar avancerad kirurgi, cancerbehandlingar, vård av för tidigt födda och immunförsvagade. Regionen minskar sin klimatpåverkan genom att välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnybara resurser. Vi hushållar med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer bör fortsätta. Moderaterna ser positivt på det ambitiösa energisparprogram som regionen har genomfört och som har gett goda resultat. Programmet bör fortsätta även om de största vinsterna i sparad energi redan är uppnådda. Moderaternas förslag: Miljöprogrammet ska vara en del av regionplan- och budget som antas och följs upp av regionfullmäktige årligen. Användningen av antibiotika bör minskas. Regionens energisparprogram ska fortsätta. Regionen ska arbeta för att minska mängden engångsprodukter. 20

118 Bilaga 125/18 c 21 21

119 Bilaga 125/18 d Regionplan och Budget Sjukvård framför allt Malin Sjöberg Högrell, Regionråd

120 Bilaga 125/18 d Innehållsförteckning En attraktiv arbetsplats...3 Liberal hälso- och sjukvård...4 Förebyggande vård sparar lidande och resurser...5 Tillgänglig vård med valmöjligheter...6 Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan...7 Fortsatt utvecklade E-tjänster...8 Trygg vård för utsatta och svårt sjuka...9 Att födas ska vara en god start på resten av livet...10 Den sista tiden nära vård i samarbete...11 Äldre: bästa tänkbara liv, bästa tänkbara vård...12 Sjuk i kropp eller i själ samma rätt till god vård i tid...14 Patientsäker vård minska vårdskadorna...15 Patient och anhörig...16 Funktionsnedsättning ska inte begränsa...17 Rehabilitering, en investering i människor...18 Tandhälsa för alla, hela livet...19 Jämlik vård är rättvis vård...20 Forskning, utbildning och utveckling för morgondagen...21 En god samarbetspartner...22 Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka...23 Vägar och kollektivtrafik i en liberal region...24 Fler ska vilja åka kollektivt...25 Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla...26 Ett liberalt kulturprogram...27 Satsa på i övermorgon. Liberal miljöpolitik...29 Regional tillväxt och utveckling...31

121 Bilaga 125/18 d En attraktiv arbetsplats Löneutveckling, arbetsmiljö, karriärmöjligheter och forskningstid är grundläggande. Därför vill Liberalerna införa regelbunden sakkunniggranskning av arbetsgivarfrågor där vår egen sjukvård får råd från de bästa. Vi måste även bättre ta tillvara medarbetarnas förbättringsförslag och idéer. Alla yrkesgrupper behövs för att utveckla sjukvården. Människor med utländsk vårdutbildning ska snabbt kunna tas tillvara. Vi behöver också bli en bättre arbetsgivare för människor med funktionsnedsättning. Gott ledarskap ger en god arbetsplats. Chefer ska ha stort inflytande och gott administrativt stöd, kunskap om arbetsmiljö och kompetensutveckling. Omvårdnadskunskap ska finnas på alla nivåer. Onödig administration ska slopas och nödvändig omfördelas, bl.a. genom fler medicinska sekreterare. Vi vill låta medarbetare utmana dåliga regler och administrativa bördor. Personal ska ha hälsosam arbetstid och kunna arbeta enbart natt, kväll eller dag. Ingripande schemaförändringar ska göras i samråd med företagshälsovården. Ingen ska känna sig tvungen att jobba övertid. Fler ska kunna specialisera sig i sitt yrke. Bristspecialiteter ska utbildas på betald arbetstid. Vi vill införa första sjuksköterska och första barnmorska. LIBERALERNA I REGION UPPSALA VILL Vara del av ett blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser. Ta tillvara kompetens och öka fokus på lön, arbetsmiljö, karriär och forskningstid. Förbättra arbetsgivarpolitiken genom oberoende granskning. Sätta fokus på ledarskapet i sjukvården. Underlätta vidareutbildning och ta tillvara medarbetares idéer. Ge sjukhuspersonal möjlighet till hälsosam schemaläggning. Minska administrationsbördan. Att regionen ska anställa fler med psykisk funktionsnedsättning.

122 Bilaga 125/18 d Liberal hälso- och sjukvård Liberal hälso- och sjukvård sätter människan i centrum - som patient, som medarbetare och som anhörig. Medicinska framsteg och folkhälsa har lett till längre liv och fler friska år för de flesta. Vi tror att morgondagens sjukvård kan ges på nya sätt, på patientens villkor. Patienter stärks av makt och kunskap att välja, möjlighet att vara delaktiga och av ett bemötande som gör vården personlig och ser enskilda behov. Fasta husläkare skulle medföra kontinuitet och trygghet, och patienten skulle inte längre behöva berätta sin sjukdomshistoria vid varje nytt vårdbesök. Anställda stärks av att kunna välja arbetsgivare, styra sina arbetsuppgifter och få goda chanser att utvecklas. En liberal region prioriterar arbetsmiljö och kompetensutveckling. Löner sätts efter kompetens och ledarskapet prioriteras. Liberalerna vill att anhöriga synliggörs för att orka hjälpa både patienten och sig själva. Eftersom sjukvårdens långsiktiga verksamhet inte kan förlita sig på att räddas av tillfälliga statsbidrag är denna budget hårt hållen. Vi vill sätta sjukvården allra främst, vilket kräver högre effektiviseringskrav på kollektivtrafik, kultur och stödfunktioner. Vi ser även möjligheter att slimma den politiska organisationen utan att göra avkall på det förtroende varje förtroendevald har att förvalta från invånarna. Förslagen innebär bättre vård och hälsa för regionens invånare, klok resursanvändning och ekonomiska besparingar.

123 Bilaga 125/18 d Förebyggande vård sparar lidande och resurser Förebyggande vård är humant och resurssmart. Kunskap och engagemang kring levnadsvanor och egenvård gör långsiktig skillnad. Liberalerna vill öka informationen om livsstil och hälsa till utsatta grupper och stärka det hälsofrämjande arbetet. Kunskap om äldres behov kan förhindra sjukhusinläggningar. Okunskap är kostsam och belastar de äldre. Det vore sannolikt en besparing och en kontaktyta att låta regionen utbilda personal i äldreboenden och elevhälsa. Vi vill satsa på elevhälsan genom ökad samverkan med regionens kommuner. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård, och därför måste psykologer och kuratorer bli en integrerad del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård såsom vaccinationsprogram ska nå alla ensamkommande flyktingbarn och ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Inrätta fasta husläkare. Stärk husläkare och distriktssköterskors hälsofrämjande uppdrag. Förbättra tillgången till dietister, specialistsjuksköterskor, arbetsterapeuter, logopeder, fotterapeuter och sjukgymnaster. Riktade satsningar på skolelevers hälsa. Utbilda personal i kommunala äldreboenden. Säkra tillgången till psykolog och kurator via elevhälsan. Öka samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård. Nyttja möjligheterna med digitalisering & innovation för att skapa tillgänglig och transparent vård. Låt läkare från andra specialiteter än allmänmedicin fungera som konsulter mot länets vårdcentraler, mot kommunala äldreboenden och elevhälsan.

124 Tillgänglig vård med valmöjligheter Bilaga 125/18 d God tillgång till vård och omvårdnad är en förutsättning för hälsa. En egen husläkare ger kontinuitet och trygg vård. Liberalerna vill inrätta hembesöksteam över hela regionen och införa mobil röntgen för att sköra patienter ska slippa onödiga sjukhusresor efter fall och andra olyckor. I områden med låg tillgång till vård ska mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet. Vi vill underlätta för små vårdcentraler utanför tätort. I en liberal region finns fler psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, logopeder och läkarspecialiteter på vårdcentralerna. Små barn ska kunna få en barnspecialist som husläkare och äldre patienter en geriatriker. Vi vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Genomtänkta vårdval inom väl avvägda sjukvårdsområden ger kortare väntan, ökat patientinflytande och fler arbetsgivare. All verksamhet ska hålla hög kvalitet. Även den som inte väljer har rätt till vård i världsklass. Sjukvården blir alltmer specialiserad, vilket kräver stärkt samarbete med vårdgivare i och utanför Sverige. Patientens insyn i vård- och behandlingsprocessen ska öka. Vårdgarantin ska omfatta hela vårdprocessen, alltifrån diagnostik, undersökningar och provtagningar till återbesök och rehabilitering. Öka patientens inflytande genom vårdval. Inför vårdval för distriktsköterska. Möjliggör fler hembesök och inför mobil röntgen. Låt en mobil mottagning ge snabbare hjälp närmare hemmet. Anpassa vårdcentralernas regelverk för att ge mer vård utanför större orter. Låt mobila mottagningar ge nära hjälp på små orter. Kontinuitet ska kompenseras ekonomiskt. Mest ersättning ska ges för kontinuitet för äldre och multisjuka. Underlätta för små vårdcentraler. Ge möjlighet att få annan specialist än allmänläkaren som husläkare. Inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser. Underlätta för patienter att få kontakt med psykolog. Samarbeta med andra vårdgivare i Sverige och utomlands.

125 Hemsjukvård, närvård, närsjukvård nära människan Bilaga 125/18 d Funktionshindrade barn kan behöva omfattande kontakt med sjukvården. Samarbete med kommunerna hjälper familjerna. Familjer med sjuka och funktionshindrade barn ska erbjudas en samordnare. Fler ska få tillgång till habiliteringens husläkarmottagning. Barn med specialiserad husläkare ska kunna behålla sin läkare som vuxna. Vardagssjukvård nära patienten kostar inte mer, men blir bättre. Vi vill inrätta fler närvårdsplatser, införa mobil röntgen och mer sjukhusansluten hemsjukvård och låta fler få hembesök av husläkare och distriktssköterska. Färre ska behöva vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar hälsan och låter fler återgå till eget boende. Vi vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. Regionen ska utbilda personal i äldreboenden om äldres hälsa och behov. Liberalerna vill se fler familjecentraler där mödra- och barnhälsovård, SFI, öppen förskola och socialtjänst samlas för att stödja och ge kunskap och information. Vi vill satsa på ungas hälsa och göra psykisk hälsa till en del av elevhälsan. Vi vill också öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Förebyggande hälsovård som vaccinationer ska nå alla ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Ge fler husläkarvård, röntgen och avancerad vård hemma. Inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser. Starta fler familjecentraler. Underlätta för familjer med funktionsnedsatta barn. Låt barn med specialiserad husläkare behålla denna som vuxna. Satsa på skolelevers hälsa. Öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård. Låt regionen utbilda personal i kommunala boenden. Öka satsningen på snabbspår förbi akuten.

126 Fortsatt utvecklade E-tjänster Bilaga 125/18 d Liberalerna var drivande i att låta patienten ta del av sin journal via nätet. Vi vill att regionens journalsystem slås samman med de i kommunal hemsjukvård för att öka patientsäkerheten. Fax har ingen plats i modern sjukvård. Vi vill fortsätta utvecklingen av smarta, lättanvända e-tjänster som underlättar patienters vardag och ger säkrare vård. Patienter som vill ska kunna lämna hälsoinformation, ta hemtester, få behandling, boka tider, lämna återbud och följa remisser på nätet. Även information om vårdgivares behandlingsresultat och väntetider ska finnas på nätet. Patientupplevd kvalitet kan hjälpa andra patienter välja vård. Fortsätt utvecklingen av smarta och lättanvända e-tjänster. Slå samman regionens journalsystem med den kommunala hemsjukvårdens för att öka patientsäkerheten. Underlätta för patienten att välja vårdgivare. Låt fler få del av hemtester och sjukvård på distans och öka incitamenten för detta. Nyttja möjligheterna med digitalisering & innovation för att skapa tillgänglig och transparent vård. Minska personalens administrationsbörda och ge dem ordentligt med tid till att fokusera på patienten.

127 Trygg vård för utsatta och svårt sjuka Bilaga 125/18 d Liberalerna vill stärka husläkarmottagningarna för hemlösa med psykiatri, hudläkare, tandoch fotvård och prioritera uppsökande verksamhet. Gömda och papperslösa ska ges god tillgång till brådskande hälso- och sjukvård. Akutsjukvården måste prioriteras och avlastas. Vi vill inrätta en dygnet-runt-öppen vårdcentral som en del i ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med närvårdsplatser intill. Vi vill även se nattöppen infektionsmottagning och anställa fler akutläkare och andra specialister med fast hemvist på akutmottagningarna. Idag har en ambulans en restid på uppemot åtta minuter från Akademiska sjukhuset till Gränby. En ambulansstation behöver därför byggas i Gränby som kortar utryckningstiderna. I Tierp och Knivsta vill vi införa ambulans dygnet runt. Många äldre med klar diagnos kan skrivas in på vårdavdelning utan att vänta på akutmottagningen. Sådana snabbspår ger kortare vårdtid och bättre kvalitet. Dessutom kan betydligt fler patienter återgå till ordinärt boende. Liberalerna vill inrätta specialiserade hälsomottagningar för patienter med komplicerade behov. Patienter ska kunna få vård av en specialist på deras sjukdom redan på vårdcentralen. Ingen ska vänta på missbruksvård. Primärvården måste kunna fånga upp missbrukare innan sjukdomen ökar deras sociala utsatthet. Tillnyktringsenheten kan ge både patienter och närstående råd och stöd. Sprutbytesprogram minskar smittspridning, öppnar kontaktytor mellan missbrukare och sjukvård och ger unika möjligheter till rådgivning, testning och information. Dessutom ökar möjligheten till rehabilitering. Barnahus ska förstärkas. Barnahus är en samverkan mellan region, polis, socialtjänst, åklagarkammare och rättsmedicinsk kompetens. Här görs utredningar när barn kan ha utsatts för vålds- och sexualbrott, och hit kommer alla som behöver träffa barnen och höra dem berätta. Inga barn ska i onödan utsättas för upprepade förhör och intervjuer. Prioritera akutsjukvården genom akutläkare, nattöppen infektionsmottagning, dygnet-runt-öppet geriatriskt centrum och fler snabbspår till vård. Korta utryckningstiderna med ambulansstation i Gränby och ambulans dygnet runt i Tierp och Knivsta. Förstärk husläkarmottagningarna för hemlösa. Garantera att ingen behöver stå i kö för att få vård för sitt missbruk. Stärk kompetensen kring missbruk i primärvården. Säkra gömda och papperslösa flyktingars tillgång till sjukvård. Låt fler specialiteter vara rådgivande mot regionens vårdcentraler. Stärk satsningen på Barnahus.

128 Bilaga 125/18 d Att födas ska vara en god start på resten av livet Liberalerna vill bygga Sveriges bästa kvinnoklinik och förlossningsavdelning på Akademiska sjukhuset - för god arbetsmiljö, högklassig kvinnosjukvård och trygga förlossningar. Blivande föräldrar ska uppleva lugnet i ett hem och säkerheten på ett akutsjukhus. Investeringar i barns hälsa ger utdelning hela deras fortsatta liv. Vi vill rusta barnsjukhuset och bygga ett komplett Barnens Hus på Akademiska sjukhuset. Utöver barnakut, barnsjukhus och barn- och ungdomspsykiatri vill vi inrymma lekterapi, förskola, skola och forskning om barns hälsa och sjukvård. Jämlik vård börjar på MVC. Otillräcklig mödravård ökar riskerna vid förlossning, men sjukvården når idag inte familjer med föräldrar födda utanför Sverige, inte heller unga, ekonomiskt utsatta och ensamstående blivande föräldrar. Vi vill nå dessa familjer genom samarbete med ideella föreningar och mammagrupper på olika språk, införa ung- MVC och mödravård på drop-in. Föräldrar ska kunna träffa samma barnmorskor under graviditeten som under sin förlossning. Familjer med svårt sjuka barn och mycket tidigt födda ska ha rätt till en vårdsamordnare. Vi vill även stärka barn och föräldrar genom fler familjecentraler som samlar mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, SFI och socialtjänst under samma tak. Förutom barnmorskor, sjuksköterska, förskollärare och socialsekreterare kan en familjecentral vara ett kunskaps- och informationscentrum med familjerådgivare, fritidsledare, psykolog och läkare. Vi vill även utöka samarbetet med elevhälsan och mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Tillsammans med kommuner vill vi säkra att vaccinationsprogram och annan förebyggande hälsovård når utsatta och ensamkommande barn i Hem för vård eller boende (HVB). Barns fritid, skolgång och välbefinnande påverkas oerhört av att en förälder är svårt sjuk, missbrukande eller döende. Därför måste sjukvården fånga upp minderåriga anhöriga och barn i sorg. Barnen ska få stödsamtal och all hjälp de behöver. Bygg Barnens Hus och Sveriges bästa kvinnoklinik. Ökad trygghet - barnmorskan följer dig från graviditet till förlossning. Nå ut till alla kvinnor och barn med mödra- och barnhälsovård. Ge svårt sjuka barn och mycket tidigt födda barn en vårdsamordnare. Inrätta fler familjecentraler. Gör riktade satsningar på skolelevers psykiska och fysiska hälsa. Öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst. Garantera alla barn i HVB-hem förebyggande hälsovård. Stötta barn som anhöriga

129 Den sista tiden nära vård i samarbete Bilaga 125/18 d husens olika avdelningar. Samarbetet mellan kommuner och region närvård - ska därför förstärkas. För att öka kontinuiteten för äldre och multisjuka till vill Liberalerna öka antalet närvårdsplatser, mer hemvård och fler hembesöksteam. För bästa vård ska samarbetet värnas med pensionärs- och brukarorganisationer. Ingen ska behöva dö ensam. Garantera alla döende kvalificerad palliativ vård. Erbjud patienter vård så nära hemmet som möjligt. Värna avancerad hemvård och mobila hembesöksteam. Palliativ medicin ska prioriteras. Ingen ska behöva dö ensam. Rätten till ett värdigt slut, till symtomlindring och att ha någon bredvid sig när man dör ska vara självklar. Alla döende, oavsett ålder och oavsett bostadsort, ska garanteras tillgång till kvalificerad palliativ vård. Patienter ska kunna välja att vårdas hemma likväl som på hospice. Hemmet kan vara en tryggare plats för svårt sjuka som behöver lugn, avskildhet och stöd från anhöriga. Avancerad hemsjukvård är en uppskattad vårdform som vi vill erbjuda alla som önskar den. Vi vill inte att patienter i onödan flyttas mellan kommun och region eller mellan sjuk-

130 Bilaga 125/18 d Äldre: bästa tänkbara Kunskapen om äldre behöver öka i sjukvården. Varje vårdcentral ska på sikt bli en äldrevårdcentral. Äldre patienter ska ha möjlighet till hembesök av husläkare och distriktssköterska och kunna välja en geriatriker som husläkare. Vi vill se fler specialistsjuksköterskor i geriatrik, äldrehälsa och demens på vårdcentralerna. Stillasittande ödelägger äldres aptit och hälsa, vilket gör arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster till ovärderliga. Vi vill införa äldremottagningar i varje kommun för frågor om det friska åldrandet, hjälp med genomgång av medicin och för en fast vårdkontakt. Uppdraget föreslås bli ett tilläggsuppdrag inom vårdcentralsuppdraget. Ofta hamnar de äldre och deras anhöriga i kläm mellan det som är regionens ansvar och det som är kommunens ansvar. Vi vill införa en gemensam äldrenämnd för att få bättre samordning. hälsan och låter fler återvända till sitt tidigare hem. Många sjukhusinläggningar skulle helt kunna förhindras om kommunal personal hade större kunskap om äldres behov. Regionen bör utbilda personal i äldreboenden. Studier visar att vårdpersonal inte upptäcker undernärda äldre patienter. Det krävs därför ett regionövergripande samarbete mot äldres undernäring. Vi vill öka antalet dietister i äldrevården och satsa på äldres tandhälsa. Sorg och ensamhet kan tära på en människas aptit. Fler äldre ska få möjlighet att äta med sällskap. Patienter i riskzonen bör uppmuntras och hjälpas att utnyttja dagrum och patientmatsalar. Det sparar vårddygn, minskar läkemedelsanvändning och gör skillnad för människors livskvalitet. Liberalerna vill inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och direktinläggning till närvårdsplatser intill. För att ge äldre och multisjuka trygghet och kontinuitet vill vi inrätta fler närvårdsplatser i hela regionen och utöka samarbetet med kommunerna. Patienter ska säkert kunna röra sig mellan vårdformer. Sjukhusansluten hemsjukvård ska erbjudas fler. Färre borde vänta på akutmottagning innan de skrivs in på vårdavdelning: snabbspår ökar

131 Bilaga 125/18 d liv, bästa tänkbara vård Varje vårdcentral ska bli en äldrevårdcentral. Inför äldremottagningar i varje kommun för frågor om det friska åldrandet, hjälp med genomgång av medicin och för en fast vårdkontakt. Prioritera kunskap om geriatrik och äldrehälsa för säker vård av äldre. Gemensam nämnd för regionen och kommunerna för äldrefrågor. Öka kunskapen om demens, den vanligaste dödsorsaken. Inrätta ett geriatriskt centrum vid Samariterhemmet med dygnet-runt-öppen äldrevårdcentral och närvårdsplatser. Inför ett regionövergripande program mot äldres undernäring. Ge vård hemma eller så nära hemmet som möjligt. Införa fler snabbspår förbi akutmottagningen till vårdavdelning. Utbilda personal i äldreboenden. Vårdcentraler och länets kommuner ska samverka för att förebygga, upptäcka och åtgärda problem med undernäring hos äldre. Prioritera äldres tänder och följa näringsstatus på vårdcentralen. Anställ fler dietister, arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster. Se till att ingen sjukhuspatient tvingas äta ensam. Värna samarbetet med pensionärs- och brukarorganisationer.

132 Sjuk i kropp eller i Bilaga 125/18 d själ samma rätt till god vård i tid Vård för psykiska besvär ska vara lika tillgänglig som annan vård. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom bland de mest sårbara i sjukvården. Tidiga insatser och förebyggande arbete är därmed oerhört viktigt. Psykologer, kuratorer och psykiatrisk kompetens måste vara enkelt tillgänglig i primärvården. Det måste bli enklare att få tid hos psykolog och kurator både inom primäroch specialistvården. Liberalerna vill införa blåljuspsykiatri för att akut psykiskt sjuka ska slippa hämtas av polis. Patienter med ett konstaterat behov ska även kunna skriva in sig själva på psykiatrisk klinik när de så behöver. Psykologer och kuratorer ska vara en integrerad del av all elevhälsa, och vi vill öka samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler och socialtjänst. Regionen måste anställa och ordna praktik för fler personer med psykisk funktionsnedsättning. Inför blåljuspsykiatri. Underlätta för patienter att träffa en psykolog eller kurator. Utbilda fler psykiatrer och barn- och ungdomspsykiatrer. Skapa god barn- och ungdomspsykiatri i länet, i egen eller privat regi. Stärk Röda Korsets hjälp efter krig, flykt och tortyr. Stärk samarbetet mellan barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst.

133 Patientsäker vård Bilaga 125/18 d minska vårdskadorna Över vårdskador inträffar varje år i Sverige. Skadorna skapar ca extra vårddygn och kostar nära fem miljarder skador bidrar till dödsfall. Målet måste vara nolltolerans, inte minst genom attitydförändringar och arbete mot antibiotikaresistens. Ett effektivt sätt att minska resistensspridning är att ge alla patienter möjlighet till eget rum. Infektionsmottagningen ska vara öppen nattetid för att minimera smittrisk på akutmottagningen. God läkemedelshantering och -användning är central för säker vård. Multisjuka patienter skadas oftare i vården. Övermedicinering ökar sjuklighet. Fler läkemedelsgenomgångar sparar vårddygn. Varje misstag i sjukvården är ett för mycket. Alla händelser ska följas upp. Lex Maria-anmälningar ska följas upp i samtliga verksamheter, inte bara där händelsen inträffade. Patientnämndens ärenden ska regelbundet följas upp och förbättringar genomföras. Möjligheterna för patienten att se vem han eller hon pratar med behöver öka. Vi vill öka kunskaperna i geriatrik, äldrehälsa och om demens, vår vanligaste dödsorsak. Rutiner ska garantera information och god planering när patienter rör sig mellan vårdformer eller mellan region och kommun. E-hälsa ger säkerhet. Fax har ingen plats i sjukvården. Ge alla patienter som vårdas på sjukhus möjlighet till eget rum. Öppna infektionsmottagningen nattetid. Ge fler regelbundna läkmedelsgenomgångar. Införa en nollvision mot vårdskador i sjukvården. Prioritera geriatrisk kompetens för säker vård av äldre. Ge Patientnämnden en större roll i regionen. Utveckla samverkan mellan region och kommuner, bland annat med gemensam äldrenämnd.

134 Bilaga 125/18 d Patient och anhörig Bristande socialt nätverk och dåliga svenskkunskaper kan göra långa sjukhusvistelser mycket ensamma. En fikastund eller ett sällskapsspel kan göra skillnad för en ensam patient. Vi vill därför att ideella föreningar ska kunna erbjuda sällskap av volontärer. Mat och måltider är delar av vården. Längre vårdtider ökar risken för undernäring, infektion och följdsjukdom. Patienter ska få näringsrik, god och varierad mat som serveras när de än är hungriga och kan delas med anhöriga. Vi vill ge sovplats för minst en förälder i all barnsjukvård. På sikt ska en anhörig kunna sova även hos vuxna patienter. Rörligheten i sjukvården måste öka, så att den som bor i ett annat län kan behandlas där de anhöriga bor. Nationell rörlighet är särskilt viktig i palliativ vård. Var fjärde anhörig blir själv sjuk. Anhörigstödjare kan fånga upp och synliggöra anhöriga och anhörigvårdare, så att de orkar hjälpa även sig själva. Kontaktvägarna behöver utvecklas mellan anhöriga och personal och goda erfarenheter spridas. Anhöriga måste också enkelt få kontakt med andra i liknande situation. Barn i sorg och anhöriga barn i familjer med kronisk eller obotlig sjukdom ska synliggöras och stöttas. Samarbeta med ideella föreningar som kan ge patienter sällskap. Låt patienter äta när de vill från en varierad meny. Ge anhöriga goda möjligheter att stödja. Låt svårt sjuka vårdas nära anhöriga, oavsett var i landet de bor. Stöd anhöriga och anhörigvårdare genom anhörigstödjare. Upprätta rutiner kring stöd till minderåriga anhöriga. Primärvården ska bli bättre på att möta och hjälpa anhöriga i kris och sorg, även de anhöriga som är barn.

135 Funktionsnedsättning ska inte begränsa Bilaga 125/18 d Politik för människor med funktionsnedsättning handlar om frihet. Offentlig miljö, inklusive kollektivtrafik, ska vara till för alla. Funktionshindrade som betalar resor till och från Daglig verksamhet betalar idag fullpris för vanlig kollektivtrafik. Färdtjänstresenärer får ingen rabatt då de tar buss eller pendeltåg för vissa sträckor eller vid gott väglag. Detta är ojämlikt. Kostnader för färdtjänst eller resor till Daglig verksamhet ska ge fria resor med buss och pendel. Det gör livet lite friare och mycket mer jämlikt. Regionen ska hjälpa till med att skapa ett mer jämligt samhälle och bli en bättre arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. Vi vill skapa ett ledande centrum för behandling, stöd och forskning inom rehabilitering och habilitering. Vi vill även utöka habiliteringens specialiserade husläkarmottagning. Barn som har en specialiserad husläkare ska kunna behålla samma läkare i vuxen ålder. Patienter och brukare måste få större inflytande. Familjer vet var barn med funktionsnedsättning bör få sin habilitering. Brukare känner sina egna habiliteringsbehov. Därför vill vi införa vårdval för habilitering. Familjer med barn med funktionsnedsättning kan behöva omfattande kontakt med regionen. Vid skolstart övergår delar av habiliteringsansvaret från regionen till kommunen, när barnet blir vuxet övergår även kvarvarande hjälpmedel. Vi vill erbjuda samordnare och utveckla samarbetet med kommunerna för att underlätta för barnen och deras föräldrar. Sjukvårdsinformation ska anpassas och finnas tillgänglig för alla. Tolkhjälp ska finnas lätt tillgänglig. Personal ska ha god kunskap om dolda funktionsnedsättningar. Vi vill öka kunskapen om ADHD och autism i hela vårdkedjan. Patienterna och forskningen behöver en professur i rehabiliteringsmedicin. Vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en sådan professur. Gör all offentlig miljö tillgänglig för alla. Gör kollektivtrafiken avgiftsfri för personer som har rätt till färdtjänst. Kallelse till eller kvitto från vårdbesök ska gälla som biljett i kollektivtrafiken. Regionen ska bli en bättre arbetsgivare för människor med funktionsnedsättning. Skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering. Gör regionens information tillgänglig för alla. Vidareutveckla habiliteringssamarbetet med kommunerna. Erbjud familjer med funktionshindrade barn en samordnare. Låt barn med specialiserad husläkare behålla denna i vuxen ålder. Öka kunskapen i vården om dolda funktionsnedsättningar. Arbeta för en professur i rehabiliteringsmedicin.

136 Rehabilitering, en Bilaga 125/18 d investering i människor Rehabilitering kan vara helt grundläggande för att kunna leva ett gott liv. För både sjukvård och patienter är det ett långsiktigt åtagande där individens förutsättningar och motivation spelar stor roll. Liberalerna vill skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering på Kungsgärdet där verksamheter lär av varandra. Det tror vi bäst tar tillvara varje patients fulla potential. Patienterna har dessutom allt att vinna på mer forskning och utveckling av nya rehabiliteringsmetoder, och vi vill därför inleda dialog med Uppsala universitet om att stötta inrättandet av en professur i rehabiliteringsmedicin. Patienter och brukare måste få större inflytande över sin egen behandling. Därför vill vi införa vårdval för även specialiserad rehabilitering. Det tror vi ger friskare patienter. Kronisk sjukdom eller skada medför ett nytt liv för hela familjen, och försummade anhöriga är morgondagens patienter. Därför behöver vi ta god hand om anhöriga. Liberalerna vill avlasta patienter och anhöriga genom att låta patienter med stort vårdbehov få en vårdsamordnare. Skapa ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering. Låt patienter själva välja sin specialistrehabilitering. Stärk stödet till både barn och vuxna anhöriga. Erbjuda patienter med stort vårdbehov en vårdsamordnare. Arbeta för en professur i rehabiliteringsmedicin.

137 Tandhälsa för alla, hela livet Bilaga 125/18 d Funktionsnedsättning, sjukdom eller läkemedel kan ge försämrad tandhälsa. Det finns ett samband mellan antal egna tänder och övrig hälsa, och studier visar att patienter som fått tandhälsovård behöver mindre sjukvård och färre vårddygn. Det krävs en strategi där tandvård och hälso- och sjukvård samverkar. Personal på äldreboenden, vårdcentraler och mödravårdscentraler bör utbildas i vikten av god munhälsa. Tandvård och vårdcentraler kan samverka för att fånga upp riskgrupper och förebygga sjukdom. Tandvårdspersonal kan även ge patienter råd i samband med sjukhusinläggning. Riskpatienter får sedan januari 2013 tandvård inom ramen för högkostnadsskyddet, men kan behöva ytterligare rabatter och särskild abonnemangstandvård. Ge riskgruppers tandhälsa särskilt skydd. Förebygg undernäring och sjukdom genom fokus på äldres tänder. Ta fram en strategi för tandhälsa och minskat sjukvårdsbehov.

138 Jämlik vård är rättvis vård Bilaga 125/18 d Den med störst behov ska ges företräde till vård. Sjukvård ska i huvudsak betalas via skattsedeln och alltid ges efter individens behov. Bostadsort ska aldrig påverka möjligheten till god vård. Sjukvården behöver därför i högre grad samordnas nationellt. Ingen ska fara illa därför att de har svårt att orientera sig och ta sig fram i komplicerade vårdprocesser. Liberalerna vill att alla som behöver det får erbjudande om en egen vårdsamordnare. Hörselnedsättning eller språksvårigheter ska aldrig begränsa en människas kunskap om sin egen kropp och hälsa. Vi vill därför öka patienters tillgång till tolkhjälp. Liberalerna vill att all vårdrelaterad statistik analyseras könsuppdelad. Rekryteringsgrupper och ledning ska ha ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Vi vill också att handledare gör läkar- och sjuksköterskestudenter medvetna om vad jämställd och jämlik vård innebär. HBT- och genuskompetensen inom vården ska fortsatt stärkas. Erbjud en egen vårdsamordnare till alla som behöver det. Öka patienters tillgång till tolkhjälp. Redovisa och analysera sjukvårdsstatistik könsuppdelad. Säkra ett jämställdhetsperspektiv hos rekryteringsgrupper, ledning och handledare. Stärk HBTQ- och genuskompetensen i vården. Förbättra transvården.

139 Forskning, utbildning och utveckling för morgondagen Bilaga 125/18 d Forskning skapar morgondagens sjukvård, men bortprioriteras av sjukvården (SOU 2009:43). Vår region ska lägga mer resurser på forskning än de flesta andra, ha separat forskningsbudget och -strategi. Alla yrkesgrupper behöver vara delaktiga i sjukvårdens utveckling. Liberalerna vill se fler kliniska prövningar av nya läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter, bla genom en länsövergripande patientstudiekoordinator. Vi har även fått bifall till en motion om en innovationsfond för att utveckla vården och finansiera prövningar av olönsamma behandlingar, tex för sällsynta sjukdomar. Kunnig personal är grundläggande i god sjukvård. Relationen mellan sjukvården och Uppsala universitet är därför en grundpelare: utbildningsfrågorna måste prioriteras för sjukvårdens långsiktiga utveckling. Kliniska forskare ska ha god forskningstid. All vård, oavsett driftsform, ska delta i utbildning, vidareutbildning och forskning. Akademiska sjukhuset måste utbilda fler AT-läkare. Regionen ska även garantera god finansiering och utbildning av fler ST-läkare. Sjuksköterskors specialisering ska ske på betald arbetstid inom bristspecialiteter. Kliniska utvecklingsår ska införas för fler yrkesgrupper för en trygg start i arbetslivet. Liberalerna vill öka den nationella samordningen. Vi vill ge patientorganisationerna en tydligare roll i forskningen och tror på utveckling genom kollegial granskning (peer reviews, audits) där sakkunniga ger kloka råd om hur vården kan utvecklas och förbättras. Stärk samverkan med universitet och läkemedels- och medicintekniska företag för att underlätta för klinisk forskning. Säkra att alla yrkesgrupper blir delaktiga i sjukvårdens utveckling. Främja kliniska prövningar, bland annat genom en patientstudiekoordinator. Främja forskningstid. Ställ höga krav på medverkan i utbildning, vidareutbildning och forskning i avtal med alla vårdgivare. Prioritera utbildning av framtida medarbetare. Utveckla vården genom kollegial granskning. Öka nationell styrning och samarbete om sjukvården mellan kommuner och region.

140 En god samarbetspartner Bilaga 125/18 d Mångfald har ett egenvärde och ger utrymme för innovationer och kvalitet. Välfärdsföretag med höga kvalitetskrav och långsiktigt ansvarstagande ger patienten valmöjligheter och breddar arbetsmarknaden för personalen. Det förbättrar löneutvecklingen och underlättar framtida kompetensförsörjning. Alla skattefinansierade verksamheter ska kvalitetsgranskas, både privata och offentliga. Välfärdsföretag ska främjas så länge kvalitetskraven uppfylls. Utförare som håller otillräcklig kvalitet ska inte kunna fortsätta sin verksamhet. Idéburna organisationer som bedriver vård och omsorg utan vinstsyfte är viktiga aktörer på vårdområdet. Liberalerna vill att regelverk, avtal och upphandlingar utformas så att de får goda möjligheter att verka. Inom specialiserade områden såsom behandling av ensamkommande flyktingbarn med svåra trauman, av tortyrskadade, missbruk, hedersvåld, könsstympning eller våld i nära relationer, är regionen beroende av kompetensen hos eldsjälar i ideella organisationer. Dessa verksamheter ska värnas genom nära, långsiktigt idéburet partnerskap. Låt privata och offentliga utförare verka på lika villkor. Förbättra villkoren för ideella organisationer som bedriver sjukvård. Värna viktiga samarbetspartners genom idéburet partnerskap.

141 Sjukvårdens finansiering sjukvård för sjuka Bilaga 125/18 d Hälso- och sjukvård ska vara jämlik och i huvudsak finansieras via skattsedeln. Ökat samarbete mellan lärosäten, regioner, kommuner och andra vårdgivare får resurserna att räcka längre. Samarbetet inom sjukvården måste stärkas, både i och utanför Sverige. Då räcker våra gemensamma medel längre, samtidigt som hälsan i regionen ökar. Förebyggande vård sparar resurser och lidande. Inget är så dyrt som en patient som inte fått rätt vård i rätt tid. Omhändertagande av rätt person på rätt vårdnivå och smarta effektiviseringar som direktinläggningar underlättar för patienten. Att över tid få träffa samma personer i sjukvården ger bättre vård och sparar dyrbar tid. Öka samarbetet med andra aktörer. Prioritera förebyggande vård. Använd resurser väl genom att ge rätt vård i tid och lagom länge. Styr vårdens resurser efter behov. Slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga. Sjukvården får inte styras mot tillgänglighet för sällansjuka på bekostnad av multisjuka och patienter med kroniska sjukdomar. Våra gemensamma resurser måste fördelas efter behov. Det är ett slöseri att sjukvårdspersonal har så lite tid för sina patienter. Vi vill slopa onödig administration och omfördela den nödvändiga, bl.a. genom att anställa fler medicinska sekreterare.

142 Vägar och kollektivtrafik i en liberal region Bilaga 125/18 d En hållbar, attraktiv region kräver välfungerande trafikinfrastruktur. Vi ska kunna bo på en ort och arbeta på en annan. Människor och varor skall kunna förflytta sig snabbt, enkelt och till rimlig kostnad. God kollektivtrafik får regionen att hänga samman och människor att mötas. Arbeta för en Aroslänk: tågtrafik Enköping- Uppsala. Fler breda, trygga vägar för säkrare trafik. Öka antalet bussfiler i stadsmiljö. Verka för att regionen satsar på el-drivna bussar som minskar såväl buller som miljöfarliga partiklar Vägnät ska vara trygga och väl avpassade för kollektivtrafik. Ju fler som går, cyklar eller åker kollektivt, desto bättre för miljön. Men inte alla kan välja något av dessa alternativ. Av olika anledningar behövs bilen. Till följd av funktionsnedsättning, avstånd, bristande kollektivtrafik eller för att få livspusslet att gå ihop. Oavett färdmedel ska Region Uppsala vara framkomligt och tillgängligt.

143 Bilaga 125/18 d Fler ska vilja åka kollektivt Kollektivtrafikens andel av resandet behöver öka kraftigt. Vi ställer oss bakom fördubblingsmålet. Alla ska kunna nå sitt resmål till ett rimligt pris, på en och samma biljett. Anslutningar måste vara smidiga och tillgängliga. Tidtabeller ska samordnas och pendlartäta stationer ska ha uppvärmda lokaler för resenärer med toalett och tillgång till enklare inköp. Vi vill utveckla anropsstyrd trafik i glesbygd med en fastlagd tidtabell, men där bussen bara går om någon ringer och vill åka. Goda vanor grundläggs tidigt. Barn- och ungdomar ska få större möjlighet att åka kollektivt till fritidsaktiviteter. Det ger jämlikhet, självständighet och gynnar miljön när föräldraskjutsande minskar. Inför 100-lappen, ett kvällskort för skolungdomar kl Billigare resor för alla kl Maxtaxa på reskassa så att ingen betalar mer än för ett månadskort. Öka samordning mellan buss och spårbunden trafik in/ut ur regionen. Gör kollektivtrafiken avgiftsfri för personer som har rätt till färdtjänst. Bygg pendlarcentra vid knutpunkter och utanför stadskärnor. Utveckla anropsstyrd trafik för boende i glesbygd. Gör det lättare att ta med sig cykeln på tåg och buss. Det ska vara möjligt att cykla till jobb och på fritid i hela regionen, mellan kommuner. Cykel eller bil ska lätt kunna kombineras med buss och tåg: vi vill satsa på cykel- och bilparkeringar och för cykel på tåg och buss.

144 Bilaga 125/18 d Säker och tillgänglig kollektivtrafik för alla Buss och pendel ska vara tillgängliga för alla. Resenärer ska kunna sitta ned eller parkera sin bil på en väl belyst pendlarparkering. Färgkodad kollektivtrafik ger ett mer begripligt system. Kallelse till vårdbesök ska gälla som biljett på buss och pendel. Hållplatser ska vara väl belysta. Vid farliga sträckor ska hållplatsen skiljas från vägen eller flyttas och en ljussignal visa chauffören när någon vill stiga på. Nattstopp i glesbygd gör att passagerare kan släppas av mellan hållplatserna, närmare hemmet, under kväll och natt. Belys busshållplatser och installera bänkar eller räcken där så behövs. Inför nattstopp, som släpper av nära hemmet under mörka timmar. Inför signalsystem längs lågtrafikerade sträckor för en säkrare resa. Gör kollektivtrafiken avgiftsfri för personer som har rätt till färdtjänst. Kallelse eller kvitto från vårdbesök ska gälla som biljett i kollektivtrafiken. Buss- och pendeltrafiken tar idag ingen hänsyn till utgifter människor har för färdtjänst eller resor till Daglig verksamhet. Kostnadsfria resor för den som bekostar resor med färdtjänst eller till och från Daglig verksamhet gör livet enklare, friare och betydligt mer jämlikt.

145 Ett liberalt Bilaga 125/18 d kulturprogram Liberal kulturpolitik fokuserar på mångfald, frihet, tillgänglighet och hög kvalitet. Om tio år ska vår region vara ett kreativt centrum med internationell lyskraft. Kulturen ska ha en självklar plats i sjukvården. Kultur kan göra sjukdomstid värdig och förbättra hälsa. Patienter ska kunna låna läsplattor med böcker, musik och konst. Liberalerna vill anslå en fast summa om 6 miljoner varje år till investeringar i offentlig konst inom regionen. Konst i vårdmiljöerna ska vara av hög kvalitet och finnas för invånare, personal och besökare, men främst för patienterna. Regionens konstnärer ska finnas representerade bland inköpen. Lokala kulturmiljöer ska utvecklas, liksom samarbetet mellan kultur, kreativ sektor och universiteten. Vi vill främja deltagande och skapande, liksom kulturens del i livskvalitet och regional utveckling med barn och unga i fokus. Bild- och formkonsten Bygg upp ett museicenter för konst och kunskapssökande med Uppsala kommun och Uppsala universitet. Scenkonsten Öka Musik i Upplands samarbete med Uppsala Konsert och Kongress. Inrätta en scenkonstkarusell för teater-, musik- och dans. Ta fram föreställningar av, med och för barn och unga. Liberalerna i region Uppsala har antagit följande kulturprogram: Kulturmiljön i regionen Låt Upplandsmuseet ta över Gamla Uppsala museum från Riksantikvarieämbetet, sammanföra med Disagården kulturcentrum bygga upp ett vendeltid/ vikingatidmuseum. Utveckla Wik till ett natur- och kulturcentrum. Inrätta ett Besökscentrum för Vallonbruken i Uppland. Kulturliv för alla Skapa ett digitalt Artotek med regionens konst. Prioritera barn- och ungas skapande genom Skapande skola -projekt och kulturbuss för elever i hela regionen. Fokus på mångfald och nationella minoriteters kulturella identitet.

146 Bilaga 125/18 d Litteraturen Stödja ungas skapande, t.ex. genom ett berättarministerium. Minska pojkars underläge i läsandet. Lyft fram regionens litterära arv och uppländsk litteratur. Främja mötesplatser för författare och litteraturverksamhet. Låt regionen bli fristad för förföljda författare. Kultur, kreativa sektorn och samhällsutvecklingen fördjupa samarbetet mellan regionens kultur och universiteten stödja studieförbund, folkhögskolor, bibliotek, Film i Uppland och Hemslöjden, särskilt för barn och unga stärka internationella festivaler Kultur och hälsa Låna ut läsplattor till patienter med lång vårdtid för läsning av böcker, spelande av musik och visningar av digitaliserad konst. Prioritera kroniskt sjuka patienter i kulturverksamheten. Stöd studieförbundsverksamhet för människor med funktionsnedsättning och/ eller psykisk ohälsa. Låna ut konst till patienter med lång vårdtid. Ta fram en konstpolicy för regionen som betonar kvalitet och att regionens konst finns till främst för patienterna. Stötta forskning om kultur i vården. Konst i det offentliga rummet Anslå en fast summa om 6 miljoner varje år till investeringar i offentlig konst inom regionen sprida den offentliga konsten i hela regionen visa samtida konst på offentliga platser anordna digitala konstfestivaler

147 Satsa på i övermorgon. Liberal miljöpolitik Bilaga 125/18 d spridning. En viktig del i att bli en fossilfri region är att fler kör elbil och olika former av laddhybridbil. Utbyggnaden av laddinfrastruktur ska därför främjas i samarbete med olika aktörer i hela regionen. Miljön är en av vår tids viktigaste frågor. Regionen har ett särskilt ansvar för varor som bara används inom hälso- och sjukvård. Vi vill fasa ut ftalater och se till hela livscykeln för engångsvaror. Gods- och varutransporter ska ge minsta möjliga miljöpåverkan. Bygg- och renoveringsprojekt ska genomföras miljövänligt och energieffektivt. Regionens lokaler ska vara energieffektiva. Telemöten bör uppmuntras och tjänsteresor vara miljövänliga. Regionen ska ligga i framkant att testa ny teknologi som har en positiv effekt på vår miljö. Vi vill att miljöaspekten ges större tyngd i alla delar som regionen verkar inom. Vi vill vara den Region som har ledartröjan vad gäller miljöfrågor och som tar ansvar för miljö och klimat. Antibiotikaresistens kan innebära en tidsresa till tiden före penicillinet. Minimal antibiotikaanvändning, mer forskning, enkelrum på sjukhus och ozonrening från läkemedel och kemikalier är viktiga åtgärder för att motverka

148 Bilaga 125/18 d Vi vill upphandla ekologiskt och närproducerat där det ger störst miljövinster. Liberalerna anser att Regionen borde vara föregångare och försöka minska köttkonsumtionen genom att se till att de ställen i regionens regi som serverar mat ska ha vegetariskt och fiskalternativ som det första alternativet och ha kött som tillval. Matavfall påverkar också miljön. Regionen ska ha mål om att slänga mindre mat. Alla livsmedel ska vara ekologiskt producerade där det ger en miljövinst. Matsvinn som inte kan undvikas ska omvandlas till biogas. Liberalerna värnar Sveriges höga krav inom djurhållning. Säkerställ klimatsmarta transporter. Minska miljöpåverkan från läkemedel och kemikalier. Motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Minimera matsvinnet och omvandla det till biogas. Upphandla ekologiskt där det ger miljövinster. Ställ höga krav inom djurhållning. Miljösäkra bygg- och renoveringsprojekt och sjukvårdsmaterial. Använd energieffektiva lokaler. Regionen inför vegetariskt alternativ som standard och köttalternativet blir tillval. Arbeta för att pendlarparkeringar har laddinfrastruktur.

149 Regional tillväxt och utveckling Bilaga 125/18 d En progressiv och ekonomiskt ansvarsfull styrning av regionen är grundläggande för att människor ska få den välfärd de efterfrågar och finansierar via skattemedel. Starka finanser ger regionen en buffert i orostider och gör att vi kan värna om och satsa på välfärden. En aktiv näringspolitik ska vara en angelägenhet för alla beslutsfattare i regionen. Regionen ska ha en positiv inställning till företagande. Samtidigt vill Liberalerna att lagen om offentlig upphandling ska användas så att skattemedlen används effektivt. Våra upphandlingar ska präglas av social, miljömässig och etisk hållbarhet. Avtal med utförare ska följas upp och utvärderas. Tydlighet gynnar såväl skattebetalarna som näringslivet. En stor del av Uppsala läns befolkning består av människor från andra delar av Sverige och världen, vilka har valt eller nödgats att bo, studera och arbeta här. Det är en stor fördel för länet att ha en sådan attraktionskraft och mångfald. Det entreprenörskap som finns bland utlandsfödda måste tas tillvara. Meddelarfriheten ska gälla all offentligt finansierad välfärdsverksamhet, oavsett i vilken regi verksamheten bedrivs. Samma höga krav ska ställas på all välfärdsverksamhet, oavsett utförare. En skarp tillsyn är viktig för alla, men allra viktigast för dem som själva inte kan göra sina röster hörda. Använd skattemedlen effektivt och ansvarsfullt. Blocköverskridande löfte om att skapa sjukvårdens bästa arbetsplatser, med tydliga möjligheter för medarbetare att växa och utvecklas. Förändra arbetet med upphandlingar, så att processen präglas av en ekonomisk, social, miljömässig och etisk hållbarhet. Garantera meddelarfrihet för all offentligt finansierad välfärdsverksamhet, oavsett i vilken regi verksamheten bedrivs. Företag ska se regionen som ett starkt alternativ när nyetableringar planeras.

150 Bilaga 125/18 d

151 Bilaga 125/18 e 1

152 Bilaga 125/18 e Den offentligt finansierade välfärden ska präglas av hög kvalitet och tillgänglighet. Den ska vara jämlik och jämställd oavsett bostadsort, språk, kön, religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Oavsett om den offentligt finansierade välfärden utförs av kommuner, regionen, företag eller föreningar ska människors behov och valfrihet stå i centrum. Region Uppsala står inför mycket stora ekonomiska problem och trots goda förutsättningar kan vi se tillbaka på ett antal förlorade år vad gäller ekonomiskt ansvarstagande. Det handlar inte bara om Akademiska sjukhuset som har haft svårt att hålla budget, även inom kollektivtrafikens område har det årligen skett budgetöverskridanden, om än med betydligt lägre belopp. Tertialrapporten visar att tendensen håller i sig också för Akademiska sjukhuset lämnar en prognos på -120 miljoner kronor och UL:s underskott uppskattas till -10 miljoner kronor. Samtidigt finns det stora brister, framför allt när det gäller den vård som länsinvånarna får. Det finns inte bara köer, det är även svårt att överhuvudtaget få kontakt med vården. Detta visar att det behövs ett nytt ledarskap för Region Uppsala. Utveckla en närmare vård i hela länet Vårdköerna har ökat i Uppsala län. Idag tar det alldeles för lång tid för att komma fram till sjukvårdsrådgivningen och för att få träffa sin läkare på vårdcentralen. Centerpartiet vill ha en närmare vård i hela länet där valfrihet och kvalitet står i fokus. Där fler får en fast läkare i primärvården och där fler får vård i tid. Vi vill underlätta för fler små personägda vårdcentraler även på mindre orter och även flytta mer vård från Akademiska sjukhuset ut i länet. Vi vill göra om sjukvårdssystemet i grunden och först och främst definiera vilka framförallt mindre orter i länet som behöver förstärkningar i vården med närmottagningar och planera för utvecklingen av flera vårdcentraler och vårdcentra i hela länet. Bli Sveriges ledande arbetsgivare inom hälso- och sjukvård. Under mandatperioden har köerna till Akademiska Sjukhuset vuxit. Detta beror till stor del på brist på personal. En dålig politisk styrning har lett till att många framförallt sjuksköterskor har sagt upp sig och lämnat Region Uppsala. Detta har lett till skenande kostnader för hyrpersonal och att patienter hamnar i kläm. Centerpartiet vill att Region Uppsala ska bli Sveriges arbetsgivare inom hälso- och sjukvården. 2

153 Bilaga 125/18 e Man ska kunna bo, leva och arbeta i hela länet Centerpartiet vet att det är småföretagare, inte staten, kommunerna eller regionen som skapar jobben. Därför måste det bli enklare att starta och driva företag och det måste bli billigare att anställa fler. Man måste även kunna driva företag på landsbygden och i de mindre orterna. Därför vill Centerpartiet fortsätta satsa på ökat bredbandsutbyggnad och arbeta tillsammans med länsstyrelsen för att underlätta nybyggnationer även på vår stora landsbygd. Bättre priser för bussresor över zongräns En stor brist i kollektivtrafikens taxesystem är att resor över zongräns blir mycket dyrt oavsett hur långt man åker. En resa på bara någon kilometer kan idag stå resenärer dyrt ifall man reser över zongränserna. Detta är inte rimligt. Därför vill Centerpartiet se över priserna för resor över zongräns för att göra det än mer prisvärt att ta bussen oavsett om man reser över en zongräns eller inte. Elektrifiera stadsbusstrafiken i Uppsala och trafiken i Enköping och Bålsta Regionen har en mycket viktig uppgift att säkerställa att målet om en fossilfri kollektivtrafik 2020 nås och att aktivt bidra till den gröna omställningen. Idag går den planerade elektrifieringen av stadsbusstrafiken i Uppsala för långsamt. Centerpartiet tar ansvar. Vi vill se två helt eldrivna stadbusslinjer 2019, för att nå målet att hälften av stadsbusstrafiken är elektrifierad 2025 och att stadsbusstrafiken är helt elektrifierad När det gäller tätortstrafiken i Enköping och Bålsta vill vi nå målet att den är helt elektrifierad Övertagande av Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala är ett kulturhistoriskt område av världsklass. Genom senare tiders utgrävningar har området blivit än mer intressant. Idag finns där ett museum, Gamla Uppsala museum, som drivs av staten. Museet har dock inte utvecklats sedan starten och lever långtifrån upp till den potential som det borde ha. Region Uppsala bör på sikt ta över ansvaret för museet så att det, tillsammans med omgivande område, kan utvecklas till ett besöksmål med internationell lyskraft. Detta förutsätter en överenskommelse med staten, där Gamla Uppsala museum får en rimlig statlig finansiering inom ramen för kultursamverkansmodellen. Organisatoriskt kan Gamla Uppsala museum lämpligen bli en del av Upplandsmuseet. 3

154 Bilaga 125/18 e En närmare vård i hela länet Region Uppsala har i Regionfullmäktige slagit fast den strategiska inriktningen för länets vård i dokumentet Effektiv och nära vård Centerpartiet står bakom inriktningen i detta dokument och anser att det ska vara vägledande för den fortsatta utvecklingen av vården i Uppsala län. Däremot finns det delar i underlagsrapporten där vi inte delar verklighetsbeskrivning och slutsatser. Vi ser till exempel att många väl fungerande vårdcentraler idag har betydligt färre än listade patienter. En fungerande sjukvård ger vårdpersonal mer tid till dem som behöver ett fysiskt möte. Allt mer av vården kommer i framtiden att utföras utanför sjukhusen, i många fall i patientens hem och med delaktighet i fokus. Lokala möjligheter och nytänkande kombinerat med modern teknik, digitala lösningar och mobila vårdinrättningar kan bidra till att servicen, omsorgen och den nära vården blir bättre för patienterna. E-hälsa handlar inte enbart om att läsa sina journaler och boka besök till vårdgivare på nätet. Digitala vårdcentraler med möjlighet att träffa sin läkare via en app i mobiltelefonen, läsplattan eller datorn är viktigt redan nu, men kommer vara det i ännu högre grad framöver. Det är viktigt att den digitala vården på ett bra sätt integreras med övrig vård. 4

155 Bilaga 125/18 e Närmottagningar I Effektiv och nära vård lanseras begreppet Närmottagningar för den typ av mottagningar som idag finns på vissa mindre och medelstora orter, i form av vårdcentralsfilialer eller distriktssköterskemottagningar. Att utveckla närmottagningarna är en av de viktigaste delarna under de närmsta åren. De kan vara av väldigt varierad omfattning, från en nästan fullt fungerande vårdcentral till ett mottagningsrum för en distriktssköterska. I många fall kommer det att kräva ett mycket nära samarbete med berörd kommun för att få en effektiv användning av de gemensamma resurserna. Centerpartiet anser att det behöver utarbetas principer för lokalisering av närmottagningarna. Vi ser att det till exempel kan handla om sådant som storlek på ort, om det finns annan verksamhet som tjänar på samverkan, till exempel äldreboende eller skola och avstånd till annan vård. Grundläggande ser vi att de orter som idag har till exempel distriktssköterskemottagningar kommer att ha mottagningar också i framtiden. Utöver detta är det rimligt att det etableras mottagningar också på andra orter, det kan till exempel handla om Söderfors, Grillby, Skokloster, Vänge och Vattholma. I samband med att en ny vårdcentral byggs i Almunge bör närmottagningar lämpligen etableras i Knutby och Länna. Vårdcentrum och vårdcentraler Grunden för primärvården är vårdcentralen. Här finns det idag ett vårdvalssystem som gör att det är du som patient som väljer vid vilken vårdcentral du vill lista dig. Centerpartiet kommer alltid att försvara din rätt att välja. Ersättningssystemet inom vårdvalet behöver också utvecklas så att det i större utsträckning skapar förutsättningar för fler etableringar utanför länets största tätorter. Systemet behöver också utvecklas så att det till exempel gynnar de som kan ge patienter samma vårdkontakt under en längre tid, framför allt för äldre och för personer med kroniska sjukdomar. Tillgång till specialistläkare inom flera olika områden ska finnas inom primärvården efter behov. Många av de patienter som idag söker sig till akutmottagningarna vid sjukhusen kan istället få sitt vårdbehov tillgodosett bättre på vårdcentralen, men det behövs också en tydlig struktur med vårdcentrum som kan ta en större del av vården. Där ska det bland annat finnas möjlighet att komma till vården alla dagar dygnet runt, de ska ha närvårdsplaster i samverkan 5

156 Bilaga 125/18 e med kommunerna och de ska vara en samlad plats för att föra ut vård från framför allt Akademiska sjukhuset. Vårdcentrum bör utvecklas från de verksamheter som idag finns i Tierp och Östhammar, samt vid Enköpings lasarett. Det behöver också byggas upp på fler orter, inte minst i centrala Uppsala för att inte tvinga patienterna att söka vård på Akademiska sjukhuset. Även Bålsta och Knivsta utpekas i Effektiv och nära vård 2030 som orter där förutsättningarna för vårdcentrum kan finnas i nära framtid. Sjukhusvård på rätt nivå För att Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. Allt kan dock inte göras på Akademiska sjukhuset och en strategi behöver tas fram för vilka områden Akademiska sjukhuset ska uppnå internationell lyskraft. Akademiska sjukhuset har bra förutsättningar att sälja mer högklassig vård internationellt, och detta kan vara ett sätt att skapa effektivitet genom ett bättre utnyttjande av lokaler och andra resurser. Goda förutsättningar finns för ett intensifierat samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett i syfte att använda våra resurser optimalt och därigenom bidra till att minska köerna. En av faktorerna bakom framgångarna för Lasarettet i Enköping är dock de småskalefördelar som finns med att vara en mindre och mer flexibel enhet. Lasarettet i Enköping behöver utvecklas ytterligare som ett centrum för viss kirurgi i länet och regionen. Det, tillsammans med länsdelsuppdraget när det gäller bland annat akutmottagningen, är basen för lasarettets verksamhet. Rehabilitering Alla med rehabiliteringsbehov behöver fungerande rehabiliteringskedjor där alla tar ansvar. Väl utvecklade samarbeten mellan regionen, länets kommuner, försäkringskassan och andra statliga aktörer är en förutsättning för detta. Det gäller från det att man är inskriven på sjukhuset, att så snabbt som möjligt komma tillbaka i arbete och få en välfungerande vardag i sin hemmiljö. Rehabilitering ska kunna ges utan remiss hos exempelvis sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Även när det gäller habilitering är det nödvändigt med ett välutvecklat samarbete mellan regionen och länets kommuner. Oavsett var man bor i länet ska man kunna få habiliteringsinsatser efter behov. Rehabiliterande behandlingar ska kunna erbjudas genom avtal med privata hälso- och sjukvårdsgivare inom rehabiliteringsområdet. 6

157 Bilaga 125/18 e Det förebyggande arbetet Att allt fler människor lever och får vara friska längre är positivt men det ställer också krav på välfärdens utformning och finansiering. Tidiga och förebyggande insatser är de bästa, både för individen och för samhället i stort. Det är därför viktigt att utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Länets Hälsoäventyr är ett bra exempel på ett förebyggande arbete, som idag bedrivs framgångsrikt bland barn och unga. En förbättrad folkhälsa är en viktig del i att klara välfärdens finansiering. Samhällets uppgift är att ge förutsättningar för att våra invånare ska kunna ta ansvar för sitt välbefinnande, sin hälsa och livsstil. För att förbättra arbetet behöver hela samhället bidra. Både kommunerna och regionen har ett ansvar för att stödja folkhälsoarbetet. I praktiken sker dock mycket inom olika folkrörelser, till exempel idrottsrörelsen. Ska vi lyckas med folkhälsan måsta alla delar av samhället vara med, och alla delar av samhället måste också tillåtas vara med. För den som önskar ska det vara lätt att få hälsoundersökningar, screeningundersökningar och provtagningar av olika slag för att upptäcka sjukdomar på tidigt stadium. En god arbetsgivare Region Uppsala står inför flera utmaningar kopplat till kompetensförsörjning. Det gäller i alla olika delar av regionens verksamhet, men är mest kritiskt när det gäller vården. Arbetsbelastningen och personalomsättningen upplevs som hög, inte minst på Akademiska sjukhuset. Det är också tydligt att den personalpolitik som i praktiken bedrivits under den senaste mandatperioden bidragit till de problem med personalförsörjning som Region Uppsala upplever. Centerpartiet vill därför arbeta aktivt för att Region Uppsala ska bli Sveriges ledande arbetsgivare inom hälso- och sjukvård. Detta förutsätter att ansvar och befogenheter finns långt ner i organisationen. En strävan efter alltför mycket likriktning kan lätt leda till system som egentligen inte passar för någon. 7

158 Bilaga 125/18 e Underlätta för personägda vårdcentraler Finansieringen av hälso- och sjukvården är ett gemensamt åtagande som vi alla är med att finansierar. När det gäller vem som utför vården bör det vara kvalitet och människors val som avgör. Det finns många exempel på att företag som bedriver en vård som är både bättre och med bättre bemötande av patienterna. Inte minst mindre, personägda, verksamheter uppvisar ofta mycket bra resultat och fungerar bättre än de som finns i en större organisation. Centerpartiet vill därför att det ska bli enklare för läkare att starta små, personägda vårdcentraler. Det möjliggör för orter som tidigare inte haft någon vårdcentral att få en närmare vård. Privata alternativ inom hälso- och sjukvård ska ha samma villkor som offentligt drivna verksamheter. Uppdrag nära vård i hela länet 1. Ta fram en plan för genomförande av Effektiv och nära vård Definiera vilka orter som behöver förstärkning med närmottagningar och plan för att utveckla vårdcentra i hela länet. 2. Genomföra en översyn av ersättningssystemet inom vårdval för att underlätta etableringen av vårdcentraler och mottagningar utanför de största tätorterna och för att stärka kontinuiteten för personer med kroniska sjukdomar och äldre. 3. Regionen och kommunerna ska samverka kring psykisk ohälsa, missbruk och hälsofrämjande åtgärder. 4. Ta fram en plan för att bli Sveriges ledande arbetsgivare inom hälsooch sjukvård. 8

159 Bilaga 125/18 e Centerpartiet vet att det är småföretagare, inte staten, kommuner och regionen som skapar jobben. Därför måste det bli enklare att starta och driva företag och det måste bli billigare att anställa fler. Man måste även kunna driva företag på landsbygden och i de mindre orterna. Centerpartiet vill särskilt stödja nyföretagande inom turism och de gröna näringarna som kan skapa många arbetstillfällen på landsbygden. Vi vill underlätta för den som är beredd att ta initiativ och investera i ny verksamhet i gamla byggnader såsom gårdsbutiker i ladugårdar med mera. I vårt län finns många riksintressen som ibland kan stoppa näringslivets utveckling. Centerpartiet vill underlätta den avvägningen genom att förstärka dialogen med länsstyrelsen och se till att tillgängliga bidrag kommer ut till dem som är berättigade. För oss i Centerpartiet är det viktigt att bevaka hur kommun och region utformar sina förfrågningsunderlag för måltidsupphandlingar så att det möjliggör för mindre näringsidkare och producenter i närområdet att lämna anbud. 9

160 Bilaga 125/18 e Enklare att bo och verka på landsbygden Centerpartiet i Region Uppsala vill arbeta aktivt för regionala samarbetsprojekt tillsammans med kommuner och Länsstyrelsen för att skapa nya hållbara boendemiljöer i lägen med goda kommunikationer där människor vill bo. Regelförenklingar måste vara mer långtgående på landsbygden utan krav på detaljplan. Det måste råda en stor frihet för markägare och lokala byggföretag att få bygglov beviljade också för lägenheter och småhusområden utanför planlagda tätorter. För att inte stoppa utvecklingen på landsbygden, vilket helt i onödan sker idag på grund av stelbenta regelverk, vill Centerpartiet att man på regional nivå ska påverka länsstyrelsen till en högre flexibilitet kopplat till regelverket. Bredband i hela länet Digitaliseringen för människor i världen närmare varandra! Den digitala infrastrukturen är helt nödvändig för att vi ska kunna arbeta och bo i hela landet. Informationsteknologi i form av tillgänglig bredbandsuppkoppling med hög kapacitet i hela vårt land innebär enorma möjligheter för skapandet av nya arbetstillfällen. Därför vill Centerpartiet fortsätta det målmedvetna arbetet med att stötta utbyggnaden av bredband i hela länet. Vi vill påskynda och påverka målsättningar och tidsplaner samt medverka till bildandet av fiberföreningar. Uppdrag regional utveckling i hela Uppsala län 1. Region Uppsala i all verksamhet ska sträva efter att underlätta boende och företagande på landsbygd om mindre orter. 2. Medverka till att alla invånare i Uppsala län ska ha tillgång till bredband med hög hastighet. 3. Bidra till att Uppsala län har ett företagsklimat i världsklass och stöttar i den mån det är möjligt länets alla små och medelstora företag och även ungas entreprenörskap 4. Skapa bättre förutsättningar för att utöka antalet arbetsplatser på landsbygden. 10

161 Bilaga 125/18 e För Centerpartiet är det en självklarhet att vi ska vara ett ledande län i miljö- och klimatarbetet. Samtidigt vill vi att förutsättningarna för att vara miljövänlig i vardagen ska bli enklare. Det ska vara lätt att göra rätt. Vi kommer därför bland annat att verka för att offentliga verksamheter utgår ifrån en offentlig upphandling som är hållbar och ställer höga miljö- och hälsokrav. Sund och säker mat Med en ökad befolkning är det nödvändigt att säkerställa en hållbar och ökande livsmedelsproduktion inom länet. En ökad självförsörjningsgrad minskar dessutom hela landets sårbarhet inför kriser och störningar i livsmedelsproduktionen i vår omvärld. Region Uppsala bör vara beredd att ta en ledande roll i att förverkliga den regional utvecklingsstrategins mål om en ökad produktion i jordbruks- och trädgårdssektorn i länet. Centerpartiet ser det som en självklarhet att den mat som serveras i våra offentliga verksamheter är hållbar. Det innebär att upphandlingen ska prioritera närodlat i så hög grad som möjligt. Det svenska jordbruket är ett av det mest framstående i världen när det kommer till biologisk mångfald, djurskydd och låg antibiotikaanvändning. Säker tillgång till vatten Vatten ett avgörande livsmedel. Idag är dricksvattenförsörjningen en begränsande faktor för Uppsala läns tillväxt. I det sammanhanget är inte minst Uppsalaåsen en viktig del. Idag fylls vattenmagasinet på från sjön 11

162 Bilaga 125/18 e Tämnaren. Regionen bör följa sjöns utveckling vad gäller vattenvolym och ta ett samordningsansvar för åtgärder som syftar till att långsiktigt säkra vattentillgången i Tämnaren. Centerpartiet kommer vidare att driva på för att Region Uppsala ska bli ett föregångsexempel i hållbarhet när det gäller utsläpp till vatten. Som ett kustliggande län med många sjöar och vattendrag, har vi ett särskilt ansvar att säkerställa att läkemedelsrester inte hamnar i våra vatten. Därför vill vi arbeta regionalt ihop med kommunerna för att minska läkemedelsläckagen till miljön. Uppdrag 1. Region Uppsala ska erbjuda sig att ta en ledande och samordnande roll vad gäller vattenförsörjningen i Uppsala län. 2. Region Uppsala ska verka för att förverkliga den Regional utvecklingsstrategins mål om att öka produktionsvärdet från jordbruks- och trädgårdssektorn. 3. Säkerställa att kraven i Region Uppsalas livsmedelsupphandlingar motsvarar svenska djurskydds- och miljökrav. 4. Arbeta för minskad antibiotikaanvändning. 12

163 Bilaga 125/18 e För att hela länet ska leva måste du ha möjlighet att välja vart du vill bo och jobba. Att kunna ta sig mellan hem och jobb, skola och fritidsaktiviteter på ett smidigt och miljövänligt sätt är en självklarhet för oss. För att kunna ställa om till en fungerande kollektivtrafik krävs det att människor i större utsträckning kan nyttja kollektivtrafiken som ett realistiskt alternativ till bilen. Utveckla kollektivtrafiken på landsbygden Det behöver finnas en väl utbyggd kollektivtrafik som når alla tätorter i länet och en god tillgång till hållplatser mellan tätorterna. För kollektivtrafiken är det viktigt med attraktiva hållplatserna och väderskydd. Kollektivtrafiken på landsbygden behöver utvecklas. Centerpartiet vill att det ska vara möjligt att i större utsträckning använda skolskjutstrafiken även om man inte är skolelev och utanför skolans läsår. Därför vill vi införa anropsstyrd trafik på dessa linjer under skolloven. Tidtabellen skulle fortsätta att gälla, men bussen skulle inte gå annat än om någon behövde resa just den turen. Vidare bör man samordna kollektivtrafik på landsbygd och i småorter med andra former av persontransporter som skolskjuts och färdtjänst. Olika former av samåknings initiativ bör också uppmuntras. 13

164 Bilaga 125/18 e Fler spår och fler stationer En stor del av resandet sker idag med tåg. Här finns stora behov av förstärkningar. Tågtrafik ger snabba förbindelser mellan större städer och är därför viktigt framförallt för pendling och näringsliv. För Centerpartiet är det självklart att alla stationsorter längs järnvägen ska ha bra trafik, och inte bara de större städerna. Strategiska tågstopp längs vägen kommer att vara ett viktigt incitament för människor att välja att bo på dessa orter. För Uppsala läns och Mälardalens utveckling är förverkligandet av en järnvägslänk mellan Enköping och Uppsala viktig. Den skapar inte bara bättre möjligheter att resa mellan Uppsala och Enköping. Den knyter också samman Uppsala med Västerås, Örebro och övriga delar av västra Mälardalen. Utveckla vägnätet i hela länet Den viktigaste delen i länets infrastruktur är vägnätet. Även för den som reser den större delen av resan med tåg börjar ofta resan med cykel, buss eller bil längs en väg. För att förbättra restiderna vill därför Centerpartiet att det finns trafiksäkra vägar av bra standard i hela länet. Det innebär exempelvis att väg 288 ska byggas färdig med mötesfri standard fram till Börstil. Det behövs fortsatta offentliga satsningar också på det enskilda vägnätet. Oavsett om man går, cyklar, kör bil eller åker buss så är ett säkert vägnät en nödvändighet. Sammanhängande regionalt cykelvägnät Centerpartiet kommer att medverka till mer hållbara transporter, både när det gäller persontrafik och gods. Att cykla är bra för både hälsan och miljön. Då behöver det finnas bra möjligheter att ta sig fram på cykel. Ett sammanhängande regionalt cykelvägnät bör skapas, både för vardaglig cykling till och från arbete och studier men också för besöksnäring och rekreation. Bättre och miljövänligare kollektivtrafik Uppsala län har en förhållandevis väl utbyggd kollektivtrafik, men är också ett län som växer och vi är ett län med höga miljöambitioner. Ska vi klara detta kräver det en fungerande kollektivtrafik som också måste finansieras. För att undvika behovet av att försämra kollektivtrafiken behöver de ökade kostnaderna finansieras med en kombination uppräkning av bidrag från regionen och intäkter från resenärerna. 14

165 Bilaga 125/18 e För korta resor över zongräns är dagens enkelbiljettpriser inte fullt konkurrenskraftiga. En biljett speciellt anpassad för denna typ av resor bör tas fram så att resor på som är kortare än ungefär en mil inte kostar mer en motsvarande resa inom en zon. Där det är möjligt och kommersiella aktörer vill ta ansvar för en viss trafik bör detta uppmuntras. Regionen bör då så långt möjligt säkerställa att denna trafik ändå kan inordnas i gemensamma biljettsystem, till exempel Movingo. Regionen har en mycket viktig uppgift att säkerställa att målet om en fossilfri kollektivtrafik 2020 nås och att aktivt bidra till den gröna omställningen. Idag går den planerade elektrifieringen av stadsbusstrafiken i Uppsala för långsamt. Centerpartiet tar ansvar. Vi vill se två helt eldrivna stadbusslinjer 2019, för att nå målet att hälften av stadsbusstrafiken är elektrifierad 2025 och att stadsbusstrafiken är helt elektrifierad När det gäller tätortstrafiken i Enköping och Bålsta vill vi nå målet att den är helt elektrifierad Uppdrag kollektivtrafik 1. Region Uppsala ska ta fram en biljett för korta resor över zongräns. 2. Möjliggör att resa med skolskjutslinjer också utanför skolåret genom anropsstyrd trafik. 3. Tillsammans med Uppsala kommun och Gamla Uppsala buss få på plats två helt eldrivna busslinjer till år Region Uppsala ska aktivt underlätta för ideella föreningar eller andra att bidra till en mer attraktiv kollektivtrafik, till exempel genom att ta ansvar för hållplatser. 5. Region Uppsala ska inom ramen för En Bättre sits ta initiativ till elvägar för godstransporter Mälardalen. 15

166 Bilaga 125/18 e Kulturen är ett brett begrepp som innefattar allt från opera till biobesök och den lokala hembygdsföreningen. Kulturen är en av de grundpelare vart på vårt demokratiska samhälle vilar. Den ger oss chansen att skapa och att utvecklas som människor, den breddar våra horisonter och får oss att upptäcka saker vi tidigare inte visste fanns. Kulturen bidrar till att göra oss till mer demokratiska samhällsmedborgare. Då kulturen är så viktig för alla medborgare är det av yttersta vikt att Region Uppsala ser till att fler får ta del av och vara med och skapa kultur. Kulturen skall finnas där människor finns och därför är det viktigt att kulturen finns såväl på landsbygden som i staden. Där måste regionen ta sitt ansvar och se till att de regionala kulturinstitutionernas verksamheter sprids ut över hela länet. Antalet scenkonstkaruseller behöver utökas och alla länets kommuner ska få ta del av dessa. En del i att göra kulturen tillgänglig i hela länet är kulturbussarna, som ger skolelever möjlighet att besöka kulturbesöksmål i hela länet. Dessa ska fortsatt erbjudas inom alla kommuner i länet. För att kulturen skall kunna finnas runtom i hela länet är det viktigt att hitta nya kreativa kulturella former. Politiken borde inte göra skillnad på olika former av kultur. Alla former skall få finnas på lika villkor. Ett tydligt exempel på när en viss kulturform missgynnas är när regeringen höjde momsen på biobiljetter, ett beslut som framför allt drabbade biografer på landsbygden. 16

167 Bilaga 125/18 e Vi är övertygade om att det finns mer potential inom de kulturella näringarna, och vi vill se fler kulturentreprenörer växa upp i vårt län. Centerpartiet ser ingen motsättning med olika typer av kulturbidrag och entreprenörskap. Bidraget kan i många fall vara den hjälp som behövs för att komma igång med sitt företag. Även om kulturen skall vara offentligt finansierad så ska den stå fri från politiska pekpinnar och ingrepp. Politiken måste kunna erbjuda förutsättningar för en blomstrande kultur med en mångfald av kulturyttringar, utförare och konstnärer. En mångfald av finansieringsformer som till exempel sponsring och partnerskap är också nödvändig för att säkerställa mångfalden inom kulturens område. Folkhögskola i Norduppland För Centerpartiet är även folkbildningen en mycket viktig och naturlig del av kulturen. Den gör kunskap och bildning tillgänglig för alla. Folkbildning har sedan länge varit en av regionens, tidigare landstingets, kärnuppgifter. En viktig del i detta har varit studieförbundens verksamhet. Det är därför av stor vikt att säkerställa folkbildningens finansiering. Region Uppsala har idag egen folkhögskoleverksamhet, Wiks folkhögskola, med en filial i Uppsala. I länets södra del finns också Biskops Arnös folkhögskola. Folkhögskolan är fortsatt en viktig för utbildning och bildning. Inte minst i samband med att även personer över gymnasieålder behöver utbildning, kan folkhögskolan i många fall vara en bra väg. Centerpartiet anser därför att det borde finnas en folkhögskoleutbildning också i länets norra delar. Övertagande av Gamla Uppsala museum Gamla Uppsala är ett kulturhistoriskt område av världsklass. Genom senare tiders utgrävningar har området blivit än mer intressant. Idag finns där ett museum, Gamla Uppsala museum, som drivs av staten. Museet har dock inte utvecklats särskilt mycket sedan starten och lever långtifrån upp till den potential som det borde ha. Region Uppsala bör på sikt ta över ansvaret för museet så att det, tillsammans med omgivande område, kan utvecklas till ett besöksmål av internationell lyskraft. Detta förutsätter en överenskommelse med staten, där Gamla Uppsala museum får en rimlig statlig finansiering inom ramen för kultursamverkansmodellen. Organisatoriskt kan Gamla Uppsala museum lämpligen bli en del av Upplandsmuseet. 17

168 Bilaga 125/18 e Uppdrag kultur i hela länet 1. Utreda inrättandet av folkhögskolefilial till Wik i länets norra del. 2. Under 2019 komma överens med staten om övertagande av Gamla Uppsala museum. 3. Att kultur i vården utvecklas och att samarbetet med professionella lokala kulturaktörer utökas. 4. Att utöka antalet scenkonstkaruseller i länet. 18

169 Bilaga 125/18 e Budgeten bygger till stora delar på det underlag och de bedömningar som görs i den politiska ledningens Regionplan och budget. Några justeringar har dock gjorts. Budgeten bygger antaganden om normal ökning av intäkterna för kollektivtrafiken till följd av ökat resande och ökade taxor. Under många år har delar av hälso- och sjukvården fått ospecificerade uppräkningar för ökade behov. Detta har dock inte motsvarats av att patienterna fått mer vård. Under 2017 fick länets invånare till och med mindre vård än året innan, trots uppräkning. För 2019 sker därför ingen sådan uppräkning. För senare år i planperioden avser vi att återkomma med ett bättre definierat budgeteringssystem, där generella påslag ersätts med på förhand definierade och prioriterade behov. De generella uppräkningarna för demografi har därför inte lagts in i respektive styrelses budget för åren 2020 och De utrymme som finns för förstärkningar kommer fördelas efter en grundlig budgetdialog. Samtidigt gör vi bedömningen att stora delar av de besparingskrav utöver det generella effektiviseringskravet på en procent som ålagts verksamheterna för 2019 är alltför osäkert. Besparingskravet är 127 miljoner kronor fördelat på olika verksamheter. De effektiviseringar och besparingar som kan genomföras ska genomföras och preliminärt ligger besparingsbetingen för 2020 och 2021 kvar, med undantag för de besparingar som lagts på Primärvården och därigenom Vårdstyrelsen. I samband med genomförande av Effektiv och nära vård gör bedömningen att några sådan ytterligare besparingsbeting inte kan läggas på Primärvården. Region Uppsala står inför mycket stora investeringar, inte minst när det gäller Akademiska sjukhuset. I stor sett accepterar vi de investeringsplaner som ligger i Regionplan och budget, även om vi ser att det finns behov att mycket noga pröva varje enskild investering vad gäller omfattning av behoven. Den enda konkreta skillnaden när det gäller detta är att vi sänker investeringen för konferenslokaler och bibliotek på Akademiska sjukhuset, då behovet, inklusive finansiering, av dessa lokaler inte har säkerställts. Vi uppskattar möjligheten till sänkta investeringskostnader till omkring 25 miljoner kronor. Vi anser också att de nödvändiga åtgärderna vid kvinna/barn och vårdcentrum i Tierp behöver inledas tidigare än vad som framgår av regionplan och budget. Det betyder att de ska inledas under planperioden. 19

170 Bilaga 125/18 e Bibliotek och konferenslokaler Akademiska sjukhuset Tierp vårdcentrum Tillskapande av förlossningsplatser - 25 miljoner kr +15 miljoner kr + 10 miljoner kr Budget 2019 och finansiell plan mnkr Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning enligt resultatmål Avvikelse mot resultatmål Styrelsers och nämnders anslagsramar * Styrelsers och nämnders anslagsramar * Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

171 Bilaga 125/18 f

172 Bilaga 125/18 f Regionstyrelsen /18 Regionplan-och budget Jämlik vård Kristdemokraterna tror att det krävs en hälso-och sjukvårdspolitik som både stärker det som fungerar väl och vågar ompröva invalda föreställningar och strukturer. Bland annat anser vi att staten bör ta över styrningen av en del av den avancerade sjukhusvården för att vi ska kunna säkerställa att alla får rätt till en jämlik och säker vård. Regionen bör verka för detta. Mer om detta finns att läsa om i Kristdemokraternas förslag till regionplan-och budget som vi yrkar bifall till. Utöver detta yrkar vi på följande: Yrkande angående Hälso-och sjukvård: Restaurera barn- och ungdomspsykiatrin Det är uppenbart att en restaurering av BUP inte kan göras utan tillskott av resurser. Vi föreslår därför att BUP får ökade anslag med 30 miljoner kronor. Pengarna kan användas till handledning av nyanställd personal, stöd till skolhälsovården eller tillfälliga upphandlingar för att minska väntetiderna. - Att flytta 30 miljoner från Regionstyrelsen till Sjukhusstyrelsen för att restaurera barn-och ungdomspsykiatrin Stöd första linjen med en barn-och ungdomshälsa i primärvården Se text i budget. Barn-och ungdomshälsa 10 miljoner - Att flytta 10 miljoner från Regionstyrelsen till Vårdstyrelsen för att stödja första linjen med en barn-och ungdomshälsa i primärvården Skärp vårdgarantin och inför en lokal kömiljard Vi behöver återta fokus på att korta köerna och minska lidandet för patienten genom att återinföra en lokal kömiljard. Såväl sjukhusen som primärvården ska ges tydliga incitament för att öka tillgängligheten. 87 miljoner avsätts för att bygga upp en intern kömiljard. 72 miljoner av dessa inom redan befintlig budget för Sjukhusstyrelsen och därutöver 15 miljoner som flyttas från Regionstyrelsen till verksamheten. - Att flytta 10 miljoner från Regionstyrelsen till Sjukhusstyrelsen för att bygga upp en intern kömiljard - Att flytta 5 miljoner från Regionstyrelsen till Vårdsstyrelsen för att bygga upp en intern kömiljard inom primärvården Kvinnors hälsa behöver stärkas ta endrometrios på allvar Endrometrios är en dold folksjukdom där omkring var tionde kvinna är drabbad. Trots det är det idag mycket svårt att få rätt diagnos och vård i tid. Från det att en kvinna förstår att hennes smärta i samband med mens är onormal till dess att hon får rätt diagnos går det i snitt åtta år. Det behövs ökad

173 Bilaga 125/18 f kunskap kring sjukdomen och mer resurser för att fler ska kunna få vård i tid. Vi avsätter därför 6 miljoner för utbildning så att fler kvinnor kan få vård i tid. - Att flytta 3 miljoner från Regionstyrelsen till Sjukhusstyrelsen för att stärka vården för kvinnor med endomterios - Att flytta 3 miljoner från Regionstyrelsen till Vårdstyrelsen för att öka kunskapen inom primärvården kring endometrios Familjecentraler ska på sikt finnas i alla länets kommuner Familjecentralerna är verksamheter som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande och riktar sig till föräldrar som har barn under 5 år. På en och samma plats finns allt som rör familjens välbefinnande samlat. Verksamheten utformas utifrån familjen och dess behov. Familjecentralerna är ett samarbete mellan Uppsala kommuns öppna förskolor, Region Uppsalas mödra- och barnhälsovård samt socialtjänstens råd och stödverksamhet. 5 miljoner avsätter vi för att bygga upp och stärka familjecentralerna med målet är att de på sikt ska finnas i länets alla kommuner. - Att flytta 5 miljoner från Regionstyrelsen till Vårdsstyrelsen för att bygga upp och stärka familjecentralerna i länets kommuner Digitala lösningar i Primärvården Redan idag finns virtuella mottagningar, telemedicin och hemdiagnostik men det saknas en strategi för hur det ska bli en del av vårdens ryggrad. För att inte fastna i gamla strukturer måste tekniken utnyttjas mer i framtidens vård. Det är inte de tekniska möjligheterna eller evidensbaserade metoderna som saknas utan en plan för hur de ska styras så det blir basutbud i morgon. Vi avsätter 5 miljoner till digitala lösningar inom primärvården. - Att flytta 5 miljoner från Regionstyrelsen till Vårdstyrelsen för att säkerställa att digitala lösningar blir en del av morgondagens basutbud Starta äldremottagningar Äldremottagningar med Stockholms läns landsting och Region Skåne som förebild. Mottagningarna ska bland annat erbjuda fast läkarkontakt, telefontid samma dag och ge råd om det friska åldrandet. Detta är en billig investering för att skapa en trygg vård för länets äldre och vi avsätter 1 miljon kronor för att det ska förverkligas. - Att flytta 1 miljon från Regionstyrelsen till Vårdstyrelsen för att låta vårdcentralerna bygga upp äldremottagningar Framtiden ligger i primärvården Vi blir allt fler och vi lever allt längre. Detta gör att vi måste tänka om och tänka nytt. För det krävs det att mer vård flyttas ut till primärvården. Därför ska den demografiska uppräkningen gå till primärvården. - Att flytta 58 miljoner från Sjukhusstyrelsen till Vårdsstyrelsen Yrkande angående Fastighetsinvesteringar: Nej till produktionskök

174 Bilaga 125/18 f Vi yrkar att produktionsköket stryks som investeringsobjekt inom investeringsramen Fungerande vårdcentrum i Tierp Vi yrkar att Vårdcentrum i Tierp tillkommer som investeringsobjekt inom investeringsramen med en förstudie 2019 Ny neonatalavdelning och fler förlossningsplatser Vi yrkar att behovsanalysen för utbyggnad av neonatalavdelning samt tillskapande av fler förlossningsplatser flyttas fram från 2023 till Planera ett nytt barnsjukhus Vi yrkar att planeringen för ett nytt barnsjukhus inleds och att en förstudie påbörjas Finansieringen sker genom minskade kostnader genom att produktionsköket utgår. Anna-Karin Klomp (KD) Björn-Owe Björk (KD)

175 Bilaga 125/18 f Budget 2019 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Avsättning enligt resultatmål Avvikelse mot resultatmål Besparingsbeting Styrelsers och nämnders anslagsramar * Styrelsers och nämnders anslagsramar * Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

176 Bilaga 125/18 f Hälso-och sjukvård Svenskarnas förtroende för sjukvården har sjunkit de senaste åren. Enligt en studie av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är förtroendet också lägre för vården i Sverige än i de flesta jämförbara länder. Socialstyrelsens kartläggning av väntetiderna på sjukhusakuterna visar att varannan patient tillbringar mer än tre timmar på akuten och var tionde patient nära sju timmar eller längre. Socialstyrelsen visar dessutom att de som får vänta längst är personer över 80 år. Tillgång till den bästa vården eller långa väntetider, till och med på livsnödvändig behandling, skiljer sig kraftigt åt beroende på bostadsadress. Samtidigt håller svensk hälso- och sjukvård en mycket hög medicinsk kvalitet, ofta rankad i världsklass. Den medicintekniska utvecklingen går med en rasande fart och nya landvinningar inom medicinen blir till vardagliga behandlingar inom sjukvården och därigenom till gagn för äldre och unga. Detta är den sammansatta bilden av svensk hälso- och sjukvård idag. Därför krävs en politik som både stärker det som fungerar väl och vågar ompröva invanda föreställningar och strukturer. Kristdemokraterna föreslår därför en rejäl reformagenda som svarar upp mot detta. Vårdens kvalitet är beroende av bostadsort Sjukvården behöver mer resurser. Vi kristdemokrater har i vår riksdagsbudget avsatt 27,5 miljarder kronor utöver regeringens anslag. Det motsvarar fler medarbetare fram till Men mer pengar är enbart halva svaret. Grunden för en reell förbättring av tillgänglighet och kvalitet inom vården stavas strukturella reformer. Dagens organisation med 21 landsting hämmar kvaliteten. Vårdpersonal som utför mer avancerade behandlingar får inte göra det tillräckligt ofta för att utveckla expertisen. Framför allt skiljer sig den medicinska kvaliteten och resultatet åt beroende på var i landet patienten bor. Äldre och patienter med kroniska sjukdomar drabbas hårdast. Chanserna att överleva en svår diagnos är avhängigt var i landet man bor. Det är oacceptabelt. För att alla, i hela landet, ska få tillgång till högkvalitativ vård krävs ett ökat statligt ansvarstagande för vårdens organisation. Då kan även resurserna nyttjas effektivare och vi kan säkra en god, effektiv och jämlik sjukvård.

177 Bilaga 125/18 f Vässa Akademiska sjukhuset i rollen som ledande universitetssjukhus Uppsala läns befolkning växer och det gör även behovet av vård. Vi menar att det inte är realistiskt eller önskvärt att all den ökade specialistvården ska utföras på Akademiska sjukhuset. En sådan utveckling skulle leda till tre saker; längre vårdköer, att Akademiskas uppdrag som högspecialiserat sjukhus försvagas och att vården blir dyr. Tilltagande specialisering av vården gör att sjukhuset snarare behöver renodla sin verksamhet och att enklare specialistvård utförs av andra vårdgivare eller utanför sjukhusets väggar. För patienterna ger färre inläggningar dessutom en säkrare vård. Därför behöver landstinget en strategi för att utveckla såväl sjukvård i hemmet, närvård i hela länet, virtuella mottagningar, mobila team, hemtester samt vårdval. Vi vill också att lasarettet i Enköping ska få ett breddat uppdrag, både inom medicin och kirurgi. Inriktningen är att mer vård utanför Akademiska ger möjlighet att vässa sjukhuset i rollen som ledande universitetssjukhus och att få bättre kontroll över ekonomin. Den medicintekniska utvecklingen ger vården en fantastisk möjlighet att behandla sjukdom allt högre upp i åldrarna med en ständigt utvecklad kvalitet. Effektivare cancerbehandlingar, nya läkemedel och robotkirurgi är bara några exempel. Därför behöver primärvården byggas ut och utvecklas i hela länet. Det innebär inte bara att bygga nytt utan att bygga smarta lösningar och använda sig av digitala lösningar. För att kunna se till att rätt vård sker på rätt nivå behöver vi vårdcentraler som kan hålla öppet längre på kvällar och på helger så att akutmottagningen på Akademiska sjukhuset också kan avlastas. Köerna växer Patienter ska inte behöva vänta på vård mer än absolut nödvändigt. Långa väntetider vållar stort lidande för den enskilde och riskerar i många fall att tillståndet förvärras och att patienten i värsta fall avlider i brist på vård. Om vi tar cancervården som exempel finns det bestämda tidsgränser för hur snabbt behandlingen av olika cancerformer ska påbörjas för att den ska bli så framgångsrik som möjligt. Kirurgisk behandling vid exempelvis bröstcancer ska utföras inom 28 dagar. De som har tur att bo i Kronoberg fick 2017 i stort sätt alltid vård i tid (99%). De flesta redan inom 11 dagar. Men i Region Uppsala var det bara 40% av patienterna som opererades i tid, och var femte patient

178 Bilaga 125/18 f fick vänta längre än 42 dagar. 1 Den långa väntetiden riskerar att leda till mer avancerade tumörer och sämre överlevnad. Den stress och oro som patienten och deras anhöriga utsätts för under alltför långa väntetider är oacceptabel. Under Alliansregeringen genomförde vi en rad viktiga satsningar som minskade köer inom hälso- och sjukvården. Genom reformer som kömiljarden och lagen om valfrihetssystem minskade köerna och vårdgarantin stärktes. Kömiljarden var en prestationsbaserad ersättning till de landsting som kortade vårdköerna ännu mer än vårdgarantin krävde. Den bidrog till ökat fokus på tillgänglighet ute i landstingen. Ett av den nuvarande regeringens första beslut var att ta bort kömiljarden. Sedan dess har köerna ökat och uppfyllelsen av vårdgarantin har försämrats. I Uppsala är det patienter (15% av patienterna) som har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på ett första besök till specialistläkare och 770 patienter (18% av patienterna) som väntat längre än 90 dagar på operation eller åtgärd. Vi behöver återta fokus på att korta köerna och minska lidandet för patienten genom att införa en lokal kömiljard. Målen i den målrelaterade ersättningen till såväl sjukhusen som primärvården ska ge tydliga incitament att öka tillgängligheten. Bild 1. Uppfyllelsen av vårdgarantin i Region Uppsala i februari 2018 fördelat på Telefonkontakt med primärvården samma dag (lila); Läkarbesök i primärvården inom 7 dagar (röd); Första besök hos specialistläkare inom 90 dagar (orange); Operation/åtgärd inom 90 dagar (blå). Källa: Öppna jämförelser, Sveriges kommuner och landsting, 1 Regionala Cancercentrum i samverkan.

179 Bilaga 125/18 f Bild 2. Antalet patienter som väntar på ett första besök hos specialistläkare (A) och på operation/åtgärd (B) i Region Upsala (februari 2018). Källa: Öppna jämförelser, Sveriges kommuner och landsting, Tillgängligheten inom primärvården brister Primärvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Men i Sverige utgör primärvården, d.v.s. basen för hela hälso- och sjukvården, endast 17% av den totala hälso-

180 Bilaga 125/18 f och sjukvårdens resurser vilket är väldigt lite i ett europeiskt perspektiv (OECD Health Statistics 2016). Många av de patienter som söker sig till akuten skulle kunna få lika god vård inom primärvården. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar emellertid att förtroendet för primärvården är lågt. Primärvården uppfattas också som otillgänglig och akuten upplevs som den enda möjligheten att få vård på kvällar och helger. Effekten blir att akuten besöks i större utsträckning än vad som egentligen är nödvändigt. De långa väntetiderna på akuten kan tolkas som en direkt effekt av att vi inte satsat tillräckligt på primärvården. Primärvården Primärvården utgör grunden i det svenska hälso-och sjukvårdssystemet och är den vårdnivå som ska tillgodose befolkningens basala och ofta förekommande behov av hälso-och sjukvård. Primärvården har också ansvar att stödja den enskilde i det förebyggande arbetet för en god hälsa. Vi blir fler och vi lever allt längre därför måste vården i länet byggas ut. Det måste göras på ett sätt som ger oss mer vård för pengarna. Vården ska finnas nära människor. Den som bor på landsbygden kan bli sjuk på obekväma tider och vederbörande ska inte behöva chansa mellan att stanna hemma eller sätta sig i bilen och köra långa sträckor med ett sjukt barn i bilen, en äldre släkting eller med grannen som skurit sig i handen och behöver sys. Vi Kristdemokrater vill att läkare från andra specialiteter än allmänmedicin ska fungera som konsulter mot länets vårdcentraler, mot kommunala äldreboenden och elevhälsan. En prioriterad specialitet är psykiatri. Ett ökat inslag av specialistvård i öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i den egna länsdelen. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Inom beroendemedicin finns idag sjuksköterskor som åker ut i länet för att möta patienter i primärvården och arbetar konsultativt vid oro och misstanke om missbruk. Detta ska fungera väl i länets alla kommuner. Uppsala ska införa särskild ersättning för att vårdcentraler ska kunna bedriva äldremottagningar för personer över 75. Äldremottagningarna ska vara lätta att få kontakt med, det ska finnas möjlighet att ställa frågor om det friska åldrandet, få hjälp med

181 Bilaga 125/18 f genomgång av medicin och kunna bli erbjuden en fast vårdkontakt. Rätten att själv välja vårdgivare är en viktig frihetsreform och ska värnas. Familjecentraler Familjecentralerna är verksamheter som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande och riktar sig till föräldrar som har barn under 5 år. På en och samma plats finns allt som rör familjens välbefinnande samlat. Verksamheten utformas utifrån familjen och dess behov. Familjecentralerna är ett samarbete mellan Uppsala kommuns öppna förskolor, Region Uppsalas mödra- och barnhälsovård samt socialtjänstens råd och stödverksamhet. Dessa bör ges mer resurser och målet är att de ska finnas i länets alla kommuner. Överbeläggningarna ökar patientsäkerheten hotas Idag har Sveriges sjukhus konstanta överbeläggningar vilket innebär att patienter vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på fysisk utformning, utrustning och bemanning. Det kan handla om att patienter vårdas i korridorer eller i värsta fall utlokalisering på en avdelning som saknar rätt medicinsk kompetens. Överbeläggningar och utlokaliseringar påverkar patientsäkerheten, men sätter även vårdpersonalen inför svåra etiska problem när de ska välja ut vilka patienter som ska placeras var. Den situation runt överbeläggningar som tidigare ansågs vara en sommarkris är numera normaltillstånd. Om man ser till rikssnittet i landet så har antalet överbeläggningar ökat från 3,2 patienter av hundra (januari 2014) till 5,5 patienter av hundra (januari 2018). I likhet med vårdköerna är det stora varianser i överbeläggningar mellan olika landsting, men också mellan olika sjukhus inom ett landsting/en region. Region Uppsala har fler överbeläggningar än rikssnittet. Bild 3 beskriver situationen med överbeläggningar och utlokaliseringar i Region Uppsala (januari 2018). Bild 3. Antalet överbeläggningar (patienter som vårdas i exempelvis korridorer) och utlokaliseringar (patienter som vårdas på en avdelning som saknar rätt medicinsk kompetens) i riket och Region Uppsala i helhet samt uppdelat på olika sjukhus inom regionen i januari Källa: Öppna jämförelser, Sveriges kommuner och landsting,

182 Bilaga 125/18 f Bristande förlossningsvård Idag vet många kvinnor inte ifall det finns en plats på BB. Så kan vi inte ha det. Varje födande kvinna ska vara trygg med att hon får plats på BB, och att det finns en barnmorska tillgänglig för förlossningen. Det finns stora skillnader i vårdens kvalitet och bara 1 av 3 sjukhus har enligt Socialstyrelsen tillfredställande rutiner för att följa upp kvinnors hälsa efter hemgång från BB. Det är allvarligt eftersom många kvinnor drabbas av förlossningsdepressioner och förlossningsskador. Problem som obehandlade kan ha stora negativa effekter för livskvaliteten. Idag är det också så att olika barnmorskor ansvarar för vården under graviditeten, förlossningen och eftervården. Det skapar otrygghet och bristande kontinuitet. Samverkan i vårdkedjan behöver förbättras, inte minst för patienter med en komplicerad graviditet och förlossning. Särskilt viktigt är det för patienter med kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Trots kris och ojämlikhet har det inte gjorts en nationell översyn av förlossningsvården på 70 år. Istället arbetar 21 olika landsting med att hantera vården var för sig. Endometrios Endometrios är en dold folksjukdom där omkring var tionde kvinna är drabbad. Trots det är det idag mycket svårt att få rätt diagnos och vård i tid. Från det att en kvinna förstår att hennes smärta i samband med mens är onormal till dess att hon får rätt diagnos går det i snitt åtta år. Det behövs ökad kunskap kring sjukdomen och mer resurser för att fler ska kunna få vård i tid.

183 Bilaga 125/18 f Ojämlikhet i cancervården Det finns betydande skillnader i 5-årsöverlevnad beroende på var någonstans man bor i Sverige, och i vilket landsting/region man vårdas. Det är ett allvarligt problem som inte kan accepteras. Vårdpersonalen runt om i landet gör sitt allra yttersta för att tillgodose deras patienter med bästa möjliga vård. Tyvärr är de begränsade av olika sjukvårdssystem som de verkar inom, och styrningen för vården där. Det faller ett tungt ansvar på Sveriges politiker att åtgärda det. Bild 4. visar på skillnaderna i femårsöverlevnad i olika delar av Sverige för samtliga cancerformer förutom bröst-, prostata- och annan hudcancer än malignt melanom. Region Uppsala har femte sämst femårsöverlevnad i Sverige Bild 4. Femårsöverlevnad vid samtliga cancerformer utom bröst-, prostata- och annan hudcancer än malignt melanom. Avser patienter år vid tiden för diagnos. Åldersstandardiserade värden, Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen. Digitalisering för att möta framtiden Redan idag finns virtuella mottagningar, telemedicin och hemdiagnostik men det saknas en strategi för hur det ska bli en del av vårdens ryggrad.

184 Bilaga 125/18 f Detta är extra viktigt för patienter med täta vårdkontakter och kroniskt sjuka. Det bidrar till enklare kontakt med vården och det på ett sätt som passar patienten. Ersättningssystemen måste utvecklas så att mottagningar och sjukhus får betalt för den vård de faktiskt utför oberoende av hur det sker. För att inte fastna i gamla strukturer måste tekniken utnyttjas mer i framtidens vård. Det är inte de tekniska möjligheterna eller evidensbaserade metoderna som saknas utan en plan för hur de ska styras så det blir basutbud i morgon. Vårdlots När man är sjuk kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Som patient kan det ibland upplevas som att man behöver vara frisk för att orka vara sjuk. Så ska det inte behöva kännas och därför bör vi fortsätta utveckla vårdlotsar. En vårdlots är en sjuksköterska som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa vårdbehov. De är också till för att hjälpa de som upplever att de får olika besked och att de skickas fram och tillbaka mellan olika vårdgivare. Vårdlotsen är viktigt för att patienterna ska uppleva stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Det minskar även behovet av akuta besök. För de patienter som har fått vårdlots har resultaten varit positiva. Man har kunnat se en kraftig minskning av inläggning på slutenvård och även kostnaderna för vården har minskat avsevärt. Vårdnära service För att vården ska vara patientsäker behöver den inte bara hålla god kvalitet den ska även ges i tid och enligt behov. Därför är det oacceptabelt att det finns patienter i vårt län som tvingas vänta länge på vård. Lösningen på problemet ligger inte i att personalen ska springa fortare utan på att rätt uppgift ligger på rätt person. Ett inrättande av vårdnära service ska avlasta läkarna och sjuksköterskorna så att de kan ägna sin tid åt att göra det de är utbildade för och låta annan personal ta hand om kringuppgifterna. Om den Kristdemokratiska statsbudgeten vinner i Riksdagen så kommer landstinget få stimulansmedel för att underlätta övergången. Det ska bli lättare att komma i kontakt med vården, oavsett om det handlar om att boka läkartid via nätet eller få rådgivning av en sjuksköterska inför operation. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för smidighet och trygghet i vården. I vårt län väntar nu istället allt fler på operation och det blir allt svårare att komma fram på telefon och boka besök i primärvården. Det ska finnas ett direktnummer in till Akademiska sjukhuset dit patienten kan vända sig om man behöver boka eller ändra tid eller har mer allmänna frågor inför en behandling. Idag har verksamheterna olika telefontider, vilket skapar otrygghet och

185 Bilaga 125/18 f otillgänglighet. Genom att ha en gemensam linje in med generösa öppettider tror vi att många patienter kan få snabbare hjälp. Det ska även finnas möjlighet att få kontakt med vården via sin journal på nätet och att tydligt kunna se sina bokade tider. Psykisk ohälsa måste prioriteras Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Psykiatrisk vård och omsorg ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån patientens behov. Särskild vikt ska läggas vid snabb och tillgänglig kompetens för barn och ungdom med psykisk ohälsa. Anhörigas vårdinsatser är en ovärderlig tillgång som behöver tas tillvara, synliggöras och uppmuntras. Men vård utförd av anhöriga måste bygga på frivillighet. Tre av fyra personer lever idag med egen psykisk ohälsa eller nära någon som är drabbad. Vid sidan av det lidande som psykisk ohälsa och sjukdom innebär leder det även till stora kostnader både för den enskilde och för det offentliga. För att minska lidande och sjukskrivningar är det viktigt att människor får rätt typ av stöd i rätt tid. Fortfarande finns det mycket skam och socialt stigma kopplat till psykisk ohälsa vilket leder till att människor avstår från att söka hjälp. Särskilt viktigt är att barn och unga får stöd i rätt tid då utbildning och framtidsplaner riskerar att bli lidande av längre tid av psykisk ohälsa därtill kommer risken för missbruk och andra riskbeteenden. Rehabilitering Rehabilitering är allas ansvar men blir lätt ingens. Patienter i vårt län ska ha rätt till en plan som visar hur och när rehabiliteringen ska genomföras. För detta krävs ett utökat samarbete mellan kommuner och landsting. Våren 2014 presenterades en utredning kring brister i rehabiliteringskedjan. Den föreslog en rad åtgärder för att komma till bukt med problemen. Där nämndes bl.a. skapa lotsar för stroke, skapa kvalitetsindikatorer för stroke, skapa rutiner för avvikelserutiner när rehabiliteringskedjan inte fungerar och skapa behandlingsriktlinjer för rehabilitering som klargör vem som är ansvarig för olika delar i vårdkedjan.

186 Bilaga 125/18 f Satsningar på Primärvården: Förstärk den nära vården nationellt och i Uppsala Primärvården är basen i sjukvården och det ska vara lätt att komma i kontakt med vårdcentralen. Idag brister tillgängligheten till vårdcentralerna. I Kristdemokraternas riksdagsbudget har vi avsatt tre miljarder kronor per år vilket motsvarar ungefär 80 fler vårdcentraler runt om i landet eller att våra befintliga vårdcentraler kan ha mer flexibla öppettider som till exempel kvällar och helger. Äldrevårdcentraler i alla kommuner Ökade öppettider på VC Inrätta ett vårdcentrum i Bålsta/Knivsta Digitala lösningar för att möta framtiden Stärka hemsjukvården Familjecentralerna i länet byggs ut KRY och andra digitala tjänster ska vara tillgängliga och erbjudas som ett alternativ

187 Bilaga 125/18 f Satsningar på vården Statligt ansvar för sjukvården Det finns idag stora och oförsvarbara skillnader mellan hur olika landsting lyckas leverera en god och kvalitativ vård. Det är oacceptabelt att bostadsorten är avgörande för att få tillgång till de bästa behandlingsmetoderna och för hur stor chansen är att överleva. Vi föreslår att staten får huvudansvar för sjukvården så att alla får tillgång till en kvalitativ, effektiv och jämlik vård. Utveckla lasarettet i Enköping. Öka antalet operationer i Enköping. Bevara intensivvårdsplatserna i Enköping. Öppna stängda vårdplatser, minska antalet platser som stängs sommartid och under storhelger samt sätt upp ett mål för beläggningsgrad till max 85%. Certifiera patienter exempelvis med kronisk sjukdom och ge dem befogenhet att styra sin vård. Den som av sin läkare blir certifierad patient ska exempelvis kunna ta eget ansvar för förnyelse av vissa recept, hjälpmedelskort och kunna beställa vissa återkommande laboratorieprover. Patienter ska erbjudas en rehabsamordnare som syr ihop vårdkedjorna så att de snabbare återfår hälsan

188 Bilaga 125/18 f Satsningar på Kvinna/barn: Tryggare förlossning och anställ mer personal i Region Uppsala Varje födande kvinna ska vara trygg med att hon får plats på BB, och att det finns en barnmorska tillgänglig för förlossningen. Det behövs en nationell vision för förlossningsvården och ett nationellt kompetenscentrum samt nationella riktlinjer för vården efter förlossningen. Region Uppsala behöver använda de riktade statliga pengarna för att anställa mer personal på neonatalen, förlossningen och BB under sommaren. Därefter behöver ett långsiktigt hållbart arbete inledas för att behålla den nyanställda personalen. Bygg ut neonatalavdelningen så att barn och föräldrar kan samvårdas. Bättre arbetssituation för personalen på förlossningen och BB. Det ska finnas en vårdplatsgaranti inom förlossningsvården. För de som har långt avstånd till förlossningsklinik ska det kunna erbjudas plats på patienthotell i väntan på förlossning. Utveckla BB på väg. Mer resurser till Specialistmödravården, t.ex. egenanställda tolkar och ultraljudsbarnmorskor. Få en bättre helhet i vårdkedjan under en graviditet (MVC/Förlossning/BB/BVC). Öka kunskapen om endometrios för att det ska upptäckas tidigare och behandlas bättre i primärvården. Möjlighet för videosamtal med barnmorska under graviditet. Se över möjligheterna att ge ersättning för ultraljudskontroller hos mödrahälsovården i länet. Öka ersättningen till mödravården.

189 Bilaga 125/18 f Satsningar för att motverka psykisk ohälsa Primärvården ska vara första linjens sjukvård även för att ta emot och upptäcka psykisk ohälsa. Ett steg i detta är att utveckla en barn- och ungdomshälsa i primärvården. På vårdcentralerna ska kurator eller psykolog finnas som alternativ till läkare som primär vårdkontakt för personer med psykisk ohälsa. Samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten ska utvecklas för att bättre kunna stödja personer med psykisk sjukdom och sociala problem. Möjligheten till nätbaserad behandling ska utvecklas och bättre tas till vara vid behandling av psykisk ohälsa. Barn och ungdomspsykiatrin ska förstärkas för att korta väntetiderna och kunna möta de behov som finns. Barn- och ungdomspsykiatrins arbete mot självskadebeteende, självmordsförsök och självmord hos barn och unga måste intensifieras. Detta arbete ska ske i samverkan med elevhälsan. Övergången mellan barnpsykiatri och vuxenpsykiatri måste förbättras. Vården måste utformas så att de unga vuxnas behov tillgodoses. Det bör införas fler personalkategorier inom psykiatrin för att i större utsträckning kunna ge vård anpassad till patienter med olika diagnoser. Öka kompetenshöjningen inom såväl primärvården som missbruksvården för att bättre kunna upptäcka och behandla nätrelaterade missbruk som spelmissbruk och sexmissbruk. Satsa på ett kunskapslyft om psykisk ohälsa hos äldre. Inrätta en stödtelefon för elevhälsan och primärvården för att ge råd och stöd så att unga kan få hjälp utan onödiga väntetider. Det ska finnas stödjande utbildningar anpassade till föräldrar med barn i olika åldrar samt utbildningar med olika inriktningar, tex barn med psykisk ohälsa eller funktionshinder. Alla anhöriga ska garanteras det stöd de behöver i samverkan med länets kommuner

190 Bilaga 125/18 f Samverka med Upplands idrottsförbund och SISU för att för att öka möjligheten till rörelse och idrott på den enskildes nivå oavsett ålder och hälsotillstånd. Regionen ska erbjuda beroendevård för barn och unga i samverkan med kommunerna. Bevara och utveckla familjecentralerna i Uppsala län. Kollektivtrafik Uppsala län växer Uppsala län växer och samtidigt sker en samhällsutveckling där arbetsmarknadsregionerna blir större. Det ställer krav på en mer tillgänglig och miljöanpassad pendling. Kollektivtrafiken ska vara så bra och attraktivt att det ska vara ett praktiskt alternativ att välja bort bilen på åtminstone en del av sina resor. Regionen bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för invånarna och att den är tidseffektiv för pendlarna. Vi ska ha en kollektivtrafik som är pålitlig med fler avgångar och som garanterar att resenären kommer fram i tid. All ny kollektivtrafik ska vara kostnadseffektiv och flexibel i en förändrande stadsbild. Vi vill omförhandla fyrspårsavtalet med staten för att säkerställa detta. Satsningar för bättre kollektivtrafik: Kollektivtrafiken ska möjliggöra för barn och andra som inte kan använda bil att resa på egen hand. UL-appen ska utvecklas så att resenären kan följa sin buss, veta var den är och därmed kunna planera sin tid. UL-appen ska utvecklas så att resenären lättare kan hitta användbar information om hur man reser i Region Uppsala.

191 Bilaga 125/18 f Det ska gå att hitta information om all kollektivtrafik på ett och samma ställe på resecentrum i Uppsala Byten mellan länsbussar/tåg i länets huvudorter ska ha bytesgarantier. Busslinjer i regiontrafiken bör knytas ihop så att behovet av byten minskar. Tillgänglighetsgaranti ska införas för personer med funktionsnedsättning enligt SLmodellen. Informationen på engelska måste förbättras. Det ska gå att köpa billigare biljetter för kortare sträckor över zongräns. Reformera zongränserna i syfte att minska tröskeleffekten. Anpassa hållplatserna så rullstolsburna, synskadade och andra funktionshindrade också kan välja UL. Kompensera bristen på tågvagnar i Upptåget med direktbussar. Utreda möjligheten att i samverkan med kommunerna erbjuda avgiftsfri kollektivtrafik för pensionärer. Utveckla kollektivtrafik med hög kapacitet, exempelvis BRT till Uppsalas olika stadsdelar. Att ta fram ett förslag hur UL kan införa förarlösa bussar i regionen exempelvis med start i Fullerö Hage och/eller Lindbacken. Kultur och fritid Mänskligheten har i alla tider kännetecknats av en obändig skaparlust. Utan kulturellt skapande av exempelvis musiker, författare, konstnärer och skådespelare skulle världen vara

192 Bilaga 125/18 f mycket fattig. Ett rikt utbud av kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv bidrar till ett samhälle där det är gott att leva. Något som också har stor betydelse för att skapa en attraktiv region. I den människosyn som kristdemokratin bygger på betonas istället vikten av att anlägga ett helhetsperspektiv på människan, där hennes andliga och själsliga dimensioner tas på djupaste allvar. Genom kulturen får vi rötter till vår historia, mening i nuet, visioner för framtiden och möjlighet att ingå i ett sammanhang. Kulturen hjälper oss att bli hela som människor, och som en del i det har den ett unikt egenvärde och får inte begränsas till en avgränsad sfär utan måste få genomsyra samhällets alla delar. Det offentliga ska dock inte primärt utföra verksamheten, däremot i samverkan med civilsamhälle och näringsliv skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna erbjudas ett rikt och varierande kultur-, fritids- och friluftsliv. Satsningar på kulturen: Civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, samfund och andra organisationer ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet. Stödet till civilsamhället ska utformas så att det inte inskränker organisationernas självbestämmande förutsatt att organisationerna står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud. Regionen ska verka för att bevara och tillgängliggöra vårt kulturarv Skapa fler läkande miljöer i regionens vårdinrättningar. Sänk avsättningen för konstnärlig utsmyckning från 1% av investeringsramen till 0,5%. Använd delar av pengarna för konstnärlig utsmyckning till en fond så att resurserna kan bli kulturupplevelser för barn som vistas länge på sjukhus. Kommunen och regionen ska i samverkan utveckla kulturen i samband med träffpunkter. Regionen och Uppsala kommun ska utreda en sammanslagning av konstmuseet och - Upplandsmuseet i syfte att samordna resurser och utveckla verksamheten.

193 Bilaga 125/18 f Regional utveckling Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut. Region Uppsala, en region för alla Uppsala län är mer än bara Uppsala, därför ska Uppsala län vara ett attraktivt län att bo och arbeta i för samtliga invånare i länet. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer. Satsningar inom regional utveckling: Utveckla kvaliteten inom vård och omsorgssektorn genom att säkerställa en mångfald av aktörer i länet. Bygg järnväg mellan Enköping och Uppsala. Länka ihop västra delen av länet med en gång och cykelbana de sista två milen, så att det går att cykla från Uppsala till Heby. Utveckla turism och besöksnäringen i hela länet. Region Uppsala ska verka för ett bättre företagsklimat så att exempelvis Life Science-sektorn ytterligare stärks. Upptåget får ytterligare två stopp på linjen Sala-Uppsala i Vänge och Järlåsa. Utveckla en testbädd för nya livsmedelsprodukter för att främja ett levande och innovativt lantbruk. Den ökade vildsvinsstammen i Region Uppsala är ett problem och bör bekämpas. Resurserna för att bekämpa myggproblemen i regionen ska öka. Öka förutsättningarna för vårdföretagen i hela länet. Öka regionens självförsörjningsförmåga för att klara av kriser. Utjämna olikheterna mellan privata och offentliga utförare.

194 Bilaga 125/18 f Region Uppsala som arbetsgivare Region Uppsala skall vara en bra arbetsgivare och erbjuda bra arbetsvillkor som gör regionen till en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Arbetstagaren ska ha möjligheten att påverka schemaläggningen och möjlighet till vidareutveckling och medarbetarinflytande. Målet är att vara en arbetsgivare där personalen trivs och stannar. Det finns ett stort behov idag av att ta in hyrpersonal i verksamheterna, detta för att kompensera för både läkare-och sjuksköterskebrist. Hyrpersonal ska finnas där för att kunna avhjälpa när verksamheten går på högvarv men kan aldrig bli en permanent lösning. Lösningarna ligger i att skapa en god arbetsmiljö för den ordinarie personalen så att vi blir en attraktiv arbetsplats dit fler söker sig. Satsningar för att bli en bättre arbetsgivare: Regionens arbetsplatser ska arbetsmiljöcertifieras. IT-utveckling som minskar dubbelregistrering och minskar vårdpersonalens administrativa börda ska prioriteras. Antalet AT- och ST-platser för läkare under utbildning ska öka. Regionen bör medverka till en nationell kartläggning av utbildningsbehovet av specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Regionen ska erbjuda betald specialistutbildning för sjuksköterskor oavsett inriktning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas. Insatserna för att ta tillvara på yrkesgrupper med utländska legitimationsutbildningar ska öka. Fler arbetstidsmodeller bör prövas Arbetet och arbetstiden ska planeras i samarbete mellan chefer och medarbetare för att skapa rätt balans mellan arbete och fritid. Det ska finnas utrymme för variation, rast, paus, reflektion och egen yrkesmässig utveckling. Ökat inflytande över schemaläggningen Avgifterna för personalparkering vid Akademiska sjukhuset ska sänkas. Vårdserviceteam ska införas på sjukhusen. Våra medarbetare ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Lönen ska spegla medarbetarnas kunskap och de konkreta resultat den kunskapen leder till.

195 Bilaga 125/18 f

196 Bilaga 125/18 g Vården i fokus Sverigedemokraternas justerade förslag till regionplan och budget (RPB) för Region Uppsala

197 Bilaga 125/18 g Innehåll Gruppledaren har ordet 1. Hälso- och sjukvård s. 5 Ansvarsfull hantering En akutvård utan köer Utveckla ambulansverksamheten Hembesök Friskvårdsavtal Missbrukspolitik Likabehandling en självklarhet Hyrläkare En svensk sjukvård utan könsstympningar Förebyggande behandling av prostatacancer Värna rätten till liv Säkerställ tryggheten på landsbygden Förbättra säkerheten på sjukhusen Översyn av fastighetsbeståndet Kvinno- och mansfrid Utöka antalet vårdplatser Bristen på barnmorskor Tillgängliga vårdcentraler 2. En återupprättad psykiatrivård s. 10 Läget är akut Nollvision för självmord Förebyggande arbete Fler vårdplatser 3. Kulturpolitik s. 12 Satsa på kulturarvet Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Studieförbundens roll Konst och arkitektur 4. Kollektivtrafik, miljö och mat s. 14 Klimatneutral verksamhet Hela länet ska leva Öka kollektivtrafikens attraktivitet En realistisk kollektivtrafik Höga krav på maten Energieffektivisering 5. Regional utveckling s. 16 Samverkan för turism 2

198 Bilaga 125/18 g Levandegör kulturarvet Nej till storregion Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården s. 18 Fokus på kärnverksamheten Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Upprätta ett mångkulturellt bokslut Motverka nya sjukdomar Hälsokontroller för asylsökande Kostnader för tolkverksamhet 7. En öppen, demokratisk och tillgänglig region s. 20 Flytta makten närmare folket Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Avsluta beredningarna Utveckla e-förvaltningen 8. Personal s. 21 God personalpolitik Höga språkkrav en nödvändighet Personalens säkerhet i främsta rummet Kompetens framför kvotering Förbud mot heltäckande slöja Bättre arbetsvillkor Centrala förtroendemannakostnader 9. Bilagor s. 23 Resultatbudget Verksamhetens anslagsramar Kalkylunderlag Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 3

199 Bilaga 125/18 g Gruppledaren har ordet Den politiska ledningen i Region Uppsala satte tidigt under mandatperioden upp som sin främsta målsättning att korta köerna och få ordning på ekonomin. De orden ställer Sverigedemokraterna gärna upp på, men skillnaden har varit uppenbar i både budget och andra beslutssammanhang att endast vi menar det på allvar. Ekonomin har gått raskt utför med stora sparpaket i det rödgröna förslaget trots att man höjde skatten rejält under mandatperioden. Kösituationen är ovärdig Sverige år Något har har behövt göras utöver vackra ord och tomma löften. Skatten höjdes med 30 öre under Alliansens styre inför år En höjning blev aktuell även med det rödgröna styret inför år 2016 med 55 öre. Det är omfattande höjningar på en skatt som tidigare var 10,86. I procent räknat är det ett ökat skatteuttag om 8 procent. Trots det kommer Region Uppsalas ekonomi inte att gå ihop med det rödgröna huvudförslaget. Man gör sitt bästa för att mörka detta faktum, men deras egen budget påvisar att rejäla sparkrav blir ett faktum vid budgetperiodens andra och tredje år såvida de inte höjer skatten ännu en gång. Redan nästa år vidtas betydande sparåtgärder. I Sverigedemokraternas förslag till budget görs en rad nödvändiga ekonomiska omprioriteringar. Resurser omfördelas från politiken, ledningskontoret, kulturen, folkhögskolorna och invandringsrelaterade poster till förmån för en sund ekonomi och krafttag mot köerna i sjukvården. Det är ett previlegium att kunna föreslå en kösatsning på bred front om drygt 140 miljoner kronor för sjukvården samtidigt som de andra partierna i praktiken förelår ännu längre köer. Region Uppsalas viktigaste verksamhet är sjukvården. Det är där vi dagligen räddar liv och förbättrar hälsan för vår släkt, våra vänner, våra grannar och medmänniskor i länet. Den verksamheten måste bryta trenden av att göra sig allt mer otillgänglig. Det går att ändra på. Det är Sverigedemokraternas absoluta uppfattning och målsättning med det budgetförslag vi lagt fram. Simon Alm Gruppledare för Sverigedemokraterna i Region Uppsala 4

200 Bilaga 125/18 g 1. Hälso- och sjukvård Ansvarsfull hantering Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns idag måste rättas till för att få en sjukvård av bästa kvalitet. Uppföljningen och kontrollen av Region Uppsalas ekonomi måste förbättras. I regionens ekonomiska rapporter är idag utgifter och intäkter redovisade i så pass stora konton att det är omöjligt att läsa sig till en djupare förståelse. Detta är något som måste ses över. Sverigedemokraterna föreslår att skatten till Region Uppsala för 2019 fastställes till 11,71 kronor per skattekrona att effektiviseringskravet sätts till en (1) procent årligen. att regionstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin En akutvård utan köer Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När man drabbas av sjukdom och snabbt behöver komma i kontakt med vården är det orimligt att man ska behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas. Att korta kötiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och rum. Akutvården lider av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Aktuell statistik i sammanhanget för Region Uppsala. 90 dagar första besök hos specialist 88 % i april (71 % som sämst under 12 månader) 90 dagar operation 83 % i april (71 % som sämst under 12 månader) 60 dagar första besök hos specialist 68 % i mars (59 % som sämst under 2018) 60 dagar operation 61 % i mars (58 % som sämst under 2018) Sverigedemokraterna föreslår att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras att andelen första besök hos specialist eller operation till 99 % sker inom 90 dagar att andelen första besök hos specialist eller operation till 90 % sker inom 60 dagar att varje patient aktivt ska informeras om var i landet och/eller angränsande län som vård kan erbjudas fortast för dennes behov Utveckla ambulansverksamheten Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Regionen bör utreda möjligheterna för detta. 5

201 Bilaga 125/18 g Idag utgår ambulanser från ett fåtal orter i länet. Det leder till att skillnaden i väntetid på ambulans är stor. Medianinsatstiden är 8,25 minuter i Uppsala samt mellan 25 och 30 minuter på flera orter i länet. Medianinsatstiden i hela länet är 12,06 minuter. Ambulanser måste stationeras på fler orter i länet för att skapa jämlikare tillgång till vård. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds att utöka antalet utgångsorter för ambulans för att minska skillnaderna i insatstid Hembesök Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser behovet av läkarbesök i hemmet och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare. Sverigedemokraterna föreslår att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas Friskvårdsavtal Möjligheterna bör utredas till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det förebyggande arbetet inom vården. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds Missbrukspolitik Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Region Uppsala ska ha en absolut nolltolerans mot olagligt narkotikabruk. Därför ska inte ett sprututbytesprogram bedrivas i regionens regi framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från samhällets sida. Sverigedemokraterna föreslår att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras att avsluta regionens sprututbytesprogram Likabehandling en självklarhet Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men Region Uppsala bör inte heller särbehandla vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i regionens verksamheter idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället för att peka ut enskilda grupper som särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör Region Uppsala arbeta med bemötandefrågor på generell nivå. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med allmän likabehandling fördjupas 6

202 Bilaga 125/18 g att avbryta all hbt-certifiering av regionens verksamheter Hyrläkare Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare. Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Region Uppsala bör prioritera anställning av fler både AT- och ST-läkare. Sverigedemokraterna föreslår att intensifiera arbetet med att minska kostnaderna för hyrläkare. En svensk sjukvård utan könsstympningar Hälso- och sjukvården i regionen ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad. Region Uppsala kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas. Sverigedemokraterna föreslår att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras Förebyggande behandling av prostatacancer Region Uppsalas arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka män i Sverige beskedet att de har prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter kunna sätta in behandling. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds Värna rätten till liv Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste prioriteras. Region Uppsala bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med information och kunskapsförmedling. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar intensifieras Säkerställ tryggheten på landsbygden De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som bor på landsbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör Region Uppsala återgå till de kriterier för IVPAlarm som gällde före Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har riskerat många människors liv. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde 7

203 Bilaga 125/18 g före 2009 Förbättra säkerheten på sjukhusen De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna registreras. Samtidigt bör regionen undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med inspelning. Sverigedemokraterna föreslår att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds Översyn av fastighetsbeståndet För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna av regionen ägda lokaler bör Region Uppsala utarbeta en plan och initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn och förteckning över de fastigheter som regionen äger och förvaltar måste också ske och ständigt uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas omgående. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Polisen för att förbättra säkerheten inleds att utveckla översynen av Region Uppsalas fastighetsbestånd Kvinno- och mansfrid Region Uppsalas arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med mansfrid utökas och förbättras Utöka antalet vårdplatser Akademiska sjukhuset har idag brist på vårdplatser. Det leder till att patienter upplever att de blir hemskickade för tidigt, och i vissa fall försämras vården när tillsyn skulle behövas. Detta medför också att många patienter tvingas söka sig till andra landsting. Att tvinga människor i behov av vård till miljöer långt hemifrån är ett onödigt mänskligt lidande. Antalet vårdplatser måste bli fler. Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur fler vårdplatser inom specialistvården kan skapas Bristen på barnmorskor Ett återkommande problem sommartid är bristen på barnmorskor. Det leder till att kvinnor tvingas söka sig till andra landsting för att förlösa. Att föda barn är ett stort steg och innebär påfrestningar därefter. Dessa kvinnor behöver inte utsättas för ytterligare stress och orosmoment, som fallet blir när de tvingas leva i ovisshet kring kapaciteten hos Akademiska sjukhuset sommartid. 8

204 Bilaga 125/18 g Sverigedemokraterna föreslår att utreda hur bristen på barnmorskor under vissa tider på året kan förebyggas Tillgängliga vårdcentraler Vårdcentraler saknas idag på många orter i länet. Tillgängligheten till vården är därmed sämre på flera orter jämfört med andra. En svårtillgänglig vård leder till att viljan att uppsöka vård i god tid minskar. Fler avvaktar längre innan de söker vård. Sjukdomstillståndet riskerar därför att vara mer kritiskt för de människor som väntar längre med att uppsöka vård. Detta skapar onödigt lidande samt merkostnader. En jämlik tillgång till vårdcentraler leder till minskade vårdkostnader. Sverigedemokraterna föreslår att vårdcentraler ska finnas på fler orter i länet 9

205 Bilaga 125/18 g 2. En återupprättad psykiatrivård Läget är akut Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man erbjuds vård i andra landsting. Nollvision för självmord Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting/region. Genom samverkan med socialtjänst och skola samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård i rätt tid. Region Uppsala måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala inför en nollvision vad gäller självmordsförsök att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa Förebyggande arbete Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår. Sverigedemokraterna föreslår att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning Fler vårdplatser Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga brott. Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende och statliga institutioner. Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare. 10

206 Bilaga 125/18 g Ett annat område inom psykiatrivården som är kraftigt ersatt är barn- och ungdomspsykiatrin. Många barn och ungdomar far idag psykiskt illa, och det måste även tillskapas fler BUP-platser så att man kan hjälpa barn och ungdomar i god tid. Sverigedemokraterna föreslår att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården utökas att antaler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin utökas 11

207 Bilaga 125/18 g 3. Kulturpolitik Satsa på kulturarvet Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig, medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste fler kultursatsningar inom Region Uppsala syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella kulturarvet. Sverigedemokraterna föreslår att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds Gamla Uppsala Museum Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt. Region Uppsala bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i regionen bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Region Uppsala ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma om inte regionens egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in. Sverigedemokraterna föreslår att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in Studieförbundens roll I vår region går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att bidragen till studieförbunden dras in Konst och arkitektur Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra Region Uppsalas nybyggnation och inredning i regionens lokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att uttrycka sig vid val av byggnaders fysiska utformning. Region Uppsala bör hitta lämpliga fora för detta. Vid 12

208 Bilaga 125/18 g byggnation ska en halv procent av investeringen användas till konstutsmyckning för att bidra till en trevlig och inbjudande miljö. Sverigedemokraterna föreslår att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra Region Uppsalas verksamhet att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av regionens lokaler att enprocentsregeln ersätts med en halvprocentsregel 13

209 Bilaga 125/18 g 4. Kollektivtrafik, miljö och mat Klimatneutral verksamhet Region Uppsala spelar en viktig roll i miljöarbetet. En välplanerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och val av miljövänliga alternativ är områden där regionen kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Regionens arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Region Uppsala bör införa en nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen att en handlingsplan för nollvisionen framarbetas Hela länet ska leva Region Uppsala bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att regionen ska bedriva en aktiv och inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I samband med att regionen tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte missgynnas. En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för ett antal tågförbindelser. Städerna Uppsala och Enköping har vuxit under flera decennier och förväntas fortsätta växa. Mellan dessa två orter är det naturligt att skapa en tågförbindelse. Mellan Örbyhus och Östhammar finns spår redan mellan Örbyhus och Gimo. Förutsättningarna för att förlänga tågförbindelsen fram till Östhammar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Östhammar utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Örbyhus och Östhammar utreds att skapa förutsättningar för Upptåget att börja stanna för på- och avstigning i Vänge, Järlåsa och Vittinge Öka kollektivtrafikens attraktivitet Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna. För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Region Uppsala bör även verka för att återföra stadstrafiken till området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport. Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för tillgängligheten. Sverigedemokraterna föreslår att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas 14

210 Bilaga 125/18 g En realistisk kollektivtrafik Tåg och buss utgör stommen i kollektivtrafiken i Uppsala län och ska utvecklas. Det finns alternativ till dessa som tunnelbana och spårvagn. Att bygga för tunnelbana är varken bra för miljön eller ekonomiskt för en stad med cirka 150 tusen invånare. Spårvagnstrafik har Uppsala haft tidigare under 1900-talet. Denna kollektivtrafikform byggdes bort för att bana väg för annan mer ändamålsenlig infrastruktur. Utvecklingen som följt därefter har medfört ytterligare komplikationer för att finna fysisk plats, varför Region Uppsala inte ska investera i infrastruktur för spårvagnstrafik. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala verkar för att projektering av spårvagnstrafik i Uppsala stad inte genomförs Höga krav på maten Region Uppsala ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras. Sverigedemokraterna föreslår att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller framställts på annat oetiskt vis inte används i Region Uppsalas verksamhet att patientmaten är varm, aptitlig, näringsriktig, närproducerad och ekologisk Energieffektivisering Region Uppsala bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av Region Uppsala att investera i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och regionens resurser inte ska gå till sådana investeringar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med energieffektivisering utökas att Region Uppsala inte bidrar till utbyggnad av vindkraft 15

211 Bilaga 125/18 g 5. Regional utveckling Samverkan för turism Region Uppsala bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Sverigedemokraterna föreslår att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras Levandegör kulturarvet Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna. Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har regionen en viktig roll att spela. Sverigedemokraterna föreslår att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning Nej till storregion Alla förslag på att slå samman vår region med andra landsting eller regioner till en storregion måste avvisas. Som fristående region kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska identitet urvattnas. Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i regionfullmäktige och än mindre någon större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder förslaget i regionen hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära. Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda. Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting eller region 16

212 Bilaga 125/18 g att länets medborgare tillfrågas i storregionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet Region Uppsalas medlemskap i Mälardalsrådet ska avslutas. Detta organ fyller ingen större funktion idag utan är en ytterligare byråkratisk koloss utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i Region Uppsalas verksamhet. Den regionala verksamheten behöver också effektiviseras för att fokusera på åtgärder som gör konkret nytta för skattebetalarna. Samordning med andra aktörer är ett viktigt arbete för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna. Anslagen för Samordningsförbundet har historiskt varit större än vad förbundet haft behov av. Konsekvensen har blivit att förbundet finansierat verksamheter som inte varit tilltänkta eller prioriterade. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala ansöker om utträde ur Mälardalsrådet att den regionala verksamheten effektiviseras att verka för att Samordningsförbundet rationaliserar sin verksamhet 17

213 Bilaga 125/18 g 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården Fokus på kärnverksamheten Region Uppsalas huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i regionens regi som måste ses över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggas ned. Sverigedemokraterna föreslår att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggs ned Inga gräddfiler för illegala invandrare Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som olovligen vistas i landet har rätt till fri tand- och sjukvård. Det är även orättvist att behandla utlänningar olika. De utlänningar som vistas i länet som turister erbjuds inte samma förmånliga villkor som de utlänningar som är här illegalt. Det är dock principiellt viktigt att de folkbokförda invånarna i länet erbjuds bäst villkor i sitt eget trygghetssystem och inte tvärtom. Sverigedemokraterna föreslår att regionstyrelsen tillskriver regeringen om att ta bort gräddfiler för tillståndslösa utlänningar inom vården att Region Uppsala söker tätare samverkan med Polisen för att verka för att färre tillståndslösa utlänningar ska vistas i länet att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av tillståndslösa utlänningar En stark aktör för minskad asylinvandring De lagar eller överenskommelser som medför en ökad invandring till länet ska motverkas av Region Uppsala. Detta genom dialog, opinionsbildning, skrivelser och beslut inom ramen för Region Uppsalas befogenhet. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala verkar för att en invandringspaus införs i länet och att ingen invandring sker av kategorin nyanlända med asylskäl eller asylsökande under budgetperioden Upprätta ett mångkulturellt bokslut Regionstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för regionens verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen av effekterna av det mångkulturella samhället. Sverigedemokraterna föreslår att ett mångkulturellt bokslut upprättas Motverka nya sjukdomar Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar som tidigare varit utrotade i vårt land och vår region, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat i 18

214 Bilaga 125/18 g Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar. Sverigedemokraterna föreslår att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras Hälsokontroller för asylsökande Region Uppsala bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra vårdplatser. Sverigedemokraterna föreslår att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande i det fall massinvandringen mot Region Uppsalas tydliga vilja ändå fortgår Kostnader för tolkverksamhet Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av Region Uppsala om inte särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket finansiera detta. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsala inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger Asylsamordnare En asylsamordnare är inte ett ansvar för Region Uppsala. Asylsamordnaren behövs därmed inte inom regionen som dessutom är i ett ekonomiskt läge där resurserna behöver koncentreras till de verksamheter som ligger inom regionens uppdrag att utföra. Sverigedemokraterna föreslår att avveckla funktionen asylsamordnare 19

215 Bilaga 125/18 g 7. En öppen, demokratisk och tillgänglig region Flytta makten närmare folket Region Uppsala bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som regionfullmäktige endast har 71 ledamöter och sammanträder så sällan. Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vår region införa möjligheten till medborgarförslag. Regionstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon form av allmänhetens frågestund i regionfullmäktige. I synnerhet som regionfullmäktige sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten att lämna medborgarförslag införs att regionfullmäktige inför allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län. Sverigedemokraterna föreslår att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter Avsluta beredningarna Region Uppsala har tre beredningar. De fyller ingen konkret funktion för varken politiken eller verksamheterna. Det råder samtidigt oklarhet från politikens sida vad som förväntas av dessa. Alla verksamheter behöver ständigt utsättas för rationaliseringar och avvägningar mot andra för att prioritera rätt. Sverigedemokraterna föreslår att beredningen för äldre- och funktionsnedsatta, beredningen för demokrati, jämställdhet och integration samt beredningen för barn och unga avvecklas Utveckla e-förvaltningen Region Uppsala måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. Samtidigt som regionens e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna. Sverigedemokraterna föreslår att Region Uppsalas e-förvaltning utvecklas 20

216 Bilaga 125/18 g 8. Personal God personalpolitik Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på föredömligt sätt. Goda karriärvägar ska finnas inom Region Uppsala. Höga språkkrav en nödvändighet Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla som arbetar inom Region Uppsalas verksamhet. Erfarenheter från andra landsting/regioner i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid komma främst. Sverigedemokraterna föreslår att all personals kunskaper i svenska säkerställs och verifieras Personalens säkerhet i främsta rummet Alla anställdas skydd i tjänsten måste säkerställas inom Region Uppsala. Att ambulanspersonal och busschaufförer utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Regionen bör kontakta andra landsting i landet som har erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas. Sverigedemokraterna föreslår att åtgärder för att öka fordonspersonalens säkerhet utreds Kompetens framför kvotering Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och anställning. Region Uppsala ska starkt ta avstånd från alla former av kvotering, oavsett om det rör sig om kön, etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand. Sverigedemokraterna föreslår att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar Förbud mot heltäckande slöja Ett förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen. Sverigedemokraterna föreslår att heltäckande klädsel förbjuds inom Region Uppsalas verksamhet om den inte är medicinskt betingad 21

217 Bilaga 125/18 g Bättre arbetsvillkor Region Uppsala har under ett antal år haft svårt att rekrytera personal. Många medarbetare arbetar hårt och har även en god utbildning. Trots arbetsbördan och utbildningsgraden hos många medarbetare är lönerna orimligt låga. För att behålla personal och underlätta för nyrekrytering bör lönerna höjas. Dessutom måste rätt till heltid och möjlighet till deltid införas på bred front i regionen. Delade turer som inte är önskvärda ska upphöra. Sverigedemokraterna föreslår att lägstalönerna inom Akademiska sjukhuset ska höjas att rätten till heltid och möjlighet till deltid är centralt i Region Uppsalas personalpolitik att ofrivilliga delade turer undviks Centrala förtroendemannakostnader De politiska momenten inom regionen ska vara kostnadseffektiva. Många medborgares förtroende för politikerna är idag lågt. Det finns en bild av att politiker inte tar ansvar men gärna bra betalt för sina insatser. För att öka legitimiteten och förtroendet bör de ekonomiska förutsättningarna mellan förtroendevalda och anställda i verksamheterna minska. Den politiska organisationen inom Region Uppsala har inte något effektiviseringskrav på sig likt andra verksamheter. Detta möjliggör goda rationaliseringsmöjligheter. Det är rimligt att politiker ställer krav på effektiviseringar på hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik först när besparingarna även omfattar politiken. Sverigedemokraterna föreslår att justera det belopp i Region Uppsalas arvodesreglemente som utgår från riksdagsmannaarvodet till att utgå från prisbasbeloppet istället att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras Personalparkering vid Akademiska sjukhuset Under våren 2016 har fastighets-, teknik- och servicenämnden beslutat att höja parkeringsavgifterna vid Akademiska sjukhuset. Den största förändringen drabbar personal som använder bilen till- och från jobbet. Den månatliga kostnaden för endast parkering kommer att vara större än ett busskort för samma period. Prissättningen är orättvis, och kan endast ses som ett sätt att sänka lönerna för personalen. De med lägst löner drabbas hårdast då det är en avgiftshöjning som slår lika mot alla. Region Uppsala behöver arbeta med att förbättra arbetsvillkoren istället för tvärtom. Sverigedemokraterna föreslår att prisnivåerna för parkering på Akademiska sjukhusets område kvarstår vid dem som gällde fram till år

218 23 Bilaga 125/18 g

219 24 Bilaga 125/18 g

220 Bilaga 125/18 g Redogörelse för ekonomiska skillnader mot huvudförslaget 2019 (tkr) Kostnader Akademiska sjukhuset Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) Minskade tolkkostnader Förlossningsvården Satsning för kortare köer (ettårig) Summa Primärvården Avveckling av Cosmos Summa Hälsa och habilitering Centrum för hälsa och integration Minskade tolkkostnader Summa Trafik och samhällsutvecklingsnämnden Ingen spårvagnsutredning Summa Kulturnämnden Minskat ekonomiskt stöd till studieförbunden Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö Halvering av enprocentsregeln Kultur för asyl -750 Summa Regional utveckling Utträde ur Mälardalsrådet 500 Regional verksamhet Summa Sjukhusstyrelsen Inget sprututbytesprogram Summa Vårdstyrelsen Minskade tolkkostnader Satsning för kortare köer (ettårig) Summa Centrala förtroendemannakostnader 25

221 Bilaga 125/18 g Sänkta arvoden i regionfullmäktige inklusive presidiet Sänkta arvoden i regionstyrelsen 330 Sänkta arvoden inom regionrådsorganisationen Sänkta bidrag till partigrupperna inklusive utbildningsstöd Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund 200 Minskade anslag till beredningarna 1350 Sänkta övriga förtroendemannakostnader under regionstyrelsen 500 Summa Regionstyrelsen Minskade anslag till Samordningsförbundet Summa Fastighets- och servicenämnden Återgång till parkeringsavgifter före beslut vid Akademiska sjukhuset Asyl Tillståndslösa EES-handläggare -545 Summa Regionkontoret Ingen uppräkning av kostnader, besparing Summa * Kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden slås år 2019 samman under namnet trafik- och samhällsutvecklingsnämnden. Totalt Skillnad i planeringsåren 2020 och 2021 Inga sparpaket riktas mot sjukvården Skillnad per budgetår och totalt i resultatmål Summa tkr tkr tkr tkr 26

222 Bilaga 125/18 g Sverigedemokraterna i Region Uppsala Box Uppsala uppland@sd.se 27

223 Bilaga 126/18 a Miljöprogram Region Uppsala

224 Bilaga 126/18 a Vår del i omställningen till en hållbar utveckling Region Uppsalas verksamhet är till för att skapa förutsättningar för hälsa, hållbarhet och utveckling för alla som lever och verkar i Uppsala län. Region Uppsala har varit ISO certifierade sedan Detta dokument är Region Uppsalas sjunde miljöprogram och gäller för åren 2019 till och med 2022 och för Region Uppsalas samtliga förvaltningar, samt de verksamheter som arbetar på vårt uppdrag. 2 (23) Programmet omfattar Region Uppsalas egna verksamheters miljöarbete, men flera av miljöprogrammets åtgärder har positiva effekter för det regionala utvecklingsuppdraget. Region Uppsalas miljöarbete ur ett regionalt utvecklingsperspektiv redovisas i Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Genom programmets policy, mål och åtgärder, strategiska arbetssätt och identifierade framgångsfaktorer, visar vi här hur vår verksamhet ska bedrivas med hållbar och effektiv resursanvändning samt minskad miljöpåverkan. Med detta miljöprogram visar Region Uppsala hur vi ska vara en del i omställningen till ett hållbart samhälle, och i arbetet för att nå egna, regionala, nationella, europeiska och globala målsättningar. Miljöprogrammet...är del i strävan mot Region Uppsalas strategiska mål att bidra till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling....visar hur Region Uppsala vill ta sig an åtaganden för att uppnå den regionala utvecklingsstrategins (RUS) mål om minskade utsläpp av växthusgaser, samt mål om ökat resande i kollektivtrafiken och ökad andel kollektivresor jämfört andra motoriserade resor. Med miljöns påverkan på hälsa finns också en koppling till målet om att länets invånare ska ha landets högsta självskattade hälsa....utgår från Sveriges nationella miljökvalitetsmål och prioriterade mål i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Programmet ansluter, och är ett direkt bidrag, till de nationella målen om en minskad klimatpåverkan och om en giftfri miljö, och bidrar indirekt även till övriga....ska ses som bidrag till arbetet för att uppnå FN:s globala mål - Agenda Programmets mål och åtgärder kopplar till ett flertal av de globala målen.

225 Bilaga 126/18 a 3 (23) Region Uppsalas miljöpolicy 1 Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Region Uppsala till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Vår verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik, regional utveckling och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver Region Uppsala ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning. Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushållar med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 1 Miljöpolicyn fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Här korrigerad utifrån regionbildande och uppdraget om regional utveckling.

226 Bilaga 126/18 a 4 (23) Miljöprogrammets övergripande mål och målområden Region Uppsala har tre övergripande miljömål med tillhörande målområden: Olika mål och målområden hänger ofta ihop, och åtgärder inom ett område kan ha effekter inom ett eller flera andra mål och målområden. Inom målområdena redogörs kortfattat för påverkan på miljö, hälsa och ekonomi. Negativ miljöpåverkan har ofta tät koppling även till negativa hälsomässiga och ekonomiska effekter, i vårt län och/eller i världen i stort. Åtgärder inom ett område kan därmed ge upphov till positiva effekter även inom andra målområden, och samtidigt ge ökad hälsa och en mer långsiktigt hållbar ekonomi. Region Uppsalas målområden kopplar till de nationella miljökvalitetsmålen och Globala målen, i enlighet med tabellen nedan.

227 Bilaga 126/18 a 5 (23) Tabell 1: Koppling mellan Region Uppsalas miljömål, de nationella miljökvalitetsmålen, samt de globala målen i Agenda 2030 Region Uppsalas miljömål Region Uppsalas målområden Bidrar till följande nationella miljökvalitetsmål Bidrar till följande globala mål Minskad klimatpåverkan Hälsosam och giftfri miljö Hållbar och effektiv resursanvändning Transporter Energi Förbrukningsvaror Kemikalier Läkemedel Livsmedel och textilier Miljöanpassade fastigheter Avfall Biologisk mångfald Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, levande skogar, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv Begränsad klimatpåverkan, levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård. Bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, grundvatten av god kvalitet. Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård. Giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv. Begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, säker strålmiljö, god bebyggd miljö. Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, god bebyggd miljö. Levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv. Hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla, hållbara städer och samhällen, bekämpa klimatförändringen Hållbar energi för alla, hållbara städer och samhällen, bekämpa klimatförändringen Hållbar konsumtion och produktion, bekämpa klimatförändringen, Hav och marina resurser Hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar konsumtion och produktion, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald Hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar konsumtion och produktion, bekämpa klimatförändringen, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald Ingen hunger, hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet, hållbar konsumtion och produktion, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald Hälsa och välbefinnande, hållbar energi för alla, hållbara städer och samhällen, bekämpa klimatförändringen, Rent vatten och sanitet, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion Hälsa och välbefinnande, hållbara städer och samhällen, hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald

228 Bilaga 126/18 a 6 (23) Minskad klimatpåverkan Den nationella Miljömålsberedningen bedömer att historiska och pågående utsläpp av växthusgaser redan ger upphov till påtaglig och allvarlig klimatförändring, vilket medför oacceptabla risker för ekosystem och samhällen. För att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 grader, och sträva mot att begränsa den till 1,5 grader, krävs att världens samhällen i snabb takt ställer om till nollutsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Region Uppsalas verksamheter är beroende av transporter och energi, och inom hälso- och sjukvården krävs idag stora mängder förbrukningsvaror. Region Uppsala har en målsättning om att vara fossilbränslefritt till år Genom att sätta mål för våra transporter, energianvändning och förbrukningsvaror ska Region Uppsala ta sig an utmaningen att ställa om till nollutsläpp av växthusgaser. Transporter Miljöpåverkan från transporter är en av Region Uppsalas mest betydande miljöpåverkande aktiviteter. Vägtrafikens avgasutsläpp påverkar naturen genom utsläpp av försurande, gödande och ozonbildande ämnen. Förbränning av fossila bränslen som bensin och diesel ger upphov till utsläpp av koldioxid och bidrar därmed till klimatförändringar. Utöver konsekvenser på miljön påverkar klimatförändringarna också direkt och indirekt människors hälsa, vid exempelvis ökad risk för kraftiga oväder och spridning av sjukdomsbärande organismer. Buller från trafik kan orsaka ohälsa genom till exempel stress och sömnsvårigheter. Samtidigt som kollektivtrafikens utsläpp påverkar miljö och hälsa så är utsläppen per resenär betydligt mindre med kollektivtrafiken, i jämförelse med att resenärerna hade färdats med bil 2. En övergång till fossiloberoende fordon och fossilfria bränslen minskar påverkan på klimatet. Eftersom kollektivtrafiken också är yteffektiv i förhållande till biltrafik, är en övergång från bil till kollektivtrafik positivt för stadsmiljön och minskar utsläppen från transporter i länet. Sociala, ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga vinster kommer av en nära och tillgänglig behovsanpassad hälso- och sjukvård, samt exempelvis möjligheten att kunna ta cykel till arbetet. 2 Branschgemensamt miljöprogram, Svensk kollektivtrafik, november 2013 samt SOU 2003:067 Kollektivtrafik med människan i centrum

229 Bilaga 126/18 a 7 (23) År 2022 ska: Mål 100 procent av den allmänna kollektivtrafiken utföras med fossilfria bränslen 3 utsläppen av kväveoxider från kollektivtrafiken minskat med 15 procent, jämfört med 2018 utsläppen av partiklar från kollektivtrafiken minskat med 10 procent, jämfört med 2018 nettoutsläppen av koldioxid 4 från kollektivtrafiken minskat med 15 procent, jämfört med 2018 busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer, jämfört med 2018 utsläpp av koldioxid från sjukresor minskat med minst 10 procent, jämfört med 2018 koldioxidutsläppen från tjänsteresor 6 vara 15 procent lägre per anställd, jämfört med 2018 koldioxidutsläppen från resor till och från arbetet vara 4 procent lägre per anställd, jämfört med 2018 Åtgärder Målen uppnås genom att: färdigställa en ny stadsbussdepå, inklusive pipeline för biogas. säkerställa tillgången, till och leverans av, biogas. följa upp bränslebesparing/ energieffektivisering i aktuella befintliga avtal byta ut fordon enligt tecknade trafikavtal och kravställa i kommande trafikupphandlingar genomföra uppdrag för elektrifiering av linje i stadsbusstrafiken ta fram en handlingsplan för energieffektivitet inom Kollektivtrafikförvaltningen stimulera fler patienter och brukare att åka kollektivtrafik istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar 5. utveckla telemedicin och distansmöten så att patienten i ökad utsträckning kan få vård nära hemorten/i hemmet vid upphandling ställa krav på ökande andel fossilfria bränslen följa upp Region Uppsalas resepolicy 7 och mäta antalet Skype- och videokonferensmöten följa upp den interna klimatväxlingen på inrikes flygresor till Göteborg, Malmö och Umeå 8 genomföra projekt som uppmuntrar medarbetare att cykla, åka kollektivt eller samåka till arbetsplatsen genomföra arbete så att Region Uppsalas samtliga arbetsplatser, där så är möjligt, når minst nivå cykelutmärkt, i Uppsala kommuns kriterier för cykelvänlig arbetsplats 9. 3 Svensk Kollektivtrafik definierar fossilfritt drivmedel som biodrivmedel som är godkänt som biodrivmedel av tillsynsmyndigheten enligt Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. El ursprungsmärkt med Bra miljöval. 4 Hänsyn tas till drivmedlens produktions-och distributionsled i enlighet med schabloner utifrån rapporteringssystemet Frida. 5 Detta genom en tillgänglig kollektivtrafik, fortsatt utredning av orsakerna av ökningen av särskilda färdsätt (bil och taxi), samt bland annat utveckling av projekt där det med kallelsen till vårdbesök finns färdbevis till kollektivtrafiken. 6 Med tjänsteresor avses tåg, flyg, fordon som är leasade eller köpta av Region Uppsala, egen bil i tjänsten och hyrbil 7 Region Uppsala resepolicy reglerar bland annat att distansmöten ska övervägas i möjligaste mån, samt att cykel, gång eller kollektivtrafik ska prioriteras vid kortare tjänsteresor och tåg vid längre tjänsteresor. 8 Intern klimatväxling har införts för flygresor tur och retur Göteborg Malmö och Umeå. Innebärande en höjning av flygpriset, inkluderat buss och taxi, med 30 %. 9 Regionkontoret i samarbete med Fastigheter och service arbetar fram strategi för att uppnå åtgärden. I förvaltningarnas mål och handlingsplan kan de ställa krav på cykelvänliga arbetsplatser. Se Uppsala kommuns kriterier för cykelvänlig arbetsplats 7 av 10 kriterier ska uppfyllas för att nå nivån.

230 Bilaga 126/18 a 8 (23) 100 procent av Region Uppsalas fordonsflotta 10 vara fossiloberoende 11 Region Uppsala köper eller leasar fordon som drivs av förnybara alternativ. Fordonen ska tankas och laddas med förnybara alternativ, vilket följs upp i förvaltningarnas mål och handlingsplaner De infrastruktursatsningar som behöver ske för att fasa över till biodrivmedel kommer att beredas inom ramen för Region Uppsalas ordinarie investeringsprocess. Övriga åtgärder för att uppnå målen om att fasa ut icke-fossila bränslen samt en ökad energieffektivitet inom kollektivtrafiken, ryms i Kollektivtrafikförvaltningens ordinarie investerings- och driftbudgetar. Ett flertal projekt har genomförts för att stimulera fler att cykla eller åka kollektivt till arbetet. Utvärderingar visar att exempelvis ökad cykling ger minskad sjukfrånvaro för de deltagande, vilket leder till minskade kostnader. Åtgärd för att nå nivå cykelutmärkt vid arbetsplatser beräknas innebära kostnader på 1 miljon kronor per år under programperioden. Vård och möten på distans möjliggör minskat resande, vilket ska kunna ge minskade kostnader med bibehållen eller höjd kvalitet. Energi En effektivare användning av energi bidrar till minskad belastning på klimatet och miljön samt till en tryggare och mer robust energiförsörjning. Utfasning av fossila bränslen kan ge positiva effekter på den lokala luftkvaliteten, vilket minskar problematiken kring astma och allergier. Partiklar och kväveoxider från fossila bränslen bidrar också till ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, lungcancer och KOL. Varje sparad kilowattimme (kwh) samt egen produktion av förnybar elenergi kan bidra till en minskad energiproduktion från fossila bränslen. Region Uppsala har gjort, och ämnar att fortsatt göra, stora satsningar på ökad energieffektivisering och förnybar energi. Region Uppsala bidrar också till solcellsforskningen genom att utveckla en testbädd för solcellsforskning i samarbete med Stuns Personbilar, lätta och tunga lastbilar, minibussar, blodbuss och ambulanser 11 Enligt Region Uppsala innefattar denna definition i dagsläget förnybara alternativ som vätgas, el, laddhybrid, biogas (fordonsgas), etanol (E85/ED95), RME och HVO. Ett fossiloberoende fordon är ett fordon som är typgodkänt för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 % är tillverkat av förnybar råvara. 12 STUNS Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle,

231 Bilaga 126/18 a 9 (23) År 2022 ska: Mål den totala använda energin (el, kyla och värme) för Region Uppsalas fastigheter vara minst 12,5 procent lägre per kvadratmeter 13 och år, jämfört med 2018 den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 3 procent av den totala mängden inköpt elenergi 15 inköp av energi vara ursprungsmärkt med Bra miljöval el samt koldioxidneutral fjärrvärme och fjärrkyla 17 Åtgärder Målen uppnås genom att: miljöbyggnadskrav och kriterier för energi ska gälla vid nybyggnation minst nivå silver och större ombyggnation minst nivå silver 14 genomföra energieffektiviseringsåtgärder utifrån energikartläggningar kontinuerligt följa upp och analysera energistatistik från samtliga energislag. arbeta kontinuerligt med energiledningssystem samt använda livscykelkostnadskalkyler (LCC) som beslutsunderlag vid investeringar av teknisk utrustning och system. ställa explicita energikrav vid upphandling av energianvändande utrustning. installera ca 1250 kwp 16 solceller, vilket motsvarar solcellsanläggningar på cirka m² takyta följa upp att certifikat upprätthålls, och att kraven efterlevs, vid upphandling av energi (värme, el och kyla) Åtgärder för ändrad produktion av energi 18 kräver investeringar på minst 25 miljoner kronor och för minskad energianvändning och intrimning i befintliga byggnader krävs investeringar på minst 18 miljoner kronor. Åtgärder för egenproduktion av förnybar energi (solceller) skapar ett investeringsbehov på minst 12,5 miljoner kronor. Externa finansieringsmöjligheter ska eftersökas under programperioden. När målen är uppnådda sparar Region Uppsala cirka 10 GWh på det befintliga fastighetsbeståndet, vilket skulle leda till en kostnadsreduktion på 8 miljoner kronor om året 19, minus avskrivningar och ränta Bruksarean (BRA) är alla våningsplans area och begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. 14 I enlighet med kriterierna för Miljöbyggnad. 15 År 2022 har Region Uppsala installerat solceller motsvarande ca m². 3 % motsvarar ca 1,8 GWh och en kostnadsreduktion med 1,5 miljoner kronor årligen (utifrån elpris hösten 2017). 16 Kilowattpeaks kwp indikerar hur mycket energi solcellerna genererar under optimala förhållanden, till exempel mitt på dagen en solig dag. 17 Kostnaden för certifikaten uppgår uppskattningsvis 1 MSEK årligen. Region Uppsala genom Fastigheter och service för löpande dialoger med energibolagen för att kontinuerligt få en så miljömässigt sund produkt som möjligt. 18 Exempel på åtgärder för ändrad produktion av energi kan vara installation av solceller, nyttjande av geoenergi och restvärme från spillvatten. 19 Beräknat med 2017 års energipriser 20 De ekonomiska konsekvenserna redovisas och bereds via investeringsplanen.

232 Bilaga 126/18 a 10 (23) Förbrukningsvaror Användningen av engångsprodukter ökar inom vården till följd av bland annat allt högre hygien- och effektivitetskrav. Engångsmaterial krävs i vissa fall för att antalet vårdrelaterade infektioner ska hållas på en låg nivå och för patienters och personals säkerhet. Det strategiska arbetet med att minska användningen av förbrukningsvaror utförs därför på ett sådant sätt att vården bedrivs med hög kvalitet. Merparten av produkterna är tillverkade av plast där råvaran har fossilt ursprung. Regioner/landsting använder i sin verksamhet stora volymer av förbrukningsvaror vilket ger en stor klimatpåverkan 21 samt bidrar till ökade avfallsmängder 22. En övergång, när möjligt, till flergångsartiklar sparar råvaror och energi, då färre material och produkter behöver produceras. En minskad förbrukning av fossilbaserad plast kan minska patienters exponering av miljöfarliga kemikalier och ökar graden av förnyelsebara material med minskad klimatpåverkan. År 2022 ska: Mål användningen av förbrukningsvaror på Region Uppsalas minskningslista 23 minskat med 10 procent, jämfört med 2018 minst fem förbrukningsvaror av fossilbaserad plast på Region Uppsalas minskningslista fasats ut eller bytts mot förbrukningsvara i förnybart- eller flergångsmaterial Åtgärder Målet uppnås genom att: uppdatera minskningslistan tillsammans med en referensgrupp (bestående av Varuförsörjningen, Vårdhygien m.fl.) och lägga till fler förbrukningsvaror av fossil plast identifiera förbrukningsvaror från fossilbaserad plast av engångskaraktär som kan fasas ut eller bytas mot vara i förnybart- eller flergångsmaterial i samarbete med övriga regioner/landsting i Varuförsörjningen 24, samt externa parter, ställa ännu skarpare krav i upphandling genomföra fördjupade utredningar av miljöpåverkan från förbrukningsvaror utreda de steriltekniska avdelningarnas kapacitet att hantera större mängder av flergångsartiklar skapa bättre förutsättningar för beställare och andra att välja varor med mindre klimatpåverkan utbilda medarbetare om klimatsmarta produkter som de kan beställa procent av Region Skånes klimatpåverkan: Region Skånes totala klimatpåverkan - Uppföljning, målanalys och klimatneutralitet år 2020, procent av Örebros klimatpåverkan: Miljöredovisning för programperioden , Örebro läns landsting, Se mer i målområde Avfall nedan. 23 Här listas förbrukningsvaror som verksamheter ska minska användningen av och anger ersättningsartiklar som är bättre ur klimatsynpunkt. Inför programperioden startar ett arbetet med att uppdatera artiklar på minskningslistan. 24 Varuförsörjningen (ett samarbete mellan fem regioner/landsting) sköter upphandling och inköp av förbrukningsvaror till Region Uppsala.

233 Bilaga 126/18 a 11 (23) De föreslagna åtgärderna beräknas ge merkostnader på ca kronor per år. Kostnaderna avser i huvudsak utredning och jämförelse av klimatpåverkan från förbrukningsvaror. Minskat svinn och minskad överanvändning av engångsprodukter kan ge ekonomiska besparingar i form av minskade inköpskostnader samt minskade kostnader för avfallshantering. Att fasa ut förbrukningsvaror av fossilbaserad plast kan innebära ökade kostnader, men med ökade volymer kan kostnaderna åter minska. Hälsosam och giftfri miljö Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader kan hamna i miljön, och tas upp av växter, djur och människor. För att skydda människors hälsa och den biologiska mångfalden behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Inom hälso- och sjukvården används läkemedel och kemikalier. Genom att sätta miljömål för användningen av dessa, samt för våra inköp av livsmedel och textilier, arbetar Region Uppsala för en hälsosam och giftfri miljö. Kemikalier Kemikalier finns i kemiska produkter, som till exempel färg och laboratoriekemikalier, men allt fler farliga kemikalier finns som tillsatser även i vanliga varor, som textilier, leksaker och byggnadsmaterial. För många kemikalier saknas fortfarande kunskap om hur de påverkar människors hälsa och miljön, samt hur kemiska ämnen kan samverka och vilka effekter den sammanlagda exponeringen kan leda till. Miljöfarliga kemikalier är giftiga för mark- och vattenlevande organismer, svårnedbrytbara i reningsverken och kan lagras upp i växter och djur. De kan redan i låga halter ge oönskade effekter på ekosystem och människor. Påverkan från kemikalier kan ske direkt eller på längre sikt. De miljöfarliga kemikalier som förekommer inom Region Uppsala är nödvändiga för att verksamheterna ska kunna utföra sina uppdrag, som till exempel diagnostisering av sjukdomar. Spridning av miljöfarliga kemikalier till naturen förhindras genom att Uppsala vattens riktlinjer efterlevs och genom rutiner för säkert omhändertagande av kemiskt avfall. Vid upphandlingar ställs krav på vilka ämnen som inte bör förekomma.

234 Bilaga 126/18 a 12 (23) År 2022 ska: Mål 100 procent av Region Uppsalas särskilt farliga kemiska produkter 25 utretts med syfte att hitta hälso- och miljöanpassade alternativ, och utbyte genomförts där så är möjligt användningen av förbrukningsartiklar innehållande ftalater minskat med 5 procent 27, jämfört med 2018 andelen A- och B-klassade 28 byggmaterial per projekt vara minst 90 procent projekt för utfasning av leksaker/ lekmaterial innehållande farliga kemikalier genomförts Målen uppnås genom att: Åtgärder en projektplan för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemiska produkter tas fram 26 fortsatt ställa miljökrav vid upphandling av kemikalier/kemiska produkter samt genomföra uppföljning av ställda krav aktivt deltat i nationellt samarbete kring kemikaliesubstitution fortsatt ställa miljökrav vid upphandling av förbrukningsartiklar samt följa upp ställda krav underlätta för verksamheterna att välja ftalatfria alternativ fortsatt ställa miljökrav vid alla byggprojekt samt följa upp ställda krav utbilda projektledare ta fram riktlinjer/broschyr för utrensning, inköp och gåvor. utbilda berörd personal kring barns hälsa och kemikalier rensa ut leksaker/lekmaterial i väntrum/avdelningar, samt upphandla/avropa säkra alternativ Åtgärderna beräknas ge merkostnader på cirka kronor. Kostnaderna avser i huvudsak inköp av nya leksaker/nytt lekmaterial. Därutöver kan en ökad uppföljning innebära ökade kostnader för laboratorieanalyser. Läkemedel Användningen av läkemedel är en naturlig och avgörande del i den moderna hälso- och sjukvården. Läkemedel innehåller verksamma substanser som är avsedda att vara biologiskt aktiva, och används i stor omfattning, vilket gör att de med stor sannolikhet även påverkar organismer i miljön. Eftersom läkemedel till stor del utsöndras ur kroppen utan att brytas ner kan läkemedlen nå vattenmiljön via avloppssystemet. Det finns en risk att djur och växter som lever hela sina liv i vattnet påverkas eftersom läkemedelssubstanserna är biologiskt aktiva ämnen som kan ge effekt även vid låga halter. De långsiktiga effekterna är dock inte studerade och själva förekomsten av läkemedel i till exempel grundvatten väcker farhågor om möjliga problem i framtiden. 25 Hit räknas kemiska produkter som uppfyller kriterierna för SVHC-ämnen ( Substances of very High Concern ), det vill säga cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska och miljöfarliga ämnen. 26 Handlingsplanen har följande delmål; Sammanställa ny avvecklingslista över Region Uppsalas särskilt farliga kemiska produkter, med hjälp av kemikaliedata-basen KLARA; Utarbeta riktlinjer/metodstöd för praktiskt avvecklingsarbete; Utbilda nyckelpersoner inom kemikalieintensiva verksamheter 27 Mätt i antal artiklar. 28 Enligt den klassificeringsdatabas som används inom Region Uppsala är A-klassade byggnadsmaterial det bästa miljöalternativet och B-klassade det näst bästa.

235 Bilaga 126/18 a 13 (23) Spridning av antibiotika till miljön riskerar att främja utveckling av resistenta mikroorganismer. Detta är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom infektionssjukdomar blir svårare att bota, och behandlingar som transplantationer och cytostatikabehandlingar kanske inte kommer kunna genomföras om vi har för hög antibiotikaresistens. 26 procent av utsläppen av antibiotika sker vid sjukhusen. Akademiska sjukhuset är det första sjukhuset i Sverige som testar lokal rening av läkemedelsrester. År 2022 ska: Mål utsläpp av läkemedel med hög risk för miljöpåverkan enligt handlingsplan 29 minskat Akademiska sjukhuset minskat sina halter av antibiotika 30 i avloppsvatten till reningsverk, med i genomsnitt 20 procent, jämfört med 2018 antibiotikaförsäljningen, mätt i antalet expedierade recept per 1000 invånare i länet, minskat årligen under programperioden utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser vara 10 procent lägre, jämfört med 2018 kasserade läkemedel sett som kilo avfall minska med 5 procent på Akademiska sjukhuset, jämfört med 2018 Målen uppnås genom att: Åtgärder en handlingsplan tas fram för att bedöma vilka som är de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna för Region Uppsala. informera förskrivare, samt i samråd med läkemedelskommittén diskutera prioriterade substanser och alternativ, utifrån handlingsplan genomföra vidare pilotförsök för att utreda möjligheten att rena bort antibiotika och resistenta mikroorganismer från avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset, i samarbete med Uppsala universitet utifrån resultat av pilotförsök implementera lämplig metod för att minska halterna av antibiotika i utgående vatten från Akademiska sjukhuset uppföljning och informationsinsatser till förskrivare tillsammans med STRAMA 31 fortsatt utreda och identifiera åtgärder som kan minska användningen av sövningsgaser installera reningsanläggningar för lustgas vid befintliga anläggningar och ge möjlighet för framtida rening av sövningsgaser vid nybyggnation tillsammans med läkemedelsförsörjningsprojektet inom FAS (Framtidens Akademiska sjukhus) se över lagerhållning och distribution av läkemedel på Akademiska sjukhuset Inom Region Uppsala kasseras läkemedel för uppskattningsvis ca miljoner kronor per år. En minskad mängd kasserade läkemedel skulle innebära en minskad risk för miljöpåverkan och lägre kostnader Ett pilotreningsverk för att rena bort antibiotika och resistenta mikroorganismer med ozon beräknas kosta runt 1,2 miljoner kronor för ombyggnad, rening och kemiska analyser. En permanent implementering för rening av läkemedelsrester i avloppsvatten beräknas kosta mellan 1 5 miljoner kronor, beroende på metod och prestanda. 29 Handlingsplanen tas fram med hänsyn till substansernas inneboende miljöfarlighet, förskrivna volymer samt uppmätta halter i reningsverk samt ytvatten inom Region Uppsalas geografiska område. 30 Enligt handlingsplan identifierade antibiotika med hög risk för miljöpåverkan. 31 STRAMA är Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens

236 Bilaga 126/18 a 14 (23) Livsmedel och textilier I ekologisk odling av livsmedel används inte kemiska bekämpningsmedel som kan läcka till sjöar och grundvatten. Den ekologiska odlingen gynnar också den biologiska mångfalden. I samband med upphandlingar av livsmedel och kostproduktion ställs krav som minst motsvarar våra svenska miljökrav och regler för djurskydd. Genom att ställa höga krav på djurskydd främjas även en djurhållning med låg användning av antibiotika, vilket minskar risken för utveckling av antibiotikaresistens. Odling av kaffe och bomull påverkar människor och natur i de länder där odlingen sker. På kaffeodlingar som är certifierade av Fairtrade eller motsvarande märkning, är de farligaste bekämpningsmedlen förbjudna. På ekologiska odlingar används inte kemiska bekämpningsmedel alls, vilket minskar bekämpningsmedlens skada på natur och människor vid kaffeodlingarna. Bekämpningsmedel från bomullsindustrin dödar uppskattningsvis människor varje år och cirka 3 miljoner människor förgiftas och drabbas av andra sjukdomssymptom. Med miljömärkta textilier ställs krav på odlingen samt beredningen av textilfibern till färdig produkt, vilket gagnar både människa och miljö. I samverkan Kost 32 arbetar Region Uppsala och Region Västmanland tillsammans för att under programperioden exempelvis hitta en leverantör av MSC-märkt fisk och för att, i första hand, varugrupperna kött, mejeri, frukt och grönt ska vara ekologiska. Arbete ska också ske för minskad klimatpåverkan från patientmaten 33, genom bland annat omställning från animaliska till gröna proteiner. Därtill sker inom ramen för Samverkan Kost exempelvis åtgärder för att hitta leverantörer för närodlade råvaror samt åtgärder för minskat matsvinn. 32 Samverkan Kost Region Uppsala och Region Västmanland. Patientmat till Akademiska sjukhuset tillagas inom ramen för samverkan. Samverkan styrs av kostnämnden, som beslutade om prioriteringar och målsättningar Klimatpåverkan ska vara mindre än 0,85 CO2e/kg per såld portion 2022, enligt beslutade prioriteringar och målsättningar.

237 Bilaga 126/18 a 15 (23) År 2022 ska: Mål andelen ekologiskt producerade 34 livsmedel vara minst 55 procent av det totala inköpsvärdet. andelen livsmedel som har producerats med etiska och socialt godtagbara förhållanden 35 vara minst 25 procent av det totala inköpsvärdet. minst 25 procent av de textilier som omfattas av textiltjänst vara miljömärkta eller uppfylla kriterier för detta 100 procent av babytextilier vara ekologiskt producerade Åtgärder Målen uppnås genom att: i upphandlingen av livsmedel ställs krav att en viss andel av livsmedlen ska vara ekologiskt producerade. inom ramen för Samverkan Kost arbeta för att hitta en leverantör av ekologisk kyckling det kaffe och té, samt de bananer som upphandlas är ekologiskt producerat och märkt med Fairtrade eller motsvarande märkning. krav ställs vid tvättupphandling att en andel av textilierna ska vara miljömärkta. 36 krav ställs vid tvättupphandling att textilierna ska vara märkta med EU Eco-label eller motsvarande Merkostnaden för inköp av ekologiskt producerade och miljömärkta textilier ryms inom existerande budget. Hållbar och effektiv resursanvändning Jordens resurser är begränsade, både sett till råvaror och ekosystemtjänster. För att säkerställa en hållbar utveckling krävs att dagens produktion och konsumtion av varor och tjänster håller sig inom gränserna av vad natur och samhällen klarar av. Region Uppsala är mitt i en stor om- och nybyggnation av våra fastigheter. Vår verksamhet producerar stora mängder avfall. Region Uppsala arbetar för en hållbar och effektiv resursanvändning genom att sätta mål om miljöanpassade fastigheter och förebyggande och hantering av avfall. I förvaltandet av våra grönytor och genom Upplandsstiftelsens verksamhet sätter vi mål för att gynna biologisk mångfald. 34 Ekologiska produkter har odlats och förädlats enligt EU-direktivet för ekologisk produktion. I Sverige är KRAV-märkning vanligast. 35 Varor, främst livsmedel, som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer genom rättvis handel. Den vanligaste märkningen är Fairtrade, men även Utz certified och Rainforest Alliance förekommer. 36 Andelen miljömärkta produkter beräknas genom värdet av miljömärkta produkter av totala värdet av textilstocken. Följande miljömärkta produkter kan ingå: EU Eco-label, Svanen, Bra miljöval Klass 1 och 2 och GOTS

238 Bilaga 126/18 a 16 (23) Miljöanpassade fastigheter Fastighet och service förvaltar cirka m 2 med ett mål om minimerad miljöbelastning. Under åren planeras omfattande ny- och ombyggnationer vars miljöbelastning måste minimeras eftersom detta kommer att påverka Region Uppsalas miljöprestanda under lång tid framöver. Region Uppsala säkrar miljöpåverkan från verksamhetens fastigheter genom att bland annat: Upprätta ett specifikt miljöprogram i samband med varje större byggprojekt. Följa upp och mäta de betydande miljöaspekterna vid såväl byggprojekt som av befintliga fastigheter. Använda branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader vilket baseras på livscykelanalysmetodik (LCA), vilket gör det möjligt att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Utvärdera och välja konstruktioner och byggnadssätt med låg klimatpåverkan. Kravställa, miljöutvärdera samt dokumentera samtliga byggmaterial och installationer som används vid ny- och ombyggnation. Arbeta fortlöpande med att minimera användningen av energi, avfall, vatten och säkerställa att vi beaktar den biologiska mångfalden vid fastighetsförvaltning. Arbeta kontinuerligt med att inventera och dokumentera miljöstatusen hos befintliga fastigheter 37, för att möjliggöra ständig förbättring. Uppförandet av en fastighet har en stor miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv. Därför behöver byggmaterial, konstruktioner och produktionssätt med låg miljöpåverkan väljas och byggavfall minimeras eller kunna återvinnas. En certifiering enligt Miljöbyggnad innebär att material och konstruktioner miljöutvärderas samt att inomhusmiljöaspekter beaktas. Miljöbyggnad ställer krav på låg energiförbrukning och att en hög andel av energitillförsel ska vara förnybar. Miljöcertifieringen ger ett kvitto på fastighetens miljöegenskaper och vilken påverkan fastigheten kan medföra i framtiden. Region Uppsala arbetar kontinuerligt med att välja konstruktioner och byggnadssätt med mindre klimatavtryck, till exempel genom användande av träkonstruktioner. Genom att erbjuda en god inne- och utemiljö i våra fastigheter främjar vi en god hälsa för våra medarbetare och patienter. Region Uppsalas miljökrav och ambitioner bör i möjligaste mån beaktas vid inhyrning av fastigheter, där verksamhet sker på uppdrag av Region Uppsala. 37 Med en fastighets miljöstatus utreds fastighetens status med avseende på inne- och utemiljö, byggmaterial, energi och naturresurser

239 Bilaga 126/18 a 17 (23) År 2022 ska: Mål nyproduktioner och större ombyggnationer av Region Uppsala fastigheter som sker under programperioden vara certifierade och verifierade enligt Miljöbyggnad 38 Målet uppnås genom att: Åtgärder miljökrav ställs vid upphandling av entreprenad för byggprojekt, konsulter och entreprenörer vid ny- respektive större ombyggnation kontinuerligt utvärdera och följa upp pågående byggprojekt så att gällande krav efterlevs användningen av byggmaterial, deras miljöpåverkan, samt var de byggs in i våra fastigheter, kontrolleras och dokumenteras Kostnaderna för att genomföra en certifiering och verifiering av ett ombyggnads- eller nybyggnadsprojekt varierar mycket, beroende på projektets storlek och komplexitet. Kostnaden ingår i respektive byggprojekt och motsvarar en mindre del av den totala kostnaden 39. Avfall De flesta produkter som vi använder i vår vardag blir förr eller senare avfall. För att ta hand om avfallet så bra som möjligt ur ett miljö- och klimatperspektiv har EU rangordnat hanteringen av avfall i en så kallad avfallstrappa. Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att förebygga uppkomsten av avfall för att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Inom Region Uppsala görs detta genom kravställandet vid upphandling och genom att verksamheterna minimerar sin resursförbrukning. Återanvändning innebär att produkter eller komponenter återanvänds för samma syfte som det de ursprungligen var avsedda för. Region Uppsala strävar efter att återanvända så mycket utrustning som möjligt både internt och genom biståndsverksamhet. Region Uppsala materialåtervinner ungefär en tredjedel av allt verksamhetsavfall som produceras. Genom att återvinna avfall minskar mängden jungfruligt material som bryts i naturen, och resurserna finns kvar till kommande generationer. Två tredjedelar av Region Uppsalas avfall går till energiåtervinning. Detta ger samhällsekonomiska vinster då den utvunna energin från förbränningen kan användas till el- och fjärrvärmeproduktion, men ger samtidigt utsläpp av tungmetaller, dioxiner och försurande ämnen. Mindre än en procent av Region Uppsalas avfall läggs på soptippen för så kallad deponering. Att deponera sitt avfall är ur miljösynpunkt det sämsta alternativet av omhändertagande. 38 Vid nybyggnation ska byggprojektet sträva efter att uppnå Miljöbyggnad guld (byggnadsnivå) och vid större ombyggnation sträva mot uppnå Miljöbyggnad, silver (byggnadsnivå). Styrande dokument från Fastighet och service ska gälla som lägsta nivå för respektive betyg på aspektnivå i Miljöbyggnad. 39 Kostnaden för certifiering och verifiering av Miljöbyggnad är uppskattningsvis tkr beroende på storlek på fastighet och dess komplexitet.

240 Bilaga 126/18 a 18 (23) År 2022 ska: Mål andelen materialåtervunnet avfall 40 ökat med minst 8 procent, jämfört med 2018 den totala mängden avfall per vårdtillfälle 41 vara lägre, jämfört med 2018 Åtgärder Målen uppnås genom att: öka kompetensen hos personal som är involverad i avfallsprocessen källsorteringsinventering vid Region Uppsalas sjukhus genomföra plockanalyser vid Region Uppsalas sjukhus utreda möjligheterna att materialåtervinna materialslag som inte innefattas av producentansvar utreda möjligheten att upphandla förpackningsmaterial som går att återvinna kartlägga och skapa ett effektivt avfallsflöde inom fortsatt fastighetsutveckling av Akademiska sjukhuset öka kompetensen hos personal som är involverad i avfallsprocessen förebygga uppkomsten av avfall vid upphandling utreda möjligheten att förebygga avfall inom olika delar av avfallsprocessen utreda möjligheterna till en ökad återanvändning utreda nyckeltal för avfallsminskning utveckla metoder för att minska matavfallssvinnet Resurser för att genomföra åtgärderna ryms inom existerande ramar. 40 Räknat på antal kilo materialåtervunnet avfall exkl matavfall. Med materialåtervunnet avfall avses de avfallsslag som återanvänds till nya produkter genom materialutnyttjande. Gäller verksamhetsanknutet avfall från de större sjukhusområdena Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Byggavfall källsorteras också, men styrs via egna mål inom Fastigheter och service. 41 Gäller verksamhetsanknutet avfall från de större sjukhusområdena Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Byggavfall källsorteras också, men styrs via egna mål inom Fastigheter och service. Med vårdtillfälle avses antal vårdtillfällen i slutenvården (avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde) samt antal öppenvårdsbesök exkl. telefonkontakter och hembesök.

241 Bilaga 126/18 a 19 (23) Biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Ur SÖ 1993:7, Artikel 2 i Riokonventionen om biologisk mångfald. Biologisk mångfald innebär en rikedom av arter i olika livsmiljöer. Vi är helt beroende av naturen och ekosystem som fungerar. Naturen ger oss en mängd råmaterial, inte minst som en källa till läkemedel. Till exempel kommer många läkemedel mot infektionssjukdomar eller cancer härifrån 42. Genom att bevara och återskapa miljöer där det finns en stor biologisk mångfald ger vi kommande generationer en slags försäkring eftersom vi inte kan veta vad som behövs i framtiden. En förutsättning för detta arbete är fortsatt utveckling av den omfattande samverkan som finns mellan Upplandsstiftelsen, myndigheter, kommuner, markägare, djurhållare, övrigt näringsliv och föreningsliv. Region Uppsalas egna grönytor i form av träd, buskar, gräsmattor, ängar och planteringar har betydelse för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, exempelvis grönytornas förmåga att rena luft och vatten, samt pollinering. 43 I städer är även trädens förmåga att sänka temperaturen viktig. Som en ekosystemtjänst räknas också naturens dokumenterat positiva effekt för hälsan ur en mängd perspektiv. 44 Undersökningar visar att naturupplevelser bland annat leder till minskad stress och ökar vår motivation till rörelse. Naturen är också en social arena där det skapas meningsfulla sammanhang som bidrar till en bättre livskvalitet. Genom samverkan mellan olika aktörer har naturen en stor potential för arbetet med folkhälso- och friluftspolitiska nationella mål. Iordningställda platser i naturen är betydelsefulla för grupper med specifika behov, till exempel för personer med olika funktionsnedsättningar. 42 Naturen är tillbaka, Läkemedelsvärlden 25 maj Miljö & Utveckling, En tredjedel av den frukt och de grönsaker vi stoppar i oss hade inte existerat utan pollinerare, 15 oktober Stockholms läns landsting/länsstyrelsen i Stockholm, Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen ett underlag för diskussion och planering Rapport 2013:3. s. 35 ff.

242 Bilaga 126/18 a 20 (23) År 2022 ska: Mål Upplandsstiftelsen genomfört insatser för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet Upplandsstiftelsen genomfört åtgärder för att stimulera allmänhetens friluftsliv i hela länet, tillgängliggjort natur och verkat för ett förebyggande folkhälsoarbete Fastighet och service tillgängliggjort fler gröna, läkande miljöer i anslutning till fastigheter, dess stråk och entréer Fastighet och service arbetat aktivt för den biologiska mångfalden och gynnandet av ekosystemtjänster både vid anläggning och skötsel av grönytor utredning skett av möjligheterna att reducera vattenförbrukningen utredning skett om möjligheten att öka tillvaratagande av dagvatten inom Region Uppsalas fastighetsbestånd 50 Åtgärder Målen uppnås genom att: ytterligare fyra naturområden med höga naturvärden och rekreationsvärden fredas långsiktigt 45 ytterligare 200 hektar biologiskt värdefulla ängs- och hagmarker ställs iordning 46 ytterligare sex stycken våtmarker återskapas för att gynna fiskar, fåglar, groddjur och andra arter ytterligare fem särskilt intressanta besöksmål, så kallade Smultronställen, vidareutvecklas för bland annat funktionsnedsatta så att det vid programperiodens slut finns anpassade Smultronställen i alla länets kommuner ytterligare 25 kilometer vandringsleder och naturstigar görs tillgängliga. Upplandsstiftelsen verkar för naturskoleverksamhet i alla länets kommuner Upplandsstiftelsen verkar för att fler kommuner utvecklar naturskoleverksamhet till äldre elever, till exempel gymnasielever Upplandsstiftelsen etablerar nätverk för arbete med folkhälsa i naturen i alla länets kommuner, samt plattformar för aktiviteter Wiks naturpark utvecklas ytterligare genom ett samarbete mellan Upplandsstiftelsen, Region Uppsalas Kultur och bildning samt Uppsala kommun 47 riktlinjer för projekt och förvaltning av grönytor inom Region Uppsala fastslås som styrande dokument i förvaltningen Fastighet och service, och arbete i enlighet med riktlinjerna påbörjas 48 en så kallad fickpark 49 inom Akademiska sjukhusområdet/region Uppsala anlagts en utredning görs med beaktande av olika miljöer, så kallade biotoper, för att kunna optimera nyttjandet av våra grönytor. Resultatet från utredningen ska användas för att skapa Riktlinjer för grönytor för hela Region Uppsala ängsytor ha skapats vid Östhammars vårdcentral utreda olika alternativ för reduktion av vattenförbrukningen inom Region Uppsalas fastighetsbestånd utreda olika alternativ för tillvaratagande av dagvatten inom Region Uppsalas fastighetsbestånd 45 Med långsiktigt avses förvärv, intrångsersättning eller ett långsiktigt avtal, till skillnad mot till exempel muntliga överenskommelser utan ersättning. 46 Värdefulla ängs- och hagmarker ställs i ordning i samarbete med mark- och djurägare och organisationer som exempelvis Världsnaturfonden. En fortsatt skötsel av marken möjliggörs ofta genom EU:s miljöstöd. 47 Området ska lyftas fram som ett gott exempel på ett lättillgängligt naturområde med stor betydelse för både biologisk mångfald, friluftsliv, folkhälsa och kulturmiljö. 48 Riktlinjer ska fastslås under 2019 och arbete påbörjas senast I riktlinjerna beskrivs hur ekosystemtjänster gynnas med fokus på läkande miljöer, barns behov och biologisk mångfald 49 Fickpark är en liten park där du kan sitta i en grön, avkopplande miljö med något att uppleva året om som växer, vattenspel och/eller konst. En mångfald av växter på en liten yta kan ge rum för djurliv som fåglar och pollinerande insekter. 50 I arbetet bör Länsstyrelsen i Uppsala läns regional vattenförsörjningsplan beaktas.

243 Bilaga 126/18 a 21 (23) Åtgärder för att nå målen för Upplandsstiftelsen finansieras inom ramen för Upplandsstiftelsens budget. För anläggandet av en fickpark uppskattas kostnaden för projektering, anläggning samt garantiskötsel i 2 år att uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor, beräknat på en park av storleksordningen 800 m 2. Konsultkostnad för en inventering och förslag på åtgärder för en rikare, biologisk mångfald inom Region Uppsalas grönytor beräknas till cirka kronor. En anläggning och garantiskötsel i 2 år för nyskapade ängar beräknas till kronor. Åtgärderna kan ses som en samhällsekonomisk investering, inte minst för Region Uppsala eftersom flera insatser främjar en god folkhälsa. Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen Region Uppsala och Uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. Barnens och ungdomarnas möjligheter till naturupplevelser och rörelse prioriteras särskilt. För mer information, se Strategiska arbetssätt För att uppnå uppsatta mål och genomföra fastställda åtgärder krävs strategiska arbetssätt. Region Uppsala arbetar förebyggande och systematiskt genom ledningssystem med organisering och uppföljning. Under programperioden ska Region Uppsalas upphandlingar och inköp av varor och tjänster, samt finansiella placeringar, beakta och bidra till miljöprogrammets mål och intentioner. Förebyggande och systematiskt arbete Miljöledningssystem För att garantera systematik och effektivitet är Region Uppsala sedan 2005 miljöcertifierat enligt ISO 14001:2004. Certifieringen innebär bland annat krav på utformning och uppföljning av miljöprogrammet. Region Uppsala har härigenom också förbundit sig att följa miljölagstiftningen, uppnå satta miljömål, fatta beslut utifrån faktabaserade underlag, samt ständigt minska verksamhetens negativa påverkan på den yttre miljön. Alla Region Uppsalas förvaltningar ska bidra i arbetet med miljöprogrammet, genom att bryta ner programmet i egna handlingsplaner med detaljerade mål och åtgärder. Miljöorganisation För att effektivt kunna förankra beslut, förmedla nyheter, och inhämta förslag på förändringar i miljöarbetet, finns ett miljönätverk inom Region Uppsala. Det består av minst en miljösamordnare per förvaltning och drygt 400 miljöombud. Ansvaret för miljöarbetet följer linjeorganisationen, men miljönätverket stöttar cheferna. Vid Akademiska sjukhuset, Fastigheter och service samt vid Regionkontoret finns personal med strategisk kunskap och specialistkompetens inom miljö, som bistår alla förvaltningar i miljöfrågor. Uppföljning I Region Uppsalas årliga miljöredovisning följs miljöprogrammets miljömål upp. De mål som bryts ner på förvaltningsnivå följs även upp halvårsvis och redovisas i samband med övrig verksamhetsuppföljning. Analys sker utifrån om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att målen ska uppnås. Utöver detta granskar externa och interna miljörevisorer att organisationen har ett fungerande miljöarbete och hela tiden minskar sin miljöpåverkan. Samtliga enheter

244 Bilaga 126/18 a revideras minst en gång vart tredje år. En egenkontroll av respektive chef sker via det årliga uppföljningsverktyget VerkSAM. Det är av största vikt att uppföljning sker även av våra upphandlade produkter och tjänster, samt våra finansiella placeringars miljöpåverkan. Upphandling med miljökrav och socialt ansvarstagande Region Uppsalas upphandlingar ska genomföras affärsmässigt, effektivt, etiskt och med beaktande av såväl miljömässiga som sociala hänsynstaganden. Upphandlingar där varorna eller tjänsterna påverkar viktiga miljöfrågor, eller har en tydlig koppling till socialt ansvar, prioriteras. Vid prioriterade upphandlingar ställs avancerade miljökrav som utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln. 22 (23) Region Uppsala är i många fall en stor kund, och kan genom upphandlingar påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning och bidra till en regional hållbar utveckling. När regioner/landsting samverkar blir effekten än mycket större. Region Uppsala stödjer och ingår det nationella samarbetet mellan regioner och landsting angående hållbarhetskrav i upphandling. I samarbetet ingår att ställa, och följa upp, sociala och miljömässiga krav i offentlig upphandling. De hållbarhetskrav som ställs i upphandlingar ska kunna följas upp, vilket kräver tydlighet i förfrågningsunderlag samt metoder, kompetens och resurser för uppföljningen. För att arbetet mot ökad hållbarhet genom upphandling ska ge full effekt är det av största vikt att de hållbara upphandlade alternativen avropas av verksamheten. Hållbara finansiella placeringar Region Uppsala ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande, med största möjliga hänsyn till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och minimerad risk för allmänhetens hälsa. I förvaltningen av Region Uppsalas pensionsmedel görs finansiella placeringar i räntebärande värdepapper och aktier. Investeringar ska undvikas i företag som, till en icke oväsentlig del, arbetar med att prospektera, exploatera, utvinna eller producera kol, olja och gas. Icke oväsentlig del innebär att denna andel inte ska överstiga 5 %, vilket är rådande branschpraxis. Region Uppsala ska i sitt arbete verka för att denna nivå sänks. Kapital ska inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor eller likabehandling av arbetskraft på grund av bakgrund. Möjligheten att tillämpa en positiv urvalsprocess, där placeringar väljs som aktivt främjar mänskliga rättigheter, förnyelsebar energi, miljö samt god affärsetik, ska övervägas. Region Uppsalas kapitalförvaltare ansvarar för att dessa etiska hänsynstaganden vid finansiella placeringar följs. Uppföljning av efterlevnaden ska genomföras årligen.

245 Bilaga 126/18 a 23 (23) Övergripande framgångsfaktorer Kunniga och engagerade medarbetare För att Region Uppsala ska nå miljömålen behöver medarbetarna ha engagemang och kunskap, om miljöfrågor och om verksamheternas möjlighet att minska sin miljöpåverkan. Alla anställda har därför tillgång till aktuella rutiner, utbildningsmaterial och annan information på Region Uppsalas intranät. Än mer kan göras för att väcka och ta vara på medarbetares engagemang. Miljönätverket med miljösamordnare och miljöombud sprider information och nyheter, och kan hämta in idéer och innovations- och förbättringsförslag. Kunskap och engagemang som föds på arbetet kan också appliceras hemma i vardagen. God samverkan med andra aktörer För ett framgångsrikt arbete krävs i många fall samarbete och samverkan. Det är därför avgörande att de som representerar Region Uppsala i olika samverkansforum bär med sig miljöprogrammets intentioner och målsättningar i dialog och förhandlingar. Region Uppsala har gemensamma nämnder med andra landsting/regioner, där kostnämnden och varuförsörjningsnämnden har bäring på delar av innehållet i detta program. Samverkan sker inom den bredare ramen av regional hållbar utveckling. Arbetet grundar sig därför utöver detta miljöprogram även i andra styrande dokument och program. Region Uppsala samverkar med ett flertal organisationer och inom olika samverkansorgan, lokalt liksom nationellt: Upplandsstiftelsen ansvarar för mål inom målområdet om biologisk mångfald. Stiftelsen är en ideell förening där Region Uppsala och länets kommuner är medlemmar. Upplandsstiftelsen samverkar i sin tur med olika aktörer i hela länet. Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset är ett kunskapscentrum och har en expertfunktion för Region Uppsala, Region Gävleborg och Landstinget Dalarna i arbetet med att utreda och förebygga ohälsa som kan orsakas av arbets- eller omgivningsmiljön. Region Uppsala samarbetar med andra landsting och regioner i frågor som rör till exempel kemikaliesubstitution, upphandling och miljöpåverkan av läkemedel. Samverkan sker i Uppsala läns miljö- och klimatråd. Region Uppsala är också medlem i Uppsala klimatprotokoll, Uppsala kemikalienätverk och samarbetsgruppen för kemikaliehanteringssystem. Region Uppsala är också medlem i Sveriges ekokommuner, Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund, Mälardalens vattenvårdsförbund, Biogas Öst med Biodriv Öst och Svealands kustvattenvårdsförbund. Ambitiösa målsättningar med bred politisk förankring Region Uppsala har, genom systematiskt arbete och engagemang, tydligt minskat sin miljöpåverkan genom åren. Genom ett ständigt driv och ambitiöst satta mål med bred politisk förankring, kan Region Uppsala ligga i framkant i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle.

246 Bilaga 126/18 b Reservation Regionstyrelsen Ärende 126/18 Miljöprogram Vi står bakom miljöprogrammet i stort men vill se vissa förändringar. Vi yrkar därför på: att andra stycket under rubriken Livsmedel och textilier stryks och ersätts med följande formulering: Vid produktion av textil kan miljöfarliga metoder användas. Regionen ska därför vara uppmärksam på att de textilprodukter som köps in har producerats på ett ansvarsfullt vis. att mål nr 2 med tillhörande åtgärd i samma avsnitt stryks. Motivering: Miljöprogrammet nämner att varumärket Fairtrade ska favoriseras av regionen vid inköp. Det menar vi är inte är i överenstämmelse med reglerna för upphandling. Leverantörer som inte har avtal med Fairtrade Sverige AB måste kunna leverera till regionen. Dessutom är inte Fairtrade en produktmärkning som är till för miljön utan är ett samarbete mellan företaget Fairtrade och vissa producenter i andra länder. Syftet med samarbetet är att försöka komma fram till vad som är ett rättvist pris på en produkt eftersom man menar att den fria marknaden inte sätter rättvisa priser. Regionen bör använda sig flera olika varianter av produktcertifiering för att säkerställa att produkter som köps in har producerats under miljömässigt försvarbara förhållanden. De certifieringar som används bör därtill handla om miljö och inget annat. att åtgärd nr 1 tillhörande mål nr 1 under rubriken Biologisk mångfald stryks. Motivering: Avseende den biologiska mångfalden menar vi att förslaget i stort är bra, men vi menar att regionen inte ska arbeta för att avsätta ytterligare fyra naturområden som någon form av skyddat område. Inom länet finns redan 140 naturreservat. Ytterligare reservat skulle försämra möjligheterna att utveckla näringslivet på landsbygden utan att tillföra någon större nytta för naturlivet. att stycket Upphandling med miljökrav och socialt ansvarstagande ersätts med följande text: Upphandling med miljökrav Region Uppsalas upphandlingar ska genomföras affärsmässigt, effektivt, etiskt och med 1

247 Bilaga 126/18 b beaktande av miljömässiga hänsynstaganden. Upphandlingar där varorna eller tjänsterna påverkar viktiga miljöfrågor prioriteras. Vid prioriterade upphandlingar ställs avancerade miljökrav som utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln. De hållbarhetskrav som ställs i upphandlingar ska kunna följas upp, vilket kräver tydlighet i förfrågningsunderlag samt metoder, kompetens och resurser för uppföljningen. För att arbetet mot ökad hållbarhet genom upphandling ska ge full effekt är det av största vikt att de hållbara upphandlade alternativen avropas av verksamheten. Motivering: Miljöprogrammet ska handla om hur regionen i sin verksamhet arbetar för en bättre miljö. När upphandlingar görs måste många hänsyn tas, men alla hänsyn är inte relaterade till miljöprogrammet. Socialt ansvarstagande är något annat än ansvar för miljön. Om regionen vill att socialt ansvarstagande ska vara en viktig sak vid upphandlingar får detta göras i ett annat dokument än i miljöprogrammet. Allan Kruukka (M) Stefan Olsson (M) 2

248 Bilaga 127/18 Dnr LS Mötes- och resepolicy Alla möten och resor ska vara så kostnadseffektiva som möjligt med hänsyn taget till en trygg och säker arbetsmiljö, minsta möjliga miljöpåverkan och förbättrad hälsa. Region Uppsala ska vara ett föredöme genom att ta ansvar för samtliga medarbetare och framtida klimat. Varje förtroendevald och medarbetare ansvarar för att policyn efterlevs vid mötes- och reseplanering som sker inom tjänsten och betalas av Region Uppsala. Alla berörda ska förstå vikten av ett säkert och miljöanpassat resande och hur vi alla genom vårt handlande kan bidra till en säkrare och mer miljöanpassad trafik. Möten på distans gäller inte för möten med regionfullmäktige eller nämndsammanträden. Den mötesansvarige När möten planeras gäller följande: Digitala möten ska alltid prioriteras. Den som inte har möjlighet att resa till mötet ska om möjligt erbjudas att delta via distansmöte. Planera möten så att resande deltagare i första hand kan välja kollektivt resande med avseende på tid och plats. Visa hänsyn till mötesdeltagarnas familjeliv och andra sociala faktorer som resor i tjänsten kan innebära en påfrestning för. I första hand förlägga möten i Region Uppsalas egna lokaler. Mötesdeltagaren Vid tjänsteresor ska: Alltid när så är möjligt ska gång, cykel, tåg och buss väljas före bil och flyg. Tåg eller buss alltid väljas före flyg för resor under 55 mil. Möten och resor vara så kostnadseffektiva som möjligt med hänsyn taget till en trygg och säker arbetsmiljö och minsta möjliga miljöpåverkan. Körning med privatbil i tjänsten undvikas. I första hand medelklasshotell med ett aktivt miljöarbete väljas. Chefen Samtliga chefer ansvarar för att medarbetare känner till och följer policyn och tillhörande riktlinjer. Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

249 Bilaga 128/ Länsplan för regional transportinfrastruktur i Uppsala län antagandeversion Ola Kahlström Region Uppsala

250 Bilaga 128/18 2 (54) Innehållsförteckning LTP Innehåll Innehållsförteckning LTP Förord... 3 Sammanfattning Uppdraget Från vision till mål... 7 Mål för länstransportplanen... 7 Länstransportplanens kopplingar... 9 Kopplingen till regional utvecklingsstrategi Planeringsförutsättningar och nulägesbeskrivning Uppsala län i ett storregionalt perspektiv Planeringsförutsättningar för Uppsala län Transportprognoser Olycksstatistik för vägar i Uppsala län Slutsatser Brister Övergripande om brister i Uppsala län Brister i stråk Från brist till åtgärdsplanering Åtgärdsplan Inledning och planeringsförutsättningar Åtgärdsplanens koppling till regeringens fem fokusområden Avstämning Åtgärdsplan Namnsatta objekt Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Samfinansiering nationell plan Namnsatta brister Åtgärdsområden Övrigt

251 Bilaga 128/18 3 (54) 6. Genomförande Ansvarsrollerna Åtgärdsområden Referenser och underlagsmaterial Ordlista Förord Infrastruktur handlar om förbättrad tillgänglighet - att vi ska kunna nå viktiga målpunkter som till exempel bostad, arbete, studier, rekreation och att näringslivets behov av hållbara och effektiva transporter tillgodoses. Infrastruktur handlar också om digitalisering och nya lösningar som minskar samhällets totala transportbehov. Uppsala län är ett av landets allra snabbast växande län med en befolkning som år 2016 passerade invånare och där vi ökar med cirka en procent per år. Uppsala län är också en del av Stockholm-Mälarregionen. Här finns ett intensivt utbyte såväl inom länet som mellan de närliggande länen vilket allra tydligast visar sig i form av stora resandeströmmar i vår kollektivtrafik och på våra vägar. Arbetet med infrastruktur behöver ha ett starkt fokus på att stärka och utveckla ett hållbart, hälsofrämjande och säkert transportsystem. Kollektivtrafik, gång och cykel behöver öka sina andelar i ett hållbart transportsystem. Det innebär också ökad fysisk aktivitet vilket i sin tur bidrar till förbättrad hälsa. De hållbara trafikslagen är vanligare i vårt län än i övriga län vilket bland annat beror på en väl utbyggd kollektivtrafik. Resandet med kollektivtrafiken har ökat med ungefär 40 procent sedan 2006 och målet är att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ska fördubblas till En väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik är också en grundförutsättning för en funktionell och hållbar bostadsförsörjning. Klimatförändringen är vår tids största utmaning. Det är ont om tid och här finns behov av kraftfulla åtgärder på alla nivåer; lokalt, regionalt, nationellt och globalt. De ökande utsläppen från transportsektorn är en utmaning för all infrastrukturplanering. Det pågår en stark utveckling då det gäller förnybara bränslen vilket är mycket positivt men det kommer också krävas att en betydligt större andel av transportarbetet görs av kollektivtrafik och cykel samt att fyrstegsprincipen får fullt genomslag i all planering. Länstransportplanen är här ett mycket viktigt verktyg för att bidra till att nå ett klimatneutralt transportsystem. Jenny Lundström (MP) Ordförande i regionala utvecklingsnämnden 3

252 Bilaga 128/18 4 (54) Sammanfattning Länstransportplanen görs på uppdrag av staten och är en del av den långsiktiga ekonomiska planeringen för transportinfrastruktur, tillsammans med Trafikverkets nationella plan. Region Uppsala har uppdraget för Uppsala län och i sitt direktiv har regeringen givit Uppsala län en planeringsram på miljoner kronor för perioden , vilket är den största ramen utanför storstadslänen. Planen bygger på åtta mål som stammar från den regionala utvecklingsstrategin, nationella transportpolitiska mål samt de fokusområden som regeringen lyfter fram i sina direktiv samt sin proposition som godkändes av riksdagen i december Den storregionala systemanalysen inom ramen för En bättre sits är också en viktig utgångspunkt samt den regionala cykelstrategin som antas av Regionstyrelsen i december Fokus ligger på att stärka och utveckla ett hållbart transportsystem med ökande andelar transporter med kollektivtrafik, gång och cykel samt förbättrad tillgänglighet till viktiga målpunkter såväl inom som utom länet. Åtgärder som bidrar till ett ökat bostadsbyggande är också viktigt. I planen finns en utbyggnad och därmed slutförande av väg 288 Gimo Börstil, samt utbyggnad av väg 55 Uppsala Enköping för ökad trafiksäkerhet, förbättrade förutsättningar för gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik samt framkomlighet. Medel avsätts också för att förstärka tillgängligheten till befintliga och nya stationer kopplat till fyrspårsutbyggnaden på Ostkustbanan Uppsala-länsgränsen (Myrbacken). Det är en del i Region Uppsalas, Uppsala och Knivsta kommuners åtagande i de intentionsavtal som slutits med staten gällande fyrspårsutbyggnaden och ett ökat bostadsbyggande kopplat till detta. Medlen medfinansierar åtgärder för tillgänglighet till berörda stationer med kollektivtrafik, gång och cykel för ett hållbart resande och för att bidra till förutsättningar för ökat bostadsbyggande. För att åtgärda utpekade brister där planeringen ännu inte påbörjats och som bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor avsätts 123 miljoner kronor. För mindre åtgärder som bedöms kosta under 25 miljoner kronor avsätts sammanlagt 530 miljoner kronor. Medlen skall användas för att koppla ihop gång- och cykelvägar med prioriterade bytespunkter för kollektivtrafiken. Sammantaget ska åtgärderna bidra till ett mer effektivt och attraktivt resande från dörr till dörr, så kallat hela-resan-perspektiv. Medlen ska också bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Medel avsätts också för förbättrad trafiksäkerhet och för statlig medfinansiering för kollektivtrafikåtgärder samt trafiksäkerhet och gång- och cykelåtgärder på det kommunala vägnätet. 10 miljoner kronor avsätts också till så kallade steg 1- och 2-åtgärder. Åtgärder som syftar till att förändra människors användning av transportsystemet. Det sammanfattas ofta med uttrycket mobility managment och kan omfatta åtgärder som till exempel syftar till att minska transportarbetet eller för att få fler att nyttja hållbara transportmedel, såsom kollektivtrafik. 4

253 Bilaga 128/18 5 (54) Slutligen avsätts 10 miljoner kronor till åtgärder som bidrar till regional utveckling enligt målen i den regionala utvecklingsstrategin men som inte direkt ryms inom kategorierna kollektivtrafik, gång- och cykel och trafiksäkerhet. 1. Uppdraget Den långsiktiga planeringen av statlig infrastruktur sker genom nationell plan för transportinfrastruktur och länsplaner för regional infrastruktur (i fortsättningen länstransportplan). I Uppsala län är det Region Uppsala som har uppdraget att upprätta och fastställa länstransportplanen. Uppdraget innebär att planera och prioritera investeringar i vägtransportsystemet i Uppsala län. Länstransportplanen innefattar utveckling och investeringar i det regionala statliga vägnätet, cykelvägnätet och kollektivtrafikanläggningar som hållplatser och perronger. Det handlar även om åtgärder som syftar till att förbättra kapaciteten och säkerheten i transportsystemet. Åtgärder i järnvägssystemet och insatser kopplade till sjöfart eller luftfart kan också innefattas. Däremot innefattar det inte drift och underhåll, eller vidmakthållande av transportsystemet som det uttrycks. I det regionala statliga vägnätet ingår samtliga statliga vägar i Uppsala län utom E4, E18, väg 56 och väg 70. Dessa ingår i det nationella stamvägnätet och därmed den nationella planen. Figur 1. Tidplan för framtagande av långsiktiga infrastrukturplaner Den 23 mars 2017 gav regeringen samtliga länsplaneupprättare, däribland Region Uppsala, i uppdrag att ta fram länstransportplaner för perioden Trafikverket fick samtidigt i uppdrag att upprätta en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling och vidmakthållande av transportsystemet för samma period. I direktiven från Regeringen anges de ekonomiska ramarna för åtgärdsplanerna. Sammanlagt uppgår dessa till 622,5 miljarder för nationell plan och länsplaner, varav 5

254 Bilaga 128/18 6 (54) 333,5 mdkr används till utveckling av transportsystemet. 125 mdkr används till vidmakthållande av statliga järnvägar 164 mdkr används till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar Direktiven innebär vidare att de ekonomiska ramarna för länstransportplanerna höjs något jämfört med nuvarande period Planeringsramen för Uppsala län är miljoner kronor för Slutligt besked fattas av regeringen våren Regeringen pekar i direktivet på att Region Uppsala vid prioritering av åtgärder inte bara ska väga in de transportpolitiska målen utan också förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande. Andra viktiga fokusområden regeringen lyfter fram är Sverige som ett fossilfritt välfärdsland, ett sammanhållet land, förbättrade förutsättningar för näringslivet samt digitalisering. Regeringens direktiv säger att den så kallade fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen och förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet. Fyrstegsprincipens process sker enligt nedan: 1. Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Till exempel påverkansåtgärder avseende attityd, ändra transportsätt, telefonmöte istället för resa. 2. Optimera Åtgärder som medför ett effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen. Till exempel samordning av transporter eller kollektivtrafikanpassning av en väg. 3. Bygg om Åtgärder som innebär begränsade ombyggnadsåtgärder. Till exempel ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg, bygga till en gång- och cykelväg längsmed befintlig väg. 4. Bygg nytt Åtgärder som innebär nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Till exempel byggande av väg i ny korridor. I länstransportplanen hanteras fyrstegsprincipen på två sätt. I kapitel 4 nedan redogörs för de brister i transportsystemet som har identifierats. Arbetet med att åtgärda bristerna påbörjas genom att göra så kallade åtgärdsvalsstudier. Åtgärdsvalsstudier är det första steget i planeringsprocessen och är uppbyggt för att vara ett verktyg för att tillämpa fyrstegsprincipen. De åtgärder som blir resultatet av en åtgärdsvalsstudie kan därmed vara allt från steg 1 till steg 4 enligt fyrstegsprincipen. I de fall fysiska åtgärder som kräver väg- eller järnvägsplan ska genomföras, det vill säga steg 3 och 4 enligt fyrstegsprincipen, tas de planerna fram i en sammanhållen process. Enligt direktivet ska det av länstransportplanen också framgå följande: om och i så fall hur mycket medel som går till samfinansiering av åtgärder i nationell plan, 6

255 Bilaga 128/18 7 (54) hur mycket medel som avsätts till statlig medfinansiering, hur medlen fördelas mellan trafikslagen samt hur mycket medel som man planerar lägga på cykelinfrastruktur. 2. Från vision till mål Länstransportplanen är ett medel för att uppnå såväl nationella som regionala mål och strategier och behöver kopplas till dessa. I detta kapitel redogörs först för mål och strategiska inriktningar för länstransportplanen. Därefter tydliggörs hur planen kopplas till nationella och regionala mål. Mål för länstransportplanen Förslaget till länstransportplan innehåller åtta mål fördelade i tre kategorier, ett hållbart transportsystem, ett tillgängligt och inkluderande transportsystem samt mål om ökat bostadsbyggande. Tre av målen är direkt överförda från den regionala utvecklingsstrategin och två från förslag till regional cykelstrategi för Uppsala län. Därtill återfinns mål om tillgänglighet som anpassar det nationella transportpolitiska funktionsmålet om tillgänglighet till Uppsala läns förutsättningar. Samt också mål om effektiva och hållbara godstransporter. 7

256 Bilaga 128/18 MÅL Ett hållbart transportsystem 1 bidra till att antalet resor med kollektivtrafik fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor fördubblas till år (Bas: år 2006) 8 (54) STRATEGISK INRIKTNING Arbeta för kortare restider med kollektivtrafik, särskilt längs de stora stråken. 2 bidra till att andelen kombinationsresor kollektivtrafik-cykel fördubblas till år 2030 jämfört med bidra till att cykeltrafikens färdmedelsandel ökar med tio procentenheter till år 2030 jämfört med bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år Till 2040 ska utsläppen vara minst 80 procent lägre än år 1990 i enlighet med miljömålsberedningens slutförslag. (Bas: 2,38 miljoner ton CO 2-ekvivalenter år 1990). Fram till år 2030 ska utsläppen för inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå. (Bas: 0,888 miljarder ton år 2010). Bytet mellan olika transportmedel i resan mellan start och mål upplevs snabb och effektiv ur ett hela-resanperspektiv. Underlätta kommunal, mellankommunal och regional infrastrukturplanering. Arbeta med ökad andel hållbara transporter, dvs gång, cykel och kollektivtrafik utifrån fyrstegsprincipen. Ett tillgängligt och inkluderande transportsystem 5 bidra till att den regionala och storregionala tillgängligheten ökar, och att upp till arbetsplatser nås med kollektivtrafik inom 60 minuter från länets prioriterade stråk, 6 bidra till att bibehålla det statliga vägnätets funktion och tillgängliggöra kollektivtrafikens bytespunkter. 7 bidra till effektiva och hållbara godstransporter till, från, genom och inom Uppsala län 8 bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande Ett ökat bostadsbyggande Förbättrad tillgänglighet, särskilt med kollektivtrafik, till viktiga målpunkter såväl inom som utanför länet bidrar till kortare restider. Samverkan sker mellan nationella, regionala och lokala aktörer för ett effektivt genomförande av investeringar i transportsystemet. Delta i framtagandet av en storregional godsstrategi inom ramen för En bättre sits-samarbetet. Förbättrad tillgänglighet, särskilt med kollektivtrafik, till viktiga målpunkter såväl inom som utanför länet bidrar till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. Figur 2. Mål och strategisk inriktning för länstransportplan

257 Bilaga 128/18 9 (54) Länstransportplanens kopplingar I detta kapitel förklaras länstransportplanens kopplingar till andra viktiga mål och styrande dokument. Sambanden sammanfattas i figuren nedan. Figur 3. Målstyrande dokument Nationell nivå Nationell transportpolitiska mål Riksdagen har fastställt nationella transportpolitiska mål. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det sker genom ett funktionsmål om transportsystemets tillgänglighet samt ett hänsynsmål om miljö, hälsa och säkerhet. Regeringens infrastrukturproposition Propositionen visar hur regeringen vill att utveckling och vidmakthållande av transportsystemet ska bidra till de övergripande mål regeringen har fastställt. Förutom de transportpolitiska målen preciseras fyra fokusområden: Ett fossilfritt välfärdsland Ett ökat bostadsbyggande Förbättrade förutsättningar för näringslivet Ett inkluderande samhälle. Digitalisering. Regeringens direktiv Direktiven ger det formella uppdraget att upprätta länstransportplaner. Direktiven ger också mer detaljerade instruktioner för vad som ska behandlas i länstransportplanen. Till exempel rörande ekonomiska planeringsramar och hur redovisning av medel för olika åtgärder ska ske. Regeringen tydliggör också att effekter på bostadsbyggandet skall bedömas för föreslagna åtgärder vid sidan av bland annat de transportpolitiska målen. 9

258 Bilaga 128/18 10 (54) Regional nivå Regional utvecklingsstrategi Länstransportplanen är ett medel för att uppnå visionen i den regionala utvecklingsstrategin för Uppsala län som antogs av regionfullmäktige den 15 februari Den regionala utvecklingsstrategin ger tillsammans med nu gällande länstransportplan och trafikförsörjningsprogram de regionala utgångspunkterna för förslag till mål och inriktning för länstransportplan En bättre sits storregional systemanalys En bättre sits är en politisk process i Stockholm Mälarregionen. Länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Gotland, Södermanland, Östergötland, Närke, Västmanland och Uppsala län samarbetar i syfte att skapa samsyn kring det storregionala transportsystemet eftersom länen är så sammanlänkade med varandra funktionellt samt för att bli en mer kraftfull diskussionspart på den nationella nivån. Parterna har enats om storregionala mål och prioriterade funktioner för transportsystemet i Stockholm Mälarregionen i en gemensam systemanalys, som antogs hösten De högst prioriterade åtgärderna för Uppsala län är fyrspår Uppsala Arlanda/Märsta, Hjulstabron,, kapacitetsförstärkning Dalabanan samt Arosstråket (med bland annat ny järnväg Uppsala Enköping). Som en del i Stockholm Mälarregionen ska länstransportplanen för Uppsala län visa hur de tas om hand i länstransportplanen. Trafikförsörjningsprogram 2016 för Uppsala län Trafikförsörjningsprogrammet antogs av landstingsfullmäktige den 21 september Målen i trafikförsörjningsprogrammet bygger på tre nyttoperspektiv för samhället, medborgaren och resenären. Kollektivtrafiksystemet ska vara effektivt, jämlikt och attraktivt. Trafikförsörjningsprogrammet är kollektivtrafikmyndighetens övergripande styrdokument och anger mål och strategier för dess strategiska arbete. Eftersom investeringar i transportsystemet inom ramen för länstransportplanen påverkar kollektivtrafikens utvecklingsförutsättningar är det viktigt att mål och strategier överensstämmer. Regional cykelstrategi för Uppsala län Ett förslag på regional cykelstrategi för Uppsala län har varit på remiss under sommaren 2017 och antas av Regionstyrelsen 19 december Cykelstrategin anger mål, strategier och inriktning för arbetet med att skapa bättre förutsättningar för cykling i Uppsala län. I länstransportplanen fördelas ekonomiska medel som ett verktyg att nå målen. Medel fördelas till olika cykelfrämjande åtgärder utifrån prioriteringsprinciper som redogörs för i kap 8 åtgärdsplan. 10

259 Bilaga 128/18 11 (54) Kopplingen till regional utvecklingsstrategi Region Uppsalas viktigaste styrdokument är den regionala utvecklingsstrategin. Strategin pekar ut tre strategiska utvecklingsområden med ett antal mål inom respektive fokusområde. Alla tre områdena berör länstransportplanen för flera av målen. Sambandet illustreras i figur 4 samt förklaras kortfattat nedan. Planera för bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter minst bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. Investeringar i transportsystemet ska öka tillgängligheten till arbetsplatser, vilket är ett viktigt skäl till var människor väljer att bosätta sig. På så sätt kan åtgärder i länstransportplanen bidra till förutsättningar för ökat bostadsbyggande. På grund av den centrala betydelse transportsystemet kan ha för ett ökat bostadsbyggande finns ett särskilt mål om det. Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka Åtgärder i länstransportplanen ska bidra till att arbetsplatser kan nås inom 60 minuter med kollektivtrafik. Större funktionella arbetsmarknader rymmer fler branscher, vilket påverkar företagandet positivt. I Uppsala län ska det minst startas 13 nya företag per invånare år I enlighet med resonemanget ovan skapar en större funktionell marknad förutsättningar för fler branscher, vilket ger möjligheter för ett ökat nyföretagande. I Uppsala ska andelen sysselsatta i åldrarna år överstiga 80procent Länstransportplanens åtgärder ska enligt målen bidra till ökad tillgänglighet till arbetsplatser. Det ger möjligheter för bättre matchning på arbetsmarknaden och bidrar därmed till möjligheter för fler att finna rätt arbete. Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år Detta mål är ordagrant överfört till länstransportplanen. Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer Åtgärder i länstransportplanen ska enligt målen bidra till att fler väljer hållbara transportmedel, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Det innebär ökad fysisk rörlighet, vilket i sin tur bidrar till förbättrad hälsa. 11

260 Bilaga 128/18 12 (54) Bidra till att utsläppen av växthusgaser minskar med minst 40 procent till år 2020 jämfört med år Till 2040 ska utsläppen vara minst 80 procent lägre än år 1990 i enlighet med miljömålsberedningens slutförslag. Fram till år 2030 ska utsläppen för inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå. Detta mål är ordagrant överfört till länstransportplanen. Figur 4. Kopplingen regional utvecklingsstrategi och länstransportplan 12

261 Bilaga 128/18 13 (54) 3. Planeringsförutsättningar och nulägesbeskrivning Uppsala län i ett storregionalt perspektiv Uppsala län är en del av Stockholm Mälarregionen. Utbytet är på alla sätt intensivt mellan länen. Inte minst arbetspendlingen ger stora resandeströmmar i vår kollektivtrafik och på våra vägar. Kartan nedan är hämtad från den regionala utvecklingsstrategin. Den visar viktiga städer, kopplingar och infrastruktur. Det är tydligt att Uppsala läns utbyte med Stockholmsregionen påverkar oss särskilt mycket. Texten nedan är ett citat från den regionala utvecklingsstrategin. Hur drar Uppsala län nytta av närheten till Stockholm och samtidigt utvecklar en egen särart som nordlig nod i huvudstadsregionen? Hur skapar vi sammanhållning mellan länsdelarna, mellan land och stad och får hela länet att utvecklas på ett hållbart sätt? Figur 5. Kartbilden är hämtad från den regionala utvecklingsstrategin och visar städer, stråk och samband som är viktiga för Uppsala län. 13

262 Bilaga 128/18 14 (54) Planeringsförutsättningar för Uppsala län Befolkningsutveckling Uppsala län är ett av landets snabbast växande län, nära integrerat med Stockholmsregionen och omkringliggande län. Uppsala län växer med över en procent per år och passerade invånare år Enligt prognoser för Östra Mellansverige bedöms planeringen i Uppsala län behöva ta höjd för att: Befolkningen ökar med mellan och invånare till år Omkring 70 procent av tillväxten förväntas ske i kommunhuvudorterna (varav merparten i Uppsala) och resterande 30 procent i de mindre orterna och på landsbygden. Antalet sysselsatta i dagbefolkningen ökar med mellan och För att möta befolkningsökningen behöver antalet bostäder öka med till till år Befolkning Sysselsättning dagbefolkning Förändring Förändring Basscenario Högscenario Figur 6. Utgår från Scenario Bas och Hög från WSP:s modellbaserade framskrivningar för Östra Mellansverige från år 2016, som aktualitetsprövats mot SCB:s senaste befolkningsprognos samt pendlingsregionens och länets trendmässiga utveckling. 14

263 Bilaga 128/18 15 (54) Transportarbete Som i riket i övrigt dominerar bilen som transportmedel i Uppsala län. Däremot är hållbara transportmedel, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång vanligare än i övriga län. Det gäller såväl kollektivtrafik som cykel som har höga andelar av transportarbetet utanför de tre storstadslänen. Det finns fler skäl till det. Bland annat har dels Uppsala stad en ganska stor andel av länets befolkning vilket slår igenom i statistiken, dels är kollektivtrafiken väl utbyggd jämfört med många andra län. Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Uppsala Färdmedelsandelar % 20% 40% 60% 80% 100% 120% Kollektivtrafik Cykel Gång Bil Figur 7. Jämfört med de flesta övriga län har Uppsala en relativt hög andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik. Källa: Trafikanalys 120% 100% 80% 60% 40% 20% Färdmedelsandelar i Uppsala län 0% Bil/MC Kollektivtrafik Cykel Gång Övrigt Figur 8. Andelen bil som färdmedel har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. Källa:Kollektivtrafikbarometern. 15

264 Bilaga 128/18 16 (54) Figur 9. Kartan visar intensiteten av transporter i stråken. Uppgifterna är senast tillgängliga data, Fordonsflödena varierar från ca 1000 till ca fordon per årsmedelsdygn (ÅDT). Antal kollektivtrafikresenärer i stråken varierar för regionbuss mellan ca och påstigande resenärer per dag. För Tågtrafiken är sträckorna Uppsala-Gävle och Uppsala- Stockholm mest trafikerade med ca påstigande per dag.ungefär lika många reser också med SJ s trafik Stockholm-Uppsala. Transportarbetet är starkt koncentrerat till stråken i Uppsala län, inte minst till Ostkustbanan och E4 samt Mälarbanan och E18. Även Arosstråket, Östhammarsstråket och Dalastråket har relativt höga flöden av persontransporter. Kollektivtrafik Kollektivtrafikresandet har ökat med cirka 40 procent sedan Målet i den regionala utvecklingsstrategin är att antalet resenärer ska fördubblas till För att nå det målet krävs en genomsnittlig årlig ökning på omkring 10 procent. Sedan 2006, som är basåret för målet, har den årliga ökningen varit i snitt cirka 4 procent per år. Dock har ökningstakten ökat. 16

265 Bilaga 128/18 17 (54) 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 0, Folkmängd Resande Figur 10: Befolkningsutvecklingen och utvecklingen av resandet med den avtalade kollektiv-trafiken i relation till varandra, år för Uppsala län. Index för år 2006 = 1. Källa: Regional trafikförsörjningsprogrammet för 2016 Uppsala län. 17

266 Bilaga 128/18 18 (54) Klimatpåverkande utsläpp Utsläpp från växthusgaser har minskat sedan Det beror i stor utsträckning på uppvärmning av lokaler och bostäder, samt utsläpp från industrin. Däremot har utsläppen från transportsektorn ökat. Det beror på ökade utsläpp i utrikes transporter till och från Sverige. Figur 11. Totala klimatpåverkande utsläpp har minskat sedan Transportsektorns andel har ökat. 18

267 Bilaga 128/18 19 (54) Utsläpp inrikes och utrikes transporter Utrikes transporter Inrikes transporter Figur 12. Det är framför allt utrikes transporter som bidrar till transportsektorns ökande utsläpp. Tusen ton koldioxidekvivalenter. Källa: Naturvårdsverket. Figur 13. Utsläppen av växthusgaser har sjunkit i Uppsala län, men utsläppen från transporter visar inte samma tendens. Målet i länstransportplanen innebär att utsläppen från inrikes transporter ska vara minst 70 procent lägre 2030 jämför med Av figurerna 12 och 13, som visar de totala utsläppen i riket respektive länet, framgår att det är en utmaning. De senaste åren har en minskning börjat framträda, men det är otydligt hur stark trenden är. I sammanhanget bör det dock nämnas att en stark teknikutveckling pågår där bland annat eldrift inom transportsektorn växer starkt. Det kan påverka utsläppsmålen starkt under kommande år och regionen bör bidra till utbyggnad av laddinfrastruktur. 19

268 Bilaga 128/18 20 (54) Tillgänglighet och bostadsbyggande Transportsystemets viktigaste funktion är att skapa tillgänglighet för individer, företag och organisationer. Inte minst är tillgängligheten till arbetsplatser viktig. Med investeringar i järnvägssystemet, till exempel fyra spår på Ostkustbanan, och förbättrad och utvecklad kollektivtrafik kan antalet arbetsplatser som kan nås från olika platser i Uppsala län öka väsentligt. Figur 14. Kartorna visar hur många arbetsplatser man når inom 60 minuter med kollektivtrafik år 2010 samt år 2030, givet olika investeringar i transportsystemet samt en utökad kollektivtrafikering. Källa: Stockholms läns landsting Att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser är också en möjlighet att öka bostadsbyggandet. Inte minst vid befintliga och nya tågstationer finns stor potential för ett ökat bostadsbyggande. Bostadsbyggandet har trendmässigt ökat under 2000-talet och även om det byggs många bostäder i länet i relation till befolkningen gör befolkningsprognoserna att det kommer att krävas en fortsatt ökning av bostadsbyggandet. 20

269 Bilaga 128/18 21 (54) Befolkningsökning och bostadsbyggande i Uppsala län Befolkningsökning Färdigställda lägenheter Figur 15. Antalet färdigställda bostäder ökar trendmässigt, men de senaste årens höga befolkningstillväxt utmanar till fortsatt ökat bostadsbyggande. Källa: SCB 21

270 Bilaga 128/18 22 (54) Gods Stockholm Mälarregionen är en stor såväl konsumtionsmarknad som producent av varor. Dessutom finns en omfattande transittrafik från och till norra Sverige. Transittrafiken går huvudsakligen genom de västra delarna av Stockholm Mälarregionen medan import och export av varor huvudsakligen sker från söder till och från Stockholmsregionen. Uppsala län har därför relativt låga flöden av godstransporter. En stark tillväxt sker dock inom logistikanläggningarna i och runt Arlanda och den kombiterminal som finns i Rosersberg. Denna kopplar i stor utsträckning till den växande hamnen i Gävle vilket genererar ökande godstransporter på såväl E4 som Ostkustbanan. Hargshamn har dessutom en ökande betydelse för bulktransporter till och från Stockholm Mälarregionen. Figur 16. Kartan visar flöden av gods. 22

271 Bilaga 128/18 23 (54) Transportprognoser I detta avsnitt redogörs för prognoser för person- och godstransporter. Trafikverket har gjort prognoser för utvecklingen av trafiken med fokus på året I tabellerna nedan redovisas prognosen fram till Prognosen baserar sig på antaganden om ekonomisk tillväxt, befolkningsutveckling, drivmedelspriser samt beslutad politik. Vidare grundar de sig i resvaneundersökningar och kända samband mellan bland annat individers inkomstutveckling och val av transportmedel. Prognoser är värdefulla för att visa utvecklingen givet olika typer av antaganden. De kan således ge indikation på om och ibland vad som behöver göras om prognoserna inte rör sig i riktning mot de mål som finns. Utvecklingen av transportarbetet beror i stor utsträckning på nationella och internationella externa faktorer såsom skatter och avgifter, livsstilsförändringar med mera. Även om utformningen av transportsystemet påverkar transportarbetet innebär investeringar i det endast en marginell del av det redan existerande transportsystemet 2. Prognosverktygen behöver utvecklas för att tydliggöra vilka effekter på transportsystemet som erhålls av en mer målstyrd planering. Persontransporter Trafikverket har gjort prognoser för utveckling av trafiken med fokus på året Under perioden år förväntas enligt den prognosen vägtrafiken öka med 1,2 procent årligen i Uppsala län. Det gäller den samlade vägtrafiken både när det gäller persontrafik och godstransporter. När det gäller alla de motoriserade trafikslagen för persontrafik så är dessa inte nedbrutna på de olika länen. För riket ser prognosen ut enligt diagrammet nedan. Tåg förväntas öka med nästan 60 procent till år Personbil med drygt 30 procent. Vilken effekt som vill uppnås kan styras med politiska mål och andra styrmedel så som skatter och avgifter. En sådan utveckling är inte med i denna prognosmodell utan utgår från de politiska besluten och styrmodeller som är fattade fram till 1 april år Transportarbete Persontrafik (Index 100 = År 2014) Statistik Tillväxt Basprognoser Personbil Tåg Buss Flyg Figur 17. Transportarbetesförändring med index 100=År 2014 för persontransporter. Historiska data och prognostiserad tillväxt Källa Trafikverket. Källa historiska data: Statistik från Trafikanalys ( Rapport- inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering Trafikverket 2018:180 2 Rapport- inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering Trafikverket 2018:180 23

272 Bilaga 128/18 24 (54) Godstransporter Trafikverkets har också gjort prognoser för godstransporter. Sjöfarten förväntas ha den starkaste tillväxten fram till 2040, medan järnvägen har en relativt långsammare tillväxt. Om en annan utveckling önskas kan man styra utveckling med till exempel skatter och avgifter. Prognosen tar hänsyn till politiska beslut och styrmedel fattade till och med 1 april Transportarbete Godstrafik (Index 100 = År 2012) Statistik Tillväxt Basprognoser Väg Järnväg Sjöfart Figur 18. Transportarbetesförändring med index 100=År Historiska data och prognostiserad tillväxt Källa Trafikverket. Källa historiska data: Statistik från Trafikanalys ( 24

273 Bilaga 128/18 25 (54) Olycksstatistik för vägar i Uppsala län Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Det bygger på polisrapporterade olyckor sedan år 2003 samt sjukhusrapporterade olyckor. Akademiska sjukhuset i Uppsala anslöts till systemet först , vilket gör att statistiken nedan enbart innehåller polisrapporterade olyckor. Det blir därför en underskattning av främst cykelolyckor och olyckor med mindre svårhetsgrad. Den nedre tabellen visar skador uppdelat på olika väghållare. Antal olyckor efter svårhetsgrad och år Dödsolyckor År (ej officiell Dödsolyckor statistik) Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Totalt Figur 19. Antal olyckor efter svårhetsgrad och väghållare Dödsolyckor (ej officiell Väghållartyp Dödsolyckor statistik) Svåra olyckor Lindriga olyckor Totalt Statlig Kommunal Enskild Okänd Totalt Figur 20. Slutsatser I detta kapitel har en nulägesbild tecknats av Uppsala län i förhållande till de mål som finns redovisade i kapitel 2. Man kan konstatera att det är en utmaning att nå de mål om fördubblat kollektivtrafikresande som finns. Ur ett länstransportplaneperspektiv kommer det att krävas tydliga satsningar i infrastrukturen där störst effekter kan nås. I allmänhet är det i de starka stråken där det är lättast att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft 25

274 Bilaga 128/18 26 (54) gentemot bilen. Ett tydligt hela-resan-perspektiv kan påverka konkurrenskraften positivt och utifrån bristkapitlet nedan blir det tydligt att åtgärder kommer att krävas i såväl länstransportplan som i nationell plan men också av kommunerna. Transportsystemet står för en allt större andel av klimatpåverkande utsläpp men teknikutvecklingen är å ena sidan stark vilket kan påverka positivt. Samtidigt tar det å andra sidan med nuvarande takt lång tid att byta ut fordonsflottan vilket gör processen längre. Från Trafikverkets analyser är det också tydligt att det framför allt är med styrmedel man kan påverka utsläppen men det är oklart vad det kommer att krävas av transportsystemet om tydliga styrmedel införs. Utifrån Trafikverkets konstaterande blir slutsatsen också att steg 1- och 2-åtgärder blir allt viktigare för att få till stånd ett ändrat transportbeteende. Det är åtgärder som måste ske systematiskt och samlat och kräver samverkan mellan bland annat kommuner och regioner. Genomförandeprocessen av länstransportplanen blir på så sätt också ett allt viktigare verktyg. 26

275 Bilaga 128/18 27 (54) 4. Brister I detta kapitel redogörs för brister i transportsystemet i Uppsala län. Bristerna har rapporterats in från kommunerna i länet, kollektivtrafikförvaltningen UL och Trafikverket. Det har skett via en formell remiss som genomfördes under vintern 2016/2017. Brister i transportsystemet framkommer också i den kontinuerliga dialog som länets kommuner, Trafikverket och kollektivtrafikförvaltningen UL för med allmänhet, företag och organisationer. Sammanlagt har runt 200 brister identifierats. Remissinstanserna har prioriterat sina brister. Därefter har en regional prioritering skett. Prioriteringen har skett med grund i: De mål som redogörs för i kapitel 2. Remissversion av regional cykelstrategi för Uppsala län. Remissinstansernas prioritering. I dialog med tjänstepersonsrepresentanter från kommuner, Kollektivtrafiksförvaltningen UL, Trafikverket och Länsstyrelsen samt angränsande länsplaneupprättare. Figur 13 nedan visar att brister i cykelinfrastrukturen är den vanligast förekommande typen av brist. Det finns ett tydligt fokus på förbättrade förutsättningar för cykling, i stor utsträckning beroende av att länkar saknas på många platser. I många fall handlar det också om att bygga ut relativt långa gång- och cykelvägar som sammanbinder orter med varandra. TYP AV BRIST Väg; 38 Cykel; 62 Trafiksäkerh et; 37 Sjöfart; 2 Järnväg; 31 Kollektivtraf ik; 39 Figur 21. Antalet brister inom olika kategorier. I avsnitten nedan redogörs för övergripande brister i Uppsala län, brister i transportsystemet som finns utanför stråken och därefter brister redovisade per stråk. 27

276 Bilaga 128/18 28 (54) Övergripande om brister i Uppsala län För att utveckla transportsystemet i Uppsala län behöver framkomlighet, tillgänglighet och säkerhet förbättras för hållbara transporter, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Brister i järnvägssystemet är högt prioriterat i alla stråk med järnväg. Det är brister som framför allt hanteras i nationell plan och som rör regional och storregional tillgänglighet. Det betyder ett ökande behov att koppla ihop åtgärder som finansieras via nationell plan med länstransportplanens åtgärder. Hela-resan-perspektivet framkommer tydligt som en brist när kommunernas inrapporterade brister läggs samman. Från start till mål omfattar en resa ofta ett byte mellan olika transportslag, cykel till buss, bil till buss, buss till buss och så vidare. Helaresan innebär då att bytena ska ske så effektivt, snabbt och bekvämt som möjligt. Det handlar i stor utsträckning om hållplatsåtgärder, pendlarparkeringar och behov också av gång- och cykellänkar som kopplar till kollektivtrafiksystemet. Även trafiksäkerhetsbrister är frekvent förekommande men är mer sällan högt prioriterade. Framkomligheten i Uppsala stad lyfts fram som en brist av regional betydelse liksom tillgängligheten till viktiga målpunkter såväl inom som utom länet, och då framför allt till målpunkter i Stockholms län. Länstransportplanen revideras i allmänhet vart fjärde år. I den årliga genomförandeprocessen hanteras de brister som framkommit i det samråd som skett inom ramen för revideringen av länstransportplanen. I detta kapitel hanteras de högst prioriterade bristerna. En fullständig bristredovisning bifogades också remissversionen. Den redovisningen utgör utgångspunkten i den årliga genomförandeprocessen. Under genomförandet kan synen på olika brister förändras och det hanteras också i den årliga genomförandeprocessen. Till exempel kan den nationellt pågående hastighetsöversynen påverka synen på brister och därtill kopplade behov av åtgärder. Se vidare i kapitel 8 - genomförande. 28

277 Bilaga 128/18 29 (54) Brister i stråk En fullständig redogörelse för de inrapporterade bristerna finns i bilaga 1. I detta kapitel redogörs för de högst prioriterade bristerna i respektive stråk. För varje brist ges en kortare beskrivning, planeringsläge samt nästa steg. Eftersom länstransportplanen endast revideras vart fjärde år bör bristformuleringarna enligt nedan ses över utifrån eventuella nya omständigheter när nästa steg i planeringsprocessen tas. Figur 22. Stråk i Uppsala län. Observera att ett arbete pågår tillsammans med regionerna i Örebro län och Västmanland om lokalisering av Arosstråket. Region Uppsala har tagit ställning för sträckan Uppsala-Enköping. 29

278 Bilaga 128/18 30 (54) OSTKUSTSTRÅKET Delen Stockholm Arlanda Uppsala, ABC-stråket Fyrspår. Bristande kapacitet sträckan Uppsala C Arlanda/Skavstaby gör att fyrspår hela sträckan Stockholm Uppsala är den mest prioriterade bristen i Uppsala län. Bristen är utredd i en åtgärdsvalsstudie som färdigställdes under våren I den rekommenderas att utbyggnad till fyrspår på sträckan påbörjas under perioden Bristen hanteras framför allt i nationell plan. Läs mer om detta i kapitel 5 Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Nästa steg i hanteringen av brister: järnvägsplan Uppsala C. I det korta perspektivet berör bristerna bland annat för korta plattformar för vissa spår, för få genomgående spår och bristande kapacitet för vändande tåg. Dessa brister behöver utredas skyndsamt för ett genomförande inom en femårsperiod. Ett utbyggt fyrspår möjliggör en trafikering som ger än större kapacitetsbrister på Uppsala C när det står färdigt. Det innebär i sin tur att kapacitetsbristerna på Uppsala C behöver åtgärdas innan fyrspåret färdigställs. Se också under CX-stråket Uppsala norra infart. Bristen hanteras framför allt i nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister: funktionsutredning för åtgärder inom befintlig anläggning på kort sikt. Åtgärdsvalsstudie för åtgärder som krävs med en fyrspårsutbyggnad. Stationsläge Uppsala södra/bergsbrunna och Alsike Nya stationer är endast möjligt om kapaciteten på banan byggs ut till fyra spår. Avtal har tecknats mellan staten, Knivsta och Uppsala kommuner och Region Uppsala om utbyggnad till fyrspår. Avtalen ska ratifieras av parterna fram till februari Läs mer om detta i kapitel 5 Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Avtalen mellan parterna innebär en kraftig samhällsutbyggnad vilket också kommer att kräva lokala kopplingar med samtliga trafikslag. För gång- och cykeltrafik är sträckningen längs Ostkustbanan gen och möjligheterna att binda samman Uppsala, Bergsbrunna, Alsike, Knivsta och vidare söderut mot Märsta och Stockholm ska utredas. Nästa steg i hanteringen av brister : Funktionsutredning samt järnvägsplan för järnvägssträckan samt åtgärdsvalsstudie för gång- och cykeltrafik i stråket. Delen Uppsala Gävle Högst prioriterade brister i stråket rör främst järnvägen och stationernas funktion som bytespunkter. Nytt dubbelspår förbi Gamla Uppsala invigs sommaren Plankorsningar i Uppsala stad I Uppsala stad utgör järnvägen en barriär och plankorsningarna vid S:t Olofs- och S:t Persgatorna ger bristande framkomlighet som följd. Detta bidrar till spårspring som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Ett avtal finns mellan Trafikverket och Uppsala kommun om att bygga planskilda korsningar och finansieringen av dessa. Nästa steg i hanteringen av brister : Arbete med järnvägsplan pågår. 30

279 Bilaga 128/18 31 (54) Stationer sträckan Uppsala Gävle I stråket utgör Upptågstrafiken stommen för kollektivtrafiken. Stationerna på sträckan har otillräcklig standard med bland annat bristande tillgänglighet och funktion som bytespunkter. Det gör att ett hela-resan-perspektiv för kollektivtrafiken brister. I vissa fall är plattformarna för korta för att hantera längre tåg som ett sätt att öka kapaciteten längs sträckan, eftersom tågen är fulla i rusningstrafiken. Utvecklade bytespunkter vid stationerna och ökad kapacitet i tågtrafiken kan också bidra till förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande. När utredning av bristerna görs bör den omfatta också brister och utvecklingsmöjligheter i transportsystemet till och från stationerna. I syfte att säkerställa ett helhetstänkande i stråket. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister: Trafikverket ska genomföra en funktionsutredning där brister kopplade till perronger utreds. En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie eller funktionsutredning bör genomföras i anslutning till denna för att säkerställa ett transportslagsövergripande synsätt med åtgärder som stärker ett hela-resan-perspektiv. Uppsala norra infart För sträckan Uppsala Central till punkten där Dalabanan viker av från Ostkustbanan hotar kapacitetsbrist. Särskilt kopplat till den ökande trafik som möjliggörs av investeringar längs Ostkustbanan såväl norr om Gävle som söder om Uppsala. Sträckan är förberedd för ytterligare ett spår. Bristen hanteras via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : En funktionsutredning eller åtgärdsvalsstudie bör övervägas, antingen för bristen enskilt eller i samband med annat utredningsarbete som berör sträckan, till exempel Uppsala central. Arosstråket ((Arlanda) Uppsala Enköping (Västerås/Örebro/Oslo)) Brister i järnvägssystemet Transportsystemet brister idag i öst västlig riktning norr om Mälaren. Bristen hindrar utvecklingen till en funktionell och flerkärnig arbetsmarknad i norra delarna av Stockholm Mälarregionen. I den systemanalys som är framtagen inom ramen för En bättre sits formuleras mål där; regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm- Mälarregionen och där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling Sträckan Enköping Uppsala utgör i detta perspektiv en felande länk i det regionala, storregionala och nationella järnvägssystemet. Till bristerna hör långa pendlingstider Uppsala Enköping Västerås, bristande tillgänglighet till och från Arlanda och norra Storstockholm från de sydvästra delarna av Uppsala län och de västra delarna av Stockholm Mälarregionen. På nationell nivå brister tillgängligheten mellan norra Sverige och västra och sydvästra Sverige. 31

280 Bilaga 128/18 32 (54) Förutom brister i transportsystemet skapar en järnvägslänk på sträckan utvecklingsmöjligheter för en flerkärnig Stockholm Mälarregion och ökad robusthet för järnvägssystemet. En tydlig koppling finns till den funktion som stråket Stockholm-Oslo har för den storregionala och nationella tillgängligheten. Bristen hanteras framför allt via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : En systemvalsstudie har genomförts gemensamt av regionerna i Örebro, Västmanland och Uppsala. Med grund i de slutsatser som görs där bör en åtgärdsvalsstudie genomföras. Den berör såväl flera regionala som nationella aktörer. Den bör också kopplas till pågående åtgärdsvalsstudie för sträckan Stockholm Oslo. 55:anstråket (Uppsala-Enköping-(Strängnäs-Norrköping)) Delen Uppsala Enköping Bristerna längs stråket på sträckan Uppsala Enköping rör så väl trafiksäkerhets- som framkomlighetsproblem. Oskyddade trafikanter kan på många platser inte röra sig längs vägen till och från bland annat hållplatser på ett säkert sätt. I samband med vissa hållplatser är det svårt att korsa vägen. Kollektivtrafiken har framkomlighetsproblem längs sträckan med svårigheter att komma ut från hållplats. Det finns också framkomlighetsproblem i vissa korsningar. Sträckan är en av de mest olycksdrabbade vägsträckorna i landet. En åtgärdsvalsstudie för väg 55 Uppsala Katrineholm har slutförts våren För sträckan Uppsala Enköping föreslås att fysisk planering med vägplan görs. Det är viktigt att vägplanen också beaktar sträckan Örsundsbro Litslena för att säkerställa att eventuella brister särskilt när det gäller kollektivtrafik, cykel och gång hanteras. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : vägplan Delen Enköping Strängnäs Bristerna rör trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter samt bristande teknisk standard och trafiksäkerhet för Hjulstabron. Hjulstabron utgör framför allt en brist för Mälarsjöfartens möjligheter att utvecklas med bland annat möjlighet att trafikera med större båtar. I åtgärdsvalsstudie för väg 55 rekommenderas att fördjupade studier görs för sträckan Enköping Strängnäs i syfte att kunna formulera möjliga åtgärder. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister : fördjupade studier sträckan Strängnäs Enköping samt vägplan för Hjulstabron. Almungestråket (Uppsala Gunsta Almunge Knutby (Edsbro)) Långs stråket förbereds för omfattande utbyggnader av främst bostäder, särskilt i Gunsta närmast Uppsala men även längre österut i Marielund, Länna och Almunge. Bristerna är kopplade till bristande trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter såsom möjligheter att ta sig till och från busshållplatser på ett säkert sätt samt att byta mellan trafikslag. Vissa framkomlighetsproblem finns också, särskilt i korsningar, och med kraftigt ökad befolkning riskerar dessa att förvärras. En åtgärdsvalsstudie för sträckan pågår och bedöms vara klar i slutet av Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Åtgärdsvalsstudien kommer att sammanfattas i ett åtgärdspaket. Åtgärdspaketet hanteras sedan i den årliga genomförandeprocessen. 32

281 Bilaga 128/18 33 (54) Dalastråket (Uppsala Morgongåva Heby (Sala/Borlänge/Mora)) Dalabanan Järnvägen är i akut behov av rälsbyten, vilka planeras att ske före Den tidigare risken för att en hastighetsreducering måste införas är inte längre aktuell. Icke desto mindre är rälsens status dålig och ett rälsbyte är alltjämt akut. Banan är enkelspårig vilket försvårar pendeltågstrafik med tillräcklig turtäthet för en attraktiv trafik och med ytterligare uppehåll i främst Vänge. Det betyder i sin tur behov av parallell stomtrafik med såväl tåg som buss. En utvecklad pendeltågstrafik med ytterligare uppehåll kan bidra till förstorad funktionell arbetsmarknad vilket inkluderar södra Dalarna och möjliggör för ett ökat bostadsbyggande i stationsnära lägen. Sträckan har också brister i form av bland annat snäva kurvradier vilket medför brister i form av för långa körtider för tågen. Ytterligare brister är osäkra plankorsningar i bland annat Morgongåva. Även stationerna i Morgongåva och Heby har brister i plattformar, plattformshöjder och kundmiljöer. I Uppsala är plankorsningen vid Börjegatan kapacitetshämmande för såväl den regionala busstrafiken som för stadstrafiken i Uppsala. Bristen hanteras framför allt via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : Genomför de åtgärder som är utredda i förstudie Uppsala Sala, samt ombyggnad av Sala C för ökad kapacitet, samtidig ingång etc. Region Uppsala har ett uppdrag att tillsammans med övriga regioner längs stråket och Uppsala och Heby kommuner ta fram en gemensam plan som beskriver arbetet med Dalabanan fram till Om steget därpå är en åtgärdsvalsstudie bör den i första hand vara transportslagsövergripande och också innefatta väg 72. Väg 72 Till bristerna längs vägen hör osäkra förhållanden för oskyddade trafikanter, bristande tillgänglighet och säkerhet att ta sig till och från busshållplatser i ett hela-resanperspektiv. Vägen har också bristande trafiksäkerhet för rådande hastigheter. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie bör göras. I första hand bör den vara transportslagsövergripande och innefatta också Dalabanan. Mälarstråket (Södertörn/Stockholm/Sundbyberg) Bålsta Enköping (Västerås) De högst prioriterade bristerna i stråket berör Mälarbanans kapacitet samt Bålsta station och resecentrum. Mälarbanan Det är viktigt att Mälarbanans fyra spår Tomteboda Kallhäll byggs ut enligt tidplan. Utbyggnaden ger förbättrad kapacitet och tillgänglighet med möjlighet till såväl fler tåg som tåg med kortare restid. Det stärker förutsättningarna för bostadsbyggande i stationsnära lägen såväl i Bålsta som i Enköping. Mälarbanan är även en del i stråket Stockholm-Oslo och bland annat kapacitetsbrister längs med banan spelar en roll för målsättningen att knyta ihop de båda huvudstäderna med konkurrenskraftig spårburen trafik. Bristen hanteras via nationell plan. 33

282 Bilaga 128/18 34 (54) Nästa steg i hanteringen av brister : Inom ramen för ABCU-samarbetet bör ställningstagande om stråkets utveckling på sikt göras. Det kan ske till exempel genom en gemensam målbild. Bålsta station Stationen och resecentrumet i Bålsta har idag bristande kapacitet med köbildning vid tågankomster, bristande tillgänglighet för funktionshindrade och bristande trygghet. Stationen möjliggör inte heller en utökad turtäthet med pendeltågstrafiken. En utbyggnad av stationen och dess resecentrum är en viktig pusselbit i förutsättningarna för den omfattande utbyggnad av bland annat bostäder som planeras i centrala Bålsta. Bristen hanteras via såväl nationell plan som länstransportplan. Nästa steg i hanteringen av brister : För bussterminalen pågår detaljplanearbete och nästa steg är därför byggförberedande handlingar. Ett arbete som pågår våren För tågstationen bör en åtgärdsvalsstudie/funktionsutredning genomföras. Väg 263 I framtagen åtgärdsvalsstudie har vägens funktion formulerats enligt följande; Vägen har en lokal funktion med viss regional betydelse. Den regionala kopplingen gäller tillgängligheten till Arlanda från Håbo och Enköping. Huvudvägen till Arlanda västerifrån går via E18 och väg 267, Rotebroleden, vilken är snabbare och säkrare och anpassad för genomfartstrafik. En åtgärdsvalsstudie har tydliggjort bristerna som både gäller trafiksäkerhetsbrister för gång- och cykeltrafikanter och trafiksäkerhetsbrister i korsningspunkter och sidoområden. Nästa steg i hanteringen av brister: Det åtgärdspaket som föreslås i åtgärdsvalsstudien hanteras i den årliga genomförandeprocessen. Norrtäljestråket Knivsta (Norrtälje/Kapellskär) Stråket har en regional och storregional funktion framför allt för godstrafiken och väg 77 genom Stockholms län uppvisar stora brister ur detta perspektiv såväl när det gäller trafiksäkerhet som framkomlighet. En utbyggnad av vägen i Stockholms län är finansierad i Stockholms län förslag till länstransportplan Inom Uppsala län har vägen en relativt hög standard och inga regionalt högt prioriterade brister finns. Nästa steg i hanteringen av brister : Eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. Riksväg 70-stråket (Enköping Fjärdhundra (Sala/Borlänge/Mora)) En utbyggnad av vägen till mötesfri landsväg förbereds. I samband med det har brister för oskyddade trafikanter och möjligheten att cykla längs stråket uppmärksammats. En lösning där befintliga lokala och enskilda vägar nyttjas för gång- och cykelväg har arbetats fram. Några felande länkar i arbetet återstår. En åtgärdsvalsstudie finns för sträckan Simtuna Kumla/Sala för utbyggnad till mötesfri landsväg. Vägen är en nationell stamväg och hanteras via nationell plan. Nästa steg i hanteringen av brister : Enköpings kommun och Trafikverket undersöker genomförbarheten i att åtgärda de felande länkarna för gång och cykel. Arbetet pågår våren För sträckan Simtuna Kumla/Sala är nästa steg vägplan. 34

283 Bilaga 128/18 35 (54) Roslagsstråket ((Gävle/Gävle hamn) Karlholmsbruk Forsmark Östhammar Hargshamn (Norrtälje)) Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. En åtgärdsvalsstudie slutfördes I den föreslås ett åtgärdspaket som omfattar trafiksäkerhetshöjande åtgärder samt att åtgärda felande länkar för möjligheterna för oskyddade trafikanter att röra sig längs vägen på vissa sträckor. Samt att åtgärda vissa hållplatser. En dialog med Region Gävleborg har nyligen inletts kring de brister väg 76 har inom Gävleborgs län. En möjlig åtgärd för att hantera bristerna är en ny dragning av väg 76 så att den inte passerar genom Gävle stad. En vägutredning pågår om väg 56 (Räta linjen) mellan Hedesunda och Gävle. Ett alternativ som presenteras är en ny dragning och en anslutning till en plats på E4 söder om Gävle, dit också väg 76 skulle kunna dras. Väg 56 är nationell stamväg och hanteras i nationell plan. I Trafikverkets förslag till nationell plan är objektet framskjutet till slutet av planperioden, vilket i sin tur påverkar tidplanen för väg 76. Bristen på väg 76 hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Åtgärdspaketet hanteras inom ramen för den årliga genomförandeprocessen för länstransportplanen. Vägplan för gång- och cykelväg Älvkarleby Skutskär pågår. För att hantera nämnda brister inom Gävleborgs län krävs en åtgärdsvalsstudie som bör initieras av Region Gävleborg. Räta linjen (Norrköping/Västerås) Heby Tärnsjö (Hedesunda/Valbo) Sträckan Heby Sala har trafiksäkerhetsbrister beroende på höga trafikflöden i kombination med hög andel tung trafik. För sträckan pågår arbete med vägplan. Sträckan Heby Tärnsjö har nyligen byggts ut till mötesfri landsväg. Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. Vägen är en nationell stamväg och hanteras via nationell plan. Region Västmanland delar inte Trafikverkets syn på brister utan menar att man förbiser oskyddade trafikanter längs sträckan. En uppfattning som Region Uppsala delar. I sitt förslag till länstransportplan avsätts därför 28 miljoner kronor för gång- och cykelväg på sträckan inom Västmanlands län. För sträckan Hedesunda-Gävle pågår arbete med vägutredning som beroende av sträckning kan få en koppling till väg 76. Se ovan under Roslagsstråket. Nästa steg i hanteringen av brister: Eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. En särskild dialog krävs mellan Region Västmanland, Trafikverket, Sala och Heby kommuner samt Region Uppsala om förutsättningarna för gång- och cykelväg längs hela sträckan Sala-Heby. Bruksstråket (Söderfors Tierp Gimo Hargshamn) Inga bland de högst prioriterade bristerna finns i stråket. En åtgärdsvalsstudie gällande bristande säkerhet i korsningar har nyligen genomförts. Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : Föreslagna åtgärder i ovan nämnd åtgärdsvalsstudie samt eventuella övriga brister hanteras i den årliga genomförandeprocessen där kommuner, Region Uppsala och Trafikverket deltar. Östervålastråket (Uppsala Harbo Östervåla Räta linjen) Längs stråket finns brister i trafiksäkerheten samt ur ett hela-resanperspektiv. Nästa steg i hanteringen av brister : En stråkbaserad åtgärdsvalsstudie ska genomföras. 35

284 Bilaga 128/18 36 (54) Östhammarsstråket (Uppsala Alunda Gimo Östhammar Öregrund Gräsö) Högst prioriterade brister i stråket rör den sista etappen av utbyggnaden av väg 288, delen Gimo Börstil och busstationen i Gimo. Denna del av Uppsala län saknar järnvägsförbindelse för persontransporter. Av den anledningen är restiden och konkurrenskraftiga restidskvoter 3 för kollektivtrafiken på väg 288 särskilt viktiga. Gimo Börstil Sträckan är, förutom närmast Uppsala, den enda längs väg 288 som hösten 2017 inte är utbyggd till mötesfri landsväg. Bristerna längs stråket rör oskyddade trafikanters möjlighet att röra sig längs stråket och till busshållplatser. Vägen har även trafiksäkerhetsbrister även för motorfordonstrafik. En åtgärdsvalsstudie genomfördes under Den rekommenderar åtgärder för att hantera ovan nämnda brister med en hastighetsstandard om 80 km/h.. Nästa steg i hanteringen av brister : Vägplan för sträckan Gimo-Börstil inklusive Gimo genomfart, Gimo busstn, GC-väg Gimo-Hökhuvud samt korsning väg 288/väg 76. Gimo busstation Busstationen upplevs otrygg, har bristande standard och ligger avsides från målpunkter men innebär också en omväg för busstrafiken i stråket Östhammar Uppsala. En åtgärdsvalsstudie färdigställs hösten Bristen hanteras via länstransportplanen. Nästa steg i hanteringen av brister : De åtgärder som föreslås i åtgärdsvalsstudien hanteras i den vägplan som refereras till i avsnittet Gimo-Börstil ovan. Från brist till åtgärdsplanering Efter att en brist uppmärksammats är nästa steg att utreda hur bristen/bristerna kan åtgärdas. Om det är givet vad som krävs för att åtgärda bristen, eller om en åtgärd kan genomföras inom den befintliga vägen eller järnvägen, följer oftast en enklare funktionsutredning innan man åtgärdar bristen. Om så inte är fallet är nästa steg en åtgärdsvalsstudie. Arbetsprocessen inom en åtgärdsvalsstudie är uppbyggd för att säkerställa att fyrstegsprincipen används, att relevanta aktörer deltar, och att en transportslagsövergripande ansats hålls. Det innebär i sin tur att rekommenderade åtgärder kan innefatta ett ganska brett spektrum och som involverar många parter. Det är således viktigt att det finns en tydlig fortsättning utifrån de åtgärder som rekommenderas. Se vidare under kapitel 8 genomförande. Stråkbaserade åtgärdsvalsstudier Transportsystemet är uppbyggt i tydliga stråk. Huvudvägarna i länet bildar ett 3 Se ordlista för förklaring av begreppet. 36

285 Bilaga 128/18 37 (54) mönster till vilka de mindre vägarna ansluter. I de största stråken finns också järnväg, Ostkustbanan, Mälarbanan och Dalabanan. I figur 23 nedan framgår att de flesta bor längs stråken. Därför är det naturligt att ett stråktänkande användas när åtgärdsvalsstudier genomförs. Det är Region Uppsalas inriktning att i möjligaste mån arbeta med stråkbaserade åtgärdsvalsstudier. Genom att använda sig av ett transportslagsövergripande synsätt kan då åtgärder koordineras och genomföras samlat. Även drift- och underhållsarbeten bör, om möjligt, koordineras med andra åtgärder. På så sätt kan också steg 1- och 2-åtgärder genomföras effektivt och med hög måluppfyllelse. Figur 23. Kartan visar befolkningstäthet. Ju rödare desto fler människor bor inom 2 km. Ju grönare desto färre människor bor inom 2 km. 37

286 Bilaga 128/18 38 (54) 5. Åtgärdsplan Inledning och planeringsförutsättningar Den ekonomiska ramen för länsplanen för har i regeringens direktiv räknats upp från miljoner kronor till miljoner kronor. Trafikverket har i uppdrag från regeringen att fördela medlen per år. För länstransportplanen i Uppsala län ser det ut enligt figur 24 nedan. Se vidare under rubrik avstämning Figur 24. Tabellen visar den preliminära årliga fördelningen i miljoner kronor av den totala planeringsramen om miljoner kronor (avrundning har skett). De vägar som omfattas av planen är alla statliga vägar som inte tillhör det nationella stamvägnätet, det vill säga E4, E18, vägarna 56 och 70. Drift och underhåll på det statliga vägnätet finansieras via den nationella planen. Objekt som ligger på det kommunala vägnätet kan få statlig medfinansiering från planen med upp till 50 procent. Här finns medel till kollektivtrafikåtgärder liksom till trafiksäkerhets-, miljö-, och cykelåtgärder. Kommunerna kan ansöka om medel från de åtgärdsområden som är avsedda för statlig medfinansiering. Det finns även ett antal objekt som samfinansieras mellan den regionala och den nationella planen. Åtgärdsplanens koppling till regeringens fem fokusområden Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer Inriktningen och målen med länstransportplanen innebär ett starkt fokus att få fler människor att välja hållbara transportmedel. Ca mkr av planens miljoner kronor läggs på att finansiera åtgärder för att förbättra för gång, cykel och kollektivtrafik samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. För att kunna arbeta effektivt mot klimatmålen krävs en kombination av styrmedel, regleringar och kloka investeringar i transportsystemet. I detta sammanhang kan påpekas att investeringsplanernas behöver förtydligas i förhållande till klimatmålen. En kritik som framförs är att planerna baseras på prognoser som endast tar hänsyn till historiska relationer när det gäller människors och företags val av transportmedel. Mer kvalificerade underlag skulle till exempel tydliggöra vilka brister transportsystemet skulle få baserat på de färdmedelsandelar med olika transportmedel som krävs för att nå klimatmålen. Brister som sedan kan hanteras i val av investeringar i nationell plan och länsplaner. 38

287 Bilaga 128/18 39 (54) Investeringar för ett ökat bostadsbyggande Enligt regeringens direktiv ska det framgå om och i så fall hur namnsatta objekt har effekter på bostadsbyggandet. I förslaget till åtgärdsplan finns tre namnsatta objekt men också medfinansiering för tillgänglighet till nya stationslägen i samband med fyrspårsutbyggnaden på Ostkustbanan, främst ett stationsläge i Uppsala södra/bergsbrunna och på sikt i Alsike, vilket har stora effekter på bostadsbyggandet. Se vidare under åtgärdsplan Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling. Investeringar i transportinfrastruktur har generellt en påverkan på bostadsbyggandet på så sätt att det kan ge bättre tillgänglighet till viktiga målpunkter, särskilt till arbetsplatser. Investeringar i spårinfrastruktur kopplat till nya stationslägen är den typ av investeringar som har tydligast påverkan på ökat bostadsbyggande. En utbyggnad av väg 288 Gimo Börstil samt väg 55 Enköping Uppsala bedöms öka tillgängligheten men inte på en sådan nivå att det går att kvantifiera enligt den mall Trafikverket har skickat ut. Förbättra förutsättningarna för näringslivet I de direktiv regeringen givit Trafikverket när det gäller detta handlar det främst om förutsättningar för godstransporter. Region Uppsala deltar som länsplaneupprättare i det storregionala samarbetet En bättre sits. Där pågår arbetet med framtagande av en storregional godsstrategi. Den bygger i sin tur på en tidigare gjord kartläggning av godstransporter i Stockholm-Mälarregionen. Utifrån en storregional strategi ska Uppsala län arbeta fram en kompletterande strategi för Uppsala län. I länstransportplanearbetet medfinansieras också en öppen lastterminal i Heby. Den möjliggör en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Förstärk sysselsättningen i hela landet Transportsystemets primära roll för förstärkt sysselsättning är genom att förbättra tillgängligheten till arbetsplatser. Huvuddelen av såväl befolkning som transporter i Uppsala län är tydligt lokaliserade till stråk. I planen är inriktningen att arbeta för en ökad tillgänglighet med kollektivtrafik utifrån ett hela-resan-perspektiv i utpekade stråk. Ett hela-resanperspektiv innebär i detta sammanhanhang bland annat att förbättra och effektivisera bytespunkter i stråken så att även platser utanför stråken kopplas upp i ett effektivt transportsystem. Det kan handla om pendlarparkeringar för såväl bil som cykel, attraktiva bytespunkter med väderskydd och realtidsinformation, anslutande GC-vägar med mera. Men det kan också handla om åtgärder som leder till kortare restider för kollektivtrafiken i de starka stråken, vilket bidrar till att fler människor kan nå fler arbetsplatser också utan att vara beroende av bil. Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter Inom ramen för länstransportplanerna är digitaliseringens möjligheter kopplade dels till att påverka efterfrågan på transporter, dels till att effektivisera transportsystemet. Digitaliseringen kan till exempel göra det möjligt för fler människor att förlägga sitt arbete mer flexibelt såväl i tid som rum, vilket kan mildra den kapacitetsbegränsande rusningstrafiken. Genom bland annat transportinformatik kan nyttjandet av transportsystemet bidra till att hitta effektiva steg 1- och 2-åtgärder som kan leda till 39

288 Bilaga 128/18 40 (54) minskade behov att genomföra dyra steg 3- och 4-åtgärder. Med variabla hastigheter kan kapaciteten öka i transportsystemet, med realtidsinformation kan människor välja att resa vid annan tid eller annan sträcka med mera. Digitaliseringen är ett viktigt skäl till att Region Uppsala har avsatt medel till steg 1- och 2-åtgärder. Ett inkluderande samhälle. En stor del av medlen i länstransportplanen avsätts till åtgärder för att förbättra och öka möjligheterna att röra sig med hållbara transporter, det vill säga gång, cykel och kollektivtrafik. Det är samtidigt de transportmedel som är mest jämlika, det vill säga där flest olika grupper i samhället har möjlighet att nyttja transportsystemet. De kollektivtrafikstråk som är prioriterade för satsningar är samtidigt de stråk som prioriteras i kollektivtrafikmyndighetens trafikförsörjningsprogram för satsningar för funktionshindrades tillgänglighet till kollektivtrafiken. Avstämning Länsplaneupprättarna har i direktiven fått en planeringsram och en årlig medelsfördelning som redogjorts för ovan. Trafikverket har också fått i uppdrag att efter 2017 års utgång och innan regeringen fastställer de ekonomiska ramarna för länstransportplanerna göra en avstämning av upparbetade medel åren I genomförandet av länstransportplanerna varierar upparbetade ekonomiska medel mycket relativt den budget som finns i länsplanerna. Det innebär att i vissa planer har mer medel än planerat upparbetats och i andra gäller motsatsen. Uppsala län har under de aktuella åren haft stora objekt längs väg 288 igång så att mer medel än planerat använts. Det kommer således att ske en viss revidering nedåt av medlen i åtgärdsplanen under våren

289 Bilaga 128/18 41 (54) Åtgärdsplan Förslaget till åtgärdsplan följer en rullande planeringsprocess. Den är indelad i namnsatta objekt för byggstart under år samt år , namnsatta brister för de därpå följande åren år 7 12 samt, som tidigare, åtgärder som bedöms kosta mindre än 25 mkr. I tabellen nedan redovisas åtgärder och åtgärdsområden som tilldelas medel i planen. Dessa förklaras nedan. Plandelar Namnsatta objekt Total kostnad Varav i länsplanen Varav annan finansiering Väg 288 Gimo-Börstil Väg 55 Enköping-Litslena Väg 55 Örsundsbro Kvarnbolund GC-väg samt kollektivtrafikåtgärder Uppsala-Björklinge Delsumma Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Sam- och medfinansiering Delsumma Samfinansiering nationell plan Farledsfördjupning Hargshamn Delsumma Namnsatta brister Namnsatta brister Delsumma Åtgärdsområden Kollektivtrafik Varav statlig medfinansiering kollektivtrafik Gång- och cykelvägar Trafiksäkerhet och enskilda vägar Varav statlig medfinansiering trafiksäkerhet Delsumma Övrigt Steg 1- och 2-åtgärder ,5 2,5 5 Regional utveckling ,5 2,5 5 Delsumma Totalsumma Figur 25. Medel i miljoner kronor för olika objekt och åtgärder. 41

290 Bilaga 128/18 42 (54) Namnsatta objekt Väg 288 Gimo Börstil För ombyggnad av sista etappen av väg 288 Uppsala Östhammar till mötesfri landsväg med hastighetsstandard om 100 km/h avsätts 225 mkr. Ombyggnad av vägen bedöms i den åtgärdsvalsstudie som genomfördes kosta cirka 255 miljoner kronor. Extern finansiering motsvarande 30 miljoner kronor förutsätts således tillkomma. Region Uppsala för en diskussion med Östhammars kommun samt andra externa parter om en sådan finansiering. Nästa steg i planeringsarbetet är att Trafikverket upprättar en vägplan. Arbete med vägplan påbörjas under våren 2018 och beräknas ta ca 2 år. Innan vägplanen kan godkännas av Trafikverket behöver en avsiktsförklaring tas fram mellan ingående parter som sammanfattar intentionerna om en finansiering av åtgärden. Väg 55 Enköping Litslena samt Örsundsbro-Kvarnbolund En åtgärdsvalsstudie för väg 55 Uppsala Katrineholm har avslutats under våren I den föreslås att arbete med vägplan påbörjas för sträckorna Enköping Litslena och Kvarnbolund Örsundsbro. 101 miljoner kronor avsätts för delen Enköping-Litslena och 182 miljoner kronor för delen Örsbundsbro-Kvarnbolund, i enlighet med de kalkyler som upprättas av Trafikverket. Sträckan Uppsala-Enköping-Västerås är det starkaste kollektivtrafikstråket i Uppsala län som inte har spårburen kollektivtrafik. I det kommande vägplanearbetet ska förutsättningarna för kollektivtrafiken och dess konkurrenskraft gentemot bil särskilt uppmärksammas, liksom möjligheterna för oskyddade trafikanter att på ett säkert sätt färdas längs vägen samt till och från busshållplatser. Det är Region Uppsalas uppfattning att allmänna vägar ska vara möjliga att använda för samtliga trafikslag, särskilt oskyddade trafikanter. Det är också viktigt att kommande fysisk planering också inbegriper eventuella åtgärder för gång och cykel samt kollektivtrafik även längs sträckan Örsundsbro Litslena. En sträcka som tidigare byggts ut till mötesfri landsväg. Gång- och cykelväg samt kollektivtrafikåtgärder Uppsala Björklinge Objektet finns med i nuvarande länstransportplan där utbyggnad planeras ske under Den senaste bedömningen av kostnaden är 53 miljoner kronor. Åtgärden innehåller också upprustning av ett tjugotal busshållplatser. Tillgänglighetshöjande fyrspårspaket kopplat till bostadsbyggande och samhällsutveckling Region Uppsala har tillsammans med Uppsala kommun, Knivsta kommun och staten, genom samordnaren för större samlade exploateringar med hållbart byggande, slutit avtal om bostadsbyggande i delar av Uppsala kommun och Knivsta kommun. Om avtalen träder i kraft kommer järnvägen byggas ut till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen 42

291 Bilaga 128/18 43 (54) Stockholm/Uppsala. För att möta åtagandena i avtalen med staten och de ökade behov som uppstår i och med att avtalet förverkligas avsätts 413 miljoner kronor till ett fyrspårpaket i länstransportplanen. Medlen som avsätts i länsplanen ska medfinansiera åtgärder som gör det möjligt att angöra de nya områdena med kollektivtrafik, gång och cykel och bidra till att utveckla stationsläget i Bergsbrunna till en bytespunkt för kollektivtrafiken. Andra åtgärder som ingår i avtalen om fyrspåret gör det möjligt att nå Bergsbrunna från ett större omland, via en Ultunalänk över Fyrisån (se nedan). En ökad tillgänglighet till Bergsbrunna station skulle på längre sikt kunna avlasta Uppsala C, men samtidigt öka behovet av att bygga ut stationens kapacitet. Det är viktigt att detta behov beaktas inför den kommande järnvägsplanen. Om förberedande arbeten behöver göras för en senare utbyggnad kan en medfinansiering via länsplanen komma att prövas. Knivsta kommun förbinder sig att möjliggöra utbyggnaden av ca bostäder fram till I Alsike i ett stationsnära läge återfinns ca 6000 av dessa. Utbyggnaden av bostäder i Alsike kommer att påbörjas före Ett stationsuppehåll i Alsike möjliggörs först när fyrspårsutbyggnaden når Alsike, vilket är efter Den kraftiga utbyggnaden söderut i Uppsala kommun, som förbinder sig att möjliggöra en utbyggnad av bostäder till 2040, och på motsvarande sätt en utbyggnad norrut i Knivsta kommun betyder att det finns ett behov av att utreda två anslutningar till E4, dels till Alsike i början av 2020-talet, dels till Bergsbrunna i samband med exploatering av området, men också lokala kopplingar mellan Bergsbrunna och Alsike. I det arbetet behöver finansieringen av lösas. I första hand bör det ske genom värdeåterföring, det vill säga finansiering via exploateringsintäkter av bostäder och lokaler. Under vissa förutsättningar kan länstransportplanen också vara en möjlig delfinansiering för trafikplatser. I avtalet mellan Region Uppsala, Uppsala kommun och staten, ingår byggandet av Ultunalänken för kapacitetsstark kollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Södra staden. Avtalet förutsätter statlig medfinansiering via stadsmiljöavtalet. För att få ett komplett kollektivtrafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden, centrala Uppsala och Uppsala resecentrum kompletteras Ultunalänken med Kunskapspåret. Huvuddelen av den statliga medfinansieringen för denna del förutsätts komma från stadsmiljöavtal. Genom den direkta kopplingen till avtalet om utbyggnad av fyrspår och bostadsåtagandet bedöms denna del av trafiksystemet dock ha så stark regional koppling att kompletterande finansiering kan ske med medel från länsplanen. Utbyggnaden till fyrspår möjliggör en kraftigt ökad trafikering med bland annat förbättrad tillgänglighet till viktiga regionala målpunkter och arbetsplatser i Stockholmsregionen. Det skapar också ökad attraktivitet för stationsorterna norr om Uppsala. Region Uppsala investerar i nya tåg för att möta det ökande resandet från dessa 43

292 Bilaga 128/18 44 (54) orter, och det kommer även att behövas åtgärder till exempel i form av plattformsförlängningar för att möjliggöra en trafikering som har den kapacitet som kommer att krävas. I den mån dessa åtgärder inte inom rimlig tid ryms i nationell plan, kan frågan om samfinansiering från länsplanen komma att prövas. Trafikutvecklingen pekar på att trafikering med längre regionaltåg behövs från Samfinansiering nationell plan Farledsfördjupning Hargs Hamn 10 miljoner kronor avsätts för delfinansiering av farledsfördjupning till hamnen i Harg. Total kostnad för farledsfördjupningen exklusive investeringar i hamnanläggningen är ca 68 miljoner kronor enligt kostnadsberäkning våren En avsiktsförklaring mellan de finansierade parterna finns. Dessa är Trafikverket, Hargs hamn AB, SKB och Region Uppsala. Arbetet med ett genomförandeavtal pågår och en sådan skall vara färdig efter att beslut om nationell plan och länstransportplan är fattade. Planerad byggstart är 2019 Namnsatta brister För brister som bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor att åtgärda och där åtgärdsvalsstudier ännu inte finns avsätts 123 miljoner kronor. Medlen finns tillgängliga under de sista sex åren i planperioden. Under genomförandet av planen kommer åtgärdsvalsstudier att genomföras utifrån bland annat de brister som tas upp i länstransportplanen. Åtgärdsvalsstudierna ger sedan olika typer av åtgärder som finansieras via aktuella medel eller via åtgärdsområden. Att åtgärda bristerna enligt kapitel 4 tar stora resurser i anspråk och kommer att behöva hanteras även i kommande länstransportplaner. Åtgärdsområden Allmänt Medel till åtgärder som bedöms kosta mindre än 25 miljoner kronor redovisas under åtgärdsområden. Totalt avsätts 530 miljoner kronor. Det gäller medel för kollektivtrafikanläggningar, gång- och cykelfrämjande åtgärder samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Dessutom avsätts medel för åtgärder som bidrar till regional utveckling samt steg 1- och 2-åtgärder. Förutom vad som står under respektive rubrik bör medel som avsätts för åtgärdsområden också bidra till förbättrade förutsättningar för ökat bostadsbyggande. 44

293 Bilaga 128/18 45 (54) Fördelningen mellan olika åtgärdsområden kan skilja sig från ett år till nästa, men ska över hela 12-årsperioden vara i överensstämmelse med den fördelning som beslutas om i denna länstransportplan. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att såväl kollektivtrafikåtgärder som gång- och cykelåtgärder i stor utsträckning också bidrar till ökad trafiksäkerhet. I sammanhanget bör det påpekas att regeringen avsatt 1 miljard kronor per år för statlig medfinansiering via stadsmiljöavtal. De medlen finansieras via den nationella planen. Det är viktigt att i den årliga genomförandeprocessen beakta detta i syfte att samordna åtgärder för ökad effektivitet och måluppfyllelse. Kollektivtrafik I kollektivtrafikpotten avsätts 210 miljoner kronor. Dessa medel ska användas för kollektivtrafikåtgärder utmed det statliga och det kommunala vägnätet. Femtio procent avsätts till åtgärder på det statliga vägnätet, och femtio procent för åtgärder på det kommunala vägnätet. Kollektivtrafikåtgärderna avser att förbättra kollektivtrafiken och förutsättningarna att öka det kollektiva resandet. Vilka åtgärder som ska genomföras beslutas årligen och fördelning av medel i potten kan variera från år till år. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten och länets kommuner ges möjlighet att söka statlig medfinansiering enligt förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Det avser kollektivtrafikåtgärder utmed det kommunala vägnätet och söks via Region Uppsala. Medfinansieringen medges upp till 50 procent av investeringskostnaden, resterande del finansieras av kommunen/kollektivtrafikmyndigheten. Beslut om beviljade åtgärder fattas i samråd mellan Trafikverket och Region Uppsala. Åtgärderna på det statliga vägnätet, där Trafikverket är väghållaransvarig myndighet, bestäms i samråd mellan Region Uppsala och Trafikverket. Även åtgärder på enskilt vägnät kan komma i fråga. Kollektivtrafiknämnden antog hösten 2016 ett trafikförsörjningsprogram. Den utgör en grund för hur prioritering av åtgärder bör göras. I programmet redogörs för de 35 busslinjer som har flest resenärer samt kopplat till det de största hållplatserna och bytespunkterna. Det kopplar också till prioritering av tillgänglighetsåtgärder för personer med funktionsnedsättning. Åtgärder inom ramen för kollektivtrafik bör i första hand beröra dessa linjer, hållplatser och bytespunkter. 45

294 Bilaga 128/18 46 (54). Figur 27. Prioriterade stråk för tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning. Prioriteringsprinciper för åtgärder i kollektivtrafikanläggningar: Tillgänglighet o Åtgärder för ökad tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning o Tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter Kombinationsresor o Åtgärder som främjar hela resan o Förbättra befintliga bytespunkter, hållplatser och stationer o Gena och säkra gång- och cykelstråk till hållplatser, bytespunkter och stationer o Pendlarparkeringar vid strategiska bytespunkter och stationer o Låsbara cykelparkeringar vid strategiska bytespunkter och stationer Kundmiljö o Åtgärder för ökad trygghet o Åtgärder för ökad komfort o Väderskydd och bänkar o Informationssystem o Belysning Åtgärder som förbättrar framkomligheten och restidskvoten i stråken. 46

295 Bilaga 128/18 47 (54) Gång- och cykel 210 miljoner kronor avsätts för gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet. En ny regional cykelstrategi kommer att beslutas av Region Uppsala under hösten Den ger inriktningen för vilka åtgärder som bör finansieras via länstransportplanen. Ett regionalt cykelvägnät omfattas dels av länkar som binder ihop viktiga start- och målpunkter via kollektivtrafiknätet, dels fysiska gång- och cykellänkar som binder ihop tätorter i vissa fall. Region Uppsala anser att gång- och cykelvägar också bör kunna anläggas längs med järnvägar där det är lämpligt och kan bidra till ett ökat cyklande. De åtgärder som är en del av det regionala cykelvägnätet finansieras till 100 procent av länsplanen. Det kan även gälla åtgärder längs enskilt vägnät. Därutöver finns behov av GC-vägar längs statlig väg som är av mer lokal funktion. Förslaget innebär att länstransportplanen finansierar dessa med 40 procent och aktuell kommun med 60 procent. Avvägningen av procentsatsen består av att å ena sidan utgöra ett incitament till byggande av gång- och cykelvägar, och å andra sidan inte ta fokus och medel från länstransportplanens uppgift att bygga ut ett regionalt cykelvägnät som kan bidra till länsplanens övergripande målsättning om ökade andelar hållbara resor, det vill säga kollektivtrafik, cykel och gång. Eftersom behoven av gång- och cykelvägar sannolikt är större än de medel som avsätts i länstransportplanen kommer prioritering av gång- och cykelvägsobjekt att behöva göras. Det kommer att ske efter genomförda åtgärdsvalsstudier och följer de principer som redovisas i figurerna nedan. 47

296 Bilaga 128/18 48 (54) Prioriteringsprinciper för gång- och cykelvägar som är en del av det regionala cykelvägnätet: I första hand är cykelåtgärder med fokus på vardagsresor prioriterat: Öka förutsättningarna för arbets- och studiependling med cykel Koppla cykelnätet till kollektivtrafikens prioriterade bytespunkter Öka säker tillgänglighet till skola med cykel Öka förutsättningarna för att nå allmän service/fritidsaktiviteter med cykel Förbättra cykelparkeringar vid prioriterade bytespunkter Konkurrenskraft mot bilen (restidskvot, cykelandel) I andra hand stöds cykelåtgärder för rekreation och turism: Utveckla cykelinfrastrukturen för rekreation och turism med koppling till stråken i Uppsala län Felande länkar med potential för ökad tillgänglighet till turist- eller besöksmål längs stråken i Uppsala län Prioriteringsprinciper för gång- och cykelvägar som medfinansieras av kommuner: Trafiksäkerhetsbehov o Årsdygnstrafik o Hastighetsbegränsning o Vägbredd Efterfrågan befolkningsunderlag Målgrupp 1. Skolbarn 2. Arbetspendling 3. Fritid och rekreation Trafiksäkerhet och enskilda vägar Medel som avsätts för trafiksäkerhetsåtgärder ska användas dels till åtgärder längs statligt vägnät, dels till statlig medfinansiering på kommunalt vägnät för trafiksäkerhets- och miljöhöjande åtgärder. Medel kan också användas för åtgärder längs enskilt vägnät. 65 miljoner kronor avsätts för åtgärder på statligt och enskilt vägnät och 45 miljoner kronor för statlig medfinansiering till kommunalt vägnät. Längs det statliga vägnätet handlar det främst om sidoområdesåtgärder såsom att ta bort fasta hinder, eller anlägga sidoräcken, och korsningsåtgärder. 48

297 Bilaga 128/18 49 (54) För statlig medfinansiering på kommunalt vägnät handlar det om åtgärder som regleras av Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Det innebär åtgärder såsom gång- och cykelvägar, cykelparkeringar, andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder men också åtgärder för att hantera bullerstörning. Prioriteringsprinciper för trafiksäkerhetshöjande åtgärder Åtgärder längs statligt vägnät Prioritering sker utifrån underlagsmaterial från Trafikverket, inventering av korsningar som bedöms ge störst effekt för ökad trafiksäkerhet. Åtgärder som ger säkra vägar för skolbarn. Åtgärder för statlig medfinansiering I första hand åtgärder som bidrar till utvecklingen av ett regionalt cykelnät. Åtgärder som bidrar till att stärka ett hela-resan-perspektiv med kollektivtrafik, gång och cykel. I andra hand åtgärder enligt Förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. Finansiering av GC-vägar Finansiering av GC-vägar sker genom två åtgärdsområden, gång- och cykel och trafiksäkerhet och enskilda vägar. Dessa sammanfattas nedan. Typ av gång- och cykelväg Längs statligt vägnät, del av det regionala cykelnätet Längs statligt vägnät, ej del av det regionala cykelnätet Längs kommunalt vägnät Finansiering 100% via länstransportplanen 40% via länstransportplan, 60% via aktuell kommun. Upp till 50% via länstransportplan, minst 50% via aktuell kommun Övrigt Regional utveckling Länstransportplanen har en viktig funktion att bidra till att uppfylla regionala utvecklingsmål. Åtgärder inom åtgärdsområdena bidrar till det. Däremot kan det uppkomma mindre men effektiva åtgärder som faller utanför kollektivtrafik, gång- och cykel samt trafiksäkerhet. Därför avsätts 10 miljoner kronor för denna typ av åtgärder. Det kan till exempel handla om att tillgängliggöra en turistanläggning, eller annan viktig målpunkt person- eller godstransporter. Det är positivt om åtgärder kan finansieras av flera parter i syfte att stärka effekterna för regional utveckling. 49

298 Bilaga 128/18 50 (54) Steg 1- och 2-åtgärder Prioriteringsprinciper för åtgärder för regional utveckling Åtgärder ska bidra till att uppfylla något eller några av de fokusområden som finns i regional utvecklingsstrategi och därtill kopplade mål. 10 miljoner kronor avsätts för att finansiera åtgärder i syfte att påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. Steg 1- och 2-åtgärder behöver genomföras på ett systematiskt sätt och omfatta till exempel resandet i ett stråk, eller resande med ett visst transportslag i ett större geografiskt område. Genom att utreda åtgärder i stråkbaserade åtgärdsvalsstudier och koordinera ett samlat genomförande ökar möjligheten att göra steg 1- och 2-åtgärder på ett bra sätt. Prioriteringsprinciper för steg 1- och 2-åtgärder Medel ska främst användas till åtgärder som kopplar till de stråkbaserade åtgärdsvalsstudier som genomförs i enlighet med kapitel 4 brister. 50

299 Bilaga 128/18 51 (54) 6. Genomförande Genomförandet av länstransportplanen är i många fall en fråga om samarbete. Därför är det av stor vikt att Region Uppsala i egenskap av länsplaneupprättare samt våra samarbetsparter har kunskap om varandras processer. Kommunerna upprättar delar av det underlag som sedan utgör grunden för länstransportplanens planering och prioritering. För att säkerställa att de objekt som planeras enligt länstransportplanens tidplan kan genomföras är det av största betydelse att den kommunala planberedskapen är god. Kommunerna har genom sina underlag till planupprättaren Region Uppsala prioriterat de objekt som de anser viktigast ur ett lokalt och ett regionalt perspektiv. Därför är det viktigt att i åtagandet synkronisera de objekt som berörs av plan- och markfrågor och som behöver utredas följer länstransportplanens tidplan och Trafikverkets genomförande. Då vissa objekt även kräver insatser i den kommunalt ägda infrastrukturen eller personella insatser behöver kommunen planera och budgetera även för dessa tillskott. Genom nära samverkan kan den effekt som eftersträvas genom de gemensamma investeringar som görs i länet nås. För att få ett regionalt sammanhållet system för infrastrukturen är det angeläget att kommunerna medverkar till att de regionala och lokala transportnäten sammanfogas. Det betyder att för att få full utväxling av åtgärderna på det statliga vägnätet behövs i viss mån åtgärder på det kommunala vägnätet. Det kan exempelvis handla om att förkorta restiderna för regional kollektivtrafik genom nya linjedragningar som förutsätter att framkomligheten i tätorterna förbättras och på så sätt möjliggör en total restidsförkortning. Ansvarsrollerna Nedan redogörs för hur ansvarsrollerna är fördelade mellan Region Uppsala och Trafikverket när det gäller genomförandet av länsplanen. Region Uppsala Inom Region Uppsala är det både nämnder och olika förvaltningar som är inblandade för genomförandet av länstranportplanen. Regionfullmäktige Regionfullmäktige beslutar om inriktningen och innehållet i länsplanen. Det sker en gång per mandatperiod som följd av att regeringen lägger fram en infrastrukturproposition och den nationella planen samt länstransportplanerna revideras. När planen är fastställd av regionfullmäktige reglerar den insatserna och åtgärderna i den regionala infrastrukturen. Regionala utvecklingsnämnden, Region Uppsala Nämnden ska varje år i december fatta beslut om verksamhetsplan för kommande år med utblick på ytterligare tre år. Syftet med dessa årliga beslut är att Region Uppsala och Trafikverket skall kunna göra nya ställningstaganden om vilka åtgärder som ska göras i transportsystemet. I takt med att utredningsarbetet för olika brister framskrider ökar kunskapen om kostnader och dess effekter, vilket medför att nya prioriteringar kan göras. 51

300 Bilaga 128/18 52 (54) I samband med besluten ovan får Regionala utvecklingsnämnden en redovisning av hur årets medel i åtgärdsområdena är tänkt att användas. Nämnden har då möjlighet att ta ställning till de objekt/ åtgärder som ingår i redovisningen. Efter beslut i RUN kommuniceras beslutet till Trafikverket och länets kommuner. Figur 28: Processkarta för framtagande verksamhetsplan(vp) för LTP genomförande med utblick mot tre år Regionkontoret Tjänstepersonerna inom Regionkontoret har ansvaret för genomförande av länstransportplanen som politiken i sin tur beslutar om. De har en regelbunden dialog och samverkan med Kollektivtrafikförvaltningen UL, som har en särskild roll i genomförandet av kollektivtrafikåtgärder. Trafikverket Trafikverkets uppdrag är att genomföra länsplanen. Trafikverket är oftast den som genomför åtgärderna, många gånger i samarbete med kommuner då det kan vara komplexa frågor som flera myndigheter och sakägare råder över. Det är Trafikverket som fattar beslutet om att påbörja den fysiska planeringen och att byggstarta ett objekt. Det är också Trafikverket som fattar det formella beslutet om hur de årliga medlen i potterna för statlig medfinansiering skall användas. Prioriteringarna som Regionala utvecklingsnämnden årligen fattar beslut om behöver därför ske i dialog med Trafikverket. Forum för fysisk planering (FFFP) Forum för fysisk planering är ett samverkansforum mellan tjänstepersoner i länets kommuner, Trafikverket Region Öst, Länsstyrelsen Uppsala län och Region Uppsala. Forumet utgår från dialog samt informations- och kunskapsutbyte mellan parterna gällande strategiska frågor som rör fysisk planering, samhällsplanering, infrastruktur samt kollektivtrafik. Forumet är en central del i genomförandeprocessen för länstransportplanens olika delar, såsom statlig medfinansiering och arbetet med åtgärdsvalsstudier. Forumet ska bidra till att medel i länstransportplanen används i enlighet med dess mål och inriktning. Forumet ska också bidra till att åtgärder enligt länsplanen samordnas med kommunernas och kollektivtrafikförvaltningens åtgärder och investeringar i infrastruktur. 52

301 Bilaga 128/18 53 (54) Åtgärdsområden En stor del av resurserna i planen ligger som obundna medel i olika åtgärdsområden. Detta ger en ökad flexibilitet i genomförandet och ett större utrymme för kostnadseffektiva mindre åtgärder som kan fördelas till fler platser runtom i regionen. Avsättningen av medel i åtgärdsområden förutsätter att Trafikverket och Kollektivtrafikförvaltningen UL arbetar fram underlag till användning av de mindre kostnadskrävande åtgärderna. Beredning sker på tjänstemannanivå främst genom avstämning med berörda aktörer och godkännande av Regional utvecklingsstrategin. 7. Referenser och underlagsmaterial 1. Regional utvecklingsstrategi: 2. Nuvarande länstransportplan: 3. Nuvarande nationella plan samt arbetet med ny nationell plan : 4. Regeringens proposition och uppdrag att upprätta planer: 5. Trafikverkets underlagsmaterial till åtgärdsplaneringen: 6. Trafikförsörjningsprogram och andra underlagsmaterial från Kollektivtrafikförvaltningen UL: UL/Dokument-och-handlingar/ 7. Storregional systemanalys från En bättre sits: 53

302 Bilaga 128/18 54 (54) 8. Ordlista Åtgärdsvalsstudie Det första steget i planeringsprocessen. Åtgärdsvalsstudiens metodik är utformad i syfte att vara ett verktyg för att säkerställa att fyrstegsprincipen används. Figuren sammanfattar arbetsstegen i en åtgärdsvalsstudie. Resultaten kan innebära åtgärder som kräver fysisk planering enligt gällande lagstiftning. Men det kan också innebär en mängd olika typer av åtgärder beroende på hur bristerna i transportsystemet ser ut och vilka aktörer som är delaktiga och har en roll i att åtgärda bristerna. Förskottering: Byggandet av statlig infrastruktur kan tidigareläggas genom förskottering (lån) från kommuner, regioner eller enskilda. Medfinansiering: Tillkommande finansiering utöver medel från regional eller nationell plan, t.ex. när en kommun medfinansierar ett vägobjekt i den regionala planen Samfinansiering: Gemensam finansiering mellan två infrastrukturplaner, t.ex. när medel från den regionala planen för Uppsala län samfinansierar objekt i den nationella planen. Statlig medfinansiering : Finansiering ur nationell eller regional plan till ett antal olika typer av åtgärder som genomförs av annan än planupprättaren. Kan t.ex. sökas av kommuner och den regionala kollektivtrafikmyndigheten.. Restidskvot Ett mått på kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen. Restiden för kollektivtrafik delas med restiden för bil för en given sträcka. Är restiden densamma blir kvoten 1, är restiden för kollektivtrafik längre än med bil blir den större än 1. Ett schablontal är att kollektivtrafikens konkurrenskraft är tillräckligt god om kvoten är högst 1,5. Det vill säga om restiden med bil är 30 minuter är den 45 minuter med kollektivtrafik. 54

303 Bilaga 129/18 Överenskommelse avseende spårväg i Uppsala 1 Parter Mellan Uppsala kommun, org.nr , nedan benämnt Kommunen och Region Uppsala, org.nr , nedan benämnt Regionen, träffas följande överenskommelse för införande av spårväg i Uppsala kommun. 2 Bakgrund Under hösten 2017 har parterna, tillsammans med staten genom Samordnaren för större samlade exploateringar med hållbart byggande, förhandlat för att nå en överenskommelse om ett avtal avseende bostadsbyggande i Bergsbrunna med omgivningar, Södra staden och Nysala i Uppsala kommun. Staten, Kommunen och Regionen har tecknat ett intentionsavtal innefattande ett antal åtaganden från parterna, varav ett åtagande avser färdigställande av kapacitetsstark kollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Gottsunda centrum, kallad Ultunalänken, i detta avtal benämnt Projektet. Kommunen och Regionen har som en del i detta projekt upprättat ett förhandlingsprotokoll där förutsättningarna för genomförandet av Projektet har angivits. Projektet är ett gemensamt åtagande för Kommunen och Regionen. För att få ett komplett trafiksystem mellan Bergsbrunna, Södra staden och centrala Uppsala kompletteras Ultunalänken med Kunskapsspåret som kopplar ihop Ultunalänken med Resecentrum via den västra sidan om Fyrisån. Under förutsättningen att staten beviljar en medfinansiering med 50 procent av investeringarna för Ultunalänken, åtar sig Regionen och Kommunen att som teknisk lösning välja spårväg. 3 Syftet med överenskommelsen Baserat på det förhandlingsprotokoll som Kommunen och Regionen undertecknat ska ansvaret förtydligas avseende organisation av projektet och dess genomförande samt fördelning av kostnader för infrastruktur, drift och underhåll för spåranläggningen, depå, fordon och trafikering. Parterna har vid detta datum kommit överens om att tillsätta en gemensam organisation för att tillsammans ta fram beslutsunderlag kring hela utformningen av spårvägssystemet samt hur detta ska finansieras. Denna överenskommelse tydliggör ansvarsfördelningen och parternas ekonomiska åtaganden för Projektets utredningsorganisation se fig. 1.

304 Bilaga 129/18 Utredningsorganisationens arbete vad gäller förslag på spårvägens slutgiltiga sträckning, genomförandeorganisationens utformning samt en långsiktigt hållbar finansieringslösning för byggnation och drift av systemet ska färdigställas och beslutas av respektive parts högsta beslutande instans innan avstämningen med regeringen 2021 gällande trepartsavtalet som reglerar åtagandet att färdigställa Ultunalänken. 4 Utgångspunkter för utredningsarbetet Regionen är huvudman för spårvägen. Kommunen medfinansierar byggnationen av spårvägen till hela nettoinvesteringskostnaden, dvs investeringskostnaden minus övrig medfinansiering så som stadsmiljöavtalsmedel. Detta gäller under förutsättningen att staten beviljar en medfinansiering med 50 procent av investeringarna för Ultunalänken. 5 Utredningsorganisationens utformning Samarbetet i projektet är parternas gemensamma ansvar och sker i en gemensam organisation enligt figur 1. Figur 1, Utredningsorganisationen.

305 Bilaga 129/18 Projektledaren ska svara för genomförandet och bereder ärendet till styrgruppen. Projektledaren ska också svara för verkställighet utifrån projektets helhet med särskilt fokus på planering, resurser, tidplan och ekonomi. Projektets genomförande förankras i den politiska referensgruppen. Uppsala kommun ansvarar för sammankallandet av styrgruppen samt den politiska referensgruppen. Delprojekten drivs av den part som ansvarar för delprojektet. Delprojekten har att följa den för ansvarsområdet upprättade projektplanen. Projektplanen anger bland annat förutsättningar för uppdraget, tidplan, former för genomförande, ekonomiska ramar och tilldelade personella resurser. För varje projektplan finns en utsedd ytterst ansvarig projektledare. Denna överenskommelse ska följas av konkreta projektplaner för respektive delprojekt som parterna upprättar och beslutar. Projektplanerna beslutas i styrgruppen och förankras i den politiska referensgruppen. Alla åtgärder i projektet ska syfta till att få ett högkvalitativt resultat inom beslutad tidsplan genom ett effektivt arbete som präglas av öppenhet, transparens och sammanhållning. En viktig faktor är att de olika delprojekten är beroende av varandras arbete och resultat och ett väl fungerande gemensamt arbete ska säkerställas av den gemensamma projektledaren. Koordinering mellan parterna kring kommunikation av projektet prioriteras från start. Frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och som avser förhållande som avviker ifrån fattade beslut, bereds av projektledaren och behandlas i styrgruppen. Styrgruppen gör bedömning om avvikelsen är av sådan art att det påkallar att den lyfts till respektive parts beslutande organ. I delprojekten finansierar respektive part sin egen personal. Externa kostnader eller för projektet nytillkomna kostnader finansieras enligt den fördelningsmodell som framgår av utredningsorganisationen. För att kunna definiera den samlade kostnaden för genomförandet och hur denna kostnad ska fördelas, ska utredningsorganisationen ta fram specificerade underlag, tydliga kravspecifikationer avseende trafikering, fordon och infrastruktur samt säkerställa den statliga medfinansieringen. Den slutgiltiga fördelningen av kostnaderna för genomförandet av byggnationen och driften av spårvägssystemet ska beslutas i en överenskommelse mellan Kommunen och Regionen när ett detaljerat underlag finns, dock senast Generellt om ansvar och finansiering Respektive part ansvarar enbart för de åtaganden och de kostnader som uttryckligen framgår av detta avtal och delprojektplanerna. Parterna har ett gemensamt ansvar för att arbetet hålls samman, att tidplaner och budget hålls och inkluderar de olika delprojekten. Respektive part ansvarar för finansieringen av sina delar i projektet. Detta gäller också kostnader som uppstått innan projektet har startat samt om det avbryts utan att fullföljas. Parterna ansvarar för att tillsätta och bekosta de övergripande resurserna för ledning av projektet i form av styrgrupp, projektledare med stab och delprojektgrupper enligt ovan.

306 Bilaga 129/18 Uppdraget sker inom ramen för ordinarie verksamhet i respektive organisation och inbegriper ingen särskild arvodering. 7 Tidsplan Utredningsorganisationens arbete påbörjas omgående vid avtalets undertecknande. En ansökan till Trafikverket avseende medfinansiering för stadsmiljöavtalet ska, om inga större hinder uppstår, lämnas in i oktober Projektledaren har som uppgift att under hösten 2018 presentera detaljerade tidplaner för utredningsorganisationen, så att beslut kring genomförandet och driften av spårväg kan tas senast XX XX För Region Uppsala 2018 XX XX För Uppsala kommun Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Marlene Burwick Kommunstyrelsens ordförande

307 Bilaga 130/18 1 (5) Ärendenummer Trafikverket TRV 2018/30709 Region Västmanland RV Region Uppsala LS Sala kommun 2018/497 Heby kommun KS 2017/104 Avsiktsförklaring gång- och cykelväg mellan Sala och Heby i objektet väg 56 Sala-Heby Denna avsiktsförklaring avser planläggningsprocessen och byggande för åtgärder och innefattar: Medfinansiering från annan part till statlig infrastruktur Samfinansiering med olika statliga anslag/finanser Samverkan där respektive part äger sin anläggning och finansierar sin del Samverkan där annan part äger och finansierar sin anläggning och Trafikverket - bevakar genomförandet när anläggningen är i anslutning till statens anläggning, eller - får i uppdrag att genomföra åtgärden Mellan nedanstående parter träffas härmed följande avsiktsförklaring. 1 Parter Trafikverket, Region Öst, org.nr , Borlänge, nedan Trafikverket Region Västmanland org.nr , Regionhuset, Västerås, nedan Region Västmanland Region Uppsala, org.nr , Box 602, Uppsala, nedan Region Uppsala Sala kommun, org.nr , Box 304, Sala, nedan Sala kommun Heby kommun, org.nr , Tingsgatan 11, Heby, nedan Heby kommun Parterna har inlett diskussioner i syfte att de ska verka för att genomföra följande åtgärd: - gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby som en del objektet väg 56 Sala-Heby Avsikten är att genomförandet ska ske med samfinansiering och medfinansiering. TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0 Intill dess att avtal om medfinansiering träffats mellan parterna ska följande avsiktsförklaring gälla mellan parterna. 2 Syfte och bakgrund Avsiktsförklaringens syfte är att parterna ska nå en överenskommelse om ansvar och kostnader för genomförandet av aktuell åtgärd och om fördelning av det framtida väghållningsansvaret för infrastrukturen. Parternas avsikt är att träffa avtal om samfinansiering och medfinansiering enligt de huvudprinciper som framgår i denna avsiktsförklaring. Beskrivning av åtgärd och finansiärens nytta och motivering till finansiering Väg 56 går mellan Norrköping och Gävle och är en del av det nationella vägnätet. Den ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet som en nationellt och internationellt viktig väg. Mellan Sala och Heby ska vägen byggas om till en mötesfri landsväg. Trafikverket har startat arbetet med en vägplan för denna sträcka.

308 Bilaga 130/18 2 (5) En behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby, TRV 2017/14750, har genomförts. Utredningen är avgränsad till att omfatta sträckan mellan Fridhemsgatan i Sala och busshållplatsen Nybo som ligger ca 270 meter öster om korsningen väg 56/72 i Heby. Sträckan är ca 12 km lång. Det är ca 16 km mellan Sala tätorts centrum och Heby tätorts centrum och mellan mittpunkterna av Sala kommun och Heby kommun är det ca 35 km fågelvägen. Den samlade bedömningen i behovsutredningen är att behovet inte är tillräckligt stort för att anlägga en ny gång- och cykelväg längs hela sträckan mellan Sala och Heby i nuläget. Utifrån befolkningsstorleken och aktuell pendlingsstatistik mellan Sala och Heby bedöms inte en sådan investering kunna bli samhällsekonomiskt lönsam. Det finns goda möjligheter att resa kollektivt, både med tåg och buss. Trafikverket föreslår en ny gång- och cykelväg på en kortare sträcka på ca 1-2 km, som en förbindelse mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck, för att åstadkomma tillgänglighet till en hållplats längs den nya vägen samt för att knyta ihop befintliga enskilda vägar och på så sätt skapa ett alternativt vägnät för gående och cyklister. Region Västmanland, Region Uppsala, Sala kommun och Heby kommun önskar en bra och säker gång- och cykelförbindelse mellan Sala och Heby för att skapa bättre förutsättningar att gå och cykla även med ombyggd väg och har därför framfört önskemål om att en GC-väg längs väg 56 byggs i objektet. Hela resan perspektivet är viktigt och det är därför viktigt att denna nya gång- och cykelväg ansluter till det kommunala gång- och cykelnätet och även till hållplatslägena. Parterna är överens om att ca 1-2 km ligger inom Trafikverkets uppdrag att utföra. Då regionerna och kommunerna anser att det utifrån deras uppdrag och perspektiv finns ett behov av gång- och cykelväg längs hela sträckan har de beslutat att medfinansiera återstående dryga 10 km. Tidigare studier och utredningar avseende detta objekt är Behovsutredning av gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby, Sala kommun och Heby kommun, Västmanlands och Uppsala län, , TRV 2017/ Arbetsplan Väg 56 Västerås Gävle delen Sala Heby, Sala kommun och Heby Kommun, Västmanlands och Uppsala Län, utställelsehandling Förstudie Väg 67 delen Sala Heby mötesfri landsväg, samrådshandling november TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v Tidigare avsiktsförklaring eller avtal avseende medfinansiering och samverkan för åtgärden Parterna har inte tidigare tecknat avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering av åtgärden. 4 Beskrivning av åtgärder, kostnader och finansiering Avsiktsförklaringen avser objektet Väg 56 Sala-Heby som ingår i förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur Avsiktsförklaringen avser fördelningen av ansvaret för de fysiska planeringsåtgärderna kopplade till de infrastrukturella vägrelaterade åtgärderna, gränsdragning för ägande, byggande, drift- och underhållsansvar och finansieringslösningar för dessa.

309 Bilaga 130/18 3 (5) Avsiktsförklaringen omfattar följande åtgärd: Åtgärder i den statliga infrastrukturen Gång- och cykelväg längs väg 56 mellan Sala och Heby. Gång- och cykelvägen ska anslutas till det kommunala gång- och cykelnätet och även knytas till hållplatserna längs sträckan. Närmare lokalisering ska utredas i vägplanen som är under uppstart. Finansiering Här anges indikativ kostnad och kostnadsfördelning mellan parterna. Kostnaden för GC-vägen, inkl. kostnader för projektledning och projektering, är mycket grovt uppskattade till ca 42 miljoner kronor i prisnivå ( ) enligt behovsutredning för GC-väg Sala- Heby. För åtgärderna i den statliga infrastrukturen är avsikten att investeringen av åtgärderna finansieras av parterna enligt följande fördelning: Trafikverket 16 % via den nationella planen Region Uppsala 17 % via den regionala planen för Uppsala län Region Västmanland 67 % via den regionala planen för Västmanland (minus 4 miljoner kr från Sala kommun) Sala kommun 4 miljoner kronor (oavsett kostnadsförändringar) Heby kommun 0 % Åtgärder vid hållplatser längs väg 56 finansieras av den nationella planen. Utrustning vid hållplatserna såsom väderskydd och informationstavlor och stolpar står den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland för. Grundutförande och tillägg Trafikverket finansierar en kortare ca 1-2 km lång GC-väg mellan korsningen in till golfbanan vid Halvars och korsningen vid Sör Kärrbäck för att ordna tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser och för att knyta ihop de enskilda vägarna. Denna del är ett grundutförande. Resterande ca 10 km GC-väg, som övriga parter utom Trafikverket vill finansiera, byggs för att tillgodose lokala och regionala nyttor och bidra till den regionala utvecklingen. Denna del är ett tillägg till grundutförande. Kostnadsförändringar och prisnivåomräkning Kostnaderna baseras på mycket grova uppskattningar i tidigt skede och kommer att förändras längre fram i processen med planläggning och produktion. Kostnadsförändringar ska göras enligt vardera parts insats från början. Vägindex används för prisnivåomräkning. Kostnader för ägande respektive drift och underhåll i förvaltningsskedet ingår inte i ovan angivna totala kostnader. TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v Principer för fördelning av ansvar Trafikverket ansvarar för vägplanen. Trafikverket fattar beslut utifrån reglerna för planering och byggande av vägar. Övriga parter ansvarar för att delta aktivt i vägplaneprocessen. Under förutsättning att den nya GC-vägen byggs invid och i omedelbar närhet till väg 56 kommer Trafikverket att äga, drifta och underhålla GC-vägen. Om det i samband med vägplanens utredning kommer fram omständigheter som motiverar ett annat väghållaransvar ska frågan tas upp till diskussion och prövning.

310 Bilaga 130/18 4 (5) 6 Principen för parternas samarbete och framtagande av medfinansierings- och samverkansavtal Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna. Parterna ska ta fram ett samfinansierings- och medfinansieringsavtal för objektet under förutsättning att det då bedöms aktuellt samt att dess genomförande ska ske med medfinansiering. 7 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Denna avsiktsförklaring ska inte anses utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. Om parterna inte träffat avtal om medfinansiering innan fastställelse av vägplan, dock senast , är inte denna avsiktsförklaring längre gällande mellan parterna. Vidare upphör avsiktsförklaring att gälla om: 1. regeringen inte godkänner åtgärden och finansieringen (gäller namngivna investeringar i nationell plan) 2. Regionstyrelsen i Region Uppsala inte godkänner avsiktsförklaringen senast Regionstyrelsen i Region Västmanland inte godkänner avsiktsförklaringen senast Kommunstyrelsens ledningsutskott i Sala kommun inte godkänner avsiktsförklaringen senast Kommunstyrelsen i Heby kommun inte godkänner avsiktsförklaringen senast Vidare är parterna medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i denna avsiktsförklaring är beroende av flera myndighetstillstånd och andra beslut bland annat i frågor beträffande åtgärdsplaner, detaljplaner, vägplaner m.m. Parterna är således införstådda med att ändringar i överenskommelsen, liksom ytterligare överläggningar, angående innehållet i densamma därför kan bli nödvändiga. Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0

311 Bilaga 130/18 5 (5) Avsiktsförklaringen har upprättats i fem (5) likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Einar Schuch, Regional Direktör Planering Trafikverket Region Öst Anders Åhlund, Regiondirektör Region Västmanland Ort och datum Ort och datum Börje Wennberg, ordförande i regionstyrelsen Region Uppsala Anders Almroth, Chef för Samhällsbyggnadskontoret Sala kommun Ort och datum TMALL TDOK 2010: Avsiktsförklaring Grundmall_Blankett v. 2.0 Emma Burstedt, Kommunchef Heby kommun

312 Bilaga 131/18 a Tertialrapport januari-april 2018 Region Uppsala SAMMANFATTNING Prognosen för Region Uppsala per tertial är 199 miljoner kronor vilket är en försämring av prognosen med 13 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Sjukhusstyrelsen reviderar ned sin förväntade årsprognos med ytterligare 60 miljoner kronor till följd av att Akademiska sjukhuset skriver ned sin prognos med motsvarande summa. Akademiska sjukhuset har kapacitetsproblem, vilket leder både till lägre intäkter och högre kostnader än budgeterat. Störst negativ avvikelse finns på personalsidan, där kostnaderna för inhyrd personal samt egen anställd personal ökar jämfört med budget. Dessutom ökar kostnaderna för köpt vård och köpt medicinsk service. Kollektivtrafiknämnden försämrar sin prognos med 10 miljoner kronor vilket främst beror på lägre biljettintäkter. Lägre trafikkostnader än budgeterat dämpar dock effekten av detta något. Regionstyrelsens övergripande verksamhet förbättrar sin prognos med 56 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Det är främst den finansiella verksamheten som revideras upp jämfört med föregående månad. Här är förbättringen 54 miljoner kronor, vilket beror på högre skatteintäkter och specialdestinerade statsbidrag. Regionkontoret förbättrar sin prognos med 2 miljoner kronor till följd av lägre personalkostnader. Gamla Uppsala buss har ett resultat i enlighet med budget för första tertialet Även prognosen per tertial 1 ligger i enlighet med budget. Resultat Region Uppsala, mnkr Ack utfall 2018 Ack budget 2018 Ack utfall 2017 Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Årsprog 2018 Budget jmf. Prog Riks- och regionintäkter Trafikintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,3 procent jämfört med Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med april är 9 224, vilket motsvarar en ökning med 223 årsarbetare eller 2,5 procent jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ligger på 6 procent efter april. Utfallet för helår 2017 var 5,4 procent. Det är de korta sjukskrivningarna som ökar. Den längre sjukfrånvaron ligger på samma nivå som under föregående år. Indikatorerna som ingår som en del av Regionplan och budget är en viktig del av styrningen i Region Uppsala. I Region Uppsalas styrmodell är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar huruvida Region Uppsala närmar sig de strategiska målen eller inte. I 2018 års första tertialrapport (T1) för regionstyrelsen redovisas utfall på sammanlagt 46 stycken indikatorer. För 69 procent av dessa indikatorer pekar utfallet på att man ligger nära eller överträffar målet (41procent gröna och 28 procent gula). För 31 procent av dessa indikatorer pekar utfallet på att man inte når målet.

313 Bilaga 131/18 a 2 (20) I analys av utfall och bedömning bör man beakta att för de indikatorer som återges i antal är målvärdet i regel satt på helår. För dessa är bedömningen gjord utifrån en prognos på helår som bygger på en enkel framräkning av utfallet för T1. I tertial 1 ska styrelser och nämnder ange status för internkontrollarbetet. Sammanfattningsvis har styrelser och nämnder genomfört internkontrollaktiviteterna, men inom tre styrelser/nämnder finns avvikelser. Det gäller sjukhusstyrelsen, fastighet och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden. MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,3 procent jämfört med Det är framför allt helårseffekten av föregående års löneöversyn som förklarar förändringen. Efter april bedöms förändringen vara på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 för perioden januari till och med april är och det är en ökning med 223 årsarbetare eller 2,5 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen av årsarbetare har skett successivt under 2017, se diagram nedan. Ny verksamhet och uppdrag förklarar en viss del av ökningen. Att antalet årsarbetare har blivit fler får även genomslag i kostnaderna för lön arbetad tid. Diagram: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis jämförelse , Region Uppsala Inhyrd personal mätt i årsarbetare vid hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har ökat från 76 årsarbetare i genomsnitt för månaderna januari till och med april föregående år till 133 årsarbetare samma period i år. Kostnaderna för inhyrd personal vid Region Uppsala är 74 miljoner kronor till och med april. Utfallet för samma period föregående år var 44 miljoner kronor. Se vidare i tabellen nedan. Kostnaderna har ökat för inhyrda läkare med 32 procent och för inhyrd övrig personal (främst sjuksköterskor) med 96 procent jämfört med samma period föregående år. Sjuksköterskor hyrs in 1 I närvarotid mätt i årsarbetare ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

314 Bilaga 131/18 a 3 (20) framför allt inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård. Årsprognosen för 2018 har reviderats till 190 miljoner kronor. Tabell: Inhyrd personal, avrundat i miljoner kronor, Region Uppsala Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2018 Ack utfall 2017 Bokslut 2017 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Totalt Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är 6 procent efter april. Se diagram nedan. Utfallet för helåret 2017 var 5,4 procent. Den korta sjukfrånvaron 2 14 dagar är högre jämfört med samma period föregående år. Den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer, är på samma nivå jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron uppdelad på kön och ålder visar att sjukfrånvaron har ökat för kvinnor och män i samtliga åldersgrupper. För Region Uppsala är kostnaderna för ersättning vid sjukdom knappt 36 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter april och det är 4 miljoner kronor högre än samma period föregående år. Diagram: Total sjukfrånvaro i procent, Region Uppsala (systemtekniska förklaringar till det låga utfallet i januari månad) EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker negativt mot budgeten för perioden med 23 miljoner kronor. Intäkterna är 50 miljoner kronor lägre än budgeterat. Orsaken är främst lägre riks- och regionintäkter, lägre trafikintäkter och lägre intäkter enligt tandvårdstaxan. Riks- och regionintäkterna avviker negativt mot budget med 13 miljoner kronor vilket speglar kapacitetsproblemen inom flera produktionstunga opererande verksamhetsområden inom slutenvården. Trafikintäkterna avviker 19 miljoner kronor mot budget vilket delvis beror på en felperiodiserad budget, men också ett lägre resande än planerat. Tandvårdsintäkterna har inte heller nått upp i budgeterad nivå. Här är avvikelsen 9 miljoner kronor, främst på grund av vakanser och sjukdom. De totala kostnaderna ligger 27 miljoner kronor under budget för perioden. De största negativa avvikelserna finns inom lönekostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård och kostnader för medicinskt material.

315 Bilaga 131/18 a 4 (20) Avvikelse för lönekostnader beror framförallt på ökade kostnader för inhyrd personal. Därutöver krävs en fördjupad analys för att säkerställa orsakerna till avvikelserna. Den högre kostnaden för köpt vård återfinns inom sjukhusstyrelsen, dels på Akademiska sjukhuset, vilket återspeglar de kapacitetsproblem som finns där, dels inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet där köpt vård avviker negativt inom kataraktvårdvalet. Gynekologivårdvalet har dock en positiv avvikelse. Inom vårdstyrelsen finns lägre kostnader än budgeterat för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård. Övriga kostnader är lägre främst på grund av omfördelning av kostnader mellan övriga kostnader och andra kostnadsslag vilket uppstår när verksamheten genomför aktiviteter inom ramen för statsbidragen. Avskrivningskostnaderna visar en positiv avvikelse vilket främst beror på en eftersläpning i investeringsplanerna. Den finansiella nettokostnaden avviker positivt på grund av en reavinst vid försäljning av en placering. Region Uppsalas årsprognos per april är 199 miljoner kronor. Jämfört med mars månad försämras prognosen med 13 miljoner kronor. Prognosen är dock 29 miljoner kronor bättre än budget. Sjukhusstyrelsen reviderar ned sin förväntade årsprognos med ytterligare 60 miljoner kronor till följd av att Akademiska sjukhuset skriver ned prognosen med motsvarande summa. Akademiska sjukhuset har kapacitetsproblem, vilket leder både till lägre intäkter och högre kostnader än budgeterat. Störst negativ avvikelse finns på personalsidan, där kostnaderna för inhyrd personal samt egen anställd personal ökar jämfört med budget. Dessutom ökar kostnaderna för köpt vård och köpt medicinsk service. Kollektivtrafiknämnden försämrar sin prognos med 10 miljoner kronor vilket främst beror på lägre biljettintäkter. Lägre trafikkostnader än budgeterat dämpar dock effekten av detta något. Regionstyrelsens övergripande verksamhet förbättrar sin prognos med 56 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Det är främst den finansiella verksamheten som revideras upp jämfört med föregående månad. Här är förbättringen 54 miljoner kronor, vilket beror på högre skatteintäkter och specialdestinerade statsbidrag. Regionkontoret förbättrar sin prognos med 2 miljoner kronor till följd av lägre kostnader för läkemedel. Regionala utvecklingsnämnden förbättrar sin prognos med 1 miljon kronor då alla medel inte kommer att hinna förbrukas under året. Övriga verksamheter ligger kvar på sin prognos som lämnades i mars. Prognos och budget per styrelse/nämnd Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2018 Budget 2018 Resultat 2017 Sjukhusstyrelsen 1) Vårdstyrelsen 2) Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden 3) Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden 4) Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Regionstyrelsen 5) Summa Region Uppsala

316 Bilaga 131/18 a 5 ( 20 ) 1) Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med ytterligare 60 miljoner kronor under april till en årsprognos på minus 120 miljoner kronor. Prognosen visar på en fortsatt obalans i verksamheten där kapaciteten brister inom vissa områden vi lket påverkar sjukhusets produktion. Ett underliggande problem är kompetensförsörjningen där det framförallt saknas sjuksköterskor men även en del andra professioner. För att klara produktionsmålen finns dyra lösningar med inhyrd personal vilka är kostnads drivande. Kostnad e rna för personal, inklusive inhyrd personal, köpt vård s amt kostnader för höjt pers o nalomkostnadspålägg är de kostnadsposter som främst justera ts i prognosen. R iks - och region intäkter och uteblivna intäkter för försäljning av laboratorietjänster når inte upp till budget men balanseras upp av övriga intäkter, främst statsbidrag för nya uppdrag. 2) Förvaltningen för Nära vård och hälsas årsprognos är 8 miljoner kronor lägre än budget. Detta beror på en fortsatt försämring av produktionen samt en förskjutning från besök inom sjukvårdande behandling mot telefonkontakter, vilket ger lägre besöksersättning. Vårdstyrelsens kostnader för köpt vård inom vårdvalen inom primärvård är samtidigt lägre än budgeterat vilket innebär att prognosen förbättra s med 12 miljoner kronor. 3) Kollektivtrafikförvaltningens årsprognos är 10 miljoner kronor lägre än budget vilket främst beror på lägre trafikintäkter än budgeterat. Samtidigt är också trafikkostnader f ör stadstrafiken lägre, vilket dämpar avvikelsen mot budget. 4) Resurscentrum s prognos är 4 miljoner kronor bättre än budget. A ntalet asylsökande i länet har minskat och då minskar även kostnader för vård kopplat till asylsökande. 5 ) Den finansiella verksamheten har högre intäkter för sta t sbidrag, lägre kostnader för pensioner samt högre finansiella intäkter på grund av reavinst vid försäljning av en placering på SEB. Därmed förbättra s prognosen med 142 miljoner kronor. Även Regionkont oret har en prognos som avviker 8 miljoner kronor positivt mot budget då personalkostnader är lägre på grund av vakanser. Diagram : Ackumulerat resultat L i kvida medel och pensionsplaceringar Regionens likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt 1,85 procent under månaden.

317 Bilaga 131/18 a 6 (20) Investeringar Region Uppsalas investeringsbudget är totalt miljoner kronor. Prognosen för 2018 är 17 miljoner kronor lägre än budget. Indikatorer Uppföljningen av indikatorerna i Regionplan och budget är en del av styrningen i Region Uppsala. För 2018 finns det 80 indikatorer varav 46 hör till En region för alla, 10 indikatorer till En nyskapande region och 24 indikatorer hör till En växande region. En del av indikatorerna går endast att mäta på årsbasis och därför saknas det siffror i tertialuppföljningen. En del siffror i tertialuppföljningen kan jämföras med föregående år, andra inte. Detta beror bland annat på att en del av indikatorerna är nya från och med Indikatorernas målvärden kan vara bestämda i förväg, eller kan peka på en önskvärd riktning. I 2018 års första tertialrapport (T1) för regionstyrelsen redovisas utfall på sammanlagt 46 stycken indikatorer. För 69 procent av dessa indikatorer pekar utfallet på att man ligger nära eller överträffar målet (41 procent gröna och 28 procent gula). För 31 procent av dessa indikatorer pekar utfallet på att man inte når målet. I analys av utfall och bedömning bör man beakta att för de indikatorer som återges i antal är målvärdet i regel satt på helår. För dessa är bedömningen gjord utifrån en prognos på helår som bygger på en enkel framräkning av utfallet för T1. Som exempel på mål med positivt utfall kan målet Ger vård på bästa omhändertagandenivå lyftas fram. Där konstaterar vi att sex av sju indikatorer är gröna och ingen är röd. För samtliga fyra indikatorer avseende undvikbar slutenvård för patienter 65 år och äldre redovisas en minskning av vårdtillfällen per antal listade patienter jämfört med utfall för 2017, vilket lyfts fram som en positiv trend av Nära vård och hälsa. Inom målet Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet finns ett i stort positivt utfall. Ingen indikator bedöms som röd, och fyra av sex indikatorer är gröna. Akademiska sjukhuset, Folktandvården och Lasarettet i Enköping lyfter i sina T1 rapporteringar fram tillgängligheten som ett område med positiv utveckling, där Akademiska sjukhuset exempelvis lyfter fram att det finns en fortsatt stark utveckling gällande tillgängligheten främst till första besök i öppenvård samt en relativ god produktion gällande erbjuden vård till patienter i Region Uppsala. Som mål med mindre positivt utfall kan målet Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet lyftas fram. Där är bedömningen att ingen indikator är grön men tre av fem indikatorer är röda, med exempelvis en ökning av redovisade vårdrelaterade infektioner vid T jämfört med utfall 2017 (11,9% mot 9,4%). Akademiska sjukhuset lyfter i sin T1 redovisning fram att ett intensivt arbete pågår för att långsiktigt stärka förutsättningarna för måluppfyllelse inom detta mål. Internkontroll I tertial 1 ska styrelser och nämnder ange status för internkontrollarbetet. Sammanfattningsvis så har styrelserna och nämnderna genomfört internkontrollaktiviteterna, men inom tre styrelser/nämnder finns avvikelser. Det gäller sjukhusstyrelsen, fastighet och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden.

318 Bilaga 131/18 a 7 ( 20 ) Inom sjukhusstyrelsen har Akademiska sjukhuset inte genomfört något internkontrollarbete. D e kommer att göra den första uppföljningen i samband med delårsbokslutet. Inom f astighet - och servicenämnden har Fastighet och Service identifierat brister i utförande a v internkontrollen. En handlingsplan för hur dessa ska åtgärda ska tas fram av förvaltningen och ska rapporteras till Fastighet och servicenämnden i juni. Inom Kollektivtrafiknämnden har inte alla kontrollaktiviteter blivit utförda, eller så har a ktivite terna inte eliminerat de identifierade riskerna. Kollektivtrafikförvaltningen har därför identifierat åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att bristerna åtgärdas och att målen uppnås. Urv a l av diagram rullande 12 Diagram : Rullande 12 riks - och reg ionintäkter Diagram : Rullande 12 trafikintäkter

319 Bilaga 131/18 a 8 ( 20 ) Diagram : Rullande 12 lönekostnader inklusive inhyrd personal Diagram : Rullande 12 medicinskt material Tabell: Rullande 12 läkemedel

320 Bilaga 131/18 a 9 (20) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2017 Årsbudget 2018 Årsprog 2018 Budgetavvikelse årsprog Not Intäkt fast ersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

321 Bilaga 131/18 a En region för alla Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning Bedriver hälso- och sjukvård verksamhet som utmärks av hög kvalitet F1.1a - Kvalitetsindikatorer för primärvård F1.1b Kvalitetsindikatorer för sjukhusvård F1.4 - Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården 20% 80% 20% 20% 100% 60% 93,1% 93,8% 94,6% 93,9% Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka Har en hälso- och sjukvård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus F2.1 - Delaktighet och involvering Värdet ska öka F2.2 - Respekt och bemötande Värdet ska öka F2.3 - Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor 17,6% 23,8% 23,8% Värdet ska öka

322 Bilaga 131/18 a 11 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet F3.1 - Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag F3.2 - Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral F3.3 - Andelen väntande patienter som får sitt första besök inom 90 dagar 92,0% 89,0% 88,0% 87,0% 87,5% 85,5% 85,8% 84,6% 84,3% 85,0% 76,0% 71,0% 78,0% 85,0% Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka F3.4 - Andelen väntande patienter som får sin behandling/ operation påbörjad inom 90 dagar 82,0% 78,0% 80,0% 83,0% Värdet ska öka F3.5 - Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader 93,7% 95,8% 96,8% 95% F3.6 - God strokevård- Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke (mediantid i minuter) < 40 min

323 Bilaga 131/18 a 12 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet F4.1 - Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen 3,0% 2,9% 3,1% F4.2 - Andelen vårdrelaterade infektioner 12,1% 9,5% 9,4% 11,9% 9,9% 14,0% Värdet ska minska F4.3 - Följsamhet till basala hygienrutiner 84,4% 84,6% 79,8% 84,5% 90% F4.4 - Följsamhet till klädregler 96,8% 93,6% 92,8% 97,0% 97% F4.5 - Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av "olämpliga läkemedel till äldre" som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Värdet ska minska F4.6 - Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika F4.7 - Andelen sjukhusförvärvade trycksår (kategori 2 4) 5,3% 6,3% 9,2% 7,7% 23,4% Värdet ska öka Värdet ska minska

324 Bilaga 131/18 a 13 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) F5.1 - Undvikbar slutenvård vid diabetes för patienter 65 år och äldre. Vårdtillfällen per antal listade patienter. 0,68% 0,59% 0,23% 0,20% 0,20% Värdet ska minska F5.2 - Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt för patienter65 år och äldre. Vårdtillfällen per antal listade patienter F5.3-4 Undvikbar slutenvård vid astma respektive KOL för patienter 65 år och äldre (per antal listad patient) 7,2% 7,0% 3,2% 2,90% 3,50% 0,28% resp. 4,6% 0,4% resp. 5,6% 0,15% resp. 2,2% F5.5 - Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Värdet ska minska Värdet ska minska Värdet ska minska F5.6 - Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre F5.7 - Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser F5.8 - Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre 7,2 7,4 4, ,7% 2,2% 3,8% 2,5% 9,7% 9,1% 7,0% 6,3% 7,6% Värdet ska minska Värdet ska minska Värdet ska minska

325 Bilaga 131/18 a 14 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning Synliggör och stärker psykiatrin och arbetet med psykisk hälsa F6.1 - Andelen väntande patienter som får sitt första besök inom 90 dagar (allmän psykiatri inom den specialiserade vården) F6.2 - Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård F6.3 - Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 87,0% 74,0% 94,0% 88,0% 9,4% 8,4% 5,7% 5,9% 5,6% 3,2% 3,3% 4,2% 4,7% 6,0% 3,1% Värdet ska öka Värdet ska minska Värdet ska öka F6.4 - Andelen väntande barn och ungdomar som beröra av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar 97,0% 95,0% 41,0% 36,0% Värdet ska öka Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region F7.1a - Det går snabbt att resa med UL-trafiken - Andel regionbussar i tid 82,0% 82,0% 82,0% 85% F7.1b - Det går snabbt att resa med UL-trafiken: Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget. 49,0% 48,0% 54,0% 47,4% 48,7% 46,1% Värdet ska öka

326 Bilaga 131/18 a 15 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning F7.2 - Varumärke/image: Hur troligt är det att du skulle rekommendera dina vänner och bekanta att åka med UL? 26,0% 23,8% 26,5% 21,0% Värdet ska öka F7.3 - För de flesta resor vet resenären att det går att åka med UL 72,0% 68,7% 74,7% 62,2% 65% Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. F8.1 - Antal genomförda kulturprogram i vården Värdet ska öka F8.2 - Antal resande med Kulturbussar Värdet ska öka F Antal sökande till allmän linje vid Wiks folkhögskola F8.4 - Antal antagna elever vid Wiks folkhögskola Värdet ska öka Värdet ska öka Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F9.1 - Hållbart medarbetarengagemang, index total F9.2 - Hållbart medarbetarengagemang - Ledarskap F9.3 - Hållbart medarbetarengagemang - Styrning Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka

327 Bilaga 131/18 a 16 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning F9.4 - Hållbart medarbetarengagemang - Motivation Värdet ska öka En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, länets kommuner Uppsalas två universitet och näringslivet N1.1 - Antal nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av avtal med företag N1.2 - Antal nystartade akademiskt initierade kliniska studier Värdet ska öka N1.3 - Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking 13 och och och 67 Förbätt. placering Är ledande inom E-hälsa N2.1 - Antal enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster N2.2 - Antal inloggningar i 1177 Vårdguidens e- tjänster Värdet ska öka Värdet ska öka N2.3 - Antal inkomna ärenden via Värdet ska öka

328 Bilaga 131/18 a 17 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning N2.4 - Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms 67,9% 58,0% 60,9% 70% N2.5 - Antal enheter som erbjuder minst tre av följande e-tjänster: ärendehantering via 1177 webbtidbokning videomöte stöd och behandling via nätet ankomstregistrering Är ledande inom kunskapsstyrd vård N3.1 - Antal påbörjade Health Technology Assesments-samarbeten (HTA)med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ) N3.2 - Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar N4.1 - Antal företag som har fått stöd att starta

329 Bilaga 131/18 a 18 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning N4.2 - Antal företag som har fått stöd att växa N4.3 - Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader utanför Sverige. En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 V1.1 - Resande - totalt antal resor V1.1 - Resande - Antal resor/invånare Värdet ska öka Värdet ska öka V1.2 - Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 29,0% 33,0% 36,0% 29,0% Värdet ska öka Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter V2.1 - Kundnöjdhet - nöjdhet bland allmänheten 53,0% 54,0% 52,0% 51,0% 51,3% 50,6% V2.1 - Kundnöjdhet - nöjdhet bland resenärer V2.1 - Kundnöjdhet - nöjdhet med senaste resan 68,0% 65,0% 59,0% 58,5% 57,1% 60,3% 83,0% 82,0% 78,0% 79,9% 80,2% 79,7% Värdet ska öka Värdet ska öka Värdet ska öka V2.2 - Upplevd trygghet - allmänheten V2.2 - Upplevd trygghet - resenären 76,0% 78,0% 69,0% 68,3% 68,3% 68,4% 84,0% 84,0% 76,0% 76,5% 75,1% 78,1% 0,77 0,85

330 Bilaga 131/18 a 19 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap V Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, areal (ha) och antal. 42 och och och och V3.3 - Uppmärkta leder och naturstigar, km V3.4 - Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal V3.5 - Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling V4.1 - Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 21,5% 32,8% 76,7% 80% Värdet V4.2 - Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer 3,7 3,7 3,7 ska (bussar) minska V4.3 - Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) Värdet ska minska V4.4 - Andel ekologiska livsmedel 45,0% 51,0% 52,0% 48% V4.5 - Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till ,0% 58,9% 56,0% <80%

331 Bilaga 131/18 a 20 (20) Utfall T Utfall kvinnor Utfall män Målvärde 2018 Bedömning V Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan, Diklofenak (DDD/TIND) och Kinoloner (DDD/TIND) 4,0% och 0,6% 3,2% och 0,6% 2,6 och 0,6% Värdet ska minska V4.8 - Andel material återvunnet avfall 31,9% 30,7% 32,1% >33% V4.9 - Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla - tillgängliga fordon V4.9 - Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla - hållplatser 95,0% 94,7% 95,0% 94,8% 0% 0% 0% Värdet ska öka Värdet ska öka Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett klimatneutralt, trafiksäkert och tillgängligt transportsystem som leder till ökat bostadsbyggande och bättre folkhälsa i länets samtliga kommuner V5.1 Investerade medel i transportinfrastruktur 105% 118% 106% >100% KONO

332 Bilaga 131/18 b Regionstyrelsen YTTRANDE Ärende 131/18 Tertialrapport januari-april 2018 Region Uppsala Regionens prognoserade resultat på 199 miljoner kronor ligger 29 miljoner över budget trots ett underskott på 120 miljoner på Akademiska sjukhuset. Den långtgående trenden fortsätter alltså där regionen uppvisar stora överskott medan Akademiska sjukhuset uppvisar stora underskott. Akademiska sjukhusets genomsnittliga resultat under de senaste tio åren är minus 185 miljoner koronor medan landstingets/regionens genomsnittliga resultat är plus 145 miljoner (exkl försäljningen av Ulleråker). Redan efter den första tertialrapporten för 2018 är prognosen för Akademiska sjukhuset minus 120 miljoner. Sjukhuset har genomfört stora sparbeting genom åren för att nå en ekonomi i balans men måste ständigt jobba med att hämta hem tidigare underskott samtidigt med nya sparbeting. Det talar för att det finns en strukturell underfinansiering av sjukhusets verksamheter. Vänsterpartiet yrkade i sjukhusstyrelsen på att styrelsen skulle begära ett tillskott på 100 miljoner kronor för Akademiska sjukhuset, vilket avvisades av övriga partier. Sjukhusledningen ska nu återkomma med en handlingsplan för ekonomi i balans. Det är svårt att se vad sjukhuset kan vidta för åtgärder utan att det också drabbar vårdproduktionen. För att inte resultatet ska bli ännu sämre krävs att produktionen under hösten kan nå upp till budgeterad nivå. Det finns inte mycket som talar för en sådan förbättring. Tyvärr finns det inte heller i föreslagen regionplan och budget några förslag till förbättringar av Akademiskas ekonomiska situation. Det blir till att fortsätta spara för att hämta hem ett underskott på troligen minst 120 miljoner, klara en procent i effektiviseringskrav (= 49 miljoner) samt ytterligare 43 miljoner av de 127 som ligger i budget i form av ett särskilt sparbeting. Vänsterpartiet noterar också att Nära vård och hälsa visar en negativ prognos trots den mycket kraftiga uppräkningen på sju procent av kapiteringsersättningen som gjorts inför Vänsterpartiet ser med oro på att den negativa trenden inte bryts, vare sig det gäller vårdproduktion, ekonomi eller bemanning. Personalsituationen är den viktigaste faktorn att fokusera på. Vi ser i tertialrapporten fortsatt stora problem med bemanning och att kostnaderna för hyrpersonal ökar. Främst är det kostnader för hyrsjuksköterskor som ökar. Vad gäller läkarsidan kan vi konstatera att kostnadsnivån på 67 miljoner kan jämföras med utfallet 2008 på dryga 60 miljoner. Det kommer att krävas stora insatser för att fler ska stanna kvar och för att kunna rekrytera fler. Även om regionen lyckas med det kommer det att ta lång tid för att återuppbygga den kompetens som förlorats genom åren. Sören Bergqvist (V)

333 Bilaga 139/ Dnr LS Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier inom Region Uppsala (mandatperiod ) 1 Fastställande och tolkning av ersättningsregler Regionfullmäktige fastställer ersättningsregler och ersättningsnivåer. Regionstyrelsen har till uppgift att följa utvecklingen av ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och vid behov ta initiativ till ändringar. Tolkning av dessa regler åvilar regionstyrelsen som också vid behov utfärdar tillämpningsanvisningar. 2 Rätt till ersättning Ekonomiska ersättningar enligt dessa regler utgår till förtroendevalda inom Region Uppsala och i av Region Uppsala tillsatta styrelser, nämnder, kommittéer, utskott och beredningar. Ersättning utgår för uppdrag i andra organ än Region Uppsalas egna i det fall den förtroendevalde utsetts av Region Uppsala och inte erhåller ersättning av annan. Sammanträdesarvoden utgår med procentuella andelar av månadsarvodet för regionråd. 3 Arvode för regionråd/gruppledare Till regionråd/gruppledare utgår ett månatligt arvode som följer arvodet för riksdagsledamot, vilket fastställs av en från riksdagen fristående nämnd. Uppräkning av arvode för regionråd/gruppledare sker vid samma tidpunkt som för riksdagsledamot, dock endast en gång per kalenderår vid samma tidpunkt som den slutliga arvodesnivån inför nytt riksdagsår fastställs. Till vikarie för regionråd/gruppledare utgår motsvarande arvode efter prövning i varje enskilt fall. Se också 28 angående förordnande av vikarierande regionråd/gruppledare. Till deltidsarvoderade regionråd utgår arvode beräknat på deltidens förhållande till heltid för regionråd. 1

334 Bilaga 139/ Regionstyrelseordförandens arvode Till regionråd som tillika är ordförande i regionstyrelsen utgår arvodesförhöjning motsvarande 10 % av månadsarvodet för regionråd. 5 Ordförandearvode Ordförandearvoden utgår till ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande och arvodesberättigad ledamot i nedanstående organ med 1/12 per månad. Beloppet anges som månatlig utbetalning i procentuell andel av månadsarvodet för regionråd, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. Organ Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Ledamot Regionfullmäktige Regionstyrelsen Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Utskottet för hälso- och sjukvård Utskottet för personal, forskning utveckling och utbildning Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Politiska styrgrupper för närvård 8 3* - - Fastighets- och servicenämnden Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden Patientnämnden Kulturnämnden Rådet för delaktighet Pensionärsrådet Varuförsörjningsnämnden Kostnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Ambulansdirigeringsnämnden Stiftelsen Musik i Uppland 5 2* - - Stiftelsen Upplandsmuseet 5 2* - - Regionrevisionen Styrelserna för: Gamla Uppsala Buss AB, Uppsala Länstrafik AB och Prebus AB 10** 3** 5** - * 1:e vice ordförande avses tillhöra oppositionen i de nämnder/styrelser som inte har någon 2:e vice ordförande. ** Arvodesnivån förutsätter uppdrag i samtliga ovan nämnda bolagsstyrelser. Respektive bolag belastas med kostnaden för arvoden. 2

335 Bilaga 139/18 6 Sammanträdesarvode Regionfullmäktige För deltagande i fullmäktigesammanträde utgår arvode till ledamöter och ersättare med 3 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. 7 Sammanträdesarvode övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser För deltagande i sammanträde med övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser* samt för uppdrag inom Mälardalsrådet, ambulansdirigeringsnämnden utgår sammanträdesarvode till ledamöter och ersättare med 2 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. För deltagande i sammanträde med övriga organ** där Region Uppsala svarar för arvoden utgår sammanträdesarvode med 1,5 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Beslut om deltagande i utbildning, som berättigar till sammanträdesarvode, fattas av respektive organ. Vidare riktlinjer kan utfärdas av regionstyrelsens arbetsutskott. Ekonomisk ersättning medges även för förberedande möte (partivis eller blockvis) inför sammanträde med styrelse, nämnd, beredning etc. som inte förläggs i anslutning till ordinarie sammanträde. Kostnaden belastar respektive organ. * Gäller även styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB. Regionråd som innehar uppdrag i någon av bolagsstyrelserna är inte arvodesberättigad. Kostnaden för sammanträdesarvode och andra ersättningar belastar respektive bolag. * * Bl.a. rådet för delaktighet, pensionärsrådet, universitetssjukvårdsstyrelsen, samrådsnämnden, samverkansnämnden, Föreningen norden Biskops Arnö, stiftelsen för medicinhistoriskt museum, stiftelsen Leufsta. Vid sammanträde med: regionalt forum och samråd utgår sammanträdesarvode till ledamot som inte uppbär fast månatligt arvode som ordförande, 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande (gäller regionstyrelsens presidium, trafik- och samhällsutvecklingsnämndens presidium, kulturnämndens presidium, sjukhusstyrelsen presidium och vårdstyrelsens presidium). 3

336 Bilaga 139/18 8 Halvdagsarvode Halvdagsarvode utgår med 1 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde (avrundat till närmaste tiotal kronor) vid deltagande i sammanträde kortare än 4 timmar. Restid vid resa över 70 km tur och retur får inräknas schablonmässigt med 3 timmar och med 2 timmar vid kortare resväg. Tid för gruppmöten i anslutning till sammanträdet får räknas in i den samlade sammanträdestiden. 9 Flera sammanträden samma dag Förtroendevald som deltar i flera sammanträden samma dag har endast rätt till ett heldagsarvode per dag. Detta inkluderar ersättning för sammanträde med partigrupp. 10 Arvode till revisorer Årsarvode till revisorer för granskning av stiftelser utgår med 2 % av månadsarvodet för regionråd/heltid. Årsarvode till revisor i Mälardalsrådet utgår med 2 % av månadsarvodet för regionråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling utgår till ordförande med 2 % av årsarvodet för regionråd/heltid och till ledamot med 1 % av årsarvodet för regionråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av bolagen utgår med 2 % av årsarvodet för regionråd/heltid och till revisorsersättare med 1 % av årsarvodet för regionsråd/heltid. Respektive bolag belastas med kostnaden för årsarvoden och sammanträdesarvoden och övriga ersättningar till revisor. Därutöver utgår sammanträdesarvode med 1, 5 % av månadsarvodet för regionråd/heltid. Övriga ersättningar utgår i enlighet med Region Uppsalas regler. 11 Resekostnader Allt resande med koppling till Region Uppsala ska, i första hand, ske i enlighet med Resepolicy för Region Uppsala Resande till och från sammanträden, partigruppsmöten samt resor till och från konferenser eller liknande med koppling till det politiska uppdraget, ska i största möjliga mån ske med kollektivtrafik och med nyttjande av UL:s Företagskort Flex. 4

337 Bilaga 139/18 Resande med egen bil ersätts enligt gällande avtal vad avser kilometerersättning. Ersättning för parkeringsavgift och utlägg för resande med andra färdsätt ersätts mot uppvisande av kvitto/biljett i original. Regionråd/gruppledare har rätt till ersättning för resor i tjänsten, men inte för resor till och från tjänstestället. 12 Traktamentsersättningar och resekostnader Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten (mer än fem mil) utges traktamentsbelopp + resetillägg. Traktamentsbeloppet är för hel dag (mer än 18 timmar) 220 kr, för halv dag (mer än fyra timmar) 110 kr. Reducering görs för kostförmån enligt Riksskatteverkets rekommendationer. På reseräkningen ska anges vilka måltider som man inte har bekostat själv. Traktamentsbeloppet är skattefritt. Resetilläggen utges med 105 kr för hel dag och 15 kr för halv dag. Reducering görs med hälften av det belopp som traktamentet reducerats med. Resetillägget är skattepliktigt. Utlandstraktamente tillämpas vid utrikes förrättning. Ett s.k. normalbelopp utgår per dag och är beroende av vilket land som besöks (se skatteverket.se för aktuella belopp). För mer information kontakta Landstingets resurscentrum. Billigaste färdsättet ska alltid tillämpas. Bokningar av resor görs via de företag som Region Uppsala, efter genomförd upphandling, har tecknat avtal med. Vid gemensamma överläggningar mellan partiernas gruppledare i respektive nämnd m.m. utgår reseersättning. Vid sammanträde med partigrupp medges rätt till reseersättning för 12 sammanträden per år. Ovan angivna belopp kan komma att förändras under mandatperioden. 13 Ersättning för kontaktarbete I syfte att öka inblicken i Region Uppsalas och andra huvudmäns verksamheter har ledamot och ersättare i styrelser, nämnder, ledamot i beredningar samt ledamot och ersättare i regionfullmäktige möjlighet till s.k. kontaktarbete, d.v.s. möjlighet att göra studiebesök inom Region Uppsala och andra huvudmäns verksamheter. Kontaktarbetet är avgränsat till att genomföra inom Sverige. 5

338 Bilaga 139/18 Kontaktarbete ska vara kopplat till det politiska uppdraget och medger rätt till arvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning för högst fyra tillfällen per uppdrag och år. Arvode medges med motsvarande 1,5 % av månadsarvodet för regionråd, avrundat till närmast tiotal kronor. Principen för hel- och halvdagsarvode är tillämplig. Innan kontaktarbete utförs ska det föregås av ett beslut av respektive ordförande. Beslut om att bevilja kontaktarbete, knutet till uppdrag som ledamot och ersättare i regionfullmäktige, kan också fattas av respektive gruppledare. Undantag från rätt till ersättning: Ordförande och vice ordförande i styrelse, nämnd, beredning eller regionfullmäktige som uppbär årsarvode har dock inte rätt till arvode enligt ovan, om kontaktarbetet avser den styrelse, nämnd, beredning eller regionfullmäktige där denne innehar ordförandeuppdrag och uppbär årsarvode. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår dock. Regionråd/gruppledare har inte rätt till ersättning för kontaktarbete. 14 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsförtjänst som föranleds av uppdrag inom Region Uppsala utgår till ordförande och vice ordförande samt ledamöter och ersättare som enligt 5, 6 och 7 har rätt till arvode och som med intyg kan påvisa sig ha förlorat arbetsinkomst. Sådan ersättning utgår även för deltagande i kurser och konferenser som har betydelse för nämndens verksamhet (se bilaga 2). Ersättning utgår även till anställd inom Region Uppsala som har förtroendeuppdrag inom Region Uppsala. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ges maximalt i nivå med heltidsregionråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. Förtroendevald som är timavlönad kan inte göra anspråk på ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som inte bokats p.g.a. politiskt uppdrag. Endast faktisk ekonomisk förlust, där löneavdrag kan styrkas av arbetsgivare, medger rätt till ersättning. Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska göras hos den nämnd/styrelse motsv. som ska belastas med kostnaden. Ytterligare anvisningar för ersättning för förlorad arbetsförtjänst utfärdas vid behov av regionstyrelsen. Även styrkta uppgifter om förlorad arbetslöshetsersättning (A-kassa) eller förlorad föräldrapenning ersätts. 6

339 Bilaga 139/18 15 Förlorad arbetsförtjänst sammanträde med partigrupp Rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid sammanträde med partigrupp föreligger för 12 sammanträden per år. 16 Ersättning vid oregelbunden arbetstid Förtroendevald som arbetar oregelbundna arbetstider har rätt att få rimlig dygnsvila respektive veckovila utan förlorad arbetsförtjänst. Den som har skiftarbete i anslutning till sammanträde har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som avståtts natten före sammanträdet. Efter sammanträde som pågått hel dag kan ersättning utgå för arbetspass natten efter sammanträdet. Den som enligt arbetstidsschema har enstaka fridag (under en 7-dagarsperiod) och ett heldagssammanträde infaller denna dag, har rätt att inom en vecka ta ut extra ledighet från ordinarie arbete och därvid få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 17 Förlorad arbetsförtjänst för egna företagare Vid beräkning av inkomstbortfallet för egen företagare (motsvarande) ska 90 % av den hos Försäkringskassan registrerade årsinkomsten vara utgångspunkten. Inkomstbortfallet för hel dag ska anses vara 1/248 av nämnda belopp. Inkomstbortfallet per timme beräknas med 1/8 av dagsbeloppet och avrundas till närmast hela krontal. Förtroendevald som är egen företagare ska vid begäran om ersättning styrka sin registrerade årsinkomst genom intyg från Försäkringskassan. Förtroendevald som uppbär inkomst från anställning och från eget företag (motsvarande), omfattas av schablonberäkning enligt ovan för den sammanlagda registrerade inkomsten hos Försäkringskassan, om 50 % eller mer härrör från det egna företaget (motsvarande). I annat fall ska inkomstbortfall från anställning styrkas med intyg från arbetsgivare i enlighet med ovan, jämsides med schablonberäkning enligt ovan för inkomster från det egna företaget (motsvarande). Ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan inte utbetalas för samma tidsperiod för inkomstbortfall från flera arbetsgivare eller från förlust av inkomst i eget företag i kombination med inkomstbortfall hos arbetsgivare. Möjlighet finns till individuell prövning av rätten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för egna företagare eller motsvarande (det åligger regionstyrelsens arbetsutskott att göra den individuella prövningen). Den individuella prövningen ska tillämpas då beräkningen enligt schablon inte är skälig. Med utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade regler, riktlinjer från regionstyrelsen och tolkningsbeslut av regionstyrelsens arbetsutskott, görs den individuella prövningen. 7

340 Bilaga 139/18 Egen företagare (motsvarande) kan i stället för ersättning för förlorad arbetsförtjänst få ersättning för styrkt kostnad i samband med att vikarie tjänstgör istället för den förtroendevalde i det egna företaget under frånvarotid för politiskt uppdrag. Ersättning avseende kostnad för vikarie ges maximalt i nivå med heltidregionråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. 18 Ersättning för förlorad semesterförmån Förtroendevald, som på grund av förtroendeuppdrag inom Region Uppsala förlorar semesterförmån, har rätt till ersättning (Kommunallagen 4 kap, 12 ) med maximalt heltidsregionråds dagarvode per förlorad semesterdag. Ersättning utges dock endast till förtroendevald vars uppdrag underskrider 40 % av heltid. Anspråk på ersättning för förlorade semesterförmåner ska vara styrkta av arbetsgivare och inkomna till Region Uppsala senast inom 6 månader från det att förlusten kunnat fastställas. 19 Pension och avgångsersättning Pension och avgångsersättning utgår enligt gällande bestämmelser, fastställda av landstingsfullmäktige , 106, att gälla fr.o.m Bestämmelserna gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 Kommunallagen och som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid. För förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som tidigare inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda, gäller bestämmelser angående omställningsstöd och pensionsvillkor antagna av landstingsfullmäktige , 11. De nya pensionsbestämmelserna gäller även samtliga förtroendevalda som innehar uppdrag som inte uppgår till 40 procent av heltid. Detta oavsett om man väljs för första gången i samband med valet 2014 eller har innehaft uppdrag tidigare. 20 Barntillsyn och vård av funktionshindrad Förtroendevalda med barn under 12 år som har behov av tillsyn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer). Styrkta kostnader utgår med maximalt 165 kr per timme. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig, d.v.s. Region Uppsala gör skatteavdrag på utbetald ersättning. Se i övrigt via skatteverket.se för Regler om förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster (SKV 409) samt Kontrolluppgifter lön, förmåner m.m. (SKV 304). 8

341 Bilaga 139/18 Ersättning utgår även för styrkta extra kostnader för vård av funktionshindrad person som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår per timme med maximalt 165 kr. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig, d.v.s. Region Uppsala gör skatteavdrag. Se Skatteverket.se enligt ovan. Ersättning utgår inte om tillsynen utförts av person som tillhör den förtroendevaldes hushåll och vid barntillsyn inte heller för tid som barnet vistas i den ordinarie barnomsorgen. 21 Funktionshindrad förtroendevald Ersättning utgår till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader som föranleds av uppdraget, såsom ökade resekostnader, tolk och hjälp med inläsning m.m. 22 Frånvaro på grund av sjukdom eller annat skäl ordförande och vice ordförande Är ordförande eller vice ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under längre tid än en månad eller sammanlagt sex månader under ett år, förordnar regionstyrelsen en ersättare. Ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande eller vice ordförande övertas under förordnandetiden av ersättaren. 23 Regionråd förmåner vid ledigheter Regionråd/gruppledare har inte rätt till semesterdagsersättning. Förmåner vid övriga ledigheter regleras i AB (Allmänna bestämmelser): 28 Sjukdom m.m. 29 Föräldraledighet 30 Civil- och värnplikt 32 Enskilda angelägenheter Den ökade kostnaden som uppstår vid regionråds/gruppledares längre föräldraledighet eller sjukdom påverkar inte möjligheten att förordna vikarierande regionråd/gruppledare med motsvarande tjänstgöringsgrad. 24 Försäkringar Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar: Ansvarsförsäkring Förtroendevalda omfattas av samma ansvarsförsäkring som anställda personer. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsregler i verksamhet som bedrivs inom Region Uppsala 9

342 Bilaga 139/18 Tjänstereseförsäkring Förtroendevalda omfattas av tjänstereseförsäkring. Denna försäkring kan bl.a. ge läke- och resekostnads- och reseavbrottsersättning. Den kan även ge resgods- och ansvarsskydd. Grupplivförsäkring GL-F För förtroendevald med uppdrag som omfattar 40 procent eller mer av heltid tecknas grupplivförsäkring hos KPA Livförsäkring AB. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL Försäkringen gäller för olycksfall eller arbetssjukdom som uppkommer i samband med verksamhet som förtroendevald. 25 Deltagande i sammanträde under pågående sjukskrivning För fritidspolitiker som önskar delta i arvodesberättigade sammanträden under pågående sjukskrivning gäller följande: förtroendevald kan inte avstå från sammanträdesarvode enl. kommunallagens 4 kapitel 15. Sjukskriven fritidspolitiker bör därför inhämta godkännande från arbetsgivare eller vid längre sjukskrivning Försäkringskassan före deltagande i arvodesberättigat sammanträde. 26 Partigrupper bidrag och balansering För ersättning till förtroendevalda i samband med partigruppsmöten, utbildning samt för andra kostnader i anledning av partigrupps arbete utgår ett bidrag till respektive partigrupps disposition. Det årliga bidraget till respektive partigrupp beräknas enligt följande: partigrupp som är representerad i regionfullmäktige erhåller årligen motsvarande 50 % av månadsarvodet för heltidsregionråd per mandat. Bidraget inkluderar inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättningar eller ersättning för extra kostnader. Balansering av över- och underskott får endast ske mellan åren inom respektive mandatperiod. Ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Regionstyrelsen kan vid behov besluta om närmare riktlinjer. 10

343 Bilaga 139/18 27 Regionråd och politiska sekreterare ekonomiska resurser Utifrån konstruktionen nedan tilldelas respektive parti ekonomiska resurser för finansiering av regionråd/gruppledare och politiska sekreterare. Lägsta tjänstgöringsgrad för politisk sekreterare respektive regionråd är 40 procent av heltid. Frihet finns att styra hur de ekonomiska resurserna disponeras under mandatperioden. Balansering av över- och underskott får ske, men endast mellan åren inom respektive mandatperiod ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Lönekostnaden för politiska sekreterare/heltid jämställs med 50 procent av månadsarvodet för heltidsregionråd. Möjlighet finns således att omvandla halvtidsregionråd till två 50 procent politiska sekreterare eller att omvandla 50 procent regionråd till politisk sekreterare heltid. Konstruktion för resurstilldelning: A. Varje parti som vinner representation i regionfullmäktige får ett grundstöd. Grundstödet är avsett att ge samtliga partier regionråd och politisk sekreterare. Vid fyra mandat erhålles 75 procent tjänstgöringsgrad för regionråd och 75 procent tjänstgöringsgrad för politisk sekreterare. Parti som får färre än fyra mandat erhåller 40 procent av årsarvodet för heltidsregionråd att nyttja för 40 procent arvodering av gruppledare. Detta kan inte omvandlas till politisk sekreterare. B. Från femte mandatet i fullmäktige erhåller parit, per mandat, årligen motsvarande tio procent av årsarvodet för heltidsregionråd, att använda för regionråd och politiska sekreterare. C. Majoritetskonstellationen erhåller därutöver årligen motsvarande 120 procent av årsarvodet för heltidsregionråd att använda för regionråd och/eller politisk sekreterare. D. Kostnader för sociala avgifter tillkommer. 28 Vikarierande regionråd/gruppledare Möjlighet att vikariatsförordna regionråd/gruppledare under mandatperioden kan medges efter beslut av regionstyrelsen. Vikariatsförordnande får ske för en period om maximalt 6 månader. Regionfullmäktige kan fatta beslut om längre vikariatsförordnande. Vikarierande regionråds/gruppledares tjänstgöringsgrad får dock inte understiga 40 % av heltid. Ersättning till vikarierande regionråd/gruppledare utgår i enlighet med 3 ovan. 11

344 Bilaga 139/18 Bilaga 1 Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för ordförandens/vice ordförandens månadsarvode (fasta arvode) 1. Rutinmässigt följa förvaltningens arbete. 2. Protokolljustering. 3. Överläggningar med tjänsteman eller annan anställd. 4. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning och liknande. 5. Besök på förvaltningar för information, attestering eller annan påskrift av handling. 6. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och liknande. 7. Utövande av delegationsbeslut. 8. Överläggningar med företrädare för andra organ inom eller utom Region Uppsala. Undantag: vid regelmässigt deltagande i grupper/organ inom eller utom Region Uppsala med fasta mötestider per termin eller kalenderår utgår arvode*, ersättning för ev. förlorad arbetsförtjänst och reseersättning, även till ordförande/vice ordförande. 9. Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder. * (1,5 % av månadsarvodet för regionråd) 12

345 Bilaga 139/18 Bilaga 2 Uppdrag inom Region Uppsala som inte medför rätt till särskilt arvode 1. Heltidsarvoderat regionråd har inte rätt till ytterligare arvode från Region Uppsala med undantag för lydelsen i 4 ovan samt vid sammanträde med regionfullmäktige. Deltidsarvoderat regionråd har inte rätt till arvode vid sammanträde med arbetsutskott eller beredningar eller i samband med andra förrättningar. Arvode utgår dock vid sammanträde med samverkansnämnden och Mälardalsrådets styrelse 2. Deltidsarvoderat regionråd/gruppledare eller annan förtroendevald har inte rätt till arvoden från Region Uppsala som sammanlagt per år överskrider arvodet för heltidsarvoderat regionråd. Avstämning görs kvartalsvis av löneadministratör och reglering av eventuellt överskridande belopp görs i lönesystemet Primula senast vid årsskifte. 3. För deltagande i kurser, konferenser eller utbildningar utgår inte sammanträdesarvode till förtroendevald om inte annat beslutas av styrelse/nämnd eller motsv. 4. Vid ordförande/gruppledaröverläggningar utgår inte arvode. Ersättning för resor och ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst medges.

346 Bilaga 140/ Dnr LS Kostnader och finansiering Upparbetade utredningskostnader i investeringsprojektet, till och med programskede Tilldelade medel, för förstudie och programskede Genomförande Total investeringskostnad, exkl. index Kostnader av engångskaraktär, såsom tillfälliga anordningar under byggproduktion, nedskrivningar, rivning m.m. Totalkostnad för projektet tkr tkr tkr tkr tkr tkr Hyreskostnad Dagens hyreskostnad för S1 och S2 Ny total hyreskostnad som utgår från slutlig totalinvestering exkl. index för nytt produktionskök Hyreskostnadsökning tkr/år tkr/år tkr/år Dagsportionskostnad, nuläge, med dagens mottagningskök Antal dagsportioner 2017: ca st (-4.8 % jmf 2016, dagsportioner) Jämförelse kostnad/dagsportion ,17 kr (+1,9% jmf 2017) Kostnad totalt per år tkr (-3,0% jmf 2017) Jämförelse kostnad /dagportion om 3 år* 243,20 kr (+3,5% jmf 2017) Kostnad totalt per år om 3 år* tkr (-1,5% jmf 2017) *Antagande om kostnadsökningen 2,0 % per år Dagsportionspris med nytt produktionskök i 2018 prisnivå ( dagsportioner) 220,12 kr/portion (+6,5 % jmf 2017) Givet att Region Uppsala fortsatt har ett behov av minst ca dagsportioner så blir totalkostnaden för dagsportioner efter investering: Skillnad från dagens totalkostnad för dagsportion 2018 prisnivå 2018 om 3 år 220,12* = tkr per år tkr 233,59* = tkr per år om 3 år* tkr *Antagande om kostnadsökningen 2.0% per år Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

347 Bilaga 140/18 2 (3) Hyran ökar med tkr per år på grund av investeringen och om tre år är dagsportionskostnaden tkr lägre än Investeringsskede Upparbetat Totalt investeringsbelopp Kommentar Fattade beslut Förstudie FSN Program RF Genomförande Summa Investeringskostnad Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för verksamheten och Fastighet och service. Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Fastighet och service pga investering Ökad kostnad Fastighet och service pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader Summa ökad kostnad Den årliga kostnadsökning för Fastighet och service uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där Region Uppsala tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Fastighet och service avkastningskrav. I ej finansierade engångskostnader återfinns nedskrivningskostnader, kostnader för tillfälliga lösningar mm. Dessa kan enligt gällande redovisningsregler ej läggas på hyresgäst. Finansiering av årlig kostnadsökning Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Fastighetsägarinitierad investering Sätt kryss X Motivera Hyresintäkter från restauratör Kostnader av engångskaraktär motsvarande tkr kronor finns finansierade i budget Finansieringen av de resterande engångskostnaderna på tkr som uppkommer 2022 hanteras i budgetprocessen för

348 Bilaga 140/18 3 (3) Fördjupad investeringskostnad Redovisad investeringskostnad vad respektive del ingår med Produktionskök tkr Restaurang tkr Kunskapscentrum av campuskaraktär tkr Konferenscenter tkr Övrigt tkr Oförutsett 10 % tkr Totalt tkr Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Rivning S1 ca tkr Nedskrivningskostnader ca tkr Rivning S2 ca tkr Oförutsett ca tkr Tillfällig kulvert/tillfälliga logistiklösningar mm ca tkr Ej aktiverbara byggherrekostnader ca tkr Summa ca tkr Ovanstående poster är resultatpåverkande för Region Uppsala och kan inte läggas på hyresgäst. Personal-, verksamhets- och investeringskostnader som inte ingår i genomförandet I dygnsportionspris ingår personal i kök, men inte måltidsvärdar på respektive avdelning inom Akademiska sjukhuset samt eventuellt ytterligare verksamhetskostnader för restaurang-, konferens- och biblioteksverksamhet. I denna programutredningen återfinns inte investeringskostnader för anpassning av alla avdelningar inom Akademiska sjukhuset för den tänkta serveringsmetoden. Flertalet av dessa anpassningar kommer att göras vartefter avdelningar på Akademiska sjukhuset i övrigt byggs om. Detta sker dock under en längre period. Investeringskostnader avseende utrustning som åligger hyresgästen finns ej med i denna programutredning. Nyttjandegrad Vid framtagande av förfrågningsunderlag och bygghandlingar kan lösningar som ytterligare förbättrar nyttjandegraden framkomma. En förbättrad nyttjandegrad, d.v.s. att till exempel flera verksamheter använder samma lokalyta men under olika tider på dygnet, kan minska behovet av unika ytor och därmed byggnadens totala yta. Lösningar för ökad nyttjandegrad som uppkommer under framtagande av upphandlingsdokument och bygghandling ska inte ses som programändringar. Indexering Den svenska byggkonjunkturen har under 2018 mattas av. Avmattningen sker främst inom bostadsproduktion men påverkar konkurrenssituationen och kostnadsutvecklingen. Det är därför mycket svårt att under perioden förutsäga förändringen av kostnadsläget. Index har därför inte inkluderats i detta projekt. Utrangering Se avsnitt Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen

349 Bilaga 140/18 b Ärende: 149/18 Genomförande av produktionskök, restaurang, konferenslokaler och bibliotek vid Akademiska sjukhuset Reservation Det är sedan lång tid klarlagt att köket vid Akademiska sjukhuset inte håller tillräcklig standard. Redan i samband med att kostsamarbetet med Västmanland inleddes fanns behov av ett nytt kök som då beräknades vara färdigt i början av Sedan dess har två större utredningar genomförts som sett över alternativen vad gäller patientmat. Båda har landat i att det mest fördelaktiga för Region Uppsala är att bygga ett tillagningskök Som framgår av förstudien är befintliga byggnader (S1 och S2) i stort behov av totalrenovering, byggnaderna är fuktskadade i grundläggningen och undermåliga energimässigt. De har även stort eftersatt underhåll. Någon utredning som visar att bygget kan skjutas på ytterligare har inte presenterats, inte heller någon beräkning av vad ett sådant alternativ skulle innebära för kostnader i form av tillfälliga insatser. Från Centerpartiet har vi inte uppfattat att det finns klarlagt att det finns behov av konferenslokaler med mera i den omfattning som föreslås och bedömer att det finns möjlighet att minska investeringen med åtminstone 25 miljoner kronor. Av ovan anförda skäl reserverade sig Centerpartiet till förmån för eget yrkande. Annika Kripinsson (C) Ledamot Regionstyrelsen

350 Bilaga 142/18 Regionstyrelsen Ärende 142 Reservation Initiativet lyfter problemet med att Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter inte genomfördes ordentligt när det gäller orosanmälningar. Initiativet frågar därför efter vad regionen kommer att göra för att säkerställa att ett systematiskt arbete med att implementera socialtjänstlagen genomförs. Redovisningen i ärendet hänvisar till den nya planen som är en kopia av den gamla planen och vad som enligt planen ska göras. Men vad initiativet efterfrågar är vilka åtgärder regionen kommer att vidta för att planen verkligen genomförs. Det är det som menas med uttrycket att säkerställa. Det framlagda svaret kan därför inte accepteras. Undertecknad yrkar därför på: att regiondirektören får i uppdrag att redovisa vilka åtgärder regionen kommer att vidta under 2018 för att säkerställa att handlingsplanen verkligen genomförs. Stefan Olsson (M)

351 Bilaga 144/18 STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR

352 Bilaga 144/18 Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård, forskning ska utgöra en integrerad del av hälso- och sjukvården Framtagen i samverkan av Region Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Region Uppsala, Landstinget i Värmland, Region Västmanland och Region Örebro län (Sjukvårdsregionen): Regionala forskningsrådet*. Utgångspunkt Forskning och evidens ska utgöra en integrerad del av hälso- och sjukvården och dess utveckling. I landstingens och regionernas uppdrag ingår att skapa goda förutsättningar för, och att bedriva, forskning inom hälso- och sjukvård av hög kvalitet och i enlighet med god etisk standard. Landstingen ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen ska i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor (SFS 2017:30). Föreliggande strategi utgör en plattform för det forskningsuppdrag som åvilar hälso- och sjukvårdorganisation (SFS 2017:30) och stadfäster ett antal förutsättningar som är väsentliga för att fortsätta utveckla forskningsverksamheterna och samverkan kring detta inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Strategin tar sin utgångspunkt i de behov som finns i landsting och regioner inom Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro, fortsättningsvis kallad Sjukvårdsregionen. Vidare tar den även utgångspunkt i det positionspapper för klinisk forskning som SKL tagit fram: orskning+skl.pdf. Strategin harmoniserar också med de utmaningar som lyfts i forskningspropositionen regeringens-forskningsproposition/. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns ett avtalsbaserat forskningssamarbete som omfattar två inriktningar. Den ena inriktningen avser samordning av kliniska studier Forum Uppsala-Örebro, den andra har till primärt uppdrag att hantera forskningsansökningar och anslag för regionövergripande forskning. Syfte och mål med forskning inom Sjukvårdsregionen Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet och behöver därmed medverka i kunskapsutveckling och framtagande av evidens som en del av kärnuppdraget. Forskning och utveckling förbättrar möjligheterna att ge god hälso- och sjukvård.

353 Bilaga 144/18 Målsättningen är att genom forskning producera kunskap som bidrar till bättre behandlingsmetoder och ökad hälsa för personer som är i kontakt med hälso- och sjukvård. En målsättning är att inte stanna vid forskningen utan att andra delar av Sjukvårdsregionen aktivt arbetar för att forskningsbaserad kunskap och lösningar verifieras och implementeras, vilket bidrar till ökad kunskapsstyrning i form av evidenssäkrade behandlingsmetoder och innovationer. En målsättning är att landsting/regioner tillsammans bygger stödstrukturer för forskning som bidrar till en attraktiv och stärkt ställning för Sjukvårdsregionen. För vårdens engagemang är patientnyttan en grundläggande utgångspunkten. Ett mål för verksamheten är: En stark regional infrastruktur för klinisk forskning av hög kvalitet som ger bästa möjliga förutsättningar för utveckling av hälso- och sjukvård, ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen. Akademin, hälso- och sjukvården och industrin har en god samverkan där delarna stärker helheten. Samverkan är en förutsättning I Sjukvårdsregionen ska aktiv samverkan kring forskning fortsätta ske och stärkas. Nära samarbete med aktörer inom området som andra landsting/regioner, universitet, högskolor, myndigheter, forskningsfinansiärer och life science-industrin är en förutsättning. Det innebär att ett avtalsbaserat samarbete mellan landstingen och regionerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro ska finnas, som reglerar samverkan, gemensam finansiering och organisering. I denna samverkan ska nätverk för olika professioner inom forskning uppmuntras och i vissa fall regleras med exempelvis nätverk för landstingens och regionernas forskningschefer, forskningssjuksköterskor, jurister, biostatistiker etc. Riktade forskningsmedel ska finnas som gynnar samverkan. För att få hög kvalitet på den forskningsverksamhet som bedrivs ska vetenskaplig kompetens värderas i rekrytering och vid anslagsfördelning. Inom Sjukvårdsregionen verkar vi för ökad andel forskningsprojekt som innebär att samverkan sker mellan flera aktörer och/eller tvärvetenskapligt. Nationella och internationella samarbeten uppmuntras. Sjukvårdsregionen verkar för att infrastrukturer förenklar möten och digitala nätverk. Genom ett gott samarbetsklimat blir Sjukvårdsregionen en attraktiv region att bedriva klinisk forskning i. Genom samverkan över länsgränserna blir Sjukvårdsregionen starkare tillsammans. Forskning ska vara en integrerad del av grunduppdraget I Sjukvårdsregionen ska det, i verksamheter där klinisk forskning bedrivs, uttalat ingå i all vårdpersonals uppdrag att bidra till att klinisk forskning kan genomföras. Det innebär att en positiv attityd till forskning ska genomsyra verksamheterna, därtill att evidens utgör en grundpelare i det dagliga arbetet. Inom Sjukvårdsregionen verkar vi för att ledning på alla nivåer känner till förutsättningar för forskning, efterfrågar evidens samt stödjer, uppmuntrar och följer upp forskningsaktiviter i sin verksamhet. Ansvarig för att utforma gemensam samordning av uppföljningssystem är den regionala noden för kliniska studier. I utbildning för medarbetare och nya chefer på alla nivåer, bör kunskap om forskning integreras och regionala utbildningsinsatser arrangeras.

354 Bilaga 144/18 Skapa jämlika förutsättningar för att bedriva forskning I Sjukvårdsregionen ska den gemensamma regionala verksamheten utformas så att goda förutsättningar skapas för att stödja medarbetare i landsting och regioner att bedriva klinisk forskning under jämlika förhållanden. Det innebär att de sjukvårdregionövergripande satsningar som görs på forskning beaktar jämlikhetsperspektiv. Förutsättningar för att bedriva forskning bör vara likartade oavsett profession, kön eller ämnesområde. Gemensamma riktlinjer för exempelvis karriärvägar efter disputation ska eftersträvas vilket bidrar till attraktivitet. Inom Sjukvårdsregionen ska omotiverade skillnader i villkor för att bedriva forskning undvikas. Nuvarande villkor för forskning inom region och landsting ska kartläggas för att åskådliggöra förutsättningar såsom resurser, tid och organisering för forskning. Vetenskapsrådets satsning på klinisk forskning bör kontinuerligt följas upp på regional nivå genom mätbara mål. För att bibehålla vetenskapligt kompetent personal inom Sjukvårdsregionen ska karriärvägar tydligöras och kommuniceras. Etablera regionövergripande infrastruktur I Sjukvårdsregionen ska en god infrastruktur för klinisk forskning finnas som möjliggör och stimulerar ett långsiktigt arbete, detta som komplement till den idag befintliga infrastrukturen som finns på länsnivå. Det innebär att regional samordning sker inom områden där samverkan skapar mervärde. Vissa funktioner behöver finnas nära den kliniska verksamheten exempelvis forskningssjuksköterskor, medan andra med fördel kan samordnas regionalt exempelvis; stöd för anslagsansökningar, forskarrådgivning, utbildning, datahantering etc. Inom Sjukvårdsregionen ska insatser samordnas regionalt genom bl.a. befintligt FoU-chefsnätverk, regionalt biobankcentra, regionalt forskningsråd och dess regionala nod för samordning av kliniska studier. På regional nivå behövs fortsatt utveckling av uppföljningssystem, samordningsstöd och stödresurser som underlättar för klinisk forskning på länsnivå. Inom biobanksområdet ska klinisk information om patienterna i ännu högre utsträckning kopplas till biologiska data. Det innebär att effektiva IT-system behövs inom Sjukvårdsregionen, liksom att processer för att handha rättsenliga och etiska spörsmål behöver vidareutvecklas. Ta tillvara patienters kunskap Inom Sjukvårdsregionen ska patienternas kunskap, erfarenheter och vilja att delta i klinisk forskning tas tillvara och patienten ses som medskapare. Det innebär att patienters erfarenhet och kunskap tas tillvara i olika sammanhang. Detta stödjer viljeinriktningar om att eftersträva personcentrerad vård. Inom Sjukvårdsregionen ska en inventering göras beträffande patientföreningar-/grupperingar. Register ska sammanställas med kontaktuppgifter till patientföreningar. Ansvar för detta ges till Regionala noden som arbetar på uppdrag av Regionala forskningsrådet med samordning av kliniska studier på regional nivå. Patienter ska aktivt bjudas in till samråd, fokusgrupper och andra grupperingar i utvecklingsarbetet.

355 Bilaga 144/18 Hög kvalitet och i enlighet med god etik I Sjukvårdsregionen ska säkerställas att forskning utförs med hög kvalitet och i enlighet med god etisk standard hos alla aktörer inom den offentligt finansierade vården, genom att i upphandlingar och avtal säkerställa förutsättningarna för och styrningen av klinisk forskning. Det innebär att villkoren för forskning och medverkan i forskningsprojekt ska vara desamma oavsett utförare av vård eller ersättningsmodell. Som ett första steg ska en regional inventering av villkor för forskning hos alla aktörer inom den offentligt finansierade vården genomföras. Inom Sjukvårdsregionen ska förutsättningar för klinisk forskning beaktas och följas upp inom såväl egen driven som den driven av alternativ utförare av hälso- och sjukvård. Ett regionalt uppföljningssystem som beaktar kvalitet och god etisk standard för all klinisk forskning ska tas fram. Verka för kunskapsstyrning Inom Sjukvårdsregionen ska system utvecklas för att snabbare och mer effektivt omsätta forskningsresultat i praktiken. Det innebär att bästa tillgängliga kunskap används inom vården, att ny kunskap implementeras, att kunskapsluckor systematiskt identifieras och att forskning bidrar till att fylla kunskapsluckor. Utvecklingen av detta arbete följer den etablerade struktur för kunskapsstyrning som finns på nationell nivå. Inom Sjukvårdsregionen ska det finnas en koppling mellan den forskande organisationen och kunskapsorganisationen. *Regionala forskningsrådet Regionala Forskningsrådet är ett avtalsbaserat samarbete mellan Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Landstinget Sörmland, Region Uppsala, Landstinget i Värmland, Region Västmanland och Region Örebro län. Regionala forskningsrådet och dess regionala nod för samordning av kliniska studier verkar för att stärka klinisk forskning inom Sjukvårdsregionen samt bidrar till regionalt samarbete inom klinisk forskning med hög kvalitet och relevans som bygger på och involverar hälsooch sjukvårdens resurser. Regionala Forskningsrådet har uppdragsansvar för styrningen av den Regionala Noden för Samordning av Kliniska Studier Forum Uppsala-Örebro; ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Sveriges sex hälso- och sjukvårdsregioner.

356 Bilaga 144/18 Avtal om gemensam regional satsning på forskning Regionala Forskningsrådet Uppsala - Öreb ro regionen - RFR Mellan r egion och landsting i Uppsala Örebro Sörmland, Värmland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg, nedan benämnt Parterna, har träffats följande avtal om att fortsätta verksamheten med det år 2007 gemensamt inrätta de regional a forskningsråd et benämnt Regionala forskningsrådet för Uppsala - Örebro regionen - RFR. RFRs övergripande syfte är att stödja och samordna klinisk forskning som kräver hälso - och sjukvården stöd och resurser inom de sju regionernas/ landstingens verksamhetsområde, i enlighet med Strategi för forskning inom hälso - och sjukvården , Re gionala forskningsrådet, Samverkansnämnden, Uppsala - Örebro sjukvårdsregion. Regionala forskningsrådets verksamhet regleras i instruktion, riktlinje r samt överenskommelse. Bakgrund Samverkansnämnden för Uppsala - Örebro sjukvårdsregion rekommendera r lands ting/regioner att fortsätta den av Parterna gemensamt finansierad e satsning en på klinisk forskning och samordning av kliniska studier inom sjukvårdsregionen. För detta syfte inrättades ett forskningsråd år 2007 baserat på ett 6 - årigt avtal som sedermera fö rlängts. Samverkansnämnden föreslår nu att verksamheten fortsätter utifrån denna avtalsskrivning och under en tid sp eriod av tre år plus tre år. Forskningsrådet skall forts ä tta med att genom utdelning av anslag till forskningsprojekt samt genom andra initiativ stärka och samordna den kliniska forskningen inom regionen s sju regioner/ landsting. Styrelsen Styrelsen för forskningsrådet skall bestå av en representant för envar av regionens regioner/ landsting. Mandatperioden för styrelsen skall vara t re år. Ordförandeposten i styrelsen skall rotera mellan Parterna. Represe ntanter från lärosäten i sjukvårds regionen kan adjungeras till styrelsen i ärenden som rör forskningssamverkan mellan lärosäte och Parterna. Samverkansnämnden utser styrelse för forskningsrådet på förslag från respektive region/ landsting. Styrelsens uppdrag Styrelsen skall ansvara för forskningsrådets administration och ekonomi. Styrelsen skall utlysa och besluta om former för anslag, tilldelning av anslag till forskningsprojekt samt genom andra initiativ som bör s ke för att stärka klinisk forskning inom regionen.

357 Bilaga 144/18 Styrelsen har uppdragsansvar för den Regional a noden, Forum Uppsala - Örebro, för samordning av kliniska studier i Uppsala - Ö rebroregionen, innefattande budget - och strategiska inriktningsbeslut. Styrelsen skall utse ordförande och ledamöter i prioriteringskommittéerna samt de arvoden som utgår. Styrelsen utser ordförande och ledamöter i kommittéerna efter hörande av region/ la ndstingen. Föreståndare adjungeras till styrelsen sammanträden. Föreståndare arvoderas för uppdraget. Styrelsen skall årligen rapportera till Samverkansnämnden om forskningsrådets verksamhet och fördelade projektanslag samt samordning av kliniska studie r. Lednings grupp Lednings gruppen består av landstingens/regionernas övergripande forskningschefer. Sammankallande för lednings grupp en är föreståndare för RFR. Lednings gruppen bereder frågor till styrelsen och är knuten till regional forsk ningsrådets kan slifunktion. Lednings gruppen hanterar frågor om forskningsfinansiering och samordning av kliniska studier. Regionala forskningsrådets administration Styrelsen beslu tar om var kanslifunktionen ska ll vara placerad och om tidsperiod för värdskap av kanslifunktionen. Värdregionen svarar för forskningsrådets administrativa verksamhet inklusive utbetalning av beviljade projektanslag. För administrativa uppgifter tillsätter värdlandstinget en kanslifunktion; med förestå ndare och ekonomiassistent/sekreterare. Kanslifunktionen svarar för administrativa insatser åt styrelse, prio riteringskommittéer och lednings grupp.

358 Bilaga 144/18 Omfattningenav kanslifunktionenbeslutasav styrelsen.kostnadernaför kanslifunktionen skall täckasav de till forskningsrådetavsattamedleninklusive arvodering av ledamöternai kommittéerna. Fördelning av projektanslag Inkomnaprojektansökningarskall värderasenligt vetenskapligakriterier. I forskningsprojekt skall minst två av regionensregioner/landsting vararepresenterade. Förutsattvetenskaplig kvalitet bör forskningssamarbete mellanflera av regionensregioner/landstingstimuleras. Projektanslagkan sökasav anställdai regionensregioner/landstingeller med personer verksammavid enhetermed ett avtalsbaseratsamarbetemedlandsting/region. Forskningsprojektkan stödjasmedolika typer av anslag, med varierandetidslängdoch belopp. Ansökningarom projektanslagskall granskasav en prioriteringskommittéi enlighetmed av styrelsenfastslagnaregler.styrelsenbeslutarom antaletkommittéeroch arbetsordningen för respektivekommitté. Beviljadeprojektanslagskall utbetalastill huvudsökandes arbetsenhetinom region/landsting och ej beläggasmednågraextra påslag.handledareoch andraanställdapå universitet kan ej erhållaprojektanslagfrån RFR*. Doktorandersom ej registreratsinom UppsalaÖrebroregionenär ej behörigaatt söka eller erhållaprojektanslagfrån RFR. Forum Uppsala-Örebro: Den r egionala noden för samordning av kliniska studier Vetenskapsrådet har ett samordnande uppdraginom kliniska studier.verksamhetenbedrivs, undernamnetkliniska studiersverige,som ett samarbetemellan Vetenskapsrådet och Sverigessex hälso- och sjukvårdsregione r. Regionalanodenför samordningav kliniska studieri sjukvårdsregionen har som uppdragatt stöttasamverkaninom regionenmellanolika intressenterav kliniska studieroch regionala verksamhetsföreträdare för att förbättraprocesseroch underlättaförutsättningarnaför att bedrivakliniska studier.en överenskommelse mellan Vetenskapsrådet och sjukvårdsregionen reglerarsamverkanoch uppdrag. Regionalanodenarbetarför att stärkasamverkani sjukvårdsregionen och att tydliggöra regionalabehovoch incitamentför att öka antaletkliniska studierför sjukvårdsregionen s invånare.regionalanodeningår i Vetenskapsrådets verksamhet Kliniska StudierSverige enligt särskiltsamverkansavtal. Prioriteringskommitté Kommittén skall beståav tre representant er från envarav sjukvårdsregionens regioner/landsting; samtligamed en anställninginom respektiveregion/landsting. Ledamöternaförutsättsha vetenskapligkompetenspå helstdocentnivå.sammansättningen måstedock motsvarabehovetav en bred kompetensavseendemetodik och ämnesomr åden. *Personersom har förenadanställningi såvälnågotav de ingåendelandstingensom vid lärosätekan erhålla medeli enlighetmedinstruktionersombeslutatsav RFRsstyrelse.