Statsbolagen och intressebolagen 2003

Transkript

1 Statsbolagen och intressebolagen 2003 Ministerns översikt 2 Statsbolagen och statens intressebolag 3 Riktlinjer för statens ägarpolitik och ägarstyrning 4 Börsbolag med statlig majoritet Finnair Oyj 10 Fortum Abp 12 Kemira Oyj 14 Övriga statsbolag Alko Ab 18 Altia Abp 19 Kemijoki Oy 20 Patria Industries Abp 21 Postkoncernen 22 Vapo Oy 23 VR-Group Ab 24 Intressebolag Metso Abp 26 Outokumpu Oyj 27 Rautaruukki Abp 28 Sampo Abp 29 Sponda Oyj 30 Stora Enso Oyj 31 TeliaSonera AB 32 Bilaga Utgivare Handels- och industriministeriet Layout Neo-Geo Graphic Design Oy Tryckeri Kirjapaino Markprint Oy, 2004 Formler för uträkning av nyckeltal framgår av bolagens årsredovisningar. Vi ansvar inte för eventuella fel eller ofullständigheter i uppgifterna om varje enskilt bolag i denna publikation. Beställningar av publikationen, se sidan 36.

2 Ministerns översikt I Finland blev den ekonomiska tillväxten år 2003 långsammare än föregående år och den totala produktionen ökade enligt förhandsuppgifter med 1,9 procent. Tillväxten berodde huvudsakligen på den inhemska efterfrågan. Exportens värde minskade med nästan 2 procent, då instabiliteten i den internationella ekonomin fortgick och dollarns kurs förblev svag. Aktiekurserna steg med 4,4 procent mätt med HEX generalindex. De internationella ekonomiska utsikterna har blivit bättre efter osäkerheten under det senaste året. Den finska exportefterfrågan förväntas bli livligare. När också utsikterna för den inhemska efterfrågan är gynnsammare än föregående år, bedöms den ekonomiska tillväxten bli starkare i Finland år Statsrådet fattade vid början av år 2004 ett principbeslut om ägarpolitiken. Enligt det skall statsbolagen och statens intressebolag utvecklas så att värdet av ägandet ökar på lång sikt. De bolag som är verksamma på marknadsvillkor bör agera så att de är lönsamma och konkurrenskraftiga. Det generella målet för de bolag som sköter en statlig specialuppgift är en lönsam verksamhet samtidigt som de eftersträvar ett så gott samhälleligt helhetsresultat som möjligt. I enlighet med sin aktiva och pragmatiska ägarpolitik är regeringen beredd att fortgå med att minska statens innehav i de bolag där det främst grundar sig på ett placerarintresse. Ägararrangemangen övervägs alltid särskilt för varje bolag. I samband med principbeslutet fastställde finanspolitiska ministerutskottet ett ställningstagande som behandlade premieringspolitiken i bolagen. Staten rekommenderar i egenskap av ägare att aktiearvoden används för att sporra ledningen och nyckelpersoner i bolag som är verksamma på marknadsvillkor. Traditionella schematiska optionsmodeller bör inte alls användas. I regeringsprogrammet konstateras att regeringen reder ut hur det är ändamålsenligt att genomföra en eventuell koncentration av ägarstyrningen av de statsbolag och statens intressebolag som är verksamma på marknadsvillkor. Handels- och industriministeriet tillsatte en ägarstyrningsarbetsgrupp för att bereda koncentreringen. Arbetsgruppen, som gav sin rapport i december 2003, föreslog att ägarstyrningen av alla bolag som är verksamma på marknadsvillkor förs över på en ägarstyrningsenhet som skall grundas. Den skall också sköta den allmänna ägarpolitiska beredningen och samordningen. Till koncentreringen skall man övergå så att en särskild ledningsgrupp för ägarstyrningen skall tillsättas i ett första stadium. Den skall bestå av de tjänstemän som svarar för ägarstyrningen vid de tre centrala ministerierna. I de utlåtanden som gavs om ägarstyrningsarbetsgruppens rapport understöddes gruppens förslag i regel. Målet är att regeringen utgående från denna rapport skall behandla koncentreringen före utgången av sommaren och fatta beslut om att tillsätta en ledningsgrupp för ägarstyrningen, som skall inleda sin verksamhet i god tid under detta år. Ledningsgruppen skall ha till uppgift att säkerställa att beredningen och genomförandet av ägarstyrningsåtgärder är enhetliga inom hela statsförvaltningen. Eftersom enbart en funktionell koncentrering av ägarstyrningen ännu inte medför all den nytta som kan erhållas av koncentreringen, är det viktigt att regeringen också fattar beslut om att grunda en ägarstyrningsenhet. Detta beslut bör fattas så att ägarstyrningsenheten kan inleda sin verksamhet senast år Handels- och industriminister Mauri Pekkarinen I maj

3 Statsbolagen och statens intressebolag Staten innehar aktier i ca 50 betydande bolag, av vilka 10 är börslistade (se bilagan s. 34). När år 2003 gick ut uppgick marknadsvärdet av statens aktieportfölj i börsbolagen till 13,1 miljarder euro. Värdet av statens innehav var högst i Fortum Abp, 4,2 miljarder euro. Förvaltningen av bolagsinnehavet fördelar sig på nio ministerier. Handels- och industriministeriet ansvarar för utvecklandet och den allmänna styrningen av statens ägarpolitik samt för beredningen av ställningstaganden som anknyter till dessa. Ägarpolitiska beslut och åtgärder Ägarstyrningsarbetsgruppen, som berett en koncentrering av statens ägarstyrning, avlät sitt betänkande till handels- och industriministeriet i december Gruppen föreslog att staten skall grunda en särskild ägarstyrningsenhet, till vilken ägarstyrningen av de bolag som är verksamma på marknadsvillkor skall överföras och vilken skall svara för den allmänna ägarpolitiska beredningen och samordningen. Vicehäradshövding Matti Vuoria, som handels- och industriministeriet utnämnt till utredningsman för statens ägarpolitik, gav sin rapport vid slutet av år I rapporten ingick ett förslag till revidering av statsrådets principbeslut som drar upp riktlinjer för statens ägarpolitik. Dessutom föreslog utredningsmannen bl.a. att den lagstiftning som gäller ägarpolitiken skall justeras. Statsrådet godkände i februari 2004 ett principbeslut om statens ägarpolitik. I det fastställs statens mål som ägare och de allmänna principer samt praktiska förfaranden som skall följas. I samband med principbeslutet om ägarpolitiken fastställde finanspolitiska ministerutskottet ett ställningstagande om bolagens premieringspolitik samt ett ställningstagande till förfarandet vid utnämningen av kandidater till styrelsemedlemmar i börsnoterade statsbolag och statens intressebolag (se artikel sid 4). Utgående från ett beslut som handelsoch industriministeriet fattade år 2002 övergick man i nästan alla bolag år 2003 till externa styrelser där verkställande direktören eller andra som ingår i bolagets operativa ledning inte är medlemmar. Utökandet av antalet kvinnliga medlemmar i bolagens styrelser fortgick. Förvaltningsrådets uppgifter och befogenheter gallrades i vissa bolag i enlighet med de riktlinjer som staten tidigare fattat beslut om. Finnair Oyj:s förvaltningsråd drogs in vid bolagsstämman år Ägarstrategiska arrangemang I statsbolag och statens intressebolag som är verksamma på marknadsvillkor bör verksamheten vara lönsam. För att bolagens verksamhetsbetingelser skall kunna förstärkas i förhållanden med en allt skarpare konkurrens bör de vid behov delta i den strukturutveckling som pågår på marknaden. Staten fortgår med att bredda bolagens ägarbas utgående från bolagsindividuell prövning. Till de branscharrangemang som verkställdes år 2003 hörde fusioneringen av Outokumpu Oyj:s basmetallaffärsverksamheter och svenska Boliden Abp. I egenskap av den största aktieägaren i Outokumpu ansåg staten att lösningen var motiverad. I mars sålde staten aktiestocken i Finlands Bilbesiktning Ab till ett under bildning varande aktiebolag, där MB Rahastot är majoritetsägare. Statsrådet beslöt i september att verksamheten i OHY Arsenal Abp och OHY Arsenal- SSP Abp skulle upphöra genom ett frivilligt likvidationsförfarande. Syftet med likvidationen är att påskynda nedläggningen av bolagen samt att upphäva bolagen sedan slutredovisning har gjorts. Staten sålde i oktober samtliga 3 miljoner aktier i B-serien i Kone Oyj för 136,5 miljoner euro. Aktierna såldes med ett s.k. försnabbat anbudsförfarande till inhemska och utländska institutionella placerare. Riksdagen gav vid slutet av året sitt samtycke till åtgärder genom vilka staten kan avstå från sitt majoritetsinnehav i koncernen Fortum Abp:s oljeaffärsverksamhet så att staten tillsammans med statsbolaget Fortum Abp håller kvar sitt bestämmande inflytande över det aktiebolag som idkar oljeaffärsverksamhet. I december köpte staten av TeliaSonera Ab dess aktier i Suomen Erillisverkot Oy. Efter affären är Suomen Erillisverkot helt i statens ägo. I mars 2004 avtalade staten med Kemijoki Oy:s övriga aktieägare och bolaget att staten säljer sina aktier i B-serien i Kemijoki till bolaget. Övriga aktieägare har rätt att köpa dessa aktier av bolaget. Som en följd av arrangemanget kan statens ägarandel av hela aktiestocken i Kemijoki komma att minska till minsta möjliga 50,1 procent. Staten sålde i mars 2004 ca åtta procent av aktiestocken i Sampo Abp till Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma. Köpesumman uppgick till 408,3 miljoner euro. Efter affären sjönk statens ägarandel av aktiekapitalet i Sampo till 32,4 procent. Nyckeltal De tio statsbolag som presenteras i denna publikation hade år 2003 en sammanlagd omsättning på 20,1 miljarder euro (19,7 mrd år 2002). Bolagens resultat efter finansieringsposter steg till 1,5 miljarder euro (1,3 mrd ). Bolagens genomsnittliga soliditetsgrad uppgick till 45 procent, vilket var densamma som föregående år. Antalet anställda var totalt , dvs ungefär samma antal som ett år tidigare. De presenterade intressebolagens omsättning exklusive Sampo Abp uppgick till totalt 34,4 miljarder euro (34,9 mrd år 2002). Bolagens resultat efter finansieringsposter uppgick till 1,4 miljarder euro. Antalet anställda uppgick till totalt , vilket är något mindre än år Statens dividendinkomster Utgående från resultaten för föregående räkenskapsår betalade alla statsbolag och statens intressebolag år 2003 staten dividender på totalt 600 miljoner euro (figur s. 7). Det dividendbelopp som var utdelbart på basis av resultatet för år 2003 i de statsbolag och statens intressebolag som presenteras i denna publikation uppgick till totalt 2357 miljoner euro. Av detta belopp var statsbolagens andel 509 miljoner och de börslistade intressebolagens 1848 miljoner euro. Av hela dividendbeloppet utgjorde de dividender som staten fick 793 miljoner euro, av vilket belopp 342 miljoner inflöt från statsbolagen och 451 miljoner från intressebolagen. Dividendavkastningen i statens börsaktieportfölj för år 2003 överskred medelvärdet för börsbolagen, när man i jämförelsen inte räknar med banker och försäkringsbolag. Portföljens dividendförhållande var lägre än i bolagen i genomsnitt. De börslistade statsbolagens och statens intressebolags värderingsnivå mätt med P/E-talet var lägre än medelvärdet för börsbolagen (tabell s. 6). 3

4 Riktlinjer för statens ägarpolitik och ägarstyrning Statsminister Vanhanens regering förnyade statsrådets principbeslut om statens ägarpolitik i februari Principbeslutet är en viktig riktlinje för ägarpolitiken och ägarstyrningen. I enlighet med den skall alla ministerier som svarar för förvaltningen av statsbolag och statens intressebolag verka under denna regeringsperiod. Grund för beredningen av principbeslutet är en rapport som vicehäradshövding Matti Vuoria gav i december 2003 i egenskap av utredningsman för ägarpolitiken. Ägarpolitikens fyra allmänna principer De allmänna principerna för ägarpolitiken är det viktigaste nya elementet i principbeslutet. I dem ingår ett koncentrat av sådana allmänna utgångspunkter som skall beaktas i allt ägarpolitiskt beslutsfattande, också vid tillämpningen av principbeslutet samt de anvisningar som kompletterar det. Den första och viktigaste allmänna principen för ägarpolitiken är att effektivt skilja åt regleringen och ägarstyrningen. Principen hänger nära samman med diskussionen om koncentreringen av ägarstyrningen och förutsätter att staten i egenskap av ägare klargör hurdant ägarintresse den har i olika bolag. Med tanke på detta gjordes en central gränsdragning i det betänkande som ägarstyrningsarbetsgruppen gav i december 2003, där bolagen delades upp i bolag som är verksamma på marknadsvillkor och sådana som sköter specialuppgifter. Ett bolag är verksamt på marknadsvillkor när det verkar i en konkurrensutsatt omgivning och eftersträvar vinst. Alla börsbolag är naturligtvis verksamma på marknadsvillkor, likaså största delen av de onoterade bolag som staten äger. Också i dessa bolag kan staten ha strategiska intressen som påverkar besluten om ägandet, men inte flyttar bolagen från en grupp till en annan. Åtskiljandet av regleringen och ägarstyrningen gäller uttryckligen bolag som är verksamma på marknadsvillkor och där statens ägarskapsfunktion sköts självständigt, enhetligt och klart åtskilt från regleringsuppgifterna. Den andra allmänna principen sammanhänger med situationer där bolaget också har andra ägare än staten. Härvid skall ägarnas jämlikhet, den reglering av värdepappersmarknaden som i väsentlig grad påverkar börsbolagen och den informeringsskyldighet som gäller bolagen beaktas. Den andra allmänna principen för ägarpolitiken är att staten är verksam som ägare i enlighet med lagen om aktiebolag och värdepappersmarknadslagen, använder sitt ägarinflytande vid bolagsstämmorna och varken förutsätter eller kräver dispenser eller rättigheter som avviker från övriga ägares. Statens ägarpolitiska beslutsfattande har ofta klandrats för att vara krångligt och svårt att förutse. Den centrala befogenhetsfördelningen grundar sig på en lag från år 1991 om utövande av statens delägarrätt i vissa aktiebolag som bedriver ekonomisk verksamhet (740/1991). I principbeslutet har det konstaterats att det finns behov både att bedöma hur tidsenlig denna s.k. statsbolagslag är och att följa befogenhetsuppdelningen enligt den. Den tredje allmänna principen för ägarpolitiken är en klar arbetsfördelning mellan riksdagen och statsrådet i enlighet med statsbolagslagen. Enligt denna arbetsfördelning fattar riksdagen beslut om statens innehav inom ramen för gränser som är relevanta enligt lagen om aktiebolag, och statsrådet både genomför eventuella ägararrangemang på det sätt som i varje situation är det ekonomiskt bästa och ändamålsenligt och sköter den praktiska ägarstyrningen. I debatten om statens ägarstyrning har det ofta varit oklart vilken ägarens ställning i bolagens beslutsfattande är och vilken betydelse statsrådets principbeslut och övriga anvisningar har för bolagen. I det nya principbeslutet har det gjorts klart att det har riktats till de myndigheter som svarar för ägarpolitiken och inte till bolagen. Samtidigt har den praktiska arbetsfördelningen betonats och den fjärde allmänna principen för ägarpolitiken är följaktligen att det ägarpolitiska beslutsfattandet ankommer på staten och det beslutsfattande som gäller affärsverksamheten på bolagens organ. Ägarstyrningens utgångspunkter Enligt principbeslutet är det främsta målet för statens ägarpolitik och ägarstyrning att utveckla bolagen och att stöda den långsiktiga tillväxten i ägarvärdet. Centrala utgångspunkter för ägarstyrningen är att ägaren agerar öppet och konsekvent, att ansvarskännande och sakkunniga medlemmar föreslås i bolagens styrelser, att ägaren satsar på bolagens ledarresurser och på att få ledningen att engagera sig i bolaget samt att alla ägare och även andra intressenter beaktas. Ägarens viktigaste verktyg är en självständig beredning av en ägarstrategi och utvecklande av en god förvaltningspraxis (corporate governance). Ägarstyrningen av bolag som är verksamma på marknadsvillkor förverkligar den ovan beskrivna allmänna principen om att ägaren och ledningen skall hållas i sär. I egenskap av ägare deltar staten i det beslutsfattande som gäller affärsverksamheten vid bolagsstämmorna. Ansvariga för bolagets resultat är dess operativa ledning och förvaltningsorgan, som fattar beslut om verksamheten inom de ramar som lagen om aktiebolag och bolagsordningen ställer. I praktiken är det klart att såväl i statsbolagen och statens intressebolag som också i övriga bolag försäkrar sig styrelsen och den operativa ledningen på förhand om hur de viktigate ägarna förhåller sig till saken åtminstone när de åtgärder som har planerats i bolaget skulle förutsätta att bolagets aktier används som betalningsmedel eller något annat företagsarrangemang, om vilket beslut fattas vid bolagsstämman. I praktiken diskuterar man viktiga strategiska frågor och strukturarrangemang med betydande ägare, även om det för alla parter är klart att det är bolagets styrelse som har beslutanderätten. Om ägarpolitikens mål Statens ägarpolitik grundar sig på en ökning av ägarvärdet som beaktar alla intressenter i bolaget. Principbeslutet betonar att ägaren förväntar sig att statsbolagen och statens intressebolag exemplariskt sköter alla skyldigheter som lagstiftningen ställer. Beaktandet av olika intressegrupper innebär framför allt att personalens ställning bör beaktas och att verksamheten bör ta sitt ansvar för miljön. Därför är staten som ägare beredd att främja uppkomsten av nya arbetsplatser och värdesätter en långsiktig personalpolitik, där arbetsförhållandenas kontinuitet och arbetstagarnas kunskapskapital beaktas. Staten är också som ägare beredd att främja arrangemang genom vilka bolagen eftersträvar att 4

5 sammanjämka aspekter som gäller produktion, ekonomi och miljö på ett sätt som främjar bolagets konkurrenskraft. Besluten fattas dock i bolagen inte vid ministerierna. Principbeslutet upprepar också ett faktum som även tidigare har betonats nämligen att till följd av ägandets långsiktighet är bolagens dividendpolitik av central betydelse för staten. Staten värdesätter en dividendpolitik som är förutseende, beaktar ägarens intressen och utgår ifrån ett jämnt dividendflöde som är jämförbart i branschen. Styrelser och utnämningsutskott Det centrala beslutandeorganet ur ägarstyrningens perspektiv är bolagets styrelse. Till medlemmar i den väljs sakkunniga som inte är beroende av bolaget. Centrala grunder när styrelsemedlemmarna föreslås är kandidaternas erfarenhet och sakkunskap samt samarbetsförmåga och mångsidiga kunnande. Vid beredningen av valet av styrelser och styrelsearvoden omfattade staten en linje som avviker från näringslivets färska corporate governance -rekommendation: man vill inte att styrelserna själva skall bereda dessa, utan bolagsstämmorna väljer utnämningsutskott till vilka hör representanter som några av de största aktieägarna har utsett samt styrelsens ordförande som sakkunnigmedlem. Utgångspunkten för denna riktlinje är helt enkelt den att valet av styrelse är en viktig metod för ägarna att påverka bolagets ärenden och att styrelsen skall åtnjuta ägarnas förtroende. Dessutom är det sannolikt att ägarnas representanter bedömer styrelserna och deras medlemmar mera kritiskt än styrelsen själv. Styrelseordförandens närvaro säkerställer att utnämningsutskottet får bästa möjliga information om styrelsearbetet samt ordförandens bedömningar av enskilda medlemmars insats i styrelsearbetet. Premiering I principbeslutet betonas att också ägaren skall medverka till att bolagens konkurrenskraft säkerställs. Mera exakta riktlinjer gällande premieringen grundar sig på finanspolitiska ministerutskottets ställningstaganden. Viktiga mål för ägarstyrningen är att bolaget har en kunnig och engagerad operativ ledning som agerar i enlighet med ägarnas intressen och att bolaget både kan anställa och i sin tjänst hålla kvar sådana personer som det behöver för en framgångsrik verksamhet. Därför skall ägarna för sin del säkerställa att bolaget har möjligheter att tävla om professionella ledare och andra nyckelpersoner på konkurrenskraftiga villkor. Viktigt är att i ledningens premieringssystem beaktas långsiktigheten i statens innehav och behoven av tillräckligt långvariga engagemang med anknytning till det. Vid ägarstyrningen skall dessutom beaktas att företagens framgång inte endast beror på eller är ledningens och styrelsens förtjänst. En yrkeskunnig och motiverad personal är en central framgångsfaktor för företagsverksamheten, vilket gör att hela personalen måste garanteras en rättvis möjlighet att dra nytta av företagets goda resultat. Genom att premiera personalen, vilket kan genomföras via en personalfond eller på något annat sätt, kan man också upprätthålla en hög motivationsnivå och engagemang i bolagets mål. I ställningstagandet om premieringen betonas att det är skäl att granska avlöningen av företagsledningen och nyckelpersonerna som en helhet, där resultatarvodes- och incitamentsystemen ingår som en väsentlig del. Staten är i egenskap av ägare beredd att godkänna endast sådana incitamentsystem som har motiveringar som är nära anknutna till bolaget och förväntningarna på utvecklandet av dess verksamhet och vilka samtidigt leder till ett tillräckligt engagemang i form av ägande. Traditionella schematiska optionsmodeller godkänns inte, och övriga optionsmodeller rekommenderas inte heller. Om optionssystem av särskilda skäl används, skall en del av optionerna användas för teckning av aktier i bolaget och de tecknade aktierna skall hållas åtminstone en viss tid. I stället för optioner gynnar staten aktiearvodesmodeller till vilka sådana begränsningar för aktieöverlåtelser bör fogas vilka säkerställer att aktietagarna engagerar sig i bolaget och i att öka dess ägarvärde. Som ett motiverat mål anses ett aktieinnehav som motsvarar ungefär grundlönen under ett år. Om bolaget inte är börsnoterat, skall till aktiearvodessystemen dessutom fogas sådana inlösningsvillkor som säkerställer att aktierna realiseras sedan arbets- eller tjänsteförhållandet har upphört. Eftersom bolagets styrelse också med tanke på ägarstyrningen är ett centralt beslutsorgan, anser staten det viktigt att styrelseordförandenas och styrelsemedlemmarnas arvoden står på en konkurrenskraftig nivå i förhållande till konkurrenternas. I regel skall styrelsemedlemmarnas arvoden betalas i pengar. Aktiearvoden kan användas endast i särskilda fall och ifall de blir allmänt rådande praxis i konkurrerande bolag. Arvodena till förvaltningsrådets ordförande och medlemmar bedöms i första hand i ljuset av förvaltningsrådets uppgifter. Till slut De största utmaningarna för statens ägarpolitik och ägarstyrning är att behålla en självständig ägarroll samt att genomföra en så enhetlig ägarstyrning som möjligt. Statsrådets principbeslut, finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer med anknytning till det samt den koncentrering av ägarstyrningen som bereds som bäst är centrala medel att bemöta dessa utmaningar med. Markku Tapio Direktör Pekka Timonen Konsultativ tjänsteman Handels- och industriministeriet Enheten för statens ägarpolitik 5

6 Börsbolagens lönsamhet och avkastning* Förändring av omsättningen % Medeltal Hela börsen 13,7 31,9 6,1 4,6 5,7 12,4 Hela börsen exkl. Nokia 6,0 25,7 7,1 6,7 7,5 10,6 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 0,4 20,3 9,2 6,4 0,0 7,1 Rörelsevinst % Medeltal Hela börsen 10,0 11,1 9,5 8,6 8,2 9,5 Hela börsen exkl. Nokia 7,8 8,7 7,5 6,2 6,0 7,3 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 8,6 10,1 7,5 6,9 8,4 8,3 Nettoresultat % Medeltal Hela börsen 5,8 6,9 5,8 5,6 4,9 5,8 Hela börsen exkl. Nokia 4,2 5,1 4,0 3,6 3,2 4,0 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 4,7 5,8 4,0 4,7 4,6 4,8 Avkastning på eget kapital % Medeltal Hela börsen 13,9 17,2 12,7 11,3 9,9 13,0 Hela börsen exkl. Nokia 9,6 11,9 8,4 7,2 6,4 8,7 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 9,6 11,4 6,8 7,7 6,7 8,4 Soliditetsgrad % Medeltal Hela börsen 43,7 43,4 45,2 46,3 47,6 45,2 Hela börsen exkl. Nokia 42,3 41,5 43,4 43,7 44,7 43,1 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 39,8 40,4 43,9 43,7 46,1 42,8 Ekonomiskt mervärde (EVA) % Medeltal Hela börsen 1,9 3,5 1,3 0,5 0,2 1,3 Hela börsen exkl. Nokia 0,3 1,2 1,0 2,9 2,1 1,0 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 1,1 1,1 2,6 5,4 3,0 2,2 P/B-tal Medeltal Hela börsen 6,8 5,0 2,7 1,8 2,2 3,7 Hela börsen exkl. Nokia 3,0 1,6 1,3 1,1 1,4 1,7 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 3,9 1,4 1,1 1,1 1,2 1,7 P/E-tal Medeltal Hela börsen 52,5 32,0 22,8 16,9 22,0 29,2 Hela börsen exkl. Nokia 33,0 14,7 16,0 16,3 21,5 20,3 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 42,9 13,9 16,3 15,4 18,1 21,3 Dividendavkastning % Medeltal Hela börsen 1,0 1,2 2,1 2,9 2,9 2,0 Hela börsen exkl. Nokia 1,8 3,1 3,7 3,9 4,0 3,3 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 1,0 2,8 3,0 3,3 3,4 2,7 Utdelning/Resultat % Medeltal Hela börsen 50,7 39,6 47,4 49,4 64,6 50,4 Hela börsen exkl. Nokia 60,6 44,8 58,9 63,8 87,3 63,1 Börsnoterade statsbolag och intressebolag 43,5 39,7 49,4 49,9 61,7 48,9 * Exklusive banker och försäkring. Uträkningarna baserar sig på totala summan, förändring av omsättningen vägd med den absoluta omsättningen. 6

7 Dividendintäkter till statskassan , Milj.EUR Riksdagsfullmakterna att bredda ägarbasen , % Innehav som staten behåller Fullmakt att bredda ägarbasen + = Statens innehav 7

8 8

9 Börsbolag med statlig majoritet

10 Finnair är en koncern i turistbranschen som erbjuder reguljära flygresor, semesterresor samt resebyråoch frakttjänster i Finland och utomlands. De reguljära flygförbindelserna svarar för 80 procent av koncernens externa omsättning. Hälften av intäkterna från Finnairs reguljära flyg baserar sig på trafiken i Europa och en fjärdedel på trafiken på Asien. Inrikesflyg svarar för ca en femtedel av försäljningsintäkterna. I trafiken mellan Europa och Asien har Finnair en geografisk fördel. Finnair transporterar årligen ca sju miljoner passagerare och drygt 70 miljoner kg frakt. Finnair fyllde 80 år i november 2003 och är det sjätte äldsta flygbolaget i världen som fortfarande opererar. Flygtrafiken har upplevat tre svåra år i följd. Terroristattackerna hösten 2001 var upptakten till en omvälvning i branschen. Många kraftiga svängningar i efterfrågan, beroende på olika externa faktorer, har följt tätt på varandra. Under år 2003 representerades dessa främst av kriget i Irak samt sarsepidemin. Den interna konkurrensen mellan de traditionella flygbolagen om marknadsandelarna har lett till en sänkt prisnivån. Samtidigt har nya aktörer dykt upp i branschen när outnyttjade flygplan och arbetslösa fackmän har stått till förfogande på flexibla villkor. Finnair svarade på den skärpta konkurrensen med att genomföra en stor prisreform i september. Prisbildningen ändrades från priser enligt fastslagna prisregler till prissättning enligt destination och efterfrågan. Den nya prisstrukturen resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan, och Finnair kunde öka sina marknadsandelar. Det kontinuerligt sjunkande medelpriset krävde en kraftig gallring av kostnaderna. Våren 2003 inledde Finnair ett rationaliseringsprogram i syfte att uppnå bestående strukturella inbesparingar. För programmet hade reserverats 160 miljoner euro. Finnair fortsatte år 2003 att utvidga sin trafik på Asien. Nya destinationer inkluderades: i juni öppnades en linje till Osaka i Japan och i september en linje till Shanghai i Kina. Efter det att sarsepidemin hade hejdats, steg tillväxten inom trafiken på Asien närmare 40 procent. Majoriteten av passagerarna på dessa flyg är asiater. Ett nytt tillväxtområde införlivades med verksamheten när Finnair startade lågprisflyg på den skandinaviska marknaden genom att köpa en 85 % andel av det svenska flygbolaget Nordic Airlink. I slutet av år 2003 inledde det förnyade bolaget sin trafik från Stockholm på rutter som har stor efterfrågan och ringa konkurrens. Trots de svåra åren har moderniseringen av flygplansflottan genomförts i enlighet med det utarbetade programmet. En tredjedel har förnyats inom loppet av tre år. För Europatrafiken och de viktigaste rutterna inom inrikesflyget har bolaget anskaffat passageraroch miljövänliga flygplan av serien Airbus A320. Vid utgången av år 2003 hade Finnair 25 plan av denna typ. När nyanskaffningsprogrammet är slutfört hösten 2004 kommer Finnair att ha 29 Airbus flygplan. År 2003 utökades flygplansflottan på interkontinentala rutter från fyra till fem flygplan. Sommaren 2004 tillkom ytterligare ett sjätte MD-11-flygplan. Med den större kapasiteten växer antalet flygturer till våra destinationer i Asien. Koncernen 2000* Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 15,3 2,9 7,6 0,0 Soliditet % 42,6 41,3 44,3 44,4 Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 72,0 72,0 72,0 72,0 Utdelning Milj. 33,9 5,9 12,7 8,5 * Proformatal för kalenderåret. Finnair Oyj:s ägarstrukstur Finska staten 58,4 % Övriga 41,6 % Koncernchef Keijo Suila Huvudkontor Datavägen 11 A FINNAIR Tfn (09) Styrelse (fr.o.m ) Christoffer Taxell, ordförande Samuli Haapasalo Markku Hyvärinen Kari Jordan Veli Sundbäck Helena Terho Kaisa Vikkula Koncernchef Keijo Suila 10

11 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie 1999/2000* 2000** Pris/vinst (P/E-tal) 10,71 4,71 44,52 8,63 27,66 Resultat/aktie (EPS) 0,37 0,95 0,08 0,43 0,19 Eget kapital/aktie 6,81 7,60 7,29 7,58 7,24 Dividend/aktie 0,25 0,40 0,07 0,15 0,10 Dividend/resultat % 68,4 42,2 83,1 34,5 52,2 Effektiv direktavkastning % 6,4 9,0 1,9 4,0 1,89 Aktiestockens marknadsvärde Milj. 449,1 Antal aktier 1999/2000* 2000** Emissionsjusterat medelantal Emissionsjusterat antal *** Antal aktier *** Aktieomsättning och kursutveckling 1999/2000* 2000** Aktieomsättning Milj. st. 17,6 8,1 10,9 16,7 17,8 Aktieomsättning/antal aktier % 20,7 9,6 12,9 19,7 21,0 Aktieomsättning Milj. 81,0 34,7 47,9 72,3 76,4 Aktiens medelkurs 4,25 4,27 4,40 4,33 4,29 Aktiens lägsta kurs 3,95 3,65 3,48 3,70 3,20 Aktiens högsta kurs 5,49 4,99 5,20 5,10 5,58 Aktiekursen på bokslutsdagen 3,95 4,47 3,75 3,75 5,30 Statens aktieinnehav ,4 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % * Räkenskapsperiod ** Proformatal för kalenderåret 2000 *** för räkenskapsperioden 1999/2000 Börsomsättning 2003, milj. st. Aktiekursens utveckling ,5 6,0 1,2 5,5 5,0 0,9 4,5 0,6 4,0 0,3 3,5 3,0 0 Källa: Bloomberg 2, Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie. 11

12 Fortum är ett ledande energiföretag i Norden och Östersjöregionen. Företagets verksamheter omfattar produktion, distribution och försäljning av el och värme, produktion, raffinering och marknadsföring av oljeprodukter, drift och underhåll av kraftverk samt energirelaterade tjänster. Huvudprodukterna är el, värme och ånga, drivmedel och eldningsolja. Fortums konkurrenskraft inom kraft och värme baseras på ett samnordiskt affärskoncept, som kännetecknas av effektiv verksamhet och en bred kundbas. Inom oljeraffinering är Fortum en ledande producent av miljöanpassade oljeprodukter. År 2003 fortsatte fokuseringen på den nordiska energimarknaden i enlighet med företagets strategi. Fortum fick ett betydande fotfäste i Norge genom förvärvet av andelar i elbolaget Hafslund samt några andra norska företag. Nästan norska kunder har nu Fortum som energileverantör. Fortum utökade också sitt aktieinnehav i Lenenergo i S:t Petersburg, vilket ger en fönsterplats mot den ryska elmarknaden som håller på att öppnas. Under de senaste åren har Fortum ökat sin koldioxidfria elproduktion. År 2003 var 78 % av Fortums elproduktion CO2-fri. I december 2003 beslöt Fortum att ta del av det femte kärnkraftverket i Finland med en andel på 25 %. I september 2003 offentliggjorde Fortum sitt beslut att avskilja oljeverksamheten till ett nytt bolag, som kommer att noteras på aktiebörsen i Helsingfors. Tack vare arrangemanget kan Fortum koncentrera sig på sin elstrategi medan oljesidan har bättre möjligheter att genomföra en egen självständig strategi och dra nytta av utvecklingen på marknaden. Tidpunkten för börsintroduktionen beror på marknadsläget. Lösningen möjliggör också en investering på 500 miljoner euro i raffinaderiet i Borgå. Genom projektet ökar produktionen av svavelfritt dieselbränsle vid raffinaderiet med cirka en miljon ton om året. För närvarande raffinerar Fortum cirka 4 miljoner ton diesel om året. Investeringen ökar inte raffinaderiets totala kapacitet. I september 2003 beslutade Fortum att investera 500 miljoner euro i raffinaderiet i Borgå. Avsikten är att öka produktionen av svavelfritt dieselbränsle med konkurrenskraftiga råmaterial från Ryssland. Investeringsprojektet slutförs före utgången av år 2006 Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % 9,4 8,7 11,1 11,4 Soliditet % Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj Fortum Abp:s ägare Offentliga samfund 67,33 % Hushåll 5,30 % Utländska och förvaltarregistrerade 22,21 % Finansinstitut och försäkringsbolag 2,90 % Privata företag 1,13 % Offentliga företag 0,03 % Icke-vinstsyftande samfund 1,10 % Verkställande direktör Mikael Lilius Huvudkontor Besöksadress Kägeluddsvägen 1, Esbo Postadress PB 1, FORTUM Tfn Fax Styrelse (fr.o.m ) Peter Fagernäs, ordförande Heikki Pentti, vice ordförande Birgitta Johansson-Hedberg Birgitta Kantola Lasse Kurkilahti Antti Lagerroos Erkki Virtanen Verkställande direktör Mikael Lilius 12

13 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie Pris/vinst (P/E-tal) 10,9 7,9 8,3 7,5 9,0 Resultat/aktie (EPS) 0,41 0,55 0,57 0,79 0,91 Eget kapital/aktie 6,00 6,32 6,49 6,97 7,55 Dividend/aktie 0,18 0,23 0,26 0,31 0,42 Dividend/resultat % 43,4 41,9 45,6 39,3 46,2 Effektiv direktavkastning % 4,0 5,3 5,5 5,3 5,1 Aktiestockens marknadsvärde Milj Antal aktier Antal aktier Egna aktier Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning st Aktieomsättning/antal aktier % 14,3 11,9 16,8 29,7 31,9 Aktieomsättning Milj. 535,5 392,2 644, Aktiens medelkurs 4,76 4,18 4,79 5,87 6,94 Aktiens lägsta kurs 4,24 3,50 4,05 4,75 5,66 Aktiens högsta kurs 5,80 4,94 5,70 6,52 8,75 Aktiekursen på bokslutsdagen 4,50 4,35 4,75 6,25 8,18 Statens aktieinnehav ,53 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 50,1 % Börsomsättning 2003, milj. st. Aktiekursens utveckling ,0 8,5 12 8,0 9 7,5 7,0 6 6,5 6,0 3 5,5 5,0 0 Källa: Bloomberg 4, Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie. 13

14 Samtliga affärsverksamheter inom Kemira med undantag av GrowHow förbättrade sin rörelsevinst i fjol trots den fortsatt svaga ekonomiska tillväxten i Europa. Året 2004 har inletts enligt förväntningarna och omsättningen, rörelsevinsten och resultatet per aktie för helåret väntas vara bättre än året innan. Kemiras mål är att uppnå en globalt ledande ställning inom massa- och papperskemikalier samt vattenreningskemikalier. Inom målarfärger eftersträvar företaget tillväxt i länderna kring Östersjön och i Östeuropa, i synnerhet i Ryssland. Inom industrikemikalier bygger utvecklingen på organisk tillväxt, kostnadseffektivitet och skapande av mervärde genom affärsverksamhet med specialprodukter. Inom växtnäring och foderfosfater skapar vi mervärde genom kundanpassade lösningar, och tillväxten bygger på enhetens kassaflöde. Omsättningen ökade från året innan med 5 % till miljoner euro. Rörelsevinsten var 144 miljoner euro. Investeringarna utgjorde 236 miljoner euro. På forskning och utveckling lade koncernen ut ca 48 miljoner euro, vilket motsvarar cirka 2 % av omsättningen. Lågkonjunkturen inom de industrisektorer som köper kemikalier för pappers- och massatillverkning väntas fortsätta år Företagsförvärven sommaren 2003 har stärkt bolagets geografiska närvaro och breddat sortimentet av produkter och tjänster i synnerhet i Nordamerika. Enheten för massa- och papperskemikalier väntas redovisa en bättre rörelsevinst för helåret än i fjol. Man räknar med att efterfrågan på vattenreningskemikalier fortsättningsvis utvecklas gynnsamt. Råvarupriserna har stigit snabbt, vilket åtminstone på kort sikt har en negativ inverkan på lönsamheten. Rörelsevinsten väntas dock bli bättre jämfört med året innan. Inom industrikemikalier har i synnerhet Kemira Fine Chemicals, som tillverkar finkemikalier, haft en gynnsam utveckling. Inom titandioxidpigment och enhetens övriga produkter är försäljningsvolymerna och priserna lägre än i fjol. Tack vare åtgärder för att minska enhetens fasta kostnader väntas rörelsevinsten förbättras från året innan. Efterfrågan på målarfärger verkar vara relativt god, speciellt med tanke på den svaga säsongen i fjol somras. Försäljningen fortsätter att öka också i Ryssland. De minskade fasta kostnaderna samt synergifördelarna bidrar till att ytterligare förbättra rörelsevinsten för helåret. Priserna på gödselmedel är klart högre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Trots att också råvarupriserna har höjts, väntas GrowHow redovisa en bättre rörelsevinst än året innan. Papper hör till den moderna människans vardag, och Kemira spelar en central roll på detta område. Koncernen siktar på att bli en ledande aktör inom såväl massa- och papperskemikalier som vattenreningskemikalier. Koncernen Omsättning Milj Rörelsevinst Milj Resultat efter finansieringsposter Milj Avkastning på investerat kapital % Soliditet % Balansomslutning Milj Investeringar, brutto Milj Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj Kemira Oyj:s ägarstruktur Finska staten 56,2 % Inhemska institutionella investerare 27,7 % Internationella institutionella investerare 5,9 % Privatplacerare 6,8 % Kemira 3,4 % Koncernchef Lasse Kurkilahti Huvudkontor Kemirahuset Besöksadress Porkalagatan 3, Helsingfors Postadress Box 330, FI Helsingfors Tfn +358 (0) Fax +358 (0) förnamn.efternamn@kemira.com Styrelse (fr.o.m ) Anssi Soila, ordförande Eija Malmivirta, vice ordförande Elizabeth Armstrong Heikki Bergholm Ove Mattsson Kaija Pehu-Lehtonen Markku Tapio Koncernchef Lasse Kurkilahti 14

15 Börsuppgifter Nyckeltal per aktie Pris/vinst (P/E-tal) 26,57 7,34 11,50 94,14 14,82 Resultat/aktie (EPS) 0,23 0,73 0,58 0,07 0,62 Eget kapital/aktie 7,57 9,08 9,35 8,94 9,04 Dividend/aktie 0,23 0,30 0,30 0,30 0,33 Dividend/resultat % 100,0 18,2 51,7 428,6 53,2 Effektiv direktavkastning % 3,8 5,6 4,5 4,6 3,6 Aktiestockens marknadsvärde Milj Antal aktier Antal aktier i medeltal (1 000) 1) Antal aktier (1 000) 1) Aktieomsättning och kursutveckling Aktieomsättning st Aktieomsättning/antal aktier % 16,20 14,06 60,54 20,82 19,47 Aktieomsättning Milj Aktiens medelkurs 5,85 5,67 7,36 7,22 7,39 Aktiens lägsta kurs 5,20 4,92 5,30 5,75 5,75 Aktiens högsta kurs 6,90 6,80 8,75 8,50 9,30 Aktiekursen på bokslutsdagen 6,11 5,36 6,67 6,59 9,19 1) Medelantal aktier. I antalet ingår inte koncernens aktieinnehav. Statens aktieinnehav ,2 % Nedre gräns, till vilken statsrådet har befogenheter att minska ägarandelen 15 % Börsomsättning 2003, milj. st. Aktiekursens utveckling ,0 10 1,6 9 1,2 8 0,8 7 0,4 6 0 Källa: Bloomberg 5 Bolagets aktie, Utvecklingen av HEX-generalindex i förhållande till bolagets aktie. 15

16 16

17 Övriga statsbolag

18 Alko är en självständig, helt statsägd detaljhandelskedja specialinriktad på alkoholförsäljning. Alko har enligt lagen ensamrätt att bedriva detaljhandel med alkohol. Syftet med att ge Alko ensamrätt till detaljhandelsförsäljning är att förebygga skadeverkningarna av alkoholkonsumtionen. Alkohollagen ger Alko ensamrätt till detaljhandelsförsäljningen av alkoholhaltiga drycker. Undantagna är sådana produkter, som innehåller högst 4,7 volymprocent alkohol och gårdsviner med högst 13 volymprocent alkohol. År 2003 hade Alkobutikerna över 62 miljoner kunder. Vi har höga krav på ansvarsfull säljkontroll. Vi säljer inte alkohol till underåriga eller berusade kunder. Vi försöker också förebygga alkoholförmedling till underåriga. I slutet av året 2003 fanns det 314 Alkobutiker och 142 ombud för beställningstjänsten som kompletterade butiksnätet. Alla Alkobutiker betjänar företag, men sammanlagt 23 butiker har specialiserat sig på service till företag. Företagsbutikerna finns i de stora tätorterna och på semesterorterna i norr. Vi har samlat de regler vi tillämpar i förhandlingarna med leverantörerna i en offentlig broschyr som klargör principerna för hur produkter upptas i sortimentet och marknadsförs. År 2003 har vi förnyat och utvidgat sortimentet med cirka 460 produkter. År 2003 sålde Alko sammanlagt drygt 106 miljoner liter alkohol. Jämfört med året innan ökade försäljningsvolymen med 2,7 procent. Betraktar vi försäljningen per produktsegment, ser vi att vinförsäljningen, särskilt försäljningen av rödvin och longdrinkar, ökade mest. Lådvinerna står för 22 procent av vinförsäljningen uttryckt i liter. Alkos laboratorium för alkoholkontroll (ACL) kontrollerar kvaliteten och säkerheten hos produkterna i sortimentet. Produkterna i standardsortimentet kontrolleras i enlighet med myndighetsdirektiv för att uppfylla vissa kriterier som gäller inom EU-området. Under året studerade laboratoriet den mikrobiologiska renheten i vinerna, lådvinernas kvalitet, förekomsten av allergiframkallande ämnen i ölen samt äktheten hos alkoholdryckerna. Miljöpolitiskt har Alko engagerat sig för en hållbar utveckling bland annat genom att underteckna Näringslivets stadga för en hållbar utveckling. Tack vare en fungerande konsumentupplysning och välinarbetade partnerskap har Finland utvecklat världens effektivaste system för återvinning av dryckesförpackningar. Cirka 94 procent av de förpackningar som sålts av Alko kommer tillbaka. Koncernen Omsättning Milj. 962, , , ,1 Rörelsevinst Milj. 44,3 32,6 1,1 42,9 Resultat efter finansieringsposter Milj. 47,1 36,3 0,7 43,8 Avkastning på investerat kapital % 54,5 43,5 1,2 87,0 Soliditet % 36,9 33,5 20,0 25,0 Balansomslutning Milj. 237,7 238,3 232,9 217,3 Investeringar, brutto Milj. 6,7 8,9 8,3 9,8 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj Utdelning Milj. 33,6 26,1 20,0 20,0 Alko Ab:s ägarstruktur Finska staten 100 % Verkställande direktör Jaakko Uotila Huvudkontor Besöksadress Heidehofsvägen 2, Vanda Postadress PB 33, Vanda Tfn (09) Fax (09) förnamn.släktnamn@alko.fi Styrelse (fr.o.m ) Jussi Huttunen, ordförande Reijo Väärälä, vice ordförande Matti Elovaara Raija Koskinen Jussi Simpura Soili Suonoja Alko har ett omfattande och högklassigt produktsortiment. Verkställande direktör Jaakko Uotila 18

19 Altia Abp är ett pålitligt, finskt alkoholbolag som inledde sin verksamhet i Rajamäki år Altia tillverkar, importerar och marknadsför starka alkoholdrycker samt viner. Altia representerar i Finland och i Östersjöområdet ett flertal kända internationella varumärken. Altia-koncernens omsättning var 200,3 miljoner och den operativa rörelsevinsten 24,8 miljoner euro. Totalresultatet före skatter uppgick till 25,3 miljoner euro. Koncernen hade i genomsnitt 676 anställda. Altias affärsområden är Altia Starksprit, Altia Viner, Spannmålsindustrin och Enzymer. Altias andel av försäljningen av starka alkoholdrycker i Finland är två tredjedelar och Altia har bl.a. följande starka varumärken: Koskenkorva Brännvin, Ädelbrännvin och Monopol Cognac. Dessutom representerar bolaget världsledande varumärken för starksprit i Finland, såsom Sociéte Jas Hennessy & Cie konjak, William Grant & Sons och Brown-Forman whisky samt De Kuyper likörer. Altia står för ungefär en tredjedel av de viner som säljs i Finland. Produkturvalet består av viner som Altia själv tappar på flaska och av internationella märkesprodukter. Brown-Forman, som innehar 80 % av Finlandia Vodka Worldwide Ltd., ansvarar för Finlandia Vodkas affärsverksamhet. Altia innehar en ägarandel om 20 % samt ensamrätt till produktionen av Finlandia Vodka fram till år SkyCellar Oy är ett samföretag som grundats tillsammans med Finnair och som är Finnairs officiella vinpartner. I Estland verkar Altia genom sina dotterbolag Altia Eesti AS och AS Ofelia. Affärsområdet Spannmålsindustrin består av fabriken i Koskenkorva, som producerar sädesbrännvin, stärkelse och foder, samt tillverkningen av teknisk etanol och livsmedel i fabriken i Rajamäki. Altia äger hälften av Roal Oy, som tillverkar enzymer och bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet. ABF Overseas Ltd. äger den andra hälften av Roal. Förutom ett gott ekonomiskt resultat är Altias mål också att vara den bästa samarbetspartnern vad gäller både kvalitet och pålitlighet. De grundläggande strategiska faktorerna är ett produkturval i enlighet med kundernas behov, behärskande av kontakter med huvudmän och partner, skapande och upprätthållande av varumärken samt en kostnadseffektiv produktion och logistik. De högklassiga produkterna är trygga och välbekanta för finländarna. I Altia Academis fullständigt utrustade Altia Bar instrueras professionell personal inom branschen. Instruktören Pekka Pellinen handleder Riitta Stockmakare. Koncernen Omsättning Milj. 221,1 227,1 248,1 200,3 Rörelsevinst Milj. 110,2 32,6 102,3 24,2 Resultat efter finansieringsposter Milj. 115,3 35,0 103,4 25,3 Avkastning på investerat kapital % 10,8 22,0 61,0 15,4 Soliditet % 59,3 58,0 60,8 58,8 Balansomslutning Milj. 381,4 256,2 306,7 236,4 Investeringar, brutto Milj. 6,6 9,3 28,0 14,0 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 60,5 60,5 60,5 60,5 Utdelning Milj. 112,7 25,0 66,0 10,0 Altia Abp:s ägarstruktur Finska staten 100 % Generaldirektör Veikko Kasurinen Huvudkontor Besöksadress Sundholmsstranden 7, Helsingfors Postadress PB 350, Helsingfors Tfn (09) Fax (09) förnamn.efternamn@altiagroup.fi Styrelse (fr.o.m ) Markku Tapio, ordförande Heikki Hakala, vice ordförande Satu Heikintalo Jarmo Leppiniemi Jaakko Nenonen Riitta Vermas Generaldirektör Veikko Kasurinen 19

20 Kemijoki Oy är Finlands främsta producent av vattenkraft och vattenkraftproducerad elenergi. Bolaget äger sexton vattenkraftverk inom Kemijoki älvs vattenområde. Därtill reglerar företaget de konstgjorda sjöarna Lokka och Porttipahta samt Kemijärvi och Olkkajärvi. Den producerade elenergin säljs i sin helhet till ägarna. Kemijoki Oy är koncernens moderbolag. Koncernen omfattar dotterbolag som producerar vattenkraftsbaserad elenergi i Kymmene älv och Lieksa älv, bedriver elnätsverksamhet och säljer tjänster och produkter i anslutning till vattenkrafttekniken. Kemijoki Oy:s kraftverk producerade miljoner kilowattimmar el, vilket var cirka 18 % mindre än under ett medelvattenår. Dotterbolagens kraftverk i Kymmene älv och Lieksa älv producerade sammanlagt 243 miljoner kilowattimmar elektricitet. Koncernens totala produktion stod för över 37 % av all inhemsk vattenkraftsbaserad elektricitet. Den totala tillgängligheten hos vattenkraftverken uppgick till utomordentliga 98,1 %. Huvudinvesteringsobjektet under verksamhetsåret var kraftverket i Valajaskoski. Det treåeriga projektet för att bygga om och höja effektiviteten i kraftverket avslutades. Dessutom företogs en rensning av älven nedanför Valajaskoski. Till följd av dessa åtgärder ökade anläggningens effektivitet med 40 %. Bolaget nådde sina viktigaste mål beträffande ekonomin och verksamheten bland annat i fråga om priset på elektriciteten till delägarna. Moderbolagets ekonomiska situation förblev stabil. Soliditeten var 34,0 % och balansomslutningen 423,1 miljoner euro. I slutet av året uppgick bolagets upplåning till 206,8 miljoner euro. Kemijoki-koncernens omsättning var 43,6 miljoner euro och balansomslutningen 417,0 miljoner euro. Det totala aktiekapitalet var 41,3 miljoner euro. För att ytterligare utveckla verksamheten granskades verksamhetsprocesserna och en ny organisation utarbetades, vilken togs i bruk i början av Åtgärderna syftar till kostnadseffektivitet, som är av central betydelse för att trygga elproduktionens konkurrensförmåga. År 2004 fortsätter genomförandet av investeringsplanen genom att Seitakorvas aggregat 1 byggs om och effekten höjs. Planeringen av det nya kraftverksprojektet Sierilä blir färdigt för tillståndsansökan. Det treåriga projektet för att bygga om och höja effekten i kraftverket i Valajaskoski avslutades. Samtidigt företogs en rensning av älvfåran nedanför Valajaskoski. Tack vare dessa projekt steg effekten i anläggningen som är byggd 1960 med 40 procent. Koncernen Omsättning Milj. 48,0 52,6 48,3 43,6 Rörelsevinst Milj. 8,7 10,8 8,0 5,4 Resultat efter finansieringsposter Milj. 1,2 1,3 16,6-2,2 Avkastning på investerat kapital % 2,0 3,0 2,3 1,8 Soliditet % 39,2 39,2 36,9 38,0 Balansomslutning Milj. 439,2 441,1 433,2 417,0 Investeringar, brutto Milj. 143,6 20,5 10,7 10,4 Personal, medeltal Moderbolaget Aktiekapital Milj. 41,1 41,3 41,3 41,3 Utdelning Milj. 0,2 0,2 0,0 0,8 Kemijoki Oy:s ägarstruktur Finska staten 66,99 % Fortum Power and Heat Oy 17,50 % Lapin sähkövoima Oy 9,34 % UPM-Kymmene Abp 4,13 % Helsingfors stad 0,94 % Rovakairan Tuotanto Oy 0,70 % Rovaniemen Energia Oy 0,40 % Verkställande direktör Aimo Takala Huvudkontor Besöksadress Valtakatu 9 11 Postadress PB 8131, Rovaniemi Tfn (016) 7401 info@kemijoki.fi Styrelse (fr.o.m ) Tapio Kuula, ordförande Heikki Sara, vice ordförande Hannu Haase Paula Nybergh Marjut Ontronen Pekka Päätiläinen Seppo Ruohonen Verkställande direktör Aimo Takala 20