Anpassning!av!ett! ordförrådstest!

Transkript

1 ! Institutionen)för)neurovetenskap) )enheten)för)logopedi)) Anpassning!av!ett! ordförrådstest!! En!reviderad!svensk!översättning!av!Peabody!Picture! Vocabulary!Test!O!IV!! Malin!Karner!!Philip!Mattsin! Examensarbete!i!logopedi!!30!hp! VT/HT!2017! Nr!157!! Handledare:! Monica!Blom!Johansson! Malin!Appelqvist!!

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING/ 1./ INLEDNING... 2/ 2./ BAKGRUND... 3/ 2.1./ ORDFÖRRÅD... 3/ / Receptivt och produktivt ordförråd... 3/ / Ordförrådets organisation... 3/ 2.2./ ORDFÖRRÅDETS UTVECKLING... 4/ / Segmenterings- och kopplingsproblemet... 4/ / Ordförrådsspurten... 4/ / Ordförrådets utveckling under förskole- och skolår... 4/ / Ordförrådsutveckling hos flerspråkiga... 5/ / Ordförrådets bredd, djup och storlek... 5/ 2.3./ ATT MÄTA ORDFÖRRÅD... 6/ / Att översätta ordförrådstest... 6/ 2.4./ PEABODY PICTURE VOCABULARY TEST... 8/ / Svenska studier av PPVT-III... 8/ / Svenska studier av PPVT-IV... 9/ / Svenska översättningar av PPVT-IV... 10/ 2.5./ MOTIV FÖR STUDIEN... 10/ 3./ SYFTE... 10/ 4./ METOD... 10/ 4.1./ DELTAGARE... 10/ / Urval... 11/ 4.2./ MATERIAL... 12/ 4.3./ PROCEDUR... 13/ / Revidering av PPVT-IV... 13/ / Pilotstudie... 14/ / Datainsamling... 14/ / Testförfarande... 14/ 4.4./ DATABEARBETNING OCH STATISTISK ANALYS... 15/ 4.5./ ETISKA ASPEKTER... 15/ 5./ RESULTAT... 15/ 5.1./ RESULTAT FRÅN DE UPPGIFTER DÄR TVÅ ORD TESTADES... 15/ 5.2./ TESTETS STIGANDE SVÅRIGHETSGRAD... 17/ 5.3./ RÅPOÄNG... 20/ 5.4./ JÄMFÖRELSE MED DEN AMERIKANSKA STANDARDISERINGEN... 20/!

3 6./ DISKUSSION... 21/ 6.1./ RESULTATDISKUSSION... 21/ / Den stigande svårighetsgraden... 21/ / Takeffekter... 22/ / Block som avviker från den stigande svårighetsgraden... 22/ / Strategier och svarsmönster... 23/ / Jämförelse med den amerikanska standardiseringen... 23/ / Jämförelser med tidigare studier av PPVT... 23/ 6.2./ METODDISKUSSION... 24/ / Urval och deltagare... 24/ / Revideringen av PPVT-IV... 25/ / Datainsamlingen... 26/ / Testförfarandet... 26/ / Skapandet av den slutgiltiga versionen... 27/ 6.3./ FRAMTIDA STUDIER... 27/ 6.4./ SLUTSATS... 28/ 6.5./ TACK... 28/ 7./ REFERENSER... 29/ 8./ BILAGOR... 32/ /!

4 SAMMANFATTNING/ Logopeder använder ordförrådstest som ett av flera instrument för att utreda och bedöma misstänkta språkliga svårigheter. Ett test som ofta används vid bedömning av det receptiva ordförrådet är Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. På svenska finns idag flera olika översättningar av PPVT-IV vars användbarhet ej undersökts. Tidigare studier har visat att svenska översättningar av PPVT har brister i form av en ojämnt stigande svårighetsgrad och logopeder är därför osäkra på hur användbart testet är. I föreliggande studie reviderades en svensk översättning av PPVT-IV med syfte att konstruera en jämnt stigande svårighetsgrad. Studien omfattade 172 enspråkiga elever från årskurs 1, 3, 5, 7 och 9 testade av författarna till föreliggande uppsats. Deltagarna rekryterades från tio skolor i Uppsala. För 21 av de 228 uppgifterna i PPVT-IV testades två ord per uppgift för att möjliggöra justering av testets svårighetsgrad i efterhand. Utifrån deltagarnas resultat utarbetades en översättning som ger testet en mer jämnt stigande svårighetsgrad. Ytterligare revideringar behöver dock göras för att jämna ut svårighetsgraden ännu mer innan det är aktuellt att ta fram normer för en svensktalande population. I jämförelse med den amerikanska standardiseringen presterade de svenska deltagarna från samtliga årskurser i genomsnitt betydligt högre än motsvarande åldrar i den amerikanska populationen. Deltagarna från årskurs 1 presterade ca ett år högre, deltagarna från årskurs 3, 5 och 7 presterade ca två år högre och deltagarna från årskurs 9 presterade ca sex till åtta år högre än motsvarande åldrar inom den amerikanska standardiseringen. Nyckelord: Peabody Picture Vocabulary Test, PPVT-IV, översättning, anpassning, revidering, receptivt ordförråd. ABSTRACT/ Speech and language pathologists (SLP) use vocabulary tests as one of several means of investigating and evaluating suspected speech and language disorders. A test widely used when assessing receptive vocabulary is Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. Several different Swedish translations of PPVT-IV exists today, most of which have not yet been studied. Since earlier studies have confirmed that Swedish translations of PPVT lack a steadily increasing level of difficulty, Swedish SLPs are uncertain as to how applicable the test is on a Swedish population. In this study, a Swedish translation of PPVT-IV was revised with the purpose of constructing a steadily increasing level of difficulty. The study comprised 172 monolingual children from grade 1, 3, 5, 7 and 9, tested by the authors of this thesis. The participants were recruited from ten schools in Uppsala. For 21 of the 228 PPVT-IV items, two different translations were tested to enable adjustment of the level of difficulty afterwards. Based on the results of the participants, a revised translation was developed with a more steadily increasing level of difficulty. Further adaptations are still needed before standardised norms can be developed for a Swedish population. The results for every grade displayed an average score above the American age standards. Participants from grade 1 performed one year above, participants from grade 3, 5 and 7 all performed two years above, and participants from grade 9 performed six to eight years above the American age standards for the corresponding age. Keywords: Peabody Picture Vocabulary Test, PPVT-IV, translation, adaptation, revision, receptive vocabulary. 1!

5 1.! Inledning/ Ett stort ordförråd spelar en betydande roll för läsinlärningen (Ouellette, 2006), vilket i sin tur påverkar möjligheterna till akademisk framgång. Därmed är det viktigt att undersöka en individs ordförråd i samband med logopediska utredningar av språk-, läsoch skrivsvårigheter. Inom svensk logopedi är behovet av test som normerats för en svensktalande population stort och detsamma gäller bearbetning och anpassning av internationella test för svenskt bruk. Peabody Picture Vocabulary Test - Fourth Edition (PPVT-IV) är ett amerikanskt test framtaget av Dunn och Dunn (2007) för att mäta receptivt ordförråd. PPVT-IV har sedan översatts till både svenska och andra språk och idag används det av svenska logopeder som en del i deras utredning av olika språkliga svårigheter. Dessvärre har inga normer för PPVT-IV tagits fram för en svensktalande population och en tidigare svensk studie av PPVT-IV har påtalat brister i översättningen i form av en ojämnt stigande svårighetsgrad (Ahlström Ljungman, 2011). Liknande brister har även rapporterats i ett flertal svenska studier av den föregående utgåvan, PPVT-III (Hedberg Kellén Nilsson, 2003; Lindberg, 2004; Norberg Salomonsson, 2002). Vidare har det framkommit att det idag cirkulerar flera olika svenska översättningar av PPVT-IV vars härkomst är oklar (Logopedforum, grupperna Språkstörning och Bedömningsmaterial, under perioden till , framtaget ). Därmed är det osäkert hur användbart PPVT-IV faktiskt är i Sverige. Utifrån ovan nämnda problematik är det angeläget att revidera en svensk översättning av PPVT-IV så att testet får en jämnt ökande svårighetsgrad. I föreliggande studie har en sådan revidering utarbetats och testats på elever från årskurs 1, 3, 5, 7 och 9 i Uppsala kommun. 2!

6 2.! Bakgrund/ 2.1.! Ordförråd* ) Receptivt+och+produktivt+ordförråd+ Ord kan beskrivas som språkets byggstenar. Ordförrådet - vilket även kallas för det mentala lexikonet (Aitchison, 2012) - är den plats där vi människor lagrar kunskap om ord (Vermeer, 1992). Ett vanligt sätt att tala om ordförrådet är genom att dela in orden i två kategorier. Dels de ord en individ både förstår och själv använder i sitt tal, dels de ord vars innebörd individen förstår men själv inte använder. Den förstnämnda kategorin utgör det så kallade produktiva, aktiva eller expressiva ordförrådet och den sistnämnda kategorin kallas motsvarande för det receptiva, passiva eller impressiva ordförrådet. Termen passivt är en aning missvisande eftersom även språkförståelse är en aktiv process (Viberg, 1996). Uppsatsförfattarna har valt att hädanefter använda termerna produktivt respektive receptivt. För att förstå ett ord krävs enbart att kunna matcha hörd ordform med ordets betydelse som finns lagrad i minnet. För att producera ett ord krävs att man både känner till innebörden hos ordet som ska förmedlas och att man kan hitta rätt ordform (Viberg, 1996). En annan mycket viktig skillnad mellan produktion och förståelse har att göra med fonologiska (ljudmässiga) representationer. En fonologisk representation är den mentala uppfattningen av ett ljud eller ett ord. Över tid byggs ett växande nätverk av associationer upp mellan bland annat fonologiska representationer och semantiska representationer, ordens betydelse (Nettelbladt et al., 2008). I och med att nätverket byggs upp över tid är det därför inte en fråga om att kunna ett ord eller inte, utan graden av förståelse varierar (Viberg, 1996) och begreppen blir mer tydligt definierade efter hand. Bishop (1997) menar att en fullständig fonologisk representation inte är nödvändig för att kunna förstå ett ord, men att det krävs för att kunna producera ordet själv. Det receptiva ordförrådet utvecklas betydligt fortare än det produktiva (Viberg, 1996). Redan små barn förstår mycket mer än de själva kan producera (Arnqvist, 1993; Strömqvist, 1984). Barn, yngre än ett år, kan förstå ord så tidigt som tre-fyra månader innan de själva kan producera dem. Denna asymmetri gäller både vuxna och barn och består förmodligen livet ut (Edvik Grohp, 2001) ) Ordförrådets+organisation+ För att förklara ordförrådets organisation används ofta teorin om semantiska fält. Ett semantiskt fält är ett nätverk av ord som är relaterade till varandra och som kodar till sådant som hör till samma delområde (Strömqvist, 1984). Till exempel hamnar orden katt, hund och pingvin inom det semantiska fältet djur. Katt och hund relaterar också till det semantiska fältet däggdjur, medan ordet pingvin även kodar till fåglar. En annan teori är den om semantiska särdrag (Smiley Goldstein, 1998), vilket innebär att ett barn som lär sig ett nytt ord och koncept identifierar någon eller några egenskaper hos objektet, så kallade semantiska särdrag. För ordet hund kan de semantiska särdragen till exempel vara mänsklig + flerbent + hårig. Efterhand läggs fler semantiska särdrag till objektet som till exempel skäller + klättrar inte i träd, medan andra särdrag tas bort eller modifieras som att flerbent byts till fyrbent. 3!

7 Båda dessa teorier innehåller fenomenen över- och underextension som innebär att barnet ännu inte har kunskap om ordens hela omfattning (Strömqvist, 1984). Vid underextension tror barnet till exempel att ordet katt enbart står för familjens katt, vid överextension kallar barnet allt för katt som på något sätt kan relateras till katter, exempelvis hundar, fåglar, matskålar etc. I takt med att barnet breddar sin kunskap om de olika koncepten och lär sig nya ord tillhörande samma semantiska fält, försvinner också över- och underextensionerna successivt (Nettelbladt, 2007a). 2.2.! Ordförrådets*utveckling* Ordförrådets utveckling, storlek och innehåll varierar mellan individer. Faktorer som fonologisk minnesförmåga, omgivningens vokabulär och språkliga nivå, samt i vilken utsträckning barnet får möjlighet att aktivt interagera språkligt med personer i omgivningen spelar avgörande roll för ordförrådets utveckling och dess innehåll (Håkansson, 1998). Andra faktorer som påverkar ordförrådsutvecklingen är ålder, individens intressen och klasstillhörighet (Vermeer, 1992) ) Segmenterings<+och+kopplingsproblemet+ För att ett litet barn ska kunna utvecklas lexikalt krävs att det löser ett antal problem. Strömqvist (1984) pekar på två förutsättningar för ordinlärning. Dels behöver barnet lösa det så kallade segmenteringsproblemet vilket innebär att det måste kunna identifiera återkommande fonologiska mönster i talströmmen. Identifiering och segmentering underlättas av ledtrådar som intonation och betoning och att vuxna ofta använder ettordssatser när de talar till små barn. Dels måste barnet lösa kopplingsproblemet som innebär att det både måste förstå innebörden av de begrepp som orden uttrycker och även kunna koppla ihop betydelsen med de olika ljudsegmenten. Vuxna underlättar för barns lärande genom att de ofta upprepar orden många gånger för barnet (Snow, 1976). Enligt Broen (1972), citerad i Strömqvist (1984), är det också vanligt att vuxna inleder sina yttranden på samma sätt, t.ex. titta, en... vilket fungerar som en slags introduktionsram för nya ord. Ju fler ord barnet känner igen och förstår, desto lättare blir det att segmentera ut nya ord (Golinkoff Hirsh-Pasek, 1995) ) Ordförrådsspurten+ Vid 8 18 månaders ålder brukar barn yttra sina första ord (Arnqvist, 1993). Efter den förhållandevis långsamma inledande fasen, då barnet tillägnat sig ca ord i sitt produktiva ordförråd, kommer den så kallade ordförrådsspurten (Strömqvist, 2008). Ordförrådsspurten inleds någon gång mellan början av det andra levnadsåret och slutet av det tredje levnadsåret och är en fas som utmärks av snabb ordförrådstillväxt. Barnet har nu insett att det finns ett namn för allt det upplever. Från att tidigare ha tillägnat sig cirka tre ord per vecka tillägnar sig nu barnet cirka nio ord per vecka vilket är en tredubbling av hastigheten (Bishop, 1997) ) Ordförrådets+utveckling+under+förskole<+och+skolår++ Ordförrådet ökar i mycket högre grad kvantitativt än kvalitativt i början. När barnet är i 3 4 årsåldern utvecklas relationerna mellan orden. Kunskapen om ordens betydelse blir därmed djupare och barnet omorganiserar sitt lexikon (Namei, 2002). Språkets grundläggande grammatiska och fonologiska regler lärs in under de första 4 5 levnadsåren medan substantiv, verb och adjektiv lärs in under hela livet. I 8 9 årsåldern 4!

8 börjar barnet förstå metaforer som varmt hjärta och priserna gick upp men bokstavliga tolkningar förekommer fortfarande (Smiley Goldstein, 1998). Vid skolstarten tillhör merparten av orden i barnets ordförråd det så kallade basordförrådet dit de mest basala vardagsorden räknas. Under skoltiden tillkommer sedan cirka 3000 ord per skolår som räknas till specialordförrådet. Basordförrådet ser väldigt lika ut mellan individer till skillnad från specialordförrådet som skiljer sig åt bland annat beroende på individers olika intressen och yrkesval (Viberg, 1993). Det finns tydliga forskningsresultat som visar att ordförrådsstorlek spelar en betydande roll för akademisk prestation (Kastner et.al., 2001; Ouellette, 2006; Ricketts et.al., 2007; Swanson et.al., 2008). Korrelationen mellan ordförråd och läsförståelse är också hög. Ordförrådet utökas och begreppsförståelsen stärks via läsning då individen exponeras för nya ord i specifik kontext. Samtidigt ökar läsförståelsen i takt med ordförrådets utvidgning, i och med att det är lättare att förstå en text vars ord man redan känner till. Ett litet ordförråd gör det svårt att ta till sig mer avancerade texter och begränsar därmed förmågan att tillägna sig kunskap om omvärlden. Redan en text som innehåller mer än 2 % okända ord påverkar läsförståelsen negativt (Kristensson, 2011). I åldersgruppen år läser lässvaga elever ca ord på ett år medan siffran för lässtarka elever ligger på miljoner ord (SPSM, 2013). Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi kan således påverka ordförrådsstorleken (SPSM, 2012). Språkstörning är ytterligare en faktor som kan påverka ordförrådsutveckling och ordförrådsstorlek (Nettelbladt, 2007b). Det är sammantaget viktigt att tidigt identifiera barn med språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter så att insatser kan sättas in så tidigt som möjligt ) Ordförrådsutveckling+hos+flerspråkiga+ Flerspråkiga barns språkutveckling ser i princip likadan ut som hos enspråkiga bortsett från det faktum att det flerspråkiga barnet så småningom måste lära sig skilja på sina olika språk. Flerspråkiga barns ordförråd är ofta mindre på vardera språket än enspråkigas (Oller et al., 2007). Orsaken till detta är så kallad funktionell specialisering vilket innebär att flerspråkiga använder sina olika språk i olika situationer, domäner, och således skapar domänspecifika ordförråd. Det flerspråkiga barnet kan exempelvis ha flest ord i domänen hemmet på det ena språket och flest ord i domänen skolan på det andra språket. De båda språkens ordförråd överlappar varandra och vad som är viktigt att känna till är att det flerspråkiga barnets totala ordförråd är lika stort som det jämnåriga enspråkiga barnets (Vermeer, 1992) ) Ordförrådets+bredd,+djup+och+storlek+ Logoped Anna Eva Hallin (2015) hänvisar till McGregors studie från 2013 och talar om ett ordförråds bredd och djup. Då produktivt och receptivt ordförråd har att göra med produktion respektive förståelse, har ett ordförråds bredd och djup att göra med kvantitet och kvalitet. Ordförrådets bredd handlar om hur många ord en individ kan, det vill säga hur många ord individen kan definiera eller matcha till en bild. Ordförrådets djup handlar om (a) hur väl man kan orden, det vill säga ens förmåga att definiera orden mer i detalj och förstå små nyansskillnader, (b) förmågan att använda orden i olika kontexter och förstå orden utan kontext, samt (c) att kunna relatera orden till andra ord. När det talas om ordförrådets storlek är det oftast ordförrådets bredd som åsyftas. Ett ordförråds djup mäts sällan vid logopediska utredningar, även om associationsuppgifter och kategoriseringsuppgifter kan ge en indikation på hur djup förståelsen är för ett ord. 5!

9 Viktigt att beakta är att två individer kan ha ett lika brett ordförråd men de kan skilja sig åt angående ordförrådsdjup. Det har gjorts många försök att uppskatta storleken - det vill säga bredden - på en individs ordförråd med varierande resultat. Enligt Viberg (1996) har svenska barn vid skolstarten ett receptivt ordförråd på cirka ord och ett produktivt ordförråd på ett par tusen ord. Templin menar att en svensk sexårings receptiva lexikon innehåller cirka ord (enligt Arnqvist, 1993). I en studie av Verhoeven och Vermeer från 1985 uppskattas en holländsk åttaårings receptiva ordförråd till cirka 5500 ord (enligt Viberg, 1996). Att siffran varierar i så hög grad har förmodligen sin grund i ett flertal faktorer. Dels är det svårt att ringa in ordförrådsstorleken när utvecklingen går fort och det börjar röra sig om tiotusentals ord. Dels kan det exempelvis bero på studiens utformning och hur man valt att definiera ord i och med att olika språk är uppbyggda på olika sätt. En annan viktig orsak kan vara att ordförrådsstorleken kan variera kraftigt mellan barn redan i sexårsåldern. De språkstarka barnen kan vid skolstart ha ett ordförråd på ca ord medan språksvaga barn kommer till skolan med endast 5000 ord (Kristensson, 2011). Ett stort ordförråd ger ett mycket stort försprång och skillnaden mellan språksvaga och språkstarka barn ökar sedan proportionellt om inte insatser sätts in tidigt. 2.3.! Att*mäta*ordförråd** Vanlig praxis vid logopedisk utredning av språkliga svårigheter är att använda sig av olika test för att mäta en individs språkliga förmågor - däribland ordförrådet. Genom åren har flera olika test tagits fram i syftet att mäta ordförrådets bredd. Ordförrådets djup är däremot inte lika studerat (Ouellette, 2006) och ett standardiserat test som är specifikt utformat för att mäta ordförrådets djup är inte känt av uppsatsförfattarna. Av testen som mäter ordförrådets bredd är en del avsedda för att mäta produktivt ordförråd, ofta genom att låta deltagaren benämna bilder. Andra är avsedda för att mäta receptivt ordförråd, ofta genom att deltagaren matchar ett hört ord med ett av flera bildalternativ. Vissa test avser mäta både produktivt och receptivt ordförråd och slutligen finns även de test som är utformade för att mäta en mängd olika språkliga förmågor, där ordförrådet är en av dem. I Sverige använder vi oss både av ordförrådstest som är framtagna specifikt för den svensktalande befolkningen, exempelvis Svensk Benämningsprövning (Apt, 1994). Det är också vanligt att test översätts från ett annat språk, oftast engelska, exempelvis Boston Naming Test (Kaplan, Goodglass, Weintraub, 1983) som normerats på svenska av Tallberg (2005) ) Att+översätta+ordförrådstest+ Att översätta ett ordförrådstest innebär både för- och nackdelar. En fördel jämfört med att skapa ett nytt test från grunden, är att det finns en tydlig mall att gå efter. Ett test som översätts till ett nytt språk har redan en färdig manual för hur det ska administreras och hur resultaten ska beräknas. Det enda som behöver göras är själva översättningen. Om översättningen blir bra finns också den fördelen att man får möjlighet att göra tydliga jämförelser mellan två olika språkliga populationer, vilket kan komma att gynna språklig forskning på en mer global nivå. Ytterligare en fördel är att test som finns på flera språk är gynnsamma vid bedömning av flerspråkiga. Detta beror på att en flerspråkig individ bör testas på samtliga språk för att en språkstörning med säkerhet ska kunna urskiljas från exempelvis andraspråksinlärning (Armon-Lotem, 2012). 6!

10 Den stora nackdelen med att översätta redan befintliga test är att det är komplicerat. Att anpassa ett ordförrådstest till ett nytt språk och en ny kultur är ett omfattande arbete där man ofta ställs inför oväntade kompromisser. För att översättningen ska vara jämförbar med det ursprungliga testet krävs först och främst att den är så semantiskt korrekt som möjligt, det vill säga att översättningen av varje ord verkligen betyder exakt samma sak som det gör på det ursprungliga språket. Behling och Law (2000) kallar detta för semantisk ekvivalens mellan språk och förklarar att bristen på denna ekvivalens ofta är större än det kan verka vid en första anblick, då enskilda ord ofta har fler än en betydelse och hur de tolkas ofta är kontextberoende. För att testet ska vara användbart räcker det dock inte med att översättningen är semantiskt korrekt. Orden måste även ha rätt svårighetsgrad. Ett perfekt mått för ords svårighetsgrad finns inte, men en indikation kan erhållas genom att undersöka hur frekvent förekommande ett ord är i det aktuella språket. Detta konstaterade Tamayo (1987) i en studie av 160 barn (80 engelsktalande och 80 spansktalande) där resultaten från ett engelskt ordförrådstest jämfördes med två olika spanska ordförrådstest. Det ena spanska testet var matchat mot det engelska både utifrån betydelse och frekvens. Orden betydde samma sak och var lika frekvent förekommande på de båda språken. Det andra spanska testet var däremot endast matchat mot det engelska utifrån ordens betydelse och ingen hänsyn togs till hur frekvent förekommande orden var. Resultaten visade signifikanta skillnader mellan de spansktalande och engelsktalande deltagarnas prestation på de test som endast var matchade utifrån betydelse. På testen som även var matchade utifrån ordens frekvens presterade deltagarna från de olika språken förhållandevis lika. Tamayo drog därmed slutsatsen att det inte räcker att översätta ett ordförrådstest ordagrant, utan att hänsyn även måste tas till att ordens frekvens är desamma i båda språken. Hur frekvent förekommande ett ord är beror i sin tur på flera olika faktorer. Behling och Law (2000) tar upp bristen på konceptuell ekvivalens mellan kulturer, det vill säga hur väl etablerat ett fenomen är i två olika kulturer. Ordet snö är till exempel vanligt i det svenska språket på grund av att det ofta snöar här. Skulle snö översättas till ett språk som talas i ett land där det aldrig snöar kommer fenomenet inte vara lika väl etablerat och därmed kommer frekvensen av ordet inte vara jämförbar med det svenska. Vidare tar Behling och Law (2000) upp bristen på normativ ekvivalens mellan samhällen, som handlar om kulturella skillnader kring samtalsämnen. De menar att om ett ämne är tabubelagt i det ena samhället men inte i det andra så kommer frekvensen av ord som rör det tabubelagda ämnet antagligen skilja sig mellan dessa samhällen. Ett exempel på detta är politik: om ett samhälle styrs av en diktatur kommer demokratipolitiska ord inte vara lika frekventa i medier som de är i ett demokratiskt samhälle. Utöver skillnader i ords frekvens mellan olika samhällen råder även skillnader inom ett och samma samhälle, som också bör tas i beaktande vid översättning av ordförrådstest (Tamayo, 1987). Dessa skillnader inom ett samhälle beror bland annat på att alla språk ständigt utvecklas och förändras vilket gör att ordförrådet kan se markant olika ut för olika generationer. Dessutom ser språkbruket ofta olika ut inom en och samma generation, vilket kan ha flera olika orsaker, till exempel skillnader i socioekonomisk status. Slutligen tar Norberg och Salomonsson (2002) upp det faktum att om testet som översätts är avsett att mäta ordförrådet hos barn i skolåldern så bör utbildningsplanerna för de olika skolsystemen i respektive land beaktas, då eventuella skillnader mellan skolsystemen kan påverka tidpunkten för när specialbegrepp och fackord introduceras och etableras. 7!

11 2.4.! Peabody*Picture*Vocabulary*Test* Ett av de mest etablerade ordförrådstesten är Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT). PPVT är ett amerikanskt test framtaget 1959 för att testa barns och vuxnas receptiva ordförråd. Sedan dess har testet uppdaterats och reviderats flera gånger. År 1981 kom PPVT-R (Revised), 1997 följde PPVT-III (third edition) och 2007 kom den senaste utgåvan, PPVT-IV (fourth edition, Dunn Dunn, 2007). I samtliga versioner av PPVT ingår två olika testbatterier med tillhörande testblanketter. De två testbatterierna är framtagna för att vara likvärdiga varandra och de är ämnade att öka test-retestreliabiliteten. Med detta menas att de är framtagna för att ge testledaren en möjlighet att testa samma individ vid två olika tillfällen utan att riskera att individen presterar bättre vid det andra testtillfället än det första på grund av att den minns uppgifterna från det första tillfället. I PPVT-IV kallas dessa testbatterier Form A och Form B. Genom åren har de olika utgåvorna av PPVT översatts till flera olika språk, däribland svenska. I en del tidiga svenska studier har en översättning av PPVT-R undersökts, men majoriteten av dem har berört PPVT-III. PPVT-III och PPVT-IV är snarlika varandra, men det finns några skillnader. Dels är bilderna i PPVT-III svartvita medan bilderna PPVT-IV är i färg, dels innefattar PPVT-IV 228 uppgifter medan PPVT-III endast består av 204 uppgifter ) Svenska+studier+av+PPVT<III+ Samtliga magisteruppsatser som nämns nedan har använt sig av en översättning framtagen av Fyrberg, Gustavsson och Lundälv, men testblanketterna de använde skiljer sig åt på enstaka uppgifter. Detta beror på att olika versioner av översättningen testades innan den slutgiltiga etablerades (Fyrberg et al., 2001). Skillnaderna mellan de olika studiernas testblanketter bedöms av uppsatsförfattarna vara så små att resultaten är jämförbara med varandra. Årtal för vilken översättning som använts anges nedan för varje studie. Edvik och Grohp (2001) arbetade fram en normering för elever i förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6. I studien deltog sammanlagt 154 barn. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan svenska och amerikanska barn i jämförbara åldrar och att det inte heller fanns någon signifikant skillnad mellan pojkar och flickor. Edvik och Grohp ansåg att ytterligare anpassning av testet behövde göras och att deras normer snarare skulle betraktas som riktlinjer. De uppmanade även till försiktighet vid bedömning av högre åldrar då de såg en tendens till att testet började bli för lätt för ungdomar i årskurs 6 utan funktionsnedsättningar. Enligt Norberg och Salomonsson (2002) och Hedberg och Kellén Nilsson (2003) bör resultaten från Edvik och Grohps studie tolkas med försiktighet. De menar att Edvik och Grohp har använt en manual för PPVT-R istället för PPVT-III när de gjort sina beräkningar. Översättningen som Edvik och Grohp använde är från år Eriksson och Siverbo (2002) tog fram riktlinjer för svenska elever i årskurs 9 och undersökte även vad en grupp tvåspråkiga elever i samma åldersgrupp fick för resultat. I studien ingick 98 elever, varav 54 var enspråkiga. Resultaten visade att de enspråkiga eleverna presterade sex år över den amerikanska standardiseringen, medan de tvåspråkiga presterade 11 månader under den. Därmed drogs slutsatsen att den amerikanska standardiseringen inte var användbar för svenska ungdomar då den svenska översättningen inte lyckats bibehålla samma ökande svårighetsgrad som det amerikanska originalet. Översättningen som användes är från år !

12 Norberg och Salomonsson (2002) undersökte både den svenska översättningen av PPVT-III och korrelationen mellan ordförråd och ordavkodning i en studie med 37 elever i årskurs 6 och 31 elever i årskurs 9. Majoriteten av eleverna fick staninevärde 8 eller 9 på PPVT-III och slutsatsen var att den svenska översättningen var för lätt för att den amerikanska standardiseringen skulle kunna användas vid beräkning av svenska elevers resultat. Studien visade även att den svenska översättningen inte hade en jämnt stigande svårighetsgrad. Inga signifikanta samband sågs mellan ordförråd och ordavkodning. Översättningen som användes är från år Hedberg och Kellén Nilsson (2003) arbetade fram en normering för svenska elever i förskoleklass och årskurs 4. I jämförelser med den amerikanska standardiseringen fann även de skillnader i resultaten. Genomsnittet i förskoleklassen låg ett år högre än de amerikanska barnen och genomsnittet i årskurs 4 låg drygt två år högre. Hedberg och Kellén Nilsson ansåg att både PPVT-III och den svenska översättningen uppvisade brister och föreslog därför att det antingen skulle utformas ett nytt svenskt test för receptivt ordförråd eller att den svenska översättningen av PPVT-III skulle revideras. Översättningen som användes är från år Lindberg (2004) testade 50 flerspråkiga och 22 enspråkiga elever i årskurs 3 med syfte att utarbeta riktlinjer för bedömning av flerspråkiga. Resultaten från hennes studie visade att de flerspråkiga i snitt låg sju månader lägre än den amerikanska standardiseringen medan de enspråkiga istället låg 11 månader högre. Undersökningen visade även att testet inte hade en jämnt ökande svårighetsgrad. Slutsatsen var att den amerikanska standardiseringen inte var användbar vid bedömning av varken enspråkiga eller flerspråkiga svenska elever. Lindberg efterfrågade därmed att ett eller flera nya svenska test för receptivt ordförråd skulle utarbetas och att de då även skulle anpassas till flerspråkiga elever. Översättningen som användes är från år Mikoczy och Nyman (2008) genomförde den senaste svenska studien som undersökte PPVT-III. De studerade lexikal förmåga hos 49 flerspråkiga svensk-arabiska barn i årskurs 4, där PPVT-III var ett av de två testen som användes. Medelvärdet låg fyra år lägre än den amerikanska standardiseringen. De stora skillnaderna mellan deras resultat och de från Lindberg (2004) antogs bland annat bero på skillnader i befolkningssammansättning i de områden som deltagarna rekryterades från. Översättningen som användes är från år ) Svenska+studier+av+PPVT<IV+ Endast en tidigare svensk studie har undersökt PPVT-IV. Ahlström och Ljungman (2011) tog fram åldersreferenser för flerspråkiga barn med typisk språkutveckling i årskurs 4. Översättningen de använde sig av var framtagen vid logopedmottagningen på Trelleborgs lasarett i samarbete med en professionell översättare och inför studien reviderade Ahlström och Ljungman åtta uppgifter. I studien medverkade 106 flerspråkiga barn, varav 75 var födda i Sverige; 32 kom från Malmö, 35 från Stockholm och 39 från Göteborg. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan kön, bostadsort eller exponeringstid för det svenska språket. Medelvärdet låg två till tre år lägre än den amerikanska standardiseringen och även här syntes ojämnheter i testets stigande svårighetsgrad, om än inte lika stora som i studier av PPVT-III (Hedberg Kellén Nilsson, 2003; Lindberg, 2004; Norberg Salomonsson, 2002). Ahlström och Ljungman påtalade att svårighetsgraden hos de svenska översättningarna av PPVT-III 9!

13 och PPVT-IV inte överensstämmer med de amerikanska versionerna och att jämförelser med den amerikanska standardiseringen bör göras med visst förbehåll ) Svenska+översättningar+av+PPVT<IV+ Utöver Ahlström och Ljungmans reviderade översättning (2011) används idag flera olika svenska översättningar av PPVT-IV som ännu inte utvärderats i någon studie. Detta har bland annat framkommit vid diskussioner bland logopeder på webbsidan logopedforum.se (Logopedforum, grupperna Språkstörning och Bedömningsmaterial, under perioden till , framtaget ) och i samtal med verksamma logopeder i Region Uppsala. En av dessa icke utvärderade översättningar används av samtliga CI-logopeder i Sverige (CI står för cochleaimplantat och dessa logopeder arbetar kliniskt i medicinska team för hörselnedsättning/hörselimplantat). Översättningen de använder reviderades i Linköping och antogs sedan i Lund, 2013, under ett nationellt möte för CI-logopederna, varpå den reviderades ytterligare en gång på ett motsvarande nationellt möte i Göteborg (J. Pihlgren, personlig kommunikation, ). Var de övriga översättningarna kommer ifrån och hur många logopeder som använder sig av dem är dessvärre okänt i flera av fallen. 2.5.! Motiv*för*studien* Bland logopederna på logopedforum.se råder en samsyn om att PPVT-IV i dagsläget inte kan ge annat än en mycket vag indikation på en individs ordförrådsbredd. Både de och CI-logopederna anser att fler studier behöver göras kring detta test. Denna åsikt speglas även hos flera verksamma logopeder i Region Uppsala. Att så många logopeder upplever att de inte kan förlita sig på testet beror dels på avsaknaden av standardiserade resultat för PPVT-IV på svenska, dels på att tidigare studier visat att den amerikanska standardiseringen inte är applicerbar vid bedömning av svenska individer. En annan orsak är att de olika översättningarna som existerar upplevs ha grundläggande brister i form av ojämnt varierande svårighetsgrad, inkorrekt översatta ord och att vissa ord förekommer i fler än en uppgift. Därmed behöver testet revideras innan användbara åldersreferenser kan tas fram. 3.! Syfte/ Föreliggande studie har två syften. Då tidigare svenska översättningar av PPVT-III inte lyckats behålla testets ökande svårighetsgrad och då det i Sverige idag cirkulerar flera olika översättningar av PPVT-IV som behöver revideras, är det första syftet att undersöka om en revidering kan ge testet en ökande svårighetsgrad. Det andra syftet är att se hur enspråkiga svenska barns resultat förhåller sig till den amerikanska standardiseringen av PPVT-IV. 4.! Metod/ 4.1.! Deltagare* Målet var att testa minst 20 elever från varje årskurs i årskurserna 1, 3, 5, 7 och 9. För att minska antalet ovidkommande variabler eftersträvades även att uppnå en så jämn könsfördelning som möjligt i varje årskurs. Detta var dock inte en hög prioritet, då tidigare studier visat att skillnaden mellan flickors och pojkars resultat på PPVT inte är 10!

14 signifikant (Ahlström Ljungman, 2011; Edvik Grohp, 2001; Hedberg Kellén Nilsson, 2003; Mikoczy Nyman, 2008). Inklusionskriterier för deltagare: -! Eleven går i årskurs 1, 3, 5, 7 eller 9 under höstterminen ! Eleven har svenska som enda modersmål -! Eleven är ej under utredning för, eller har diagnostiserats med, ADHD, ADD, autism, språkstörning, dyslexi eller hörselnedsättning. Anledningen till att så många olika åldrar testades var för att kunna få en överblick över ordförrådets fortlöpande utveckling under hela grundskoletiden snarare än att jämföra endast två olika årskurser med varandra. Flerspråkiga barn exkluderades på grund av risk för funktionell specialisering av deras ordförråd (se avsnitt 2.2.4). Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, ADD och autism exkluderades då det visats att dessa diagnoser kan påverka testresultaten (Dunn Dunn, 2007; Kover, et al., 2013). I och med att PPVT-IV används som verktyg för diagnostisering av dyslexi och språkstörning exkluderades även deltagare med sådan problematik ) Urval+ Rektorer på 25 skolor i Uppsala kommun kontaktades med förfrågan om att låta deras elever medverka i studien. Uppsala är en stad med hög andel högutbildade, vilket återspeglas på grundskolenivå där resultat ligger strax över rikssnittet på de nationella proven (årskurs 3, Uppsala kommun jämfört med rikssnitt: årskurs 6, Uppsala kommun: årskurs 6, rikssnitt: årskurs 9, Uppsala kommun: årskurs 9, rikssnitt: För att studien skulle få så representativa resultat som möjligt valdes i första hand de skolor vars resultat på de nationella provens delprov i svenska låg närmast rikssnittet under läsåret (se dokument för årskurs 3: årskurs 6: respektive årskurs 9: Brev med information till skolledningen (bilaga 1), brev med information till föräldrarna (bilaga 2) och samtyckesblankett för målsmans underskrift (bilaga 3) skickades via e-post ut till rektorerna och de två sistnämnda informationsbladen distribuerades av skolorna vidare till vårdnadshavarna för godkännande. På grund av låg svarsfrekvens från skolorna bortsågs från kravet om närheten till rikssnittet och rektorer på ytterligare 37 skolor kontaktades. Skolor som saknade resultat från nationella provet exkluderades (se tidigare hänvisade dokument) liksom skolor med flerspråkig profil. Totalt kontaktades 62 av kommunens sammanlagt 80 fristående och kommunala skolor ( Av dessa 62 avböjde 39 skolor deltagande direkt eller gav inget svar. Elva av de skolor som först visat intresse gav senare ingen respons eller avböjde deltagande. Uppgiven orsak var tidsbrist eller att inga elever visat intresse. Två av skolorna fick endast in ett fåtal samtycken från föräldrarna och även dessa skolor exkluderades till förmån för skolor som erhållit fler samtycken då tiden för datainsamling var begränsad. Sammanlagt besöktes 10 skolor. För tre av dessa skolor var resultaten på de nationella provens delprov i svenska strax under rikssnittet. För resterande sju skolor låg resultatet över rikssnittet. Av de 196 elever som anmält sig var det 14 stycken som inte uppfyllde kriterierna och tio elever som föll bort för att de var sjuka när skolan besöktes eller att de ändrat sig och inte ville vara med. Sammanlagt deltog 172 elever i studien. Se Figur 1 för en översikt över urvalsprocessen samt Tabell 1 för beskrivning av deltagarna. 11!

15 25 skolor kontaktas 11 skolor uttrycker intresse 14 skolor tackar nej eller svarar inte Ytterligare 37 skolor kontaktas 12 skolor uttrycker intresse 25 skolor tackar nej eller svarar inte Totalt 23 skolor uttrycker intresse 2 skolor får endast in ett fåtal samtycken och utgår på grund av tidsbrist 11 skolor är svåra att få tag på och utgår på grund av tidsbrist eller att skolorna tackar nej Totalt 10 skolor medverkar. 196 samtycken samlas in varav 14 elever inte uppfyller kriterierna och 10 elever inte vill delta eller är sjuka under skolbesöken. Sammanlagt deltar 172 elever i studien. Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen. Tabell 1. Beskrivning av deltagarna. Antal (n), kön, medelålder (M) och variationsvidd för ålder inom de olika årskurserna anges. 4.2.! Material* Materialet som använts i föreliggande studie är en svensk översättning av PPVT-IV, Form A (Dunn Dunn, 2007). Att uppsatsförfattarna valde Form A och inte Form B beror på att Form A är mer etablerat i Sverige idag (Logopedforum, grupperna Språkstörning och Bedömningsmaterial, under perioden till , framtaget ). PPVT-IV prövar hörförståelse av substantiv, verb och adjektiv. Testet består av 228 uppgifter, där varje uppgift utgörs av ett ord och ett bildark med fyra numrerade bilder. Testledaren presenterar varje ord muntligt och deltagarens uppgift är att matcha ordet med en av de fyra aktuella bilderna, vilket görs muntligt eller genom att peka. Orden är indelade i 19 block med 12 ord i varje och dessa block är arrangerade i stigande svårighetsgrad. Testledaren inleder med att administrera det block som motsvarar deltagarens ålder. Därefter identifieras deltagarens golvnivå, genom att testa block för block nedåt i åldrarna till dess att deltagaren endast gör högst ett fel i ett block. När golvnivån är etablerad kan testningen fortsätta med nästkommande högre block som ännu inte redan testats. När åtta eller fler fel görs i ett block räknas detta som deltagarens taknivå och testningen avbryts. Av de ord som inte testats räknas de som ligger under golvnivån som rätta svar och de som ligger över taknivån som felaktiga. För att få fram råpoängen subtraheras sedan antalet fel från antal korrekta svar. 12!

16 Med PPVT-IV följer standardiserade normer som framtagits i USA under Dessa normer är framtagna via testning av 3540 amerikanska barn och vuxna i åldrarna 2;6 till 90 år. Personerna matchades till den amerikanska populationen i fråga om kön, ålder, socioekonomisk status, etnicitet och geografiskt område. Individer med behov av specialundervisning inkluderades och antalet matchades till andelen av populationen. Vid standardiseringsarbetet genomfördes även flera studier kring testets reliabilitet och validitet. Studierna visade genomgående att reliabiliteten var hög både för testets interna konsistens och test-retest reliabilitet. För att mäta testets validitet gjordes korrelationsstudier både med PPVT-III och med flera andra språkliga test som bland annat mäter produktivt ordförråd (Expressive Vocabulary Test-2, Williams, 2007) och språklig förmåga (Comprehensive Assessment of Spoken Language, Carrow-Woolfolk, 1999; Clinical Evaluation of Language Fundamentals - 4, Semel et.al., 2003). Utifrån en genomgående hög korrelation mellan PPVT-IV och de andra testen bedömdes PPVT-IV ha hög validitet. För närmare beskrivning av standardiseringsarbetet och studier kring testets validitet och reliabilitet, se Dunn och Dunn (2007). 4.3.! Procedur* ) Revidering+av+PPVT<IV+ Då tidigare studier visat att varken PPVT-III (Hedberg Kellén Nilsson, 2003; Lindberg, 2004; Norberg Salomonsson, 2002) eller PPVT-IV (Ahlström Ljungman, 2011) håller en jämnt stigande svårighetsgrad på svenska har uppsatsförfattarna reviderat den senaste utgåvan av testet för att se om detta går att uppnå. Revideringen har utgått från Ahlström och Ljungmans översättning från 2011 då det är den enda svenska översättning av PPVT-IV som studerats tidigare. I de fall Ahlström och Ljungmans ord ersatts, har målet varit att hålla sig till en så korrekt översättning av det amerikanska originalet som möjligt. Uppsatsförfattarna har även strävat efter att behålla samma ordklass och målbild som i det amerikanska originalet. Vid behov har CI-logopedernas översättning tagits i beaktning då det är den enda översättning som med säkerhet används kontinuerligt på flera platser i landet idag. Sammantaget reviderades 30 uppgifter. För 13 av dessa uppgifter ersattes orden helt och hållet. Detta gjordes bland annat i de fall där orden markant stack ut i förhållande till blockets svårighetsgrad (exempelvis uppgift 193: glödande ersattes med illuminerar). Orden ersattes även i de fall där översättningen inte stämde helt överens med det amerikanska originalet (exempelvis uppgift 209: pestle var översatt till mortel vilket ersattes med mortelstöt) och i de fall där samma ord förekom i två olika uppgifter (exempelvis axe i uppgift 79 och hatchet i uppgift 160 som båda hade översatts till yxa; den senare uppgiften ersattes med egg). Vidare ersattes orden helt i de fall där ordet gav för tydlig ledtråd till vilken bild som var den rätta (exempelvis uppgift 226: blomfoder ersattes med foderblad då målbilden var den enda med en blomma). För resterande 17 uppgifter som reviderades testades två olika ord per uppgift för att i efterhand kunna konstruera en jämnare ökning av svårighetsgraden genom att antingen välja det svårare eller lättare ordet. För fem av dessa 17 uppgifter ersattes det ursprungliga ordet helt och två nya testades (exempelvis uppgift 183: klo, som även förekommer i uppgift 69, ersattes och orden genomträngande och simhud testades. För simhud användes en ny målbild, vald bland de övriga tre bilderna som tillhör uppgiften). För resterande 12 uppgifter testades ursprungsordet från Ahlström och Ljungmans översättning från 2011 tillsammans med ett nytt ord som förmodades vara lättare (exempelvis uppgift 161: 13!

17 utöver transparent testades även genomskinlig) eller svårare (exempelvis uppgift 182: utöver beklädnad testades även konfektion). Efter pilottestningen reviderades ytterligare fyra uppgifter (se avsnitt ) och testet som användes i studien bestod därmed av 228 bilder och 249 ord. För detaljerad redovisning av samtliga reviderade uppgifter och testblanketten som användes i studien, se bilaga 4 respektive bilaga ) Pilotstudie+ En pilotstudie genomfördes av uppsatsförfattarna för att se om instruktionerna som gavs till deltagarna var lättförståeliga, för att ta emot eventuella synpunkter från deltagarna samt för att kontrollera tidsåtgång. Det gav också uppsatsförfattarna möjlighet att bekanta sig med materialet och säkerställa att de uttalade orden likadant. I pilotstudien deltog sammanlagt sju försökspersoner: två barn (i årskurs 1 respektive årskurs 3) samt fem vuxna. Deltagarna i pilotstudien rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och bestod av släktingar och bekanta till uppsatsförfattarna. Testningen genomfördes hemma hos uppsatsförfattarna. Då resultatet från pilotstudien tydde på att block 14 var svårare än block 15 valde uppsatsförfattarna att revidera ytterligare fyra uppgifter för att möjliggöra tillräcklig justering av svårighetsgraden mellan dessa block. De fyra uppgifterna tilldelades ett nytt ord vardera som testades utöver ursprungsordet från Ahlström och Ljungmans översättning (2011). För den yngsta deltagaren var det påfrestande att genomföra hela testet. Därmed beslutades att testningen skulle anpassas för deltagarna från årskurs 1. Se avsnitt för beskrivning av anpassningen ) Datainsamling+ Datainsamlingen genomfördes av uppsatsförfattarna under vecka 37 43, All testning genomfördes i ett avskilt rum utan störande moment på deltagarnas respektive skolor och tog ca minuter per deltagare ) Testförfarande+ Före testningen informerades deltagarna om vad logopeder gör och att syftet med studien var att undersöka den svenska översättningen av PPVT-IV. De informerades om sin rätt att avbryta sitt deltagande när som helst utan att uppge skäl, att betänketiden inte var begränsad, samt att deltagandet skulle ta ca minuter och att de hade möjlighet att ta en kort paus vid behov. Instruktioner för PPVT-IV gavs i enlighet med testets manual, vilket bland annat innebar att deltagarna uppmanades att gissa när de inte visste svaret på en uppgift. För att deltagarna inte skulle förlora motivationen under testets gång förtydligades att testets svårighetsgrad är stigande och att det mot slutet når en nivå deltagarna inte förväntas klara av. Enligt manualen till PPVT-IV ska testning inledas vid det block som motsvarar deltagarens ålder och sedan avslutats när deltagaren når sitt takblock, dvs vid åtta eller fler fel inom ett block. Då syftet med föreliggande studie var att undersöka testets stigande svårighetsgrad frångick uppsatsförfattarna detta tillvägagångssätt. Deltagarna i årskurs 3 9 genomförde hela testet från början till slut oberoende av hur många fel de gjorde. Först administrerades block 1 19 med de 21 ord som uppsatsförfattarna förmodade var svårare. Därefter administrerades samtliga 21 ord som förmodades vara lättare direkt efter varandra. Denna turordning, där orden som förmodades vara svårare testades först, valdes för att deltagarna inte skulle ha möjlighet att gissa rätt på ett svårare ord genom att använda sig av sina kunskaper om ett lättare ord som redan testats för samma uppgift. För deltagarna från årskurs 1 anpassades testningen då pilotstudien 14!

18 antydde att det skulle bli för påfrestande för dem att genomföra hela testet. Det beslutades att samtliga deltagare från årskurs 1 skulle genomföra block 1 15, i och med att resultaten från pilotstudien indikerade ojämnheter i svårighetsgraden mellan block 14 och 15. För att säkerställa att de högre blocken innebar en ökad svårighetsgrad även för de yngsta deltagarna avslutades ingen testning förrän deltagaren genomfört två block ovanför sitt tak (mätt utifrån de ord som förmodades vara svårare). De deltagare från årskurs 1 som fick sitt tak i block 14 eller senare genomförde alltså ett eller flera av block ! Databearbetning*och*statistisk*analys* Sammanställning av testresultat och beräkningar av deskriptiv statistik genomfördes i Microsoft Excel for Mac 2016, version Resultaten beräknades i enlighet med manualen för PPVT-IV så att de ska vara jämförbara med de amerikanska normerna och andra svenska studier. Följaktligen inkluderades endast deltagarnas poäng från golv- till och med takblock vid beräkning av råpoäng. 4.5.! Etiska*aspekter* Forskningsetisk ansökan godkändes av bedömningsgrupp vid Logopedprogrammet, Uppsala universitet Ansökan skickades även till verksamhetschefen för Centrala elevhälsan, Utbildningsförvaltningen, Uppsala kommun och beviljades Deltagande i föreliggande studie informerades om vad deltagande i studien innebar, att deltagandet var frivilligt och att både vårdnadshavare och deltagare när som helst kunde ångra sig och dra tillbaka sitt godkännande före testning utan att behöva uppge skäl. De kunde även avbryta en pågående testning. Deltagande godkändes skriftligen av deltagarnas vårdnadshavare och muntligen av deltagarna. Inför databearbetning avidentifierades det insamlade materialet och försågs med identifikationskoder. Samtliga personuppgifter förvarades inlåsta i dokumentskåp på Institutionen för neurovetenskap, Uppsala Universitet. 5.! Resultat/ 5.1.! Resultat*från*de*uppgifter*där*två*ord*testades* Resultaten från de uppgifter där två ord testades redovisas nedan i tabell 2. Uppsatsförfattarnas hypotes om vilka ord som var svårare respektive lättare stämde i samtliga fall förutom två (uppgift 78 och uppgift 100). Observera att 25 % rätt per uppgift är förväntat av slumpen då varje uppgift utgörs av fyra svarsalternativ. 15!

19 Tabell 2. Resultat för de uppgifter där två ord testades. Antal elever som klarade respektive ord. Ord som förmodades vara svårare ( -1 ) testades först. Ord som förmodades vara lättare ( -2 ) testades sist. Observera att 25 % rätt per uppgift är förväntat av slumpen. 16!

20 5.2.! Testets*stigande*svårighetsgrad* För att kunna konstruera en så jämnt stigande svårighetsgrad som möjligt delades samtliga uppgifter som testades dubbelt in i två versioner utifrån deltagarnas resultat - version A och version B. Version A består av de ord som färre deltagare svarade rätt på (svårare ord) och version B innehåller således de motsvarande ord som flest deltagare svarade rätt på (lättare ord). Version A och B är således exakt samma som de ord som förmodades vara svårare (-1) respektive lättare (-2), så när som på de två uppgifter (uppgift 78 och 100) som nämndes i avsnitt 5.1. Denna indelning gjordes för att möjliggöra konstruktion av jämnt stigande svårighetsgrad i efterhand. I figur 2 6 redovisas samtliga årskursers råpoängsmedelvärden blockvis för version A och version B. Notera att i och med att varje uppgift i PPVT-IV har fyra svarsalternativ innebär detta att deltagarna har 25 % chans att gissa rätt. Tre poäng rätt i ett block är således förväntat av slumpen. I och med att testningen anpassades för årskurs 1 så att prestationen på de förmodat svårare uppgifterna avgjorde när testningen skulle avbrytas, saknas data för 21 deltagare i block 16 19, version B. Testningen avbröts alltså innan de nådde sitt tak i version B, varför denna data saknas i figur 2. Figur 2. Medelpoäng blockvis årskurs 1, version A och B. * Ett färre antal deltagare genomförde dessa block. Inom parentes anges antal deltagare. Figur 3. Medelpoäng blockvis årskurs 3, version A och B. 17!

21 Figur 4. Medelpoäng blockvis årskurs 5, version A och B. Figur 5. Medelpoäng blockvis årskurs 7, version A och B. Figur 6. Medelpoäng blockvis årskurs 9, version A och B. Utifrån ovanstående diagram konstruerades en slutgiltig version av testet genom att kombinera block från version A och B så att en så jämnt stigande svårighetsgrad som möjligt erhölls för så många av årskurserna som möjligt (se bilaga 6). För block 9, 12 och 15 valdes version B och block 16 anpassades så att tre ord valdes från version A och ett från version B. För samtliga resterande block valdes version A. I figur 7 11 redovisas samtliga årskursers råpoängsmedelvärden blockvis för den slutgiltiga versionen. Notera återigen att tre poäng rätt i ett block är förväntat av slumpen. 18!

22 När den slutgiltiga versionen konstruerats resulterade detta i att data saknas i block för fem deltagare från årskurs 1. Dessa nådde därmed sitt tak i version A men varken i version B eller i den slutgiltiga versionen. Figur 7. Medelpoäng blockvis, årskurs 1, slutgiltig version. * Ett färre antal deltagare genomförde dessa block. Inom parentes anges antal deltagare Figur 8. Medelpoäng blockvis, årskurs 3, slutgiltig version. Figur 9. Medelpoäng blockvis, årskurs 5, slutgiltig version. 19!

23 Figur 10. Medelpoäng blockvis, årskurs 7, slutgiltig version. Figur 11. Medelpoäng blockvis, årskurs 9, slutgiltig version. 5.3.! Råpoäng* I tabell 3 redovisas samtliga årskursers råpoängsresultat beräknat för den slutgiltiga versionen av testet. Tabell 3. Råpoängsresultat för samtliga årskurser, slutgiltig version. Medelvärden (M), standardavvikelser (SD) och variationsvidd anges. 5.4.! Jämförelse*med*den*amerikanska*standardiseringen* I tabell 4 redovisas samtliga årskursers råpoängsresultat för den slutgiltiga versionen jämfört med motsvarande åldrar i den amerikanska standardiseringen. Resultatet för årskurs 1 motsvaras av en ålder på 8;0 8;5 år i den amerikanska standardiseringen. Deltagarna från årskurs 3, 5 och 7 presterade cirka två år högre än den amerikanska standardiseringen. Därmed motsvaras deras resultat snarare av de åldrar från den amerikanska standardiseringen som årskurs 5, 7 och 9 jämförs med i tabellen. För deltagarna från årskurs 9 är skillnaden högst och deras prestation motsvaras snarare av en ålder på 21;00 22;11 - en skillnad på sex till åtta år. Sammanfattningsvis presterar alltså deltagarna i samtliga testade svenska årskurser högre än barn i motsvarande åldrar i den amerikanska standardiseringen. 20!

24 Tabell 4. Jämförelse mellan samtliga årskurser och motsvarande åldrar i den amerikanska standardiseringen. Medelvärde (M) för råpoäng anges. 6.! Diskussion/ 6.1.! Resultatdiskussion* ) Den+stigande+svårighetsgraden+ Generellt sett följer den konstruerade slutgiltiga versionen en stigande svårighetsgrad för samtliga årskurser. Årskurs 1 avviker från den stigande svårighetsgraden från och med block 13 vilket förmodligen beror på att deltagarna till stor del gissade på orden i den senare delen av testet. Tre block avviker dock tydligt. Block 5 och 18 för samtliga årskurser och block 9 för de äldre årskurserna. Förmodade orsaker till detta tas upp i avsnitt Eftersom deltagaren, enligt instruktionen i manualen, uppmanas att gissa på de uppgifter vederbörande inte kan och varje uppgift har fyra svarsalternativ innebär det 25 % chans att deltagaren svarar rätt genom ren gissning. Eftersom varje block består av 12 uppgifter betyder det således att slumpen ger 3 poäng per block. Hela testets svårighetsgrad är någorlunda jämnt stigande men skillnaden i svårighetsgrad mellan orden inom blocken blir dock större i de övre blocken. I block 19, som är tänkt att vara det svåraste, finns exempelvis uppgift 219: odlingsbar (engelska arable) som enbart en elev, av samtliga 127 deltagare som genomförde block 19, svarade fel på. För att höja blockets totala svårighetsgrad innehåller många av de senare blocken därför även mycket svåra ord. Denna spretande svårighetsgrad inom de övre blocken gör testets kapacitet att mäta ordförråd mindre precis. Ett block som består av dels lätta ord som majoriteten av deltagarna behärskar, dels svåra ord som majoriteten gissar på, innebär i praktiken att det inte krävs lika många rätta svar bland de svårare orden för att klara blocket. Deltagaren kan alltså säkra poäng på de lättare uppgifterna och tursamt gissande på de resterande uppgifterna leder således lättare till höga poäng. Den ojämna svårighetsgraden inom blocken kan vara en orsak till de takeffekter som sågs i de högre åldrarna, se avsnitt och det vore därför eftersträvansvärt att få en så jämn svårighetsgrad inom varje block som möjligt. På svåra uppgifter med ord som exempelvis primat, kenotaf, tonsur och oskulerar svarar färre än 20 % rätt och några ord får en ännu lägre andel korrekta svar, exempelvis ordet transparent med under 12 % korrekta svar och konfektion med under 7 %. Dessa 21!

25 uppgifter sticker alltså ut med sin höga svårighetsgrad i och med att chansen för att svara rätt på dessa ter sig vara mindre än 25 %, alltså mindre än slumpen. Man skulle helt enkelt få ett högre resultat på dessa uppgifter genom att blunda och peka. Att resultatet är lägre än slumpen kan bero på att de deltagare som inte kan ordet systematiskt gissar på ett och samma felaktiga svarsalternativ. Exempelvis uppgift 199: omloppsbana där många valde bilden på röret det rinner vatten ur då de associerade till avlopp eller vattnets kretslopp ) Takeffekter+ Takeffekter syns i den slutgiltiga testversionen. När medelvärdena för samtliga årskurser i den slutgiltiga versionen granskas, var det endast årskurs 1 och årskurs 3 som nådde sin taknivå (det vill säga att de gjorde 8 eller fler fel i något block). Årskurs 3 nådde inte sitt tak förrän i det sista blocket. Detta beror förmodligen på att skillnaden i svårighetsgrad mellan orden inom blocken blir större i de övre blocken, vilket diskuteras närmare i avsnitt De tre övre årskurserna nådde aldrig sina tak och testet bör därför användas med förbehåll i de högre åldrarna ) Block+som+avviker+från+den+stigande+svårighetsgraden+ På grund av tidsbegränsningarna för denna studie genomfördes ingen kvantitativ felsvarsanalys. Uppsatsförfattarna uppfattade dock några tydligt återkommande mönster gällande enstaka uppgifter i de avvikande blocken. Dessa uppgifter diskuteras nedan. Block 5 avviker med lägre medelpoäng än kringliggande block för samtliga årskurser. Orsaken förmodas bero på uppgift 54: ruter där många av deltagarna inte kände till den rombformade geometriska figuren, och på uppgift 56: spänne där målbilden visar ett bältespänne och många deltagare istället felaktigt valde bilden på en säkerhetsnål. Några deltagare funderade högt kring bilden på säkerhetsnålen i uppgift 56; en sådan använder man för att spänna fast och valde således felaktig bild till ordet spänne. Block 9 avviker med lägre medelpoäng än kringliggande block i både årskurs 7 och årskurs 9. Frekventa fel som gjordes av högstadieelever i block 9 gällde framför allt två uppgifter. Dels uppgift 98: vrist (engelskans ankle) där deltagarna ofta valde bilden på handleden. Elever i högstadiet som kommit längre i engelskundervisningen förväxlar förmodligen svenskans vrist (fotled) med engelskans wrist (handled) och väljer därmed felaktigt bilden med handleden. Dels uppgift 100: skruvnyckel där äldre elever ofta kunde ordet skiftnyckel och därmed uteslöt den korrekta bilden i tron att skiftnyckel och skruvnyckel är två helt olika verktyg. Block 18 sticker ut markant med högre medelpoäng än kringliggande block i alla årskurser, sannolikt på grund av att blocket innehåller några ord som de flesta deltagare behärskade. Svårighetsgraden skiljer sig mycket åt mellan orden inom blocket. En klar majoritet av deltagarna i alla årskurser kunde uppgifterna 208: snattar och 215: ström. De äldre deltagarna kunde för det mesta även 216: dromedar. Några enstaka mycket lätta ord i kombination med att endast en uppgift i block 18 testades med två olika ord, gör att block 18 sticker ut i diagrammen. Fler ordalternativ hade behövts för att möjliggöra justering av svårighetsgraden i efterhand. 22!

26 6.1.4.) Strategier+och+svarsmönster+ Olika strategier verkade vara i bruk när deltagarna skulle välja rätt bild. De deltagare som kunde ordet letade direkt efter den rätta bilden. Detta märktes ofta vid de uppgifter vars ord är homonymer. Exempelvis stannade många upp vid uppgift 130: bete. Det finns inget bete på den här bilden, jaså en sån bete, eller 102: tankar där många deltagare i första hand letade efter en bild av en tankebubbla och kunde leta en stund innan de förstod att det var verbet som avsågs och målbilden en bil som tankas. När deltagarna inte kunde ordet använde de sig antingen av uteslutningsmetoden, det där är en krokodil så det kan inte vara en reptil, eller försökte lyssna efter ledtrådar i ordet. Exempelvis uppgift 199: omloppsbana associerade många till ordet avlopp eller vattnets kretslopp och valde därmed bilden på röret det rinner vatten ur istället för målbilden som visar en rymdraket. Även i uppgift 161: transparent resonerade många att det måste ha med transport att göra och valde således bilden på en biodling som är den bild som mest liknar en låda som ska transporteras. Vissa lokala skillnader i läroplanen märktes också. Femteklassare från en del skolor var säkra på uppgifterna 165: parallellogram, 170: pentagon och 213: konvex och berättade att de just lärt sig det på NO-lektionen ) Jämförelse+med+den+amerikanska+standardiseringen+ I jämförelsen mellan den amerikanska standardiseringen och de svenska deltagarnas resultat från föreliggande studie ses en tydlig skillnad. De svenska resultaten ligger över de amerikanska och med stigande ålder ökar diskrepansen mellan svenska och amerikanska resultat. Det är svårt att svara på vad som orsakar denna stora skillnad men det är rimligt att anta att det inte beror på att svenska barn har ett mer välutvecklat ordförråd. Skillnaderna har med största sannolikhet sin grund i svårigheterna med att göra en översättning med motsvarande svårighetsgrad. De flesta ord i testets början är mer konkreta och hör i högre grad till basordförrådet och blir därmed mer lättöversatta. De högre blocken innehåller ord som på engelska är icke-transparenta (alltså svåra att härleda betydelsen av enbart på basis av hur de låter) men som på svenska blir närmast självförklarande. Exempelvis uppgift 186: ascending uppåtgående eller uppgift 198: replenishing påfyllning. Andra orsaker till de stora skillnaderna mellan de svenska och amerikanska resultaten kan bero på skillnader i urvalet som diskuteras i avsnitt ) Jämförelser+med+tidigare+studier+av+PPVT+ Då föreliggande studie endast undersökte enspråkiga elever är resultaten inte jämförbara med den enda tidigare svenska studien av PPVT-IV (Ahlström Ljungman, 2011) eftersom deltagarna i den studien var flerspråkiga. Detsamma gäller den senaste studien av PPVT-III (Mikoczy Nyman, 2008). Däremot kan jämförelser göras med tidigare studier av PPVT-III där deltagarna var enspråkiga. Det bör dock beaktas att även om flera av orden och bilderna är likadana i PPVT-III som i PPVT-IV så finns även vissa skillnader. PPVT-III har till exempel färre block och svartvita bilder som kritiserats för att vara otydliga (Hedberg Kellén Nilsson, 2003). I Eriksson och Siverbos studie (2002) presterade enspråkiga deltagare från årskurs 9 cirka sex år över den amerikanska standardiseringen av PPVT-III. Detta stämmer väl överens med resultaten från föreliggande studie, där deltagarna från årskurs 9 presterade sex till åtta år över den amerikanska standardiseringen. Likaså visade resultaten från Norberg och Salomonssons studie (2002) höga staninevärden (8 respektive 9) för svenska elever i årskurs 6 och 9 när de utgick från den amerikanska standardiseringen. I 23!

27 Hedberg och Kellén Nilssons studie (2003) undersöktes deltagare från förskoleklass och årskurs 4. Deltagarna från förskoleklass presterade cirka ett år över den amerikanska standardiseringen, vilket deltagarna från årskurs 1 i föreliggande studie också gjorde. Deltagarna från årskurs 4 presterade i sin tur cirka två år över den amerikanska standardiseringen. Detta stämmer väl överens med deltagarna från årskurs 3 och 5 i föreliggande studie, som också presterade två år över den amerikanska standardiseringen. Resultaten från Edvik och Grohp (2001) och Lindberg (2004) stämmer däremot inte överens med resultaten från föreliggande studie. I Edvik och Grohps studie, där enspråkiga barn från förskoleklass, årskurs 3 och årskurs 6 undersöktes, fann man inga skillnader jämfört med den amerikanska standardiseringen. Vad detta beror på är inte helt säkert men Hedberg och Kellén Nilsson (2003) och Norberg och Salomonsson (2002) menade att Edvik och Grohp använde en manual för PPVT-R vid beräkningen av sina resultat, vilket kan ha påverkat jämförelsen med den amerikanska standardiseringen. Exakt vilken manual som användes nämnde inte Edvik och Grohp i sin uppsats (2001). I Lindbergs studie (2004) undersöktes både enspråkiga och flerspråkiga deltagare från årskurs 3. De enspråkiga deltagarna presterade endast 11 månader över den amerikanska standardiseringen, det vill säga drygt ett år under deltagarna i föreliggande studie. Denna skillnad kan bero på skillnader i urvalet. Deltagarna i Lindbergs studie kom från områden med låg socioekonomisk status och skolor med hög andel flerspråkiga, till skillnad från deltagarna i föreliggande studie, där flera av skolornas resultat på nationella provens delprov i svenska låg högre än rikssnittet under läsåret ! Metoddiskussion* ) Urval+och+deltagare+ Målet var att testa minst 20 elever från varje utvald årskurs vilket uppnåddes i samtliga årskurser utom årskurs 7 och 9. I dessa årskurser deltog endast 10 elever från vardera årskursen vilket är ett mycket litet urval och därför bör dessa resultat tolkas med försiktighet. En jämn könsfördelning eftersträvades också till viss grad men uppnåddes endast tillfredsställande i årskurs 1 och 5. I årskurs 3, 7 och 9 var könsfördelningen ojämn men som tidigare nämnts i avsnitt 4.1. var jämn könsfördelning inte en hög prioritet då studier visat att skillnaden mellan flickors och pojkars resultat på PPVT inte är signifikant. En potentiell felkälla i föreliggande studie är att uppsatsförfattarna inte kontrollerade för deltagarnas språkliga nivå. Deltagandet i studien var frivilligt och varför vissa elever valde att delta och andra inte kan ha flera orsaker. Dels kan olika lärares och vårdnadshavares inställning till studien och hur de presenterat den för eleverna ha spelat roll för rekryteringen, dels kan de elever som vet med sig att de oftast inte presterar högt på liknande test ha avstått från deltagande. Risken finns att det bland det totala antalet deltagare finns en relativt stor andel elever som hör till de som är starka i svenska. Tydliga indikationer gavs på detta vid ett flertal tillfällen då olika elever från olika skolor berättade att både deras lärare och föräldrar påpekat att de hade ett stort ordförråd. Detta kan ha påverkat resultaten i positiv riktning. En ytterligare svaghet i studien är det faktum att skolornas resultat på de nationella provens delprov i svenska låg över rikssnittet hos sju av de tio skolor som valde att delta i studien vilket också kan ha påverkat resultatet i positiv riktning. 24!

28 I den amerikanska standardiseringen inkluderades individer med diagnosen ADHD och individer med behov av specialundervisning för att urvalet i så hög grad som möjligt skulle efterlikna den amerikanska populationen (Dunn Dunn, 2007). Till skillnad från den amerikanska standardiseringen valde uppsatsförfattarna till föreliggande studie att exkludera deltagare med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis ADHD. Urvalet var så litet att resultatet riskerade att påverkas i för hög grad om dessa diagnoser inkluderades. Exakt i hur stor utsträckning detta kan ha påverkat resultaten är svårt att avgöra men att urvalskriterierna såg olika ut är något som bör tas i beaktande när resultaten från föreliggande studie jämförs med den amerikanska standardiseringen ) Revideringen+av+PPVT<IV+ Vid revideringen av PPVT-IV utgick uppsatsförfattarna från den översättning Ahlström och Ljungman (2011) använde i sin studie. Att just denna översättning var utgångspunkt för revideringen berodde på att ingen av de andra översättningarna förekommit i en dokumenterad studie. I vissa fall använde uppsatsförfattarna även ord från CIlogopedernas översättning. Anledningen till detta var att CI-logopedernas översättning är den enda som uppsatsförfattarna med säkerhet vet används på flera håll i landet, i och med att CI-logopederna gemensamt fattat beslut om att hålla sig till en och samma översättning. CI-logopederna är dock förhållandevis få i jämförelse med de logopeder som arbetar med att utreda språkstörningar och läs- och skrivsvårigheter. Därmed är det möjligt att någon av de andra översättningarna som existerar egentligen är mer vedertagen. Detta är dock svårt att avgöra, då översättningarnas ursprung inte är känt. Det främsta målet vid revideringen var att möjliggöra en jämnt stigande svårighetsgrad. Det fanns dock flera parametrar att förhålla sig till. För att den svenska versionen av testet inte skulle bli för olik det amerikanska originalet var det önskvärt att i så stor utsträckning som möjligt använda en så semantiskt korrekt översättning som möjligt. I vissa fall kunde inte detta genomföras. Exempel på en uppgift som vållade problem är uppgift 183 (se figur 12). Det engelska ordet för denna uppgift är talon, vilket tidigare översatts till klo i svenska översättningar av både PPVT-IV och PPVT-III. Detta är förvisso en korrekt översättning, men klo förekommer redan i uppgift 69 som en översättning av claw (vilket även nämnts i avsnitt 4.3.1). Eftersom klo är ett förhållandevis lätt ord på svenska passar dess svårighetsgrad bättre in i uppgift 69, varför ett nytt ord behövdes för uppgift 183. Då Dunn och Dunn (2007) arbetat ut en bra balans mellan substantiv, adjektiv och verb i det amerikanska originalet var det i sin tur önskvärt att hålla sig till samma ordklass. Ett alternativ var således att byta målbild till någon av de tre andra bilderna i uppgiften, men eftersom samtliga fyra bilder föreställer olika djurs fötter blev problemet att hitta ett ord som endast stämmer in på en av målbilderna. Tars och has var alternativ vars svårighetsgrad troligen skulle passa för uppgiften, men tars stämmer in på både bild 2 och 3, medan has stämmer in på bild 1 och 2. I slutändan valdes därmed att testa orden genomträngande (med samma målbild som tidigare, men en ny ordklass) och simhud, som används i CI-logopedernas översättning (med samma ordklass, men ny målbild). Liknande svårigheter dök även upp i andra uppgifter. 25!

29 Figur 12. Uppgift 183 i PPVT-IV i förminskad storlek. En annan faktor som uppsatsförfattarna behövde ta hänsyn till vid revideringen var det faktum att samtliga deltagare skulle testas på båda orden i de uppgifter där två ord testades. Detta innebar att ju fler uppgifter som testades med två ord, desto längre blev testtiden. Därmed behövde uppsatsförfattarna begränsa antalet av dessa uppgifter, vilket i sin tur begränsade möjligheterna att justera testets svårighetsgrad i efterhand. Vid tidpunkten för revideringen hade uppsatsförfattarna inte kännedom om den dokumenterade korrelationen mellan ords svårighetsgrad och frekvens i språket (Tamayo, 1987). Således har hänsyn ej tagits till någon frekvenslista över svenska och engelska ord. Detta förmodas ej ha påverkat arbetet i stor utsträckning. Dels för att uppsatsförfattarnas hypotes om vilka ord som var lättare respektive svårare stämde i 19 fall av 21, dels för att det med största sannolikhet hade varit svårt att hitta ord som (a) stämmer överens med det engelska ordet vad gäller frekvens, (b) går att använda för samma målbild och med samma ordklass, samt (c) som inte samtidigt stämmer överens med någon av de övriga bilderna i uppgiften ) Datainsamlingen+ Uppsatsförfattarna genomförde ungefär hälften av datainsamlingen var. När flera individer samlar in data med hjälp av ett testmaterial som PPVT-IV finns alltid en risk för eventuella ovidkommande variabler. Till exempel kan instruktioner och svar på frågor ges på olika sätt av olika testledare, eller så uttalas orden i uppgifterna olika av olika testledare. Genom pilotstudien har uppsatsförfattarna försökt undvika dessa ovidkommande variabler i så stor utsträckning som möjligt. Att datainsamlingen genomfördes i avskilda rum i deltagarnas respektive skolmiljö tros ha haft en positiv inverkan på studien, då det innebar att distraktioner undveks, samtidigt som deltagarna fortfarande var bekanta med miljön och därmed kunde vara mer avspända i testsituationen ) Testförfarandet+ Enligt manualen ska testning börja vid det block som motsvarar deltagarens ålder och avslutas när deltagaren når sin taknivå. Följs denna procedur beräknas en testning inte ta 26!