TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
|
|
- Viktoria Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
2 Innehåll Omvärldsanalys 4 Bodens kommuns vision 5 Arbetskraftförsörjning 6 Starkt och växande näringsliv 8 Inomregionalt samarabete 9 Tillväxtområden 11 Framgångsfaktorer 13 Uppföljning 14 Bilaga 1 - programmets innehåll och komponenter 15 VID FRÅGOR VÄND ER TILL: Michela Strömberg Michaela.Stromberg@boden.se Leif Engström leif.engstrom@boden.se Tillväxtprogrammets syfte, roll och bakgrund Bodens kommuns tillväxtprogram ska ge vägledning och stöd till alla politiker och tjänstemän inom koncernen Bodens kommun. Programmet utgör ett styrande dokument för kommunens arbete med näringslivsfrågor, och ligger bl a till grund för beslut kring (med)finansiering av EU-projekt samt beslut avseende tillväxt- och näringslivsfrämjande aktiviteter. Tillväxtprogrammet är även viktig del av det s k programkomplexet, dvs den matris av planer och program som finns inom Bodens kommun (strategisk plan, översiktsplan, plan för landsbygdsutveckling m m). Det innebär att insatser inom ramen för programmet ska vägas av mot mål och inriktningar i andra program och planer som är styrande för Bodens kommuns verksamhet. Det är exempelvis mål kring jämställdhetsintegrering, lokala miljömål eller de övergripande mål som finns i Bodens kommuns strategiska plan. Genom samspelet och interaktionen med de andra styrande programmen ska tillväxtprogrammet för perioden bidra till en hållbar och jämställd tillväxt i Bodens kommun. Vidare ger programmet styrning och vägledning till den verksamhetsplan som tas fram för området näringslivsutveckling. Ansvarig för genomförandet och uppföljning är kommunchefen och kommunledningskontoret. Det är dock viktigt att påpeka att tillväxtprogrammet berör alla och ska genomföras i bred samverkan mellan alla förvaltningar, kommunala bolag och inte minst det lokala näringslivet. Bodens kommuns tillväxtprogram harmoniserar med Norrbottens regionala utvecklingsstrategi (RUS) och Norrbottens regionala tillväxtprogram och kan därigenom även sägas vara en del i genomförandet av regionala program och strategier. Föreliggande version av tillväxtprogrammet är en första version som tagits fram av kommunchefen och kommunledningskontoret. Programmet har processats och förankrats internt inom olika verksamheter inom kommunen samt hos näringslivsorganisationer och Bodens utveckling AB. Tillväxtprogrammet har även tagit utgångspunkt i delar av det som framkommit vid de workshops som under 2015 genomfördes av dåvarande Tillväxtkontoret och Företagarna. Sammanställningen av dessa workshops har påverkat utformning och innehåll av föreliggande strategi. Vidare har det under december 2016 genomförts ett antal dialogmöten med företag, där programmet, dess innehåll och genomförande har diskuterats. Programmet kommer att följas upp årligen, och utifrån denna uppföljning kommer programmet att uppdateras. PRODUCERAD AV KOMM / BODENS KOMMUN / TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
3 Omvärldsanalys I Boden kommuns nuvarande omvärldsanalys beskrivs fyra stora utmaningar för Boden och för regionen. Den stora befolkningskoncentrationen bestående av efterkrigsbarn( ) har sedan ett antal år påbörjat sin pensionering, vilket gett och fortsättningsvis kommer att ha stor inverkan på Bodens arbetsföra befolkning och att försörjningskvoten förväntas stiga under kommande år. Sedan några år råder stort efterfrågeöverskott inom vissa branscher. Till detta kommer att antalet äldre ökar i relation och framförallt kommer antalet 80 år och äldre att öka kraftigt från och med Allt annat lika kommer detta att leda till en kraftigt ökad försörjningsbörda, vilket påverkar möjligheterna till en positiv utveckling av Boden och regionen i stort. Då fler länder visar stora tillväxttal i befolkning har världsmarknadens aktörer blivit fler. Fler aktörer skapar hårdare konkurrens internationellt, vilket utgör såväl en utmaning som möjlighet för vår region. Klimathotet har successivt påverkat våra levnadsmönster så att det är bättre anpassat till naturens möjligheter att överleva långsiktigt. Denna våg av såväl konsumentpåtryckningar som politiska regleringar förväntas ge en större marknad för produkter och tjänster som inte ger så stora negativa avtryck på vår natur. Det globala säkerhetsläget har under senare år lett till ett antal konsekvenser, vilka med oroande träffsäkerhet liknar dem som fanns i början av 1900-talet. Förutom att tryggheten rent generellt påverkas är den mest påtagliga konsekvensen att världen nu skådar några av de största folkvandringarna i modern tid när flyktingströmmarna från krigshärjade områden rullar på i oförminskad skala sedan ett antal år. Detta är både en utmaning och möjlighet för Boden och regionen. Möjligheten är ökad befolkning i arbetsför ålder, mångfald i samhället, medan utmaningen är att lyckas med integrationsprocessen i samhället och att göra den så kort och lyckosam som möjligt. Utöver ovanstående förutsättningar finns ytterligare stora utmaningar för Boden och regionen under programperioden. För att hantera och möta dessa utmaningar krävs att Boden tar plats och är aktiv i samhällsdebatten såväl regionalt och nationellt som internationellt. Vidare krävs en utvecklad och löpande omvärldsbevakning och analys, som kan ge ännu bättre underlag till styrning, ledning och inte minst till utformning och löpande revidering av strategier, planer och program i enlighet med föreliggande tillväxtprogram. Boden kommuns vision Boden är en trivsam, hållbart växande småstad, som 2025 har en befolkning på mer än innevånare. I visionen, som finns ytterligare utvecklad och beskriven i Strategisk plan , framgår även att kommunen ska upplevas som attraktiv att såväl bo i som besöka, och att kommunen lägger stor vikt vid dialog, insyn och jämställdhet. Visionen för Bodens kommun bygger på en kraftsamling inom nedanstående fyra områden, samt framförallt insatser och aktiviteter inom de tolv utpekade utvecklingsområdena som beskrivs i den strategiska planen. Omvärldsbevakning avseende bilden av kommunen Kommunens visuella, skriftliga och grafiska profil Riktlinjer för olika typer av kommunikation Välfärd och hälsa Med utgångspunkt i ovanstående områden, omvärldsanalysen samt i kommunens tolv utvecklingsområden, har följade fokusområden för tillväxtprogrammet identifierats i programmet benämns dessa fokusområden fortsättningsvis för tillväxtfrämjande förutsättningar: Arbetskraftsförsörjning Starkt och växande näringsliv Inomregionalt samarbete Nedan beskrivs kortfattat de tillväxtfrämjande förutsättningarna, och de delområden som identifierats under respektive tillväxtfrämjande förutsättning. I slutet av respektive avsnitt kring de tillväxtfrämjande förutsättningarna finns ett antal mätbara mål. Målen är föremål för en årlig uppföljning, och precis som för programmet i sin helhet kommer även målen vid behov att revideras. 4 TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
4 Arbetskraftsförsörjning Under perioden kommer Boden att möta en historisk generationsväxling. Misslyckas Boden och regionen med att hitta kompetent arbetskraft riskerar arbetskraftsbristen bli det största tillväxthindret för alla branscher. Befolkningen åldras vilket innebär att Bodens kommun kommer att behöva ökad inflyttning av speciellt målgruppen unga vuxna (24-40 år) och av människor i arbetsför ålder i största allmänhet. För Boden utgör den stora andelen utrikesfödda en stor konkurrensfördel när det gäller den framtida arbetskraftsförsörjningen, och med utvecklade processer för integration samt inte minst matchning mellan arbetsgivare och nya svenskar har kommunen mycket goda förutsättningar att klara framtida kompetensförsörjning såväl för kommunen internt som för det lokala näringslivet. Inflyttning Efter en mycket lång tid med befolkningsminskning har befolkningen ökat med ca 500 personer från Befolkningsökningen beror till största del på invandring av nya svenskar. För att tillgodose kompetens på arbetsmarknaden är en ökad inflyttning av personer i arbetsför ålder nödvändig. En fortsatt utmaning för kommunen är bristen på bostäder, och då särskilt mindre lägenheter och bostäder i de centrala delarna. Ett bostadsförsörjningsprogram har tagits fram för att förbereda och genomföra åtgärder för bostadsförsörjningen. Bland annat behövs områden med attraktiva småhustomter samt attraktiva lägenheter i centrala lägen. Integration, kompetensförsörjning och matchning Det finns i dagsläget alltför många som står utanför arbetsmarknaden. I slutet av 2016 fanns knappt personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Boden, varav ca var nyanlända, utrikesfödda eller inom det s k etableringsuppdraget. Samtidigt uppvisar flertalet branscher brist på arbetskraft och kompetens, och det är därför av yttersta vikt att ovan nämnda grupper ses som en tillgång och kommer ut på arbetsmarknaden. För att klara detta krävs en rad insatser, bland annat integration av utrikesfödda, matchning och riktade insatser mot särskilda grupper och branscher. Det aktiva arbetslivet Antalet människor i arbetsför ålder kommer att på sikt minska i hela Europa. I Boden prognostiseras 348 personer att lämna arbetsmarknaden under 2018 men endast knappt 180 tillträda densamma. För att minska den omedelbara påverkan på arbetskraftens storlek ska Boden erbjuda attraktiva arbetsformer för människor i slutet av deras yrkesverksamma liv. För att inträdet på arbetsmarknaden ska förkortas är det viktigt att hitta en balans mellan utbud och innehåll i olika utbildningar och arbetsmarknadens behov arbetskraft. Mål inom området Arbetskraftsförsörjning: Boden ska senast 2020 ha minst invånare Boden har en ungdomsarbetslöshet (18-24 år, andel av befolkning, öppet arbetslösa) som 2020 är under 2,5 % Andelen öppet arbetslösa av befolkningen, utrikes födda år, ska år 2020 ligga 2 % under riksgenomsnittet Utlandsfödda utanför Europa, andel kvarboende av de som invandrat de 10 åren före innevarande år, ska år 2020 vara över 36 % Utlandsfödda, andel kvarboende av de som invandrat de 10 åren före innevarande år, ska år 2020 vara över 32 % Andelen personer i arbetsför ålder år, med eftergymnasial utbildning ska öka årligen för att vid utgången av 2020 ligga över riksgenomsnittet. Bodens kommun och näringslivet i Boden ska årligen kunna erbjuda minst 80 praktikplatser till arbetssökande Andel praktikplatser som övergår till anställning ska vara minst 30 årligen Effektivisering På grund av bristen på arbetskraft kommer produktion av såväl produkter som tjänster att behöva effektiviseras utan att kvalité eller miljö påverkas negativt. En ökad produktion utan att öka antalet arbetade timmar kräver allt från höjd utbildningsnivå och ökad teknisk utveckling till sociala innovationer och bättre innovationsklimat i Boden och dess näringsliv. Boden ser i dagsläget stora möjligheter att stärka den lokala och regionala tillväxten genom ökad närvaro av tillämpad forskning inom ett antal utpekade områden, samt genom god tillgång till utbildning och kompetensutveckling. 6 TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
5 Starkt och växande näringsliv Antalet aktörer ökar och i globaliseringens och digitaliseringens kölvatten hårdnar konkurrensen på marknaderna för varje år, samtidigt som det skapar nya möjligheter för det lokala näringslivet. Därför måste tillväxten i Boden och i regionen stärkas. För att möta konkurrensen måste befintligt näringsliv stärkas och utvecklas samtidigt som nya företag måste startas och etablera sig i kommunen och regionen. Bodens kommun har som uppdrag att skapa goda förutsättningar för att möjliggöra allt detta. Detta ska möjliggöras genom strategiskt och strukturerat arbete mot tre målgrupper: Befintliga företag De befintliga företagen är motorn i Bodens näringsliv och dess tillväxt, och det är av yttersta vikt att de fortsätter att utvecklas. Dels för deras bidrag till den lokala arbetsmarknaden i form av arbetstillfällen och skatteintäkter, men också för deras bidrag i form av innovationer samt ny kunskap och nya tjänster som i många fall även exporteras långt utanför kommunens och regionens gränser. En fortsatt utveckling av det befintliga näringslivet skapar mycket goda förutsättningar för en växande och mer differentierad arbetsmarknad, och inte minst för att få unga och nya svenskar att stanna kvar och utvecklas i Boden. För att lyckas med detta är det viktigt att Boden fortsätter att förbättra sitt företagsklimat, att företagen i kommunen har fortsatt tillväxt både vad gäller omsättning och sysselsättning, och inte minst att Bodens kommun och dess olika verksamheter och bolag ännu bättre skapar bra förutsättningar för de befintliga företagen. Nya företag För att skapa ett ännu mer dynamiskt, attraktivt och differentierat näringsliv är det mycket viktigt att nya företag skapas. De nya företagen kan erbjuda allt från lösningar på lokala och regionala problem, till arbetslivsmöjligheter och karriärvägar för unga och för personer som av olika anledningar har svårare att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Likväl som för de befintliga företagen, är det viktigt att de nya företagen hittar en marknad utanför den lokala och att man som företagare känner ett stöd från kommunen. För att stärka entreprenörsandan och förbättra attityder kring företagande i Boden, är det av yttersta vikt att detta genomsyrar kommunens utbildningsverksamhet, från förskolan och genom hela skolsystemet inklusive SFI och Vuxenutbildning. Mål inom området Starkt och växande näringsliv: Boden ska öka med minst 25 platser årligen i Svenskt Näringslivs ranking avseende företagsklimat Självförsörjande företag med en omsättning över 500 tkr ska årligen öka med minst 15 företag Antalet förvärvsarbetande inom privat sektor i Bodens kommun ska öka med 2% per år fram till 2020 Antalet företag som ägs/drivs av kvinnor ska öka årligen Antalet nya företag som startas av personer år ska öka årligen Antalet nya företag som startar årligen ska vara minst 200 Inomregionalt samarbete Regionen och de övriga kommunerna i Norrbotten delar många av de möjligheter och utmaningar som Boden kommer att möta under programperioden. Många av dessa utmaningar kräver koordinerade och större utvecklingsinsatser för att få genomslag och hållbarhet i form av strukturella och bestående förändringar. Kommunen måste aktivt söka samverkan lokalt, regionalt och internationellt, framförallt inom Barentsregionen. För att Boden ska vara starkt, måste regionen också vara det. Samarbete med andra kommuner Bodens kommun ska i varje utvecklingssteg ställa sig frågan om vi kan göra detta tillsammans med andra, och utifrån detta även försöka bedöma mervärdet av en eventuell samverkan. Vi ska nyttja de befintliga, inomregionala plattformar vi har för samverkan, såsom Luleåregionen, 4-kantssamarbetet m fl, men samtidigt inte vara främmande för nya, funktionella samverkanskonstellationer utifrån gemensamt identifierade behov. Etableringar av nya företag För att skapa en bredare arbetsmarknad och ett större underlag för det lokala näringslivet är det viktigt med etableringar av nya företag. Detta är viktigt både i syfte att vitalisera och stärka det befintliga näringslivet, men också för att kunna öka skatteintäkter, bygga upp kritisk massa och inte minst få en utökad dynamik i det lokala näringslivet och på den lokala arbetsmarknaden. Denna typ av etableringar kan framförallt åstadkommas genom god omvärldsbevakning, strukturerat och samordnat tillväxt- och näringslivsarbete hos de lokala aktörerna och genom ett gott investeringsfrämjande arbete. 8 TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
6 Samarbete med myndigheter och andra aktörer I Boden finns ett antal olika myndigheter och aktörer representerade, såsom exempelvis Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försvarsmakten. Inom en stor del av kommunens ordinarie verksamhet har det utvecklats nätverk och samverkanskonstellationer med dessa och andra myndigheter. Bodens kommun deltar i allt större omfattning i gemensamma aktiviteter och insatser tillsammans med dessa aktörer, och ser det som prioriterat att ytterligare befästa denna samverkan. Infrastruktur För en ökad samverkan är infrastruktur central. Bodens kommun ska arbeta för en effektiv pendlingstrafik i första hand mellan Boden och Luleå, men även för en utvecklad infrastruktur och förbättrade pendlingsmöjligheter till andra orter och delar av länet. Mål inom området Inomregionalt samarbete: Boden ska aktivt verka för att stärka förutsättningarna för tågförbindelserna mellan Boden och Luleå Senast 2019 ska det finnas en pendeltågstrafik mellan Boden och Luleå Inom de utpekade tillväxtområdena ska Boden delta i minst 3 utvecklingsprojekt med andra kommuner under programperioden Bodens kommun och Försvarsmakten i samverkan ska senast 2020 har etablerat minst 2 ledarutbildningar med nationell rekrytering Bodens kommun och Försvarsmakten ska årligen delta i minst 10 gemensamma arrangemang/aktiviteter Försvarsmakten genom regementena I 19 och A9 har verksamheter som 2020 omfattar minst 750 kontinuerligt eller tidvis sysselsatta gruppbefäl, soldater, eller sjömän Tillväxtområden Tillväxtprogrammet och insatser inom detta omfattar samtliga branscher och näringar, men med utgångspunkt i lokala styrkeområden, spetskompetens, unika kluster, lokala och regionala behov samt omvärldsbevakning, finns det ett antal områden som särskilt ska prioriteras och uppmärksammas. Nedan följer kortfattade beskrivningar av respektive tillväxtområde. Avfalls- och miljöteknik I Bodens kommun har det sedan ett antal år pågått en långsiktig satsning på en hållbar miljöteknisk infrastruktur för energi-, material- och vattenförsörjning. I kommunens ägo finns idag en anläggning för att utvinna biogas till fordonsbränsle ur matavfall och avloppsslam, en toppmodern förbränningsanläggning som producerar el och värme ur avfalls- och biobränsle samt Brännkläppens avfallsanläggning där restprodukter tas omhand för återvinning, behandling och deponering. Siktet är inställt på en materialhantering med minskad miljöbelastning och maximalt utnyttjande av lokala materialflöden för att så långt det är möjligt försörja lokal och regional marknad med återvunna material. Målet är att etablera en blomstrande regional marknadsplats för nyttiggörande av restprodukter och öka antalet arbetstillfällen inom miljöteknikområdet och att Boden ska uppfattas som Europas ledande innovationsmiljö inom återvinningsområdet. Förutsättningarna för detta är goda, inte minst tack vare den unika klusterbildning av företag som Future Eco, och Science-Parkmiljön vid Boden Business Park utgör. Besöksnäring och handel Boden har under den senaste 15-årsperioden gått från att ha varit en garnisonsstad med starka besöksrestriktioner för utländska gäster, till att numera vara en kommun med en besöksnäring som växer sig allt starkare. Det finns starka varumärken och stark infrastruktur att bygga fortsatt utveckling och tillväxt inom besöksnäringen kring, bland annat Tree Hotel, Storklinten och Boden Camping. Att fortsatt stärka förutsättningarna för besöksnäringen handlar dels om aktiviteter riktade mot de rena turistföretagen, dels om att stärka handeln och attraktiviteten i centrum i form av gestaltning och mötesplatser, technical visits samt att aktivt marknadsföra Boden som platsvarumärke. En mycket viktig del i centrumutvecklingen är utvecklade möjligheter till parkering, vilket kommer hanteras i den kommande trafik- och parkeringsstrategin. Kulturella, kreativa och digitala näringar De kulturella, kreativa och digitala näringarna är starkt växande i regionen och i Boden börjar förutsättningarna att bli allt bättre. Tillväxtpotentialen inom området är stort och det är en viktig breddning av Bodens näringsliv. För att samtidigt komplettera de strukturer som finns i övriga regionen är det viktigt att Boden inriktar satsningarna där det finns konkurrensfördelar, vilket därefter med stor sannolikhet kommer att leda till att en bredare kreativ näring kommer att växa. Boden Kommun har genom ett antal nyetableringar inom datacenterindustrin etablerat en ny bransch. Genom datacenteretableringarna, har en block-chain-relaterad 10 TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
7 tjänsteutveckling vuxit fram, vilket utgör en stark grund för att arbeta med den digitala industrin. E-sport, spel, film och musik är något som både kompletterar och stärker övriga satsningar inom kreativa näringen. En sammanhållande länk mellan och en viktig förutsättning för tillväxtarbetet inom återvinningsbranschen och kreativa näringen är Bodens Business Park. Den utgör den fysiska innovationsmiljön där företag, kommun och universitet genom att mötas i vardag och i projekt tillsammans ska stärka Bodens och regionens tillväxt. Hästnäring I Boden är hästnäringen sedan lång tid stark och konkurrenskraften mycket god i ett regionalt perspektiv. Trav- och ridsport har många näringsidkare och med rätt förutsättningar finns bra möjligheter att stärka näringen ytterligare. Det kan handla om tävlings-, tränings- och utbildningsmöjligheter, tillgång till rätt veterinärkompetens, hästnära boenden mm. Boden är även unik genom den möjlighet till centrumnära mark som finns tillgänglig för de som vill kombinera sitt boende med någon form av hästnäring. Elintensiva näringar Boden erbjuder helt unika förutsättningar vad gäller energiförsörjning, och utgör därför en optimal plats för etablering av elintensiva näringar. Kommunen erbjuder en extremt stabil elinfrastruktur, unika möjligheter till naturlig kylning samt förnyelsebar vattenkraft till låga energikostnader. Upptiden för det regionala elnätet är 99,99 %, vilket innebär att förlorad strömdrift näst intill är obefintlig. 100 % förnyelsebar vattenkraft till låga energikostnader ger dessutom både miljövänliga och ekonomiska fördelar. Vidare finns inom Bodens kommun även mycket goda möjligheter vad gäller markområden för exempelvis datacenter men även för andra, elintensiva näringar och industriverksamheter. Den 24 november 2016 beslutade Sveriges riksdag om sänkt elskatt för datacenter fr o m januari 2017, vilket ytterligare ökar möjligheterna för Boden och regionen att positionera sig inom dessa, och andra elintensiva verksamheter. Framgångsfaktorer För att kunna genomföra tillväxtprogrammet och uppnå alla de mål som finns i programmet, har det identifierats fyra stycken särskilt viktiga framgångsfaktorer. Dessa beskrivs nedan. Centrumutveckling Stadskärnan är kommunens skyltfönster och en motor för tillväxt och allt fler kommuner arbetar aktivt för att förädla sina stadskärnor och göra dem mer attraktiva. Bodens kommuns vision är att kommunen ska växa till invånare till år För att lyckas uppnå visionen behöver bland annat näringslivet stärkas, det behövs fler bostäder och en levande och attraktiv stadskärna. En levande och attraktiv stadskärna är en förutsättning för hela kommunens attraktionskraft och en viktig faktor i beslutet över var människor flyttar och företag etableras. En viktig framgångsfaktor är därför en långsiktig och strategisk satsning på centrumutveckling. Landsbygdsutveckling Boden har en stor andel landsbygd och det finns stor växtkraft och framtidstro bland dem som bor i landsbygden. Boden ser en stark och växande landsbygd som en konkurrensfördel jämfört med andra kommuner. De ekonomiska föreningar som finns i form av RÅEK och EDEK utgör goda förutsättningar för ett gemensamt ansvarstagande mellan kommun och landsbygdsorganisationerna att stärka attraktionskraften i landsbygden. Som ett komplement till Tillväxtprogrammet har därför ett särskilt program för landsbygdsutveckling tagits fram. De bägge programmen, tillsammans med övriga program och strategier, ska bidra till en fortsatt utveckling av landsbygden och byarna inom Bodens kommun. Försvarsmakten Försvarsmakten har historiskt alltid varit en väl integrerad och mycket viktig del av Boden, och det finns all anledning att ta tillvara på, och ytterligare utveckla den samverkan som byggts upp över tiden. Försvarsmakten är idag representerade i kommunen genom de två regementena I 19 och A9. Bägge dessa regementen har en nyckelroll i Försvarsmaktens fortsatta utveckling, och den personal och kompetens som finns inom dessa verksamheter är en mycket viktig resurs i Bodens fortsatta utveckling. Dessa verksamheter erbjuder dels en rekryteringsbas för den lokala och regionala arbetsmarknaden, och dels spetskompetenser inom ett antal områden där framtida utbildningar skulle kunna vara en plattform för utvecklad samverkan mellan kommunen och Försvarsmakten. Bodens kommun samarbetar med Försvarsmakten genom bland annat den avsiktsförklaring som undertecknades 2014, arbetet inom Regionalt Samverkansforum och aktivitets- och informationsprogrammet Bodenmodellen. Våga prioritera Bodens näringsliv har genomgått en omfattande transformation under den senaste 15-årsperioden. Den kraftiga minskningen av antalet anställda inom Försvarsmakten Boden och flytten av länssjukhuset har ställt krav på en omfattande strukturomvandling av kommunens näringsliv och arbetsmarknad. Denna omvandling har genomförts framgångsrikt 12 TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
8 och vid ingången av programperioden är närmare 50% sysselsatta inom det privata näringslivet. Den privata tjänstenäringen, anläggningsbranschen och datacenteretableringar är sektorer som vuxit under omvandlingen. Förutom att möjliggöra för den breda massan av aktörer måste Boden också våga prioritera utvecklingsresurser inom områden där speciella tillgångar finns. Boden har tillgångar som utgör konkurrensfördelar jämfört med andra regioner inom landet och resten av världen. Förutom finansiellt kapital finns det två delar som är viktiga för utvecklingen; dels intellektuellt kapital genom kompetens, forskning och utveckling, dels geografiska tillgångar. I en hård konkurrens är det viktigt att positionera sig inom områden där Boden har extra stora möjligheter baserat på de ovanstående tillgångarna samt övriga, unika lokala förutsättningar. Utöver dessa är det viktigt att förhålla sig till omvärldens trender för att satsa på områden som kommer att vara efterfrågade. Bilaga 1 - programmets innehåll och komponenter Tillväxtfrämjande förutsättningar Uppföljning Tillväxtprogrammet kommer att följas upp årligen. Ansvarig för detta är kommunledningskontoret. Uppföljningen kommer innehålla olika delar, exempelvis workshops och andra aktiviteter med näringsliv och andra lokala aktörer. Vidare kommer samtliga mål i programmet att följas upp och utvärderas, och utfallet av uppföljningen kommer att presenteras en gång per år. Uppföljningen och utvärderingen kommer även att ligga till grund för eventuella revideringar av innehåll och mål i tillväxtprogrammet. Vid slutet av programperioden (hösten 2020) kommer en större utvärdering att genomföras. Tillväxtområden Elintensiva näringar Kulturella, kreativa och digitala näringar Hästnäring Besöksnäring och handel Landsbygdsutveckling Centrumutveckling Försvarsmakten Framgångsfaktorer Våga prioritera Avfalls- och miljöteknik Arbetskraftsförsörjning Starkt och växande näringsliv Inomregionalt samarbete 14 TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR BODENS KOMMUN
9 Juni 2017
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Bilaga till Tillväxtprogram Bakgrund
Bilaga till Tillväxtprogram 2011-2015 Bakgrund Piteå kommuns tillväxtprogram sätter ramarna för kommunens tillväxtarbete de nästkommande fyra åren. Programmet utgör en av några genomförandeplaner för det
Sundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Tillväxtprogram för Luleå kommun
Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna
Länsstyrelsens länsuppdrag
Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta
Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020
1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att
Har Norrbotten en. hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030
Har Norrbotten en hållbar framtid? Du bestämmer! Dialogunderlag till workshops Regional utvecklingsstrategi 2030 Vi har bara blivit 264 norrbottningar fler på 63 år. Unga kvinnor fortsätter att flytta
En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft
Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs
Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition
Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper
Näringslivspolicy för Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och
Näringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle
Näringsliv Verksamhet 2014 Strategiska områden Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.
Arbetsmarknads- och integrationsplan
Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun
Dnr KK18/125 STRATEGI Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun 2018-2023 Antagen av Kommunfullmäktige 2018-04-10 Dnr KK18/125 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Mål... 3 1.1 Tillväxt i Näringslivet...
Näringslivsstrategi Strömstads kommun
Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen
Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS
Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö
3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen
Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna
Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning
Ragunda kommuns Integrationsstrategi 2017-2020 för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-23 1 1. Inledning Ett varmt värdskap och inkludering
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Tillväxtstrategi för Halland
Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna
Europeiska socialfonden samt. inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden
Kort om Europeiska socialfonden 2014-2020 samt inkludering av utrikes födda kvinnor och män på arbetsmarknaden Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur och erfarenhet från
Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län
Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala
Europeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Innan du börjar med Steg 1. Lokal bilaga ska du läsa igenom detta dokument. Här finner du strategins prioriteringar samlat. Du ska matcha ditt projekt med strategin och
I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Näringslivsstrategi , Västerviks kommun
Näringslivsstrategi 2018 2022, Västerviks kommun Näringslivsstrategin tar sin utgångspunkt i Västerviks kommuns vision 2030, regionens utvecklingsstrategi 2030 samt näringslivets och vår omvärlds utveckling
Utvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Näringslivsprogram 2018
1(5) Näringslivsprogrammets syfte Styrningen i Täby utgår från kommunens vision att Täby ska utvecklas med frihet och trygghet för en hållbar framtid. Visionen om frihet och trygghet definieras bland annat
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län
En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning
REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning
, REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala
Näringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial
Regionalt tillväxtprogram för Örebro län 2008 - Arbetsmaterial Disposition Inledning Revideringen. Regionförbundets samordningsuppdrag Erfarenheter från RTP hittills. Sammanfattande analys. Strategisk
Näringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig
Europeiska och regionala prioriteringar
www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala
Avsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Plan för näringsliv och arbete
Plan för näringsliv och arbete 2017-2018 Så skapar vi förutsättningar för fler jobb Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner. En av utmaningarna Fler jobb,
Hagforsstrategin den korta versionen
Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv
Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI
till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby
Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020
ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras
Näringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning
SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?
Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland? Kompetensförsörjning med hjälp av utrikesfödda Det råder fortsatt problem med etablering på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsmarknaden
Tillväxtavdelningen. Verksamhet 2012
Tillväxtavdelningen Verksamhet 2012 Kommunstyrelse Kommunchef Mats Berg Tillväxtavdelning Helene B Röckner Strategiskt näringslivsarbete Starta/Etablera/Utveckla Näringsliv för unga Kompetensförsörjning
Budget 2017 S-MP-V 1
Budget 2017 S-MP-V 1 Ansvar och utveckling Grunden för vår gemensamma välfärd är utveckling och tillväxt på Gotland. Fortsatt utveckling ställer krav på ett Gotland som är attraktivt att bo, leva och verka
Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022
Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby
Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013
Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Välkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Kommunstyrelse. Kommunchef Mats Berg. Tillväxtavdelning Helene B Röckner
Tillväxt Piteå 2011 Kommunstyrelse Kommunchef Mats Berg Tillväxtavdelning Helene B Röckner Strategiskt näringslivsarbete Marknadsföring/Varumärke Start entreprenörskap och företagande Go Business - Acusticum
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030
Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare Dialogmöten 2018-02 26 till 2018-03-01 Innehåll Vad är en regional utvecklingsstrategi Processen för framtagning När
Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS
Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS EU-nivå EU:s sammanhållningspolitik/ Europa 2020 Europeisk strategisk ansats Nationell nivå Regering och riksdag Myndigheter Nationell strategi Regional nivå
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.
ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF
Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige
Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige Globalisering innefattar en rad utvecklingsprocesser som påverkar världens länder och utvecklingen inom länder. Ökad rörlighet över nationsgränserna
Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun
Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun Förklaringsdokument till reviderad näringslivsstrategi för Lerums kommun. Beredningen för näringsliv och turism genomförde under 2011 en rad
Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249
Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre
Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017
Regional utvecklingsstrategi för Örebro län Presentation av remissversion Framtidsforum 25 mars 2017 Vi Uppdraget Utvecklingsstrategi för territoriet Bästa möjliga förutsättningar Hållbarhet - Social hållbarhet
Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet
VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Den strategiske mångsysslaren 10 år senare. Jan Torége E-post: Telefon: Mobil:
Den strategiske mångsysslaren 10 år senare Jan Torége E-post: jan.torege@skl.se Telefon: 08-452 78 89 Mobil: 070-359 18 60 Vilket är ditt kön? Kön År 2008 År 2018 Differens, %- enheter Kvinna 21% 48% +27
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM
ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION
Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling
Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och
Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål
Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Utvecklingsplan för Bodens kommun Fastställd av kommunfullmäktige
Utvecklingsplan för Bodens kommun 2015-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-04-07 39 Innehållsförteckning Boden en växande kommun med många fördelar!... 3 Vision för Boden 2025:... 4 Utveckling...
Strategisk inriktning
PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen
Regional utveckling med fokus på integration
Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om
Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.
Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd -Räddningstjänsten
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2015 -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd -Räddningstjänsten 2015-03-17 2 Mål Kommunövergripande prioriterade mål Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare