Ändring av detaljplan Detaljplaneändringen gäller tomten 1 i kvarteret 35 i stadsdelen 2. Empirecentrum Stadshusgatan, Biskopsgatan, Fredsgatan

Transkript

1 Detaljplan 455 DETALJPLANEBESKRIVNING Bild: Arkkitehtitoimisto JKMM Oy Illustration av stadsplan, sett från Fredsgatan. Arkkitehtitoimisto JKMM Oy, BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ STADSHUSET stadsdelen 2, tomten 1 i kvarteret 35 Ändring av detaljplan Detaljplaneändringen gäller tomten 1 i kvarteret 35 i stadsdelen 2. Empirecentrum Stadshusgatan, Biskopsgatan, Fredsgatan Detaljplanen tagits upp till behandling: Detaljplaneändringen har ingått i arbetsprogrammet för resultatenheten stadsplanering inom uppgiftsområdet stadsutveckling (tidigare stadsplaneringsavdelningen) från år Myndighetssamrådet i inledningsskedet hölls Behandling av detaljplanen: Förslaget till detaljplan i stadsutvecklingsnämnden (177 ) Förslaget till detaljplan i stadsstyrelsen..201_ ( ). Godkännande av detaljplanen: Stadsfullmäktige..201_ ( ) 1

2 1.2 Planområdets läge Ändringen av detaljplanen gäller den norra tomten 1 i kvarteret 35 i empirecentrum. Planområdet gränsar till Biskopsgatan, Stadshusgatan och Fredsgatan samt i söder till granntomterna (bilaga 1). Stadshusets tomt i kvarteret Stadshuset 2. Biskopsgatan Uthus 4. Fredsgatan Transformatorbyggnad P Parkeringsområde De lindar som ingick i parkplanen från år 1893 och som är betydande med tanke på stadsbilden anvisas med grönt. 1.3 Detaljplanens syfte Syftet med detaljplaneändringen är att undersöka skyddet av och användningsändamålet för stadshuset och de övriga byggnaderna på tomten samt placeringen av en ny affärs-, kontors- och bostadsbyggnad på tomten. Den nuvarande detaljplanen gör det möjligt att bygga en parkeringsanläggning på tomten och den garanterar inte skyddet av byggnaderna. Den nya detaljplanen grundar sig på den idé- och arkitekttävling som ordnades år Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Detaljplanens syfte Beskrivningens innehållsförteckning

3 1.5 Bilagor till beskrivningen Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör... 4 planen SAMMANDRAG Olika skeden i planprocessen Detaljplanen Genomförande av detaljplanen UTGÅNGSPUNKTER Utredning om förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området Naturmiljö och landskap Byggd miljö... 5 Omgivande byggnadsbestånd Markägarförhållanden Trafik Teknisk försörjning Service Grundvatten och jordmån Störande faktorer Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Tomtindelning och register Baskarta Byggförbud OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Behovet av detaljplaneringen Beslut om planeringsstart Deltagande och samarbete Intressenter Planen togs upp till behandling Deltagande och växelverkan Myndighetssamarbete Mål för detaljplanen Alternativen för detaljplanen Åsikter och hur de beaktas vid planläggningen BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planens struktur Dimensionering Service Parkering Tomtindelning Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Stadsbild och stadsstruktur Lösningar i anslutning till byggnadsskydd Områdesreserveringar Kvartersområden: Konsekvenser av planen Konsekvenser för samhällsstrukturen Konsekvenser för den byggda miljön, stadsbilden och byggnadernas skyddsvärden Konsekvenser för ekonomi och verksamhet Konsekvenser för trafikförhållandena i området Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Störande faktorer i miljön Planbeteckningar och planbestämmelser GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN

4 6.1 Styrning av genomförandet Tidsplan för genomförandet Bilagor till beskrivningen Bilaga 1. Områdets läge Bilaga 2. Detaljplanesammanställning Bilaga 3. Utdrag ur detaljplanekartan och -bestämmelserna Bilaga 4. Program för deltagande och bedömning Bilaga 5. Sammandrag över utlåtanden och anmärkningar 1.6 Förteckning över andra handlingar, bakgrundsutredningar och källmaterial som berör planen - Rumsprogram för idé- och arkitekttävlingen - Bedömningsprotokoll för idé- och arkitekttävlingen - Utredning om byggbarhet på stadshusets tomt - Närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om byggnadsskydd 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Behovet av att se över detaljplanen uppstod då staden år 2008 ordnade en allmän idé- och arkitekttävling i två delar för ett nytt ämbetshus. Stadens kontor är i dag utspridda i flera byggnader i centrum. I och med tävlingen undersökte man hur kompletterande byggande kunde placeras på stadshusets tomt. Målet var att åstadkomma en helhet av ämbetshus som är arkitektoniskt balanserad. Tävlingens första del avgjordes Den fortsatta tävlingen mellan de fem bästa förslagen avgjordes Arkkitehtitoimisto JKMM Oy vann tävlingen med sitt förslag Makasiini. I det vinnande arbetet placeras det nya ämbetshuset i fyra våningar tvärs över tomtens södra del. Mellan det gamla stadshuset och det nya ämbetshuset byggs en hög glashall i en våning. Prisnämnden rekommenderade att man planerar det nya ämbetshuset och ändringen av detaljplanen utgående från det förslag som vann tävlingen. I och med utvecklingen av den allmänna ekonomiska situationen har det framkommit ett behov av att undersöka en mer flexibel användning av tomten, varvid staden kunde anvisa lokaler för utvecklingen av centrumområdet också i detta område. Staden har inte kunnat anvisa ett lämpligt användningsändamål för fastigheten på Biskopsgatan 15, vilket ledde till att byggnaden står tom. Byggnaden får inte användas på grund av problemet med inomhusluften. Under detaljplaneprocessen har man beslutat att man i byggnaden kan göra nödvändiga preliminära rivningsarbeten, både i så fall att byggnaden renoveras för att användas på plats och i så fall att byggnaden flyttas. En utredning av möjligheterna att skydda träbyggnaden förutsätter att man undersöker till vilket ställe byggnaden kan flyttas inom Borgå. Detaljplaneändringen har ingått i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram från Detaljplanen Stadshuset, som ligger vid torgets södra kant, blev färdigt år 1893 och är en av de viktigaste och för byggnadshistorien värdefullaste offentliga byggnaderna i Borgå. På samma tomt finns också en träbyggnad i en våning från år 1908 i senjugendstil vid Biskopsgatan 15 och dess ekonomibyggnad samt en liten nyklassisk stenbyggnad från år 1928 som ligger vid Fredsgatan och som hyrts ut till en utomstående aktör. I stadshuset finns stadens förvaltningslokaler. Trähuset vid Biskopsgatan har tagits ur bruk på grund av problem med inomhusluften. Detaljplanen för tomten möjliggör byggande av en nybyggnad bakom det gamla stadshuset. Den nya 4

5 byggnaden sträcker sig från Fredsgatan till Biskopsgatan och ansluts till det gamla stadshuset med en glashall. Användningsändamålet för tomten har utvidgats så att man på tomten kan placera förvaltningsbyggnader och ämbetshus samt affärs- och kontorsbyggnader. Stenbyggnaden och stadshuset skyddas med detaljplanen och träbyggnaden skyddas som en byggnad som flyttas. Genomförandet ska i huvuddrag följa tävlingsförslaget som vann. 2.3 Genomförande av detaljplanen Byggandet av nybyggnaderna torde inledas efter det att detaljplanen vunnit laga kraft och att man funnit en part som genomför projektet samt finansiering för projektet. Detaljplanens skyddsbestämmelser träder i kraft efter det att planen vunnit laga kraft. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planområdet Allmän beskrivning av området Planområdet omfattar tomten (35-1) som gränsar till Stadshusgatan, Biskopsgatan och Fredsgatan. På tomterna 3 och 7 i samma kvarter finns flervåningshus, i vilka finns affärslokaler i markplan. Planområdets storlek är m Naturmiljö och landskap Vid Stadshusgatan, Biskopsgatan och Fredsgatan samt i mitten av tomten finns kvar planteringar från parken kring stadshuset, av vilka de gamla parklindarna är de viktigaste. En del av träden är i dåligt skick. På gården finns också nyare planteringar kring parkeringsplatserna bakom huset. Kring huvudingången finns kopparhäggmisplar och på båda sidorna av bakdörren enstammiga hagtorn. I tomtens södra del och i nordöstra hörnet växer antagligen insådda lönnar som inte har betydelse för stadsbilden. Mellan byggnaden vid Biskopsgatan 15 och dess ekonomibyggnad finns flera gamla äppelträd. Mellan stadshuset och torget, som ligger nordväst om det, växer planterade lindar i tre rader som ansluter sig till parkplanen som utarbetades för stadshuset i slutet av 1800-talet. Lindarna är redan så höga att man inte just ser stadshuset från torget. Gatorna är asfalterade. Mellan stadshuset och Stadshusgatan finns ett stängsel av metallrör. Parkplanen för stadshuset från år A. F. Rydberg Byggd miljö Kvarteret ingår i rutplaneområdet i centrum, dvs. den s.k. empirestadsdelen som bildades enligt Engels detaljplan på 1830-talet. För stadshuset reserverades två tomter längst norrut av kvarterets sex tomter. De fyra andra tomterna är vanliga tomter för bostadshus. Läget vid torget och parkaxeln framhävde stadshusets specialställning. Huset låg i mitten av norra kanten av dess tomt, så att kring det fanns en liten park. Också lindarna framför torget framhävde stadshuset. Träden hölls låga med beskärningar. 5

6 Arkitekt Carl Rupert Rosenberg planerade stadshuset. Huset blev färdigt år 1893, ett år efter att arkitekten dog. Huset är byggt i nyrenässansstil, och dess ytterväggar är målade med gult och liknar sandsten och granit. Trapporna och mötessalen i övre våningen är dekorerade med målningar. Ursprungliga majolikaugnar finns bevarade även om huset senare fått centralvärme. Huset har inrymt flera olika verksamheter, bl.a. stadens brandkår och polisstation samt magistrat och rådstuvurätt. Det stora restaurerings- och renoveringsarbetet, i och med vilket byggnaden igen togs i bruk som stadens förvaltningslokaler, blev färdigt år Fullmäktigesalen. Bilden är från år Ursprunglig planritning för andra våningen, Carl Rupert Rosenberg. Träbyggnaden i senjugendstil vid Biskopsgatan 15 byggdes ursprungligen till ett bostadshus år Byggmästare Arthur Kullman planerade huset, som byggdes ut enligt byggmästare Johannes Kullmans ritningar år Husets fasader har senare renoverats, och de renoverade fasaderna följer inte nödvändigtvis de ursprungliga ritningarna. Största delen av listerna på husets yttre sida har förnyats. En del av fönstren mot innergården avviker från fönstren mot gatan och från de ursprungliga ritningarna, dessa fönster är dock gamla, s.k. fönster med T-post. Huset planerades för bostäder och kontorslokaler och senare togs huset i bruk som stadens kontorslokaler. Huset togs ur bruk i början av 2000-talet på grund av problem med inomhusluften. Problemen ansluter sig sannolikt till misslyckade renoveringar av konstruktioner och ventilation. I byggnaden har typiska senjugendstilens särdrag bevarats, så som t.ex. storleken på fönstren mot gatan och fönsterbågarna. Placeringen av fönstren eller fönstrens storlek framhäver inte den oregelbundna eller överraskande jugendstilen. Man har senare täckt de inre ytorna med byggskivor, varför man under planprocessen inte kunde konstatera hur ytorna har bevarats. I fastigheten finns det dock gamla, möjligen ursprungliga innerdörrar. På gården finns en avlång ekonomibyggnad. Biskopsgatan 15. Arthur Kullmans ritningar från år 1908 och Johannes Kullmans ritning för utbyggnad från år

7 Biskopsgatan 15. Fasad mot Biskopsgatan och planritning, ändringsritningarna från år Bygglov Borgå stad, husavdelningen. Fredsgatan 20. Ritningarna för ändring av den allmänna toaletten till stadens turistbyrå är från år Vid Fredsgatan 20 finns en liten nyklassisk stenbyggnad som blev färdig år 1928 och användes som stadens toalett. Senare har byggnaden inrymt bl.a. turistbyrån och parkeringsövervakningens kontor samt medlingsbyrån. I byggnaden finns en restaurang. Vid skiftet mellan och 1980-talet rev man två bostadshus av trä vid Fredsgatan, som år 1885 hade byggts i en våning. Tomterna för dessa byggnader och för Biskopsgatan 15 har slagits samman med stadshusets nuvarande tomt. Den nuvarande tomtens storlek motsvarar alltså fyra vanliga empireplanens tomter. På tomten finns en liten (25 m 2 ) transformatorbyggnad i rödtegel. Stadshusets fasader: upp till vänster mot Stadshusgatan, till höger mot Biskopsgatan, nere till vänster mot 7

8 Fredsgatan och nere till höger mot gården. Stadshuset från nordöst från Fredsgatan mot Stadshusgatan. Bilden är från år Stadshuset från nordväst från Biskopsgatan mot Stadshusgatan. Bilden är från år Stadshusets fasad mot gården och transformatorbyggnaden i rödtegel. Bilderna från år Biskopsgatan 15 från gården och Fredsgatan 20. Bilderna från år

9 Omgivande byggnadsbestånd På tomterna 3 och 7 i samma kvarter finns flervåningshus, i vilka finns affärslokaler i markplan. Bostadshuset med gul putsyta på tomten 7 är ursprungligen från år Det ändrades helt, byggdes ut och höjdes i mitten av 1950-talet. Den upphöjda delen av byggnaden som ligger vid Fredsgatan har fyra våningar och delen vid Alexandersgatan tre. På tomten 3 rev man gamla träbyggnader från år I stället för dem byggde man det nuvarande bostads- och affärshuset med tegelfodring i fyra våningar år Byggbeståndet i det västra grannkvarteret 34 är nyare än empireplanen. Vid Biskopsgatan finns Linnankosken lukio från år 1953 och bredvid den ett bostads- och affärshus i fyra våningar från år 1941 vid Biskopsgatan 22. I det östra grannkvarteret 36 vid Fredsgatan finns empiretidens byggnader som är delvis ännu bevarade. De är skyddade med detaljplanebeteckningen sr, byggnad som skall skyddas. Enligt beteckningen är "byggnaden viktig med tanke på historien och stadsbilden. Byggnaden får inte rivas. Reparations- och ändringsarbeten i byggnaden ska vara sådana att byggnadens historiskt eller för stadsbilden värdefulla karaktär bevaras. Om det i byggnaden tidigare gjorts sådana byggåtgärder som strider mot denna strävan ska man i samband med reparations- och ändringsarbeten sträva efter att iståndsätta byggnaden genom restaurering eller på något annat sätt som lämpar sig för miljön. Man får dock ändra fasaderna mot gården." På hörntomten 1 i kvarteret finns en nyare byggnad för bostäder och affärslokaler med putsyta och fyra våningar Markägarförhållanden Borgå stad äger fastigheterna i planområdet Trafik På alla gatorna runt stadshusets tomt är fordonstrafiken tvåriktad. Trottoarerna är 2,5 meter breda, och det finns inte separata cykelvägar i området. Cykling är tillåten på trottoaren vid Fredsgatan. Busstationen finns på andra sidan av torget. Lokaltrafikens hållplatser ligger på Biskopsgatan och Fredsgatan på båda sidorna av busstationen. På torget finns också en taxistation och allmänna avgiftsbelagda parkeringsplatser Teknisk försörjning Åldersfördelning av och våningstal för byggbeståndet omkring planområdet 9

10 Området är anslutet till kommunaltekniken Service De kommersiella och offentliga tjänsterna i centrum ligger alldeles i närheten av området. Åstranden, torget, busstationen och affärskvarteren norr om den ligger på meters avstånd Grundvatten och jordmån Området är inte ett område där grundvatten bildas. På tomten finns hängande grundvatten som, precis som grundvatten, ska beaktas vid byggarbetena. Tomten och dess omgivning är på mjuk mark med sjunkande lerlager. Lerlagrets tjocklek är 1,1 7,6 meter. Markytan i området sluttar svagt mot väst och är vid östra kanten +9,5 +10,1 över havet och vid västra kanten +9,1 +9,4 meter över havet. I mitten av tomterna är markytan som lägst ca +8,6 meter över havet. Man har gjort en utredning om byggbarheten på tomten (bakgrundsutredningar för detaljplanen) Störande faktorer Trafiken ger upphov till damm- och bullerolägenheter i området, vilket är typiskt i centrum. 3.2 Planeringssituation Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft och revideringen Målen som ska beaktas och främjas vid beredningen av detaljplaneändringen har att göra med en enhetligare samhällsstruktur, kvaliteten på livsmiljön och kulturarv. Enligt målen ska man utnyttja de samhällsstrukturer som finns och skapa enhetligare tätorter. Behovet av personbilstrafik ska vara så litet som möjligt. Förutsättningarna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken förbättras och främjas. Centrumområdet utvecklas bl.a. som ett område med mångsidigt utbud av tjänster och bostäder. Man främjar utnyttjandet av det nuvarande byggnadsbeståndet och skapar förutsättningar för en god stadsbild. Man främjar bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet. Riksomfattande inventeringar som gjorts av myndigheter tas i beaktande i planeringen, i det här fallet speciellt Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Tomten hör till området för trähuskvarter och offentliga byggnader i Borgå empirecentrum som är klassificerat som en värdefull byggd miljö på riksnivå. Stadshuset nämns separat i objektbeskrivningen som en viktig offentlig byggnad som bevarats. Flervåningshusen i södra delen av kvarteret hör inte till detta område. Biskopsgatan 15 nämns inte separat i beskrivningen. Landskapsplan I helhetslandskapsplanen för Östra Nyland, som Östra Nylands landskapsfullmäktige godkände och miljöministeriet fastställde , anvisas området som område för centrumfunktioner (C). Området har också anvisats som ett område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, riksintresse (ma/v). Generalplan I delgeneralplanen för de centrala delarna (godkänd ) är området anvisat som område för centrumfunktioner (C). Området är också anvisat som ett område med miljövärden som ska bevaras. Detaljplan Utdrag ur delgeneralplan för de centrala delarna Detaljplanen för tomten 35-1 godkändes Enligt detaljplanen finns det ett kvartersområde för förvaltningsbyggnader och ämbetshus på tomten 8. På tomten 7 finns det ett kvartersområde för 10

11 kommunaltekniska byggnader och anläggningar, där man får bygga en byggnad för förvaring av högst 500 bilar och utrymmen som behövs för service eller underhåll av byggnaden. Ingen av byggnaderna på tomten ska skyddas. Byggnadsytan för parkeringsanläggningen är placerad delvis på byggnaderna i tomtens södra del vid Biskopsgatan och Fredsgatan. Byggnadsordning Byggnadsordningen för Borgå stad godkändes av stadsfullmäktige (143 ). Byggnadsordningen trädde i kraft Tomtindelning och register Området ingår i Borgå stads fastighetsregister. För området finns tomtindelning. Baskarta Baskartan över planområdet har utarbetats i enlighet med förordningen om planläggningsmätning (1284/99). Fastighets- och mätningsavdelningen uppdaterar uppgifterna i baskartan. Byggförbud För området råder inte byggförbud. Byggnadsskydd Östra Nylands natur- och miljövårdsförening r.f. har föreslagit till länsstyrelsen i Södra Finlands län att Biskopsgatan 15 ska skyddas med stöd av byggnadsskyddslagen och att ett åtgärdsförbud ska utfärdas. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland avslog ansökan I motiveringarna konstateras att byggnaden ligger i ett detaljplaneområde där byggnadsskyddet i princip ska avgöras med stöd av markanvändnings- och bygglagen. NTM-centralens beslut om byggnadsskydd ingår i bakgrundsundersökningarna för detaljplanen (kapitel 1.6). 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen Behovet av detaljplaneändring kom fram då staden beslutade placera ett nytt ämbetshus på tomten 1 i kvarteret 35. År det ordnades en arkitekttävling om ämbetshuset. Genomförandet av det vinnande förslaget förutsätter att detaljplanen ändras. Den gällande detaljplanen skyddar inte byggnaderna i området, varför också skyddsfrågan kräver en detaljplaneändring. Stadshusets tomt ligger på en central plats i stadskärnan i Borgå. Utvecklingen av området har stannat eftersom det befintliga byggnadsbeståndet, de små tomterna och flera olika fastighetsägare begränsar möjligheter till att utveckla området på ett modernt sätt. I fråga om stadens fastigheter undersöks både tillbyggnad av fastigheterna och ändringar av användningsändamål men de privata fastigheterna har inte förnyats enligt önskemålet. Med planändringen kan man betydligt främja utvecklingen av hela centrumområdet eftersom området får nya tjänster och bostäder. 4.2 Beslut om planeringsstart Prisnämnden för idé- och arkitekttävlingen rekommenderade att detaljplanen ändras i enlighet med vinnarförslaget och stadsstyrelsen beslutade om ändringen av detaljplanen för stadshuset. Planeringen av detaljplanen inleddes år 2009 efter det att idé- och arkitekttävlingen avgjordes. Myndighetssamrådet i inledningsskedet hölls Ändringen av detaljplanen för tomten 35-1 har ingått i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram från år Staden har senast informerat om projektet i samband med planläggningsöversikten Detaljplaneprojektet ingår i stadsplaneringsavdelningens arbetsprogram för år Deltagande och samarbete 11

12 4.3.1 Intressenter Intressenterna räknas upp under punkt 6 i programmet för deltagande och bedömning (bilaga 4). Staden äger hela planområdet Planen togs upp till behandling Staden meddelade om att planen tagits upp till behandling i samband med planläggningsöversikten 2012 och 2013? Deltagande och växelverkan Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning (bilaga 4) Myndighetssamarbete Planområdet är centralt beläget i stadsstrukturen och planens konsekvenser är betydande. Detaljplaneprojektet förutsätter myndighetssamråd. Myndighetssamrådet i inledningsskedet hölls På basis av de kommentarer som man har fått i utkastskedet ansåg man att det inte är nödvändigt att ordna myndighetssamråd i förslagsskedet. 4.4 Mål för detaljplanen Syftet med detaljplaneändringen är att skydda de arkitektoniskt, historiskt och för stadsbilden betydande byggnaderna som finns på tomten Samtidigt ger man förutsättningar för ett mer omfattande användningsändamål för tomten och för placering av en ny affärs-, kontors- och bostadsbyggnad på tomten. Med hjälp av detaljplanen vill man trygga skyddsvärden och ge förutsättningar för utvecklingen av stadskärnan. 4.5 Alternativen för detaljplanen Detaljplanen grundar sig på arbetet som vann den allmänna idé- och arkitekttävlingen i två delar. I förslagen användes de olika alternativen för användningen av tomten enligt rumsprogrammet på ett omfattande sätt. I tävlingens första del lämnades 93 godkända tävlingsförslag. Förslagen bedömdes med kriterier i anslutning till stadsbildsmässig helhet, arkitektoniska lösningar, arkitektonisk kvalitet, hur lösningen uppnår målen och fungerar, ekonomisk helhet, livscykelkostnader, miljökonsekvenser och byggandets hållbarhet. Från den första delen valdes fem förslag som gick vidare i tävlingen. I två av dem hade man bevarat träbyggnaden vid Biskopsgatan 15. I tävlingens andra del visade det sig att de förslag, i vilka man hade bevarat träbyggnaden, inte uppfyllde tävlingens rumsprogram. I förslagen hade man inte heller anvisat en naturlig användning för byggnaden, enligt vilken man skulle kunna återuppbygga byggnadens inre delar. Prisnämnden rekommenderade att byggnaden flyttas till ett lämpligt ställe där den kan användas för verksamhet som mera liknar den ursprungliga användningen och att byggnaden renoveras genom restaurering. Arkitehtitoimisto JKMM Oy:s förslag "Makasiini" vann tävlingen, och detaljplanen grundar sig på det. Under detaljplanearbetet har man undersökt nya alternativ till att bygga på tomten eftersom man också vill placera privata kommersiella tjänster och andra tjänster samt bostäder i området. På basis av granskningen har man dock beslutat att ett effektivt byggande av området, utgående från resultaten av tävlingen, erbjuder de bästa möjligheterna att trygga serviceutbudet i centrum och centrumområdets status och kan ge den avgörande impulsen till att utveckla fastigheterna och stadsmiljön i närmiljön. Lösningen möjliggör också att effektivt ordna parkering under jord, vilket betydligt förbättrar centrumområdets dragningskraft Åsikter och hur de beaktas vid planläggningen Programmet för deltagande och bedömning samt utkastet till detaljplan hölls framlagda i enlighet med 62 i MarkByggL och 30 i MarkByggF Grannen, Bostads Ab Stadshusgatan 11 - As Oy Raatihuoneenkatu 11, lämnade en åsikt om utkastet. I åsikten fäste man uppmärksamhet vid att trafikmängderna eventuellt ökar och att grundvattennivån eventuellt sjunker till följd av byggarbetena vilket kan leda till att grundpålarna i de omgivande byggnaderna murknar. Fordonstrafiken ökar i och med byggandet, men jämfört med den gällande detaljplanen och användningen av gården på tomten är konsekvenserna i centrumområdet inte betydande. Man har i detaljplanens särskilda bestämmelser beaktat att grundvattennivån inte får sjunka. 12

13 Enligt Finlands författningssamling får byggarbetena inte medföra olägenheter för grannar. Samtidigt begärdes preliminära utlåtanden av myndigheter. Utlåtandena gällde till största delen planbeteckningarna. Miljövården fäste uppmärksamhet vid byggnadens energieffektivitet och att den ska utgöra ett exempel som en byggnad som orsakar så lite utsläpp som möjligt. Borgå museum motsatte sig skyddsbeteckningen som möjliggör flyttningen av byggnaden på Biskopsgatan 15. Planen möjliggör emellertid också att byggnaden bevaras på sin plats. De särskilda bestämmelserna preciserades ännu med att villkoret för bygglovet för ämbetshuset är att man gör en utredning om flyttningen av fastigheten på Biskopsgatan 15. I enlighet med NTM-centralens utlåtande om utkastet kompletterades de särskilda bestämmelserna om Biskopsgatan 15 med en bestämmelse enligt vilken man ska be ett utlåtande av museimyndigheten om utredningen om flyttningen av byggnaden. Åsikterna och bemötandena i förkortade versioner följer som bilaga 5. (Kompletteras efter det offentliga framläggandet. Förslaget till ändring av detaljplan hölls offentligt framlagt i enlighet med 27 i MarkByggF _._. - _._.201X. Man har fått de utlåtanden som begärdes. Mot planen lämnades anmärkningar). 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur Tomtens användningsändamål är kvartersområde för förvaltnings-, affärs- och kontorsbyggnader samt boende. Nybyggnaden placeras i tomtens södra del, så att dess fasader sträcker sig från Biskopsgatan till Fredsgatan. Huvudingången till det nya huset är från gården mot Fredsgatan. Parkeringen placeras i huvudsak i källarvåningen. Körförbindelsen är från Fredsgatan. Stadshuset skyddas på historiska och stadsbildsmässiga grunder. Också raderna av lindar vid gatorna i omedelbar närhet av huset skyddas. Områdena kring stadshusets gavlar och vid gatorna ska planteras parkliknande. Fredsgatan 20 skyddas på historiska och stadsbildsmässiga grunder. Biskopsgatan 15 är skyddad men byggnaden kan flyttas till ett annat ställe i stadens centrum. Av flyttningen ska göras en godtagbar utredning innan man kan bevilja bygglov för ämbetshuset. Byggrätten utökas jämfört med den gällande detaljplanen. Detta motiveras med ändringen av tomtens användningsändamål och utvecklingen av verksamheten i staden. Bild: Arkkitehtitoimisto JKMM Oy Dimensionering Tomtens areal är m². Byggrätten är sammanlagt m 2 -vy. Av byggrätten anvisas m²vy för nya byggnader och m²-vy för de byggnader som ska bevaras på detta ställe. Om man antar att byggandet motsvarar den dispositionsplan för tomterna som ligger som grund för 13

14 detaljplaneändringen, kommer det i området att finnas: - cirka m 2 -vy förvaltnings-, affärs-, kontors- och bostadslokaler Service Antalet affärs- och kontorslokaler i planområdet kommer att öka jämfört med den nuvarande situationen Parkering Byggandet kommer att vara effektivt vilket är typiskt i centrum. Kvartersområdets bilplatser placeras i huvudsak i en parkeringskällare som byggs under den nya byggnaden. I detaljplanen har man också beaktat behovet av platser för cyklar för kunder och anställda genom att fastställa en parkeringsnorm för cyklar. Parkeringsnormerna i området: - förvaltnings-, affärs-, kontors- och bostadslokaler 1 bilplats/90 m 2- vy - cykelplatser med tak 1 cykelplats/90 m 2 -vy I normerna har man beaktat planområdets läge i centrum och de goda kollektivtrafikförbindelserna till området. Åtminstone 80 % av parkeringsplatserna ska anvisas på tomten. Resten av parkeringsplatserna får placeras i ett område för allmän parkering i kvarteret 25. Cykelplatserna med tak ska vara arkitektoniskt högklassiga och de får inte utgöra störande element framför det gamla stadshusets fasader Tomtindelning Detaljplaneändringen påverkar inte tomtindelningen. 5.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Stadsbild och stadsstruktur På grund av läget ställs det höga stadsbildsmässiga krav på miljöns kvalitet vid byggnadsplaneringen. Genom lösningarna i detaljplanen, den preliminära planen för byggandet och myndighetssamarbetet strävar man efter att garantera en så hög kvalitet, funktionalitet och trivsamhet som möjligt i byggnaderna och den övriga byggda miljön. Man fordrar i en planbestämmelse att den preliminära planen för byggandet ska följas. De mest centrala målen för stadsbilden gäller anslutningen av området till det omgivande befintliga byggnadsbeståndet. Det omgivande byggnadsbeståndet är varierande och skalan skiftar kraftigt. Kvaliteten på de offentliga uterummen spelar en mycket viktig roll för utvecklingen av fotgängarmiljön. Lösningar i anslutning till byggnadsskydd I detaljplanen har man skyddat stadshuset med beteckningen sr-1. Skyddsbeteckningen omfattar stadshusets mest värdefulla interiör och fast inredning. Fredsgatan 20 har skyddats med beteckningen sr-2. Byggnaden på adressen Biskopsgatan 15 är skyddad men byggnaden kan flyttas till en lämplig plats med tanke på stadsbilden i Borgå. En ny naturlig plats för byggnaden är till exempel området kring stationen där det redan finns byggnader av samma stil. Detaljplaneläggningen av området har påbörjats 5.3 Områdesreserveringar Kvartersområden: De beteckningar för områdesreserveringar som använts för detaljplaneområdet presenteras på detaljplanekartan (bilaga 3). C Kvartersområde för centrumfunktioner, där utrymmen för administrations-, affärs- och kontorsbyggnader samt boende får placeras. Bilplatsfordran: 1 bilplats/90 m²-vy. Bilplatserna ska byggas under jorden. Bilplatser för funktionshindrade kan placeras på gården vid ingången. Antalet cykelplatser med tak ska vara 1 cykelplats/90 m 2 -vy. 5.4 Konsekvenser av planen 14

15 De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett led i planläggningsprocessen Konsekvenser för samhällsstrukturen Planändringen påverkar positivt samhällsstrukturen eftersom kvarteret som ligger centralt i stadsstrukturen kompletteras. Genomförandet av planändringen stärker centrumets ställning som ett område med mångsidiga affärs- och servicelokaler Konsekvenser för den byggda miljön, stadsbilden och byggnadernas skyddsvärden Planområdet ingår i byggda kulturmiljöer av riksintresse i Borgå empirecentrum. I beskrivningen nämns särskilt en detaljplan som följer empiretidens principer och ideal. I beskrivningen står också följande: "av den ursprungliga stadsplanen är kvartersindelningen kvar och likaså vissa enhetliga gatuvyer och enstaka bostadshus samt ett antal viktiga offentliga byggnader, till exempel stadshuset..." Då det gäller Biskopsgatan 15 motsvarar tomtindelningen inte den ursprungliga empireplanen men dragen på tomtindelningen kan tolkas utgående från nuläget. De mellersta tomterna, där det i dag finns Biskopsgatan 15 och ett parkeringsområde, har slagits samman med stadshusets tomt, som redan ursprungligen består av två sammanslagna tomter. De flervåningshus som byggdes på kvarterets sydligaste tomter hör inte till byggda kulturmiljöer av riksintresse. Även om Biskopsgatan 15, som byggdes i början av 1900-talet i jugendinspirerad stil, inte längre fungerar som bostadshus, motsvarar placeringen av huvud- och sidobyggnaden på tomten empireplanens tankar från år De byggnader som fanns på den invidliggande tomten har rivits och på samma ställe finns det en täckt bilparkering och en transformatorbyggnad. Hela tomten ingår i byggda kulturmiljöer av riksintresse. Om man river Biskopsgatan 15 försvinner en gammal bostads- och affärsbyggnad i centrum och det finns inga byggnader i motsvarande skala i närheten av stadskärnan. På detta ställe finns det inte en sådan gatuvy som motsvarar empiretidens arkitektur eller planens tankar. Det stadsbildsmässiga värdet på Biskopsgatan 15 är inte obestridligt. Byggnaden har upplevt flera förändringar, till följd av vilka historiskt värdefulla byggnadsdelar har försvunnit. På grund av problemen med inomhusluften kan byggnaden inte användas, vilket är problematiskt och inte främjar att byggnaden bevaras på sin nuvarande plats. Trycken på att använda tomten som parkeringsområde ökar i en situation då byggnaden inte alls har skyddats. Läget i det centrala stadsområdet motiverar en mer effektiv användning av tomten som gör samhällsstrukturen enhetligare och skapar tjänster och arbetsplatser i stadskärnan. I detaljplanen skyddas dock Biskopsgatan 15 på grund av dess byggnadshistoriska värden. Traditionellt timmerbyggande har blivit mer sällsynt i vårt byggnadsbestånd och gamla byggnadsdelar har i sig själva ett historiskt värde. För att kunna använda byggnaden krävs det en omfattande sanering då konstruktioner i övre bjälklaget och bottenbjälklaget samt skivor på väggarna och eventuell tilläggsisolering rivs. Ventilationen borde återställas till en ventilation med självdrag. Byggtekniken av stockhus gör det möjligt att flytta dem och att bevara de viktiga byggnadsdelarna. På det sättet kan man trygga att byggnadsarvet delvis bevaras. I en sådan situation då en byggnad upplevt stora förändringar är fördelen för en grundlig renovering som görs på plats att byggnaden blir kvar på sin plats, varvid stadsbilden inte förändras. I detta fall är detta inte det primära målet. Ett problem då det gäller byggnader som bevaras genom att flytta dem är att man tillämpar byggbestämmelserna för nybyggande på dessa byggnader. Man borde hellre tillämpa byggbestämmelserna för renoveringsbyggande. Det finns dock flera exempel på stockbyggnader som har flyttats. Enligt exemplen har byggnadernas arkitektoniska och byggnadshistoriska värden bevarats och återställts bättre än i alternativ där byggnaderna har bevarats på sin plats. Detaljplanen gör det möjligt att flytta byggnaden och tillåter att byggnaden bevaras på sin plats. Med beaktande av det omgivande byggnadsbeståndet kan byggandet enligt det vinnande tävlingsförslaget göra stadsbilden enhetligare. Nybyggnaden lämnar tillräckligt rum för stadshuset och gör gatubilden vid Fredsgatan helare genom att dess fasader ligger alldeles invid gatan, på samma ställe där man tidigare rivit byggnader. Byggnadens höjdläge ansluts till bostads- och affärshusen i kvarteret. Då det gäller planeringsprinciperna motsvarar den nya planen inte empireplanens ideal, men en enhetlig byggnadsmassa bakom stadshuset är jämförbar med den gamla planen för parken bakom stadshuset och bildar en tydlig bakgrund för stadshuset. 15

16 Skyddsbestämmelserna i detaljplanen stöder bevarandet av de historiskt värdefulla byggnaderna på tomten med undantag av Biskopsgatan 15. Den eventuella flyttningen av byggnaden avlägsnar en byggnad som tillhört centrumets stadsbild redan i hundra år. Man har dock strävat efter att garantera att byggnaden bevaras genom skyddsbestämmelsen som möjliggör flyttningen. Målet är att hitta ett lämpligt ställe för byggnaden. Den kan placeras till exempel på området kring järnvägsstationen Konsekvenser för ekonomi och verksamhet Nya lokaler som finns i ett verksamhetsställe skapar förutsättningar för en ekonomiskt effektivare verksamhet och centraliserad kundbetjäning. De nuvarande splittrat belägna lokaler som delvis fungerar dåligt kan säljas. Byggandet av större enhetliga affärs- och kontorslokaler ökar utbudet av arbetsplatser och tjänster i centrumområdet som nås lätt. Bild: Arkkitehtitoimisto JKMM Oy Bild: Arkkitehtitoimisto JKMM Oy Konsekvenser för trafikförhållandena i området Detaljplaneändringen har inga stora konsekvenser för trafikförhållandena i centrumområdet jämfört med nuläget. Tomttrafiken ökar med det mer omfattande serviceutbudet. Området nås lätt med kollektivtrafik på grund av dess centrala läge. 16

17 Trafikmängder i Borgå centrum. Kommunteknik, planering av kommunteknik och Närings-, trafik- och miljöcentralen. De blåa siffrorna från åren 2010 och De övriga från 2000-talet. 5.5 Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen Planen stämmer i huvuddrag överens med de riksomfattande målen för områdesanvändningen och stöder uppnåendet av målen. Planen utnyttjar den befintliga samhällsstrukturen och förenhetligar stadsstrukturen genom att utnyttja obebyggda områden i centrum och genom att öka servicen i centrumområdet. Man kan anse att den preliminära planen enligt det vinnande förslaget förenhetligar stadsrummet och byggandet stöder skapande av en högklassig stadsmiljö. Man har dryftat detaljplanens förhållande till kulturmiljöer av riksintresse i kapitel Störande faktorer i miljön Planområdet ligger i stadens centrum vid livligt trafikerade gator. På grund av trafikförhållandena och de korta kvartersavstånden är körhastigheterna låga. I planeringsområdet placeras kontors-, affärs- och bostadslokaler. Då man planerar de nya byggnaderna bör man beakta tillräcklig ljudisolering och förebyggande av andra olägenheter som beror på trafiken. Man har med planbestämmelser försökt garantera att de störande faktorerna i miljön beaktas vid planeringen. 5.7 Planbeteckningar och planbestämmelser Planbeteckningarna presenteras på detaljplanekartan (bilaga 3). 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Styrning av genomförandet Det vinnande tävlingsförslaget följer som bilaga till detaljplanebeskrivningen (bilaga 6). Byggandet av byggnaden enligt förslaget styrs med de särskilda bestämmelserna i detaljplanen. 17

18 6.2 Tidsplan för genomförandet Genomförandet av detaljplaneändringen beror på stadens beslut och ekonomiska läge. Borgå , Eero Löytönen stadsplaneringschef Emilia Saatsi planläggningsarkitekt Anneli Naukkarinen stadsplanearkitekt 18

19

20

21 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BILAGA 4 BORGÅ STADSHUSET CENTRUM, STADSDELEN 2, EN DEL AV KVARTERET 35 Ändringen av detaljplanen gäller: CENTRUM, STADSDELEN 2, KVARTERET 35, TOMTEN 1 Nr 455 ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Planområde Ändringen av detaljplanen gäller stadshusets tomt vid södra kanten av torget i Borgå empirecentrum. Området gränsar till Biskopsgatan, Stadshusgatan och Fredsgatan. Till sin södra sida gränsar området till granntomterna. 2. Bakgrunden till projektet I detaljplanen från 1833 hade man placerat stadshuset i Borgå (rådhuset) vid norra kanten av salutorget. År 1892 byggde man ändå stadshuset vid södra kanten av torget, där man slog samman de nordligaste tomterna i kvarteret 35. Senare anslöt man till tomten också de mittersta tomterna i kvarteret. Den ena tomten används som parkeringsområde och på den andra finns en träbyggnad från 1910-talet. Borgå stad ordnade en allmän idé- och arkitekttävling i två delar för ett nytt ämbetshus i Borgå stad. Stadens kontor är utspridda i flera byggnader i centrum. I tävlingen utredde man hur stor volym man kan placera i anslutning till stadshuset och åstadkomma en arkitektoniskt balanserad helhet för ett nytt ämbetshus för staden. I och med utvecklingen av den allmänna ekonomiska situationen har det framkommit ett behov av att undersöka en mer flexibel användning av tomten, varvid staden kunde anvisa lokaler för utvecklingen av centrumområdet också i detta område. Detaljplaneprojektet ingår i stadsplaneringens arbetsprogram för år Målet för planeringen Syftet med detaljplaneändringen är att undersöka skyddet av och användningsändamålet för stadshuset och de övriga byggnaderna på tomten samt placeringen av en ny affärs-, kontors- och bostadsbyggnad på tomten Skyddsmålen för byggnaderna i området fastställs. 4. Utgångsuppgifter (plansituation, verkställd plan, osv.) Allmänt: Planområdet omfattar stadshusets tomt vid södra kanten av torget. Planområdet (tomten 35-1) är m² stort. Generalplan: I delgeneralplanen för de centrala delarna i Borgå (godkänd ) är området anvisat som område för centrumfunktioner (C). Området är anvisat som ett område med miljövärden som ska bevaras. Detaljplan: För planområdet gäller en detaljplan som fastställdes I detaljplanen anvisas norra delen av tomten som kvartersområde för förvaltningsbyggnader och ämbetshus (YH). Södra delen av tomten är kvartersområde för kommunaltekniska byggnader och anläggningar (YT-2), där man får bygga en byggnad för förvaring av högst 500 bilar och utrymmen som är nödvändiga för service eller underhåll av byggnaden. Ingen av byggnaderna på tomten har skyddats genom detaljplan. 1

22 Markägarförhållanden: Området ägs av Borgå stad. Byggd miljö: Planområde På tomten finns ett stadshus byggt år 1892 i nyrenässansstil (C.R. Rosenberg), som representerar den nya typen av stadshus som började byggas i slutet av 1800-talet. Liknande byggdes under samma tid i Vasa, Kuopio, Tavastehus, Tammerfors, Uleåborg och Jyväskylä. I stadshuset utfördes åren omfattande reparationer, delvis som restaurering. Vid Biskopsgatan finns en stor träbyggnad i jugendstil från 1908 (byggmästare Artur Kullman). Byggnaden som användes som bostadshus byggdes ut år Staden har använt huset som kontorslokaler från 1967 framåt. Huset har varit förbjudet att använda och stått tomt från början av år 2007 på grund av kvaliteten på inomhusluften. På gården på östra sidan av byggnaden finns en gammal ekonomibyggnad. Vid Fredsgatan finns en liten byggnad med puts på fasaden i nyklassisk stil från Den byggdes ursprungligen till en allmän toalett men har senare använts som kontor.!!!! kts suomenkielinen teksti På tomtens sydöstra del har vid Fredsgatan funnits två trähus från empiretiden och ekonomibyggnader. Alla byggnaderna på tomten revs vid skiftet mellan och 1980-talet. Nuförtiden används området som parkeringsområde. Den lilla transformatorbyggnaden i rödtegel i nordvästra hörnet är troligen från 1960-talet. Omgivande byggnadsbestånd På södra sidan av planområdet, i samma kvarter 35, finns två flervåningshus med affärslokaler på gatuplan. Byggnaden i rödtegel i fyra våningar på tomten 35-3 är byggd i början av 1960-talet. Byggnaden med slät putsyta på tomten 35-7 har byggts i två skeden. Den äldre delen är från 1910-talet och den nyare flygeln vid Fredsgatan från 1950-talet. Byggnadsbeståndet i de omgivande kvarteren är i varierande ålder. På tomterna har funnits byggnadsbestånd från empiretiden, byggt på talen. Av dessa finns det byggnader kvar vid Fredsgatan i kvarter 36. I övrigt är byggnaderna i det närliggande området från 1950-talet eller början av 1960-talet, förutom kulturhuset Grand (Valter Jung, 1934) som är den arkitektoniskt mest betydande av dessa byggnader och finns på västra sidan av stadshuset. Invånare och arbetsplatser: Det finns inga bostäder i byggnaderna. I de byggnader som används för kontor finns arbetsplatser. I stadshuset finns också mötesrum som används nästan dagligen, så som fullmäktigesalen, stadsstyrelsens mötesrum och olika kabinett. Naturmiljö: I området finns ingen miljö i naturtillstånd. På stadshusets tomt finns ståtliga planterade parklindar, som hör ihop med de planterade lindarna vid södra kanten av torget. 5. De centrala konsekvenserna av planläggningen Kommunalteknik: Området är anslutet till kommunalteknik. De centrala konsekvenserna bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett led i planläggningsprocessen. 2

23 Följande konsekvenser bedöms: - Konsekvenserna för samhällsstrukturen - Konsekvenserna för den byggda miljön, stadsbilden och byggnadernas skyddsvärden - Konsekvenserna för trafikförhållandena i området 6. Utredningar - Allmän idé- och arkitekttävling för ett nytt ämbetshus i Borgå stad , tävlingsprogram och bedömningsprotokoll. 7. Intressenter 7.1 Markägare: 30-1: Borgå stad 7.2 Grannar 29-6 (Grand) (Linnajoen yläaste): Borgå stad gatu- (torg-) och parkområden: Borgå stad 7.3 Övriga intressenter: Borgå Energi Ab Borgå Elnät Ab Sonera/Carrier Elisa Abp Porvoon Alueverkko Oy 7.4 Myndigheter osv. som hörs under planläggningen: Östra Nylands landskapsmuseum Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland 7.5 Följande enheter inom Borgå stad: Markpolitik Kommunteknik Parkenheten Affärsverket Borgå vatten Räddningsverket i Östra Nyland Byggnadstillsynen Hälsoskyddet Miljövården 7.6 Nämnder: Stadsutvecklingsnämnden Byggnads- och miljönämnden 7.7 Alla kommuninvånare 7.8 Alla de som anser sig vara intressenter 8. Ordnande av deltagande och växelverkan Myndighetssamråd i inledningsskedet (66 MarkByggL) - Detaljplaneprojektet förutsätter myndighetssamråd. Myndighetssamrådet i inledningsskedet hölls Hörande i planeringsskedet: (62 MarkByggL, 30 MarkByggF) - Planutkastet och programmet för deltagande och bedömning hålls framlagda på stadsplaneringens kontor, Krämaretorget B, 3 vån. och på Borgå stads webbplats Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga åsikter. - Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna i planområdet samt grannar som är markägare/-innehavare att utkastet till plan är framlagt. Man meddelar dessutom om framläggningen med kungörelse på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä. 3

24 - Preliminära utlåtanden s.k. remissbehandling: Kommentarer/preliminära utlåtanden av de intressenter som nämns under punkterna Samråd: - På basis av de kommentarer man får in ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Offentligt hörande: (65 MarkByggL, 27 MarkByggF) - Planförslaget och det övriga materialet hålls offentligt framlagt på stadsplaneringens kontor, Krämaretorget B, 3 vån. och på Borgå stads webbplats Intressenterna bereds möjlighet att framföra skriftliga anmärkningar. - Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna i planområdet samt grannar som är markägare/-innehavare, vars hemkommun är på en annan ort, att förslaget till plan är framlagt. Man meddelar dessutom om framläggningen med kungörelse på stadens officiella anslagstavla samt i tidningarna Uusimaa, Östnyland och Itäväylä. Officiella utlåtanden: (28 MarkByggF) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Borgå museum/östra Nylands landskapsmuseum Hälsoskyddssektionen Räddningsverket i Östra Nyland Direktionen för Borgå vatten Myndighetssamråd i förslagsskedet (66 MarkByggL) - På basis av utlåtandena och åsikterna om utkastet utreder man om ett myndighetssamråd behövs i förslagsskedet. Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning (65 2 MarkByggL) - De som gjort en anmärkning och som angett sin adress underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen. Meddelande om godkännandet av planen (67 MarkByggL): - Ett skriftligt meddelande till närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och till dem som skriftligt har begärt det. Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats Kungörelse av plan som vunnit laga kraft (93 MarkByggF): - Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats 9. Tidtabell för planläggningsprojektet Arbetet med ändringen av detaljplanen påbörjas hösten Målet är att stadsfullmäktige godkänner planändringen under år För beredningen ansvarar stadsplanearkitekt Anneli Naukkarinen tfn anneli.naukkarinen@porvoo.fi planeringsassistent Gunnevi Nordström tfn gunnevi.nordstrom@porvoo.fi Stadsplaneringen PB BORGÅ Besöksadress: Krämaretorget B, 3 vån. Datum , Eero Löytönen stadsplaneringschef 4

25 SAMMANDRAG ÖVER HÖRANDE BILAGA 5 DETALJPLAN 455 STADSHUSET Ändringen av detaljplanen gäller: STADSDELEN 2, EN DEL AV TOMTEN 1 I KVARTERET 35 ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Hörande i beredningsskedet (30 MarkByggF) Programmet för deltagande och bedömning och planutkastet hölls framlagda i enlighet med 30 MarkByggF på stadsplaneringsavdelningen. Det lämnades 10 åsikter om planutkastet. Kungörelserna fanns på stadens officiella anslagstavla och i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti samt på stadens webbplats. Preliminära utlåtanden (s.k. remissbehandling) har begärts före av dem som nämns i tabellen. Förkortade versioner av de utlåtanden som lämnats in (märkta med fet stil) och bemötanden finns i tabellen. REMISSBEHANDLING Utlåtandet har lämnats av Utlåtandet i förkortad version stadsutvecklingens ledning, Fredrick von Schoultz Kommunteknik, planering, Kari Hällström, Risto Lindblad, kopia Hanna Linna-Varis (gett utlåtandet) För affärslokaler ska kravet på bilplatser höjas till 1 bp/60 m²-vy. På gården borde finnas en täckt cykelplats/100 m 2 -vy. Enheten för grönområden, Mikko Kaunisto - Fastighets- och mätningsavdelningen, Maarit Ståhlberg Fastighets- och mätningsavdelningen, Terhi Pöllänen Sista delen av de allmänna bestämmelserna kan slopas: "... och ingår i detaljplanen". Byggnadstillsynen, Henning Johansson, kopia Tom Roselius Räddningsverket i Östra Nyland, Tomi Pursiainen, kopia Pia Nyman (gett utlåtandet) Räddningsverket föreslår följande ändringar i planen: Byggnadsytan för tomten 1 flyttas så att avståndet mellan byggnaderna och byggnadsytorna på tomterna 3 och 7 är åtta meter. eller Tomten 1 får en förpliktelse för brandmur/brandsektionering på de ställen där avståndet mellan tomten 1 och byggnaderna och byggnadsytorna på tomterna 3 och 7 är under åtta meter. Borgå vatten, Karl-Gustav Björkell (gett utlåtandet), kopia Mats Blomberg Enligt Borgå vattens utlåtande ska avloppsvattnet från lokaler under jord pumpas. Hälsoskyddet,terveydensuojelu@porvoo.fi, kopia Outi Lankia Inget att anmärka. Miljövården, Jukka Palmgren (gett utlåtandet), kopia Arto Lankinen Miljövården uppmuntrar att beakta Stadsplaneringsavdelningens bemötande Parkeringsnormen för affärslokalerna beaktas i förslagsskedet. I utkastet till detaljplanebeskrivning var kravet på cykelplatser en plats/90 m 2 -vy. Detta skrivs in i bestämmelsen för kvartersområdet. Dessutom förutsätts att en del av platserna har tak. En del av cykelplatserna kan placeras också i parkeringsanläggningen. - Detaljplanens allmänna bestämmelser har ändrats enligt utlåtandet. Kraven i Finlands byggbestämmelsesamling ska följas vid byggandet. Dessa kan inte lindras eller göras strängare med detaljplanebestämmelser. Byggbestämmelsesamlingens E1, punkt 9.1.2: Avståndet mellan byggnader skall vara så stort att en brand inte med lätthet sprids till närliggande byggnader och att faran för regionalbrand förblir ringa. Om avståndet mellan byggnader är mindre än 8 meter, skall det genom konstruktiva eller andra medel tillses att brandspridningen begränsas. Man behöver inte separat lägga till ett krav som finns i en lag till detaljplanebestämmelserna. Avledande av avloppsvatten kräver inte kompletteringar i planbestämmelserna. Ärendet kan beaktas i byggplaneringsskedet, då man ber om Borgå vattens utlåtande om anslutningen. - Då planläggningsarbetet fortsätter, undersöks möjligheten att kräva att det nya ämbetshuset är ett lågenergihus. Användning av glasytor hindrar inte energieffektivitet.