Nya ishallar Frölundaborg

Transkript

1 NOVEMBER 2017 Nya ishallar Frölundaborg Förstudie avseende uppförande av två nya ishallar vid Frölundaborg

2 NOVEMBER

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Uppdraget Ersätta två ishallar Syfte Projektorganisation och samråd Viktiga slutsatser i förstudien Förutsättningar Frölundaborg och dess omgivning Frölundaborg Närmaste omgivningen Behovsbeskrivning Frölunda Indians behov Påverkande planer i området Sammanfattning Alternativ 1 - söder om Frölundaborg Alternativ 2 - norr om Frölundaborg Temporär ersättning Lisebergshallen Inverkan på trafik och parkering Inverkan på kullen Alternativ 3 - fristående byggnad Volymskisser Lokalprogram / jämförelse alternativ 1000 eller 200 sittande i B-hallen Året runt is Teknik Konstruktion VVS El-, tele- och datasystem Brand Trafik Ej genomförda studier Ekonomi och genomförande Preliminär huvudtidplan utan detaljplan Preliminär huvudtidplan med detaljplan Risker och osäkerheter Investeringskostnad Entreprenadform 3

4 Innehållsförteckning 4

5 Uppdraget Uppdraget Ersätta två ishallar Idrotts- och föreningsförvaltningen har i kommunfullmäktiges beslut om investeringsplan beviljats ett investeringsutrymme om 180 mnkr kronor för byggnation av två ishallar i direkt anslutning till Frölundaborg. De två ishallarna är tänkta att ersätta Slottsskogsrinken samt Wallenstamhallen. Investeringsramen baserades på ett förslag som är framarbetat av idrotts- och föreningsförvaltningen tillsammans med Got Event AB, förslaget innebär att två hallar placeras söder om Frölundaborg i direkt anslutning till befintliga Frölundaborg. I den kompletterande budgeten vintern 2016 beslutade kommunfullmäktige den 6 april att projektet övertas av Higab. Higab fick även i uppdrag att utreda om utbyggnaden av Frölundaborg kunde utformas på så sätt att den kan bli en temporär ersättning för Lisebergshallen. Syfte Det grundläggande syftet för projektet är att ersätta två befintliga isanläggningar, Slottsskogsrinken och Wallenstamhallen. Slottsskogsrinken ligger idag nära Frölundaborg och Wallenstamhallen ligger i anslutning till Scandinavium. Primärt ska de nya hallarna ersätta den föreningsverksamhet som idag bedrivs i Slottsskogsrinken och Wallenstamhallen. Ett tydligt syfte med att placera de nya hallarna i direkt anslutning till Frölundaborg är att skapa en gemensam anläggning för både bredd- och elitidrott men här ska även allmänhetens åkning och evenemang fungera. En gemensam anläggning skapar ett nytt centrum för issporter. Förstudien tar sin utgångspunkt i en behovsanalys utarbetad i samverkan mellan idrott- och föreningsförvaltningen och Got Event. Syftet med behovsanalysen är att precisera de behov som finns i en ny anläggning. Denna förstudie är det första steget i en möjlig byggprocess. Förstudien ska klarlägga mål och omfattning, analysera nuläget, sammanställa lokalbehov, ta fram lösningsförslag, bedöma kostnader samt visa på genomförandeform och tidsplanering. Projektorganisation och samråd Styrgrupp Följande har medverkat i styrgruppen som har haft övergripande ansvar för arbetet och projektets olika delar: Higab Fredrik Davidsson (ordförande) Jerker Westerberg (föredragande) Idrotts- och föreningsförvaltningen Ann-Charlotte Hellman Anders Ramsby Got Event Stadsledningskontoret Lotta Nibell Lars-Erik Gustafson Frank Lund Patrik von Corswant Projektgrupp Följande representanter har ingått i projektgruppen: Idrotts- och föreningsförvaltningen Stefan Birgersson Dijan Vranjic Ingemar Johansson (delvis) Got Event Higab Anne Backman (delvis) Robert Fernandez Annika Janson Håkan Nässén Jerker Westerberg (projektledare) Konsultgrupp Följande konsulter har varit delaktiga i förstudien: Arkitekt Tengbom Konstruktion COWI VVS-teknik COWI El/tele/data COWI Brand COWI Kalkyl Krohn Byggekonomen AB Viktiga slutsatser i förstudien Nedan sammanfattas de viktigaste slutsatserna som presenteras i förstudien. Mer och fördjupad infomation finns i förstudiehandlingen. Förstudiearbetet har utgått från den behovsanalys som Idrotts- och föreningsförvaltningen och Got Event har tagit fram. Det är inte fastställt om projektet kan genomföras inom nuvarande detaljplan. Det pågår flera utvecklingsprojekt i området som behöver koordineras med de nya ishallarna. Inom förstudien har tre olika placeringar av de nya ishallarna undersökts, förstudiens slutsats är att det endast är alternativ två, en placering norr om Frölundaborg som är möjlig att genomföra. En placering norr om Frölundaborg medför att Lars Israel Wahlmans väg behöver dubbelriktas. Det finns möjlighet att torrlägga en ishall under en period för att temporärt ersätta vissa av Lisebergshallens funktioner, då främst lagidrott. Den obestridigt största risken förknippad med projektet är att det saknas referensobjekt, att bygga två ishallar i två plan på varandra förefaller inte vara gjort. Under projektets gång har referensprojekt eftersökts men en liknande anläggning har inte påträffats. Samråd Stadsbyggnadskontoret Martin Norvenius Förstudiearbetet har letts av Jerker Westerberg, projektledare tidiga skeden, Higab. 5

6 Frölundaborg och dess omgivning Förutsättningar Fastighetsdata Stadsdel SDF Majorna - Linné Fastighetsbeteckning Slottsskogen 719:13 Gatuadress Mikael Ljungbergs Väg 5-7, 11 Byggår 1967 Lokalarea kvm (LOA, uthyrd area) Detaljplan Gällande detaljplan är en äldre stadsplan upprättad 1922 och antagen i september Nuvarande byggnader inom fastigheten är uppförda med nämnda detaljplan som underlag. I planbeskrivningen framgår bland annat att: "den emellan detta parkområde och Säröbanan belägna terrängen, vilken redan upplåtitits för Slottsskogsvallen, har utlagts till offentligt område för att bebyggas i erforderlig utsträckning. Genom den kontroll, byggandet är underkastad, torde garanti finnas för att vederbörlig pietet för den vackra naturen skall iakttagas vid bebyggandet". Stadsbyggnadskontorets bedömning Projektet har under förstudien skickat in en ansökan om förhandsbesked för bygglov till stadsbyggnadskontoret för att låta stadsbyggnadskontoret pröva frågan om det är möjligt att uppföra de nya ishallarna inom befintlig detaljplan. Ansökan avsåg samtliga tre placeringsalternativ. Stadsbyggnadskontoret har varit tydliga med att dem ser det som väldigt problematiskt att uppföra de nya ishallarna oavsett placering inom befintlig detaljplan. Vidare anser dem att den enda möjliga placeringen i området är en placering norr om befintliga Frölundaborg. Higab har blivit ombedda att begränsa sin ansökan om förhandsbesked till endast en placering norr om. I skrivande stund är det oklart om byggnationen tillåts inom befintlig detaljplan eller ej. Fastigheter Higab äger fastigheten där Frölundaborg är uppförd. Göteborgs stad äger övrig aktuell mark i området. I arbetet med att utreda möjliga placeringar av de nya hallarna i området har förstudien inte begränsats till endast Higabs fastighet. En placering norr om Frölundaborg medför att tillbyggnaden till viss del placeras på Göteborgs stads mark. I senare skede behöver dessa frågor hanteras tillsammans med de servitut som berörs. Frölundaborg och dess omgivning Frölundaborg Det var på 1960-talet som idén om att bygga en inomhusrink för ishockey i Göteborg började diskuteras på allvar. Men på grund av det ekonomiska läget och läget på arbetsmarknaden blev det stopp för dessa planer. Det slutade med att hockeyfolket själva tog tag i saken och satte igång en stor insamlingskampanj i samarbete med Göteborgs Sparbank. Kampanjen slog väl ut och man lyckades samla ihop över fyra miljoner kronor. Den 12 september 1967 invigdes Frölundaborg och Göteborg hade nu fått sin första inomhusarena för ishockey. Namnet tog man efter villaområdet som arenan låg i. Invigningsmatchen mellan Västra Frölunda och Tre Kronor slutade med vinst till Frölunda med rustades Frölundaborg upp och blev Campus Frölunda en modern anläggning för is- och fysträning, utbildning och rehabilitering. Arenan rymmer dessutom restaurang, kontor och konferensrum. I dag används den för tävling och träning i konståkning och ishockey samt andra arrangemang. Närmaste omgivningen Området har både en historisk och nutida tydlig idrottsprägel. Samtliga byggnader söder om Margretebergsgatan har alla idrottskoppling i någon form. 1. Friidrottens hus Direkt söder om Frölundaborg ligger Friidrottens hus. Friidrottens hus invigdes 1988 och var landets första permanenta fullskalehall för friidrott inomhus. Hallen ägs av Göteborgs Friidrottsförbund som även bedriver verksamheten. Fridirottens hus är intensivt nyttjat för träning och tävlingar i friidrott, men även andra idrotter använder hallen. På dagtid nyttjas hallen periodvis även av olika skolor. 2. Slottsskogsvallen Slottsskogsvallen är en inhägnad utomhusanläggning med gräsplan och friidrottsbanor omgivna av läktare. Anläggningen som invigdes 1923 har ett högt kulturhistoriskt värde och betraktas som en av landets vackraste idrottsplatser. Här tränar idag friidrottsförbundets medlemmar och här har också skolor idrottslektioner och arrangemang. Under sommarhalvåret ordnas evenemang, tävlingar och ibland även konserter. Gräsplanen i mitten av anläggningen används huvudsakligen för friidrottens kastgrenar eller som uppvärmningsoch samlingsyta vid friidrottsträningar. FRÖLUNDABORG VÄSTRA FASAD SETT FRÅN SLOTTSSKOGSGATAN 6

7 Frölundaborg och dess omgivning Vid Slottsskogsvallens södra läktare ligger huvudbyggnaden som byggdes ut efter en brand på 1960-talet. Här finns Slottsskogvallens motionscentrum och förråd, verkstad och kontor. 4 Verkstad och kontor nyttjas av idrotts- och föreningsförvaltningens personal som arbetar med drift av Slottsskogsvallsområdet och andra idrottsanläggningar i västra Göteborg. Delvis integrerat finns även omklädningsrum och duschar för Slottsskogsrinkens besökare. Slottsskogvallens motionscentrum drivs av idrotts- och föreningsförvaltningen. 3. Slottsskogsrinken Slottskogsrinken är ursprungligen en uterink men som byggts om till en inomhushall. Anläggningen ägs av idrotts- och föreningsförvaltningen. Idag är anläggningen i dåligt skick och saknar faciliteter som omklädningsrum m.m. 4. Dalens fotbollsplaner Fotbollsplanerna här är avvecklade och fungerar istället som resurs vid evenemang i närområdet då det behövs ytor för bilparkering och uppställning. Under 2017 byggdes ett utegym på platsen och här arrangeras även en rad mindre evenemang och udda aktiviteter, som exempevis bagageloppis, cykeltävlingar och cirkus. Området har en viktig funktion som yta för parkering i samband med evenemang. 5. Kullen norr om Frölundaborg Kullen har ingen angiven funktion för idrottsverksamhet men bidrar till områdets parkkänsla och inramning av entréområdet. Kullen är en tillgång för vardagsmotionärer. Här har cyklister byggt en provisorisk bana för mountainbike och även självorganiserade motionärer och träningsgrupper som Army fitness verkar här ibland. Den senaste tiden har kullen även använts för cykeltävlingar. Delar av kullens växtlighet är ganska yvig och begränsar sikten på vissa ställen vilket kan bidra till en otrygg känsla kvällstid. 6. Slottsskogshallen och GAK-hallen Söder om Slottsskogsrinken ligger Slottsskogshallen och GAKhallen. Hallarna innehåller träningsytor m m för bland annat friidrott och brottning. 1 5 Frölundaborg 3 2 Inom området finns även klubbstugor för andra föreningar som exempelvis Järnbrott HK och Skogens IF. Vidare har Göteborgsvarvet en stark koppling till området då både start och målgång är förlagd här. 6 KARTA ÖVER OMRÅDET 7

8 Frölundaborg och dess omgivning Behovsbeskrivning Behovsanalysen är framtagen av idrotts- och föreningsförvaltningen och Got Event i samverkan. Behovsanalysen beskrivs som en övergripande kravspecifikation och är baserad på möten med föreningar och förbund. Behovsanalysen ska ses som ett komplement till isförbundens skrifter Bygga ishall och Ishall på lika villkor. Läktarkapacitet Följande läktarkapacitet är angiven i behovsanalysen: A-hall Befintlig is på Frölundaborg med sittplatser och en mindre is B-hall Den undre av de två nya ishallarna med en publikkapacitet upp till sittplatser utmed långsidorna. Kan samutnyttjas med A-hallen. C-hall Den övre och mindre av de två nya ishallarna med en läktarkapacitet på ca 100 sittplatser. För att få utöva division 1 ishockey krävs det enligt reglementet minst platser i läktarkapacitet. Denna kapacitet saknas i Göteborgs Stads ishallsutbud. Det är ett stort glapp mellan befintliga ishallars läktarkapacitet. Marconihallen och Angered Arenas ishall ligger under 500 sittplatser, nästa är Frölundaborg på drygt platser. Det finns ishockeylag både på dam- och herrsidan i Göteborg som nyligen kvalat för att komma upp i division 1. I behovsanalysen har man därför identifierat ett behov av en hall med platser. Under arbetet med förstudien framkom det att förstudien även ska visa på ett alternativ där B-hallen har 200 sittplatser. Flexibel anläggning med god tillgänglighet I behovsanalysen önskar man skapa en flexibel anläggning som fungerar både i vardagen och vid speciella tillfällen. Det kommer bedrivas både bredd- och elitverksamhet, träning, allmänhetens skridskoåkning och större evenemang. Det kommer vara en bredd i besökare och aktiva. Anläggningen ska innehålla en bra ishallsverksamhet med allt vad det innebär och även erbjuda en trygg och kreativ samlingsplats med bra logistik och olika flöden för aktiva, publik och personal. De ishallar som ska ersättas i det här uppdraget har idag stora brister i tillgängligheten och är därmed inte ett fullgottalternativ för aktiva och publik med funktionsvariationer. Den nedre rinken ska förses med portabel sarg för att ge paraidrotten och kälkhockeyn goda förutsättningar. Vidare ska omklädningsrum och övriga ytor ha en mycket god tillgänglighet. Vidare anges att de nya hallarna ska: Byggas i direkt anslutning till Frölundaborg för bästa logistik och driftsekonomi. Byggas på yta som inte begränsar Slottsskogsvallsområdets fortsatta utvecklingspotential eller uppenbart konkurrerar med andra utvecklingsönskemål. Byggas så att förutsättningarna att fortsatt använda Frölundaborg som evenemangsarena även för annat än is-sporter stärks. Byggas så att inte bara nödvändiga utrymmen för omklädning, förråd och maskinutrustning skapas utan också uthyrningsbara ytor i form av kontor och möteslokaler. Behovsanalysen listar även detaljerade storlekskrav på de flesta ytor i anläggningen. FRÖLUNDABORG ENTRÉ SEDD FRÅN SLOTTSSKOGSGATAN Frölunda Indians behov Idag har Frölunda Indians sitt kontor i befintliga Frölundaborg. Under förstudiens gång kom ett önskemål till Higab från Frölunda Indians om att bygga ut nya kontorsytor norr om befintliga Frölundaborg. Förstudien identifierade direkt att det inte var möjligt att tillgodose behoven av nya kontorsytor samtidigt som förstudien pågick. För att nå en kvalitativ helhet har Frölunda Indians behov inkorporerats i förstudien och en yta där det är möjligt att lokalisera de nya kontorsytor har placerats i mellanbjälklaget i de nya ishallarna. I övrigt hanteras Frölunda Indians behov som en lokalanpassning och belastar inte projektets budget. 8

9 Frölundaborg och dess omgivning Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Påverkande planer Generalplan och idéstudie för Slottsskogsområdet Processen med att ta fram en plan för hur Slottsskogens idrottscentrum ska utvecklas har skett i olika etapper. Sommaren 2013 presenterade idrotts- och föreningsförvaltningen en idéstudie med övergripande utvecklingsförslag för området. Därefter har arbetet skett i dialog med göteborgarna och de aktörer som använder området. Syftet har varit att få in synpunkter på hur området fungerar idag och förslag på vad man vill göra i området i framtiden. Efter en kartläggning av Slottsskogsvallsområdets behov presenterar idéstudien förslag på arbetsinriktningar för en upprustning och utveckling av området. Utgångspunkten är att områdets kulturhistoriska miljöer ska bevaras samtidigt som området får en attraktiv och ändamålsenlig miljö för idrott, motion och evenemang. GENERALPLAN FÖR SLOTTSSKOGSOMRÅDET Arkitekttävling för entréområdet Entréområdet med omkringliggande skogsbeklädda kullar upplevs lätt som lite bortglömd. Nu ska entréområdet rustas upp och förnyas. Under hösten 2017 pågår en arkitekttävling för att få fram ett förslag på hur den kan utvecklas till en attraktiv park med plats för aktivitet och evenemang. Arkitekttävlingen arrangeras av idrotts- och föreningsförvaltningen, Göteborgs Stad och genomförs i samarbete med Sveriges Arkitekter. I februari 2018 meddelar juryn det vinnande förslaget. Upprustningen av entréparken ska vara klar innan Påverkan på de nya ishallarna Som beskrivits så finns det omfattande planer för området, dessa planer är väl genomarbetade och strävar mot att förstärka områdets identitet och attraktionskraft. Nya ishallar i området stärker ytterliggare områdets idrottsinriktning och harmonierar väl med planerna för området. Det är viktigt att de olika projekten i området synkas för att uppnå högsta möjliga kvalitet. Exempelvis behöver utformningen av det nya entréområdet ta hänsyn till de nya ishallarnas behov av Lars Israel Wahlmans väg. SLOTTSSKOGSVALLENS ENTRÉOMRÅDE 9

10 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Alternativa placeringar av ishallarna Sammanfattning Förstudien har utrett tre alternativa placeringar av de nya ishallarna. Samtliga placeringsalternativ har tagit avstamp i behovsanalysen. Alternativ 1, söder om Frölundaborg enligt tidigare utrednings förslag. Alternativ 2, norr om Frölundaborg. Alternativ 3, en fristående anläggning vid Slottsskogsrinkens nuvarande placering. Förstudien har även undersökt möjligheten att placera två ishallar i området, där båda ishallarna placeras på marken, slutsatsen är att en sådan lösning inte är rimlig. Det är en stor utmaning att placera en ishall i området, det krävs omfattande schakt- och sprängningsarbeten oavsett placering. Vidare påverkas området mycket avseende trafik, naturvärden, framtida utvecklingsplaner m m. Att bygga två hallar bredvid varandra bedöms inte vara en möjlig lösning inom det aktuella området. Önskar man två ishallar i området bör dessa placeras i två plan. Alternativ 1, söder om Frölundaborg är inte möjlig av flera skäl. Kraven på utrymning från Frölundaborg och fastighetsgränsens läge mot Friidrottens gör att ytan är för liten. Vidare säger Stadsbyggnadskontoret nej till placeringen. Alternativ 2, norr om Frölundaborg lever upp till de intentioner som finns om en gemensam anläggning med en entré för alla. Placeringen skapar en flexibel foajéyta i hjärtat av anläggningen som kan förändras över tid och stödja samtliga isytor. Detta alternativ medför bra kommunikation för samtliga besökare och anläggningen har förutsättningar att bli unik i sitt slag. Alternativ 3, en fristående byggnad öster om Frölundaborg är inte möjlig då Stadsbyggnadskontoret av kulturhistoriska skäl ej medger en sådan placering. En ny anläggning tar större yta i anspråk än nuvarande Slottsskogsrinken vilket innebär att även intilliggande byggnader påverkas. Det finns möjlighet att fortsatt utreda och diskutera med Stadsbyggnadskontoret förutsättningarna för att förlägga en ishall i ett plan på platsen. Förstudien rekommenderar att om man önskar gå vidare med byggnation av två ishallar i området så bör dessa placeras enligt alternativ 2, norr om Frölundaborg. FLYGFOTO MED ISHALLARNAS TRE ALTERNATIVA PLACERINGAR 10

11 Alternativ 1 - Söder om Frölundaborg I det ursprungliga förslaget som låg till grund för investeringsramen föreslogs en placering söder om Frölundaborg. Även inom den här förstudien har placeringsalternativet utretts. Placeringen i förhållande till Friidrotten hus är mycket problematisk. För att få plats med det program man önskar kommer byggnaden i princip att tangera Friidrottens hus fastighetsgräns. Även om man gör avkall på vissa funktioner kommer de nya ishallarna som i höjd är motsvarande ett sjuvåningshus komma mycket nära. Passagen mellan arenorna kommer inte fungera. Frölundaborgs befintliga utrymningsvägar är till stor del förlagda längs den södra fasaden. Brandkonsulten gör bedömningen att placeringen är direkt olämplig då befintliga Frölundaborg kräver ett avstånd till en ny byggnad för att möjliggöra en tillfredsställande utrymning. Sammantaget medför kraven på utrymning och närheten till fastighetsgränsen mot Friidrottens hus att ytan är för liten. En placering söder om innebär även väldigt stora ingrepp i naturen. Hela den befintliga kullen och dess träd söder om Friidrottens hus behöver avlägsnas. Kullen håller förvisso en lägre kvalité än kullen norr om Frölundaborg men det totala ingreppet i området är mer omfattande då en hel kulle försvinner. Stadsbyggnadskontoret bedömmer att placeringen är olämplig av flera skäl och har rekommenderat att placeringen utgår ur ansökan om förhandsbesked om bygglov. Placeringen medför att en gemensam huvudentré till anläggningen inte kan möjliggöras. Platsen kräver dessutom att byggnaden får en organisk form vilket innebär en irationell och dyrare entreprenad. SITUATIONSPLAN ALTERNATIV 1 Förstudiens slutsats är sammanfattningsvis att en placering av de nya ishallarna söder om Frölundaborg inte är möjlig att genomföra. SEKTION ALTERNATIV 1 11

12 Alternativ 2 - Norr om Frölundaborg Norr om Frölundaborg kan en byggnad som rymmer behoven enligt behovsbeskrivningen placeras. Idag finns här en uppställningsyta för bilar, som måste tas i anspråk. Den är i första hand avsedd för personal, spelare och funktionärer. Vid evenemang används även ytan till uppställning av Radio/TV:s fordon. Platsbehovet för den föreslagna byggnaden är cirka dubbelt så stort som uppställningsytan och delar av en intilliggande bergkulle får tas bort. Förslaget innehåller en byggnad i fyra plan med två ishallar. Platsen begränsar byggnadsytan och ishallarna måste placeras över varandra. Den undre hallen har antingen eller 250 sittplatser beroende på framtida beslut. Den övre hallen är en träningshall C med 100 sittplatser på läktaren. Den fysiska kontakten med Frölundaborg innebär möjlighet att skapa EN gemensam evenemangsarena med tre stora idrottsrum. Frölundaborgs nuvarande entré kan nyttjas till hela anläggningen vid exempelvis större gemensamma ungdomsturneringar eller liknande. Av verksamhetsmässiga skäl önskar man även separata entréer till de nya hallarna för att kunna bedriva olika verksamheter parallellt. Av den anledningen har de nya ishallarna två entréer; en från väster och en från öster. Den västra vid Frölundaborgs huvudentré är tänkt som huvudentré och den östra entrén fungerar främst som ingång för spelare och funktionärer. Till vardags kan dock båda entréerna användas för besökare. Entrén till befintlig restaurang och ortopedklinik i Frölundaborg behålls. I anslutning till dessa och tillbyggnadens entré utformas ett gemensamt torg som tillsammans med befintlig angöring bildar en entréplats till anläggningen. Restaurangens varumottagning och avfallsutrymme ligger kvar och kan fortsatt nyttjas. Stadsbyggnadskontoret bedömmer att placeringen är den enda lämpliga i området och rekomemenderar att ansökan om förhandsbesked om bygglov fortsättningsvis endast berör det här placeringsalternativet. SITUATIONSPLAN ALTERNATIV 2 Sammanfattningsvis är förstudiens slutsats att en placering av de nya ishallarna norr om Frölundaborg är möjlig att genomföra. SEKTION ALTERNATIV 2 12

13 Alternativ 2, plan 1 I anslutning till Frölundaborg skapas en gemensam kommunikation för tillbyggnaden och de funktioner som ligger på Frölundaborgs norra sida. Ytorna i befintliga Frölundaborg lämnas i möjligaste mån orörda. Dessa ytor nyttjas i första hand av Frölunda hockeys A-lag. I den nya korridoren kommer A-lagets spelare och de som besöker de nya ishallarna att mötas. Sådana möten bidrar positivt till att de yngre idrottarnas motivation ökar oavsett vilken idrott man är aktiv inom. Förslaget redovisar entréer i båda ändarna av korridoren och i anslutning till korridoren finns tre trapphus och två hissar. Vid evenemang används den västra som huvudentré och den östra som ingång för spelare och funktionärer. Till vardags används båda entréerna. Omklädningsdelen innehåller sex stora omklädnadsrum för 25 personer vardera och två mindre omklädnadsrum för 12 personer vardera. Två av de stora omklädnadsrummen är anpassade för rullstolsanvändare och para-idrottare med full tillgänglighet med bland annat tillgång till brits. Föreningsförråden ligger strategiskt längs ena sidan av omklädnadsrummen. Centralt vid ingången till isrinken är domaroch tränarrum samt tvätt-/torkrum och verkstad-/sliprum placerade. I anslutning till den östra entrén, ligger reception och vaktmästeri med skridskouthyrning. Dessa ytor är även möjliga att tillskapa i den västra entrén om man i senare skede så önskar. Vaktmästaren har full kontakt med entré och entréplatsen utanför. I östra delen finns också sjukvårdsrummet från vilket skadade lätta kan tas ut till ambulans. På östra sidan ligger driftsutrymmen med närhet till ismaskinen med god kontakt till isrinken och en yttre markyta för isupplag. Ishallsförrådet har delats upp på plan 1, 2 och 4. Förråden försörjer bägge isrinkarna. En varuhiss och en trappa förmedlar den nödvändiga kontakten. Befintligt avfallsutrymme har utökats för att även kunna nyttjas av de nya hallarna. PLAN 1, BLIVANDE UTSEENDE 13

14 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Alternativ 2, plan åskådare I mötet mellan Frölundaborg och de nya ishallarna skapas en gemensam flexibel yta på ungefär 700 kvm. Ytan nås via Frölundaborgs huvudentré och besökarna möts, jämfört med idag, av en stor öppen och välkomnande yta. Vid evenemang blir det en mingelyta, vill man kan här dukas upp en måltid innan match för några hundra personer. Här finns även wc-grupper och kiosker. Med utsikt över isrinken ligger två lokaler; ett teorirum och ett föräldracafé. De bägge lokalerna kan vid evenemang användas av media eller för dylika funktioner. På den tilltänkta flexibla ytan har idag Frölunda hockey sina kontorsytor, kontoren är omoderna cellkontor och är inte tillräckliga för deras verksamhet. Nya kontorsytor förläggs i bjälklagsnivån mot väster. Önskas finns även möjligheten att dela upp ytorna per hall med rulljalusier eller vikväggar. PLAN 2 BLIVANDE UTSEENDE 14

15 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Alternativ 2, plan 3 Plan 3 består till stor del av stålbalkar som bär C-hallen på plan 4. Delar av den volymen kan användas och mot väster föreslås att Frölunda hockeys nya kontor och kansli placeras. På planet finns skottramp/målträning och uppvärmningsyta om vardera ungefär 100 kvm, dessa är placerade i anslutning till trappa och hiss. Uppvärmningsytan är en ren uppvärmningsyta och avsikten är inte att denna yta ska användas som gym. Bjälklaget är möjligt att belasta 12 meter runt om vilket innebär att det finns ytor som kan inrymma andra funktioner om senare så önskas. Här ligger även en råyta på ca 300 kvm för en framtida utveckling. Längs östra fasaden finns teknikutrymmen. Här förläggs även personalytor med omklädning och personalrum. PLAN 3 BLIVANDE UTSEENDE 15

16 Alternativ 2, plan 4 Plan 4 är C-hallen med en publikkapacitet på ca 100 sittande. Hallen är i övrigt identisk med B-hallen på plan 1. PLAN 3 BLIVANDE UTSEENDE 16

17 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Temporär ersättning Lisebergshallen Om man önskar torrlägga en ishall under en period för att temporärt ersätta vissa av Lisebergshallens funktioner, då främst lagidrott, så är det fullt möjligt. Önskar man spela elithandboll i hallen ställs krav på att hallen ska ha en publikkapacitet på sittande åskådare. Av den anledningen krävs ett alternativ med gradänger som möjliggör sittande i grundutförande. Tillfälliga läktarsektioner kan byggas runt spelplanens övriga tre sidor och det är möjligt att få in upp till ungefär sittande åskådare. När den permanenta Lisebergshallen är på plats finns möjligheter att demontera de tillfälliga läktarsektionerna och skapa en isrink. Alternativet innebär vidare att ytterligare toaletter erfodras. Antalet åskådare i hallen innebär även att det krävs ytterliggare provisorisk utrymning. Väljer man den här lösningen och samtidigt önskar hålla igång Slottsskogsrinkens is bör man utreda vilka underhållskostnader som Slottsskogsrinken kräver, exempelvis kan det bli nödvändigt att byta ut de befintliga kylmaskinerna. PLAN 3 BLIVANDE UTSEENDE 17

18 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Inverkan på trafik och parkering Vid alternativ 2, norr om Frölundaborg, försvinner en infart till området och ungefär parkeringsplatser. De nya ishallarna dras in något från Slottsskogsgatan i förhållande till befintliga Frölundaborg, det fyller två funktioner. Varuintag och soprum i Frölundaborg kan bevaras och det finns möjlighet att skapa ungefär 10 parkeringsplatser för besökare till ortoped och restaurang. Vid anläggningens huvudentré skapas en hämta/lämna zon och här anläggs även en handikapparkering i nära anslutning till entréerna. Lars Israel Wahlmans väg blir huvudinfart till området. Vägen föreslås utformas enfilig och bli dubbelriktad. Vägen behåller nuvarande bredd och kompletteras med en mötesplats för att klara av möte mellan två lastbilar. En sådan lösning påverkar inte befintliga träd. Möjlighet finns även att bredda vägen och göra den tvåfilig men då påverkas några träd, ungefär 5 stycken. KÖRSCHEMA INOM OMRÅDET Hantering av trafikflöden I vardagen då det inte är något större evenemang kan trafik tillåtas in- och ut på Lars Israel Wahlmans väg. Parkering kan ske på de platser som finns i området på samma sätt som man gör idag. Vid evenemang finns möjlighet att stänga av infarten på Lars Israel Wahlmans väg och endast släppa in behörig trafik, samma hantering som ibland används idag. Busslaster och föräldrar som lämnar bör främst angöra vid hämta/lämna zonen belägen vid anläggningens huvudentré i väster men möjlighet finns även att köra in på området och angöra anläggningens östra sida. LARS ISRAEL WAHLMANS VÄG FRÅN MARGRETEBERGSGATAN Leveranser och andra transporter bör angöra anläggningens östra sida, här finns bra access till anläggningens förråd, vaktmästeri m m. 18

19 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Inverkan på kullen Oavsett placering av de nya ishallarna krävs det ingrepp i de befintliga kullarna. En placering norr om Frölundaborg innebär att delar av den västra kullen i området behöver tas i anspråk. Arkitekturen för de nya hallarna ska ansluta och bidra till de naturvärden som finns på platsen. En tidig idé har varit att ta till vara på de träd som fälls genom att låta dem beklä den nya fasaden. Ett hållbart angreppssätt som innebär att de nya hallarna ansluter till kullen på ett varsamt sätt. Förstudien föreslår vidare att kullen utvecklas i samma anda som beskrivs i idrotts- och föreningsförvaltningens idéstudie och generalplan för området. Förstärk kullens funktion för vardagsmotionärer, utveckla med nya spår som löper i anslutning till de nya ishallarna. Låt de nya löpslingorna fungera som uppvärmning för ungdomar som tränar sina issporter inne i de nya ishallarna. Om man önskar kan kullen även förses med andra funktioner kopplade till breddidrott. Vidare skulle det även vara möjligt att skapa kopplingar över kullen för att ta sig från Slottsskogsvallens entréområde till Frölundaborgs huvudentré. För att minska den otrygghet som idag upplevs på kullen bör skogen glesas ut. Ytan kan tillgängliggöras för allmänheten och man bör arbeta för att uppnå goda siktförhållanden. Dessutom kan strategiskt placerad belysning bidra till ökad trygghetskänsla. FOTOMONTAGE STRECKAD LINJE VISAR HALLARNAS PLACERING FRÅN ENTRÉOMRÅDET VID MARGRETEBERGSGATAN FOTOMONTAGE STRECKAD LINJE VISAR HALLARNAS PLACERING FRÅN SLOTTSSKOGSVALLEN 19

20 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Alternativ 3 - fristående byggnad Området söder om Margretebergsgatan karakteriseras av trädklädda bergkullar. Placeringen av alternativ 3 utgår från att den centrala kullen mellan Frölundaborg och Slottsskogsvallen behålls. Hela ytan där Slottsskogsrinken idag ligger tas i anspråk. Slottsskogsrinken är av äldre standard och saknar många av de faciliteter som idag krävs av en ishall. Av den anledningen medför den nya anläggningen ett större fotavtryck i området. I byggnadens sydöstra hörn sprängs en del av befintlig kulle bort. Resterande del av kullen klättrar på fasaden och mjukar upp mötet med Slottsskogsvallen. Platsen kräver att Slottsskogsrinken rivs innan byggnation vilket leder till att en isyta försvinner under ungefär två års tid. Vidare behöver några befintliga byggnader rivas för att ge plats för det nya huset, ett befintligt ställverk nordost om Slottsskogsrinken och en byggnad söder om som innehåller lokaler för brottning. Förslaget innehåller en byggnad i fyra plan med två ishallar. Platsen begränsar byggnadsytan och ishallarna måste placeras över varandra. Huvudentrén har riktats mot besökarna från norr och ges ett öppet och inbjudande uttryck med helt uppglasade fasader. Jämfört med alternativ 1 och 2 har detta alternativ ingen direktkontakt med Frölundaborg. Stadsbyggnadskontoret bedömmer detta alternativ som olämpligt och planstridigt eftersom det påverkar den riksintressanta kulturmiljön och naturvärdena vid Slottsskogsvallen negativt. Förstudiens slutsats är med anledning av Stadsbyggnadskontorets utlåtande att en fristående byggnad öster om Frölundaborg inte är möjlig att genomföra. PLANLÖSNING PLAN 1 ALTERNATIV 3 SEKTION ALTERNATIV 3 20

21 Förstudie Nya ishallar Frölundaborg Volymstudier Samtliga lägen innebär ett intrång i befintlig vegetation och bergkullar. Befintligt utseende Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 1 - Söder om Frölundaborg Alternativ 1 är placerad mellan Frölundaborg och Friidrottens hus. Ca m2 skog behöver avverkas och ca m3 berg sprängas bort. Alternativ 2 - Norr om Frölundaborg Alternativ 2 är placerad norr om Frölundaborg. Ca m2 skog behöver avverkas och ca m3 berg sprängas bort. Alternativ 3 - Fristående byggnad Alternativ 3 är placerad mellan Friidrottens hus och Slottsskogsvallen. Ca 600 m2 skog behöver avverkas och ca m3 berg sprängas bort 21

22 Lokalprogram / jämförelse alternativ En sammanställning har gjorts för att jämföra det ursprungliga förslaget som låg till grund för investeringsramen med det program som efterfrågas i behovsbeskrivningen. Hela jämförelsen biläggs förstudien. Nedan redovisas de övergripande dragen. Det ursprungliga förslaget saknar en del funktioner som efterfrågas i behovsbeskrivningen och föreskrivs i isförbundens riktlinjer. Det saknas ytor för domarrum, tränarrum, teorirum och pausrum för föräldrar. Även ytor för sjukvård, tvättstuga, torkrum, uppvärmningsytor och skottramp saknas. Vad gäller omfattningen av omklädningsrum och toaletter är dessa ytor inte tillräckliga i det ursprungliga förslaget. Förråd för föreningar och verksamhet är kraftigt underdimensionerade. Det saknas personalytor, reception och vaktmästeri för de tillkommande ishallarna, något som krävs då befintliga ytor i Frölundaborg inte är tillräckliga eller rationellt placerade för att täcka behovet för två tillkommande ishallar. Ytor för fastighetsrelaterad teknik och installationer är i ursprungliga förslaget ca 50 kvm medans förstudiens konsulter anser att det krävs ungefär 400 kvm. I det ursprungliga förslaget fanns endast en hiss för vertikal komunnikation, i diskussion i föstudiens projektgrupp är bedömningen att det krävs två personhissar och en varuhiss. Det nya förslaget med sittande och att temporärt ersätta Lisebergshallen var inte en förutsättning och är inte heller möjlig att genomföra i det ursprungliga förslaget. Förstudiens utredning har visat att nätkapaciteten för kraft i området är tillräcklig för att försörja två tillkommande ishallar, kapaciteten behöver utökas med ca ampere. I det ursprungliga förslaget fanns inte kostnader för markåtgärder utanför byggnaden medräknade, även 1 % för konstnärlig utsmyckning saknades i kalkylen eller 200 sittande i B-hallen Förstudien har utgått från behovsanalysen där sittplatser efterfrågas, under förstudiens arbete framkom önskemål om att även undersöka ett alternativ med 200 sittande. För att få bra flöden i byggnaden krävs det att kopplingen mellan korridor, omklädning, förråd och is fungerar väl. Dessa funktioner kräver sin storlek oavsett läktarkapacitet och av den anledningen är fotavtrycket för hallarna det samma oavsett publikantal. Med sittande är det möjligt att förlägga vissa av dessa funktioner under läktargradängen. Vid 200 sittande skapas i stället en större gemensam yta mellan hallarna, detta blir en irationell överyta som inte behövs. Fördelen med 200 sittande är att spännvidden för bjälklaget minskar något vilket innebär en besparing. Merkostnaden för åskådare är ungefär 4-5 mnkr. Året runt is Kylmaskinernas kyleffekt är så stor att utomhusklimatets påverkan är förhållandevis liten. En förutsättning är dock att byggnadens klimatskal är isolerat enligt gällande normer. Om anläggningen är i drift året om ökar energiförbrukningen för sommardrift med motsvarande energiförbrukning vintertid plus ungefär %. SEKTION SOM VISAR JÄMFÖRELSE MELLAN 200 OCH SITTANDE I ALTERNATIV 2 22

23 Teknik Teknik Konstruktion Den fria spännvidden över rinkarna blir 45 m. Denna fria spännvidd har kontrollerats och beskrivits. Ur konstruktiv synpunkt skiljer sig de tre alternativen inte åt på ett avgörande sätt. De har därför inte behandlas var för sig när det gäller stomutförande. Att förlägga en isrink i plan 2 ovan en liknande lokal i plan 1, har troligtvis inte utförts tidigare. Erfarenhet från liknade byggnader kan därför inte inhämtas. Hallen är en pelar-balk/fackverksystem i två plan. Taket är ett konventionellt industritak som bärs av fackverk i stål. Fackverket mellan isarna har kontrollerats för inverkan av egentyngd och nyttig last. Kravet på fri yta över de två isytorna, gör att valet för bärande element har blivit stålfackverk tvärs rinkarnas längdriktning, dessa placeras med ett c/c avstånd på 6 meter. Höjden på dessa fackverk är ca 4,5 meter. Konstruktionsmässigt kan det även konstateras att två längsgående fackverk behöver installeras. Läget på dessa är lämpligen i tredjedelspunkterna på de tvärgående fackverken. Konstruktören har även kontrollerat fackverket för last av ismaskin, en Zamboni 650. Ismaskinens last medför inte sådan nedböjning att den bedöms vara ett problem. För att få en så plan isyta som möjligt ska den sista gjutningen med frysrören ske då alla permaneta laster är på plats men utan nyttiga laster. Vidare är rekommendationen att man inte har verksamhet som genererar stora nyttiga laster under den säsong då isen är frusen. VVS För alternativen 1, 2 och 3 bedöms VVS-installationerna vara ungefär lika, med mindre variationer för yttre VA och fjärrvärme. Vid alternativ 2 kommer dock byggnaden att hamna ovanpå befintlig fjärrvärmedragning i mark. Det är då möjligt att flytta upp fjärrvärmen ovan mark till exempelvis under den nya åskådarläktaren i nya ishallen. Nya serviser för kallvatten, spillvatten och dagvatten dras ut till anslutningspunkter i Stubbeledsgatan. Befintligt VA i mark inom tomtgräns anpassas till ny ishall. De båda isbanorna får var sitt vätskekylaggregat med ett kyleffektbehov på c:a 300 kw/st. Kylan från dessa går enbart till respektive ispist. Aggregaten placeras i kylcentral på respektive våning i anslutning till isbanan. Kylmedelskylare till vardera kylaggregat placeras dels i ishallen, för uppvärmning, och dels på en kondensorgård på yttertaket för de tillfällen då kondensorvärmen inte kan nyttiggöras. Värmeåtervinningen från kylaggregaten kan användas till uppvärmning av tappvarmvatten, uppvärmning av ishallarna och lokaler, smältning av isskrap i smältgrop m.m. Den undre hallen kräver ett tjälskydd under isbädden för att motverka permafrost. Den övre hallens bjälklag isoleras under isbädden så att ingen kondens kan bildas i våningen under. Byggnaden värms via fjärrvärme med värmeåtervinning från kylmaskinerna som tilläggsvärme. Ny undercentral placeras i plan 1. Samtliga luftbehandlingsaggregat kan placeras i bjälklagsnivån mellan de två ishallarna, alla installationer får plats. Ventilationsschakt dras vid fasader, både uppåt och nedåt. El-, tele- och datasystem Oavsett vilket av alternativ 1, 2 eller 3 som genomförs krävs en utökning av infrastrukturen av kraftnätet inom området. Detta då tillkommande nybyggnad av hall B och C medför en ökning på ca 2 000A. (1 000A/hall). Utökningen av kraftnätet utförs av Göteborg Energi. I alternativ 2, norr om Frölundaborg krävs det även att befintlig transformatorstation flyttas. I alternativ 1 och 3 kan transformatorstationen bli kvar, dock krävs fortfarande utökning av kapaciteten. Befintliga huvudledningar som är förlagda i mark behöver flyttas. Nytt ställverksrum behöver placeras i markplan och vid fasad, fördelningscentraler placeras vid respektive is och jämte kylmaskiner. Brand Brandingenjören har tittat på de tre olika placeringarna men även på tre olika nivåer på publikkapacitet, 200, och i nedre hallen personer kan vara aktuellt om Lisebergshallens temporära ersättning ska inhysas i hallen. Vid ny-/tillbyggnation måste hänsyn tas till utrymning från befintlig byggnad. Vid en placering söder om (alt. 1) finns inte tillräckligt med plats för utrymning av befintliga Frölundaborg. Denna placering medför att B-hallen måste minskas för att öka kommunikationsstråk vilket i sin tur innebär att platsen blir för liten för den nya byggnaden. Denna placering medför även begränsningar för användandet av Friidrottens hus och deras eventuella utbyggnadsplaner. Placeringen bedöms vara direkt olämplig med avseende på brandsäkerhet, detta alternativ bör således tas bort. Vid en placering norr om Frölundaborg (alt. 2) finns det inga problem att skapa de erforderliga utrymningsvägarna. Dock måste befintlig entré på Frölundaborg breddas alternativt att in- och utgångar skapas i de nya fasaderna. Placeringen innebär vidare att befintliga Frölundaborgs brandskydd förbättras och når upp till krav ställda i Boverkets byggregler (BBR). Placeringen påverkar inte heller Frölundaborgs befintliga utrymning. Sammanfattningsvis medför BBR inga direkta begränsningar eller fördyrande omständigheter på byggnationen. Placeringen är lämplig ur brandsynpunkt. Alternativ 3 med en fristående byggnad påverkar inte Frölundaborgs befintliga brandskydd. Anläggningen är en ren nybyggnation och brandkraven kan utformas utan begränsning. Placeringen är lämplig ur brandsynpunkt. Oavsett placering och utformning av de nya hallarna så kommer det krävas utrymningsmöjligheter i samtliga hörn av byggnaden. Trafik Ishallens placering i alternativ 1, söder om Frölundaborg och alternativ 3, fristående byggnad öster om Frölundaborg påverkar endast nuvarande trafiksituation till viss del. Dessa placeringar kräver inga större åtgärder trafikmässigt. Vid alternativ 2, norr om Frölundaborg försvinner en infart till området och ca parkeringsplatser. På området framför byggnaderna anläggs ungefär 10 parkeringsplatser, vilket är det antal som får plats utan att gångbanan störs av backande bilar. Hämta/lämna zonen skyltas och delas upp i en längsgående parkering för bilar och en hämta/lämna zon för buss. En handikapparkering placeras i den längsgående parkeringen, i nära anslutning till entréerna. Lars Israel Wahlmans väg blir huvudinfart till område och dess parkeringar på området. Vägen föreslås utformas enfilig och dubbelriktad. Vägen behåller nuvarande bredd och kompletteras med en mötesplats för att klara av möte mellan två lastbilar. Parkering längs med Lars Israel Wahlman förbjuds och vägen skyltas om. Passagen mellan Friidrottens väg och Johan Alins gata söder om det aktuella området föreslås behållas som den är. Ej genomförda studier Inom förstudien har ingen miljöundersökning utförts, de asfalterade ytorna i området kan innehålla PAH-haltiga material och en provtagning på utvalda delar krävs innan schaktning. Även provtagning för asbest m m ska göras innan rivning i befintlig byggnad. Inom förstudien har ingen akustisk utredning genomförts, det kan finnas anledning till det inom projektering för att säkerställa att en god akustisk miljö uppnås för både personal och besökare. En kulturhistorisk förundersökning har efterfrågats från Stadsbyggnadskontoret och är i skrivande stund under framtagande. 23

24 Ekonomi och genomförande Ekonomi och genomförande Preliminär huvudtidplan utan detaljplan Projektets entreprenadtid har uppskattats till ca 18 månader. Tid för projektering har bedömts till ca 12 månader. I det här scenariot förutsätts att ansökan om förhandsbesked om bygglov beviljas och att ett slutgiltigt bygglov är klart innan sommaren Vidare krävs det att erforderliga beslut om investering fattas i nämnder, styrelser och kommunfullmäktige under våren En sådan process skulle kunna innebära projekteringsstart tidigt Entreprenaden kan påbörjas våren 2020 och en invigning i slutet av Uppskattade huvudtider för genomförande är: Juni 2018 Beslut om genomförande December 2018 Beviljat bygglov Oktober 2018 Start upphandling Mars 2019 Start projektering Oktober 2020 Start entreprenad Februari 2022 Invigning nya ishallar BESLUT Higab SBK Förstudieavtal Förstudie Ansökan om förhandsbesked om bygglov Beslut genomförande IOFF, KS, KF, Higab Ok inom detaljplan (ca 6 m) Hyresavtal genomförande Upphandling (ca 6m) Bygglov (ca 4 6 m) Projektering Byggproduktion (ca 12 m) Riktpris (ca 18m) (ca 4m) INVIGNING! PRELIMINÄR HUVUDTIDPLAN UTAN DETALJPLAN Preliminär huvudtidplan med detaljplan Projektets entreprenadtid har uppskattats till ca 18 månader. Tid för projektering har bedömts till ca 12 månader. I det här scenariot förutsätts att det krävs en ny detaljplan. Den fortsatta processen därefter styrs av Stadsbyggnadskontorets kapacitet och prioriteringar på planavdelningen. Här antas att projektet ges ett positivt planbesked och att ett planarbete kan påbörjas innan sommaren 2019 och pågår i 18 månader, under den här perioden förutsätts även bygglov beviljas. Beroende på planområdets omfattning påverkas även tiden för genomförande av detaljplanen. En parallell upphandling i slutet av planprocessen skulle kunna innebära en projekteringsstart tidigt Entreprenaden skulle kunna påbörjas hösten 2022 och ett färdigställande kan antas i början av Vidare krävs det att erforderliga beslut om investering fattas i nämnder, styrelser och kommunfullmäktige. Uppskattade huvudtider för genomförande är: Juni 2018 Beslut om genomförande September 2018 Beviljat planbesked Juni 2019 Start detaljplan Februari 2021 Färdig detaljplan Februari 2021 Start projektering Augusti 2022 Start entreprenad Mars 2024 Invigning nya ishallar BESLUT Higab SBK Förstudieavtal Förstudie Ansökan om förhandsbesked om bygglov Beslut genomförande IOFF, KS, KF, Higab Begäran om planbesked Krav ny detaljplan Positivt planbesked Hyresavtal genomförande Detaljplan och bygglov ca 18 månader Projektering Byggproduktion Upphandling (ca 12 m) Riktpris (ca 18m) (ca 6m) (ca 4m) Överklagan? (ca 1år) INVIGNING! PRELIMINÄR HUVUDTIDPLAN MED DETALJPLAN 24

25 Ekonomi och genomförande Risker och osäkerheter En riskworskshop har genomförts för att identifiera risker förknippade med förstudiens förslag. Under workshopen identifierades flera risker förknippade med projektet. En del av dessa bedömdes ha hög sannolikhet och medföra allvarliga konsekvenser och behöver därför hanteras vidare i projektet. Den obestridigt största risken förknippad med projektet är att det saknas referensobjekt, att bygga två ishallar i två plan på varandra förefaller inte vara gjort. Under projektets gång har referensprojekt eftersökts men en liknande anläggning har inte påträffats. De konstruktionsmässiga utmaningarna som två ishallar i två plan medför har haft stort fokus i förstudien. Konstruktörer har dimensionerat bjälklagets konstruktion för att minimera nedböjningar i den övre hallen. Ismaskinens påverkan såväl som de laster besökare medför har studerats. Även om konstruktionen i teorin är genomförbar så kvarstår det faktum att liknande referensobjekt saknas. Detta är en stor risk som behöver beaktas vid beslut om genomförande. Inom förstudien har det konstaterats att ställverket i området inte har tillräcklig kapacitet för att försörja två tillkommande ishallar. Detta innebär att Göteborg Energi behöver utöka kapaciteten. För att utreda kostnaden behöver en formell ansökan skickas in till Göteborg Energis nätbolag. I detta skede är en uppskattat summa medräknad dock behöver frågan utredas vidare för att undersöka eventuell påverkan på kalkyl och tidplan. Ställs det krav på ny detaljplan påverkar planarbetet både kostnaden och tiden för genomförande. Samtliga kostnader är presenterade i kostnadsläge juli Kalkylen är baserad på arkitektskisser och installationskostnader har beräknats av VVS- och Elkonsult. Verksamheten har själva identifierat sina kostnader, dessa är beräknade till ungefär 7 miljoner och tillkommer. Som alternativ presenteras även en uppskattad kostnad för en "traditionell" ishall i ett plan, kostnaden är ett erfarenhetstal och motsvarar en ishall med ungefär 200 sittande och normalt omfattande grundläggning, vidare ingår verksamhetsinvesteringar. Kostnadsuppskattningen kommer från idrotts- och föreningsförvaltningen. Det är många stora projekt på gång i staden under den aktuella perioden vilket kan påverka byggmarknaden, en ytterligare överhettning av marknaden är inte medräknat i kalkylen. Entreprenadform Förstudien rekommenderar att projektet genomförs som en totalentreprenad i samverkan. En totalentreprenad i samverkan innebär att en totalentreprenör för projektet handlas upp. Totalentreprenören ansvarar för att projektera fram bygghandlingar som sedan blir underlag för kalkyl. Kalkylen indikerar ett riktpris och i det läget finns en kostnad som är bekräftad av marknaden. Entreprenaden genomförs sedan med öppna böcker så byggherren och entreprenören kan ha en fortlöpande avstämning gentemot riktpriset. Fördelen med en väl genomförd samverkansentreprenad är att entreprenör och byggherre har en gemensam målbild. Risken i projektet fördelas med ett incitamentavtal vilket gör att risken fördelas mellan parterna och ger båda parter en anledning att hålla den gemensamma projektbudgeten. Den här entreprenadformen lämpar sig väl då projektet är komplicerat och det inte finns jämförbara referensobjekt. Vidare är det fråga om en relativt lång entreprenadtid vilket möjliggör en kontinuerlig avstämning och en möjlighet att över tid reglera riktpriset. Alternativ Kostnad Kostnad inklusive 20% osäkerhet Ursprungligt förslag söder om (i 2017 års kostnadsläge) 195 mnkr - Oavsett placering krävs omfattande ingrepp i naturvärden som kulle och träd. Dessa aspekter behöver hanteras med varsamhet och innebär även en risk i den fortsatta processen. Investeringskostnad Som redogjort för ovan är projektet förknippat med en hög risk. Som en följd av att det saknas referensanläggningar saknas det även jämförbara kalkylmässiga nyckeltal. Kostnadsberäkningen omfattar en projektkostnad (entreprenadoch byggherrekostnad). Av erfarenhet behövs 20 % osäkerhetspåslag i tidigt skede. Kalkylen är exklusive moms och beräknad i kostnadsläge juli 2017 och har således inte indexerats till färdigställande. Anledningen är att kostnaden ska vara jämförbar med den beslutade investeringsramen. I tabellen är inga verksamhetsinvesteringar medräknade. Kostnader förknippade med nya kontor för Frölunda HC är inte inkluderade. Alternativ 2, placering norr om 200 sittande Alternativ 2, placering norr om sittande Alternativ 2, placering norr om 1000 sittande och temporär ersättning Lisebergshallen Alternativ 3, fristående byggnad i två plan på Slottsskogsrinken En traditionell ishall i ett plan (siffra från idrotts- och föreningsförvaltningen) 267 mnkr 320 mnkr 271 mnkr 325 mnkr 277 mnkr 332 mnkr 238 mnkr 286 mnkr 75 mnkr - 25