Projektplan: Måltidsomsorg i hemmet

Transkript

1

2 Projektplan: Måltidsomsorg i hemmet En förstudie och kraftsamling kring nya måltidslösningar för äldre boende hemma

3 Projektsammanfattning Framtidens hälso- och sjukvård måste kunna hantera en situation där vård i hemmet kommer att bli allt vanligare och där vårdtagarnas måltidsbehov måste tillgodoses. Undernäring och felnäring leder till hälsoproblem och höga kostnader. Sjuka och äldre hamnar i en gråzon mellan slutenvård, primärvård och kommun. I den framtida måltidsomsorgen är grunden en miljömässigt, socialt och ekonomiskt uthållig livsmedelskedja. Ett Lean-tänk i hela kedjan kan öka engagemanget hos personalen och minska onödigt matsvinn. Vi vill ta en tydlig utgångspunkt i måltidsgästens sociala situation för att se om måltiden kan bli ett väsentligt tillskott till livskvalitet och hälsa. Måltiderna kommer att sättas in i sitt totala sammanhang utan att begränsas av dagens strukturer och sätt att bedriva omsorg. Effektiviseringar i logistik, rapporteringsvägar och resursutnyttjande samt minskat matsvinn och minskade fall av undernäring kommer att sänka samhällskostnaderna drastiskt. Samtidigt skapas exporterbara, innovativa tjänster och produkter, som t ex nya IKT-lösningar, anpassade livsmedelsprodukter/förpackningar, nya logistik- och försäljningskanaler och nya utbildningskoncept (Effektmål för det fullskaligt genomförda projektet redogörs för i bilaga 2). Livsmedelsakademin har tidigare erfarenhet av arbete kring offentliga måltidslösningar, bl a genom pilotprojekt både i skolor, på sjukhus och inom särskilda boenden för äldre. Projektet kan ses som en utveckling av dessa erfarenheter men med en betydligt större samverkansgrad där en bred koalition definierats med aktörer från hela Triple Helix och där Next Practice Council blir plattformen för samarbetet. Kort om projektets mål Målet med projektet är att initiera, utveckla, testa och sprida koncept för nyskapande och uthålliga tjänster och produkter för måltidsomsorg i hemmet med individen i fokus. Med projektet vill vi tillsammans med en bred koalition partners utforma en modell för hur privat och offentlig sektor bäst samarbetar kring ett utsnitt av måltidslösningar i offentlig regi - hemtjänst. Men modellen kan i förlängningen definiera hur det offentliga kan handla upp innovativa lösningar och driva innovationstakten också i andra branscher. Horisontella kriterier en del i arbetet med projektet Projektet Måltidsomsorg i Hemmet ämnar använda de horisontella kriterierna som verktyg för att uppnå projektmålen Hållbarhet. Miljö-, klimat- och hållbarhetsaspekter är viktiga faktorer som ställer krav både på livsmedel, måltidslösningar och distribution. Det kan handla om frågor som matsvinn, köttkonsumtion, utsläpp, etc. Att främja ett aktivt och långsiktigt hållbarhetsarbete kommer således vara

4 en naturlig och väsentlig del av projektinsatsen, då detta kommer krävas för att skapa ett långsiktigt förtroende för nya innovativa måltidslösningar för äldre boende hemma. Att arbeta för en ökad hållbarhet inom livsmedelsnäringen är en viktig del av Livsmedelsakademins kontinuerliga arbete och ett långsiktigt hållbarhetstänk genomsyrar hela verksamheten. Se även bifogat miljöbevis. Jämställdhet. Livsmedelsakademins verksamhet applicerar idag Region Skånes nya jämställdhetsriktlinjer i alla våra aktiviteter, vilket innefattar jämställd kommunikation och jämställdhetsintegrerade aktiviteter. I våra tidigare aktiviteter riktade mot branschen, exempelvis genom Smaka på Skåne och entreprenörsrådet, har % varit riktade mot kvinnor. Även i detta projekt bör deltagandet vara jämlikt fördelat mellan män och kvinnor. Livsmedelsakademins ledningsgrupp, som fungerar som styrgrupp för projektet består av 55 % kvinnor. Lika möjligheter och ickediskriminering. Projektet påverkar inte i sig jämlikhet för personer med olika bakgrund, etnicitet, språk osv., men i projektverksamhet kommer följande insatser göras för att säkerställa likabehandling: - Projektverksamhet och möten kommer vara lättillgängliga, så att exempelvis personer med funktionsnedsättning kan delta. - Vid möten kommer deltagarna ges möjlighet att ställa krav på måltiderna, så att dessa uppfyller individuella övertygelse eller särskilda fysiska behov. - Målet är att information kring projektet ska finnas lätttillgänglig för alla som har ett intresse. Utförligt information kring projektet kommer även finnas tillgängligt på engelska. Det bör också nämnas att livsmedelsnäringen tillhör de branscher med största andelen av entreprenörer och anställda med olika etnisk bakgrund. En investering i livsmedelssektor ökar således förutsättningarna för grupper. Bakgrund, trender, forskning och behov kring nya innovativa lösningar för måltidsomsorg för äldre i hemmet Färre platser på sjukhus och i särskilt boende innebär att alltfler med matoch näringsproblem kommer att finnas i egen bostad. Anhörigas insatser har över tid ökat medan hemtjänstens minskat. Framtidens hälso- och sjukvård måste kunna hantera en situation där vård i hemmet blir allt vanligare.

5 Många som vårdas i hemmet klarar inte av att handla eller tillaga mat som när de var friska. De behöver mat som är individuellt anpassad efter deras behov t ex vad gäller näring, smak och konsistens. Här finns ett samhällsorganisatoriskt problem med ett antal yrkesgrupper där samverkan och rapportering behöver optimeras vad gäller mat, näring och måltidsfrågor. Svält och undernäring som börjar i hemmet leder till onödiga sjukhusvistelser och belastning av vården. En uppskattning pekar på att närmare invånare i Sverige, varav 93 % i eget boende, anses vara i risk för undernäring (Dietisternas RF 2014). Hemtjänstens resurser för hjälp med handlande och tillagning av mat är mycket begränsad och varierar mellan olika kommuner. Många sjuka och äldre saknar dessutom sällskap och gemenskap när de äter. Maten smakar bättre i en god måltidsmiljö och i ett socialt sammanhang vilket påverkar hälsan (Conklin m.fl. 2014). Färre sociala kontakter associeras med att inta färre kalorier, en mindre varierad kost och färre portioner frukt/grönsaker (Lumbers & Raats, 2006). Det finns ett stort behov av att inom den offentligasektorn tillgodose vårdtagare och brukares behov av en långsiktigt uthållig måltidsomsorg. Livsmedelskostnaden för äldreomsorgen uppgick 2010 till drygt 2,2 miljarder kronor och antalet serverade portioner var ca 105 miljoner (Delfi/LRF, mars 2012). Andelen vårdtagare i hemmet beräknas att öka, framför allt eftersom de som är 80 år eller äldre inom EU-27 prognosticeras att tredubblas mellan 2011 och Äldreomsorgens kostnader kan till 2030 komma att öka med mer än 80 %. Till detta projekt är en applikation av LEAN-konceptet lämplig. Fokus i detta koncept är på leverans av kundvärde under uthålliga former. Arbetskonceptet i sig sätter fokus på slutförbrukaren. I olika implementeringar i sjukvården har denna metodik använts för att skapa bättre processer kring omhändertagande av patienter, hantera flaskhalsar och ledtider och för att lösa problem med utarbetad personal. Läs mer om Green LEAN och LEAN i bilaga 2. Vår övergripande projektidé är att bygga ett kunskapsfundament för utveckling av smarta, innovationer inom måltidsomsorg Målet med projektet är att utveckla, testa och sprida koncept för nyskapande och uthålliga, tjänster och produkter för måltidsomsorg i hemmet med individen i fokus. Vård i hemmet kommer att bli allt vanligare och vårdtagarnas måltidsbehov blir en ny utmaning som måste tillgodoses. Undernäring och felnäring leder till hälsoproblem och höga kostnader. Sjuka och äldre hamnar i en gråzon mellan slutenvård, primärvård och kommun. En stor grupp i riskzonen är personer i ordinärt boende, som inte klarar mathållningen själva. I den framtida måltidsomsorgen är grunden en

6 miljömässigt, socialt och ekonomiskt uthållig livsmedelskedja. Ett Leantänk i hela kedjan kan öka engagemanget hos personalen och minska onödigt matsvinn. Med pull istället för push kan nya måltidslösningar och nya distributionssätt ge godare mat och ökad flexibilitet för måltidsgästen. Projektet kommer att innebära tvärvetenskapliga samarbeten med ett helhetsgrepp om måltidens olika aspekter och med vårdtagaren som måltidsgäst i fokus. Vi vill ta en tydlig utgångspunkt i måltidsgästens sociala situation för att se om måltiden kan bli ett väsentligt tillskott till livskvalitet och hälsa. Måltiderna kommer att sättas in i sitt totala sammanhang utan att begränsas av dagens strukturer och sätt att bedriva omsorg. Effektiviseringar i logistik, rapporteringsvägar och resursutnyttjande samt minskat matsvinn och minskade fall av undernäring kommer att sänka samhällskostnaderna drastiskt. Samtidigt skapas exporterbara, innovativa tjänster och produkter, som t ex nya IKTlösningar, anpassade livsmedelsprodukter/förpackningar, nya logistik- och försäljningskanaler och nyautbildningskoncept. En aspekt av projektet är arbetsorganisation och bemötande i hemtjänsten, ett kvinnodominerat branschområde med låglönestatus. Stor vikt bör därför läggas på att både öka arbetsglädje genom mer meningsfulla arbetsuppgifter och på en statushöjning genom kommunikation kring yrket och kompetenshöjande åtgärder. Det finns flera metoder vi använder för att ta tillvara på potentialen hos personalen. Vi kommer att arbeta med olika verktyg; 4-R metoden, Genushanden (jämställdhet) samt de demokratiska metoderna sökkonferens och systemiska möten för att nämna några. Vi ämnar använda dessa metoder eller motsvarande genomgående i våra aktivitetsområden. Inom ramen för aktivitetsområdena Måltidsomsorg i hemmet, Innovativ upphandling av måltidslösningar, IKT-lösningar för måltidsomsorg och Måltidsomsorg som del i preventionsarbetet kommer vi att arbeta parallellt med anställda, kunder och strukturer för att säkerställa jämställda arbetsformer (läs mer om genus/mångafaldsperspektiv för projektet i bilaga 1) Livsmedelsakademin har tidigare erfarenhet av arbete kring offentliga måltidslösningar, bl a genom pilotprojekt både i skolor, på sjukhus och inom särskilda boenden för äldre. Modeller för arbetsorganisation för flexibla måltider, för måltidskommunikation och kommersialisering av en utbildning för måltidshantering på särskilda boenden är exempel på mål som uppnåtts inom piloterna. Projektet kan ses som en utveckling av dessa erfarenheter men med en betydligt större samverkan med andra aktörer där en bred koalition definierats med aktörer från hela Triple Helix. Livsmedelsakademins erfarenhet av öppen innovation och innovation i nätverk gör oss till en naturlig handlingsarena för ett storskaligt

7 förändringsprojekt som kommer att ändra såväl spelplanen som spelreglerna för den offentliga måltiden. Projektet (fullt finansierat, steg 3) har fem övergripande aktivitetsområden. Alla med en betydande resultat- och innovationspotential: - Next Practice Council - Måltidsomsorg i hemmet - Innovativ upphandling av måltidslösningar - IKT-lösningar för måltidsomsorg - Måltidsomsorg som del i preventionsarbetet Mer om aktivitetsområdena under rubriken Projektplan och projektorganisation nedan. För att ge dessa aktivitetsområden bästa förutsättningar att lyckas vill vi göra en ansökan för i första hand Next Practice Council och för en uppsättning inledande aktiviteter med huvudsyftet att etablera en stark koalition och att etablera projektet. En del av projektet är att bygga en trovärdig koalition för innovationsarbetet kring framtidens måltidsomsorg I en satsning som denna måste många goda krafter samverka för att resultat skall uppnås. Livsmedelsakademin är en arena som är särskilt konstruerad som mötesplats för organisationer och personer med olika kompetenser och roller i samhället. Livsmedelsakademin tar ansvaret för att skapa en koalition av aktörer som anser att en systemförändring är nödvändig och som är villiga att bidraga aktivt i detta arbete. Inom Livsmedelsakademin arbetar livsmedels-, måltids- och förpackningsnäringarna, handeln, universitet och högskolor, myndigheter och lantbrukets organisationer sida vid sida för att utveckla livsmedelsnäringen. Livsmedelsakademin bidrar till skapandet av mötesplatser, nätverk och projekt som underlättar dialog och förnyelse och höjer innovations- och konkurrenskraften i hela livsmedelsbranschen. I projektet är Livsmedelsakademins uppgift att skapa konstruktiva arenor och möten vid vilka unika kompetenser möts i utvecklandet, testningen, implementeringen och spridningen av innovativa tjänster. Till uppgiften hör också att utveckla det innovativa landskapet i gränslandet mellan offentlig och privat sektor. Det är av yttersta vikt att redan i steg 1-fasen hela Triple Helix involveras. Projektet kommer att utveckla det befintliga samarbetet med företag längs hela innovationskedjan, inkluderande inte bara produktion utan också företag i förpacknings- och distributionskedjan.

8 De parter/aktörer som nämns nedan är alla vidtalade och har bekräftat sitt intresse för deltagande både i ett inledande konstellationsbygge och upprättandet av Next Practice Council och i att delta i piloter/fortsatt utveckling av projektet. Livsmedelsakademins partners SP Food and Bioscience och Medicon Village har dessutom deltagit i planeringsarbete och liknande ansökningar sedan mer än två år tillbaka. SP Food & Bioscience arbetar med forskning och innovation längs hela livsmedelskedjan och ingår i den svenska institutskoncernen RISE (Research Institute of Sw eden). SP F&B har ett stort nätverk i nationell såväl som internationell livsmedelsindustri samt bland universitet och andra institut. SP F&B har ca 100 anställda. SP Food and Bioscience är värd för Måltid Sverige, en arena för offentliga måltider med fokus på samordning, utbildning- och kompetensutveckling samt forsknings- innovations- och utvecklingsprojekt kopplat till offentliga måltider. Inom SP finns en kompetensplattform för Green Lean som spänner över trä, jordbruk, livsmedelsföretag och kök. Green Lean ger systemperspektiv och med ett helhetsfokus genereras ökad effektivitet i hela kedjan samt förbättrat engagemang. Inom skolmatssektorn har Green Lean kombinerats med konsumentbeteende för att uppnå bestående förbättringar av resursutnyttjandet i det breda perspektivet (läs mer om Green Lean och Lean i vården i bilaga 2). Medicon Village bildades I januari 2012 som en life science inriktad anläggning som verkar för att skapa värden för människors hälsa och bättre liv. Medicon Village har nu nära 1200 personer som arbetar i en triple helix struktur innehållande fler än 100 olika organisationer. Medicon Village erbjuder stora, internationella och gränsöverskridande nätverk i en miljö för erfarenhetsutbyte, tillväxt och samverkan. Cirka hälften av medlemmarna på Medicon Village utgörs av produktbolag och tjänstebolag inom life science, däribland livsmedelsindustrin. Aventure är ett utvecklingsbolag och leverantör av företrädesvis flytande livsmedelsprototyper (vällingar,drycker, smoothies mm). I Aventures nätverk finns även större produktionspartners såsom, Trensums Food, Facino production och W apnö resp. Falköpings mejeri. Softhouse Consulting är ett medelstort oberoende Itkonsultföretag och idag en av de ledandeskandinaviska leverantörerna av Lean Softw are Development. Erfarenheterna sträcker sig från Health/Fitness, via publik sektor till tung processindustri och telekom. Hörby kommun, Vellinge kommun, Klippans kommun, Södertälje stad och Inköp Gävleborg är alla kommunala/regionalaaktörer som visat intresse att delta. Livsmedelsakademins Partnerföretag är den självklara dynamiska drivkraften i projektet. Företag som Orkla och Kiviks musteri har funnits med i det arbetsutskott som arbetat fram projektet. Livsmedelsakademins VD-nätverk har ställt

9 sig bakom satsningen med företag som Findus, Skånemejerier, Atria, Pågens, Oatly och Culinar. Forskning och lärosäten representeras inledningsvisav Lunds Universitet/LuFo, SLU och AntiDiabeticFood Center. I projektet kommer det att vara av speciellt intresse att dela projektets resultat och hur det utförts i Livsmedelsakademins två huvudsakliga internationella plattformar FoodNexus och European Food Alliance. FoodNexus är det konsortium som Livsmedelsakademin arbetar inom för att få till stånd en Food Knowledge Innovation Community med en nod i Norden. European Food Alliance är en sammanslutning av nio europeiska matkluster som Livsmedelsakademin har varit med och grundat och vars huvudsyfte är att ge ökat kunskapsstöd till respektive klusters medlemmar genom samverkan. Projektplan och projektorganisation Projektet (fullt finansierat, steg 3) har fem övergripande aktivitetsområden. Alla med en betydande resultat- och innovationspotential: NEXT PRACTICE COUNCIL är ett aktivitetsområde som utnyttjar den samlade kunskap och den forskningskapacitet som Livsmedelsakademin, SP Food & Bioscience och Medicon Village förfogar över. Next Practice Council samlar en nationell och internationell expertis i en referensgrupp som utgår ifrån spetskunskap och som har kraft och verktyg att genomföra avancerat framsynsarbete. MÅLTIDSOMSORG I HEMMET är ett aktivitetsområde som utgår från arbetsorganisationen inom hemtjänsten och dess samarbete med brukare och anhöriga. Här täcks också frågor kring kompetens och utbildning för omsorgspersonal samt olika distributionssätt av måltider till äldre i hemmet och tjänster och produkter i anslutning till måltider. INNOVATIV UPPHANDLING AV MÅLTIDSLÖSINGAR är ett aktivitetsområde som huvudsakligen tittar på hur upphandlingen kan förenklas och positivt utvecklas för såväl beställare som leverantörer. IKT-LÖSNINGAR FÖR MÅLTIDSOMSORG är ett aktivitetsområde som syftar till att hitta IKTlösningar i form av produkter eller tjänster som kan skapa kostnadseffektivitet för kommuner, måltidsglädje och makt över sin måltidssituation för brukare (och anhöriga) och vara en del i såväl preventivt arbete som vårdande arbete för medicinsk personal. MÅLTIDSOMSORG SOM DEL I PREVENTIONSARBETET är ett aktivitetsområde som tar spets på de delar i måltidsomsorgen som handlar om att göra måltiden till en friskfaktor snarare än en riskfaktor. Betydande delar i aktivitetsområdet är produkter och tjänster i gränslandet mellan life science och livsmedel och nya samarbetsformer för primärvård och kommuner kring måltider för äldre boende hemma. I steg 1 som täcker denna ansökan fokuseras på ett antal inledande,konstellationsstärkande aktiviteter samt aktivitetsområdet Next

10 practice Council som en sammanhållande kunskapsplattform. Övergripande aktiviteter i steg 1 är de följande: 1.) En inledande workshop syftar till avstämning av det som hittills överenskommits, bekräfta programupplägget samt att identifiera vilka som skall inviteras till den internationella expertgruppen Next Practice Council. I anslutning till denna aktivitet genomförs en fördjupad intressentkartläggning. Vi identifierar prioriterade intressenter och deras behov. 2.) I en framsynsprocess görs en internationell inventering av frontlinjeaktiviteter, intressanta aktörer och genomförda pilotstudier. Detta, tillsammans med en infrastrukturell analys skapar underlag för det kompetensövergripande innovationsgillet. 3.) Innovationsgillet samlar relevant och varierad kompetens och erfarenhet i en systematisk process som leds av livsmedelsakademin. Vid innovationsgillet identifieras generativa temata, projektstöd utformas och riktlinjer för programmet fastställs. 4.) Övergripande aktiviteter inom Next Practice Council är: 4a.) Kartläggning av best/next practice, forskning och spetsprojekt nationellt och internationellt. 4b.) Tillskapande av samarbetsforum och en framsynsplattform baserad på en nationell och internationell expertisgrupp identifierad och administrerad av SP Food/BioScience, Medicon Village och Livsmedelsakademin. I uppgiften ingår att kontinuerligt uppdatera The next Practice Council med kvalificerade experter, att driva stöd för framsynsarbete och att dokumentera utfallet av framsynsprocesser och möten. 4c.) Vidare etableras en internetbaserad Community för The next Practice Council. Projektet leds av en Projektledare (PL). Projektledaren, verksamhetsansvarige Mikael Byström, tillhör den koordinerande parten Livsmedelsakademin och har tillgång till all nödvändig administrativ personal inkl ekonomifunktion, inköp/upphandling. PL organiserar och lederprojektgruppen i genomförandet av projektet och svarar för administration och rapportering. Resurser utöver PL som förväntas ingå från Livsmedelsakademin är en Dietistresurs samt med största sannolikhet någon form av innovationstrainee/assistent. Det fortsatta arbetet (i steg 1 och ev följande steg) kommer att organiseras med en styrgrupp där samtliga projektparter finns representerade, en referensgrupp som representerar bl a användare, kravställare och kunder samt kompletterande expertis samt arbetsgrupper som kommer att befolkas brett med tvärgående kompetenser hämtade från samarbetsspartners, användare, kravställare, kunder och näringsliv.

11 Budget och kommentar till budget Finansiering Region Skåne (monetärt) :- Totalt monetära medel :- Lunds Universitet (in-kind) :- Livsmedelsakademin (in-kind) :- Totalt :- Utgifter Projektledning :- Övriga projektresurser :- Aktiviteter (workshops, intervjuer, undersökningar) :- Resor :- Over-head-kostnader (25%) :- Övrigt :- Totalt :- Resekostnader och möteskostnader är den största delen av alla direkta kostnader eftersom fasen handlar om att bygga aktörskoalitioner. Vissa resekostnader är också förknippade med den framsyn och internationella benchmarking som är en viktig del av arbetet i denna fas. Vi räknar i kommande faser med finansiering från näringslivet och andra innovationsaktörer. Bl a deltar Livsmedelsakademin i två Horizon 2020 ansökningar (Proposal number: ; Proposal acronym: EU- FUNCTIONALFOOD och Proposal number: ; Proposal acronym: INCluSilver) som båda innehåller delprojekt tagna från den större 3-stegs projektplanen. Dessutom förväntas betydande in-kind insatser från de kommuner i vilka vi väljer att driva projektet i dess konkreta form. Emellertid väljer vi att inte redovisa detta som medfinansiering i den här ansökan som bara ekonomiskt avser kronor även om projektsatsningen är mycket stor. Skulle finansieringsdiskussionerna ge snabbt utfall kommer vi att använda dessa medel för att gå tidigare in i Samverkansprojektet. Det som i så fall skall ske i de första stegen är att skapa rationella arbetsformer för Next Practice Council. Inventeringen av den internationella framsynen skall tillsammans med analyser av handlingsutrymmet inom gällande lagstiftning och praxis, exempelvis avseende innovativa upphandlingsformer ge en plattform för projektet. En intensifierad inventering av software och nya kommunikationshårdvaror för beställning och konsumtionsanalys skall genomföras. Vi gör också i tidigt skede en analys av brukarerfarenheter av LEAN och en djupstudie av arbetsorganisation och handlingsmöjligheter för måltidsservice och hemtjänst. Vid slutet av den inledande fasen kommer vi att ha byggt konsortiet av deltagande parter. Vi kommer att ha gjort en global framsyn och en inventering av praxis kring LEAN applikationer inom vård och omsorg. Relationerna mellan partners skall vara tydliga och reglerade. IP frågorhar utretts. Vi skall också ha utsett en första testbädd i vilken ett fullskaligt förändringsprojekt har goda förutsättningar för framgång och lärande.

12 Ungefärlig tidsplan 2016: April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Workshop 1 Framsynsprocess Innovationsgille Kartläggn Best Practice Etablerande av samarbetsforum Internetbaserad community Kontakt: Mikael Byström Verksamhetsansvarig, Offentliga Måltider, Livsmedelsakademin Telefon: mikael.bystrom@livsmedelsakademin.se