Ledamot som ej kan närvara uppmanas anmäla detta till nämndskansliet så att ersättare kan inkallas.

Transkript

1 Kungörelse Sida Kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde Plats: Folkets park Orrskogen, Malung Tid: 18:30 Ledamot som ej kan närvara uppmanas anmäla detta till nämndskansliet så att ersättare kan inkallas. Ersättarna får denna kallelse för kännedom, om inte annat meddelas. Ordförande Jörgen Norén (S) /Nämndskansliet Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Mötets öppnande 2. Upprop 3. Val av justerare 4. Information om ny kommunallag 5. Ny förvaltningsorganisation KS/2017: Verksamhetsplan och budget Tidpunkt för delårsrapportens avlämnande 8. Begäran om tilläggsanslag från socialnämnden KS/2017:411 KS/2017:565 KS/2017: Partistöd 2018 KS/2017: Revidering av förbundsordning för Region Dalarna 11. Länsövergripande överenskommelse avseende samverkan för trygg och effektiv utskrivning 12. Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS KS/2017:475 KS/2017:516 KS/2017: Ny lag om elektroniska cigaretter KS/2017:567 Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

2 Kungörelse Sida Ärende Beteckning 14. Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter 15. Erbjudande om delägarskap i Inera AB KS/2017:566 KS/2017: Detaljplan Timmerbyn Västra KS/2016: Anhållan om att avvakta med viss fakturering av grundavgift för avfallshantering KS/2017: Avsägelser och val 19. Avsägelse av politiska uppdrag KS/2017: Avsägelse som god man vid fastighetsbildningsförrättningar - tätortsförhållanden KS/2017: Val av vice ordförande för revisorerna KS/2017: Anmälan av motioner, interpellationer och frågor 23. Handlingar för kännedom Information Kommunstyrelsen förslag till Verksamhetsplan och budget hålls tillgängligt för allmänheten via kommunkontorets reception, Lisagatan 34, Malung, i enlighet med 8 kap. 10 kommunallagen (1991:900). Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

3 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Ny förvaltningsorganisation (KS/2017:510) 5 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förslag till ny förvaltningsorganisation antas. Beskrivning av ärendet Efter genomfört varsel och genomförda uppsägningar bedöms organisationen vara i behov av förändringar, i ett läge med nya förutsättningar. Förvaltningsorganisationen föreslås därför ska ändras enligt följande. Skog- och markenheten flyttas direkt under kommunchefen. Överförmyndarverksamheten förs över till kommunchefen. Kostverksamheten flyttas från service- och teknikförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen. Nämndskansli, arkiv, reception och konsumentrådgivning flyttas till kommunkansliet. Det kommunala aktivitetsansvaret flyttas till arbetsmarknadsenheten. Arbetsutskottet föreslår den 17 oktober 2017, 163, att förslaget antas. Dagens sammanträde Thomas Ericsson (L) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande av personalchefen Förhandlingsprotokoll enligt MBL 11 Organisationskiss Justerare Utdragsbestyrkande

4 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Ny förvaltningsorganisation (KS/2017:510) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Förslag till ny förvaltningsorganisation antas. Beskrivning av ärendet Efter genomfört varsel och genomförda uppsägningar bedöms organisationen vara i behov av förändringar, i ett läge med nya förutsättningar. Förvaltningsorganisationen föreslås därför ska ändras enligt följande. Skog- och markenheten flyttas direkt under kommunchefen. Överförmyndarverksamheten förs över till kommunchefen. Kostverksamheten flyttas från service- och teknikförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen. Nämndskansli, arkiv, reception och konsumentrådgivning flyttas till kommunkansliet. Det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från vuxenutbildningen till arbetsmarknadsenheten. Personalchefen föreslår i tjänsteutlåtande att förslaget antas. Dagens sammanträde Personalchef Sten-Inge Eriksson redogör för ärendet. Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande av personalchefen Förhandlingsprotokoll enligt MBL 11 Organisationskiss Justerare Utdragsbestyrkande

5 Tjänsteutlåtande Sida Dokumentdatum 1 Personalkontoret Sten-Inge Eriksson Sten-inge.eriksson@malung-salen.se Mottagare KSAU Dnr Ny förvaltningsorganisation Förslag till beslut Att anta förslag till ny förvaltningsorganisation Beskrivning av ärendet Efter genomfört varsel och genomförda uppsägningar behöver organisationen förändras efter nya förutsättningar. Förslaget innebär: Att Skog- och mark flyttas direkt under kommunchefen Att Överförmyndarverksamheten förs över till kommunchefen. Att Kostverksamheten flyttas från service- och teknik till BUN och till Soc. Att Nämndskansli, arkiv, reception och konsumentrådgivning flyttas till kommunkansliet. Att det kommunala aktivitetsansvaret flyttas från vuxenutbildningen till arbetsmarknadsenheten. Beslutsunderlag Förhandlingsprotokoll enligt MBL 11 Organisationskiss Beslutet skickas till Kommunchef Personalchef Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

6

7

8

9 KOMMUNCHEF MALUNG-SÄLENS KOMMUN Kommunikation Skog- och markenhet Överförmyndare STABSFUNKTIONER PERSONALKONTORET EKONOMIKONTORET KOMMUNKANSLI IT-AVDELNING Bemanning/pool Upphandling Nämndskansli KAA, DUA, UTA Reception AME Mosjön Arkivavdelning AME Rosengrens Konsumentrådgivning FÖRVALTNINGAR BARN- OCH UTBILD NINGS- FÖRVALTNINGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH STADSBYGG- NADSFÖRVALTNINGEN SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Skolchef Socialchef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Räddningschef För- och grundskolechef Rektorer Centralskolan Blomsterbäcksskolan Lillmon skola Ungärde skola Förskolechefer Hästen Sälen Ekorren Föreståndade HVB Integration Kosten IFO-chef Biträdande socialchef Enhetschefer Malungs vårdhem Bompabacken Skålmogården Orrmyrgården Hemtjänst Malung Hälso och sjukvård Rehab LSS Personlig assistans LSS Social psykiatrisk dagverksamhet LSS Gruppbostäder och korttids Allmänkultur och bibliotek Ungdomsverksamhet /kulturskola Fritid Miljökontoret Stadsbyggnadskontoret Fastighet Gata/park Lokalvård Säkerhets- och beredskapssamordnare Kosten

10 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Verksamhetsplan och budget (KS/2017:411) 6 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram år 2018 fastställs till 180,5 mkr. 2. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att fortsätta arbeta med att anpassa verksamheten i enlighet med tilldelad budgetram. 3. Budgetramar för driften fastställs enligt reviderat förslag. 4. Finansiering av den totalt utökade driftramen för nämnderna sker genom minskning av budgetårets sammanlagda resultat. 5. Verksamhetsplan och budget antas enligt reviderat förslag. 6. De prioriterade inriktningsmålen (verksamhetsmålen) kommer att bli föremål för översyn i samband med behandling och revidering av verksamhetsplan och budget under år Investeringar för perioden fastställs enligt förslag, att uppgå till totalt 120 mkr för planperioden, fördelat med 40 mkr år 2018, 31,5 mkr år 2019 samt 24,5 mkr för år 2020 och Planerade investeringar för perioden nollställs. Samtliga nämnder uppdras därefter att inkomma med nya äskanden för investeringar. Kontoret för verksamhetsstöd ges i uppdrag att i samråd med service- och teknikförvaltningen inarbeta kommande investeringsäskanden i budget Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde den 25 september 2017, 96, budgetramar för driftverksamheten Kommunstyrelsen gavs i uppdrag att bearbeta finansiella och inriktningsmål samt investeringsplaner ytterligare. Reviderat Verksamhetsplan och budget har i arbetet med komplettering av mål och investeringar strukturerats om. Reviderad Verksamhetsplan och budget inleds med en sammanfattning av årets fattade kommunfullmäktigebeslut avseende budget samt beskrivning kommunens styrmodell. Beskrivning av kommunens vision följs av så kallade gemensamma planeringsförutsättningar som är ett sammandrag av tidigare omvärldsanalys, kommentarer till ekonomisk översikt samt anvisningar med mera. Planperiodens finansiella och verksamhetsmässiga (inriktnings)mål har samlats inom kapitel god ekonomisk hushållning. Driftramar och investeringsramar för planperioden avslutar dokumentet. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning föreslås omfatta två mål: Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Justerare Utdragsbestyrkande

11 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Mål för verksamheten ur perspektivet god ekonomisk hushållning, så kallade prioriterade inriktningsmål, föreslås omfatta tio mål och trettio indikatorer motsvarande vad som fastställts för mandatperioden. Den övergripande prioriterade åtgärden för 2018 är ett fortsatt arbete för att minska de strukturella överskostnaderna i verksamheterna. Åtta övriga prioriterade åtgärder definieras. För planperioden föreslås investeringar om totalt 120 mkr. År 2018 planeras investeringar motsvarande 40 mkr vilket överstiger genomsnittlig årlig investeringsmål. För åren 2020 och 2021 medför det att investeringsutrymmet behöver minskas med 5,5 mkr till 24,5 mkr. I budgetarbetet har konstaterats att investeringsprocessen behöver utvecklas avseende planering för att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag. För en nystart föreslås att planerade investeringar för perioden 2019 och framåt nollställs. Samtliga nämnder uppdras därefter att inkomma med förnyade och nya äskande för investeringar. Kontoret för verksamhetsstöd ges i uppdrag att i samråd med service- och teknikförvaltningen inarbeta kommande investeringsäskande i budget Samtliga mål kommer vidare att bli föremål för översyn i samband med behandling och revidering av verksamhetsplan och budget under år Ekonomichefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Arbetsutskottet har, efter vissa revideringar i förslaget till verksamhetsplan och budget den 14 november 2017, 240, föreslagit följande. 1. Verksamhetsplan och budget antas enligt reviderat förslag. 2. Investeringar för perioden fastställs enligt förslag, att uppgå till totalt 120 mkr för planperioden, fördelat med 40 mkr år 2018, 31,5 mkr år 2019 samt 24,5 mkr för år 2020 och Planerade investeringar för perioden nollställs. Samtliga nämnder uppdras därefter att inkomma med nya äskanden för investeringar. Kontoret för verksamhetsstöd ges i uppdrag att i samråd med service- och teknikförvaltningen inarbeta kommande investeringsäskanden i budget Arbetsutskottet beslutade i anslutning till detta förslag att uppdra till kommunchefen och ekonomichefen att utreda barn- och utbildningsnämndens behov för att hålla sin driftbudget för år Genomförd utredning har utmynnat i ett tilläggsförslag, redovisat i tjänsteutlåtande av ekonomichefen, enligt följande punkter. Barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram år 2018 fastställs till 180,5 mkr. Justerare Utdragsbestyrkande

12 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden uppdras att fortsätta arbeta med att anpassa verksamheten i enlighet med tilldelad budgetram. Budgetramar för driften fastställs enligt reviderat förslag. Finansiering av den totalt utökade driftramen för nämnderna sker genom minskning av budgetårets sammanlagda resultat. Dagens sammanträde Tom Martinsson (M), med biträde av Carina Albertsson (S) yrkar att det som beslutspunkt läggs till, att de prioriterade inriktningsmålen (verksamhetsmålen) kommer att bli föremål för översyn i samband med behandling och revidering av verksamhetsplan och budget under år Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag, med tillägg av ekonomichefens förslag om utökning av barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram, samt med tillägg av beslutspunkt enligt Tom Martinsson (M) yrkande. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 20 november 2017 Tjänsteutlåtande daterat 8 november 2017 Reviderat förslag till Verksamhetsplan och budget Justerare Utdragsbestyrkande

13 Verksamhetsplan och budget Fastställd av: Kommunfullmäktige , 96 Reviderad av: Kommunfullmäktige 2017-xx-xx, Dnr: KS/2017:411

14 Innehållsförteckning Fullmäktiges beslut...3 Kommunens styrmodell...4 Kommunens vision...5 Gemensamma planeringsförutsättningar...6 Omvärldanalys...6 Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun...8 Planeringsanvisningar driftbudget Styrelse och nämnders ansvar...11 God ekonomisk hushållning...12 Finansiella mål...12 Prioriterade inriktningsmål (verksamhetsmål)...13 Prioriterade åtgärder år Driftramar...15 Investeringsram

15 Fullmäktiges beslut Skattesats , Kommunfullmäktige beslutar att, förutsatt att regeringen godkänner landstingets och kommunernas skatteväxlingsbegäran och därmed ny länsvis skattesats för landstinget och kommunerna i Dalarna från och med den 1 januari 2018, ska skattesatsen för år 2018 vara 22,57 kronor. Kommunfullmäktige beslutar att, godkänner inte regeringen landstingets och kommunernas skatteväxlingsbegäran ska skattesatsen för år 2018 vara 23,04 kronor. Borgensramar , Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Malungshem ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Vatten och Avfall i Malung- Sälen ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Låneramar , Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen har rätt att låna upp till ett totalt högsta lånebelopp om 275 mkr för Malung-Sälens kommun. Budget , Kommunfulläktige beslutar att budgetramar för driften fastställs enligt förslag. Budgeterade ramar baseras på befolkningsprognos invånare för år invånare för år invånare för år invånare för år 2021 Resultatet för år 2018 budgeteras till 27,5 mkr, 14,9 mkr år 2019, 16,1 mkr år 2020 och 21,0 mkr år x, 2017-xx-xx Investeringplanen för år 2018 uppgår till XX mkr -kompletteras efter KF slutliga beslut om budgetramar 3

16 Kommunens styrmodell Styrmodell för Malung-Sälens kommun fastställdes , 100(dnr KS/2013:476). Principerna för styrning i Malung-Sälens kommun bygger på mål- och resultatstyrning. Med mål- och resultatstyrning menas att det finns en tydlig styrkedja, där kommunfullmäktige genom att formulera övergripande mål och gemensamma riktlinjer, anger för nämnderna vad som ska åstadkommas och hur uppföljningen ska ske. Målen bryts ner på nämndsnivå och förvaltningarna formulerar uppdrag som verkställs och rapporteras tillbaka. Kommunstyrelsen fastställer indikatorer och måltal utifrån kommunfullmäktiges verksamhetsplan. Mål ur ett övergripande perspektiv, kommunfullmäktiges prioriterade inriktningsmål, omfattar alla kommunala verksamheter. Målen beskriver en inriktning som gäller under planperioden. Till målen på den övergripande nivån kopplas ett antal indikatorer, som ger kommunfullmäktige möjlighet att följa graden av måluppfyllelse. Målen på nämndsnivå relaterar till respektive verksamhets bidrag till de övergripande målen. Resultat i ett styrningsperspektiv kräver att kommunen på ett tydligt sätt ska visa vilka effekter som ska åstadkommas för medborgarna/brukarna. Resultatstyrning innebär att kommunen använder olika typer av resultatmått och nyckeltal för att beskriva service- och tjänstekvalitet samt effektivitet. Måtten används för att följa upp de fastställda målen. Mål- och resultatstyrningen bygger på decentralisering av ansvar och befogenheter. Kommunfullmäktiges verksamhetsplan skrivs med ett perspektiv motsvarande en planperiod på fyra år. Planen revideras varje år under perioden och innehåller: Kommunens vision Strategier Prioriterade inriktningsmål med mått och måltal Prioriterade åtgärder år 1 Finansiella mål Styrmodellen bygger på en sammanhållen styrkedja baserad på mål- och resultatstyrning. Kommunfullmäktiges mål speglas i nämndernas planer och uppföljningen från nämnd till kommunfullmäktige synliggör hur respektive nämnd bidrar till de övergripande målen. Kommunfullmäktiges styrdokument överlämnas till nämnderna som för sina verksamhetsområden fastställer Nämndsplaner Detaljbudgetar Handlingsplan för ekonomi i balans Handlingsplan för ekonomi i balans fastställdes , 53 (dnr 2016:241). De kommunala verksamheterna behöver anpassa kostnaderna till en nivå som överrensstämmer med de faktiska intäkterna. Samtidigt finns behov av ekonomiskt utrymme för att kunna genomföra investeringar inom förskola, skola och äldreomsorg. Det finns därtill ett omfattande rekryteringsbehov i och med stora pensionsvgångar vilket ställer krav på resurser för introduktion av nya medarbetare. Övergripande mål: Det övergripande målet med handlingsplan för ekonomi i blans är att minska de årliga driftkostnaderna med minst 40 mkr fram till år Nettokostnaderna och standardkostnaderna per invånare ska vara i nivå med jämförbara kommuner och kvaliteten i den kommunala servicen ska vara fortsatt hög. Under år 2017 har ett arbete påbörjats med att påskynda återställningen, ett varsel har lagts under våren 2017 med 55 tjänster. Planen är att minska de årliga personalkostnaderna med cirka 24 mkr för Revidering av handlingplanen behöver göras under 2018 för att nå en ekonomi i balans redan till årskiftet 2018/

17 Kommunens vision Vision för Malung-Sälens kommun Vår kommun är känd som en ledande turistkommun, där det är attraktivt att bo, spännande att växa upp och lära, tryggt att åldras och det finns goda förutsättningar att driva och utveckla företag. Det rika föreningslivet, en aktiv landsbygdsutveckling och förmågan att arrangera stora evenemang är andra kännetecken. Vi präglas av öppenhet, delaktighet och alla människors lika värde. Barn och unga är vår prioriterade målgrupp. En kommunal ekonomi i balans, samverkan, kompetens, kvalité och hållbarhet är hörnpelare i samhällsbygget, liksom mångfald, entreprenörskap och företagsamhet. Vi är en stark inflyttningskommun med framtidstro. Strategier för Malung-Sälens kommun för att nå målen Vi utvecklar ett tydligt fokus på resultat och medborgarperspektiv. Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala initiativ - för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen. Vi bygger välfärd (skola, vård och omsorg) utan vinstsyfte och ser positivt på kooperativa lösningar. Vi utvecklar gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom samarbete och samverkan med bl.a. det lokala näringslivet och med våra grannkommuner. Vi erbjuder utbildning och kompetensutveckling för att säkerställa kvaliteten i verksamheterna, ett gott medarbetarskap och hög utvecklingskraft. Bra ledare och ett gott ledarskap är vårt kännetecken. Vi tydliggör barnperspektiv, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet som konstruktiva ledord i all planering och i allt genomförande. Vi möjliggör omstruktureringar och löpande effektiviseringar utifrån prioriteringar av kärnverksamheterna och genom ökad samordning inom koncernen. 5

18 Gemensamma planeringsförutsättningar Omvärldanalys (Från SKL Cirkulär 17:6) Jämfört med den prognos SKL presenterade i december (cirkulär 16:65) är skatteunderlagets ökningstakt uppreviderad de tre första åren i perioden och nedreviderad under den senare delen. Ändringen förklaras av att vi nu förutser starkare sysselsättningsuppgång än enligt tidigare bedömning. Eftersom vi inte har ändrat uppfattning om sysselsättningsnivån vid utgången av år 2020 innebär det mindre ökningstal i slutet av perioden. Svensk ekonomi ångar på Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. För helåret 2016 beräknas BNP ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent. För i år räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi blir fortsatt hög. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på att det i år blir bättre fart på exporten och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år ner i en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax innan finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå nästa år. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1½ procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. Väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Det är också, i reala termer, liktydigt med en svagare utveckling än normalt. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,2 2,4 2,3 3,0 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. 6

19 Befolkning Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har ökningen av den urbana befolkningen i Sverige mattats av. Den svenska urbaniseringen som folkomflyttning från land till stad är i stort avslutad. Landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Sett till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige. I många landsbygdskommuner fortsätter dock befolkningen att minska och så har även fallet varit för Malung-Sälens kommun om man tittar på de senaste 30 åren. Under den senaste 20-årsperioden har minskningen varit i genomsnitt 70 personer per år. Befolkningsutveckling i Malung-Sälen Folkmängden i kommunen minskade under åren med i genomsnitt 100 personer per år. Den trenden bröts under 2015 och befolkningsutvecklingen var även positiv för 2016 med 55 invånare. Födelsenettot har under en lång period varit negativ med en minskning med cirka invånare, där det föds cirka 80 till 90 barn per år medan det dör cirka stycken. Flyttnettot har även den varit negativ under ett antal år men där trenden bröts under 2015 och 2016 då flyttnettot varit postiv med ca 100 invånare per år. Kommunens invånare var vid årskiftet 2016/ invånare och vid 30 juni invånare. Det är inte möjligt att i dagsläget bedöma hur den fortsatta befolkningsutvecklingen kommer att te sig. Dock kan ett utvecklat integrationsarbete tillsammans med kommande flygplatsetablering innebära möjligheter till en stabilisering av befolkningstalet. I budgeten för 2018 baseras intäkterna på ett befolkningsunderlag på personer. Befolkningsutveckling - Malung-Sälens kommun Inv ÅR Invånarantal (per sista december) Arbetsmarknad i Malung-Sälen Sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen i förhållande till övriga kommuner i länet. I gruppen år är arbetslösheten 4,4 procent, i topp i Dalarna och bland de lägsta i riket. Även ungdomsarbetslösheten är låg, 6,9 procent, liksom långtidsarbetslösheten. Nyföretagandet har vänt och börjat öka igen efter ett par år med sjunkande statistik mellan åren , trots det ligger Malung-Sälens kommun väl till vad gäller företagsamhet. Malung-Sälens kommun är fortfarande en av Dalarnas mest företagsamma kommun. För kommunen bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet. Besöksnäringen i Sverige växer i snabb takt och ökar i betydelse för både jobb och tillväxt i hela landet. För förutseende regioner, kommuner och företagare kan detta bidra till ökad sysselsättning, särskilt när det gäller unga och utrikesfödda, och möjligheter till tillväxt. 7

20 Ekonomisk översikt av Malung-Sälens kommun Fem år i sammandrag finansiella nyckeltal Fem år i sammandrag * Antal kommuninvånare 31/ Kommunen Soliditet, % Soliditet inklusive pensionsförpliktekser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 98,3 105,8 106,3 100,4 103,8 Nettokostnadernas ökning, % -0,7 1,5 5,6 2,7 6,4 Skatte- och generella statsbidrags ökning % 7,0 2,0-0,4 2,5 1,4 varav Skatteintäkternas ökning, % 5,4 4,1 1,4 1,6 3,2 varav Generella statsbidrags ökning, % 10,8-2,9-4,2 4,5-2,6 Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr Låneskuld, mkr 369,4 373,5 325,9 335,0 271,1 Låneskuld/invånare, kr Årets resultat, mkr 14,2-30,6-32,7-0,1-18,4 Nettoinvesteringar, mkr 7,6 18,2 41,4 60,7 19,5 Skattesats kommunen, kr 23,04 22,54 22,54 22,54 22,31 Koncernen Soliditet, % Kassalikviditet, % Skuldsättningsgrad, % Årets resultat, mkr 41,7-12,9-16,3 18,6 21,2 Eget kapital, mkr * I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi Lån, borgen och skulder Malung-Sälens kommun hade vid ingången av 2017 långfristiga låneskulder på cirka 365 mkr varav cirka 133 mkr avser koncernbolaget Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB, där en revers är upprättad mellan kommunen och bolaget. Kommunens kortfristiga skulder uppgick till cirka 188 mkr vid bokslutet för Borgensförbindelserna för de kommunala bolagen uppgick till 422 mkr vid ingången av år En generell borgensavgift uppgående till 0,2 procent tas ut av de kommunala bolagen för utnyttjad borgen. Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna uppgick vid ingången av 2017 till 257 mkr. Totalt hade kommunen lån, borgen och skulder vid årsskiftet 2016/2017 på cirka mkr, vilket motsvarar cirka 120 tkr per invånare. Kommunen har en limit hos långivare Kommuninvest på 135 tkr per invånare, vilket innebär att kommunen har ungefär 15 tkr kvar per invånare eller 150 mkr kvar innan limiten är nådd. Kommunens skuldsättningsgrad och soliditet har utvecklats negativt under en längre period men för 2016 blev det en liten förbättring pågrund av det positiva resulatatet samt att ingen nyupplåning gjordes under Kommunens soliditet ligger på cirka 32 procent exklusive skogsinnehavet och 47 procent inklusive skogsinnehavet som är värderat till cirka 240 mkr ( ha). 8

21 Strukturella överkostnader Kommunens nettokostnader för samtliga verksamheter ligger betydligt högre än genomsnittet för jämförbara kommungrupper och riket (se diagrammet nedan). Prognosen för 2016 visar på att kommunen ligger cirka kr högre än riket per invånare, cirka kr högre än snittet i Dalarna och cirka kr högre än turism- och besöksnäringskommunerna. Det innebär att kommunen har cirka mkr mer i nettokostnader för sina verksamheter än jämförbara kommungrupper och cirka 80 mkr över rikets genomsnitt. Nettokostnadsutveckling per invånare Kr ÅR Malung-Sälens Turism- och besöksnäringskommun er Källa: I tabellen har uppbokningen 2014 på 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi tagits bort för en bättre jämförelse med kommungrupperna Dalarnas Län Riket Resultatutveckling Malung-Sälens kommun redovisade ett positivt resultat för 2016 på 14,2 mkr. Det positiva resultatet berodde främst på att markenheten hade ett stort positivt resultat (+19,9 mkr) på grund av stor försäljning av exploateringstomter i Sälen. Verksamheterna redovisade ett negativt resultat på 12,3 mkr medan finansförvaltningen tillsammans med skatteintäkter och statliga bidrag redovisade ett positivt resultat på 6,6 mkr. Resultatutveckling Tkr ÅR

22 Planeringsanvisningar driftbudget Skatteintäkter Driftramar är beräknade med oförändrad skattesats, 23,04 %. Samtliga kommuner i Dalarna har beslutat om skatteväxling med 47 öre. Skatteväxlingen avser att huvudmannaskapet för den allmänna kollektivtrafiken samt färdtjänst övergår till landstinget. Godkänner regeringen skatteväxlingen minskar skatteintäkterna samtidigt som kostnaderna minskar motsvarande för kollektivtrafiken. Generella statsbidrag Driftramar är beräknade med generella statsbidrag och utjämning enligt SKLs prognos enligt cirkulär 2017:45. I generella statsbidrag och utjämning ingår extra statsbidrag för välfärden som kommunerna erhåller från år I föreslagna driftbudgetramar ingår extra statsbidrag beräknat till 6,5 mkr för år Personalkostnader Driftramarna är beräknade med löneökningar motsvarande 3 %. Driftramarna är beräknade med effekt minskad ram med anledning av varsel 2017 med 25,8 mkr. Kostnader för löner (inklusive sociala avgifter) beräknas öka med cirka 3,4 % för 2018 enligt SKL, cirkulär 2017:42 Verksamheterna behöver aktivt arbeta med att utveckla ett mer effektivt arbetssätt för att hantera personalkostnadsökningarna. Prisindex kommunal verksamhet (PKV) Personalkostnad* 3,1 3,1 3,8 3,4 3,5 3,3 Övrig förbrukning** 1,1 1,8 2,6 2,3 2,6 2,6 Prisindex kommunal verksamhet 2,4% 2,7% 3,4% 3,0% 3,2% 3,1% * Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter. ** 50 % lönekostnadsförändring och 50% KPIF-KS, konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt. För åren 2016 och 2017 ingår lärarlönesatsningen med cirka 0,3 procentenheter per år. För åren förväntas pensionskostnaderna att öka kraftigt med kalkylens antaganden. Det ökar PKV med cirka 0,3; 0,2 och 0,1 procentenheter respektive år. (SKL, ) Verksamhetens övriga driftkostnader Driftramarna är beräknade med ökning för övriga kostnader motsvarande 1,5 %. Verksamhetens driftintäkter Driftramarna är beräknade med ökning för oförändrade övriga verksamhetsintäkter. Kapitalkostnader Interäntan som en del av kapitaltjänstkostnaderna är oförändrad jämfört med år 2017 och följer SKLs rekommendation om 1,5 %. Planenlig avskrivningar av anläggningstillgångarna kommer följa motsvarande principer som tidigare år. Komponentindelning av kommunens materiella anläggningstillgångar har inte genomförts fullt ut. Interna kostnader Interna ersättningar avseende nyttjande av gemensam ekonomi, IT, växelpersonal, lönesystem, mm fördelas enligt fastställda fördelningstal. Interna lokalhyror kommer, med undantag av där väsentliga anskaffningar skett, vara oförändrade för I övrigt fördelas intern lokalvård och förrådskostnader till verksamheterna. Tjänster och köp mellan förvaltningarna i övrigt debiteras via internfakturor. Fördelningstalen är beräknade från hur många som nyttjar resurna, lokalyta mm. Arbetsgivaravgift (personalomkostnadspålägg/po) Arbetsgivaravgiften är för ,20 % för anställda under 65 år 21,96 % för anställda 65 år och uppåt. 10

23 Styrelse och nämnders ansvar Budgetramarna fördelas från kommunfullmäktige till styrelse och nämnder. Styrelse och nämnderna ansvarar för att upprätta detaljbudget inom fastställd budgetram. Budgetramen avser att täcka nettokostnaderna inom nämndens verksamhetsområde.utifrån förvaltningens förslag och nämndens prioriteringar fastställer nämnden en planbudget för de närmaste 4 åren. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan med ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ansvarar för att leda och samordna planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter, uppfylla tillsyn över nämnder och verksamheter, när detta inte är reglerat på annat vis i lag eller förordning. Kommunstyrelsen uppdras att utöva koncernstyrning över alla verksamheter som kommunen har ett betydande inflytande över, utifrån kommunfullmäktiges fastställda mål och särskilda anvisningar liksom utifrån de villkor som följer av aktiebolagslagen (2005:551). Kommunstyrelsen ansvarar för att löpande rapportera till kommunfullmäktige gällande verksamheternas resultat och ställning, samt att fastställda mål och planer för verksamheterna följs och redovisas åter till fullmäktige. 11

24 God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Finansiella mål Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Nyckeltal Måltal Verksamhetens nettokostnad < 98 % Amortering av lån 2 % per år Lån och borgensåtagande < 95 % av satt limit Kassalikviditet > 80 % Soliditet > 30 % Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Nyckeltal Måltal Investeringsvolym Avskrivningar inom planperioden Det allmänna målet för kommunens ekonomiska förvaltning är att ha en god ekonomisk hushållning. Till god ekonomisk hushållning hör att, över tid, ha en ekonomi i balans. Kommunens återställningskrav med anledning av tidigare års underskott prognostiseras enligt balanskravsutredningen i delårsbokslut 2017 till sammanlagt 44 mkr (7 mkr år 2017, 32 mkr år 2018 och 6 mkr 2020). Ambitionen är att kunna återställa 27 mkr av ingående balanskravsunderskott år

25 Prioriterade inriktningsmål (verksamhetsmål) Hållbar tillväxt Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för att skapa goda livsvillkor. Indikatorer Andel nöjda medborgare Nöjd region index (NRI) Andel förvärvsarbetande, % Andel av befolkningen som får försörjningsstöd Måltal Informationsmått Minst bibehållen nivå Minskande Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Indikatorer Andel nya företag/1000 inv. Andel nöjda företagare (Insikt) Måltal Bibehållen nivå Ökande Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljö- och klimathänsyn. Indikatorer Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall, % Andel ekologiska livsmedel, % Andel miljöcertifierad skog, % Måltal Ökande Ökande Ökande Kvalitet Vi har en tillgänglig service och ett gott bemötande. Indikatorer Andel nöjda medborgare Nöjd medborgar index (NMI) Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga, % Andel som erbjudits plats inom förskolan får plats på önskat placeringsdatum, % Väntetid för att få plats på särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar Måltal Informationsmått Ökande Bibehållen nivå <90 dagar Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner. Indikatorer Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sitt särskilda boende, % Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sin hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende, % av maxpoäng Andel ungdomar som inte kommit tillbaka till IFO ett år efter avslutad insats/utredning, % Måltal Bibehållen nivå Bibehållen nivå Bibehållen nivå Ökande Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt. Indikatorer Måltal Antal barn per personal i förskolan Bibehållen nivå Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8, % Ökande Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, % Bibehållen nivå 13

26 Andel elever som fullföljer gymnasiet, hemkommun, % Ökande Kompetens Vi har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten. Indikatorer Hållbart medarbetarengagemang (index) Antal förbättringsidéer Antal genomförda förbättringar Sjukfrånvaro, % Måltal Ökande Ökande Hälften av idéerna är genomförda Minskande Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det. Indikatorer Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Måltal Ökande Demokrati Vi har informerade och delaktiga brukare och invånare. Indikatorer Andel nöjda medborgare Nöjd inflytande index (NII) Informationsindex för hemsidan Antal åhörare vid kommunfullmäktiges möten Vi arbetar för en aktiv landsbygdsutveckling. Indikatorer Årliga medel för Leaderprojekt, kr Tillgång till kommersiell service och/eller servicepunkter Måltal Informationsmått Ökande Ökande Måltal Ökande Måltal saknas Prioriterade åtgärder år 2018 Malung-Sälens kommun finanser Fortsatt arbete för att minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. Hållbar tillväxt - Kvalitet - Kompetens - Demokrati Utveckla samarbetet med näringslivet för en ökad tillväxt. Arbeta aktivt för att utveckla befintliga och nya företagsetableringar. Översyn av kommunala tomter och mark samt ta fram ett kommunalt bostadsförsörjningsprogram. Marknadsföring av kommunala tomter. Påverka regeringen att ta beslut om att inrätta ett kommunalt lantmäteri. Arbeta aktivt med kompetensförsörjning i dialog med näringarna och statliga myndigheter. Revidera bredbandsstrategin för en ökad tillgänglighet i kommunen. Slutföra renoveringen av Västerdalsbanan samt terminalområdet i Malungsfors. Översyn av eventuella kommunala reservat. 14

27 Driftramar Ramar för perioden (tkr) Datum: År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 Befolkningsprognos Nämnd / förvaltning Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndaren Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Räddningsnämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden KS försäljning exploateringsmark Nämndernas tilldelade budgetramar Finansförvaltningen (netto) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Årets resultat varav medlemsbidrag VDUF (del i KS) Resultat exklusive markexploatering

28 Investeringsram Investeringsförutsättningar Det årliga utrymmet för investeringar för skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet i Malung-Sälens kommun ska enligt kommunfullmäktiges finansiella mål motsvara högst de årliga avskrivningarna. Investeringsutrymmet med nuvarande ekonomiska förutsättningar uppgår till 30 mkr årligen. För en tioårsperiod motsvaras det av investeringar om totalt 300 mkr. Nuvarande limit hos långivare Kommuninvest medger, för kommunkoncernen, tillkommande upplåning motsvarande 150 mkr. De kommunala bolagen står samtidigt för omfattande investeringar. För planperioden föreslås investeringar om totalt 120 mkr. År 2018 planeras investeringar motsvarande 40 mkr vilket överstiger genomsnittlig årlig investering. För åren 2020 och 2021 medför det att investeringsutrymmet behöver minskas med 5,5 mkr till 24,5 mkr. Investeringsplan OBJEKT INVESTERING Mark, byggnader & tekniska anläggningar Åtgärder av lokaler enligt lagkrav, Lokaler övrigt ombyggnation och förbättringar, anpassning hyresgäst, årligt belopp Hästen förskola Tillbyggnad med 3 avd Skinnarbadet Ishallen Ishall två omklädesrum Ishallen Energibesparing ishall (del i två omklädningsrum) 500 Blå hallen Idrottshall (Blå hallen) - nytt golv Gata Ombyggnation, egen regi - (samarb.vamas), årligt belopp Belysning Gatubelysning, utbyte - årligt belopp Industrihus Anpassning till nya hyresgäster Ospecificerade investeringar Maskiner & Inventarier Tvätt & Städ Maskiner och utrustning, årliga belopp Måltid Maskiner, inventarier och utrustning 800 BUN Inventarier SOC Inventarier Årligt belopp för Inventarier och möbler Årligt belopp för Inventarier och möbler Fordon Räddningsfordon Fordon Fib (bilen ej utrustningen, den är okej) 300 Fordon Inköp av 6 hjuling 120 SUMMA BUDGETERAD INVESTERINGAR Övrigt likviditetspåverkande Enligt beslut från kommunfullmäktige kommer förvärv av vårdhemmet i Malung ske per med cirka 30 mkr. Objektet är klassificerat som finansiell leasing och redovisad sedan tidigare som materiell anläggningstillgång i kommunen. 16

29 Kommunen här därutvöver ett behov av att skapa fler exploateringstomter för både industri-, permanent- och fritidsboende i norra och södra kommundelen efter att de flesta av kommunens exploateringstomter har blivit sålda de senaste åren. Behovet för de kommande åren är investeringar på cirka mkr. 17

30 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Verksamhetsplan och budget (KS/2017:411) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Verksamhetsplan och budget antas enligt reviderat förslag. 2. Investeringar för perioden fastställs enligt förslag, att uppgå till totalt 120 mkr för planperioden, fördelat med 40 mkr år 2018, 31,5 mkr år 2019 samt 24,5 mkr för år 2020 och Planerade investeringar för perioden nollställs. Samtliga nämnder uppdras därefter att inkomma med nya äskanden för investeringar. Kontoret för verksamhetsstöd ges i uppdrag att i samråd med service- och teknikförvaltningen inarbeta kommande investeringsäskanden i budget Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Arbetsutskottets beslut Kommunchefen och ekonomichefen uppdras att utreda barn- och utbildningsnämndens behov för att hålla sin driftbudget för år Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde den 25 september 2017, 96, budgetramar för driftverksamheten Kommunstyrelsen gavs i uppdrag att bearbeta finansiella och inriktningsmål samt investeringsplaner ytterligare. Reviderat Verksamhetsplan och budget har i arbetet med komplettering av mål och investeringar strukturerats om. Reviderad Verksamhetsplan och budget inleds med en sammanfattning av årets fattade kommunfullmäktigebeslut avseende budget samt beskrivning kommunens styrmodell. Beskrivning av kommunens vision följs av så kallade gemensamma planeringsförutsättningar som är ett sammandrag av tidigare omvärldsanalys, kommentarer till ekonomisk översikt samt anvisningar med mera. Planperiodens finansiella och verksamhetsmässiga (inriktnings)mål har samlats inom kapitel god ekonomisk hushållning. Driftramar och investeringsramar för planperioden avslutar dokumentet. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning föreslås omfatta två mål: Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Mål för verksamheten ur perspektivet god ekonomisk hushållning, så kallade prioriterade inriktningsmål, föreslås omfatta tio mål och trettio indikatorer motsvarande vad som fastställts för mandatperioden. Justerare Utdragsbestyrkande

31 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Den övergripande prioriterade åtgärden för 2018 är ett fortsatt arbete för att minska de strukturella överskostnaderna i verksamheterna. Åtta övriga prioriterade åtgärder definieras. För planperioden föreslås investeringar om totalt 120 mkr. År 2018 planeras investeringar motsvarande 40 mkr vilket överstiger genomsnittlig årlig investeringsmål. För åren 2020 och 2021 medför det att investeringsutrymmet behöver minskas med 5,5 mkr till 24,5 mkr. I budgetarbetet har konstaterats att investeringsprocessen behöver utvecklas avseende planering för att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag. För en nystart föreslås att planerade investeringar för perioden 2019 och framåt nollställs. Samtliga nämnder uppdras därefter att inkomma med förnyade och nya äskande för investeringar. Kontoret för verksamhetsstöd ges i uppdrag att i samråd med service- och teknikförvaltningen inarbeta kommande investeringsäskande i budget Samtliga mål kommer vidare att bli föremål för översyn i samband med behandling och revidering av verksamhetsplan och budget under år Ekonomichefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Dagens sammanträde Ekonomichefen Helena Steffansson Carlson redogör för ärendet. Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar om vissa revideringar av förslaget till finansiella mål. Revideringarna innebär att måltal för verksamheternas nettokostnad ska vara högst 98 % samt att måltal för soliditeten ska vara minst 30 %. Ordföranden finner vidare att arbetsutskottet konstaterar att investeringsplanen ska vara ospecificerad i dokumentet, med avseende på åren Ordföranden finner därutöver att arbetsutskottet beslutar om vissa redaktionella ändringar. Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår att verksamhetsplan och budget , med finansiella mål, prioriterade inriktningsmål samt prioriterade åtgärder, antas enligt reviderat förslag. Det reviderade förslaget, inbegripande arbetsutskottets ändringar, kommer att lämnas till kommunstyrelsen inför dess behandling av ärendet den 28 november. Ordföranden finner därutöver att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Ordföranden finner slutligen att arbetsutskottet beslutar att uppdra till kommunchefen och ekonomichefen att utreda barn- och utbildningsnämndens behov för att hålla sin driftbudget för år Justerare Utdragsbestyrkande

32 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 8 november 2017 Förslag till Verksamhetsplan och budget Justerare Utdragsbestyrkande

33 Tjänsteutlåtande Sida Kontoret för verksamhetsstöd Helena Steffansson Carlson helena.s.carlson@malung-salen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:411 Verksamhetsplan och budget förslag revidering av driftramar Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram år 2018 fastställs till 180,5 mkr. 2. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att fortsätta arbeta med att anpassa verksamheten i enlighet med tilldelad budgetram. 3. Budgetramar för driften fastställs enligt reviderat förslag. 4. Finansiering av den totalt utökade driftramen för nämnderna sker genom minskning av budgetårets sammanlagda resultat. Beskrivning av ärendet Budgetramar för driftverksamheten har fastställts av kommunfullmäktige ( 96) med ett budgeterat årsresultat för 2018 om 27,5 mkr. Nämnderna har utifrån tilldelade budgetramar arbetat med utformande av detaljbudget för år Barn- och utbildningsnämnden har beräknat att nämnden behöver anpassa (sk besparing) verksamheten med 7,8 mkr (BUN 72 / ) för att klara tilldelad budgetram. Det pågår ett arbete i nämnden att anpassa verksamhetens kostnader till tilldelad ram. Därutöver har förslag tidigare framlagts avseende förändringar för att anpassa kostnaderna till befintlig och kommande budgetram. Inga politiska beslut är fattade om förändringar av verksamheten varför inga effekter kan fås under Kommunstyrelsen föreslår med anledning av ovanstående att barn- och utbildningsnämnden får en utökad driftram för år 2018 med 4,5 mkr till 180,5 mkr. Barn- och utbildningsnämnden uppdras att fortsätta arbeta med att anpassa verksamheten i enlighet med tilldelad budgetram. Kommunstyrelsen föreslår därmed att budgeterat årsresultat minskas till 23,0 mkr. Beslutsunderlag V-plan och budget arbetsmaterial ( ) reviderad version efter KSAU inkl BUN utökning Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Kontoret för verksamhetsstöd Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

34 Tjänsteutlåtande Sida Kontoret för verksamhetsstöd Helena Steffansson Carlson helena.s.carlson@malung-salen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:411 Verksamhetsplan och budget Förslag till beslut 1. Finansiella mål ur perspektivet god ekonomisk hushållning fastställs enligt upprättat förslag 2. Prioriterade inriktningsmål ur perspektivet god ekonomisk hushållning fastställs enligt upprättat förslag 3. Prioriterade åtgärder fastställs enligt upprättat förslag 4. Investeringar för perioden fastställs enligt förslag för att uppgå till totalt 120 mkr för planperioden fördelat med 40 mkr år 2018, 31,5 mkr år 2019 samt 24,5 mkr för år 2020 och Planerade investeringar för perioden nollställs. Samtliga nämnder uppdras därefter att inkomma med förnyade och nya äskande för investeringar. Kontoret för verksamhetsstöd ges i uppdrag att i samråd med service- och teknikförvaltningen inarbeta kommande investeringsäskande i budget Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde ( 96) budgetramar för driftverksamheten Kommunstyrelsen gavs i uppdrag att bearbeta finansiella och inriktningsmål samt investeringsplaner ytterligare. Reviderat Verksamhetsplan och budget har i arbetet med komplettering av mål och investeringar strukturerats om. Reviderad Verksamhetsplan och budget inleds med en sammanfattning av årets fattade kommunfullmäktigebeslut avseende budget samt beskrivning kommunens styrmodell. Beskrivning av kommunens vision följs av så kallade gemensamma planeringsförutsättningar som är ett sammandrag av tidigare omvärldsanalys, kommentarer till ekonomisk översikt samt anvisningar med mera. Planperiodens finansiella och verksamhetsmässiga (inriktnings) mål har samlats inom kapitel god ekonomisk hushållning. Driftramar och investeringsramar för planperioden avslutar dokumentet. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning föreslås omfatta två mål: Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

35 Tjänsteutlåtande Sida Mål för verksamheten ur perspektivet god ekonomisk hushållning, så kallade prioriterade inriktningsmål, föreslås omfatta tio mål och trettio indikatorer motsvarande vad som fastställts för mandatperioden. Den övergripande prioriterade åtgärden för 2018 är ett fortsatt arbete för att minska de strukturella överskostnaderna i verksamheterna. Åtta övriga prioriterade åtgärder definieras. För planperioden föreslås investeringar om totalt 120 mkr. År 2018 planeras investeringar motsvarande 40 mkr vilket överstiger genomsnittlig årlig investeringsmål. För åren 2020 och 2021 medför det att investeringsutrymmet behöver minskas med 5,5 mkr till 24,5 mkr. I budgetarbetet har konstaterats att investeringsprocessen behöver utvecklas avseende planering för att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag. För en nystart föreslås att planerade investeringar för perioden 2019 och framåt nollställs. Samtliga nämnder uppdras därefter att inkomma med förnyade och nya äskande för investeringar. Kontoret för verksamhetsstöd ges i uppdrag att i samråd med service- och teknikförvaltningen inarbeta kommande investeringsäskande i budget Beslutsunderlag Verksamhetsplan och budget Beslutet skickas till Samtliga nämnder Kontoret för verksamhetsstöd Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

36 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Verksamhetsplan och budget (KS/2017:411) Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras till arbetsutskottet för vidare beredning. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 25 september 2017, 96, att fastställa budgetramar för driften enligt föreliggande förslag. Kommunfullmäktige beslutade vidare att de årliga investeringarna, kommunfullmäktiges inriktningsmål, finansiella mål samt de prioriterade åtgärderna för 2018 bearbetas vidare, för återrapportering till kommunstyrelsen den 24 oktober och slutligt beslut av kommunfullmäktige den 20 november. Dagens sammanträde Kommunchef Olle Emanuelsson redogör för ärendet. De årliga investeringarna, kommunfullmäktiges inriktningsmål, finansiella mål samt de prioriterade åtgärderna för 2018 är ännu inte genomarbetade i sådan omfattning att ärendet kan föras vidare till kommunfullmäktige för beslut. Ordföranden finner följaktligen att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till arbetsutskottet för vidare beredning. Justerare Utdragsbestyrkande

37 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Tidpunkt för delårsrapportens avlämnande (KS/2017:565) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Tidpunkt för delårsrapporten ändras till 31 augusti från och med år Beskrivning av ärendet Av kommunallagen framgår att minst en delårsrapport årligen ska upprättas. Delårsrapporten ska enligt lag om kommunal redovisning omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Från år 2013 upprättas delårsrapport per 31 juli i Malung-Sälens kommun i enlighet med gällande Styrmodell för Malung-Sälens kommun. Ekonomichefen föreslår i tjänsteutlåtande att delårsrapporttidpunkten från år 2018 ändras till 31 augusti för kommunen och den kommunala koncernen. Vid beslut om ändrad tidpunkt kommer delårrapporten rapporteras direkt till kommunstyrelsens oktobersammanträde. Det innebär enligt beslutad sammanträdesplan för år 2018 den 2 oktober. Kommunstyrelsens arbetsutskott får en muntlig genomgång vid sitt septembersammanträde. Arbetsutskottet föreslår den 14 november 2017, 239, bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 8 november Justerare Utdragsbestyrkande

38 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Tidpunkt för delårsrapportens avlämnande (KS/2017:565) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Tidpunkt för delårsrapporten ändras till 31 augusti från och med år Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Av kommunallagen framgår att minst en delårsrapport årligen ska upprättas. Delårsrapporten ska enligt lag om kommunal redovisning omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Från år 2013 upprättas delårsrapport per 31 juli i Malung-Sälens kommun i enlighet med gällande Styrmodell för Malung-Sälens kommun. Ekonomichefen föreslår i tjänsteutlåtande att delårsrapporttidpunkten från år 2018 ändras till 31 augusti för kommunen och den kommunala koncernen. Vid beslut om ändrad tidpunkt kommer delårrapporten rapporteras direkt till kommunstyrelsens oktobersammanträde. Det innebär enligt beslutad sammanträdesplan för år 2018 den 2 oktober. Kommunstyrelsens arbetsutskott får en muntlig genomgång vid sitt septembersammanträde. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 8 november 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

39 Tjänsteutlåtande Sida Kontoret för verksamhetsstöd Helena Steffansson Carlson helena.s.carlson@malung-salen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:565 Tidpunkt för delårsrapportens avlämnande Förslag till beslut 1. Delårsrapport-tidpunkten ändras till 31 augusti Beskrivning av ärendet Av kommunalagen (8:20a) framgår att minst en delårsrapport årligen skall upprättas. Delårsrapporten skall enligt lag om kommunal redovisning (9:1) omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Från år 2013 upprättas delårsrapport per 31 juli i Malung-Sälens kommun i enlighet med gällande styrmodell Styrmodell för Malung-Sälens kommun. Ett huvudsyfte med delårsrapporten är att ge ledningen beslutsunderlag för korrigerande åtgärder utifrån prognos av helårsresultatet. Det är därför av vikt att utfallet för perioden, som utgör underlaget för prognosen, är så aktuellt som möjligt. Sedan år 2016 ansvarar ekonomikontoret inom kontoret för verksamhetsstöd vid Malung-Sälens kommun för redovisning och upprättande av bokslut, för det med Vansbro kommun gemensamma kommunalförbundet Västerdalarnas utbildningsförbund. De två medlemskommunerna har delårsbokslut vid olika tidpunktet vilket innebär att Västerdalarnas utbildningsförbund behöver upprätta två delårbokslut som underlag till medlemskommunerna. Det innebär ökad administration. Delårsbokslutet 31 juli är mitt i semesterperioden vilket medför att bokslutsarbetet startar relativt sent. Ett senarelagt delårsbokslut medför att förberedande åtgärder kan vidtas och fler medarbetare från kommunens förvaltningar finns tillgängliga. Rådet för kommunal redovisning utgav år 2013 rekommendation 23, Delårsrapport. Rekommendationen anger minimikraven för en delårsrapports innehåll. Malung-Sälens kommuns delårsrapport per har anpassats till gällande rekommendation och omfattningen har väsentligt minskats. Från år 2018 föreslås delårsrapporttidpunkten ändras till 31 augusti för kommunen och den kommunala koncernen. Delårrapporten föreslås rapporteras direkt till kommunstyrelsens oktobersammanträde. Det innebär enligt beslutad sammanträdesplan för år 2018 den 2 oktober. Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

40 Tjänsteutlåtande Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås få en muntlig genomgång vid sitt septembersammanträde. Beslutsunderlag Beslutet skickas till Samtliga nämnder Samtliga kommunala bolag De förtroendevalda revisorerna Kontoret för verksamhetsstöd Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

41 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Begäran om tilläggsanslag från socialnämnden (KS/2017:574) 8 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Socialnämndens begäran om tilläggsanslag avslås. Medel saknas inom befintlig ram. Carina Albertsson (S), Brita Sohlin (M) och Thomas Ericsson (L) deltar inte i beslutet. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har via beslut den 8 november 2017, 86, kommit in med en begäran om tilläggsanslag med 9,3 mkr för år Malung-Sälens kommuns helårsprognos, lämnad i samband med delårsrapporten, fastställd av fullmäktige den 23 oktober 2017, är ett prognostiserat negativt resultat med 13,2 mkr. Det är samtidigt en negativ avvikelse mot budgeterat resultat med 50,0 mkr. Nämndernas nettokostnader prognostiserar en negativ avvikelse mot budget med 54,0 mkr. En uppdaterad prognos för helåret har lämnats vid kommunstyrelsens sammanträde den 28 november Lämnade uppgifter pekar på att den samlade prognosen är ett prognostiserat negativ resultat för Malung-Sälens kommun. Ekonomichefen har upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet. I tjänsteutlåtandet konstateras att det saknas medel inom befintligt utfall och budgetram för beviljande av tilläggsanslag. Socialnämndens begäran föreslås därmed ska avslås. Dagens sammanträde Socialchef Lena Hållmats Bergvik redogör för ärendet. Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Carina Albertsson (S), Brita Sohlin (M) och Thomas Ericsson (L) deltar inte i beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 16 november 2017 Prognos per delårsrapport 31 juli 2017 Månadsprognos per 31 oktober 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

42 Tjänsteutlåtande Sida Kontoret för verksamhetsstöd Helena Steffansson Carlson helena.s.carlson@malung-salen.se Kommunstyrelsen Dnr KS/2017:574 Svar socialnämndens begäran om tilläggsanslag Förslag till beslut 1. Socialnämndens begäran om tilläggsanslag avslås. Medel saknas inom befintlig ram. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har per inkommit med begäran om tilläggsanslag för år Malung-Sälens kommuns helårsprognos, lämnad i samband med delårsrapporten, fastställd av fullmäktige , är ett prognostiserat negativt resultat med 13,2 mkr. Det är samtidigt en negativ avvikelse mot budgeterat resultat med 50,0 mkr. Nämndernas nettokostnader prognostiserar en negativ avvikelse mot budget med 54,0 mkr. En uppdaterad prognos för helåret är planerad att lämnas vid kommunstyrelsens sammanträde Lämnade uppgifter pekar på att den samlade prognosen är ett prognostiserat negativ resultat för Malung- Sälens kommun. Det saknas därmed medel inom befintligt utfall och budgetram för beviljande av tilläggsanslag. Socialnämndens äskande föreslås därmed att avslås. Beslutsunderlag Prognos lämnad delårsrapport (dnr KS/2017:499) Prognos (dnr KS/2017:579) Beslutet skickas till Socialnämnden Verksamhetsekonom socialnämnden Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

43 trf* ^a' ur1 ö" ^' ens kornmun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 3 86 Begäran om tilläggsanslag (SN/2Q17:379) Socialnämndens beslut Socialnämnden begär tilläggsanslag med 9,3 mkr. Beskrivning av ärendet Utifrån prognosen i delårsrapporten ser socialnämnden ingen möjlighet att hämta hem underskottet i budgeten. De åtgärder som socialnämnden har vidtagit på kort sikt för en budget i balans ger ej så stora besparingseffekter under resterande del av år 2017 och därför begärs tilläggssanslag med 9,3 mkr utifrån delårsrapporten. Budgeten kom inte in i systemet förrän i april och första negativa resultatet framkom därefter i delårsrapporten. Dagens sammanträde Ekonom och bitr. socialchef redogör för det ekonomiska läget. Ordförande finner att socialnämnden beslutar att begära tilläggsanslag med 9,3 mkr. Beslutsunderlag Delårsrapport 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialchef Bitr. socialchef CS Ekonom BM ^ Juste ra re stö Utdragsbestyrkande

44 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Partistöd 2018 (KS/2017:253) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Partistöd för år 2018 utbetalas till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, i enlighet med gällande reglemente för partistöd. 2. Partistödet ska utbetalas under januari månad till respektive partis lokala förening i Malung-Sälens kommun. 3. Samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2017 ska i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 11 kommunallagen (1991:900) lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Beskrivning av ärendet Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (1991:900) ska kommunfullmäktige fatta beslut om att betala ut partistöd minst en gång per år. Kommunens reglemente för partistöd föreskriver att partistödet ska betalas ut under januari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Partistödet består av - ett grundstöd, som uppgår till kronor per parti och år, samt - ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Enligt reglementet gäller vidare att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska enligt 2 kap 11 kommunallagen avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in inom föreskriven tid gäller enligt reglementet att det inte utbetalas något stöd för nästkommande år. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016, 149, om utbetalning av partistöd för år Kommunfullmäktige beslutade vidare att samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2016 ska lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Mottagare av partistöd för år 2016 och därmed skyldiga att ge in redovisning till kommunfullmäktige är samtliga partier i fullmäktige, det vill säga Centerpartiet, Liberalerna, Malung-Sälenpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet har givit in redovisningar i enlighet med gällande reglemente. Malung-Sälenpartiet har inte givit in redovisning eller annan handling som syftar till att redovisa hur partistödet har använts. 9 Justerare Utdragsbestyrkande

45 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Planeringschefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Med beaktande av gällande reglemente för partistöd föreslås enligt tjänsteutlåtandet att kommunfullmäktige för år 2018 beslutar att utbetala partistöd till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Malung-Sälenpartiet har inte uppfyllt kraven på redovisning och föreslås därför inte få ta emot något partistöd för år Partier som mottagit partistöd år 2017 är Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Samtliga dessa partier föreslås ska uppmanas lämna in skriftlig redovisning över användandet av partistödet senast den 30 juni 2018, som underlag för kommunfullmäktiges beslut om partistöd för år Arbetsutskottet föreslår den 17 oktober 2017, 205, bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 25 oktober 2017 Partistödsredovisningar avseende Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet Justerare Utdragsbestyrkande

46 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Partistöd 2018 (KS/2017:253) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Partistöd för år 2018 utbetalas till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, i enlighet med gällande reglemente för partistöd. 2. Partistödet ska utbetalas under januari månad till respektive partis lokala förening i Malung-Sälens kommun. 3. Samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2017 ska i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 11 kommunallagen (1991:900) lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (1991:900) ska kommunfullmäktige fatta beslut om att betala ut partistöd minst en gång per år. Kommunens reglemente för partistöd föreskriver att partistödet ska betalas ut under januari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Partistödet består av - ett grundstöd, som uppgår till kronor per parti och år, samt - ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Enligt reglementet gäller vidare att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska enligt 2 kap 11 kommunallagen avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in inom föreskriven tid gäller enligt reglementet att det inte utbetalas något stöd för nästkommande år. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016, 149, om utbetalning av partistöd för år Kommunfullmäktige beslutade vidare att samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2016 ska lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Mottagare av partistöd för år 2016 och därmed skyldiga att ge in redovisning till kommunfullmäktige är samtliga partier i fullmäktige, det vill säga Centerpartiet, Liberalerna, Malung-Sälenpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet har givit in redovisningar i enlighet med gällande reglemente. Justerare Utdragsbestyrkande

47 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Malung-Sälenpartiet har inte givit in redovisning eller annan handling som syftar till att redovisa hur partistödet har använts. Planeringschefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Med beaktande av gällande reglemente för partistöd föreslås enligt tjänsteutlåtandet att kommunfullmäktige för år 2018 beslutar att utbetala partistöd till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Malung-Sälenpartiet har inte uppfyllt kraven på redovisning och föreslås därför inte få ta emot något partistöd för år Partier som mottagit partistöd år 2017 är Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Samtliga dessa partier föreslås ska uppmanas lämna in skriftlig redovisning över användandet av partistödet senast den 30 juni 2018, som underlag för kommunfullmäktiges beslut om partistöd för år Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 25 oktober 2017 Partistödsredovisningar avseende Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet Justerare Utdragsbestyrkande

48 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se Kommunfullmäktige Dnr KS/2017:253 Partistöd 2018 Förslag till beslut 1. Partistöd för år 2018 utbetalas till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, i enlighet med gällande reglemente för partistöd. 2. Partistödet ska utbetalas under januari månad till respektive partis lokala förening i Malung-Sälens kommun. 3. Samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2017 ska i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 11 kommunallagen (1991:900) lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Beskrivning av ärendet Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (1991:900) ska kommunfullmäktige fatta beslut om att betala ut partistöd minst en gång per år. Kommunens reglemente för partistöd föreskriver att partistödet ska betalas ut under januari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Partistödet består av - ett grundstöd, som uppgår till kronor per parti och år, samt - ett mandatstöd, som uppgår till kronor per mandat och år. Enligt reglementet gäller vidare att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska enligt 2 kap 11 kommunallagen avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Har redovisning och granskningsrapport inte lämnats in inom föreskriven tid gäller enligt reglementet att det inte utbetalas något stöd för nästkommande år. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016, 149, om utbetalning av partistöd för år Kommunfullmäktige beslutade vidare att samtliga partier som tagit emot lokalt partistöd för år 2016 ska lämna in skriftlig redovisning senast den 30 juni Redovisning av partistöd år 2016 Mottagare av partistöd för år 2016 och därmed skyldiga att ge in redovisning till kommunfullmäktige är samtliga partier i fullmäktige, det vill säga Centerpartiet, Liberalerna, Malung-Sälenpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

49 Tjänsteutlåtande Sida Kommunallagen innehåller inga detaljerade bestämmelser om hur en redovisning över mottaget partistöd ska utformas. Kommunkansliet har, med stöd av gällande reglemente för partistöd, gjort en strikt formmässig prövning avseende respektive partistödsredovisning. I prövningen ingår därför följande krav för att respektive partis redovisning ska anses godtagbar. Partiet har givit in en skriftlig redovisning. Till redovisningen har fogats ett granskningsintyg. Redovisning och granskningsintyg har inkommit i tid, det vill säga senast den 30 juni Kommunkansliet överlåter på kommunfullmäktige att pröva frågan om respektive parti har använt partistödet för det enligt kommunallagen avsedda ändamålet, det vill säga för att stärka det partiets ställning i den kommunala demokratin, samt om redovisningen är utformad på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Prövning Av kommunkansliets prövning kan konstateras att Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet uppfyllt de strikt formmässiga kraven vad gäller redovisning av partistöd. Redovisning av partistöd avseende Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet anses därför godtagbar. Av kommunkansliets prövning kan vidare konstateras att Malung- Sälenpartiet inte har givit in redovisning eller annan handling som syftar till att redovisa hur partistödet har använts. Redovisning av partistöd avseende Malung-Sälenpartiet anses därför inte godtagbar. Bedömning Med beaktande av gällande reglemente för partistöd finner kommunkansliet att kommunfullmäktige för år 2018 kan besluta att utbetala partistöd till Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Malung-Sälenpartiet har inte uppfyllt kraven på redovisning och kommunfullmäktige bör därför inte utbetala något partistöd till partiet för år Partier som mottagit partistöd år 2017 är Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet. Samtliga dessa partier bör uppmanas lämna in skriftlig redovisning över användandet av partistödet senast den 30 juni 2018, som underlag för kommunfullmäktiges beslut om partistöd för år Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

50 Tjänsteutlåtande Sida Malung-Sälenpartiet mottog inte partistöd år 2017 och har följaktligen ingen redovisningsskyldighet inför kommunfullmäktiges behandling av frågan om partistöd för år Det ska emellertid, under alla omständigheter, framhållas att endast partier som finns representerade i fullmäktige kan ges partistöd, varför utfallet av valet 2018 blir direkt avgörande för vilka partier som är aktuella för partistöd år Beslutsunderlag Partistödsredovisningar avseende Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet Beslutet skickas till KFV Respektive parti Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

51 REDOVISNING AV ERHÅLLET LOKALT PARTISTÖD ÅR 2016 Sverigedemokraterna. Uppgiftslämnare: Mats Larsson Totalt erhållet partistöd kr Ankom Malung-Salens Kommun Dnr. Redovisning: Utgifter: Lokalt utskick kr Bank avg. 450 kr Valfond SD riks. * kr Hyra lokal kr Avsättning lokal valfond kr Totalt överskott: kr *l valfond SD riks. Har vi möjlighet till utbildning i föreningsteknik samt politik. Under året har en riksombudsman deltagit vid våra möten vid två tillfällen. Malung Ovanstående redovisning ger en rättvisande bild av hur partiet använt partistödet intygas: Sven Erik Perjos Revisor

52 Ankom Malung-Sälens kommun Malung-Salens Kommun Dnr Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 jonuari-31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämninmg senast 30juni Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare Vänsterpartiet Malung-Sälen kr Anna Maria Busk (kassör) Inlämningsdatum Redovisning: Kontorsmaterial Allmänt partiarbete Hyror Annonser El Totalt Inga överföringar har gjorts till delar av partiorganisationen utanför Malung-Sälens kommun. Malung (Anna Maria Busk, kassör)

53 Granskningsintyg ang. partistöd för år 2016 Härmed intygas att redovisningen ger en rättvisande bild av hur Vänsterpartiet Malung-Sälen använt partistödet från Malung-Sälens kommun för år Malung (B John Erik Eriksson, av Vänstepartiet Malung-Sälen utsedd granskare)

54 {r=0 A Malung-Salens kornmun Redovisning Slda i Ankom Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 januari - 31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni 2017 Malung-Solens Kommun Dnr..?./ <^^3. Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare Centerpartiet kr Agneta Åhs Sivertsen Inlämningsdatum Malung- Sälens kommunkrets av centerpartiet 2016 Ingående saldo: 94000,26 DATUM Vf Swedb M- bladet Reseers. Insstöd övrigt Aktivitet ändamål Utg. Saldo Årsavgift 93500, Kursavgift ordf 93300, Partistöd , Annons årsmöte , Kontorsmaterial , Div. möten , Konferens avgift , Förtäring årsmöte , Ers. Kassör , Div. möten , Medlemsavgifter , Div. möten , MIF Reklamskylt ,26 Öppet Centermöte , Div. möten , Medlemsaktivitet ,26 Serviceavg C distr , Medlemsakt. förtäring ,26 Medlemsakt. hyra lokal , Ordf. konferens ,26 Summa: ,26 Malung-Sälans kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro: i2

55 fcol Malung-Sälens kommun O Redovisning Sida Intäkt Partistöd och medlemsavgifter Kassa behållning Utgift Swedbank It-årsavgift Malungsbladet, annonser Reseers. Eget utlägg Övrigt Total utgift Beskrivning verifikation Nr 17: Distriktets(Dalarnas) andel av lokala partistöden är 20 % = 43000*20%=8600 Fördetta stöd får vi hjälp med medlemsregisterhålining, hemsida mm 1350 kr är betalning för en medlem i Centerpartiets årliga inspirationsdagar i Tällberg. 530 kr för två medlemmar som deltagit i distriktsstämman. P/!a!ung-Sälens kommun Box 14, Maiung Tfn: Fax: Bankgiro: salen.se

56 GRANSKNINGSINTYG Jag har av styrelsen för Centerpartiet i Malung-Sälens kommun blivit utsedd att granska partiets redovisning av erhållet partistöd för Av partiets ekonomiska redovisning framgår vilka intäkter och utgifter som partiet haft under Min uppfattning är att detta ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Tyngsjö den 14 maj 2017 Tyngsjö Acksjöåsen 16 ; Äppelbo , tb@telia.com

57 Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 januari-31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni Partiets namn Nya Moderatema Malung-Sälen Erhållet partistöd kr Uppgiftslämnare Sören Bjurström Inlämningsdatum Redovisning Partistödet har använts enligt följande: Förbundsavgift (medlemsservice-utbildning-kampanjmaterial administration) Annonsering (partinformation-möten Hyra (materialförråd Malungshem) Resor/konferenser (partimöten-utbildning) Porto/trycksaker Övrigt (uppvaktningar-kondoleranser) Bankmedel kr kr 6016 kr kr 2000 kr 1234kr kr

58 Granskningsintyg för kommunalt partistöd moderaterna Malung-Sälen Granskningsintyget avser redovisningen av perioden 1 januari till 31 december Partistödet anses ha använts i enlighet med de i kommunallagen angivna riktlinjerna och därmed anses ändamålet vara uppfyllt. Granskare: Kristina Bäckman, ordförande moderaterna Malung-Sälen i

59 ^ Malung-Salens kommun Redovisning Anl^m Redovisning av erhållet lokalt partistöd år Malung-Sälens Kornmun Dnr.!l.5/. <^Ö/7/3.. Avser perioden 1 januari-31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare Malung-Sälens socialdemokrater kronor Lilian Olsson (ordförande) / Sofia Söderström (kassör) Inlämningsdatum Redovisning Vi bedriver, i föreningsform, sedvanlig politisk verksamhet; opinionsbildning, mötesverksamhet, utbildning, fördelning av politiska uppdrag m.m. Malung-Sälens socialdemokrater har inte gjort några överföringar från partistödet till partiorganisation på riksnivå. Däremot görs en liten överföring till distriktets barn- och ungdomsfond. Denna fond är sökbar för oss vid behov. Utgiftsposter 2016 som vi använt partistödet till: Hyra kr Reparation och underhåll kr Telefon/IT kr Utbildning/konferenser/medl.aktiviteter kr Annonser/reklam kr 1:a maj-märken 330 kr Ungdomsfond kr Diversekostnader kr Fonderas för Valår 1.487kr Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax Bankgiro:

60 >oc I i i :a i H. nokraterna FRAMTIDSPARTIET Granskningsintyg Som utsedd revisor i Malung-Sälens socialdemokrater intygar jag att den inlämnade redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet har använt partistödet. Malung Kjell Jansson, av årsmötet utsedd revisor

61 Malung-Sälens kommun Redovisning Sida 1 Redovisning av erhållet lokalt partistöd år 2016 Avser perioden 1 januari-31 december Fylls i enligt instruktion, för inlämning senast den 30 juni Partiets namn Erhållet partistöd Uppgiftslämnare Liberalerna Malung-Sälen kr Martina Elfström, ordförande Inlämningsdatum 29 juni 2017 Redovisning Partistödet används för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Våra största utgiftsposter är serviceavgift till länsförbundet på kr, se bifogat PM egna möten och reklam, 5140 kr kostnader för möten och utbildningar utanför den egna föreningen, 3290 kr Ca sparas till valrörelsen Martina Elfström Malung-Salens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

62 Granskningsintyg Min granskning grundar sig på Liberalerna Malung-Sälens kassarapport och verksamhetberättelse för 2016, löpande redovisning samt verksamhetsprotokoll under verksamhetsåret Jag bekräftar att verksamheten emiigt min uppfattning bedrivits enligt gällande lagar och regler samt att Liberalerna Malung-Sälen har använt partistödet i enlighet med 2 kap. 9 kommunallagen, för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Malung Lars Henriksson Holevägen Malung

63 PM angående serviceavgift (del av partistöd) som betalas till länsförbundet. I Dalarna betalar avdelningarna 40 % till länsförbundet. Vi har valt att göra på detta sätt istället för att fakturera lokalföreningarna enskilda serviceåtgärder. Avgiften till länsförbundet ger tillgång till följande: Ombudsmannatjänst som stöd till avdelningen. 50 % rabatt på utbildningar och konferenser för förtroendevalda och funktionärer i avdelningarna som är anordnade av länsförbundet i Dalarna. Reseersättning till träffar med gruppledare, ledamöter i förbundsstyrelsen samt andra möten arrangerade av länsförbundet Länstäckande information och marknadsföring. Lokal hemsida under den länsgemensamma sidan som länsförbundet bekostar. Valadministration o Hantering av provval o Registrering av valsedlar o Insamling av kandidatförsäkran och förklaringsblanketter Antaget av förbundsstyrelsen , reviderat

64 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Revidering av förbundsordning för Region Dalarna (KS/2017:475) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns. 2. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Beskrivning av ärendet Från och med den 1 januari 2018 börjar en ny kommunallag gälla. Av den nya kommunallagen följer bland annat vissa tillägg i de bestämmelser som reglerar innehållet i förbundsordningar, innebärande att Region Dalarna initierat en översyn av sin förbundsordning. Vidare har vissa förändringar beträffande Region Dalarnas verksamhet skett respektive kommer att ske. Som exempel kan nämnas att ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Landstinget Dalarna och arbetet med besöksnäringen överförs till det länsgemensamma bolaget Visit Dalarna AB. Även dessa omständigheter har beaktats i översynsarbetet. Region Dalarna har den 13 september 2017, 205, beslutat föreslå medlemmarna godkänna det av Region Dalarna utarbetade förslaget till reviderad förbundsordning. Det reviderade förslaget innebär, utöver vad som beskrivits ovan, även vissa redaktionella justeringar. Arbetsutskottet föreslår den 17 oktober 2017, 206, att förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns samt att ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 9 oktober 2017 Ärendemissiv med bilagor, daterat 19 september Justerare Utdragsbestyrkande

65 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av förbundsordning för Region Dalarna (KS/2017:475) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns. 2. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Från och med den 1 januari 2018 börjar en ny kommunallag gälla. Av den nya kommunallagen följer bland annat vissa tillägg i de bestämmelser som reglerar innehållet i förbundsordningar, innebärande att Region Dalarna initierat en översyn av sin förbundsordning. Vidare har vissa förändringar beträffande Region Dalarnas verksamhet skett respektive kommer att ske. Som exempel kan nämnas att ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Landstinget Dalarna och arbetet med besöksnäringen överförs till det länsgemensamma bolaget Visit Dalarna AB. Även dessa omständigheter har beaktats i översynsarbetet. Region Dalarna har den 13 september 2017, 205, beslutat föreslå medlemmarna godkänna det av Region Dalarna utarbetade förslaget till reviderad förbundsordning. Det reviderade förslaget innebär, utöver vad som beskrivits ovan, även vissa redaktionella justeringar. Planeringschefen föreslår i tjänsteutlåtande att förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns samt att ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 9 oktober 2017 Ärendemissiv med bilagor, daterat 19 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

66 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se Kommunfullmäktige Dnr KS/2017:475 Revidering av förbundsordning för Region Dalarna Förslag till beslut Förslaget till ändringar i Region Dalarnas förbundsordning godkänns. Ändringarna träder i kraft när samtliga medlemmars fullmäktige godkänt ändringarna, dock tidigast den 1 januari Beskrivning av ärendet Från och med den 1 januari 2018 börjar en ny kommunallag gälla. Av den nya kommunallagen följer bland annat vissa tillägg i de bestämmelser som reglerar innehållet i förbundsordningar, innebärande att Region Dalarna initierat en översyn av sin förbundsordning. Vidare har vissa förändringar beträffande Region Dalarnas verksamhet skett respektive kommer att ske. Som exempel kan nämnas att ansvaret för kollektivtrafiken överförs till Landstinget Dalarna och arbetet med besöksnäringen överförs till det länsgemensamma bolaget Visit Dalarna AB. Även dessa omständigheter har beaktats i översynsarbetet. Region Dalarna har den 13 september 2017, 205, beslutat föreslå medlemmarna godkänna det av Region Dalarna utarbetade förslaget till reviderad förbundsordning. Det reviderade förslaget innebär, utöver vad som beskrivits ovan, även vissa redaktionella justeringar. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Bedömning De föreslagna förändringarna torde vara följdriktiga i förhållande till den nya kommunallagen samt innehållet i Region Dalarnas verksamhet. Beslutsunderlag Ärendemissiv med bilagor, daterat 19 september 2017 Beslutet skickas till Region Dalarna Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Länsövergripande överenskommelse avseende samverkan för trygg och effektiv utskrivning (KS/2017:516) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Länsövergripande överenskommelse avseende samverkan för trygg och effektiv utskrivning antas enligt förslag. Carina Albertsson (S) deltar inte i beslutet. Kommunstyrelsens beslut Ärendet remitteras till socialnämnden för behandling, inför slutligt avgörande av kommunfullmäktige. Carina Albertsson (S) deltar inte i beslutet. Beskrivning av ärendet Den 1 januari 2018, träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, i kraft. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser, så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten, eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. Region Dalarnas direktion har den 25 oktober 2017, 258, beslutat följande. 1. Rekommendera parterna att godkänna överenskommelsen mellan Landstinget Dalarna och kommunerna i samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 2. Rådet för välfärdsutveckling ska få en rapportering om utvärderingen. Den föreslagna överenskommelsen har sin grund i den nya lagen och är avsedd att gälla fr.o.m. 1 januari Överenskommelsen bör vara beslutad och godkänd innan årsskiftet, det vill säga innan den nya lagen träder i kraft. Överenskommelsen ersätter tidigare överenskommelse om samordnad vårdplanering som tecknats mellan landstinget och respektive kommun. Arbetsutskottet beslutar den 14 november 2017, 234, att remittera ärendet till socialnämnden, med uppmaning till socialnämnden att ge in yttrande för behandling av kommunstyrelsen den 28 november. Socialchef har upprättat tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. 11 Justerare Utdragsbestyrkande

87 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Dagens sammanträde Socialchef Lena Hållmats Bergvik och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Annika Larsson redogör för ärendet. Pär Kindlund (C) yrkar att kommunstyrelsen föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag, samt att kommunstyrelsen beslutar att remittera ärendet till socialnämnden för behandling, inför slutligt avgörande av kommunfullmäktige. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla Pär Kindlunds (C) yrkande. Carina Albertsson (S) deltar inte i beslutet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 27 november 2017 Missiv med föreslagen överenskommelse, daterat 26 oktober 2017 Ersättningsmodell för överenskommelsen Beslutet skickas till Socialnämnden Justerare Utdragsbestyrkande

88 Tjänsteutlåtande Sida Socialförvaltningen Anna-Lena Hållmats Bergvik Lena.hallmats@malung-salen.se Socialnämnden Dnr SN/2017:397 Länsövergripande överenskommelse avseende samverkan för trygg och effektiv utskrivning Förslag till beslut Socialnämnden antar förslag till Länsövergripande överenskommelse avseende samverkan för trygg och effektiv utskrivning. Beskrivning av ärendet Region Dalarna har framtagit ett förslag till länsövergripande överenskommelse mellan Landstinget Dalarna och kommunerna i Dalarna. Överenskommelsen utgår från ny lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Direktionen för Region Dalarna godkände överenskommelsen politiskt den 25 oktober Överenskommelsen ska skapa en trygg och effektiv övergång till öppenvård för den enskilde efter en slutenvårdsvistelse. Den ska vara en god grund för ett tillitsfullt samarbete mellan parterna så att vårdens och omsorgens insatser kan samordnas utifrån individens delaktighet, behov och förutsättningar. Vidare ska överenskommelsen tydliggöra parternas roller och reglera processen. Skillnaden mellan lagen och överenskommelsen är den ekonomiska modellen. Lagen säger tre dagar från det att den enskilde är utskrivningsklar och överenskommelsen 2,0 kalenderdagar i genomsnitt. För att kunna kontrollera utfallet på kostnader behövs ett utförligt underlag från landstinget på varje faktura. I dag kontrolleras och överklagas fakturorna från Landstinget Dalarna av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Detta kommer också fortsättningsvis att ske av MAS. Kommunens ekonom kommer att ta fram en rutin för att underlätta kontroll. Modellen utvärderas årligen med start september Efter utvärdering ska möjlighet ges till revidering samt eventuell uppsägning. Oavsett lag eller överenskommelse ser förvaltningen att det kommer att medföra kortare ledtider i planeringsprocessen. Det är svårt att överblicka eventuella konsekvenser i nuläget då samtliga parters följsamhet påverkar utfallet. Förvaltningen kommer i vart fall att få bemanna upp biståndshandläggningen under långhelger oavsett lag om tre dagar eller föreslagen överenskommelse. Primärvården kommer att bemanna upp lätthelger och storhelger. Beslutsunderlag Bilaga 1.Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bilaga 2. Länsövergripande överenskommelse mellan Landstinget Dalarna och Dalarnas kommuner Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

89 Tjänsteutlåtande Sida Bilaga 3. Ersättningsmodell, som ligger som förslag till beslut i överenskommelsen Beslutet skickas till SC A.L H B SC A-K O Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

90 REGION DAL RNA MISSIV Sida 1(2) Handläggare Datum Diarienummer Helena Hanna Enochsson RD 2017/ Överenskommelse - samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ärendet: Överenskommelsen har sin grund i lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och gäller fr.o.m. 1 januari Överenskommelsen ersätter tidigare överenskommelse om samordnad vårdplanering som tecknats mellan landstinget och respektive kommun. Överenskommelsen bör vara beslutad och godkänd innan årsskiftet innan den nya lagen träder i kraft. Förslaget till överenskommelse mellan Dalarnas kommuner och landstinget har behandlats av Region Dalarnas Direktion den 25 oktober Direktionen beslutar Rekommendera parterna att godkänna överenskommelsen mellan Landstinget Dalarna och kommunerna i samverkan för trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Rådet för välfårdsutveckling ska få en rapportering om utvärderingen. Medlemmarna ombeds att efter beslut skicka protokollsuppdrag i ärendet till diariet@regiondalama.se Myntgatan 2 I SE Falun I +46 (0) I info@regiondalarna.se I bg I org nr I

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107 Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Svensk författningssamling 2017:612 SFS nr: 2017:612 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se Innehåll: 2 kap. Inskrivningsmeddelande och planering 3 kap. Åtgärder vid utskrivning 4 kap. Samverkan mellan landsting och kommun 5 kap. Kommunens betalningsansvar Övergångsbestämmelser /Träder i kraft I: / 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens innehåll och tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om 1. samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården, 2. hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna, och 3. kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Det som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting. Lagens syfte 2 Denna lag syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I detta syfte ska lagen särskilt främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Uttryck i lagen

108 3 I denna lag avses med 1. hälso- och sjukvård: åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt sjuktransporter, 2. socialtjänst: insatser för en enskild enligt författningarna om socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade samt insatser enligt de särskilda författningarna om vård utan samtycke av unga eller av missbrukare, 3. sluten vård: hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning, 4. öppen vård: annan hälso- och sjukvård än sluten vård, och 5. utskrivningsklar: att en patients hälsotillstånd är sådant att den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården. 2 kap. Inskrivningsmeddelande och planering Inskrivningsmeddelande 1 Om den behandlande läkaren, när en patient skrivs in i den slutna vården, bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården efter det att patienten har skrivits ut, ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna om denna bedömning genom ett inskrivningsmeddelande. Om insatser bedöms behövas från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska inskrivningsmeddelandet även skickas till den landstingsfinansierade öppna vården. 2 Ett inskrivningsmeddelande ska innehålla upplysningar om patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress samt om beräknad tidpunkt för utskrivning. 3 Ett inskrivningsmeddelande ska skickas senast 24 timmar efter det att patienten har skrivits in i den slutna vården. Om den behandlande läkaren först senare under vårdförloppet bedömer att en patient kan komma att behöva insatser enligt 1, ska den slutna vården skicka inskrivningsmeddelandet senast 24 timmar efter det att den behandlande läkaren gjorde den bedömningen. 4 Om den beräknade tidpunkten för utskrivning ändras efter det att ett inskrivningsmeddelande har skickats, ska den slutna vården så snart det är möjligt underrätta de berörda enheterna om den nya beräknade tidpunkten för utskrivning. Fast vårdkontakt i den öppna vården 5 När en enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har tagit emot ett inskrivningsmeddelande i fråga om en patient, ska verksamhetschefen vid den enheten utse en fast vårdkontakt för patienten. Verksamhetschefen ska utse den fasta vårdkontakten innan patienten skrivs ut från den slutna vården. Om patienten redan har en fast vårdkontakt vid enheten, får denne fortsätta att vara patientens fasta vårdkontakt.

109 Planering inför patientens utskrivning 6 När en berörd enhet inom socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande, ska enheten börja sin planering av de insatser som är nödvändiga för att patienten på ett tryggt och säkert sätt ska kunna lämna den slutna vården och efter utskrivningen få sina behov av socialtjänst eller hälso- och sjukvård tillgodosedda. 3 kap. Åtgärder vid utskrivning Underrättelse om att en patient är utskrivningsklar 1 När den behandlande läkaren har bedömt att en patient är utskrivningsklar, ska den slutna vården så snart som möjligt underrätta berörda enheter om denna bedömning, om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det. En underrättelse i enlighet med 7 a tredje stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ska motsvara en underrättelse enligt första stycket. Informationsöverföring vid utskrivning 2 Om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det, ska den slutna vården till berörda enheter överföra den information som är nödvändig för att ge patienten socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Informationen ska överföras senast samma dag som patienten skrivs ut från den slutna vården. Information till patienten 3 Närmare bestämmelser om den information som ska ges till patienten och dennes närstående vid utskrivning anges i 3 kap. patientlagen (2014:821). 4 kap. Samverkan mellan landsting och kommun Samordnad individuell planering 1 Om patienten efter utskrivningen behöver insatser från både landsting och kommun i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst, ska en samordnad individuell planering genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. Om insatser behövs från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska även den landstingsfinansierade öppna vården medverka i den samordnade individuella planeringen. För patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård, ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 12 a lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

110 2 Vid den samordnade individuella planeringen ska enheterna upprätta en individuell plan i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 4 tredje och fjärde styckena hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och 2 kap. 7 andra och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453). Planen får upprättas om patienten samtycker till det. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. 3 En kallelse till den samordnade individuella planering som avses i 1 första stycket ska skickas till berörda enheter av patientens fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården. Kallelsen ska skickas senast tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 om att patienten är utskrivningsklar har lämnats. Riktlinjer och överenskommelser 4 Landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag. 5 Landsting och kommun får träffa en överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt än den som anges i 5 kap. 4 eller med ett annat belopp än det som bestäms enligt 5 kap kap. Kommunens betalningsansvar 1 En kommun betalar i enlighet med 2-6 ersättning till ett landsting för en patient som vårdas inom den slutna vården efter det att den behandlande läkaren har bedömt att patienten är utskrivningsklar. 2 En kommuns betalningsansvar omfattar patienter som är folkbokförda i kommunen. Den kommun som har beslutat att en patient ska vistas i en annan kommun i sådan särskild boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlagen (2001:453), har betalningsansvaret för den patienten oavsett var patienten är folkbokförd. 3 Kommunens betalningsansvar förutsätter att den slutna vården har 1. underrättat kommunen om att patienten har skrivits in i enlighet med 2 kap. 1-3, och 2. underrättat berörda enheter i kommunen om att patienten är utskrivningsklar i enlighet med 3 kap. 1. I de fall en samordnad individuell planering ska genomföras enligt 4 kap. 1 och 2 är kommunen betalningsansvarig endast om den fasta vårdkontakten i den landstingsfinansierade öppna vården har kallat till samordnad individuell planering i enlighet med 4 kap Om det inte finns någon överenskommelse om tidpunkten enligt 4 kap. 5, ska kommunens betalningsansvar inträda tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 har skickats. Om en sådan underrättelse skickas efter klockan 12.00, ska kommunens betalningsansvar emellertid inträda fyra dagar efter det att underrättelsen har skickats.

111 5 Kommunens betalningsansvar ska inte inträda om patienten inte kan skrivas ut från den slutna vården på grund av att sådana insatser som den landstingsfinansierade öppna vården är ansvarig för inte är tillgängliga, eller det inte är klarlagt om sådana insatser är tillgängliga. 6 Om det inte finns någon överenskommelse om belopp enligt 4 kap. 5, ska kommunen lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp ska räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det belopp som avses i första stycket. Övergångsbestämmelser 2017: Denna lag träder i kraft den 1 januari Lagen tillämpas dock inte fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. 3. Genom lagen upphävs lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. 4. Den upphävda lagen ska dock fortsätta att tillämpas fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård.

112 Ersättningsmodell Som ligger som förslag till beslut i överenskommelsen

113 Ersättningsmodell Regionen och kommunerna fastställer tillsammans årligen gränsvärdet för antal genomsnittliga kalenderdagar Beloppet för ersättning per dag = fastställd nivå för riket Modellen ska utvärderas augusti 2019

114 Ersättningsmodell Beräkning görs av det genomsnittliga antalet kalenderdagar per månad för alla patienter Ersättningsskyldighet inträder när två av tre månader ( rullande månader ) har överträtt den genomsnittliga gränsen 2,0 dagar Ersättning sker för den senaste av de två månaderna som överstiger gränsen

115 Exempel på när ersättningsskyldighet inträder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug X O X X O X X O

116 Exempel på när ersättningsskyldighet inträder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug X O X X O X X O Ers X X O O X X X X

117 Exempel på när ersättningsskyldighet inträder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug X O X X O X X O Ers X X O O X X X X Ers Ers X X O O X O X X

118 Beräkning av ersättning, exempel Fastställd gräns = 2,0 kalenderdagar i genomsnitt Månadens genomsnitt = 2,45 kalenderdagar (alla patienter förutom de som ev hanterats individuellt) Antal dagar att räkna på = 0,45 (2,45 2,0) 0,45 (genomsnittsdagar över 2,0) x 5 (patienter) x (ers/dag) = kr

119 Exempel där genomsnittet inte överstiger gränsvärdet 2 dagar Patient nr Hem dag Förslag (2 dagar genomsnitt) Lagförslag/ SKL (3 dagar individuellt) Hem dag Ersättning Hem dag Ersättning Genomsnitt 1,90 Ingen ers Summa ersättning enligt förslaget = 0 kr För patient nr 3, 7 och 9 blir det enligt lagförslaget ersättning för totalt 4 individdagar med 4 x = kr 10

120 Exempel där genomsnittet överstiger gränsvärdet 2 dagar Patient nr Hem dag Förslag (2 dagar genomsnitt) Lagförslag/ SKL (3 dagar individuellt) Hem dag Ersättning Hem dag Ersättning Genomsnitt 2, Summa ersättning enligt förslaget (2,3-2,0) x 10 x = kr För patient nr 3, 7 och 9 blir det enligt lagförslaget ersättning för totalt 4 individdagar med 4 x = kr 11

121 Individuell beräkning av ersättning När antal kalenderdagar för en enskild patient överstiger 7 dagar (= minst 8 dagar) ska ersättningen beräknas individuellt Då sker beräkningen på lika sätt som lagstiftningen redovisat som förslag till ersättningsmodell Ersättningen börjar räknas fr.o.m. dag 4 för dessa patienter och beräknas individuellt (om 11 dagar = ersättning för 8 dagar) Dessa patienter ska inte räknas med i månadsberäkningen för genomsnittligt antal dagar 12

122 Exempel där genomsnittet inte överstiger gränsvärdet 2 dagar Patient nr Hem dag Förslag (2 dagar genomsnitt) Lagförslag/ SKL (3 dagar individuellt) Hem dag Ersättning Hem dag Ersättning Genomsnitt 1,33 Ingen ers För patient nr 7 blir det enligt förslaget en "individersättning" med 5 x = kr Ersättning utgår ej för genomsnittsdagarna För patient nr 3, 7 och 9 blir det enligt lagförslaget ersättning för totalt 7 individdagar med 7 x = kr 13

123 Exempel där genomsnittet överstiger gränsvärdet 2 dagar Patient nr Hem dag Förslag (2 dagar genomsnitt) Lagförslag/ SKL (3 dagar individuellt) Hem dag Ersättning Hem dag Ersättning Genomsnitt 2, För patient nr 7 blir det enligt förslaget en "individersättning" med 5 x = kr Ersättning utgår också för genomsnittsdagarna. (2,44 2,0) x 9 x = kr Summa total ersättning = kr För patient nr 3, 5, 7 och 9 blir det enligt lagförslaget ersättning för totalt 9 individdagar med 9 x = kr 14

124 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS (KS/2017:303) 12 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Riktlinjer för avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS antas enligt reviderat förslag. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har väckt ärende avseende riktlinjer för avgifter vid insatser enligt LSS. Kommunfullmäktige beslutade, vid behandling av ärendet den 25 september 2017, 101, att återremittera de föreslagna riktlinjerna till socialnämnden för vidare beredning. Förslaget till riktlinjer för avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS har reviderats i enlighet med fullmäktiges återremiss. Socialnämnden har via beslut den 8 november 2017, 87, tillstyrkt att de reviderade riktlinjerna antas. Arbetsutskottet föreslår den 14 november 2017, 225, att riktlinjer för avgifter och ersättningar inom LSS antas enligt reviderat förslag. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Reviderade riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Tjänsteutlåtande av socialchefen daterat 10 oktober 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

125 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS (KS/2017:303) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Riktlinjer för avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS antas enligt reviderat förslag. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har väckt ärende avseende riktlinjer för avgifter vid insatser enligt LSS. Kommunfullmäktige beslutade, vid behandling av ärendet den 25 september 2017, 101, att återremittera de föreslagna riktlinjerna till socialnämnden för vidare beredning. Förslaget till riktlinjer för avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS har reviderats i enlighet med fullmäktiges återremiss. Socialnämnden har via beslut den 8 november 2017, 87, tillstyrkt att de reviderade riktlinjerna antas. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår att riktlinjer för avgifter och ersättningar inom LSS antas enligt reviderat förslag. Beslutsunderlag Reviderade riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Tjänsteutlåtande av socialchefen daterat 10 oktober 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

126 1^5/ XOIV zo3 [Iff ^a' un 9"^' ens korntriun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 4 87 Riktlinjer för avgifter och ersättningar vid insatser enligt LSS (SN/2017:153) Socialnämndens beslut Socialnämnden antar reviderade riktlinjer för avgifter och ersättningar inom LSS, enligt bilaga. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ärendet gällande riktlinjer för avgifter inom LSS återremitteras till socialnämnden för vidare beredning. Riktlinjerna ska kompletteras med 2017 års siffror och andra nödvändiga justeringar. Arbetsutskottet föreslår att socialnämnden antar reviderade riktlinjer för avgifter och ersättningar inom LSS enligt bilaga. Dagens sammanträde, Riktlinjer för avgifter och ersättningar inom LSS har uppdaterats. Ordförande finner att socialnämnden beslutar att reviderade riktlinjer för avgifter och ersättningar inom LSS antas enligt bilaga. Beslutsunderlag SNAU Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Juste ra re (<4 ^ Utdragsbestyrkande

127 Riktlinjer för avgifter och ersättningar till Kommunen vid insatser enligt LSS Beslutad av kommunfullmäktige

128 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNEN VID INSATSER ENLIGT L S S Innehåll Rätten av att ta ut avgifter...3 Av vem får avgift tas ut?...3 Avgifter och ersättningar till kommunen...3 Korttidsvistelse...4 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet...4 Lägervistelse...4 Bostad med särskild service för barn och ungdomar, familjehem, 0-18 år...5 Bostad med särskild service för barn och ungdomar, familjehem, 19 år och äldre med egna inkomster...5 Bostad med särskild service för vuxna...6 Daglig verksamhet...6 Övrigt...7 Resor...7 Resa inom kommunen...7 Resa utom kommunen...7 Restaurangbesök & Entrébiljetter...7 Personlig Assistans...7 Ledsagarservice...7 Kontaktperson...7 Avlösareservice...7 Förbehåll av tillräckliga medel...8 Sida 2

129 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNEN VID INSATSER ENLIGT L S S Rätten av att ta ut avgifter Insatserna enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) är i princip avgiftsfria. Enda undantagen läggs fast i LSS och 5-6 förordningen (1993:10909) om stöd och service till vissa funktionshindrade. I anslutning till en insats får skäliga avgifter tas ut för bostad, kost, fritidsaktiviteter samt kulturella aktiviteter. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader och kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Av vem får avgift tas ut? 1. Kommunen får ta ut avgift av den som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller som har annan inkomst av motsvarande storlek. Annan inkomst av motsvarande storlek är arbetsinkomst, sjukpenning och kapitalinkomster. Det kan också vara en kombination av olika slags inkomster som sammantaget är av den storlek som ovan angetts (19 LSS). 2. Kommunen får ta ut en ersättning av föräldrar till barn under 18 år när deras barn får vård i ett annat hem än det egna med stöd av LSS. Föräldrar har enligt föräldrabalken underhållsskyldighet för sina barn och är försörjningsskyldiga till dess barnet fyller 18 år eller så länge barnet går i skola, dock längst till barnet fyller 21 år. Enligt 20 LSS, är föräldrar skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden när deras barn under 18 år vårdas i ett annat hem än det egna. Med begreppet ett annat hem än det egna jämställs såväl familjehem som bostad med särskild service för barn och ungdomar samt korttidshem. Avgifter och ersättningar till kommunen Konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader, som rekommenderas av Socialstyrelsen att användas för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen, har använts som riktlinje när beloppen för avgifter och ersättningar till kommunen tagits fram. Konsumentverkets kostnader är livsmedelskostnader då all mat lagas hemma, bygger på en matsedel för fyra veckor som uppfyller Livsmedelsverkets näringsrekommendationer för olika personkategorier. I kostnaderna ingår även en liten mängd mellanmål i form av kaffe, kakor och godis. Eventuella merkostnader för livsmedel etc. vid storhelger och andra högtider ingår inte. Malung-Sälens Kommun utgår från högsta ålder i grupperna barn 6 mån-9 år, barn år samt år. Kostnaderna uppdateras årligen efter Konsumentverkets förändringar. Sida 3

130 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNEN VID INSATSER ENLIGT L S S Korttidsvistelse För barn och ungdomar samt vuxna som bor i korttidshem eller avlastningsfamilj enligt 9 6 p LSS, tar Malung-Sälens kommun ut en ersättning för kost och ett fast pris för förbrukningsvaror (tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper m.m.) Ersättningen regleras utifrån åldersgrupperna 6 mån-9 år, år samt 18 år och över För 2017 är ersättningsbeloppen per dag fördelade enligt följande: Åldersgrupp Kost/ heldag Förbrukningsvaror 6 mån 9 år 47 kr 5 kr år 70 kr 5 kr år 77 kr 5 kr Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet För skolungdom över 12 år som har korttidstillsyn utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, enligt 9 7 p LSS, tar Malung-Sälens kommun ut en ersättning för kost. För 2017 är ersättningsbeloppen per dag fördelade enligt följande: Åldersgrupp Kost/ heldag år 70 kr år 77 kr (om inga måltider erbjuds, tas ingen ersättning ut) Lägervistelse Lägervistelse är en form av insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 p LSS. För barn och ungdomar under samt vuxna som är på lägervistelse, tar Malung-Sälens kommun ut en ersättning som beräknas för varje enskilt läger eftersom lägerarrangemangen ser olika ut med bl.a. resor och externa aktiviteter. Ersättning tas ut per dygn och omfattar kost, förbrukningsvaror samt resor och eventuella entrébiljetter för externa aktiviteter. Ersättningen beräknas utifrån kostnadsuppgifter från varje lägerarrangör. Sida 4

131 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNEN VID INSATSER ENLIGT L S S Bostad med särskild service för barn och ungdomar, familjehem, 0-18 år (Barn och ungdomsboende, familjehem eller elevhemsboende vid skolgång i annan kommun) För barn och ungdomar som upp till och med 18 år bor i bostad med särskild service för barn och ungdomar eller familjehem enligt 9 8 p LSS, beräknas ersättningen till kommunen utifrån föräldrarnas ersättningsskyldighet och reglerna i 6 kap. 2-4 socialtjänstförordningen (2001:937). Föräldrars ersättning till kommunen ska, enligt 6 kap. 2 socialtjänstförordningen, beräknas på samma sätt som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem, enligt lagen (1996:1 030) om underhållsstöd. Bestämmelsen innebär att kommunen ska göra individuella beräkningar och skälighetsbedömningar av respektive förälders betalningsförmåga. För var och en av föräldrarna ska fastställas ett belopp som de ska betala till kommunen. Beräkningen utgår från respektive förälders inkomst och antalet barn de är försörjningsskyldiga för. Beräkningen kan därför leda till att föräldrarna ska betala olika belopp. Det belopp som var och en av föräldrarna ska bidra med per månad får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar högsta underhållsstödsbeloppet, vilket för år 2017 är högst kr/förälder och månad Bostad med särskild service för barn och ungdomar, familjehem, 19 år och äldre med egna inkomster (Barn och ungdomsboende, familjehem eller elevhemsboende vid skolgång i annan kommun) Av ungdomar som fyllt 19 år och har egna inkomster (exempelvis aktivitets- eller sjukersättning) och bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt 9 8 p LSS, tar Malung-Sälens kommun ut en avgift för boende och kost. Boendekostnaden jämställs med kommunens avgift för boende i flerbäddsrum i särskilt boende enlig SoL (socialtjänstlagen) och som inte är ett hyresförhållande. Avgiften för boende tas ut per månad (30 dagar) och får uppgå till högst en tolftedel av 0,5539 gånger prisbasbeloppet, enl. 8 kap. 5 SoL. För år 2017 är prisbasbeloppet kronor. För ungdomar i särgymnasium på annan ort, där ungdomen under beslutsperioden åker hem under helger, studiedagar och lov, tas ersättning ut för 9 månader och avgiftsfria månader är juni, juli och augusti. Om ungdomen har ett 7-dagarsboende och åker hem mer sporadiskt tas ersättning ut för 12 månader För 2017 är ersättningsbeloppen per dag fördelade enligt följande: Kost/ heldag Förbrukningsvaror Boendekostnad/- månad 77 kr 5 kr kr Sida 5

132 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNEN VID INSATSER ENLIGT L S S Bostad med särskild service för vuxna Vuxna personer som har fyllt 18 år och bor i bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 p LSS har eget hyresavtal och betalar direkt till hyresvärden vilket kan vara både 1:a och 2:a handskontrakt. Den enskilde betalar själv sin mat-/hushållskostnader samt övriga personliga omkostnader. Vill den enskilde ha mat från annan utförare (leverantör) betalas den faktiska kostnaden. Daglig verksamhet Malung-Sälens Kommun tar ut en avgift för mat i de fall brukare inte har med matlåda eller ombesörjer maten på annat sätt. Matkostnaden jämställs och följer kommunens fastställda avgifter för mat i särskilt boende enlig SoL (socialtjänstlagen). Kostnad Lunch per Mellanmål exkl.dessert portionfruk - 25 kr 47 kr 6 kr Sida 6

133 Övrigt RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNEN VID INSATSER ENLIGT L S S Resor För samtliga insatser gäller att den enskilde omsorgstagaren betalar sina resor själv. Vid lägervistelse regleras detta i ersättningen/avgiften till kommunen. En viktig princip i LSS lagstiftning är att verksamheten ska främja jämlika levnadsvillkor och full delaktigt i samhällslivet för personer enligt LSS personkrets. Av den anledningen bör man i första hand använda kollektivtrafiken, om det är praktiskt möjligt, i andra hand färdtjänst och i tredje hand bil/buss. Färdtjänstresor handläggs av färdtjänst. För att kunna ta ut en reseavgift från brukaren, måste syftet med resan vara att den sker utifrån brukarens behov. Avgiften baseras på skatteverkets regler om milersättning. Resa inom kommunen Vid resa inom Malung-Sälens Kommun, tas en avgift ut motsvarande taxa för lokaltrafik. Avgiften följer Dalatrafiks zontaxa. Resa utom kommunen Kostnaden per person 18:50 kronor/mil enligt skatteverkets regler om milersättning och fordon. Brukaren står för sin andel och verksamheten står för personalens andel/andelar. Avgiften följer skatteverkets rekommendationer. Restaurangbesök & Entrébiljetter Den enskilde betalar själv sina kostnader vid restaurangbesök och liknande besök på näringsställe eller café för att äta och fika etc. Den enskilde betalar själv sina kostnader för entrébiljetter m.m. som uppstår vid fritids- och kulturaktiviteter och daglig verksamhet. Vid lägervistelse regleras detta i ersättningen/- avgiften till kommunen. Personlig Assistans Insatsen personlig assistans är kostnadsfritt för den enskilde. Regleras via Försäkringskassans omkostnadsersättning. Ledsagarservice Ledsagarservice är avgiftsfritt för den enskilde. Omkostnader för ledsagare utges ej. Kontaktperson Kontaktpersonenens omkostnader betalas av kommunen till kontaktperson, den enskilde står för egna kostnader. Avlösareservice Avlösareservice är avgiftsfri. Sida 7

134 RIKTLINJER FÖR AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNEN VID INSATSER ENLIGT L S S Förbehåll av tillräckliga medel Den enskilde ska genom LSS-insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 LSS). Hänsyn måste tas till att det ska finnas tillräckliga medel för den enskildes personliga livsuppehälle och behov som mat, kläder, dagliga resor, fritidssysselsättning, tandvård och läkarvård (19 LSS). Vid bedömningen av den enskildes personliga behov ska även beaktas kostnader på grund av funktionshindret som inte täcks på annat sätt. (6 förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade). På anmodan av den enskilde, tas hänsyn till personens betalningsförmåga som då ställs i relation, dels till det nationellt framtagna minimibeloppet för levnadsomkostnader, dels till Konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader. LSS innehåller i övrigt inga bestämmelser om jämkning eller eftergift av avgifter. Bostadstillägg och bostadsbidrag utbetalas efter sedvanlig prövning av Försäkringskassan. Sida 8

135 Tjänsteutlåtande Sida Socialförvaltningen Maria Eskel maria.eskel@malung-salen.se Socialnämnden Dnr SN/2017:153 Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Förslag till beslut Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att ärendet återremitteras till socialnämnden för vidare beredning. Riktlinjerna ska kompletteras med 2017 års siffror och andra nödvändiga justeringar. Beslutsunderlag Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Beslutet skickas till Socialchef ME Handläggare ALG Handläggare CH Enhetschefer LSS Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

136 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunfullmäktige Riktlinjer för avgifter inom LSS och socialpsykiatri (KS/2017:303) Kommunfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras till socialnämnden för vidare beredning. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har i beslut den 10 maj 2017, 36, föreslagit kommunfullmäktige anta riktlinjer för avgifter inom LSS och socialpsykiatri. Kommunfullmäktige har den 26 september 2016, 82, antagit Riktlinjer för avgifter inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta". I dessa riktlinjer saknas dock riktlinjer för avgifter inom LSS och socialpsykiatri. Kommunstyrelsen föreslår den 5 september 2017, 126, att riktlinjer för avgifter inom LSS och socialpsykiatri antas enligt upprättat förslag. Dagens sammanträde Carina Albertsson (S) yrkar att ärendet återremitteras för komplettering av 2017 års siffror och andra nödvändiga justeringar. Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss mot att kommunfullmäktige avgör ärendet vid dagens sammanträde och finner att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande av planeringschefen daterat 23 maj 2017 Förslag till riktlinjer för avgifter inom LSS och socialpsykiatri Beslutet skickas till Socialnämnden Justerare Utdragsbestyrkande

137 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Ny lag om elektroniska cigaretter (KS/2017:567) 13 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. 2. En ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. Beskrivning av ärendet Den 1 juli 2017 trädde lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt förordningen (2017:429) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i kraft. Enligt denna lag har kommunen ett tillsynsansvar gällande e-cigaretter och påfyllningsbehållare på försäljningsställen. Kommunen ska även ta emot anmälan om försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare från näringsidkare. Alkoholhandläggaren föreslår i tjänsteutlåtande att socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, samt att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. Socialnämnden har den 8 november 2017, 91, beslutat följande, som förslag till kommunfullmäktige. 1. En ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. 2. Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen undersöker om miljönämnden är mer lämplig att utföra tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. 3. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare till och med Arbetsutskottet föreslår den 14 november 2017, 227, bifall till förslagen i alkoholhandläggarens tjänsteutlåtande, innebärande avslag på socialnämndens förslag om att kommunstyrelsen undersöker om miljönämnden är mer lämplig att utföra den aktuella tillsynen. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 20 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

138 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Ny lag om eletroniska cigaretter (KS/2017:567) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. 2. En ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Den 1 juli 2017 trädde lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt förordningen (2017:429) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i kraft. Enligt denna lag har kommunen ett tillsynsansvar gällande e-cigaretter och påfyllningsbehållare på försäljningsställen. Kommunen ska även ta emot anmälan om försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare från näringsidkare. Alkoholhandläggaren föreslår i tjänsteutlåtande att socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, samt att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. Socialnämnden har den 8 november 2017, 91, beslutat följande, som förslag till kommunfullmäktige. 1. En ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. 2. Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen undersöker om miljönämnden är mer lämplig att utföra tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. 3. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare till och med Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår avslag på socialnämndens förslag, punkt 2. Ordföranden finner vidare att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 20 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

139 Malung-Sälens kornmun Socialnämnden lt$ (J-ö 17 f 5 ^ Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 8 91 Tillsynsansvar gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare (SIM/2017:314) Socialnämndens beslut 1. En ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. 2. Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen undersöker om miljönämnden är mer lämplig att utföra tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. 3. Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare till och med Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Den 1 juli 2017 trädde lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt förordningen (2017:429) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i kraft. Enligt denna lag har kommunen ett tillsynsansvar gällande e-cigaretter och påfyllningsbehållare på försäljningsställen. Kommunen ska även ta emot anmälan om försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare från näringsidkare. Socialnämnden ser att miljönämnden är mer lämplig att sköta tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Alkoholhandläggaren föreslår i ett tjänsteutlåtande att socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, samt att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. Arbetsutskottet föreslår att en ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet, att socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen undersöker om miljönämnden är mer lämplig att utföra tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare, samt att socialnämnden fullgör kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare till och med Dagens sammanträde Ordförande finner att socialnämnden beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Beslutsunderlag SNAU Tjänsteutlåtande Utredning Juste ra re Utdragsbestyrkande

140 p5 Malung-Salens kommun O Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida 91 fortsättning Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Alkoholhandläggare TF justerare Utdragsbestyrkande

141 Tjänsteutlåtande Sida Alkoholhandläggning Thomas Fehrm thomas.fehrm@malung-salen.se Socialnämnden Ny lag om elektroniska cigaretter (SN/2017:314) Förslag till beslut 1. Socialnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. 2. En ny produktgrupp, e-cigaretter, införs i avgiftssystemet. Beskrivning av ärendet Den 1 juli 2017 trädde lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt förordningen (2017:429) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i kraft. Enligt denna lag har kommunen ett tillsynsansvar gällande e-cigaretter och påfyllningsbehållare på försäljningsställen. Kommunen ska även ta emot anmälan om försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare från näringsidkare. Utredning Se utredning Beslutsunderlag Utredning Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

142 Underlag Sida Alkoholhandläggning Thomas Fehrm thomas.fehrm@malung-salen.se /Adressat/ Dnr SN/2017:314 Ny lag om elektroniska cigaretter. Ändring i socialnämndens reglemente samt tillsynsavgifter med anledning av ny lag om elektroniska cigaretter. Sammanfattning Den 1 juli 2017 trädde lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt förordningen (2017:429) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i kraft. Enligt denna lag har kommunen ett tillsynsansvar gällande e-cigaretter och påfyllningsbehållare på försäljningsställen. Kommunen ska även ta emot anmälan om försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare från näringsidkare. För att inte hamna i en situation där inte någon myndighet inom kommunen har att hantera anmälningar, tillsyn och avgifter föreslås att socialnämnden ska hantera även dessa frågor, med anledning av att motsvarande ärenden gällande tobaksförsäljning, receptfria läkemedel och folköl redan hanteras av socialnämnden. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta, att socialnämnden ska fullgöra kommunens uppgifter avseende lagen om elektroniska cigaretter och påfyllnadsbehållare. Ärendebeskrivning Kommunerna skall svara för den omedelbara tillsynen 26 och ta emot anmälan om försäljning enligt 20. Kommun ska också få sanktionsmöjligheter (föreläggande och förbud) enligt 31-32, möjligheter till kontrollköp enligt 37. Samverkan mellan myndigheter, främst kommun och polis, regleras också. Kommunfullmäktige har att utse den nämnd som ska tilldelas tillsynsansvaret för den nya lagstiftningen och vilka eventuella avgifter som ska gälla. Berörd nämnd beslutar om delegationsordning, riktlinjer och tillsynsplan. Socialnämnden har idag tillsynsansvaret för serveringstillstånd enligt alkohollagen (AL) avser i detta fall även folkölsförsäljning i butik, tobaksförsäljning enligt Tobakslagen (TL) samt kontroll av försäljningen av receptfria läkemedel (via Läkemedelsverket). Det omedelbara tillsynsansvaret, för ovanstående ansvarsområden, åligger, enligt socialnämndens organisation, tillståndsenheten. Hanteringen av e-cigaretter är en del av EU:s tobaksdirektiv och försäljning till konsument av dessa produkter sker oftast på samma försäljningsställen Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

143 Underlag Sida som tobaksprodukter och lagstiftningen är i det närmaste identisk, därför är det naturligt att kommunfullmäktige uppdrar åt socialnämnden att hantera dessa frågor inom ramen för nuvarande tillsynsverksamhet. Bilaga Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

144 Lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Inledande bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om anmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. 2 I denna lag avses med 1. elektronisk cigarett: produkt som kan användas för konsumtion av nikotinånga via ett munstycke, eller beståndsdel av den produkten, inbegripet en patron, en tank och anordningen utan patron eller tank, och 2. påfyllningsbehållare: behållare som innehåller vätska som innehåller nikotin och som kan användas för att fylla på en elektronisk cigarett. 3 Denna lag ska inte tillämpas på 1. läkemedel eller medicintekniska produkter som omfattas av läkemedelslagen (2015:315) eller lagen (1993:584) om medicintekniska produkter, eller 2. produkter som är klassificerade som narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) eller som hälsofarliga varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. För elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som innehåller tobak ska bestämmelserna i tobakslagen (1993:581) tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag. 4 I fråga om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare gäller också produktsäkerhetslagen (2004:451). Produktanmälan 5 Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare ska till Folkhälsomyndigheten anmäla alla sådana produkter som de avser att tillhandahålla konsumenter på den svenska marknaden. En ny anmälan ska lämnas in för varje väsentlig ändring av produkten. Anmälan ska lämnas in senast sex månader innan produkten är avsedd att tillhandahållas konsumenter på marknaden. Anmälan ska även göras när produkten återkallas från marknaden. Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte tillhandahållas konsumenter på den svenska marknaden om anmälan enligt första stycketinte har gjorts. Detsamma gäller om anmälan inte uppfyller de föreskrifter om hur anmälan ska vara utformad och vad den ska innehålla som har meddelats med stöd av Krav på produkterna, medföljande information och presentation Produktkrav 6 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska uppfylla de föreskrifter om innehåll och utformning som har meddelats med stöd av Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ansvarar för att produkterna uppfyller de krav som följer av första stycket. Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som inte uppfyller de föreskrifter om innehåll och utformning som har meddelats med stöd av 48 2 får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Informationsblad 7 Styckförpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska innehålla ett informationsblad. Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ansvarar för att styckförpackningar till sådana produkter innehåller ett informationsblad. Om en styckförpackning till en elektronisk cigarett eller en påfyllningsbehållare saknar informationsblad, får produkten inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Detsamma gäller om informationsbladet inte uppfyller de föreskrifter om dess innehåll och utformning som har meddelats med stöd av Innehållsdeklaration 8 Förpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska förses med en innehållsdeklaration. Tillverkare och importörer ansvarar för att förpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare förses med en innehållsdeklaration. Om en förpackning till en elektronisk cigarett eller en påfyllningsbehållare saknar innehållsdeklaration, får produkten inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Detsamma gäller om innehållsdeklarationen inte uppfyller de föreskrifter om innehåll och utformning som har meddelats med stöd av Produktpresentation 9 Märkningen på elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, eller på sådana produkters förpackningar, får inte 1. antyda att en viss elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare är mindre skadlig än andra sådana produkter, 2. innehålla information om halten av tjära eller kolmonoxid i produkten, 3. likna ett livsmedel eller en kosmetisk produkt, 4. antyda att en viss produkt har miljöfördelar, eller 5. hänvisa till doft eller tillsatser, utom vad avser smaktillsatser. Styckförpackningar och eventuell ytterförpackning till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte antyda ekonomiska fördelar genom att innehålla tryckta kuponger, erbjudanden om rabatt, gratisutdelning, två varor till priset av en eller liknande erbjudanden.

145 Hälsovarning 10 Förpackningar till elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska förses med en hälsovarning. Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ansvarar för att förpackningar till sådana produkter förses med en hälsovarning. Om en förpackning till en elektronisk cigarett eller en påfyllningsbehållare saknar hälsovarning, får produkten inte tillhandahållas konsumenter på marknaden. Detsamma gäller om hälsovarningen inte uppfyller de föreskrifter om utformningen av varningen som har meddelats med stöd av Marknadsföring och sponsring 11 En näringsidkare får inte marknadsföra elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare till konsumenter 1. inom informationssamhällets tjänster, eller 2. i ljudradiosändningar, tv-sändningar eller beställ-tv som omfattas av radio- och tv-lagen (2010:696). Förbudet i första stycket gäller dock inte 1. marknadsföring som endast består i att tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning, eller 2. marknadsföring i överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig, med undantag för marknadsföring genom kommersiella annonser. 12 En näringsidkare som marknadsför elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare till konsumenter får inte använda kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra jämförbara skrifter på vilka tryckfrihetsförordningen är tillämplig. 13 Tillverkare, partihandlare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte sponsra ett evenemang eller en verksamhet dit allmänheten har tillträde eller som kan antas få gränsöverskridande effekt, om sponsringen kan antas medföra att avsättningen av produkterna främjas. Bestämmelser om förbud mot sponsring av program i radio och tv samt om produktplacering i tv finns i radiooch tv-lagen (2010:696). Rapportering av försäljningsvolymer m.m. 14 Tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska varje år till Folkhälsomyndigheten lämna in 1. fullständiga uppgifter om försäljningsvolym, uppdelade på varumärke och produktsort, 2. uppgifter om preferenserna hos olika konsumentgrupper, inbegripet unga människor, icke-rökare och de viktigaste typerna av nuvarande konsumenter, 3. uppgifter om det sätt på vilket produkterna säljs, och 4. sammanfattningar av och kommentarer till eventuella marknadsundersökningar om ovanstående, med en översättning till engelska. Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte tillhandahållas konsumenter på marknaden om de rapporteringsskyldigheter som följer av första stycket inte har uppfyllts. Detsamma gäller om rapporteringen inte uppfyller de föreskrifter om rapporteringsskyldigheten som har meddelats med stöd av Produktkontroll 15 Tillverkare, importörer och distributörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska upprätta och upprätthålla ett system för att samla in information om alla misstänkta skadliga effekter som dessa produkter har på människors hälsa. Information enligt första stycket ska på begäran lämnas till Folkhälsomyndigheten. 16 Om en tillverkare, importör eller distributör av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare anser, eller har skäl att anta, att en sådan produkt inte är säker eller av god kvalitet eller att den på annat sätt inte är förenlig med denna lag, ska denne omedelbart 1. vidta de korrigerande åtgärder som är nödvändiga för att den berörda produkten ska bli förenlig med denna lag, 2. dra tillbaka produkten, eller 3. återkalla produkten. När en åtgärd enligt första stycket vidtas, ska Folkhälsomyndigheten omedelbart underrättas om produktens brister, vilken åtgärd som vidtagits och resultaten av åtgärden. Handel m.m. Åldersgräns 17 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut sådana produkter ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått denna ålder. Om det finns särskild anledning att anta att en elektronisk cigarett eller påfyllningsbehållare är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år, får produkten inte lämnas ut. På varje försäljningsställe för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ska det finnas en tydlig och klart synbar skylt med information om förbudet mot att sälja eller lämna ut sådana produkter till den som inte har fyllt 18 år. 18 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som säljs till konsumenter ska tillhandahållas på ett sådant sätt att det går att kontrollera mottagarens ålder. Detta gäller även när försäljningen sker genom automat, via distansförsäljning eller liknande. 19 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare får föras in i landet endast av den som har fyllt 18 år.

146 Anmälan om försäljning 20 En näringsidkare som har sitt säte eller sin affärsverksamhet i Sverige får inte tillhandahålla elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning till konsumenter utan att först ha anmält försäljningen till den kommun där försäljningen ska ske. Gränsöverskridande distansförsäljning 21 En näringsidkare som via distansförsäljning tillhandahåller elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning till konsumenter i ett annat land än det land där näringsidkaren har sitt säte eller sin affärsverksamhet (gränsöverskridande distansförsäljning), får inte bedriva sådan försäljning till eller från Sverige utan att först ha registrerat försäljningen hos Folkhälsomyndigheten och fått en bekräftelse på registreringen. Folkhälsomyndigheten ska skyndsamt efter en registrering enligt första stycket bekräfta denna. 22 En näringsidkare som bedriver gränsöverskridande distansförsäljning får inte lämna ut personuppgifter om konsumenten till tillverkaren av sådana produkter eller till företag som ingår i samma koncern eller till andra tredje parter. Personuppgifter får inte heller användas eller överföras för andra ändamål än det aktuella köpet. Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd tillämpas även vid behandling av personuppgifter enligt första stycket. Skyldighet att utöva egenkontroll 23 Den som bedriver försäljning enligt 20 eller gränsöverskridande distansförsäljning enligt 21 ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och hanteringen i övrigt av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare och se till att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram. Till anmälan respektive registreringen enligt 20 och 21 ska näringsidkaren foga egenkontrollprogrammet och de övriga uppgifter som behövs för kommunens och Folkhälsomyndighetens tillsyn. Om uppgifterna ändras ska det anmälas till kommunen och Folkhälsomyndigheten utan dröjsmål. Tillsyn och marknadskontroll Central tillsyn 24 Den centrala tillsynen över att denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen följs utövas av Folkhälsomyndigheten när det gäller den omedelbara tillsyn som kommunen eller kommunen och Polismyndigheten ansvarar för enligt 26 1 och 2. Regional tillsyn 25 Länsstyrelsen utövar inom länet tillsyn enligt 26 1 och 2. Länsstyrelsen ska 1. följa kommunernas verksamhet och biträda kommunerna med information och råd, och 2. främja samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och mellan tillsynsmyndigheter och andra. Omedelbar tillsyn 26 Den omedelbara tillsynen över att denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen följs utövas av 1. kommunen när det gäller a) förbudet mot att tillhandahålla elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt 5 8, 10 och 14 på försäljningsställen, b) produktpresentation enligt 9 på försäljningsställen, 2. kommunen och Polismyndigheten när det gäller a) åldersgräns enligt 17 och 18, b) anmälan om försäljning och egenkontroll enligt 20 och 23 i andra fall än avseende gränsöverskridande distansförsäljning, 3. Folkhälsomyndigheten när det gäller a) bestämmelserna i 5 10 och 14 i andra fall än som avses i 1, b) produktkontroll enligt 15 och 16, c) registrering och egenkontroll enligt 21 och 23 avseende gränsöverskridande distansförsäljning, och 4. Konsumentverket när det gäller marknadsföring och sponsring enligt Vid Konsumentverkets tillsyn tillämpas bestämmelserna i marknadsföringslagen (2008:486). En marknadsföringsåtgärd som strider mot någon av bestämmelserna i 9 eller 11 13, ska vid tillämpningen av 5, 23 och 26 marknadsföringslagen anses vara otillbörlig mot konsumenter. En marknadsföringsåtgärd som strider mot 11 första stycket 2 eller 12 kan medföra marknadsstörningsavgift enligt bestämmelserna i marknadsföringslagen. Marknadskontroll 28 Folkhälsomyndigheten ska i fråga om produktkrav som följer av 6 utöva marknadskontroll av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som omfattas av denna lag. Bestämmelser om marknadskontroll finns i artiklarna 15.3 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. Avtal om samarbete 29 En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att tillsynsuppgifter som kommunen har enligt denna lag ska ombesörjas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenheten att avgöra ärenden enligt 31 och 32.

147 Informationsutbyte 30 Kommunen och Polismyndigheten ska underrätta varandra om förhållanden som är av betydelse för tillsynen. En kommun som har fattat beslut i ett ärende enligt denna lag ska skicka en kopia av beslutet till Folkhälsomyndigheten, Polismyndigheten och den länsstyrelse som berörs av beslutet. Föreläggande och förbud 31 En tillsynsmyndighet som anges i får i sin tillsynsverksamhet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen ska följas. 32 Vid allvarliga eller upprepade överträdelser av bestämmelserna i denna lag får kommunen förbjuda en näringsidkare som tillhandahåller elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för försäljning till konsumenter att fortsätta försäljningen eller, om förbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd, meddela varning. Ett förbud enligt första stycket meddelas för en tid av högst sex månader. Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. 33 Om Folkhälsomyndigheten konstaterar eller har rimliga skäl att anta att en typ av eller specifika elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare kan utgöra en allvarlig risk för människors hälsa, trots att produkten uppfyller kraven i denna lag, får myndigheten förbjuda att produkterna tillhandahålls konsumenter på marknaden. Om sådana produkter redan har tillhandahållits konsumenter på marknaden, får Folkhälsomyndigheten förelägga tillverkaren, importören eller distributören av produkterna att dra tillbaka eller återkalla dessa. Folkhälsomyndigheten ska omedelbart underrätta Europeiska kommissionen och de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater om åtgärder som vidtagits enligt första stycket och översända annan relevant information. När Europeiska kommissionen har meddelat om den anser att en åtgärd enligt första stycket är motiverad ska Folkhälsomyndigheten besluta om åtgärden ska bestå. Vite 34 Beslut om föreläggande eller förbud enligt 31 och 33 får förenas med vite. Vitet får inte förvandlas till fängelse. Rätt till upplysningar och tillträde 35 En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för myndighetens tillsyn enligt denna lag. 36 För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har en tillsynsmyndighet rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som berörs av denna lag eller anslutande föreskrifter och får där göra undersökningar och ta prover. För uttagna prov betalas inte ersättning. Kontrollköp 37 I syfte att ge underlag för en dialog mellan kommunen och den som lämnar ut elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare om skyldigheten att förvissa sig om att mottagaren har uppnått den ålder som anges i 17, får kommunen genomföra kontrollköp. Vid ett sådant köp får kommunen endast anlita en person som har fyllt 18 år. Ett kontrollköp får genomföras utan att näringsidkaren underrättas i förväg om kontrollköpet. Kommunen ska snarast efter ett genomfört kontrollköp underrätta näringsidkaren om kontrollköpet. 38 Vad som framkommit genom kontrollköp får inte utgöra grund för kommunen att meddela förelägganden eller förbud enligt 31 och 32. Bistånd från Polismyndigheten 39 Polismyndigheten ska på begäran av en annan tillsynsmyndighet lämna den hjälp som behövs vid tillämpningen av 36. En sådan begäran får göras endast om 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller 2. det annars finns synnerliga skäl. Tystnadsplikt 40 Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller på annat sätt utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om yrkeshemligheter eller affärsförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Överklagande 41 Beslut som en kommun har fattat enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslut som Folkhälsomyndigheten har meddelat med stöd av 31 eller 33 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Straffbestämmelser och förverkande 42 Den som uppsåtligen bryter mot 8 tredje stycket eller 10 tredje stycket eller säljer elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare i strid med förbud som har meddelats enligt 32 döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 17 första eller andra stycket, 20

148 eller 21 första stycket. Är gärningen att anse som ringa döms inte till ansvar. 43 Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud ska inte dömas till ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet. 44 Elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare som varit föremål för brott enligt denna lag eller deras värde samt utbyte av sådant brott ska förklaras förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt. 45 Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Avgifter 46 En kommun får ta ut avgift för sin tillsyn av den som bedriver anmälningspliktig försäljning med elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare enligt Folkhälsomyndigheten får av tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare ta ut avgifter för att ta emot, lagra, hantera och analysera de uppgifter som enligt 5 lämnas till myndigheten. Bemyndiganden 48 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. hur en anmälan enligt 5 ska vara utformad och vad den ska innehålla, 2. produktinnehåll och utformning av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare enligt 6, 3. vilka uppgifter informationsblad enligt 7 ska innehålla och hur de ska utformas, 4. innehållet i och utformningen av innehållsdeklarationen enligt 8, 5. utformningen av sådana hälsovarningar som avses i 10, 6. fullgörandet av rapporteringsskyldigheten enligt 14, 7. det system för informationsinsamling som anges i 15 första stycket, 8. underrättelseskyldigheten enligt 16 andra stycket, 9. utformningen av egenkontrollprogrammen som anges i 23, 10. skyldighet att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov enligt 36, 11. genomförandet av kontrollköp enligt 37, och 12. storleken på de avgifter som anges i 47. Övergångsregler Övergångsbestämmelser 2017: Denna lag träder i kraft den 1 juli Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som tillverkats eller övergått till fri omsättning före ikraftträdandet, och som inte uppfyller lagens krav, får fortsätta att tillhandahållas konsumenter på den svenska marknaden efter ikraftträdandet, dock längst till och med den 1 januari För elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare som tillhandahållits konsumenter på marknaden före ikraftträdandet ska en anmälan enligt 5 göras senast den 1 januari 2018.

149 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter (KS/2017:566) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Tillsyns- och ansökningsavgifterna gällande serveringstillstånd antas enligt förslag, att gälla från och med den 1 januari Tillsynsavgift gällande folköl, tobak, receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter antas enligt förslag, att gälla från och med den 1 januari Beskrivning av ärendet Socialnämnden har via beslut den 8 november 2017, 92, lämnat förslag till nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande folköl, tobak, receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter. I förslaget till nya avgifter har alla tillstånds- och tillsynsavgifter höjts. I och med denna höjning finns förutsättningar att ha kostnadstäckning för kommunens kostnader gällande tillstånds- och tillsynsverksamheten. Kostnaderna har ökat för handledning, hjälp med utredningar och förhandlingar, uppgradering av dataprogram, lönekostnader, utbildningen "Ansvarsfull alkoholservering" samt bilkostnader. Senaste höjningen skedde den 1 januari Arbetsutskottet föreslår den 14 november 2017, 228, bifall till socialnämndens förslag. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande av alkoholhandläggaren daterat 6 oktober 2017 Förslag till avgifter 14 Justerare Utdragsbestyrkande

150 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter (KS/2017:566) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Tillsyns- och ansökningsavgifterna gällande serveringstillstånd antas enligt förslag, att gälla från och med den 1 januari Tillsynsavgift gällande folköl, tobak, receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter antas enligt förslag, att gälla från och med den 1 januari Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har via beslut den 8 november 2017, 92, lämnat förslag till nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande folköl, tobak, receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter. I förslaget till nya avgifter har alla tillstånds- och tillsynsavgifter höjts. I och med denna höjning finns förutsättningar att ha kostnadstäckning för kommunens kostnader gällande tillstånds- och tillsynsverksamheten. Kostnaderna har ökat för handledning, hjälp med utredningar och förhandlingar, uppgradering av dataprogram, lönekostnader, utbildningen "Ansvarsfull alkoholservering" samt bilkostnader. Senaste höjningen skedde den 1 januari Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till socialnämndens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande av alkoholhandläggaren daterat 6 oktober 2017 Förslag till avgifter Justerare Utdragsbestyrkande

151 . ' Malung-Salens kommun Socialnämnden HjAOiV Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter (SN/2017:336) Socialnämndens beslut 1. Tillsyns- och ansökningsavgifterna gällande serveringstillstånd antas enligt bilaga och gäller från och med Tillsynsavgift gällande folköl, tobak, receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter antas enligt bilaga och gäller från och med Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet I förslaget till nya avgifter har alla tillstånds- och tillsynsavgifter höjts. I och med denna höjning finns förutsättningar att ha kostnadstäckning för kommunens kostnader gällande tillstånds- och tillsynsverksamheten. Kostnaderna har ökat för handledning, hjälp med utredningar och förhandlingar, uppgradering av dataprogram, lönekostnader, utbildningen "Ansvarsfull alkoholservering" samt bilkostnader. Senaste höjningen skedde Avgifterna varierar i landets kommuner så det är svårt att göra en jämförelse, Malung-Sälens kommun ligger inte högst och inte lägst i landet. Handläggaren föreslår i ett tjänsteutlåtande att tillsyns- och ansökningsavgifterna gällande serveringstillstånd höjs enligt bifogat förslag. Nya avgifter beslutas gälla från och med , samt ändring av tillsynsavgifter gällande folköl, tobak, receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter. Indelning i fyra produktgrupper och ändrade avgifter enligt bifogat förslag. Nya avgifter ska gälla från och med Arbetsutskottet föreslår att tillsyns- och ansökningsavgifterna gällande serveringstillstånd antas enligt bilaga och gäller från och med , samt att tillsynsavgift gällande folköl, tobak, receptfria läkemedel samt elektroniska cigaretter antas enligt bilaga och gäller från och med Dagens sammanträde Ordförande finner att socialnämnden beslutar att bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Beslutsunderlag SNAU Tjänsteutlåtande Utdragsbestyrkande

152 ( v' ; Malung Salens kommun Socialnämnden Samimainiträdesprotokolä Sammanträdesdatum Sida fortsättning Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Alkoholhandläggare TF "Justerare Utdragsbestyrkande &

153 Tjänsteutlåtande Sida Alkoholhandläggning Thomas Fehrm thomas.fehrm@malung-salen.se Socialnämnden Dnr SN/2017:336 Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter Förslag till beslut 1. Tillsyns- och ansökningsavgifterna gällande serveringstillstånd höjs enligt bifogat förslag. Nya avgifter beslutas gälla från och med Ändring av tillsynsavgifter gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter. Indelning i fyra produktgrupper och ändrade avgifter enligt bifogat förslag. Nya avgifter ska gälla från och med Beskrivning av ärendet I förslaget med nya avgifter har alla tillstånds- och tillsynsavgifter höjts. I och med denna höjning finns förutsättningar att ha kostnadstäckning för kommunens kostnader gällande tillstånds- och tillsynsverksamheten. Kostnaderna har ökat för handledning, hjälp med utredningar och förhandlingar, uppgradering av dataprogram, lönekostnader, utbildningen Ansvarsfull alkoholservering samt bilkostnader. Senaste höjningen var Avgifterna varierar i landets kommuner så det är svårt att göra en jämförelse, Malung-Sälens kommun ligger inte högst och inte lägst i landet. Utredning Se bilaga. Beslutsunderlag Utredning Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd samt tillsyn gällande folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter, 2018 Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

154 Underlag Sida Alkoholhandläggning Thomas Fehrm thomas.fehrm@malung-salen.se /Adressat/ Dnr SN/2017:336 Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd och Folköl, Tobak, Läkemedel samt lektroniska cigaretter Tillstånd- och tillsynsavgifter, serveringstillstånd I förslaget med nya avgifter har alla tillstånds- och tillsynsavgifter höjts. I och med denna höjning finns förutsättningar att ha kostnadstäckning för kommunens kostnader gällande tillstånds- och tillsynsverksamheten. Kostnaderna har ökat för handledning, hjälp med utredningar och förhandlingar, uppgradering av dataprogram, lönekostnader, utbildningen Ansvarsfull Alkoholservering, bilkostnader. Senaste höjningen var den Avgifterna varierar i landets kommuner så det är svårt att göra en jämförelse, vi ligger inte högst och inte lägst i landet. Elektroniska Cigaretter E-cigaretter utgörs av en ny, egen grupp, av produkter med egen lagstiftning. Detta betyder att anmälan, egenkontrollprogram, registrering och tillsyn ska hanteras för sig. Precis som med övriga produkter (tobak, folköl och receptfria läkemedel) kan dock en del av tillsynen samordnas. Socialtjänsten föreslår därför att en ny produktgrupp införs (e-cigaretter) och tillförs som en fjärde grupp. Kommunen får då fyra produktgrupper: Produkt: Kostnad: En 772 kr (+ 5%) Två kr (+ 13%) Tre kr (+30%) Fyra kr (Ny) En 772 kr Två kr Tre kr Fyra kr Dessa kan kombineras t.ex. folköl+tobak kr, bara läkemedel 772 kr eller alla fyra grupper kr per år. Avgifter i dag: Tillsynsavgifter: Receptfria Läkemedel Tobak Folköl (inkl. tobak) Receptfria Läkemedel + tobak Receptfria Läkemedel + tobak + folköl Kostnad: 735 kr 735 kr kr 945 kr kr Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

155 Underlag Sida Ökade avgifter motiveras med ökade kostnader för tillsyn och bättre administrativs stöd med uppgradering av IT-system. Kostnader för provköp ingår i tillsynsavgifter. Bilaga Nya avgifter för tillstånd och tillsyn gällande serveringstillstånd och Folköl, tobak, läkemedel samt elektroniska cigaretter, 2018 Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

156 Tillsynsavgifter, Serveringstillstånd 2018 Ansökningsavgifter, Serveringstillstånd 2018 Tillstånd Avgift Avgiftsklass Avgift Nytt Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten kr kr kr Nytt Cateringtillstånd till slutet sällskap kr kr kr Serveringstillstånd för provsmakning vid tillverkningsst kr kr kr Serveringstillstånd för provsmakning vid arrangemang kr kr kr Serveringstillstånd i gemensamt serveringsutrymme kr kr kr Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten kr kr kr (Tillståndshavare i kommunen) 0 kr milj kr kr Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten kr 1 mil kr - 3 milj kr kr (Tillståndshavare utom kommunen och övriga) 0 kr 3 milj kr - 4 milj kr kr Stadigvarande förändring av serveringstiden kr 4 milj kr kr Tillfällig förändring av serveringstiden kr Utvidgat serveringstillstånd kr Tillsynsavgifter, Folköl, Tobak, Läkemedel, Stadigvarande serveringstillstånd slutet sällskap kr Elektroniska Cigaretter Slutet sällskap, 1 tillfälle kr Produkter Kostnad: Slutet sällskap, max 5 tillfällen kr En 772 kr Betydande förändring i bolag kr Två kr Mindre förändring i bolag kr Tre kr Fyra kr

157 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Erbjudande om delägarskap i Inera (KS/2017:177) 15 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Malung-Sälens kommun förvärvar av SKL Företag AB fem (5) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Malung-Sälens kommun godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Beskrivning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag Justerare Utdragsbestyrkande

158 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Socialnämnden har den 6 september 2017, 67, överlämnat ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Planeringschefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Dagens sammanträde Tom Martinsson (M) och Thomas Ericsson (L) yrkar bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 28 augusti 2017 PM över de tjänster kommunen använder idag, upprättat av MAS SKL:s beslutsmissiv daterat 24 mars 2017 med tillhörande beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Ägardirektiv Årsredovisning Inera AB 2015 Justerare Utdragsbestyrkande

159 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Erbjudande om delägarskap i Inera (KS/2017:177) Arbetsutskottets beslut Ärendet lämnas vidare till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Justerare Utdragsbestyrkande

160 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Socialnämnden har den 6 september 2017, 67, överlämnat ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 28 augusti 2017 SKL:s beslutsmissiv daterat 24 mars 2017 med tillhörande beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Ägardirektiv Årsredovisning Inera AB 2015 Justerare Utdragsbestyrkande

161 Malung-Sälens kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Erbjudande om delägarskap i Inera (SN/2017:128) Socialnämndens beslut Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Beskrivning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankringsoch beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare - sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag - att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Juste ra re Utdragsbestyrkande

162 Malung-Sälens kommun Socialnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida fortsättning Bedömning Kommunkansliet har granskat underlaget i ärendet och samrått bland annat med socialchef och MAS. Kansliets samlade bedömning är att det är högst lämpligt att kommunen blir delägare i företaget. Handläggaren föreslår i ett tjänsteutlåtande att Malung-Sälens kommun förvärvar av SKL Företag AB fem (5) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet, samt att Malung-Sälens kommun godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Dagens sammanträde Socialnämnden tar del av tjänstemännens bedömning. Ordförande finner att socialnämnden beslutar att överlämna- ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Socialnämnden anser sig inte behörig att teckna inköp av aktier. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande SKL:s beslutsmissiv daterat 24 mars 2017 med tillhörande beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Ägardirektiv Årsredovisning Inera AB 2015 PM över de tjänster kommunen använder idag, upprättat av MAS, daterat 26 juni 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialchef ME Juste ra re Utdragsbestyrkande

163 Tjänsteutlåtande Sida Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se Socialnämnden Dnr SN/2017:128 Erbjudande om delägarskap i Inera AB Förslag till beslut 1. Malung-Sälens kommun förvärvar av SKL Företag AB fem (5) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Malung-Sälens kommun godkänner i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Beskrivning av ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankringsoch beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

164 Tjänsteutlåtande Sida Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Bedömning Kommunkansliet har granskat underlaget i ärendet och samrått bl.a. med socialchef och MAS. Kansliets samlade bedömning är att det är högst lämpligt att kommunen blir delägare i företaget. Beslutsunderlag SKL:s beslutsmissiv daterat 24 mars 2017 med tillhörande beslutsunderlag Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Ägardirektiv Årsredovisning Inera AB 2015 PM över de tjänster kommunen använder idag, upprättat av MAS, daterat 26 juni 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

165 Socialförvaltningen Annika Larsson MAS Tjänster i Inera AB Inera koordinerar och utvecklar digitala tjänster i samverkan med landsting, regioner och kommuner. Malung- Sälens kommun använder nedanstående tjänster. 1. Säkerhetstjänster 2. Katalogtjänst HSA 3. Nationell patientöversikt (NPÖ) 4. Pascal 5. Identifieringstjänst SITHS 6. Samordnad vårdplanering SVPL 7. Utfärdande av tandvårdsintyg 8. Registrering i kvalitetsregister 1. Identifieringstjänst SITHS Identifieringstjänst SITHS är en säkerhetslösning som gör det möjligt för användare att identifiera sig med stark autentisering vid inloggning i e-tjänster. Malung- Sälens kommun använder e-tjänsten framförallt inom vården samt vid återsökning av pengar till Migrationsverket. SITHS kan också användas för kryptering av information när e-tjänster, system eller servrar kommunicerar med varandra. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. 2. Katalogtjänst HSA Katalogtjänst HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetsgranskade uppgifter om personer och verksamheter inom svensk vård och omsorg. Informationen i HSA används av många e-tjänster för att söka efter kontaktuppgifter och för att jämföra vård på nätet. Katalogen används till specifik utlämning av publik enhetsinformation. Katalogtjänst HSA är också en av de viktigaste källorna för kontrollerad behörighetsstyrning i olika IT-system, särskilt system som lyder under Patientdatalagen. Vilken information en användare får behörighet till baseras på ett antal egenskaper som personen och informationen i fråga har. 3. Nationell patientöversikt (NPÖ) Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nyttan med NPÖ inom vården är flera och ger: En helhetsbild av patienten som kan öka kvalitet i vård Tillgång till information som minskar kostnader och tidskrävande dubbelarbete Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

166 Bättre verktyg för planering och samordning mellan vårdgivare Anslutning till Nationell patientöversikt (NPÖ) innebär att patienter och vårdgivare kan få tillgång till samma information eftersom båda har samma källa. Med NPÖ finns all information tillgänglig via direktåtkomst till andra vårdgivares journalsystem vilket minskar administrativ tid. 4. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Malung- Sälens kommun använder tjänsten. För en säker inloggning används SITHS-kort och information från katalogtjänsten HSA. Tjänsterna är nödvändiga för att Pascal ska uppfylla den nya patientdatalagen som trädde i kraft juli Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster består av ett antal tjänster som sammantaget gör det möjligt för en organisation att reglera och följa upp åtkomsten till patientinformation. Detta förutsätter dock att vårdsystem ansluter till dessa tjänster. Säkerhetstjänsters huvuduppgift är att tillgodose anslutna system med säker autentisering och säker hantering av patientinformation. Tjänsterna ska tillgodose lagliga krav på hur patientinformation får hanteras, och för att patienten själv ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Säkerhetstjänster kan användas av både lokala och nationella e-tjänster. Idag ingår dessa tjänster i Säkerhetstjänster: Autentisering Logg Samtycke Spärrtjänst 6. Samordnad vårdplanering SVPL Malung- Sälens kommun använder Landstinget Dalarnas modul för vårdplanering i samband med utskrivning från slutenvården. Det sker genom användning av SITHS- tjänst för identifiering. SVPL är en gemensam plattform där alla inblandade kring patienten skriver en gemensam vårdplanering. Här skrivs även boståndshandläggares hantering av ärendet inför ett beslut om bistånd samt från vilket datum kommunen har betalningsansvar. 7. Utfärdande av tandvårdsintyg Malung- Sälens kommun utfärdar tandvårdsintyg för kommunens invånare som har rätt att få subventionerad tandvård. Utförs i Landstingets system T99Web genom inloggning med SITHS- kort. 8. Registrering i kvalitetsregister Malung- Sälens kommun registrerar i kvalitetsregistret Senior Alert samt svenska palliativregistret. Detta möjliggör att vi kan följa SOSFS 2011:9 om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

167 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande förvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier vardera i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert beslut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ägarråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens beslutsunderlag för fullmäktiges beslut, samt bilagorna: o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning (bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

168 Kommunens beslutsunderlag 1(6) Förvärv av aktier i Inera AB Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet.

169 2(6) 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Bilagor: Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Bakgrund Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB.

170 3(6) Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun). Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt

171 4(6) först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL-företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar. Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras.

172 5(6) Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av it-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas.

173 6(6) Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor).

174 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

175 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT...2

176 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan.

177 2 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och

178 3 detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

179 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

180 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

181 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

182 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT...6

183 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade.

184 2 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

185 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

186 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

187 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

188 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

189 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3

190 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

191 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

192 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

193 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

194 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

195 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

196 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

197 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

198 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

199 4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande

200 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

201 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6

202 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

203 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

204 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

205 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

206 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

207 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

208 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

209 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14

210 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

211 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16

212 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

213 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

214 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

215 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

216 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

217 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22

218 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

219 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24

220 25

221 26

222 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27

223 Inera AB Box Stockholm 28

224 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Detaljplan Timmerbyn Västra (KS/2016:308) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Det i september 2017 upprättade och i oktober 2017 reviderade planförslaget för Timmerbyn Västra antas. 2. De åtgärder planen medger är förenliga med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark och vattenresurserna enligt bestämmelserna i 3, 4 och 5 kap. miljöbalken. 3. De åtgärder planen medger är förenliga med gällande översiktsplan. 4. Detaljplanen bedöms, med hänvisning till i planförslaget upprättad behovsbedömning, inte innebära betydande miljöpåverkan. Beskrivning av ärendet Ett förslag till detaljplan för Timmerbyn Västra har upprättats av Mavacon AB i september 2017 och en revidering har gjorts i juni Planområdet ligger inom Lindvallenområdet i Sälenfjällen. I nordost gränsar planområdet till Timmerbyns övriga fritidsbebyggelse. Syftet med planförslaget är att möjliggöra en exploatering av området mellan Timmerbyn och stolliften Express 303 i Lindvallen med nya lägenheter/fritidsfastigheter och därigenom tillvarata det backnära läget. Nordväst om området som föreslås bebyggas planeras utveckling av ett nytt skidområde som komplement till befintliga barnskidområdet. I anslutning till det nya skidområdet möjliggör detaljplanen uppförande av en byggnad för skidskola/värmestuga och servering. Planförslaget medför ett uppskattat tillskott på ca 700 bäddar. Under samråd och granskning har totalt 10 yttranden inkommit, varav 6 av yttranden lämnats utan erinran. Byggnadsnämnden föreslår den 15 november 2017, 94, att detaljplanen antas. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår bifall till byggnadsnämndens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 30 oktober 2017 Utlåtande Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning VA-karta Grundkarta 16 Justerare Utdragsbestyrkande

225 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Detaljplan Timmerbyn Västra (KS/2016:308) Arbetsutskottets beslut, i egenskap av planberedning 1. Planberedningen tillstyrker att det i september 2017 upprättade och i oktober 2017 reviderade planförslaget för Timmerbyn Västra, antas av kommunfullmäktige. 2. Planberedningen tillstyrker att de åtgärder planen medger är förenliga med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark och vattenresurserna enligt bestämmelserna i 3, 4 och 5 kap miljöbalken. 3. Planberedningen tillstyrker att de åtgärder planen medger är förenliga med gällande översiktsplan. 4. Planberedningen tillstyrker att detaljplanen, med hänvisning till i planförslaget upprättas behovsbedömning, inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan. Beskrivning av ärendet Ett förslag till detaljplan för Timmerbyn Västra har upprättats av Mavacon AB i september 2017 och en revidering har gjorts i juni Planområdet ligger inom Lindvallenområdet i Sälenfjällen. I nordost gränsar planområdet till Timmerbyns övriga fritidsbebyggelse. Syftet med planförslaget är att möjliggöra en exploatering av området mellan Timmerbyn och stolliften Express 303 i Lindvallen med nya lägenheter/fritidsfastigheter och därigenom tillvarata det backnära läget. Nordväst om området som föreslås bebyggas planeras utveckling av ett nytt skidområde som komplement till befintliga barnskidområdet. I anslutning till det nya skidområdet möjliggör detaljplanen uppförande av en byggnad för skidskola/värmestuga och servering. Planförslaget medför ett uppskattat tillskott på ca 700 bäddar. Under samråd och granskning har totalt 10 yttranden inkommit, varav 6 av yttranden lämnats utan erinran. Mindre justeringar av planförslaget kan behöva göras före antagande i kommunfullmäktige. Handläggande planarkitekt har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Dagens sammanträde Stadsarkitekt Tomas Johnsson redogör för ärendet. Ordföranden finner att planberedningen beslutar att bifalla tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Justerare Utdragsbestyrkande

226 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott Tjänsteutlåtande daterat 30 oktober 2017 Utlåtande Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning VA-karta Grundkarta Beslutet skickas till Stadsbyggnadskontoret Justerare Utdragsbestyrkande

227

228

229 Tjänsteutlåtande Sida Stadsbyggnadskontoret Johan Sandgren johan.sandgren@malung-salen.se Dnr KS/2016:308 Detaljplan för Timmerbyn Västra Förslag till beslut Det tillstyrks att: 1. Det i september 2017 upprättade och i oktober 2017 reviderade planförslaget för Timmerbyn Västra, antas av kommunfullmäktige 2. De åtgärder planen medger är förenliga med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark och vattenresurserna enligt bestämmelserna i 3, 4 och 5 kap miljöbalken 3. De åtgärder planen medger är förenliga med gällande översiktsplan 4. Detaljplanen bedöms, med hänvisning till i planförslaget upprättas behovsbedömning, inte innebära betydande miljöpåverkan. Beskrivning av ärendet Ett förslag till detaljplan för Timmerbyn Västra har upprättats av Mavacon AB i september 2017 och en revidering har gjorts i juni Planområdet ligger inom Lindvallenområdet i Sälenfjällen. I nordost gränsar planområdet till Timmerbyns övriga fritidsbebyggelse. Syftet med planförslaget är att möjliggöra en exploatering av området mellan Timmerbyn och stolliften Express 303 i Lindvallen med nya lägenheter/fritidsfastigheter och därigenom tillvarata det backnära läget. Nordväst om området som föreslås bebyggas planeras utveckling av ett nytt skidområde som komplement till befintliga barnskidområdet. I anslutning till det nya skidområdet möjliggör detaljplanen uppförande av en byggnad för skidskola/värmestuga och servering. Planförslaget medför ett uppskattat tillskott på ca 700 bäddar. Under samråd och granskning har totalt 10 yttranden inkommit, varav 6 av yttranden lämnats utan erinran. Mindre justeringar av planförslaget kan behöva göras före antagande i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Utlåtande Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning VA-karta Grundkarta Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Plusgiro: Bankgiro:

230 1(11) Detaljplan för Timmerbyn Västra UTLÅTANDE Oktober 2017 I detta utlåtande redovisas de yttranden som framkommit i samband med samråd (9 maj maj 2017) samt granskning (22 septermber oktober 2017) De instanser och sakägare som haft skriftliga synpunkter på planförslaget under ärendets handläggning, och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda, ska enligt PBL 5 kap 29 tillställas utlåtandet snarast efter byggnadsnämndens behandling av ärendet. Följande erhåller utlåtandet: - Länsstyrelsen i Dalarna - Lantmäteriet Information om när ärendet kommer behandlas av kommunfullmäktige lämnas i samband med lagenlig kungörelse om kommunfullmäktiges sammanträde (ortstidningar, kommunens anslagstavla). Beslut om antagande får beträffande planens sakliga innehåll överklagas endast av den som senast under granskningen skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Länsstyrelsen och Lantmäteriet erhåller tillkännagivande av kommunfullmäktiges beslut.

231 2(11) Samrådsyttrande LÄNSSTYRELSEN I DALARNA

232 3(11) Gransknings- Yttrande LÄNSSTYRELSEN I DALARNA Kommentar Samrådsyttrande Området ingår i typområde 7 i Vattenförsörjning i Sälenfjällen ur ett planperspektiv. Planbeskrivningen kommer inför granskningen beskriva inom vilket typområde planområdet tillhör samt om de krav som ställs inom aktuellt typområde säkerställs i detaljplanen. Planbeskrivningen kompletteras med en redogörelse för dagvattenhanteringen. Planhandlingarna komplettaras med en administrativ bestämmelse om att strandskyddet upphävs inom allmän plats lokalgata. Granskningsyttrande Planbeskrivningen kommer inför antagande att kompletteras med en utförligare beskrivning av gällande riksintressen och om de påverkas av detaljplanen. Riksintresset skyddade vattendrag enligt 4:6 MB gäller vattenkraft och reglering av bland annat delar av Västerdalälven och bedöms inte påverkas av aktuellt planförslag. Planbeskrivningen kompletteras med en redogörelse för hur vattendrag och avvattningsstråk som ligger inom planområdet påverkas och om de kommer att behöva dras om eller kulverteras.

233 4(11) Samrådsyttrande LANTMÄTERIET

234 5(11) Samrådsyttrande LANTMÄTERIET

235 6(11) Gransknings- Yttrande LANTMÄTERIET Kommentar Samrådsyttrande Christrina Grönlund på Lantmäteriet har genom telefonsamtal den 4 september 2017 återkallat samrådsyttrandet under rubriken För plangenomförandet viktiga frågor där planen måste förbättras. Planbeskrivningen kompletteras med en redogörelse för vilka slags ledningar som avses att förläggas i U-områdena. Illustrationer kommer att tas bort från plankartan. Om planen ska innehålla allmän plats med ändamålet NATUR så bör det området ingå i en gemensamhetsanläggning. I nu gällande detaljplan är området planlagt som kvartersmark med ändamålet Skidbacke med lift, N1. Man bör överväga om man ska behålla markanvändningen som gäller i nuvarande detaljplan. Det bedöms behövas en samfällighetsförening om inte befintlig förening tar över den nya gemensamhetsanläggningen. Planbeskrivningen kompletteras med ändamålet för ga:39 och ga:40.

236 7(11) Planbeskrivningen kompletteras med en redogörelse om att det är exploatören, Skistar AB, står för kostnader och initiativ för fastighetsbildning samt bygger och förvaltar skidtunnlarna. Planbeskrivningen kommer att kompletteras med en redogörelse för markanvändningen som gäller i nu gällande detaljplaner, T127 och T89, samt vilka förändringar den nya detaljplanen medför. Planen omfattas av Lindvallens egna vattenledningsnät och avloppsvatten leds till Sälenfjällens reningsverk. Det läggs till i planbeskrivningen hur anslutningen av vatten och avlopp kommer att genomföras. Planbeskrivningen kompletteras även med hur dagvattnet ska hanteras. Med avvattningsstråk menas de bäckar och mindre vattendrag som finns inom planområdet. Hur fastigheterna Västra Sälen 5:3 samt Västra Sälen 5:507 ska hanteras kommer beskrivas i planbeskrivningen. Granskningsyttrande Användningen lokaltrafik är en precisering av användningsslaget Gata och därför används indexsiffra enligt Boverkets rekommendationer. Bestämmelsen e kommer att ses över inför antagande. Samrådsyttrande gällande e1 och e3 har återkallats av Christina Grönlund. U-områdena för planerade VA-ledningar på kvartersmark finns redovisade i plankartan. Några ytterligare u-områden bedöms inte vara nödvändiga med tanke på den föreslagna ledningsdragningen i VAkartan.

237 8(11) TELIASONERA SKANOVA ACCESS AB Samrådsyttrande Granskningsyttrande Kommentar Det noteras att TeliaSonera Skanova Access AB inte har någonting att erinra mot planförslaget.

238 9(11) Samrådsyttrande TRAFIKVERKET Granskningsyttrande Kommentar Det noteras att Trafikverket inte har någonting att erinra mot planförslaget. Samrådsyttrande MILJÖNÄMNDEN Kommentar Det noteras att Miljönämnden inte har någonting att erinra mot planförslaget.

239 10(11) Granskningsyttrande MORA KOMMUN Kommentar Det noteras att Mora kommun i sak inte har någonting att erinra mot rubricerat planförslag.

240 11(11) SAMMANFATTNING Under samrådet och granskningen har yttranden inkommit från Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket, TeliaSonera Skanova Access AB, Mora kommun samt Miljönämnden. Länsstyrelsen i Dalarnas och Lantmäteriets yttranden har medfört vissa revideringar av planförslaget i enighet med ovanstående kommentarer. Övriga instanser har inte haft någonting att erinra mot planförslaget. De instanser som inkommit med yttranden över planförslaget får kopior av yttranderedogörelsen. Det upprättade förslaget till detaljplan för Timmerbyn Västra föreslås föreläggas kommunfullmäktige för antagande. I samband med antagandet föreslås att följande uttalanden görs: De åtgärder planen medger är förenliga med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark och vattenresurser enligt 3, 4 och 5 kap miljöbalken. Detaljplanen är förenlig med gällande översiktsplan. Detaljplanen bedöms, med hänvisning till i planförslaget upprättad behovsbedömning, inte innebära betydande miljöpåverkan. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detta utlåtande har upprättats av planarkitekterna Johan Sandgren.

241 Serv PLANBESTÄMMELSER GA:42 Serv GA:40 GA:39 3:102 5:3 8 GA:40 GA:39 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Gränser Detaljplanegräns 5:525 GA:42 Serv GA:40 5:624 5:653 5:651 5:652 GA:42 5:524 Serv GA:42 VÄSTRA SÄLEN 5:3 8 Användningsgräns Egenskapsgräns Användning av allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap GATA 1 Administrativ- och egenskapsgräns Lokaltrafik 5:654 GA:40 Egenskapsbestämmelser för utformning av allmän plats tunnel Skidtunnel får anordnas Användning av kvartersmark 5:3 11 Serv GA:40 5:507 Serv B R E 1 E 2 Bostäder Besöksanläggningar Återvinningsstation Transformatorstation II e ,8 Serv :506 GA:39 GA:40 GA:42 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark e Största bruttoarea i m² e 2 N 1 Lift- och skidområde Största bruttoarea per huvudbyggnad är 320 m². Största byggnadsarea per huvudbyggnad är 160 m 2. Härutöver får sammanlagt högst 25 m 2 byggnadsarea uppföras för balkonger/altaner och skärmtak etc. IIv 1 e 4d1 7,6 IId1 e 4 v 1 IIv 1 d1 7,6 7,6 II e1 750 e 2 e 3 IIv 1 e 4d1 II e1 750 e 2 e 3 II 6,8 e e 2 e 3 II e1 750 e 2 e 3 II 6,8 6,8 6,8 II e e 2 e 3 7,6 6,8 6,8 e e 2 e 3 u u u II e e 2 e 3 II u 6,8 6,8 e e 2 e 3 II 6,8 e e 2 e 3 u u II 6,8 u e e 2 e 3 u II 6,8 e1 750 e 2 e 3 GA:39 3:103 GA:40 Serv :570 5:571 e 3 0,0 Om indelning i fastigheter sker ska byggrätten e 1 fördelas enligt följande: Fastighetsindelning ska läggas fast vi ett tillfälle och får enbart ske när kvarteret huvudsakligen är helt utbyggt. Byggrätten e 1 ska i samband med avstyckning fördelas efter den befintliga bebyggelsens bruttoarea inom respektive fastighet som styckas av. Eventuell mindre kvarstående byggrätt som inte är nyttjad inom kvarteret när avstyckning sker ska fördelas lika på de fastigheter som styckas av. Om indelning i fastigheter ej sker gäller maximala areor enligt bestämmelsen e 1 e 4 Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 25 % d 1 Minsta respektive största fastighetsstorlek är m² - Boningsrum får ej inredas i uthus v 1 Marken får inte förses med byggnad Högsta byggnadshöjd i meter Högsta antal våningar - Högsta byggnadshöjd för uthus är 3,0 m - Största taklutning är 30 grader. Taklutningen får överskridas för takkupor - Taknock för huvudbyggnad ska följa husens längdriktning. Burspråk och andra utskjutande byggnadsdelar får ges annan taknockriktning tunnel Suterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar Skidtunnel får anordnas Administrativa bestämmelser Strandskyddet är upphävt inom kvartersmark för bostäder (B), besöksanläggningar (R), lift- och skidområde (N 1 ), återvinningsstation (E 1 ) och transformatorstation (E 2 ) samt inom allmän plats för lokaltrafik (GATA 1 ). e 4 Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark u Område eller utrymme som ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar ANTAGANDEHANDLING PLANKARTA MED BESTÄMMELSER DETALJPLAN FÖR Skala 1:1000 (A1) Karta Grundkarta upprättad av Sweco Civil Koordinatsystem Sweref Höjdsystem RH 70 Fastighetsredovisning aktuell Handlingar Planen är upprättad enligt Plan- och bygglagen (PBL) Till planen hör förutom denna plankarta med planbestämmelser: - planbeskrivning - illustrationskarta - VA-karta - Gatuplan och gatuprofil gata 1 och 2 - fastighetsförteckning - grundkarta Beslut om samråd Antagen Vunnit laga kraft Instans Datum BN TIMMERBYN VÄSTRA MALUNG-SÄLENS KOMMUN, DALARNAS LÄN UPPRÄTTAD AV MAVACON AB I FALUN rev MARINA FYHR PLANERINGSARKITEKT MSA 16044

242 Serv GA:42 Serv GA:40 GA:39 3:102 5:3 8 GA:40 GA:39 5:525 Serv GA:40 5:624 5:653 5:651 5:652 5:524 Serv GA:42 VÄSTRA SÄLEN GA:42 GA:42 5:3 8 5:654 GA:40 5:3 11 Serv GA:40 5:507 Serv Serv :506 GA:40 GA:39 GA:42 Skidväg GA:39 Lift tas bort och ersätts av skidstråk som ger ny bebyggelse ski in ski out 3:103 Skidtunnel GA:40 Rullband för sammankoppling av skidnedfarter Serv Tomter i områdets övre delar Skidtunnel Skidväg 5:571 5:570 ANTAGANDEHANDLING ILLUSTRATIONSKARTA DETALJPLAN FÖR TIMMERBYN VÄSTRA MALUNG-SÄLENS KOMMUN, DALARNAS LÄN UPPRÄTTAD AV MAVACON AB I FALUN Skala 1:1000 (A1) MARINA FYHR PLANERINGSARKITEKT MSA 16044

243 PLANOMRÅDE ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för TIMMERBYN VÄSTRA Malung-Sälens kommun, Dalarnas län Upprättad rev (16)

244 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING rev Detaljplan för TIMMERBYN VÄSTRA Malung-Sälens kommun, Dalarnas län HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG - Plankarta med planbestämmelser - Illustrationskarta - Planbeskrivning - VA-karta - Gatuplan och gatuprofil gata 1 och 2 - Grundkarta - Fastighetsförteckning Detaljplanen syftar till att möjliggöra exploatering av ett område mellan Timmerbyn och stolliften Express 303 i Lindvallen med nya lägenheter/fritidstomter och därigenom tillvarata det backnära läget. Direkt nordväst om området som föreslås för ny bebyggelse planeras utveckling av ett nytt skidområde som komplement till befintliga barnskidområden invid Experium- och Söderåstorget. Den nya bebyggelsen som föreslås kommer därmed att få mycket god tillgång till skid- och liftsystem med ski in ski out. I anslutning till det nya skidområdet planeras uppförande av en byggnad för skidskola/värmestuga och servering vilken också föreslås tas med i nu aktuell detaljplan. Planförslaget medför översiktligt en exploatering motsvarande ca 700 bäddar. Se illustrationskarta. FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP. MB Detaljplanen bedöms vara förenlig med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Planen ligger inom riksintresse för turism och friluftsliv Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset (4.2 MB) samt inom riksintresse för friluftslivet Transtrandsfjällen (3.6 MB) som är av stor betydelse för turism och rörligt friluftsliv. Planen bedöms förenlig med riksintressenas värden och inte påverka det rörliga friluftslivet negativt. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas inom planområdet. 1 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

245 ANTAGANDEHANDLING PLANDATA Läge Areal Markägoförhållanden Planområdet är beläget sydväst om Experiumtorget i Lindvallen, mellan Timmerbyn och stolliften Express 303. Avgränsningen av planområdet har anpassats till gällande planer. Planområdets areal uppgår till sammanlagt cirka 5,5 ha. Inom planområdet ligger del av fastigheten Västra Sälen 7:247 som ägs av Skistar AB, Västra Sälen 5:3 som ägs av Fjällinvest AB c/o Skistar AB och Västra Sälen 5:507 som ägs av Lima Transtrand Fastighets AB c/o Skistar AB. TIDIGARE STÄLL- NINGSTAGANDEN Riksintresse Planområdet ligger inom riksintresset Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset, som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 1-2 miljöbalken. Dessa bestämmelser avser större områden som i sin helhet är av riksintresse p.g.a. de samlade natur- och kulturvärden som finns i området. Planområdet ligger också inom Transtrandsfjällen som är av stor betydelse för turism och rörligt friluftsliv och är därför av riksintresse enligt 3 kap 6 miljöbalken. Planen bedöms förenlig med riksintressenas värden och inte påverka det rörliga friluftslivet negativt. Översiktliga planer Följande översiktliga planer finns antagna för aktuellt område: Översiktsplan för Malung-Sälens kommun antagen av KF Planen vann laga kraft Planområden är beläget inom rekommendationsområde A10 Lindvallen södra i den kommuntäckande översiktsplanen. Inom område A10 medges att utbyggnad av stugby väster om Timmerbyn kan få prövas genom detaljplaneläggning om trafikmatning av området kan ske på ett godtagbart sätt, naturinventering visar att området är lämpligt att bebygga och under förutsättning att planproblematiken är begränsad. Vid oklara förutsättningar krävs detaljplaneprogram. 2 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

246 ANTAGANDEHANDLING Trafikmatning föreslås ske via ny väganslutning vid infarten till området Timmerbyn. Vägnätet inom bebyggelsekvarteren bedöms klara en lutning på ca 8 %. De områden som föreslås exploateras med ny bebyggelse har under hösten 2015 inventerats av HL Taigabas. Trädskiktet består av medelålders likåldrig granskog sannolikt uppkommen genom kraftig avverkning på 1800-talets slut och är ett resultat av skogsbruk påverkad av gallringar. Områden som föreslås tas i anspråk för ny bebyggelse inrymmer inga utpekade naturvärden. Planförslaget får med anledning av ovanstående anses som förenligt med gällande översiktsplan. Detaljplaner m m Inom planområdet gäller följande detaljplaner som till del ersätts av föreliggande plan: Detaljplan för Timmerbyn. Laga kraft (T127) Detaljplan för liftområde vid Lindvallen nya centrum. Laga kraft (T89) Nu aktuell detaljplan berör områden utlagda som Skidbacke med lift (N) inom Detaljplan för Timmerbyn (T127) och Detaljplan för liftområde vid Lindvallen nya centrum (T89). Kommunala beslut Miljökonsekvensbeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott i Malung-Sälens kommun har beslutat att planarbete för rubricerad plan får påbörjas. Parallellt med upprättandet av samrådsförslag för aktuell detaljplan har en behovsbedömning beträffande betydande miljöpåverkan gjorts. I denna bedöms behov av att upprätta miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inte föreligga. Behovsbedömningen, som redovisas längre fram i denna planbeskrivning, görs till föremål för samråd med länsstyrelsen samtidigt med detaljplanen. Kommunens ställningstagande till behovsbedömningen görs efter samrådet. FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Mark och vegetation Marken inom området består av relativt flack fjällterräng på Hemfjällets nedre östra sluttning som ligger mellan 569 möh och 602 möh. Området innehåller idag ingen bebyggelse men i planområdets mellersta del löper en skidlift (knapp- 3 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

247 ANTAGANDEHANDLING liften Sydpolen) som i nu aktuell detaljplan föreslås tas bort och ersättas av skidväg/pist, som innebär ski in ski out för tillkommande ny bebyggelse. Trädskiktet i området består av medelålders likåldrig granskog sannolikt uppkommen genom kraftig avverkning på 1800-talets slut och ett resultat av skogsbruk påverkad av gallringar. I området finns också upphuggna pist- och liftstråk. Träd bör där det är möjligt sparas inom planområdet. Naturvärdesinventering Geotekniska förhållanden En naturvärdesinventering har under hösten 2015 tagits fram av HL Taigasbas för ett större område väster och söder om nuvarande Timmerbyn. I inventeringen ingår de områden som nu föreslås exploateras med ny bebyggelse. Områden som föreslås tas i anspråk för ny bebyggelse inrymmer inga utpekade naturvärden. I samband med tidigare projektering inför utbyggnad av Timmerbyområdet har geotekniska undersökningar genomförts för hela området. Undersökningarna visar att djup till fast botten maximalt är ca 0,2-0,5 meter inom området. En översiktlig geoteknisk inventering har genomförts inom nu aktuellt planområde under hösten 2016 och som visar på liknande förhållanden. Lokalt påträffades dock mindre områden med upp till ca 1 meter torv. Inventeringen resulterade inte i att några områden bedöms som olämpliga för ny bebyggelse utan kan bebyggas efter urgrävning av torv. Kompletterande undersökningar förutsätts utföras i projekteringsskedet som underlag för dimensionering av byggnaders grundläggning, dimensionering av grundförstärkning och vägöverbyggnader, schakt för VA-ledningar. Strandskydd Merparten av planområdet omfattas av generellt strandskydd för ett par avvattningsstråk som löper nedför fjällsidan genom planområdet samt för en bäck norr om planområdet. Avvattningsstråken inom planområdet kommer att behöva ledas om vid en exploatering av planområdet. Bäcken norr om planområdet kan ligga kvar men behöver kulverteras på en kort sträcka där gata till planområdet kommer att korsa. Strandskyddet föreslås upphävas inom planområdets kvartersmark för bostäder (B), besöksanläggningar (R), lift- 4 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

248 ANTAGANDEHANDLING Bebyggelseområden och skidområde (N 1), återvinningsstation (E 1) och transformatorstation (E 2) samt inom allmän plats för lokaltrafik (GATA 1). Upphävandet framgår av en administrativ planbestämmelse. Avvattningsstråken/bäckarna är smala och bedöms sakna strandskyddsvärden vad gäller allemansrätt. Områden kring vattenstråken har inte heller utpekats som värdefulla i framtagen naturvärdesinventering för området. Konsekvenserna av ett upphävt strandskydd bedöms bli mycket små både med hänsyn till allemansrättslig tillgänglighet och till växt- och djurliv. Någon väsentlig försämring av livsvillkoren för djur- och växtarter bedöms inte uppstå. Som särskilda skäl för att upphäva strandskyddet anförs: Ifrågavarande kvarters- och lokalgatumark behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Bakgrund är turismindustrins stora betydelse för Malung-Sälens kommun vilket skapar ett angeläget behov av kompletterande boendeanläggningar. (MB 7 kap 18c punkt 5). Befintlig bebyggelse Området innehåller idag ingen bebyggelse men i planområdets mellersta del löper en skidlift (knappliften Sydpolen) som i nu aktuell detaljplan föreslås tas bort och ersättas av skidväg/pist, som innebär ski in ski out för tillkommande ny bebyggelse. Norr om planområdet ligger stugområdet Timmerbyn. Bebyggelsen inom Timmerbyn består huvudsakligen av tvålägenhetshus som består av en tvåvåningsdel med stående panel samt en timrad envåningsdel, målade i rödbrun kulör, samt enlägenhetshus i två våningar med stående panel målad i rödbrun kulör. I varje hus inryms sammanlagt ca 14 bäddar. 5 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

249 ANTAGANDEHANDLING Befintlig bebyggelse inom Timmerbyn Bostäder (B) Största bruttoarea (e 1) Största bruttoarea per huvudbyggnad. Största byggnadsarea per huvudbyggnad (e 2) Attefallshus, friggebodar etc Fördelning av byggrätt (e 3) Bostäder i planområdets östra och mellersta delar Planområdets östra och mellersta delar inrymmer 11 kvarter med mellan 2-4 hus per kvarter med byggrätter (e 1) motsvarande i genomsnitt 250 m 2 bruttoarea per hus. Största bruttoarea per huvudbyggnad är 320 m 2. Största byggnadsarea per huvudbyggnad är 160 m 2. Härutöver får sammanlagt högst 25 m 2 byggnadsarea uppföras för balkonger/altaner och skärmtak etc (e 2). Husen får uppföras i högst två våningar. Högsta byggnadshöjd är begränsad till 6,8 m och taklutningen till max 30º. Taklutningen får överskridas för takkupor. Föreslagen bebyggelse inom planområdets östra och mellersta delar bedöms räknas som semesterby eller liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning och bedöms därmed som ett område där Attefallshus, friggebodar etc inte får uppföras. För att möjliggöra en eventuell framtida ytterligare fördelning av byggrätter till flera fastigheter/tomter införs en planbestämmelse e 3 som säger följande: Om indelning i fastigheter sker ska byggrätten e 1 fördelas enligt följande: Fastighetsindelning ska läggas fast vi ett tillfälle och får enbart ske när kvarteret huvudsakligen är helt utbyggt. Byggrätten e 1 ska i samband med avstyckning fördelas efter den befintliga bebyggelsens bruttoarea inom respektive fastighet som styckas av. Eventuell mindre kvarstående byggrätt som inte är nyttjad inom kvarteret när avstyckning sker ska fördelas lika på de fastigheter som styckas av. Om indelning i fastigheter ej sker gäller maximala areor enligt bestämmelsen e 1. 6 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

250 ANTAGANDEHANDLING Bostäder (B) Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea (e 4) Minsta fastighetsstorlek (d 1) Besöksanläggningar (R) Största bruttoarea (e 1) Service Tillgänglighet Bostäder i planområdets västra delar Planområdets västra delar föreslås indelas i ca 8 tomter. Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är 25% (e 4). Husen får uppföras i högst två våningar. Härutöver får suterrängvåning anordnas (v 1). Högsta byggnadshöjd är begränsad till 7,6 meter och taklutningen till max 30º. Taklutningen får överskridas för takkupor. Minsta respektive största fastighetsstorlek är m 2 (d 1) vilket resulterar i att högst 10 tomter kan styckas av. Direkt nordväst om området som föreslås för ny bebyggelse planeras utveckling av ett nytt skidområde som komplement till befintliga barnskidområden invid Experium- och Söderåstorget. I anslutning till det nya skidområdet planeras uppförande av en byggnad för skidskola/värmestuga och servering (R). Största bruttoarea är 300 m 2 (e 1). Byggnaden får uppföras i högst två våningar. Högsta byggnadshöjd är begränsad till 6,8 meter och taklutningen till max 30º. Taklutningen får överskridas för takkupor. Service som butiker, restauranger etc finns att tillgå kring Experiumtorget nordost om planområdet. Övrig kommunal service tillhandahålls i Sälens by. Bebyggelsen är belägen i mer eller mindre sluttande terräng. Det är av stor vikt att vid detaljprojektering av mark och byggnader eftersträva att handikappvänliga lösningar så långt som möjligt åstadkoms. Handikappfrågor bevakas i samband med byggsamråd. Tillgängligheten med bil för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga är relativt god eftersom P-platserna planeras ligga nära varje hus. Friytor Lift- och skidområde (N 1) Skidtunnel får anordnas (tunnel) I planområdets mellersta del löper en skidlift (knappliften Sydpolen) som föreslås tas bort och ersättas av skidväg, som innebär ski in ski out för tillkommande ny bebyggelse (N 1). Skidvägen planeras passera i tunnel under vägnätet i området (tunnel). En skidväg föreslås också anläggas i planområdets norra del 7 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

251 ANTAGANDEHANDLING Trafik för att koppla samman framtida nytt skidområde med skidområdet vid lift 303. Trafikmatning Lokaltrafik (Gata 1) Gemensamhetsanläggning Planområdet trafikmatas från Hemfjällsvägen via infart till Timmerbyområdet samt lokalgator inom planområdet. Vägnätet inom planområdet föreslås läggas ut som en lokalgata (GATA 1) som förgrenar sig i två gator centralt i planområdet och som avslutas i två vändplaner högst upp i området. En gemensamhetsanläggning föreslås bildas som omfattar vägar och gemensamma parkeringsplatser inom planområdet. Fastigheter inom planområdet kommer att ingå i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggningen föreslås förvaltas av Lindvallens samfällighetsförening. Fastigheterna som skapas inom planområdet ansluts till Västra Sälen ga:39 (Hemfjällsvägen och gång- och skidstråk) samt Västra Sälen ga:40 (lokalgator och parkering). Andel i ga:40 krävs för att få rätt att använda vägen mellan planområdet och Hemfjällsvägen. Parkering Kollektivtrafik Bebyggelsen inom planområdet föreslås ha sina parkeringsplatser inom kvartersmark. P-platsbehovet har beräknats till ca en p-plats per fyra bäddar. Reguljär busstrafik trafikerar Lindvallen under vintersäsong av busslinje mellan Sälenfjällen och Malung. Bussen angör Experiumtorget nordost om planområdet. Närmaste internationella flygplats är Gardemoen, Oslo och närmaste regional flygplats ligger i Mora. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Ett planeringsdokument Vattenförsörjning i Sälenfjällen ur ett planperspektiv Riktlinjer har tagits fram av Malung-Sälens kommun i samråd med Länsstyrelsen. Dokumentet syftar till att fungera som underlag såväl vid kommunens hantering av detaljplaner i Sälenfjällen samt vid Länsstyrelsens granskning av dessa planer. I dokumentet anges riktlinjer för olika delområden. För varje aktuell detaljplan ska områdestyp 8 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

252 ANTAGANDEHANDLING definieras. Riktlinjerna är inte juridiskt bindande utan är avsedda som vägledning hur detaljplanearbetet ska hanteras i kommunen. Planområdet ligger i Lindvallen inom område Typ 7 i Vattenförsörjning i Sälenfjällen ur ett planperspektiv Riktlinjer. För detta område anges följande: Området försörjs med enskild vattentäkt där några problem med vattentillgång eller vattenkvalitet ej påvisats. Kommunalt övertagande planeras. Så snart utbyggnad av nytt vattenverk i Sälens by skett enligt VA Översikt Sälenfjällen, ska Lindvallens verksamhetsområde i sin helhet anslutas till allmän vattenförsörjning. Som grund för ett samlat ställningstagande när det gäller utbyggnader i Lindvallenområdet innan anslutning till allmän vattenförsörjning sker, ska en lokal risk- och sårbarhetsanalys med kapacitetsberäkningar göras för samtliga befintliga vattentäkter i hela verksamhetsområdet. Så snart sådan gjorts och godkänts, gäller att planläggning får genomföras i normal omfattning. Bebyggelse i närområdet är anslutet till Lindvallens egna vattenledningsnät och avloppsvattnet leds till Sälfjällets reningsverk. Ny bebyggelse som planeras inom planområdet planeras anslutas dit. En VA-karta finns framtagen av Mavacon AB daterad En risk- och sårbarhetsanalys för Lindvallens vattentäkter har under vintern 2012/2013 tagits fram och som godkänts av kommunen. Planläggning kan därför genomföras i normal omfattning och något hinder mot att anta detaljplanen ur vattenförsörjningssynpunkt bedöms därmed ej föreligga. Sälfjällets reningsverks har nyligen byggts ut med kapacitet för totalt bäddar. Reningsverket har därmed god kapacitet för att ta omhand belastning från aktuellt planområde. Vattenförbrukningen för de nya tomterna bedöms komma att uppgå till 105 m 3 per medeldygn (700 bäddar x 150 l/dygn) under högsäsong. Avloppsbelastningen bedöms motsvara 9 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

253 ANTAGANDEHANDLING 490 PE (70g BOD7 per person och dygn). Avlopp från planområdet kommer att passera en befintlig pumpstation direkt öster om planområdet invid Hemfjällsvägen och som ägs av Skistar. Pumpstationens kapacitet bör utredas och vid behov åtgärdas i samband med byggnation av planområdets VA-system. Avloppet passerar därefter en pumpstation vid Experium som ägs av VAMAS. Pumpstation har i dagsläget begränsad kapacitet och tidigare utredningar har visat att kapaciteten kan förbättras genom anläggande av en ny tryckspillvattenledning från pumpstationen fram till en punkt där befintliga VA-ledningar korsar rv 66. Dagvatten Dagvatten från bostadsfastigheterna ska tas om hand inom egen fastighet i så stor utsträckning som möjligt och det dagvatten som eventuellt lämnar fastigheten ska vara rent. Förutsättningarna är goda för lokalt omhändertagande av dagvatten eftersom planområdet inte innehåller hårdgjorda ytor och omges av naturmark. Gatorna inom planområdet planeras vara grusbelagda vilket möjliggör infiltration av dagvatten i vägkroppen. Det ytvatten som ej infiltreras direkt i marken avleds till befintliga bäckar och iordninggjorda vägdiken. Öppna diken kan förses med ett krosslager för bättre infiltration. Dagvatten som samlas upp i vägdiken når område öster om planområdet där det leds till befintliga dagvattenledningar (800 mm) som leder under Hemfjällsvägen. Dagvattenledningarna bedöms översiktligt ha erforderlig kapacitet för att ta omhand dagvatten från planområdet. Projektering pågår för närvarande av området och där även dagvatten studeras. Möjlighet finns att lägga nya dagvattenledningar med större dimensioner om projekteringen visar behov av detta. Allmännyttiga underjordiska ledningar (u) El Inom kvartersmark har u-områden utlagts för planerade allmännyttiga underjordiska ledningar för vatten och avlopp. Planområdet kommer att anslutas till Malungs Elnät AB: s nät. Två områden har utlagts för nya transformatorstationer (E 2). 10 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

254 ANTAGANDEHANDLING Värme Uppvärmning av ny bebyggelse inom planområdet avses ske med vattenburet system. Om möjligt bör flexibla uppvärmningssystem anpassade till förnyelsebar energi användas. Enligt Miljöbalken 1 kap 1 samt 2 kap 5 ska samtliga verksamheter hushålla med energi. I första hand ska förnybara energikällor användas. Avfall Brandskydd Planen ligger inom område med kommunal sophantering. En återvinningsstation föreslås anläggas vid infarten till området Timmerbyn. Planområdet ligger inom mindre än 10 min insatstid från räddningsstation i Lindvallen. En prioriterad brandpost finns vid Experium ca meter norr om planområdet. Åtkomsten för räddningsfordon till byggnadsdel där utrymning kan behöva ske får inte överskrida 50 m gångavstånd. Detta avstånd gäller även transport av bärbar utrustning. Det byggnadsbrandtekniska utförandet bestäms i samband med bygglov och bygganmälan. I övrigt ska det omarbetade avsnittet, 5, i Boverkets byggregler beaktas vad gäller byggnadens tekniska utförande. Vidare ska en byggnad kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplanen omfattar inte verksamheter eller åtgärder som anges i MKB-förordningens bilaga 3. Däremot omfattar kommande detaljplan mark som tas i anspråk för verksamhet som räknas upp i 4 kap. 34 plan- och bygglagen (PBL), dvs sammanhållen bebyggelse. Bedömning om behov av miljöbedömning för kommande detaljplan ska därför göras med beaktande av kriterierna i MKB-förordningens bil. 4. Områdets egenskaper Planområdet är beläget sydväst om Experiumtorget i Lindvallen, mellan Timmerbyn och stolliften Express 303. Marken inom området består av relativt flack fjällterräng på Hemfjällets nedre östra sluttning. Området innehåller idag ingen bebyggelse men i planområdets mellersta del löper en skidlift. Trädskiktet i området består av medelålders likåldrig granskog. I området finns också upphuggna pist- och liftstråk. 11 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

255 ANTAGANDEHANDLING Karaktäristiska egenskaper för de verksamheter, anläggningar och åtgärder som planen avser att medge Detaljplanens tänkbara effekter Detaljplanen syftar till att möjliggöra exploatering av ett område mellan Timmerbyn och stolliften Express 303 i Lindvallen med nya lägenheter/fritidstomter och därigenom tillvarata det backnära läget. Direkt nordväst om planområdet planeras utveckling av ett nytt skidområde som komplement till befintliga barnskidområden invid Experium- och Söderåstorget. I anslutning till det nya skidområdet planeras uppförande av en byggnad för skidskola/värmestuga och servering. Planförslaget medför en ökning av bäddar i området motsvarande ca 700 bäddar. Planen resulterar därför i en ökad trafikalstring i området. Ökningen bedöms dock bli måttlig (uppskattningsvis ca fordon/dygn) då den planerade fritidsbebyggelsen kommer att ha mycket nära gång- och skidkontakt med intilliggande fjällterräng samt med liftar och backar varvid antalet biltransporter kan minimeras. Inga miljökvalitetsnormer eller riktvärden för buller bedöms överskridas vid ett genomförande av planen. Detaljplanens konsekvenser och inverkan på miljön Detaljplanens påverkan på omgivningen bedöms inte vara av den grad att en separat miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL 4:34 behöver upprättas. Nedan beskrivs konsekvenserna av planes genomförande, för att belysa hur exploateringen enligt den aktuella detaljplanen direkt eller indirekt påverkar olika förhållanden. Naturmiljö Naturmark tas i anspråk för genomförande av planförslaget. Området inrymmer inga särskilt utpekade naturvärden i enlighet med utförd naturvärdesinventering hösten Exploateringen bedöms därmed inte innebära någon negativ påverkan på värdefull naturmiljö. Boendemiljö Planförslaget medför en ökning av antalet bäddar med ca 700 st. Planen resulterar därför i en ökning av trafikalstringen med ca fordon/dygn. Den planerade fritidsbebyggelsen kommer också att ha mycket nära gångoch skidkontakt med intilliggande fjällterräng sam med liftar och backar varvid antalet biltransporter kan minimeras. 12 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

256 ANTAGANDEHANDLING Effekter under byggtiden Störningar under byggtiden kan uppstå för närboende, främst i form av buller. Dessa störningar bedöms bli förhållandevis begränsade eftersom byggnationerna främst sker under lågsäsong då intilliggande stugor är lågt nyttjade. PLANGENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planprocessen Huvudman Genomförandetid Markägoförhållanden Avtal Detaljplanen beräknas gå ut på samråd våren 2017 och granskning hösten 2017 för att kunna antas under vintern Kommunen är inte huvudman för den allmänna platsmarken inom och angränsande till planområdet. Inom Sälenfjällen sker exploateringar i huvudsak för fritidsändamål och därmed förenad verksamhet varför kommunen anser att kommunen inte skall vara huvudman för den allmänna platsmarken. Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Inom planområdet ligger del av fastigheten Västra Sälen 7:247 som ägs av Skistar AB, Västra Sälen 5:3 som ägs av Fjällinvest AB c/o Skistar AB och Västra Sälen 5:507 som ägs av Lima Transtrand Fastighets AB c/o Skistar AB. I de fall reglering av ekonomiska mellanhavanden för genomförandeåtgärder krävs, kommer exploatören Skistar AB att teckna erforderliga avtal med berörda parter. Ansvarsfördelning Teknisk försörjning Skistar AB bygger ledningar för teknisk försörjning inom planområdet. Bebyggelsen kommer att anslutas till kommunalt avloppsnät och Lindvallens eget vattennät. Så snart utbyggnad av nytt vattenverk i Sälens by skett enligt VA Översikt Sälenfjällen, ska Lindvallens verksamhetsområde i sin helhet anslutas till allmän vattenförsörjning. Kommunalt avlopp samt Lindvallens vatten föreslås dras 13 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

257 ANTAGANDEHANDLING fram till varje fastighet. Dagvatten hanteras lokalt. Inget dagvattennät planeras byggas inom planområdet. Samordning mellan exploatören och VAMAS förutsätts ske vad gäller anslutning till kommunalt avloppsnät. Kostnadsåtaganden, tidpunkter för olika slags anläggningsarbeten, krav på ritningar, besiktningar av utförda anläggningar m.m. förutsätts regleras i erforderlig mån i avtal mellan VAMAS och exploatören. Vägar och parkeringar Gemensamhetsanläggning Skistar AB bygger erforderliga vägar, gemensamma parkeringar och skidtunnlar inom planområdet. Skistar ansvarar för förvaltning av skidtunnlarna. En gemensamhetsanläggning föreslås bildas som omfattar vägar (allmän plats) och gemensamma parkeringsplatser inom planområdet. Fastigheter inom planområdet kommer att ingå i gemensamhetsanläggningen. Gemensamhetsanläggningen föreslås förvaltas av Lindvallens samfällighetsförening. Genom förrättningar som genomförs av Lantmäteriet regleras inrättande av nödvändiga gemensamhetsanläggningar. Fastigheterna som skapas inom planområdet ansluts till Västra Sälen ga:39 (Hemfjällsvägen och gång- och skidstråk) samt Västra Sälen ga:40 (lokalgator och parkering). Andel i ga:40 krävs för att få rätt att använda vägen mellan planområdet och Hemfjällsvägen. Detaljplanen kan föranleda justering av andelstal i den befintliga gemensamhetsanläggningen för Hemfjällsvägen (ga:39). Nybildade fastigheter kommer att erhålla andelstal i ga:39 och ga:40 i samband med avstyckning. Fastighetsrättsliga frågor Lantmäterikostnader Fastighetsreglering Skistar initierar och står för lantmäterikostnader i samband med utbyggnad av planområdet. Fastighetsreglering kommer att behöva göras mellan Västra Sälen 7:247 som ägs av Skistar AB och Västra Sälen 5:3 som ägs av Fjällinvest AB c/o Skistar AB. 14 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

258 ANTAGANDEHANDLING Fastighetsredovisning, grundkarta MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN En grundkarta och fastighetsförteckning tillhörande detta förslag har upprättats av Sweco Civil. Dessa handlingar ligger som grund för samråd och granskning. Planförslaget har upprättats av Planeringsarkitekt MSA Marina Fyhr på uppdrag av Skistar AB. Under planarbetets gång har samråd skett med stadsarkitekt Tomas Johnsson på Malung-Sälens kommun. Mavacon AB i Falun Marina Fyhr Planeringsarkitekt MSA Instans Datum Beslut om samråd BN Antagen Vunnit laga kraft 15 (15) PLANBESKRIVNING rev p:\projekt\2016\16044_dpl timmerbyn 2.0\3_teknik\text\antagande\planbeskrivning_timmerbyn västra.doc

259 GA:40 GA:42 5:525 GA:40 5:506 7:247 VÄSTRA SÄLEN S110*2 3:103 VÄSTRA LÅNGSTRAND VÄSTRA SÄLEN Serv :545 5:570 S200 V63 V63 S160 S160 S200 V110 S160 S160 V63 V90 TS63 (OSÄKERT LÄGE) Serv Serv GA:40 5:3 9 5:623 Ø400 för framtida avtappning Ä GA:42 5:3 10 ö Serv :3 11 GA:39 Serv :102 ö tunnel Serv :624 S-160 V-50 GA:40 Serv AV GA:40 ö 5:3 8 GA:39 AV V-110 S-200 S-160? V-50 GA:42 GA:40 5:524 AV S-160? V-50 V-50 S-160 Vg GA:40 AV Vg tunnel Serv S-160? V-50 5:507 S-160? V-50 GA:42 V110 T90 AV V-50 S-160 V-50 S-160 Vg GA:39 GA:42 AV GA:39 S-200? V-110 GA:40 Avslut_vatten Ä GA:40 GA:42 Serv :3 8 5:571 S160 V63 V-110 S-200 T90 V110 PEH TS 90 PEM TS 160 PEH Avsättning VØ110 PEH Avsättning TS Ø160 PEH TS 160 Pem ö S200 V63 GA:40 V40 V63 S160 Framtida ledn :7 V40 S160 V110 PEH TS 90 PEM GA:42 Spol 110 GA:40 S160 V90 TB400 Oljeavskiljare Sandfång 5m² ÖRKLARING MAVACON MARK & VA CONSULT AB

260 GRUNDKARTA GA:42 Serv GA:40 GA:39 3:102 5:3 8 GA:40 GA:39 ÖVER TIMMERBYN VÄSTRA MALUNG-SÄLENS KOMMUN 5:525 Serv GA:40 5:624 5:653 5:651 5:652 5:524 Serv GA:42 VÄSTRA SÄLEN DALARNAS LÄN UPPRÄTTAD I OKTOBER 2016 UTIFRÅN UNDERLAG FRÅN SKISTAR SAMT FASTIGHETSINFORMATION FRÅN LANTMÄTERIETS FASTIGHETSKARTA GA:42 GA:42 5:3 8 SWECO GIS OCH MÄTNINGSTEKNIK :654 GA:40 SKALA 1:1000 KOORDINATSYSTEM SWEREF HÖJDSYSTEM RH 70 KARTBILD AKTUELL INOM PLANOMRÅDET :3 11 Serv GA:40 5:507 Serv FASTIGHETSREDOVISNING BETRÄFFANDE UNDERJORDISKA LEDNINGAR HÄNVISAS TILL RESP. LEDNINGSDRAGANDE VERK Serv :506 Upprättad av: Granskad av: GA:39 GA:40 Carin Björklund Mätningsingenjör Roger Åkesson Lantmäteriingenjör GA:42 GA:40 GA:39 3:103 VÄSTRA GA:40 Serv :571 5:570 VÄSTRA SÄLEN 7:247

261 Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen Anhållan om att avvakta med viss fakturering av grundavgift för avfallshantering (KS/2017:584) 17 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner att VAMAS avvaktar med fakturering av grundavgift för de fastighetsägare inom D-området som har årsfaktura. Tom Martinsson (M) och Kristina Bäckman (M) deltar inte i beslutet med hänvisning till att de ingår i VAMAS styrelse. Brita Sohlin (M) deltar inte i beslutet. Beskrivning av ärendet Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS) har, inom ramen för att bedriva avfallsverksamhet i kommunen, i uppdrag att ta ut taxor och avgifter i enlighet med de principer och nivåer som fastställts av kommunfullmäktige. Styrelsen för VAMAS har via skrivelse kommit in med förslag om att bolaget avvaktar med fakturering av grundavgift för de fastighetsägare inom D-området som har årsfaktura. Förslaget motiveras med att bolagets personal, på uppdrag av kommunen, arbetar intensivt med en översyn av både taxestruktur och avgiftsnivåer. Ett nytt förslag planeras ska presenteras vid informationsträffar för allmänheten i januari Styrelsen framhåller i sin skrivelse vidare att en avfallstaxa med avgiftsnivåer utifrån begripliga fastighetskriterier förväntas få större acceptans i samhället. Dagens sammanträde Thomas Ericsson (L) yrkar att kommunstyrelsen bifaller förslaget enligt skrivelsen. Ordföranden finner att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner att VAMAS avvaktar med fakturering av grundavgift för de fastighetsägare inom D-området som har årsfaktura. Tom Martinsson (M) och Kristina Bäckman (M) deltar inte i beslutet med hänvisning till att de ingår i VAMAS styrelse. Brita Sohlin (M) deltar inte i beslutet. Beslutsunderlag Skrivelse daterad 21 november 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

262

263 Information Sida AVSÄGELSER och VAL KS/2017:609 - Avsägelse av Jonas Persson (M) gällande uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen, arvodes- och organisationskommittén, valberedningen, Malung-Sälen Turism AB samt Malungshem AB 20. KS/2017:590 - Avsägelse av Robert Hagström (S), gällande uppdrag som god man vid fastighetsbildningsförrättningar - tätortsförhållanden 21. KS/2017:591 - Val av vice ordförande i kommunrevisionen 22. ANMÄLAN av MOTIONER, INTERPELLATIONER och FRÅGOR Inga motioner, interpellationer eller frågor har inkommit. 23. HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM Protokoll Direktionen för Region Dalarnas sammanträdesprotokoll (budgetsammanträde) D2_DOWNLOAD /12a3 ddbc-43f3-403a-b7fc-0be50b16b4a1/4232_001.pdf Direktionen för Region Dalarnas sammanträdesprotokoll D2_DOWNLOAD / d-c78c-4f f5208c26648/4259_001.pdf Direktionen för Västerdalarnas utbildningsförbunds (VDUF) sammanträdesprotokoll % %20%C2%A7%C2%A7% pdf Hjälpmedelsnämndens sammanträdesprotokoll /Hj%C3%A4lpmedelsn%C3%A4mnden%20Dalarna_ _protokoll.pdf Övriga meddelanden KS/2017:450 Regeringskansliets beslut angående ansökan om tillstånd att inrätta kommunal lantmäterimyndighet KS/2015:165 Mark-och miljödomstolens dom i mål nr angående ansökan om biotopförbättrande åtgärder och ombyggnad av Ejforsens kraftverk KS/2017:562 Översiktlig granskning av delårsrapport per för Västerdalarnas Utbildningsförbund Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

264 Information Sida Redovisning av beslut fattade av kommunstyrelsen Kommunstyrelsens beslut Redovisning av barn- och utbildningsförvaltningen 162 Val av ersättare i kommunstyrelsens arbetstutskott 165 Redovisning av Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) 168 Revidering av praxis gällande kommunal vägbelysning 169 Övertagande av driftkostnad för vägbelysning, Gammelsätersvägen i Transtrand 170 Svar på förfrågan från länsstyrelsen angående Spillvattentjänster i Kläppen 171 Medfinansiering av fortsatt Partnerskap E16 under perioden Verksamhet och budget Anmälan av delegationsbeslut 174 Meddelanden 175 Delegation avseende flytt av fordon 176 Avfallsplan Information av ny avfallstaxa Kommunstyrelsens beslut Information om nya kommunallagen 179 Månadsprognos oktober Redovisning av socialnämnden 182 Ansökan om investeringsbidrag för utbyggnad vid Limedsforsens folkets park 184 Samverkansbeslut avseende tillnyktringsverksamhet 185 Översiktlig granskning av delårsrapport per Skålmogårdens verksamhetsutveckling 192 Remissvar över Åtgärdsprogram till Dalarna miljömål Remissvar över Länsplan för regional transportinfrastuktur i Dalarna Remissvar över Förslag till nationell plan för transportsystemet Behörighet att teckna Malung-Sälens kommuns firma beträffande bankkonton och bankgiro 198 Anmälan av delegationsbeslut 199 Meddelanden 200 Bidrag för åtgärder till Äråbadet Malung-Sälens kommun Box 14, Malung Tfn: Fax: Bankgiro:

265 Ämne: avsägelse uppdrag Från: Jonas Persson Till: Mottaget: :09:07 19 Här med avsäger jag mig följande uppdrag Ersättare i kommunstyrelsen Ersättare i arvode och organisationskommittén Ersättare i valberedningen Ersättare i Malung-Sälens turism Lev väl, Jonas i Sälen

266 Ämne: Vb: Avsägande Malugnshem Från: Till: Mottaget: :06: Vidarebefordrat av Erik Hansson/Kansli/Malungs Kommun på : Från: Jonas Persson Till: Datum: :36 Ärende: Avsägande Malugnshem Hej Erik, glömde Härmed avsäger jag mig uppdraget i malugnshems styrelse Skickat från min iphone Lev väl Jonas isälen

267 20

268 Regeringen Regeringsbeslut III N2017/02665/PBB 23 Näringsdepartementet Malung-Sälens kommun Box Malung Ankom Malung-Sälens Kommun Dnr. \{rå.i. Hp.9.. Ansökan om tillstånd att inrätta kommunal lantmäterimyndighet Regeringens beslut Malung-Sälens kommuns ansökan avslås. Ärendet Malung-Sälens kommun har enligt 3 lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet ansökt om tillstånd att inrätta kommunal lantmäterimyndighet. Ansökan, med bilagor, inkom till Lantmäteriet den 18 december Lantmäteriet har yttrat sig över ansökan i en skrivelse som inkom till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 6 april Lantmäteriet har avstyrkt att Malung-Sälens kommun medges tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet av skälet att Malung-Sälens kommun långsiktigt bedömts vara för liten för att kunna bedriva en effektiv verksamhet som uppfyller kraven på kompetens och erfarenhet. Malung-Sälens kommun har getts tillfälle att yttra sig över Lantmäteriets yttrande. Kommunen har anfört bl.a. att den anser att verksamhetens omfattning kommer att den bli tillräckligt stor, bl.a. mot bakgrund av kommunens planverksamhet. Malung-Sälens kommun har vidare getts tillfälle att komma med muntliga synpunkter under ärendets beredning. Skälen för regeringens beslut Inrättandet av en kommunal lantmäterimyndighet regleras i lagen om kommunal lantmäterimyndighet. Av förarbetena framgår att ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten i princip ska vila på staten, men att en kommun, efter särskild ansökan, kan tillåtas svara för Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70 E-post: n.registrator@regeringskansliet.se

269 fasrighetsbildningsverksamheten inom kommunen om vissa villkor är uppfyllda. Fastighetsbildningsverksamheten utgör en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur för vilken staten har ett övergripande ansvar. Det har inte varit lagstiftarens mening att fastighetsbildningsverksamheten ska splittras upp på många mindre kommuner. Fastighetsbildning är i huvudsak ett statligt ansvar och möjligheten att ansöka och få regeringens tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet ska ses som en undantagsmöjlighet. Enligt 2 3 p. lagen om kommunal lantmäterimyndighet är ett av villkoren för att regeringen ska kunna bifalla ansökan att kommunen kan visa att verksamheten får en sådan omfattning att nödvändig kompetens ska kunna upprätthållas. Enligt förarbetena ska en sådan bedömning anpassas till de förutsättningar som kan komma att gälla vid de tidpunkter då prövningen sker. Regeringen har i ett tidigare beslut (dnr S2014/05113/PBB) gjort bedömningen att de tekniska och organisatoriska förutsättningarna har förändrats sedan 1995 och att bedömningen av lagens villkor avseende verksamhetens omfattning för att nödvändig kompetens ska kunna upprätthållas numera leder till att kraven på verksamheten måste sättas högre än vad som bedömdes lämpligt när lagen trädde i kraft. Som Lantmäteriet har anfört i sitt yttrande är förrättningarna i dag än mer^complexa än tidigare, vilket ställer högre krav på den verksamhet som ska genomföra dessa. Enligt Lantmäteriets statistik har myndighetens handläggning av lantmäteriförrättningar i Malung-Sälens kommun åren i snitt tagit i anspråk 2,7 årsarbetskrafter. Lantmäteriutredningen gjorde i betänkandet Lantmäteriet - nya vägar för ökad samhällsnytta (SOU 2003:111) bedömningen att verksamheten vid lantmäterikontor med i genomsnitt nio årsarbeten är för liten för att upprätthålla tillräcklig kompetens. Utredningens uttalande gjordes för 14 år sedan. Regeringen delar utredningens bedömning, men konstaterar också att förrättningarna sedan uttalandet gjordes blivit mer komplexa, vilket ytterligare ökar kraven på kompetens i verksamheten. Det som kommunen framfört i sitt bemötande av lantmäteriets yttrande föranleder ingen annan bedömning än den ovan redovisade. Av de ovan anförda skälen gör regeringen bedömningen att Malung-Sälens kommun inte kommer att nå upp till lagens krav. Ansökan bör därför avslås. 2(3)

270 På regeringens vägnar Johan Modig Kopia till Statsrådsberedningen/SAM Justitiedepartementet/Ll Finansdepartementet/BA och K Lantmäteriet Sveriges Kommuner och Landsting 3(3)

271 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Nacka strand Mål nr M SÖKANDE Transtrands Besparingsskog Östvalla Transtrand Ombud: Advokat Mikael Westin Foyen Advokatfirma AB Box Stockholm SAKEN Ansökan om biotopförbättrande åtgärder och ombyggnad av Ejforsens kraftverk i Fulan, Malung-Sälens kommun AnläggningsID i miljöboken: Koordinater (SWEREF99): N , E DOMSLUT Ansökan 1. Mark- och miljödomstolen avslår Naturvårdsverkets, Kammarkollegiets, Sportfiskarnas och Kommittén Rädda Västerdalälvens yrkanden om avvisning av ansökan. 2. Mark- och miljödomstolen avslår Transtrands Besparingsskogs ansökan i den del den gäller ombyggnad av Ejforsens kraftverk. 3. Mark- och miljödomstolen bifaller Transtrands Besparingsskogs ansökan i den del den gäller biotopförbättrande åtgärder. Arbetena ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. Åtgärderna ska utföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka strand 20 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se 08:00-16:30

272 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 2 Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften slutligt till kr. Arbetstid och oförutsedd skada för biotopförbättrande åtgärder De arbeten som har medgetts i denna dom ska vara utförda senast fem år från det att domen har vunnit laga kraft. Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador, som domstolen inte förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådana anspråk ska för att få tas upp till prövning framställas inom fem år räknat från arbetstidens utgång. Verkställighetsförordnande De biotopförbättrande åtgärderna får utföras innan domen har vunnit laga kraft. Rättegångskostnader Transtrands Besparingsskog ska betala ersättning för rättegångskostnader till: - Havs- och vattenmyndigheten med kr, allt avseende arbete. - Kammarkollegiet med kr, varav kr avser arbete. - Länsstyrelsen i Dalarnas län med kr, allt avseende arbete. På beloppen ska ränta utgå enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker.

273 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 3 Innehållsförteckning SAKEN... 1 DOMSLUT... 1 Ansökan... 1 Miljökonsekvensbeskrivning... 2 Prövningsavgift... 2 Arbetstid och oförutsedd skada för biotopförbättrande åtgärder... 2 Verkställighetsförordnande... 2 Rättegångskostnader... 2 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING... 5 ORIENTERING OCH BAKGRUND... 7 TIDIGARE PRÖVNING... 8 ANSÖKAN... 9 Miljöförutsättningar för projektet... 9 Rådighet Höjdsystem Hydrologiska förhållanden Teknisk beskrivning Nuvarande anläggning Ombyggd anläggning Biotopförbättrande åtgärder Förhållanden under byggskedet Samråd och miljökonsekvensbeskrivning Samråd Plan- och fastighetsförhållanden Naturmiljö Vattenförekomst och Natura Bedömda miljökonsekvenser Skadeförebyggande åtgärder Nollalternativet Allmänna hänsynsreglerna och villkor Samhällsekonomisk bedömning Arbetstid Avgifter Grund för verkställighetsförordnande... 17

274 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 4 INKOMNA YTTRANDEN Havs- och vattenmyndigheten (HaV) Naturvårdsverket (NV) Kammarkollegiet (kollegiet) Länsstyrelsen i Dalarnas län (länsstyrelsen) Malung-Sälens kommun samt Miljö- respektive byggnadsnämnden i Malung-sälens kommun Älvräddarnas samorganisation (Älvräddarna) Sportfiskarna Naturskyddsföreningen (föreningen) Kommittén Rädda Västerdalälven (kommittén) Sakägaren Sten-Olov Hellberg SÖKANDENS BEMÖTANDE MÅLETS HANDLÄGGNING, HUVUDFÖRHANDLING OCH FORTSATT SKRIFTVÄXLING DOMSKÄL Rådighet Miljökonsekvensbeskrivning Betydelsen av tidigare regeringsprövning och nuvarande anläggningsdelars skick Några utgångspunkter för bedömningen av ansökta åtgärders miljöpåverkan enligt 4 kap. 6 tredje stycket miljöbalken Betydelsen av lagligförklarad anläggning Betydelsen av rättskraft och rätten att utföra underhållsåtgärder Betydelsen av positiva effekter av biotopförbättrande åtgärder Medför ansökta åtgärder endast obetydlig miljöpåverkan enligt 4 kap. 6 tredje stycket miljöbalken? Vad mark- och miljödomstolen ska bedöma Rättsliga utgångspunkter vid en prövning enligt 4 kap. 6 tredje stycket miljöbalken Mark- och miljödomstolens bedömning Prövningsavgift Rättegångskostnader Havs- och vattenmyndigheten Kammarkollegiet Länsstyrelsen... 43

275 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 5 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING Transtrands Besparingsskog (sökanden) har, som talan slutligen justerats, yrkat att mark- och miljödomstolen ska lämna tillstånd dels till upprustning av Ejforsens kraftverk, dels till biotopförbättrande åtgärder/restaureringsarbeten i Fulan i Malung-Sälens kommun. Allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ansökan lämnade beskrivningar och ritningar med följande justeringar: - dämningsgränsen +400,20 ska fastställas samt vattenhushållningsbestämmelser för intagsdammen så att dämningsgränsen inte överskrids, - intagsgallret ska utföras med ett fritt avstånd mellan grindjärnen om 15 mm och grinden ska förses med flack lutning om grader, - tillståndet ska förenas med ett prövotidsvillkor med en prövotid på fem år. Under prövotiden ska sökanden undersöka fiskens beteende framför fingallret och i flyktöppningen till fiskavledningen. Utifrån gjorda observationer ska sökanden, om så behövs, modifiera flyktöppningen/ fiskavledningen så att fiskbeståndet i aktuell vattenförekomst inte påverkas negativt av tillståndsgiven vattenverksamhet. Angående yrkat prövotidsvillkor anges även följande. Fiskens beteende framför galler och flyktöppning ska studeras genom filmning. Filmningen ska ske med flera kameror så att erforderligt område av galler och fiskväg observeras. Filmtiden ska sammantaget vara så lång att statistiskt säkerställt resultat uppnås. Efter att arbetena med kraftverket färdigställts ska en säsong filmas och filmerna analyseras med avseende på fiskens beteende. Resultatet kan medföra att mindre justeringar av t.ex. vattenföring i fiskavledaren kan genomföras under pågående säsong och att större åtgärder kan planeras och genomföras inför kommande säsong. Därefter ska undersökningarna upprepas med främst filmning ytterligare en säsong och eventuella ytterligare justeringar som utvärderingen visar ska genomföras. Tillsynsmyndigheten ska efter varje säsong erhålla resultat och analys av undersökningen för yttrande och förslag på åtgärder. Sökanden ska innan eventuella större åtgärder vidtas inkomma med förslag på relevanta åtgärder till tillsynsmyndigheten som i god tid inför kommande säsong ska avge sin inställning inför eventuella justeringar i flyktöppning och fiskavledning.

276 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 6 Efter prövotidens slut inges redovisning till mark- och miljödomstolen av genomförda undersökningar och eventuella modifieringar av fiskvägen. Sökanden hemställer vidare om att givet tillstånd får tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft, en arbetstid på fem år samt att tid för oförutsedd skada sätts på fem år från utgången av den tid då arbetena ska vara utförda. Havs- och vattenmyndigheten bestrider ansökan och yrkar i första hand att ansökan ska avslås och i andra hand att den ska avvisas. Havs- och vattenmyndigheten yrkar ersättning för rättegångskostnad. Naturvårdsverket bestrider ansökan och yrkar i första hand att den ska avvisas och i andra hand att den ska avslås samt bestrider även yrkandet om verkställighetsförordnande. Naturvårdsverket har inget att erinra mot yrkandet om tillstånd till biotopförbättrande åtgärder. Kammarkollegiet bestrider ansökan och yrkar i första hand att den ska avvisas och i andra hand att den ska avslås samt bestrider även yrkandet om verkställighetsförordnande. Kammarkollegiet yrkar ersättning för rättegångskostnader. Länsstyrelsen i Dalarnas län bestrider ansökan och yrkar, som talan slutligt har bestämts, att den ska avslås samt bestrider yrkandet om verkställighetsförordnande. Länsstyrelsen yrkar ersättning för rättegångskostnad. Malung-Sälens kommun har ingen erinran mot ansökan. Miljö- respektive byggnadsnämnden i Malung-sälens kommun har, som talan slutligen har bestämts, inget att erinra mot ansökan. Naturskyddsföreningen bestrider ansökan och yrkar att den ska avslås.

277 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 7 Älvräddarnas samorganisation bestrider ansökan och yrkar i första hand att den ska avslås och i andra hand att den ska avvisas. Sportfiskarna bestrider ansökan, förutom i den del den avser biotopförbättrande åtgärder, och yrkar att den i de delar den avser ombyggnad av kraftverket i första hand ska avvisas och i andra hand ska avslås. Kommittén Rädda Västerdalälven bestrider ansökan och yrkar att den, i den del den avser ombyggnad av Ejforsens kraftverk, i första hand ska avvisas och i andra hand ska avslås. ORIENTERING OCH BAKGRUND Ejforsens kraftverk är beläget i älven Fulan drygt 25 km norr om Sälen. Älven Fulan rinner upp i nordvästra Dalarna i Övre Fulusjön, och söderut genom ett antal sjöar ner till Fulunäs, där den rinner ihop med Görälven och bildar Västerdalälven. Fulan är ca 80 km lång och avrinningsområdets areal ca 882 km 2. Fulan är årsreglerad för vattenkraftändamål uppströms om Ejforsen genom regleringsmagasinen Bornåsjön och Öresjön, som är belägna ca 20 respektive 30 km norr om Ejforsen. Älven besitter naturvärden och utgör riksintresse för naturvården och friluftslivet. Vattendraget är utpekat som Natura 2000-område. Enligt 4 kap. 6 miljöbalken får vattenkraftverk samt vattenreglering för kraftändamål inte utföras i Västerdalälven uppströms Hummelforsen. Fulan ingår i detta område. Förbudet gäller dock inte om vattenverksamheten förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. Nuvarande ansökan avser att återställa kraftverket till funktionsdugligt och modernt skick. Kraftverket i Ejforsen med kraftverksdrift för elproduktion började sin drift 1917 och en ombyggnad skedde Under hösten 1978 togs kraftverket ur drift då det varit maskinhaveri i verket. Den elektriska och mekaniska utrustningen togs därefter bort och kraftverksöverbyggnaden revs. En tröskel av trä är kvar i Fulan omedelbart nedströms en anlagd sidofåra belägen på vänster strand. Med tröskeln och framförallt den naturliga forsnacken, sker en

278 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 8 uppdämning av Fulan så att en andel av vattenföringen avleds till sidofåran. Sidofåran består av en ca 130 m lång tilloppskanal försedd med en intagningsdamm i betong. Kanalen mynnar i en kraftverksdamm. Kraftverksdammen utgörs av en intagsdamm i betong och anslutande fyllningsdammar. I höger fyllningsdamm finns ett bräddutskov. Via en ca 150 meter lång utloppskanal återleds vattnet till Fulan. Det tidigare kraftverket var beläget i omedelbar anslutning till kraftverksdammen. Figur 1: Ejforsen i Fulan TIDIGARE PRÖVNING Sökanden ansökte 2005 om lagligförklaring och tillstånd till vattenverksamhet vid anläggningen. Regeringen beslutade den 17 mars 2005, efter underrättelse från Kammarkollegiet, att inte vidta någon åtgärd med anledning av underrättelsen.

279 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 9 Frågan gällde förbehåll om tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken av uppförande av Ejforsens kraftverk i Fuluälven. Kammarkollegiet anförde bl.a. följande. Undantagsbestämmelsen i 4 kap. 6 tredje stycket miljöbalken är inte tillämplig. Vattenverksamheten är därmed inte tillåten. Eftersom det rör sig om en fråga om att pröva tillåtligheten av sökt verksamhet mot undantagsbestämmelsen, bör frågan om tillåtligheten av verksamheten prövas av regeringen. Regeringen fann i beslutet att verksamheten inte omfattas av 4 kap. 6 tredje stycket miljöbalken och att det därför saknas skäl för prövning enligt 17 kap. miljöbalken. Efter regeringens beslut prövades en något justerad ansökan om tillstånd till ombyggnad och drift av Ejforsens kraftverk av Miljödomstolen vid Stockholms tingsrätt (den 30 januari 2007 i mål nr M ) som genom deldom förklarade verksamheten tillåtlig och lagligförklarade den befintliga anläggningen. Miljööverdomstolen bedömde dock att lagligförklaring av anläggningen förutsatte rådighet och avvisade ansökan genom slutligt beslut den 8 april 2008 i mål nr M Högsta domstolen upphävde därefter Miljööverdomstolens slutliga beslut och visade målet åter i den del som avsåg ansökan om lagligförklaring. Prövningstillstånd i vilandeförklarad fråga om målet i övrigt meddelades inte, dvs. frågan som återförvisades till Miljööverdomstolen gällde endast lagligförklaringen. Genom Miljööverdomstolens dom den 12 april 2011 i mål nr M fastställdes miljödomstolens dom om lagligförklaring av befintlig vattenanläggning vid Ejforsen bestående av en tröskel, ett kanalintag med lucka för avstängning, en tilloppskanal, rester av en kraftstation, en kraftstationsdamm och en utloppskanal (MÖD 2011:15). ANSÖKAN Miljöförutsättningar för projektet Sökanden är väl medveten om att kraftverket ligger i Fulan som är skyddad mot kraftverksutbyggnad enligt 4 kap. 6 miljöbalken. Sökanden är vidare medveten om att kraftverket ligger i ett Natura 2000-område. Sökanden har som central projektförutsättning att vattenmiljön ska förbättras i förhållande till nuvarande

280 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 10 situation i och med upprustningen av kraftverket. Projektet ska inte heller förhindra uppnåendet av beslutade miljökvalitetsnormer för aktuellt område. Rådighet Sökanden har rådighet genom köp av den 17 december 2007 och servitutsupplåtelser. Sökanden har under handläggningen hos mark- och miljödomstolens inkommit med nya servitutsavtal avseende berörda fastigheter. Höjdsystem I ansökan angivna höjder refererar till rikets system RH 70. Huvudfixpunkt med höjden +407,282 redovisas i fixpunktsbeskrivning, bilaga 3 till ansökan. Hydrologiska förhållanden Efter proportionering utifrån avrinningsområdets storlek och vattenföringsuppgifter från SMHI:s station har följande vattenföringar räknats fram. HHQ 172 m 3 /s MHO 95 m 3 /s MQ 14,7 m 3 /s MLQ 2,9 m 3 /s LLQ 1,7 m 3 /s Avrinningsområde 759 km 2 Sjöandel 2% Se även Teknisk beskrivning, sid. 4 f, bilaga 4. Teknisk beskrivning Nuvarande anläggning Anläggningen består av en tröskel i trä som tillsammans med en naturlig forsnacke dämmer Fulan på så vis att en del vatten leds via en intagsdamm till den anlagda sidofåran (cirka 130 meter) ned till kraftverksdammen. Kraftverksdammen utgörs av en intagsdamm i betong och anslutande fyllningsdammar. I den högra av dessa finns ett bräddutskov. Grunden för kraftstationen och sugrör finns kvar, medan själva överbyggnaden är riven. Via en cirka 150 meter lång utloppskanal återförs vattnet från kraftverksområdet till Fulan.

281 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 11 Ombyggd anläggning Tröskeln i Fulan behålls i nuvarande skick. Intagsdammen och intagskanalen rustas upp med bibehållande av nuvarande, tillståndsgiven, bredd och nivå. Kanalintaget kommer att förses med en maskinellt styrd lucka. Kraftstationsdammen kommer att rustas upp och dammkrönet på fyllningsdammen justeras till +400,80 över hela sin längd. Intaget till kraftstationen förses med ett intagsgaller med en spaltöppning på 18 mm och en lutning om 35 grader från horisontalplanet (se justering avseende mått under yrkanden, domstolens anm.). Flyktöppningar anordnas i gallret om 0,5 meter i bredd med tröskel 0,5 meter under dämningsgränsen. Bräddutskovet bibehålls. Kraftstationen uppförs på befintlig kraftstation, vars grundläggning renoveras. Kraftstationen får en ny turbin av Kaplantyp. Slukförmågan planeras till 5 m 3 /s. Ett rör för förbiledning när kraftstationen inte är i drift anläggs genom kraftstationsdammen. Röret ska ha en diameter på 400 mm. Figur 2: Situationsplan ombyggd anläggning

282 NACKA TINGSRÄTT DOM M Mark- och miljödomstolen 12 Biotopförbättrande åtgärder I syfte att förbättra strömvattenekologin i Ejforsens naturliga älvfåra ansöks även om biotopförbättrande åtgärder enligt illustrationen nedan. Figur 3: Biotopförbättrande åtgärder Förhållanden under byggskedet Viss grumling och visst buller kan uppstå, men arbetena kommer i huvudsak att utföras i torrhet och utan större störning. Den totala arbetstiden är uppskattad till ca 6 månader. Se även Teknisk beskrivning, bilaga 4 till ansökan. Samråd och miljökonsekvensbeskrivning Samråd Samråd har skett med enskilda, organisationer och myndigheter genom utskick den 30 januari 2015 och genom annonsering i Malungsbladet och Falukuriren den