Handläggning av förlossning och andra akuta situationer hos gravid kvinna utanför förlossningsenhet

Transkript

1 Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (8) Handläggning av förlossning och andra akuta situationer hos gravid kvinna utanför förlossningsenhet Syfte Rutinen syftar till att fungera som stöd för de enheter utanför förlossningsenheterna vid Gällivare och Sunderby Sjukhus, som kan utgöra första mottagande enhet för gravida i akuta obstetriska situationer. Omfattning Hälsocentraler, jourcentraler samt vid transporter med ambulans i Norrbotten. Förlossningen, Sunderby Sjukhus: , , Förlossningen, Gällivare Sjukhus: , BB: Förlossningsjour Gällivare Sjukhus: Partus den obstetriska journalen All viktig information om kvinnan och hennes graviditet dokumenteras i länets obstetriska journal, Partus. Partus är integrerad med VAS men kräver särskild behörighet. De flesta distriktsläkare skall ha behörighet, liksom primärvårdsbarnmorskor. Saknas det person på enheten som kommer åt Partus hjälper förlossningsenheterna till med information per telefon. Dokumentation efter förlossning utanför sjukhus Om barnmorska ansvarar för förlossningen framgår det av SOSFS 1976:81 att hon är skyldig att göra följande: Fullständig förlossning utanför sjukhus (ett barn har fötts och förlossningen avslutats ( = även moderkakan framfötts) någon annanstans än på sjukhus med kvinnoklinik): föra journal över förlossningen och använda Socialstyrelsens fastställda journalblanketter och där ange var barnet är fött. Diagnos Z Z 381 samt barndiagnos. Om den nyblivna modern inte åker till obstetrisk enhet för eftervård, ska ansvarig barnmorska senast 10 dagar efter det att förlossningen avslutats översända förlossningsjournal och av henne utfärdat medicinsk födelsemeddelande till det sjukhus, på vilket förlossningen skulle ha ägt rum, om den skett i sluten vård.

2 Sida 2 (8) Ofullständig förlossning (om barnet framfötts på annan plats än sjukhus, men förlossningen avslutats = placenta avgår på sjukhus med förlossningsklinik): vid framkomsten till sjukhuset lämna rapport om förlossningen samt meddela de för journalföringen nödvändiga uppgifterna. Diagnos O Z 381, samt barndiagnos. Vad ska dokumenteras? Skriv en journalanteckning i Partus med Beskrivning: Födelse. Ange så fullständiga uppgifter som möjligt t.ex.: bjudning, fostervattnets utseende, Apgar score, placenta avgång, bristning, och blödning. Kontakta närmaste förlossningsavdelning för rapport. Mottagande barnmorska dokumenterar vidare i Partus för korrekta blanketter. Om förlösande vårdpersonal saknar behörighet i Partus dokumenteras en fullständig förlossning på samma sätt men som anteckning i VAS, på den enhet där kvinnan födde. Rutinens utformning Nedan följer råd för handläggning av förlossning vid huvudbjudning samt sätesbjudning, handläggning vid graviditetskramper, riklig blödning under graviditet samt prematura sammandragningar. Råden ligger fördelade på egna sidor för att underlätta utskrift/inplastning för att de, om man så önskar, ska kunna finnas tillgängliga i akutrum/ambulanser.

3 Sida 3 (8) Långt framskriden normal förlossning I de flesta fall är det möjligt att transportera födande kvinnor till mottagande förlossningsenhet, men ett fåtal gånger är förlossningen för långt framskriden för att det ska vara möjligt. Följ då nedanstående råd. Kontakta närmaste förlossningsenhet via telefon! Där finns barnmorska och vid behov förlossningsläkare som kan ledsaga på distans! SY: , Gve: Avgör vem på enheten där du är som har bäst kompetens att hantera förlossningen och tillkalla vederbörande. Låt mamman halvsitta med en kudde under stjärten och böjda höfter. Sätt pvk på mamman! Sedan barnets huvud fötts fram känner man försiktigt om navelsträngen verkar ligga runt halsen, i så fall förs den försiktigt över huvudet. Axlarna föds ofta fram under andra värken. Om axlarna inte kommer spontant kan man försiktigt under värk pressa barnets huvud nedåt för att hjälpa främre axeln att passera under symfysen. Dra aldrig i barnets huvud! Se till att barnet har fri luftväg torka försiktigt ur munnen och kontrollera huvudets position. Om barnet inte är rosigt och skriker efter yttre stimulering (gnugga försiktigt med torr, gärna kroppsvarm, handduk) arbeta enligt riktlinjer för Neonatal HLR (skall finnas på alla enheter och i alla ambulanser). I första hand ventilation! När pulsationerna i navelsträngen upphört (efter ca 2-3 min) delas navelsträngen mellan två peanger. Lämna gärna en stump på minst 5 cm mot barnets navel initialt. Det är värre med en för kort stump än för lång. Om barnet inte mår bra avnavlas naturligtvis tidigare. Torka av barnet och lägg det hud mot hud med mor på hennes bröst. Täck med dukar/filtar för att undvika att barnet blir nedkylt. Om barnet inte kan ligga hos mor, är hud mot hud med partnern ett alternativ. I sista hand lindas barnet in ordentligt i filtar. Ge mamma 16,6 ug Oxytocin iv när barnet är framfött. Om mamman blöder rikligt efter förlossningen masserar man livmodern genom bukväggen för att den ska dra ihop sig. Säkra prov för blodgruppering/bastest. Ge iv vätska (typ Ringer-Acetat) och syrgas. Kontrollera puls och blodtryck. Vid mycket ymnig blödning aortakompression och bimanuell uteruskompression (en hand i vagina, en på bukväggen, komprimera uterus).

4 Sida 4 (8) Om placenta kommer paketeras den i dubbel plastpåse och följer med till förlossningen. Eventuella bristningar lämnas de kan sutureras senare på förlossningen. Om bristningen blöder ymnigt kan vagina tamponeras med en bukduk.

5 Sida 5 (8) Vaginal sätesförlossning Även sätesförlossningar kan gå snabbt. Följ i ö huvudprinciperna ovan. Ring Förlossningen Sunderby Sjukhus för telefonassistans under utdrivningsskedet! Högtalartelefon är bra! Förlossningen, Sunderby Sjukhus: , , Förlossningen, Gällivare Sjukhus: , BB: Förlossningsjour Gällivare Sjukhus: Se grundråd för normal förlossning. Försök förmå mamman att inte krysta aktivt förrän hela barnets rumpa/höfter syns. Undvik att peta på barnets rumpa i onödan. Ta en torr duk att v b ha som stöd och håll/stöd försiktigt under barnkroppen när den föds fram. Om benen inte faller ut av sig själv lirkas de försiktigt ut ett och ett när knävecken syns. När även armarna fallit fram sänks barnets kropp tills nackgropen syns. Då höjs barnet istället brant upp mot mammans mage varpå huvudet framföds. Dra inte! Om armarna inte kommer av sig själv utan ligger uppslagna måste de lösas med särskild manöver. Förlossningsbarnmorskan guidar dig genom denna per telefon.

6 Sida 6 (8) Gravida som krampar Om mamman inte har känd epilepsi måste man misstänka eklampsi, som är en allvarlig graviditetskomplikation under senare hälften av graviditeten. Misstanken styrks om mamman dessutom har huvudvärk, ögonsymtom, buksmärtor eller är allmänpåverkad. Eklampsi är ofta förenat med hypertoni, proteinuri, fosterasfyxi och DIC. Förlossningen, Sunderby Sjukhus: , , Förlossningen, Gällivare Sjukhus: , BB: Förlossningsjour Gällivare Sjukhus: Åtgärder vid kramp Lägg kvinnan i vä sidoläge. Håll fria luftvägar, ge syrgas på mask. Sätt iv nål men ge inte vätska (risk för lungödem!). Om krampen fortsätter eller upprepas ge inj Stesolid 5-10 mg iv alt 10 mg Stesolid klysma. Dosen kan upprepas i väntan på transport, men ge akt på andningen. Ordna omgående akut transport till närmaste förlossningsenhet. Mest effektiv krampprofylax vid eklampsi är Magnesiumsulfat. Om detta finns på enheten är det bättre än Stesolid som profylax mot nya kramper under transport. Kontakta förlossningen för hjälp med dosering. Rutin för Magnesiumbehandling finns också i VIS.

7 Sida 7 (8) Gravida som blöder > 22 veckor Under senare hälften av graviditeten kan blödningar beror på avlossning av moderkakan, föreliggande moderkaka eller s.k. teckningsblödning när livmoderhalsen börjar öppnas vid förlossning. De två förstnämnda tillstånden kan vara livshotande för såväl mamman som barnet. Förlossningen, Sunderby Sjukhus: , , Förlossningen, Gällivare Sjukhus: , BB: Förlossningsjour Gällivare Sjukhus: Åtgärder vid riklig blödning Kontakta närmaste förlossningsenhet! Sätt iv nål. Ge vätska och syrgas på mask. Palpera inte kvinnans mage i onödan. Ordna transport till närmaste förlossningsenhet. Ambulansen bör om möjligt köra försiktigt och undvika stötar. Det är bra om ambulansen kontaktar mottagande förlossningsenhet när den närmar sig sjukhuset, för att meddela kvinnans tillstånd. Förlossningsjouren kan då avgöra om läkare och barnmorska ska möta upp på akutmottagningen eller om ambulansförarna kan ta kvinnan upp till förlossningen.

8 Sida 8 (8) Hotande förtidig förlossning prematurt värkarbete Sammandragningar under graviditetens andra hälft är vanligt och sällan ett tecken på hotande förtidsbörd. Varningstecken är regelbundna sammandragningar var 10:e minut eller tätare som gör mor smärtpåverkad, samtidig ökad flytning eller misstänkt vattenavgång. Förlossningen, Sunderby Sjukhus: , , Förlossningen, Gällivare Sjukhus: , BB: Förlossningsjour Gällivare Sjukhus: Åtgärder vid prematurt värkarbete Kontakta närmaste förlossningsenhet för rådgivning! Undvik vaginal palpation på smärtpåverkad kvinna innan du rådgjort med förlossningen. Vid behov kan inj Bricanyl 0,25 mg ges i.m. eller s.c. Om kvinnan behöver transporteras rådgör med mottagande enhet, behöver man skicka ut mötande barnmorska?