Statsbolagen och intressebolagen

Transkript

1

2

3 Statsbolagen och intressebolagen 2000 Ministerns översikt 3 Statsbolagen och statens intressebolag 4 Aktuella och framtida principer och utmaningar för statens ägarpolitik 5 Börsbolag med statlig majoritet Finnair Oyj 8 Fortum Abp 10 Kemira Oyj 12 Sonera Abp 14 Övriga statsbolag Alko Ab 18 Altia Group Ab 19 Handelshus Hansel Ab 20 Kemijoki Oy 21 Patria Industries Abp 22 Posten-koncernen 23 Vapo Oy 24 VR-Group Ab 25 Intressebolag Metso Abp 28 Outokumpu Oyj 29 Partek Oyj Abp 30 Rautaruukki Abp 31 Sampo Abp 32 Sponda Oyj 33 Stora Enso Oyj 34 Bilaga Utgivare Layout Tryckeri Handels- och industriministeriet Neo-Geo Graphic Design Oy Kirjapaino Markprint Oy Formler för uträkning av nyckeltal framgår av bolagens årsredovisningar. Vi ansvarar inte för eventuella fel eller ofullständigheter i uppgifterna om varje enskilt bolag i denna publikation. 2

4 Ministerns översikt Ekonomin i Finland fortsatte att växa kraftigt under år 2000, och enligt preliminära uppgifter ökade summan av den totala produktionen med 5,7 procent. Den största betydelsen för tillväxten hade exporten av varor och tjänster som steg med 17,7 procent från föregående år. Överskottet inom utrikeshandeln var större än någonsin tidigare. För den inhemska efterfrågans vidkommande steg den privata konsumtionen med över 3 procent redan för sjätte året i följd. De privata investeringarna ökade med 5,7 procent. Arbetslöshetsgraden sjönk för första gången något under 10 procent sedan Den snabba ekonomiska tillväxten återspeglade sig på Helsingforsbörsen där aktiekurserna nådde sin kulmen under våren. Efter det sjönk kursnivån påskyndad av den sjunkande kursen på teknologiaktier. Till följd av detta var generalindexet vid årets slut närmare 30 procent lägre än vårens högsta noteringar och drygt 10 procent lägre än vid föregående årsskifte. Det för statens förmögenhetsportfölj viktiga branschindexet för metallindustrin låg vid årets slut 22 procent och för elektronikindustrin hela 33 procent under det högsta noterade värdet för året. På grund av kursförsämringen sjönk värdet av statens aktieinnehav i de börsnoterade bolagen. Tack vare den gynnsamma utvecklingen av den inhemska och internationella ekonomin förbättrades emellertid resultaten för statsbolagen och statens intressebolag och bolagens dividendbelopp var betydligt högre än året innan. Under år 2000 fortsatte staten sin aktiva och pragmatiska ägarpolitik i enlighet med de riktlinjer som regeringen utstakat föregående höst. Verksamheten vid de statsägda bolagen utvecklas med tanke på att bolagen skall agera i normala konkurrenssituationer på samma villkor som andra företag, utan särskilda förmåner eller förbehåll. Det finns ett ovillkorligt lönsamhetskrav på verksamheten både i de bolag i vilka staten har bestämmanderätt och i intressebolagen. För att upprätthålla konkurrenskraften och lönsamheten måste bolagen i regel delta i den pågående strukturella utvecklingen på marknaden. På detta sätt säkerställer bolagen sina verksamhetsbetingelser i en allt strängare konkurrens och stärker sysselsättningen i Finland. Statens innehav i börsbolag liksom i de flesta andra bolag är förknippat med ett investerarintresse. Avsikten med innehavet av en aktieportfölj är i allt större utsträckning densamma som för privata investerare: målet är att investeringen ger en hög utdelning, ökar i värde och har en god likviditet. De åtgärder som syftar till att utveckla statens innehav omfattar inte enbart försäljning av aktier, utan kan också innebära sådana inköp av aktier som kan motiveras med skötseln av aktieportföljen. Lagen om utövande av statens delägarrätt (740/1991) reglerar regeringens befogenheter inom den statliga ägarpolitiken. För att utöva en aktiv ägarpolitik, måste regeringen ha en tillräcklig beredskap för att kunna fatta snabba och smidiga beslut som är motiverade med hänsyn till utvecklingen av statsbolagen och värdet på det statliga innehavet. Enligt lagen skall riksdagen på förhand ha godkänt tillräckliga fullmakter och ha gett nödvändig rörelsefrihet för sådana åtgärder av statsrådet som kan leda till att statens direkta ägarandel i statsbolagen och statens intressebolag minskar. Med tanke på framtida behov lämnade regeringen i slutet av förra året till riksdagen en proposition med förslag till utveckling av vissa företag på handels- och industriministeriets förvaltningsområde bland annat genom eventuella ägararrangemang. Riksdagens behandling av propositionen fortsatte in på I juni hade riksdagen godkänt regeringens proposition enligt vilken staten vid behov helt och hållet kunde avyttra sitt innehav i Sonera Abp. Regeringen utnyttjade inte sin fullmakt under Avlönings- och premieringsmetoderna för företagsledningen är viktiga redskap för ägarstyrningen i statsbolagen och statens intressebolag. Regeringens finanspolitiska ministerutskott antog i januari 2000 ett beslut, enligt vilket man inom bolagen skall gå in för att tillämpa en resultatbaserad jämförande optionsmodell eller en s.k. aktiebaserad premieringsmodell. Den förra bygger på att utvecklingen av bolagets resultat och aktiekursen granskas i relation till andra företag som bolaget jämför sig med. Den aktiebaserade premieringsmodellen är ett slags resultatpremie, som även den är förknippad med bolagets framgång relaterad till andra bolag, men där en del av belöningen betalas i pengar och en del i bolagets aktier. Det är viktigt med incitament även när det gäller att motivera hela personalen. En fjärdedel av de finländska personalfonderna finns inom statbolagen eller statens intressebolag. Bolagsbundna tillämpningar som bygger på beslutet av det finanspolitiska ministerutskottet har under de senaste åren tagits i bruk i så gott som alla börsnoterade bolag där staten är med som ägare. Syftet med premieringssystemen är att sporra hela bolagsledningen till sådana åtgärder som så effektivt och långsiktigt som möjligt och med iakttagande av ägarens intressen stöder bolagets resultatbildnings- och utdelningsförmåga och en ökning av aktievärdet. Handels- och industriminister Sinikka Mönkäre

5 Statsbolagen och statens intressebolag Staten har aktier i 46 bolag av större betydelse (se bilaga s. 36). Av dessa är 30 statsbolag där staten är majoritetsägare och 16 är intressebolag i vilka staten har en betydande minoritetsandel. Värdet av statens aktieinnehav uppgick vid utgången av år 2000 till sammanlagt över 20 miljarder euro. De börsnoterade bolagens andel av detta var drygt 16 miljarder euro. Förvaltningen av statens bolagsinnehav är fördelad på olika ministerier. Handelsoch industriministeriet har det övergripande ansvaret för statens ägarpolitik och ansvarar för utvecklingen av den. Åtgärder för att bredda ägarunderlaget Staten sålde i mars på basis av ett anbudsförfarande, som riktade sig till institutionella investerare, cirka 3 procent av aktierna i Sonera Abp till ett värde av över 12 miljarder mark. I samband med detta sjönk statens ägarandel i bolaget till 54,5 procent. Till följd av riktade aktieemissioner minskade statens innehav i bolaget ytterligare och var vid årets slut 52,8 procent. I juni beslutade riksdagen i enlighet med regeringspropositionen att staten vid behov helt och hållet kan avyttra sitt innehav i Sonera. Anbudsförfaranden i syfte att finna strategiska partner för Altia Group Ab och Patria Industries Abp inleddes. För den förstnämndas del avbröts processen i slutet av året och kommer att återupptas när riksdagen har behandlat regeringens proposition om statens fullmakter att sänka den statliga ägarandelen i vissa företag medräknat Altia. I början av 2001 nåddes ett förhandlingsresultat med European Aeronautic Defence and Space Company EADS NV som innebär att bolaget blir strategisk ägare i Patria med en ägarandel på 26,8 procent. I slutet av året undertecknades ett preliminärt avtal, enligt vilket staten säljer 33,3 procent av sitt aktieinnehav i det helstatliga Vapo Oy, till Metsäliitto Osuuskunta. Enligt parterna skall utvecklingen av Vapos verksamhet leda till kostnadsefffektivitet och ömsesidiga konkurrens- och synergifördelar. I samband med omorganiseringen av ägarstrukturen vid ratingbolaget Fennorating Oy blev staten delägare i bolaget med en ägarandel på 24,5 procent. Staten köpte av Sonera Abp 60 procent av aktierna i Suomen Erillisverkot Oy, som ansvarar för telenät och nättillämpningar med anknytning till säkerhet, och av Finntech Finnish Technology Ltd Oy hela aktiestocken i Motiva Oy, en bolagiserad informationscentral för effektiv energianvändning. Statsrådet fattade ett principbeslut om användningen av de inkomster som flyter in under från försäljningen av 4 statens egendom. I beslutet preciserades överenskommelsen i regeringsprogrammet om användningen av inkomsterna i första hand till amortering av statsskulden, forsknings- och utvecklingsarbete samt till att stärka verksamhetsbetingelserna för Finlands Industriinvestering Ab. Bland åtgärderna som angavs i beslutet ingick en höjning av Industriinvesterings aktiekapital med 250 miljoner mark. I november lämnade regeringen en proposition till riksdagen om utvecklingen, bl.a. genom ägararrangemang, av vissa av de bolag som hör till handels- och industriministeriets förvaltningsområde. Statens ägarandel kunde sänkas till under 50,1 procent i Altia Group Ab och Kemijoki Oy, men dock inte under en tredjedel. I Vapo Oy kunde innehavet minskas till under två tredjedelar, men dock inte under 50,1 procent. Statens ägarandel kunde dessutom sänkas till under en tredjedel i Inspecta Oy, Kemira Oyj, Outokumpu Oyj och Rautaruukki Abp, men i Kemira och Rautaruukki dock inte under 15 procent och i Outokumpu inte under 10 procent. Behandlingen av propositionen fortsatte in på Förändringar i bolagens strukturer I enlighet med den ägarstrategi som statsrådet har godkänt för Altia Group Ab bolagiserade Altia affärsverksamheten för Finlandia Vodka till Finlandia Vodka Worldwide Ltd, i vilken det amerikanska alkoholbolaget Brown-Forman Corporation blev minoritetsägare. Genom fusionen mellan Outokumpu Steel Oyj, som ägdes i sin helhet av Outokumpu Oyj, och det svenska Avesta Sheffield AB (publ) uppstod ett nytt självständigt bolag som fyller de internationella måtten, AvestaPolarit Oyj Abp, som tillverkar rostfritt stål. Fusionen slutfördes i januari I slutet av året grundades exportfinansieringsbolaget Finlands Exportkredit Abp som helt och hållet ägs av staten. Av Finntech Finnish Technology Ltd Oy och Helsinki University Licensing Ltd Oy bildades Licentia Oy som inledde sin verksamhet i början av Licentias verksamhet är inriktad på licensiering och kommersialisering av forskningsresultat, och statens ägarandel i bolaget är 37,5 procent. Börslistade bolag år 2000 Sampo-Leonia Abp bildades när Försäkringsbolaget Sampo Abp och det helstatliga Leonia Abp gick samman i enlighet med den plan som offentliggjordes drygt ett år tidigare. I februari 2001 anslöt sig Mandatum Bank Apb till koncernen, som i april tog namnet Sampo Abp. Statens ägarandel i den nya finanskoncernen är 40,3 procent. Summerade nyckeltal Omsättningen år 2000 för de 12 statsbolag som presenteras i denna publikation var sammanlagt 21,4 miljarder euro (17,8 mrd. år 1999). Bolagens resultat efter finansiella poster steg till 3,3 miljarder euro (1,3 mrd. ). Bruttoinvesteringarna uppgick till 6,6 miljarder euro (2,7 mrd. ). Bolagens genomsnittliga soliditet sjönk med två procentenheter till 43 procent. Antalet tjänstemän och anställda var vid årets slut sammanlagt (97 100). Intressebolagens sammanlagda omsättning var 26,0 miljarder euro (21,5 mrd. år 1999), resultatet efter finansiella poster 2,9 miljarder (1,4 mrd. ) och bruttoinvesteringarna 2,4 miljarder euro (1,9 mrd. ). Antalet anställda vid årets slut var sammanlagt , d.v.s. tusen mera än ett år tidigare). Statens dividendintäkter Enligt resultaten för föregående räkenskapsår gav statsbolagen och intressebolagen staten sammanlagt 810 miljoner euro i utdelning år 2000 (figur s. 6). Utdelningen på basis av resultatet för 2000 i de stats- och intressebolag som presenteras i denna bok uppgick till sammanlagt miljoner euro. Av detta belopp stod statsbolagen för 511 miljoner och de börsnoterade intressebolagen för miljoner euro. Av den sammanlagda utdelningen fick staten 905 miljoner euro i dividendintäkter, av vilka 404 miljoner euro kom från statsbolagen och 501 miljoner euro från intressebolagen. Statens börsportfölj gav mer än dubbelt så stor dividendavkastning som börsbolagen i medeltal och även dividendförhållandet var högre än för börsbolagen i genomsnitt. Värderingsnivån på de börslistade statsbolagen och intressebolagen mätt i P/E-tal var däremot betydligt lägre än medeltalet för börsbolagen (tabell). Dividend/resultat Dividend- P/E- % avkastning tal Statsbolag och statens intressebolag 53 4,5 11,7 Börsbolag i medeltal 46 1,9 24,5

6 Aktuella och framtida principer och utmaningar för statens ägarpolitik Staten har gått in för att sköta sitt bolagsinnehav på ett så professionellt och aktivt sätt som möjligt. Målet är att egendomsportföljen skall ge en god utdelning och innehavets värde höjas. De bolag som staten äger skall vara effektiva och lönsamma, och nå framgång i normal konkurrens med andra företag utan att beviljas särskilda förmåner eller stöd. Dessa är centrala utgångspunkter för statens ägarpolitik i dag. Staten har bedrivit en målinriktad ägarpolitik i drygt ett årtionde. Den har utvecklats målmedvetet med beaktande av det omgivande samhället och förändringarna på marknaden och i teknologin. Till principerna för statens ägarpolitik hör förutom målmedvetenheten även genomskinlighet, eftersom de ägarpolitiska åtgärderna bygger på lagstiftning och regeringsbeslut som är offentliga. Som en god ägare försöker staten också aktivt ta tag i de missförhållanden som uppstår i dess bolag och vidta effektiva åtgärder för att avhjälpa situationerna. Handels- och industriministeriet ansvarar för den allmänna utvecklingen av statens ägarpolitik och samordningen av åtgärderna. Målmedvetenhet, genomskinlighet, effektivitet och samordning som bärande principer för ägarpolitiken tar sig många olika uttryck i det praktiska arbetet nu och i framtiden: Målmedvetenhet i utvecklingen av statens innehav Statsmaktens primära uppgift är inte att äga företag, utan att skapa sådana verksamhetsbetingelser för näringslivet som gör det möjligt för finländska företag att bedriva en lönsam verksamhet i en allt hårdare internationell konkurrens. Med tiden har det för staten emellertid uppkommit ett företagsinnehav på närings- och samhällspolitiska grunder. Avsikten är att innehavet skall skötas med tanke på ett långsiktigt ägande. Staten strävar efter att målmedvetet utveckla sina bolag så, att de utgör intressanta investeringsobjekt inte bara för staten utan också för privata investerare. Detta möjliggör en successiv breddning av ägarunderlaget exempelvis genom aktieemissioner och försäljning av statens aktieinnehav för att tillgodose bolagens kapitalbehov. Till följd av detta har statens ägarpolitik förändrats och den fortsätter att förändras i riktning mot förvaltning av en placeringsportfölj. Genomskinlighet i bolagens verksamhet Investerarna uppskattar i allt högre grad att bolagen är öppna i sin verksamhet och bemöter alla investerare jämlikt. Enligt investerarna är ett företag som agerar så genomskinligt som möjligt ett tryggare investeringsobjekt som erbjuder bättre möjligheter till delägarövervakning än ett bolag som ger ut endast knapphändiga rapporter om sin verksamhet. Inom statens ägarpolitik läggs allt större vikt vid genomskinligheten i bolagens verksamhet. Handels- och industriministeriet utfärdade i slutet av år 2000 en rekommendation till bolagen på sitt förvaltningsområde om införandet av "god skötsel" (corporate governance) av bolagen. Ministeriet rekommenderar bolagen att i sina årsberättelser presentera de instrument som styrelsen använder för att se till att bolagets verksamhet är lönsam och tillför ett ekonomiskt mervärde. Därtill är det skäl för bolagen att offentliggöra riktlinjerna för sin miljö- och personalstrategi och informera om utvecklingen av arbetsförhållandena. Bolaget skall även ge en beskrivning av de förmåner som styrelsen och företagsledningen åtnjuter. När det gäller genomskinligheten i verksamheten bör de statsägda bolagen sträva efter att vara ett föredöme för börsbolag i gemen. Vid ministeriet följer man även i fortsättningen upp utvecklingen av genomskinligheten i verksamheten hos bolagen på ministeriets förvaltningsområde och gynnar projekt på området. Effektivitet i styrelsearbetet En självständig och effektivt arbetande styrelse är lika viktig för statsbolagen och statens intressebolag som för börsbolag överhuvudtaget. I de statsägda bolagen utövar bolagsstyrelsen den makt som tillkommer den via lagstiftningen och bolagsordningen. Styrelsens medlemmar ansvarar för sitt agerande endast inför bolagsstämman. Även den representant som det ansvariga ministeriet har utsett i bolagets styrelse arbetar självständigt och till förmån för bolaget, precis på samma sätt som de övriga medlemmarna i styrelsen. Staten utövar sitt inflytande på bolagen via bolagsstämmman där den använder sin bestämmanderätt i enlighet med det röstetal som aktieinnehavet medför. Till målen för statens ägarpolitik hör att styrelserna för statsbolagen och statens intressebolag skall bestå av bästa möjliga experter. Till styrelsen väljs i regel personer som står utanför bolagen, och av bolagsledningen är på sin höjd verkställande direktören medlem i styrelsen. Arbetsfördelningen mellan styrelsens ordförande och verkställande direktören fastställs särskilt för varje bolag. I framtiden kommer styrelsen att spela en viktig roll både som rådgivare för och övervakare av bolagets operativa ledning och som instrument för en effektiv ägarstyrning. Till målen för ägarpolitiken hör att kontinuerligt utveckla allsidig effektivitet i stats- och intressebolagens styrelsearbete. Premieringssystem Ett viktigt redskap för den statliga ägarstyrningen är det system som används för att motivera och belöna företagets ledning. Syftet med detta system är att effektivt binda ledningen till en långsiktig utveckling av bolaget i ägarens intresse. Premieringssystemen vid statsbolagen och statens intressebolag bör vara konkurrenskraftiga också när det gäller att sporra nyckelpersoner och hela personalen. Till målen för statens ägarpolitik hör att bolagsledningens premieringssystem är samordnade och att de bygger på en s.k. resultatbaserad jämförande optionsmodell eller en s.k. aktiebaserad premieringsmodell, även om tillämpningarna kan variera i de enskilda fallen. Tills vidare är erfarenheterna av arrangemangen knapphändiga, eftersom de nya systemen tagits i bruk först under de senaste åren. I takt med att erfarenheterna ökar kommer modellerna och tillämpningarna av dem att vidareutvecklas, så att de fungerar bättre än tidigare och bättre tillgodoser statens ägarintressen. Den aktiva ägarpolitiken fortsätter I synnerhet på handels- och industriministeriets område har under de senaste åren de fullmakter som godkänts av riksdagen använts för att genomföra ägararrangemang och branschrationaliseringar. Resultat av dessa åtgärder är bl.a. Fortum Abp, Metso Abp och Stora Enso Oyj. De nyaste projekten, som fortfarande håller på att beredas, är försäljningen av en minoritetsandel i Patria Industries Abp till European Aeronautic Defence and Space Company NV och försäljningen av en minoritetsandel i Vapo Oy till Metsäliitto Osuuskunta. De tilläggsfullmakter som riksdagen under vårens lopp har fortsatt att behandla och som gäller sju statliga bolag gör det möjligt att bedriva en flexibel statlig ägarpolitik. En tillräcklig flexibilitet är nödvändig i snabbt föränderliga marknadsförhållanden, där tillfällena till gynnsamma och motiverade ägarlösningar kan dyka upp t.o.m. mycket snabbt. För att den aktiva ägarpolitiken skall fungera i praktiken, måste det finnas en ständig beredskap att utnyttja dessa tillfällen på ett ur staten-ägarens synvinkel så förmånligt sätt som möjligt. Markku Tapio Direktör Handels- och industriministeriet Ilkka Puro Industriråd Handels- och industriministeriet 5

7 Statens dividendintäkter mmk Breddning av ägarbasen Altia Group Fortum Inspecta Kemijoki Kemira Metso Outokumpu Partek Patria Industries Rautaruukki Stora Enso Vapo Finnair Sonera Sponda Innehav som staten behåller Fullmakt att bredda ägarbasen Andel som staten har avyttrat + = Statens innehav 6

8 Börsbolag med statlig majoritet

9 Finnair-koncernens verksamhetsområden är flygverksamhet, resebyråbranschen, sällskapsreseverksamhet, cateringverksamhet samt resebranschens informations- och distributionsfunktioner. Trots den krävande verksamhetsmiljön var Finnairs resultatutveckling positiv under hela räkenskapsperioden ( ). Bolaget genomförde under år 2000 en del betydelsefulla ändringar i sitt flygnät och kunde på ett lyckat sätt anpassa sitt trafikutbud så att det bättre motsvarade en sund efterfrågan. Driftskostnadernas ökning underskred klart ökningen i avkastningen. Finnair räknades i fråga om kundservice till den europeiska eliten. När det gällde punktlighet placerade sig Finnair redan för andra gången på första plats. Medlemskapet i oneworld-alliansen samt samarbetet med övriga flygbolag avspeglade sig i form av större intäkter, kostnadsbesparingar, ett optimerat utbud och optimerade tidtabeller samt ökande marknadstäckning och kundlojalitet. Omsättningen ökade under räkenskapsperioden med 5,5 % och uppgick till 1 259,3 milj. euro. Rörelsevinsten utgjorde 122,0 milj. euro. För flygverksamhetens vidkommande ökade omsättningen med 7,4 procent. Flygverksamhetens rörelsevinst exkl. försäljningsvinster ökade med 87 procent. Flygfraktsintäkterna per såld tonkilometer steg med 5,1 procent, och med 8,1 procent per såld personkilometer. Driftskostnaderna ökade med 3,2 procent, närmast på grund av de kraftigt stegrade bränslekostnaderna. Lämnas bränslekostnaderna utan avseende, hade driftskostnaderna t.o.m. sjunkit något. Finnair Oyj:s ägarstrukstur Finska staten 58,4 % Övriga 41,6 % Koncernchef Keijo Suila Huvudkontor Datavägen 11 A FINNAIR Tfn. (09) Styrelse (fr.o.m ) Harri Holkeri, ordförande Seppo Härkönen, vice ordförande Matti Alahuhta Robert G. Ehrnrooth Samuli Haapasalo Ari Heiniö Helena Terho Koncernchef Keijo Suila Som en följd av den positiva ekonomiska utvecklingen i Finland och de goda framstegen på huvudmarknaden ökade fraktintäkterna med en femtedel. Finnair Cargo utgör en viktig länk i den finska hightech industrins logistik. Omsättningen på paketresor sjönk med en tredjedel, vilket huvudsakligen berodde på försäljningen av Oy Finnmatkat-Finntours Ab och på inskränkningarna i utbudet. Proforma Koncernen 1996/ / / / Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 9,4 15,9 11,7 9,1 15,3 Soliditet % 42,9 46,5 44,4 42,1 42,6 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 68,9 69,6 71,3 71,3 72 Dividender Milj. 13,8 13,8 21,4 21,4 33,9 8

10 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie 1996/ / / / ) Pris/vinst (P/E-tal) 14,86 8,83 7,43 10,71 4,71 Resultat/aktie (EPS) 0,42 1,03 0,65 0,37 0,95 Eget kapital/aktie 5,79 6,61 6,36 6,81 7,60 Dividend/aktie 0,17 0,38 0,25 0,25 0,40 Dividend/resultat % 40,3 36,8 38,6 68,4 42,2 Effektiv direktavkastning % 2,7 4,2 5,2 6,4 9,0 1) Proformatal Emissioner och andra kapitaländringar under räkenskapsperioden Vid Finnair Oyj:s bolagsstämma beslöts ändra bolagets aktiekapital så att det uttrycks i euro. Samtidigt beslöts att aktiekapitalet höjs genom en fondemission på ,39 euro, från ,91 euro till ,30 euro. Därefter är aktiens nya nominella värde 0,85 euro. Aktiestockens marknadsvärde 1996/ / / / Milj ) 2) Antal aktier 1996/ / / / Emissionsjusterat medelantal Emissionsjusterat antal Antal aktier ) 3) Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning Milj. st. 8,1 Aktieomsättning Milj. 34,7 Aktiens medelkurs 4,19 Aktiens lägsta kurs 3,65 Aktiens högsta kurs 4,99 Aktiekursen på bokslutsdagen 4,47 Statens aktieinnehav ,4 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen över 50 % Aktiekursens utveckling Börsomsättning Milj. st. 4,8 1,4 1,2 4,6 1,0 4,4 0,8 4,2 4,0 3,8 0,6 0,4 0,2 0 1/00 2/00 3/00 4/00 5/00 6/00 7/00 8/00 9/00 10/00 11/0012/00 1/00 2/00 3/00 4/00 5/00 6/00 7/00 8/00 9/00 10/00 11/0012/00 9

11 Fortum är ett av de ledande energibolagen i Norden. Företagets verksamhet täcker hela energikedjan från produktion och utvinning till raffinering, distribution, marknadsföring, energirelaterad engineering samt drift och underhåll. Koncernens huvudsakliga verksamhetsområde är Nordeuropa. Fortum är även verksamt på annat håll i Europa och på utvalda målmarknader globalt i sammantaget cirka 30 länder. Fortum är marknadsledande i Östersjöregionen vad gäller tillverkning och marknadsföring av förstklassiga miljöanpassade oljeprodukter. I fråga om distribution och försäljning av el samt produktion av el och värme är Fortum näst störst på den nordiska marknaden. Fortums omsättning år 2000 ökade med en tredjedel från året innan. Till omsättningstillväxten bidrog de höga priserna på råolja och ökad gastrading, liksom också ökningen av elproduktionen. Resultatet av den ordinarie verksamheten utvecklades positivt speciellt inom sektorn Olja och gas. De viktigaste investeringarna var förvärvet av kraftverk och kraftandelar i Finland och Sverige av Stora Enso samt förvärvet av det tyska energibolaget Elektrizitätswerk Wesertal GmbH. Västkraft Abp fusionerades med Fortum Abp. I Norge inleddes utvinning av naturgas i Åsgardfältet. I Barents hav och Norska havet upptäcktes nya oljefyndigheter. Omstruktureringen av företaget fortgick och åtgärder vidtogs för att förbättra lönsamheten. Fortum ämnar vara en aktiv aktör i fråga om omstruktureringarna i el- och oljebranschen i Norden och Östersjöregionen. Utgående från den breda kundbasen utvecklas nya produkt- och tjänstesortiment. Fortum Abp:s ägarstruktur Offentliga samfund 78 % Hushåll 6 % Utländska ägare 5 % Finansinstitut och försäkringsbolag 3,4 % Privata företag 1 % Offentliga företag 6,1 % Icke-vinstsyftande samfund 0,5 % Koncernchef och verkställande direktör Heikki Marttinen, koncernchef till Eero Aittola, verkställande direktör Mikael Lilius, verkställande direktör från Huvudkontor Fortum Abp Kägeluddsvägen 1 Esbo PB FORTUM Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Matti Vuoria, ordförande L.J. Jouhki, vice ordförande Olli-Pekka Kallasvuo Birgitta Kantola Heikki Pentti Erkki Virtanen Verkställande direktör Mikael Lilius Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Vinst före extraordinära poster Milj Avkastning på sysselsatt kapital % 9,6 7,7 8,4 9,4 Soliditet % Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj

12 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie Pris/vinst (P/E-tal) 18,5 10,9 7,9 Resultat/aktie (EPS) 0,27 0,41 0,55 Eget kapital/aktie 5,06 6,00 6,32 Utdelning/aktie 0,13 0,18 0,23 Utdelning/resultat % 46,3 43,4 41,9 Direktavkastning på utdelningen % 2,5 4,0 5,3 Emissioner och andra kapitaländringar under räkenskapsperioden Nya aktier st. Höjning av Nytt aktiekapitalet, aktiekapital, Fondemission Nyemission Aktiestockens marknadsvärde Milj Antal aktier Antal aktier i medeltal Antal aktier Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning st Aktieomsättning 593 Milj. mk 535,5 Milj. 392,2 Milj. Aktiens medelkurs 5,66 4,76 4,18 Aktiens lägsta kurs 4,86 4,24 3,50 Aktiens högsta kurs 6,50 5,80 4,94 Aktiekursen på bokslutsdagen 5,03 4,50 4,35 Statens aktieinnehav ,74 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % Aktiekursens utveckling Börsomsättning 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3, Milj. st. 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,

13 Kemira är en internationell kemikoncern vars tillväxtområden består av pappers- och massakemikalier, vattenreningskemikalier samt färger. Andra prioriterade områden är specialgödsel och industrikemikalier. Produktionen omfattar även avgaskatalysatorer. Av koncernens omsättning på 2,5 miljarder euro kom 81 % från marknader utanför Finland. Koncernen har produktionsenheter i 30 länder. Även om prognoserna om världsekonomins utveckling delvis är motstridiga och till och med talar om vikande marknader, räknar Kemira med att ovan nämnda tillväxtverksamheter skall fortsätta att utvecklas gynnsamt också under år Under år 2000 genomfördes stora omstruktureringar inom Kemirakoncernen. Verksamheter med en årsomsättning på cirka 600 milj. euro avyttrades och i stället förvärvades verksamheter med en årsomsättning på cirka 250 milj. euro. Kemira Agro och Kemira Pigments förbättrade sina resultat märkbart. Även Tikkurila och Kemira Chemicals var fortsättningsvis i god form. Kemikalier för pappers- och massaindustrin är ett viktigt kompetensområde inom Kemira. Koncernen erbjuder totallösningar som via kundernas slutprodukter skapar kvalitet i konsumenternas liv. Övriga tillväxtverksamheter är vattenreningskemikalier och färger. Även specialgödsel och industrikemikalier utgör prioriterade områden. (Foto: Hannu Bask) Resultatet före skatt och minoritetsandel samt engångsposter steg till 144 milj. euro mot 59 milj. euro föregående år, vilket innebär att resultatet mer än fördubblades jämfört med året innan utan de nettointäkter av engångskaraktär som hänför sig till omstruktureringen. Försäljningen av miljö- och säkerhetsrelaterade produkter svarade för 14 procent av omsättningen. Koncernens investeringar uppgick till 218 milj. euro (168 milj. euro), vilket motsvarade 9 procent av omsättningen. Av detta belopp avsåg 9 milj. euro investeringar i miljöförbättrande åtgärder. Koncernen använde cirka 48 milj. euro till forskning och utveckling, vilket motsvarade cirka 2 procent av omsättningen. Kemira Oyj:s ägarstruktur Finska staten 53,4 % Utländska institutionella investerare 15,1 % Finländska institutioner och fonder 20,8 % Privatplacerare 6,7 % Kemira 4,0 % Koncernchef Tauno Pihlava Huvudkontor Porkalagatan 3 PB HELSINGFORS Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Sten-Olof Hansén, ordförande Niilo Pellonmaa, vice ordförande Ritva Hainari Eija Malmivirta Anssi Soila Tauno Pihlava 12 Koncernchef Tauno Pihlava År 2001 har fått en fin start inom alla kärnområden. De yttre osäkerhetsfaktorer som har den största betydelsen för Kemirakoncernens resultat är konjunkturutvecklingen i USA och den därmed sammanhängande dollarkursen samt energiprisets utveckling globalt. Den lösning som skapas för att avyttra Kemira Agros verksamhet för kvävegödsel kan också ha betydande effekter. Koncernens rörelsevinst väntas under innevarande år bli bättre än under år Nettoskulderna och de finansiella nettokostnaderna kommer på grund av planerade företagsköp att öka under år 2001, men det operativa nettoresultatet förutses trots detta bli bättre än förra året. Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansiella poster Milj Avkastning på investerat kapital % 11,4 8,1 5,9 10,1 Soliditet % 39,4 39,0 38,0 47,7 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Dividender Milj

14 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie Pris/vinst (P/E-tal) 1) 11,43 10,60 10,30 26,57 7,34 Resultat/aktie (EPS) 1)4) 0,86 0,81 0,61 0,23 0,73 Eget kapital/aktie 1) 6,53 7,16 7,27 7,57 9,08 Dividend/aktie 2) 0,27 0,29 0,29 0,23 0,30 Dividend/resultat 2) % 31,4 35,3 47,2 100,0 18,2 Direktavkastning % 2) 2,7 3,3 4,6 3,8 5,6 Aktiestockens marknadsvärde Milj. 663 Antal aktier Antal aktier i medeltal (1000) 3) Antal aktier (1000) 3) Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning st Aktieomsättning Milj. 98 Aktiens medelkurs 8,06 9,01 8,06 5,85 5,67 Aktiens lägsta kurs 6,05 7,65 5,21 5,20 4,92 Aktiens högsta kurs 10,09 10,34 10,60 6,90 6,80 Aktiekursen på bokslutsdagen 9,81 8,61 6,24 6,11 5,36 Statens aktieinnehav ,38 % Nedre gräns som statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen till 33,4 % 1) Skatterna för 1998 minskade med 14,0 milj. euro på grund av förändrad redovisningspraxis (IAS 12). 2) Utdelning för 2000 är styrelsens förslag till utdelning. 3) Medelantal aktier. I antalet ingår inte koncernens aktieinnehav. 4) Resultat före engångsposter. Aktiekursens utveckling Aktieomsättning 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0 Milj. st. 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,

15 Sonera är internationell föregångare inom mobilkommunikation samt mobilbaserade tjänster och tillämpningar. Med att förena sitt kunnande om mobilkommunikation Internet och tjänster aspirerar Sonera på att bli en global kommunikationsoperatör och leverantör av transaktions- och innehållstjänster. Bolaget tillhandahåller också sofistikerade datakomlösningar för företag samt telefonitjänster i fasta nätet i Finland och dess närområden. Soneras omsättning ökade med 11 % från föregående år och var miljoner euro. Mobilkommunikation står för över hälften av koncernens omsättning. Antalet Sonera mobilabonnemang uppgick i Finland i slutet av 2000 till över 2,3 miljoner och marknadsandelen inom GSM-abonnemang till över 60 %. Användningen av textmeddelande- och andra mervärdestjänster ökade fortfarande betydligt snabbare än användningen av taltelefonitjänster. Sonera har i sex länder intressebolag som erbjuder GSM-tjänster. Bolagens kunder ökade kraftigt i antal och var i slutet av året drygt 13 miljoner. Sonera har engagerat sig starkt i att utveckla affärsverksamheterna inom tjänster och tror att den globala marknaden för tjänster öppnas inom de närmaste åren. Av de bolagiserade verksamheterna är Sonera SmartTrust Ab ledande leverantör av helhetslösningar för säkerhet och administration inom elektronisk handel och elektroniska transaktioner. Sonera Zed Ab erbjuder en tjänstehelhet för trådlösa terminaler som förenar mobilkommunikationens och Internets bästa egenskaper. Sonera Plaza Ab är Finlands ledande Internetleverantör som i slutet av året hade ca abonnenter och nästan 1,5 miljoner olika besökare per månad. Sonera Info Communications Ab tillhandahåller speciellt digitala katalogtjänster för konsumenter och företag. Sonera Juxto Ab siktar på att bli en internationellt betydande leverantör av trådlösa applikationsoch administrationstjänster. Sonera Abp:s ägarstruktur Finska staten 52,8 % Övriga 47,2 % Verkställande direktör Kaj-Erik Relander Huvudkontor Industrigatan 15, Helsingfors PB 154, SONERA Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Tapio Hintikka, ordförande Jussi Länsiö, vice ordförande Jorma Laakkonen Eva Liljeblom Roger Talermo Esa Tihilä Tapio Vaahtokivi Tom von Weymarn Verställande direktör Kaj-Erik Relander Nya tjänsteaffärsverksamheter utesluter inte Soneras traditionella roll som nät- och tjänsteoperatör. Sonera anser det vara nödvändigt att delta också i verksamheten för nästa generations mobiltelenät, vilket samtidigt ger betydande intjäningsmöjligheter. Av den här anledningen förvärvade Sonera strategiska UMTSlicensandelar i Tyskland, Spanien, Italien och Norge under Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 23,7 19,1 19,7 32,9 Soliditet % 70,9 51,5 50,6 33,4 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 302,7 303,6 310,5 319,7 Dividender Milj. 132,2 60,7 86,6 66,9 14

16 Börsuppgifter 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 Nyckeltal per aktie Pris/vinst (P/E-tal) ,4 133,4 9,2 Resultat/aktie (EPS) 0,18 0,31 0,35 0,51 2,05 Eget kapital/aktie 1,56 1,82 1,97 2,49 4,35 Dividend/aktie 0,05 0,18 0,08 0,12 0,09 Dividend/resultat % 29,6 60,2 24,2 23,5 4,4 Effektiv direktavkastning % - - 0,6 0,2 0,5 Emissioner och andra kapitaländringar under räkenskapsperioden År 2000 ökades aktiekapitalet genom två riktade emissioner i anslutning till företagsförvärv. I april förvärvade Sonera hela aktiestocken i svenska Across Wireless AB och betalade förvärvet genom att emittera nya aktier. I juni förvärvade Sonera även hela aktiestocken i svenska id2 Holding AB och betalade förvärvet genom att emittera nya aktier. Det inbetalade och i handelsregistret registrerade aktiekapitalet uppgick i slutet av räkenskapsperioden 2000 till ,98 euro. Aktiestockens marknadsvärde Mrd 14,4 Antal aktier Emissionsjusterat medeltal Emissionsjusterat antal Antal aktier Bolaget har en aktieserie. Aktieomsättning och kursutveckling Omsättning på Helsingfors Börs 1000 st Omsättning på Helsingfors Börs Milj Omsättning i Nasdaq 1000 st Totalomsättning i Nasdaq Milj. USD Aktiens medelkurs på Helsingfors Börs ,47 26,55 46,55 Aktiens lägsta kurs på Helsingfors Börs - - 9,92 12,40 17,15 Aktiens högsta kurs på Helsingfors Börs ,82 71,10 97,00 Aktiekursen på bokslutsdagen på Helsingfors Börs ,14 68,05 19,30 Aktiens medelkurs i Nasdaq USD ,43 50,38 Aktiens lägsta kurs i Nasdaq USD ,19 16,00 Aktiens högsta kurs i Nasdaq USD ,13 93,13 Aktiekursen på bokslutsdagen i Nasdaq USD ,25 17,38 Statens aktieinnehav ,8 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 0 % Aktiekursens utveckling Börsomsättning /98 3/99 6/99 9/99 12/99 3/00 6/00 9/00 12/ Milj. st. 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 15

17

18 Övriga statsbolag

19 Alko är en ansvarsfullt, objektivt och effektivt arbetande kedja specialaffärer för alkoholdrycker. Bolagets butiksnät täcker hela landet och dess sortiment är av hög klass. I sin egenskap av det i alkohollagen avsedda alkoholbolaget har Alko en central uppgift i alkoholsystemet i Finland. Bolagets grunduppgift är att idka detaljhandel med alkoholdrycker så, att målet är att förhindra de skadeverkningar som förbrukningen av alkohol medför. Ansvarsfullhet, objektivitet och effektivitet utgör hörnstenarna i Alkos verksamhet. Bolagets verksamhet styrs av en kundinriktad strategi, som grundar sig på de mål som ägaren, dvs. social- och hälsovårdsministeriet uppställt och de värden som gemensamt avtalats inom bolaget. Enligt alkohollagen har Alko ensamrätt att sälja alkoholhaltiga drycker. Undantag utgör sådana drycker som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol och som framställts genom jäsning, samt inhemska gårdsviner som innehåller högst 13 volymprocent alkohol. Av detaljhandeln, uttryckt i hundraprocentig alkohol, är Alkos andel 50,4 procent och av den statistikförda totala konsumtionen 39,3 procent. I sin egenskap av det alkoholbolag som avses i alkohollagen har Alko en central uppgift i alkoholsystemet i Finland, dvs. att främja sådana sätt att använda alkohol vilka medför så små skadeverkningar som möjligt. I butikerna tillhandhålls broschyrer som handlar om alkoholens skadeverkningar och dess effekt på hälsan samt trycksaker om rätt sätt att använda alkohol. Vid slutet av år 2000 hade Alko 275 butiker. Alko Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Jaakko Uotila Huvudkontor Heidehofsvägen 2, Vanda PB 33, VANDA Tfn, växel (09) Fax (09) E-post: förnamn.släktnamn@alko.fi Styrelse (fr.o.m ) Jussi Huttunen, ordförande Matti Elovaara, vice ordförande Raija Koskinen Kirsti Piponius Tiina Oksala-Leino Pekka Kirjavainen (fr.o.m ) Taisto Rossi Verkställande direktör Jaakko Uotila Försäljningen i Alkos detaljhandelsbutiker var 91,4 miljoner liter år Strukturen för försäljningen i liter omräknad till 100 % alkohol blev 0,3 procentenheter lättare. Detaljhandelspriserna justerades fem gånger under redogörelseåret. Alkos nominella detaljhandelspriser var år 2000 i genomsnitt 1,5 procent högre än året innan. Alko hade vid årets slut 275 butiker i 198 kommuner. De 124 beställningstjänstenheterna kompletterar butiksnätet så att försäljningen täcker hela landet. Standardsortimentet av alkoholdrycker omfattade omkring produkter från nästan 50 länder. I leveranssortimentet fanns utöver detta ca 400 produkter. Under år 2000 förnyades sortimentet och utökades med ca 500 produkter. Nästan alla vinproducerande länder, från vilka högklassigt vin kan köpas, är representerade i Alkos sortiment. Alkos monopolställning medför ett särskilt krav på objektivitet. Denna objektivitet i fråga om utformning av sortimentet och prissättning tryggas med ett offentligt reglemente för saluhållningen. I reglementet ingår principerna för Alkos relationer till varuleverantörerna. Koncernen Omsättning *) Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 64 54,5 Soliditet % Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj. 9 7 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Dividender Milj *) Alkoholskatten på de försålda produkterna ingår i omsättningen fr.o.m Då ändrades butikslagren till skattepliktiga. Därför är siffrorna för omsättningen år 1999 och 2000 inte jämförbara. Alkos laboratorium för alkoholkontroll (ACL) kontrollerar kvaliteten och säkerheten för de produkter som säljs av Alko. År 2000 färdigställdes en undersökning om ekovinernas kemiska egenskaper och inleddes undersökningar i anslutning till produktsäkerheten för öl, vin och starka drycker. Alko iakttar i sin verksamhet principerna för en hållbar utveckling vad gäller ekologisk hållbarhet som främjar denna. Bolaget har förbundigt sig att medverka i detta genom att underteckna dokumentet Näringslivets program för hållbar utveckling 18

20 Inom Altia Group-koncernen genomfördes en viktig strukturförändring, vars syfte var att strömlinjeforma processer och funktioner och på detta sätt öka kostnadseffektiviteten på de olika affärsområdena. Efter omstruktureringarna arbetar bolaget enligt följande verksamhetsmodell: moderbolaget, Altia Group Ab, svarar för den övergripande ledningen av koncernen samt för koncernstrategin och stödfunktioner, Primalco Ab är ett produktionsföretag som har ansvar även för spannmålsindustrin, Havistra Ab ansvarar för affärsverksamheten med inhemska starka alkoholdrycker och viner, affärsfunktionerna för Finlandia Vodka sköts av ett företag, Finlandia Vodka Worldwide Ltd som grundades Av bolaget äger Altia Group 55 % och världens åttonde största alkoholbolag, det amerikanska bolaget Brown-Forman Corporation 45 %. den baltiska affärsverksamheten sköts från Estland. Produktionsföretaget Ofelia och marknadsföringsbolaget Havistra Eesti arbetar under gemensam ledning. Koncernen omsatte 221,1 miljoner euro och rörelsevinsten var 110,2 miljoner euro. Den höga rörelsevinsten beror i stor utsträckning på bolagets övriga intäkter av rörelsen som uppkommit till följd av omorganiseringen. Av dessa intäkter utgörs största delen av försäljningsvinsten på 75,7 miljoner euro som bolaget fick vid utförsäljningen av minoritetsandelen i Finlandia Vodka Ltd. Den utländska verksamhetens och exportens andel av omsättningen var 45 %. Koncernen hade i medeltal 827 anställda, vilket innebär en minskning med 8 % jämfört med året innan. Altia Group är en finländsk alkoholkoncern som är verksam på den internationella marknaden. Bolaget bedriver verksamhet i fri konkurrens på såväl den inhemska som den utländska marknaden. Verksamheten omfattar tillverkning, marknadsföring, partiförsäljning och distribution av alkoholdrycker och med detta förknippade administrativa frågor. Till produktsortimentet hör dessutom biprodukterna stärkelse, foder och ättika. Altia Groups mest kända märkesprodukt är Finlandia Vodka och den mest sålda produkten i hemlandet är Koskenkorva Brännvin. År 2000 introducerades på marknaden vid sidan av det redan år 1952 bland finländarna kända Koskenkorva Brännvinet (38 volymprocent) den 32 procentiga alkoholdrycken och Koskenkorva Brännvin gjord på råg. År 2000 sökte handels- och industriministeriet för koncernen en minoritetsägare och strategisk samarbetspartner vars ägarandel kunde uppgå till högst 1/3. Anbudsförfarandet avbröts emellertid i december, eftersom den viktigaste förhandlingsfrågan för de potentiella köparna blev köpet av eventuella tilläggsaktier i framtiden. Enligt den strategi som koncernen bekräftat kommer man i hemlandet att gå in för att bibehålla den starka ställningen i alla produktgrupper. Det egna produktsortimentet utökas med utländska representationsprodukter bland både starka alkoholdrycker och viner. Exporten har som mål att utveckla den bolagiserade verksamheten med Finlandia Vodka Worldwide Ltd och säkerställa en lönsam tillväxt i samarbete med Brown- Forman genom att utnyttja bolagets världsomfattande distributions- och försäljningsnät. Generaldirektör Veikko Kasurinen Koncernen Omsättning Milj. 218,8 221,1 Rörelsevinst Milj. 6,8 110,2 Resultat efter finansieringsposter Milj. 9,4 115,2 Avkastning på investerat kapital % 6,2 54,9 Soliditet % 60,6 62,4 Balansomslutning Milj. 290,0 381,4 Investeringar, brutto Milj. 7,1 6,6 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 60,5 60,5 Dividender Milj. 44,6 112,7 Altia Group Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Generaldirektör Veikko Kasurinen Huvudkontor Sundholmsstranden 7, Helsingfors PB 350, HELSINGFORS Tfn växel (09) Fax (09) E-post förnamn.efternamn@altiagroup.fi Styrelse (fr.o.m ) Markku Tapio, ordförande Leif Ekström, vice ordförande Heikki Hakala Veikko Kasurinen Soili Suonoja 19

21 Handelshus Hansel Ab:s affärsidé är att erbjuda kunderna en ekonomiskt lönsam helhetslösning för upphandlings- och materialfunktionerna. Genom att utnyttja Hansels systemlösningar kan den offentliga förvaltningen i Finland sänka anskaffning- och materialkostnaderna med minst 9 miljarder mark per år. De resurser som frigörs kan styras till kärnverksamheten inom den offentliga förvaltningens organisationer. De leverantörer som deltar i systemet kan också sänka sina kostnader avsevärt. Handelshus Hansel Ab är ett statsägt aktiebolag som lyder under handels- och industriministeriet. Hansel är det enda företaget i Finland som har specialiserat sig på att utveckla anskaffningen inom den offentliga sektorn. Hansel har utvecklat ett elektroniskt upphandlingssystem, Sentteri, som erbjuder det bästa mervärdet för den offentliga sektorn och som omfattar alla åtgärder från konkurrensutsättning till bokföring. Med hjälp av Hansels elektroniska system har processerna för kunder, produkter och serviceproducenter sammanförts i ett enda upphandlingssystem. Sentteri tillför såväl kunderna inom den offentliga sektorn som Hansels medleverantörer ett mervärde. Merkaattori är Sentteris beställningskanal via vilken kunderna kan beställa alla de produkter och tjänster som de behöver med hjälp av ett enda system och med iakttagande av bestämmelserna om konkurrensutsättning i upphandlingslagstiftningen. Kontrolleri automatiserar funktionerna inom ekonomiförvaltningen. Kontrolleri är ett system som hanterar elektroniskt de administrativa arbetsfaserna i samband med upphandlingen, såsom fakturering, utbetalning, bokföring och rapportering. Tenderi är Sentteris elektroniska system för konkurrensutsättning. Systemet ger snabbare informationsförmedling mellan leverantörsnätet, myndigheterna och Hansel och bidrar till större genomskinlighet i konkurrensutsättningsprocessen. Verkställande direktör Kristina Illi Handelshus Hansel Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Kristina Illi Huvudkontor Handelshus Hansel Ab Gjuterivägen HELSINGFORS Tfn (09) Fax (09) e-post: förnamn.efternamn@hansel.fi Styrelse Bo Göran Eriksson, ordförande Pentti Kivinen Heikki Kyöstilä Juhani Turunen Hannu Heikkonen Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj. 1,31 0,18 0,27 1,86 Resultat efter finansieringsposter Milj. 1,65 0,49 0,79 2,40 Avkastning på investerat kapital % 5,6 1,7 2,7 8,0 Soliditet % 71,3 75,8 78,0 69,0 Balansomslutning Milj. 44,0 41,1 41,8 46,8 Investeringar, brutto Milj. 2,7 3,1 1,7 3,8 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 12,1 12,1 12,1 12,1 Dividender Milj. 0,46 0,46 0,50 0,50 20

22 För elproduktionens del var Kemijoki Oy:s verksamhetsår ett av de bästa i bolagets historia. Produktionen översteg den genomsnittliga produktionen för ett vattenår med närmare en femtedel, och även tillgänglighetsnivån för kraftverken var synnerligen tillfredsställande. Moderbolagets ekonomiska situation var stabil. Moderbolagets soliditet uppgick till 50,9 procent och balansomslutningen var 2 581,3 miljoner mark. Kemijoki Oy, koncernens moderbolag, har som sin huvudsakliga uppgift att äga och besitta kraftverken och regleringsverken i Finland samt att producera elenergi. Kemijoki Oy är ett ömsesidigt bolag vars produktion säljs till aktieägarna i proportion till deras ägarandelar i bolaget. Till koncernen hör också elnätsverksamhet och forsknings- och affärsverksamhet i anknytning till arktisk vindkraftsteknologi. Produktionen av elenergi vid Kemijoki Oy:s vattenkraftverk uppgick år 2000 till totalt miljoner kilowattimmar. Därtill kunde man under året lagra en rekordartad mängd vatten, vilket ledde till att energireserven i de reglerade sjöarna ökade med åtta procent. Vattenkraftverkens totala tillgänglighet uppgick till 99,0 procent, med andra ord låg den på en utmärkt nivå. Tillgängligheten påverkades främst av planerade serviceåtgärder. Andelen störningar och andra oväntade driftsavbrott var 0,03 procent. Det viktigaste projektet i bolagets investeringsplan är Vuotosdammen och kraftverket. Norra Finlands vattendomstol beviljade tillstånd för byggande av projektet. På grund av att beslutet har överklagats fortsätter emellertid den rättsliga behandlingen av projektet vid Vasa förvaltningsdomstol. Byggnadsarbetena på Kelukoski kraftverk har fortskridit enligt planerna. I fråga om större ombyggnader och effekthöjande åtgärder var året ett mellanår och enligt investeringsplanerna kommer dessa arbeten att fortsätta år 2001 vid Valajaskoski. I samband med en affär som genomfördes i juni köpte bolaget vattenkraftverken i Ingerois, Anjalankoski, Lieksankoski och Pankakoski av Fortum Abp. Under året både certifierades bolaget enligt kvalitetssystemet ISO 9001 och miljöcertifierades enligt ISO Verkställande direktör Markku Autti Koncernen Omsättning Milj. 52,8 50,4 41,4 48,0 Rörelsevinst Milj. 8,3 15,3 2,4 8,7 Resultat efter finansieringsposter Milj. 1,1 9,4 1,1 1,2 Avkastning på investerat kapital % 2,7 4,8 1,6 2,0 Soliditet % 43,3 47,5 51,7 39,2 Balansomslutning Milj. 388,9 368,1 335,8 439,2 Investeringar, brutto Milj. 5,7 7,3 8,5 143,6 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 41,1 41,1 41,1 41,1 Dividender Milj. 0,5 0,5 0,4 0,2 Byggnadsarbetena på Kelukoski vattenkraftverk blir klara hösten Kemijoki Oy:s ägarstruktur Finska staten 66,99 % Fortum Power and Heat Oy 17,50 % Lapin Sähkövoima Oy 9,34 % UPM-Kymmene Abp 4,13 % Helsingfors stad 0,94 % Rovakairan Tuotanto Oy 0,70 % Rovaniemen Energia Oy 0,40 % Verkställande direktör Markku Autti Huvudkontor Valtakatu 9 11 PB ROVANIEMI Tfn (016) info@kemijoki.fi Styrelse 2001 Markku Autti, ordförande Tapio Kuula, vice ordförande Hannu Haase Jussi Helske Paula Nybergh Seppo Ruohonen Heikki Sara 21

23 År 2000 var för Patria ett år med gynnsam utveckling. Året uppvisade vinst och orderstocken växte avsevärt tack vare de rekordstora affärer som genomfördes under året liksom även de målmedvetna satsningarna på kärnverksamheten. Patria är en internationell teknologikoncern vars affärsområden omfattar produkter och tjänster inom luftfarts-, rymd-, försvars- och telekommunikationsindustrin. Till dessa hör bl.a. flygplans- och helikopterunderhåll, konstruktioner till flygplan och rymdfarkoster, militär- och specialfordon samt vapensystem, elektronik- och datakommunikationssystem och komponenter till dessa, övervaknings-, markstöds- och testelektroniksystem och maskiner för vinterunderhåll av flygfält. Patria har betydande minoritetsandelar i de samnordiska koncernerna Nammo (ammunition) och Nexplo (krut och sprängämnen): 27,5 % i Nammo, 40 % i Nexplo. Patriakoncernens omsättning år 2000 uppgick till 208,5 miljoner euro. Av omsättningen härrörde 62 % från försvarsmateriel och underhåll av materielet och 38 % från civila produkter. Patria är den ledande leverantören i Finland inom rymd- och luftfartsindustrin. Dess andel av omsättningen i branschen i Finland är dryga 60 procent. Patria har levererat stomkonstruktionen till rymdsonden Rosetta som är en av hörnstenarna i Europeiska Rymdorganisationen ESA:s forskningsprogram. Patria mottog år 2000 beställningar till ett värde av 425,9 miljoner euro. De viktigaste gällde manskapstransportfordon av modell PASI till Sverige och Finland samt maskiner för vinterunderhåll av flygfelt till Sverige och Nordamerika. Från Patrias sida sett viktiga projekt som vid övergången till år 2001 fortfarande väntade på ett avgörande var det samnordiska transporthelikopterprojektet samt Patrias deltagande i flygplansprojektet Airbus A380. Under förra delen av år 2000 inleddes på initiativ av handels- och industriministeriet en process för att bredda Patrias ägarunderlag. I januari uppnåddes förhandlingsresultat om sådana arrangemang som leder till att den ledande koncernen i Europa inom luftfarts- och försvarsindustrin EADS (European Aeronautic Defence and Space Company N.V.) blir delägare i Patria med en ägarandel på 26,8 % samt strategisk industriell samarbetspartner i koncernen. Verkställande direktör Jorma Wiitakorpi Patria Industries Abp:s ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Jorma Wiitakorpi Huvudkontor Patria Industries Brunnsgatan 10 A HELSINGFORS Tfn (09) Fax (09) Styrelse (fr.o.m ) Björn Mattsson, ordförande Eero Rantala, vice ordförande Matti Ahola Ritva Hainari Carl G. Nordman Tuija Soanjärvi Patriakoncernen och EADS har tillsammans kartlagt de affärsområden på vilka bolagen har för avsikt att bedriva ett industriellt samarbete som gagnar båda parterna. Detta arbete pågår fortfarande. Syftet med det industriella samarbetet är därtill att stärka Patrias marknadsföring och höja den teknologiska nivån i bolaget samt att utveckla Patrias kunnande och styrka på koncernens centrala affärsområden. Koncernen Omsättning Milj. 167,3 177,8 192,9 208,5 Rörelsevinst Milj. 5,2 12,5 2,8 9,7 Resultat efter finansieringsposter Milj. 0,1 13,6 2,7 10,2 Avkastning på investerat kapital % 4 8,9 2,5 7,8 Soliditet % 59,2 60,0 65,5 61,6 Balansomslutning Milj. 194,5 208,3 205,3 292,7 Investeringar, brutto 1) Milj. 8,5 8,1 9,4 14,7 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 26,5 26,5 29,9 29,9 Dividender Milj. 0,0 1,6 1,0 0,0 1) Innehåller inte investeringar i aktier i dotter- eller intressebolag 22

24 Posten erbjuder alla företag, sammanslutningar och konsumenter i hela landet helhetslösningar inom meddelandeförmedling och logistik som lämpar sig för nätverksekonomins behov. Den kraftigaste tillväxten i sin verksamhet eftersträvar Posten inom den elektroniska meddelandeförmedlingen, den elektroniska handeln, de logistiska helhetstjänsterna och de internationella affärsfunktionerna. Posten Finland är landets ledande företag inom meddelandeförmedling och logistik. Posten svarar för produktionen av posttjänster och deras tillgänglighet i hela landet. Posten transporterar och delar ut brev, dagstidningar och tidskrifter, direktreklamförsändelser och paket. Under de senaste åren har Postkoncernen kraftigt utvidgat sin verksamhet i riktning mot elektronisk kommunikation och företagslogistik. Postkoncernens omsättning år 2000 uppgick till miljoner mk, vilket innebär en ökning på 5 % jämfört med föregående år. Koncernens rörelsevinst utgjorde 547 miljoner mk, vilket innebär 9 % av omsättningen. Föregående år försvagades rörelsevinsten av kostnadsavsättningen på 220 miljoner mk som gjordes för att täcka de kostnader som anpassningen av postkontorsnätet gav upphov till. Av denna avsättning har totalt 65 miljoner mk upplösts i resultatet år Rörelsevinsten utan kostnadsavsättningen utgjorde 482 miljoner mk. Omsättningen för tjänsterna inom meddelandeförmedling, d.v.s. brev-, tidnings- och direktmarknadsföringstjänsterna och den elektroniska meddelandeförmedlingen, uppgick till miljoner mk, och ökade med 5 % jämfört med året innan. Antalet brev sjönk något. Tillväxten inom den elektroniska meddelandeförmedlingen betyder att en del av de nuvarande breven flyttar över till nätet. Brevtrafiken mellan företagen har redan börjat sjunka. Logistiktjänsternas omsättning ökade med 16 % från föregående år till miljoner mk. Antalet expresspaket tilltog kraftigt. Den ökade elektroniska handeln och företagens behov att lägga ut på entreprenad sådana delar av verksamheten som inte hör till kärnverksamheten ökade efterfrågan på logistiktjänster. Postkontorstjänsternas andel av Postens omsättning utgjorde 6 %. Omsättningen för postkontorstjänsterna minskade med 14 % till 392 miljoner mk. Det var banktjänsterna, försäljningen av försäkringar och kontors- och emballagetillbehör och tjänster som utfördes på uppdrag av olika myndigheter som stod för omsättningen. Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst/förlust Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 17,7 11,6 15,8 20,4 Soliditet % 70 65,6 60,3 65,3 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 100,9 100,9 67,3 67,3 Dividender Milj. 50,5 10,6 0 11,8 Verkställande direktör Jukka Alho Postkoncernens ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Jukka Alho Huvudkontor Posten Finland Abp PB 1, FIN POSTEN, Finland Mannerheimplatsen 1 A, Helsingfors Tfn Postens Telefontjänst Styrelse Matti Elovaara, ordförande Kari Haavisto, vice ordförande Tarja Cronberg Samuli Haapasalo Antti Palkinen Antero Palmolahti Soili Suonoja 23

25 Multibranschföretaget Vapo består av moderbolaget Vapo Oy, som inom divisionen Vapo Oy Energia producerar biobränslen som torv och ved samt värme, elenergi, vindkraft samt miljötorv, och inom divisionen Vapo Oy Biotech idkar miljörelaterad affärsverksamhet. En dotterkoncern, Vapo Timber Oy, arbetar med träförädling och en annan dotterkoncern, Kekkilä Oyj, tillverkar och marknadsför växtunderlag och växtnäring. Koncernens omsättning år 2000 var miljoner mark. Den totala energikonsumtionen i Finland år 2000 var enligt preliminära uppgifter sammanlagt 358 TWh, vilket innebar en minskning med 2 procent jämfört med år De inhemska energikällornas andel av totalkonsumtionen var 28 procent. Det goda tillgången på billig importerad elenergi, det varma vädret och de nuvarande prioriteringarna inom energibeskattningen ledde till minskad användning av energitorv; Vapo Oy Energias leveranser av energitorv minskade med över 20 procent jämfört med år Vapos eget bruk och försäljningen till utomstående av träbaserat bränsle steg till totalt 2,4 TWh (1,7 TWh år 1999). Åtgärderna för att främja användningen av förnybara bränslen fortgick. Det största enskilda projektet var ett nytt kraftverk i Salo, som togs i bruk år I stället för stenkol utnyttjar detta kraftverk torv, ved och återvunna bränslen. Vid utgången av år 2000 ansvarade Vapo jämte dotterbolag för driften av totalt 23 kraftverk och/eller värmecentraler. I en redogörelse inför riksdagen om Finlands nationella klimatstrategi klassificerade regeringen torv som ett biomassabränsle med långsam förnyelsetakt. Verkställande direktör Esko Muhonen För miljöverksamhetens del var marknaden avvaktande, så det fattades inga nya beslut om byggande av anläggningar under året. Det oaktat hade Vapo Oy Biotech vid årets slut en god orderstock, värd 73 miljoner mark. Ett av de viktiga projekten gällde utveckling av framställningen och utnyttjandet av återvunna bränslen. De sex sågverken inom Vapo Timber Oy producerade och levererade under året en rekordkvantitet sågvaror och vidareförädlade produkter, m 3. Exporten av sågvaror uppgick till m 3. Tillgången på råvirke var god, men på grund av stark efterfrågan var också stockpriset rekordhögt. I hela Europa led produktionen av växtunderlag av överproduktion och av den hårda konkurrensen i trädgårdsbranschen. Kekkilä Oyj:s försäljning av produkter för hobbyodlare ökade med 18 procent i Finland och med 6 procent i Sverige. Försäljningen av produkter för professionella odlare gick däremot ned på alla marknadsområden. Vapo Oy:s ägarstuktur Finska staten 100 %. För närvarande förhandlas om avyttning av en tredjedel till andelslaget Metsäliitto Osuuskunta. Verkställande direktör Esko Muhonen Koncernförvaltning Yrjönkatu 42 PB 22, JYVÄSKYLÄ Tfn (014) Fax (014) info@vapo.fi Styrelse Esko Muhonen, ordförande Aarno Heinonen, vice ordförande Mauri Jaakonaho Paula Nybergh Raimo Rantala Juha Tuominen 24 Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 15,6 13,6 8,4 9,0 Soliditet % 62,1 67,3 57,7 53,9 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Dividender Milj

26 Omsättningen för VR-koncernens gods- resp. persontrafik ökade, medan omsättningen för bygge och underhåll av banor minskade år Koncernens omsättning uppgick till Mmk (6 773 Mmk). VR Aktiebolag, som bedriver järnvägstrafik, är koncernens största bolag. År 2000 transporterade bolaget 40,5 miljoner ton gods, vilket hör till de största årliga transportvolymerna vid VR. Godstrafikens omsättning var Mmk (1 907 Mmk). Inrikes godstrafiken ökade med närmare 4 % tack vare industrins goda konjunkturläge. Mest ökade transporterna inom skogsindustrin. Den internationella godstrafiken, dvs. godstransporterna med tåg över Finlands gränser, minskade med 2 %. VR:s huvudsakliga verksamhetsområden består av tjänster inom transport och banhållning. VR erbjuder kunderna inom godstrafiken och resenärerna inom kollektivtrafiken säkra, högklassiga och så miljövänliga transporttjänster som möjligt samt tjänster som kompletterar dessa. Åt staten, övriga offentliga samfund och företag erbjuder VR planering, bygge och underhåll av banor. Antalet tågresor uppgick till sammanlagt 54,8 miljoner. Persontrafikens omsättning var Mmk (1 568 Mmk). Inom huvudstadsregionens närtrafik företogs fler resor än någonsin tidigare, totalt 43 miljoner. Närtrafikresorna ökade med 4 % från föregående år. Fjärrtågens resandevolymer sjönk däremot med närmare en procent. Pohjolan Liikenne, som hör till VR-koncernen, transporterade 8,4 miljoner ton gods på landsväg. Mängden var 5 % större än året innan. Antalet bussresor ökade med 35 % till totalt 14,5 miljoner. Tillväxten berodde på en ökning av avtalstrafiken och köpet av Onni Vilkas i slutet av år Biltrafikens omsättning var Mmk (1 081 Mmk). Oy VR-Rata Ab utförde bygg- och underhållsarbeten för 1,4 miljarder mark på det av staten ägda bannätet. Arbetena avtog med över 100 Mmk från föregående år, närmast p.g.a. en minskning av de statliga anslagen. Banarbeten utfördes även åt industrin och kommuner. Omsättningen för banhållningsarbetet var Mmk (1 656 Mmk). Koncernens investeringsutgifter uppgick till 902 Mmk (1 277 Mmk). Det största investeringsobjektet var tvåvånings InterCity-vagnarna. I fjol sattes 24 nya tvåvåningsvagnar i trafik. Helsingfors järnvägsstationen fick en ny prägel år Nya serviceställen öppnades och utbyggnaden av plattformstaket framskred raskt. Generaldirektör Henri Kuitunen Koncernen Omsättning Milj , , , ,0 Rörelsevinst Milj. 83,4 82,9 72,2 65,4 Vinst före extraordinära poster Milj. 97,8 96,6 82,7 76,4 Avkastning på investerat kapital % 9,0 8,7 7,2 6,5 Soliditet % 78,4 78,5 79,0 78,5 Balansomslutning Milj , , , ,3 Investeringar, brutto Milj. 125,8 137,9 214,8 151,7 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 370,0 370,0 370,0 370,0 Dividender Milj. 25,2 21,9 21,9 20,2 VR-Group Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Generaldirektör Henri Kuitunen Huvudkontor Vilhelmsgatan HELSINGFORS Tfn Fax Styrelse Martin Granholm, ordförande Antti Remes, vice ordförande Kalevi Alestalo Eija Malmivirta Veli-Matti Ropponen 25