Statsbolagen och intressebolagen

Transkript

1 Statsbolagen och intressebolagen 2005

2

3 Statsbolagen och intressebolagen 2005 Ministerns översikt 2 Statsbolagen och statens intressebolag 3 Värdet och avkastningen av statens aktieinnehav åren Börsbolag med statlig majoritet Finnair Oyj 10 Fortum Abp 12 Neste Oil Abp 14 Övriga statsbolag Alko Ab 18 Altia Abp 19 Kapiteeli Abp 20 Kemijoki Oy 21 Patria Abp 22 Postkoncernen 23 Vapo Oy 24 VR-Group Ab 25 Intressebolag Kemira Oyj 28 Kemira GrowHow Oyj 29 Metso Abp 30 Outokumpu Oyj 31 Rautaruukki Abp 32 Sampo Abp 33 Sponda Oyj 34 Stora Enso Oyj 35 TeliaSonera AB 36 Bilaga Statsbolagen och statens intressebolag 38 Utgivare Handels- och industriministeriet, Helsingfors 2006 Layout E. Heikkinen Tryckeri Kirjapaino Markprint Oy Formler för uträkning av nyckeltal framgår av bolagens årsredovisningar. Vi ansvarar inte för eventuella fel eller ofullständigheter i uppgifterna om varje enskilt bolag i denna publikation. Beställningar av publikationen, se sidan 40.

4 Ministerns översikt Den totala produktionen ökade enligt förhandsuppgifter kvantitativt med 2,1 % år Tillväxten upprätthölls framför allt av hushållens konsumtion och investeringar i bostäder, medan igen återhämtningen inom produktionsinvesteringarna fortfarande lät vänta på sig. Som motvikt till den snabba tillväxten inom exporten ökade också importen kännbart. Sysselsättningen förstärktes under årets gång. Den årliga stegringen av konsumentpriserna uppgick till 0,9 % i genomsnitt. På börsen steg aktiekurserna kraftigare under år Prisindexet på OMXH steg med 31,1 %. Aktiekursen i flera företag inom statens intressesfär steg klart mera än detta. Till exempel Rautaruukkis kurs steg med så mycket som 135 %, Finnairs med 115 % och Metsos med 98 %. Regeringen fortgick med sin politik, som siktar till att bredda ägarbasen i statsbolagen och statens intressebolag. I denna politik grundar sig besluten om aktieförsäljning på en prövning särskilt för varje bolag inom ramen för de fullmakter som riksdagen har beviljat. År 2005 sålde staten av sina aktier i Sampo, Fortum och Kemira till ett värde av totalt 1,3 miljarder euro. Trots försäljningarna ökade värdet av statens börsaktieportfölj från 15,0 miljarder euro vid utgången av föregående år till 19,4 miljarder euro vid utgången av Denna värdestegring på över 29 % är utmärkt och den höjer den totala avkastningen av statens börsportfölj till ett synnerligen högt värde, till 38 %. Till den höga avkastningen har såväl den gynnsamma utvecklingen på marknaden som bolagens goda konkurrenskraft och resultatskick bidragit. Staten eftersträvar också att få en god dividendavkastning på sina placeringar. Till statens mål i egenskap av ägare hör att bolagen på basis av sina resultat skall betala ut en dividend som är jämförbar inom verksamhetsområdet och att storleken på dividenden skall variera måttligt från år till år. Som en följd av statsbolagens och statens intressebolags goda resultat år 2005 steg statens dividendinkomster rekordhögt, till totalt 1,3 miljarder euro. Största delen av dividenderna betalades av börsbolagen. Finanspolitiska ministerutskottet godkände vid slutet av året ett ställningstagande till en koncentrering av statens ägarstyrning. Ägarstyrningen av de bolag som är verksamma på marknadsvillkor, vilken är spridd över fem olika ministerier, skall koncentreras till en ny enhet för ägarstyrning som skall inrättas och till vilken beredningsuppgifter gällande statens ägarpolitik också skall överföras. Ägarstyrningen av de bolag som sköter specialuppgifter kvarstår på sex olika ministerier. Enheten för statens ägarstyrning, som inleder sin verksamhet vid ingången av maj 2007, placeras vid statsrådets kansli. Beredningen av de administrativa åtgärder som koncentreringen kräver pågår redan. Även om ägarstyrningen flyttas över till statsrådets kansli, hör verksamheten på regeringsnivå inte till statsministerns ansvarsområde. Avsikten är att nästa regering inom sig skall utnämna en ansvarig minister, i vars behörighet inte skall ingå normeringsansvar som förorsakar konflikter i förhållande till ägarstyrningen. Ägarstyrningen är i fortsättningen klart åtskild från de lagstiftningsuppgifter och andra regleringsuppgifter som anknyter till företagsverksamheten. En koncentrering av statens ägarstyrning har planerats redan under flera regeringars tid. De första konkreta åtgärderna vidtogs sommaren 2004, då statsminister Vanhanens regering tillsatte en tjänstemannaarbetsgrupp, styrgruppen för ägarstyrningen, för att samordna de olika ministeriernas ägarstyrningsprojekt. När verksamheten vid enheten för ägarstyrningen inleds nästa år, övergår man varaktigt till en enhetligare statlig ägarstyrning än tidigare. Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen Maj

5 Statsbolagen och statens intressebolag Staten är en betydande aktieägare i över 50 bolag (se bilaga s. 38). Av dessa är 29 statsbolag, där staten är majoritetsägare, medan igen resten är intressebolag, där staten har ett betydande minoritetsinnehav. Av bolagen har 13 listats på börsens huvudlista och ett på I-listan. Värdet av statens innehav i de börsnoterade bolagen var 19,4 miljarder euro vid utgången av år Det till värdet största aktieinnehavet hade staten i Fortum Abp med 7,1 miljarder euro. Förvaltningen av statens bolagsinnehav fördelar sig på åtta ministerier. Styrgruppen för ägarstyrningen, som bildats av de ledande tjänstemännen på ägarstyrning vid handelsoch industriministeriet, kommunikationsministeriet och finansministeriet, har till uppgift att säkerställa att beredningen och genomförandet av ägarstyrningsåtgärder är enhetliga inom hela statsförvaltningen. Handels- och industriministeriet ansvarar för utvecklandet och den allmänna styrningen av statens ägarpolitik samt beredningen av ställningstaganden, beslut och åtgärder som hänför sig till dessa. Ägarpolitikens beslut och åtgärder Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade i december 2005 ett ställningstagande enligt vilket ägarstyrningen av statens bolag, som är verksamma på marknadsvillkor, koncentreras till en enhet för statens ägarstyrning, som skall inrättas vid statsrådets kansli. Till enhetens uppgifter hör också den allmänna beredningen och samordningen av ägarpolitiken. Enhetens verksamhet inleds i maj Beredningen av en ny statsbolagslag slutfördes. Finanspolitiska ministerutskottet kom emellertid i december till den ståndpunkten att lagpropositionen inte ges till riksdagen under denna riksdagsperiod. I januari 2006 godkände regeringens finanspolitiska ministerutskott ett ställningstagande om att utöka offentligheten i fråga om uppgifterna om premieringen i statsbolagen och intressebolagen. Uppgifterna per bolag ges offentlighet i större utsträckning än hittills och koncentrerat på handels- och industriministeriets webbplats. Sedan finanspolitiska ministerutskottet i februari 2004 offentliggjort sitt ställningstagande till premiering har staten inte godkänt ibruktagandet av några nya optionssystem i de bolag som ingår i statens intressesfär. Hur skäliga Fortum Abp:s lednings gällande optionssystem är behandlades grundligt i riksdagen och offentligheten under hösten I anslutning till debatten är avsikten att finanspolitiska ministerutskottet skall precisera ställningstagandet till premiering ännu i vår. Ägarstrategiska arrangemang I februari 2005 sålde staten aktier i Sampo Abp till ett värde av 430 miljoner euro på den internationella och den nordiska marknaden. Som en följd av försäljningen sjönk statens innehav i bolaget till 13,9 % av aktiestocken. Under våren slutfördes åtskiljandet av oljeaffärsverksamheten från Fortum-koncernen och det nya bolaget Neste Oil Abp listades på börsen. Staten äger 50,1 % av bolagets aktier. I juni sålde staten aktier i Fortum Abp till ett värde av 770 milj. euro genom anbudsförsäljning till inhemska och internationella placerare, varvid statens ägarandel i Fortum sjönk från 58,9 till 51,7 %. Staten sålde i september aktier i Kemira Oyj till ett värde av 92,8 miljoner euro. Vid anbudsförsäljningar som riktades till inhemska och internationella placerare avstod staten från sitt majoritetsinnehav och höll kvar 48,7 % av aktiestocken i Kemira. Nyckeltal De 11 statsbolag som presenteras i denna publikation hade år 2005 en omsättning på totalt 20,8 miljarder euro (15,8 miljarder euro år 2004). Bolagens resultat efter finansiella poster steg till 2,6 miljarder euro (1,9 miljarder euro). Bolagens genomsnittliga soliditetsgrad uppgick till 51 % medan den föregående år var 48 %. Antalet tjänstemän och arbetstagare var totalt , dvs. något högre än ett år tidigare. Omsättningen i de presenterade intressebolagen, Sampo Abp borträknat, uppgick till totalt 39,2 miljarder euro (36,7 miljarder euro år 2004). Bolagens resultat efter finansiella poster uppgick till 2,8 miljarder euro, medan det föregående år var 3,7 miljarder euro. Antalet anställda var totalt , vilket är något högre än året förut. Statens dividendinkomster Utgående från resultaten under föregående räkenskapsår betalade alla statsbolag och statens intressebolag år 2005 staten drygt 739 miljoner euro i dividend (figur s. 7). Beloppet av de dividender som på basis av resultatet år 2005 i de statsbolag och intressebolag som presenteras i denna publikation skall delas ut var totalt miljoner euro, av vilket belopp statsbolagens andel var miljoner euro och de börslistade intressebolagens miljoner euro. Av det totala dividendbeloppet uppgick de dividender som staten fick till miljoner euro, av vilket belopp från statsbolagen inflöt 811 miljoner och från intressebolagen 493 miljoner euro. Dividendavkastningen av statens börsaktieportfölj år 2005 uppgick till 5,7 %, dvs. den var klart högre än medelvärdet på 3,8 % för bolagen på börsens huvudlista (tabell s. 6), vilket framför allt berodde på en ökning av de dividender som Fortum Abp och TeliaSonera AB betalade. I motsvarande grad överskred portföljens dividendrelation betydligt börsbolagens medelvärde. 3

6 Värdet och avkastningen av statens aktieinnehav åren Principbeslutet om statens ägarpolitik, som statsminister Vanhanens regering fattade år 2004, koncentrerar det centrala syftet med skötseln av bolagsinnehavet i följande: Statens företagstillgångar utgör en betydande del av nationalförmögenheten. Vid skötseln av dessa tillgångar eftersträvar staten ett så gott helhetsresultat som möjligt med tanke på ekonomin och samhället. Det ekonomiska helhetsresultatet uppkommer som summan av värdeutvecklingen på de ägda aktierna och den dividendavkastning som dessa årligen ger. Statens bolagsinnehav har uppkommit på olika sätt. I flera fall har det ansetts ändamålsenligt att organisera någon på staten ankommande specialuppgift i form av ett bolag. På så sätt har de statsbolag uppkommit som vanligtvis har monopolställning och helt ägs av staten och sköter någon specialuppgift, såsom Alko Ab, Oy Veikkaus Ab och Finnvera Abp. I sådana bolag som är verksamma på marknadsvillkor har staten i många fall blivit ägare genom att kapitalisera basindustrin och byggandet av samhällsekonomins infrastruktur i tider då tillräckligt med privat kapital inte har funnits att få. För att förvalta det företags- och fastighetsinnehav som övergick på staten som en följd av bankkrisen skapades en nödvändig bolagsstruktur. Sedan omgivningen och verksamhetsbetingelserna förändrats har delar av statens organisation, som ursprungligen skötte myndighets- och serviceuppgifter, blivit självständiga genom att de har ombildats till aktiebolag och genom att deras ägarbas sedan har breddats. Staten har följaktligen inte valt sig en aktieportfölj på samma sätt som en privat placerare, utan helt andra skäl har gjort att statens bolagsinnehav har uppkommit. I budgetekonomin kan staten inte heller som en privat placerare flexibelt ändra sina positioner: inköp av aktier till staten liksom också försäljning av statens aktier sker genom beslut av statsrådet. Med stöd av statsbolagslagen förutsätter försäljningarna att riksdagen ger statsrådet fullmakt, aktieinköp igen förutsätter att anslag för dessa reserveras i statsbudgeten. Med beaktande av dessa utgångspunkter kan man med synnerligen stor tillfredsställelse bedöma värdeutvecklingen på statens egendom i bolag som agerar på marknadsvillkor efter millennieskiftet. Den överlägset mest betydande delen av statens bolagsinnehav finns i börsnoterade bolag, vilka granskas nedan. Utvecklingen av statens innehav jämförs här med prisindexet OMX Helsinki Capped, där varje bolags vikt har begränsats till högst 10 procent av indexets värde. Värdet av statens innehav i bolag som är verksamma på marknadsvillkor men som inte är börsnoterade har uppskattats till cirka 4 miljarder euro. Värdet av innehavet i bolag som sköter specialuppgifter är det inte möjligt att uppskatta på grund av deras monopolställning och eftersom staten i dagens läge inte kan avstå från deras aktier. Enligt stängningskurserna den sista börsdagen år 2000, 29 december 2000, uppgick det sammanlagda marknadsvärdet av alla listor på Helsingforsbörsen till miljoner euro. Marknadsvärdet av statens börsnoterade aktieportfölj var härvid miljoner euro, dvs. 5,1 procent av hela börsens värde. Värdet på prisindexet OMX Helsinki Capped var Enligt stängningskurserna den sista börsdagen i fjol, 30 december 2005, var börsens totala värde miljoner euro och marknadsvärdet av statens portfölj miljoner euro, dvs. 9,6 procent av börsens totala värde. Indextalet Capped PI var Börsens totala värde hade alltså under fem år sjunkit med miljoner euro, dvs. med 36,1 procent, medan igen värdet av statens börsnoterade aktieportfölj hade ökat med miljoner euro, dvs. 19,5 procent. Indextalet hade under motsvarande tid stigit med 12,3 procent. Den positiva utvecklingen har fortgått under början av När detta skrivs, 31 mars 2006, har värdet av statens portfölj stigit till miljoner euro trots att flera bolag redan vid sina bolagsstämmor har beslutat om de dividender som skall delas ut för år När utvecklingen av värdet på statens aktieinnehav granskas måste man naturligtvis beakta å ena sidan de genomförda aktieförsäljningarna och å andra sidan de kapitalinlägg som staten har gjort i sina bolag. Åren har staten sålt aktier i sina börsbolag till ett värde av totalt miljoner euro. I de flesta fall har försäljningarna genomförts med s.k. påskyndade anbudsförsäljningar riktade till inhemska och internationella institutionella placerare. I sin tur placerade staten under denna period cirka 650 miljoner euro i statsägda börsbolag genom att delta i Sonera Abp:s och Outokumpu Abp:s aktieemissioner, vilket igen minskar de kumulativa dividenderna. Figur 1. Det totala värdet av statens börsportfölj år 2000 utgången av 2005, Milj Rautaruukki 2000 Figur 2. Ändring av det totala värdet * ) av statens börsportfölj i genomsnitt , i % per år Fortum Finnair 2001 Marknadsvärde Kemira Sponda 2002 Outokumpu 2003 Metso Sampo 2004 Stora Enso TeliaSonera 2005 Erhållna kumulativa dividender efter år 2000 (betalningsgrund) Aktieförsäljningar (kumulativa) *)Marknadsvärde + aktieförsäljningar + dividender Statens börsportfölj 4

7 Figur 3. Det totala värdet * ) av statens börsportfölj viktat med ägarandelar Neste Oil Kemira GrowHow Sponda Sampo TeliaSonera Finnair Outokumpu Rautaruukki Stora Enso 20 Fortum Kemira Metso *) Marknadsvärde + aktieförsäljningar + dividender Bolagsvis kan utvecklingen i de bolag som hör till statens nuvarande börsportfölj bedömas med hjälp av figur 2. Avkastningarna per bolag har beräknats under fem år genom att värdena under sluttidpunkten och inledningstidpunkten har jämförts och genom att en årlig avkastningsprocent har beräknats på basis av dem. De dividender som har erhållits under perioden har tagits med enligt betalningsgrund. Med andra ord har i situationen vid slutet av år 2005 inte tagits med dividenderna för räkenskapsperioden i fråga, eftersom de betalas ut först under år Statens aktieförsäljningar har tagits med, eftersom de har gett staten ett kassaflöde under perioden i fråga. På samma sätt har statens deltagande i Soneras och Outokumpus emissioner räknats med som faktorer som minskar kassaflödet. Det ovan beskrivna beräkningssättet är mycket känsligt för värdena vid inlednings- och sluttidpunkten. Trots det kan man i figuren läsa att Rautaruukkis utveckling har varit synnerligen kraftig. Fortum, Finnair, Kemira och Sponda når alla upp till en årlig avkastning på över 20 procent. Också Outokumpus och Metsos avkastningar är goda. Sampos aktiekurs steg kraftigt under 2000, alltså just före granskningsperioden, vilket kan ses i avkastningsprocenten. Framför allt Soneras stora vikt vid utgångstidpunkten samt den sjunkande aktiekursen minskar avkastningen på statens hela börsportfölj i betydande grad. I figur 3 har det granskats i hur hög grad de nuvarande bolagen i statens börsportfölj har medverkat till utvecklingen av den totala avkastningen. Figuren talar alltså inte om hur tungt bolagens marknadsvärde väger i statens portfölj utan vilken andel de har i utvecklingen av den totala avkastningen i statens portfölj. Fortum väger mest även om dess andel sjönk under år Nedgången berodde på att Neste Oil avskildes till ett eget bolag. Neste Oil innehar följaktligen tredje plats i tabellen efter TeliaSonera. Ifall bolagens vikt jämförs enbart utgående från marknadsvärdena vid utgången av år 2005, väger Neste Oil nästmest i statens portfölj efter Fortum. I figuren ses också Rautaruukkis kraftiga utveckling. Bolagets andel har under fem år stigit från 2 till 5 procent. Dess relativa tillväxt har alltså varit kraftigast. Åren mottog staten enligt betalningsgrund totalt miljoner euro i penningdividender som de statsbolag och statens intressebolag som är verksamma på marknadsvillkor delade ut. Under granskningsperioden verkade det totala beloppet av de årliga dividenderna stabilisera sig på nivån cirka 800 miljoner euro. Emellertid kan man på basis av de utmärkta resultat som vissa bolag uppnått år 2005 förutse att det totala beloppet av dividender som staten får år 2006 kommer att uppgå till cirka miljoner euro. Den genomsnittliga dividendavkastningen i varje börsbolag med statligt innehav överskrider under granskningsperioden den genomsnittliga dividendavkastningen i branschen i fråga. Dividendavkastningen överskrider också den genomsnittliga dividendavkastningen på Helsingforsbörsens huvudlista. Om huvudlistan rengörs från inverkan av Nokia, är den genomsnittliga dividendavkastningen nästan lika med huvudlistans. Arto Honkaniemi Industriråd Handels- och industriministeriet Enheten för statens ägarpolitik Jukka Ohtola Överinspektör Handels- och industriministeriet Enheten för statens ägarpolitik 5

8 Börsbolagens lönsamhet och avkastning* ) Förändring av omsättningen % Medeltal Hela börsen 5,8 4,6 5,8 3,3 10,8 6,1 Hela börsen exkl. Nokia 6,7 6,8 7,7 4,3 9,1 6,9 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 9,2 6,4 0,0 4,5 8,7 5,8 Rörelsevinst % Medeltal Hela börsen 9,8 8,8 8,3 9,3 9,4 9,1 Hela börsen exkl. Nokia 7,7 6,4 6,2 7,9 8,2 7,3 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 7,5 6,9 8,4 10,9 10,9 8,9 Nettoresultat % Medeltal Hela börsen 6,0 5,7 5,0 6,3 6,6 5,9 Hela börsen exkl. Nokia 4,2 3,7 3,3 5,1 5,5 4,4 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 4,0 4,7 4,6 7,5 7,5 5,6 Avkastning på eget kapital % Medeltal Hela börsen 13,0 11,5 10,1 12,1 13,3 12,0 Hela börsen exkl. Nokia 8,7 7,4 6,6 9,8 10,3 8,6 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 6,8 7,7 6,7 11,3 11,0 8,7 Soliditetsgrad % Medeltal Hela börsen 45,2 46,4 47,7 50,9 47,6 47,5 Hela börsen exkl. Nokia 43,4 43,7 44,7 48,6 46,3 45,4 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 43,9 43,7 46,1 51,0 48,5 46,6 Ekonomiskt mervärde (EVA) % Medeltal Hela börsen 1,5-0,4 0,3 2,5 2,4 1,3 Hela börsen exkl. Nokia -0,9-2,8-2,1 0,9 0,5-0,9 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** -2,6-5,4-3,0 1,2-0,5-2,1 P/B-tal Medeltal Hela börsen 2,8 1,8 2,2 1,9 2,5 2,3 Hela börsen exkl. Nokia 1,3 1,1 1,4 1,5 1,9 1,4 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 1,1 1,1 1,2 1,3 1,8 1,3 P/E-tal Medeltal Hela börsen 22,5 16,7 21,7 16,0 18,7 19,1 Hela börsen exkl. Nokia 15,5 16,0 21,1 15,8 18,1 17,3 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 16,3 15,4 18,1 12,4 16,4 15,7 Dividendavkastning % Medeltal Hela börsen 2,1 2,9 3,0 3,3 3,8 3,0 Hela börsen exkl. Nokia 3,7 3,9 4,3 3,6 4,8 4,1 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 3,0 3,3 3,8 3,7 5,7 3,9 Utdelning/Resultat % Medeltal Hela börsen 46,6 48,9 66,1 48,3 49,4 51,8 Hela börsen exkl. Nokia 57,3 62,6 89,7 58,4 60,8 65,8 Börsnoterade statsbolag och intressebolag** 49,4 49,9 68,5 45,9 94,3 61,6 * ) Exklusive banker och försäkring. ** ) Exklusive Sampo Abp I tabellen står bolagen på börsens huvudlista för ca 98 % av listans marknadsvärde utan banker och försäkringsbolag. Tabellen har beräknats på totala summor, ökningen av omsättningen har viktats med omsättningen. 6

9 Dividendintäkter till statskassan , Milj Riksdagsfullmakterna att bredda ägarbasen , % Metso StoraEnso TeliaSonera Sampo Kemira GrowHow Sponda Outokumpu Rautaruukki Kemira Kemijoki Neste Oil Vapo Fortum Finnair Patria Altia Kapiteeli Innehav som staten behåller Fullmakt att bredda ägarbasen + = Statens innehav 7

10 8

11 Börsbolag med statlig majoritet

12 Finnair är en koncern inom resebranschen som erbjuder reguljärflyg, semesterflyg, resebyråtjänster och frakttjänster i Finland och internationellt. Reguljärflyg svarar för 75 procent av koncernens externa omsättning. Hälften av Finnairs intäkter från reguljärtrafiken genereras inom Europatrafiken och en dryg fjärdedel inom Asientrafiken. Inrikestrafiken bidrar med en knapp femtedel till försäljningsintäkterna från reguljärtrafiken. Finnair har en geografisk konkurrensfördel i trafiken mellan Europa och Asien. Varje år transporterar Finnair över 8,5 miljoner passagerare och mer än 90 miljoner kilo gods. Utvecklingen inom flygtrafiken under 2005 präglades av en växande efterfrågan på flygresor och samtidigt stigande bränslepriser. Kampen om de europeiska marknadsandelarna fortsatte i och med att nya bolag etablerade sig. En kraftigt ökad efterfrågan, högre genomsnittspriser samt en förbättrad lönsamhet som resultat av effektivare verksamhet och kostnadsbesparingar stärkte Finnairkoncernens lönsamhet avsevärt under Det ekonomiska resultatet för året tredubblades och var det bästa på fem år. Finnair har utvecklats till en betydelsefull aktör i flygtrafiken mellan Asien och Europa. Den kortaste flygrutten mellan Europa och Asien går via Helsingfors. Finnair kan erbjuda de snabbaste flygförbindelserna mellan ett flertal europeiska och asiatiska metropoler tack vare det läge som Helsingfors-Vanda flygplats har. Passagerarvolymen på Finnairs flyg till och från Asien steg med cirka 17 procent under Finnair har föresatt sig att öka trafiken på Asien ytterligare under kommande år. Mot slutet av förra året lade företaget en order på 12 nya Airbusplan för långdistansrutter. I takt med växande kapacitet kommer Finnair att utöka destinationerna i Asien med ett till två om året samt bygga ut antalet flygturer till nuvarande resmål. Finnairs Semesterflyg transporterar merparten av de finländska turisterna till soliga badstränder i Europa samt till fjärran resmål i Asien och Amerika. Researrangören Aurinkomatkat som ingår i Finnairkoncernen producerar en tredjedel av alla paketresor som säljs i Finland per år. Koncernens egna resebyråer Area och Finlands Resebyrå hör till de tre största i Finland. Estniska Estravel som är ett dotterbolag till Finlands Resebyrå är den ledande resebyråkedjan i hela Baltikum. Resebyråbranschen står vid ett vägskäl till följd av en förändrad intjäningslogik. De provisioner som flygbolagen betalat på sålda biljetter har bytts ut mot serviceavgifter som kunderna debiteras för. Finnair producerar en stor del av de supporttjänster som behövs inom flygverksamheten såsom teknik, måltidsservice och markservice. Betydande produktivitetsförbättringar har uppnåtts inom dessa områden. Finnair har en sund ekonomi samt håller en hög kvalitet på verksamheten och servicen. Detta gör att bolaget är ett spetsföretag inom flygbranschen i Europa. Finnair lade i fjol i december en order på tolv nya Airbusplan för långdistansrutter. För att svara på den ökande efterfrågan i Asientrafiken tar Finnair i bruk den nya generationens Airbus A350 flygplan. Koncernen 2002 FAS 2003 FAS 2004 IFRS 2005 IFRS Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 7,6 0,0 6,1 11,1 Soliditet % 44,3 44,4 40,2 42,2 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 72,0 72,0 72,1 73,8 Utdelning Milj. 12,7 8,5 8,5 21,8 Finnair Oyj:s ägarstruktur Finska staten 57,04 % Övriga 42,96 % Verkställande direktör Jukka Hienonen Huvudkontor Datavägen 11 A FINNAIR Tfn (09) Styrelse (fr.o.m ) Christoffer Taxell, ordförande Kalevi Alestalo Satu Huber Markku Hyvärinen Kari Jordan Ursula Ranin Veli Sundbäck Helena Terho Verkställande direktör Jukka Hienonen 10

13 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie 2002 FAS 2003 FAS 2004 IFRS 2005 IFRS Pris/vinst (P/E-tal) 8,63 27,66 18,36 16,43 Resultat/aktie (EPS) 0,43 0,19 0,30 0,73 Eget kapital/aktie 7,58 7,24 6,97 7,73 Dividend/aktie 0,15 0,10 0,10 0,25 Dividend/resultat % 34,5 52,2 33,0 34,3 Effektiv dividendavkastning % 4,0 1,9 1,8 2,1 Aktiestockens marknadsvärde Milj Antal aktier Emissionsjusterat medelantal Emissionsjusterat antal Antal aktier Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning Milj. st. 16,7 17,8 21,3 32,2 Aktieomsättning/antal aktier % 19,7 21,0 25,1 37,1 Aktieomsättning Milj. 72,3 76,4 114,9 276,0 Aktiens medelkurs 4,33 4,29 5,40 8,56 Aktiens lägsta kurs 3,70 3,20 4,46 5,56 Aktiens högsta kurs 5,10 5,58 6,57 12,15 Aktiekursen på bokslutsdagen 3,75 5,30 5,56 11,98 Statens aktieinnehav ,0 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % Börsomsättning 2005, milj. st. Aktiekursens utveckling Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie index =100 11

14 Fortum är ett av de ledande energiföretagen i Norden och andra delar av Östersjöområdet. Verksamheten omfattar produktion, distribution och försäljning av el och värme, drift och underhåll av kraftverk samt energirelaterade tjänster. Målsättningen är att bygga det ledande kraft- och värmeföretaget och att bli kundernas naturliga val av energileverantör på utvalda marknadsområden var ett utomordentligt år för Fortum. Rörelseresultatet och kassaflödet stärktes och de viktigaste finansiella målen, avkastning på sysselsatt kapital (12 %) och avkastning på eget kapital (12 %), överträffades. Det jämförbara rörelseresultatet för 2005 översteg föregående års resultat inom samtliga segment. Fortum fortsatte att följa sin strategi som fokuserar på Norden och Östersjöområdet, och framsteg gjordes inom en rad områden. Den mest betydande händelsen under året var den framgångsrika avskiljningen av oljeverksamheten och introduktionen av Neste Oil Abp på Helsingforsbörsen. Ett viktigt strategiskt steg togs genom avtalen med Esbo stad och E.ON Nordic om ett förvärv av E.ON Finland. Affären, som troligtvis slutförs under 2006, stärker Fortums ställning på den nordiska elmarknaden och banar väg för ytterligare tillväxt. Fortum ökade sin ägarandel i det ryska energibolaget Lenenergo och ingick avtal om att förvärva en fjärdedel av Kolenergo. Förvärven stärkte också Fortums ägarandel i TGC-1, det regionala produktionsbolaget för nordvästra Ryssland var Fortum fortfarande den enda utländska strategiska investeraren på den ryska energimarknaden. Fjärrvärmeverksamheten fortsatte att växa i Polen, och Fortum förvärvade aktiemajoriteten i ytterligare två av landets fjärrvärmebolag. I Litauen förvärvades fjärrvärmebolaget UAB Suomijos, vilket skapar en stabil bas för fortsatt tillväxt. I Sverige invigdes en ny kraftvärmeanläggning som eldas med avfallsbaserade bränslen. Under 2005 fortsatte Fortum att satsa på sina kunder genom att införa en kundgaranti och inrätta en kundombudsmannafunktion samt lansera nya onlinetjänster och erbjudanden om nya produkter. Bolaget berättade också om ett investeringsprogram på 700 miljoner euro som syftar till att ytterligare förbättra pålitligheten i Fortums lokalnät. Dessutom inleddes ett utvecklingsprojekt avseende automatisk fjärravläsning av elmätare. Under den pågående konsolideringen inom energibranschen fortsätter Fortum att sträva efter tillväxt i Norden och på marknaderna i Ryssland och andra delar av Östersjöområdet. Flera faktorer talar för att Fortum ska nå fortsatta framgångar: ett utmärkt resultat, goda tillväxtmöjligheter inom bolagets verksamhetsområden och gynnsamma omständigheter på marknaden. Fortum Abp:s ägarstruktur Finska aktieägare Företag 0,8 % Finansinstitut och försäkringsbolag 2,3 % Finska staten och offentliga samfund 57,3 % Icke vinstdrivande organisationer 1,2 % Hushåll 5,2 % Utländska aktieägare 33,2 % Summa 100 % Verkställande direktör Mikael Lilius Huvudkontor Besöksadress Kägeluddsvägen 1, Esbo Postadress PB 1, FORTUM Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Peter Fagernäs, ordförande Birgitta Kantola, vice ordförande Esko Aho Birgitta Johansson-Hedberg Matti Lehti Marianne Lie Christian Ramm-Schmidt Fortum verkar för en hållbar utveckling med en övertygelse om att detta engagemang även ger konkurrensfördelar på marknaden. Bolaget bedriver ett fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att finna nya och innovativa metoder för att minska utsläppen. År 2005 var 93 % av Fortums kraftproduktion koldioxidfri. Verkställande direktör Mikael Lilius 12

15 Börsuppgifter Koncernen 2002 FAS 2003 FAS 2004 IFRS 2005 IFRS Omsättning Milj Omsättning, ordinarie verksamheter Milj Rörelseresultat Milj Jämförbart rörelseresultat Resultat före skatt Milj Resultat före skatt, ordinarie verksamheter Avkastning på sysselsatt kapital % 11,1 11,4 15,8 16,6 Avkastning på sysselsatt kapital, ordinarie verksamheter % 11,4 13,5 Soliditet % Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Investeringar, ordinarie verksamheter Medeltal anställda Medeltal anställda, ordinarie verksamheter Moderbolag Aktiekapital Milj Utdelning Milj Aktierelaterade nyckeltal Fortum totalt (inkl. avvecklade verksamheter) 2002 FAS 2003 FAS 2004 IFRS 2005 IFRS Pris/vinst (P/E-tal) 7,5 9,0 9,2 10,2 Resultat/aktie (EPS) 0,79 0,91 1,48 1,55 Eget kapital/aktie 6,97 7,55 8,65 8,17 Dividend/aktie 0,31 0,42 0,58 1,12 Dividend/resultat % 39,3 46,2 39,2 72,3 Effektiv dividendavkastning % 5,3 5,1 4,3 7,1 Aktiestockens marknadsvärde Milj Antal aktier Antal aktier , 1000 st Egna aktier Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning Milj. st. 251,2 270,3 478,8 900,3 Aktieomsättning/antal aktier % 29,7 31,9 59,2 103,2 Aktieomsättning Milj Aktiens medelkurs 5,87 6,94 10,29 13,87 Aktiens lägsta kurs 4,75 5,66 7,45 10,45 Aktiens högsta kurs 6,52 8,75 13,99 16,90 Aktiekursen på bokslutsdagen 6,25 8,18 13,62 15,84 Statens aktieinnehav ,52 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % Börsomsättning 2005, milj. st. Aktiekursens utveckling Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie index =100 13

16 Neste Oils första verksamhetsår som självständigt bolag var framgångsrikt. Bolaget uppnådde sin målsättning både vad gäller lönsamhet (i genomsnitt 19 % avkastning på sysselsatt kapital) och soliditet (skuldens andel av det totala kapitalet 33 %). Neste Oil är ett nordeuropeiskt oljeraffinerings- och marknadsföringsbolag som koncentrerar sig på högklassiga trafikbränslen och övriga oljeprodukter som belastar miljön mindre. Bolaget listades på Helsingforsbörsen i april 2005 och i slutet av året hade dess aktiekurs stigit med 65 %. Neste Oils affärsverksamhet omfattar oljeraffinering, försäljning av oljeprodukter, sjötransporter och engineering-verksamhet. Neste Oils raffinaderier i Borgå och Nådendal raffinerar årligen sammanlagt ca 12,5 miljoner ton råolja ( fat per dag). Neste Oils försäljning av oljeprodukter i Finland uppgick till 7,5 miljoner ton och exporten till 5,6 miljoner ton år Starkt 2005 Efterfrågan på högklassiga trafikbränslen fortsatte att öka under 2005 och marknaderna gynnade oljeraffineringsbolag med en avancerad raffineringskapacitet. Neste Oils resultat och kassaflöde för hela året var starka trots de rekordartade investeringarna och det planenliga underhållsstoppet som hölls på Borgå raffinaderi. Neste Oil-koncernens omsättning steg med ca 26 % jämfört med föregående år, i huvudsak till följd av att priserna på råolja och raffinerade oljeprodukter steg. Koncernens rörelsevinst år 2005 uppgick till 791 miljoner euro (713 milj.) och denna påverkades av att raffineringsmarginalen stärktes samt av realisationsvinster på egendom och av lagervinster. Den jämförbara rörelsevinsten för år 2005, exklusive lagervinster/-förluster, förändringar i det gängse värdet på oljederivatens öppna positioner och realisationsvinster/-förluster på fast egendom, uppgick till 525 miljoner euro (584 milj.). Borgå raffinaderis Dieselprojekt framskred planenligt och det är tänkt att den nya produktionslinjen för diesel det är planerat att startas upp i slutet av Neste Oil bygger också en produktionsanläggning för biodiesel och även denna i Borgå. Biodieseln som baserar sig på Neste Oils egen teknik är av toppkvalitet och har fått mycket uppmärksamhet runt om i världen. Den nya dieselenheten i Borgå blir färdig i slutet av år Koncernen 2004 IFRS* 2005 IFRS Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 40,3 37 Soliditet % 32,2 42,4 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj * Neste Oil koncernen bolagiserades som resultatet av en split varför räkenskapsperioden är 8 månader ( ). Neste Oil Abp:s ägarstruktur Finska staten 50,1 % Utländska ägare 34,8 % Offentliga samfund 5,9 % Hushåll 5,5 % Finansinstitut och försäkringsbolag 1,6 % Icke-vinstsyftande samfund 1,2 % Privata företag 0,9 % Verkställande direktör Risto Rinne Huvudkontor Besöksadress Kägelstranden 8 Esbo Postsadress Box NESTE OIL Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Timo Peltola, ordförande Mikael von Frenckell, vice ordförande Ainomaija Haarla Kari Jordan Juha Laaksonen Nina Linander Pekka Timonen Maarit Toivanen-Koivisto Verkställande direktör Risto Rinne 14

17 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie 2004 IFRS* 2005 IFRS Pris/vinst (P/E-tal) - 9,5 Resultat/aktie (EPS) 1,6 2,6 Eget kapital/aktie 3,87 6,26 Dividend/aktie - 0,8 Dividend/resultat % - 30,8 Effektiv dividendavkastning % - 3,2 Aktiestockens marknadsvärde Mrd. 6,1 Antal aktier Antal aktier Egna aktier Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning Milj. st Aktieomsättning/antal aktier % Aktieomsättning Milj Aktiens medelkurs - 22,2 Aktiens lägsta kurs - 15,2 Aktiens högsta kurs - 32,2 Aktiekursen på bokslutsdagen - 24,8 Statens aktieinnehav ,1 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % * Neste Oil koncernen bolagiserades som resultatet av en split varför räkenskapsperioden är 8 månader ( ). Börsomsättning 2005, milj. st. Aktiekursens utveckling Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie index =100 15

18 16

19 Övriga statsbolag

20 Alko är en självständig, helt statsägd detaljhandelskedja specialinriktad på alkoholförsäljning. Alko har enligt lagen ensamrätt att bedriva detaljhandel med alkohol. Alkohollagen ger Alko ensamrätt till detaljhandelsförsäljningen av alkoholhaltiga drycker. Undantagna är sådana produkter, som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol och gårdsviner med högst 13 volymprocent alkohol. Vi har höga krav på ansvarsfull säljkontroll. Vi är särskilt observanta på att butikerna inte säljer alkohol till underåriga, berusade eller personer som misstänks förmedla alkohol. Säljkontrollen är ett inslag i den dagliga kundbetjäningen som uttryckligen kombinerar ansvaret och viljan att betjäna. Under år 2005 utförde vi nästan 1,5 miljoner ålderskontroller och registrerade drygt kontroller av misstänkt berusande personer. Vi registrerade också drygt fall av misstänkt förmedling av alkohol. Antalet kontroller var cirka 20 procent fler än året innan. I butikerna tillhandhålls broschyrer om alkoholens skadeverkningar och dess effekt på hälsan samt om rätt sätt att använda alkohol. Butiksnätet är uppbyggt enligt ett kedjekoncept. I slutet av året var antalet Alkobutiker 327 kompletterade med 139 ombud för beställningstjänsten. Våra butiker registrerade cirka 64 miljoner kunder. Alko köper in varor av cirka 250 utländska leverantörer samt 50 inhemska leverantörer och importörer. På grund av vår särställning måste vi i vårt val av sortiment agera öppet och neutralt. Alkos standardsortiment upptog i slutet av år 2005 totalt cirka produkter från 50 olika länder. Under året sålde Alko 108,1 miljoner liter alkoholdrycker. Omräknat till hundraprocentig alkohol uppgick försäljningen till 18,9 miljoner liter. Alkos laboratorium för alkoholkontroll (ACL) kontrollerar kvaliteten och säkerheten hos produkterna i sortimentet. Produkterna i standardsortimentet kontrolleras regelbundet med hänsyn till egenskaper som EU-myndigheterna kräver att skall granskas, men också i vidare bemärkelse för att säkerställa konsumentskyddet. Miljöpolitiskt har Alko engagerat sig för en hållbar utveckling bland annat genom att underteckna Näringslivets stadga för en hållbar utveckling. Återvinningen av förpackningar är den mest konkreta delen av Alkos miljöansvar i praktiken. Cirka 94 procent av de pantbelagda förpackningar som sålts av Alko kommer tillbaka. Kompetenta medarbetare är förutsättningen för vår verksamhet. Kompetensen tar sig uttryck i en smidig kundbetjäning och ett ansvarsfullt agerande. Koncernen Omsättning Milj , , ,5 984,5 Rörelsevinst Milj. 1,1 42,9 42,8 50,9 Resultat efter finansieringsposter Milj. 0,7 43,8 43,8 52,0 Avkastning på investerat kapital % 1,2 87,0 73,8 76,6 Soliditet % 20,0 25,0 30,7 31,6 Balansomslutning Milj. 232,9 217,3 210,9 225,1 Investeringar, brutto Milj. 8,3 9,8 7,6 6,4 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj. 20,0 20,0 32,0 38,9 Alko Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Jaakko Uotila Huvudkontor Besöksadress Heidehofsvägen 2, Vanda Postadress PB 33, Vanda Tfn Fax förnamn.släktnamn@alko.fi Styrelse (fr.o.m ) Jussi Huttunen, ordförande Reijo Väärälä, vice ordförande Raija Koskinen Satu Lähteenmäki Jussi Simpura Soili Suonoja Verkställande direktör Jaakko Uotila 18

21 Altia Corporation är ett internationellt alkoholdryckshus som producerar, importerar, exporterar och marknadsför alkoholhaltiga drycker. Bolaget är agent för internationella varumärken från hela världen. Altia har även ett stort urval egna varumärken. Altia Corporation är ett expansivt bolag som verkar i de nordiska och de baltiska länderna. Året 2005 medförde många förändringar inom Altia Corporation. I slutet av 2004 förvärvade Altia Scandinavian Beverage Group och integrationsprocessen resulterade i en ny verksamhetsstruktur, ny organisation och ny verksamhetsmodell. Även bolagets strategiska mål preciserades och värderingarna och den kulturella miljön förnyades. Bolagets vision är att maximera befintliga tillväxtmöjligheter och utnyttja bolagets position till att utvecklas till det ledande alkoholdrycksbolaget i de nordiska och baltiska länderna på tre år och i Nordeuropa på fem år. Bolaget har en stark ekonomi som möjliggör de företagsförvärv som är nödvändiga för att uppnå målen. Bolagets nya verksamhetsstruktur stöder en kraftig tillväxtstrategi. Altias egna framgångsrika produkter och varumärken kombinerat med ett förhållningssätt till leverantörer som är serviceinriktat och erbjuder konkurrensfördelar är hörnstenar i verksamheten. Målet är ett välbalanserat produktsortiment där både Altias egna och huvudmännens produkter åtnjuter synergifördelar. Fristående försäljnings- och marknadsföringsbolag verkar under enheterna i varje land. Produktionen har centrerats till effektiva enheter i Koskenkorva, Rajamäki och Tabasalu i närheten av Tallin. Mångsidiga förpackningsmöjligheter och logistiklösningar som täcker både de nordiska och de baltiska länderna innebär konkurrensfördelar för såväl huvudmännens som Altias egna produkter. I och med integreringen av verksamheterna så gott som fördubblades koncernen Altias omsättning jämfört med året innan och det operativa resultatet förbättrades. Den relativa lönsamheten avtog. Detta var främst en följd av strukturförändringar inom verksamheterna som medförde att tyngdpunkten för försäljningen övergick från egna produkter till huvudmännens produkter. Dryckesvanorna i de nordiska länderna varierar mycket. I Sverige, Norge och Danmark konsumeras mycket viner, medan man i Finland konsumerar både viner och starksprit. I Estland är konsumtionen koncentrerad till starksprit. Koncernen 2002 FAS 2003 FAS 2004 IFRS 2005 IFRS Omsättning Milj. 248,1 200,3 218,3 422,7 Rörelsevinst Milj. 102,3 24,2 68,5 24,8 Resultat efter finansieringsposter Milj. 103,4 25,3 69,1 23,0 Avkastning på investerat kapital % 61,0 15,4 31,9 8,2 Soliditet % 60,8 58,8 38,2 39,0 Balansomslutning Milj. 306,7 236,4 477,6 486,3 Investeringar, brutto Milj. 28,0 14,0 61,7 17,1 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 60,5 60,5 60,5 60,5 Utdelning Milj. 66,0 10,0 10,0 10,0 Altia Abp:s ägarstruktur Finska staten 100 % Generaldirektör Leena Saarinen Huvudkontor Besöksadress Sundholmsstranden 7, Helsingfors Postadress PB 350, Helsingfors Tfn (09) Fax (09) förnamn.efternamn@altiacorporation.com Styrelse (fr.o.m ) Jarmo Leppiniemi, ordförande Riitta Vermas, vice ordförande Arto Harjumaaskola Satu Heikintalo Ilkka Puro Satu Raiski Markku Rönkkö Generaldirektör Leena Saarinen 19

22 Kapiteeli Abp är ett fastighetsinvesteringsbolag vars egendom övervägande består av kontorsoch affärsfastigheter samt hotellfastigheter. Kapiteeli hyr ut, utvecklar, köper och säljer kommersiella lokaler och erbjuder sina kundföretag smidiga, för verksamheten väl ägnade lokaliteter samt fastighetsförvaltning, lokalitets- och användartjänster. Marknadsvärdet av Kapiteelis fastighetsbestånd är omkring 1,3 miljarder euro, varav placeringstillgångarna enligt strategin är 81 procent. Kapiteeli äger omkring fastigheter, med en uthyrbar areal på ungefär 1,4 miljoner kvadratmeter. Bolaget eftersträvar lönsam tillväxt genom att koncentrera sitt fastighetsinnehav till tillväxtcentra i Finland, m.a.o. Helsingforsregionen samt Tammerfors, Åbo och Uleåborg med omgivningar. Före utgången av år 2008 skall Kapiteeli ha avyttrat den egendom som på grund av sin storlek, sitt läge eller själva fastighetstypen inte passar in i bolagets strategiska mål. Kapiteeli ägs av finska staten. Riksdagen utfärdade i slutet av år 2005 fullmakter som låter staten helt eller delvis frångå sitt ägande av Kapiteeli. År 2005 På sex år har Kapiteeli utvecklats till ett av Finlands ledande fastighetsinvesteringsbolag. År 2005 gjorde bolaget sitt bästa resultat hittills. Resultatet, 112 miljoner euro, går över målsättningen för bolaget, oberoende av med vilka metoder mätningen sker. Kärnverksamheten för Kapiteeli är uthyrning och utveckling av kontors- och affärslokaler samt hotell. De centrala framgångsfaktorerna är den egna utvecklingen av fastigheterna och stark kundorientering. År 2005 använde bolaget omkring 52 miljoner euro för utvecklingsinvesteringar. Det senaste större utvecklingsprojektet var kontorshusfastigheten Ruoholahden Sulka, som färdigställdes i slutet av år Fastighetsbeståndets konkurrenskraft har stärkts med förvärv av fastigheter som passar in i bolagets strategi till värdet 65 miljoner euro, medan strategiskt olämpliga fastigheter har sålts för omkring 149 miljoner euro. Utsikter för år 2006 Under år 2006 beräknas den positiva utvecklingen för Kapiteeli fortsätta. Nettohyresintäkterna från fastighetsbeståndet väntas stiga, likaså fastigheternas beläggningsprocent. Utvecklingsprojekten, investeringarna och fastighetsköpen antas stanna på lägre nivå än under föregående år. Utmaningarna på marknaden kommer att bestå. I Helsingforsregionen är utbudet av lediga kontorslokaler fortfarande stort, vilket hämmar nyproduktionen. Fastighetsmarknaden har blivit alltmer proffsdominerad, varför betydelsen av kunnig personal och bra samarbetsnätverk har ökat. En av Kapiteelis viktiga framgångsfaktorer är den egna fastighetsutvecklingen. Ett aktuellt exempel är Ruholahden Sulka, det nya kontorshuset i huvudkontorsklass i Gräsviken i Helsingfors. Målet för vår fastighetsutveckling är att ta fram lokallösningar som precis passar in i hyresgästernas verksamhet, med föränderliga behov och variabla funktioner. Koncernen IFRS 2005 IFRS Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 4,6 3,9 10,3 11,6 Soliditet % 44,2 40,8 48,1 55,7 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj Kapiteeli Abp:s ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Ossi Hynynen Huvudkontor Besöksadress Lilla Robertsgatan Helsingfors Postadress Box 204 FI Helsingfors Tfn Fax förnamn.släktnamn@kapiteeli.fi Styrelse (fr.o.m ) Erkki KM Leppävuori, ordförande Jarmo Väisänen, vice ordförande Matti R J Niemi Ritva Sallinen Elina Selinheimo Verkställande direktör Ossi Hynynen 20

23 Kemijoki Oy är Finlands främsta producent av vattenkraft och tjänster med anknytning till vattenkraft. Bolaget äger 20 vattenkraftverk, av vilka 16 är belägna i Kemi älvs vattendragsområde, två i Lieksa älv och två i Kymmene älv. Dessutom reglerar bolaget de kostgjorda sjöarna Lokka och Porttipahta samt Kemijärvi och Olkkajärvi. Kemijoki Oy är koncernens moderbolag. De mest betydande dotterbolagen idkar elnätsverksamhet samt försäljning av tjänster och produkter med anknytning till vattenkraftsteknologi. Bolagets vattenkraftverk producerade totalt gigawattimmar elenergi. Den totala produktionen var sju procent högre än under ett genomsnittsvattenår och den stod för 34 procent av den inhemska el som producerades med vattenkraft. Den elenergi som kraftverken producerar säljs till delägarna i bolagets vattenkraft. Kemijoki-koncernens ekonomiska tillstånd var fortsättningsvis stabilt. Koncernens soliditetsgrad var 35,8 procent och balansomslutning 419,6 miljoner euro. Moderbolagets soliditetsgrad var 35,7 procent och balansomslutning 420,2 miljoner euro. Kemijoki-koncernen hade en omsättning på 38,1 miljoner euro. Investeringar De totala investeringarna uppgick till 9,9 miljoner euro, medan de föregående år uppgick till 12,1 miljoner euro. På aggregatet i kraftverket i Permantokoski gjordes en ombyggnad, där turbinen och generatorn förnyades. Ändringarna förbättrade aggregatets verkningsgrad, vilket något höjde anläggningens effektivitet. På aggregat 2 i kraftverket i Petäjäskoski gjordes en ombyggnad och effekthöjning. Anläggningens effekt steg med 19 megawatt. Den totala effekten i bolagets kraftverk steg tack vare ombyggnaderna till megawatt. Kraftverkens totala användningsgrad uppgick till cirka 97 procent. Till detta bidrog mest de gjorda ombyggnaderna. Kraftverken hade mycket få oplanerade produktionsavbrott. Byggnadsplanen för kraftverksprojektet i Sierilä blev klar och en ansökan om miljötillstånd lämnades in till Norra Finlands miljötillståndsverk. Utsikterna den närmaste tiden Under år 2006 fortgår genomförandet av investeringsplanen med en ombyggnad och effekthöjning i aggregat 3 i Petäjäskoski. Efter detta står ombyggnads- och effekthöjningprojekt i de tre aggregaten i kraftverket i Ossauskoski i tur. Ansökan om miljötillstånd för detta lämnades vid slutet av fjolåret in till miljötillståndsverket för avgörande. I och med en lagändring nästan fördubblades vattenkraftverkens fastighetsskatt vid ingången av år De fastighetsskatter som Kemijoki Oy betalar stiger från nuvarande cirka 8 miljoner euro till nästan 14 miljoner. Skattehöjningen ökar produktionskostnaderna för den befintliga vattenkraften i betydande grad. Dessutom gör den att investeringarna blir mindre lönsamma. Kemijoki. Förnybar, utsläppsfri och inhemsk energi. Koncernen Omsättning Milj. 48,3 43,6 40,1 38,1 Rörelsevinst Milj. 8,0 5,4 5,4 1,7 Resultat efter finansieringsposter Milj. 16,6 2,2 1,5 5,3 Avkastning på investerat kapital % 2,3 1,8 1,5 0,5 Soliditet % 36,9 38,0 35,8 35,8 Balansomslutning Milj. 433,2 417,0 418,0 419,6 Investeringar, brutto Milj. 10,7 10,4 12,1 9,9 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 41,3 41,3 41,3 41,3 Utdelning Milj. 0,0 0,8 0,7 0,7 Kemijoki Oy:s ägarstruktur Finska staten 50,10 % Fortum Power and Heat Oy 17,50 % Lapin Sähkövoima Oy 9,34 % UPM-Kymmene Abp 4,13 % Helsingfors stad 0,94 % Rovakairan Tuotanto Oy 0,70 % Rovaniemen Energia Oy 0,40 % Kemijoki Oy 16,89 % Verkställande direktör Aimo Takala Huvudkontor Besöksadress Valtakatu 9 11, Rovaniemi Postadress PB 8131, Rovaniemi Tfn (016) 7401 info@kemijoki.fi Styrelse ( ) Tapio Kuula, ordförande Markku Tynkkynen, vice ordförande Hannu Haase Paula Nybergh Marjut Ontronen Pekka Päätiläinen Seppo Ruohonen Verkställande direktör Aimo Takala 21

24 Patria är en internationellt verksam luftfarts- och försvarsindustrikoncern, vars kärnområden är bepansrade militärfordon, granatkastarsystem, helikoptrar och flygplan samt livscykelunderhåll av dessa produkter. Patria levererar internationellt konkurrenskraftiga produkter och lösningar som är baserade på koncernens egen specialistkunskap samt utvecklade till den internationella marknaden i samarbete med Patrias partners. Efter fyra år av tillväxt kom Patria som väntat till ett mellanår: omsättningen på 317 miljoner euro var visserligen nära förra årets nivå, men rörelsevinsten på 13,8 miljoner euro var något svagare än åsyftat. Försvarsmateriel och dess underhåll stod för 85 % och de civila produkterna och deras underhåll för 15 % av omsättningen. Patria sysselsatte i genomsnitt personer. För att försäkra en lönsam tillväxt genomförde Patria flera korrigerande åtgärder med vars hjälp organisationens konkurrenskraft förstärktes också på lång sikt. Patria omorganiserade sin verksamhetsmodell så att den allt effektivare motsvarar kundbehovet samt de snabba förändringarna i koncernens konkurrensomgivning, såväl i Finland som på den internationella marknaden. Från början av år 2006 leds Patrias affärsenheter genom två affärssegment, som består av affärsenheterna samt intressebolag Land Solutions -segment består av Vehicles- och Weapon Systems -affärsenheter samt Nammo och EURENCO intressebolag. Systems and Services -segment består av följande affärsenheter: Aviation, Helicopters, Training, Systems, Aerostructures och Vammas. Enligt den reviderade verksamhetsmodellen etablerades även de koncernledda enheterna för internationell och inhemsk marknadsföring av militärprodukter. Avsikten med detta arrangemang är att än mera flexibelt utnyttja hela koncernens know-how och kapacitet. Patrias viktigaste målsättningar för år 2006 är en kraftig internationalisering av koncernen, att hitta rätta samarbetspartners samt leverera konkurrenskraftiga lösningar till den internationella marknaden. Efter ett mellanår förväntas Patria åter infinna sig på tillväxtspåret. Viktiga avtal samt leveranser under 2005: 81 Patria AMV -fordon levererades till Polen, således genomförde Patria sin teknologiöverföring till Polen framgångsrikt och enligt tidtabellen. Patria och det finska flygvapnet undertecknade ett avtal om överförande av grundutbildning för flygvapnets piloter och tillhörigt tekniskt stöd till Patria. Patrias Aerostructures -affärsenhet valdes till att utforma och tillverka formskydd till sidstabilisatorfenan på Airbus A400M-transportplan. Jungfruflyget av den första Patria sammansatta NH90-helikoptern utfördes framgångsrikt i juli i Halli, Jämsä. Patrias bepansrade militärfordon Patria AMV 8x8 och AMOS-granatkastarsystem är framtagna för den internationellt starkt växande marknaden. Produkterna representerar den högsta teknologin i sin bransch och leveranserna till kunderna har påbörjat. Koncernen 2002 FAS 2003 FAS 2004 IFRS 2005 IFRS Omsättning Milj. 232,5 259,1 319,2 317,2 Rörelsevinst Milj. 7,0 15,9 23,6 13,8 Resultat efter finansieringsposter Milj. 9,5 16,4 21,0 12,9 Avkastning på investerat kapital % 5,7 9,0 11,1 6,8 Soliditet % 68,5 56,7 57,4 62,2 Balansomslutning Milj. 333,8 375,2 426,3 416,8 Investeringar, brutto Milj. 14,9 12,7 22,3 11,7 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 38,0 38,0 38,0 38,0 Utdelning Milj. 2,3 2,9 11,9 5,1 Patria Oyj:s ägarstruktur Finska staten 73,2 % European Aeronautic Defence and Space Company EADS N.V. 26,8 % Verkställande direktör Jorma Wiitakorpi Koncernförvaltning Brunnsgatan 10 A Helsingfors Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Risto Virrankoski, ordförande Eero Rantala, vice ordförande Hervé Garnier Hervé Guillou Ritva Hainari Jussi Itävuori Kari Rimpi Tuija Soanjärvi Anneli Tuominen Verkställande direktör Jorma Wiitakorpi 22

25 Postkoncernen är ett tjänsteföretag inom intelligent logistik, som hanterar kundernas data- och materialflöden genom avancerad teknik. Vi erbjuder kunderna tjänster inom utdelning, informationslogistik och materiallogistik i Finland och åtta andra länder i norra Europa. Tre affärsgrupper Meddelandeförmedling är Finlands ledande producent av tjänster för utdelning av brev, tidningar och direktreklam. Gruppens affärsverksamhet bygger på Finlands enda riksomfattande utdelningsnätverk som når varje konsument, organisation och företag i Finland fem dagar i veckan. Informationslogistik, som använder namnet Itella i sin affärsverksamhet, erbjuder lösningar för kommunikation som digitaliseras. Itella producerar tjänster i anslutning till digitala utskrifter, informationshantering, elektroniska transaktioner samt direktmarknadsföring för företag och organisationer. Logistik är specialiserad på tjänster för transport- och avtalslogistik som kombinerar fysiska och elektroniska processer. Affärsområdet är särskilt inriktat på lösningar som täcker en del av företagets logistik eller lösningar där företagets hela logistik utkontrakteras. Kraftig tillväxt år 2005 År 2005 ökade Postkoncernens omsättning i huvudsak genom företagsförvärv med 9,1 procent och uppgick till 1 348,2 miljoner euro. 83 procent av koncernens omsättning genererades i Finland, medan 17 procent härrörde från verksamheterna utomlands. Företags- och organisationskundernas andel av gruppens omsättning uppgick till 95 procent. Den jämförbara rörelsevinsten sjönk år 2005 med 14,7 procent och uppgick till 71,8 miljoner euro. Rörelsevinsten enligt bokslutet uppgick till 135,0 miljoner euro (+41,8 procent). Resultatet förbättrades av poster av engångskaraktär, den viktigaste var upplösningen av Postens pensionsfond. Koncernen hade vid slutet av året anställda, varav utomlands. Intelligenta lösningar för nåbarhet Postens målsättning är att vara det ledande företaget inom intelligent logistik år Centrala teman i strategin är innovativa och tekniskt utvecklade lösningar, lönsam organisk och oorganisk tillväxt, kontinuerlig förbättring av produktiviteten, internationalisering samt utveckling av personalen. Den starkaste tillväxten söker Postkoncernen inom material- och informationslogistik samt internationell affärsverksamhet. Frimärket med egen bild är Postens service för företag och privatkunder. I slutet av 2005 hade 1,6 miljoner frimärken med egen bild gjorts med unika bildmotiv. Omkring företag har anlitat tjänsten. Koncernen Omsättning Milj , , , ,2 Rörelsevinst Milj. 55,6 73,7 95,2 135,0 Resultat efter finansieringsposter Milj. 58,3 76,1 101,1 143,1 Avkastning på investerat kapital % 10,5 12,9 16,1 22,1 Soliditet % 62,3 65,8 65,6 66,3 Balansomslutning Milj. 853,0 856,4 918,8 1001,9 Investeringar, brutto Milj. 98,3 71,6 78,3 130,8 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 70,0 70,0 70,0 70,0 Utdelning Milj. 15,0 20,0 35,0 43,0 I rörelsevinsten för år 2005 ingår poster av engångskaraktär på 63,2 miljoner euro. Postkoncernens ägarstruktur Finska staten 100 % Koncernchef Jukka Alho Huvudkontor Besöksadress Postrutten 7 A, Helsingfors Postadress PB 1, POSTEN Tfn Postens telefontjänst För privatkunder För företagskunder Styrelse (fr.o.m ) Eero Kasanen (ordförande) Mikko Kosonen (vice ordförande) Kalevi Alestalo Hele-Hannele Aminoff Erkki Helaniemi Antero Palmolahti Mirja Sandberg Soili Suonoja Pirjo Tiiri Koncernchef Jukka Alho 23

26 Vapo förädlar lokala naturresurser såsom trä, torv och samhällsavfall på ett ansvarsfullt sätt. Inom Östersjöområdet är Vapo ledande leverantör av lokala och förnybara bränslen, bioelektricitet och biovärme samt lösningar gällande hantering av bioavfall och torravfall. Vapo-koncernen består av moderbolaget Vapo Oy, till vilket hör Vapo Energys produktion av biobränslen, Vapo Powers el- och värmeproduktion samt Vapo Biotechs miljöverksamhet. Dotterbolaget Vapo Timber Oy förädlar trä och Kekkilä Oyj tillverkar och marknadsför växtunderlag och växtnäring. Vision Vapo har som mål att vara den kostnadseffektivaste producenten av biobränslen och en efterfrågad kompanjon för sina samarbetspartner i Östersjöområdet. I Finland är Vapo ledande producent av lokal bioelektricitet och biovärme samt behandlare av bio- och torravfall. Vapo är en betydande utvecklare av teknologi för bioenergi och avfallshantering. Kärnaffärsverksamheterna stöds av den kostnadseffektivaste sågverksamheten i Finland och Nordens ledande affärsverksamhet på växtunderlag. Strategi Vapo satsar på de affärsverksamhetsområden som växer starkast och har den bästa konkurrenskraften. Dessa är lokala biobränslen, bioelektricitet och biovärme samt avfallsbehandling och teknologi i fråga om den. Vapo sörjer för att också bolagets övriga affärsverksamhetsområden är konkurrenskraftiga. År 2005 Vapo koncentrerade sina resurser på pellets och på att bredda sin verksamhet i Östersjöområdet. Försäljningen av pellets nästan fördubblades och Vapo blev marknadsledande på den nordiska konsumentmarknaden. Produktionen ökade i och med att pelletsfabriken i Ilomants blev klar och genom att Statoils pelletsproduktion i Danmark köptes. Strategin för Östersjöområdet genomfördes genom att Lettlands näststörsta torvföretag Seda AS köptes. Den kraftiga nedgången i försäljningen av energitorv, som en följd av handeln med utsläppsrätter, skar emellertid bort den totala tillväxten. Vapo-koncernens omsättning för år 2005 uppgick till 523,9 miljoner euro (526,8 milj. euro år 2004). Koncernens rörelsevinst uppgick till 21,3 miljoner euro (27,6 milj. euro), vilket är 4,1 procent av omsättningen. Koncernen hade i genomsnitt anställda, av vilka 730 var sysselsatta utomlands. Vapo tog hösten 2005 i bruk en unik helhet bestående av kraftverk och pelletsfabrik i Ilomants. Koncernen Omsättning Milj ,8 523,9 Rörelsevinst Milj ,6 21,3 Resultat efter finansieringsposter Milj ,6 17,3 Avkastning på investerat kapital % 9,5 8,8 6,3 Soliditet % 53 52,6 54,4 48,9 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj ,5 11,5 Vapo Oy:s ägarstruktur Finska staten 50,1 % Metsäliitto osuuskunta 49,9 % Verkställande direktör Matti Hilli Koncernen Besöksadress Yrjönkatu 42, Jyväskylä PB 22, Jyväskylä Tfn (014) Fax (014) info@vapo.fi Styrelse (fr.o.m ) Heikki Niskakangas, ordförande Antti Oksanen, vice ordförande Markku Melkko Marja-Leena Rinkineva Katariina Simola Arimo Uusitalo Verkställande direktör Matti Hilli 24

27 VR erbjuder godstrafikens kunder och kollektivtrafikens resenärer säkra, högklassiga och miljövänliga transport- och logistiktjänster samt kringservice i anslutning till dem. VR erbjuder även högklassiga tjänster för projektering, bygge och underhåll av banor. VR-koncernens resultat för år 2005 var 46,0 miljoner euro, medan motsvarande tal föregående år var 51,7 miljoner euro. Rörelsevinsten uppgick till 61,1 (62,8) miljoner euro. Omsättningen var 1 196,6 (1 178,9) miljoner euro. VR Aktiebolag, som bedriver järnvägstrafik, är koncernens största bolag. År 2005 transporterade bolaget 40,7 miljoner ton gods. Härav var inrikestrafikens andel 23,5 miljoner och den internationella trafikens 17,2 miljoner ton. Inrikestrafiken minskade med 10,6 % och den internationella trafiken ökade med 5,1 %. Transittrafiken till tredje land via Finland steg med 5,7 % från föregående år till 3,4 miljoner ton. Godstrafikens omsättning uppgick till 333,4 (348,2) miljoner euro. I persontrafiken gjordes 63,5 miljoner tågresor, vilket är det största antalet någonsin på järnvägarna. Tillväxten från föregående år var 5,6 %. Av resorna gjordes 12,5 miljoner i fjärrtrafiken och 51,0 miljoner i huvudstadsregionens närtrafik. Resandet med fjärrtåg steg med 3,1 %. Närtrafiken inom huvudstadsregionen ökade med 6,2 % jämfört med föregående år. Persontrafikens omsättning var 320,4 (304,4) miljoner euro. Oy VR-Rata Ab och dess dotterbolag är expert på projekterings-, bygg- och underhållstjänster inom banhållningen. Kunder är staten, kommuner, hamnar och företag som använder sig av järnvägen samt andra huvudentreprenörer inom banhållningen. Omsättningen för bygge och underhåll av banor uppgick till 241,5 (235,5) miljoner euro. Största delen av omsättningen, dvs. något över 90 %, härrörde sig från Banförvaltningscentralens beställningar. Banförvaltningscentralen förvaltar statens bannät. Pohjolan Liikenne, som hör till VR-koncernen, transporterade 9,1 miljoner ton gods år Ökningen var 2,8 %. Med Pohjolan Liikennes bussar gjordes 11,9 miljoner resor. Antalet resor steg med 17,5 %. Ökningen berodde på att avtalstrafiken inom huvudstadsregionen utvidgades. Biltrafikens omsättning uppgick till 209,1 (197,8) miljoner euro. Koncernens investeringsutgifter uppgick till 210,2 (180,0) miljoner euro totalt. Härav var den spårburna materielens andel 172,0 miljoner euro. Investeringskostnaderna bestod främst av betalningsposter för leverans av materiel som beställts tidigare, såsom Pendolino-tåg, stadståg, rälsbussar, sovvagnar och biltransportvagnar. Antalet tågresor ökade i fjol såväl i fjärrtågen som i huvudstadsregionens närtrafik. Med tåg gjordes totalt rekordartade 63,5 miljoner resor. I fjärrtågen tilltog resandet med 3,1 % och i närtågen med 6,2 %. Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Vinst före extraordinära poster och skatter Milj Avkastning på investerat kapital % 3,2 5,1 5,8 5,4 Soliditet % 82,9 83,1 81,5 82,8 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj VR-Group Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Generaldirektör Henri Kuitunen Huvudkontor Vilhelmsgatan Helsingfors Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Martin Granholm, ordförande Maaret Heiskari Jorma Hellsten Leena Kostiander Ritva Ohmeroluoma Heikki Rusila Jukka Ruuska Arja Talma Generaldirektör Henri Kuitunen 25