Budget för Primärvården. Primarvårdsnämndens beslut. Yrkande 1 Ordföranden yrkar bifall till utskickat förslag.

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR PVN-HSFI Budget för Primärvården Primarvårdsnämndens beslut 1. Primärvårdsnämnden beslutar godkänna hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till budget för efter genomförd uppdatering av kapitel 1.2 Organisation. 2. Primärvårdsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningschefen att till sammanträde 29 mars ta fram en konsekvensanalys utifrån vårdcentralernas resultat. Yrkande 1 Ordföranden yrkar bifall till utskickat förslag. Yrkande 2 Susanne Landin (M), Sari Thorén (M) och Pia Bernthling (C) yrkar genom Ann Berglund (M) i första hand återremiss. Proposition Ordföranden ställer proposition mellan godkännande av föreliggande förslag och oppositionens yrkande om återremiss. Utfall Den öppna omröstningen utfaller till förmån för föreliggande förslag. Yrkande 3 Susanne Landin (M), Sari Thorén (M) och Pia Bernthling (C) yrkar genom Ann Berglund (M) att i andra hand uppdra till förvaltningschefen att omgående vidta åtgärder per vårdcentral för att få ekonomin i balans. Yrkande 4 Alf Svensson (S) yrkar enligt beslutspunkt 2. Ordföranden, Bo Savhamrnar (KD och Thomas Stääv (FP) yrkar bifall till detta. Proposition Ordföranden ställer proposition mellan yrkanden 3 och 4. Utfall Efter diskussion och ändring i andrahandsyrkandet (yrkande 3) beslutar nämnden i enighet enligt beslutspunkt 2. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn O0 E-post landstinget.sormland@dll.se org NR Y. \ A l l a \ P r n c ~ S e r \ A d r nl Budget l ~ 2011\g 1 Budget 2011 f6r primawlrden.doc. Ulskriisdalum: '26

2 Avstår från deltagande i beslut Ann Berglund (M), Susanne Landin (M), Sari Thorén (M) och Pia Bernthling (C) avstår från att delta i beslutet om primärvårdens budget i sin helhet. Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige har uppdragit till nämnderna att utarbeta nämndbudget för Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till budget för vid sitt sammanträde den 24 november 2010, $86, under förutsättning att även primärvårdsnämnden godkänner den. I nämndbudgeten ska fastställda styrtal brytas ned till måltal som är tolkningar av de strategiska målen för det egna ansvarsområdet. Bilaga Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till budget Skriftliga yrkanden från Ann Berglund (M) Protokollsutdrag via webbavisering Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Protokollsutdrag dokument till Akten ORO NR Y:\AllaiPmcesseMdrninistrationiPolitiskt sisd~vn\2011\(1) 17 feb* O926 1 Budget 2011P 1 Budgel 2011 förprirn8~~rden.doc~ Ulskriffsdalurn:

3 Bilaga A PVN Moderaterna vid Landstinget Sörmland 16 februari Budget 2011 Primärvårdsnamnden Förslag till beslut Primärvårdsnamnden beslutar I första hand att återremittera ärendet till förvaltningschefen i syfte att inarbeta moderaternas förslag till landstingsbudget i förslaget till budget för primarvårdsnamnden I andra hand att uppdra åt förvaltningschefen att omgående vidta åtgärder per vårdcentral för att återhamta 2010 års underskott samt anpassa verksamhetens mål och omfattning till beraluiade intäkter från Halsoval Sörmland under 2011 så att Primarvårdsnamndens ekonomi balanseras. Förslaget innebar att budgeten återremitteras för att inarbeta moderaternas förslag för primärvården. I andra hand innebär förslaget att förvaltningschefen får i uppdrag att vidta de åtgärder som ar nödvandiga för att hamta hem förra årets underskott samt anpassa verksamhetens mål och omfattning till de beraluiade intäkterna från Halsoval Sörmland. Under 2010 gjorde åtta vårdcentraler ett totalt underskott om 13 miljoner kr. Kommentar Det ar angelaget att de ekonomiska spelreglerna respekteras och att patientens val får genomslag i utformningen av primärvården. Därför måste åtgärder vidtas omgående för att åstadkomma de förändringar som ar nödvandiga för att klara nämndens ekonomi. Samtidigt lan nämnden inte acceptera att kraven på neddragningar ar större an vad som ar re&stiskt att genomföra under året.

4 HN-HOS Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2011 Hälso- och sjukvården: Primärvården 1 Inledning 1.1 Verksamhetens uppdrag Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården, såväl strategiskt som ekonomiskt. För primärvården tillämpas från 2010 en annan ersättningsmodell än för övriga hälso- och sjukvården. Både landstingsdrivna och privata vårdcentraler ersätts och följs upp från Hälsoval Sörmland, som sorterar under Landstingsstyrelsen. Från 2011 är den nyinrättade Primärvårdsnämnden produktions- och driftnämnd för de landstingsdrivna vårdcentralerna. Primärvårdsnämndens budgetdokument omfattar således de landstingsdrivna vårdcentralerna och överensstämmer i stora drag med Länssjukvårdens, eftersom mycket av beskrivningarna för vårdkvalitet, förnyelsearbete, personalpolicy och miljöarbete avser hela hälso- och sjukvården. Ekonomiperspektivet får däremot ett annat innehåll, eftersom primärvården i Sörmland styrs efter en ny ekonomisk ersättningsmodell. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att förebygga sjukdom, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland ska bedrivas med god kvalitet, vilket i vägledningen till God vård (SOSFS 2005:12) sammanfattas med att: Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska vara säker Vården ska vara patientfokuserad Vården ska ges i rimlig tid Vården ska vara jämlik Vården ska vara effektiv - tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt Det övergripande målet för primärvården liksom för hälso- och sjukvården som helhet är att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. En väl fungerande primärvård är nödvändigt för att nå detta mål. Primärvårdens insatser ska ge så goda effekter för befolkningen att 1

5 HN-HOS det resulterar i förbättrad hälsa och motverkar ohälsa. Länets befolkning ska ha tillgång till basal hälso- och sjukvård när där de bor eller vistas. Med närhet menas dels att vården ska vara geografiskt nära, dels att den ska ha god tillgänglighet. Primärvård är hälso- och sjukvård samt rehabilitering som bedrivs på en vårdnivå där det medicinska ansvaret faller inom den allmänmedicinska specialitetens kompetensområde. Omfattningen är basal medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper (prop. 1994/95:195). De basfunktioner som ingår i primärvårdsuppdraget är: Distriktsläkarverksamhet Distriktssköterskeverksamhet Insatser av arbetsterapeut, dietist, sjukgymnast och beteendevetare m.fl. Barnhälsovård Laboratorieverksamhet Respektive vårdcentral får ersättning efter antalet listade patienter och utförda prestationer. Den grundläggande förutsättningen för att tillhandahålla en god vård till befolkning är att vårdcentralerna har en ekonomi i balans. För 2011 är det därför av högsta prioritet att anpassa verksamheten och kostnaderna till de nya förutsättningarna med konkurrens från privata vårdcentraler och ersättning efter den nya modellen. Primärvården ska vara aktiv i utvecklingen av ett effektivt miljöarbete och sträva efter att minska skadlig påverkan på miljön. Hälso- och sjukvårdens åtaganden påverkas/styrs i allt större omfattning av lagar, författningar och vårdriktlinjer: Hälso- och sjukvårdslagen är portallagen Vårdgaranti/tillgänglighet, som från 2010 är lagstiftad Bemötande och information (ökade krav genom vårdgarantilagen) Nationella riktlinjer I vilken omfattning Hälso- och sjukvården lever upp till nationellt fastställda mål mäts via ett antal kvalitetsindikatorer. Under 2010 infördes en nationell patientenkät, som används i hela landet, för att mäta patienternas upplevelser av sjukvården och först ut var primärvården. 2

6 HN-HOS Organisation Hälso- och sjukvården i Sörmland bedrivs i en länsgemensam organisation med vårdcentraler i länets kommuner samt sjukhus i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Landstingsdrivna vårdcentraler sorterar under division närvård. Hälso- och sjukvården, som leds av hälso- och sjukvårdschefen, är indelad i tre divisioner: länssjukvård, närvård och medicinsk service. Varje division leds av en divisionschef. Inom division närvård har bitr. divisionschefen ett särskilt ansvar för primärvården. Primärvården i Sörmland finansieras via Hälsoval och omfattar 25 vårdcentraler i Sörmland, varav åtta drivs i privat regi. Primärvårdsnämnden ansvarar således för 17 vårdcentraler i länet. Sammanställning vårdcentraler i Sörmland Eskilstuna Vårdcentralen Fröslunda Landsting Vårdcentralen City Landsting Vårdcentralen Skiftinge Landsting Vårdcentralen Torshälla Landsting Vårdcentralen Tunafors Landsting Vårdcentralen Ekeby Privat Vårdcentralen Smeden Privat Flen Vårdcentralen Flen Landsting Vårdcentralen Malmköping Landsting Vårdcentralen Centrum Privat Gnesta Vårdcentralen Gnesta Landsting Katrineholm Vårdcentralen Linden Landsting Vårdcentralen Nävertorp Landsting Vår Vårdcentral Privat Nyköping Vårdcentralen Bagaregatan Landsting Vårdcentralen Ekensberg Landsting Vårdcentralen Åsidan Landsting Vårdcentralen Stadsfjärden Privat Oxelösund Vårdcentralen Oxelösund Landsting Strängnäs Vårdcentralen Strängnäs Landsting Vårdcentralen Mariefred Landsting Vårdcentralen Familjedoktorerna Privat Vårdcentralen Kyrkbacken Privat Trosa Vårdcentralen Trosa Landsting Vingåker Vingåkers vårdcentral Privat 3

7 HN-HOS Förändringar under planperioden Det sker och har länge skett ett kontinuerligt förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. De flesta verksamheterna bedriver projekt som syftar till effektivisering, men det har saknats systematik för att koppla samman delarna med helheten. Patientens väg genom hela vårdsystemet måste säkras i effektiva vård- och administrativa processer. Ledning och styrning av helheten utgör en förutsättning för att optimera befintliga resurser och möta ett ökat behov av hälso- och sjukvård inom befintliga ekonomiska ramar. Under 2011 kommer därför ett kvalitetsledningssystem att upprättas, inte enbart för hälso- och sjukvården utan för hela landstingskoncernen, under vilket styrande processer och styrande dokument samlas. En viktig komponent i ett kvalitetsledningssystem är ett ändamålsenligt dokumenthanteringssystem, vilket också är på väg att införas i landstinget. Se vidare under Förnyelseperspektivet (avsnitt 3.3) Hälsoutvecklingen Risken att insjukna eller dö i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat under en längre tid, vilket har bidragit till en ökad medellivslängd. Troligen kommer denna utveckling att fortsätta genom förbättrade levnadsvanor samt att nya behandlingsmetoder utvecklas. Antalet cancerfall har ökat under de två senaste decennierna med en genomsnittlig årlig ökning på 1,8 % för män och 1,2 % för kvinnor. Detta beror framförallt på en äldre befolkning men också på screening och förbättrade diagnostiska metoder. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och utgör 29 % av de diagnostiserade fallen. Den genomsnittliga årliga ökningen av bröstcancer har varit 1,2 % under de senaste tjugo åren. Den vanligaste cancerformen bland män är prostatacancer och svarar för 33 % av fallen under Generellt kan insjuknandet i cancer förväntas öka då befolkningen blir allt äldre och det finns en koppling mellan cancersjuklighet och ålder. Den psykiska hälsan uttryckt i oro, ångest, ängsla och trötthet försämrades under hela 1990-talet. Kulmen nåddes i början av 2000-talet varefter en minskning har skett. Övervikt är idag ett stort folkhälsoproblem. I flera decennier har det i västvärlden skett en kraftig ökning av detta tillstånd, men i Sverige ökar inte andelen överviktiga lika mycket längre och det finns tecken på att en vändning skett både vad gäller barn och vuxna. I dag beräknas hälften av alla män och en dryg tredjedel av alla kvinnor vara överviktiga. Alkoholkonsumtionen är ett annat område där det verkar ha skett ett trendbrott och konsumtionen tenderar att minska. För flera av livsstilsfaktorerna kommer hälsokonsekvenserna relativt långt efter exponering/utveckling av tillståndet. För kvinnor har det under flera år skett en 4

8 HN-HOS ökning av lungcancer som med största sannolikhet kan hänföras till en större andel rökare bland kvinnor. Även bland kvinnor har dock en minskning skett de senaste åren. Inom cancerområdet märks en tydlig ökning av malignt melanom, där det också finns tydliga kopplingar till livsstil. SCB:s prognoser vad gäller hälsans utveckling för äldre visar, oavsett vilka indikatorer som studeras, att hälsotillståndet förbättras för den äldre befolkningen. Mycket talar för att den demografiska framskrivningsmetoden bara till en begränsad del fungerar som prognosmetod för framtida vårdbehov. Den medicinsktekniska utvecklingen och befolkningens krav/efterfrågan på vård spelar en betydligt större roll. 2 Intern kontroll Den interna kontrollplanen, som redovisas i separat bilaga, syftar till att säkerställa att de rutiner som finns för uppföljning och rapportering är fullständiga och följs av verksamheten. Uppföljningen av den interna kontrollen utgår från landstingets strategiska mål samt de lagar verksamheten har att tillämpa. En god internkontroll kännetecknas av: - en effektiv organisation (dokumenterade rutiner och ansvarsförteckningar) - en effektiv förvaltning (kontinuerlig uppföljning av ekonomi, prestationer, kvalitet, personal- och miljömässiga konsekvenser) - säkerhet i system och rutiner (lämplig arbetsfördelning och kontrollrutiner) - tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer - rättvisande räkenskaper (god redovisningssed) Resultatet av den interna kontrollen redovisas i delårsrapporter (där så är möjligt) samt i årsbokslutet. 5

9 HN-HOS Perspektiv 3.1 Medborgarperspektiv (Patient/brukare/kund) Medborgarperspektivet beskriver den verksamhet som bedrivs och hur den ska följas upp, bibehållas och vidareutvecklas ur ett patientperspektiv. Under Förnyelseperspektivet avsnitt 3.3 beskrivs utvecklingsområden av mer omfattande och genomgripande karaktär under planperioden. Underrubrikerna är kvalitetsparametrar i vägledningen till God Vård (SOSFS 2005:12) Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den som har störst behov ska ha företräde till vården. Hälso- och sjukvårdens kunskapsarena måste omfatta hela spektrat från att förebygga ohälsa, främja hälsa till att lindra och bota sjukdom. De landstingsdrivna vårdcentralerna ställs nu inför utmaningen att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare och klara kompetensförsörjningen i stark konkurrens med andra vårdaktörer Livsstilssjukdomarna, som fetma, diabetes, KOL, lungcancer m.fl. fortsätter att öka och ställer allt större krav på hälso- och sjukvården. För att hindra ökningen av dessa sjukdomar och minska behovet av vårdinsatser krävs strukturerade och aktiva insatser av vårdenheterna. Under 2011 ska Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder beaktas. Utveckling av det sjukdomsförebyggande arbetet sker i samverkan mellan flera vårdgivare, främst primärvård och flera sjukhusspecialiteter. Sveriges Kommuner och Landsting publicerar lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, vilket kallas Öppna jämförelser. Primärvården är ett nationellt prioriterat utvecklingsområde för Öppna jämförelser, där basen är deltagande i nationella medicinska register. För primärvårdens del är det i dagsläget främst resultaten från Nationella Patientenkäten som redovisas i Öppna jämförelser Vården ska vara säker Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Förutsättningarna att arbeta med förbättring av patientsäkerheten i Sörmland förstärktes hösten 2010 genom att en särskild patientsäkerhetsenhet direkt underställd hälso- och sjukvårdschefen bildades och enheten har förstärkts resursmässigt. Tidigare ingick patientsäkerhetsarbetet i Utvecklingsenhetens uppdrag. 6

10 HN-HOS En ny patientsäkerhetslag träder i kraft 1 januari Denna lagstiftning ställer ytterligare krav på vårdgivarna att förebygga vårdskador, att analysera inträffade händelser samt att öka patienternas och anhörigas medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Den viktigaste utvecklingen 2011 kommer att vara införandet av patientsäkerhetsronder. Dessa kommer att genomföras med deltagande från patientsäkerhetsenheten, divisionscheferna och verksamheterna för att stärka och följa upp patientsäkerheten. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi under 2011 kommer att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Ett utökat samarbete med Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag kommer att eftersträvas framförallt när det gäller analyser av inträffade skador och hur dessa kan förebyggas. Samarbete mellan patientsäkerhetsenheten och Patientnämnden och Läkemedelskommittén kommer att initieras och utvecklas under Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelseanalys respektive riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa har genomförts i samarbete med chefsläkarna. Under 2011 skall samarbetet med chefsläkarna förtydligas och utvecklas under de nya förutsättningarna med den nybildade patientsäkerhetsenheten. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. En enkät avseende patientsäkerhetskultur genomförs 2010 för att kartlägga hur långt patientsäkerhetstänkandet har nått. Arbetet med att analysera och identifiera förbättringsområden kommer att genomföras under SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. SBAR har 2010 introducerats i landstinget genom information till verksamhets- och 1:a linjechefer. Under 2011 år sker ett breddinförande av SBAR i verksamheterna Vården ska vara patientfokuserad En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska ges med respekt och lyhördhet för den enskilda individens specifika behov. Hälso- och sjukvårdens långsiktiga mål är att alla patienter ska vara nöjda med bemötandet, delaktiga i beslut om vård och behandling samt att den 7

11 HN-HOS information som ges till patienten om dennes medicinska tillstånd och behandling är tillfredsställande. Uppföljning sker med stöd av den nya Nationella Patientenkäten (NPE). NPE-resultaten redovisas publikt genom sju indikatorer som kan sägas sammanfatta frågeformulärets delområden och som ger en representativ bild av hur vården uppfattas på en enhet eller ett landsting som helhet. Värdet på denna patientupplevda kvalitet anges mellan 0 och 100, där 100 är att eftersträva. Indikatorerna är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Det primära syftet med NPE är att ge verksamheterna underlag för internt förbättringsarbete. I Öppna jämförelser, där NPE-indikatorer kommer att ingå, kan resultaten ge underlag för ledning och styrning såväl på landstingsnivå som regionalt/nationellt. Inom primärvården ska resultaten även underlätta för patienterna att göra ett vårdval Vården ska ges i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Genom lagstiftade nationella vårdgarantier och av landstinget beslutade vårdgarantier ska patienternas möjligheter att få vård inom rimlig tid säkerställas, såvida inte starten flyttas fram av medicinska skäl eller på grund av patientens egen begäran. I kravet på en bred tillgänglighet för all vård måste dock uppmärksammas risken för undanträngningseffekter, exempelvis för kroniska patientgruppers behov av återkommande läkarbesök. Måltalen följer nationella beslut om tillgänglighet och för primärvården gäller: Personlig kontakt via telefon eller på plats ska erbjudas samma dag inom primärvården. Prioriterade besök i primärvården ska erbjudas inom sju dagar. Oprioriterade besök i primärvården ska erbjudas inom 30 dagar. De landstingdrivna vårdcentralerna ska också beakta de av Landstinget Sörmland särskilt beslutade tillgänglighetsgränserna för barnpsykiatriska frågeställningar: Primärvården ska erbjuda barn och ungdomar som söker hjälp för psykiatriska frågeställningar kontakt samma dag via telefon eller på plats. Kontakt med nödvändig specialistkompetens ska erbjudas inom högst sju dagar. Vårdcentralerna ska planera för att uppnå fastställda vårdgarantier. 8

12 HN-HOS Vården ska vara jämlik Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Landstinget Sörmland har fastställt en policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I denna fastslås att Landstinget Sörmland ska medverka till att stärka individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. I Öppna jämförelser finns indikatorer som gör det möjligt att följa upp detta mål. Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget till konkret verksamhet kan hänföras till två huvudområden. Det ena är att bygga upp strukturer för att arbeta med levnadsvaneområden och det andra är att sörja för att utbildning tillhandahålls så att medarbetarna i landstinget har rätt kompetens och är rätt rustade för att utföra detta arbete. Arbetet att utifrån Socialstyrelsens preliminära version utforma slutlig version av Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder är påbörjat. I detta arbete är det visat att levnadsvanor såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor sannolikt bidrar till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. I första prioritet för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster ligger primärvården med att informera om det hälsofrämjande arbetet på vårdcentraler i länet och motivera till förändring av levnadsvanor i mötet med patienten. Detta görs bl.a. genom införandet av Frågor om din hälsa. Det finns idag uppenbara svårigheter för personer i behov av akut vård att komma till rätt vårdnivå, d.v.s. få den vård som behövs för det aktuella sjukdomstillståndet. Olikheterna är stora inom och mellan landstingets verksamheter avseende tillgänglighet och rutiner. Akuta patienter ska nu omhändertas på samma sätt i hela länet med stöd av ett triageverktyg, som införts. Det innebär att vårdbehovet hos akuta patienter efter bedömning prioriteras och patienterna hänvisas till rätt vårdnivå på ett snabbt och säkert sätt. De nationellt initierade vårdprogrammen syftar till en jämlik behandling av olika diagnoser eller patientgrupper och införs vartefter de nationella riktlinjerna fastställs. Successivt införs också länsgemensamma vårdprogram för olika patientgrupper eller diagnoser. Ett vårdprogram är en praktisk rekommendation beträffande utredningsgång, behandling och förhållningssätt inom det ämnesområde som berörs. Samordnade vårdplaner avser samordnade insatser från landsting och kommun. Vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. 9

13 HN-HOS Personalperspektiv Personalperspektivet beskriver vad det innebär att vara en bra arbetsgivare och hur personalens resurser ska tas tillvara och utvecklas i syfte att stödja de strategiska målen. Hälso- och sjukvårdens arbetsplatser ska vara intressanta och attraktiva för alla yrkesgrupper. En grundläggande förutsättning för detta är att medarbetarna känner delaktighet i verksamheten, känner att man utför ett bra arbete med stor patientnytta, att man upplever en god arbetsmiljö och att man är involverad i de förändringsarbeten som bedrivs. Den systematiska metodik som hälso- och sjukvården arbetar utifrån i förbättringsarbetet bygger på medarbetarnas delaktighet och engagemang i såväl probleminventering som de lösningar som testas fram. (se avsnitt 3.3.6). Förbättringsarbetet syftar till att utforma processerna utifrån patientens behov och situation, men säkrar också hälsoaspekten för medarbetarna. De åtgärder som genomförs bidrar också till en bättre arbetsmiljö. Det är viktigt att hälso- och sjukvården kännetecknas av en kultur med ständigt förbättringsarbete där medarbetarnas delaktighet i detta arbete är av största vikt. I vården och i mötet med patienterna är personalens kunskap, kompetens, erfarenhet och engagemang viktiga komponenter. Fokus för alla medarbetare skall vara att ge patienter ett gott bemötande med stor servicekänsla. Olika åtgärder för att främja detta pågår. Hälso- och sjukvården måste uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för att klara framtida behov av personalförsörjning. Grunden för en strategisk personalförsörjning är en säkrad bemanning och ett kontinuerligt arbete med kompetensutveckling. Hälso- och sjukvårdens arbetsplatser ska kännetecknas av att medarbetarna trivs, utvecklas och uppmuntras att ta initiativ. Varje medarbetare bidrar utifrån sina unika förutsättningar och känner arbetsglädje, engagemang och framtidstro. Hälso- och sjukvården behöver långsiktigt ha starkare fokus på kompetensutveckling och medarbetarnas vidareutbildning. Nya krav och en snabb teknikutveckling inom sjukvårdens område innebär att alla medarbetare måste uppmuntras till kompetensutveckling. Arbetet med att säkra kunskapsöverföringen inför kommande generationsväxling måste fortsätta och intensifieras. Som exempel kan nämnas fortsatt utveckling av AT- och STprogram av god kvalitet, programmet för nyexaminerade sjuksköterskor, utveckling av PTP-program för psykologer. Behovet av specialistutbildade sjuksköterskor är stort och fortsatta åtgärder behövs som får fler sjuksköterskor att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterskor. Sjuksköterskors möjlighet till ekonomiskt stöd under utbildningen till specialistsjuksköterska är ett sätt att få flera att vidareutbilda sig. Det krävs insatser för att utveckla ledare och medarbetare i förbättringskunskap. 10

14 HN-HOS Generationsväxlingen samt den rådande bristen på personal inom vissa specialiteter kräver intensifierade rekryteringsinsatser för att rekrytera kompetenta och engagerade medarbetare. De åtgärder som genomförs med besök på högskoleorter för att bl. a locka nyexaminerade sjuksköterskor kommer att fortsätta. Avtal för att underlätta rekrytering och språkutbildning av läkare från EU-länder har tecknats. Åtgärder som syftar till att rekrytera svenska läkarstuderande som utbildar sig i andra länder kommer att prövas under Parallellt med detta är aktiviteter som gör att den kunskap och kompetens som finns i organisationen idag tillvaratas, förädlas och utvecklas och förs vidare av stor betydelse. Verksamhetsspecifika kompetensutvecklingsplaner utifrån verksamhetens behov är ett viktigt verktyg för detta. Insatser för en praxisnära kompetensutveckling och utveckling av olika utbildningsprogram, inom ramen för ELLSA kompetensplattform, som möjliggör tillgång till ett brett lärande i organisationen kommer att fortgå. För att klara de framtida utmaningarna inom hälso- och sjukvården behöver alla medarbetares unika kunskap tas tillvara på bästa sätt. Det finns behov av att systematiskt följa upp hur olika personalkategorier lägger sin tid på olika arbetsuppgifter. Detta för att få en bättre kunskap om hur respektive yrkesgrupp används utifrån kompetens. En optimal arbetsfördelning innebär att varje medarbetares kompetens tillvaratas på bästa sätt. Det finns anledning att kontinuerligt se över om en annan yrkesgrupp kan utföra en specifik arbetsuppgift. Exempelvis kan specialistsjuksköterskor överta en del av de uppgifter som idag ligger på läkare. Administrativt utbildad personal kan på motsvarande sätt överta delar av de arbetsuppgifter som ligger på vårdpersonal. Vården behöver redan idag nya yrkesgrupper såsom logistiker, vårdlotsar, tekniker. 3.3 Förnyelseperspektiv Under förnyelseperspektivet anges de förändringar av mer omfattande karaktär som planeras genomföras eller inledas under planperioden Ledningssystem Landstinget kommer att införa ett kvalitetsledningssystem som bygger på SOSFS 2005:12. Ledningssystem ska sen finnas i hela organisationskedjan från förvaltningsnivån till basenhetsnivån. Enligt förordningen ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för att styra, följa upp och utveckla verksamheten inom följande kvalitetsområden: Bemötande av patienter Metoder för diagnostik, vård och behandling Kompetens Samverkan och samarbete Riskhantering 11

15 HN-HOS Avvikelsehantering Försörjning av tjänster, produkter och teknik Spårbarhet Ledningssystemet ska även säkerställa att ansvarsfördelningen är tydliggjord på alla nivåer, att förbättringsarbete sker på ett kontinuerligt och systematiskt sätt samt att det finns rutiner för egenkontroll. Inom hälso- och sjukvården finns redan många enhetliga processer och styrande dokument som reglerar att hälso- och sjukvårdsverksamheten bedrivs på ett likartat sätt över hela länet, t.ex. budget- och planeringsprocessen och länsgemensamma vårdprogram. Flera av de processer som ingår i ett ledningssystem är föremål för versionsbyte, t.ex. vårddatasystemet, eller nyinförande, t.ex. dokumenthanteringssystem. Det kommer att krävas ett omfattande arbete att samla länsgemensamma processer och styrande dokument samt strukturera, revidera och presentera dessa i en för varje nivå enhetlig, tydlig och lättillgänglig form Vårddatasystem Vårddatasystemet utgår från som grund patientjournalen och är det centrala ITsystemet för planering, genomförande och uppföljning av vårdarbetet. Hälsooch sjukvården i Sörmland har sedan länge patientjournalen BMS och till denna vårddatasystemet SYSteam Cross, som under 2010 till 2012 är föremål för ett genomgripande utvecklingsarbete. Arbetet ska utmynna i helt nya versioner, 5 resp. 6, vilka inte bara förbättrar funktionaliteten i stödsystemet utan är ett led till ett mer processinriktat arbete i hälso- och sjukvården. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser istället för befintlig version som utgår från klinikstrukturen. Vårddatasystemet kommer att underlätta för samtliga professioner att få en fullständig bild av patientens vårdsituation. Det medför också att olika vårdkedjor kan följas upp över klinikgränserna och spegla hela vårdprocessen. Utvecklingen av vårddatasystem kommer att vara ett prioriterat IT-system de närmaste åren och kommer också att i första skedet att innebära att olika representanter från verksamheterna måste avsätta tid för utvecklingsarbetet. När de nya versionerna är färdiga att tas i bruk kommer det att krävas omfattande utbildning av personal för att kunna använda det nya systemet, men också för att börja arbeta på ett nytt sätt där patientens väg genom hela sjukvårdsapparaten sätts i fokus Nationella riktlinjer De nationella riktlinjerna för vård, behandling och omsorg baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen svarar för slutsatser och rekommendationer. De nationella riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker 12

16 HN-HOS vård på likartat sätt för hela befolkningen. Nya nationella riktlinjer inom olika medicinska områden införs varje år och det är angeläget att Hälso- och sjukvården snarast möjligt inför de vårdprogram som rekommenderas i riktlinjerna. Flera nya och reviderade Nationella Riktlinjer kommer att beslutas under 2011, bland annat inom följande områden: Sjukdomsförebyggande metoder Lungcancer Rörelseorganens sjukdomar Införandet av nationella riktlinjer innebär en omfattande utbildningsinsats mot de personalgrupper som berörs av den aktuella riktlinjen. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet också en höjning av ambitionsnivån i behandlingen av de aktuella diagnoserna. Det innebär på kort sikt behov av kompetensökning, fortbildning samt ökade insatser i tid mot patient och får tillföljd att kostnaderna för utredningar och behandling ökar Fallprevention Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada för personer över 60 år. Antalet äldre som läggs in på sjukhus p.g.a. fallolycka förväntas öka. Idag finns dock evidensbaserade åtgärder för att minska fallolyckor bland äldre och dessa sprids i Sörmland genom fallpreventionsprojektet med tillhörande program Målet är att halvera antalet höftfrakturer fram till år 2012 hos personer över 65 år. I Sörmland har antalet personer över 65 år som läggs in på sjukhus till följd av fallskada minskat med 25 %, varav ca 70 % är kvinnor. Satsningen på fallförebyggande åtgärder och läkemedelsgenomgångar har bidragit till minskningen. Antalet höftfrakturer för personer över 65 år har också minskat något under 2009 och trenden verkar hålla i sig under Många verksamheter har utvecklat goda rutiner för fallprevention under projekttiden. Bland annat har många kommuner i samarbete med sina vårdcentraler skapat en handlingsplan för fallpreventivt arbete. För att vidmakthålla fallpreventionsarbetet och sprida det inom hälso- och sjukvården är det nu viktigt att verksamheterna arbetar med fallprevention i vardagen. Alla verksamheter (såväl på sjukhusen som i primärvården), som kommer i kontakt med patienter över 65 år, ska upprätta handlingsplaner för arbetet med fallprevention. Handlingsplanerna ska utvärderas och följas upp årligen. Fallprevention ingår som en del i flera av Hälso- och sjukvårdens styrtal, främst höftfrakturkedjan. 13

17 HN-HOS För att kunna följa upp och säkerställa vårdkvaliteten används medicinska kvalitetsregister och såväl Senior Alert och palliativregistret, vilka berör äldre patienter, är under införande i landstinget och kommunerna i Sörmland Vården ska vara effektiv Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå fastställda mål. Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete inom i stort sett alla Hälso- och sjukvårdens ansvarsområden för att säkra en god vård och få ekonomin i balans. För primärvården gäller att respektive vårdcentral kan anpassa sig till sina specifika förutsättningar, som regleras via nya ersättningsmodellen. Hälso- och sjukvården måste i högre grad standardisera arbetssätt och bedömningar. Relevanta, mätbara och uppföljningsbara mål är en viktig grund för förbättringsarbetet. Ny medicinsk teknik, nya potenta läkemedel, tidig intervention i form av screening m.m. åstadkommer markanta förbättringar i vården. Förbättringsarbetet Från bra till bäst inleddes under 2010 och kommer att fortsätta och bli en del av vardagsarbetet de kommande åren. Det innebär att hälso- och sjukvården kommer att tillämpa en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten. Viktiga komponenter i metodiken är: Få delaktighet i problemformulering bland alla medarbetare Prioritera bland olika åtgärder Kartlägga utgångslägen (baseline) Sätta mål på önskvärda resultat/tillstånd Testa nya idéer Mäta och utvärdera Dokumentera (standardiserade rutiner, vårdprogram, flöden etc) Sprida lyckade resultat över hela organisationen Etablera en hållbar organisation för att behålla uppnådda resultat samt för att utveckla nya bra lösningar. 3.4 Miljöperspektiv Miljöperspektivet beskriver nuvarande miljöverksamhet och vidareutveckling av miljöarbetet enligt beslutat miljöprogram Landstinget har tre miljömålsområden: Effektivt miljöarbetet, Klimatpåverkan samt Kemikalier och läkemedel. Införandet av miljöledningssystemet pågår och utgör ett steg för att uppnå effektivt miljöarbete. Genom effektivt miljöarbete minimerar Hälso- och sjukvården sin miljöpåverkan och sparar resurser. 14

18 HN-HOS Att personalen har grundläggande miljökunskaper är en förutsättning för att lyckas i miljöarbetet. Webbutbildningen i miljö finns nu inom Ellsa kompetensplats och landstingets mål är att alla medarbetare ska genomgå utbildningen. Miljölagstiftningen inom kemikalieområdet ställer höga krav på landstinget. Samtidigt ökar antalet kemikalier på marknaden i snabbt tempo. Genom att ställa miljökrav i upphandlingar minimeras andelen miljöskadliga produkter. Läkemedel påverkar miljön. Läkemedelsrester som kommer ut i naturen påverkar växter och djur negativt och på sikt även människan. Hälso- och sjukvården kan minska sin miljöpåverkan av läkemedel genom att ställa miljökrav i upphandling, tillgodose miljöaspekten vid framtagning av REKlistan, informera förskrivare om läkemedel och miljö samt hantera läkemedelsavfall på rätt sätt. Arbetet har intensifierats under senare år och samarbete pågår med Läkemedelskommittén. 3.5 Ekonomiperspektiv Ekonomiperspektivet beskriver Hälso- och sjukvårdens ekonomiska förutsättningar och åtgärder som planeras för att uppnå och behålla en ekonomi i balans De ekonomiska förutsättningarna Organisatoriskt kommer hälso- och sjukvården från och med 2011 att rapportera till två nämnder, dels länssjukvårdsnämnden (nuvarande nämnd) och dels den nyinrättade nämnden för primärvård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer 2011 att bestå av två s.k. redovisningsenheter. De landstingsdrivna vårdcentralernas ekonomi kommer att föras över till en separat redovisningsenhet i ekonomisystemet. Uppdelningen kommer att bidra till att primärvårdens balansposter kan hanteras på ett korrekt, tydligt och enkelt sätt på alla nivåer. Likaså skapas en tydligare affärsmässig relation till de verksamheter som säljer medicinsk service inom Hälso- och sjukvården (länssjukvårdsverksamheten). Det gäller t ex radiologitjänster, tjänster från sterilcentralen, klinisk fysiologi och labverksamheten. Primärvårdsnämnden beräknas erhålla 600 mnkr i ersättning från Hälsoval. För primärvårdsnämnden gäller s k 0-resultat Handlingsplan för att uppnå ekonomi i balans Hösten 2009 startades arbetet med kartläggning och genomgång av olika vårdprocesser. Arbetet har varit framgångsrikt. På lång sikt kommer 15

19 HN-HOS förbättrade arbetsformer att vara en viktig del i att skapa och bibehålla god ekonomisk hushållning och stabil ekonomisk utveckling. För de vårdcentraler som i bokslutet 2010 uppvisar negativt resultat kommer handlingsplaner att tas fram och vara klara under februari Regelverket för landstingsdrivna vårdcentraler reglerar resultathanteringen inom primärvården. Ca 80 % av befolkningen har listat sig hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. Utmaningen för primärvården kommer under 2011 att vara att anpassa verksamheterna till de nya förutsättningarna och det innebär kortare tid för omställning. Samtidigt kan landstingets vårdcentraler aldrig frånsäga sig det yttersta befolkningsansvaret. De förändringar som hälso- och sjukvården står inför kräver att metoderna för att beskriva vård förbättras och utvecklas. Därför kommer hälso- och sjukvården att rikta ökat fokus mot att utveckla nya mätmetoder, beskrivningsmetoder vi sidan av mer traditionell mätning av produktion och produktivitet Investeringar Ramen för utrustningsinvesteringar inom Primärvården är 1,7 mnkr. Nivån är satt utifrån en bedömning om 100 tkr per vårdcentral. Investeringar inom Primärvården hanteras enligt samma rutiner som övriga Hälso- och sjukvården Större projekt Från Bra till Bäst (redan pågående processer samt nya) - Nya System Cross version 5 och 5 (NSC56) - Ledningssystem - PLUSS verktyg för planering och uppföljning - Public 360 ärendehanteringssystem Resultaträkning Budget Budget Verksamhetens intäkter Ersättning Hälsoval Övriga Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) Övriga kostnader inkl finansnetto Summa kostnader Resultat

20 HN-HOS Rapportplan Nämnden ska redovisa det ekonomiska och verksamhetsmässiga utfallet per mars, augusti och december. Nämnden ska bistå med uppgifter i enlighet med landstingsstyrelsens instruktioner. Nämnden ska i delårsrapporten kommentera utfallet i förhållande till de strategiska målen, ekonomiskt resultat och relevant lagstiftning. Vidare ska anges vilka åtgärder som man avser att vidta om man inte anser sig kunna nå uppsatta mål. Om prognosen för en nämnd visar på negativ budgetavvikelse, ska nämnden ange vilka åtgärder man vidtagit samt vilka åtgärder man avser att vidta. Övriga månader, med undantag av januari och juni, ska en ekonomisk resultatrapport lämnas. Samtliga verksamheter ska till hälso- och sjukvårdsledningen månadsvis rapportera aktiviteter kopplade till utlagda styrtal samt rapport och prognos kring verksamheten i stort. Bilagor: Intern kontrollplan (Se punkt 2) Målbilaga (Strategiska mål/åtagande/styrtal/måltal/aktiviteter) Kvalitetsplan Resultaträkning Balansräkning Investeringsplan 17

21 Intern kontrollplan för Hälso- och sjukvården 2011 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Patientperspektivet Tillgänglighet för patienter i enlighet med nationella vårdgarantin Kontroll av tillgänglighetsstatistik Bemötande av patienter Patientsäkerhet Patientsäkerhet Uppföljning medicinsk kvalitet Personalperspektivet Rehabilitering av sjukskriven personal Rutin för hyrpersonal Redovisa avvikelser från den nationella vårdgarantin Korrekt rapportering av tillgänglighet och väntetider Säkerställa ett professionellt och respektfullt bemötande av patienterna. Lex Maria-ärenden ska följas av händelseanalyser. Hälso- och sjukvården ska ha en fungerande avvikelserapportering. Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Löpande följa och redovisa väntetider och tillgängligheten till hälso- och sjukvården Kontrollen omfattar hela kedjan: registrering statistikuttag rapportering Resultaten från den nationella patientenkäten redovisas och följs upp enligt plan. Andel händelseanalyser av Lex Maria-ärenden skall vara 100 % Andelen avslutade ärenden följs och redovisas kontinuerligt. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp.. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Personalens kompetens Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen.

22 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljöperspektivet Miljö Verksamheterna ska uppfylla krav gällande egenkontroll inom miljö. Stickprovskontroll av verksamheternas arbete med Checklista miljöarbete tillhörande Skyddsronden. Ekonomiperspektivet Attestkontroll Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Resor i tjänsten Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en besluts-attestant är i jävsituation. Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnos- och åtgärdskoder. Uppföljning av att policyn för resor i tjänsten tillämpas: Stickprovskontrollen ska tillgodose om: verksamheterna har genomfört Checklista miljöarbete (en gång per år) hur verksamheterna fullföljer brister som framkommer i checklistan Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Följande moment ska granskas: - att lokala rutiner för diagnos- och åtgärdskoder finns - att registrering av diagnosoch åtgärdskoder sker Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Följande moment gällande resepolicyn ska granskas: bokning av resor och boende enligt anvisning utlandsresor enligt särskilda riktlinjer bildagbok för behovsbilar och hantering av denna utveckling av distansmöten kontra fysiska möten Redovisning: Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen

23 Bilaga 3 1/11 PVN Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården Styrtal 2011 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Medborgare (patient, kund) Mål 1. Medborgare får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Hälso- och sjukvården ska bedriva patientfokuserad verksamhet med god säkerhet och kvalitet dygnet runt samt systematiskt kontrollera, analysera och förbättra denna. 1. Respektfullt bemötande av patienterna redovisas som patientupplevd kvalitet ska förbättras 2. Andel höftfraktur-patienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) ska bli högre 3. Patienters väntetid till besök och behandling, enligt lagstadgad vårdgaranti, ska minska Resultatet ska vara bättre än riksgenomsnittet > 95 % av patienterna med höftfraktur ska opereras inom 24 timmar - för akutfrakturkedjan (snabbspåret) 20 timmar. Uppnå fastställda vårdgarantier 0, 7, 30, samt garantierna inom barnpsykiatrin Nationella patientenkäten Rikshöft - höftfrakturregistret Väntetidsstatistik enligt nationella riktlinjer 0=kontakt med PV samma dag 7=prioriterade besök i PV inom 7 dagar 30=oprioriterade besök i PV inom 30 dag Vårdgaranti för barnpsykiatrin enligt av landstinget fastställda villkor. Mål 2. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Jämlikheten ska förbättras genom en 8. Andel genomförda Frågor om din hälsa ska bli högre Baseline = frågor ökad grad av standardisering och 9. Andel utskrivna FaR 200 recept per Andel registrerade formulär/antalet planerade besök

24 Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården Styrtal 2011 ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. (Fysisk aktivitet på Recept) inom primärvården ska öka listade

25 Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården Styrtal 2011 Mål 3. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. 10. Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla

26 Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården Styrtal 2011 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Personal Mål 1. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra tll att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. 11. Andelen verksamheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner. 12. Andel kvinnliga chefer jmf med andelen kvinnor bland personalen. 13. Andel chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsvarande Fråga till chefer Heroma Fråga till chefer Mål 2. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. 14. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid 15. Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Andelen sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid skall vara < 5 % Heroma Fråga till chefer

27 Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården Styrtal 2011 Mål 3. Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. 16. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Medarbetarenkät

28 Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården Styrtal 2011 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Förnyelse Mål 1. Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Mål 2. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå

29 Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården Styrtal 2011 Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Miljö Mål 1. Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö 21. Förvaltningsspecifika miljörutiner inarbetas. De miljörutiner som ska inarbetas är Energianvändning Vattenanvändning Kemikalieanvändning Transporter Inköp Avfall Minimerad miljöpåverkan vid användning av läkemedel Minimerad miljöpåverkan vid användning av lustgas och narkosgas (Miljörutinerna arbetas fram under 2010) 22. HSF sätter in punktinsatser gällande ekologiskt kaffe, te, frukt och mjölk 23. HSF sätter in punktinsatser gällande rättvisemärkt kaffe och te 100 % av verksamheterna ska ha inarbetat angivna rutiner 100 % av verksamheterna avropar/köper in ekologiskt kaffe, te, frukt och mjölk 100 % av verksamheterna avropar/köper in rättvisemärkt kaffe och te