Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården
|
|
- Stefan Samuelsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården Slutredovisning av projektet Kristianstad Göran Ejlertsson, projektledare Ingemar Andersson Ulf Ericsson Petra Nilsson
2 Förord Hösten 2005 beviljades projektet Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården ett treårigt forskningsanslag av afa försäkring. Anslaget har använts för att driva projektet under perioden enligt avtal och skall enligt avtalet slutrapporteras vid årsskiftet 2008/2009. Som en bakgrund till slutredovisningen ges här projektets tidsplanering, eftersom det av praktiska och formella skäl blivit en viss fördröjning jämfört med den ursprungligen angivna planen. Då vi erhöll besked om forskningsmedel startade under hösten 2005 omedelbart en rekryteringsprocess för att anställa två doktorander i projektet. Dessa anställdes den 16 januari Det innebär att forskningsprojektet i praktiken också startade denna dag. Ett vanligt anställningsförfarande för doktorander är att de bedriver projektarbete/forskarutbildning 80 procent av tiden och deltar i utbildningen 20 procent. Den senare delen finansieras av Högskolans utbildningsmedel och belastar (naturligtvis) inte projektanslaget. I praktiken har något mindre än 20 procent av doktorandernas arbetstid använts för utbildningsändamål och följaktligen något mer än 80 procent för projektet. Kombinationen forskning/utbildning för doktorander har gjort att forskningsprojektet Sluta plåstra har förskjutits tidsmässigt i motsvarande grad. Det innebär att de tre åren är till ända vid mars månads utgång 2009 i stället för medio januari En följd av det blir också att den här slutredovisningen lämnas in, då det fortfarande återstår sex månader av den reella projekttiden. Anledningen till att slutredovisningen lämnas in så långt före det att projekttiden gått ut är den att vi har lämnat in en förnyad ansökan om ett fjärde projektår. Den ansökan har bordlagts i avvaktan på att slutredovisningen lämnas in för det initiala treåriga forskningsprojektet. I samband med den initiala projektansökan uppgavs att projektet var planerat som ett fyraårigt projekt, bl.a. eftersom två doktorander, en i arbetsvetenskap och en i folkhälsovetenskap, skulle anställas, och tiden för doktorandutbildning i Sverige är fyra år. Reglerna hos afa försäkring tillät inte ansökan för mer än tre år. Projektet fortlöper helt enligt planerna. Av den följande redovisningen kommer att framgå vad som hittills gjorts och vad som är planerat för de återstående sex projektmånaderna. Bakgrund till projektet Trots en viss nedgång de senaste åren, har fortfarande Sveriges befolkning en hög nivå av både sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Detta tillsammans med ökande vårdkostnader tär på samhällsekonomin. Även om problemet är komplext, finns en hel del insikt om vad som kan tänkas ligga bakom det som tar sig uttryck i en sviktande arbetshälsa. Det som hittills gjorts för att få fart på utvecklingen i en positiv riktning utöver lagstiftning och ändrade regler kan närmast uppfattas som ett plåstrande. Det är helt enkelt otillräckligt, kanske delvis inadekvat. Paradoxalt nog är vård- och omsorgssektorn särskilt drabbad av höga sjuktal relaterade till stress och psykisk påfrestning. Anledningarna till de höga sjuktalen är flera, bl.a. en problematisk arbetssituation (Nyman, Palmer, Bergendorff 2002). Utvecklingen inom hälso- och sjukvården, som borde framstå som ett föredöme när det gäller att placera hälsan i högsätet, ter sig således extra bekymmersam. Orsaker kan sökas bl.a. i icke 2
3 ändamålsenlig arbetsorganisation och ett eftersatt ledarskap, men kanske också i ett svagt utvecklat medarbetarskap. Svensk hälso- och sjukvård har ett välförtjänt gott renommé när det gäller vårdkvalitet och patientbemötande. Samtidigt redovisas problem när det gäller vårdköer, pressade ekonomiska resurser och indikationer på ohälsa och slitage hos personalen. I en förlängning kan man med fortsatt resursknapphet emotse att situationen förvärras. Det finns därför idag goda skäl att söka alternativ till nuvarande ledningsformer, dvs. organisation och styrning av vårdarbetet samt tillhörande ledarskap. Samtidigt pågår en kraftfull teknikutveckling i en alltmer storskalig sjukvårdsapparat, vilken kan leda till ökad distans mellan patient och vårdpersonal. Rationaliseringssträvan och tillhörande renodling av arbetsuppgifter påverkar arbetsvillkoren bland de anställda. Det kan finnas anledning att ompröva den nuvarande synen på ledning av vårdarbetet. Hälso- och sjukvård är kunskapsverksamhet (Levin, Normann 2000), som handlar om att få ihop helheter snarare än att fokusera enskilda delar. Det innebär t.ex. att i samarbete med kommunala aktörer ta hand om sammansatta vårdbehov hos en växande grupp äldre. Arbetets roll Arbetet är en viktig grund för människors identitet och sociala liv. Även om arbetet kan ha olika mening för olika individer, har det generellt betydelse för vår försörjning, hur vi strukturerar tiden och hur vi skapar mening i tillvaron. Teorier kring detta utvecklades redan på 1970-talet (Jahoda 1979). Arbetet kan också uppmuntra till mänsklig aktivitet och kreativitet. Arbetstillfredsställelse uppstår i samspelet mellan arbetssituation och individens attityder och värderingar (Allebeck, Mastekaasa 2004; Berglund 2001). Genom arbetet ökar känslan av välmående och gemenskap samt känslan av att vara en duglig medborgare (Gill 2000; Hult 2004; Isaksson Mettävainio, Ahlgren 2004). Arbete är därför mer än att tjäna pengar och någonting som gör intrång på fritiden. Den handlingsinriktade och initiativkraftiga människan förverkligar sig genom arbete. Det framstår som en paradox att många människor tycks stötas bort från sin arbetsplats eller undvika den. Hälso- och sjukvårdskulturen är djupt präglad av en lång sjukdomstradition, dvs. att definiera problem som sjuklighet. Sjukdomsbegreppet har gradvis vidgats och idag kan objektivt sett tämligen friska personer t.ex. arbetslösa, lätt funktionsnedsatta eller bara trötta i många sammanhang riskera att sjukförklaras. I en del fall blir handikapp och nedsatt arbetsförmåga medicinska konstruktioner snarare än sociala (Holmquist 2005). Risken är att man också ser medarbetare som potentiella sjuklingar snarare än produktiva resurser och att man överbetonar arbetets hälsorisker snarare än dess möjlighet att främja hälsa och välbefinnande arbetets salutogena potential (Antonovsky 1991). Det finns ett antal teorier om relationen mellan arbete och hälsa, men fortfarande dominerar ohälsotänkandet, därför att det finns få relevanta teorier som utgår från hälsa (Theorell 2006). Teorier med i huvudsak ohälsa som utfallsvariabel är krav-kontroll-stödmodellen (Karasek, Theorell 1990) och effort-reward-modellen (Siegrist 1996). Dessa teorier har varit utgångspunkt för ett stort antal studier. Det finns enbart några få exempel på salutogena ansatser redovisade (Csikszentmihalyi 1990; Feldt, Kivimäki, Rantala, Tolvanen 2004; Lowe, Schellenberg, Shannon 2003). Arbetsplatsen utgör således en potential för att skapa eller befästa människors hälsa. Detta ska ses mot bakgrund av att många människor idag lever ett hektiskt och kanske också splittrat liv. I ett sådant sammanhang är arbetet, med sina ofta fasta tider och kamratkrets, en viktig arena för att ge stadga och struktur i människors tillvaro. Arbetsplatsen kan i ett sådant perspektiv, under gynnsamma omständigheter, bli ett forum som adderar hälsa till individen. Det 3
4 innebär ett vidare synsätt än att främja hälsa på arbetsplatsen. Det betyder att, utöver ansträngningarna för att avlägsna hälsorisker, verkar arbetsgivaren aktivt för att hälsa uppstår, dvs. att medarbetaren upplever ett hälsotillskott på arbetsplatsen. Med en sådan fokusförskjutning kan hälsa på arbetsplatsen inte längre enbart ses som en medicinsk fråga utan handlar om arbetssituationen och arbetets organiserande i stort (Hansson 2004). Hälsa blir en del av organisationens vardag och hälsokonsekvenser finns inbyggda i hur vi t.ex. organiserar verksamheten, fattar beslut, utövar ledarskap, genomför arbetsmöten, kommunicerar medarbetare emellan, samarbetar med patienter och närstående samt samarbetar i arbetsteamet. Regenerativt arbete Den traditionella synen på arbetsmiljön som en hälsorisk har allt mer ersatts av eller kompletterats med en syn på arbetet som just hälsobringande salutogent. Man talar nu om hållbara arbetssystem (t.ex. Forslin, Kira 1999; Docherty, Forslin, Shani 2002; Forslin 2003). Denna typ av system har förmågan att återskapa eller öka energin hos de arbetande och är samtidigt konkurrenskraftiga. En central forskningsfråga idag är just att utveckla sådana system. Det har hittills också saknats instrument för operationalisering och mätning av salutogena arbetsfaktorer. På samma sätt saknar hälso- och sjukvården till stora delar kunskap om hur komplexa system fungerar och hur förändring implementeras i komplexa system. Arbetsrelaterad forskning kan utgå från tre grundläggande antaganden, vilka inkluderas i det pågående projektet. Antagande 1 finns på individnivå och säger att det finns psykobiologiska processer hos oss individer som, om de bejakas, verkar hälsostimulerande. Enligt antagande 2, som finns på systemnivån, går det att utveckla arbetssystem som bejakar dessa psykobiologiska processer inom oss. Antagande 3, slutligen, vilket speglar relationen mellan system och omvärld, säger att sådana arbetssystem samtidigt kan vara konkurrenskraftiga. Potentiella resurser för att skapa hälsa finns dels på gruppnivån, dels på systemnivån och framför allt på individnivå. Syfte Med utgångspunkt från ovanstående antaganden var syftet med projektet att utveckla en modell för den hälsoskapande arbetsplatsen, inklusive utveckling av instrument för operationalisering av salutogena arbetsfaktorer. Modellen har utvecklats genom ett deltagarbaserat arbetssätt och prövats empiriskt. Forskningsmetodiken har utgått från behovet av att säkerställa bestående tillämpningar och medge spridning av den framtagna modellen. Projektet är flervetenskapligt. Fokus ligger inom folkhälsovetenskap med dess hälsofrämjande ansats respektive inom arbetsvetenskap med dess fokus på verksamhet, ledarskap och arbetets organisering. Följande frågeställningar var aktuella i projektet. Hur kan arbetsplatsen addera hälsa till individen och individen addera hälsa till arbetsgruppen? Vilka är de processer hos individer, som om de bejakas, verkar hälsostimulerande? Hur ser de arbetssystem ut som bejakar dessa processer? Hur kan sådana arbetssystem samtidigt vara konkurrenskraftiga? Hur kan en metod att mäta hälsa och arbetsförhållanden användas för både ledning och arbetstagare med syftet att förbättra hälsan på arbetsplatsen? 4
5 Forskningsansats Region Skåne med fokus på Ängelholms sjukhus och området Närsjukvård har utgjort empiriskt studieobjekt. Den del av Ängelholms sjukhus, som ingick i studien, omfattades tidigare av en vårdenhet som bestod av fem vårdavdelningar. Efter en omorganisation under 2007 avvecklades vårdenheten och det blev en förändring i avdelningsstrukturen. Fyra vårdavdelningar utgör nuvarande studieobjekt, där varje avdelning leds av en avdelningschef. Närsjukvården bygger på ett integrerat arbetssätt mellan olika kompetenser, där nya samverkansformer utvecklas med bl.a. den kommunala vården. Projektets empiri utvecklas och nya metoder prövas inom ramen för den pågående utvecklingsprocessen på väg mot närsjukhus genom processtöd och utvärdering med hjälp av salutogena mätinstrument, som valideras i projektet. Målsättningen har varit att vidareutveckla ett mätinstrument avsett att mäta helheten av hälsoskapande faktorer. Det finns inget instrument som är användbart (Andersson, Bringsén, Ejlertsson 2004; Bowling 2005). Arbete med ett sådant mått har pågått i ett annat projekt vid Högskolan Kristianstad. Instrumentet består av två delar, en hälsodel och en arbetsdel. Internationell publicering pågår av de båda delarna separat (Bringsén, Andersson, Ejlertsson 2008; Nilsson, Bringsén, Andersson, Ejlertsson 2008). Tanken med det färdigutvecklade mätinstrumentet är att det skall a) vara så enkelt att det kan upprepas regelbundet i en organisation, b) kunna användas för medarbetarna själva i den fortsatta utvecklingen av den hälsoskapande arbetsplatsen och c) kunna användas av ledningen för att ta tempen på organisationen. Projektarbetet genomförs med hjälp av såväl kvantitativa som kvalitativa forskningsmetoder. Det deltagarbaserade perspektivet har setts naturligt att använda i projektet (Polanyi, McIntosh, Kosny 2005). Projektorganisation och samarbetspartners Forskningsprojektet har bedrivits vid Högskolan Kristianstad i nära samarbete med Region Skåne och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Stockholm. Högskolan Kristianstad representeras av forskare från de två centrala ämnesområdena, folkhälsovetenskap genom professor Göran Ejlertsson (projektledare) och docent Ingemar Andersson samt arbetsvetenskap genom fil.dr. Pär Pettersson. Region Skånes engagemang understryks genom dess representant professor Lars Edgren, som är strateg med ansvar för personal- och hälsofrågor inom koncernledningsstaben, f.n. tillfälligt tjänstledig för att vara adj. professor vid NHV, Göteborg. Slutligen sker samarbete med KTH genom en erfaren forskare inom området professor Jan Forslin. Projektets flervetenskapliga karaktär har tillgodosetts genom en konstruktion, där två doktorander, en i folkhälsovetenskap och en i arbetsvetenskap, samarbetar. Samarbetet har en gemensam utgångspunkt, interaktionen mellan individ och organisation i den hälsoskapande processen. Fokus för den folkhälsovetenskapliga doktoranden har legat på individen och gruppen, medan fokus för den arbetsvetenskapliga doktoranden har legat på ledning, organisation och arbetssystem. Den folkhälsovetenskapliga doktorandens forskarutbildning är formellt förlagd till Lunds universitet men med huvudhandledaren lokalt förankrad inom projektet. Doktoranden i arbetsvetenskap bedriver sin forskarutbildning vid KTH, Stockholm, dock med en lokalt förankrad biträdande handledare. I enlighet med traditionen vid respektive 5
6 lärosäte blir avhandlingen i folkhälsovetenskap en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en kappa, medan avhandlingen i arbetsvetenskap kommer att bli i form av en monografi. Ekonomisk redovisning Det ekonomiska utfallet av projektet framgår av nedanstående tabell. Siffrorna för den återstående sexmånadersperioden oktober 2008 t.o.m. mars 2009 är uppskattningar. Uppställningen i tabellen har gjorts på ett sätt som ska motsvara ansökan. Det faktiska utfallet innebär kostnader på knappt kronor mer än vad som var budgeterat (före OH- och momspålagor). Skillnaden förklaras främst av något högre doktorandlöner än beräknat. De marginellt högre omkostnaderna står Högskolan Kristianstad för. Tabell. Kostnadssammanställning. Summor i tusental kronor. T.o.m. Okt. -08 Enligt sept mars -09 Totalt ansökan Löner totalt doktorander (1 953 ) (376 ) (2 329 ) (2 203 ) - seniora forskare (324 ) (65 ) (389 ) (397 ) Resor Övriga kostnader Kunskapsspridning (11 ) (10 ) (21 ) (20 ) - Administrativ hjälp (16 ) (10 ) (26 ) (47 ) - Litteratur, mtrl. etc. (10 ) (3 ) (13 ) (9 ) Summa Förvaltningskostnad 35% Högskolemoms TOTALT Redovisning av struktur och kunskapsspridning Projektet, vilket genomförs vid Ängelholms sjukhus, har utvecklats i en process där delaktighet och engagemang bland medarbetare och avdelningschefer är grundläggande och har fungerat utomordentligt väl bl.a. genom personalens positiva engagemang. Som stöd för projektet finns en regional stödgrupp med medlemmar från alla ingående parter i projektet. Dessa är Högskolan Kristianstad (båda forskningsområdena folkhälsovetenskap och arbetsvetenskap), KTH, Region Skåne och Ängelholms sjukhus. Stödgruppen träffas två gånger per år, vår och höst. Stödgruppen har getts en annorlunda roll jämfört med traditionella styrgrupper. Inför varje sammanträde formulerar någon av de båda doktoranderna en diskussionsfråga av relevans för projektet. En betydande del av sammanträdestiden ägnas åt att på djupet diskutera den aktuella frågan för att ge feed-back och vägledning i det fortsatta arbetet. Vid Ängelholms sjukhus finns även en lokal stödgrupp, i vilken de båda doktoranderna ingår tillsammans med representanter för sjukhusets samverkansgrupp, verksamhetschefer, en avdelningschef och deltagare på sjukhusledningsnivå. Den lokala stödgruppen träffas ett par gånger per år eller oftare vid behov kring frågor gällande projektets process. 6
7 Kontinuerlig kunskapsspridning Kunskap och resultat som mynnat ut ur projektet har fortlöpande presenterats och diskuterats med ledningsgrupp, facklig samverkansgrupp, avdelningschefer och medarbetare på de deltagande avdelningarna vid Ängelholms sjukhus. Projektet och dess process har presenterats i olika sammanhang inom Region Skåne dels internt, dels bl.a. till processledarna för Hälsofrämjande sjukhus och besökare från Finlands Folkhälsa. Projektet har även kommunicerats vid föreläsningar till studeranden i olika kurser inom folkhälsovetenskap och arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Fortsättningsvis kommer projektets resultat framför allt att spridas internt i Region Skåne i seminarieform till målgruppen första linjens chefer. Enligt avtalet med afa försäkring kommer resultatet också framöver att spridas inom Sveriges kommuner och landsting. Förutom viss publicering i rapportform är traditionell vetenskaplig publicering av projektet och dess resultat i internationella tidskrifter av vikt. Projektet ska generera ett antal vetenskapliga artiklar och utgöra grund för två doktorsavhandlingar. Därutöver presenteras projektet och resultaten vid nationella och internationella vetenskapliga konferenser. Redovisning av projektet Den arbetsvetenskapliga processen Ambitionen att utveckla kunskaper om hur arbetet kan organiseras och ledas, med hänsyn till såväl verksamheten som individens välbefinnande och hälsa, har varit i fokus under den hittillsvarande projekttiden. Kittet och kontinuiteten avseende denna del har varit en grupp bestående av de aktuella vårdavdelningarnas förstalinjes chefer (fem avdelningschefer) tillsammans med doktoranden i arbetsvetenskap, Ulf Ericsson. Denna grupp, i fortsättningen benämnd projektgruppen, har träffats var sjätte vecka under hela projekttiden. Forskningsansatsen har präglats av action/reflection/learning, där avdelningscheferna stått för bidrag från praktiken och doktoranden stått för teoretiska bidrag. Mötenas innehåll har rymts under rubrikerna hållbara arbetssystem/hälsoskapande arbetsplatser och ledning av hälso- och sjukvårdsarbete. Mötena har fungerat som ett forum för handledning, reflektion, inspiration och socialt stöd i kombination med insamling av empiriskt material för doktoranden. Varje träff har dokumenterats med hjälp av bandspelare, transkriberats och vidare analyserats. En kompletterande bild av chef- och ledarskapet har även empiriskt förvärvats genom intervjuer och deltagande observationer. Det sistnämnda kan karaktäriseras som ett skuggande av avdelningscheferna i deras vardag och praktik. I en organisation som det aktuella sjukhuset visar sig den roll, som förstalinjens chefer har, vara väldigt central för sammanhang som kan karaktäriseras som regenerativa och hållbara. Funktionen avdelningschef har goda möjligheter att skapa förutsättningar på lokal nivå (avdelningsnivå) för en hälsoskapande arbetsplats. Utifrån ett övergripande organisatoriskt perspektiv måste rollen också ges förutsättningar att i dialog med medarbetarna kunna utveckla arbetet och lokalt organisera sig på ett för sammanhanget adekvat sätt. Rollen är viktig, inte minst mot bakgrund av att det t.ex. enbart inom Region Skåne finns ca av dessa första linjens chefer. Arbetet på avdelningarna har under den hittillsvarande tiden haft fokus på införandet och utvecklandet av ett nytt arbetssätt, PatientNärmre Vård (PNV). Huvudsyftet med PNV var att frigöra tid för sjuksköterskorna, vars arbetssituation innan införandet beskrevs som ohållbar. Framförallt innebar arbetet för mycket administration och för lite tid med patienterna. Infö- 7
8 randet av arbetssättet drog igång ungefär samtidigt som Sluta plåstra - projektet startade, dock med en viss variation på de olika avdelningarna. T.ex. hade en avdelning infört PNV hösten 2005 och en annan avdelning införde samma arbetssätt årsskiftet För aktörerna på vårdavdelningarna har det inneburit, att de i stor omfattning har varit ockuperade av PNV och hur det nya sättet att organisera verksamheten har förändrat vardagens praktik. Genom intervjuer och olika dialogfora med medarbetarna och avdelningscheferna framkom såväl intressanta faktorer, som arbetssättet byggde på, som effekter på praktiken. Dessa tycktes stödja den hälsoskapande arbetsplatsens tanke och det hållbara arbetssystemets vision. Projektgruppen (avdelningschefer samt doktoranden i arbetsvetenskap) fann det således lämpligt att integrera projektets tankar och idéer med det förändringsarbete som började bedrivas på vårdenheten. Detta sammanföll även med ambitionen från projektets sida att arbetet skulle vara så verksamhetsnära som möjligt. PNV har således blivit en central del i det fortsatta projektarbetet. Kort om PNV:s effekter Avdelningarna införde ett nytt arbetssätt som påverkade relationsmönstren, både mellan olika professioner och i relation till patienten. På olika vis förändrades vardagen för undersköterskorna och sjuksköterskorna, både socialt, emotionellt och kognitivt, genom förändring i samarbete, kommunikation, sociala konstellationer, nya delade uppgifter, överföring av kunskap mellan olika sedan tidigare uppdelade områden osv. Förenklat kan man säga, att sättet att genomföra uppdraget har gett en fokusförskjutning, från den formella yrkesrollen till relation och situation. Det har föranlett ett ökat intersubjektivt meningsskapande på avdelningarna. Både undersköterskorna och sjuksköterskorna har varit angelägna att återge en bild av vinsterna och effekterna av att arbeta utifrån det nya arbetssättet. Lärandet och kunskapsbildningen har varit sådana återkommande beskrivningar, bland annat har förståelsen för helheten och processen i relation till patienten ökat. Utbytet mellan yrkesgrupperna har blivit mer påtagligt och har även formulerat nya insikter om arbetet och innebörden av det som görs på en vårdavdelning. Det har uttryckts en bild av mer glädje och lust; arbetet har helt enkelt blivit roligare. Häri urskiljs en utmaning för arbetets organisering, som förutsätter en helhetsbild och ett gränsöverskridande samarbete och som tar tillvara människans förmåga. Hälso- och sjukvårdsorganisationer definieras av flera som komplexa system (Edgren, 2007). Sådana system karaktäriseras ofta av tvetydiga situationer, händelser och sammanhang som innehåller multipla tolkningsmöjligheter, vilka ofta också är i konflikt med varandra. Med hänsyn tagen till individen leder dylika situationer till mentala påfrestningar som måste hanteras. Paradoxalt är, att det också är i dessa sammanhang som det finns potential för utveckling, lärande och återskapande av människans resurser. I dess motsatts, tillstånd av ordning, jämvikt och stabilitet, finns ingen sådan potential. Kvaliteten i hanterandet av de mentala påfrestningarna handlar om förutsättningar och resurser, beträffande både vad vi som individer bär med oss och vad andra förser oss med samt som skapas i interaktionen med andra i en specifik situation. En central slutsats att dra utifrån förändringsarbete av ovan nämnda slag är vikten av berikade medier, det vill säga ett meningsutbyte som bygger på konkreta mellanmänskliga möten, där mening kan förhandlas och där det ges möjlighet till experimenterande i situationen tillsammans med andra. Förutsättningen för att något sådant ska införlivas är att aktörerna i ett sammanhang har ett visst handlingsutrymme och möjlighet att påverka sin arbetssituation. Ett par konkreta särdrag som är möjliga att utvinna kopplat till ovanstående framställning och med hänvisning till ett regenerativt arbete är att: Den sociala kontexten förändrades till att vara mer uppmuntrande för samtal och meningsutbyte. De nya formerna för organisering inspirerade till handling istället för villrådighet. Förändringen skapar också ökad 8
9 tydlighet, avseende tillhörighet och syftet med aktörernas närvaro. Samtidigt finns det ett behov av fördjupad förståelse för dessa faktorers tillblivelse (dvs. processen) i den lokala praktiken, med det förlängda syftet att utgöra en bas för en generisk modell för organisering av hållbara arbetssystem. Ett teoretiskt bidrag för att bland annat förstå denna förändring diskuteras i två konferensbidrag av Ericsson, Ulf och Augustinsson, Sören; Sustainable work systems and complexity (Linköping 2007) och Is it possible to design for sustainable work systems? (Växjö 2008). Ett ytterligare konferensbidrag inom området med samma författare har presenterats: Is it possible to design for sustainable work systems? Exploring the conjunction between regenerative work and complexity (Amsterdam 2008). Bidragens teoretiska utgångspunkter gör anspråk på att förstå den omnämnda förändringen med stöd i teorier om komplexa adaptiva system. Arbetsorganisationer måste generellt erkänna komplexitet och osäkerhet som normala tillstånd av verkligheten. De kan skapa förutsättningar för självorganisering, som både stimulerar till och förstärker meningsskapande processer. Det innebär bland annat möjligheter för ett ständigt lärande, vilket är en av förutsättningarna för ett regenerativt arbete i en värld som karaktäriseras av ständiga förändringar och osäkerhet. Socialt stöd som sidovinst En viktig sidoeffekt till Sluta Plåstra -projektets närvaro på Ängelholms sjukhus är den betydelse som dialogformen visat sig ha för avdelningschefernas välbefinnande i deras rådande situation på sjukhuset. Forumet för dialog och erfarenhetsutbyte, där teori och praktik fått möjlighet att mötas, har visat sig ge kraft, energi och ork till att uppbära den mellanroll som avdelningschefens uppdrag innebär. Det har blivit en oas för återhämtning, ventilering och reflektion. Mitt uppe i ett stort förändringsarbete (en centralt initierad omorganisation tillkom utöver PNV), där korsdraget för en förstalinjens chef blir som mest tydligt, visar sig behovet av att få samtala, diskutera, utbyta erfarenheter osv., vara viktigt. Såväl diskussioner med varandra som med någon som inte har en inomorganisatorisk koppling, dvs. doktoranderna, uppskattades. Dessa erfarenheter stödjer en tanke om utvecklandet av dialogfora som stöd i vardagen, där den ofta fragmenterade och otydliga rollen för förstalinjens chefer får diskuteras och utvecklas. Samma mönster och principer som avhandlats ovan (om arbetsmodellen PNV) kan identifieras i mötet med avdelningscheferna. Mötena i projektgruppen fungerade som forum för intersubjektivt meningsskapande och har satt fingret på och tillgodosett ett konkret behov i den vardagliga verksamheten för förstalinjens chefer. Att helt enkelt ha tillgång till en mötesplats för dialog och utbyte av mening, i vilken en förhandling och förståelse för vardagens komplexa mönster har haft möjlighet att utvecklas. Detta har projektgruppens mötesform erbjudit avdelningscheferna. Utveckling av mätinstrumentet En av projektets målsättningar var att utveckla ett mätinstrument avsett att mäta helheten av hälsoskapande faktorer kopplat till arbete. Utifrån en teoretisk genomgång i ett parallellt projekt vid Högskolan Kristianstad har ett sådant instrument kvalitetstestats och vidareutvecklats teoretiskt och praktiskt i det aktuella projektet för att uppnå ett praktiskt användbart instrument. Det har gjorts genom att kombinera material från enkätundersökning och fokusgruppsstudie. 9
10 En fokusgruppsstudie genomfördes inledningsvis under våren 2006 för att lära känna de deltagande avdelningarna på Ängelholms sjukhus. Sammanlagt deltog 78 personer (sjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare, avdelningschefer och verksamhetschef) fördelade på 14 fokusgrupper. Syftet var dels att undersöka hur medarbetarna upplevde sin hälsa i relation till sitt arbete, dels att ta reda på hur det hälsofrämjande arbetet inom organisationen uppfattades av medarbetarna och identifiera vilka behov som fanns av att förbättra hälsan inom organisationen. Resultatet återkopplades till deltagarna genom diskussionsforum på avdelningsmöten vid ett par tillfällen per avdelning. Gemensamma beröringspunkter som framkom i både chefsgrupp och medarbetargrupper diskuterades, så som tid för reflektion, begriplighet, delaktighet och tydliga mål i verksamheten. Fokusgruppsstudien finns redovisad i rapporten: Nilsson P, Ericsson U, Andersson I, Ejlertsson G. Jag är alltid glad när jag går till jobbet! (ISSN ). Materialet har tolkats utifrån Antonovskys Känsla av sammanhang (Sense of coherence). Analysen visade att man på olika sätt kan uppleva sitt arbete på avdelningarna som lustfyllt och hälsobringande och ett flertal salutogena arbetsfaktorer framkom, vilka kan beskrivas vara upplevda hälsoresurser. De kan bidra till en hälsostimulerande process på arbetsplatsen. Fokusgruppsstudien ligger till grund för publicering av en artikel: Nilsson P, Andersson I & Ejlertsson G. Workplace determinants associated to Sense of Coherence General Enhancing Resources in a hospital setting (i manuskript). För att empiriskt pröva och utveckla teorierna kring centrala arbetsrelaterade faktorer vid en arbetsplats, genomfördes en enkätstudie vid Ängelholms sjukhus våren Enkätfrågorna handlade om arbete, hälsa och livssituation. Respondenterna i enkätstudien utgjordes av medarbetare på sju av sjukhusets avdelningar, avdelningschefer, verksamhetschefer samt läkare. Enkätstudien tog sin utgångspunkt i och var en utveckling av en tidigare genomförd enkätundersökning Arbetet med att återkoppla enkätresultatet till de medverkande avdelningarna, läkarna och cheferna skedde genom workshops under vintern 2007/2008. Deltagarna tillsammans tolkade resultat från sin egen avdelning i förhållande till sjukhuset som helhet med stöd av doktoranden Petra Nilsson. Arbetssättet med workshops för att förstå och ta del av ett resultat upplevdes positivt av deltagarna, genom att delaktigheten i projektet och förståelsen för resultatet ökade. De teorier och den forskning som har fungerat som inspirationskällor vid utvecklingen av enkätformuläret har varit Antonovskys Känsla av sammanhang, Karaseks och Theorells Krav/kontroll/stödmodell, Siegrists Effort/rewardmodell, Csikszentmihalyis Flowteori och tankarna kring regenerativa arbetssystem från Docherty, Forslin och Shani. Tolkningar av resultatet har övergripande haft ett salutogent perspektiv. Utifrån resultaten från fokusgruppsstudien tillsammans med enkätmaterial från Ängelholms sjukhus om arbete, hälsa och livssituation bland vårdanställda har den första vetenskapliga artikeln publicerats: Nilsson P, Bringsén, Å, Andersson I, Ejlertsson G. (2008) Development and quality analysis of the Work Experience Measurement Scale (WEMS). Work (accepted 2008). Artikeln, som relaterar till teorier kring hälsoskapande arbetsplats, fokuserar på att med hjälp av faktoranalys visa vilka faktorer på arbetsplatsen som är av betydelse för medarbetarnas upplevelse av arbete i relation till hälsa. Genom analysen utkristalliserades 32 frågor fördelade på sex dimensioner, vilka rubricerades efter sitt innehåll: inre arbetsupplevelser, autonomi, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, omorganisation och tidspress. De olika dimensionernas innehåll återfanns som betydelsefulla även i analysen av fokusgruppsstudien, vilket stärker resultatet. Psykometriska tester av enkätfrågorna visade att instrumentets olika delar hade såväl god validitet som god reliabilitet. 10
11 Inom denna del av projektet har en förklaringsmodell, som belyser salutogena arbetsfaktorer, således konstruerats teoretiskt och därefter har de olika fasetterna satts samman till ett instrument. Instrumentet kommer att kompletteras med mätning av hälsoindikatorer från en salutogen utgångspunkt, ett annat forskningsprojekt som pågår parallellt vid Högskolan Kristianstad (Bringsén, Andersson, Ejlertsson 2008). Insatser för praktisk användbarhet Det salutogenta mätinstrumentet för arbetshälsa har utvecklats utifrån medarbetarnas egen syn på hälsa och hälsoskapande arbetsplats. Det färdiga instrumentet ska ha egenskaperna att det a) ska vara så enkelt att det kan upprepas regelbundet i en organisation, b) kan användas för medarbetarna själva i den fortsatta utvecklingen av den hälsoskapande arbetsplatsen och c) kan användas för ledningen för att ta tempen på organisationen. Våren 2008 inleddes ett arbete med att utveckla instrumentet för att, utifrån ovanstående krav på egenskaper, praktiskt passa kontexten. Arbetet genomförs tillsammans med en grupp av medarbetare (sjuksköterskor och undersköterskor) från två avdelningar samt en grupp med avdelningschefer. Grupperna arbetar tillsammans med doktorand Petra Nilsson med exempelvis frågeförståelse, användarvänlighet, layout och former för resultatbearbetning. Målet är att instrumentet ska bli ett dialogverktyg, det vill säga ett helhetskoncept med ett kort frågeformulär samt tillhörande förslag på tillämpbara dialog- och diskussionsformer. Dialogverktyget ska främja handlingskraft på arbetsplatsen så att hälsoskapande processer blir en naturlig del av verksamhetens progression mot hållbara arbetssystem. Återstående Under hösten/vintern 2008 och våren 2009 kommer instrumentet att testas på till att börja med två av sjukhusets avdelningar. Därefter kommer instrumentet efterhand att testas på ytterligare avdelningar på sjukhuset. Mätningarna över tid kommer att göras för att studera dels instrumentets känslighet, dels instrumentets möjligheter att kunna vara ett hjälpmedel för att påverka organisationer till att utveckla hälsoskapande och hållbara arbetssystem. Funktionsdugligheten kommer således efterhand att diskuteras och utvecklas i de båda arbetsgrupperna för att instrumentet ska bli så användarvänligt, attraktivt och praktiskt användbart som möjligt. Arbetsprocessen med att utveckla instrumentets helhetskoncept är planerad att fortsätta under hösten 2008 och under Kunskapsspridning Publikationer Ericsson U, Augustinsson S. Sustainable work systems and complexity: a social challenge. Linköping: Linköpings universitet, Vetenskap för Hållbar Utveckling (VHU), (Antologi under utgivning). Ericsson U, Augustinsson S. Är det möjligt att designa för hållbara arbetssystem? I: Arbetsliv i Omvandling (AiO). Växjö, 2008 (specialnummer baserat på konferensen 1:a Nationella arbetslivsforskningskonferensen Hållbart arbetsliv och/eller lönsamhet ). Nilsson P, Ericsson U, Andersson I, Ejlertsson G. (2006). Jag är alltid glad när jag går till jobbet! Rapport. Högskolan Kristianstad, ISSN
12 Nilsson P, Bringsén, Å, Andersson I, Ejlertsson G. (2008). Development and quality analysis of the Work Experience Measurement Scale (WEMS). Work (accepted 2008). Nilsson P, Andersson I, Ejlertsson G. Workplace determinants associated to Sense of Coherence General Enhancing Resources in a hospital setting (i manuskript). Konferensbidrag Ericsson U, Augustinsson S. Sustainable work systems and complexity. Vetenskap för Hållbar Utveckling (VHU), Linköping, Ericsson U, Augustinsson S. Is it possible to design for sustainable work systems? Nationella arbetslivsforskningskonferensen (NALK) Hållbart arbetsliv och/eller lönsamhet, Växjö Ericsson U, Augustinsson S. Is it possible to design for sustainable work systems? Exploring the conjunction between regenerative work and complexity. The European Group for Organizational Studies (EGOS), Upsetting Organizations, Holland/Amsterdam, Ericsson U, Augustinsson S. On principles of sustainability and complexity: a qualitative quest for regenerative work. International Institute for Qualitative Methodology (IIQM), Qualitative Health Research. Canada/Alberta, Presentationer föredrag Lokala presentationer vid Ängelholms sjukhus för ledningsgrupp,. Workshops kring enkätresultat bland deltagare på Ängelholms sjukhus. Avdelningsfora kring fokusgruppsresultat. Föredrag för nätverket Hälsofrämjande sjukhus i Skåne. Föredrag för besökare från Folkhälsan, Finland. Föreläsningar i folkhälsovetenskapliga och arbetsvetenskapliga utbildningar vid Högskolan Kristianstad. Sammanfattning Resultat i projektet som har präglats av dialog och delaktighet: Identifikation av faktorer av betydelse för att utveckla en hälsoskapande arbetsplats: o självorganisering ökat handlingsutrymme o intersubjektivt meningsskapande begripliggöra sammanhang o mellanchefernas nyckelroll för arbetshälsa o lokal, deltagarpåverkad omorganisation av arbete (PNV) Konstruktion av ett salutogent, kort mätinstrument för arbetshälsa för användning på olika nivåer i organisationen o Sex dimensioner och helhetsmått som indikator på arbetshälsa unikt jämfört med liknande mätinstrument o Omfattande teoribakgrund och empirisk utveckling med enkät och fokusgrupper 12
13 Teoretisk utveckling av relationen mellan komplexitetsteori och hållbara arbetssystem för att fördjupa förståelsen av de processer som analyserats i regelbundna dialoger och fokusgrupper. o Komplexitet som normaltillstånd förutsättning för självorganisering o Lärande som förutsättning för regenerativt arbete Återstående arbete fram till projekttidens slut, 31 mars 2009 Testa instrumentet Utveckla former för resultatbearbetning och praktisk användning av instrumentet Fortsätta utvecklingen av modellen för hälsoskapande arbetsplats och integrera med användning av mätinstrumentet Fortsätta publikation av empiriska och teoretiska resultat i avhandlingsarbetena (vetenskapliga artiklar i sammanläggningsavhandling respektive monografi) Sprida resultat primärt inom Regions Skåne samt genom bidrag till nationella och internationella konferenser Referenser Allebeck P, Mastekaasa A. (2004). Chapter 3. Causes of sickness absence: research approaches and explanatory models. Scand J Public Health 32: Andersson HI, Bringsén Å, Ejlertsson G. (2004). Salutogenetic workplace factors: a pilot study among health care workers. European J Public Health Suppl 4: 77. Antonovsky A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Berglund T. (2001). Attityder till arbete i västeuropa och USA. Teoretiska perspektiv och analyser av data från sex länder. Göteborg University: Department of Sociology. Bowling A. (2005). Measuring health. A review of quality of life instrument scales. Third edition. Berkshire: Open University Press. Bringsén Å, Andersson HI, Ejlertsson G. (2008). Development and quality analysis of the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS). Scand J Public Health (accepted 2008). Csikszentmihalyi M. (1990). Flow: the psychology of optimal experience. New York: Harper & Row. Docherty P, Forslin J, Shani A, editors. (2002). Creating sustainable work systems: emerging perspectives and practices. London: Routledge. Edgren L. (2007). Kunskapssammanställning över komplexa system med fokus på vård- och omsorgsverksamhet. I: Kreicbergs J (red.). Lyckas med samverkan kommun, landsting och region: 20 projekt inom närvård och psykiatri i utvecklande nätverk. Trygghetsfonden. Hämtad från Feldt T, Kivimäki M, Rantala A, Tolvanen A. (2004). Sense of coherence and work characteristics: a cross-lagged structural equation model among managers. J Occup Org Psychol. 77:
14 Forslin J. (2003). Regenerativt arbete. I: Abrahamsson K, Bradley G, Brytting T, Eriksson T et al. Friskfaktorer i arbetet. Stockholm: Prevent. Forslin J, Kira M. (1999). From intensive work systems to regenerative. A literature review. Stockholm: Indek KTH. Gill F. (2000). The meaning of work: lessons from sociology, psychology and political theory. J Socio-Economics 28: Karasek R, Theorell T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books. Hansson A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Hult C. (2004). The way we conform to paid labour: commitment to employment from a comparative perspective. Umeå University: Department of Sociology. Isaksson Mettävainio B, Ahlgren C. (2004). Facilitating factors for work return in unemployed with disabilities: a qualitative study. Scand J Occup Therapy 11: Jahoda M. (1979). The impact of unemployment in the 1930s and the 1970s. Bull Br Psychol Society 32: Levin B, Normann R. (2000). Vårdens chans. En model för morgondagens vård och äldreomsorg. Stockholm: Ekerlids förlag. Lowe GS, Schellenberg G, Shannon HS. (2003). Correlates of employees' perceptions of a healthy work environment. Am J Health Promot. 17: Nilsson P, Bringsén Å, Andersson I, Ejlertsson G. (2008). Development and quality analysis of the Work Experience Measurement Scale (WEMS). Work (accepted 2008). Nyman K, Palmer E, Bergendorff S. (2002). Den svenska sjukan sjukfrånvaron i åtta länder. Stockholm: Finansdepartementet (Ds 2002: 49). Polanyi M, McIntosh T, Kosny A. (2005). Understanding and improving the health of workers in the new economy: a call for a participatory dialogue-based approach to work-health research. Crit Public Health 15: Siegrist J. (1996). Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions. J Occup Health Psychol. 1: Theorell T (2006). New directions for psychosocial work environment research. Scand J Public Health 34: Wilhelmson L, Döös M. (2000). Dialogkompetens för utveckling i arbetslivet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 14
15 Åsberg M, Nygren Å, Rylander G, Rydmark I. (2001). Utmattningsdepression. I: Perski A, red. Stress och sjukdom. Fakta och vägledning om orsaker, konsekvenser och utvägar. Västervik: Gabor & Co. 15
Deltagande personal skapar sin egen hälsa
Deltagande personal skapar sin egen hälsa Föredrag vid konferensen Sjukvård och hälsa går det ihop? Göran Ejlertsson Professor i folkhälsovetenskap 1 Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso-
Läs merSluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården
Sluta plåstra hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården Slutredovisning av projektet Kristianstad 29.9 2010 Göran Ejlertsson, projektledare Ingemar Andersson Ulf Ericsson Petra Nilsson Förord
Läs merChefer som översättare i vardagen
Chefer som översättare i vardagen Avdelningschef avd. Beta: Ja, du frågade mig vad jag tar med mig tillbaka från alla möten till avdelningen egentligen inte mycket. Nä, för att jag vet ju inte, har vi
Läs merDen hälsoskapande arbetsplatsen med fokus på salutogenes
Den hälsoskapande arbetsplatsen med fokus på salutogenes Föredrag vid SALUS 2013 Göran Ejlertsson Professor, Högskolan Kristianstad Salutogenes Vad är salutogenes? Vad är salutogenes inom arbetet? Hur
Läs merDen hälsoskapande arbetsplatsen med fokus på salutogenes
Den hälsoskapande arbetsplatsen med fokus på salutogenes Föredrag vid SALUS 2013 Göran Ejlertsson Professor, Högskolan Kristianstad Salutogenes Vad är salutogenes? Vad är salutogenes inom arbetet? Hur
Läs merProjektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Läs merArbetslivets betydelse för hälsan
Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012
Läs merORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merHÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?
HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det
Läs merBurnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening Arbetet
Läs merPå kommande sidor kan du läsa mer om CFI, dess innehåll och uppbyggnad.
Undrar du hur cheferna fungerar? Genom att mäta det kommer ni att veta. Vill ni vässa styrningen av verksamheten? Det är cheferna som gör jobbet. Behöver ni förstärka den gemensamma chefskulturen? Kulturen
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merFAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Läs merPersonal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merAngående arbetsmiljöfrågor.
Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merVisa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft
Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merKarlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:
Bilaga KF 7 201-0 - 0 Karlsborgs kommun Ledarskapspolicy Dokumenttyp: Policy Diarienummer: 66.201 Beslutande: Kommunfullmäktige Antagen: 201-0-0 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet gäller för: Samtliga
Läs merRapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merKartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen
Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen
Läs merDET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs merDigital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Läs merPROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi
PROMOTIVA ASPEKTER Maria Nordin Institutionen för psykologi HÄLSOPROMOTION Att skapa en miljö där alla kan hålla sig friska och ingen behöver bli sjuk eller skadad Arena Hälsofrämjande Delaktighet Process
Läs merSocialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014
Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merERI och Krav-Kontroll-Stöd
ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på
Läs merStockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Läs merP E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4
1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.
Läs merS a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merPåverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?
Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Hur påverkar hälsa och arbetsmiljö vinsten, resultatet och kvalitén i våra företag? Vad säger forskning och beprövad erfarenhet vilka faktorer som bidrar
Läs merFörslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merHälsofrämjande arbetsplatser
Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merStrukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv
Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv Therese Hellman, med dr Institutionen Medicinska Vetenskaper, Med Forskningsstöd av AFA Försäkring Urval av privat
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merPersonalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01
Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,
Läs merVår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012
Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande
Läs merPERSONALPOLITISKT PROGRAM
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merIDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merFramtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor
Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs mer1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Läs merArtikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB
Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades
Läs merFriskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!
Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.
Läs merFriska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Läs merSå gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy
Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se
Läs merHälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi
Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merDen goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv
Den goda arbetsplatsen Hållbart arbetsliv En konferens om friskfaktorer i arbetslivet Ett praktiker- och utbildningsperspektiv Jan Winroth, universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Teori - Forskning
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merVälkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2
Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2 Hålltider dag 2 08.30 Stretch för onda kroppar 10.00 Fika 10.20 Repetition dag 1 10.45 Hälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljörond 1 12.00 Lunch 13.00 Arbetsmijlörond1
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merDet hälsofrämjande ledarskapet
Det hälsofrämjande ledarskapet En första linjechefs vardag Maria Tidstedt 2016-01-20 En första linjechefs vardag Första linjechefers förutsättningar för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande
Läs merAtt utveckla en hälsofrämjande
Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande
Läs merArbetsmiljö i nya tider. 7,5 högskolepoäng 22 januari 24 april Kursbeskrivning
Arbetsmiljö i nya tider 7,5 högskolepoäng 22 januari 24 april 2018 Kursbeskrivning Arbetsmiljö i nya tider I dag har många tjänstemän ett stimulerande och utvecklande arbete, men upplever också ökade krav,
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merVi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merChefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa
Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa Projektet Projektgrupp: Elisabeth Björk Brämberg Cecilia Åkerblom 3 års projekt Finaniserat
Läs merUtbildningsdepartementet (5) Dnr:
Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling
Läs merHälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson
Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Läs merAllt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet
Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är
Läs merHälsa i Samverkan. Pia Andersson, ordinarie ledamot, oral hälsa. Ordförande hälsar välkommen till sammanträdet.
Sidan 1 av 5 2012-06-05 Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan Möte med Vetenskapliga rådet Tid: 2012-06-04 kl. 13.00-15.00 Plats: Högskolan Kristianstad, 5-208 Närvarande: Anna-Karin Edberg, ordförande
Läs merFAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Läs merVägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)
Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Inom varje frågeområde i enkäten kommer några frågor att diskuteras och analyseras som en vägledning i förbättrings- och utvecklingsarbetet
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merMalin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015
Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom
Läs merModerna organisationers struktur och kultur
Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merÄrende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
Läs merKollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Läs merVårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö
Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick
Läs merDen hållbara hemtjänsten
Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se
Läs merDialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Läs merArbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun
Arbetsgivarpolitisk strategi för Sundsvalls kommun Strategi (Strategi, Plan, Riktlinje eller Regel) Fastställt av Kommunfullmäktige Datum för fastställande 2019-03-25 70 Giltighetstid Tills vidare. Första
Läs merKompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning
Dnr: 2017-761-1.1. Bilaga 8 Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning Enligt anvisningarna för nämndernas arbete med verksamhetsplan 2018 ska nämndens kompetensförsörjningsplan
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna
HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för
Läs mer