NYHETSBREV 2014:1. Tema: Brukarmedverkan/brukarinflytande brukarperspektiv

Transkript

1 NYHETSBREV 2014:1 Tema: Brukarmedverkan/brukarinflytande brukarperspektiv

2 Inledning Vintern har hitintills inte blivit det fyrverkeri av ljus vi nog alla hoppades på, med tidigare vintrar i åtanke, snarare har den haft ett grått anslag. Nu törstar vi i stället efter ljuset och skir grönska. Precis som ni kanske törstar efter ett nytt Nyhetsbrev. Den uppmärksamme läsaren av FoU- Nordvästs Nyhetsbrev har nog noterat att det bara kom ut ett nummer under hösten Det här numret orienterar er i begreppen klient/brukare, brukarinflytande /brukarmedverkan och brukarperspektiv. Det är begrepp som används i yrkesvardagen men vad är dess egentliga innebörd? Skälet till att FoU lyfter frågan är att brukarperspektiv är årets tema liksom barnperspektivet var 2013 års tema. Att undersöka brukarperspektivet faller även väl inom ramen för den roll som brukaren tillskrivs inom ramen för Evidensbaserad praktik (EBP). Brukaren bedöms vara en viktig aktör för socialtjänstens kunskapsutveckling. I Nyhetsbrevet beskrivs exempel på brukarperspektiv inom familjehemsvården samt ungdomars erfarenheter av samhällsvård. Annat som tas upp i Nyhetsbrevet är 2013 års praktikerprojekt, 10 år på FoU, samt FoU-chefen har ordet. Vidare kan vi inte nog framhålla att Ni kan hålla Er uppdaterade om vad som är på gång på FoU genom att gå in på FoU- Nordvästs hemsida. Hemsidan har numera nytt utseende och struktur och blev officiell i februari Den nya adressen är Definition på klient och brukare Det finns all anledning att börja med att bringa klarhet i vad som avses med brukare eller klienter som är det vanligaste ordet för de människor som Individ- och familjeomsorgen (IFO) möter. Begreppet klient kan användas i två skilda betydelser när det gäller den enskildes möjligheter att påverka. Den första betydelsen står för en företrädartradition, används bland annat när någon i rättsliga sammanhang låter sig biträdas av en advokat. Klienten är uppdragsgivaren och har därför en tämligen stark ställning. I den andra betydelsen är däremot klienten en person som befinner sig i en beroendeställning till en samhällelig institution som den enskilde inte styr över. Genom historien har klientrollen i socialtjänsten ofta kunnat hänföras till denna senare kategori. Begreppet brukare avser en person som inte har möjlighet att välja en alternativ producent, men som däremot kan påverka den nuvarande på olika sätt (Socialstyrelsen, 2003). På FoU har vi valt att använda brukarbegreppet. Brukarinflytande/brukarmedverkan. Vad är skillnaden? Socialstyrelsen skiljer i dokumentet Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling (Socialstyrelsen, 2003) mellan brukarinflytande och brukarmedverkan. I dokumentet refereras till statsvetare Tommy Möller som skriver: - Med brukarinflytande menas oftast användarnas möjlighet att som grupp påverka de offentliga tjänsternas innehåll och kvalitet (Socialstyrelsen 2003) Brukarmedverkan innebär endast att brukarna på något sätt är delaktiga. Oftast handlar denna medverkan om - att man deltar i vardagsnära frågor som rör verksamhetens olika aktiviteter (Socialstyrelsen, 2003). Med- och samforsking är andra begrepp som kan knytas ihop med brukarmedverkan. I dessa forskningstraditioner ges brukare och/eller medarbetare inflytande i forskningsprocessen i förhållande till vilka frågor som ska ställas och hur forskningsresultatet ska förstås och användas (Wächter, 2007). Det nära samarbetet mellan forskare och personer med 1

3 brukarerfarenhet kan ge upphov till en ny form av kunskapsutveckling. Samforskning utgår från idén att bjuda in brukaren som medforskare för att till exempel behandlare ska få kunskap och att det därmed ska - synliggöras vad som är verksamt i samtal för klienten, men också vad som inte är det (Wächter, 2007). Modellerna speglar en kunskapssyn där samgåendet med klienten och relationens betydelse ses som central även i själva kunskapsprocessen (Socialstyrelsen, 2003). Brukarperspektiv Brukarperspektiv är att förändra positionen och sätta sig in i hur klienten uppfattar arbetet inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO), helt enkelt hur uppfattas de insatser som förmedlas. Vad i relationen till professionella anser personer som möter IFO vara hjälpande? Istället för att vara en relation mellan en inkapabel, passiv brukare och en kompetent, auktoritär och aktiv professionell, anses det hjälpande när det blir en mer jämlik relation. Mer konkret innebär det att båda utifrån sina respektive kunskapsbaser möts i relationen och gemensamt arbetar för att brukaren ska nå sina egenprioriterade mål. Brukaren blir här betydelsefull då den professionella ger närvarande tid, låter brukaren vara en aktiv del i en samarbetsrelation, låter brukaren vara något mer än sitt bekymmer (Ljungberg, 2012). Exkludering inkludering Gemensamt för många av de människor som kommer i kontakt med IFO är att de befinner sig i kanten av eller utanför välfärdsstatens skyddsnät. De är inte inkluderade i den större samhällsgemenskapen. Vilka dessa grupper är skiljer sig åt över tid. Idag utgörs grupperna bland annat av personer med psykiska problem, långvariga socialbidragstagare, hemlösa, fattiga missbrukare, vissa etniska minoriteter och en del unga arbetslösa i synnerhet de som endast har avslutat grundskolan (Karlsson m fl, 2013) Sett i relation till Socialtjänstlagens portalparagraf; - Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. ska socialtjänsten skapa förutsättningar för människor att bli inkluderade i samhället. Den stora frågan är om socialtjänsten gör det. Förvisso en stor fråga, som är omöjlig att besvara, men den är trots allt viktig att reflektera över. Källor: Karlsson, L B; Kuusela, K & Rantakeisu, U. (2013). Utsatthet, Marginalisering och Utanförskap. Lund: Studentlitteratur. Ljungberg, A. (2012). Brukarperspektiv på vad som är hjälpande i relationen till professionella. En kunskapsöversikt. Institutionen för socialt arbete. Stockholms universitet. Socialstyrelsen. (20013). Brukarmedverkan i socialtjänstens kunskapsutveckling. Socialstyrelsen. (2003). Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. En antologi. Wächter, A. (2006). Samforskning att lära av klienten. Falun: Mareld. 2

4 Karlstadmodellen Ungas röst om familjehemsvården Karlstadsmodellen är en uppföljnigsmodell för familjehemsvården. Att följa upp Familjehemsvården ur ett brukarperspektiv är både intressant och spännande. Exempelvis, vad säger de barn som tillbringat kortare eller längre tid i ett familjehem? Hur upplever de sin tid i familjehemmet? Känner de att de fått hjälp genom insatsen? Ett sätt att ta reda på det är att intervjua unga vuxna som tillbringat längre tid i familjehem. Uppföljningsmodellen har utvecklats av Karlstad kommun tillsammans med Karlstad Universitet och har därför benämnts Karlstadmodellen. Intervjun görs av handläggande socialsekreterare minst två år efter avslutad placering. Erfarenheterna från de kommuner som använt sig av modellen är väldigt positiva. I februari hölls en workshop på FoU- Nordväst för att informera och inspirera till uppföljning och att förhoppningsvis börja använda Karlstadmodellen. Handläggare från Huddinge medverkade och berättade om sina erfarenheter av modellen. De har sedan 2009 intervjuat 26 unga vuxna som varit placerade i familjehem. I intervjuerna har de unga på ett nyanserat sätt berättat om sina erfarenheter och bl.a. berättat om hur de tillsammans med familjehemmet byggt upp en hållbar relation med sina biologiska föräldrar och att de idag har tillgång till både sitt biologiska nätverk och sitt familjehem. De berättade även hur de upplevt relationen till socialtjänsten, som varit både bra och dålig. De allra flesta unga hade vid intervjutillfället ordnad ekonomi, bostad och sysselsättning. Detta är viktig information att ta med sig i den fortsatta verksamheten inom familjevårdsområdet och en viktig kontrast till rapporter om hur dåligt det fungerar för barn inom samhällsvården. Solna och Sundbyberg har redan påbörjat uppföljning utifrån Karlstadmodellen och fler nordvästkommuner är på gång. Vilka erfarenheter finns i våra kommuner och hur kan vi arbeta vidare utifrån denna viktiga och intressanta information? FoU följer nyfiket arbetet med uppföljning av familjehemsvården ur ett brukarperspektiv. anna.svennblad@sollentuna.se Ungdomars erfarenheter av samhällsvård Den 6 december arrangerade FoU Nordväst ett seminarium med rubriken Från familjehemsplacerad till hemlös? som handlade om utsluss från samhällsvård. Medverkade gjorde docent Yvonne Sjöblom från Stockholms universitet och Högskolan i Gävle, samt Helena Inkinen från Selviytyjät-teamet i Finland. Selviytyjät (överlevarna)-teamet består av ungdomar i åldern år som har egen erfarenhet av att ha varit placerade i samhällsvård. Teamet arbetar för att utveckla praxis och verksamhet inom barnskydd och vård utom hemmet. Selviytyjät-teamet finns i flera städer i Finland. Helena gav det talande exemplet att ett team i en stad kan motsvara ca 300 års erfarenhet av samhällsvård! Hon lyfte bland annat att barn i samhällsvård behöver mer information om sin livshistoria och om sina rättigheter. Eftervård är ett stort problem även i Finland, berättade Helena. Att det är stora skillnader mellan olika kommuner upptäcks när ungdomarna möts och pratar om sina erfarenheter. Den eftervård som finns handlar ofta bara om ekonomiskt stöd, medan sociala aspekter glöms bort. Helena menade att eftervård bland annat borde handla om att lära sig att skapa och behålla relationer, att hantera ekonomi, uppmuntra studier och att möjliggöra kontakt med biologiska föräldrar och vuxna ifrån samhällsvården. Vidare att eftervården borde sträcka sig till 25 års ålder och ge lika möjligheter till alla oavsett kommun. Det Helena berättade från finska ungdomars erfarenhet stämde 3

5 väl överens med den forskning som Yvonne Sjöblom presenterade. Det stöd som efterfrågas från ungdomar i samhällsvård är både av praktisk karaktärekonomiskt stöd och rådgivning kring ekonomi, bostad men också känslomässigt. Ungdomar som varit nöjda med eftervården hade fått göra en mjuk övergång, fått praktisk hjälp med boende, känt delaktighet, haft kvar kontakt med viktiga relationer och en personlig kontakt med sin socialsekreterare. De som varit missnöjda berättade om forcerade avslut, att de känt sig som ett fall och att de fått bristande information om planeringen. Ungdomarnas önskemål var bland vidare kontakt med andra ungdomar i liknande livssituationer, stöd även om det går bra ( De intresserar sig inte när det går bra för mig! och hjälp att bearbeta negativa erfarenheter (terapicheck?)). asa.backlund@sollentuna.se Brukarmedverkan/brukarinflytande i nordvästkommunerna? Hur gestaltas brukarmedverkan och brukarinflytande i det lokala klientarbetet? Vilken uppfattning har klienterna om det arbete som bedrivs? Hur tar Ni reda på detta inom kommunerna? FoU-Nordväst vill med dessa frågor inleda en diskussion om brukarperspektiv och är tacksam om Ni under året bidrar med exempel från kommunerna på hur Ni arbetat med denna fråga. anders.arnsvik@sollentuna.se lisbeth.eriksson@sollentuna.se Praktikerprojekt 2013 Innebörden i praktikerprojekt är att en social-sekreterare kan ansöka om att göra en fördjupning i en fråga som är relaterad till arbetet. När alla formaliteter klarats av är man tre månader på FoU som handleder socialsekreteraren bidrar med praktisk erfarenhet och FoU med vetenskaplig kunskap. Produkten blir en rapport. Familjerättssekreterarna Anna Egerfors och Ingrid Elmér som arbetar vid Familjerättsbyrån för Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner har under 2013 genomfört ett praktikerprojekt hos FoU Nordväst. Studien var en fördjupning inom arbetsområdet samarbetssamtal, där två samtalsmodeller jämfördes. Avsikten med jämförelsen var att ta reda på om någon av modellerna var att föredra ur ett dialogiskt perspektiv, dvs. om någon av samtalsmodellerna ökade föräldrarnas och de professionellas upplevelser av dialog i samarbetsamtal hos familjerätten. En slutsats i studien är att samarbetsamtal som innefattar strukturerade reflektioner kan bidra till en ökad upplevelse av dialog och i sin tur skapa bättre förutsättningar för föräldrarna att finna lösningar för barnen. Praktikerprojektet har inneburit att Familjerättsbyråns övriga personal varit delaktiga i studiens genomförande samt i diskussionen om familjerättens framtida arbetssätt gällande samarbetssamtal. Reflektioner De som arbetat i praktikerprojektet beskriver sina upplevelser på följande sätt: Praktikerprojektet har givit oss möjlighet att sammanväva våra praktiska erfarenheter med teoretisk kunskap. På så sätt har vi fått tillfälle att reflektera över vårt sammanhang och fått fördjupad kunskap inom vårt verksamhetsområde. Att vår arbetsgrupp varit behjälplig och aktivt velat ta del av våra nya kunskaper har varit stimulerande och lärorikt, vilket också blev ett resultat av praktikerprojektets genomförande. Vi ser fram emot att kunna använda oss av nya arbetsmetoder. ingrid.elmer@upplandsvasby.se anna.egerfors@upplandsvasby.se 4

6 Ytterligare information om Praktikerprojekt finns på FoU:s hemsida och praktikerrapporten kommer inom kort att finnas tillgänglig på hemsidan. 10 år på FoU I september 2003 kom jag (Anders Arnsvik) till FoU och hade ingen erfarenhet av forskning. Däremot hade jag viss erfarenhet av att skriva till exempel tjänsteutlåtanden, verksamhetsberättelser, en och annan analys kring någon förvaltningsrelaterad fråga, samt när tillfälle gavs skrev jag artiklar. I syfte att utveckla skrivandet gick jag en skrivarkurs 1999 samt en forskningscirkel arrangerad av FoU i Stockholm Det jag bar med mig till FoU var att jag haft vareriande roller i olika IFO-organisationer i huvudsak inom missbruksvården. Den resa som tog sin början 2003, och som alltjämt pågår, har varit både spännande och utmanande. En viktig del, men långt ifrån enkel, har handlat om att växla perspektiv att undersöka verksamheter och processer med andra ögon, att betrakta utifrån. En lärdom genom åren är att IFO som fenomen befinner sig i ett spänningsfält som påverkas starkt av omgivningsinflytanden. I detta kraftfält ska praktiker agera. En annan lärdom är att IFO är ett kunskapsintensivt verksamhets - område. Varje möte med brukare/klienter väcker mer frågor än det finns några givna svar. Berättelserna ska sammanfogas och tolkas och utifrån den sekvens av en människas liv som IFO fått kunskap om ska möjliga lösningar presenteras. Under de senaste åren har jag haft förmånen att handleda praktikerprojekt vilket varit mycket stimulerande. En intressant iakttagelse är mängden av frågor som finns i vardagen vilka kan formuleras till forskningsfrågor och som därmed blir möjliga att undersöka. Utmaningen under åren har varit att växa in i rollen i rollen som bollblank, att hålla i grupper stora som små, att fånga upp frågor, att arrangera seminarier, att utveckla språket, skriva begripligt, kanske påverka, kanske inspirera. Ytterst handlar arbetet på FoU-enheten om att vara ett stöd för praktiken. Detta att vara ett stöd, vad nu det innebär, är en fråga som det är viktigt att regelbundet reflektera över. Omvänt är det viktigt att praktiken ställer sig frågan - vad kan Vi bidra med, Hur kan praktiken gå från att vara kunskapskonsument till kunskapsproducent. Era röster är viktiga. Jag imponeras av engagemanget som finns i organisationerna. Ambitionen att vara ett stöd för människor i utsatta situationer. Viljan att göra rätt. Utöver det ska Ni förhålla er till EBP, Öppna Jämförelser och andra statliga propåer och rekommendationer. anders.arnsvik@sollentuna.se FoU-chefen har ordet I en evidensbaserad (eller kunskapsbaserad som vi brukar föredra att säga) praktik är en av grundstenarna brukarens behov och kunskap om sin egen situation. Det är något som vi alla kan ställa upp på att det är viktigt att ha med sig i det sociala arbetet. Men hur bär man sig åt för att få reda på brukarnas behov? Är det så enkelt att man bara kan fråga? Ja, ibland är det nog så, men för att man ska kunna uppnå en kunskapsbaserad socialtjänst är det viktigt att på något sätt systematisera denna kunskap, att föra samman flera brukares erfarenheter och på så vis betrakta kunskapen på en, som man brukar säga, aggregerad nivå. Först då kan den ligga till grund för en utveckling av verksamheten. Detta är ett arbete som vi på FoU-Nordväst sysslar med bl.a. inom den s.k. uppföljningssamordningen. Vi försöker stötta kommunerna i deras strävanden att producera denna viktiga kunskap på en 5

7 aggregerad nivå. Detta är ett exempel på det brukarperspektiv vi försöker ha som en ledstjärna i arbetet på FoU-Nordväst under Under 2013 var fokus barnperspektivet och det har vi arbetat med på olika sätt. Ett av de synliga resultaten av vårt arbete är rapporten Dom var ganska snåla, dom bjöd bara på vatten - om barnperspektiv i det sociala arbetet i nordvästkommunerna. I denna presenteras chefers resonerande kring barnperspektivet, hur barnperspektivet återfinns i policydokument samt hur det behandlas i FoU:s egna rapporter. Vi står nu, tillsammans med kommunerna, inför utmaningen att få denna kunskap spridd och använd i socialarbetarnas vardag. Detta är vår andra ledstjärna detta år; dvs. att nyttiggöra den lokalt producerade kunskapen och få den att verka. Tillsammans med kommunerna kommer vi att diskutera fram tänkbara strategier för detta arbete. Hur vi lyckas får vi säkert anledning att komma tillbaka till. Det här numret av Nyhetsbrevet ser lite annorlunda ut än vad det brukar göra. Vi har valt att inleda med en del definitioner kring brukare och brukarperspektivet. Anledningen till detta är att vi vill öppna upp för att ni i kommunerna ska delge oss positiva exempel på hur ni arbetat med brukarmedverkan. Dessa erfarenheter har vi sedan möjlighet att sammanställa och delge övriga medarbetare. Detta är ett sätt för oss att konkret arbeta med ett brukarperspektiv. lisbeth.eriksson@sollentuna.se Seminarier Torsdagen den 8 maj kl Seminarium om Ett hem att växa i En grundutbildning för familjehem och jourhem. Se separat inbjudan. Lokal: Församlingshuset, Sköldvägen 10, Sollentuna. anna.svennblad@sollentuna.se Måndagen den 12 maj Information om FoU:s verksamhet för nyanställda och andra intresserade. Lokal: FoU-Nordvästs lokaler. Anmälningslänk Tisdagen den 23 september Inspirationsdag planeras i samarbete med cheferna inom nordvästkommunernas missbruksvård. Lokal: Fullmäktigesalen i Solna Inbjudan kommer under våren, Torsdagen den 20 november Heldag om samsjuklighet är under planering. Dagen planeras i samarbete med cheferna inom nordvästkommunernas missbruksvård. Lokal: Fullmäktigesalen i Solna Inbjudan kommer augusti/ september anders.arnsvik@sollentuna.se 6

8 Titta gärna in på FoU- Nordvästs nya hemsida! Hemsidan innehåller information om FoU- Nordvästs syfte, mål och inriktning samt beskrivning av verksamheten. Vidare finns forskningsrapporter, övriga rapporter och utvärderingar fördelat på verksamhetsområdena. Annat som finns är Nyhetsbrevet, Nyheter, evenemangskalender med mera. Lisbeth Eriksson, FoU-chef Anders Arnsvik, FoU-handläggare 7