Sjuksköterskors upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning
|
|
- Fredrik Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjuksköterskors upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning En intervjustudie Nurses' lived experiences of taking care of neurosurgical patients in intensive care units an interview study Ida Eliasson Höstterminen 2015 Självständigt arbete, 15 hp Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård, 60 hp Handledare: Astrid Nystedt universitetslektor, institutionen för omvårdnad
2 Abstrakt Sjuksköterskors upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. Bakgrund: Neurokirurgiska patienter vårdas på både små och stora intensivvårdsavdelningar med olika möjlighet till specifik övervakning. Sjuksköterskans ansvar är att minimera sekundära skador genom att optimera parametrar. Upplevelsen av att vårda intensivvårdspatienter beskrivs som utmanande men roligt och utvecklande. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Datainsamlingen skedde under november månad 2015, genom åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på en liten intensivvårdsavdelning och på en större intensivvårdsavdelning med neurokirurgisk inriktning. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier och 12 subkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning beskrevs genom fyra huvudkategorier: Vård som gagnar patienten, Svårt att vårda, Att få styrka och Att möta anhöriga. Slutsats: Vårdprogram och rutiner gav sjuksköterskorna trygghet. Att vårda utan tillgång till specialistkompetens gav känslor av osäkerhet. Patienter med tunga diagnoser krävde bearbetning oftast hanterat med kollegor. Anhöriga ansågs viktiga både i vården för patienten och för att ge sjuksköterskorna information om patientens bakgrund. Nyckelord: Neurointensivvård, intensivvårdssjuksköterskor, upplevelser, kvalitativ
3 Abstract Nurses' lived experiences of taking care of neurosurgical patients in intensive care units Aim: The aim of the study was to describe nurses' lived experiences of taking care of neurosurgical patients in intensive care units. Background: Neurosurgical patients are admitted in both small and larger intensive care units with various possibilities of monitoring. The responsibility of the nurses is to minimize secondary insults by optimizing parameters. The lived experience of nurses caring for patients in intensive care is described as challenging but fun and developing. Method: The study was conducted with a qualatative design. Data was collected in November 2015 trought eight semi- structured interviews with four nurses working at a small intensive care unit and four on a larger intensive care unit with neurosurgical approach. The data was analysed with qualatative content analysis, resulting in the formulation of four main categories and 12 subcategories. Results: The nurses lived experiences of taking care of neurosurgical patients in intensive care units were described in four main categories: Care that patients benefits from, Difficult to nurse, To gain strength and To meet family members. Conclusion: Policies and procedures made the nurses feel safe and secure. Taking care of neurosurgical patients without access to specialist care made the nurses feel inadequate. When it became emotionally difficult, nurses usually handeled it by talking to their colleagues. Family members were considered important in caring for the patient, and for providing the nurses with background information about the patient. Keywords: Neurointensive care, intensive care nurses, lived experience, qualitativ
4 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Problemformulering... 4 Teoretisk referensram... 5 Frågeställningar... 6 Metod... 6 Metodval/forskningsdesign... 6 Urval och deltagare... 6 Intervjuer... 7 Analys... 7 Etiskt övervägande... 8 Resultat... 9 Vård som gagnar patienten... 9 Viljan att göra det bästa... 9 Rutin och vårdprogram ger trygghet Svårt att vårda Frustration när inget händer Brist på erfarenhet och kunskap skapar osäkerhet Svårt att bedöma vad som är vad Täta kontroller upplevs störa patienterna Svårt att kommunicera på grund av oro och förvirring Det som berör lite extra Att hantera känslor och få styrka Bearbetning Det är viktigt att få veta hur det gick Att möta anhöriga Anhöriga är viktiga i vården av patienten Att stötta och ge information Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Referenser Bilaga 1 - intervjuguide
5 Summary statement Varför är denna studie nödvändig? För att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. För att öka förståelsen över att vårda patienter utan adekvat övervakningsutrustning. För att visa på betydelsen av rutiner och vårdprogram. Vilka är de huvudsakliga fynden? Rutiner och vårdprogram skapar trygghet. Att inte ha erfarenhet och specifik övervakning och kompetens på plats skapar osäkerhet. Ovisshet och att inte ha samma uppfattning som läkare skapar frustration. Den vakna neurokirurgiska patienten upplevs mer förvirrad och kräver mer tid och energi. På vilket sätt kan studiens fynd användas för att påverka riktlinjer/praktik/forskning och utbildning? Riktlinjer bör utarbetas över informationsöverföring från neurokirurger till de mindre intensivvårdsavdelningarna. Mer utbildning om neurokirurgiska skador och behandling till de mindre intensivvårdsavdelningarna. Mer liknande forskning bör göras uppdelad på båda sorters avdelning för att belysa upplevelserna mer specifikt utifrån dess olika förutsättningar.
6 Introduktion Intresset för att göra denna studie har kommit av att jag arbetar vid en mindre intensivvårdsavdelning där jag själv både upplevt och sett kollegors frustration över att vårda neurokirurgiska patienter utan möjlighet till avancerad övervakning för detta ändamål och med lång väg till specialistsjukvård. Ett intresse att undersöka om upplevelsen av att vårda dessa patienter skapar frustration även på intensivvårdsavdelningar med neurokirurgisk inriktning växte fram. Studien valde jag att göra gentemot båda avdelningarna för att visa på eventuella variationer i upplevelsen. Bakgrund Incidensen i Sverige för allvarliga skallskador är ca 40 per invånare och år (Larsson & Rubertsson 2012), av dessa är dödsfallen ca 9,5 per invånare, ungefär tre gånger fler är män än kvinnor. Dödsfall på grund av traumatisk hjärnskada står för ungefär en tredjedel av alla dödsfall som sker till följd av trauma (Sundström et al. 2007). I Sverige finns vid många sjukhus en intensivvårdsavdelning som alla tar emot patienter med neurokirurgiska åkommor i varierande svårighetsgrad. Beroende på om skadans art kräver mer avancerad övervakning och behandling kan patienten skickas vidare till någon av de fem neurokirurgiska klinikerna som finns i landet. Dessa har samtliga en neurokirurgisk intensivvårdsavdelning knuten till sig. De neurokirurgiska intensivvårdsavdelningarna växte fram i samband med att intensivvården i övrigt blev en egen specialitet. Under 50- talets polioepidemi öppnades många intensivvårdsavdelningar, varav en del av dessa övergick till att vårda patienter med neurologiska sjukdomar (Blommengren & Ohlgren 2012). Under 60- talet utvecklade Nils Lundgren i Lund en metod för att mäta trycket inuti hjärnan, vilket blev startskottet för bildandet av de första moderna neurointensivvårdsavdelningarna i världen (Larsson & Rubertsson 2012). Det finns ett flertal olika skador och blödningar som kan ske efter ett skalltrauma. Epiduralt och subduralt hematom, kontusionsskador, diffus axonal skada och traumatisk subduralblödning. Kontusionsskador innebär blödningar som orsakats av slitskador i
7 hjärnparenkymet. Behandlingen är symtomatiskt och går ut på att dämpa effekten av svullnaden i hjärnan och upprätthålla god cirkulation. I vissa fall avlägsnas delar av blödningen kirurgiskt, eller så kan en del av skallbenet opereras bort s.k. hemikraniektomi för att ge hjärnan mer plats att svälla (Blommengren & Ohlgren 2012). Skallen är en hård behållare som innehåller tre olika vävnader; hjärnvävnad, blod och cerebrospinalvätska. Intrakraniellt tryck (ICP) definieras av summan av trycken som dessa vävnader utövar i skallen. Hjärnan kan kompensera för viss tryckökning genom att förskjuta vävnad. När dess kompensationsmekanismer är slut stiger det intrakraniella trycket kraftigt, hjärnan klämmer in och patienten dör. För att vara uppmärksam på utvecklingen av en hjärnskada görs frekventa kontroller av pupiller, vilket innefattar pupillens storlek, form och reaktion på ljus (Suadoni 2009). Medvetandegraden kontrolleras med hjälp av exempelvis mätskalan Reaction level scale (RLS 85), som innebär bedömning genom tilltal, beröring och smärtskattning (Starmark et al. 1988). Datortomografi av skallen görs initialt och sedan frikostigt så snart någon förändring sker. Intrakraniell tryckmätning görs antingen via hjärnans ventrikelsystem alternativt via att tryckmätningssystem som läggs in i hjärnparenkymet så kallad Codman (Larsson & Rubertsson 2012). De skador som uppkommer i själva skadeögonblicket kallas för primär skada, denna skada går inte att göra något åt. De skador som kan komma efteråt som en biverkan på den primära skadan kallas sekundär skada. Orsaken till sekundär skada kan vara hypoxi, hypotension, högt ICP, ödem, feber, hyperglykemi (Albano et al. 2005). Neurointensivvårdens mål är att undvika sekundära komplikationer och att förhindra att den primära hjärnskadan förvärras (Larsson & Rubertsson 2012). Sjuksköterskans ansvar hos den neurokirurgiska patienten är att hålla värden inom normalintervaller, vilket görs genom noggrann övervakning av blodtryck, saturation, temperatur, ICP, CPP (cerebralt perfusionstryck), pulmonella- och centralvenösa tryck, drän av cerebrospinalvätska, labvärden och koldioxidvärden. Sjuksköterskan justerar läkemedelsdoser utifrån värden och vakenhetsgrad, utför medicinska och omvårdnadsmässiga åtgärder, hon ansvarar även för respiratorinställningar(mcnett & Gianakis 2010). 2
8 Sjuksköterskans ansvar innefattar även patientsäkerhetsarbete som att förhindra VAP (ventilatorassocierad pneumoni) och trycksår pga immobilisering (McNett & Gianakis 2010) olika omvårdnadsåtgärder ger i många fall en temporär ökning av det intrakraniella trycket, framförallt lägesändringar har en sådan inverkan, det är av stor vikt att sjuksköterskan är uppmärksam och ser att trycket sedan återgår till acceptabel nivå. I vissa fall ger även munvård och rensugning av luftvägar en kortare stunds intrakraniell tryckökning (Ledwith et al. 2010, Olson et al. 2013, Nyholm et al. 2014). Sjuksköterskan arbetar för en så god miljö som möjligt med få mentala stimuli, och möjliggörandet av viloperioder för patienterna. Sjuksköterskan har en viktig samordnande funktion mellan all berörd vårdpersonal, patienten och dess anhöriga (McNett & Gianakis 2010). Det är av stor vikt att sjuksköterskan är väl insatt i vården, att hon kan se försämringar och har kunskap om differentialdiagnoser. Sjuksköterskan är den i vårdkedjan som har mest kontakt med patienten och således har möjlighet att se förändringarna fort (Giesbrecht- Puggina et al. 2012). Att vårda neurokirurgiska patienter innebär ofta att vara alert och lyhörd för minsta förändring. I Hammonds & Cadge (2014) studie beskriver en sjuksköterska som arbetar på en neurointensivvårdsavdelning att hon kan uppleva svårigheter att lämna jobbet kvar på jobbet när hon kommer hem. Hon kan fortfarande känna sig uppe i varv av adrenalin, och höra övervakningens ljudande i huvudet. Neurokirurgiska intensivvårdsplatser där patienten vårdas i respirator är på vissa sjukhus placerade på den allmänna intensivvårdsavdelningen, därav kan antas att mycket av upplevelsen av att vårda dessa patienter är liknande som att vårda andra intensivvårdspatienter. Inom intensivvården finns mycket teknisk utrustning, vilken ses som ett stort hjälpmedel i övervakningen och vården av patienten (Kiekkas et al. 2006, McGrath 2008). I Olausson et al. (2014) studie beskriver sjuksköterskor att den tekniska utrustningen bidrar till en känsla av säkerhet och fungerar som en förlängd arm. Den gör det osynliga hos en kritiskt sjuk patient synligt. Vidare beskrivs patientens sängplats som hela sjuksköterskans arbetsyta, hon vill hålla sig där och vara nära för att snabbt se förändringar, samtidigt ska anhöriga rymmas in. Detta kan ge delade känslor då anhöriga ses som mycket viktiga för patienten och för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att lära känna och få kunskap om patienten i de fall denna ej kan uttrycka sig själv. Att det finns flera sängplatser i samma rum kan upplevas 3
9 oetiskt då patienterna är väldigt exponerade. Sjuksköterskan försöker skapa en så bra och trivsam miljö runt patienten som möjligt, att ha fotografier bredvid sängen kan göra platsen mer personlig och inte bara en i mängden. Att inte hinna se så mycket dagsljus, och att det vissa dagar upplevs mycket ljud från övervakningsutrustning kan dränera sjuksköterskorna på deras energi. Patient och anhörigas behov av uppmärksamhet tillsammans med att rikta uppmärksamheten mot övervakningsutrustningen kan ge sjuksköterskan känslor av att inte räcka till och oro över att tappa kontrollen över situationen. Sjuksköterskan arbetar hela tiden med att förbättra patientens tillstånd (Bush & Barr 1997, Wåhlin et al. 2010), hon är den som är närmast patienten och har kontroll över hur denna mår. Hon förmedlar mycket av informationen till läkaren som sen ska fatta beslut. Omvårdnadskunskap är en stor och viktig del i utövandet av arbetet och för att fatta beslut. Vården planeras så att den ska passa in med andra professioner i vårdteamet som exempelvis läkare. Att inte få vara med i de beslut som fattas kring patienten, att sjuksköterskan känner att hennes åsikt inte hörs, skapar frustration (Paganini & Bousso 2015). Det höga arbetstempot med snabba förändringar och variationen i patientklientel upplevs som givande, spännande och utmanande. Rädsla och osäkerhet kommer oftast av okunskap, vilket avhjälps med bra samarbete med kollegor och att ha möjlighet att förbereda sig inför ankomsten av en svårt sjuk patient. Sjuksköterskor inom intensivvården ska snabbt förstå vad som händer och kunna agera därefter. Arbetet ger möjlighet till ständig utveckling och att ställas inför nya utmaningar (Wåhlin et al. 2010). Problemformulering Neurokirurgiska patienter vårdas på både små och stora intensivvårdsavdelningar där möjligheterna till övervakning och närheten till specialistkompetens inom området är mycket varierande. Under bakgrundssökning visade det sig att det fanns en hel del forskning om vad sjuksköterskans uppgifter är i vårdandet av dessa patienter, och hur vårdåtgärder påverkar det intrakraniella trycket. Däremot fanns lite forskning om sjuksköterskors upplevelser av att utföra dessa åtgärder och att vårda neurokirurgiska 4
10 patienter inom intensivvården, främst inom upplevelsen av att bedöma och övervaka. Teoretisk referensram Joyce Travelbee s omvårdnadsteori menar att omvårdnad är en mellanmänsklig process där den professionella omvårdnadsutövaren hjälper en individ, en familj eller ett samhälle att förebygga eller klara av upplevelser av sjukdom och lidande, och vid behov finna mening med upplevelserna. Travelbee s viktigaste begrepp i teorin är människan som individ, lidande, mening, mänskliga relationer och kommunikation. Hennes utgångspunkt är att människan är unik, lik men ändå olik varje människa som har eller kommer att leva. Hon tar starkt avstånd från en generaliserande människosyn. Travelbee ser lidandet som något ofrånkomligt för människan. Lidande relateras ofta till sjukdom som kan resultera i förlust av kroppslig, andlig eller emotionell integritet. Det är viktigt att finna mening i livets upplevelser. För att nå en mellanmänsklig relation är en förutsättning att båda parter reagerar på den andres mänsklighet. Vilket innebär att även sjuksköterskan har behov som måste tillgodoses i relationen. Ett av sjuksköterskans viktigaste redskap är enligt Travelbee kommunikation. Kommunikationen ses som en ömsesidig process där tankar och känslor förmedlas. Syftet med kommunikationen är att lära känna patienten och att utforska och tillgodose dennes behov. För att kunna hjälpa patienten att hantera sjukdom och lidande och om möjligt finna mening i sin situation, måste sjuksköterskan systematiskt tillämpa sina professionella kunskaper och insikter i syfte att identifiera patientens omvårdnadsbehov och åtgärder som kan tillgodose dessa (Travelbee 1971). En stor del av intensivvårdssjuksköterskans arbete består av kommunikation, med patient, anhöriga och andra yrkeskategorier inom sjukvården. Kommunikationen har som mål att lära känna patienten och att hitta den rätta behandlingen. Den sövda eller medvetandestörda patienten blir en utmaning och sjuksköterskan får ta till de resurser som finns tillgängliga, som exempelvis anhöriga. Det är av vikt att sjuksköterskan försöker se patienten bortanför sedering och apparatur för att inte göra en generalisering gentemot liknande patientfall och således mestadels se sjukdomen eller lidandet. Omvårdnadsteorin kommer att användas i studiens resultatdiskussion. 5
11 Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. Frågeställningar Hur upplever sjuksköterskor vården av neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning? Finns det några svårigheter? Hur upplever sjuksköterskorna bedömning och övervakning av dessa patienter. Metod Metodval/forskningsdesign Då denna studie riktade sig mot att ta del av sjuksköterskornas upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning valdes kvalitativa intervjuer som metod för datainsamlingen. Detta för att nå en djupare insikt och förståelse. Intervjuerna gav möjlighet att förstå deltagarnas erfarenheter genom att de med egna ord fick berätta om sin upplevelse av att vårda patienterna. Utformningen av denna studie följer till stor del riktlinjerna för Journal of advanced nursing. Urval och deltagare Brev med förfrågan om medverkan skickades ut vid starten av studien till respektive avdelningschef vid en intensivvårdsavdelning med neurokirurgisk inriktning och en mindre intensivvårdsavdelning. Deltagarna gavs både muntlig och skriftlig information om deltagande. Inklusionskriterierna var sjuksköterskelegitimation och erfarenhet av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. Urvalet gjordes genom ett icke- sannolikhetsurval, i form av ett bekvämlighetsurval. Detta innebär att ta vad man finner ex. genom annonser, förfrågan på arbetsplats, författaren känner någon som tipsar om någon som uppfyller urvalskriterierna (Polit & Beck 2012). Genom förfrågan på arbetsplats valdes åtta sjuksköterskor ut att delta i studien. Fyra arbetade vid en större intensivvårdsavdelning med neurokirurgisk inriktning och fyra vid en mindre intensivvårdsavdelning. Tre var män och fem var kvinnor, de hade arbetat som 6
12 sjuksköterskor i ett spann mellan 7-40 år och på intensivvårdsavdelning mellan 4-32 år. Medelåldern var 48 år. Samtliga sjuksköterskor hade specialistutbildning inom intensivvård. Intervjuer Intervjuerna genomfördes under november månad 2015, med hjälp av en frågeguide (se bilaga 1) som konstruerades i förväg, vilken inleddes med några bakgrundsfrågor om yrkeserfarenhet och ålder, den fortsatte sedan med ett antal öppna frågeområden, där det gavs möjlighet att ställa följdfrågor s.k. semistrukturerade intervjuer. Öppna frågor användes för att minska risken att intervjun styrdes av alltför detaljerade frågor (Kvale & Brinkmann 2014). Åtta intervjuer genomfördes, fyra på intensivvårdsavdelningen med neurokirurgisk inriktning och fyra på den mindre intensivvårdsavdelningen. Detta urval gjordes för att beskriva en större variation i upplevelsen av vården. Samtliga intervjuer skedde på deltagarnas respektive arbetsplatser, i anslutning till eller under deras arbetspass. Intervjuerna utfördes avskilt. De varade mellan minuter, de spelades in och transkriberades sedan ner ordagrant. Analys Analysen utgick från en induktiv ansats, vilket innebär en förutsättningslös analys av sjuksköterskornas upplevelse av att vårda neurokirurgiska patienter. För bearbetning av resultatet valdes kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004). Första steget i analysen var att intervjutexterna transkriberades i sin helhet. Det transkriberade materialet resulterade i 40 sidor, vilka lästes igenom flera gånger för att få en känsla för innehållet. Därefter plockades meningsenheter ut. Meningsenheterna kondenserades sedan för att texten skulle bli mindre och mer lätthanterlig, utan att förlora sitt innehåll och betydelse. De kondenserade meningsenheterna kodades sedan. De kodade meningsenheterna delades sedan in i kategorier med liknande innehåll, se exempel i tabell 1. 7
13 Tabell 1. Exempel på analysprocessen Meningsenhet Man vill ju verkligen, vi vet ju att varenda minut vi kan minska det där ICP, så ger vi dem ett bättre outcome. Det är frustrerande att avvakta till försämring för att om man skickar direkt har man sparat massa tid, det blir fördröjt med transporter och CT och sådär. Och sen är det ju även ibland unga patienter, och ibland går det åt fel håll och det kan vara jättejobbigt. Kondenserad meningsenhet Vill verkligen optimera för bättre outcome. Att avvakta försämring upplevs som en tidsfördröjning. Kan vara jättejobbigt med unga patienter med dålig prognos. Koder Subkategorier Kategorier vill förbättra outcome Frustration, avvaktan, tidsfördröjning Jobbigt, unga patienter Viljan att göra det bästa Frustration när inget händer Det som berör lite extra Vård som gagnar patienten Svårt att vårda Svårt att vårda Etiskt övervägande Då detta arbete var en studentuppsats som inte riktade sig till patienter behövdes inget etiskt godkännande. Under hela processen från planering till presentation har ett etisk tankesätt hållits. Omvårdnadsforskning vägleds av fyra etiska principer; principen om autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada, och principen om rättvisa. Det krävs informerat samtycke från försökspersoner i studier, forskningen ska ha goda konsekvenser och riskerna för deltagarna ska minimeras. Varje deltagare har rätt att när som helst avbryta, och den som leder forskningen ska avbryta om det verkar troligt att en deltagare skadas (Codex - regler och riktlinjer för forskning 2015). Deltagarna gavs tillräcklig information för att de skulle kunna fatta ett eget beslut om deltagande. Deltagandet var helt frivilligt och kunde när som helst avslutas om så önskades. De fick information om att insamlad data (bandade intervjuer) raderas efter att uppsatsarbetet slutförts, under arbetets gång hade inga obehöriga tillgång till materialet. Resultatet presenterades på ett sådant sätt att innehållet inte kunde härledas till en specifik person, de citat som har använts har valts ut med omsorg. 8
14 Resultat Analysen resulterade i fyra kategorier och 12 subkategorier (tabell 2). Tabell 2. Översikt över kategorier (n=4) och subkategorier (n=12) Kategorier Vård som gagnar patienten Svårt att vårda Att hantera känslor och få styrka Att möta anhöriga Subkategorier Viljan att göra det bästa Rutiner och vårdprogram ger trygghet Frustration när inget händer Brist på kunskap och erfarenhet skapar osäkerhet Svårt att bedöma vad som är vad Täta kontroller upplevs störa patienten Svårt att kommunicera på grund av oro och förvirring Det som berör lite extra Bearbetning Det är viktigt att få veta hur det gick Anhöriga är viktiga i vården av patienten Att stötta och ge information Vård som gagnar patienten Kategorin Vård som gagnar patienten innehåller de två subkategorierna; Viljan att göra det bästa och Rutiner och vårdprogram ger trygghet. Viljan att göra det bästa Initialt när neurokirurgiska patienter kommer till intensivvårdsavdelningen är de ofta riktigt dåliga. De kan ha högt intrakraniellt tryck (ICP) och det kan krävas mycket finjusteringar av inställningar för att hålla patienternas parametrar inom målvärden. Sjuksköterskorna gör hela tiden sitt yttersta för att optimera alla värden, då de vet att varje minut med högt ICP försämrar outcome. De känner att de hela tiden är på tå och har is i magen för att se vars ICP tar vägen. Frågor som de ställer sig är: vad kan jag optimera? Vad beror förändringen på? Ska jag avvakta? Ska jag agera? Detta upplevs som en svår balansgång. De vill hela tiden ha kontroll på patienterna och känna att de ligger steget före någonting händer. Sjuksköterskorna känner att de använder sig av hela sin kompetens när de ska detaljsöka, finjustera och fundera fram och tillbaks över vad som kan åtgärdas. Detta beskrivs av sjuksköterskorna som utmanande men roligt. 9
15 Man vill ju verkligen, vi vet ju att varenda minut vi kan minska det där ICP, så ger vi dem ett bättre outcome När de är riktigt, riktigt dåliga det är då ens kompetens sätts prov hela tiden den där isen i magen och hela tiden ha koll, vad är det som händer? Vad beror det på? Vad kan jag optimera? Rutin och vårdprogram ger trygghet I arbetet att optimera patienterna så finns vid intensivvårdsavdelningen med neurokirurgisk inriktning inarbetade rutiner och bra vårdprogram att följa. Då antalet neurokirurgiska patienter som läggs in är många upplevs det lätt att vårda utifrån dessa riktlinjer och de ses som ett stort stöd. Sjuksköterskorna upplever att det är lättare att vårda denna patientgrupp än andra som det inte finns vårdprogram för. Sjuksköterskorna upplever det som rutinarbete, de går in i sin sjuksköterskeroll och jobbar efter att alla parametrar ska ligga inom de målvärden som satts. Att ha mycket erfarenhet av att vårda neurokirurgiska patienter och känna att kompetensen finns skapar trygghet. Vi har bra övervakning, bra rutiner, vi har PM och när de följs har vi väldigt bra koll på våra neuropatienter För mig är det rutinarbete, helt enkelt rutin, att hålla våra mål med blodtryck, med ICP, med höjd, ja med allting och sen omvårdnad Svårt att vårda Kategorin Svårt att vårda innehåller de sex subkategorierna; Frustration när inget händer, Brist på erfarenhet och kunskap skapar osäkerhet, Svårt att bedöma vad som är vad, Täta kontroller upplevs störa patienten, Svårt att kommunicera på grund av oro och förvirring och Det som berör lite extra. 10
16 Frustration när inget händer På en liten intensivvårdsavdelning läggs neurokirurgiska patienter in för övervakning och skickas iväg till specialistsjukvård först när symtomen förvärrats och en kontrollröntgen visat på försämring. Sjuksköterskorna upplever det frustrerande eftersom de inte har tillgång till specifik övervakning och läkare med rätt kompetens. Om patienterna inte skickas känns det som en tidsfördröjning att vänta och sen skicka vid en försämring, här finns en oro att outcome försämras. Sjuksköterskorna får heller inte alltid veta hur neurokirurgerna tänker när det beslutas om att avvakta. Ibland upplever sjuksköterskorna förändringar hos patienten men läkaren tycker avvakta. De upplever då att ingenting händer, det upplevs frustrerande att vänta. Det är frustrerande därför att vi oftast inte får veta hur neurokirurgen tänker, varför de ska avvakta. Visste man det skulle det vara lättare att acceptera att ha dem kvar tills de blir sämre. Då skulle man kunna vårda dem utan att känna den där frustrationen Det var så frustrerande, ja jag känner hur jag nästan blir arg nu med, jag blev så arg över att det inte hände något Brist på erfarenhet och kunskap skapar osäkerhet Sjuksköterskor som har mindre erfarenhet av att vårda neurokirurgiska patienter upplever det svårare och mer utmanande. De upplever mer stress och osäkerhet. Det finns en rädsla att missa något, att vården inte blir optimal. Att inte känna att de har tillräcklig kunskap skapar osäkerhet. För att förbereda sig och känna lite mer säkerhet försöker sjuksköterskorna läsa in sig på skadan innan en patient läggs in. Jag tycker det känns svårt att vårda för jag har så lite erfarenhet Vi har inte så många fall, så man blir aldrig säker. Det finns en osäkerhetsfaktor i det där att bedöma 11
17 Svårt att bedöma vad som är vad Att bedöma neurokirurgiska patienter upplevs svårare än andra patientgrupper. En skallskada går inte att se, medan att lindra smärta eller stoppa en blödning upplevs lättare att se och åtgärda. Det upplevs svårt att se på patienten vad som är fel, om beteendet är ett uttryck för det ena eller något annat. Sjuksköterskorna kan se att patienterna mår dåligt men får inte grepp om på vilket vis. Att vårda sövda patienter upplevs svårt då de inte ger någon respons eller andra symtom än varierande parametrar. Sjuksköterskorna upplever att de inte vet hur människan som ligger där egentligen mår, att de måste gissa. Det som upplevs lättare med en sövd patient är att denna inte kan ha någon åsikt om hur sjuksköterskan lägger upp sina arbetsuppgifter. Ett blodtryck eller hjärtfrekvens kan man ju mäta och se hur det beter sig, men en skallskada kan du inte se, om du inte verifierar med en CT Den sövda är väl egentligen svårare, för där märker jag ju inte alla symtom, jag får ju gissa De allra flesta patienter som vaknar efter att ha varit sövda upplevs inte helt klara och rediga, sjuksköterskorna upplever det svårt att bedöma om symtomen beror på syrebristen, hjärnskadan eller på grund av de läkemedel som patienterna fått. Det upplevs lättare att bedöma vakna patienter som inte varit sövda innan, när medvetandet påverkas så vet de att det händer något inne i huvudet. Det upplevs svårt att bedöma patienter som kommer in med misstänkt skallskada i alkoholpåverkat tillstånd, beror medvetandesänkningen på skalltraumat eller alkoholen? Många gånger är det svårt att säga om det är av syrebrist, av skadan eller de läkemedel som vi har gett Det kan vara svårare att göra en bedömning om de är berusade, då är det svårare att veta vad som är vad, varför de är trötta, är det på grund av det ena eller det andra 12
18 Täta kontroller upplevs störa patienterna Vakenhetskontroller utförs frekvent på de neurokirurgiska patienterna, sjuksköterskorna kan uppleva att de stör patienterna, framförallt nattetid så att de inte får en ordentlig nattsömn. Att göra kontrollerna känns ändå viktigt och nödvändigt. Sjuksköterskorna vill känna att de har kontroll och vill inte lämna patienterna oövervakade. De vill gärna ha patienterna lite öppnare, vilket de ibland kan uppleva som kränkande mot patientens integritet. Man måste störa dem hela nätterna för att ha koll på vakenhet, så de får inte ens en normal nattsömn Det kan ju vara ganska kränkande för integriteten om man tänker att de blir övervakade på ett annat vis, men det är ju för att se förändringar Svårt att kommunicera på grund av oro och förvirring Det upplevs svårare att kommunicera med vakna neurokirurgiska patienter då de ofta är mer oklara. De är ofta plockiga, stökiga och pockar på uppmärksamhet. Sjuksköterskorna känner att de måste hålla sig i närheten hela tiden, hjälpa dem och se till så att de inte skadar sig. Sjuksköterskorna upplever att information ofta måste upprepas, och att det kan krävas en del tålamod att få patienterna att vara med och förstå att olika omvårdnadsåtgärder ska utföras. De upplever att det krävs mer av dem för att veta om patienterna förstår, hur de orienterar sig och tar in det som ska göras. De upplevs mer tungskötta och resurskrävande. Man måste tänka lite mer kring det här patientklientelet, med vakenhet, hur de förstår, hur de orienterar sig, det kräver mer av mig som person Är de vakna så pockar de på, det blir ju mer så man måste vara nära dem och hjälpa dem så att de inte skadar sig, faller ur sängen om de är plockiga 13
19 Det som berör lite extra Det upplevs mer känslomässigt att vårda unga patienter med dålig prognos eftersom de har hela livet framför sig. Skadorna kan få stora konsekvenser i patienternas liv, vilket sjuksköterskorna kan uppleva jobbigt. Att få tillbaks patienter att vårda i efterförloppet där ingen bättring ses är jobbigt. En sjuksköterska upplevde det mer känslomässigt att vårda en patient från ett annat land. Jag blev mer känslomässigt berörd, han kändes mer utelämnad än andra patienter som har närmre Och sen är det ju även ibland unga patienter, och ibland går det åt fel håll och det kan vara jättejobbigt Att hantera känslor och få styrka Kategorin Att hantera känslor och få styrka innehåller de två subkategorierna; Bearbetning och Det är viktigt att få veta hur det gick. Bearbetning Vid riktigt svåra fall förekommer ibland debriefing. Men för det mesta pratar sjuksköterskorna med sina kollegor, vilket oftast räcker till. Sjuksköterskorna upplever att behovet av att prata av sig var större i början när varje fall var nytt, och att de efterhand har funnit sätt att hantera det och arbeta vidare. Sjuksköterskorna beskriver att det är lättare att acceptera att det inte går bra ifall de vet med sig att allt som kunde ha gjorts för patienten har gjorts. Sen så har man vant sig och det tuffar på, man har väl hittat sitt eget sätt att hantera det och att man inte kan djupdyka i varje tragisk situation för då orkar man inte jobba här Generellt måste jag säga att då jag går ut och stänger dörren så finns inte IVA längre, faktiskt inte för då skulle inte jag överleva 14
20 Det är viktigt att få veta hur det gick Det upplevs roligt och spännande med neuropatienter eftersom det aldrig går att veta hur det kommer att gå. Svåra fall kan ha fått en bra utgång. Sjuksköterskorna beskriver glädje över patienter där de hört att det gått bra efteråt. Det upplevs positivt när patienter kommer och hälsar på på avdelningen i efterförloppet. Det är viktigt för sjuksköterskorna att få veta att det går bra för vissa patienter, att de tillsammans med kollegorna gjort någonting bra, att teamarbetet har fungerat. Det är även viktigt för att utvecklas i yrkesrollen, att få veta vad som gjordes bra och vad som skulle kunnat göras annorlunda. Generellt vill sjuksköterskorna veta mer om hur det går för patienterna. Sådär mitt i så trodde man aldrig att det skulle gå vägen sen kunde man utläsa efter ett halvår; fullt funktionell det var så man kände wow! Ibland så funkar det Från att vi tror att den här patienten inte ska överleva så kommer de tillbaks till ett väldigt bra liv. Det tycker jag är väldigt fint och det är viktigt för oss att vi får veta det, för att orka fortsätta Det är alltid skönt med återkoppling, att få ett kvitto på att det blev rätt någonstans och på vad det är vi håller på med Att möta anhöriga Kategorin Att möta anhöriga innehåller de två subkategorierna; Anhöriga är viktiga i vården och Att stötta och ge information. Anhöriga är viktiga i vården av patienten Anhöriga är ett stort inslag i arbetet på en intensivvårdsavdelning, anhöriga till neurokirurgiska patienter är inget undantag. De ses som en viktig resurs i vården, deras delaktighet är nödvändig för att lära känna patienten och för att få en förståelse för vem som ligger där. Anhöriga anses viktiga för att påminna patienten om tiden innan. 15
21 Sen är det ju så med anhöriga att man på något sätt lär känna patienten Man får bakgrund och hur de är som person, vad de har gillat, allt sånt får man från anhöriga, så de är ju jätteviktiga för att jag också ska få en förståelse för vem patienten är, vem människan är som ligger där Att stötta och ge information Initialt upplever sjuksköterskan att det är mycket arbete kring anhöriga, deras närstående har plötsligt insjuknat och de befinner sig i en chockfas. Det kan upplevas svårt att ge information initialt då det oftast inte går att säga så mycket om prognosen. Sjuksköterskorna ger information om vad som händer här och nu och finns vid anhörigas sida som stöd. De kan behöva upprepa informationen under en längre tid, då anhöriga inte alltid upplevs riktigt mottagliga. Sjuksköterskorna vill aldrig ta ifrån anhöriga hoppet. Att inte kunna ge något hopp känns inte bra. Det är ofta ganska mycket närstående här i början som befinner sig i chockfas Så den tiden brukar vara ganska mycket arbete Ibland upplever sjuksköterskorna att de har mycket att göra och inte hinner med anhöriga i den utsträckning de önskar, det skapar känsla av otillräcklighet. Att möta anhöriga som själva arbetar inom sjukvården och inom intensivvården i synnerhet skapar viss press på sjuksköterskan att allt verkligen är gjort på rätt sätt. Det upplevs jobbigt om anhöriga inte får fullständig information på grund av exempelvis språkförbistringar. Att på grund av sin egen känsla av brist på kunskap och erfarenhet inte kunna ge anhöriga den information sjuksköterskan tror att de vill ha anses jobbigt: Man säger bara att patienten har en blödning i skallen och mår inte bra. Jag känner att jag inte har kompetens eller kunskap att ge exakt och bra information Men det kan nog vara så att patient och anhöriga blir nöjda med den information som jag ger, men man känner sig otillräcklig 16
22 Diskussion Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. Resultatet presenterades i fyra kategorier och 12 subkategorier. Kategorin; Vård som gagnar patienten bestod av subkategorierna; Viljan att göra det bästa och Rutiner och vårdprogram ger trygghet. Kategorin; Svårt att vårda bestod av subkategorierna; Frustration när inget händer; Brist på kunskap och erfarenhet skapar osäkerhet; Svårt att bedöma vad som är vad; Täta kontroller upplevs störa patienten; Svårt att kommunicera på grund av oro och förvirring och Det som berör lite extra. Kategorin; Att hantera känslor och få styrka bestod av subkategorierna; Bearbetning och Det är viktigt att få veta hur det gick. Den sista kategorin; Att möta anhöriga bestod av subkategorierna; Anhöriga är viktiga i vården av patienten och Att stötta och ge information. I resultatet av min studie finns beskrivet att sjuksköterskorna gör sitt yttersta för att optimera patienternas parametrar, för att möjliggöra bästa tänkbara outcome. Arbetet upplevs utmanande vilket även beskrivs som roligt, de upplever att de får använda sin kompetens och jobba med mycket finjusteringar, att vara på tå och ligga steget före. Liknande resultat finns beskrivet i Freeman et al. (2014) intervjustudie om upplevelsen att arbeta som traumasjuksköterska. I studien finns beskrivet att sjuksköterskorna många gånger upplever det mycket utmanande, att det krävs snabbtänkthet och är av vikt att hitta detaljer som kan vara av betydelse för patienten. När de kände att de kunde utföra sitt viktiga arbete, använda sin kunskap och skicklighet i svårare situationer, kände de sig viktiga, och upplevde känslor av upprymdhet och tillfredsställelse. Utmaningar som de ställs inför och bemästrar ger mening i deras yrkesutövande. Joyce Travelbee menar i sin omvårdnadsteori att en förutsättning för en mellanmänsklig relation är att båda parter reagerar på varandras mänsklighet, vilket innebär att även sjuksköterskan har behov som ska tillgodoses i relationen (Travelbee 1971). Att känna sig viktig i sitt yrkesutövande och känna att de gör skillnad för patienten kan vara att tillgodose ett sådant behov. De behov som patienten får tillgodosedda är i dessa fall rent kroppsliga på grund av lidandet som skadan orsakat. Ett annat viktigt begrepp som Travelbee talar om är att varje människa är unik, hon tar starkt avstånd från generaliserande. Med mycket rutiner och vårdprogram att följa kan tänkas att det är 17
23 lättare att glömma människan, som patienten i sängen egentligen är, och enbart fokusera på parametrar och apparatur. I min studie har sjuksköterskor med lång erfarenhet av att arbeta med neurokirurgiska patienter beskrivit det som rutinmässigt och att de har arbetat så länge att de vet vad de ska göra. Alzghoul (2014) belyser i sin intervjustudie sjuksköterskors upplevelser av att vårda traumapatienter på intensivvårdsavdelning och akutmottagning. Där har beskrivits att erfarna sjuksköterskor med mer kunskap och skicklighet är duktigare på att hantera ovissa situationer. En erfaren sjuksköterska i studien har beskrivit att hon vet vad att titta efter, att hon har arbetat så länge och känner sig fullt kompetent och komfortabel att vårda traumapatienter, som anses som de mest utmanande. Vilket styrker resultatet i min studie om att erfarenhet ger trygghet. Att erfarenhet ger trygghet kan kopplas ihop med det som tidigare skrivits om Travelbee s tankar om att sjuksköterskan ska finna mening i relationen till patienten och uppfylla ett behov i vårdandet, känner hon sig osäker kommer hon inte uppleva att hennes behov av att göra det bästa för patienten uppfylls. Osäkerhetskänslor var något som framkom i intervjuerna på den lilla intensivvårdsavdelningen. De beskrev mycket frustration över att vårda neurokirurgiska patienter. Främst beroende på osäkerhet på grund av lite erfarenhet, och en ovisshet på grund av bristande information om hur neurokirurgerna tänker om skadan och behandlingen. I Vaismoradi et al. (2011) intervjustudie om sjuksköterskors upplevelse av ovisshet, har sjuksköterskor beskrivit att de genom att öka sin egen kunskap om arbetet och att utveckla sin egen expertis minskar sin egen utsatthet på grund av ovisshet. Det hjälpte dem att vara mer förberedda inför obestämda situationer och minskade de negativa känslorna som sjuksköterskorna annars kunde känna när de inte visste. Sjuksköterskorna kunde uppleva känslor av frustration, ilska, agitation och rädsla, när de blev satta i en situation där de inte visste hur de skulle göra. Även sjuksköterskor i min studie beskrev att de försökte söka egen information för att förbereda sig inför ankomsten av en patient. I Alasad & Ahmad (2005) intervjustudie om intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att kommunicera med kritiskt sjuka patienter, beskriver sjuksköterskorna frustration när inte patienten kan uttrycka sig själv. De upplevde det svårt att avgöra vad patienten ville och kände att de fick spekulera själva och lita till det. Detta styrker resultatet av min 18
24 studie där sjuksköterskorna beskrivit samma känslor liksom de även beskrivit att den sövda patienten är lättsammare att vårda då den inte kan ha någon åsikt i hur sjuksköterskorna lägger upp sitt arbete, något som även kommer fram i Alasad & Ahmad s resultat. De beskriver vidare i sin studie att de sövda patienterna upplevdes mindre utmanande eftersom sjuksköterskorna inte behövde försöka förstå vad patienterna försökte säga eller frågade efter. De vakna patienterna upplevdes mer utmanande då de bad om saker, kunde vara irriterade och ibland agiterade. I Freeman et al. (2014) beskrivs att patienter med skallskada kan vara utmanande och kräva mycket tid och energi. De upplevs som att de inte förstår information, de stökar på och sjuksköterskan måste hela tiden vara vid sidan av deras säng. De kan få upprepa samma procedurer och informera om och om igen. Sjuksköterskorna beskriver att dessa patienter ibland ger känslomässig och mental utmattning. Något som även visas väldigt tydligt i min studie, att sjuksköterskorna många gånger upplever den vakna neurokirurgiska patienten mycket tids och energikrävande. I Alzghoul (2014) studie har liksom i resultatet av min studie beskrivits att sjuksköterskorna upplever det mer känslomässigt och att det kan kännas tungt om unga människor skadas svårt. Alzghoul beskriver vidare att erfarenhet gjorde sjuksköterskorna bättre rustade att inte bli för känslomässigt involverade. Att ha bra relation till kollegor och kunna stötta varandra var viktigt för att orka med det tunga jobbet med traumapatienter. Något även sjuksköterskorna i min studie beskrivit som ett sätt att hantera svårare känslor. Vilket även styrks i Hinderer (2012) studie om intensivvårdssjuksköterskors upplevelser i samband med dödsfall samt i Hays et al. (2006) studie. Freeman et al. (2014) har i sin studie beskrivit att sjuksköterskorna upplevde att kollegornas stöd under utmanande och ovissa situationer gav extra energi för att orka. Genom att arbeta tillsammans som ett team kunde sjuksköterskorna känna stöd, vilket minskade känslor av osäkerhet och rädsla. Hinderer (2012) beskriver i sin studie att sjuksköterskorna upplevde att de med erfarenhet byggde upp en förmåga att distansera sig känslomässigt. Om de kände att de hade gjort allt de kunnat i vårdandet så var det lättare att acceptera dödsfall. Vilket även sjuksköterskor i min studie beskrivit som en trygghet i vårdandet, att kunna känna att de gjort det de kunnat och acceptera det. Två begrepp i Travelbee s omvårdnadsteori är empati och sympati som hon anser viktiga för att den mellanmänskliga relationen som mål ska uppnås. Att känna empati 19
25 innebär att gå in i eller dela och förstå en annan persons lidande. Sympatin går ett steg längre där sjuksköterskan känner en äkta medkänsla med den andres lidande, tillsammans med en önskan om att kunna lindra lidandet. Travelbee ser sympati som den avslutande delen för att uppnå den mellanmänskliga relationen. Här delar sjuksköterska och patient sina innersta tankar, känslor och attityder. När de delar samma upplevelse blir den meningsfull och betydelsefull för dem båda (Travelbee 1971). I intervjuer och det som visas i resultatet av denna studie så visar det ganska tydligt att sjuksköterskorna upplever det för dystert att skapa sig en sådan djupgående relation med patienterna. Teorin är inte helt applicerbar i dessa ofta korta möten. Som några sjuksköterskor uttryckt sig så går det inte att djupdyka i alla patientfall, då skulle jobbet bli för tungt. Att känna empati med patienter och anhöriga är en annan sak och ett måste för att inte generalisera alla patienter, och för att kunna känna att de gör ett bra jobb. I Alzghoul (2014) studie beskrevs att sjuksköterskorna upplevde det väldigt positivt när de såg patienter återvända hem gåendes på sina egna ben. De känner då att de har gjort ett bra jobb för patienten. Vilket styrker resultatet av min studie där sjuksköterskorna upplevde det positivt med återbesök av patienter och att återkoppling ses som viktigt för att få veta att de gjorde rätt, även Freeman et al. (2014) visar på liknande resultat. I en kvalitativ studie av Christiansen (2008) där sjuksköterskor beskrivit hur de kan veta att de gör ett bra jobb, berättar de om att de ser det genom patientens tillstånd, välbefinnande och förbättringar. Vilket kan tänkas att sjuksköterskorna i min studie går miste om då patienterna många gånger går vidare till en annan vårdavdelning när intensivvårdstiden är över. Här kan tänkas att återkoppling blir av ännu större vikt. Christiansen fortsätter beskriva att sjuksköterskorna upplevde det viktigt med återkoppling för den egna utvecklingens skull, om vårdandet utfördes på rätt sätt, vad som gjordes bra, vad som kan göras bättre. Samtliga sjuksköterskor i studien upplevde att återkoppling gavs i för liten grad. Att patienter kommer på återbesök och visar tacksamhet ledde till känslor av att de gjort ett bra jobb. Vilket även sjuksköterskorna i min studie beskrivit. Resultatet i min studie om att möta anhöriga beskriver liksom Ågård & Terkildsen (2009) och Engström et al. (2010) studier att sjuksköterskorna kände ett ansvar att 20
26 även ta hand om anhöriga. De sågs som en viktig informationskälla för att lära känna patienten, för att få möjlighet att se hela människan som ligger där, och inte bara den sjuka patienten. De upplevde det viktigt att involvera anhöriga i vården för patientens psykosociala välbefinnande, exempelvis genom att de satt vid sängkanten och höll handen. Att anhöriga kunde berätta om livet utanför och vara en sammanlänkning till patientens normala liv utanför sjukhuset ansågs viktigt. Ett av Joyce Travelbee s begrepp i sin omvårdnadsteori är mening, vilket hon även kopplar ihop med upplevelsen av att vara behövd. Människan kan ofta behöva hjälp att finna mening i sina livserfarenheter (Travelbee 1971). Här kan tänkas att anhöriga har en mycket viktig roll för patienten som kanske har råkat ut för en svår skada, att anhöriga finns där och visar att de bryr sig, och ger patienten mening att arbeta sig tillbaks till sitt vanliga liv igen. I Keenan & Joseph (2010) och Lynn- Prachar et al. (2010) studier har anhörigas perspektiv belysts. Båda studierna var gjorda bland anhöriga till patienter med neurologiska skador på intensivvårdsavdelning. Anhöriga berättade att de hade behov av detaljerad information om skadan. Det snabba händelseförloppet när deras anhöriga skadades skapade en stark känslomässig reaktion. Ovisshet var en stark känsla som satt kvar hos anhöriga under en längre tid. De funderade mycket över överlevnad, vilket ökade deras behov av att vara nära patienten. Behovet av att få information fanns kvar under hela vårdtiden och anhöriga ville ha förståelig, sanningsenlig och uppdaterad information med jämna mellanrum, minst en gång om dagen. De ville ha information om förväntad prognos. Det fanns behov av att få tala om sina känslor över det inträffade, främst i de fall där prognosen var oviss. Detta var något som även kom fram i min studie angående hur sjuksköterskorna trodde anhöriga upplevde situationen och vilken information de skulle vilja ge till anhöriga, men som de många gånger kände att de inte hade möjlighet att ge då prognosen många gånger var oviss. Å andra sidan så försökte sjuksköterskorna alltid ge den information som de hade att tillgå. Mitt resultat visar på att sjuksköterskorna är medvetna om anhörigas behov och vill göra sitt bästa för att tillgodose dem. Metoddiskussion Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda neurokirurgiska patienter på intensivvårdsavdelning. För att öka en studies 21
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Min forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Meningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion
Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017
Omvårdnad vid förestående och inträffad död Annette Holst-Hansson 2017 DÖENDET OCH DÖDEN EN NATURLIG DEL AV LIVET Livshotande tillstånd - sjukdom - trauma - suicid OMVÅRDNAD I SAMBAND MED Döende och död
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress.
Elena Sporrong Cidon Marit Bakos, Uppsala Patientdagbok på IVA med uppföljningssamtal för att förhindra posttraumatisk stress. Intervjustudie angående patienters upplevelse av patientdagbok och mottagningsbesök
se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.
Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
opereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
UNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering
Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar
Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R )
Familjens tillfredsställelse med vården vid intensivvårdsavdelningen (Family Satisfaction with Care in the Intensive Care Unit: FS-ICU 24R ) Vi skulle vilja få veta dina synpunkter om din anhöriges nyliga
En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser
Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle
Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Tryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada
Skalltrauma Per Enblad Uppsala Disposition Inledning Sekundära insulter/avoidable factors Primär och sekundär hjärnskada Intrakraniell dynamik Initial handläggning ABCD Anamnes Status Medvetandegrad och
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Uppföljning efter intensivvård
Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret
Vrinnevisjukhuset Norrköping
MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade
Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar
UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)
Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter
ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Utvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Info till Dig som anhörig
Info till Dig som anhörig Innehållsförteckning Presentation av intensiven (IVA) Vad är intensiven Information om vården Avdelningsansvariga Information om patientens tillstånd Besök Telefon / telefontider
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd
MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog
Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog EN VIKTIG BOK OM OMSORG Riktar sig till personal som arbetar med ensamkommande barn och unga
Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer
Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård
Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASIN Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor som är
Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning
Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt
Det är detta vi vill uppnå!
Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och
VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Programme, Intensive Care, 60 credits
Medicinska fakulteten VASIS, Specialistsjuksköterskeprogrammet, Intensivvård, 60 högskolepoäng Specialist Nursing Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten
Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten Sebastian Gabrielsson Git-Marie Ejneborn Looi 4 december 2018 Stockholm Mannen med de röda byxorna Återhämtningsinriktat
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Bilaga 1. Kodningsschema Kategori 1 Ergonomiska faktorer Intervju 1
Bilaga 1. Kodningsschema Kategori 1 Ergonomiska faktorer Intervju 1 Intervju 2 Intervju 3 Intervju 4 Intervju 5 Intervju 6 Intervju 7 HuvudtemaA Huvudtema B Huvudtema C Huvudtema D Motsägelser Likheter/
För att få respektive betyg krävs: Godkänd 23 Poäng, Väl Godkänd 28 Poäng.
Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner. 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: Studenter i SSK 06 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles
Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Att vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3 SoL (Lex Sarah)
UTREDNING 1 (6) Vår handläggare Katarina Hagdahl, medicinskt ansvarig sjuksköterska Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterat missförhållande enligt 14 kap 3
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Information om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Validation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz
Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika
MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?
MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
TRANSPORT AV AKUT SJUKA PATIENTER!
TRANSPORT AV AKUT SJUKA PATIENTER! Joachim Lindqvist Specialistläkare Anestesi och Intensivvård Läkare inom ambulans och prehospitalakutsjukvård Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg MÅL MED FÖRELÄSNINGEN Kunna
Jag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård
VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla
Trauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller
Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR
Godkänt den: 2017-10-29 Ansvarig: Inge Bruce Gäller för: Region Uppsala Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 ABCDE (Airways, Breathing, Circulation,
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion
Till dig som skall Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G
Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se
Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Stress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)
Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Kunskapsbanksnummer: KB Datum: AL Händelseanalys. Återinsatt Trombyl, blödande magsår
Datum: 2018-11-12 AL 2017-00327 Händelseanalys Återinsatt Trombyl, blödande magsår 1 Sammanfattning Patient som vårdats på grund av blodförgiftning. Vid inskrivningen återinsatt på blodförtunnande läkemedel
Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer
Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer Maud Stenberg MD PhD, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Umeå Universitet Britt-Inger Saveman RNT PhD
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder
Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet
KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie
Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Författare: Linnda Eriksson Annie Gustafsson
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Projektplan. för PNV
Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling
Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess
Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken
Datum: 2017-10-13 Händelseanalys Patient som vårdas efter operation på avdelning Maj 2017 Analysledare: Anestesikliniken Anna Angenete Medicinkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen 1
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet
När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag
ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats
KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga
CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION
CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION HADE DET HJÄLPT? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKERHET ÖVER TID SÄKERHET ÖVER TID VAD ÄR PATIENTSÄKERHETSARBETE? Att systematiskt arbeta för att identifiera risker och
IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående
IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående Webbinarie 28/12 2017 Stefan Andersson, PhD Specialistsjuksköterska inom vård av äldre Lektor Linnéuniversitetet Projektmedarbetare
Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet
Utbildningsplan för Specialistsjuksköterskeprogrammet Specialist Nursing Programme 60 högskolepoäng Programkod: MSJ2Y Fastställd: 2009-09-16 Beslutad av: Medicinska fakultetens grundutbildningskommitté